Sjörapporten nr 2 2013

en tidning från sjöfartsverket nr 2 2013

rapporten

Navigera efter app

+

Vår i farlederna Studenter om framtiden Salvtjutare 900 Nicke

Patrik Granstam, rederiinspektör, är ansvarig för 22 av Sjöfartsverkets 110 båtar.

varierad vardag

kamp om pengarna I hård konkurrens utmanar viktiga farledsprojekt vägar och järnvägar i kampen om statliga pengar.

vatten allas resurs Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Björn Risinger vill att vattendragen ska vara till glädje för alla.

TIPSA!

avgång anders steiner

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

06

funnits sedan medeltiden. Den första slussen byggdes vid Lilla Edet 1607 och den första generationens slussar i Trollhätte kanal öppnades i början av 1800-talet. På den tiden var ångbåtar det snabbaste färdmedlet mellan Göteborg och Trollhättan, men på 1900-talet blev konkurrensen från tågtrafiken på dåvarande Berslagsbanan slutet för Göta älvs ångbåtslinjer.

Sjörapporten utkommer med sju nummer per år.

Sjörapporten nr 2 2013 Omslagsfoto: Stefan Jerrevång

Vänersjöfarten inför ett vägskäl sjöfarten på Göta älv har

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se.

Adressändring sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Maria Ottosson Redaktör Annika Johansson annika.johansson@ sjofartsverket.se Redaktion Sara Bohlin, Jimmy Eriksson, Tobias Fälth och Daniel Lindblad Formgivning Katrin Uddströmer Kung & Partners Layout Ellen Collin Tryck Luftfartsverket tryckeri T13-137 ISSN-1402-2028 Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Tipsa Sjö rapporte n om vad d u vill läsa : sjorappo rten@ sjofartsv erket.se

INNEHÅLL 06 14 16 18 20 24

tema: infrastruktur Regeringens satsning på transportsystemen innebär att sjöfarten för första gången konkurrerar med vägar och järnväg om investeringar i infrastruktur. intervjun: björn risinger Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör vill att vattendragen ska vara till glädje och nytta för alla. vår i farleden Sjöfartsverkets årliga översyn av farledssystemet är ett tydligt vårtecken. I år gick starten i Hanöbukten.

Yrket: rederiinspektör Patrik Granstam är ansvarig för underhållet av 22 av Sjöfartsverkets 110 båtar. prisad forskning om svavelregler Doktoranden Erik Svensson har fått Kaj Rehnströms stipendium för sin forskning om svavelregler. salvtjutare 900 nicke Strävhåriga foxterriern Nicke var marinens stridigaste skeppshund. Läs om hans märkliga karriär.

dessutom

Nu står Vänersjöfarten inför ett nytt vägskäl. Fritidsbåtarna blir nog kvar, men som transportled för handelssjöfarten är framtiden mer osäker. Nuvarande slussar i Göta älv–Vänerstråket, som togs i drift 1916, beräknas vara uttjänta till 2030 och nu finns två alternativ. Antingen byggs nya slussar för tre miljarder kronor eller så går en epok av sjöfart på Göta älv i graven.

I det här numret av Sjörapporten

kan du läsa mer om Vänersjöfartens framtid. Sjöfartsverket har länge påtalat behovet av ett samlat grepp runt Vänersjöfarten och Trollhätte kanal.

Engagemanget är stort genom dess betydelse för industrin och handelssjöfarten, men byggs det inga nya slussar så måste godset fraktas via andra transportsätt och Vänersjöfarten kommer liksom ångbåtslinjerna att läggas ner. tobias fälth Skribent och kommunikatör tobias.falth@sjofartsverket.se

19 notiser Storartat besök 20 sjölog 2013 Studenter om framtiden 21 frågor & SVAR Varför färre naturskyddsområden? 32 profilen Michael Åkerlund, ansvarig, Test & Evaluation Team 2 sjörapporten 2/2013

agustawestland

Nya helikoptrar försenade I Sjörapporten 1-2013 berättade vi om de sju nya räddningshelikoptrar som Sjöfartsverket ska köpa. Leveranserna av de två första helikoptrarna är nu något försenad. Istället för leverans av den

första helikoptern i slutet av maj och den andra i början av juni, beräknas leveransen ske av båda i slutet av juli. Detta beräknas inte påverka leveranserna av de övriga helikoptrarna.

Navigation efter app ökar

›Över 100 000 appar sålda 2012 ›Bygger på Sjöfartsverkets sjökortsdata

Allt fler väljer att använda läsplattor och smartphones som komplement till traditionella sjökort.

Försäljningen av navigationsappar har exploderat de senaste åren och under 2012 såldes över 100 000 appar med Sjöfartsverkets sjökortsdata.

till de senaste uppdateringarna i sjökortsdatabasen. Flera tillverkare väljer även att erbjuda kunderna uppdatering med tätare intervall. Sjökorten installeras i själva appen och finns alltid tillgängliga, medan AIS-data streamas direkt från Sjöfartsverkets kustradionät. För att upptäcka och rätta till fel i sjökorten så samarbetar Sjöfartsverket och Transportstyrelsen med Seapilot. Det innebär i praktiken att användaren kan rapportera felaktigheter i sjökorten med hjälp av appen.

– Vi har en väldigt bra dialog för att förbättra underlag, lösa problem och eventuella felaktigheter som upptäcks. Vårt samarbete är ett bra exempel på hur man ständigt arbetar med att få ett så bra underlag som möjligt för produktionen av sjökortsdata, säger Anders Bergström.

årets app. Sjöfartsverket har i många år digitaliserat och byggt upp en databas med sjögeografiska data. En av de viktigaste produkterna som genereras från sjökortsdatabasen är elektroniska sjökort för användning i navigationssystem. True Heading, Navionics, 88 Degrees North, Garmin och Solteknik är några av de utvecklare som producerar navigationsappar för fritidsbåtssektorn med Sjöfartsverkets data.

– Sjöfartsverket ser mycket positivt på utvecklingen. Flera utvecklare använder på licens våra S57-data vilket är den bästa vektoriserade informationen man kan använda i ett navigationshjälpmedel, säger Fredrik Strömbäck på Sjöfartsverket.

Navigationsverktyget Seapilot fick

förra året App Stores utmärkelse Top Grossing för att det var den applikation till Ipad som omsatte störst belopp. Navigationsappen, som utvecklats av True Heading, bygger på yrkessjöfartens standard för elektronisk navigering med Sjöfartsverkets vektoriserade S57-sjökort och AIS-data i realtid.

– Seapilot vill verkligen ligga i framkant

när det gäller att ha bra sjökortsdata för våra användare. Det är en självklarhet för oss att använda data direkt från Sjöfartsverket som utan tvekan har tillgång till den mest uppdaterade informationen, säger Anders Bergström som är VD för True Heading.

Allt fler navigationssystem har i dag

sjökort med data som följer Sjöfartsverkets standard vilket innebär att de har tillgång

Båtnavigationen i mobiler och surfplattor ser ut att vara framtidens verktyg för fritidsbåtsfolket, men det finns nackdelar. Förutom att de inte tål vatten, är ljuskänsliga och har begränsad batteritid så är det största problemet att skärmarna är små, vilket begränsar överblicken.

– Det man ska komma ihåg är att navigationsappar är ett hjälpmedel som inte kan ersätta traditionell navigering med god marginal och god uppsikt, säger Fredrik ‹ Strömbäck. l Text tobias fälth

inbjudan till KUNDRÅD Den 16 april anordnar Sjöfartsverket ett kundråd. Fokus kommer att vara på Sjöfartsverkets uppdaterade konsekvensanalys rörande införande av nya gränsvärden för svavel i marint bränsle.

Syftet med den nu uppdaterade analysen är att ta fram en aktuell och realistisk bedömning av de nya reglernas inverkan på sjöfarten och näringslivets förutsättningar samt konkurrenskraft. Genom hearingen vill vi få våra kunders och intressenters synpunkter på analysen.

Mötet kommer även att innehålla nyheter och information från Sjöfartsverket.

Plats: Norra Latin, Stockholm Datum: 16 april 2013, klockan 10.00–15.00 Anmälan: Till info@sjofartsverket.se Ange antal personer med kontaktuppgifter samt uppgift om eventuella allergier.

2/2013 sjörapporten 3

Ska utreda tonnageskatt Finansminister Anders Borg har utsett chefsrådmannen Marie Jönsson till särskild utredare med uppdrag att analysera möjligheterna att införa ett system med tonnageskatt i Sverige. Utredaren ska även se över andra

befintliga stöd för sjöfartsnäringen. Marie Jönsson är i dag chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2014.

Forskningspengar för maritim teknik ›EU-program ska stödja mindre svenska företag ›Pengar avsatta till 2016 Sjöfartsverket har satt av medel för att stödja svenska företags möjligheter till europeiska samarbetet inom forskning och innovation rörande maritim teknik.

ERA-Net MARTEC är ett nätverk med 30 myndigheter och organisationer från 25 länder. I Sverige är Sjöfartsverket ansvarig myndighet och beslutar om tilldelning av medel.

främjar samarbete. I infrastruktur-

propositionens kölvatten kan nu svenska företag söka medel för forskning inom maritim teknik. Sjöfartsverket har satt av pengar under tre år fram till 2016, vilket innebär att företag och även andra institutioner baserade i Sverige kan ansöka om finansiering inom ramen för EU-programmet ERA-Net MARTEC. ERA-Net MARTEC är ett nätverk bestående av 30 myndigheter och organisationer från 25 länder, som ansvarar för utveckling och finansiering av nationella/regionala forskningsprogram rörande maritim teknik.

Det övergripande målet för ERA-Net MARTEC är att vara ett hållbart nätverk och ett partnerskap för viktiga finansiärer och departement. I Sverige är Sjöfartsverket ansvarig myndighet och beslutar efter samråd med andra finansiärer om tilldelning av medel.

Svenska företag, helst små och medelsto-

hallå där...

… Patrik Nilsson, chefsytbärgare vid Sjöfartsverkets sjöräddningshelikoptrar, som varit på övningscentret Meriturva i finska Lohja.

Vad har du gjort där?

– Jag har tillsammans med en grupp kollegor genomfört en HUET-utbildning, Helicopter Underwater Escape Training. Det är en övning Patrik för helikopterbesättningen Nilsson att ta sig ur helikoptern i en nödsituation då den befinner sig på eller under vatten. Det innebär både teori i lektionssal, med egen instruktör, samt 4 sjörapporten 2/2013

ra företag, kan ansöka om finansiering för upp till 50 procent av de stödberättigande projektkostnaderna. För att vara berättigade till stöd ska projekten vara relevanta i förhållande till Sjöfartsverkets utpekade FOI-portföljer, dessutom måste samarbetet etableras mellan minst två oberoende

företag från två av de länder som är del av MARTEC. Sista datum för att lämna in ansökningar är den 30 april 2013.

Mer information finns på www.sjofartsverket.se och http://www.martec-era. ‹ net/ l Text TOBIAS FÄLTH

praktiska övningar i den stora anläggningen. Evakueringsövningen görs i olika moment, både med och utan nödluft.

