Sjörapporten nr 7 2012

Page 1

en tidning från sjöfartsverket nr 7 2012

rapporten

Tema : fyrar och då, nu mi fra tiden

+

VHF viktigaste kanalen Han brinner för fyren Möt sjömansprästen

lysande framtid Trots nya navigationshjälpmedel behöver sjöfarten fortfarande fyrarna. Varje år byggs nya, samtidigt som de gamla underhålls.

VD PÅ SISTA VARVET Monica Svenner är VD för Götaverken, Sveriges sista varv. Hon tänker vända den nedåtgående trenden.

Forskning i fokus Sjöfarten är i fokus när regeringen satsar på transportforskning. Störst vikt läggs på uthålliga sjötransporter.


TIPSA!

avgång Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Tipsa Sjö rapporte n om vad d u vill läsa : sjorappo rten@ sjofartsv erket.se

Allt ljus på fyrarna

11

svenskarnas förhållande till fyrar liknar gemene mans förhållande till kakelugnar – ve den som rör en gammal fyr. I somras uppmärksammade en rikstäckande morgontidning regeringens pågående utredning om statens ägande av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Bland många olika sorters fastigheter – stationshus, masugnar och utrangerade försvarsanläggningar för att nämna några – nämndes de äldre fyrarna för sig. Resultatet lät inte vänta på sig. Dagarna efter publiceringen brann det i telefonlinjerna när fyrvänner från hela Sverige hörde av sig till Sjöfartsverket för att få veta om just deras fyr ska säljas. Svaret var och är det samma: ingen fyr är till salu.

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med åtta nummer per år. Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se. Adressändring sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Maria Ottosson Redaktör Annika Johansson annika.johansson@ sjofartsverket.se Redaktion Sara Bohlin, Jimmy Eriksson, Tobias Fälth och Daniel Lindblad Formgivning Katrin Uddströmer Kung & Partners Layout Ellen Collin Tryck Luftfartsverket tryckeri T12-512 ISSN-1402-2028 Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Sjörapporten nr 7 2012 Omslagsfoto: Tord Strømdal

INNEHÅLL 06 12 14 18 22 28

tema: fyrarna då, nu och i framtiden Fyrarnas nautiska roll som navigationshjälpmedel är inte över – men förändrad. han brinner för fyren Svenska Fyrsällskapet spelar en viktig roll för att bevara fyrplatser. Tord Stenberg är en av dem som gjort det möjligt att tända Pite-Rönnskär igen. intervjun: monica svenner Götaverkens nya VD har tagit sig an uppdraget att rädda Sveriges sista varv. fokus på sjöfartsforskning I sin infrastrukturproposition lägger regeringen tydlig vikt på transportforskning, särskilt inom sjöfarten. Hoburgen i alla väder När fyrplatsen på Gotlands södra spets avbemannades tog Arendt Engström över som observatör. vill skapa plats för möten Sjömännen på Orust fick Ib Pihlblad att redan som tonåring bestämma sig för att bli sjömanspräst.

dessutom

att fyrarnas roll förändrats sedan

den stora fyrbyggareran i slutet av 1800-talet är ingen nyhet. Men att en överväldigande majoritet av Sveriges 2 200 fyrar fortfarande fyller en funktion som navigationshjälpmedel verkar inte vara allmänt känt. I detta nummer av Sjörapporten sätter vi allt ljus på fyrarna och konstaterar att navigationshjälpmedlet som började som en brasa i Falsterbo för 800 år sedan fortfarande spelar en nautisk roll – om än inte huvudrollen.

daniel lindblad Skribent och pressinformatör daniel.lindblad@sjofartsverket.se

16 aktuellt Köper in sju nya helikoptrar 17 aktuellt VHF viktigaste kanalen 20 notiser Muddring igång i Gävle 21 yrket Gunilla Malmlöf, jurist 24 frågor & svar Hur definieras båt, färja och fartyg? 2 sjörapporten 7/2012


Hamnens dag lockade med fartygsbesök Den 2 oktober var det Hamnens dag i Stockholm, ett arrangemang som syftar till att uppmärksamma sjöfartens betydelse för Stockholm. Sjöfartsverket, med Johan Färnstrand och besättning i

spetsen, fick möjlighet att visa upp Sjöfartsverkets fartyg Fyrbjörn för medborgare och makthavare. Utrikesminister Carl Bildt var en av de drygt 1 000 personer som tog chansen att besöka Fyrbjörn.

Farled till Trelleborg muddras ›Ska öka tillgänglighet och säkerhet ›Avgörande miljödom i december Arbetet med att göra farleden in till Trelleborgs hamn djupare och bredare börjar nu ta fart. Sjöfartsverket har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken och dom väntas i december.

Sjöfartsverket vill bredda inseglings­leden till hamnen med 50 meter till totalt 150 meter, dessutom ska djupet öka från 8,4 meter till 9,5 meter. Muddring av farleden ska göras på en sträcka av 1,7 kilometer eller nästan en sjömil. De massor som muddras upp i farleden ska användas för att göra hamnområdet större. Prover som tagits från bottnen visar att halterna av föroreningar är låga och eftersom muddringen ska ske vintertid bör inte havslivet ta någon stor skada. Några problem med buller från muddringen ska det heller inte bli då avståndet till närmaste bostadsområde är långt.

FAKTA trelleborgs hamn

› Sjöfartsverket har ansökt om tillstånd

enligt miljöbalken för muddring av inseglingsleden till Trelleborgs hamn. Syftet att bredda och fördjupa farleden så att större fartyg ska kunna lägga till i hamnen.

Text tobias fälth

›  Muddringen är en del av en större

ombyggnad som görs av hamnen i Trelleborg. Innan muddringen kan sätta ingång ska mark- och miljödomstolen ta ställning den 16 november och dom väntas i december. trelleborgs hamn

leden till Trelleborgs hamn ska breddas och göras djup­are. Arbetet är en del av den pågående utbyggnaden av hamnen. Efter ombyggnaden kommer Trelleborgs hamn att kunna ta Marielle emot större fartyg och ökade Svan godsvolymer. – Trelleborg är tack vare sitt läge en viktig länk och knutpunkt för trafikflödet mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Det är mycket glädjande att vi genom detta muddringsprojekt kan skapa förutsättningar för att större och miljövänligare fartyg ska kunna trafikera hamnen i framtiden, säger Marielle Svan, chef för infrastrukturenheten på Sjöfartsverket.

andreas skogh

ombyggnad. Inseglings­

Innan arbetet sätter ingång ska mark- och miljödomstolen ta ställning den 16 november. Sjöfartsverket har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken och dom kommer förhoppningsvis i december. Nu pågår diskussioner om finansieringen med Trafikverket och Trelleborgs hamn. Trelleborgs hamn har en option för muddring som gäller till 28 februari 2013. Om finansieringen kan vara löst före detta datum kan arbetena starta omgående. Tid för genomförande beräknas till mellan två och tre månader. – Skulle finansieringen dröja måste en ny upphandling göras med fördyringar som ‹ följd säger Marielle Svan.l

Efter ombyggnaden kommer Trelleborgs hamn att kunna ta emot större fartyg och ökade godsvolymer.

7/2012 sjörapporten 3


Följ Sjöfartsverket på Facebook Det är nu drygt 1 000 personer som följer Sjöfartsverket på Facebook. Är du en av dem? Sjöfartsverket hittar du på www.

facebook.com/sjofartsverket. Vi finns också på Twitter på kontot som heter Sjofartsverket1. Hoppas vi ses även där!

Färre svenskflaggade fartyg ANTAL

ANTAL

600

› Svenska rederiers kapacitet 500växer ›  85 procent av fartygen flaggar utländskt 600 Det senaste decenniet har svens500 ka rederier växt både i kapacitet och i antal fartyg. Samtidigt har antalet svenskflaggade fartyg 400 minskat. I dag seglar mer än 85 procent av de svenskkontrollerade 300 fartygen under utländsk flagg. Vad är orsaken till den utvecklingen? 200 ny rapport.

100

400

statistik från transportstyrelsen

300

200svenska fartyg under transportstyrelsens tillsyn Antal

Brutto, milj

600

3

500 400

100

0

Antal

Brutto, milj

Antal

Brutto, milj

3

600

3

2,5 500

2,5

500

2,5

2

2

400

2

600

400

Copenhagen 1,5 300 1,5 300 1,5 300 0 Economics har BRUTTO på uppdrag av 1 1 1 200 200 200 Trafikanalys 3000000 tagit fram en rapBRUTTO 0,5 100 0,5 100 0,5 100 Anna Martin port om svensk Möller Hvidt Thelle 2500000 sjöfarts konkur0 0 0 0 0 0 3000000 Passagerarfartyg Passagerarfartyg Kemikalierenssituation som i slutet av september preutrikes fart + Gotland i inrikes fart tankfartyg senterades i en utkastversion. I 2500000 rapporten 2000000 Brutto, milj Brutto, milj Brutto, milj Antal Antal Antal belyser man de viktigaste ramvillkoren för 600 3 3 3 600 600 den svenska rederinäringen och2000000 analyserar1500000 de bakomliggande orsakerna till den ökade 2,5 500 2,5 500 2,5 500 utflaggningen. Ramvillkoren som har kart-1000000 1500000 lagts är skatteregelverk, bemanningsvill2 2 2 400 400 400 500000 kor, satsning på forskning och utveckling 1000000 1,5 300 1,5 300 1,5 300 samt utformning av sjöfartsstöd. 0 – De svenska ramvillkoren har inte ändrats 500000 1 1 1 200 200 200 på något väsentligt sätt under senare år, menar Anna Möller, Copenhagen Eco0,5 100 0,5 100 0,5 100 0 nomics. Vi drar därför slutsatsen att den utveckling vi ser kan förklaras av en större 0 0 0 0 0 0 Oljetankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg prispress till följd av finanskrisen. Den ökade pris­pressen har gjort att rederierna 06-01-01 10-01-01 BRUTTO: Brutto är det sortlösa mått (som bygger på kubik07-01-01 11-01-01 i större utsträckning än tidigare reagerat fot) som används för att beskriva ett fartygs volym och som 08-01-01 12-01-01 används som beräkningsgrund för en del av den farledsavgift på de skillnader som finns i ramvillkor 12-09-01 09-01-01 man betalar för att komma till en svensk hamn. mellan Sverige och andra länder. Följden av det är en ökad registrering av nya fartyg utomlands och utflaggning av existerande villkor och skatteregelverk är de viktigaste slags garanti för att sjöfarten prioriteras fartyg. faktorerna när rederierna väljer flaggstat, från politiskt håll. I rapporten jämförs de svenska ramsäger Martin Hvidt Thelle, Copenhagen Danmark är Europas sjunde största flaggvillkoren speciellt med de som gäller i Economics. stat, fyra placeringar framför Sverige. AndeDanmark eftersom man sett att många av Sedan 2006 har Danmark också en len fartyg med nationell flagg är 42 procent i de fartyg som under senare år har flaggats sjöfartsstrategi, en handlingsplan för en Danmark respektive 13 procent i Sverige. ut från Sverige inte har försvunnit längre konkurrenskraftig sjöfartssektor och för hur En slutgiltig version av rapporten komän till Danmark. Danmark ska bli Europas ledande sjöfarts‹ mer i slutet av februari 2013. l – När vi jämför ramvillkoren i Sverige nation. Strategin i sig är inte avgörande Text annika johansson och Danmark kan man ana att bemanningsnär rederierna väljer flaggstat, men blir en 4 sjörapporten 6/2012


Nicklas Liljegren

Fartygsagenters åsikter undersöks Fartygsagenter är en av Sjöfartsverkets viktiga kundgrupper. Därför frågar nu Sjöfartsverket vad de tycker om verkets tjänster. Särskilt intressant är att få veta hur de uppfattar lotsnings-

tjänsterna, men även Sjöfartsverket i övrigt. Undersökningen sker med hjälp av en webbenkät. Resultatet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2012.

