Skogen – Finlands gröna guld by Kirjakaari

skogen Finlands grรถna guld Sanna K arppinen & Keijo Penttinen

Skogen – Finlands gröna guld Redaktör Sanna Karppinen Texter Sanna Karppinen Bilder Keijo Penttinen Grafisk design Laboratorio Uleåborg Översättning till svenska Apropos lingua Oy Tryck Saarijärven Offset Oy, Saarijärvi 2013 Copyright © Kirjakaari, Jyväskylä Sanna Karppinen Keijo Penttinen

ISBN 978-952-5969-35-1 Denna publikation har utarbetats med stöd av stiftelsen Metsämiesten Säätiö.

Innehåll Inledning – den finsk a skogen

Skogsbruk och skogsvård – finländarna äger skog

Skogsindustrins fr amtid – är bioekonomi lösningen?

Arkitektur och design – skogen i fantasin

Välmåga ur skogen – en hälsans och lyck ans sk attk ammare

115

Inledning

Inledning — den finska skogen — Finland är ett av de skogrikaste länderna i världen. Här finns mer än 20 miljoner hektar skog, näst mest i Europa. Nära nog 80 % av Finlands landareal täcks av skog, ett område nästan lika stort som Storbritannien.

Bakom Finlands livskraftiga skogar och växande skogstillgångar ligger mångsidig know-how, ansvarsfull skogsindustri och innovationer inom skogsbranschen. Skogen utnyttjas inte bara mångsidigt, utan vårdas också omsorgsfullt.

Om skogen delades jämnt mellan alla finländare skulle var och en få över fyra hektar skog. Mängden är fyra gånger större än i Europa i medeltal. I den finska skogen ryms på fyra hektar upp till 2000 fullvuxna barrträd.

Finskt skogsbruk är långsiktigt och ansvarsfullt. Finländarna har ett starkt känslomässigt band till skogen. Största delen av skogarna är i privat ägo och skogens gröna guld går vanligen i arv från föräldrar till barn och barnbarn. Den finska skogen är i goda händer. Därför räcker den åt andra också.

Trädbeståndets årliga tillväxt är i Finland över 100 miljoner kubikmeter, trots att tillväxtperioden är kort, endast 2-3 månader. Under en enda sommardag växer det fram en miljon kubikmeter ny skog. Finlands skogstillgångar ökar hela tiden, eftersom träden växer mer än det fälls.

Men skogen är mycket mer än egendom. Skogen är en källa till hälsa och rekreation: en riklig skattkammare med naturprodukter och -läkemedel. I skogen slappnar kroppen och sinnet av. Luften man andas är ren – full av dofter.

I Finland finns så mycket skog att också de största städerna på längre avstånd ser ut att försvinna i skogens gröna famn.

Certifier ade skogar sköts ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Certifikaten beviljas av en oberoende tredje part. Skogscertifikatet visar att träet i produkten kommer från en hållbart skött skog. Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) är ett internationellt system för certifiering av skog som flertalet av de finländska skogsägarna är med i. Över 90 % av Finlands skogar är PEFC-certifierade. Finsk skog certifieras också enligt FSC-systemet (Forest Stewardship Council).

Finländarna har alltid levt av skogen I dag är svedjebränning, tjärbränning och flottande av virke längs stora älvar ovanligt. Trävaror och -produkter transporteras med långtradare, båt och tåg.

Svedjebränning betyder att träden på ett skogsområde bränns, så att näringsämnena frigörs i form av aska och kan användas av odlingsväxter. Svedjebrasorna brann i Finland senast på 1950-talet. Då reagerade man på att skogsarealen minskade och sågindustrin började utvecklas. Skogen fick ett helt nytt värde. Tjärbränning var en viktig näringsgren i Finland till slutet av 1800-talet. När järnfartygen ersatte träfartygen minskade tjärbränningen. I dag används mörk, doftande tjärolja till exempel som träskyddsmedel, naturmedicin och krydda.

”Hjälper inte bastu, brännvin och tjära, då är döden nära.” finskt ordspråk

Förhärskande i de finska skogarna är barrträden: tall och gran. I de doftande barrskogarna utgör tallarna cirka hälften och granarna en tredjedel av träden.

Björken är vårt dominerande lövträd. Den utgör en femtedel av Finlands trädtillgångar. Vårtbjörken är Finlands nationalträd.

Finland är ett långt land, med mycket varierande typer av skog, till exempel skogiga sandåsar, grandungar, fjällandskap med gles skog och skärgårdsskogar. Åbo skärgård i sydvästra Finland fylls på sommaren av segelbåtar och friluftare. Karlö i Bottenviken är en karg klippö utanför Uleåborg, med hundratals fågelarter.

Åland är Östersjöns största ö, vars landskapsblomma är gullvivan.

Insjöarnas sk ärgårdslandsk ap är som lapptäcken med gröna skogar, klippstränder och blått vatten.

Sand- och grusåsar är typiska för det finska landskapet. Åsarna bildades för mer än 9000 år sedan under istiden, när isen smälte och inom sig bildade åar som bar med sig sand och grus. Åsarna klyver de finska skogarna och vattendragen och bildar långa rena sandstränder. Det finns många liknande stränder även i Lappland, vid fjällälvarna. Vattnet som filtrerats genom åsarnas många lager är rent och drickbart grundvatten.

Klapperstensfält är tecken på en forntida strand. Där vattenytan sjunkit för väldigt länge sedan kan klapperstensfält finnas djupt inne i skogarna.

Finland är berömt för sina myrmarker, som täcker en tredjedel av landarealen. Besökare kommer långväga ifrån för att beundra de trädlösa myrarnas skönhet. Men största delen av myrmarkerna täcks av tall och dvärgbjörk.

Lapplands fjäll erbjuder oförglömliga naturupplevelser.

I Lappland lever man p책 gr채nsen mellan granskog och m채ktiga fj채ll.

Demo kuvasta tekstin joukossa Vene rannassa 1986, akvarelli, lyijykynä paperille, 56,5 x 75,5 cm Boat on Shore 1986, watercolour, pencil on paper, 56,5 x 75,5 cm

Fjällbjörkar.

Som sista träd på fjället kämpar dvärgbjörken sin sega kamp.