Nödluften finns i en trycksatt behållare, ungefär som en liten dykflaska, vilken ger oss ytterligare värdefull tid för att evakuera en vattenfylld helikopter.

Hur ofta övar besättningarna i de svenska sjöräddningshelikoptrarna på just detta momentet?

– Vi gör det minst vart tredje år.

Vad är det som är speciellt med att öva på Meriturva?

– Anläggningen som finns i Lohja erbjuder många olika former av träning för fartygs- och helikopterbesättningar.

Där finns förutsättningar att simulera olika väderförhållanden, exempelvis vågor, vind, regn och mörker. Vi använder

Besättningarna i de svenska sjöräddningshelikoptrarna genomför Helicopter Underwater Escape-träning minst vart tredje år.

även anläggningen för grundskolning av våra blivande ytbärgare. En helikopter mock-up med tillhörande vinsch ger oss möjligheten att bedriva grundträningen ‹ under säkra former. l Text daniel lindblad

Inget nytt avtal om ankarhanteringsfartyg Sjöfartsverkets avtal med Viking Supply Ships avseende de två ankarhanteringsfartygen Tor Viking och Balder Viking kommer inte att förlängas när kontrakten löper ut 1 april 2014 respektive 1 april 2015.

– Vi har haft ett fungerande samarbete med Viking Supply Ships, men inte kunnat enas om en rimlig nivå för fortsatt samarbete, säger Tomas Årnell, isbrytardirektör på Sjöfartsverket.

Projekt blir förebilder

›MONALISA och WINMOS får flaggskepsstatus Projekten MONALISA och WINMOS som Sjöfartsverket tagit initiativ till har fått flaggskeppsstatus inom EU:s strategi för Östersjön.

hallå där...

… susanna sandgren, kanalcentralsoperatör

Även WINMOS-projektet som Sjöfartsver-

ket tagit initiativ till har fått flagskeppsstatus inom det prioriterade området sjösäkerhet och sjöfartsskydd. Projektet går ut på att garantera en säker och effektiv sjöfart året runt och mildra effekterna som orsakas av ‹ havsisen på Östersjön. l Text tobias fälth Kewatec

östersjöregionen. MONALISAprojektet kommer att accepteras som ett flaggskeppsprojekt under prioriteringsområdet ”Development of Shipping Routes and e-Navigation in the Baltic Sea” och ingå i handlingsplanen för EUSBSR. Syftet med EU:s Östersjöstrategi, som antogs under Sveriges EU-ordförandeskap 2009, är att möta de gemensamma utmaningar som länderna i Östersjöregionen står inför i dag.

– Flaggskeppsstatusen kommer att bidra till ökad kommunikation och synlighet för projektet. Vi kommer att kunna nå ut bredare med våra resultat och få bättre

förutsättningar för att samarbeta med andra relevanta flaggskeppsprojekt i EUSBSR, säger MONALISAS projektledare Magnus Sundström.

Sjöfartsverket leder MONALISA-projektet som ska ge smartare sjötransporter.

Myndigheter, privat näringsliv och forskningsvärlden i de tre nordiska länderna Sverige, Finland och Danmark genomför med EU-stöd ett omfattande arbete för en modernisering av sjöfartsinfrastrukturen.

i Trollhättan, som sedan slutet av februari kan titulera sig Sveriges första och enda kvinnliga slussmästare.

Vad innebär det nya?

– Jag har jobbat som kanalcentrals­ operatör i Trollhättan tio år. Vi har börjat lära oss varandras ”stolar” på kanalcentralen. Det finns en utbildningsplan för slussmästare som jag har följt och en checklista för slussmästare som jag lärt efter; till exempel vid slussning i slusstrappan eller vid slussning i is. Sedan var det en praktisk del där jag, med en slussmästare som observatör, har genomfört ett antal slussningar och pratat mig igenom de moment jag gjorde.

Så nu har jag ett kompetensbevis att jag kan den här delen.

Ska du arbeta som slussmästare nu?

Nya lotsbåtar byggs i Finland Det blir Kewatec, ett varv i finska Karleby som bygger Sjöfartsverkets tre nya lotsbåtar. beprövad modell. Bygget av den första

nya lotsbåten, Pilot 214, har påbörjats.

Den första båten ska levereras i mitten av oktober. Nummer två, Pilot 215, levereras i mitten av december, såvida inte isläget sätter käppar i hjulet. Pilot 216, den tredje båten, beräknas levereras till halvårsskiftet 2014.

Sjöfartsverket har köpt ett färdigt lots-

båtskoncept som har använts under några år i Finland. Det som skiljer dessa båtar från befintliga lotsbåtar är bland annat en bättre bränsleekonomi. Summan på 7,3 miljoner per båt är ett fast pris och endast några få ändringar kommer att göras. Till exempel kommer siktvinklarna vid förarplatsen att förbättras.

Bottenviken, Bottenhavet och sydkusten är utsedda områden för de nya båtarnas stationering, men exakt var de ska stationeras är ‹ ännu inte klarlagt. l

– Nej, jag arbetar fortfarande som kanalcentralsoperatör. Däremot kan jag nu hjälpa till om ordinarie slussmästare måste gå ut för att utföra ett arbetsmoment; staka is, ta tross eller något annat.

Då kan jag ta den ”stolen” tillfälligt.

Det ingår även att kontrollera och manövrera broar samt arbetsledning för trossförare.

Hur har den första tiden varit?

– Jag har varit slussmästare själv vid ett skift hittills. Det här blir en kompetensutveckling som gör arbetet roligare.

Man lär sig mer om, och får en bredare ‹ förståelse för, hela verksamheten. l Text annika johansson

Text PETER FYRBY 2/2013 sjörapporten 5

TEMA

›infrastruktur

projekt med prio Sjöfarten fightas om regeringens 522 miljarder

När regeringen satsar på transportsystemen satsar Sjöfartsverket på att sjöfarten ska få del av kakan. I hård konkurrens med vägar och järnväg utmanar viktiga farledsprojekt i kampen om statliga pengar.

Text sara bohlin foto Anders steiner

6 sjörapporten 2/2013

andreas skogh

mars 2010 fick Sverige för första gången en långsiktig plan för infrastruktursatsningar som omfattar samtliga trafikslag i det svenska transportsystemet, en nationell plan för transportsystemet 2010 –2021. Innan dess gjordes planer för varje trafikslag var för sig. Syftet med den gemensamma planen är att på bästa sätt använda statliga

Marielle Svan

medel för förbättringar av transportsystemen genom att se transportbehovet långsiktigt och i sin helhet.

För sjöfarten var det ett genombrott. För första gången fanns investeringar i sjöfartens infrastruktur med bland åtgärderna, på liknande villkor som vägoch järnvägsinvesteringarna. Sjöfarten fick också del av pengarna.

Det första spadtaget för muddring i Gävle i oktober 2012 var därför historiskt. Farleds­utbyggnaden i Gävle är det första projektet inom sjö­farten som finansieras med dessa statliga medel.

Det är Trafikverket som håller i statens plånbok för infrastruktur, och ser till att planen blir verklighet. Regeringen har beslutat att satsa mer pengar på infrastruktur och planen ska revideras. Trafikverket har uppdraget att ta fram ett förslag till en ny åtgärdsplan.

FAKTA

Regeringens satsning

›

Den ekonomiska ramen uppgår till 522 miljarder kronor. Det är en kraftigt utökad ram i förhållande till tidigare beslut och motsvarar en ambitionsökning med närmare 20 procent i jämförbara priser.

86 miljarder satsas på drift och underhåll av järnvägen.

155 miljarder satsas på drift och underhåll av vägar Resterande 281 miljarder ska användas för att utveckla transportsystemen för framtida krav på hållbarhet.

› › ›

FAKTA

så går det till

›

Muddringsarbete i Lucernafjärden vid inloppet till Västervik.

Sjöfartsverket har förberett sig noga och listat de mest prioriterade farledsprojekten.

– I höstas lämnade vi listan till Trafikverket, säger Marielle Svan, enhetschef. Listan omfattar fem stora projekt och ett antal mindre (se sidan (8 –9).

– Samtliga farledsprojekt har varit kända länge, utom utbyggnaden i Luleå som tillkommit för att säkerställa transporterna av malm och biobränsle.

– Det är inte alls säkert att det blir som vi har tänkt oss. Trafikverket ska lista projekten och sätta tidsplanen, men vi är med i hela processen så deras beslut lär inte komma som en överraskning för oss, säger Marielle Svan som är positiv till upplägget med en trafikövergripande nationell plan.

– Det här är mycket smartare, säger hon. Det finns en långsiktighet i planeringen och pengarna satsas där de verkligen behövs.

Hur ser det ut för sjöfartsprojekten hittills?

– Hittills finns inte ett enda farledsprojekt med under de första tre åren, men eventuellt kommer Hargshamn med där. I Hargshamn går redan malmtransporter men med relativt små fartyg vilket inte är vare sig kostnadseffektivt eller miljömässigt. Åtgärdas farleden kan större fartyg gå in där för att skeppa malm.

De pågående diskussionerna handlar mycket om

att tolka det direktiv Trafikverket fått av regeringen, och ibland uppfattas formuleringarna på olika sätt.

– Det gäller bland annat om det krävs medfinansiärer och vilka farledsprojekt som verkligen är de strategiskt viktigaste, säger Marielle Svan som tycker att sådana diskussioner är ganska självklara.

– Att de på Trafikverket vill känna sig säkra på att de tyder direktivet på rätt sätt är inget konstigt. Det är så det ska vara när man hanterar statliga medel, säger hon.

Infrastrukturpropositionen från december 2012 sätter ramarna och utgör grunden för den pågående åtgärdsplaneringen.

Det är Trafikverket som fått uppdraget att arbeta fram för­slaget till en trafikslagsövergripande åtgärdsplan. Den 13 juni ska förslaget lämnas till regeringen som fattar beslut våren 2014.

Den nationella planen från 2010 ligger fast, men ska revideras.

Resultatet blir en nationell plan för 2014–2025.

2/2013 sjörapporten 7

TEMA

›infrastruktur

sjöfartsverkets listade farledsprojekt

KARLSBORG

stora projekt

LULEÅ

pottprojekt under 50 miljoner kronor illustration gunvor ekström

HARGSHAMN

HORSSTENSLEDEN

SÖDERTÄLJE-LANDSORT

TROLLHÄTTE KANAL

KLINTEHAMN

KARLSKRONA

8 sjörapporten 2/2013

FAKTA sjöfartsverkets listade farledsprojekt

stora projekt LULEÅ Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder för säkerställande av malmexporten från Norrbotten.

Luleå är ny och finns inte med i nuvarande nationella plan.

Orsaken är uppsvinget på malmbrytning som gör att gruvföretagen har behov av att farledens och hamnens kapacitet utökas till Östersjömax, alltså 15 meters djupgående. Detta ska helst ske redan 2015. Sjöfartsverket, Trafikverket och Luleå hamn har även sökt EU-medel för farledsutredningen i Luleå. Utredningen beräknas kosta 68 miljoner kronor, eftersom det rör sig om en studie är det möjligt att få halva kostnaden, alltså, 34 Mkr. Besked om EU-pengar väntas komma i slutet av sommaren.