Filmade från lotsbåt Tisdag den 2 oktober filmades scener till den dansk-svenska produktionen Bron II, uppföljaren till den internationella succén Bron, från en av Sjöfartsverkets lotsbåtar. bron II. Filmen utspelar sig vid

Öresundsbron, där den svenska och danska polisen tvingas till nära samarbete för att lösa en spektakulär kriminalgåta. Produktionsbolaget hade bokat fyra timmar, men behövde hela nio timmar för att bli klara. För båtmännen Jan Ribbing och Anders Göransson blev det en lång dag med mycket väntan, medan slutresultatet kanske bara är några sekunder av rörlig bild och ljud. I filmen har båten Faxborg gått på

Höjd dammsäkerhet

›Ny avstängningssätt ska klara höjda vattennivåer Sjöfartsverket forsätter sitt arbete med att öka dammsäkerheten. En ny avstängningssätt ska se till att dammen vid Brinkebergskulle i Vänersborg klarar de höjda vatten­ nivåer som SMHI varnar för i och med framtidens klimatförändringar. vänersborg. Sjöfartsverket har ersatt den gamla avstängningssätten som sedan 1916 använts för att dämpa vattenmassorna från Vänern och placerat den nya på ett säkrare ställe. Den nya sätten vid Karls grav ska klara en högre vattennivå och är dimensionerad att klara upp till 47,25 meter, men med visst komplement kan den klara av nivåer upp till 48 meter över havet. En viktig investering

för om dammen i Brinkebergskulle brister riskerar man att områden runt Göta Älv översvämmas.

Text gertrud hermansen Ola_Kjelbye

Genom att sticka ner stålnålar i den nya sättbron vid Karls Grav så kan vattenflödet justeras och stängas av.

grund i Öresund, vilket man ordnat med en fejkad grundstötning och slagsida, för dramatikens skull. Jan och Anders låg mestadels förtöjda alldeles intill Faxborg, för att filminspelningen ombord på Faxborg skulle fungera smidigt. - Den som lyssnar efter noga kommer alltså i Bron II att kunna höra hur vågorna slår en ljum oktoberdag mot Sjöfartsverkets brandgula båt, konsta‹ terar Jan Ribbing.l

Den 30 ton tunga sättbron vid Karls

grav, Vänersborg, har monterats rakt över kanalen och genom att sticka ner 150 stora stålnålar kan vattnet stängas av både nedströms och uppströms. Fundamenten göts för ett år sedan då kanalen tömdes med hjälp av den tidigare anordning som finns några hundra meter uppströms. Avstängningssätten är ett investeringsprojekt som är kopplat till Sjöfartsverkets dammsäkerhetsansvar och kostnaden totalt ‹ ligger på omkring 10 miljoner kronor. l Text tobias fälth foto per lagerström

Sofia Helin och Kim Bodnia spelar huvudrollerna i den svensk-danska kriminalserien Bron.

7/2012 sjörapporten 5


TEMA ›fyrar

Men så är inte fallet. Fyrarna spelar inte samma roll för sjöfarten som tidigare, men de flesta fyller fortfarande en funktion som nautiskt stöd. Wiggo Lander, befälhavare på ropax-färjan Stena Germanica som trafikerar linjen Göteborg-Kiel, bekräftar det. – Så länge de elektroniska navigationssystemen ombord fungerar har fyrarna inte någon större betydelse för navigationen. Däremot är farleds- och ensfyrarna användbara som referenspunkter för att uppfatta båtens läge, som bekräftelse på att man ligger rätt, säger Wiggo Lander. En nedsläckt och kolsvart insegling till Göteborg skulle inte hindra Stena Germanica från att nå hamnen – så länge utrustningen ombord fungerar. – Navigationssystemen som vi har ombord i dag har mycket hög driftsäkerhet, men om systemen skulle fallera finns fyrarna som back up. Men för bara några decennier sedan var det i stort sett ombytta roller – fyrarna hade viktigare nautisk funktion än nu och de elektroniska systemen fungerade som stöd för navigationen, säger Wiggo Lander. Det finns ungefär 2 200 fyrar i Sverige, från de största kustfyrarna till de minsta lysprickarna. Med jämna mellanrum behovsprövas varenda en utifrån nautiska bedömningar. – Det är det nautiska behovet som styr om en fyr behövs eller ej. Orsakerna till varför en fyr bedöms ha tjänat ut är ofta att det skett förändringar i området, till exempel att nya sjömärken har tillkommit eller att farledsdragningen ändrats, säger Mikael Levin, chef för Sjöfartsverkets farledsförvaltning. Faktum är att Sjöfartsverket bygger nya fyrar varje år. – På samma sätt som det nautiska behovet av att ha en fyr på en viss plats kan minska, kan behovet öka på en annan plats, säger Mikael Levin. Dagens fyrbyggnationer skiljer sig en hel del från äldre tiders bastanta byggnader. Numera är en 6 sjörapporten 7/2012

christer ehrling

et har hänt en hel del med fyrarna sedan vedträna låg där och pyrde på stenfundamentet i Falsterbo för 800 år sen. På 1600-talet flyttades elden inomhus och lysvidden förstärktes med hjälp av metallspeglar. Under andra hälften av 1800-talet byggdes det fyrar utmed Sveriges kuster i ett rasande tempo. Under 1900-talet utvecklades radiofyrtekniken och fyrarna automatiserades. Sedan kom solcellerna och LED-lamporna med längre livstider och mindre underhållsbehov. Ännu mer har dock hänt inom sjöfarten. Numera kan vartenda handelsfartyg med hjälp av elektroniska hjälpmedel fastställa inte bara sin egen position på decimetern när, utan även omkringvarande fartygs positioner, destinationer och kurser. Lätt att tro att ett system som bygger på optisk kontakt därmed spelat ut sin roll.

Wiggo Lander

Fyrarna i Sverige kan räkna sin historia 800 år tillbaka i tiden, då Falsterbo på kunglig inrådan försågs med ett stenfundament för vedeldning. Efter de senaste decenniernas formliga explosion av elektroniska navigationshjälpmedel är det lätt att tro att fyrarna spelat ut sin nautiska roll – men så är det inte. Däremot har rollen förändrats. Text daniel lindblad foto dan thunman

ljus


TEMA ›xxx

Från byggnadsminne till modernt hjälpmedel

framtid

7/2012 sjörapporten 7


TEMA ›fyrar

Esbjörn Hillberg andreas skogh

Just de äldre fyrarna – i synnerhet många av kustfyrarna, vars nautiska betydelse minskat kraftigt de senaste decennierna – är ofta rejäla anläggningar. På många ställen består de av flera byggnader. Lägg därtill att miljön av förklarliga skäl är tuff. Resultatet blir anläggningar som behöver skötas och underhållas noga. Och fastighetsunderhåll är som bekant långt ifrån gratis. Underhållet betalas indirekt av handelssjöfarten genom avgifter till Sjöfartsverket. Här uppstår motsatsförhållandet att sjöfartsnäringen bekostar underhållet även av de fyrar som inte längre har någon avgörande nautisk betydelse. – Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk. Vi är

ulla hillberg

fackverkskonstruktion med en solcellsdriven LEDarmatur fullt tillräckligt. Mycket funktionellt – men inte med samma estetiska värden som Heidenstamfyrarna från senare delen av 1800-talet. Något som Esbjörn Hillberg, ordförande för ideella Svenska Fyrsällskapet, inte sörjer. – Man ska inte vara någon jäkla fyrkramare som vill stoppa teknikens utveckling och stanna kvar i det gamla. De nya fyrarna behövs, de är mycket effektiva och billiga att driva, men däremot ska man inte förstöra de gamla fyrmiljöerna. De är en del av vårt kulturarv och måste bevaras, säger Esbjörn Hillberg.

Mikael Levin

De nya fyrarna behövs, de är mycket effektiva och billiga att driva, men däremot ska man inte förstöra de gamla fyrmiljöerna. intäktsfinansierade och får våra intäkter i huvudsak från sjöfartsnäringen. Vårt uppdrag är att skapa moderna och säkra vattenvägar åt våra kunder. I förlängningen påverkar drift- och underhållskostnaderna för fyrarna den svenska handelskraften, säger Mikael Levin. Detta motsatsförhållande har uppmärksammats

8 sjörapporten 7/2012

eva nordström

flera gånger. Kanske är en lösning inom räckhåll. I september 2013 ska Inger Liliequist, före detta riksantikvarie, presentera en utredning om vilka fastigheter av kulturhistoriskt värde som staten bör äga. Det rör sig om fastigheter som i dag ägs av Sjöfartsverket, Fortifikationsverket, Riksantikvarieämbetet, Trafikverket och andra myndigheter. Utredningen görs på uppdrag av regeringen och ett av förslagen i utredningen kan vara att en del av de kulturhistoriskt värdefulla fyrplatser som Sjöfartsverket äger och underhåller i framtiden förvaltas av Statens fastighetsverk. – Underhållet av fyrar som är mer kulturhistoriskt än nautiskt värdefulla borde finansieras med skatteme­del på samma sätt som andra statliga bygg‹ nadsminnen, säger Mikael Levin.l

Fyrlinsen på Vinga fyr.


TEMA Gustaf Dalén tog fyrtekniken till avsevärt högre nivåer, och belönades med Nobels fysikpris 1912.