Att slå vakt om skogarnas mångfald är en väsentlig del av den finska skogvården. Cirka 5 % av Finlands skogsareal består av vild skog, som tack vare flera lager växtlighet och murkna träd har ett unikt växt- och djurliv. Rottorkade träd erbjuder hem åt hålbyggare, från hackspettar till gnagare.

Skogsbruk och skogsvård

Skogsbruk och skogsvård — finländarna äger skog — Det finska skogsbruket är ofta familjeskogsbruk. I Finland finns cirka 630 000 skogsägare. Om man räknar med alla familjemedlemmar finns det nästan en miljon skogsägare. De privata skogsägarnas skogsarealer är relativt små: vi känner verkligen vår skog.

Det finska skogsbruket är till stor del mekaniserat. Vården av skogarna går hand i hand med teknologin. Med moderna lösningar tryggas skogens välmåga och mångfald. Plantering av plantor, gallring, uppsamlande av träd och skötsel av hyggen strävar alla mot samma mål: en mångsidig skog som förnyas snabbt.

Skogen förenar släkter och släktled. Önskan att värna om vår dyrbaraste egendom går i arv från generation till generation. Ungefär 60 % av de finska skogarna ägs av privatpersoner, sammanslutningar och dödsbon. Staten, kommunerna och skogsbolagen äger ungefär 40 % av skogarna och staten är den överlägset största enskilda ägaren.

Runt om i Finland finns gott om utbildning inom skogsbranschen och branschen är väldigt högt uppskattad. Våra skogar sköts av många yrkesgrupper, från skogsarbetare till skogsmaskinsförare och forstmästare. Många av våra skogsexperter arbetar också internationellt. De behärskar trädets hela livscykel, från skogsvård till avverkning, transporter, fortsatt bearbetning och nya innovationer.

I Finland finns ett brett nätverk av yrkesfolk inom skogsbranschen, av vilka en del ger råd åt skogsägarna och hjälper dem. Skogsägarna får stöd av bland annat skogsvårdsföreningar, skogsserviceföretag och Finlands skogscentral. Proffsen inom skogsbranschen och skogsägarna verkar tillsammans för våra skogars bästa.

De finska läroanstalterna och företagen inom skogsbranschen idkar ett intensivt samarbete och till exempel studerandenas lärdomsprov görs till största delen som beställningsarbeten. Arbetslivet gagnas av de nyaste forskningsrönen och får kunnig arbetskraft. Vår skogskompetens är tvärvetenskaplig och effektiv.

Skogsbr anschen har i Finland rikligt med forsknings- och utvecklingsprogram samt testmiljöer. Insatserna på forskning och utveckling inom finskt skogskunnande är flera hundra miljoner euro årligen och förutom företagen satsar staten mycket på forskningen inom branschen. Skogsbranschen är internationell på alla nivåer. Finnish Bioeconomy Cluster Oy (FIBIC) är en unik koncentration av finsk know-how inom bioekonomi samt skogs-, verkstads- och kemiindustri. FIBIC kombinerar kunnandet hos företag, forskningsanstalter och universitet och erbjuder exceptionella möjligheter att tillämpa ny teknologi i praktiken, bilda tvärvetenskapliga nätverk och komma ut på marknaden med mångsidiga skogsprodukter.

Inventeringen av rikets skogar (VMI – valtakunnan metsien inventointi) startade i Finland för över 80 år sedan. Man insåg då att en hållbar användning av skogarna är möjlig endast om skogstillgångarna är detaljerat kända. Skogsforskningsinstitutet Metla har inventerat rikets skogar sedan år 1920. Inventeringen omfattar alla skogsägargrupper och ger årligen information om skogstillgångarna, trädens tillväxt och hälsa, förändringar i markanvändningen samt skogarnas ägarförhållanden och mångfald. Informationen används vid planering och uppföljning av skogspolitiken på statlig nivå och landskapsnivå samt för uppfyllande av internationella rapporteringsförbindelser. De årliga provytemätningarna i terrängen är den viktigaste informationskällan, men VMI utnyttjar också satellitbilder och kartinformation. Finsk inventeringskunskap är efterfrågad utomlands och Metla stöder inventeringsprojekt i bland annat Nepal, Vietnam, Kenya och Tanzania. Dessutom tillhandahåller Finlands skogscentral information om skogstillgångarna i privata skogar för planering på det privata planet.

Skogsbr anschen hör till Finlands största utnyttjare av mobilteknologi Inom finskt skogsbruk används ofta trådlös teknologi, såväl vid logistik och transport som vid fastställande av geografisk information. Till exempel gränsdragning vid naturskydd, övervakning av sågar och optimering av långtradarnas rutter sköts elektroniskt.

Skogsstudierna i Finland är högklassiga och studerandena får färdigheter att ta sig an många olika uppgifter inom skogsbranschen. Skogsspecialister utdimitteras från flera yrkesskolor, yrkeshögskolor och universitet runt om i landet. Yrkesskolorna erbjuder möjlighet till grundexamen från flera skogsutbildningsprogram, såsom skogsenergiproduktion och skogsbruk. De som utexaminerats kan arbeta till exempel som skogsmaskinförare, skogsbruksföretagare eller inom bioenergibranschen. Läroavtalsutbildning och fristående examina är vanliga. Finsk skogsutbildning och forskning är aldrig bara teori, utan även universitets- och högskolestuderandena tillbringar mycket tid ute i skogen under sina studier. Från yrkeshögskolorna utexamineras experter på naturresurser och skogsbruksingenjörer och från universiteten bland annat forstmästare, ekologer och biologer.

Skogsmaskinför are och andr a skogsarbetare utbildas i flera läroinrättningar runt om i Finland. Skogsarbetarna rör sig i skogarna året runt, förutom i juli då det är som hetast och under de mest snörika månaderna.

Tack vare skogsförnyelseplikten är den finska trädproduktionen hållbar. Skogsägaren är förpliktigad att se till att ett utvecklingsdugligt plantbestånd växer på det avverkade området inom en rimlig tid efter avverkningen.