Kostnad: 1–1,6 miljarder kronor

Horsstensleden Horsstensleden ska ersätta nuvarande Sandhamnsleden samt avlasta Furusundsleden från de största kryssningsfartygen.

Furusundsleden har stora miljö-, kapacitets- och säkerhetsbrister för stora fartyg. Planen är att flytta kryssningstrafiken från Furusundsleden till Horsstensleden. Det gäller däremot inte de Finlandsbåtar som gör stopp i Mariehamn. Horsstensleden anses dessutom vara samhällsekonomiskt och miljömässigt mycket bättre än Furusundsleden.

Kostnad: 110 miljoner kronor

Södertälje – landsort Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder för sjötransporter av gods till Södertälje hamn och Mälardalen.

Södertälje hamn har behov av kapacitetsökning för utveckling av hamnverksamheten. Farleden mellan Södertälje och Landsort har sedan länge ett stort och känt behov av säkerhetshöjande åtgärder. Farleden är trång, grund och dessutom krokig.

Förra året gick det 75 meter långa svenska fartyget Sternö på grund vid ön Fifång sydost om Trosa.

Kostnad: 600 – 800 miljoner kronor

pottprojekt

Samtliga under 50 miljoner kronor karlskrona Säkerhetshöjande åtgärder för färjetrafiken.

Större volymer på linjen Karlskrona – Gdynia har inneburit större fartyg. Farleden bör rätas och breddas mellan Karlskrona angöring och Västra Försänkningen.

karlsborg Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder.

hargshamn Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder för sjötransporter av malm och biobränsle.

Malmutskeppningen startade i somras med förhållandevis små fartyg som är mindre miljö- och kostnadseffektiva. Muddringsprojekt drivs av Hargs hamn som också finansierar delar av åtgärderna.

Kostnad: 70 miljoner kronor

trollhätte kanal och slussar Åtgärder för livstidsförlängning efter 2030.

Kostnad: 3 miljarder kronor a) Kanal och slussar, Trollhätte kanal. Ledverk, vridluckor samt dammsäkerhetshöjande åtgärder under 2014–2015.

Kostnad: Cirka 60 miljoner kronor Nya förbindelser över älven påbörjas. Införande av nya begränsningstider för broöppning. Introduktion av trafikledningssystemet Gotris, Gothenburg river information system.

Kostnad för basversion: 15 – 20 miljoner kronor

b) Livstidsförlängande åtgärder som innebär kanalstopp då slussarna stängs av och töms på vatten. Planerat till år 2018. Kostnad: 100-200MSEK. Dessa åtgärder är en förutsättning för att kunna hålla kanalen i drift till 2030. Åtgärdas inte detta nu blir det mycket svårt att göra det vid senare tillfälle. De rederier som i dag går på kanalen har specialbyggda fartyg, inga andra fartyg kan gå där. Funderingar att göra större slussar som gör det möjligt för europeiska fartyg att gå i kanalen.

c) Nya slussar Trollhätte kanal, Slusstrappan i Trollhättan samt slussarna i Lilla Edet och Brinkenberg skulle förnyas.

Kostnad: 2,8 miljarder kronor d) Kapacitets- och säkerhetshöjande i VänersborgNormans grund. Underlag saknas i dagsläget.

Skredriskförebyggande åtgärder i Göta Älv.

Kostnad: Okänd

Muddring finansieras av länsstyrelsen.

Förnyad farledsutmärkning.

Kostnad: 7 miljoner kronor. Redan klart med finansiering från Trafikverket.

klintehamn Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder.

Bulkgods flyttas från världsarvet och turistorten Visby till Klintehamn.

Utökad verksamhet kräver investeringar i både hamn och farled.

Kostnad: 35 miljoner kronor.

2/2013 sjörapporten 9

TEMA

›infrastruktur

Behov styr satsningar Borta är tiden när brister i ett enskilt trafikslag styrde åtgärden, och möjligheten till statlig finansiering. Strängt fokus på transportbehovet och en princip i fyra steg hjälper Sjöfartsverket och Trafikverket att identifiera och bereda gemensamma infrastruktursatsningar.

hargshamn

– Det är bra därför att det gynnar både samhällsekonomin och miljön. Det säger Bertil Skoog, sjökapten och farledsexpert på Sjöfartsverket.

När transportbehovet står i centrum krävs en förutsättningslös prövning av vilket transportsätt som är det optimala. Alla satsningar på infrastruktur ska värderas med hjälp av fyrstegsprincipen.

Växer

Steg 1. Det första steget ställer frågan om det går att påverka behovet av transportsätt eller behovet av transporter.

– Det handlar om att tänka om, säger Bertil Skoog. Är det kö på vägen ska godset kanske gå med båt i stället.

Steg 2. Steg två ställer frågan om det går att optimera det aktuella trafiksystemet genom att effektivisera, att sätta fler vagnar på ett tåg eller att från början köra godset så nära sitt ursprung och så nära sin slutdestination som möjligt, exempelvis en godslinje från kontinenten direkt till Göteborg eller Södertälje.

– Närmsta hamn är alltid bästa hamn, säger Bertil Skoog som ifrågasätter nyttan av att gods lossas på väst- eller sydkusten för att sedan transporteras vidare med lastbil upp genom landet, istället för att transportera med fartyg direkt till slutdestinationen.

Steg 3. Steg tre handlar om att bygga om för att anpassa olika trafiksystem till behovet.

Steg 4. Steg fyra är att bygga nytt.

– Inom sjöfarten gör vi sällan något mer drastiskt än åtgärder enligt steg tre. Vattnet finns ju där så frågan gäller bara om det finns tillräckligt djup eller om vi behöver muddra.

Sjöfartsverket och Trafikverket samverkar på fler ‹ sätt kring gemensamma projekt. l 10 sjörapporten 2/2013

andreas skogh

Text sara bohlin

Bertil Skoog

Ett av farledsprojekten som Sjöfartsverket fört fram i den pågående åtgärdsplaneringen är Hargshamn. Orsakerna till den lilla uppländska hamnens ökade betydelse är händelser långt utanför Sveriges gränser.

Text daniel lindblad foto Marcel van Helvoor

argshamn är en utpräglad bulkhamn, de senaste 20 åren har godset bestått av bland annat träpellets, torv, massaved och skrot. Hamnens betydelse kommer att öka kraftigt de kommande åren, godsvolymen är beräknad att tredubblas.

Därför vill Hargs Hamn AB att staten ska delta i projektet och vara med och finansiera muddringsarbeten och ny utmärkning i farleden in till hamnen. Syftet är att höja farledens och hamnens kapacitet samt öka säkerheten.

– Genom muddrings- och utmärkningsåtgärderna skulle hamnen ha möjlighet att ta in fartyg på 40 000 ton, vilket skulle innebära en fördubbling jämfört med nuvarande kapacitet, säger Håkan Ålind, vice VD för Hargs Hamn AB.

Här, under marken i uppländska Dannemora, bryts det järnmalm igen efter 20 års uppehåll. Närmsta hamnen är Hargshamn, dit malmen fraktas på tåg.

med industrin I fallet Hargshamn är den föreslagna muddervolymen cirka 290 000 kubikmeter. Sedan hösten 2012 finns tillstånd för muddring efter en dom i mark- och miljödomstolen. Kostnaden för muddring och ny farledsutmärkning beräknas till cirka 70 miljoner. Hur fördelningen mellan stat och lokal aktör (Trafikverket och Hargs Hamn AB) ska se ut är inte avgjort.

Historien om varför Hargshamn fått en ökad betydelse för sjöfarten hänger ihop med händelser och skeenden långt bortom Sveriges gränser. Några mil väster om hamnen ligger Dannemora, en liten tätort med några hundra invånare. Dannemora var känt redan på medeltiden för den stora järnmalmsfyndigheten och gruvdrift förekom i flera hundra år till dess gruvan lades ner 1992. Inte för att malmen var slut – kvar i berget fanns åtskilliga miljoner ton järnmalm – utan för att priserna på världsmarknaden var så låga att det inte längre var lönsamt att bedriva gruvdrift i Dannemora.

Sedan 1992 har världen förändrats. Ekonomierna i Asien, främst Indien och Kina, har vuxit kraftigt och med dem har efterfrågan på järnmalm ökat stadigt samtidigt som priserna har stigit. 2005 bildades företaget Dannemora Minerals och efter några års för­ arbete kunde Dannemora gruva återinvigas av kungen i juni 2012. Den närmsta hamnen är just Hargshamn och dit transporteras malmen på tåg. Gruvan är ännu under uppstart, men när den är fullt utbyggd beräk-

nas produktionstakten till 1,5 miljoner ton per år.

– Hargshamn är ett lysande exempel på hur trafikslagen kompletterar varandra. Malmen fraktas med tåg från gruvan till den närmsta hamnen, där utskeppning till främst kontinenten sker. För en förhållandevis liten kostnad går det att åstadkomma en djupare och säkrare farled in till hamnen vilket gör det möjligt att fördubbla lastkapaciteten på malmfartygen, vilket i sin tur innebär en mycket stor samhällsekonomisk och miljömässig vinst, säger Bertil Skoog, sjökapten ‹ och farledsexpert på Sjöfartsverket. l

Muddring och ny farledsutmärkning in till Hargshamn skulle innebära en fördubbling av den nuvarande kapaciteten.

2/2013 sjörapporten 11

TEMA ›xxx

trollhätte kanal och slussar

vägval för vänersjöfartEN Nuvarande slussar i Göta älv–Vänerstråket, som togs i drift 1916, beräknas vara uttjänta till 2030. Antingen byggs nya slussar i Trollhätte kanal för tre miljarder kronor eller så går en epok av sjöfart på Göta älv i graven.

Text och foto tobias fälth

rollhätte kanal och Göta älv förbinder Sveriges största insjö Vänern med Kattegatt. Handelssjöfarten i stråket har en tusenårig tradition, men de nuvarande slussarna som togs i bruk i början på 1900-talet måste bytas ut. Trafikverket har tillsammans med Region Värmland, Västra Götalandsregionen, Sjöfartverket och Göteborgs Stad gjort en studie av förutsättningarna för Vänersjöfarten i framtiden.

Utredningen visar på två möjliga vägar. Antingen byggs nya slussar i Trollhätte kanal eller så stängs 12 sjörapporten 2/2013

slussarna runt 2030, då de beräknas ha gjort sitt.

Konsekvensen om slussarna stängs blir i så fall att sjötransporterna hänvisas till andra transportsätt och Vänersjöfarten läggs ner.

– Sjöfartsverket har länge påtalat behovet av ett samlat grepp runt Vänersjöfarten och Trollhätte kanal. Engagemanget för Vänersjöfarten och Trollhätte kanal är stort genom dess betydelse för såväl industrin och handelssjöfarten som för båtlivet och turismen. Att en utredning med ett trafikslagsövergripande perspektiv nu har genomförts är en bra grund för kommande beslut om den långsiktiga strategiska inriktningen, säger Sjöfartsverkets ekonomidirektör Noomi Eriksson.