›xxx

100 år sedan Gustaf Daléns teknik gav Nobelpris I år är det 100 år sen den svenske ingenjören och industrimannen Gustaf Dalén fick nobelpriset i fysik, för ”sina uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar”. Text sara bohlin foto bonniers

Under sin livstid tog Gustaf Dalén

inte mindre än 99 patent och under tidigt 1900-tal förde han på kort tid företaget AGA, Aktiebolaget Gasackumulatorer, till en världsledande position. Fyrarna blev kända under namnet AGA-fyrar. Gustaf Dalén var intresserad av acetylen, en gas med stark lyskraft som passade som drivmedel till fyrar. Problemet med acetylen som bränsle till fyrar var att dessa fyrar krävde mycket tillsyn och väldigt mycket gas. Gustaf Daléns klippljusapparat delade upp gasen i bubblor, vilket gjorde att fyrarna gav ifrån sig ett lysande blänk. På så sätt kunde närmare 90 procent av gasen sparas. Men Dalén lät sig inte nöja, han tyckte det var onödigt att fyrarna blinkade även under dagtid. År 1907 uppfann han solventilen, som styrd av solljuset ströp gaslågan under dagtid till en minimal förbrukning. –  It won’t work, lär Thomas Edison ha sagt om solventilen. Men tji fick

han och år 1912 fick AGA en prestigeorder och tillverkade alla fyrarna till Panamakanalen. Blockhusuddens fyr utanför Stockholm var den första fyren i världen som utrustades med solventil (1912). När fyren elektrifierades år 1980 upptäckte man att solventilen aldrig behövt repareras. I september 1912 miste Gustaf Dalén synen på båda ögonen efter en gasexplosion under ett prov med acetylentuber. Två veckor senare fick han meddelandet att han fått Nobelpriset i fysik. Trots att han blev blind fortsatte han att leda AGA fram till sin död 1937. Två fyrar är uppkallade efter nobelpristagaren. Det är fyren Gustaf Dalén utanför Oxelösund och fyren Gustaf Dalén i Skiftet (mellan Åland och ‹ Finland).l

Källa: www.tekniskamuseet.se 7/2012 sjörapporten 9


TEMA ›fyrar

fyrarnas historia Öppna eldar vägledde sjöfarare

400 nya fyrar under 1800-talet

De första fyrarna var öppna koleldar.

pelartorn av järn, så kallade ”Heidenstamsfyrar”. Man använde färdiga byggelement som på ett enkelt sätt kunde monteras på plats. De öppna pelartornens höjd varierade mellan 10–17 meter. Den ökade sjöfarten och den tekniska utvecklingen vad gällde byggnadstekniken och av själva fyrapparaterna, medförde att många nya fyrar byggdes. Vid 1800-talets början fanns det bara 11 fyrar i landet, 1850 hade antalet ökat till 30 och år 1900 fanns det över 400 fyrar i Sverige.

Landsorts spegelfyr uppmätt och avritad av C. Sandell 1854.

Vippfyr, först konstruerad av dansken Jens Pedersen Grove 1627.

10 sjörapporten 7/2012

Roterande spegelfyrar under 1600-talet De öppna koleldarna ersattes av talgljus och oljelampor och under 1600-talet för-

stärktes ljuslågan med hjälp av metallspeglar så att lysvidden ökade. Första gången detta gjordes var i Landsorts fyr år 1669. Tekniken utvecklades vidare med ett urverk, som drog både speglar och lampor runt – roterande spegelfyrar. Fyrapparaterna krävde allt mindre utrymme genom att man fick bättre speglar, linser, lampor och brännoljor. Fyrtornen av sten kunde byggas högre och smäckrare.

sjöfartsverket

Under 1860-talet byggdes ett antal öppna

riksarkivet

Stenkolen låg i en korg av järn som kunde vara ställd på en höjd i marken, på ett murat stentorn eller hängande i en så kallad ”vipp”. Den första av stenkolsfyrarna var Falsterbo fyr från början av 1200-talet. Det var svårt att hålla elden lysande i dessa fyrar, där kolen brann i en öppen fyrkorg. Vid regn och snö, då fyrarna bäst behövdes, brann de i bästa fall med en svag låga eller släcktes.

Del av ritning till Rödkallens fyr av G.E. Höjer 1871.


Bilden till vänster: Jobbar för ljuset. Att hålla lågan levande krävde sin man. Numera kräver fyrarna avsevärt mindre tillsyn för att lysa.

aga

dan thunman

Bilden till höger: Kassunfyren Lilleland uppförd år 1945.

fyrskeppens epok

fyrarna avbemannas och automatiseras

Under en lång period kom-

Under 1900-talets senare hälft började man bygga bottenfasta kassunfyrar som så småningom ersatte fyrskeppen. En typ av automatisk fyr, AGA-fyren, uppfanns av Gustaf Dalén i början av 1900-talet. Läs mer om det i artikel på sidan 9. Tekniken med radiofyrar utvecklades och gjorde navigationen säkrare. Fyrarna automatiserades och avbemannades under 1970-talet. 1992 avslutade Sjöfartsverket ett tioårigt ombyggnadsprogram av fyrarna. Nya energikällor började användas, till exempel solpaneler.

pletterades fyrarna på land med fyrskepp, som låg till ankars på fasta stationer ute till havs. Det första fyrskeppet lades ut år 1837 vid Falsterbo rev och det drogs inte in förrän 1972.

dagens teknik I dag är så gott som alla fyrar elektriska.

Senaste nytt är lampor med så kallad LED-teknik som medför en avsevärt lägre energiförbrukning. Användandet av LEDlampor har inneburit att man har kunnat gå tillbaka till batteridrift. Därmed slipper man en möjlig felkälla i form av elnätet. Cirka 600 fyrar har solpaneler för att ladda batterier.

tord strømdal

Fyrskeppet Almagrundet byggt vid Brodins varv i Gävle åren 1895–1896.

Modern fyr i inloppet till Göteborg.

7/2012 sjörapporten 11


TEMA ›fyrar

Nutida fyrvaktare. Tord Stenberg har kört båten till Rönnskär sedan barnsben och har starka band till ön med Sveriges högsta stålfyr.

Brinner för

f yren Att brinna för fyrar och värna det kulturhistoriska värdet i fyrar och fyrplatser förenar medlemmarna i Svenska Fyrsällskapet. Tord Stenberg i Piteå är en av dem. Det var med stora känslor han såg fyren Pite-Rönnskär återtändas efter att ha varit släckt i 34 år. Text och foto: sara bohlin

H 12 sjörapporten 7/2012

imlen är blåsvart och nära. Tord Stenbergs båt, en Fisherman 20 måste ösas innan vi kan ge oss ut. Vi ska till Pite-Rönnskär, fyren långt ut i Bottenvikens yttersta havsband. Tord Stenberg har grova handskar och kisar i regnet. Han gillar att köra båt. – Jag fick jobb som båtman på Rönnskär när jag var 16 år, berättar han. Det var 1963 och det gick bra för sjöfarten i Piteå. Året därpå slog Rönnskärs lotsstation rekord med

1 096 lotsningar.Tord Stenbergs relation till PiteRönnskär är närmast ärftligt betingad. Det delar han med flertalet av öns sommarboende. I de 33 små stugorna huserar nästan enbart ättlingar till fiskare, båtmän, fyrskötare och lotsar. För dem hör ön och fyren ihop, lika självklart som att en ö aldrig kan vara en ö om den inte omges av vatten. Fyren står i tåligt majestät även denna dag, helt oberörd av oktobers blåsväder.


Rönnskär är känt som fiskeläge sedan 1500-talet. Fyren är ett känt sjömärke sedan drygt 100 år.

FAKTA

svenska fyrsällskapet

›Förening bildad 1996 med cirka 3 000

› ›

medlemmar, vilket gör den till världens näst största fyrförening. Samtliga cirka 40 fyrföreningar är medlemmar, liksom flera myndigheter och andra intressenter, varav Sjöfartsverket är en. Föreningen verkar för bevarandet av svenska fyrplatser, fyrskepp och andra sjömärken men syftar också till att främja intresset och kunskapen om dessa. En av föreningens viktigaste uppgifter är att återtända släckta fyrar. Återtändningsprojektet startade 1999 och kallas projekt OCCAS. Fyrar med tillfällig tändning, exempelvis fiskefyrar, markeras med OCCAS i sjökortet.

FAKTA

Pite-rönnskär Rönnskär tillhör Västerbotten, nära gränsen till Norrbotten. Ön ligger i Skellefteå kommun men cirka tre mil söder om Piteå.

› Ritades av Nils

Gustaf von Heiden-

Källa: Svenska Fyrsällskapet, www.fyr.org

– Det känns som varmt inombords varje gång jag ser den, säger Tord Stenberg och pekar mot den väldige röda väktaren. Fyren är släckt för säsongen och när vi går

de 168 trappstegen upp i fyrtornet har vi sällskap av Lars Lundholm. Hans far, Martin Lundholm, arbetade här som båtman. Under några år i slutet på 1960-talet fick han uppleva lotsstationens storhetsdagar, och dess fall. När Piteå förlorade halva sjöfarten till Umeå blev det sämre tider, och bara fyra år efter rekordåret drogs lotsstationen in. Det var 1968 och båtman Lundholm fick jobb på Skelleftehamn. Lotsstugan står kvar, i dag som öns samlingslokal. Fyren släcktes helt 1971 men saknade inte omsorg efter detta. Öns stugägarförening fanns sedan länge och i samarbete med Skellefteå kommun skedde ett omfattande underhåll 1995. – När vi blästrade blev det omöjligt att vistas i

fyrhuset, säger Tord Stenberg och berättar hur de tvingades plocka ut fönsterrutorna för att få in luft. Samma år byggdes båken upp, liksom en lotssignalstång och klockstapeln, allt enligt gammal förlaga. – Det var när vi jobbade med allt det där som vi började fundera över fyren, att den är ett kulturarv som borde få lysa även över nya generationer. I samband med fyrens 100 årsjubileum kunde

föreningen återtända sin fyr, med tillstånd från Sjöfartsverket. Det var i augusti 2005 och folk kom i horder för att uppleva när Pite-Rönnskär kastade sitt trygga ljus genom sommarkvällens skymning. – Det var mäktigt, säger Tord Stenberg. Jag var faktiskt tvungen att fara ut en extra sväng med båten den kvällen bara för att se på ljuset. Fyrens sken var också precis så som han mindes det. Augustis mörker hade fått tillbaka sin ‹ motståndare.l

stam. Byggdes 1862 som tvillingfyr till Sandhamn i Skåne. Flyttades 1902 till Rönnskär, förlängdes med åtta meter. Klar för drift 1905. Elektrifierades 1957. Fyren är 37 meter hög, vilket gör den till landets högsta stålfyr, och landets näst högsta fyr. Endast Långe Jan är högre, 42 meter. Föreningen har tillstånd att sköta fyren och hålla den tänd från slutet av juli till dess att båtsäsongen är över. Fyren ägs av Skellefteå kommun.