Att äga skog är placeringsverksamhet, men framför allt en känslosak. De privata skogsägarnas skogsarealer är i Finland ytterst små. När skogsvården och ägarbytena planeras omsorgsfullt ger skogen ekonomisk trygghet och glädje åt familjen långt in i framtiden. Att äga skog är ett långsiktigt arbete. Finsk skog går oftast i arv från föräldrar till barn och barnbarn. Skogen har sin plats i generationsväxlingen och är en viktig resurs på det mentala planet. Största delen av skogsägarna är finländska familjer och dödsbon och det är ovanligare att skog skaffas genom köp. Skogsägaren är allt oftare en kvinna som bor i en stad. Den finska skogsägaren är själv ansvarig för sin skog, men kan köpa skogsvårdstjänster av experter. Skogsplanen är skogsägarens viktigaste handbok och guide och görs upp för en lång tid åt gången. Planen innehåller information om bland annat trädbeståndet, skogsvårdsuppgifter, avverkningstidtabellen och särskilt värdefull natur.

Finsk skogsforskning Trots att användningen av skog har ökat kraftigt i Finland under de senaste årtiondena har skogstillgångarna ökat ännu snabbare. Förklaringen är att skogarna vårdas och används enligt information och förståelse som erhållits genom skogsforskning. Skogsforskningens traditionellt starka områden är skogsvård, odling, inventering och skogsförädling. De senaste åren har bioenergi, träprodukter, bevarandet av skogens mångfald, klimatförändringen och balansen mellan skogens olika användningsområden blivit allt viktigare. Ett intressant nytt område inom skogsforskningen är skogens hälsoeffekter. Skogen är i rekreationsbruk en betydande källa till hälsa och dessutom innehåller träd, bär och andra skogsväxter många bioaktiva föreningar med medicinsk effekt. Skogens gåvor kan användas i hälsofrämjande livsmedel. Så gott som alla viktiga aktörer inom skogsbranschen deltar i skogsforskningen, bland annat Forststyrelsen, Finlands skogscentral och skogsföretagen. Största delen av forskningen genomförs på Skogsforskningsinstitutet och universitetens forstvetenskapliga fakulteter. Tropikinstitutet i Vik (VITRI) är en forskningsinstitution för tropiska skogar vid Helsingfors universitet. VITRI har sedan år 1980 forskat i bland annat bevarande av mångfalden i tropiska skogar, gruppbesittning av skog, naturskogars återhämtning och trädodling på åkrar. Inventering av skogstillgångar är finsk knowhow som uppskattas även internationellt. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO (Food and Agriculture Organization) samarbetar med Finlands skogsforskningsinstitut bland annat vid inventeringen av tropiska skogstillgångar i Afrika.

Skogarnas diversitet är värd att skyddas. I Finland har vi flera olika program för skyddande av mångfalden i skogarna, som skogsägarna kan erbjuda sina skogar till. Om skogen godkänns ersätter staten skogsägaren för de inkomstförluster naturskyddet orsakar. Avsikten med programmen är att ge skogsägarna en möjlighet att sköta om och skydda skogsområden som är viktiga för dem. Som orsak till skyddet duger till exempel känslovärden, skogens skönhet, naturligt tillstånd och traditioner.

Finsk skogskunsk ap sträcker sig över hela kretsloppet från frö till fullvuxet träd. Allt börjar med frön, som odlas till friska plantor. Största delen av de finska plantorna är klumprotsplantor, som planteras på våren, försommaren och hösten. Planteringen börjar med jordbearbetning. Plantan växer bäst om den planteras i fuktig, nyss vänd jord.

Vårdad skog växer snabbare än skog i naturligt tillstånd. Om plantbeståndet som planterats efter avverkning lämnas åt sitt öde fylls området småningom med mindre värdefull lövskog, som glasbjörk och rönn. Kontrollerad användning och planerad odling garanterar en snabbare förnyelse: skogen växer till full storlek tiotals år snabbare än i naturligt tillstånd.

Finsk a skogsmaskiner rör sig försiktigt i skogen. Vid de första gallringarna får bara 3 % av träden skador. En lämpligt omfattande gallring i rätt tid får de kvarvarande träden att växa så det knakar till timmerstorlek. I en ovårdad skog behöver träden upp till 40 år längre tid för att växa sig lika stora. Gallring och förnyelseavverkning ger energived som biprodukt. Energivedsgallring kan göras redan i 10 meter hög skog. De finska maskinerna för tillvaratagande av energived är av internationell toppklass. Den finska trädavverkningsindustrin tar hela tiden fram nya innovationer, med vilka träden tas från skogen så ekologiskt och skonsamt för miljön som möjligt. Skogsmaskinens ljud och ljus i den mörknande kvällen avspeglar finsk styrka, sisu och kompetens när de är som bäst.

I Finland sköter många skogsägare själv om vården och gallringen av sin skog. Traktorer avsedda för skogsarbete, skogstrailers och -lastare samt maskiner för vedtillverkning underlättar skogsägarnas arbete.

Dikning av torvmarker har i tiden varit en del av den finska skogsvården. Genom att våta torvmarker dikas förbättras trädens tillväxt och trädproduktionen ökar. Nuförtiden består dikningsarbetet i att sätta i skick gamla dikningsområden. I fuktig terräng sker avverkningen på vintern. Snön skyddar marken och trädens rötter. När trädet fällts försöker man transportera det från skogen till sågen eller pappersfabriken inom några veckor. En knapp månad efter fällningen är trädet redan torkat och färdigt för fortsatt förädling. En knapp femtedel av skogstransporten av råvirke görs med skogsägarnas egna traktorer från avverkningsstället till en skogsväg. Virket hämtas sedan med virkeslastbilar och transporteras vidare till sågar och fabriker eller till hem för uppvärmning. Det finska vägnätet för skogsbilar är internationellt sett unikt. Det finska virket rör sig i huvudsak på hjul. Det heltäckande nätverket av skogsvägar garanterar att de tunga virkesbilarna når virket i skogen.

Den finsk a skogen gödslas vid behov med traktorer eller flyg. Med hälsogödsling korrigeras störningar som upptäckts till exempel genom barrprov. Skogens tillväxt främjas genom tillväxtgödsling. Med tiden blir också den bästa furuskogens tillväxt långsammare och det är dags för föryngringsavverkning. I Finland är tallskogarna mest långlivade och har en omloppstid på över 100 år. Granskog får växa i 70100 år och björkskog 40-50 år. Det växer mer skog än det fälls.

