Fair by Nordea

Page 1

FAIR 1/2014

SASJA BESLIK PENGARNA OCH SAMVETET MODERNA HJÄLTAR CIVILKURAGE I VARDAGEN SPLASH! KAMPEN OM VATTNET

BY

NOR DEA

P R I VAT E

BA N K I NG

DAGS ATT ­TÄNKA OM!

Människor och företeelser som gör skillnad

JORDKONST

KLUMS UNDERBARA RESOR

MEDVETET MODE

GANGSTA GARDENING


Det här är fair. Att göra skillnad. Det är vad det handlar om. För Nordea Private Banking är det viktigt att ta ­ställning, att påminna om de positiva krafter som finns i samhället. Om alla människor, fenomen och före­teelser som faktiskt BIDRAR TILL ­NÅGOT BÄTTRE. Från stora frågor som ­miljö, hållbarhet och jämställdhet till den utsträckta ­handen i var­dagen. Detta vill vi uppmuntra, det är den kraften vi vill visa med FAIR, men också lyfta fram vilken F ­ ANTASTISK PLATS SOM VI LEVER PÅ – och att det gäller att ta hand om den. Det är därför vi gör ett m ­ agasin som f­ aktiskt inte handlar ett dugg om ­banken, utan om något mycket större. Trevlig läsning! ANDERS SCHERLUND

Chef Nordea Private Banking

2 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT 007 MOAS GENIER

Skådespelerskan Moa Gammel om sin podcast Genier och varför den behövs.

008 NYA VÄGAR

Motorvägar med inbygda solpaneler leder oss raka vägen in i en grönare framtid.

009 CYKLA LUGNT

Memils, bambu och varför cykling gör oss till bättre människor.

010 ODLA=GANGSTA

Ron Finley förvandlade asfalts­djungeln i South Central till en grönskande oas.

011 FLASKSTOPP

San Francisco är först i världen med att förbjuda vatten på flaska.

HÖS T

2 014

INNEHÅLL

012 MER MEDKÄNSLA

Framtidens psykologi handlar om att lyssna båda utåt – och inåt.

013 FLEXITARIAN

Om man både vill äta biffen och ha den kvar.

015 DANCING QUEEN

Möt HIV-forskaren Carina Perez som ägnar sig åt danspiration.

017 ÄRLIGT MODE

Som en omvänd UC-upplysning. Så detaljerat presenteras varje plagg från modeskaparen Bruno Pieters.

Sasja Beslik, Sveriges f­ rämsta expert på ansvarsfulla investeringar, och med vatten somFAIR hjärtefråga. 3


ÅT E

058

018 MISS UNIVERSUM Vår jord. Fortfarande vackrast i världen.

020 SASJA OCH SAMVETET

Möt Sasja Beslik, Sveriges främsta ­hållbarhetsexpert, som aldrig slutar att fråga.

026 URBAN SHARING

Vi lär oss det redan på dagis – att dela.

030 SPOTLIGHT: LILIAN THURAM

Den före detta franske fotbollsstjärnan kämpar i dag mot rasism.

N MIG GÄ RN

A!

HÖS T

IN RV

2 014

INNEHÅLL

032 KLUMS VÄRLD Vi träffar Mattias Klum, mannen bakom linsen.

038 VARDAGSHJÄLTAR

056 JORDKONST

Möt konstnärerna som jobbar i stort format. Försvinnande vackert.

058 FAIRYTALE

Civilkurage och initiativförmåga – våra vardagshjältar finns överallt. Här är några av dem.

Ibland ter sig jorden stor och ogreppbar. Lek då med tanken på att den är en by med endast 100 invånare.

048 HIDAYETS ­SJÄLVKÄNSLA

064 VÄRLDENS ­FATTIGASTE ­PRESIDENT

Trots tiden som papperslös flykting tappade Hidayet Tercan aldrig tron på den egna förmågan.

054 AVTRYCK

Tio modiga svenskar som vid ett givet tillfälle påverkade ett helt land, och historierna om vad som hände sedan.

José Mujica, Uruguays president, lever som han lär.

066 HELENAS VISION

070 LUSTJAKTEN

Forskarna är överens. Vägen till lycka börjar med att ge.

075 MR SUSTAINIA

Inga fler domedagsprofetior. Danske Erik Rasmussen fokuserar bara på lösningarna för en hållbarare värld.

081 FAIR TALKS

Det här är tankarna, företeelserna och forskningen som vi borde prata mer om.

I Byron Bay hittar vi Helena ­ orberg-Hodge, Sveriges mest N ­okända miljökämpe som tilldelats det alternativa Nobelpriset.

038

075

När han levt ett långt, framgångsrikt liv som mediechef blev han dödligt sjuk. Mot alla odds överlevde han. Sedan dess driver dansken Erik ­R­­asmussen kampen för en mer hållbar värld. Han kallar den för Sustainia. Hon bestämde sig för att bli jurist redan som sjuåring. I dag är hon 25 år och ger gratis rådgivning på ­biblioteket i Husby. »Som flyktingbarn hade jag alltid frågor kring medborgares rättig­heter«, berättar Dona Hariri.

4 FAIR


SELFIES MEDARBETARE

JAN GRADVALL

Få kan berätta en historia som Jan Gradvall. Oavsett om det handlar om en exklusiv i­ntervju med Zlatan eller varför ett hoptrasslat kassettband kunde förändra m ­ usikhistorien. Just nu är han aktuell med boken Nyponbuskar nyponbuskar hela vägen nyponbuskar. För FAIR ­förklarar han varför Bill Gates ser så ­mycket lyckligare ut nu för tiden. Vad är »fair« för dig? »Att man inte behandlar andra annorlunda än man vill bli b ­ ehandlad själv.«

ALEXANDRA PASCALIDOU

I premiärnumret av FAIR målar den färgstarka journalisten Alexandra Pascalidou upp ett porträtt av företagaren och föreläsaren Hidayet Tercan som trots åren på flyktingförläggning och tiden som gömd aldrig tappade sin starka självkänsla. Alexandra är just nu aktuell med SR:s valprogram P1 Debatt, Ring P1 och Nyhetspanelen i Nyhetsmorgon TV4. Dessutom är hon frilansskribent, föreläsare och författare, senast med sin femte bok Kaos – ett grekiskt krislexikon. Vad är »fair« för dig? »Fair betyder rättvisa för mig. Att människor ges möjligheten att skriva sina egna livsmanus.«

ANDERS RYDELL

Han är författare och journalist, och har för FAIR porträtterat Sasja ­Beslik, Sveriges främste expert på hållbara investeringar. I höstas gav Anders ut den kritikerhyllade boken Plundrarna – Hur ­nazisterna stal Europas konstskatter. I höst är han aktuell med en bok om unga svenska politiker, Broilers – De nya makthavarna och det samhälle som formade dem. Vad är »fair« för dig? »Att vi ändå försöker – trots allt!«

ELIN AF KLINTBERG MÅRTEN NILÉHN

Duo med gedigen erfarenhet av tidningsmakeri och kommunikation som sedan två år tillbaka driver byrån Klintberg Niléhn ­tillsammans med Egmont Tidskrifter. Elin af Klintberg och Mårten Niléhn är också hjärnorna bakom magasinet FAIR som du nu håller i din hand. Vad är »fair« för er? »Att få göra ett magasin som gör skillnad på riktigt. Det har ­varit ett fantastiskt projekt att driva.«

MOHAMED EL ABED

Sedan i vintras jobbar Mohamed El Abed heltid med sin podcast Klassresan som han spelar in från trerummaren i Hornstull i Stockholm. I den låter han entrepre­ nörer, författare, musiker, idrottare, skåde­spelare, ofta med invandrarbakgrund, berätta om sin klassresa. »När jag var liten hade jag inga förebilder i media. Det fanns inga svarta som var programledare då«, berättar Mohamed. Vad är »fair« för dig? »Behandla andra som du själv vill bli behandlad.«

NIKLAS EKDAL

Niklas är författare, program­ ledare, journalist och före detta politisk redaktör på ­Dagens ­Nyheter. Vad var väl mer ­passande än att han för FAIR:s räkning träffade den danske ­medietungviktaren Erik Rasmussen, utsedd till en av världens mest inflytelse­rika opinions­ bildare när det kommer till ­­ miljö- och hållbarhetsfrågor. Vad är »fair« för dig? »Fair är den enda ideologi man behöver. Fair är frihet, hänsyn och schyssta spelregler för alla. Fair är att behandla andra som man själv vill bli behandlad, eller helst snäppet bättre.«

JESPER ­WALDERSTEN

Illustratören och konstnären Jesper Waldersten som avslutar magasinet (sid 98) reser just nu runt och pratar om sin nya bok Allt brinner! som kommer till hösten. Dessutom går han snart in i verkstaden med Siv Johansson igen för att skrapa fram fantastiska etsningar till ett makalöst projekt. Vad är »fair« för dig? »Fair är en god moralisk linje i sanden man somnar gott till och som därav berättigar till egna stordåd.«

CHARLOTTE TUNGELSTEDT REDAKTÖRER ELIN AF KLINTBERG, MÅRTEN NILÉHN PRODUKTION KLINTBERG NILÉHN MEDIA AB ART DIRECTOR JESSICA E ­ RICSSON ­OMSLAGSFOTO ­PHILIP ­ ARLBERG SKRIBENTER MOHAMED EL ABED, JENNY DAMBERG, NIKLAS EKDAL, JAN GRADVALL, ELIN AF KLINTBERG, MARIA LINDÉN, ­JONAS MALMBORG, ­MÅRTEN NILÉHN, ALEXANDRA K ­PASCALIDOU, ANDERS RYDELL, NIKLAS WAHLLÖF, MARKUS WILHELMSON FOTOGRAFER CARL BENGTSSON, PATRIK ­ENGSTRÖM, PHILIP KARLBERG, MATTIAS KLUM, CYBELE MALINOWSKI, TOBIAS REGELL, NICHO SÖDLING, MAGNUS TORSNE, JONTE WENTZEL, PETER WESTRUP ILLUSTRATÖRER EMMA LÖFSTRÖM, ANNELI ­CARLSTRÖM, JESPER WALDERSTEN KORREKTUR KARIN AHLBERG REPRO LENA HOXTER TRYCK ELANDERS ADRESS NORDEA PRIVATE BANKING, G 141, 105 71 STOCKHOLM E-POST CHARLOTTE.TUNGELSTEDT@NORDEA.COM WEBB NORDEAPRIVATEBANKING.SE ANSVARIG UTGIVARE

DENNA PUBLIKATION HAR FRAMSTÄLLTS AV NORDEA MED HJÄLP AV KÄLLOR SOM B ­ EDÖMS SOM TILLFÖRLITLIGA. NORDEA PÅTAR SIG INGET ANSVAR FÖR INNEHÅLLETS RIKTIGHET ELLER FULLSTÄNDIGHET. NORDEA PÅTAR SIG H ­ ELLER INGET ANSVAR FÖR D ­ IREKT ELLER INDIREKT FÖRLUST E ­ LLER SKADA SOM GRUNDAR SIG PÅ ANVÄNDANDET AV DENNA PUBLIKATION OCH DESS INNEHÅLL.

FAIR

5


Nordea Bank AB (publ)

Fantastiska eldsjälar Det finns många unga i Sverige som behöver stöd och hjälp idag; barn och ungdomar som inte är sedda, som känner sig svikna och som riskerar att hamna utanför samhället. Som tur är finns det eldsjälar. Människor som arbetar för och med unga i riskzonen för utanförskap, som engagerar sig och får saker att hända. Ofta handlar det om små lokala, konkreta aktiviteter som gör stor skillnad för de unga. Aktiviteter där de unga får vara delaktiga och en del av en gemenskap. En eldsjäl kan vara fritidsledare, skolkurator, arbeta med musik eller vara en helt vanlig medmänniska som utan egenintresse brinner för att unga ska må bra och hitta en väg framåt. Insamlingsstiftelsen Polstjärna vill förebygga och motverka det utanförskap unga kan hamna i. Genom crowdfunding samlar Polstjärna in pengar och ger därigenom ekonomiskt stöd till eldsjälarnas olika aktiviteter. Läs mer på www.polstjarna.se Känner du en eldsjäl? Tipsa om Polstjärnas arbete. Nordea tror också på att skapa framtidsmöjligheter för våra unga, därför stöder vi Polstjärna.

Gör det möjligt


/

H Ö S T E N

2 014

/

FAI R R A DA R M Ä N N I S KOR , F E NOM E N O C H T E N DE NS E R S OM G ÖR VÄ R L DE N L I T E B ÄT T R E

/ FAKTA

MOA­ GAMMEL

Ålder: 33 år. Bor: Stockholm. Aktuell: Gör huvudrollen som Lou i bioaktuella Hemma. Podcasten Genier finns på Genier.org. En internationell ­uppföljning är planerad till år 2015.

/ VI LYSSNAR PÅ

Modiga Moa »Att äga sitt eget liv« är en avgörande formulering i den geni­ definition som Moa Gammel själv ger i Genier. Podcasten där hon i­ntervjuar starka namn som Pernilla August, Suzanne Osten, ­Gudrun Schyman, Lena Andersson och Anna Odell om kreativa processer, arbetsmetoder, framgångar och motgångar. Hur har den processen sett ut för din del, vad har varit s­ vårast på vägen mot att äga ditt eget liv?

»Att inse att det är okej att helt definiera sin egen väg. Det är lätt att bli misstänkliggjord som oseriös om man har många bollar i luften, men jag har insett att för mig är det den enda strategin som fungerar. Sedan har det så klart varit tröttsamt att motbevisa andras fördomar om att en relativt ung och högljudd blondin också har ambitionen att leda egna projekt. Förut skrek jag för att göra mig hörd, nu har jag i­nsett att man kommer längre genom att våga ta ett steg tillbaka.« Ett av de projekt som Moa Gammel initierat och fört i hamn

MODE HONEST

BY

FRAMTIDEN SMARTA

SOLVÄGAR

PSYKOLOGI LYSSNA

som kreativ producent var filmen Känn ingen sorg, utifrån H ­ åkan Hellströms musik. I sommar pågår inspelningar av t­­hrillerserien Jordskott för SVT, där hon gör huvudrollen. Hon r­ edigerar ­debutromanen Skorpion, gör en dokumentärfilm om en modell som s­ ­adlar om till thaiboxare och planerar för en internationell uppföljning av Genier. Bland annat. »Jag har alltid haft mycket idéer men haft svårt för att veta i ­vilken riktning jag ska springa, vilket varit enormt frustrerande.« Ett skäl till frustrationen är att hon själv saknat tillgång till de nätverk som manliga kolleger byggt upp. »Runt omkring mig har jag sett manliga kluster där det inte ­funnits någon plats för mig. Jag har inte blivit inbjuden, och har jag det har jag blivit det med en armbåge, typ. Jag har förstått att jag måste f­ ormulera vad jag vill ha så att andra förstår det. ›Ask and it shall be received‹ – förhoppningsvis.« JENNY DAMBERG

INÅT

ARKITEKTUR FRAMTIDENS

BOENDE

TREND FLEXITARIAN FAIR

7


RADAR

INNOVATION

/ FRAMTIDEN

Rätt väg?

Motorvägar med inbyggda, sexsidiga solpaneler kan lösa alla världens miljöproblem. Det menar Scott och Julie Bursaw – ingenjörsparet bakom S­ olar R ­ oadways som under det senaste decenniet a­ rbetat med att ­utveckla paneler som kan installeras i vägar och ­parkeringsplatser. Modulerna är gjorda av ett stryk­ tåligt ­superglas som täcker solcellerna utrustade med kretskort och halvledare. I motsats till a­ sfalt skulle plattorna minska användandet av fossila bränslen och tvärtom alstra ren energi från solen. Säg också goodbye till vägar fyllda av snö eller till mörka korsningar. Varje panel är utrustad med 128 ljusdioder som kan visa ord eller budskap som »slow down«. Så hur stora är vägytorna då? Sveriges statliga vägar är 98 000 kilometer och de kommunala vägarna och gatorna är 41 600 kilometer. Många outnyttjade kvadratmeter, alltså. ELIN AF KLINTBERG

/ ANDRA VÄGAR

Piezoelektriska ­generatorer Byggs in i asfalten och omvandlar tyngden av fram­ rullande bilar till elektricitet. Vindkraftverk Om tekniken blir tillräckligt driftsäker ­skulle man kunna placera små vind­ kraftverk längs vägarna. Geotermisk energi Kan ­användas för att bekämpa halka i branta backar och för att värma upp gångvägar. Här är det möjligt att använda energin från byggnader i närheten. Bioenergi Kan utvinnas ur det som växer längs vägen. Hö eller småskog kan bli värmeenergi eller biogas.

8 FAIR


RÖRELSE RADAR BARCLAYS CYCLE HIRE, LONDON

CITY BIKES, STOCKHOLM

Totalt antal cyklar: 865 Stationer: 130 Cykelvägar i kilometer: 750 Pris: 250 kr per säsong eller tredagarskort för 165 kr, cykeln får man ha i max tre timmar. Webb: citybikes.se

Totalt antal cyklar: 8 000 Stationer: 570 Cykelvägar i kilometer: 3 204 Pris: £2 per dag för 30-minutersturer, eller £90 per år. Webb: tfl.gov.uk London

Stockholm

/ KULTUR

3 FILMFAVORITER

Cykling borde vara en självklarhet. Vinden i håret. Frihet. Men ändå inte för alla. En av de starkaste skildringarna om cykling kan man se i filmen Den gröna cykeln av Haifa Al-Mansour, som handlar om ­tioåriga Wadja i Saudiarabien som bryter mot ­förbudet för flickor att cykla. Genom ­hennes lekfulla upptäcktsfärder får vi en inblick i ett samhälle fyllt av stränghet och konventioner. Två andra favoriter där cykeln har haft en huvudroll är så klart Cykeltjuven (1948) och Cykla med Molière (2013).

/ STATISTIK

ANTAL C YK L

AR

Trampa för livet

Det finns så många anledningar att välja c ­ ykeln i stället för bilen. Men hur står det till med våra cykelvägar och hur många l­ånehojar finns det egentligen i våra storstäder? FAIR reder ut begreppen.

Paris

H.G. WELLS

VÉLIB’, PARIS

Totalt antal cyklar: 20 000 Stationer: 1 800 Cykelvägar i kilometer: 750 Pris: €1,70/dag för 30-minuters­ turer eller €29 per år. Webb: velib.paris.fr

CYKELVÄGAR I KILOMETER Stockholm Paris

London 0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

»WHENEVER I SEE AN ADULT ON A BICYCLE, I HAVE HOPE FOR THE HUMAN RACE.«

3 500

522 Av 522 miljarder som ­Sverige satsar på infra­ struktur fram till 2025 går 10 promille till cyklingen.

MEMIL

Det är bara att gå ut på gatan i vilken medel­ stor stad som helst i Sverige och du ser honom – mannen i den neongröna västen och tajts i lycra som med något vilt i blicken susar förbi dig på sin omotiverat sportiga cykel. Nu har han äntligen fått ett namn – memil, vilket är en fyndig förkortning av »medelålders män i lycra« och ­sedan 2012 ett godkänt ord i svenska språket.

/ MATERIAL

BAMBOO BABY

Nu ser man det överallt. Det snabbväxande gräset, bambu, som odlas helt utan gifter eller kemiska tillsatser och dessutom återplanterar sig själv efter skörd. Funkar i allt från kläder och teknik, till inredning och arkitektur. Senast att ansluta till bambubruket är cykeltillverkarna. Calfee Design och Renovo Bikes är gamla rävar på området. Kolla även in tyska Berlin Bamboo Bikes eller Brooklynbaserade Bamboo Bike Studio. FAIR

9


RADAR

LEV GRÖNT

/ COOL ODLARE

Gangsta gardener »Om vi nödvändigtvis måste ha gängbråk, så väljer jag medlemmarna med största zucchinis.« Orden kommer från Ron Finley, eller från en riktig gangsta gardener, som han kallar sig själv. Det var när Ron skulle köpa lite frukt och grönt i sitt kvarter i Los Angeles men gick ifrån den torftiga butiken tomhänt som han bestämde sig. Han skulle själv odla det han ­behövde! Mitt i asfaltdjungeln i South Central satte han de första fröna och plantorna. Morötter, bananer, man­ dariner. Vänner och främlingar anslöt för att hjälpa till, och Ron lärde dem allt han kunde om att bli självför­ sörjande. I dag undervisar han människor främst i fat­ tiga områden i USA att bli sina egna trädgårdsmästare. »Jag vill förändra innerstaden från en karg plats där ingenting växer till en bördig oas skapad av samhället. Det är inte gangsta att skjuta eller råna, det är gangsta att odla, och barn ser upp till gangstas eftersom de äger sina liv.« Just därför försöker Ron att påverka främst den yngre generationen i USA, den som är uppvuxen på snabbmat och bor i det som Ron kallar för »matfängelser«. Vad är »fair« för dig?

»För mig handlar det om tillgång. Tillgång till mat, möjligheter och social välfärd. Tar vi hand om moder jord, tar hon hand om oss.« ELIN AF KLINTBERG www.ronfinley.com

/ SAMVETSDRYCK

GRÖNA VINER

I dag finns det nästan 900 ekologiska ­drycker på Systembolaget. Vi fick en ­pratstund med VD:n Magdalena Gerger. Vad skiljer ett ekovin från ett ­traditionellt? »Vid tillverkning av ekologiska viner är det till exempel inte tillåtet att använda sig av konstgödsel framställd på kemisk väg. I Systembolagets butiker och på vår hem­ sida är ekologiska produkter märkta med en grön flik respektive en grön prick.« Kan man känna någon skillnad i smak mellan eko och traditionellt? »Nej, skillnaden sitter inte i smaken. Men vi brukar säga att ett ekovin ger lite bättre ›eftersmak‹ eftersom det gör skillnad för miljön och vår gemensamma framtid.« Bästa eko-tipset på bolaget? »Jag vill gärna lyfta fram en ekologiskt odlad must: Maglehem n:o 4, som är gjord på flera olika sorters äpplen, bland annat Gravensteiner.« Vad är »fair« för dig? »För mig betyder ›fair‹ hållbart och schysst för människor och jorden.«

10 FAIR

3X EKOVIN BIECHER RIESLING 2012, Alsace, Frankrike. Pris: 79 kr. Härligt torrt och balanserat med honungstoner och nötighet. MAS LOUISE 2012, Rhône, Frankrike. Pris: 95 kr. Mustigt rödvin med inslag av björnbär och sympatisk chokladton med en rik stram eftersmak. ADOBE RESERVE ­CABERNET SAUVIGNON 2005, Colchagua Valley, Chile. Pris: 74 kr. Fruktig smak med rika svartvinbärs- och hallontoner och en rejält stram avslutning.

/ SMARTA HEM

DEN NYA ­HIPPIEN

»I framtiden kommer vi få boenden som är individanpassade, mer funktion per kvadratmeter«, säger Pernilla Hagbert, doktorand på Chalmers som är med och driver forskningsprojektet Homes for Tomorrow. Samhället utvecklas i en rasande fart, men hemmen ser ut som de alltid gjort. Hur kommer det sig? »Marknaden styr, och tyvärr har vi fått väldigt standardiserade ­ ­lösningar där den ultimata drömmen för de allra flesta är en stor fin villa. Den ­drömmen är på väg att förändras.« Hur då? »I dag förfogar varje svensk över i genomsnitt 45 kvadratmeter ­boendeyta, vilket är väldigt mycket. Ur hållbarhetssynpunkt kommer det bli nödvändigt med mindre boenden och fler gemensamhetsytor.« En ny typ av kollektivboende? »I Malmö finns det ett höghus i Västra Hamnen som ser ut som villor staplade på varandra. Projektet är initierat av en grupp unga som ville leva villaliv i city. Ett lyckat exempel på ett individanpassat boende.« Kan du ge fler exempel på hur våra bostäder kommer förändras? »Hem med skjutbara väggar som man reglerar storleken på bostaden med. Perfekt för alla som har barn varannan vecka.« Vad är »fair« för dig? »En rättvis tillgång till bostadsmarknaden.« MÅRTEN NILÉHN


OFFICIUM FÖRST TUS IAPERUM VÄRLDENVINJETT RADAR

VÄSTKUSTEN VISAR VÄGEN

Tidigare i år blev San ­Francisco världens ­första ­storstad att förbjuda ­försäljning av vatten i engångs­flaskor av plast. Fast alla är inte så nöjda. American Beverage Associa­ tion, som bland sina medlem­ mar har Coca-Cola Company och PepsiCo, kommenterar förbudet så här: »Det här är ett misslyckat försök av stadens styrande att minska skräpet i en stad full av hängivna återvinnings­ entusiaster.« Den som bryter mot ­förbudet riskerar böter på upp till 1 000 dollar.