Fakta: www.pite-ronnskar.se

7/2012 sjörapporten 13


intervjun

›monica svenner, vd, götaverken Den sista resten av Göteborgs största varv, Götaverken, kämpar för sin överlevnad. Monica Svenner, ny VD sedan i somras, har tagit sig an uppdraget att vända den nedåtgående trenden. Text daniel lindblad

foto damen ship repair

Tar ledningen på sista varvet n gång för inte så förtvivlat längesen var Göteborg en av världens ledande skeppsbyggarstäder. Sedan kom 1970-talet och varvskrisen slog till med full kraft. Ett efter ett försvann de gamla storvarven. Lindholmen levererade sitt sista nybygge 1974 och gick därefter upp i Götaverken för att helt läggas ned 1985. Eriksberg packade ihop 1979. 1988 tog skeppsbyggarepoken i Göteborg slut i och med Arendalsvarvets leverans av Sjöfartsverkets isbrytare Oden. En liten spillra av Götaverkens verksamhet i Göte­ borg, Cityvarvet, överlevde krisen genom specialisering på reparations- och underhållsarbeten. 1993 skedde en omstart med 70 anställda. År 2000 köptes Götaverken Cityvarvet av den holländska koncernen Damen Shipyards Group. Det formella namnet är numera Damen Shiprepair Götaverken och verksamheten är reparations-, underhålls- och ombyggnadsjobb. Personalstyrkan uppgår till 130 personer. Sedan juni i år är Monica Svenner en av dem. Född i Kristianstad, uppvuxen i Sao Paolo i Bra-

silien, utbildad civilingenjör i kemi vid Chalmers. Med arbetsgivare som Volvo Cars och Mölnlycke Health Care i CV:t har hon haft världen som arbetsfält. Göteborg har varit basen sedan tiden på Chalmers i slutet av 1970-talet och i likhet med de flesta andra göteborgare känner hon till minnet av varvens storhetstid. Det där minnet spelade till och med en liten roll när hon bestämde sig för att tacka ja till jobbet. – Götaverken lockade framför allt med spännande verksamhet. Jag har varit i många olika branscher och blev nyfiken på varvsindustrin. Varvet är en viktig del av Göteborgs historia. Jag vill vara med 14 sjörapporten 7/2012

FAKTA

monica svenner

›Karriär VD för

› › › ›

Damen Shiprepair Götaverken sedan juni 2012. Dessförinnan VD för bland annat Stena Recycling. BOR Göteborg FAMILJ Maken Håkan och två vuxna barn . intressen Segling, gymträning och golf kuriosa Är förutom civilingenjör även utbildad lärare i matematik, kemi och fysik.

och få Götaverken att överleva och kanske till och med att utvecklas. Finns det en Götaverken-anda?

– Jag tror det, och det är alltid på gott och ont. Men känslan av att ”Vi är Götaverken, det är varvet som är grejen, det man ska jobba med”, den andan finns kvar. Det är oerhört positivt. Götaverken söker nya medarbetare, även om personalomsättningen är låg och ekonomin bister?

– Vi måste göra det. Jag tror på att vi kommer att överleva, annars hade jag inte suttit här. Vi ska göra allt vi kan för det, och då måste vi säkra kompetensen i alla led. Vi har flera som varit med sedan omstarten 1993 och många av dem är på väg mot pension de kommande åren. Det tar tid att lära sig yrket. Och arbetsmarknaden är inte som förr, det finns inga varvsarbetare att rekrytera i Göteborg längre. Bister ekonomi, ja. Varken Damen Shiprepair

eller Monica Svenner sticker under stol med att det ekonomiska resultatet 2011 lämnade mycket övrigt att önska. Resultatet för 2012 ser inte heller ut att bli något att skriva hem om. – Vi går med förlust, det är ingen hemlighet. 2011 och i år, det är en besvärande lång tid. Jag vill vända resultatet så fort det bara går, men det är inte lätt. Konjunkturen är emot oss. Det är tufft, redarna räknar kronor och ören för varje arbete, inte bara tiden som båten ligger inne. Lågkonjunkturen slår mot alla varv?

– Det borde vara så, men jag tror att vi har dragit det kortaste strået. Varför?

– Jag vet inte. Jag kan tro en massa, men jag har inte varit här länge så jag vet inte säkert. Men det


Svensk sjöfartspolitik är inte till vår fördel. Vi tappar ständigt jobb på grund av utflaggningen. Jag förstår inte vad politikerna håller på med.

kan vara en kombination av snabba förändringar och av att fel person kanske har varit på fel plats. Totalt sett har vi inte varit tillräckligt konkurrenskraftiga i vad vi gör, i allt från hur vi möter våra kunder till hur vi räknar på och genomför våra projekt. Hur ska Götaverken bli lönsamt igen?

– Genom att vi fortsätter att öka vår professionalism, tar hand om kunderna, lyssnar på kunderna – hur vill de ha det? Vi har för det mesta små kunder, familjeföretag med starka entreprenörer som vet hur de vill ha saker och ting, och då måste man vara lyhörd. Vi är på god väg att förbättra oss, vilket märks genom att en del gamla kunder kommit tillbaka till oss. Potentialen för varvet finns. Götaverken ligger

där man ligger – i Nordens största hamn. Fartygs­ trafiken i området är mycket stor. Även antalet redare i närområdet är förhållandevis stort och den geografiska närheten till off shore-verksamheten i Nordsjön skulle också kunna innebära affärsfördelar. Bland omvärldsfaktorerna som Götaverken inte kan påverka – men som i sin tur kan påverka Götaverken – finns bland annat svaveldirektivet. Svaveldirektivet är omdebatterat. Kan det rent av betyda bättre affärer för Götaverken?

– Det finns en potential för oss, men den är skör. Ska man installera SCR eller andra typer av reningstekniker eller konvertera till LNG, då finns vi ju till hands. Det är sådana jobb vi är bra på. Men blir det så dyrt att anpassa tekniken att redarna väljer att lägga ner sin verksamhet så påverkar det oss negativt, så klart. Men faktum kvarstår – det är dyr teknik. Hur man än gör, vilken lösning man än väljer så kommer det att innebära fördyringar, antingen i form av stora investeringar eller i form av kostnadsökningar. Att köra med det dyraste bränslet kommer inte att vara hållbart om man bara seglar i SECA-området. Då får man inga jobb. En annan omvärldsfaktor som ni inte kan påverka men som påverkar er torde vara svensk sjöfartspolitik.

– Svensk sjöfartspolitik är inte till vår fördel. Vi tappar ständigt jobb på grund av utflaggningen. Jag förstår inte vad politikerna håller på med, jag tror inte att de är medvetna om hur många människor som är involverade i och omkring sjöfarten i Sverige. Monica Svenner utbildade sig till civil­ ingenjör på Chalmers i Göteborg på 1970-talet. Av stadens forna storvarv lever endast Götaverken Cityvarvet kvar – en verksamhet som Monica Svenner sedan juni i år är vd för.

Hur länge har Damen tålamod, om siffrorna i bokslutet fortsätter att vara röda?

– Det är en bra fråga, men de kan varvsbranschen så väl att de vet att det kan ta tid att vända. Annars hade inte jag gått in här för fyra månader sedan. De har tillräckligt tålamod för att ge mig chansen. Men min förhoppning är i alla fall ett till två år, sen ska ‹ vi ha vänt det här. l 7/2012 sjörapporten 15


aktuellt

›sjö- och flygräddningen

Köper in sju nya helikoptrar Sjöfartsverket har tecknat avtal med den engelsk-italienska helikoptertillverkaren AgustaWestland S.p.A om att förvärva sju nya räddningshelikoptrar av modellen AW139. AW139 är en väl beprövad räddningshelikopter som är optimal för svenska förhållanden och som är certifierad enligt internationella krav.

engelskt-italienskt helikopterbolag ägt av italienska Finmeccanica. Helikopter­typen AW139 är en beprövad och influgen modell som finns i flera länder i dag. – Det passar oss bra, säger Noomi Eriksson. Även om vi har vissa specifika krav på utrustningen och vad som ska finnas ombord, så är den inte specialbyggd för oss utan ligger nära standarden. Det är en kostnadseffektiv lösning och vi minimerar risken för försenade leveranser samtidigt som vi undviker barnsjukdomar. Enligt plan levereras den första helikoptern i maj 2013, den sista i december 2014. Helikoptrarna kommer att tas i bruk successivt på de fem helikopterbaserna, samtidigt

Totalekonomiskt blir det en bättre lösning för Sjöfartsverket. Vi kommer att äga istället för att, som i dag, leasa helikoptrarna. noomi Eriksson, sjöfartsverket

som de gamla fasas ut. Exakt hur det ska genomföras återstår att planera i detalj. –  Kapaciteten kommer tillfälligt att gå ner under implementeringsfasen, då vi inte kommer att kunna ha fem fullt operativa baser under hela den tiden, säger Noomi Eriksson. Planeringen för det gör vi i samförstånd med våra samverkanspartners Försvarsmakten och Transportstyrelsen. En statlig utredning har tidigare föreslagit att Försvarsmaktens nya NH90 borde utnyttjas för sjö- och flygräddning. Leverans av dessa är kraftigt försenad och de är inte utrustade för detta ändamål. Inte heller Försvarsmaktens befintliga Super Pumor (hkp 10) är ett alternativ, vare sig ur ett operativt ‹ eller finansiellt perspektiv.l text annika johansson

FAKTA helikoptertjänsten

Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för svensk sjö- och flygräddning. En central del i verksamheten är helikoptertjänsten. Räddningshelikoptrarna ska finnas tillgängliga för räddningsinsatser både till sjöss och över land. Helikoptrarna finns på fem stationeringsorter längs med hela Sverige (i Ronneby, Visby, Göteborg, Norrtälje och Umeå). Helikoptrarna är i tjänst dygnet runt under årets alla dagar, och skall kunna påbörja en insats inom 15 minuter efter att besättningen larmats.

agustawestland

Under senare år har kraven på kapacitet och förmåga i verksamheten ökat. – De nya helikoptrarna kommer både att tillgodose verksamhetens behov och vara anpassade för den befintliga kravbilden, säger Noomi Eriksson. Helikoptrarna har en förbättrad så kallad allvädersförmåga, de är helt enkelt anpas-

Leverantör är AgustaWestland, ett

andreas skogh

– Planerna på en översyn av helikopterflottan har funnits sedan 2009. Först och främst är det för att säkerställa sjöoch flygräddningen samt tillgången till helikoptrar på lång sikt, både operativt Noomi Eriksson och finansiellt, säger Noomi Eriksson, chef för sjö- och flygräddningen på Sjöfartsverket. – Totalekonomiskt blir det också en bättre lösning för Sjöfartsverket. Vi kommer att äga helikoptrarna själva istället för att, som i dag, leasa helikoptrar.

sade för alla väderförhållanden som kan råda i Sverige. Ett exempel på det är installerad teknik för avisning. Med den på plats ökar möjligheten att flyga i förhållanden med risk för isbildning på helikoptrarna. De nya helikoptrarna har också en ökad räckvidd och kan flyga längre på en tankning.