På avverkningsomr ådena lämnas alltid sparträd och ofta också fröträd. Höga stubbar och träd som lämnats att murkna på marken eller stående fyller en viktig uppgift. De erbjuder bostad åt insekter och hålbyggare, såsom hackspettar. Sådana rötträd är en del av skogens mångfald. Energived kan bestå till exempel av avverkningsrester, såsom kronor och stubbar. När energiveden samlats in för nyttobruk går jordbearbetningen och planteringen av den nya skogen lättare. Att stubbarna avlägsnas förebygger också rottickor, som är skadliga för skogen. Allt restvirke från avverkningsområdet används inte som energived. För att jorden ska hållas näringsrik lämnas en del av kronmassan och stubbarna kvar.

Skydd av vattendr agen är en del av den finska skogsvården. Vid stränderna lämnas skyddszoner, där stubbarna inte tas bort och jordytan inte söndras.

Hyggesbr änning är kontrollerad bränning av skog och en gammal skogsvårdsmetod som används än i dag. Hyggesbränning är vanligast i storskaligt skogsbruk där skogsarealen är tillräckligt stor. Hyggesbränningen utförs i maj-juni, då naturen är som torrast och ännu inte så lummig. Hyggesbränningen börjar med att man tänder på kanten av området som ska brännas i motvind. Branden framskrider långsamt och kontrollerat tills man i slutskedet tänder på även andra kanten av området. Därifrån rör sig elden snabbt i medvind tills eldfronterna möts i mitten i väldiga flammor. Eldens dån är öronbedövande. Hela ön Iso-Häntiäinen i Konnevesi i Mellersta Finland avbrändes på en gång. Öns trädbestånd hade skadats i sommarstormarna så att det enda som återstod var svårframkomliga snår. Avbränningen hjälper naturen på ön till en ny start. Askan som bildas vid en brand spelar en viktig roll i skogens naturliga kretslopp och förnyelse och det gör också stormskadorna.

Skogsindustrins fr amtid

Skogsindustrins framtid — är bioekonomi lösningen? — Den finska skogsindustrin baserar sig på hållbar användning av trä. Trä är vår mest betydande naturresurs och finskt virke, finsk cellulosa och finska pappers- och kartongprodukter är kända i hela världen. Skogsindustrins andel av Finlands export är cirka en tredjedel.

Skogsindustrin är för Finlands nationalekonomi vad rötterna är för ett livskraftigt träd. Skogsbranschen sysselsätter i Finland cirka 170 000 personer och skogsindustrin ungefär 50 000. Var tionde finländare får sitt levebröd genom skogsindustrin eller branscher som har samband med den.

Skogsindustrin utvecklas hela tiden. Framtidens finska kunnande representeras av mångsidiga förädlade träprodukter, såsom smarta och förnybara förpackningsmaterial samt innovationer inom träarkitektur och lösningar inom helhetsinriktad bioekonomi.

Skogsindustrin är en av de största industrigrenar i Finland som investerar i hemlandet. I vårt land finns såväl internationella skogskoncerner som små och medelstora företag i skogsbranschen.

Träets möjligheter som förnybar, återvinningsbar och miljövänlig råvara är obegränsade. En träbaserad bioekonomi och biobränslen raffinerade av trä erbjuder hållbara lösningar med tanke på människors välmåga och de energifrågor som berör hela världen.

Den finska skogen är värdefull valuta både på den inhemska marknaden och internationellt sett.

Skogsindustrin är ett lokomotiv i den finska välfärden och drar med sig alla andra industrigrenar. I Finland finns moderna fabriker, mångsidig kunskap och högklassigt virke.

Som sågvaruproducent hör Finland till de största i Europa och den finska sågindustrin producerar mer än 10 miljoner kubikmeter per år. De äldsta sågarna i Finland som fortfarande är i verksamhet är från 1800-talet. Sågindustrins moderna förädlingsprodukter och innovationer är bland annat termoträ, impregnerade träprodukter och limträskivor, inrednings- och utomhuspaneler, dörr- och fönsterkomponenter och limträbalkar. Den finska sågindustrin är ekologisk och biprodukterna används noggrant: barken bränns, flisen används som råvara för cellulosa och spånen omvandlas bland annat till pellets.

Pappersindustrin står för den finska skogsindustrins mest betydande exportprodukter. Nästan allt papper och all kartong som produceras i Finland går till export. Andra pappersindustriprodukter är cellulosa och moderna förpackningsmaterial.

Tr äden flyttas snabbt fr ån skogen till pappersfabrikerna för fortsatt förädling. Av kemiskt avskild träfiber, det vill säga cellulosa, tillverkas papper, kartong och papp. Utvecklandet av nya polymerer och biobaserade plaster är i Finland av toppklass. Trä återanvänds och återvinns i hög grad i Finland. Returfiberpapper är ett ekologiskt alternativ och även i byggbranschen används mycket returträ. En träfiber håller att återanvändas 5-6 gånger.

Finland är en föregångare inom bioekonomi Vi använder, producerar och förädlar vår förnybara naturresurs träet både till energi och till miljövänliga produkter. Framtidens bioekonomi kombinerar skogsforskning, fysik, kemi och teknik. Träbiomassa är en veritabel grön skattkammare för industrin. Av cellulosa kan man till exempel industriellt tillverka allt det man kan tillverka av råolja. Skogsindustrins mest betydande framtidsprodukt är träbaserad förnybar energi. Den är grunden i bioekonomin. Bioraffinaderiernas produkter är bland annat andra generationens syntetiska biodiesel, bioetanol, biobrännolja och bioenergi. Inom bioekonomin utvecklar man bioenergi och biobränslen. De kan ersätta fossila bränslen och annat som belastar miljön, bland annat olja, stenkol och elektricitet. Den finska träindustrins målsättning är att 20 % av träindustrins omsättning senast år 2020 ska komma från bioenergi eller därtill hörande affärsverksamhet.

Briketter och tr äpellets tillverkas av biprodukter från snickeriindustrin, såsom sågoch hyvelspån (kutterspån). Spånen som bildas vid sågning av träet används också i skogsindustrin direkt genom bränning. I finska skogsindustrifabriker används ofta förnybara bränslen.

Torv är ett biobränsle som förnyas långsamt och som används i kraftverk för energiproduktion. När torvbrytningen på en mosse slutar återställs eller beskogas området.