AMERIKANER ­KÖPER 50 MILJARDER PLASTFLASKOR PER ÅR. ENDAST 23 P ­ ROCENT AV DESSA ÅTERVINNS.

DEN ENERGI SOM KRÄVS FÖR ATT ­Å RLIGEN PRODU­ CERA P ­ LASTFLASKOR I USA ­SKULLE VARA TILLRÄCK­ LIGT FÖR ATT VÄRMA UPP 190 000 ­BOSTÄDER.

PRODUKTIONEN AV FLASKOR I USA ­K RÄVER MER ÄN 17 MILJONER FAT OLJA PER ÅR, ­T ILLRÄCKLIGT FÖR ATT DRIVA 1,3 ­MILJONER BILAR.

/ JUST NU I SAN FRANCISCO

TILL SISTA DROPPEN FAIR

11


RADAR

PSYKOLOGI

/ TA HAND OM DIG

Lyssna inåt!

Var snäll mot dig själv – då blir du en mästare på relationer. Christina ­Andersson och Sofia Viotti har skrivit den första svenska boken om ­compassionfokuserad terapi. »Compassion är ett vidare begrepp än med­ känsla, det utgår från att uppmärksamma att någonting inte är bra, och att det då väcks en motivation att minska det dåliga. C ­ ompassion handlar om att bemöta svårigheter i livet med värme, förståelse och omsorg«, säger ­Christina Andersson. Hon träffade författarkollegan S­ ofia Viotti på Uppsala universitet, där de båda läste psykologprogrammet. Efter att de år 2012 ­genomfört Sveriges första compassionstudie vid Karolinska Institutet fick de en förfrågan om att skriva en fackbok i ämnet. Titeln blev kort och gott Compassionfokuserad terapi. Det finns flera skäl till att vi tenderar att vara så hårda mot oss själva, menar Christina Anders­ son. De stora möjligheter som samhället erbjuder i dag skapar en press och en stress att lyckas. »Kravet att vara nöjd och lycklig kan i sig också vara oerhört smärtsamt.«

/ FAKTA

CHRISTINA ANDERSSON

Ålder: 34 år. Bor: Stockholm. Aktuell: Psykolog, ska i höst påbörja en doktors­ avhandling vid ­Karolinska Institutet inriktad på compassion. Tillsam­ mans med Sofia Viotti författare till fackboken Compassion­fokuserad ­terapi. Se Anders­ sonviotti.se för aktuella föreläsningar och projekt.

Vilka är de främsta hoten, på ett struktur­ellt plan, mot medkänsla?

»Att tilltron till oss själva och varandra minskar. Att så mycket handlar om kortsiktiga belöningar, vilket har sin grund i ett samhälle som blivit allt tuffare och rörligare med ovisshet och ständiga förändringar. Ett hot är också att vi bortser från våra inbyggda beteendesystem. Vi behöver bli medvetna om att vi automatiskt ­försöker skydda oss när vi är stressade.« Ett tips ni ger är att lägga handen på ­hjärtat och föreställa sig att värme och vänlighet strömmar mot bröstkorgen. Kan det verk­ ligen vara så enkelt?

»Det är en effektiv stresshanteringsteknik för att reglera nervsystemet. Syftet är att aktivera kroppens trygghetssystem så att inte vår kropp 12 FAIR

ska gå på högvarv. För att planera, fatta beslut och tänka kreativt behöver vi känna oss trygga. Annars agerar vi bara utifrån våra instinkter.« Hur skulle en politik som genomsyrades av compassiontänkande se ut?

»Mycket handlar om en ökad förståelse runt de faktorer som påverkar oss. Vi vill t­ill­ höra gruppen och få en trygg plats. Den senaste hjärnforskningen visar på hur välgörande trä­ ning i empati och compassion är. Och då kan vi ju ställa oss frågan vilket samhälle vi vill leva i: Ett samhälle som bygger på medmänsklighet ­eller egenintresse?« JENNY DAMBERG


OFFICIUM TÄNKVÄRD TUS APERUM TALLRIKVINJETT RADAR KÖTTKONSUMTIONEN MINSKAR I HELA V ­ ÄSTVÄRLDEN. STATISTIK FRÅN FN:S JORDBRUKSORGANISATION FAO V ­ ISAR EN NEDGÅNG I VÄSTEUROPA PÅ 9 PROCENT MELLAN 1990 OCH 2009. SVERIGE ÄR DOCK ETT UNDANTAG. VI ÖKADE ­KÖTTÄTANDET MED 40 PROCENT MELLAN 1990 OCH 2012.

FLEXITARIAN

Fast om man nu både vill äta ­biffen och ha den kvar? Det finns faktiskt ett alternativ. Den legendariske amerikanske matskribenten Mark Bittman har lanserat begreppet »­Flexitarian«, som innebär att man inte helt avstår från kött men att man aktivt i vardagen ­försöker hitta andra och grönare alternativ.

KÖTTPRODUK­ TIONEN STÅR FÖR CIRKA 18 ­PROCENT AV DE ­GLOBALA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUS­ GASER, VILKET ÄR MER ÄN HELA TRANS­ PORTSEKTORN. I SVERIGE STÅR MATKONSUM­ TIONEN FÖR 25 PROCENT AV VÅRA ­U TSLÄPP.

I NEDERLÄN­ DERNA UPPGER TRE AV FYRA KONSUMEN­ TER ATT DE HAR MINST EN ­KÖTTFRI DAG I VECKAN OCH 40 PROCENT ÄTER HELT VEGE­TARISKT MINST TRE AV VECKANS ­DAGAR.

GRÖNARE PROFIL

FAIR

13

FOTO PHILIP KARLBERG

/ MATTREND


RADAR

VÄGVAL / BIL

GRÖNA MIL

/ MATERIALMIX

Rullande planta Vi ser allt fler oväntade och spännande materiallösningar. Vad sägs till exempel om en elskoter, där skalet är gjort av p ­ ressade plantor! Det är den holländska designbyrån Waarmakers, som har speciali­ serat sig på gröna lösningar, som står bakom.

/ BLÅS PÅ

VIND I S ­ EGLEN

Det går inte att komma ifrån att segel på fraktfartyg känns som att 1800-talet ringde och ville komma tillbaka. Men företaget SkySails har kunnat visa på energibesparingar på upp till 30 procent med sin nygamla uppfinning. Båtarna drivs av en kombination av motorer och vind. Ett enda segel kan generera smått ofattbara 2 700 hästkrafter. Än så länge har tre lastfartyg utrustats med segel, ett fjärde är på väg.

/ EN BISAK

HJÄLP FRÅN OVAN

För inte så länge sedan var drönare förknippade med ond bråd död i ljusskygga militära aktioner. Men nu finns de snart i luften nära dig – och i betydligt fredligare ärende. Till exempel står Amazon redo för att börja skicka ut paket direkt till mottagaren med hjälp av flygande robotar. Ett annat stort område är inom jordbruket, där man i stället för flygplan och stora traktorer tänker sig använda drönare som med mycket större ­precision kan bespruta växter. I regioner där bina är hotade har man till och med börjat experimentera med att låta robotar sköta pollineringen.

101

När iPhonen kom förändrade den hela vårt sätt att kommunicera och prata med varandra. På bilmarknaden ser vi nu starten på en liknande revolution, och leder utvecklingen gör Tesla, en elbil med en prestanda som slår världen med häpnad. 0–100 på 4,4 sekunder. Drygt 30 mil på en laddning, vilket översatt i pengar blir en dryg femtiolapp. Och kunderna hakar på. I december såldes 1 493 exemplar av Tesla i Norge, nytt försäljningsrekord alla kategorier. Det tidigare var från 1986 när norrmännen sprang benen av sig för att få ratta en Ford Sierra. Tesla – som för övrigt är ett sällsynt passande namn – är uppkallad efter den genialiske men missförstådde 1800-tals­ uppfinnaren Nikola Tesla, som av många hålls för att vara mannen som löste gåtan med elektriciteten. Alltså inte Edison som har fått all ära. Enligt legenden jobbade Tesla åt Edison men blev lurad av denne. »Du har inte förstått hur saker och ting funkar i USA«, lär Edison ha avfärdat Tesla med, som efter detta drog sig allt mer inom sig själv och dog utfattig. Betydligt roligare är framtidsutsikterna för de två amerikanska ingenjörerna Martin Eberhard och Marc Tarpenning som i början av 2000-talet började arbeta med sin dröm om att göra världens bästa elbil. En som tidigt uppmärksammade deras arbete är den amerikanske affärsmannen Elon Musk som efter att ha gjort sig en förmögenhet på PayPal har skjutit in kapital i Tesla. Musks senaste utspel är att han gratis släpper Teslas teknologi till andra elbilsmärken. »Tillsammans ska vi utmana den traditionella ­bilindustrin.« MÅRTEN NILÉHN

TESLA S Grundpris: 837 000 kronor. 0–100 km/h: 4,4 sekunder. Toppfart: 210 km/h. Koldioxidutsläpp: 0 g/km. Trafikskatt: Skattebefriad i 5 år.

Så många förarlösa Volvobilar ­kommer testrulla i Göteborg 2017.

32 liter vatten och 1,6 kilo fossila bränslen behövs för att tillverka ett chip till mobiltelefonen som väger 2 gram. 14 FAIR


OFFICIUM DANSPIRATION TUS APERUM VINJETT RADAR

/ SAMTAL OCH DANS

DANCING QUEEN

/ FAKTA

CARINA PEREZ

Ålder: 36 år. Bor: Stockholm. Aktuell: Driver ­Danspiration, en ideell förening som genom att kombinera dans och samtal tar upp frågor kring sex­ ualitet, främlingsfient­ lighet, relationer och samhällsvärderingar.

Carina Perez är HIV-­forskaren som startade en dansförening med u ­ trymme för samtal om l­ivets kärna. »Det låter som att det inte alls ska ha något med ­vartannat att göra, men det har det verk­ ligen«, säger hon.

Dagtid arbetar Carina Perez som enhetschef på ett läkemedelsföretag. På lediga stunder driver hon Danspiration, den ideella förening hon star­ tade år 2011. Då var hon nydisputerad infek­ tionsbiolog, med inriktning på grundforskning kring HIV-viruset. Steget må låta långsökt, men det föll sig naturligt. »Min forskning syftade till ett framtida ­vaccin och att skapa en större förståelse kring HIV. Det är något som ska och måste göras, men jag började alltmer känna att vi borde lägga mer kraft och pengar på prevention. För den enda riktiga lösningen vi har i dag är faktiskt att skydda oss, att se till att inte bli sjuka.« Parallellt med avhandlingsarbetet dansade Carina Perez intensivt. Där, i danssalen, kom ­tanken till henne. För ungdomarna hon t­ ränade var hon en vuxen vars råd de faktiskt bad om. Vad skulle hända om man lade till en timmes prat, om sexuell hälsa och andra viktiga men känsliga frågor, i slutet av passet? Något inget mindre än en sensation, visade det sig. »Det är otroligt. På två timmar når vi nivåer som det skulle ta mycket längre tid att komma

till med klassisk undervisning. Det är mycket kramar och tårar och deltagarna applåderar ­varandra när de vågar öppna sig.« Danspiration arbetar mycket på skolor och på ungdomsgårdar. De har också gjort ett ­projekt på kvinnofängelset på Färingsö utanför ­Stockholm, med fokus på kroppskännedom och r­ espekt, gentemot varandra och sig själv. Varför vill du axla det här sociala ansvaret?

»En kombination av olika personlighetsdrag. Jag är driftig. Jag tycker om att engagera och att få andra att våga. Att misslyckas med n ­ ågot är inte att misslyckas som person. Du som person har lyckats, du tog dig dit – du vågade. ­Sedan har jag ett starkt samhällsengagemang h ­ emifrån. Min pappa är politisk flykting från Chile, ­rätt­visekampen har varit självklar i familjen. Stå på de svagas sida, lyft den som behöver det. Låt ingen ligga kvar på marken. Alla mår bra av att hjälpa andra. Det är den mest fundamen­ tala och enkla lycka som finns, men det är många som inte har upptäckt det. Att hjälpa andra är också en egoistisk handling – man mår så väldigt bra av det.« JENNY DAMBERG FAIR

15


RADAR

FAIR OCH FLYG

40

Författaren Ola Wong i sin gamla hemstad Peking.

FLYGRÄDD? Forskare tror att klimat­ förändringarna kommer öka turbulensen med upp till 40 procent år 2050.

TOPPEN

/ SUPERMAKTENS FRAMTID

Efter röken

Grattis till din bok Pekingsyndromet — varför skrev du den?

/ SAMSØ VISAR VÄGEN

VÄRLDENS ­GRÖNASTE Ö

Hur ska vi kunna lösa energiprob­ lemen utan att paja miljön? På den lilla danska ön Samsø mitt i Kattegatt vet man redan svaret på frågan som sysselsätter all världens forskare. Ön är sedan några år helt självförsörjande på energi. Detta tack vare elva vindkraftverk på land och ett halvdussin till havs, samt tre fjärrvärmeverk som drivs av flis och halm. Det mesta på ön går för övrigt i eko-tecken. Från närproducerad mat till undersköna cykelvägar.

»Efter över tio år som korrespondent i Kina kände jag att jag ­kommit fram till några slutsatser om landet som jag ville skriva ner. Jag ville också berätta något för de som tror att det krävs en diktatur för att åtgärda ­klimatkrisen eller de som tror att Kina inte kan ändras, mina erfaren­ heter säger motsatsen. Jag tycker många böcker om Kina blir för tråkiga. Pekings­yndromet är en underhållande och gripande berättelse om hur den nya s­ upermaktens ekonomi och politik fungerar och varför den leder till ­instabilitet i landet och miljökatastrof för världen.« Du skriver att det är hälsosammare att vistas i ett rökrum än i ­ P­eking, berätta.

»Under rekordsmogen 2013 januari-februari så var det så. L ­ uften i Peking är ofta skrämmande dålig, vilket gör att de som har råd och ­kunskap har på sig munskydd på gatorna och luftrenare hemma. Både jag och min partner blev sjuka av luften och fick astma och bronkit, så vi fick byta bas till Sverige.«

1. SVERIGE 173 FINLAND STORBRITANNIEN 4. DANMARK 172 TYSKLAND LUXEMBURG USA 8. BELGIEN 171 ITALIEN HOLLAND

BOTTEN

192. VIETNAM 45 193. KAMERUN 44 KINA KONGO JORDANIEN RWANDA 198. KOMORERNA 43 JEMEN 200. EKVATORIALGUINEA 42

Vad tror du om framtidens Kina, var befinner sig landet om tio år?

»I boken skissar jag upp några alternativa scenarion, jag tycker jag våldför mig på det om jag ska komprimera det till ett citat, kolla hellre slutkapitlet i boken.« Vad är »fair« för dig?

»Rättvisa lösningar som stämmer med de mänskliga rättigheterna och räknar in framtida generationer i kalkylen.« ELIN AF KLINTBERG

30 METER! Tåg är överlägset flyget och bilen när det gäller miljö­ vänligt resande. En tågresa mellan ­Göteborg och Stockholm bidrar med lika mycket ­utsläpp av växthusgaser som en bilresa på 30 meter. Den lilla karibiska ön Dominica är känd för den orörda naturen.

/ ETISKT RESANDE

SAMVETET SOM KOMPASS

Varje år publicerar Kalifornienbaserade Ethical Traveler en lista över de tio mest etiska destinationerna bland utvecklingsländerna. Kriterierna man tittar på är mänskliga rättigheter, social välfärd, miljöskydd och landets attraktionskraft som resmål. Här är listan utan rangordning: URUGUAY • BAHAMAS • BARBADOS KAP VERDE • CHILE • DOMINICA • LETTLAND • LITAUEN • MAURITIUS • PALAU

16 FAIR

Har du ett svenskt pass i bakfickan? Var glad för det. Det finns inget bättre… Då kan du besöka 173 av världens länder utan att ­behöva ansöka om visum.

/ OVANLIGT I OSLO HOTELL MED HJÄRTA

För drygt ett år sedan öppnade ett av Nordens mest intressanta hotell. PS i Oslo är inte bara väldesignat och kreativt – det bemannas till stor del av unga arbetslösa som under en kortare tid kan samla på sig nödvändig arbetslivs­ erfarenhet. Så när någon slutar jobba anses det som en seger. Då har man förmodligen fått fast anställning någon annanstans. www.pshotell.no


OFFICIUM KONSUMENTKRAFT TUS APERUM VINJETT RADAR Bruno Pieters är modeskaparen som vill revolutionera branschen genom att skapa kläder där produktionen är lika vacker som designen. Hans märke Honest By låter för första gången konsumenterna få total insyn i hela produktionskedjan. Den vita skjortan Bruno bär på bilden kommer med fem A4-sidor ­information där allt från sytråd, vinstmarginal, transport och arbetsmiljö avhandlas.

/ MEDVETET MODE

TOTAL ­TRANSPARENS Hur gick det till när Honest By föddes?

»Öppenheten som Honest By erbjuder är något som jag själv velat ha som kund. Jag har alltid älskat mode, men samtidigt varit med­ veten om vad som pågår i branschen och hur själva klädproduktionen går till, och det är inte alltid en vacker syn. Jag ville skapa k­ läder där produktionen var lika vacker som d­­esignen, ­något som folk tycks ha glömt bort då allt bara verkar handlar om ekonomisk vinning. Bra mode handlar om förändring! Och med Honest By försöker jag arbeta efter Gandhis historiska citat ›Var den förändring du vill se i världen‹.« Vilket ansvar har vi som modekonsumenter?

»Som modekonsumenter är vi inte ansva­ riga för de problem och orättvisor som vi ser i modebranschen, men vi är lösningen. Och jag älskar när människor omfamnar den makten. När man blir medveten om att mode handlar om att rösta kan vad som helst hända.« Är det möjligt att förändra saker som enskild individ?

»Vi kan bara ändra saker som indivi­ der! Historiskt sett har det alltid varit så. ­Människans sanna frihet ligger i vårt egna ­ansvar. Tänk om det hela berodde på någon ­annan, hur hemskt det skulle vara.« Vad är »fair« för dig?

»Vi lever i en värld där de flesta av oss har möjlighet att göra rätt val, det mänskliga valet. Gör det, och vänta inte på alternativet!« ELIN AF KLINTBERG

FAIR

17


MISS UNIVERSUM

SALAR DE UYUNI

SPEGEL, SPEGEL

18 FAIR


VAR SYDVÄSTRA BOLIVIA STORLEK 10 582 KM2

NAMN SALAR DE UYUNI

HÖJD 3 656 M ÖH

Under regnperioden, blir världens största saltplatå även världens största spegel. Salar de Uyuni uppstod när flera förhistoriska sjöar gick ihop till en. I dag breder den enorma vita öknen ut sig vid ­Andernas fot på en yta av ofattbara 10 582 ­kvadratkilometer (lika stort som Skåne). Den vita ­öknen är så platt att skillnaden i höjd aldrig är mer än en meter. När det regnar och fältet täcks av vatten uppstår den magiska spegeleffekten. Regnet jämnar även ut fältet eftersom en del av saltet löser sig i vattnet för att sedan fördelas jämnt när den tillfälliga sjön torkar. Den platta och starkt ­reflek­terande ytan hos Salar de Uyuni används ibland för att kalibrera satelliters höjdmätare.

FAIR

19


VINJETT OFFICIUM INTERVJU SASJA BESLIK TUS APERUM

Sasja & 足samvetet 20 FAIR


För 21 år sedan kom han till Sverige som flykting från kriget på Balkan. I dag är Sasja Beslik ­Sveriges främste ­expert på ansvarsfulla ­investeringar. Hans hjärte­fråga är ­vatten och ­över­tygelsen om att man kan förändra v ­ ärlden bara genom att ­fråga. Text

Anders Rydell

Foto

Tobias Regell

FAIR

21


INTERVJU SASJA BESLIK

22 FAIR


I / FAKTA

SASJA BESLIK

Ålder: 42 år. Född: I Zenica, ­Bosnien-Herzegovina Bor: Stockholm Gör: Chef för ansvarsfulla ­investeringar på Nordea. Utbildning: Journalist och en ­magisterexamen i ekonomisk historia. Motto: Gör det inte sedan. Gör det nu! Gillar: Människor som ger 100%. Vill ge bort: Till varje invandrare vill han ge bort en skiva av Kent. »Förstår man kulturen, förstår man landet. Kent speglar den svenska själen med så mycket mörker och ljus, ångest och glädje.« Dold talang: Har spelat fotboll på nästintill elitnivå i forna Jugoslavien.

maj 1993 steg Sasja Beslik i land i hamnen i Ystad. Han var 19 år gammal. På fickan hade han 20 D-mark. I månader hade han sovit på bänkar på busstationer och i parker, sedan han tvingats fly sitt hem i Zenica i Bosnien-Herzegovina för att undvika att värvas till armén under Balkankriget. »I morgon är det exakt 21 år sedan jag kom hit. Jag brukar fira den 28 maj som min nya f­ ödelsedag«, säger Beslik när vi träffas i ­Cadierbaren på Grand Hôtel i Stockholm. Sasja Besliks klassresa är nästan amerikansk. Hur en ensamkommande flykting blev bankchef, fick medalj av kungen och placerades på World Economic Forums prestigefulla lista Young Global Leaders. I dag är Sasja Beslik chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea. Han har rankats som Sveriges f­ rämste a­ naly­tiker med CSR-perspektiv. Med sitt team r­ eser B ­ eslik ­världen över för att på plats ­granska f­ öretagen som banken, och dess k­ under, i­nvesterar i. Hur de tar ansvar för sociala ­frågor, miljö­ påverkan och arbetsvillkor. För ett par veckor sedan var han i Etiopien för att granska det ­omdebatterade Africa Oil, där bland annat ­Lundin ­Petroleum är storägare. »Vi besöker företag för att kunna ­bedöma hur de hanterar sina risker i relation till miljö och sociala aspekter som vi anser påverkar ­deras finansiella utveckling. Våra besök är både ­föranmälda och oanmälda. Vi pratar med lokalbefolkningen och filmar allt vi ser. Vi är väldigt transparenta med det vi gör.« Efter hemkomsten från Etiopien blev du ­intervjuad av Martin Schibbye i F ­ inansliv. Martin har själv suttit fängslad i E ­ tiopien och gick hårt åt dig och Nordea för att ni inves­terar i ett företag som är verksamt i en ­region där säkerhetsstyrkor begår övergrepp på ­lokalbefolkningen. Hur ser du på den ­problematiken?

»Det är inte deras val utan det ingår i a­ vtalet de har med den etiopiska staten som ­anser att deras verksamhet behöver skyddas. Detta är inte ovanligt i många afrikanska länder. Det finns betydligt mer akuta frågor för Afrika Oil att hantera på plats, som till exempel vatten­ försörjningen och den sociala påfrestningen av att produktionen en dag kommer att sätta igång. Det är det vi fokuserar på.« FAIR

23


VINJETT OFFICIUM TUS APERUM

Sasja Beslik är ­ekonomen som säger sig vara ­ointresserad av pengar. I stället drivs han av andra frågor, som världens vatten­ problem. »Ekvationen går inte ihop. Redan år 2030 kommer efterfrågan på vatten överskrida dagens ­tillgång med 40 procent.«

24 FAIR


SASJA BESLIK INTERVJU Vilket är Nordeas ansvar?

»Vår uppgift är att se till att företag som vi investerar i sköter sig, att de arbetar på ett ­ansvarfullt sätt utifrån ett miljöperspektiv, ­socialt ansvarstagande och ägarstyrning. Utan den ansvarsfulla delen i fondförvaltningen hade jag inte varit på Nordea.« Men hade det då inte varit bättre att helt avstå från att investera i ett företag som är verksamt i ett område där öppen konflikt råder?