Sju helikoptrar av typen AW139 ska levereras, den första i maj 2013.

16 sjörapporten 7/2012


aktuellt ›vts-operatörer

FAKTA

› Sjöfartsverket och SAAB Trans-

ponderTech har finansierat forskningsprojektet med 40 procent var, Chalmers har stått för 20 procent. VTS (Vessel Traffic Service) används som ett samlande begrepp för bland annat sjötrafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden AIS (Automatic Identification System) är namnet på det system som gör det möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser.

›  ›

kunskapen om vem står på bryggan på det uppropade fartyget, eller hur väl den som finns ombord är förberedd. Radar visade sig också vara viktigare för operatören än AIS. AIS är som rysk roulett; man vet att det förekommer felaktigheter i informationen, men inte vilka fartyg det gäller. Radarinformation innehåller också fel och störningar, men dessa är konstanta. Med sin erfarenhet kompenserar VTSoperatörerna för dessa felaktigheter och på så vis skapar de en bild av hur det ser ut i verkligheten. Anders Brödje valde att gå vidare på Anders Brödje, Sjöfartsverkets forsknings- och innovationsenhet, hoppas kunna fortsätta att studera hur VTS-operatörer arbetar framöver.

VHF den viktigaste informationskanalen Idén om att forska började gro hos Anders Brödje tidigt våren 2008. I oktober, fyra år senare, var det dags att avlägga licentiatexamen vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. – Jag har studerat hur VTS-operatörer arbetar med den information de har tillgänglig och vilka faktorer som påverkar hur de använder informationen. Grunden i forskningen var en simulering där ett antal VTS-operatörer enskilt fick arbeta med ett scenario som byggts upp för att efterlikna deras normala miljö. Tillsammans pratade vi oss igenom det som skedde, hur de arbe-

tade med informationen de hade tillgänglig och hur de tänkte när de beslutade om olika åtgärder. De första resultaten från forskningen förvånade. – Operatörerna arbetar med flera olika så kallade sensorer (radar, AIS, VHF, väderinformation och annan teknisk utrustning). Det visade sig att det absolut viktigaste är den verbala kommunikationen via VHF:en. Men då är det inte bara innehållet i det som sägs som är viktigt, det finns också underliggande processer som pågår parallellt. VTS-operatörens erfarenhet påverkar hur man arbetar. Viktiga faktorer är exempel

kommunikationsspåret. Tillsammans med en av sina handledare, Monica Lundh, arbetade han fram en modell för kommunikationsflödet som beskriver hur VTSoperatören skapar en lägesbild utifrån sensorerna, vilken information operatören för vidare och vad det är som påverkar vad som förs vidare. – En av flera faktorer som inverkar är att det saknas ett regelverk som styr VTS-centralernas roll och vilket mandat VTS-operatörerna har. Ett resultat av det är att relationen mellan olika yrkeskategorier kan påverka vilken information som kommuniceras. Anders Brödje kan se att hans forsknings­ resultat är värdefulla för Sjöfartsverket som kunskapsbas. – Det är viktigt att vi visar att vi har grund för våra argument för att kunna hävda oss i internationella sammanhang. Delar av det jag skrivit har redan använts i FoI-gruppens arbete. Att det är direkt applicerbart ser jag som en av de stora framgångarna med det ‹ arbete jag har lagt fram.l text annika johansson foto tobias fälth 7/2012 sjörapporten 17


forskning & innovation ›infrastrukturpropositionen

Sjöfarten hamnar i fokus när regeringen vill satsa på transportforskning. Forskning och innovation inom sjöfartsområdet får del av de offentliga satsningarna på transportforskning redan 2013. Text och foto Tobias fälth

Sjöfartsverket ökar samverkan med övriga transportmyndigheter, akademi och näringsliv. Under hösten har Sjöfartsverket invigt ett nytt simulatorcentrum tillsammans med Chalmers.

Större fokus pA forskning

18 sjörapporten 7/2012

ida ling flanagan

sammar sjöfartens behov och utmaningar. Forskning och Jonas Ann-Catrine innovation Vedsmand. Zetterdahl. är viktiga instrument för att bidra till effektiva lösningar inom sjöfarten och morgondagens infrastruktur, säger Jonas Vedsmand, marknadsdirektör på Sjöfartsverket. Andreas Skogh

I infrastrukturpropositionen som regeringen lämnade över till riksdagen den 15 oktober fanns ett tydligt fokus på transportforskning. Regeringens uppfattning är att ett effektivt utnyttjande av sjöfarten är en viktig förutsättning för närings­livets tillväxtmöjligheter och att forskning och innovation behövs för att utveckla ett hållbart transportsystem. I propositionen uppmärksammas att Sjöfartsverket har identifierat ett antal forsknings- och innovationsområden och att det behövs resurser för sjöfartsforskning. Regeringen nämner särskilt uthålliga maritima transporter och miljö som ett viktiga forsknings- och innovationsområden. – Det är positivt att regeringen uppmärk-

Trafikverket blir samordnande myn

dighet med ett övergripande ansvar inom transportområdet, men Sjöfartsverket och

övriga transportmyndigheter ges utökat ansvar för forskning och innovation. Sjöfarten har tidigare inte fått anslagsmedel för forskning, vilket nu blir verklighet. Propositionen uppmärksammar även behovet av en nära samverkan mellan transportmyndigheterna, akademin och övriga sjöfartssektorn. – Jag välkomnar att Sjöfartsverket får en tydlig uppgift att definiera, initiera och låta genomföra sådana forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som behövs för att lösa sjöfartens utamningar. Det ligger väl i linje med Sjöfartsverkets strategi att kraftsamla kring forskning och innovation, säger Ann-Catrine Zetterdahl, ‹ Sjöfartsverkets generaldirektör.l


Kraftsamling kring forskning och innovation Andreas Skogh

Nu samlas Sjöfartsverkets innovationsverksamhet och forskningssamordningen under samma paraply. Satsningen är ett led i verkets ambition att kraftsamla kring maritim forskning, innovation, utveckling och demonstrationsverksamhet.

›Sjöfartsverket har identifierat ett antal

viktiga FoI-områden: e-Maritime, uthålliga maritima transporter och miljö, sjösäkerhet, infrastruktur och teknik, vintersjöfart/arktiska frågor, sjöfartens externa förutsättningar, kompetensoch kapacitetsfrågor.

För att klara sjöfartens utmaningar

krävs breda samarbeten mellan sjöfartsklustret, utbildnings- och forskningsinstitutioner, transportmyndigheter och finansierande organisationer. Sjöfartsverket kraftsamlar därför genom att bilda en ny enhet för forskning och innovation. – En samlad ansats ger en ökad trovärdighet, större innovationskraft och fler synergieffekter. Det innebär att Sjöfartsverket lättare kan skapa mervärden för att effektivt kunna möta sjöfartens utmaningar, säger Magnus Sundström på Forsknings- och innovationsenheten. Syftet med forsknings- och innovationssamordningen är att skapa förutsättningar för innovationsarbetet samt utveckla samverkan med relevanta aktörer och nätverk i Sverige såväl som internationellt. I för­ längningen syftar forsknings- och innovationsarbetet till att stärka sjöfartens och transportsystemets konkurrenskraft, öka

FAKTA forskning och innovationsområden

– Vi ökar nu samverkan med övriga transportmyndigheter, akademi och näringsliv, säger Magnus Sundström på Sjöfartsverkets nya forsknings- och innovationsenhet.

effektiviteten, bidra till ökad sjösäkerhet samt miljömässigt mer hållbar sjöfart. Redan 2011 skapade Sjöfartsverket

ett FoI-Råd som en intern samordningsplattform. Rådet hanterar förslag och idéer med koppling till forskning, innovation, utveckling och demonstration. FoI-Rådet som består av sakkunniga från olika verk­ samheter inom Sjöfartsverket har identi­ fierat ett antal viktiga forsknings- och innovationsområden, varav ett är uthålliga maritima transporter och miljö. I den nya infrastrukturpropositionen så uppmärksammar regeringen Sjöfartsverkets arbete och

att sjöfartsforskningen behöver resurser för att möta framtidens utmaningar. – Vi ökar nu samverkan med övriga transportmyndigheter, akademi och näringsliv och deltar aktivt i de nya samarbeten som nu växer fram i kölvattnet av en förändrad ansvarsfördelning inom transportområdet, säger Magnus Sundström. Sjöfartsverket har de senaste åren anpassat sig organisatoriskt för att möta framtidens utmaningar och tillsammans med sjöfartsklustret arbetat för att öka sjöfartens möjligheter att utvecklas. – Därför är det glädjande att Sjöfartsverket i den nya Infrastrukturpropositionen ges ett tydligare uppdrag att definiera, initiera och låta genomföra forsknings-, utvecklings‹ och innovationsverksamhet.l

FAKTA Exempel på sjöfartsverkets pågående projekt och initiativ:

›MONALISA. Inom MONALISA-projektet utvecklas innovativa

e-navigationstjänster till sjöfarten, något som kan komma att spridas och genomföras internationellt. Målet är effektivare sjötransporter, optimerad bränsleförbrukning och minskade emissioner. I nära anslutning till MONALISA-projektet samverkar Sjöfartsverket i andra EU-finansierade projekt för att driva på arbetet med konkreta e-Navigationslösningar, till exempel ACCSEAS. Vintersjöfartsforskning och arktisk FoI. Att säkerställa en effektiv och säker sjöfart året runt är en utmaning för Östersjöregionen. Sverige och Finland har av tradition utvecklat ett stort kunnande i vintersjöfartsforskning och bedriver ett gemensamt program med en årlig gemensam utlysning av vintersjöfartsforskningsprojekt. Kraftsamling i Göteborg. Sjöfartsverket kraftsamlar i Göteborg och utvecklar sitt FoI-arbete genom samverkan med

Sjöfartsverket kraftsamlar genom att bilda en ny enhet för forskning och innovation. Inom det pågående MONALISA-projektet som leds av Sjöfartsverket utvecklas innovativa e-navigationstjänster till sjöfarten, något som kan komma att spridas och genomföras internationellt.

sjöfarts- och innovationsklustret i Göteborg. En integration av Sjöfartsverkets och Chalmers simulatorverksamhet kommer att utgöra en tillgång för svenska och internationella forskningsprojekt och skapa ett simulatorkluster i världsklass.