Sjöfartsverket har under de senaste åren påtalat vikten av ett beslut om Vänersjöfartens framtid och nu ligger det inte långt borta. Stråkstudien ska användas som underlag inför Trafikverkets åtgärdsplanering 2014 – 2025. Åtgärdsplaneringen ska i sin tur ligga till grund för den trafikslagsövergripande plan som riksdagen ska besluta om nästa vår.

TEMA

›infrastruktur I dag transporteras omkring 1,9 miljoner ton gods per år med Vänersjöfarten, men för att motivera en investering krävs ökade godsmängder.

– Det vore önskvärt med ett besked både för att näringslivet ska veta vad som gäller inför framtiden och för att planerings- och byggprocessen är väldigt lång. Vi måste sätta igång så snart som möjligt om vi ska hinna åtgärda slussarna innan 2030, säger Marielle Svan som är chef för Sjöfartsverkets infrastrukturenhet. prislappen för att säkra transporterna av gods från

bland annat Kristinehamn och Karlstad till Göteborg är tre miljarder kronor. I dag transporteras omkring 1,9 miljoner ton gods per år med Vänersjöfarten, men för att motivera en investering krävs ökade godsmängder. Utredningen pekar på att godsmängderna kan öka genom en bransch i samverkan, effektiva hamnar och terminaler samt effektiva transportkedjor där sjöfarten är en naturlig del. Men det finns de som är tveksamma. Till exempel så vill kommunalråden i Uddevalla att pengarna istället ska användas på annat håll och menar att Vänersjöfarten inte är samhällsekonomiskt försvarbar.

– Godsvolymerna är för låga och har sjunkit de

FAKTA göta älv

›

Sjöfarten på Göta älv har funnits sedan medel­ tiden. Den första slussen byggdes vid Lilla Edet 1607 och den första generationens slussar i Troll­hättekanal öppnades 1800. De nuvarande slussarna som togs i drift 1916 måste bytas innan 2030. Kostnaden för att ersätta dagens slitna slussar beräknas till 3 miljarder kronor. Varje år fraktas cirka 2 miljoner ton gods och under sommarmånaderna passerar 3 000 till 4 000 fritidsbåtar genom kanalen.

senaste tio åren. Men tar man bort möjligheten att åtgärda kanalen/slussarna så blir det inga godstransporter alls. Det kommer i så fall innebära stora konsekvenser för industrin och för miljön då fler tunga transporter kommer att gå på väg, säger Marielle Svan.

Om slussarna ska bytas innan 2030 så måste arbetet sätta igång så snart som möjligt.

Höjden på den nya Göta älvbron kan också få stor

betydelse för Vänersjöfartens framtid. Innan 2020 ska en ny bro vara på plats och Göteborgs stad vill se en lägre brohöjd än dagens 19,5 meter. Den nya bron är planerad att byggas till en höjd av 13 meter över medelvattennivån, dessutom vill Göteborgs stad att bron ska vara stängd för öppningar mellan 06 – 09 och 15 – 18.

– Sjöfartsverket vill se samma brohöjd som i dag.

Det medför få broöppningar och därmed minsta möjliga störningar för både sjöfarten, fritidsbåtstrafiken och lokaltrafiken. Vi vill inte att Göteborgs lokaltrafik skall behöva utsättas för stopp varje gång den nya bron öppnas, säger Marielle Svan.

Eftersom Göta älv är av riksintresse är det nu upp ‹ till länsstyrelsen att avgöra frågan om brohöjden. l 2/2013 sjörapporten 13

intervjun

›björn risinger, generaldirektör, havs- och vattenmyndigheten Björn Risinger fick uppdraget att slå samman Fiskeriverket och delar av Naturvårdsverket till en ny myndighet med samlat ansvar för nyttjandet av Sveriges hav, sjöar och vattendrag. Sedan halvårsskiftet 2011 tronar Havs- och vattenmyndigheten i den klassiska göteborgsbyggnaden Pagoden – med just Björn Risinger som generaldirektör.

Text daniel lindblad foto Maja Kristin Nylander

Vattnet är allas resurs an har arbetat sig genom södra halvan av Sverige, Björn Risinger. Han föddes i Borås 1960 och flyttade till Lund 1974. Innan yrkeskarriären inleddes på länsstyrelsen i Malmö på 1980-talet hann han med studier i biologi och naturgeografi.

Därefter blev det uppdrag och tjänster åt Naturvårdsverket och flera länsstyrelser, bland annat Stockholms läns. Sjuhäradsdialekten har dock överlevt till dags dato, även om den är vag.

Hösten 2010 blev han regeringens särskilda utredare med uppdrag att slå samman stora delar av Fiskeriverket med Naturvårdsverkets havsoch vattenmiljöverksamhet till en ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten. Att Björn Risinger skulle bli generaldirektör för den nya myndigheten, som startade den 1 juli 2011, låg med i uppdraget.

Huvudkontoret ligger i Göteborg, vilket innebar ett återseende med staden där Björn Risinger gjorde värnplikten som båtchef på KA 4 1979-80.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har på uppdrag av regeringen ansvar för att genomföra en sammanhållen politik för hav och vatten i Sverige.

Så lyder det formella uppdraget i extremt förkortad version.

– Våra ledord är levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. HaV ska vara en myndighet som verkligen hanterar alla svenska vattenekosystem och vattenområden, och att vi ska se till att Sverige har ett nyttjande av dem som håller sig inom naturens ramar. Vi ska nyttja räntan men inte kapitalet, säger Björn Risinger.

Synen på vad som är ränta och vad som är kapital är dock inte alltid utan kontroverser. HaV har tillsynsansvar för de svenska fiskekvoterna. Att fiskeribranschen inte alltid instämmer i kvoternas storlek är ett historiskt faktum. Den nya myndighe14 sjörapporten 2/2013

FAKTA

Björn Risinger

› Ålder 52 år › YRKE General-

direktör för Havsoch Vattenmyndigheten BOR Falun, även bostad i Göteborg FAMILJ Fru och två vuxna barn

› ›

ten har satsat på att vara ett öppet och kommunikativt ämbetsverk.

– Vi har tät dialog med yrkesfiskarna, men det märks inte alltid utåt. Ibland kommer vi till samma slutsats, ibland inte. Men det beror på att vi delvis har olika uppdrag.

Yrkesfiskarna uppfattar sig ha bra kontroll över hur mycket fisk som finns i haven. En betydande del av HaV:s verksamhet är att hålla löpande kontroll över fiskbeståndens storlek.

– Det görs dels genom omfattande provtrålningar, men även genom sammanställning av landningsuppgifter. All data sammanställs och tolkas av forskare från de berörda länderna.

Provtrålningarna genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet på uppdrag av HaV med det danska forskningsfartyget Dana, som chartras speciellt för uppgiften. Tidigare utfördes provtrålningarna med hjälp av forskningsfartyget Argos, som togs ur tjänst i februari 2011 sedan man funnit att fartyget innehöll asbest. Nu ligger hon vid Tång­udden i Göteborg i väntan på importgodkännande från danska miljöstyrelsen angående sanering och upphuggning i Danmark. Det andra forskningsfartyget som följde med till HaV från gamla Fiskeriverket, Mimer, är just nu utan uppdrag. Forskarna bedömer att hon inte kan användas till längre expeditioner.

– Svensk maritim forskning håller hög internationell standard, men när det kommer till fartygsresurserna för både forskning och den löpande undersökningsverksamheten som HaV har behov av så står det värre till, säger Björn Risinger.

Frågan om hur Sveriges behov av forskningsfartyg kan tryggas utreddes av Sjöfartsverket och lämnades till regeringen i december 2012. Utredningen föreslog att alla fartyg som för tillfället används i statligt forskningssyfte samlas i ett gemensamt re-

Det finns ett väldigt stort intresse för miljöfrågor både från enskilda företag men även från branschorganen inom handelssjöfarten. deri, och att Argos ersätts med ett nybyggt oceangående forskningsfartyg. Något politiskt beslut i frågan har dock inte fattats än.

När det gäller samarbetsytor finns det även ett pågående samarbete mellan HaV och Svenska Redareföreningen. Miljöfrågorna berör inte bara fiskeribranschen, utan även handelssjöfarten.

– Jag tycker det finns ett väldigt stort intresse för miljöfrågor både från enskilda företag men även från branschorganen inom handelssjöfarten. Vi har ett bra samarbete med redareföreningen och diskuterar

ganska radikala tankar om hur man kan få en mer miljöriktig sjöfart. Ett projekt som vi satsar pengar i är Clean Shipping Index, vilket är ett samarbete med flera parter för att få till ett system där lastägarna direkt kan ta ansvar för miljöpåverkan.

HaV ligger i startgroparna för att påbörja arbetet

med havsplanering, en helt ny verksamhet som syftar till att översiktsplanera alla svenska havsområden på samma sätt som kommunerna har översiktsplaner över över land och vatten inom den egna kommunen.

På så sätt kommer handelssjöfartens, fiskets, infrastrukturens och miljöns behov att synliggöras område för område även i ekonomisk zon. Björn Risinger tror att havsplaneringen, om den genomförs, kan komma att lyfta handelssjöfartens betydelse.

– I uppdraget med havsplaneringen är HaV inte bara en miljömyndighet, utan även en planeringsmyndighet som väger alla anspråk mot varandra. Där handlar det bland annat om att tydliggöra sjöfartens behov och väga dem på ett bra sätt mot de miljöfrå‹ gor man lyfter in. l

Björn Risinger är generaldirektör för Havsoch vattenmyndigheten, en av Sveriges yngsta myndigheter. HaV startade 1 juli 2011 och är en sammanslagning av Fiskeriverket och delar av Naturvårdsverket.

Huvudkontoret ligger i Göteborg.

2/2013 sjörapporten 15

vAr i farled Ett säkert vårtecken är Sjöfartsverkets årliga översyn av farledssystemet. I år gick startskottet vecka 11 i Hanöbukten.

Text Tobias Fälth foto Gunnar Eriksson

16 sjörapporten 2/2013

Varje år efter islossningen genom-

för Sjöfartsverket en översyn av farledssystemet. Det innebär att farlederna ses över så att all utmärkning är i gott skick efter vintern. Först ut i år var farledsbåten Klippen som de närmaste veckorna kommer att arbeta i området kring Hanöbukten. I och med det är 2013 års arbete med våröversyn av Sjöfartsverkets flytande sjösäkerhets­ anordningar igång, men den sena vintern har ställt till det.

– Som vanligt är det isläget som styr tid och plats för vårutprickningsarbetet.

Risken är stor att den envisa kylan kommer att försena oss och därför har vi påbörjat arbetet i den mån det går mellan isflaken.

Hanöbukten är ett sådant område, säger Ulf Smith, koordinator för farledsdrift på Sjöfartsverket.

Vintern brukar medföra att många bojar

och prickar skadas, försvinner eller flyttats från sina ordinarie positioner. En del sjömärken kan stå hundratals meter från positionen i sjökortet. De prickar och bojar som har försvunnit ska nu ersättas och posi-

Sverige och Finland har under vintern samarbetat för att säkerställa trafiken.