Moderna CHP-kr aftverk fungerar till stor del på energived, alltså avverkningsrester. Kraftverken hör till de största användarna av skogsflis. Värme- och elkraftverken som använder trä har små utsläpp. Tack vare effektiv förbränningsteknik med snabb förbränning i hög temperatur minskar mängden skadliga förbränningsgaser.

Tr äfiberbaser ade innovationer är bland annat nya vätskeförpackningar, hushålls- och hygienprodukter, träförpackningar samt etiketter och omslag. Den teknologiska forskningscentralen VTT och Aalto-universitetet har av trä utvecklat nanofibrillerad cellulosa (NFC), som är en mångsidig ersättning för plast. Med hjälp av bio- och nanoteknologi bearbetas träfibrer till olika mjuka papper och hinnor, som skyddar till exempel livsmedel från att fara illa. Med nanocellulosahinnor kan man också tillverka utskrivbar elektronik och flexibla skärmar, kretsar och solpaneler. Hinnan som innehåller information kan fästas på olika material, som metall eller trä. Hinnan är vattenfast, isolerande och vid behov genomskinlig.

Skogsinnovationer möjliggör en framtid som bygger på skogen. Den finska bioekonomin syns till exempel i byggande, inredning och förpackningsmaterial. Inom bioekonomi kombineras trä på ett fördomsfritt sätt med andra material. Produkter av oförnybara material ersätts med alternativ av trä. Träprodukter är lätta, hållbara och förmånliga. De belastar inte miljön i någon som helst del av sitt kretslopp. Genom nanoteknologi åstadkoms nya tillämpningar för livsmedels- och läkemedelsbranschen. Smarta trä- och pappersprodukter reagerar på användarens behov. En smart läkemedelsförpackning skickar tack vare sin elektriskt ledande tryckfärg information om att medicinen tagits till patientinformationssystemet. Mikrofibrillär cellulosa är ett lätt och starkt råmaterial för förpackningsbranschen. Det passar också bygg- och möbelindustrin, bil- och elektronikindustrin samt livsmedels-, läkemedels- och kosmetikindustrin. Mikrofibrillär cellulosa kan ersätta till exempel plast och aluminium.

Rör du om i en flishög kan du känna doften av finskt trä!

Med ny teknik k an tr äflis förgasas och förädlas till biogas. Den är en perfekt ersättning för fossilgas. Träflis är en ekologisk, förmånlig och mångsidig energikälla. Flisen ger energi och värme åt fabriker, lantbruk, trädgårdar och vanliga hem, till exempel via fjärrvärmenätet. Många företag har varit med om att utveckla finsk bioolja, som kan tillverkas av alla träslag som växer i Finland. Bioolja kan användas vid el- och värmeproduktion samt efter fortsatt förädling i fordon och kemiindustrin.

Nya tr äbaser ade lösningar för tr ansportindustrin utvecklas ständigt i Finland. I Europa tillverkas 400 miljoner lastpallar varje år. Lastpallar av trä kan användas flera gånger, repareras och återvinnas. I Finland gör man till exempel trädgårdsmöbler av gamla lastpallar. Finska packningsmaterial är ekologiska och lämpar sig för transport av såväl konsumtionsvaror och elektronik som livsmedel. Företagen som tillverkar lastpallar förbinder sig att föra bort och återvinna sina kunders packningsmaterial av trä. Packningsmaterial som går till export har alltid en internationell ISPM-15-stämpel (IPPC) och passar också länder dit man inte får föra behandlade träprodukter. I Finland tillverkas också hållbara lastpallar av papp, som återvinns via pappinsamlingen och som kan ersätta trä-, plast- eller styroxpallar.

Tr ä vinner terr äng i världen som huvudsakligt byggmaterial, inte bara när det gäller småhus, utan också höghus och kontor. I Finland fästs stor uppmärksamhet vid byggnaders energieffektivitet samt byggandets och byggmaterialens koldioxidfotavtryck. Den finska skogsindustrin utvecklar modernt och ekologiskt träbyggande. Människan mår bra i skogen och i byggnader av trä. Genom att öka andelen trä i byggandet kan man snabbare nå energioch klimatmålen.

Skogarna binder koldioxid ur luften när de växer. Därför finns i varje träprodukt, till exempel ett hus eller en möbel, koldioxid i förvar. Ett kilo torrt trä binder 2 kilo koldioxid. I Europas skogar finns det nära nog 10 miljarder ton kol, i träprodukter 60 miljoner ton. Koldioxid finns lagrat också i pappers- och kartongprodukter. Byggande och byggnader åstadkommer en tredjedel av världens alla koldioxidutsläpp. Lösningen till problemet finns i träet. Medan tillverkningen av andra byggmaterial avger koldioxid, binder träet det i sig. Ett egnahemshus av trä binder lika mycket koldioxid som körning med egen bil avger under tio år. Ett egnahemshus i trä med sina möbler kan lagra så mycket som 30 ton koldioxid. Trä är världens mest energieffektiva material. När träet man byggt av i sinom tid förstörs genom att brännas avger det bara så mycket koldioxid som det lagrat under sin livstid. I Finland görs 40 % av nybyggena i trä och av fasaderna cirka 50 %. I Europa är träets andel som byggmaterial bara 4-9 %. Om bostadsbyggena i Europa koncentrerades till trä skulle belastningen på naturen sjunka med mer än hälften. (Rakennustieto och Skogsindustrin rf)

Tr äbyggande har en lång tradition i Finland och yrkesskickligheten är gedigen på området. Träprodukt-, möbel- och snickeriindustrin sysselsätter i Finland 40 000 personer och byggbranschen mer än 170 000. I Finland vet vi hur man bygger vackra, hållbara och ekologiska byggnader av trä. Trä är ett hållbart och lätt bearbetat material. Därför är det ekologiskt att bearbeta och förädla trä. Fanerskivor av finskt trä används vid byggande och i transportmedel, till exempel tåggolv. Faner är lätt och hållbart. Också traditionella spånskivor och spånskivor förstärkta med laminat lämpar sig för många användningsändamål. Trä isolerar värme 15 gånger bättre än betong. Därför spar träbyggande energi. En trivsam byggnad i trä andas och jämnar ut luftfuktigheten. Trä skapar en hälsosam boendemiljö och eftersom trä också har antibakteriella egenskaper passar det ypperligt även i fuktiga miljöer som bastur och tvättrum. Byggingenjörer och arkitekter känner det finska träets egenskaper och möjligheter. I framtiden samarbetar arkitekterna allt mer med olika experter och sina kunder. Finländarna har också hög kompetens när det gäller långa trästrukturer, som används till exempel i broar.