»Jag är övertygad om att (vi investerar i l­istade bolag, direktinvesteringar är något annat) genom att investera och sätta press på företag om så behövs är bättre än bojkott mot fattiga länder. Investeringar som leder till infrastruktur­ utbyggnad, vattenförsörjning och förbättrade utbildningsmöjligheter är en förutsättning för ekonomisk utveckling, vilket i sin tur är en ­förutsättning för fred.« På Nordeas hemsida publiceras filmerna från fältbesöken. Några av de senaste filmerna visar besök på H&M:s fabriker i Bangladesh, hos telekombolaget Millicom i Kongo och ­platser för utvinning av skiffergas i USA. »Skiffergas har blivit hur stort som helst, men metoderna för att utvinna det har stora ­effekter på grundvattnet, både i r­ elation till ­åtgång och kemikalieanvändning vid ­utvinningen«, säger Sasja Beslik. Just vattenfrågor är ett av Besliks expert­ områden, han har bland annat varit ordförande i FN-programmet »Vatten och finanssektor«. Metoderna som Beslik använder sig av ­ligger inte långt från journalistiken. »Man kan förändra saker bara genom att fråga. Ofta när vi möter företag visar det sig att de aldrig ens har fått de här ansvarsfrågorna. I min roll kommer jag ju in i rum som journalister inte har tillgång till. Om fler investerare skulle ställa de här frågorna skulle man kunna förändra mycket«, säger Beslik. Sasja Besliks metodik kommer delvis från hans bakgrund – han började sin karriär som journalist, något han hade studerat i Sarajevo före kriget och fortsatte med när han kom till Sverige. På mindre än ett år lärde sig Beslik tala svenska. Något år senare började han läsa ekonomisk historia på Stockholms universitet

och journalistisk vid sidan av. 1999 återvände ­Beslik till Balkan, och till kriget i Kosovo, för att ­frilansa som krigskorrespondent åt Röda korset och Unicef. »Jag har haft otrolig nytta av det i mitt nuvarande jobb. Granskandet, ifrågasättandet och att inte ta saker och ting för givet. Att försöka förstå samband. Men samtidigt kände jag efter Kosovo att jag inte längre kunde vara objektiv, som man måste försöka vara som journalist.« Steget in i företagsvärlden kom via en ­brittisk konsult som Beslik lärt känna under en av sina resor. Plötsligt fick han ett samtal från London om ett jobb för oljejätten BP. »Jag åkte dit och träffade dem, senare samma dag var jag landschef med ansvar för en stor socialkonsekvensbeskrivning i Georgien. Jag skulle övervaka hur en pipeline som drogs genom landet påverkade lokalbefolkningen. Det fanns över 170 byar längs den här ledningen. Under ett och ett halvt år bodde jag i alla.« Under tiden i Georgien basade han över ett team på 35 personer. »Jag åt ingenting. Gick ner 25 kilo. De l­agar mat där på torkad kodynga. Tänk dig att äta bröd som är bakat över koskit dag ut och dag in.« Uppdraget i Georgien ledde vidare till liknande jobb i Afrika. 2003 ansvarade Sasja Beslik för ett stort projekt för Världsbanken i Zambia. »En tidig morgon på gränsen mellan Zambia och Kongo fick jag plötsligt ett samtal från Sverige. Solen hade precis gått upp och jag stod på den här fantastiska afrikanska slätten. Det var Hans Fahlin, dåvarande VD för Alfred Berg, som undrade om jag ville börja jobba för Banco fonder. Skulle jag byta den här savannen mot Stureplan? Nej, jag tror inte det. Så jag tackade nej direkt.« Men Alfred Berg gav inte med sig. Efter att ha tackat nej tre gånger blev det till slut ja. Familjelivet i Sverige vägde in. Beslik blev ansvarig för att bygga upp Bancos etikdel. Där skapade han den metodik han använder än i dag. »Man kan inte göra bedömningar utan att ta sig ut i fält och kolla själv«, säger Beslik som 2009 började på Nordea, där han har tagit det ansvarsfulla investerandet ännu längre. »Jag arbetar för att integrera ­miljömässigt

och socialt ansvar i alla investeringar. Att det inte bara ska vara en tillvalsprodukt, utan ­genomsyra allt.« Hur lyckas man genomföra en sådan ­förändring?

»I dag när man investerar i ett f­­öretag så utvärderar förvaltaren bara på den finansiella informationen. Jag vill också stoppa in miljö­perspektivet och den sociala delen. Den ­informationen är också finansiell. Företag som inte bryr sig om sådant riskerar att bli stämda ­eller råka ut för andra skandaler. Det är en risk. Men det händer inte om två månader, det k­ anske händer om tio år. Jag varnade redan 2005 för Telias affärer i Kazakstan. De lyssnade inte då, men det borde de ha gjort.« Stöter du på mycket motstånd?

»Absolut, men inte lika mycket som för tio år sedan. Det finns en äldre generation finansmän som betraktar företag som helt isolerade från världen och från samhället. Det finns en kortsiktighet inbyggd i hela det finansiella systemet. Man tänker att ›ju mer vi kan minska företagets kostnader, desto bättre för mig, även om det handlar om miljö och säkerhet‹. Men kostnaderna försvinner ju inte. Att förstöra Öster­ sjön försvinner inte. Någon kommer att få ­betala för det här. Och det är vi och våra barn.« Känner du dig frustrerad över u ­ tvecklingen?

»Både och. Det är inte så att jag går hemma och visslar varje dag. Jag tycker ofta mitt jobb är väldigt tungt. Jag ser saker som vanliga människor inte ser. Men jag har valt detta, jag ska inte klaga. Men jag är mer hoppfull inför ­utvecklingen än mina barn.« Hur känner de då?

»De ser inte fram mot det som väntar. De känns rätt uppgivna över miljöfrågan. Just nu är ju världen Titanic som är på väg mot isberget. Vi här i Sverige sitter i första klass, högst upp. Vi märker inte av växthuseffekten ännu eftersom vi har råd att inte märka av den. Men det kommer.« Du låter inte heller så hoppfull?

»Jag tror det finns stora möjligheter att vi klarar det här. Och jag är extremt glad att vi på Nordea faktiskt är med och försöker bidra på ett seriöst sätt. Så jag är positiv, någon måste ju vara det.«

»JAG VARNADE­ REDAN 2005 FÖR TELIAS ­AFFÄRER I KAZAKSTAN.« FAIR

25


TENDENS

URBAN SHARING

SKA VI BYTA ­ GREJER? I snitt använder vi vår ­borrmaskin nio minuter om året. Måste vi äga den? I vår strävan efter ett mer ­hållbart samhälle ökar viljan att dela och att låna. Text

B

Markus Wilhelmson Illustration Emma Löfström/NU Agency

akom en oansenlig röd dörr i stadsdelen Parkdale i Toronto öppnade i mars 2013 ett bib­ liotek. Men på golv och hyllor är det inte Alice Munro och Astrid Lindgren som trängs utan skruvdragare, hylsnyckel­ satser, vinkelslipar, cirkelsågar och gräsklippare. Det kanadensiska biblioteket kan antingen bli början på en vacker historia eller slutet för en hel affärsmodell, beroende på vilka glasögon man tar på sig. Grundarna av Toronto Tool Library vände sig till de boende i området och frågade om 26 FAIR

de förvarade verktyg där hemma som de inte ­använde så ofta och som de kunde tänka sig att dela med andra. Gensvaret var oerhört och efter några veckor hade mer än 2 000 verktyg d ­ onerats. Det tycktes inte finnas någon hejd på vad ­givarna släpade dit. Skeptikerna såg framför sig hur v­ erktygen skulle misshandlas, stjälas, slarvas bort eller ­säljas vidare, men enligt Toronto Tool L ­ ibrarys grundare är avarterna undantag. Att svika en ­gemenskap är svårare än att svika ett företag. Verktygsbiblioteket i Toronto är ett av flera exempel på urban sharing, ett fenomen

som kan insorteras i delningsekonomin e­ ller ­samverkanskonsumtion där kundernas tid, ­resurser eller ägodelar är en del av erbjudandet eller produkten. »Barterekonomin, att byta varor och ­tjänster mot varandra, är egentligen ingen­ ting nytt. Förr brukade någon producera ägg och få annat i utbyte. Det nya är den urbana ­kontexten«, konstaterar Oksana Mont som är Sveriges första professor i hållbar k­ onsumtion och produktion vid Internationella miljö­ institutet vid Lunds universitet. Trenden att dela med sig kommer rätt i t­ iden, av flera skäl.


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

FAIR

27


TENDENS

URBAN SHARING

»I västvärlden har vi redan producerat så mycket saker att man pratar om en urban gruva; det finns mer resurser att utvinna ur s­ tadens ­förråd än det finns i berg. Det är en enorm ­outnyttjad resurs«, säger Oksana Mont. Den guldgruva hon syftar på kan brytas ned till ett handfast exempel: Varje hem med minsta Martin Timell-­ ambition äger en borrmaskin. Studier visar att vi använder den i snitt nio minuter om året. Vad skulle hända om vi gick samman och ­delade på den där borrmaskinen? Eller ­gräs­klipparen? E ­ ller stegen? Eller bilen? »Vi har en massa prylar som vi bara ­förvarar. Värsta exemplet är uppladdningsbara maskiner där batteriet inte fungerar efter tre år om vi inte använder dem regelbundet, och då köper vi en ny maskin«, säger Oksana Mont. Urban sharing kan ses både som en egois­ tisk och en osjälvisk handling. I en tid av kraftig urbanisering och stigande bostadspriser bor vi ofta på en mindre yta än vi skulle önska, och det är klart att det är skönt att slippa ödsla utrymme på en borrmaskin som mest samlar damm. Men den främsta drivkraften hos donatorer tycks vara mer ädel än så. »Allt fler har tröttnat på slit och släng-­ kulturen och vill leva mer hållbart. Konsum­ tionssamhället föddes i en tid då vi trodde att våra resurser var oändliga. I dag vet vi bättre«, säger Oksana Mont. Urban sharing sägs grunda sig i gemensam­ hetstvättstugan som blev något av en svensk ­paradgren när inflyttningen till storstäderna sköt fart under 1950- och 60-talen. I den bästa av världar blev tvättstugan en motsvarighet till det sydeuropeiska torget – en social plats där man samlades, skvallrade och minskade r­ isken för isolering. En vacker tanke om solidariskt ­ansvar för det gemensammas bästa. I en lite sämre värld blev tvättstugan en plats där man skrev lappar om slarv med torktumlaren: Den som inte tar bort luddet ska dö! »I min bostadsrättsförening ansvarar några för grillen, andra städar och några som har gröna fingrar odlar kryddor som alla är ­välkomna att använda. Det skapar en känsla av att vara del av en större enhet där alla bidrar«, säger Oksana Mont. Att skänka sina kläder – eller sälja dem – är också ett sätt att bidra till d ­ elningsekonomin. Här går utvecklingen mot förädling, från ­recycling till upcycling, från återvinning till uppgradering. När en produkt tidigare förlorade lite av sitt värde för varje gång den återvanns innebär upcycling att man höjer värdet. »Det kan handla om att man syr om sin gamla klänning, piffar till den lite, så att den får ett nytt och högre värde. Sedan byter man den mot en annan klänning i stället för att köpa en ny varje gång man ska gå på bröllop«, säger Oksana Mont. Låt oss nu stanna upp ett ögonblick och ställa några frågor. 28 FAIR

Vad händer med tillväxten om plötsligt tolv personer ska dela på en lövblås? Hur blir det med rörelseresultat, vinstmarginal och det ­operativa kassaflödet om samma klänning dyker upp på fyra olika personer under en sommar? Skulle vi då inte yrvaket tvingas ruska på oss och fundera på vart högkonjunkturen tog vägen? Och, på ett mer personligt plan: Måste vi bestämma oss för om vi vill vara antingen Karl-Bertil Jonsson eller Fredde i Solsidan eller finns möjligen en medelväg? »Jag menar inte att vi ska behöva sänka vår livskvalitet, men det kanske är dags att fråga oss vad livskvalitet är. Blir man ­lyckligare av att b­ elamra sitt liv med ytterligare fler p ­ rylar? Många röster försöker att inbilla oss att det ­materiella är viktigast i livet, men måste vi ­verkligen äga allting? Att stanna upp och njuta av det man redan har och investera i fritids­ intressen och relationer är mer hållbart och ­s­kapar en varaktig lycka«, säger Oksana Mont. Men hon har fortfarande inte löst före­ tagsekvationen. Vem tjänar pengar i delnings­ ekonomin? »Det är alltid kämpigt när gamla affärs­ modeller måste omprövas och vi ser hur ­exempelvis hotellindustrin i New York f­ örsöker att försvåra för aktörer som byter eller hyr ut privata b­ ostäder. Men det är klart att det finns m ­ assor av nya affärsmöjligheter i den här ­omvandlingen. Det gäller bara att våga tänka om och i nya banor«, konstaterar hon.

»MÅSTE VI BESTÄMMA OSS FÖR OM VI VILL VARA ANTINGEN KARL-BERTIL JONSSON ­ELLER FREDDE I ­SOLSIDAN?«


Nordea Bank AB (publ)

Konsten att börja i tid Vi vill hjälpa unga att tidigt lära sig det här med pengar. Därför har vi startat Ekonomipejl, ett utbildningsprogram där vi går ut i skolorna och lär ut privatekonomi på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Vi pratar bland annat om vad som händer om man inte betalar sina räkningar i tid, vi diskuterar sms-lån och berättar hur man får pengarna att räcka till. Så kommer ditt barn hem en dag och vill förhandla om månadspengen och prata budget, ja, då vet du att vi varit där. Och att ditt barn börjar få ekonomipejl. Ekonomipejl är ett initiativ som startats och drivs av Nordea. Hittills har vi utbildat 10 000 elever i hela Sverige och vi vänder oss till alla högstadieskolor och gymnasier. Utbildningen är kostnadsfri och helt neutral. Är du lärare, elev eller förälder och vill boka en kurs? Kontakta oss på nordea.se

Gör det möjligt


VINJETT FAIR PLAYOFFICIUM LILIAN THURAM TUS APERUM

/ FAKTA

LILIAN THURAM

Ålder: 42 år, född 1 januari 1972. Karriär: Spelade back i ­franska landslaget 1994–2008 och i klubblagen AS Monaco, ­Juventus, Parma och Barcelona. Utmärkelser: VM-guld 1998 (utsedd till turneringens tredje bästa spelare). VM-silver 2006, EM-guld 2000, italiensk mästare 2002, 2003, 2005, 2006. Aktuell med: Stiftelsen Thuram Foundation som aktivt arbetar mot rasism i skolor i Frankrike och boken Mina svarta stjärnor.

Allt ljus på Thuram 30 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

När fotbollsspelaren Lilian Thurams karriär var över blev han inte tränare eller kommentator. I stället blev han författare och driver i dag kampen mot rasism, både på och utanför planen. Text

Mohamed El Abed Foto Patrik Engström

F

örsta gången jag såg Lilian Thuram var 1998 under fotbolls-VM i Frankrike. Han var en av stjärnorna i det hyllade franska landslaget. För mig blev laget en symbol för det nya Europa. Det suddade ut gränserna för identitet, ursprung och land eftersom nästan alla spelare hade invandrar­bakgrund. Jag och många med mig kunde för första gången identifiera oss med spelarna eftersom vi delade en liknande bakgrund. 2005 fångade han återigen min uppmärksamhet när Paris förorter stod i brand och ­Nicolas Sarkozy, då inrikesminister, gick ut och ­kallade ungdomarna som var med i upploppen för »avskum«. Thuram reagerade offentligt och känslosamt mot Sarkozy med orden »om de är avskum, då är jag det med«. Nu står jag, nervös, i en kokhet idrottshall i Skärholmen för att intervjua Thuram. Han är i Sverige för att prata om sin bok Mina svarta stjärnor som handlar om 45 svarta förebilder i historien. Gymnastiksalen är full av barn och ungdomar som alla vill ta en bild tillsammans med sin hjälte. Thuram är charmig och verbal, han tar sig tid för alla. Resan sedan födseln i Guadeloupe och den tuffa uppväxten i Paris förorter med fyra s­ yskon och ensamstående mamma har varit lång och

»JAG BRUKAR SÄGA ATT JAG BLEV SVART NÄR JAG FYLLDE NIO. DET VAR GENOM ANDRAS BLICKAR SOM JAG UPPTÄCKTE MIN HUDFÄRG.«

gropig. I dag räknas han som en av F ­ ­rankrikes främsta fotbollsspelare genom tiderna. Men det är för livet efter fotbollen som jag träffar ­honom. Kommer ditt samhällsengagemang ­hemifrån?

»Nej, det hände när jag var nio år gammal och vi precis kommit till Frankrike. Jag brukar säga att jag blev svart när jag fyllde nio. Det var genom andras blickar som jag upptäckte min hudfärg. Jag förstod att rasism var ett historiskt betingat fenomen. Det var då mitt politiska ­engagemang väcktes.« Hur ser du på rasismen inom sport?

»Rasism inom sport speglar rasism i hela samhället. Och så länge samhället inte tar ­ rasism på allvar så kommer det inte att ske en ­förändring i sporten.« I din nya bok beskriver du rasismen ­ingående. Berätta.

»Mina svarta stjärnor har blivit översatt till italienska, spanska och portugisiska, och jag har mött många människor som sagt att de önskar att de läst boken som unga. Det hade skapat en förståelse för den kulturella konstruktionen av rasism. Och först då kan man börja kampen!« Hans självförtroende smittar av sig från ­scenen i idrottshallen. Publiken lever med. Thuram avslutar med att vända sig till en liten pojke med en fotboll och säger: »Samhället måste ge dig självförtroende att uppnå dina mål och drömmar. Samhället måste säga att du är som alla andra barn, och har samma rättigheter oavsett vilken religion e­ ller hudfärg du har. Du ska stå upp och stolt säga att jag är svensk som alla andra här inne. Det ska aldrig bero på din bakgrund eller var du ­kommer ifrån. Låt ingen ta det ifrån dig.« FAIR

31


VINJETT OFFICIUM NÄRGÅNGET MATTIAS TUS KLUM APERUM

Och jorden vi ärvde

32 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT SAGOLANDSKAP

Landmannalaugar. Ett magiskt område på det isländska höglandet, känt för sina färgglada bergskedjor, omfattande lavafält och naturligt heta källor.

I mitten av 1990-talet klev han i en illasittande kostym upp på National Geographics redaktion för första gången. Det blev starten på en m ­ akalös ­karriär. Här berättar mästerfotografen Mattias Klum om gömda paradis, oron inför framtiden och den ständiga inspirationskällan Peter Gabriel. Text

Mårten Niléhn Foto Mattias Klum FAIR

33


VINJETT OFFICIUM TUS APERUM

DIMHÖLJDA BERG

Mount Santubong på Borneo — en plats där himmel och jord möts. Här vackert ­förevigad av Mattias Klum en tidig morgon.

34 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

FAIR

35


VINJETT OFFICIUM TUS APERUM

PARADIS I ­STRÖMMEN

Klum i luften. Knallgrönt korallrev utanför staden Nadi på Fiji.

36 FAIR


MATTIAS KLUM NÄRGÅNGET

D

u reser över hela ­världen och besöker ­magiska, ofta otillgängliga paradis, men vilken är den vackraste plats du har varit på?

»Åh, det går inte att säga ... Det finns så många att välja på. Som här­ omdagen när jag fotograferade från ett mikro­ flygplan högt ovanför Victoriafallen. Eller mitt första möte med Borneos ångande regnskogar 1988. Men det är också fantastiskt att få komma hem till Uppsala med Mälaren precis utanför dörren och höra näktergalen och rördromen.« Jag vet att Östersjön har en alldeles ­speciell plats i ditt hjärta. Berätta.

När du letar efter det vackra kommer du också nära det förstörda och trasiga. Vad är det mest skrämmande du sett när det handlar om miljöförstöring?

»Jag kommer aldrig glömma när jag skulle dyka på Stora barriärrevet utanför Cairns i Aus­ tralien, hur exalterad och förväntansfull jag var. Men under ytan såg vi på många ställen bara ett blekt, trasigt och dött korallandskap. En ­annan hemsk syn som jag alltid bär med mig är skövlingen av låglandsregnskogarna på Borneo.«

»Vi har sommarhus på Österlen, ­vilket är underbart! För många år sedan inledde vi ­arbetet med att göra två filmer om ­Östersjön. Den första hette ­Betraktaren och ­handlar om människans relation till havet. Filmen ­visar på hur vackert havet är men ­handlar också om faran med att tappa relationen till ­naturen. Det är som om vi människor tror oss stå över den. Nu håller jag på att spela in en uppföljare som ska vara klar 2016.«

Jag minns en föreläsning med dig, du ­berättade då om din 6-årige son som hade frågat dig om hur du tror världen kommer se ut när han blir lika gammal som du är i dag (46). Vad svarade du honom?

Som handlar om?

»Nej, absolut inte, så får vi aldrig känna. Det är inte hopplöst och vi har inte råd med uppgi­ venhet, det vore som en flykt från vår egen fram­ tid. Men däremot har människan en djävulsk förmåga att klippa sönder det här fantastiska sys­ temet som är naturen. Därför är det viktigt att vi fortsätter att vara engagerade. Att vi alla h ­ ittar smartare sätt att leva och verka! Naturen kom­ mer alltid kunna överleva i någon form, det är vi människor som får allt sämre förutsättningar ...«

»Den blir mer ur ett ­marinbiologiskt ­perspektiv. Runt Östersjön bor det 90 ­miljoner människor i några av ­världens mest ­utvecklade länder och ändå har vi l­yckats ­förvandla havet till det smutsigaste i ­världen. Det är skrämmande paradoxalt.« Hur illa är det?

»35 procent av Östersjöns bottenyta är på grund av övergödning, kemikalier, båtbotten­ färger och gamla läckande stridsmedel helt död. Tänk om denna katastrof hade skett på land, att hundratals kvadratkilometer gjorts obeboeliga utan tillstymmelse till liv. Ingen hade ­accepterat det. Oavsett om man är Anders Borg, A ­ ngela Merkel eller en lärare på en skola i Ludvika; alla som bor i Östersjöregionen måste ställa sig ­frågan vad vi vill lämna efter oss till kommande generationer, till våra barn. Det går sannolikt fortfarande att rädda Östersjön, men det blir dyrare och dyrare för varje år.«

»VI HAR INTE RÅD MED UPPGIVENHET. DET VORE SOM EN FLYKT FRÅN VÅR EGEN FRAMTID.«

mellan hjärnan och hjärtat och är inblandad i en massa angelägna satsningar och verksam­ heter, från miljö- till människorättsorganisa­ tioner. Att försöka överbrygga glappet mellan hjärna och hjärta är en av mina drivkrafter!

»Jag hoppas att han kommer kunna få se samma saker som jag har gjort, det sa jag till ­honom. Men det är smärtsamt att veta att det ­kanske inte blir så.« Menar du att det är kört?

Vad är »fair« för dig?

»Att kämpa för att leva med en inbyggd och någorlunda välkalibrerad moralisk och etisk kompass i en demokratisk värld som vi inte konstant försöker underminera och skjuta i sank.... Att vi gemensamt kan bevisa att det inte är uppoffring att bry sig om vår värld utan en underbar resa mot en bättre tid för människor och andra livsformer på planeten Jorden.«

/ FAKTA

MATTIAS KLUM

Ålder: 46 Familj: Frun Monika och sönerna Ansgar, 12, och Einar, 9. Uppdragsgivare: National ­Geographic, Der Spiegel, New York Times, BBC, Stern med flera. Han har även gjort ett antal filmer, bland andra Funk for Life, ett projekt ihop med musikern Nils Landgren för ­Läkare utan gränser samt publi­ cerat ett dussin böcker och hållit över 2 500 föreläsningar. Kuriosa: Har sommarpratat två gånger, 1997 och 2008. Utmärkelser: Förutom en mängd fotopriser har Mattias fått ta emot Konungens medalj i 8:e ­storleken, hedersdoktor vid Stockholms universitet, Årets Uppsalabo (2007), med mera.

Hur föddes ditt eget naturintresse?«

»Det kom tidigt. Jag växte upp i ett hem med mycket kultur, konst och musik! Pappa jobbade med språk och mamma på bank. De var intresserade av naturen så där som folk är mest.« Och så blev du en av världens skickligaste ­fotografer med uppdrag för bland annat ­National Geographic.

FOTO SAMUEL SVENSÄTER

»Jag var så ung första gången de a­ nlitade mig, bara 25. Men de verkade trots detta lita på mig och skickade ut mig på uppdrag. Även om jag ibland tänkte att de sände mig till avlägsna platser och ›missions ­impossible‹ som ingen annan ville åka till.« Vem inspirerar dig i dag?