7/2012 sjörapporten 19


daniel lindblad

notiser samordnar isbrytning östersjön. Sverige, genom Sjöfartsverkets

20 sjörapporten 7/2012

Muddringsarbetet igång gävle. Den 5 oktober invigde Sjöfartsver-

kets generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl farledsprojektet tillsammans med Gävles kommunstyrelseordförande Carina Blank och Trafikverkets regionchef Ingemar Frej. – Nu är vi äntligen igång. Resultatet kommer att bli en säkrare farled för större fartyg och kortare väntetider, säger Ann-Catrine Zetterdahl, general­ direktör för Sjöfartsverket. Med hjälp av muddringen kommer hamnen att kunna ta emot fartyg som är 245 meter långa, 42 meter breda och har 12,2 meters djupgående. Projektet som leds av Sjöfartsverket beräknas kosta cirka 270 miljoner kronor och finansieras av Trafikverket och Gävle kommun. Det är det första farledsprojektet som delfinansieras via statsanslag. Tidigare har statliga investeringar i sjöfartens infrastruktur finansierats av handelssjöfarten via Sjöfartsverkets farledsavgifter. Muddringen utförs på entreprenad av mudderföretaget Boskalis. Målsättningen är att arbetet ska vara klart innan vintern 2013, dock senast våren 2014.

simulatorcentrum igång invigning. Sjöfartsverket och Chalmers simulatorcentrum är nu invigt. En toppmodern anläggning som ska främja framtidens forskning och utbildning. Sjöfartsverkets simulatoranläggning som tidigare var lokaliserad på Arkö utanför Norrköping har samlokaliserats med motsvarande anläggning vid Chalmers tekniska högskola. I och med samlokaliseringen etableras en unik forskningsanläggning i den redan befintliga forskningsmiljön på Institutionen för sjöfart och marin teknik.

Andreas Skogh

sjunde resan avslutad Forskningsexpeditionen till Arktis med Sjöfartsverkets isbrytare Oden är avslutad för den här gången. Det var sjunde Arktis-besöket för Oden. Första gången var redan 1991, då Oden som första icke atomdrivna fartyg nådde Nordpolen. Därefter har isbrytaren varit där 1996, 2001, 2004, 2005 och 2009. På bilden samlar man in prov från havsbotten till forskarnas nytta. Det är inte varje dag som man kan samla grus, lera och stenar från 2 000 meters djup.

isbrytardirektör Tomas Årnell, ska vara ordförande i Baltic Icebreaking Management de kommande två åren fram till och med 2014. BIM (Baltic Icebreaking Management) är en organisation med medlemmar från alla staterna kring Östersjön inklusive Norge och organisationen har bildats som ett resultat av de årliga mötena mellan staternas isbrytningsfunktioner. BIM ska verka för utveckling av säker, tillför­ litlig och effektiv vintersjöfart mellan länderna med det övergripande målet att säkerställa en väl fungerande sjöfart i Östersjön. – Enligt mitt sätt att se är det ett alldeles utmärkt tillfälle att sprida våra strategiska samarbetstankar liksom att delvis försöka implementera det väl fungerade operativa samarbetet mellan Sverige och Finland till att omfatta ett utökat område, säger Tomas Årnell.

Tomas Årnell, ny ordförande i Baltic Icebreaking Management.

Uppskattat samarbete strategier. Lyft ert miljöarbete och var väldigt tydliga med att ni jobbar för att få över transporter från väg till vatten. Det var det samstämmiga budskapet från de cirka 50 deltagarna som samlades för att lyssna på och diskutera Sjöfartsverkets strategier. Deltagarna kom från många olika grupper av kunder och intressenter; hamnar, mäklare, rederier, båtliv, skolor och andra myndigheter. Engagemanget i diskussionerna var stort och flera uttryckte sin uppskattning över att få delta i en dialog med Sjöfartsverket. Verket får överlag godkänt för sitt strategiarbete och det mer kundnära samarbetet är uppskattat. Under året har Sjöfartsverket haft två kundträffar där man arbetat med avgiftsfrågorna. Föreskriftsförslag går nu ut på remiss. Strategierna finns att läsa på:

www.sjofartsverket.se/e-bibliotek.


yrket ›jurist

gunilla malmlöf chefsjurist, norrköping Aldrig i livet att Gunilla Malmlöf skulle vilja jobba på ett statligt verk. Som ung jurist var hon över­ tygad om att arbetslivet inte kunde bli tråkigare än så. Efter 13 år som chefsjurist på Sjöfartverket är hon av en helt annan uppfattning.

Gör juridik av vanliga saker

Det är variationen som tilltalar henne, att aldrig riktigt veta i vilken lagstiftning hon ska grotta ner sig nästa dag och att, som hon säger, göra juridik av vanliga saker. – Processer i domstol är alltid roligt, men grejen är att bygga upp målet och hitta den trovärdiga och logiska linjen. Just nu är hon och hennes tre juristkollegor fullt upptagna med exempelvis fyra pågående processer i förvaltningsrätten, ett yttrande till JO, föreskrifter, granskning av avtal, remisser, upphandlingar och en konkurs angående obetalda farledsavgifter. – Som statlig myndighet vill vi helst inte stämma någon, även om det händer att vi gör det. Vi arbetar för näringen och allmännyttan och då är det nästan alltid en dålig affärsidé att ha processer, säger hon. Vilken är den största missuppfattningen om ditt jobb?

– Att det är tråkigt, att jurister är byråkratiska och fyrkantiga. Många är kanske lite rädda för oss och tror att vi bara är ute efter att straffa den som gjort fel. Men alla gör fel, säger hon och påminner om hur jobbigt det känns att vara den som gjort fel. – Rädsla för juristen gör inte saken bättre. Därför är jag en ganska ”icke-juristisk” jurist. – Förr var jag mer jurist-aktig, men jag har insett att det är bättre att vara som jag är, än att gå runt bland folk som en typisk jurist. Efter tio år som domare i kammarrätten i Stock-

holm, med ständiga avgöranden i olika mål, sökte hon sig vidare som skattekonsult. När hon rekryterades till Sjöfartsverket arbetade hon som chefsjurist på Kriminalvårdsstyrelsen. – Jag trivs jättebra på Sjöfartsverket eftersom vi arbetar med så många olika frågor. Här är det juridisk bredd som gäller och det är roligare än att vara specialist inom ett område. När jag var ung förstod jag inte att det var ordet myndighet som gjorde mig avogt inställd, det lät bara så mossigt och trist. Därmed är det bevisat att även jurister gör fel. Det var bakom myndighetsskylten Gunilla Malmlöf skulle ha tittat. Då hade hon redan som ung sett de spännande ‹ verksamheter som skylten råkade dölja.l text sara bohlin foto Andreas Skogh

FAKTA jurist

På Sjöfartsverkets stab för styrning och planering arbetar chefsjuristen i nära samarbete med tre andra jurister. Ytterligare en jurist ska rekryteras. Arbetet är varierat och omfattar många juridiska områden.

7/2012 sjörapporten 21


LANDKÄNNING

›hoburgen

observatör Man förundrade sig at ej en gång en Fyrbåck här voro inrättad, fast så många skepp varit olyckade vid dessa stränder, förvillade af storm, mörcker och strömmen, som alltid missvisa Siöfarande... Så skrev Carl von Linné då han 1741 besökte Gotlands sydspets Hoburgen, ”Höga borgen”. Det skulle dröja 105 år innan hans propå förverkligades.

Text och foto: Torbjörn dalnäs

Fyren är obemannad men Arendt Engström har ändå viss tillsyn över den. På drygt 30 år har det hänt två gånger att både fyrlyset och reservlyset slocknat.


VINJETT Vy uppifrån fyrtornet ut över Hoburgsklippan. Hoburgens fyr anno 1846.

Rauken Hoburgsgubben med gulmålad näsa.

i alla väder › Det smala Fidenäs förenar halvön Storsudret i syd med övriga Gotland. Halvön består av fem socknar, varav Sundre är den sydligaste. Storsudret kan liknas vid en droppe, som nästan har släppt kontakten med huvudön i nord. Namnet Sudret betecknar däremot hela södra Gotland; en av de ”tredingar” som Gotland delades in i. Ursprungligen gavs de till urguten Tjelvars tre sonsöner; norra delen till Graip, mellersta delen till Gute och Sudertredingen till Gunnfjaun. Hoburgen visar sig bestå av tre uddar, varav Barshageudd i ost har det sydligaste läget. Längst i syd fanns en galgbacke. Galgen – en träställning med rännsnara – stod där som en bister varning till pirater och andra fiender som angjorde den gotländska kusten. Hoburgen har alltid varit ett landmärke för sjöfarare. Här kunde den sed som kallades hönsning äga rum. Unga pojkar invigdes i sjömansyrket genom omild behandling. Udden längst i väst kallas Rivudden efter Rivet, ett rev där många skepp gått förlorade. Ett av dem var Hildur. 1974 lämnade hon Ronehamn för att ta sig till Stockholm. Vid Hoburgen gick hon hårt på och bröts snart ned till vrak. På Klaivo (Klevet) ett stycke nordost om

Rivudden reser sig Hoburgens fyr. Den tändes 1846 som Gotlands andra bemannade fyr, efter den på Östergarnsholm i nordost. Tornets höjd är 22 meter men lyshöjden över havet är hela 58 meter. Det ger en lysvidd på 27 nautiska mil. Ex-sjömannen Arendt Engström från Dalhem på Gotland hade bland annat tjänstgjort på Gotska Sandöns fyrplats i sex år innan han hamnade på Hoburgen. Efter avbemanningen av Hoburgens fyrplats 1978 har han

Hoburgen har alltid varit ett landmärke för sjöfarare

Mätare av temperatur och luftfuktighet.