Arkitektur och design

Arkitektur och design — skogen i fantasin — Finländarna är fördomsfria användare och utvecklare av trä och träförädlingsprodukter. Skogen har alltid inspirerat finska hantverkare, konstnärer och arkitekter. Traditioner och värderingar som har att göra med skogen sitter också djupt i finländarnas själ och hjärta. Skogen har sin plats i både vardag och fest.

Finskt träbyggande är både skapande, praktiskt och ekologiskt. Vår internationellt mest kända arkitekt Alvar Aalto var välbekant med träet som material. Han använde sig av traditionella byggsätt, såsom timmerknutar, på fördomsfria sätt och utnyttjade också trä som inredningselement.

Finsk design och produktplanering och finska bruksföremål andas kärlek till skogen. Råvarorna består ofta av certifierad skog eller återanvänt trä. Vid tillverkningen av finska träprodukter beaktas energieffektiviteten och när produkten är slutanvänd gör man sig av med den genom återvinning.

Skogen lever i byggtraditionerna och inredningen i de finska hemmen. Träet skapar en hemtrevlig stämning inomhus och sitter bra i den omgivande miljön, både i staden och på landsbyggden. Trä är alltid en fröjd för ögat.

Skogen och tr 채et som material spelar en viktig roll i den finska arkitekturen. Tystnadens kapell i Kampen i Helsingfors centrum 채r ett synligt exempel.

Kuokk ala kyrk a i Jyväskylä är ett unikt konstverk såväl inuti som utanpå. Kyrkan, som är så gott som helt uppförd i trä, har en altartavla som avbildar naturens mysterium. Stämningen är avsedd att få besökare att stanna upp och stilla sig. Pasi Karjulas konstverk i trä ”Jesus säger: Jag är livets bröd” som altartavla i Kuokkala kyrka.

Tr ästadsdelar är levande finsk stadskultur och populära turistmål. På Busholmen i Helsingfors byggs i framtiden Finlands största träkvarter, Wood City. Den moderna helheten avsedd för arbete och boende kommer att omfatta 28 000 våningskvadratmeter bostäder och hotell samt affärs- och kontorsbyggnader. I byggnaderna används CLT-skivor, pelar-balklösningar och många olika utvändiga och invändiga ytmaterial av trä.

Exempel på skickligt finskt tr äbyggande är till exempel Metla-huset på Joensuu universitets campusområde, som färdigställdes år 2004. Det är den första stora kontorsbyggnaden av trä som byggts i Finland. Huvudmaterialet i Metla-huset är finsk gran. I konstruktionen och inredningen har man dessutom använt nästan alla träslag som växer i Finland. Metla-huset är den perfekta miljön för skogsforskare. Byggnaden planerades av arkitekten Antti-Matti Siikala på SARC Oy.

Haltia naturcentrum representerar ekologisk arkitektur och modernt träbygge. Den är den första offentliga byggnaden i Finland som gjorts av CLT-skivor. Lager av massivträ som limmats i kors (cross laminated timber) bildar byggnadens ryggrad och lämpar sig för stomme, mellanbotten och tak. Haltia, som byggts i Esbo i Noux nationalpark, värms med bergvärme och solenergi och från taket tar man till vara regnvatten. Byggnaden är ritad av arkitekt Rainer Mahlamäki. Forststyrelsens hus Pilke i Rovaniemi blev klart år 2010 och är ett föredöme i ekologiskt träbygge. Det är planerat av Teemu Palo och Juhani Suikki på Arkkitehtityöhuone Artto Palo Rossi Tikka Oy. Pilkes koldioxidfotavtryck är hälften så litet som det från ett hus av sten och metall i motsvarande storlek. Lusto är Finlands skogsmuseum och ett vetenskapligt centrum i Punkaharju.

I Finland finns många hantverk are som tillverkar högklassiga och unika möbler av finskt trä. Alvar Aaltos Jakkara 60 från 1933 representerar klassisk finsk möbeldesign. Pallen är tillverkad med en speciell, patenterad metod, där man böjer benen av massivt trä i 90 graders vinkel och fäster dem med skruvar. Komplicerade fogar behövs inte. Jakkara inledde de industritillverkade möblernas tidevarv.

Kvalitetsleksaker av tr ä har tillverkats i Finland genom tiderna och från och med 1923 har Jukka-leksaker fascinerat barn i Finland och runt om i världen. Gamla träleksaker kan beundras bland annat på leksaksmuséet i Jämsä.

Erkki Niemistö är en instrumentbyggare och konstnär från Mellersta Finland. Alla hans instrument är gjorda av finsk gran och björk. Han använder också återvunnet trä i sina instrument.

Skogen är en viktig inspirationskälla för finska konstnärer. Många av våra internationellt kända målare, såsom Magnus von Wright, Akseli Gallen-Kallela, Eero Järnefelt och Pekka Halonen, har hänförts av skogen. Ett konstverk kan vara en del av ett levande träd. Sanna Karlsson-Sutisnas träskulptur ”Vardagens pilgrim” (2004) är snidat i en björk i Brunnsparken i Helsingfors. Seppo Uuranmäkis uppseendeväckande konstverk ”Gungaren” (2002) är gjort i glasfiber och trä. Figuren under landsvägsbron i Jyväskylä fångar många blickar. Eva Ryynänens skulptur ”Sju bröder vid jättekastet” är gjord av en enda träbit och placerad inuti ett tv-bord designat av Ryynänen. Verket hänvisar till Aleksis Kivis berömda roman Sju bröder (1873).

Av tr ä tillverk as korgar, skäppor och köksredskap, som är populära i vanliga finska hushåll.

Den finsk a bastun skulle inte vara komplett utan doftande bastukvastar av björk. Bastukvasten görs av vårtbjörk på högsommaren. Den ger härlig skogsdoft i bastun.

Välmåga ur skogen

Välmåga ur skogen — en hälsans och lyckans skattkammare — km²). Till våra sydligaste nationalparker hör Ekenäs skärgårds, Skärgårdshavets och Noux nationalpark. I nationalparkerna får man vistas fritt, men med hänsyn till naturen. Där finns tusentals kilometer märkta rutter.