»Peter Gabriel (musikern) är ­fantastisk. Han är en man som försöker använda sitt ­konstnärskap till något bra. Han bygger broar FAIR

37


VINJETT OFFICIUM TUS APERUM

De finns runt omkring oss, som en motkraft till det mörka och destruktiva. Och även om de ­saknar dräkt och ögonmask står det helt klart: de är våra vardagshjältar. Text

38 FAIR

Maria Lindén, Jonas Malmborg Foto Nicho Södling, Jonte Wentzel, Peter Westrup, Melika Zakariae


FOTO NICHO SÖDLING

HUSKURAGE FÖRÄNDRARNA

/ NINA RUNG OCH PETER SVENSSON

Älska din granne Det handlar om civilkurage! Paret Nina Rung och Peter Svensson vill med en ­enkel policy förhindra våld i hemmet. Idén är lika självklar som ­genialisk. Huskurages policy finns att läsa på huskurage.se och Nina och Peters förhoppning är att alla hyresgäst- och bostadsrättsföreningar ska ladda ner och anta den. ­Tanken föddes när Nina, som arbetar med våld i nära relationer vid polisen, och Peter, som arbetar med våldsprevention i ­projektet Frihet från våld, började pratade om civilkurage. Varför är det så svårt att störa, att lägga sig i, även när man vet att man borde? »Då tänkte vi att det skulle underlätta om det finns en policy att luta sig mot, något att finna stöd i«, säger Peter. »Varje dag träffar jag i jobbet både de som är utsatta och de som utsätter andra för våld. Det finns ett jättebehov av att just

grannar gör någonting. Våld i en nära relation kommer man inte åt för det sker i hemmet, där ingen annan ser«, säger Nina. »Vi vill trycka på att det här handlar om omsorg, inte om att skuldbelägga någon«, fortsätter Peter. Policyns tre enkla men viktiga steg består av en rutin för hur man kan gå till väga när man upplever oro för våld hos en granne. Första steget är att gå dit och störa, att ringa e­ ller knacka på för att höra efter hur det är. Det andra ­steget är att man tar hjälp av en granne eller styrelsemedlem för stöd. Det tredje steget är att man ringer polisen. Om s­ ituationen ­upplevs som akut eller hotfull ringer man polisen r­ edan i f­ örsta steget. Det är lika enkelt som det låter. Ladda ner ­policyn och sprid den! Vad är »fair« för er?

»För oss betyder det allas lika och självklara möjligheter.« FAIR

39


VINJETT OFFICIUM FÖRÄNDRARNA JURIDIK TUS APERUM I HUSBY

40 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

/ DONA HARIRI

Lagens ängel Donas schema är fullspäckat men höjdpunkten, s­ äger hon, är ändå dagarna när hon åker till Husby bibliotek. Där har hon på eget initiativ startat gratis juridisk rådgivning ­varannan vecka. »Jag vill vara en jurist som kan hjälpa vem som helst, oavsett ekonomisk situation och oavsett var i Stockholm man befinner sig. Jag vill lära andra människor deras r­ ättigheter utan att det ska kosta, utan att det ska vara svårt. Redan e­ fter första träffen förstod jag att den juridiska rådgivningen i Husby skulle bli så mycket mer än juridik. Småbarn k­ ommer förbi och sitter och snackar, föräldrar frågar om råd för ­uppfostran – det har blivit ett häng!« Vad är »fair« för dig?

»Det är ett väldigt vackert ord. Det betyder jämlikhet mellan kön, etnicitet, klass och sexuella läggningar. Alla är lika mycket värda.«

FAIR

41

FOTO JONTE WENTZEL

Dona Hariri är juristen och programledaren som precis ­börjat nytt jobb på Barnombudsmannen. »Det känns roligt och bra att få jobba på en myndighet som har i uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån Barnkonventionen«, säger en glad Dona. Att jobba nära unga är inget nytt för henne. I teve­ programmet Justitia på SVT gör hon juridik begriplig för en ung målgrupp med autentiska rättsfall som utgångspunkt. Dona bestämde sig för att bli jurist redan som s­ ­juåring när hon som flyktingbarn ofta kände sig maktlös och l­iten. Dona föddes i Iran dit hennes irakiske far och kurdiska mor tvingats efter att ha blivit utkastade från sitt hem under ­kriget. Föräldrarna förlorade alla sina rättigheter. »Det finns en enda anledning till allt jag gör och det är min bakgrund. Som flyktingbarn hade jag alltid frågor kring medborgares rättigheter.«


POLSTJÄRNA

FOTO NICHO SÖDLING

FÖRÄNDRARNA

/ KARL LINDQVIST OCH MARIE MOQUIST

Ledstjärnor

Vi bombarderas med dem varje dag – tecknen på att allt fler barn och ungdomar hamnar fel i samhället. Sämre ­skolresultat, större psykisk ohälsa och ökat utanförskap. Inför allt detta kan man antingen ge upp – eller kavla upp ärmarna och inse att bakom siffrorna döljer sig enskilda människor som b­ ehöver bli sedda. Karl Lindqvist och Marie Moquist k­ avlade upp ­ärmarna. I dag driver de organisationen Polstjärna som ­ordnar och stöttar lokala aktiviteter för ungdomar som ­befinner sig i social utsatthet. Ett sommarkollo för barn som aldrig v­ arit utanför sin förort, en fotbollsturnering för tonåringar under sportlovet, en fritidsklubb där barn lär sig ta hand om husdjur – allt ryms under Polstjärnas paraply. »Vi drivs av en övertygelse om att möten mellan människor kan göra en enorm skillnad på individnivå. Även upplevelser kan förändra någons liv«, säger Karl Lindqvist. Killen som gett upp studierna kan möta en vuxen eldsjäl. Tjejen som känner sig ensam och utfryst träffar en ny bästa kompis under en fritidsaktivitet. Under de två år som 42 FAIR

Pol­stjärna funnits har deras insamlingsstiftelse arrangerat 40 olika aktiviteter för sammanlagt 1 000 barn och ungdomar. »Vi jobbar på gräsrotsnivå, både med givarna som skänker pengar och barnen som deltar«, säger Marie Moquist. Både Marie Moquist och Karl Lindqvist har ett förflutet inom finansbranschen. De möttes på Nordea – han jobbade med strukturerade produkter och hon med marknadsföring. Bägge tyckte att det var kul och stimulerande. Men det var ändå något som fattades, något som gnagde. »Jag är utbildad nationalekonom och har ­grubblat mycket över samhällets syn på socialt utsatta barn och ­ungdomar. Varför förebygger vi inte problemen när vi ser ­varningssignalerna tidigt«, säger Karl Lindqvist. Han drar en parallell till industrin. När något går fel felsöker man och åtgärdar problemet direkt, innan det sprider sig. Vad är »fair« för er?

»Att göra skillnad för en ung person. Det är inte bara ­stimulerande, det är en långsiktig investering för samhället«.


TRYGGA OFFICIUM BARNEN TUS APERUM FÖRÄNDRARNA VINJETT

/ OLIVIA TRYGG

En tryggare barndom Han var rolig, barnslig och kärleksfull. En bra pappa, den bästa man kunde önska sig. Det hände alltid spännande saker i det stora huset i flotta Djursholm. Men när Olivia Trygg var nio år förändrades hennes pappa. Han blev ironisk och sarkastisk. De stora festerna med champagne och årgångsviner blev allt ­blötare. Han sålde företaget och slutade jobbet som framgångsrik reklamare. Sedan gick det fort utför. »Pappa var min stora förebild. Men han valde alkoholen framför mig och min familj«, berättar Olivia Trygg. I dag är hon 25 år och jobbar som generalsekreterare för Trygga barnen, den stiftelse hennes mamma grundade för att hjälpa barn och ungdomar som växer upp med föräldrar som är missbrukare. »Utåt upprätthöll vi fasaden som en harmonisk och ­framgångsrik familj. Men pappas missbruk gjorde mig orolig, osäker och ensam.« Olivia Tryggs drivkraft när hon jobbar med att hjälpa och stötta barn till missbrukare är enkel. Ingen ska behöva gå ­igenom det hon själv fick gå igenom. Trygga barnens 30 volontärer föreläser på skolor, ­arrangerar aktiviteter och förmedlar professionell hjälp till både barn och föräldrar. Stiftelsen jobbar praktiskt, men effekten är ­känslomässig. Trygga barnens främsta uppgift är att få barnen och ungdomarna att känna hopp – att de inte är ensamma och att det finns hjälp att få. Alkoholens effekter är i dag ett av Sveriges största folk­ hälsoproblem. Folkhälsoinstitutet bedömer att ett av fem barn befinner sig i en alkoholrelaterad riskzon. Alkoholism är också en sjukdom som inte bara drabbar den som missbrukar, även barn och övrig familj dras in i ett medberoende. Tusentals barn lider av den skam och skuld som alkoholismen orsakar. För att bekämpa deras utsatthet och ensamhet har Trygga barnen en jourtelefon. »Det ger mig så oerhört mycket energi att ta bort ­skammen från utsatta barn och ungdomar.« I dag finns Trygga barnen bara i Stockholm. Men Olivia Tryggs målsättning är att organisationen ska växa. »Engagerade medmänniskor som vill hjälpa till råder det ingen brist på. Vår största utmaning just nu är att hitta ­sponsorer som kan hjälpa oss att hjälpa ännu fler.« Vad är »fair« för dig?

FAIR

43

FOTO JONTE WENTZEL

»Omsorg, rättvisa och ärlighet.«


DROGFRITT LIV

FOTO PETER WESTRUP

FÖRÄNDRARNA

/ BJÖRN ANDERSSON

Återvinner liv Björn Andersson är entreprenören som efter 20 år i förlagsbranschen nu byter bana. I ett nystartat projekt vill han hjälpa missbrukande svenska ungdomar att få behandling i Sydafrika. »Jag vill att Sydafrika ska bli ett alternativ till den vård som redan finns i Sverige.« Björn kommer att skicka tio narkotikamissbrukande ungdomar på rehab i Kapstaden. Detta är ett led i Björns kamp för att svenska samhället ska bekosta behandling­ salternativ i Sydafrika. Just nu är Björn i färd med att bilda en stiftelse som ska finansiera projektet. I Holland bekostar ­redan staten behandling för ungdomar i Sydafrika och Björn är övertygad om att även svenska unga missbrukare skulle kunna »återvinna« sina liv i Sydafrika. Bakgrunden till Björns starka engagemang finns i den 44 FAIR

egna familjen. Sonen Emil har haft missbruksproblematik i sju år. Vården Emil fått på behandlingshem i Sverige har inte fungerat. Men allt förändrades när Björn tog saken i egna händer och skickade Emil på rehab i Kapstaden. I dag har Emil, med undantag för ett återfall i vintras, varit drogfri i ett år. »Behandlingsmetodiken i Sydafrika har för vår del ­varit överlägsen det jag sett i Sverige. Min tro är att den nya m ­ iljön, den höga personaltätheten och en fungerande ­metodik, i det här fallet tolvstegsprogrammet, har bidragit till att Emil nu mår bättre och har framtidstro.« Vad är »fair« för dig?

»Solidaritet och medkänsla med andra människor. Jag tror att människan innerst inne är god. Jag är för mångfald och blir oerhört upprörd när man vill begränsa rörligheten inom EU.«


FOTO MELIKA ZAKARIAE

VÄGVISARE FÖRÄNDRARNA

/ PA MUSA

Beats i stället för brott Pa Musa Jallow alias Dj Black Moose är en av landets ­hårdast arbetande discjockeys. När han inte befinner sig på turné runt om i Sverige och Europa eller är hus-dj i p ­ rogrammet En k­ ärleksattack på svensk hiphop i Sveriges Radio, värmer han upp scenen för någon superstjärna som 50 Cent, Big Sean ­eller Ice Cube. Tidigare i år blev han historisk när han e­ rövrade ­titeln Årets svenska hiphop-dj för andra året i rad på Kingsizegalan – Sveriges officiella hiphop-gala. Men hur upptagen Dj Black Moose än är ser han varje vecka till att besöka a­ nstalten i Täby. Det är bara fyra år sedan Pa Musa själv muckade från ett 16 månader långt straff efter att han blivit dömd för grov misshandel. Nu vill han motivera andra unga män till att bryta med gängmiljö och kriminalitet. Förutom besöken på ­anstalten erbjuder Pa Musa sin hjälp när killarna muckar.

»Jag vill dela med mig av min erfarenhet till ungdomar som sitter bakom galler och ge dem det stöd jag inte fick. Se till att de inte lämnar fängelset med ilska.« Under fängelsetiden lovade Pa Musa sig själv att inte återfalla i brott, att göra karriär som discjockey och att så fort han kom ut stötta andra unga i fängelse. I dag har han ­uppnått alla sina mål men också satt upp ett nytt. »Den dag jag slutar dj:a vill jag ägna mig åt ungdomar och starta ett familjehem. Det är många unga i det här landet som begår självmord eller försöker ta livet av sig när de söker hjälp och får avslag efter avslag.« Vad är »fair« för dig?

»Rättvisa. Att alla ska behandlas lika och rättvist.« FAIR

45


MISS UNIVERSUM

VAR ARIZONA

ANTELOPE CANYON

NAMN ANTELOPE CANYON

HÖJD 2 000 M ÖH

KURIOSA TSE’ BIGHANILINI ÄR INDIANNAMNET

På en karg ökenplatå i Arizona öppnar sig en skattkammare ned i underjorden – Antelope Canyon. Eller som navajoindianerna poetiskt har valt att kalla den: »Platsen där vatten rinner genom sten.« Färgerna uppstår när det hårda solljuset faller ner i schaktet och belyser mineraler som glimmar på väggarna. För besökarna är det som att vandra runt i en gigantisk skulptur, formad av våld­ samma vattenmassor. Antelope Canyon är sedan länge klassad som en nationalpark och en av USA:s mest instagrammade platser. En påminnelse om att det är våra upplevelser som ger liv åt miljöer, men också ser till att skydda och bevara dem. Vi ser, vi känner, vi delar. Klick.

46 FAIR


MAGISKT UNDER

FAIR

47


LIVSRESA

HIDAYET TERCAN

I huvudet på Hidayet

Självkänslan ­sitter i ryggmärgen. Det var därför som hon a ­ ldrig tvivlade, ­varken ­under tiden på flykting­för­läggningen ­eller året då f­ amiljen t­ vingades leva som gömda. ­Hidayet ­Tercan, framgångsrik ­företagare och före­läsare, vet sitt värde. Text

Alexandra Pascalidou

Foto

Carl Bengtsson


FAIR

49


VINJETT OFFICIUM TUS APERUM

50 FAIR


H Hidayet kunde inte språket, inte kulturen, inte koderna. Men hennes mor, Zemrete, en ensamstående kurdisk kvinna, analfabet med nio barn som flydde från Turkiet, rustade henne med osviklig tro på den egna förmågan. »Mamma var bara 32 år när pappa p ­ lötsligt gick bort. Hon stod där med nio barn och var tvungen att fixa livet med oss. Mitt driv kommer ur mammas sätt att hantera livet. Hon ­visade att svårigheter bara är utmaningar.« Den kastanjebruna blicken gnistrar till och med när hon talar om sorgen som suddat ut sånger och scener ur barndomen. När pappa ingenjören plötsligt dog i c­ ancer var hon åtta år. Mamma sålde vitvarorna som den förutseende fadern köpt som hemgift till alla barnen och flydde ett decennium senare till Sverige. Efter en tid på flyktingförläggning gick ­familjen under jorden. De gömde sig i nästan ett år tills syskonen, på Hidayets initiativ, skrev varsitt brev till Invandrarverket. Det avgjorde familjens öde. Inför intervjun sms:ar Hidayet: »Glad om vi pratar om saker jag gjort och gör mer än flyktingbakgrunden.« Jag förstår henne. Det är så lätt att fastna i flyktingödet. Men Hidayets flykt och kampen för en framtid i ­frihet är en viktig pusselbit i framgångsformeln. Tidigt fick hon ta ansvar för familjen och kontakterna med myndigheter. Rustad med en fenomenal förmåga att ta sig fram och upp i ett samhälle som stod stängt. Men stängda dörrar bekommer inte henne.

HIDAYET TERCAN HAR GJORT en hisnande resa. Men hon kallar det inte för en klassresa. Möjligtvis en klassresa neråt eftersom hon kommer från en respekterad familj i den kurdiska aristokratin som arrenderade jord och hade makt. »Även om vi hade det kärvt hade vi en grundläggande självkänsla. Vi hade ett ­socialt kapital. Mamma kunde röra sig i olika ­miljöer, medlade i konflikter och gick i god för människor som behövde lån.« Hur fick hon den statusen? »Mammas farfar är omskriven i t­ urkiska historieböcker som förrädare för att han ­kämpade för kurdernas rätt. När jag läste om honom på gymnasiet insåg jag var mammas självkänsla kom från.«

HIDAYET TERCAN LIVSRESA När Hidayet gick i första klass i turkiska skolan och råkade säga ett kurdiskt ord fick hon smaka på förtrycket: »Jag fick världens örfil av läraren som skrek: Här pratar vi bara turkiska!« Men hur tar man sig från att bli örfilad för ett förbjudet språk till den svenska näringslivseliten? »Jag kan inte tänka mig att sitta vid sidan av. När pappa dog och flera av oss blev sjuka av sorg, satte mamma oss i musik- och folkdanskurser. Jag läste dikter, tränade, tävlade i fri­ idrott. Om premiärministern kom till staden var det jag som ledde folkdansen. Jag var ledare redan som barn. På flyktingförläggningen läste jag DN trots att jag inte förstod ett ord.« Efter flytten till Gävle sökte Hidayet en massa jobb som hon inte fick. Då gick hon upp till Röda Korset, redogjorde för allt hon kunde och sa: Anställ mig! »De skickade mig till en konferens i Stockholm. Snittåldern var 53. Jag var 22. Då hade jag bara haft uppehållstillstånd i två år. Alla ­pratade länge. När jag tog till orda tittade alla på mig med stora ögon för att sedan fortsätta som om ingenting hänt. Då utbrast jag: Måste man ha grått hår för att bli lyssnad på här?« På Röda Korset skapade Hidayet r­ ollspelet Våga mötas där deltagarna i fem olika rum fick kliva in i en flyktings liv och uppleva polis­ trakasserier, köp av pass eller tvingas gå under jorden. Efter att rollspelet uppmärksammats i hela landet fick hon utbilda personal. Varför lämnade du Röda Korset?

»Om jag stannat hade jag blivit bekväm. I stället blev Röda Korset heltidskund i mitt eget företag som jag startade när en uppdragsgivare frågade om jag kunde fakturera. Hur gör man det, undrade jag och de förklarade att jag skulle skaffa F-skattsedel. Så körde jag i gång med föreläsningar och debatter.« Därefter väntade ett stort b­ ankuppdrag, ­arbete med McDonald’s ledning och ett ­Sida-projekt med Israel och Palestina där ­Hidayet utbildade tio svenskar i konflikthantering, ledarskap och demokrati. Tio israeler och tio palestinier sammanfördes. »Det var bland det mäktigaste jag gjort och samtidigt det som gjort mig mest f­ örbannad. Vi hade deltagare från både bosättningarna och ­flyktingförläggningarna. Jag minns en israelisk kemistudent som sa att om palestinierna ska ha sitt eget land får de kämpa själva. Det var p ­ recis innan andra intifadan. Gruppen fick se problemen och uppleva de palestinska flyktingarnas gästvänlighet som inte hade någonting men ändå bjöd på allt de kunde. När vi kom till Hebron skrek samma kemistudent till bosättarna: ›Jävla skurkar.‹ Så mycket förändrades hans syn.«

»DÅ UTBRAST JAG: ­MÅSTE MAN HA GRÅTT HÅR FÖR ATT BLI LYSSNAD PÅ HÄR?«

TROTS ATT HIDAYET saknar formell universi-

tetsexamen lider hon inte av något bildnings­ komplex. Snarare ser hon det som en frihet. ­Genom Röda Korset fick hon gå en massa ­kurser, bland annat MOD – Mångfald och ­Dialog och senare läste hon också en termin i företagsledning på Handelshögskolan. FAIR

51


LIVSRESA

HIDAYET TERCAN

/ FAKTA

HIDAYET TERCAN

Förebild förutom mamma: Människor som tydligt står upp för värderingar. Men om jag ska välja en blir det Nelson Mandela, han har gjort det omöjliga möjligt på så många plan. Bästa tips till aspirerande ­entreprenörer: Sätt inte upp hinder i förväg. Kör på och var medveten om att det kommer dyka upp problem på vägen. Drivkraft: Att det jag gör kan göra det bättre för någon annan. Konkret är det att förverkliga ­idéer och skapa något som ­påverkar människors vardag. Det kan vara en organisation, en tjänst eller en produkt. Mål: Jag lever här och nu så mina mål har oftast väldigt kort tidshorisont, både i jobb och i privatlivet tänker jag att jag gör mitt yttersta, sedan blir resultatet som det blir. Rädsla: Att det ska hända mina familjemedlemmar något. Last: Jag har idrottat mycket (tävlat i 3 000 meter distans) och lade av för att jag i princip blev träningsberoende. Nu är jag alldeles för bra på att lata mig. Favoritfilm: Jag gillar filmer som kräver min totala mentala uppmärk­samhet. En sådan film är De misstänkta. Favoritbok: Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, The Black Swan av Nassim Taleb, Min kamp av Karl Ove Knausgård, Kriget vid världens ände av Mario Vargas Llosa. Favoritkrog: Sturehof, särskilt då jag under flera år hade kontor i samma hus. Drömmer om: Det låter kanske pretentiöst men jag drömmer på riktigt om mindre fattigdom och intolerans i världen. Fattigdom är roten till väldigt mycket ont i världen. Hobby: Resor. Läsa. Skapa/­ förverkliga idéer.

52 FAIR


»MAN KAN F ­ ÖRÄNDRA ÄVEN ­UTANFÖR ­POLI­TIKEN.« När Hidayet fikade med Göran Ennerfelt (gift med Antonia och under den tiden VD på Ax:son Johnson, som bland annat äger Åhléns) frågade hon om råd inför framtiden. Hon hade några erbjudanden att ta ställning till. »Du kommer till oss!« svarade Göran. »Antonia var ordförande i ­Stadsmissionens styrelse, där jag var ledamot så jag kände dem väl. Göran introducerade mig för VD:n på Åhléns och vi klickade direkt. I fyra timmar satt vi och skrattade och pratade. Sedan fick jag ett område, som omsatte 200 miljoner men som i tio års tid gått med förlust, i knät. ›Varsågod – vänd det här‹, sa de. Jag samlade alla b­ erörda ­inklusive avdelningschefer och sa: ›Jag kan inte det ni kan, men jag vet hur man tar saker från A till B. Använd mig för att få saker gjorda snabbt!‹ Inom ett halvår förändrade vi allt.« Åhléns var en skola. Hidayet lärde sig om miljömärkta kläder och bassortiment, hade ­sessioner med VD:n och satt med i ledningsgruppen. Efter lite mer än två år lämnade hon. Hidayet hade fått höra om cancerpatienter som inte fick lämna prover i tid, gamla som inte fick bo tillsammans eller ens fick ett helt ägg till frukost. Då väcktes tanken på att starta ett lite ovanligt bemanningsföretag inom vården. Hade du någon egen erfarenhet av brister inom vården?