varit väderobservatör åt SMHI och sjöbevakare åt Marinen. Om det senare uppdraget vittnar en enorm kikare, riktad utåt havet. Under kalla kriget kunde sovjetiska fiskebåtar med avancerad antennutrustning ligga helt nära Marinens radaranläggning på Rivudden, det som numera är Sjövärnsgården. Sommartid håller frivilliga krafter från föreningen Fyrtillsyn Gotland själva fyren öppen för besökare. Den och övriga byggnader tillhör Sjöfartsverket men står på ofri grund. Verket arrenderar marken på obestämd tid. Arendt bor i det som var fyrvaktarnas och fyrbiträdenas hus. Fyrmästarhuset används som semesterbostad för anställda i Sjöfartsverket och medlemmar i Svenska Fyrsällskapet. Fyrplatsen kringgärdas av en för Gotland typisk stengärdsgård, som här i syd kallas vast. En stätta leder över ett stängsel. I en inhägnad ett stycke bort står Arendts avlösare: Avancerad utrustning som auto-

matiskt mäter nederbördsmängd, lufttryck, vindhastighet och annat. Hoburgen läggs ned som bemannad observationspunkt för att i stället bli klimatstation. Det innebär mindre arbetsuppgifter för Arendt. Nere vid stranden står en nautofon, som gav en lång dov mistsignal var femtonde sekund. En dimdetektor aktiverade den automatiskt vid tjocka, men den kunde även utlösas oavsiktligt av vintersolens låga läge. Om gårdagens sjösäkerhetsteknik vittnar även två enorma radiofyrmaster. Från Barshageudd till fyren är det fågelvägen knappt tre kilometer och därifrån till Hoburgsklippan halvannan kilometer. På klippan står Gotlands mest berömda rauk, bergstrollet Hoburgsgubben. När betraktaren har den i en viss vinkel påminner den om ett manshuvud. Rauk – av rök i betydelsen sädesskyl – är en strandpelare, ett geologiskt vittringsfenomen. Förutom Hoburgsklippan med dess

klinter och raukar består Gotlands sydspets av alvarmark, som på gotländska kallas alvre; en kalkstensslätt med tunt jordlager, där det främst är oxelträd som breder ut sig. Förr levererade Arendt sina väderobservationer var tredje timme dygnet runt. Numera begränsas det till morgon, middag och kväll. Våra vägar skiljs när leveranstiden 13.45 närmar sig. Våren 2012 kunde han rapportera om en orkan som vällde in. Vindstyrkan uppgick till 12 Beaufort, på gränsen till 13. Det var de värsta vindstötar Arild varit med om ‹ under sina 33 år på Hoburgen.l 7/2012 sjörapporten 23


frågor & svaR Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se

Jag undrar vad går under definitionen färja, båt, fartyg? kate elise kronberg

En färja är ett flytetyg som fraktar passagerare och fordon efter tidtabell mellan bestämda hamnar. Passagerarfartyg är en gemensam benämning på färjor, kryssningsfartyg samt skärgårds- och utflyktsbåtar. Kryssningsfartyg kan även gå på lite längre turer. Att kryssa (av holl. kruisen) är egentligen att segla i sicksack mot vinden, och i överförd bemärkelse att segla fram och tillbaka inom ett visst farvatten. Kryssaren är däremot ett större örlogsfartyg (av örlog i betydelsen sjökrig), med spanings- och övervakningsuppgifter i syfte att skydda den egna sjöfarten och blockera fiendens. Den senaste svenska kryssaren, HMS Göta Lejon, utrangerades 1970. Fartyg (av holl. vaartuig, ”färdredskap”) är den vanligaste allmänna beteckningen på större flytetyg, även om yrkessjömän gärna talar om sina båtar. Däremot talar sjömännen knappast om skepp, utom i sammansättningar som skeppsapotek. Båt som beteckning på ett mindre öppet flytetyg har troligen frisiskt ursprung. Det urgermanska skepp har betydelsen ”urholkad” (trädstam). Sjölagen gör skillnad mellan båtar, som understiger tolv meters längd och fyra meters bredd, och skepp, som är större än så. Segelfartyg indelas i en mängd kategorier beroende på riggens utformning; exempelvis 24 sjörapporten 7/2012

torbjörn dalnäs

malin liljenborg

Informationssekreterare Sjömansservice

Nautisk redaktör UFS-redaktionen

Märket Bogen utanför Fjällbacka i Bohuslän, latitud: N 58 34.6275 longitud: E 11 12.3249

mikael jesäter

Hur definieras båt, färja och fartyg?

fläckar som sjömärken och vad kan de tänkas ha avsett? Finns dessa vitmålade fläckar utmärkta i sjökorten? De fläckar som jag har noterat har jag slentrianmässigt trott avsåg militära utmärkningar av krigsfarleder och t ex gir­ märken, enslinjer förutom säkert en del annat för mig förborgat. Den här frågan gjorde mig faktiskt riktigt nyfiken! lars sundin

bark, brigg, brigantin, fullriggare, galeas, ketch, skonare och skonert. En skuta är egentligen ett mindre segelfartyg – med eller utan hjälpmotor – för kustnära fiske eller fraktfart, men termen förekommer även som folklig benämning på fartyg i allmänhet. Ordet anses kunna ha med skutans framskjutande stäv att göra. Kareta (av ital. carretta, ”liten kärra”) förekommer bland sjömän som skämtsam beteckning på ett undermåligt fartyg. Termen farkost (”färdme-

del”) förekommer även i ickemaritima sammanhang, såsom luftfarkost. torbjörn dalnäs

Finns de vita fläckarna utmärkta i sjökorten? Apropå det intressanta svaret (i Sjörapporten nr 6 2012) på en fråga om de vitmålade fläckar man ibland kan se i skärgården, undrar jag: i vad mån har Sjöfartsverket använt sig av vita

Vad roligt att vi gjort dig nyfik­en på dessa sjömärken! Det finns på vissa platser än i dag vitmålade fläckar som underhålls och finns redovisade i sjökorten, men de blir färre och färre. Ett par exempel som finns redovisade i sjökort är Måsknuvarna, Stockholms skärgård, position: 58-57.9N 018-05.6E (ägs av Försvarsmakten). På västkusten på ön Porsholmen finns ett märke, eller ”fläck”, som ägs och underhålls av Sjöfartsverket. Position: 5836.47N 011-15.44E. Du undrar även över användningsområde. På ett ställe i Bottenviken används märket i en enslinje, Ratan Norra. Position: 63-59.76N 020-53.98E. Andra användningsområden för dessa fläckar kan vara att man använder dem för att helt enkelt orientera sig, dvs bekräfta att den ön man ser verkligen är den man tror. Målade fläckar benämns nu enligt internationell standard som ”Mk” i sjökorten, ”Coloured or white mark”. malin liljenborg


sidor för aktiva sjömän, alltid sist i sjörapporten Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

böcker

ombord

Fyrböcker på Sjömansbiblioteket ”Det är en sällsam upplevelse att se flera fyrar blinka i närheten av varandra, det är som om ett lågmält samtal äger rum, lamporna talar med varandra, sjunger… ett hemligt signalsystem från en fyr till en annan”. Citatet är hämtat från Kristian Petris bok Fyren som kom ut 1999 på DN:s förlag. Petri är kulturjournalist, regissör och författare. Boken är en reseskildring med fyrar från hela världen som tema. Varje fyrplats har sin historia och Kristian Petri skildrar sina resmål på ett lågmält och filosofiskt sätt. Frankrikes mest berömda fyr, Cordouan, får ett besök. Cordouan fungerar både som fyrtorn och kyrka. De första fyrvaktarna var munkar. Den nuvarande fyrvaktaren berättar om det ensamma livet som består av långsamhet, väntan, tystnad och isolering. Själv träffar han ibland fyrens spöke, det är en trevlig bekantskap. ”Alla fyrar med självaktning har ett spöke”, säger han. På Understen i Ålands hav träffar förfat-

taren Sveriges enda kvinnliga fyrmästare Marianne Brus. Hon berättar om sitt eget liv på denna ensliga, avlägsna plats men också om andra kvinnors villkor när man lever under de förutsättningar som fanns för fyrvaktarfamiljerna. Den här boken är en pärla, en blandning mellan reseskildring och skönlitteratur. Det är lätt att tänka sig in i resorna som författaren gör och situationerna han hamnar i. Året efter utgivningen gjorde Kristian Petri film av boken, även den med namnet Fyren. Den stora boken om fyrar med Göran Cederberg som redaktionschef är ett praktverk som handlar om fyrar i hela världen. Boken utkom på svenska år 2000 och omfattar sex kapitel; Sjöfartens historia, Fyrens historia och tidiga utveckling, Fyrteknik, Fyrarnas arkitektur, Livet på fyrplatserna och Fyrar världen runt. Boken är rikligt illustrerad med både ‹ fotografier, målningar och teckningar.l

NYTT PÅ HYLLORNA I SJÖMANSBIBLIOTEKET:

› Från Sveriges dyraste mark till en

stor stark – boken utgavs av Breakwater Publishing AB i samband med Bok & Biblioteksmässan. Detta är en historik över ett av Göteborgs äldsta hamnområden – Klippan – som fanns redan innan staden Göteborg grundades. På stadig kurs – Stiftelsen Sveriges Sjömanshus firar i år 40-års jubileum. Torbjörn Dalnäs har skrivit en innehållsrik återblick om stiftelsen och dess historia, vars ändamål bl.a. är att ge stöd och hjälp åt personer som är eller har varit verksamma inom sjömansyrket. Några millimeter från evigheten av Stig Helenius bygger på verkliga händelser som inträffat inom sjöfarten – från andra världskriget och fram till nutida katastrofer som t.ex. Estonia. Författaren har själv varit till sjöss i 30 år och berättar mycket gripande om den arbetsplats som är vardag för 1,4 miljoner sjömän runtom i världen. Ståltrålare i svenskt fiske 19591965 är en berättelse om de första ståltrålarna. Det är den tredje boken om svenska fiskebåtar och fiskebåtsvarv. Boken är utgiven av tidskriften Länspumpen och Breakwater Publishing AB.

Text Anna Selme

Jubileumsfirande Sjöfartsmontern på Bokmässan i

Göteborg kunde i år fira 15-årsjubileum med sedvanlig mångfald av aktiviteter. Monterns clou var traditionsenligt utdelandet av Sjömanshusstiftelsens litteraturpris, som i år tillföll sjömannen, författaren och dramatikern Reidar Jönsson. Priset överräcktes av direktionsledamoten Christer Lindvall (t.v.), assisterad av Stiftelsens chef Christer Nordling (t.h.). Huvudman för montern är Sjöfartens Kultursällskap, där Sjöfartsverket representeras av ‹ Sjömansservice.l

Btxt

Text och foto: Torbjörn Dalnäs 7/2012 sjörapporten 25


ombord

”Basketball tournament” – ett av Jonas Gunnarssons bidrag till 2011-års fototävling. Bilden tagen ombord M/T Bolero, oktober 2011.