Besvärlig is i syd och väst Samtidigt som våröversynen drar igång så pågår isbrytningsverksamheten för fullt. Isen har till och med ställt till med problem i södra Sverige.

Under våröversynen ser Sjöfartsverket över närmare 6 000 flytande sjösäkerhetsanordningar.

Målet är att arbetet ska vara klart veckan innan midsommar.

edeN Risken är stor att den envisa kylan kommer att försena oss.

Vi har påbörjat arbetet i den mån det går mellan isflaken. tionerna kontrolleras på de som finns kvar.

Skadat material ska bytas ut och statusen på förankringar ses över.

– Skadorna beror helt på hur isen beter sig.

Nu har det varit konstant kallt och då bör inte problemen vara lika stora, säger Ulf Smith.

Sjöfartsverket har ett antal arbetsfartyg

De senaste månaderna har isläget varit både besvärligt och gynnsamt. I norra Sverige har vintern varit relativt normal men i Södra Sverige har det bildats mer is än vanligt. Under milda och normala vintrar så brukar inte Sjöfartsverket behöva assistera fartyg på väst- och sydkusten.

– På västkusten var vi till och med tvungna att assistera till Göteborg vilket inte har hänt sedan de stränga vintrarna på 80-talet, säger Sjöfartsverkets isbrytar­direktör Tomas Årnell.

Under vintern så har Sjöfartsverkets arbetsfartyg fått rycka in i södra Sverige.

Scandica har assisterat på Vänern. I Kalmarsund och på Ostkusten har Fyrbyg-

som sköter utprickning, underhåll av fyrar och annat arbete med farlederna till sjöss.

Baltica kommer att genomföra översynen mellan Västervik och Kalix. Runt Gotland är det farledsbåten Klippen som ska göra jobbet och i Stockholms skärgård är det Sektor och Gina. På sydkusten kommer Klippen att ersättas av Arkö 833 och på västkusten är Candela, Polstjärnan och Fyrbjörn snart redo att sätta igång.

– Även Scandica ska ut på västkusten men har för närvarande fullt upp med att assistera fartyg genom isen på Vänern. Om

garen och Baltica alternerat. Sjöfartsverket har även tagit in externa bogerbåtar för att klara ut tillfälliga assistansbehov, vilket resulterat i att budgeten för inhyrda hjälpisbrytare kommer att överskridas.

– Kylan som kom tillbaka i mitten på mars kommer också medföra att vi överskrider budgeten för våra bränslekostnader eftersom vi budgeterat för en lindrig vinter, säger Tomas Årnell.

I de norra delarna har arbetet flutit på bra och väntetiderna på isbrytarassistans har legat väl inom Sjöfartsverkets mål. Sverige och Finland har samarbetat för att säkerställa trafiken och för att gemensamt utnyttja isbrytarna.

– Samarbetet med Finland har fungerat bra. Frej har varit uthyrd till Finland under större delen av vintern och till exempel så har den finska isbrytaren Sisu deltagit isbrytningsverksamheten på den ‹ svenska sidan, säger Tomas Årnell. l

SMHI:s prognoser håller ska hon nog göra så till mitten på april.

Under våröversynen ser Sjöfartsverket

över närmare 6 000 flytande sjösäkerhetsanordningar. Målet är att arbetet ska vara klart veckan innan midsommar och innan dess bör man vara extra försiktig med att navigera efter flytande utmärkning.

På Sjöfartsverkets webbplats presenteras kontinuerligt vilka områden som är färdiga.

När våröversynen är klar meddelas det ‹ också i Underrättelser för sjöfarande. l 2/2013 sjörapporten 17

yrket

›rederiinspektör Lotsbåt 151 är en av de 22 båtar Patrik Granstam har på sitt ansvar att inspektera.

Sätter ljus på underhållet

patrik granstam rederiinspektör Patrik Granstam är rederiinspektör och ansvarig för 22 av Sjöfartsverkets 110 båtar.

Tidigare arbetade han som fartygs­ inspektör, nu ser han jobbet ur ett ägarperspektiv i stället.

– Vi jobbar hårt med besparingar. Det gäller att hantera pengarna, säger han.

Förr hette de skeppsbyggare. Patrik Granstam har den mer nutida titeln civilingenjör med skeppsbyggnadsinriktning. Det är i den här yrkesgruppen man kan hitta de riktiga båtnördarna, de vars intresse för konstruktion, stabilitet, maskiner, pumpar och elektriska prylar aldrig någonsin sinar.

Grejen för dem är båten, båten som båt, den tekniska möjligheten att färdas på havet.

Patrik Granstam har seglat sedan barndomen, och intresset för båtar väcktes tidigt.

Inom försvaret körde han båt, och gör det fortfarande ibland. En reservofficersutbildning och studier på både KTH och Chalmers ledde fram till examen. Han har jobbat med lastsäkring på containerfartyg och som fartygsinspektör, först på Sjöfartsverket, 18 sjörapporten 2/2013

sen på Transporstyrelsen när inspektionen flyttades dit 2009.

I höstas kom han tillbaka till Sjöfartsverket, som rederiinspektör. Det är lotsbåtar, arbetsfartyg och isbrytare som utgör Sjöfartsverkets flotta på totalt 110 fartyg.

Arbetet innebär många kontakter med båt­män och driftledare. Det kan gälla planerade varvsbesök eller frågor om hur en pump funkar efter åtgärd, eller liknande.

– Lotsbåtarna liknar de fartyg jag kört inom försvaret, och det ger mig nog viss förståelse för vad båtmännen har att tampas med i sin vardag, säger han.

Den här dagen är en resdag. Först till arbetsfartyget Gina i Södertälje för att gå igenom varvslistan och vilka besiktningar som ska göras på henne. Därefter till Rindö för att ta sig en titt på lotsbåt 151 som fått påpekande från Transportsstyrelsen.

– Det är frätskador på skrovet som kan bero på ett elfel. Båten är av aluminium och ett eventuellt jordfel kan vara förödande om det inte åtgärdas. Låter man det fortgå vittrar hela plåten sönder.

Det är mixen av arbetsuppgifter han gillar, sällan en hel vecka på kontoret, och sällan en hel vecka borta.

Det finns mycket att göra och mycket att lära, och han ser en framtid med stora möjligheter att ställas inför nya och intressanta arbetsuppgifter.

– För närvarande handlar mycket om besparingar och vi har inte ekonomisk kraft till några tekniksprång, men jag ser fram emot bygget av tre nya lotsbåtar, säger han.

Patrik Granstam blir inblandad i bygget

på så sätt att han är en av flera som ska se till att båtarna verkligen byggs enligt specifikation. Det är svetsning, skrov, stabilitet och fribord som ligger på Patrik Granstams ansvar när han reser till Finland för att kontrollera bygget.

Budgeten för att hålla Sjöfartsverkets flotta i trim ligger på cirka 170 miljoner och det årliga underhållet för varje lotsbåt på 180 000 kronor. Trots fjolårets stora kostnader för haverier höll rederiet sin budget för ‹ 2012. l text sara bohlin foto stefan jerrevång

vad betyder det? fribord

›

Del av ett fartygs sidor som ligger ovanför vattenlinjen i stilla vatten.

notiser magnus rietz

”I motvind har den som för befälet två valmöjligheter; att lära sig kryssa eller paul e. tiek lämna över rodret.”

kundundersökning. Innan jul

2012 genomförde Sjöfartsverket en kundundersökning bland återförsäljare för sjökort och båtsportkort samt försäljningsställen. Av 200 tillfrågade var det 54 stycken Fredrik som svarade.

Strömbäck Nu är svaren sammanställda och resultatet visar att det man är mest nöjd med är den service man får och svarstiderna på e-post som tillsammans fick 9,2 i medel på en tiogradig skala. Mindre nöjda är man med fraktkostnader och priset på produkterna men även där är medelvärdet för hur nöjd man är över 7,0.

– Det är viktigt för oss att mäta hur nöjda kunderna är med våra produkter och den service vi ger, säger Fredrik Strömbäck, kundansvarig, Affärsområde Sjögeografi. Det är glädjande att vi fick så höga betyg i den här undersökningen.

– Det kom också fram en del synpunkter som vi kan använda för att förbättra för våra återförsäljare och försäljningsställen framöver. Målet är att få ett ännu bättre betyg vid nästa mätning om två år.

andreas skogh

Nöjda återförsäljare

den 7 mars syntes åter ljuset från måseskärs gamla fyr. Fyren tändes under ett dygn till minne av Leif Lehmann som, bland annat, var den som instiftade stiftelsen Rädda Måseskär. Likaså utverkade han tillstånd att hålla fyren tänd under tolvslaget varje nyårsafton.

På Måseskär alldeles bredvid står den nya fyren i normal funktion vilken även den var tänd enligt ordinarie fyringsordning.

S/S martha återuppstår Det är nog inte många av Nordens sjöanställda som inte sett den danska kultfilmen S/S Martha från 1967. Därför borde också intresset för en uppföljare vara stort. Nordisk Film och Einstein Film har inlett ett samarbete och planerar att släppa en tecknad film med samma namn 2015.

Man lovar att karaktärerna känns igen och att en nyskolad kapten kommer att skapa intrigen.

© Einstein Film A/S

Största containerfartyget på besök Den 1 maj blir det förändrade öppettider för fritidsbåtar i Trollhätte kanal.

Farleden mellan slussen i Lilla Edet (Ströms sluss) och Gropbron i Vänersborg är stängd för fritidsbåtstrafik varje natt mellan 19.00-09.00.

Klass Triple-E. I slutet av augusti i år kommer världens största containerfartyg i fartygsklassen Triple-E* att anlöpa Göteborgs Hamn.

Fartyget har en lastkapacitet på 18 000 containrar och byggs just nu på varv i Sydkorea. Maersk Line kommer att köpa in 20 fartyg som kommer att gå mellan Europa och Asien. I Europa kommer jättefartygen, förutom Göteborg, att anlöpa hamnarna Gdansk, Århus, Rotterdam och Bremerhaven.

– Miljö och minskade CO2-utsläpp har stått i fokus när man designade Triple-E-fartygen, säger Christian Juul-Nyholm. Fartyget kommer att släppa ut 50 procent mindre koldioxid per container än snittet på fartygen på rutten Asien-Europa.

*Triple-E står för Economy of scale, Energy efficient and Environmentally improved.

www.sjofartsverket.se www.facebook.com/sjofartsverket

maersk

2/2013 sjörapporten 19

aktuellt ›forskning

Prisad forskning om svavelregler ›Grattis till stipendiet, Erik Svensson!

Erik Svensson, tidigare anställd vid Sjöfartsverket som industridoktorand under åren 2008-2011, har fått Kaj Rehnströms stipendium för sin forskning om de internationella besluten om sjöfartens svavelregler och hur den bakomliggande processen som ledde fram till IMO:s svavelregler såg ut.

– Stipendiet innebär framför allt att jag nu kan genomföra datainsamling för fortsättningen på min forskning, säger Erik Svensson. Först ska jag studera en stor mängd dokument från beslutsprocessen som finns samlat i Transportstyrelsens arkiv. Sedan tänkte jag intervjua personer på IMO:s sekretariat i London om de frågor som dyker upp från dokumentanalysens tre perspektiv.