»Min mamma gick till sin vårdcentral, där hon gått i alla år, som ligger 300 meter ifrån henne. Hon bad dem boka en tid men de krävde att hon skulle ringa vilket hon som är analfabet har svårt med. ›Då får väl dina barn hjälpa till‹, sa de.« Det var under en konferens i Tylösand som Hidayet slutligen gjorde slag i saken och ­bestämde sig för att starta Zemrete. »Jag var med i SNS förtroenderåd och ­temat det året var Sveriges framtid. Där s­ amlas den svenska eliten, företagsledare, ministrar, Göran Persson och Jacob Wallenberg – alla var där. Jag hade varit med i fem år och hört det mesta men när de sa att allt inom vården var frid och fröjd reste jag mig från golvet och sa: ›Det är naivt och blåögt och att blunda för verklig­ heten att påstå något sådant‹, och så gav jag dem en rad exempel. Det var 300 personer på plats och hade man släppt en nål hade den hörts.« Sagt och gjort, 2007 vände Hidayet åter igen upp och ned på sitt liv. »Där stod jag utan lön, nyskild, n ­ yinflyttad i en andrahandslägenhet och med p ­ anikångest på grund av en felbehandlad sköldkörtel. Jag minns att Göran Ennerfelt som är så omhänder­ tagande sa: ›Kan du inte bara sitta still, ta det lugnt och ta emot en lön för en gångs skull? Du behöver inte alltid prestera.‹«

Företaget Zemrete arbetade med rekrytering och bemanning inom vården. När H ­ idayet gick in på AMS och såg att alla skrek efter ­personal kontaktade hon samtliga kommuner i landet som svarade att de redan haft upphandlingar. Men föga förvånande gav hon sig inte. Hon jobbade dygnet runt. När andra sov sökte hon personal genom vänners vänner. »Vi satte människan i centrum. Vi s­ ­kickade inte personal till dem som inte delade våra värde­ringar. En kommun ville bli mutad och var så korkad att den till och med mejlade om det.« När Hidayet vägrade började den krångla. »Vi fick ett krav på att vi inte b­ emannat som vi skulle. Jag skrev ett argt brev till personal­chefen där jag avslöjade allt och sa att de ska vara glada att vi inte hängt ut dem. Och att de kunde glömma ett samarbete med oss. De visste inte vem de jävlades med.« Hidayet drev Zemrete i sammanlagt tre och ett halvt år. När hon 2011 sålde 60 procent hade de en omsättning på 26 miljoner och avtal med kommuner, landsting och de största vårdbolagen. »Jag är ingen glädjekalkylsmänniska. Själv försörjde jag mig på föreläsningar. Jag hade inte ens råd att fönstershoppa i början. De första två åren tog jag inte ut lön.« Sedan dess har Hidayet slipat på sitt nya ­företag. Redan innan hon skrivit klart affärs­ planen viftar finansiärer med åtskilliga miljoner. »Tre av Sveriges absolut största i­nvesterare har redan deklarerat att de vill vara med«, ­säger hon men är förtegen om sina förestående ­företagsplaner. »Det är ett IT-bolag, så mycket kan jag säga. Det handlar om miljö och hållbarhet.« Vad är hållbarhet för dig?

»Det är allt från medveten konsumtion till hur man behandlar sina medmänniskor.« Överkonsumerar du själv?

»Absolut. Jag är inte guds bästa barn.« Det är supervalår men Hidayet som suttit i två regeringsdelegationer kan inte tänka sig en politisk karriär. »På Zemrete anställde vi nästan 200 som aldrig tidigare haft ett jobb. Det var människor ingen ville ha. Utan erfarenhet, referenser eller formell utbildning. Vi lärde upp dem och ledde in dem på arbetsmarknaden. Man kan förändra även utanför politiken.« Vad är »fair« för dig?

»För mig betyder det rättvist – vilket är raka motsatsen till orättvist. Om jag bara fick leva en dag och jag fick precis vad jag ville skulle jag utrota fattigdomen. Det är roten till alla orättvisor.« FAIR

53


10 TIOITOPP

POSITIV PÅVERKAN

modiga som ­tog debatten OCH VAD SOM HÄNDE SEDAN Text

54 FAIR

Jonas Malmborg


INGA-BRITT AHLÉNIUS

EMMA GREEN

F D F N-R E V I S OR

HÖ J DHOP PA R E

Den tidigare riksrevisorn och FN-­granskaren backar inte i första taget. Närhelst det finns maktmissbruk och korruption säger hon vad hon tycker. Ahlénius har tagit offentlig strid med finansminister Bosse Ringholm, EU-­ kommissionen och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon som hon skildrade i den kritiska boken Mr Chance 2011. Numera är Ahlénius pensionär och bor i Sverige.

Det svenska medaljhoppet vid VM i Moskva 2013 målade naglarna i regnbågens färger och orsakade en diplomatisk kris. De ryska ­arrangörerna och Sveriges friidrottsförbund ­rasade­– HBTQ-rörelsen runtom i världen ­jublade. Green prickades av förbundet, men vägrade backa från sin protest mot Rysslands antihomolagar.

MÄRIT HALMIN

­ RU N DA R E AV G ­R ÄT T V I S E­F ÖR M E DL I NG E N

När 34-åriga akutläkaren Halmin läste M ­ aciej Zarembas uppmärksammade artikelserie om svensk sjukvård i DN var det droppen som fick bägaren att rinna över. 2013 startade hon ­Läkar­uppropet, ett initiativ för att få sjuk­ vården att sluta se patienterna som problem och ­kostnadsposter i en resultaträkning. I dag har 9 000 läkare anslutit sig.

2010 tröttnade Lina på gubbtäta tevesoffor och den manliga dominansen i nyhetsinslag och startade Rättviseförmedlingen, som hjälper ­organisationer och företag att hitta kompetens som speglar en bredare mångfald. I dag har Lina lämnat sin skapelse och ägnar sig åt sina många andra uppdrag, från egna PR-byrån Frau till jobbet som PR-kvinna åt Robyn.

L Ä K A RU P P ROP E T

KAJSA GARPE ­N AT U R S K Y DD S F ÖR E N I NG E N

Marinbiologen som 2012 öppnade våra ögon för exploateringen av världshaven i a­ llmänhet och Sydostasiens mangroveskog i synnerhet. Genom att kampanja mot konsumtionen av ­tigerräkor satte Garpe strålkastarljuset på en ­liten fråga med enorma miljökonsekvenser. ­Effekten blev att Coop, Hemköp, Willys och en rad restauranger har slutat sälja scampi.

LINA THOMSGÅRD

JOHANNA KOLJONEN ­J OU R NA L I S T

Det började med våldtäkts­ misstankarna mot Wikileaks­ grundaren Julian Assange. ­Journalisten och författaren ­Koljonen drog i gång Twitter-­ kampanjen Prata om det! där hon berättade om sina egna erfarenheter av sexuella över­ grepp och uppmanade andra att göra detsamma. 2011 tilldelades ­Koljonen Stora journalistpriset i klassen årets förnyare för hash­ taggen som ­utvecklades till en kampanj och en e-bok.

Johanna Koljonen, Eva Röse och Jonas Hassen Khemiri har alla vid ett givet tillfälle påverkat Sverige i grunden.

PETER ROST

L Ä K A R E O C H F ÖR E TAG S L E DA R E

2001 upptäckte Pfizers svenske vice VD att bolaget sålde ett farligt tillväxthormon – marknadsfört som ett piller mot åldrande. Han slog larm till företagsledningen – och fick sparken. Rost valde att rapportera saken till FBI och amerikanska läkemedelsinspektionen. Det slutade med att Pfizer fick betala 35 miljoner dollar i böter. I dag är Rost verksam som författare och föreläsare.

EVA RÖSE

S K Å DE S P E L E R S K A

Gravida Röse medverkade 2010 i Stefan Jarls dokumentärfilm Underkastelsen och ­f­ramkallade omedelbart kemikalieångest hos svenska f­ olket. Genom att visa hur mycket hälso- och miljöfarliga ämnen ett ofött barn får i sig satte både Röse och Jarl fart på debatten om kemikalier. I dag uppmanar hon till bojkott av bland a­ nnat plastleksaker.

SARAH WÄGNERT ­U N DE R S KÖ T E R S K A

23-åriga Wägnert jobbade 1997 på vårdboendet Polhemsgården i Solna och slog larm om hur de gamla vanvårdades. I dag har hon en egen lag uppkallad efter sig. Lex Sarah är en del av social­ tjänstlagen som slår fast att enskilda anställda har en rättighet att anmäla vanvård till Inspektionen för vård och omsorg. Wägnert arbetar fortfarande inom vården och utsågs förra året till hedersdoktor vid Mälardalens högskola.

JONAS HASSEN KHEMIRI

F ÖR FAT TA R E

Med romanerna Ett öga rött och Montecore slog han igenom i det litterära finrummet. Men det var när han författade ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask om smygrasismen i det svenska samhället som det stora genombrottet kom. »Kära Beatrice« har delats över en miljon gånger på Face­ book och Twitter och återpublicerats i såväl New York Times som Corriere della Sera. FAIR

55


KONST

JORDNÄRA

BORTA MED VINDEN

Han går i flera mil, ibland i dagar. Så kommer ett skyfall eller en häftig vind och allt ­försvinner. Jim Denevans j­ordkonst är ­förförande flyktig. Text

Natalia Goldin-Lundh

J

im Denevans konstnärskap började med en personlig tragedi. När hans mamma fick alzheimer och han på nära håll tvingades bevittna hennes långsamma sönder­ fall började han som t­ erapi teckna i sanden utanför huset i Kalifornien. Sandkonsten blev ett sätt att hantera de starka känslorna och finna ro i själen. I dag är han en av världens ledande land art-konstnärer. En typisk teckning tar sju timmar och drar man ut mönstret blir det en nästan 40 k­ ilometer lång linje. Denevan arbetar under tiden det är 56 FAIR

ebb; hans enda redskap är drivved och en kratta. Sedan han gjorde det allra första ­mönstret i ­s­anden i början av 1990-talet har det blivit ytter­ligare 400 stycken. Inget av hans konstverk är någonsin bestående utan har en svindlande kort livstid på allt mellan en kvart och upp till en timme innan vind och vatten gör sitt. Denevan arbetar oftast ensam. Han t­ ecknar på fri hand och har en fäbless för cirkeln som form, men han har också e­ xperimenterat med 3D-illusioner. Förutom att ha tecknat i sand har Denevan även gett sig på is och snö, som när han gjorde en av sina största teckningar ­någonsin på isen på Bajkalsjön i Sibirien.

/ FAKTA

FYRA ANDRA LAND ART-­ KONSTNÄRER

James Turrell är ljuskonstnär. En av hans mest berömda installationer är när han byggde om Roden Crater – en utslocknad vulkan – till ett gigantiskt spirituellt observa­ torium, lite som ett modernt Stonehenge eller Angkor Wat. Michael Heizer spränger hundra­ tals ton berg i sitt konstnärskap och lyfter i väg 340 ton tunga granitblock som han låter placera i helt nya sammanhang. Richard Long, britt och en av pionjärerna inom land art. Började sin bana med det i dag ikoniska verket verket A Line Made by Walking från 1967, där han promenerade i en rak linje i ett större landskap och sedan fotograferade resultatet. Walter De Maria, en amerikansk land art-legend som gick bort förra året. Mest känd för installationen The Lightning Field från 1977, där han använde åskan som målarpensel.


FAIR

57


FAIRYTALE

VÄRLDSFAKTA

Kära ­världen, hur mår du nu för tiden? IBLAND KÄNNS VÄRLDEN STOR, OGREPPBAR OCH SVÅR ATT RELATERA TILL. O ­ RGANISATIONEN 100PEOPLE GÖR DEN E ­ NKLARE ATT FÖRSTÅ. FÖR TÄNK OM VÄRLDEN INTE V ­ ARIT STÖRRE ÄN EN LITEN BY PÅ 100 MÄNNISKOR. HUR HADE DEN SETT UT DÅ? HUR MÅNGA HADE HAFT JOBB? TAK ÖVER H ­ UVUDET? TALAT SPANSKA? Foto

58 FAIR

Magnus Torsne


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT KVINNA ELLER MAN?

50 är kvinnor 50 är män

HUR GAMLA ÄR VI?

26 är mellan 0 och 14 år 66 är mellan 15 och 64 år 8 är 65 eller äldre

VAR BOR VI?

51 bor i stad. 49 på landsbygden. För första gången i historien överstiger antalet stadsbor dem som bor på landsbygden.

60 kommer från Asien 15 kommer från Afrika 11 kommer från Europa 9 kommer från Latinamerika och Karibien 5 kommer från Nordamerika

VAD TJÄNAR VI?

48 lever på mindre än 2 dollar per dag 1 av 2 barn lever i fattigdom

VAD TROR VI PÅ?

33 är kristna 22 är muslimer 14 är hinduer 7 är buddister 12 tror på andra ­religioner 12 är ateister

HUR BOR VI?

77 har skydd från vind och regn 23 har en bristfällig bostad

HUR MÅNGA HAR EL?

78 har elektricitet 22 har det inte

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN! 97 av 100 födslar sker i utvecklingsländerna FAIR

59


VINJETT VINJETT OFFICIUM OFFICIUMTUS TUSAPERUM APERUM

VAD TALAR VI?

12 TALAR KINESISKA 5 TALAR SPANSKA 5 TALAR ENGELSKA 3 TALAR ARABISKA 3 TALAR HINDI 3 TALAR BENGALISKA 3 TALAR PORTUGISISKA 2 TALAR RYSKA 2 TALAR JAPANSKA 62 TALAR ANDRA SPRÅK

60 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

ÄR DU UPPKOPPLAD?

75 äger en mobiltelefon 30 är aktiva internetanvändare 22 äger eller delar en dator

HUR MÅNGA KAN TOTALT LÄSA OCH SKRIVA?

83 kan läsa och skriva

LÄS- OCH SKRIV­ KUNNIGHET FÖRDELAT PÅ KÖN

88 av männen kan läsa och skriva 79 av kvinnorna kan läsa och skriva 7 har en högskoleexamen

FAIR

61


VINJETT OFFICIUM TUS APERUM

HUR MÅNGA HAR RENT VATTEN I KRANEN?

87 har tillgång till säkert dricksvatten 13 har det inte

HUR MÅNGA HAR INTE TILLGÅNG TILL TOA?

16 kan inte gå på en egen toalett

62 FAIR


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

VEM FROSSAR? VEM SVÄLTER?

1 är döende av svält 15 är undernärda 21 är överviktiga

HUR MÅR VI? <1 % har HIV/AIDS <1 % har tuberkulos

FAIR

63


UTBLICK

MAKTEN OCH ÄRLIGHETEN

Den leende revolutionären Han tar fortfarande sin rostiga folkabubbla till jobbet, ger bort 90 procent av sin lön och bor på en fallfärdig gård med sin hustru och trebenta hund. Uruguays president José Mujica lever som han lär. Text

D

et knirrar och k­ narrar om den skumpande gamla bilen, dammolnet e­ fter den växer. Bakom r­ atten sitter en åldrande man, lite sjavigt klädd är han, en baseballmössa på ­huvudet, cigarettfimp i mungipan. En bonde på väg till marknaden? Nej, Uruguays president på väg till jobbet. Berättelsen om José »Pepe« Mujica, en krum liten farbror med plirande blick och ­Uruguays president sedan 2010, är en saga ­nästan för bra för att vara sann. Han börjar i fattigdom, fortsätter som ­tävlingscyklist i tonåren och övergår efter vuxenblivandet till medlemskap i Tupamaros­ gerillan; Mujica deltar i bankrån och ­gatustrider, ­kapar livsmedelstransporter i Robin Hood-­ liknande räder. Han fångas, det blir fängelse och ­fängelse, och fängelse igen. Mujica rymmer, han skjuts sex gånger av polis och säkerhetsstyrkor, ­torteras. År 1972 kastas han i fängelse för fjärde gången, till att börja med två år i »isolerings­ cell« – botten på en uttorkad brunn där han ­talar med grodor för att hålla vansinnet borta. Efter demokratins återinförande i Uruguay och ­nästan 14 år i fängelse släpps José Mujica i en nyutfäst amnesti. Nio år senare, 1994, anländer en s­ krynklig gestalt på vespa till parlamentsbyggnaden i Montevideo. Den skeptiske p ­ arkeringsvakten frågar vespaföraren om han tänker stanna länge. 64 FAIR

Niklas Wahllöf Illustration Mariana Ramos Romo

Pepe svarar: »Det hoppas jag verkligen.« José Mujica har just valts in som p ­ arlamentsledamot. Och länge blir det, Mujica utnämns till bland annat jordbruksminister. Och så väljs han till Uruguays president 2009. Det är nu han på ­allvar ska komma att ställa alla uppfattningar om latinamerikanska toppolitiker på ända. För åren i nöd, allt våld och förnedring, har satt outplånliga spår i José Mujica. Han vill bara leva och göra så gott han kan. Och han vill leva som han lär. Så han skänker 90 procent av sin presidentlön till välgörande ändamål. Kvar finns då inte ens tiotusen kronor i månaden. Han tackar nej till presidentpalatset i Montevideo och bor i stället på sin hustrus fallfärdiga gård utanför stan med en halvt igenväxt trädgård och där vattnet hämtas ur en brunn. Han säger nej till chaufför och limousin, utan kör en g­ ammal folkabubbla. Endast två poliser ­vaktar hans ­»residens« och – som för att slutgiltigt ­illustrera

»JAG ÄR INTE DEN FATTIGASTE PRESIDENTEN. FATTIG ÄR DEN SOM BEHÖVER MER OCH MER FÖR ATT LEVA.«

sagan – den trebenta hunden Manuela hjälper till med fjösiga stödskäll. José Mujica kallas för »världens ­fattigaste president«, men själv säger han till The ­Guardian: »Jag är inte den fattigaste presidenten. ­Fattig är den som behöver mer och mer för att leva. Min livsstil är en konsekvens av mina sår, det fanns år då jag skulle varit lycklig bara för en madrass att sova på.« Han tycks full av enkla, närmast s­implis­ tiska citat om att gapa över litet, att inte kon­ sumera sönder jordens resurser, om ­hållbarhet och civilisationens uppgift. Men gång på gång slår han omvärlden med häpnad, både vad ­gäller hans blygsamhet och i genomförandet av radi­ kala lagar: Uruguay är först i världen med att ­legalisera måttligt cannabisbruk, landet har ­genomfört försiktiga förstatliganden inom energi och telekommunikationer, alla barn har rätt till gratis dator och utbildning, homosexuella ska få gifta sig och abort ska vara laglig. Detta är mitt i det katolska Sydamerika. Eller, som ­Mujica kallar sitt land: »En ö av flyktingar i en vansinnig värld.« Och så har hans regering infört en helt ny innebörd av begreppet »cykel på köpet«: Lämna in ett handeldvapen och välj dator eller cykel som belöning. För, som den pragmatiske vegetarianen José Mujica säger: »Världen kommer alltid att behöva revo­ lution, men det betyder inte skottlossning och våld. En revolution är att ändra tankesätt.«


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT / FAKTA

JOSÉ MUJICA

Yrke: President i Uruguay. Ålder: 78 år. Bakgrund: Gerillaledare som blev politiker. »För att behålla ­förståndet under de 14 år jag satt i fängelse så tog jag för vana att prata med grodor.« Läser: I ett försök att förstå ­världen bär han alltid med sig ett ex av Platons Staten. Aktuell: Foreign Policy har utnämnt honom till en av världens mest inflytelserika ledare och varje år hålls han som en av de stora favoriterna till Nobels fredspris. Citatet: »Att tillåta abort och äktenskap mellan homosexuella är ett steg på vägen, men riktig förändring får vi först när ­skillnaderna mellan fattiga och rika utjämnas.«

FAIR

65


VINJETT OFFICIUM PORTRÄTT HELENATUS NORBERG-HODGE APERUM

NU RÄCKER DET

66 FAIR


Helena Norberg-Hodge har ­tilldelats det alternativa Nobel­ priset, producerat prisbelönt film och skrivit en bestseller. Hon ­håller föredrag på sju språk, är vän med Dalai lama och prins ­Charles och är den enda kvinna som har fått Goi Peace Award. Men ­framför­allt är hon orolig. Text

F

N-delegaten och presidenthustrun Eleanor Roosevelt sa en gång att stora tänkare diskuterar idéer, medel­ måttiga tänkare diskuterar händelser och små tänkare diskuterar människor. Kanske är det därför Helena NorbergHodge är så ointresserad av att tala om sig själv. Hon suckar över medias personfixering. Vi kan ändå inte låta bli att i kortformat ­rekapitulera de första 31 åren av hennes liv, fram till den dag då tillvaron tog en plötslig vändning. Pappa var svensk, mamma tyska. Efter uppväxten utanför Stockholm studerade Helena ­filosofi, psykologi och konsthistoria på universitet i Österrike och Tyskland. Senare doktorerade hon vid University of London och på Massachusetts Institute of Technology – mer känt som MIT – under ledning av Noam Chomsky, den moderna lingvistikens fader. När Helena Norberg-Hodge var 25 år kunde hon tala sex språk.

Markus Wilhelmson Foto Cybele Malinowski

»Jag ber om ursäkt för mitt bristande ordförråd, men jag har inte bott i Sverige på 48 år«, säger hon på perfekt svenska. I dag är hennes hem Byron Bay i delstaten New South Wales, så långt ut österut man kan komma i Australien, där regnskogen sträcker sig ända fram till havet. »Min make (den brittiske advokaten John Page) lider av kroniskt trötthetssyndrom och vi flyttade hit eftersom det finns en specialist­läkare här som behandlar honom. Helst undviker jag att flyga så jag skulle gärna bo närmare händelsernas centrum, i Europa. Jag tycker om tåg«, säger Helena Norberg-Hodge. På 1970-talet arbetade hon som språk­vetare i London och Paris och det var i den rollen hon en dag kontaktades av ett tyskt filmteam som planerade en resa till Ladakh, ofta kallat Lilla ­Tibet, ett ökenlandskap beläget högt upp på ­Himalaya i Kashmir. »Jag var nära att säga nej till erbjudandet. Jag visste ingenting om den delen av världen«, berättar Helena Norberg-Hodge.

Hennes plan var att stanna i sex veckor. Två år senare hade hon fortfarande inte lämnat Ladakh. »Jag blev fullständigt tagen av den obeskrivliga skönheten och av arkitekturen som hade vuxit fram under tusentals år utan någon ­egentlig kontakt med omvärlden«, berättar hon. Men mest av allt fascinerades hon av människorna, av livsglädjen, humorn och den nära kontakten mellan generationer som hon tyckte hade gått förlorad i den del av världen hon själv hade vuxit upp i. Man kan säga att hon hade upptäckt sitt Shangri-La (som i James Hiltons roman Bortom horisonten påstås ligga bland ­bergen i Tibet). Efter ett år hade Helena Norberg-Hodge, som enda västerlänning, lärt sig att tala den ­tibetanska dialekten ladakhi. Sedan dess har hon i snart 40 år kommit att återvända till Ladakh som hon betraktar som sitt andra, eller rent av första, hem. Men det Ladakh hon kom till första gången existerar inte längre. Det som har inträffat här, menar Helena Norberg-Hodge, är inget lokalt FAIR

67


PORTRÄTT

HELENA NORBERG-HODGE

fenomen utan en universell utveckling som i förlängningen riskerar att leda till människans undergång. Vad hon på nära håll kom att se var hur ett område, en kultur och en befolkning som levt i samklang med naturen och trots olika religiösa tillhörigheter levt i harmoni, påverkas då globaliseringen och den västerländska konsumtionskulturen får fäste. »På bara några år märkte jag hur stolthet förvandlades till mindervärdeskomplex. Ladakhiborna kände sig plötsligt underlägsna och bakåtsträvande och tyckte att västvärlden var rikare och smartare. Nu kom varor transporterade utifrån vilket gjorde människor sysslolösa. Det blev en kamp om allt färre arbetstillfällen. Friktion uppstod mellan buddhister och muslimer som hade levt fredligt sida vid sida i 500 år.« Splittringen ledde så småningom till våldsamheter. Kärnan i Helena Norberg-Hodges b­ udskap är: Globaliseringen, konsumtionskulturen och spekulationsekonomin har haft få vinnare och många förlorare. Den har lett till större påfrestningar på miljön, högre arbetslöshet, större ­klyftor mellan fattiga och rika, djupare konflikter, fundamentalism, ett slags poker­spelande med våra pensionspengar – och olyckligare människor. Hon hänvisar i sin film The Economics of Happiness till den studie av amerikaners lycka som har gjorts varje år sedan andra världskrigets slut. Fram till 1956 ökade amerikanernas känsla av att leva ett bra liv. Sedan dess pekar kurvan stadigt nedåt. »I många delar av världen ser människor upp till den västerländska kulturen, men var jag än föreläser så är mitt budskap: Priset vi betalar är högt. Stressrelaterade sjukdomar, isolering och depressioner ökar medan vi lever ett liv som inte är långsiktigt hållbart för vår planet«, säger hon. Det låter möjligen som om Helena ­Norberg-Hodge är en domedagsprofet, men hon är tydlig med att det finns en lösning på de utmaningar mänskligheten står inför. Lösningen stavas lokalisering. Inte lokalisering i bemärkelsen inskränkthet eller att utbyte av tankar och idéer över landsgränserna skulle stoppas. Lokalisering innebär, konkret, att vi ska sluta att skicka b­ rittiska ­äpplen till Sydafrika för vaxning innan de ­skeppas tillbaka till Storbritannien. Eller att tonfisk som har fångats utanför den amerikanska östkusten inte längre ska flygas till Japan för att processas och förpackas innan den flygs tillbaka till USA. Varor som produceras och konsumeras ­lokalt minskar utsläppen, minskar arbetslös­

heten, bromsar urbaniseringen och ger oss bättre kontroll över miljöpåverkan. Det småskaliga och lokala jordbruket är mer diversifierat och ger bättre avkastning. En av de största m ­ issuppfattningarna om globaliseringen är, enligt H ­ elena ­Norberg-Hodge, att den skulle vara en ­naturkraft som är omöjlig att stoppa. »Det finns inga praktiska svårigheter att vända utvecklingen, men det saknas en p ­ olitisk vision. När vi i dag påpekar att det är o­ rimligt att en vara som har producerats lokalt kostar ­dubbelt så mycket som en som har transporterats över hela jordklotet försvarar sig de styrande med att man inte vill påverka den fria konkurrensen ­genom regleringar. Men det är fullständigt fel att det skulle vara lika spelregler för alla. Regeringar gynnar storbolagen genom skattelättnader och frihandelsavtal, medan små och medelstora företag drabbas av detaljreglering som försvårar deras verksamhet«, säger Helena Norberg-Hodge. När hon först började prata om de här ­frågorna fick hon mycket uppmärksamhet. Hon bjöds in av Världsbanken och Interna­ tionella valutafonden och hon har h ­ ållit workshops på både Harvard och Oxford. 1986 tilldelades hon det alternativa Nobel­priset, Right Livelihood Award, men i slutet av 1980-talet var det som om något hände. »Globaliseringen tog fart och de idéer jag pratade om blev marginaliserade. Det var en mörk tid«, konstaterar hon kort. Vändningen kom 2008 med den finansoch skuldkris som sköt fart efter investmentbanken Lehman Brothers krasch. Det kanske låg något i hennes idéer trots allt. »Det ledde till att etablissemanget mycket djupare ifrågasatte det rådande systemet. Till och med Alan Greenspan, gudfadern av ­avregleringar, började rannsaka sig själv och undra om han inte hade haft fel«, konstaterar Helena Norberg-Hodge. Plötsligt var hon inne i värmen igen och 2012 tilldelades hon som första kvinna Goi Peace Award och hamnade därmed i ett sällskap där bland andra Bill Gates ingår. Stolt? Visst, men det är idéerna det handlar om, och en mission som är den största en människa kan ta på sig: att bidra till att rädda jorden. »Mina mest sorgsna stunder är när jag m ­ öter miljöaktivister som har gett upp och som i sin frustration och ilska menar att vi människor ­förtjänar att utrota oss själva. Men det finns också en annan gräsrotsrörelse, som organiserar sig och som visar att ekosystem går att återställa och läka. Det som driver mig är en övertygelse om att ­utvecklingen faktiskt går att vända.«

»I MÅNGA DELAR AV VÄRLDEN SER MÄNNISKOR UPP TILL DEN VÄSTERLÄNDSKA KULTUREN, MEN VAR JAG ÄN FÖRELÄSER SÅ ÄR MITT BUDSKAP: PRISET VI BETALAR ÄR HÖGT.« 68 FAIR

En kvinna med en mission som är allt annat än småskalig. Helena Norberg-Hodge vill bidra till att rädda jorden.