Fredagen den 28 september arrangerades golftävlingen Sjöslaget Ost i Kalmar. Även om det såg ut som att torsdagens regnande skulle hålla i sig, bjöd fredagen de 36 deltagarna på vackert väder. Tävlingen var indelad i A-klass, B-klass, par-tävling och skolmästerskap. I A-klassen vann Roland Helle (Mariella) efter tuff match mot Harri Joensuu (Sjömansservice). Båda slutade på samma nettoresultat (79 slag), men Roland segrade tack vare sitt lägre handicap. Daniel Bengtsson kom trea med sina 80 slag. B-klassens segrarinna blev Veronica Jönsson (sjöpensionär) efter tuff match mot Sjömansservice’ Nils Edoff. Även här var det två spelare som fick samma nettoresultat (73 slag), men Veronicas lägre handicap gjorde henne till vinnare. Tredjeplatsen gick till Anders Andersson (Bellona) med 79 slag. Par-tävlingen vanns av Harri Joensuu

och Guy Fagerström (Viking Line), med 162 slag. Henric Persson och Kristian Jernberg (båda från Chalmers sjöbefälsskola) hade 163 slag och kom därmed på andra plats. Paret Anders Andersson och Harald Westin (Östrand) fick också 163 slag men även här fick handicap avgöra, vilket gav dem tävlingens tredjepris. I skolmästerskapet vann Chalmers sjöbefäl mot Kalmars sjöbefäl. Det vinnande laget fick ett presentkort på en resa med TT-Line – en högt uppskattad vinst. Vi vill ge en stor eloge till Kalmar GK för deras fina bemötande. Ett stort tack riktas även till huvudsponsorn TT-Line, de andra sponsorerna – Wallenius, Stena Sfären, Svitzer, Destination Gotland – och ‹ till alla inblandade i arrangemanget.l Text glenn hjelle Foto patrik staaf

Fr. v. Kristian Jernberg, Henric Persson, Fredrik Hellsberg och Martin Rosengren njuter på golfbanan.

Jonna Larsson från TT-Lines Huckleberry Finn flyger över ribban under en idrottsdag i Trelleborg.

Sara Strömblad visade talang i stående längdhopp när Ortviken utövade kajidrott.

Sjöpokalen – friidrott ombord och i land Kärt barn har många namn och vår friidrottstävling har bytt namn några gånger. 1954 började fartygslag tävla mot varandra i friidrott. Tävlingen hette på den tiden Prinspokalen. 2000 byttes det namnet ut mot HKF-pokalen, för att 2007 få namnet Sjöpokalen. I stort sett har tävlingen haft samma grenar som från starten. Några grenar har tagits bort. Stafetterna 4 x 100 och 3 x 60 meter är borta, samt tung kula (7,2 kg). Det unika med sjömännens friidrottstävling är att man dels tävlar individuellt och dels för sitt fartyg. Man kan tycka att tävlingen är orättvis, då några besättningar kan tävla på fina sport-anläggningar, medan andra får nöja sig med i bästa fall en gräsplätt ute i hamn­ en. Men det är som det är. Dessutom har vi anammat uttrycket: Det viktigaste är inte att vinna, utan att delta. Just nu är det sjömätarbesättningen på Jacob Hägg som toppar sjöpokalen. Tätt följd av Obbola, Ortviken och Trans Pulp. Men mycket kan hända i friidrottstävlingen. Det är faktiskt ett par månader kvar innan ‹ ”målsnöret” sprängs för i år.l Text Jesper Ek och Lasse Hult

26 sjörapporten 7/2012

Lasse Hult

Härlig septembergolf i Kalmar

Oskar Lyckegård

motion


xxx

kolla kom med in sjömansservice i nordiska fototävlingen nya hemsida Här kommerhar en under påminnelse alla aktivt Sjömansservice våren till arbetat seglande sjömän. fram en ny webbplats som nu finns publiceinte chansenViatt kamma hem rad påMissa www.seatime.se. tror att vi, genom fina priser i Nordiska fototävlingen för

sjöfolk. Vi tar emot dina till den den nya sajten, kan ge digbilder en bättre bild31 av www. december. Läs mer om tävlingen på vår service. Välkommen på ett besök i vår seatime.se verksamhet! Välkommen att delta!

FILM

Ge smala filmer en chans Smal film. Är du bekant med uttrycket? Nej, inte smalfilm, som i filmformat. Jag syftar på filmer som inte går upp på alla stora biografer. Filmer som inte är lika lätt-­ åtkomliga som en så kallad ”blockbuster”. Kort sagt, filmer som inte når en bred publik. Lynn Sheltons “Your sister’s sister” uppfyller min definition. Den är också ett fint exempel på att det går att göra en film med bara tre rollfigurer. För bortsett från öppningsscenen, är det bara Mark Duplass, Emily Blunt och Rosemarie DeWitt som regissören använt för att berätta historien, som hon också skrivit. ”Your sister’s sister” handlar om vännerna Iris och Jack, som lärde känna varandra när Iris var tillsammans med Jacks bror. Efter att brodern gått bort finner de stöd hos varandra. När Jack blir deprimerad upp­ manar Iris honom att låna hennes pappas stuga i några dagar. Sagt och gjort. Men när han kommer dit märker han att stugan inte är tom, utan att Iris halvsyster Hannah är där. En flaska tequila leder dem i säng och när Iris knackar på dörren följande morgon vet de inte hur de ska vara. Iris anar först inget eftersom Hannah är lesbisk men när det går upp för henne sätts relationerna på prov. Helheten blir en varm och välspelad film där dialogen prioriteras, vilket ger ett ärligt intryck. När Beatpoeten Jack Kerouacs roman

”På drift” gavs ut 1957 skapade den rabalder och har sedan dess varit inspirationskälla till många författare. Filmatiseringen ”On the road” gör ett tappert försök att fånga rollfigurerna Sal Paradise och Dean Moriartys resa genom USA – en roadtrip där själva resan är målet. Med skådespelare som Sam Riley, Garett Hedlund och Kristen Stewart i spetsen och

Sam Riley och Garrett Hedlund som Sal och Dean i ”On the road”.

biroller som utgörs av spännande namn som Viggo Mortensen, Kirsten Dunst och Steve Buscemi får regissören Walter Salles en bra grund att stå på. Filmen blir egentligen inte mer än en snygg beskrivning av duons stökiga eskapader med tjejer, röka och fylla men jag anar att många som läst ”På drift” även vill se filmen. Mitt intresse triggades efter att jag bara läste om Kerouac och vilken effekt han haft på eftervärlden. Andra aktuella och smalare titlar värda

att nämna är: Moonrise kingdom – Wes Andersons härli-

ga berättelse om två ensamma ungdomar på

FAKTA nya fiilmer att hyra Sjöfartsverket planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under hösten.

I urval: Cockpit The amazing spiderman

› ›

© Noble Entertainment

60-talet som finner kärlek i varandra och bestämmer sig för att rymma tillsammans. Into the white – Norskt, verklighetsbaserat drama om hur ett tyskt och ett engelskt stridsplan skjuter ned varandra i norska fjällen 1940. De tre överlevande tyskarna finner en jaktstuga och snart får de besök av engelsmännen de skjutit ned. Regissören Petter Næss (känd för ”Elling”) lyfter ungefär samma problematik som Peter Dalle gjorde i sin ”En fiende att dö för” – hur förhåller man sig till krigsfienden, när man egentligen behöver honom? ‹ Spännande och intressant.l Text jimmy eriksson

›Prometheus ›Moonrise kingdom ›Hamilton 2

›A royal affair ›The dark night rises ›On the road 7/2012 sjörapporten 27


Posttidning B Retur: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN › ib pihlblad

Vill skapa plats för möten

så blev jag sjömanspräst I hela mitt liv har jag varit nära vattnet. Nära havet. Efter att ha fötts på en udde i Kalixälven flyttade jag som tonåring till Ellös på Orust. Där bodde jag granne med en rekreationsanläggning för sjömän. Jag förundrades av alla historier och personligheter jag fick möta. Det var då jag bestämde mig för vad jag ville med livet. Efter några års studier fick jag jobb som präst i Styrsö församling. Där bor många fiskare och sjömän och efter att ha arbetat i församlingens fem kyrkor i åtta år väcktes intresset för sjömansprästsyrket. När jag fick chansen att prova på yrket i Skagen kändes det helt rätt, så jag stannade där i fem år.

Sjömanskyrkan i Göteborg har cirka 55 000 besökare varje år. Varje söndag hålls gudstjänster och varje månad försöker vi ha musik i programmet. I lokalerna finns ett snickeri och en biograf men de används inte i samma utsträckning som för 25 år sedan – när avstånden i hamnen var mindre och ligg­tiderna vid kaj längre. I dag är sjömännens kommunikation med sina familjer viktigare. Vi har ett obemannat IT-center i Uddevalla – öppet för alla sjömän – där surf och Skype gäller. Vi hoppas kunna öppna ett till center för att ge fler samma möjlighet.

tankar om framtiden Det finns en stor oro för utflaggning. Men trots det tror jag att sjöfarten kommer att öka. Det innebär att vi måste få mer resurser för att kunna möta efterfrågan. Även i framtiden kommer vård av människans inre behövas. Det kristna budskapet förenar människor och Sjömanskyrkan skapar möten för folk med samma bakgrund. Det är viktigt.

tog mig över atlanten Efter tiden i Skagen flyttade jag tillbaka till Sverige och hamnade på Tjörn, som skärgårdspräst. Där blev det, under fyra år, många båtturer för att komma till kyrkorna. Sugen på en period till i utlandet, sökte jag och fick en tjänst som kyrkoherde och sjömanspräst i New York. Där besökte jag främst fartyg från Wallenius och ACL men höll också gudstjänster i olika församlingar i stater som Washington, Florida och Pennsylvania. De stora avstånden i hamnarna gjorde att ett fartygsbesök tog en halv dag, men det var givetvis värt det. För sjömännen betyder det otroligt mycket att få ett besök, några halvfärska tidningar och en chans att prata om stort och smått – att känna att någon bryr sig, kort sagt.

sjömanskyrkan – en mötesplats

sjömanspräst i götebors stift Efter fyra år i USA blev jag skärgårdspräst på Orust. Där var jag i ett och ett halvt år, medan jag väntade på en vakans som sjömanspräst i Göteborg. Jag fick tjänsten och arbetar sedan 1 januari i år på Sjömanskyrkan – ett spännande yrke. Jag brukar börja min dag med att gå runt i huset och prata med folk. Det bästa med jobbet är just samtalen. Tyvärr hinner jag bara med något fartygsbesök i veckan men mina assistenter är ute i hamnarna dagligen. Mycket av min tid går åt till administration och att söka bidrag till verksamheten.

valde livsbana redan som tonåring

›NAMN: Ib Pihlblad ›ålder: 58 år ›gör: Stiftsadjunkt, jobbar som sjömanspräst i Göteborgs stift. ›BAKGRUND: Präst sedan 25 år. ›BOR: Hisingen i Göteborg ›INTRESSEN: Böcker, teater, opera och resor. berättat för jimmy eriksson foto jimmy eriksson


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.