Erik Svensson, som nu är nu doktorand i

forskargruppen Maritime Environment vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers, anställdes 2008 på Sjöfartsverket som en i en grupp på tre doktorander med uppdrag att fördjupa sig i sjöfartens miljöfrågor inom Lighthouse Maritime Competence Centre.

– Till en början var jag inte riktigt klar över vad min inriktning skulle vara, mer än att den skulle vara internationell och beröra hur Sverige skulle kunna lära av och rimligt påverka internationella miljöprocesser, i första hand inom IMO (International Maritime Organization), säger Erik Svensson. På Sjöfartsverket hade jag tillgång till expertisen, såsom Stefan Lemieszewski,

en auktoritet inom just svavelfrågan för sjöfarten.

Tre år senare lade Erik fram licentiatavhandlingen ”The Regulation of Global SOx Emissions from Ships: IMO proceedings 1988–2008” med inriktning på IMO:s beslut om svavel i bunkeroljor.

Erik hade gått igenom 20 års handlingar

kring processen runt svavelfrågan för att utröna hur man kommit fram till den globala regeln – från de ursprungliga förslagen att halvera svaveldioxidutsläppen från fartyg som slutade med en global övre gräns för svavelhalten i bunkerolja på 4,5 procent svavelhalt 1997, till en revidering 2008 på 0,5 procent år 2020/2025 och med en striktare gräns i så kallade svavelkontrollområden (SECA).

I den kommande avhandlingen ska Erik Svensson studera och förklara hur IMO antog de nya svavelreglerna utifrån olika perspektiv; naturvetenskap, ekonomi samt icke statliga intressens och organisationers inflytande – vad är det som styr? Denna gång är det SECA-reglerna och den regionala inriktningen i processen som står i fokus.

En förståelse av hur miljöbeslut fattas inom IMO kan ge stöd för hur ett land som Sverige skulle kunna påverka IMOprocessen mot mer proaktiva beslut, samt vilka förutsättningar sjöfartsindustrin och miljöorganisationer har att påverka genom att delta i processenprocessen.

Erik Svensson planerar att disputera ‹ under 2014. l Text annika johansson foto anna lundberg

FAKTA kaj renhströms stipendium

›

Kaj Rehnström var sjöfartsanalytiker och grundade Sjöfartens Analysinstitut (SAI) 1993. När han avled 2003 bildades en stipendiefond till hans minne. De första stipendierna delades ut 2004 och har tilldelats sammanlagt 15 personer, varav sex chalmerister. Årets utdelning är den sista.

Syftet med stipendiet har varit att erbjuda strategiska marknadsanalyser och information om sjöfarts- och transportnäringen, stödja forskningen samt stärka konkurrenskraften och innovationssystemet inom sjöfarten.

20 sjörapporten 2/2013

frågor & svaR

Det finns sammanlagt 3 500 naturreservat i Sverige och de blir snabbt fler.

svante håkansson Nautisk redaktör Ufs-redaktionen

boldie

Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se

Hur ska postition skrivas?

Jag har några frågor om olika sätt att skriva position i plottrar, gps-mottagare osv.

1. I Underrättelser för sjöfarande (Ufs) skriver ni enligt modellen 58-35,5N 15-11,9E, alltså utan grad- och minuttecken. Varför då?

2. Displayerna på de flesta apparaterna använder i princip samma skrivsätt, fast med grad- och minuttecken.

Många skriver väderstrecken N och E före respektive siffergrupp. Men vissa skriver på andra sätt och flera apparater kan ställas in på olika skrivsätt. Har ni någon rekommendation på hur man bör ställa in skrivsättet på displayen?

3. De olika metoderna ger olika sifferserier för samma position. Eller helt olika positioner med samma sifferserie. Har det någon gång orsakat missförstånd? Kör era båtar till fel plats? tomas

Din fråga belyser vikten av att kunna ange position på ett tydligt sätt som enkelt kan tolkas av mottagaren – en fråga som kan vara livsavgörande vid sjöräddning.

1. Anledningen till att vi i Ufs skriver positioner utan gradoch minuttecken är att vi vill använda ett sätt som fungerar i alla typer av apparater och med alla teckenuppsättningar.

Bakgrunden är den standard som finns för NAVTEX och vi överförde den till Ufs för

att den sjöfarande skulle möta samma skrivsätt i olika medier.

Ett annat gott skäl till att skriva positioner enligt modellen 58-35.5N 015-11.9E är att hela latituden respektive longituden blir sammanhängande och inte bryts av en radbrytning.

2. Sjöfartsverket har ingen generell rekommendation för detta eftersom vi i olika sammanhang vänder oss mot olika kategorier av människor. I sjöfartssammanhang bör man dock alltid ange positioner med grader, minuter och decimaler av minuter, eftersom det är så sjökortens gradnät är uppbyggda. Om man sedan skriver 58-35.5N 015-11.9E eller 58°35.5’N 015°11.9´E är mindre viktigt.

3.Helt säkert har olika sätt att ange position orsakat missförstånd och vållat problem under årens lopp. Innan Sverige och omvärlden gick över till WGS84 hade t.ex. en viss fyr

olika position i svenska och danska sjökort respektive svenska och finska sjökort.

Detta vållade ständiga problem när man skulle rätta ett svenskt sjökort med hjälp av danska Ufs eller tvärt om. Jag kan dock på rak arm inte påminna mig något exempel på att felaktigt sätt att ange position har varit orsak till en olycka. svante håkansson

Varför är naturskyddsområdena borttagna?

Jag undrar varför ni har tagit bort de naturskyddsområden som förut fanns i sjökorten? gunnela öjby

Sjökort och båtsportkort är hjälpmedel för navigering samt för planering av sjöresor men ger mycket

begränsad information för aktiviteter på land. Därför visar sjökort och båtsportkort endast sådana naturskyddsområden som påverkar sjöfartens (inklusive båtsportens) navigering, ankring och förtöjning, alltså i princip områden med tillträdesförbud (till vattenområde), landstigningsförbud eller fartbegränsning. På senare år har även s.k. hänsynsområden tillkommit.

Ett naturreservat innebär ju i allmänhet inte några inskränkningar för sjöfarten utan oftast är det först när man kommit iland som det kan gälla vissa restriktioner.

Om sjökorten skulle redovisa alla de naturreservat som finns i vissa skärgårdsområden skulle detta dessutom göra det svårare att i sjökortet upptäcka de områden där restriktioner för sjöfart verkligen gäller, t.ex. fågelskyddsområden. svante håkansson 2/2013 sjörapporten 21

Under Sjölog 2013 – Chalmers studentkårs sjösektions arbetsmarknadsdag – fanns Sjöfartsverket på plats på Lindholmen för att visa upp ”Sveriges vackraste arbetsplats” och för att knyta kontakter med morgondagens sjömän, nautiker och sjöfartskunniga. Sjörapporten passade också på att ställa några frågor till tre studenter från Chalmers olika sjöfartsprogram, och bad dessa berätta lite om sig själva och sina tankar om den svenska sjöfartens framtid.

per-gustaf larsson, 25 år Andra året, Sjöingenjörsprogrammet

charlotte johansson, 21 år Första året, Sjöfart och logistikprogrammet

per åding, 27 år Tredje året, Sjökaptensprogrammet

– Det kommer att finnas gott om jobb

– Svensk sjöfarts framtid är inte ljus

– Anpassning till Europa ger uppsving

Vad ska du bli?

– Jag ska bli maskinbefäl. Jag siktar mot en teknisk plats inom industrin på längre sikt men först vill jag göra några år på sjön. Helst ser jag ett arbete där jag får varva praktiskt arbete med teoretiskt.

Gärna ombord på ett så gammalt fartyg som möjligt, så att det finns mycket att arbeta med. Först och främst ser jag till att visa framfötterna på praktiken.

Vad tror du om den svenska sjöfartens framtid?

– Vi får hela tiden höra att den svenska sjöfarten är på väg bort men som ingenjör tror jag att det alltid kommer att finnas gott om arbete, även om det sker på utflaggat tonnage.

Vilken hjälp får du från skolan med praktikplatser?

– Jag har inte haft några problem med att få en praktikplats och är väldigt nöjd med hur det fungerar. Min första fartygsförlagda utbildning gjorde jag på ACL Compass och nu ska jag snart ut igen.

Den här gången blir det på m/s Östanvik.

Vad gör du om fem år?

– Om fem år... i dag har jag två år kvar av utbildningen. När jag är färdigutbildad hoppas jag få jobba på ett större fartyg med längre rutter. Jag börjar som andre maskinist när jag kommer ut i verkligheten och sedan är det bara att arbeta sig uppåt.

Det blir kul, bara det är mycket att göra!

Vad ska du bli?

– Jag har en naturvetenskaplig gymnasieutbildning bakom mig och funderade först på att utbilda mig till sjökapten eftersom det verkar spännanden men den långa tiden till sjöss avskräckte mig. Istället skulle jag kunna tänka mig att arbeta med ”operations” på ett rederi eller kanske som hamnagent.

Vad tror du om den svenska sjöfartens framtid?

– Framtiden ser inte så ljus ut och man behöver ta tag i frågan nu, för att den inte ska dö helt. Jag tror att Sverige även i framtiden kommer att ha stor nytta av sjötransporter.

Vilken hjälp får du från skolan med praktikplatser?

– Vi har inte praktik förrän i tvåan så jag har ingen egen erfarenhet av det ännu. Vi på Sjöfart och logistik söker våra praktikplatser själva hos de företag vi vill vara på. Arbetsmarknadskommittén Shipping vid Sjösektionen på studentkåren ordnar också ett ”praktikmingel”, där man får information om hur det går till och har möjlighet att knyta kontakter.

Vad gör du om fem år?

– Om fem år är jag färdigutbildad och arbetar på ett rederi eller på någon annan plats inom sjöfartsnäringen. Alternativt har jag just läst klart masterprogrammet som kan följa min nuvarande utbildning.

Vad ska du bli?

– Bra fråga. Bilden har ändrats sedan jag sökte hit. Först var jag intresserad av sjön och båtar i allmänhet men nu har intresset vuxit sig bredare – sjöfartssektorn och shipping i stort, industriell sjöfart och politiken runt omkring.

Vår breda utbildning gör att man blir mer insatt efterhand.

Vad tror du om den svenska sjöfartens framtid?

– Många svenska redare lever vidare när fartygen flaggas ut och jag tror att det kommer att bli ett uppsving för svensk sjöfart när Sverige anpassar sig efter resten av Europa med till exempel tonnageskatt.

Vilken hjälp får du från skolan med praktikplatser?

– Jag har känt ett stort stöd och har inte haft några problem med att få en plats. Det är väldigt bra att vi nu ser att de svenskägda utflaggade fartygen nu kommer tillbaka till systemet tack vare medlen från regeringen.

Vad gör du om fem år?