De finska skogarna är öppna för alla friluftare. Allemansrätten garanterar att alla får njuta av skogens tystnad och hälsosamhet och naturens rena gåvor i lugn och ro, både på statens och privata skogsägares marker. Alla får också plocka bär och svamp.

I Finland finns 19 naturreservat. De är alla skyddade områden där det endast är tillåtet att röra sig längs märkta rutter. En del av våra värdefulla naturreservat är fredade så att endast forskare och andra skogsexperter får använda dem.

Det finska viltet får jagas på lagenliga tider. Vårt jaktsystem ser till att viltvården är kontrollerad och beaktas även i skogsvården, till exempel genom att spelområden för tjädrarna sparas. Vårt jaktsystem är ett fint exempel på hur aktörerna i skogsbranschen samarbetar. Användningen av skogen övervakas och mångfalden bevaras.

Det är tur att det finns så mycket skog i Finland. I trädens stämningsfulla hägn kan tanken vila och sinnena vakna. Skogen är full av fritidsmöjligheter.

I Finland finns 37 statsägda nationalparker av vilka den största är Lemmenjoki nationalpark i Lappland (2 850

115

Den hälsosamma skogen Skogen som källa till hälsa är ett nytt tema inom finsk skogsforskning. I skogsindustrin ser vi de gröna kemikalierna, såsom läkemedel och hälsoprodukter förädlade av trädens beståndsdelar. Den rena finska skogen är en skattkammare full av naturmedicin och hälsosam mat. Skogen får människor att må bra. I alla våra skogar är det tillåtet att för eget bruk samla aromatiska örter och hälsoväxter, såsom en, nässla och daggört. De finska skogarna gödslas bara lite och därför är allt skogen ger rent och hälsosamt. Mer än 90 % av våra skogar uppfyller Europeiska unionens krav på ekologiska skogar (EMU nr 2092/91). Med björksav behandlas ledbesvär och avlägsnas slaggämnen ur kroppen (detoxification). Björkens xylitol har använts i Finland sedan 1970-talet som hälsosam ersättning för vanligt socker. Xylitol är speciellt bra för tänderna och har dessutom en behagligt fräsch smak. Tjära är ett mycket gammalt naturläkemedel. I dag är tjära framför allt en populär arom, som används i dofter för bastubad och ånginhalering samt för tvålar och tvättmedel. Sprängtickan (Inonotus obliquus) är en svart svampart som fäster sig på lövträd, framför allt på björkar, och vars mycel är gömt inuti trädet. Sprängticka är en kraftig naturmedicin som förbättrar allmänkonditionen och lindrar stress. Tallolja fås som biprodukt vid framställning av cellulosa. Av tallolja tillverkas tallsåpa, ett allrengöringsmedel som är välkänt i de flesta finska hemmen. Den ger till exempel mattorna en frisk, somrig doft.

Den finsk a skogen är alltid någons egendom. Forststyrelsens, det vill säga statens, skogar är märkta med skyltar. Det är tillåtet i alla skogar att göra utfärder, vandra och tillfälligt slå läger. En ansvarsfull vandrare slår vakt om naturens orördhet. Därför får man inte köra fritt med motorfordon i finska skogar. Bestämda bilvägar gör det möjligt för friluftare och bärplockare att nå djupt in i den äkta vildmarken. Att göra upp eld är tillåtet endast med markägarens tillstånd och på särskilda lägereldsställen och vid vindskydd längs märkta rutter. Om varning för skogsbrand gäller i området får eld inte göras upp ens på de märkta ställena. På det sättet kan vi tillsammans skydda den värdefulla naturen.

På sensommaren och hösten är de finska skogarna fulla av bär och svamp. Skogen erbjuder årligen upp till 1000 miljoner kilogram bär, av vilka vi plockar endast cirka 5 %. I augusti-september lyser röda mattor av lingon på tallmoarna. Lingon är Finlands viktigaste exportbär. Blåbär innehåller rikligt med antioxidanter och färgämnet antocyanin, som enligt undersökningar minskar risken för många hjärt- och blodkärlssjukdomar och till och med cancer. Hjortron är de fuktiga träskens och myrmarkernas värdefullaste bär.

Svampplockning är en avkopplande sysselsättning, som man lätt fastnar för. I skogen väntar kantareller, trattkantareller och soppar på plockaren. I Finland har 22 skogssvampsarter klassificerats som handelssvampar, det vill säga livsmedel som får säljas. Goda matsvampar finns det förstås mycket fler av.

Allemansr ätten gör det tillåtet för alla att vandra genom skogarna, beundra rena vattendrag och följa med skogens djurliv. Finländska barn får bekanta sig med skogen redan på de första klasserna i skolan. På miljökunskaps- och biologilektionerna lär barnen känna sin närmiljö och den finska naturen.

Jakt och fiske är fritidssysselsättningar som kräver tillstånd, förutom mete med mask samt pilkning. Vill man samla kottar, rötträd, lavar, tickor eller andra växter som är viktiga för skogens mångfald behöver man markägarens tillstånd. Det finska viltet har sina egna jakttider. Jakt är en populär hobby och möjlig för alla som tagit jägarexamen och därefter skaffat tillstånd att bära vapen och löst ut jaktkort. I Finland finns mer än 300 000 jägare. Jakt är tillåten i egna och statens skogar samt på hyrda jaktmarker. Älgjakten börjar i slutet av september och slutar i december. Älgen är vårt lands största och viktigaste villebråd och kan väga upp till 550 kilo. Älg jagas alltid i kunniga lag. Skogsharen byter till vintern sin bruna päls mot en snövit. Fältharen är lite större än skogsharen och har längre öron. Harjakt är tillåten från början av september till slutet av februari.

Europas största rovdjur är brunbjörnen som också är Finlands nationaldjur. På björnområden har bärplockare ibland med sig en så kallad björnklocka, vars klingande får nallen att hålla sig långt borta från människorna.

Den finsk a spetsen är vår nationalhund. Den är en mångsidig jakthund som meddelar var bytet finns genom att skälla och som gärna kommer med på älgjakt, hönsfågeljakt och till och med björnjakt.

Sångsvanen är fridlyst och Finlands nationalfågel. Svanarnas återkomst till våra stränder är ett säkert vårtecken.