/ FAKTA

HELENA ­NORBERG-HODGE

Ålder: 68 år. Född: I New York, uppvuxen utanför Stockholm. Bor: Nära Byron Bay på Australiens östkust. Familj: Maken John Page. Gör: Grundare och chef över organisationen International Society for Ecology and Culture (ISEC) som förespråkar ett mer hållbart sätt att leva. Har av The Earth Journal utnämnts till en av världens tio mest intressanta miljöaktivister. Lyfts i boken Wisdom for a Liveable Planet fram som en av åtta visionärer med kapacitet att förändra världen. Har skrivit boken Ancient Futures som har sålts i drygt 500 000 exemplar och översatts till mer än 40 språk. Har producerat och medregisserat dokumentären The Economics of Happiness som har vunnit flera priser.

Svenska Helena har bott över hela världen. I dag ­lever hon och maken i Byron Bay i delstaten New South Wales, så långt ­österut man kan komma i Australien.

FAIR

69


GÖR GOTT

HJÄRTEPENGAR

Lustjakten! Forskningen talar sitt tydliga språk. Om du vill bli lycklig ska du inte stapla dina pengar på hög. Ge bort dem! Text

Jan Gradvall Illustration Emma Löfström/Nu Agency

M

ark Twain har skrivit: »A goldmine is a hole in the ground with a liar on top.« Det är få saker vi människor är lika bra på som att lura oss själva. Ibland gör vi det medvetet, ibland omedvetet. Att säga att pengar inte kan göra oss ­lyckliga är förstås bullshit. Säg det till en ­deltagare i Lyxfällan eller Arga snickaren. Det är bara människor som redan har sitt på det torra som har råd att tänka så. Det är klart att pengar underlättar. Vad man däremot kan påstå – vad man ­numera till och med kan bevisa med stöd av de senaste rönen inom hjärnforskning – är att det bästa man kan göra för att bli lycklig är inte att stapla sina pengar på hög utan att ge bort dem. Börja med att bildgoogla Bill Gates. På gamla bilder, då han fortfarande ledde Micro70 FAIR

soft, ser Bill Gates påfallande ofta s­ ammanbiten ut. På sentida bilder ler han däremot nästan ­alltid från kind till kind eller skrattar. I båda fallen är det en mångmiljardär vi ser på bilderna. En man som är ekonomiskt oberoende och utåt sett har allt. Han skulle kunna spela yatzy resten av sitt liv och ändå bli rikare för varje dag genom sina sparade tillgångar. Men vad som är skillnaden mellan bilderna är vad som hände vid millennieskiftet. Det var då Bill Gates beslutade sig för att aktivt börja ge bort sina pengar. 1999 STARTADE BILL GATES och hans fru ­ elinda Gates sin stiftelse Bill & Melinda ­Gates M Foundation som satsar på utbildnings- och sjukvårdsprojekt i tredje världen. De började med att själva, ur egen plånbok, skänka cirka 35 ­miljarder kronor, vilket då var den största donationen någonsin av en levande människa. 2006 lämnade Bill Gates sina uppdrag på

Microsoft och jobbar sedan dess med stiftelsen på heltid. Och verkar må bättre än någonsin. Hans mimik har gått från Joakim von Anka till Knatte, Fnatte eller Tjatte. Vad som gjort Bill Gates lyckligare är hans egen hjärna. För att uttrycka det lika kliniskt som en läkare skulle göra det: ju mer han skänker bort, desto mer dopamin frigörs i hans hjärna. Att ge bort har nämligen visat sig producera lika mycket dopamin som sex, mat och träning. Våra kunskaper om hur hjärnan f­­ungerar har tagit gigantiska steg framåt sedan MRT gick från 1 Tesla till 3 Tesla i styrka. MRT (magnetisk resonanstomografi) är den sortens j­ättelika vita magnetkamera där man rullas in med ­huvudet först och får hjärnan skannad. HJÄRNAN ÄR ETT MYCKET hårt arbetande o­ rgan. Den jobbar 24/7, tar aldrig semester och kan aldrig fakturera för övertid. Men hjärnan är samtidigt också alltid


i­nriktad på att ha kul. Hjärnan bangar aldrig ett party. Hjärnan säger aldrig nej till njutning. Detta är en del av vår överlevnad. När vi presenteras för olika former av extern stimulans, vilket kan vara mat eller en potentiell sexuell partner, så skickar hjärnan ut bejakande s­ ignaler. Det var så vi i begynnelsen lärde oss vikten av att äta och reproducera oss. Om detta inte fungerat hade Hedenhös kanske suttit i sin grotta utan att vare sig jaga mammut eller flirta. Mänsklighetens historia hade blivit kort.

Motorn i detta beteende kallas för h ­ järnans belöningssystem. Det är detta belöningssystem som ger oss känslor av njutning, välbehag och lycka. Njutningen uppstår rent konkret genom att vissa signalsubstanser, främst dopamin, ­frigörs i hjärnan. Systemet kan manipuleras och går inte alltid att lita på. Det kan kidnappas av andra belönande substanser, som till exempel kokain, alkohol och socker. Dessa belönar till en början men leder till beroende på sikt och fuckar upp hela systemet.

»ATT GE BORT HAR NÄM­ LIGEN VISAT SIG PRODUCERA LIKA MYCKET DOPAMIN SOM SEX, MAT OCH TRÄNING.«

Amerikanska MRI-studier som gjordes 2008 visade att det också finns en annan sak som ger en bevisad synlig effekt på hjärnans ­belöningssystem – givmildhet. När vi skänker bort saker så får vi precis samma sorts dopaminkick som när vi äter på tvåstjärniga krogar eller sitter framför teven och ser hur snygga alla är i Mad Men. Om vi blir beroende av givmildhet är det heller inget problem. Vi brukar säga att vi känner oss som bättre människor när vi ger bort pengar till hjälp­ organisationer eller på andra sätt visar att vi inte bara bryr om oss själva. Detta är också en grundtanke i flera religioner. Att ge i stället för att ta. Nu vet vi, tack vare de senaste årens hjärnforskning, att detta faktiskt stämmer också rent konkret, rent kemiskt. Tack hjärnan. Du är jobbig ibland men du och hjärtat är ett väldigt fint team. FAIR

71


MISS UNIVERSUM

DEADVLEI

SOM EN TAVLA

72 FAIR


VAR NAMIBIA

NAMN DEADVLEI

KURIOSA HÖGSTA SANDDYNERNA I VÄRLDEN – NÄSTAN 400 M

Visst ser det ut som något som van Gogh hade kunnat måla? Bilden är tagen i Namib-Naukluft Park i Namibia, i det märkliga landskapet Deadvlei. Termen betyder »död sjö« (från engelska dead, och afrikaans vlei, som är en sjö eller våtmark mellan sanddyner). För drygt 900 år sedan växte här en frodig skog av akaciaträd. Då kunde det regna så kraftigt att floden Tsauchab översvämmade området. Sedan kom en klimatförändring. Långa torrperioder och nya sanddyner ringade in området så att floden inte längre nådde fram. Träden dog av torkan. ­Nästan tusen år av brännande sol har gjort dem kolsvarta. I dag är ­området vackrast i soluppgången. Då dansar akaciaträdens ­hårda skuggor mot den saltvita marken och de höga sand­ dynerna ser ut att brinna.

FAIR

73


Nordea Bank AB (publ)

En ljus framtid Går det att göra något mot ungdomsarbetslöshet och utanförskap? Klart det gör, tänkte grundarna av MyDreamNow och började arbeta i skolor i områden med hög arbetslöshet. Här gäller det att inspirera eleverna redan på högstadiet och i gymnasiet och hjälpa dem att se sina möjligheter och hitta vägar till framtida jobb. Till hjälp med att göra detta erbjuder MyDreamNow klasscoacher som peppar och coachar alla i en klass. Man bjuder också in arbetsgivare att låta sina anställda engagera sig som klasscoacher, eller vara gästföreläsare eller ta emot studiebesök. Allt för att bygga broar och minska känslan av hopplöshet och utanförskap. Hos alla ungdomar finns en enorm potential, den vill MyDreamNow väcka. Nordea stöttar MyDreamNow. Vill du veta mer om vad som görs eller kanske bli klasscoach, titta in på mydreamnow.se.

Gör det möjligt


ERIK RASMUSSEN OFFICIUM TUS OPINIONSBILDAREN APERUM VINJETT

I stället för att lägga sig ner och dö Dansken Erik Rasmussen hade levt ett långt, framgångsrikt liv som mediechef och entreprenör när han blev dödligt sjuk. Mot alla odds överlevde han, och har sedan dess mobiliserat sin 50-åriga ­erfarenhet som journalist, sitt företag och sin adressbok med ­internationella kändisar i kampen för en h ­ ållbar värld. Inga fler domedagsprofetior – nu är det ­lösningarna som gäller. Välkommen till Sustainia. Text

Niklas Ekdal Foto Peter Westrup

FAIR

75


D OPINIONSBILDAREN

ERIK RASMUSSEN

/ FAKTA

ERIK RASMUSSEN

Ålder: 72 år. Aktuell: Grundare av S ­ ustainia, Skandinaviens ledande ­tanke­smedja för miljö- och ­hållbarhetsfrågor. I förlängningen är målet ett grönt framtidssamhälle. Citatet: »Vi åker inte ut på sjön och seglar om väderleksprognosen ­varnar för storm. På samma sätt måste vi tänka runt klimatfrågor.« Kuriosa: World Economic Forum har utsett honom till en av världens 100 mest inflytelserika journalister. Vad är »fair« för dig?: »Att ge människor lika möjligheter att utveckla sina kompetenser. Det är inte ›fair‹ när framför allt unga människor hamnar vid sidan av arbetsmarknaden utan hopp och framtidsutsikter.«

76 FAIR

Det är måndag morgon, och mitt huvud känns så tungt. Povel Ramels Gräsänkling Blues från 1960-talet har åldrats utan pardon. Knappt en människa vet väl vad gräsänkling betyder längre. Få män är helt hjälplösa i köket numera och ingen spelar bort hembiträdet på poker. Refrängen och funderingen om tidens flykt kommer för mig på en pittoresk gata iK ­ öpenhamn. Jag tittar upp mot s­ kylten ­Monday ­Morning, på väg att träffa en man som har haft ordet i sin makt ända sedan Povel d ­ iktade om baksmällan för 50 år sedan. Ämnet för vårt möte är på sätt och vis ­detsamma: Dagen efter. Måndag morgon. Hela mänskligheten börjar inse att det har festats för hårt, på planetens bekostnad. Insikten om vår oroande färdriktning – framför allt när det gäller global uppvärmning – har kickat in så brutalt att reaktionen nu är handlingsförlamning. Hjälplöshet. Det är där Erik Rasmussen kommer in i bilden. Denne lågmälde, 72-årige dansk har seglat upp på diverse listor över världens mest inflytelse­ rika opinionsbildare. I stället för undergångshot berättar han storyn om det lyckliga slutet, det hållbara samhället med arbetsnamn Sustainia. Vi lever inte dagen efter festen, som domedagsprofeterna påstår, utan dagen före. Än finns

tid att rädda jorden, om vi bara agerar med den teknik och de kunskaper som är tillgängliga. På köpet kommer vi att få roligare, skönare och längre liv. Detta Sustainia är ingen utopi och skrivbordsprodukt, utan ett försök till problemlösning här och nu. Varje år listas de 100 mest ­lovande innovationerna i världen, i kategorier som hälsa, transporter, byggnader och energi. De bästa fungerande idéerna får en ­Sustainia Award. Nomineringskommitténs ­ordförande Arnold Schwarzenegger, en gång ­guvernör i Kalifornien och terminator från framtiden, intygar: »Bredden på de nominerade till The Sustainia Award berättar en mäktig historia om fantastiska, hållbara lösningar som föds just nu.« Ett exempel: Utmärkelsen 2012 gick till Azuri Technologies för en kombination av ­solpaneler och mobilteknik som ger el och ­kommunikationer i områden med dålig infrastruktur, som Afrika. I stället för en omöjlig ­kapitalinvestering kan användarna köpa klippkort för tio kronor. Det räcker till åtta timmars fossilfri belysning i två rum, eller sju dagars laddning av en mobil. Sustainia kan låta lite grann som Christi­ ania, den danska fristaden där man har rökt på och odlat biodynamiskt sedan 1971. Bäggedera har blivit internationella attraktioner; Christiania är Köpenhamns näst största turistmagnet. Men där slutar likheterna. Erik Rasmussen är ingen hippie utan en målstyrd entreprenör, med rötter i dansk ­affärspress. När det alternativa kollektivet ­ockuperade Christiania på 70-talet var han ­redan chefredaktör för tidningen Börsen, kapitalismens husorgan i en tid av vänstervindar. En yuppietidning, 15 år innan det fanns några yuppies. Våta fingrar i luften är inte Erik Rasmussens grej. Bakom den vårdade kostymen och det vänliga tonfallet finns ett PR-geni i egen ­omloppsbana. En dansk skalle som aldrig ger sig förrän jobbet är gjort. Utan någon formell utbildning mer än grundskola har Rasmussen lyckats med det mesta, ända sedan han 27 år gammal tog över Börsen 1970. Snart hade upplagan vuxit från 4 000 till 30 000. Tidningen kunde säljas till Bonniers i Stockholm, där bondpojken från Danmark blev du och bror med Lucke, Abbe och de andra smeknamnen. Många chefsjobb senare grundade Erik Rasmussen Monday Morning i Köpenhamn – ett veckomagasin, en tankesmedja och en ­projektram som i sin tur skulle föda visionen Sustainia. Den första jättebabyn hette Copenhagen Climate Council, grundat 2007. Runt skötbordet fanns bland andra entreprenören Richard Branson, Gaiateorins upphovsman James Love­ lock och USA:s energiminister Steven Chu. »Syftet var att knyta kontakter mellan företag, forskare och ledare från hela världen. Den politiska processen hade kört fast och det spred


OFFICIUM TUS APERUM VINJETT

Lågmäld, 72-årig dansk som seglar upp på listor över världens mest inflytelserika opinionsbildare. Men vem är han egentligen? Vi ställer Erik Rasmussen mot väggen.

FAIR

77


OPINIONSBILDAREN

ERIK RASMUSSEN

sig en uppgivenhet i klimatfrågan. Hur kunde vi komma vidare, med en attraktiv berättelse och fungerande lösningar?« säger Erik Rasmussen. Till FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 hade humöret och förväntningarna på den formella processen nått botten. USA och Kina blockerade bindande åtaganden om växthusgaserna. I-länder och u-länder talade förbi ­varandra. Det svenska Miljöpartiets Maria ­Wetterstrand kallade mötet »ett monumentalt nederlag«. Copenhagen Climate Council angrep ­problemet från motsatt håll, nerifrån och upp: »Näringslivet är ju i rörelse trots den politiska tröttheten. Vi pekade på 14 bärande idéer och försökte kombinera dem till en enda story. Hur vill vi att världen ska se ut år 2020?« Svaret från gruppen var en realistisk v­ ision om morgondagens samhälle. Den visionen blev till Sustainia, som i sin tur har lett till etableringen av »Sustania 100« – initiativet som varje år listar världens bästa hållbara lösningar. Förutom Arnold Schwarzenegger bemannas ­nomineringskommittén av Norges Gro Harlem Brundtland, Danmarks Connie Hedegaard och FN:s klimatpanels Rajendra Pachauri. Kändisar är effektiva eftersom de »ökar räckvidden«, som Erik Rasmussen säger. Men den värdefullaste råvaran är de tusentals lösningar på klimatutmaningen som samlats in. »Nu, 2014, befinner vi oss på nästa nivå. Vi har identifierat förebilder, formulerat berättelser och lyssnat av idéer. Nu handlar det om att koppla ihop delarna och hitta finansiering så att Sustainia blir verklighet.«

år. Nästa revolution måste bli mycket s­ nabbare, bättre planerad. Det rubbar ändå inte det ­faktum att temperaturen stiger 3–4 grader och förändrar civilisationens förutsättningar. Det är den situationen vi måste planera för.« Men det är fortfarande bara prognoser.

»Jo, men om 90 procent av dina r­ ådgivare säger att ditt hus kommer att brinna ner – vad gör du? Struntar du i att skaffa en försäkring? Prognoserna har redan blivit vardag och verklighet i form av extrema väderförhållanden. ­Isavsmältningen på Grönland och västra Antarktis kan inte stoppas. Den accelererar och kan vid någon tidpunkt – vi vet inte när – ­utlösa våldsamma havsnivåhöjningar. Vi har blivit vilse­ledda av den svarta lobbyn, eftersom det är lättare att dokumentera kostnader för att agera mot utsläppen än kostnaden för passivitet. Vår hjärna är inte skapt för långsamma hot, men i takt med att vädret blir mer extremt och s­ toryn sjunker in kommer trycket att växa, nerifrån och upp. Detta är ett val vi har, inte ett hot, och det betyder inte adjö till det goda livet.« Sustainia låter lite som Stockholm: cykel­banor, badstränder i city, efterfrågan på närodlat. Om vi slutar med danskt bacon och flygresor till Thailand, är drömmen uppfylld då?

»Så enkelt är det tyvärr inte. Men städerna har en viktig roll att spela i utvecklingen av en hållbar ekonomi. Det är de snarare än staterna som går före i klimatfrågan. Köpenhamn och Stockholm kan bli städernas Silicon Valley. Vi kan uppfinna staden på nytt. Viktigast är livskvaliteten. I framtiden kommer den inte att förknippas lika mycket med traditionell konsumtion.«

Finns det inte en risk med all denna ­optimism, att obekväma sanningar om vår livsstil skjuts åt sidan?

Många människor vill bidra till klimat­arbetet men vet inte var de ska börja. Vad är ditt råd till dem?

»Absolut. Vi får aldrig glömma hur alternativet ser ut. Det kan redan vara för sent. Bara för att nå FN:s klimatpanels mål om två graders temperaturökning behöver vi den snabbaste, mest ambitiösa handlingsplanen någonsin. Den första industriella revolutionen tog tvåhundra

»Alla har ett ansvar och alla kan göra s­ killnad. Vi behöver en koalition av villiga. ­Budskapet om klimatförändringarna är det ­viktigaste som mänskligheten någonsin har fått. Problemet är bara att mänskligheten inte har förstått. Kommunikation är nyckeln. Vad

hade hänt om Martin Luther King sagt ›Jag har en mardröm‹? Vi är sent ute, men inte för sent om bara budskapet går fram. När vi från Monday Morning mobiliserar våra internationella partners är det först och främst en språkkurs. Mycket ambitiöst, kanske för ambitiöst.« Erik Rasmussens brådska gäller både ­planeten och den egna kroppen. Två gånger har han räknats ut av doktorerna, först för cancer i ­halsen och sedan för blodförgiftning. »Läkaren gav mig 15 procents chans. Min hustru kallades till min sjuksäng och fick veta att jag säkert inte skulle överleva.« Erik vaknade upp till sist, men kunde ­varken tala eller höra. Han, ­långdistanslöparen som aldrig hade rökt och knappt druckit ­alkohol, var mer död än levande. Erfarenheterna av sjukdomarna har präglat hans hållning – både till det privata och professionella – och ledde bland annat till boken Den dagen du får cancer, en bestseller i Danmark. Framför allt blev det fullt fokus på den stora bilden, på mänsklighetens ödesfrågor. »Efter sjukdomsbeskedet mobiliserade jag allt jag hade, visste inte att det var så mycket. Det lärde mig att människan kan åstadkomma fantastiska saker under press. När man väl accepterat att man ska dö blir man en riktigt bra soldat.« Bägge sjukdomarna tog sin tid av ­biverkningar och rehabilitering, men Erik kom ­tillbaka. På ytan samma direktör för det hele – han klår fortfarande sitt yngsta barn i löpning – men på djupet ett nytt liv. Nu gäller det att »göra skillnad«, säger han gång på gång, innan loppet är kört. Döden finns ofta närvarande i hans ­berättelse, som en varning och en maning. Erik Rasmussens första uppdrag som 17-årig journalistpraktikant var att rapportera om fem ­skolkamrater som drunknat i en kanotolycka. »Det var hårt att identifiera dem och att vara med på begravningen. Men när det gällde journalistjobbet så tänkte jag, att efter detta kan inget bli värre.«

»BUDSKAPET OM KLIMATFÖRÄNDRINGARNA ÄR DET VIKTIGASTE SOM MÄNSKLIGHETEN NÅGONSIN HAR FÅTT. PROBLEMET ÄR BARA ATT MÄNSKLIGHETEN INTE HAR FÖRSTÅTT.« 78 FAIR


I stället för undergångshot OFFICIUM TUS APERUM VINJETT berättar Erik Rasmussen storyn om det lyckliga slutet, det hållbara samhället med arbetsnamn Sustainia.