– Jag hoppas på ett mer projektliknande jobb inom norsk offshore eller expeditionskryssningar. Kan även tänka mig att arbeta på Hurtigruten eller privata yachter men som sagt helst inom offshorebranschen, då de ligger i framkant i säkerhets‹ frågor och det tycker jag är intressant. l

22 sjörapporten 2/2013

Text jimmy eriksson

SVERIGES

VACKRASTE

ARBETSPLATS

EN DALSÄNKA MELLAN RUNDA, SNÖTÄCKTA, BERG möter den kalla Isfjorden.

Här ligger staden Longyearbyen där vår IT-tekniker Idhan Samlija just nu befinner sig. Det är mitt i den svenska sommaren och han har rest hit för ett uppdrag på Oden. Sjöfartsverkets största isbrytare är på väg till Arktis med internationella forskare ombord. På färden norrut har något gått snett med kommunikationsutrustningen och Oden har tillfälligt ankrat utanför Svalbard i väntan på hjälp.

Idhan känner en viss stress när han sitter i transportbåten ut i fjorden och ser den väldiga isbrytaren torna upp sig. Senast klockan tolv nästa dag måste Oden vara på väg norrut igen. Samtidigt är han ändå på ett sätt lugn. Eftersom han har lång erfarenhet av liknande problem så vet han var han ska börja felsöka.

”Det här trodde jag aldrig att jag skulle uppleva. Det var som att komma till en annan planet”, berättar Idhan. Bara ett par dagar tidigare satt han och jobbade på ett semestertomt kontor.

Men nu är det skarpt läge. Varje försenad timme kostar Sjöfartsverket dyra pengar, så Idhan får jobba hela natten. Systemen ombord är komplexa och med Polarforskningsinstitutets utrustning ombord så är det svårt att lösa problemen på distans. ”På ett sätt var det ett krävande uppdrag med tanke på tidspressen, men samtidigt var det en otrolig upplevelse att arbeta på Svalbard och få uppleva den platsen. Det är en så annorlunda natur och det finns både djur- och fiskarter som man aldrig tidigare sett”.

SJÖN GER MÖJLIGHETER. VI GÖR SKILLNAD. Eftersom sjöfarten är en livsnerv i det globala systemet för produktion och handel är det naturligt att vi på Sjöfartsverket är med och driver utvecklingen. Det gör vi på flera olika sätt, och vi utgår från ett hållbart synsätt på människa, miljö och affärsmässighet.

På Sjöfartsverket brinner vi för framtidens sjöfart och vi har tilldelats ett väldigt värdefullt uppdrag. Ett uppdrag som vi är fast beslutna att förvalta på bästa sätt. Vi står för en unik kompetens som säkerställer att Sveriges infrastruktur till sjöss kan fungera på ett säkert, miljövänligt och effektivt sätt. Därför jobbar vi här: • Vi har ett värdefullt uppdrag och bidrar i allra högsta grad till samhällsutveckling.

• Vår attraktiva arbetsmiljö där vi vistas i skärgårdsmiljöer med vackra vyer.

• En drivande och utvecklingsinriktad organisation som också erbjuder stabilitet och trygghet.

• Goda möjligheter att förena arbetsliv med privatliv tack vare flexibla arbetsvillkor.

Men det kanske absolut viktigaste. Här får vi jobba med unika och givande arbetsuppgifter tillsammans med bra människor i en oslagbar miljö. På vår webbplats berättar flera medarbetare om vad en dag på jobbet kan innebära.

Välkommen till Sveriges vackraste arbetsplats.

Svenska marinens stridigaste skeppshund var nog den strävhåriga foxterriern Nicke från Östergötland. Han tjänstgjorde på pansarskeppet HMS Drottning Victoria och gjorde, när han inte var på rymmen, karriär som ”salvtjutare”.

Text arne spångberg foto smha

Nicke nedkom som vitsvartbrunt bylte den 4 november 1939 mitt under brinnande världskrig. Matte var Elin Ekstrand i Kvilla Brokind i Östergötland.

– Elin var änka och hade en liten gård med kor och höns. För att bättra på ekonomin födde hon upp och sålde foxterrier, berättar Elins barnbarn, Maria Ekstrand Andersson, som dock inte har en aning om hur en av hundarna hamnade på ett krigsfartyg.

Knappt två månader gammal mönstrade

Nicke som 3:e klass sjöman på Sveriges största pansarskepp genom tiderna, HMS Drottning Victoria.

Nicke fick förstås hjälp med att fylla i formulären. På raden efter ”Yrke vid antagande” skrevs: Valp. Efter ”Civilstånd” plitade man dit: Ogift.

Efter ”Signalement” skrevs: Strävhårig foxterrier, vit med bruna och svarta tecken.

Nicke tog sedan plats i 2:a Hundkompaniet och fick inledningsvis gå på däck och skrota som han ville. Därefter blev han ”diskare” i chefsbyssan. Fast det var ingen bra lösning, eftersom Nicke inte kunde hålla tassarna borta från alla godsaker. Så det blev ideliga uppgörelser med kocken.

Ett betydligt bättre förhållande fick han med flaggmaskinisten Erling Nordström, som blev Nickes bästis.

Nicke omplacerades till artilleriet och gick på Skola för Skeppshundar och även i Rekrytskolan. Därefter var det dags för Skjutskolan vilken han klarade så bra så att han blev föreslagen till vidareutbildning till salvtjutare.

e r a t u j t v l a t s s n ä j t i e k c i 900 n

Salvtjutaren ljöd när det var dags för just en salva skott. Nicke lärde sig rekordsnabbt. Så när tjutaren gick igång, for Nicke ylande runt på fartyget och talade om att nu är det dags.

I augusti steg han i graderna och blev 2:a klass skeppshund, bara för att någon månad senare, på grund av dåligt uppförande, degraderas till 3:e klass igen. I skeppsboken, som i dag förvaras på Marinmuseum i Karlskoga, kan läsas om en hel rad ”olovlig undanhållning” och om vilka straff de resulterade i: 1 september 1940: Olovlig undanhållning i en vecka i samband med lösdriveri på Stockholms gator samt brott mot förmans i tjänsten givna befallning att bege sig ombord. 14 dagars vägran av landpermission.

7 mars 1943: Störande uppträdande vid Svenska Mästerskapen i bandy på Laduviken. Blandade sig oombedd i spelet.

Varning.

18 april 1943: Avvikit från sekonden under promenad i Liljansskogen. Stört trafiken på Nybroplan och skällt ut åtskilliga personer – 4 dagars vaktarrest.

Nicke var trots allt bus och smitande en duktig och flitig arbetshund och det tyckte fartygschefen skulle premieras genom befordran till högbåtsman. Men allt gick åt skogen den där augustidagen då Nicke fick för sig att han skulle vältra sig i smutsen på kajen i Strömstad. I skeppsboken skrevs dagen efter också att Nicke ”tuggade i lönndom på kopplet, sannolikt i avsikt att försvaga dess hållfasthet. Tydligen var N:s avsikt att, sedan han kommit i land på kajen, med ett ryck få kopplet att brista och därigenom tilltvinga sig frihet i stadens planteringar”.

Salvtjutaren ljöd när det var dags för en salva skott.

Nicke for ylande runt på fartyget och talade om att nu var det dags.

Med tiden steg 900 Nicke i graderna. Han blev först korpral, sedan furir med uniform i form av specialsydd blåkrage och rundmössa.

Efter sjömanslivet flyttade Nicke in hos Erling Nordström för gott och blev promenadhund. Han avled i cancer 27 ‹ juni 1950 elva år gammal. l 24 sjörapporten 2/2013

sidor för dig som arbetar till sjöss, alltid sist i sjörapporten Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

böcker

ombord

Deckare som seriebok Färjkarlen av deckarförfattaren Stieg Trenter kom ut första gången 1961.

I den, liksom i flertalet andra av Trenters deckare, är fotografen Harry Friberg huvudperson. Färjkarlen handlar om en ensam kvinna, Kerstin Ahlmark, som råkar ut för en märklig händelse på Djurgårdsfärjan, vilken gör henne mycket förbryllad. Färjan kränger plötsligt under resans gång och ändrar riktning, besättningen försvinner och hon blir överfallen av en okänd person. Färjan ändrade kurs precis ovanför det ställe där en dykare några år tidigare gömt en skattkista

från regalskeppet Vasa.

När Kerstin vaknar upp hemma vet hon inte hur hon kommit hem och om händelsen på färjan var dröm eller verklighet. Harry Friberg och Kerstin Ahlmark får kontakt när de båda börjar nysta i ett fall med en smitare från en bilolycka. Finns något samband mellan denna olycka och Kerstins upplevelse?

Nu har Färjkarlen kommit ut som seriebok. Han har tecknat den mycket tidstroget i en stil som gör att man associerar till Tintin. Jakob Nilsson kom ut med sin första seriebok, Roparen, 2008. Den baserar sig också på en av Trenters deckare. Båda är ‹ utgivna på förlaget Kartago. l Text ANNA SELME

Klassiskt äventyr i ny tappning Myteriet på Bounty ägde rum i april 1789. HMS Bounty hade seglat till Tahiti för att hämta brödfruktplantor som skulle levereras till Västindien. Att efter tio månader till sjöss komma till Tahiti var mycket uppskattat av besättningen. Fem månaders ”vila” väntade. Förälskelser och vänskapsband med lokalbefolkningen gjorde det svårt att lämna ön.

Efter några veckor på återresan stormade större delen av besättningen kapten Blighs hytt och tog honom till fånga.

Orsaken till myteriet sades vara att Bligh satt skräck i sin besättning och var en grym befälhavare. Myteristerna avseglade med Bounty till Tahiti och den obebodda ön Pitcairin. Myteri straffades med döden, så det gällde att hålla sig undan. 1791 hittade ett brittiskt fartyg 14 av myteristerna. Det dröjde ytterligare tjugo år innan alla myterister var funna.

Kapten Bligh och hans lojala undersåtar fick tränga ihop sig i en liten öppen båt och ge sig ut på ett äventyr som tärde hårt

på humör och gemenskap. Genom Blighs loggbok kan man följa deras 43 dagars äventyrliga resa till ön Timor.

Myteriet på Bounty har gett upphov till ett flertal böcker och har även filmatiserats. Charles Nordhoff och James Norman Halls triologi kom ut 1932. Berättare i dessa är en av kadetten Roger Byam.

I den nyutkomna (2012) versionen av Myteriet på Bounty är berättaren en helt sjöovan fjortonåring, John Jacob Turnstile, som gripits för ficktjuveri, vilket bestraffas med fängelse. Av en slump får han möjligheten att gå till sjöss med Bounty istället. Han tackar ja. Han vet ingenting om sjön och resan som startar i december 1787, blir en lärdom för livet.

Nykomlingen får utstå en hel del spott och spe från den övriga erfarna besättningen.

John Jacob blir likafullt sin kapten trogen hela expeditionen, även under de 43 dagarna efter myteriet. Det här är en lättläst, delvis spännande äventyrsbok utgiven på ‹ Bazar Förlag.l

Guide som lockar Vänern och Vättern med

Göta älv, Trollhätte kanal och Göta kanal: din guide till skärgårdens öar, gäst- och naturhamnar beskrivs som en användarvänlig och lockande guide till Vänern – Europas tredje största sjö med 22 000 öar och skär. Ett flertal författare bidrar med olika delar till boken. De många fotografierna har också olika upphovsmän. Lite reklam finns också, men inte så mycket att det stör.