Skidåk aren rör sig tyst och obemärkt i naturen. Om takten är lugn hinner den som skidar njuta av landskapet. Terrängskidning är en ypperlig motionsform. I Finland finns tiotusentals kilometer upplysta skidspår. Om det ligger metervis med snö på marken kan man röra sig till exempel med snöskor. Till rastställena går ofta också snöskoterrutter. Efter motionerandet är det skönt att sätta sig på rastplatsen och äta vägkost.

Skidcentren 채r en del av det finska back- och fj채llandskapet.

Vandring och friluftande är populära sysselsättningar. Finlands största vildmarksområden, som finns i Lappland och Östra Finland, lockar också utlänningar att vandra på våra stigar.

Orientering uppmuntrar till att rĂśra sig i de mĂĽngskiftande finska skogarna.

Naturfotogr afering 채r v채ldigt popul채rt i Finland och fotograferingsobjekt finns det gott om 책ret runt.

Klättring på klippor och naturliga isfall hör till allemansrätten. Klättra på isfall och klippor kan man bland annat i Noux nationalpark, i Korouoma i Posio och i Ruovesi. Klättrarna vågar sig upp i höjden med hjälp av ishackor samt stegjärn som fästs på skorna.

Paddling är ett ytterst naturligt sätt att röra sig i tusen sjöars land. Också älvarna och havet är förträffliga ställen att paddla med kanot och kajak. Forsfärder är populära särskilt bland turister.

Den finsk a hästen är Finlands nationalhäst, ett uthålligt och mångsidigt kallblod. Cirka 70 % av de finska hästarna är travhästar, som tävlar i kallblodslopp. På ridutfärder tar de finska hästarna sina ryttare ut i naturen längs skogsstigar. Finska hästar tävlar också i distansritt, som är en uthållighetsgren.

Terr ängcykling är en fartfylld sport som kan utövas fritt i de finska skogarna. Längs skogsbilvägar och stigar når man med cykel många ställen, som till exempel fågeltorn.

Geocaching är en inspirerande hobby där man söker efter gömda ”skatter” i skogen eller stadsmiljön.

Bilder keijo penttinen Pärmbild: 123RF Bakre pärmens bild: Fotolia s.9 123RF s.11 Markku Könkkölä (vänster) s.11 Metla / Erkki Oksanen (höger) s.18 Heikki Riikonen (uppe till vänster) s.32 Markku Könkkölä s.33 Metla / Erkki Oksanen s.36 John Deere Forestry s.38 HAMK / Martti Kolkka s.39 123RF s.44 MELA / Markku Pulkkinen s.46 Fotolia (vänster) s.46 VITRI / Olavi Luukkanen (uppe till höger) s.46 Metla / Erkki Tomppo (nere till höger) s.49 123RF s.51 MELA / Risto Pöntinen (vänster) s.55 John Deere Forestry (båda) s.56 Kesla s.57 Valtra s.58 Fotolia (vänster) s.58 Metla / Erkki Oksanen (höger) s.60 Markku Könkkölä

s.61 Veikko Somerpuro s.63 Markku Könkkölä s.65 Fotolia (höger) s.70 Petteri Kivimäki (höger) s.72 123RF s.75 UPM s.76 Fotolia s.77 Vapo s.81 VTT s.82 Onbone (vänster) s.82 Stora Enso s.83 Stora Enso (uppe) s.83 UPM (nere) s.88 Kuusamo Hirsitalot s.89 Metsä Group s.90 123RF s.92-93 Kontiotuote Oy, hirsitalot ja -saunat, www.kontiotuote.fi s.98 Juho Rahkonen (vänster) s.98 Metsä Group (höger) s.99 SRV / Anttinen Oiva Arkkitehdit (3 bilder) s.100 Fotolia s.101 Metla / Erkki Oksanen

s.102 PILKE / Teemu Lahti s.103 Rami Lappalainen (vänster) s.103 LUSTO s.104 Artek s.105 Artek (nere till vänster) s.105 Woodi Oy (höger) s.107 Artek s.110 Fotolia s.116 Heikki Riikonen (uppe till vänster) s.120 Fotolia (vänster) s.120 Fotolia (uppe till höger) s.124 Fotolia (vänster) s.124 Markku Könkkölä (uppe till höger) s.125 Fotolia (nere till vänster) s.126 Jari Kostet s.127 Finska spetsklubben / Sanna Simelius-Keski-Korpela (uppe till vänster) s.128 Juho Rahkonen (överst) s.131 Finlands Orienteringsförbund s.137 Jari Kostet

Tack Vi tack ar följande personer och instanser, som hjälpt oss fr amställa detta illustrer ade verk. Anttinen Oiva Arkkitehdit Artek Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK Finlands Orienteringsförbund Finlands skogscentral Finlands skogsmuseum Lusto Finlands viltcentral / Jari Pigg Finnish Bioeconomy Cluster Finska forstföreningen Finska spetsklubben / Sanna Simelius-Keski-Korpela Forststyrelsen HAMK / Mertti Kolkka HAMK, Evos skogsenhet / Nina Kokkonen Helsingfors universitet/ Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Jartek John Deere / Heikki Valve Jord- och skogsbruksministeriet / Jan Heino Kontiotuote Kotkamills Kuusamo Hirsitalot

MELA Metla / Erkki Oksanen & Erkki Tomppo Metsä Group Metsä Wood / Hanna Virtanen Metsänhoitajaliitto ry. Metsämiesten Säätiö Onbone Päijänteen Metsänhoitoyhdistys / Ismo Paukku Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Skogsindustrin rf SRV Stora Enso Metsä UPM Vapo Versowood Vetenskapscentret Pilke VITRI / Olavi Luukkanen Woodi Oy VTT

funderingar om skogen

Konstverk s. 94 och 97

Pasi Karjula, ”Jesus säger: Jag är livets bröd” 2010, trä, Kuokkala kyrkas altartavla.

s. 110

Sanna Karlsson-Sutisna, ”Vardagens pilgrim” 2004, träskulptur, Helsingfors,

s. 111 (vänster) Seppo Uuranmäki, ”Gungaren” 2002, glasfiber och trä. Publicerad med tillstånd

av Seppo Uuranmäki.

s. 111 (höger)

Eva Ryynänen, ”Sju bröder vid jättekastet” 1934, trä. Publicerad med tillstånd av

Lieksa stad.