FAIR

79


Nordea Bank AB (publ)

Det handlar om vår framtid Star for Life vill motivera och inspirera unga människor till ett bättre liv och en ökad framtidstro. De jobbar sedan 2005 i skolor i Sydafrika och Namibia för att stimulera ungdomar att fokusera på sin utbildning och ta hand om sin hälsa – och därmed minska spridningen av hiv. Star for Life är ett utbildningsprogram med syfte att stärka ungdomars självkänsla så att de skall kunna förverkliga sina drömmar och leva ett hälsosamt liv. De når idag 100 000 elever, 3 000 lärare och deras familjer. Coacher undervisar elever och lärare i hiv- och aidskunskap samtidigt som de inspirerar till att utveckla mål och framtidsvisioner. De erbjuder kontinuerligt stöd, råd och terapi till elever. De gör även hembesök för att informera elevens omgivning eller ge stöd till eleven i svåra frågor. En mobil klinik ger också möjlighet till anonym testning och rådgivning långt ute på landsbygden, så att alla ska våga ta reda på om de är hiv-smittade eller inte. Star for Life stöttas av Nordea. Du som vill veta mer, läs på www.starforlife.se och vad du själv kan göra för att hjälpa till.

Gör det möjligt


FAI R TA L K S D E T TA

Ä R

S A K E R N A

S O M

V I

B O R D E

Vattenkriget Färskvatten är en bristvara. År 2025 kommer hälften av världens befolkning att sakna säkert dricksvatten. Mårten Niléhn

O M

r

ite

0l

0 54

M E R

Människan har krigat om det mesta: k­ ärlek, stolthet, lögner – och en gång brakade El Salvador och Honduras ihop efter att ha blivit oense om en fotbollsmatch … Och så vatten, förstås. Det går en blodröd tråd ­genom historien. Bara de senaste 50 åren har vi sett över 500 väpnade konflikter som börjat med en vattenfråga. Ännu längre tillbaka i tiden, på 1200-­talet före Kristus, utkämpades ett ­förfärligt krig mellan vad som i dag är ­Turkiet, Grekland, I­ srael, Libanon och ­Syrien. Det ­i­ntressanta är vad som utlöste stridigheterna – en hastig k­ limatförändring som ledde till en svår torka ... Känns historien igen? Vi har ­kanske mer ­gemensamt med brons­åldersmänniskorna än vad man kan tro. I dag lever nära 800 miljoner människor ­världen över med otjänligt dricksvatten och i USA kommer var tredje amerikansk delstat lida brist på färskvatten år 2050. Men finns det ingen lösning? Jodå, det handlar egentligen bara om pengar. En rapport hävdar att 35 miljarder dollar skulle garantera rent ­vatten till alla på hela klotet. Det är ungefär en ­tiondel av vad ­Irakkriget kostade.

/ SINANDE KÄLLA

Text

P R ATA

1

r

ite

0l

0 00

1

VATTENFAKTA

VIKTIG DAG

L

LK

TE R

LI

M

r

ite

0l

30

1

L

Ö D

r

ite

0l

0 10

1

LI

TE R

LO

BR

M UL

1

KI

BO

KÖ TT RÄTTVIS DESIGN

LO

KI 1

1

KI LO

KÄLLA WATERFOOTPRINT.ORG

INTERVJU

r

ite

0l

0 16

Ö

Så här många liter vatten går det åt vid produktionen av följande vardagsvaror.

OVERSHOOT DAY

STATISTIK

MYGGAN VS MÄNNISKAN

MILJÖ

ISKALLA FAKTA

AKTUELLT

HET FILANTROPI FAIR

81


FAIR TALKS

AVTRYCK

SVERIGE 0,6

/ JÄMFÖRELSE

Stora och små fotsteg De flesta länder i världen förbrukar mer än de har ­resurser för. Hur många Schweiz krävs egentligen för att driva Schweiz under ett år? Och hur står det till med oss i ­S­verige egentligen? Global Footprint Network vet.

OLIKA LÄNDERS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK

FRANKRIKE 1,6

INDIEN 1,8

USA 1,9

/ KOMMENTAR KINA 2,5

SCHWEIZ 4,2

JAPAN 7,1

82 FAIR

Vi är duktiga i Sverige, det är vi. Men viktigt att poängtera är att import av varor plus den produktion som vi lägger utomlands inte finns med i statistiken.

STORBRITANNIEN 3,5

QATAR 5,7

VÄRLDEN 1,5


HALL OF FEMMES FAIR TALKS

It’s raining men ... Angela ­Tillman ­ perandio och Samira ­Bouabana trött­ S nade på att det var männen inom form­ givning som ständigt hördes och syntes.

/ EN FORMSAK

Rättvis design På en marknad där varannan konsument är kvinna och var tredje har utländsk bakgrund måste reklambranschen förändras. Men varför går det så förtvivlat långsamt? FAIR vände sig direkt till expertisen – S ­ amira och Angela som driver rörelsen Hall of Femmes. Text

Jonas Malmborg Foto Nicho Södling

För en utomstående är det först lite svårt att ­förstå vad Hall of Femmes är. Inte för att det är så lite, utan för att det är så mycket. Ett ­initiativ. En organisation. Men också ett bokförlag, en ­föreläsningsserie, en podcast och en plattform för opinionsbildning. Samira Bouabana och ­Angela Tillman Sperandio vill mycket. Fast egentligen är det ganska enkelt. Reklambyråbranschen är usel på jämställdhet och mångfald – det vill de ändra på. »Det finns en djupt rotad självbild inom ­reklam- och designbranschen av att man är ­modern och progressiv. Jag ser att det ofta saknas självinsikt om hur katastrofalt dåliga man är på jämställdhet«, säger Angela Tillman Sperandio. Samira Bouabana och Angela Tillman ­Sperandio vet vad de talar om. De möttes när de gick på Forsbergs skola för grafisk design och ­reklam. Där och då trodde de att förutsättningarna ute i arbetslivet såg hyfsat lika ut för män och kvinnor. Det var när de varit yrkesverksamma i några år som de insåg att v­ erkligheten var annorlunda. Det var deras manliga k­ olleger som h ­ ördes och syntes mest, som fick de prestige­fulla uppdragen och fina priserna. Och när de sökte efter kvinnliga förebilder i designhistorien kammade de i princip noll. Kvinnorna var osynliggjorda – både i historien och branschen. »På en marknad där varannan konsument är kvinna och var tredje har utländsk bakgrund måste reklambranschen öppna ögonen och ­anpassa sig till den verklighet som råder. Det är inte längre ett särintresse att vara medveten om rättvisa«, säger Samira Bouabana. Hittills har Hall of Femmes givit ut sju böcker, som var och en lyfter fram f­ram­stående kvinnliga formgivare för att synliggöra ­kvinnorna i designhistorien, producerat ett tvådagarsseminarium, Design Talks, på Moderna museet med internationella toppnamn inom design, mode och kommunikation, arrangerat ett seminarium på Aperture Gallery i New York med kvinnliga modefotografer och publicerat en intervjuserie med kvinnliga svenska kreatörer. Varje projekt är separat finansierat, men målet är att verksamheten ska ha en mer långsiktig finansiering som kan trygga Hall of Femmes löpande verksamhet. »Just nu jobbar vi framför allt med att sprida kunskap om alla dessa fantastiska kvinnor, både aktiva och pensionerade. Nästa steg är att öka medvetenheten om jämställdhet både bland män och kvinnor«, säger Samira Bouabana. Än så länge är Hall of Femmes ett sido­ projekt. Till vardags jobbar Samira B ­ ouabana som grafisk formgivare på designbyrån Bror Rudi medan Angela Tillman Sperandio är ­kommunikationschef på Arkitektur- och ­designcentrum på Skeppsholmen i Stockholm. »Vårt mål är så klart att Hall of Femmes ska etableras långsiktigt och fortsätta vara en p ­ ositiv kraft för kvinnor och män i branschen. Vi vill höja kunskapsnivån och leda förändring«, säger Angela Tillman Sperandio. FAIR

83


FAIR TALKS

FÖRBLUFFANDE FAKTA

30 000 MILJARDER DOLLAR eller 30 procent av världens förvaltade kapital finns hos banker och finanshus som skrivit under FN:s principer för ansvarsfulla investeringar.

32 miljoner invånare HAR NI HÖRT TALAS OM CHONGQING I KINA FÖRUT? DET DEBATTERAS ­HURUVIDA DEN ELLER TOKYO ÄR VÄRLDENS STÖRSTA STAD.

402 Keelingkurvan som ­mäter koldioxid i luften har för första gången gått över 400.

HÖGSKOLEEXAMEN

34 % Män

66 % Kvinnor

66 procent av de som går ut från högskolor i Sverige är kvinnor.

2 000 CHOKLAD­KAKOR

måste du äta för att få samma positiva effekt på hjärnans signalsystem som ett enda leende genererar…

AUGUSTI

20 OVERSHOOT DAY

2013 hade jorden vid detta ­datum förbrukat sina resurser. För varje år flyttas datumet några dagar tillbaka i tiden.

27 PROCENT STÖRRE SOLIDITETSMÅTT HAR FÖRETAG MED ­KVINNLIG VD. VILKET INNEBÄR ATT FÖRETAGEN HAR STABILARE EKONOMI. 84 FAIR

27 MILJONER PRENUMERANTER

har Felix Arvid Ulf Kjellberg, mer känd under namnet PewDiePie, född 24 o ­ ktober 1989 i Göteborg. Yrke: svensk datorspelskommentator på Youtube. 11,2 procent av alla inves­ teringar i USA förvaltas med hållbarhets­ kriterier.

0,8 procent av västvärldens energi kommer från sol och vind.

38$

13 år var Erik Blom när han head­ huntades av ­Expressen till nyhetsredak­ tionen förra sommaren. Då hade han hunnit över­ klaga och vinna ett mål i HD, som förändrade sekretess­ lagen och ­avslöja flera inblandade i HQ-härvan.

PER OUNCE KOSTAR CHANEL­ PARFYM. DET ÄR HÄLFTEN MOT VAD BLÄCK KOSTAR … SKULLE E ­ XEMPELVIS USA:S MYNDIG­HETER ANVÄNDA ETT A ­ NNAT TYPSNITT SOM INTE KRÄVER SÅ MYCKET BLÄCK, SKULLE DET SPARA 400 M ­ ILJONER DOLLAR.


I STÄLLET FÖR PLAST FAIR TALKS

/ INNOVATION

Kraften i ­kronärtskockan

Spyros Kizis i sin studio i Edinburgh, ­Skottland, när han framställer det alter­ nativa materialet till plast.

En ekonomisk kollaps i hem­ landet Grekland och global oljekris fick industridesignern Spyros Kizis att fundera på om det gick att hitta alternativ till oljebaserad plast. Det gjorde det. Text

Elin af Klintberg

Kronärtskocksstolen har inspirerats av den klassiska Eames-stolen DSR.

The Artichoke Thistle Lounge Chair av ­Spyros Kizis visar potentialen i ett helt nytt material – kronärtskockan! Som svar på den ekonomiska kollapsen i sitt hemland Grekland och på den globala oljekrisen har Spyros Kizis, med examen från Edinburgh College of Art, utvecklat ett helt nytt alternativ till oljebaserad plast. Kronärtskockan växer vilt överallt i Grekland och blir i kombination med ekologisk harts ett material som är helt biologiskt nedbrytbart och även kan användas som biobränsle. Känner du igen stolsmodellen? Spyros har använt sig av den klassiska Eames-stolen DSR för att demonstrera hur kronärtskockans kvali­ teter fungerar minst lika bra som plast. www.spyroskizis.com

FAIR

85


FAIR TALKS

FARLIGAST I VÄRLDEN

475 000 Människan

725 000 Myggan

I genomsnitt är det bara 10 människor om året som ­faller offer för en haj. Att jämföra med de 2 000 som varje dag dör i malaria.

/ STATISTIK

»Jag hoppas ni vaccinerat er« Rädd för hajar? Här är naturens riktiga mördarmaskiner. Text

Mårten Niléhn Illustration Annelie Carlström

86 FAIR

10 Hajen

10 Vargen

100 Elefanten

100 Lejonet

500 Flodhästen

v A ,E V 1 000 Krokodilen

2 000 Bandmasken

2 500 Rundmasken

10 000 Snigeln

10 000 Tsetseflugan

25 000 Hunden

KÄLLA GATESNOTES.COM

50 000 Ormen

D

10 000 Lönnmördarkryp

Sker en hajattack någonstans i världen så kan man vara säker på att det ­dominerar löpsedlar och nyhetssändningar. Ändå är det i genomsnitt bara tio människor om året som faller offer för en haj. Att jämföra med de 2 000 som varje dag dör i malaria. En som har gått på korståg mot den blodtörstiga lilla mördaren är Bill Gates, som via sin stiftelse G ­ ates F ­ oundation har skänkt miljarder i kampen mot malaria. Ibland med v­ äldigt innovativa metoder. Exempelvis lär han vid ett tillfälle ha bjudit ett antal av sina förmögna kompisar på en resa till Afrika, och där hållit ett brinnande anförande om hur viktigt det är att bidra med donationer för att kunna utrota den fruktade sjukdomen. Anförandet avslutades med att han skruvade locket av en burk med tusentals myggor som han släppte ut över församlingen med orden: »Mina damer och herrar, jag hoppas ni har v­ accinerat er …«


STIFTELSER FAIR TALKS

Tidlöst givande Bidra till framtiden – då är en stiftelse den perfekta lösningen. Text

Ola Johannesson

TOPP 10

SVERIGES STÖRSTA ­PRIVATA STIFTELSER* 1 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 49,7 miljarder 2 Marianne och Marcus ­Wallenbergs stiftelse 3,7 3 Nobelstiftelsen 3,2 4 Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond 2,3 5 Göran Gustafssons stiftelser 2,1 6 Crafoordska stiftelsen 1,5 7 Wenner-Grens Stiftelser 1,5 8 Åke Wibergs stiftelse 1,4 9 Inga-Britt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse 1,0 10 Carl Tryggers stiftelse 1,0

KÄLLA ENTREPRENÖRSKAPSFORUM

/ HJÄRTEPENGAR

* SIFFRORNA ÄR FRÅN 2010.

»Det enda som är bestående är förändring.« Eller? Citatet förekommer emellanåt i framför allt a­ ffärslivet och återfinns i en mängd varianter. Men är det helt sant? Kan det vara så att man kan åstadkomma förändring genom att skapa något bestående? Få företeelser är nog lika bestående som en avkastningsstiftelse, inte minst eftersom själva stiftelseformen har ett ­inbyggt evighetsperspektiv. Vid bildandet avsätter man ett kapital som oftast inte får röras eller minska i värde, det enda som får förbrukas är den löpande avkastningen, och då endast till att finansiera det ändamål stiftaren bestämt sig för att stödja. Stiftelsen har ingen ägare, och det stiftaren ursprungligen har bestämt ska följas så länge det är möjligt. Skulle det bli helt omöjligt så måste man vända sig till Kammarkollegiet för att få tillstånd att främja ett nytt möjligt ändamål. Genom åren har det tillkommit flera tiotusentals ­stiftelser med en samlad förmögenhet som med råge över­ stiger 500 miljarder kronor. Avkastningen som uppgår till tvåsiffriga miljardbelopp varje år delas ut till många allmän­ nyttiga ändamål som forskning, behövande, barn och ungdom. Många stiftelser har flera hundra års verksamhet att se tillbaka på. De 75 senaste åren har det varit ganska snäva ända­mål som kunnat främjas för att stiftelsen ska slippa ­betala skatt, men sedan 1 januari 2014 har dessa ändamål vidgats betydligt. Nu kan en stiftelse vara skattebefriad och främja ändamål som exempelvis idrott, kultur, miljövård, ­politik, ­religiös verksamhet. Självklart kan man föda sin filantropiska ådra genom att helt enkelt ge bort pengar till redan existerande hjälp­ organisationer, föreningar eller stiftelser. Men kanske vill man i stället skapa något eget som är bestående? Kanske har man ett lite snävare ändamål som ligger nära hjärtat ­eller vill man göra en insats till minne av en person, till sin familj e­ ller sig själv? För att det ska vara realistiskt att skapa en stiftelse som ska kunna leva långsiktigt bör man avsätta rätt mycket pengar, minst 10 miljoner kronor. Själva instiftandet är en enkel procedur. Man bildar en stiftelse genom ett separat ­förordnande eller genom ett testamente. När stiftelsen väl har bildats kan det vara svårt att göra ändringar. Tanken är ju att stiftelsen ska vara b­ estående och för evigt. Man bör därför lägga ner lite tankearbete

r­ edan i början, och gärna ta hjälp av en jurist med e­ xpertis inom området. Viktigt är då att fundera över hur s­ tiftelsen ska f­ örvaltas, vilket kan ske antingen genom en a­ nknuten ­förvaltning (annan juridisk person) eller egen­förvaltning med en egen styrelse. Det finns inget som h ­ indrar att ­stiftaren själv ingår i styrelsen, dock får denne inte vara ­ensam styrelse­ledamot. Förutom att man ofta bör söka ­professionell hjälp med att förvalta kapitalet, finns det också krav på ­löpande bokföring, årsredovisning, revision, deklaration och r­ apport till Tillsynsmyndigheten. Detta kräver självfallet visst a­ rbete och medför en del kostnader. Eftersom man sett över en ­period måste dela ut kring 80 procent av den ­avkastning som uppstår för att behålla sitt skatte­privilegium, krävs det ett visst kapital för att man ska möjlighet att bära dessa kost­nader. Därav fingervisningen om minst 10 ­miljoner i ­ursprungskapital. Ett exempel på en stiftelse som bestått under en längre period är Stiftelsen Göteborgs Barnhus (www.goteborgsbarnhus.se), som startade sin verksamhet 1737 med en styrelse bestående av Landshövdingen, Biskopen och B ­ orgmästaren. Efter snart tre sekel är förhållandet detsamma i dag, även om Barnhuset utrymdes 1940 i samband med andra världskriget och sedan dess ägnar sig åt att lämna bidrag till barnoch ungdomsverksamhet. Det är till och med fortfarande tre Barnhusföreståndare som sköter den löpande verksamheten. Förmögenheten uppgår till nästan 200 miljoner kronor, och årligen delas flera miljoner ut. Att åstadkomma gott genom stiftelser är således visser­ ligen en gammal företeelse, men alltjämt lika levande. Många vill dra sitt strå till stacken, och inte bara genom att engagera sig, utan också genom att verkligen göra något. Med den nya skattelagstiftningen som öppnar för att nya ändamål gynnas skattemässigt, märker vi redan ett ö­ kande intresse för att bilda stiftelse. Viljan att åstadkomma förändring är bestående! FOTNOT OLA JOHANNESSON ÄR CHEF PÅ STIFTELSETJÄNST, NORDEA.

»DEN SAMLADE FÖRMÖGEN­ HETEN I STIFTELSER ÖVERSTI­ GER 500 MILJARDER KRONOR.« FAIR

87


FAIR TALKS

PÅGÅENDE SAMTAL

/ 21 JULI 1991

Oh yeah, ­there’s one more thing Deras relationsstatus på ­Facebook hade med all ­säkerhet varit »it’s compli­ cated«. Steve Jobs och Bill Gates v ­ änskap kantades av konflikter – och samtal. Text

Elin af Klintberg

Födda samma år. Först partner, sedan bittra rivaler. Men också vänner i mer än 30 år. Steve Jobs och Bill Gates speciella hatkärlek präglade dem mer än de båda ville erkänna. Jobs var arbetargrabben från Kalifornien som trodde på strikt kontroll över alla produkter, och på kraften i r­ ­iktigt bra design. Bill Gates var överklasskillen från ­Washington som ville öppna upp marknaden med persondatorer för alla. Steve tyckte att Bill helt saknade smak och känsla för ­estetik och Bill drev med Steve för att han aldrig lärt sig att ­programmera. På bilden är året 1991. Månaden juli. De är båda 36 år gamla och har mötts i Steve Jobs hem i Palo Alto. Vid ­tidpunkten hade Steve tvingats ut ur Apple och jobbade på NeXT, som så småningom skulle säljas till Apple. Bill var ­redan miljardär och ägde marknaden under hela 1990-talet med sina olika versioner av Microsoft Windows. Tillsammans och var för sig förändrade de vårt sätt att kommunicera och drev igenom den största revolutionen i modern tid. Vänner, ovänner? Vem vet egentligen? Det vi däremot vet är att Steve Jobs under sina sista dagar sov med ett brev från Bill Gates bredvid sängen. Det var aldrig ett alternativ att sluta tala med varandra. 88 FAIR

»RIKEDOM HAR ALDRIG SPELAT NÅGON ROLL FÖR MIG. ATT GÅ TILL SÄNGS VARJE NATT OCH VETA ATT JAG HAR BIDRAGIT TILL NÅGOT STORT OCH VIKTIGT ÄR VAD SOM ­BETYDER NÅGOT.« — Steve Jobs


»FÖR MIG ÄR DET INTE SÄRSKILT SVÅRT ATT VARA GENERÖS. JAG HAR ETT EGET FLYGPLAN. DET ÄR ALLA NI SOM FÖRSÖKER FÅ ­VARDAGEN ATT GÅ IHOP MEN SOM ÄNDÅ GER SOM ÄR ­VÄRDA BEUNDRAN.« — Bill Gates

FAIR

89


FAIR TALKS

STORA FILANTROPIDAGEN

/ MINGEL

En god sak Vi ställde två hjärtefrågor till några av d ­ eltagarna på Stora Filantropidagen som hölls i Stockholm i maj. Text

Mårten Niléhn Foto Patrik Engström

1. VARFÖR ÄR FILANTROPI SÅ VIKTIGT? 2. VAD ÄR »FAIR« FÖR DIG? 1. Sverige har ett av världens bästa statliga ­sociala skyddsnät, vilket vi ska vara stolta över. Men det räcker inte, varje individ har också ett ansvar att göra en personlig insats för den allmänna välfärden. En del kan bidra med ekonomiska medel, andra med sin tid. ­Filantropi är »win-win« för hela samhället! 2. Det finns många orättvisor i världen. Jag har valt att forska för att hjälpa personer med svåra sjukdomar. Någon annan kanske väljer att investera sin förmögen­ het på att starta en forskningsstiftelse. En filantropisk gåva (oavsett om det är tid ­eller pengar) är en investering i framtiden och till ett rättvist samhälle. Esther Edlundh-Rose, Karolinska Institutet 1. Filantropi är en ­fantastisk brobyggare i samhället. 2. Det kan betyda så många olika saker, men framför allt handlar det om ömsesidig respekt. Finns en sådan finns också empati. Roger Svenson, ­grundare av Stora Filantropidagen För mig är filantropi viktigt då vi tillsammans genom att bidra med kunskap, tid, engagemang och kapital kan hjälpa andra att bli självständiga. Med filantropi skapas de nödvändiga förutsättningarna. ›Fair‹ är för mig att alla ska ha samma möjlighet att skapa och påverka sin framtid oavsett ­startpunkt i livet. Johanna-elis ­Petersson, Nordea

90 FAIR

1. Filantropi kan vara skillnaden mellan liv och död. Inte minst i länder som USA där det inte finns samma sociala nät som i Sverige. 2. Har man mer än en tallrik gröt så är det självklart att man delar med sig. Agneta Sandelin och Georg Sessler

7 SNABBA TILL ALEX BUFFETT

Du kommer från en av världens mest förmögna familjer. Kan man ha en ­normal relation till pengar när ens ­f­arbror heter Warren Buffett?

»Hm, det kanske är en lite speciell s­ ituation … Vi försöker ju bli av med alla våra pengar, det är vad familjens stiftelse syftar till. Farmor Doris sa en gång, ›jag ­kommer vara som lyckligast den dag den sista checken studsar‹.« Du driver också din egen stiftelse, ­Learning by Giving, berätta om den.

»Vi delar ut pengar till universitets­ klasser som i sin tur identifierar olika ­projekt som de vill stödja finansiellt, vilket sker under överinseende av en lärare. På så vis vänjer vi unga människor vid filantropi samtidigt som vi slipper ha en stor administration. Vi har över 20 000 elever på 35 ­skolor som arbetar tillsammans med oss.« Hur mycket pengar får eleverna att dela ut?

»De får 10 000 dollar till varje projekt, som de sedan slussar vidare.« 1. När de ordinarie finansieringsformerna inte räcker till så är filantropi en fantastisk möjlighet. 2. ›Fair‹ är godhet och kamratskap, att tillsammans verka för en lite bättre värld. Ingrid Riedl och Mattias Königsson, Chalmers 1. Alla de hjälpinsatser som behövs i världen kan inte finansieras med skatter. I dag ökar avståndet mellan fattiga och rika. Vi lever i två parallella samhällen, ett för de välbärgade och ett för de utsatta. Så kan vi inte ha det! 2. Med ordet ›fair‹ så tänker jag i första hand på fair play, rent spel. Det innebär för mig i ett globalt perspektiv att ge alla medmänniskor samma möjligheter, att rättvist behandla de naturresurser som vi har till förfogande och värna om vår miljö. Human Fair Play! Christer Dagnelid, Dagnelidkliniken

Berätta om ett speciellt projekt som berört dig extra mycket?