27 naturhamnar, 52 gästhamnar och 12 klubbhamnar beskrivs mer eller mindre utförligt. Informationen gäller såväl service som historia och sevärdheter. Naturhamnsskisserna är helt färska med aktuella siffror på vattendjup och omgivningens utseende. Öppettider och telefonnummer hos gästhamnarna är aktuella.

Ska du ut och segla på Vänern eller Vättern så är detta en ovärderlig bok. Norstedts förlag gav ut den i sitt ‹ Nautiska bibliotek, 2012.l Text ANNA SELME

NYTT PÅ HYLLORNA I SJÖMANSBIBLIOTEKET:

› Maria Berggrens Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse › Karl Eders psykologiska thriller Gale › Gabriella Ekströms sportroman Kära Sasha › Göran Greiders diktsamling Och dagarna är små som sekel › Åke Ortmarks självbiografi Makten och lögnen: Ett liv i televisionens Sverige

Text ANNA SELME 2/2013 sjörapporten 25

ombord motion

Badminton dubbel Open 2013 Under lördagen den 23 februari anordnade Rosenhill Seamen’s Center en badmintonturnering där 18 personer deltog. Lagen lottades på plats.

Vi fördelade lagen över två grupper – fem lag i Pool A och fyra lag i Pool B. De fyra bästa lagen från Pool A och samtliga ifrån Pool B gick vidare till slutspel.

Totalt spelades 24 matcher. Alla matcher utom finalen spelades med ett set om 21 poäng. Finalen var istället en tresets match, där seten gick till 11 poäng.

Med slutsiffrorna 11– 4 och 11– 8 vann Daniel Albinsson & Linus Johansson finalen, där de mötte August Pofner & Jonas Lengquist.

I match om tredje pris gjorde Pedro Salazar & Slavomir Strnad upp emot Henrik Nicander & Bengt Albinsson.

Bronsmatchen slutade 21– 4 i Henrik och ‹ Bengts favör.l Text och foto patrik nyman & katarina Dahlqvist

Full aktivitet på båda sidor om nätet när nio par gjorde upp om prisplatserna.

Chalmers studentlag Dickson dominerade FAKTA Resultat 1. Dickson 2. Dickson 3 3. Stena Scandinavica 4. Dickson 2

›Fair play: Stena Scandinavica ›Bästa spelare: Johan Erlandsson Dickson 3 ›Bästa målskytt: Jacob Östberg, 7 mål, Dickson ›Bästa målvakt: Robin Christiansen, De tre lagen från Chalmers. Fr. v. Dickson 3, Dickson 2 och Dickson. I samband med prisutdelningen delades det också ut priser för förra årets insatser i svenska och nordiska serien i fotboll.

Den 9 mars drog årets turnering av

Five-a-side Open inomhusfotboll igång.

Hela tolv lag var anmälda och alla kom till Rosenhill Seamen’s Center med en härlig inställning. Sjöskolorna var som vanligt välrepresenterade. Chalmers hade tre lag – kallade Dickson. Övriga skollag var Calmare Nyckel (Kalmars sjöbelfälsstudenter), Skärhamns gymnasium och Öckerö seglande gymnasium.

Laget El Dragador, som bestod av före 26 sjörapporten 2/2013

detta sjöbefälsstudenter, var riktigt bra men förlorade mot Stena Scandinavica med 1– 0 när det var bara tre sekunder kvar av kvartsfinalen.

Turneringen gick i Dicksons teck-

en – alla tre lagen tog sig vidare från kvartsfinalerna!

I semifinal möttes Dickson 2 och Dickson 3 i en spännande match. Dickson 3 segrade tillslut med 0-3. I den andra

Dickson

semifinalen spelade Dickson mot Stena Scandinavica och vann med 4-1.

Finalen – mellan Dickson och Dickson 3 blev en riktigt underhållande match mellan två lag som verkligen inte ville förlora.

Men efter en stunds spelande gjorde Adam Johansson det första målet för Dickson, varpå motståndarna blev pressade. När Jakob Östberg sköt in 2-0 var vinsten ett ‹ faktum.l TEXT och FOTO Glenn Hjelle

Sjöman sominte gillarinnebandy löpning? open på åland missa Missa inte chansen att springa ett av landets häftigaste Vi utlovar fantastiska vyer och en riktig folkfest.

SjömansserviceS:t Sverige och SjömansserviceVälkommen att–anmäla ditttill fartygslag! lopp, landsvägsstafetten Olavsloppet, den 26-29 BliMariehamn. en del av Team Seafarers anmäl dig Mike byrån Finland arrangerar, med stöd av PAF, en För webbanmälan och mer info besöker du juni.

Josefsson på 010-478 51 84 eller till mike.josefsson@ innebandyturnering den 26 januari i Balticahallen i www.seatime.se På fyra dagar tar vi oss från Östersund till Trondheim. sjofartsverket.se.

Suraj Sharma som den skeppsbrutne ynglingen Pi Patel i Berättelsen om Pi.

©Twentieth Century Fox

FILM

Hyr ett guldkorn från Oscarsgalan Filmvärlden höll andan när den 85:e upp­ lagan av Oscarsgalan ägde rum den 24 februari. Konkurrensen om nomineringarna var hård och experter spådde att det inte skulle bli tal om storslam för en specifik film utan att priserna troligen skulle spridas över flera titlar. Så blev det också och det är väldigt roligt att nu, i mars, kolla genom Sjömansservice hyrfilmsplan för att bocka av titlar vi har distribuerat eller planerar att distribuera till våra abonnerande sjömän.

Redan i januari kunde vi skicka ut Ma-

lik Bendjellouls ”Searching for Sugarman”, som vann kategorin Bästa dokumentär och som faktiskt är det första svenska vinnar­ bidraget på 25 år. Filmen berättar den fantastiska historien om musikern Sixto Rodriguez – okänd i staterna men kultikon i Sydafrika.

I mars ingick bland andra ”Silver Linings Playbook” och ”Skyfall” i utbudet. Den först­ nämnda var nominerad i hela åtta kate­gorier men tog bara hem en av dem när priset för

bästa aktris gick till Jennifer Lawrence. ”Skyfall” fick nöja sig med priset i Bästa originalmusikspår och Bästa ljudredigering, som för övrigt delades med Kathryn Bigelow’s ”Zero Dark Thirty”.

Till april räknar vi med att kunna få med en av galans stora vinnare. Ben Affleck’s verklighetsbaserade politiska thriller ”Argo” vann tre priser, inklusive Bästa film, och förtjänar verkligen uppmärksamheten. Att sedan ”The Hobbit – An unexpected journey”, som nominerats i tre kategorier, blev utan pris upprör säkert en del Tolkien-fantaster eftersom den, precis som Jackson’s tidigare ”Sagan om ringen”filmatiseringar, är storslagen.

Längre fram mot sommaren kommer den film som fick flest priser – ”Berättelsen om Pi” av Ang Lee. Av sina elva nomineringar tog den hem fyra Oscars, där Bästa regissör var en av dem. Filmen återger Yann Martels roman från 2001 med samma namn och handlar om den

FAKTA nya fiilmer att hyra Sjöfartsverket planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under hösten.

I urval: End of watch Skyfall

› ›

›Bedragaren ›Call Girl ›Argo

unge indiern Pi Patels magiska resa över Stilla Havet, i en livbåt.

Tom Hoopers musicalfilm ”Les Misé-

rables” vann tre av sina åtta nomineringar.

För ”Django unchained” fick Quentin Tarantino priset Bästa originalmanus och Christoph Waltz för bästa biroll. Steven Spielbergs film ”Lincoln” var nominerad i flest kategorier – hela tolv stycken – men vann tillslut bara två av dem; Bästa produktionsdesign och Bästa aktör, som gick till Daniel Day-Lewis. ”Beasts of the southern wild”, ”The master” och “Flight” hade alla fått flera nomineringar – fyra respektive tre och två – men får klara sig utan vinster. Med tanke på de filmernas olika kvalitéer kommer det säkert gå utmärkt. Samtliga titlar ovan planeras alltså ingå i hyrfilmstjänsten, om de ‹ inte redan gjort det.l TEXT JIMMY ERIKSSON

›The Hobbit ›Mammas pojkar ›Berättelsen om Pi 2/2013 sjörapporten 27

Posttidning B Retur: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN › michael åkerlund, ANSVARIG, TEST & EVALUATION TEAM

Landar nya tester jobbat med helikoptrar i över 30 år

ansvarig för tester

Jag gjorde lumpen på helikopterskolan. När jag muckade så ringde jag dåvarande Norrlandsflyg och tre dagar senare blev jag anställd. Jag var verkligen på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Sedan dess har jag jobbat som helikoptermekaniker, tekniker, pilot, chefspilot och flygchef. Sjöfartsverket rekryterade mig redan innan de för två år sedan köpte upp Norrlandsflyg.

Jag är ansvarig för Sjöfartsverkets Test & Evaluation Team. Det är två besättningar som ska testa och utvärdera våra nya helikoptrar. I sommar ska vi utbildas hos tillverkaren i Italien och efter det flyger vi hem den första helikoptern. Från en tillfällig bas på Skavsta ska vi testa och lära oss hur den fungerar som SAR-helikopter. Vi ska även besöka samtliga baser för att se hur det fungerar på plats.

helikoptrar mer avancerade än flygplan Sjöfartsverket har köpt sju nya helikoptrar från den engelsk-italienska tillverkan Agusta Westland. Det är en modern räddningshelikopter som kommer att hålla i många år framöver. Helikoptrar blir inte utslitna eftersom man ständigt byter alla delar. Samtidigt är en helikopter, med alla löst sammansatta delar, mycket mer avancerad än ett flygplan.

reglerna är skrivna i blod

HAR VARIT MED FRÅN BÖRJAN

Jag har alltid tilltalats av den strikta kulturen som råder inom luftfarten. Allt är styrt och reglerat. Vi brukar säga att reglerna är skrivna i blod.

Om något går fel uppe i luften är det mycket allvarligare än på land och av samma anledning är dokumentationen gigantisk. Learn from the mistakes or else you won´t live long enough to do all mistakes, brukar vi säga inom branschen.

Den största utmaningen jag varit med om var 2002 då Norrlandsflyg fick i uppdrag av Sjöfartsverket att ansvara för helikopterberedskapen inom sjöräddningen. Från början hade vi inte ens en helikopter för sjöräddning, men på bara ett par månader etablerade vi en bas i Sundsvall och senare samma år en i Visby.

Jag jobbade alldeles för mycket då, men jag skulle inte vilja vara utan den erfarenheten.

Trivs med kulturen inom luftfarten ›

›

›

NAMN: Michael Åkerlund ålder: 52 år gör: Ansvarig för det Test and Evaluation Team som ska testa och utvärdera Sjöfartsverkets nya räddningshelikoptrar. BOR: Gällivare INTRESSEN: Skoteråkning, bilar och jakt. berättat för torbias fälth foto torbias fälth

›

›