»Åh, det är så många … Hundratals. Men om jag ska nämna ett, så var det några elever som hittade ett område i ­Boston med hemlösa som knappt någon hade brytt sig om. Våra pengar hjälpte till att sätta fokus på problemet.« Learning by Giving växer så det ­ knakar, berätta om framtiden.

»Vi vill expandera i Europa, och v­ arför inte i Sverige? Plus att vi nu även finns på nätet, vilket gör det hela så mycket mer skalbart. Så småningom vill vi kunna verka globalt.« Vilka är dina egna största förebilder?

»Lätt. Det är farmor och Warren. Kan jag ens göra en hundradel av vad de har gjort så vore det fantastiskt.« Vad är »fair« för dig?

»Min farfar var professor, för mig har utbildning alltid varit i fokus. Utbildning förändrar allt. Och med internet så är ­kunskap inte längre något endast för de privilegierade utan för alla. Oavsett om man går på Stanford eller är ung i Indien så har man åtminstone i teorin tillgång till samma kunskap. Det är ›fair‹ för mig.«


SMART NATUR FAIR TALKS De sinnrika krokarna på kardborrarna gav upphov till kardborrebandet.

/ NATURLIGT

Hur gör djur? En av de hetaste vetenskapstrenderna just nu är biomimik, när vi låter oss inspireras av naturens alldeles egna lösningar. Vad sägs om att klättra som en ödla eller simma som en haj? Här är åtta ­förbluffande uppfinningar hämtade från djurriket. Text

1. KLOK BAGGE

I Namibia lever ökenskalbaggen ­Stenocara i den torraste av miljöer. Skalbaggen överlever tack vare sin sköld på vilken morgondimman ­kondenseras och blir till en vattendroppe som rinner ner i en skål under munnen. Denna fiffiga lösning har inspirerat forskare till hur man samlar upp och omvandlar vattenånga till vatten med hjälp av stora nät. I förlängningen ska öken förvandlas till grönska. Tack vare en skalbagge …

2. RENLIG BLOMMA

Lotusblommans ruffa yta stöter automatiskt bort smutspartiklar. En egenskap som forskare har lyckats efter­ likna i fasadfärg för hus med resultatet att de inte behöver tvättas lika ofta.

Mårten Niléhn

3. NYTTIGA KNÖLAR

Att valar trots sin storlek är så smidiga i vattnet har förundrat vetenskapsmännen. Tills man upptäckte att knölarna på valens huvud ­reducerar vattenmotståndet med över 30 procent. En teknik som nu tillämpas i de mest skiftande produkter, från flygplansvingar till kylfläktar.

4. MÖNSTERHAJAR

När »hajdräkterna« slog igenom hos världens simstjärnor var resultat­ förbättringarna så stora att de snabbt förbjöds. Dräkterna använde sig av hajskinnets uppbyggnad av över­ lappande fjäll som minskar ström­ virvlarna, plus att smuts och bakterier inte fastnar i mönstret. Samma teknik har applicerats på lastfartyg och sjukhus, där man försöker undvika bakterie­tillväxt.

5. SNABB NOS

Japanska snabbtåget shinkansen svävar fram i över 300 kilometer i timmen. Tågets 15 meter långa spetsiga nos är inspirerad av kungsfiskaren, och framtagen av ingen­ jören och fågelskådaren Eiji Nakatsu. Ljudnivåerna sänktes samtidigt som energibehovet minskades och farten kunde ökas.

6. ENVISA KROKAR

Ett av de allra första exemplen på biomimik var när den schweiziske ingenjören George de Mestral ­efter en jaktutflykt försökte rengöra ­pälsen på sin hund som var helt täckt av kardborrar. Fascinerad av att de satt så hårt bestämde han sig för att undersöka dem närmare under sitt mikroskop, och fann då att de hängde sig kvar i sinnrika krokar. Efter åratal av experiment fick han 1952 patent på kardborrebandet.

7. LITEN MEN SMART

Biomatrica, ett amerikanskt vaccin­ företag, hade problem med att många av deras vacciner förstördes under transporten till tropiska länder. Lösningen kom med trögkryparen, som har en förmåga att överleva på minimalt med näring. Utifrån denna kunskap utvecklade Biomatrica en »remsa« gjord av socker på vilket ­vaccinet förvaras och kan transpor­ teras utan risk för att bli förstört.

8. STARK ÖDLA

Geckoödlan kan tack var en sinnrik konstruktion av hår på fötterna klamra sig fast på de mest omöjliga ställen. Rent teoretiskt skulle den kunna bära 125 kilo … Nu arbetar man på att ta fram kommersiella användnings­ områden: Från bildäck till kirurgtejp. Eller varför inte ett par handskar som gör att vi likt Spindelmannen svingar oss upp för husfasaderna? FAIR

91


FAIR TALKS

FILANTROPINS FRAMTID

/ ANSVAR

Hjälpande hand Från de gamla grekerna till ­Stefan Persson – filantropi är viktigare än någonsin. Text

Niklas Wahllöf

Den är minst sagt storslagen, den Wingårdhritade glasbyggnaden på Karolinska I­ nstitutets område i Stockholm och som ser ut att stäva över Solnavägen mot sjukhuset. Aula Medica, som den döpts till, rymmer kontor, restauranger, kafé och en hörsal för tusen personer där nu de ­medicinska Nobelprisföreläsningarna hålls. Men främst är byggnaden ett resultat av modern filantropi och fundraising. Bilden av en filantrop (grek. människo­ älskande) är ofta en åldrande magnat som med »noblesse oblige« ringande i öronen ger pengar till samhällsfunktioner då ingen välfärdsstat värd namnet finns. I Sverige var filantropen, fram till folkhemsbygget, en betydande figur. Sedan dess har stiftelser och insamlingar funnits, visst, men i dag är den svenska filantropen tillbaka på allvar – och bilden en annan, av såväl givare som mottagare. År 2007 rekryterades Mikael Horal till ­Karolinska Institutet som fundraisingchef. ­Efter år av förberedelser sjösatte då universitetet ­kampanjen Genombrott för livet med syftet att samla in en miljard kronor fram till 200-årsjubileet 2010. Det lyckades, och blev en av de mest framgångsrika kampanjerna vid ett europeiskt universitet någonsin. »Men när jag kontaktades visste jag inte vad fundraising var för något«, berättar Mikael ­Horal framför en spektakulär utsikt högt upp inne i Aula Medica. »Det här var dock strategiskt genomarbetat 92 FAIR

och förberett, vi hade definierat områden att söka stöd till och vilka som var målgruppen. Det är ingen unik kunskap att veta vem som har pengar, tricket är att få access till personen eller stiftelsen, få till ett samtal där våra behov kan möta donatorns vilja. Det är fundraiserns hantverk.« I skriften Genombrott för livet – ­Fund­raising vid Karolinska Institutet berättar kampanjens största donator (och just till Aula ­Medica), H&M-ordföranden Stefan Persson, om sin ­filantropifilosofi: »När man donerar tar man på sig ett ­ansvar«, säger han. »Man skänker inte till något som ska ta slut utan vill att verksamheten ska leva vidare. Därför är relationen till donatorn så viktig, man vill känna sig delaktig.« Denna delaktighet tycks vara skillnaden mellan dagens och gårdagens schablonfilantrop. I stället för att testamentera bort sin rikedom mot familjenamnet på en byggnad och ett gott eftermäle, är ett aktivt samarbete vanligare i dag. Mest namnkunnig är Microsoftgrundaren Bill

»VI KAN INTE LÄNGRE FÖR­ LITA OSS PÅ ATT ­STATEN TAR HAND OM OSS.«

Gates och hans fru Melinda vilka via sin rekordrika stiftelse nu arbetar med fattigdomsbekämpning i tredje världen i stället för med operativsystem i Silicon Valley. Ett svenskt exempel är Skypemiljardären Niklas Zennström som med sin Catherine driver Zennström Philanthropies och aktivt stödjer klimat- och miljöforskning. Mikael Horal igen: »I vårt fall är donationer grädden på m ­ oset. Men det är unika pengar – pengar där vi inte måste följa en eventuell forskningspolitisk inriktning, utan ger forskarna lite trygghet att gå på mer komplexa frågeställningar i stället för snabbt resultat«, menar han och nämner att bakom en av världens största bröstcancerstudier ligger just en donation med ett personligt engagemang. Så hur ser svensk filantropis framtid ut? Mikael Horal tror att detta bara är början. En ny insikt att staten inte mäktar ta hand om alla från vaggan till graven parallellt med skatte­ lättnader har gett filantropin ny luft under vingarna. Men också en mognad bland förmögna att söka ett innehåll, en delaktighet i s­ amhället och vilka värderingar man förmedlar till sin ­avkomma. Om Mikael Horal ska ge ett råd till den som sitter på medel så är det: »Engagera dig filantropiskt medan du är rimligt ung, så du kan följa med i projekten. Det är fundraiserns styrka, vi kan koppla ihop donatorn med mottagaren, bygga en personlig relation.«


FOTO PATRIK ENGSTRÖM

VI SOM GER

10 FILANTROPER RUNT VÄRLDEN. BILL OCH MELINDA ­G ATES, USA

Datamiljardärparet Gates beräknas att via sin stiftelse ha skänkt nästan 2 miljarder dollar bara under 2012 i aktiv fattigdomsbekämpning som exempelvis till malariamedicin. Sedan starten ska 28 miljarder dollar ha strömmat från paret Gates till tredje världen. LI KA SHING, HONGKONG

Via containerterminaler och skönhetsdetaljhandel har Li Ka Shing blivit världens rikaste asiat. Och en av de givmildaste i världen — minst 10 miljarder av hans dollar har gått till främst sjukvård och utbildning. GEORGE SOROS, USA

Stormrik valutaspekulant och hätsk debattör, men också stor filantrop. Har via sin stiftelse Open Society Foundation skänkt stora summor till demokratiutveckling i öst­ europeiska länder.

RÄTTVISA PENGAR

FAMILJEN WALTON, USA

Att grunda detaljhandelskedjan Wal-Mart visade sig extremt lönsamt, familjen Walton har till och med mer pengar än Bill Gates. Detta har också kommit bland annat utbildnings- och färskvattenprojekt till godo. HOWARD HUGHES, USA

Han må ha varit död i snart 40 år, den excentriske filmoch flygplanspionjären. Men de ­efterlevande håller dollar­stinna Howard Hughes ­Medical Institute vid liv, liksom miljardärens givarvilja.

AZIM PREMJI, INDIEN

Indisk kung på mjukvaror, och filantropi. Azim Premji satsar en stadig del av sina dollarmiljarder i hälso­- och utbildningsprojekt.

NIKLAS OCH CATHERINE ZENNSTRÖM, SVERIGE

Miljarderna från försäljningen av Skype ligger inte på hög. Via Zennström Philanthropies, där båda har ledande operativa roller, går stora summor till huvudområdena mänskliga rättigheter och klimat- och miljöforskning.

MARK ZUCKERBERG, USA

Facebookgrundaren Zucker­ berg är världens yngsta dollarmiljardär och har skänkt hundratals miljoner dollar till allt från skolor i New Jersey till ideella projekt i Silicon Valley. WANG JIANLIN, KINA

Köpcenter, hotell, biografer, varuhus och karaokebarer — men15 procent av förmögenheten på 11 miljarder dollar skänks till främst inhemska välgörenhetsprojekt.

WARREN BUFFETT, USA

Investeraren Buffett rankades av tidningen Forbes som världens rikaste 2008. Men 85 procent av hans förmögenhet ska gradvis doneras – främst till Bill & Melinda Gates Foundation som mottagit den största ­välgörenhetsdonationen i världshistorien.

När den australiske affärsmannen Paul Ramsay dog den 1 maj tidigare i år ­avslöjades vid testamentesöppningen en av de största privata donationerna genom tiderna. Ramsay, som gjort sig en förmö­ genhet på sjukhus, hade donerat varenda cent han ägde till en välgörenhetsstiftelse. ­Sammanlagt lite drygt 20 miljarder.

Mitt under bankkrisen 2008 fick Tonika ­Hirdman ett telefonsamtal som vände upp och ned på det mesta i hennes liv. Det var Luxemburgs premiärminister, den legendariske stats­mannen Jean-Claude Juncker som var på tråden. »Han frågade om jag ville bygga upp en ­f­ilantropisk stiftelse (Fondation de Luxembourg).« Tonika, som då var VD på investment­ banken ABN Amro, behövde inte fundera länge. ­Utmaningen var oemotståndlig. »Detta var en turbulent tid med arbetslöshet och utslagning, man kunde inte längre blunda för skillnaderna. Hos folk med pengar märktes en tydlig attitydförändring. Den ­självcentrerade kapitalisten var inte längre en ­förebild.« Blev människor snällare?

»Nja, det är kanske att gå för långt, men det var inte längre socialt accepterat att avstå från att bidra till samhällsutvecklingen.« Riktigt så långt har vi nog inte kommit i ­Sverige. Kan du se en skillnad mellan ­ Europa och Sverige?

»Ja, absolut. Det är så mycket mer fokus på filantropi i Europa, vilket säkert har en förklaring i att skatteavdragen för gåvor är mycket ­generösare, varför skatta bort pengarna när man kan ge bort dem? Sedan finns det så klart större privata förmögenheter på kontinenten.« Hur arbetar Fondation de Luxembourg?

»Vi är en paraplyorganisation som har till uppgift att stödja givare. Vi hjälper dem att etablera och driva sina stiftelser. Vår roll är att hitta bra projekt, men vi följer även upp arbetet för att försäkra oss om att pengarna används effektivt.« Finns det något projekt som har berört dig lite extra?

»Åh, det finns många, som till exempel The C. Ehrnrooth Foundation, där unga läkardoktorander ges möjlighet att arbeta sida vid sida med en världsledande professor i neurokirurgi vid Helsingfors universitetssjukhus.« Hur ser den typiske filantropen ut?

»Vi har många äldre utan barn som vill lämna efter sig något meningsfullt. Och så har vi fått en helt ny generation entreprenörer, mellan 40 och 50 år, som blivit förmögna genom egna ­företag eller inom finansvärlden. För dem handlar det inte bara om att skriva under en check, utan de vill vara engagerade direkt i projekten.« Vad är »fair« för dig?

»Att dela med sig av såväl sina rikedomar som erfarenheter.« FAIR

93


FAIR TALKS

ARKTIS OCH ENFALDEN

/ BRÄNNPUNKT

Kalla fakta

Bry dig om Arktis … men håll dig borta! Text

Mårten Niléhn

1991 FÖRBJÖDS ­EXPLOATERING AV ARKTIS. ÄNDÅ ÄR ETT ­FLERTAL OLJEBOLAG NU PÅ VÄG IN FÖR ATT BORRA.

6% AV JORDENS YTA UPPTAS AV ARKTIS.

14% HAR ISEN MINSKAT MED SEDAN 1970-TALET.

94 FAIR


Har vi förstått? Har vi verkligen förstått? Att om Arktis blir isfritt och Grönlandsisen smälter så kommer vattennivån i världshaven höjas med sju meter och vi står inför en klimatkollaps om sisådär 30–40 år. Vi har hört det till leda. Men har vi ärligt förstått? Nu annonserar resebyråer om att vi ska »åka och se Arktis innan det är för sent«. Hm, snart är det även för sent att se L ­ ondon. Och Amsterdam. New York? Bred ut en karta och du får en ganska bra uppfattning om vad som ­kommer hända. I dag är sjöisen runt Arktis 80 procent ­mindre än vad den var för 30 år sedan. »Denna ­förändring

är en av de största anledningarna till det allt våldsammare extremvädret vi har sett på senare år med översvämningar, torka och häftiga stormar«, ­berättar Jennifer Francis, professor vid Rutgers ­Institute. Så ställd inför detta, vad gör mänskligheten då? Jo, vi kommer på den oerhört intelligenta idén att börja borra efter olja i Arktis. Ryska ­Gazprom är redan i gång, andra oljeföretag står i startgroparna. Följderna av ett eventuellt olje­ utsläpp är o­ överskådliga. Olja bryts ner extremt långsamt i kyla och i dag finns inte heller någon möjlighet att sanera is från olja. Nej, vi har inte förstått.

7 METER KOMMER VÄRLDSHAVEN ATT HÖJAS OM DEN GRÖNLÄNDSKA INLANDSISEN SMÄLTER.

1880 TRODDE MAN FORTFARANDE ATT DET I ARKTIS FANNS EN Ö ­ PPNING TILL JORDENS MITT.

FAIR

95


FAIR TALKS

UNFAIR

50 000–100 000 MÄNNISKOR

1 600 år

1 600 ÅR

dog i hungersnöden i Somalia 2011. Brittiska forskare tror att katastrofen berodde på klimatförändringar som gjorde att det inte regnade på flera veckor.

40 PROCENT MINDRE EMPATI

har collegestudenter i dag jämfört mot år 2000, allt enligt en stor amerikansk ­undersökning. ­Förklaringen till detta tror man beror på att ­dagens ungdomar tillbringar mycket mer tid ensamma, exempelvis med tevespel.

AV LÅGLANDSREGNSKOGEN I BORNEO – SOM ÄR DUBBELT SÅ GAMMAL SOM AMAZONAS – HAR AVVERKATS.

2000

så mycket snabbare dör djur­ arter i genomsnitt ut efter det att människan kom till jorden. En liten ljusglimt är dock att utvecklingen har stannat upp något efter att mobiltelefonen/kameran kom i var mans hand. Genom att dokumentera hotade djurarter är det lättare att skydda dem.

/ EJ OKEJ

Upprop! En sida med saker vi vill förändra.

x

3 barn i ­minuten dör av ­sjukdomar som hade ­kunnat und­ vikas med bättre tillgång till vaccin.

ÅR ÄR TIDEN SOM DET TAR FÖR EN ­U TLANDSFÖDD MED UNIVERSITETS­ EXAMEN ATT FÅ JOBB I SVERIGE. 96 FAIR

I STYRELSERUMMET 15 % Kvinnor FOTO MATTIAS KLUM

2014

TUSEN GÅNGER

så lång tid tog det för ett o ­ mråde av g ­ laciärtäcket i ­Quelccaya i ­Anderna i Peru att bildas. ­Sedan tog det bara 25 år för det att smälta.

75 procent

COLLEGESTUDENTERS EMPATI

Snart nappar det inte längre.

85 % AV VÄRLDENS FISK­ BESTÅND HAR UTNYTTJATS TILL BRISTNINGSGRÄNSEN.

Med ett smältande Arktis öppnas möjligheten att fiska på helt nya områden. Men då riskerar vi också att rubba ett av de sista skyddade ekosystemen.

38,7 procent är kvinnor bland statssekreterarna. Den svenska ministerns närmaste man tenderar att vara just – en man.

25 år

85 % Män

15 procent — större än så är inte den kvinnliga styrelserepresentationen i svenska företag som omsätter mer än fem miljoner kronor.

2013 rapporte­ rade Starbucks om att på grund av klimatföränd­ ringar så hotas vårt morgon­ kaffe … Nya vädermönster med mycket regn har gjort att skördarna utsätts för angrepp av skadedjur. Dess­ utom har stora arealer land bli­ vit obrukbara på grund av erosion, vilket dramatiskt påverkar kaffe­ skörden.

»CHER OCH PEARL JAM GÖR INTE OBJEKTIVT SETT VÄRL­ DENS BÄSTA MUSIK, DET ÄR BARA JAG SOM TYCKER DET. EN MANLIG CHEF SOM BARA ­VÄLJER MÄN MÅSTE INSE ATT DET ÄR HANS SMAK OCH TYCKE SOM EXKLUDERAR KVINNOR.« — Lina Thomsgård

Statssekreteraren är med största ­sannolikhet en man.


TECKEN I TIDEN FAIR TALKS

/ VÄRLDSFÖRBÄTTRARE

Dennis ger ­klartecken Dennis Lennartsson vill med ­sats-­ ningen Spread the Sign ge alla döva barn i ­världen rätt till ett språk. Text

Han har skapat en internationell ordbok för teckenspråk och vill förändra livet för döva världen över med sajten Spread the Sign. FAIR fick en pratstund med Dennis Lennartsson, som blev utnämnd till Årets Sociala Entreprenör 2012 och året därpå valdes in i den globala organisationen Ashoka. Varför är ditt engagemang för döva och hörselskadade så starkt?

»Jag vill att alla barn ska ha rätt till ett språk! I dag finns det 70 miljoner döva över världen, 80 procent av dem kan inte läsa. Det vill jag ändra på. Min mor har alltid haft ett stort rättvisepatos som hon bankat in i mig och mina syskon, och det är nog det som jag får utlopp för i mitt arbete.« Har du någon personlig koppling till teckenspråk?

»Absolut. Jag växte upp med en hörselskadad bror och läste teckenspråk på gymnasiet och folkhögskola men ­lyckades inte med tolktestet.« Hur föddes idén till Spread the Sign?

»Det finns 20 miljoner döva barn i världen och i vissa utvecklingsländer hålls de gömda och får inte gå i skolan. I Indien är det till exempel förbjudet att teckna i skolan, det är så sorgligt. Så var det i Sverige på 1940-talet, då skulle barnen sitta på händerna och lära sig att artikulera i stället. Idén till Spread the Sign föddes ursprungligen av min kollega Thomas Lydell-Olsen som ville skicka döva elever från

»JAG VILL MINSKA ANALFA­ BETISMEN I­VÄRLDEN MED HJÄLP AV TECKENSPRÅK.«

Elin af Klintberg

Tullängsskolan i Sverige utomlands men insåg att det inte fanns några lexikon på nätet. Jag kom på namnet och en ­a­nsökan till EU skickades in 2005.« Vad driver dig?

»Jag hatar orättvisor men drivs av den sociala påverkan som jag kan bidra med tillsammans med mitt kollektiv. Jag tror att varje individ i världen har möjlighet att förändra livet för sig själv och andra.« Vad är målbilden för Spread the Sign?

»Jag vill minska analfabetismen i världen med hjälp av teckenspråk. I dag har vi mer än 220 000 tecken på sajten på nästan 30 nationella språk. Under de kommande åren ska vi försöka dokumentera ett 50-tal teckenspråk så att de blir tillgängliga på sajten. Vi tittar också på ett samarbete med Wikipedia, skulle det bli av skulle det vara en smärre ­revolution för teckenspråk.« Och framtiden?

»Just nu är vi precis i sluttampen med vårt nya projekt som är ett slags Google Translate för teckenspråk där vi inte bara kan översätta enstaka ord utan översätta hela stycken av text till teckenspråk. Bara tanken på vad det kan innebära för döva i utvecklingsländerna är svindlande.« När är du som mest nöjd med ditt jobb?

»För en tid sedan fick jag ett mejl från en mamma vars son hade ett syndrom som gjorde att han inte kunde tala. Genom Spread the Sign hade de tillsammans lärt sig tecken­ språk. Hon skrev och tackade mig för att hon för första gången kunde kommunicera med sitt barn. När man får ­sådan respons reser sig nackhåren.« Vad är »fair« för dig?

»Rättvisa är den viktigaste ingrediensen i ett demo­ kratiskt samhälle.« FAIR

97


FAIRWELL

98 FAIR

JESPER WALDERSTEN


Nordea Bank AB (publ)

En skola som ser alla Det ska inte spela någon roll var du växer upp och vilken skola du går i. Alla elever ska nå skolans mål och ha samma förutsättningar att lyckas. Ändå är det inte riktigt så. Teach for Sweden jobbar aktivt för att ändra på den saken. Genom att rekrytera nyutexaminerade akademiker och erbjuda dem lärarutbildning och arbete i skolor där extra resurser behövs, skapar man många vinnare. Eleverna, som får fler välutbildade lärare. Kandidaterna, som utvecklas och lär sig ledarskap. Samhället är också en vinnare, för ju fler elever som når ämnesmålen, desto bättre är det förstås. Och näringslivet har också nytta av projektet genom den ökade kompetens som uppstår. Och vi på Nordea, vi kan inte annat än att stötta en sån bra idé. Vill du veta mer vad Teach for Sweden gör? Kanske känner du någon som vill delta i programmet. Besök www.teachforsweden.se och läs mer.

Gör det möjligt


Vad är »fair« för dig?


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.