Kristdemokraterna i Stockholms stad och l채n
TRAFIKPROGRAM
Ett h책llbart resande i Stockholmsregionen
1
www.stockholm.kristdemokraterna.se
Kristdemokraterna i Stockholms stad Kristdemokraterna i Stockholms l채n Kansli: Munkbron 1, Gamla stan Postadress: Box 2373, 103 18 Stockholm stockholm@kristdemokraterna.se www.stockholm.kristdemokraterna.se
2
Innehåll 1.
SAMMANFATTNING ...................................................................................................................... 4
2.
INLEDNING .................................................................................................................................... 6 2.1 2.2 2.3
3.
VISION ............................................................................................................................................................................. 6 BAKGRUND ..................................................................................................................................................................... 6 REFORMER TACK VARE KRISTDEMOKRATERNA ..................................................................................................... 7 PRINCIPER FÖR EN HÅLLBAR INFRASTRUKTUR .................................................................. 8
3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 4.
HÅLLBAR INFRASTRUKTUR .......................................................................................................................................... 8 TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................................................. 8 ÖKAT SAMHÄLLSANSVAR OCH FÄRRE SOCIALA BARRIÄRER .................................................................................. 9 MER INVESTERINGAR TILL STOCKHOLMSREGIONEN ............................................................................................ 9 EKONOMISKA STYRMEDEL ........................................................................................................................................10 NYA FINANSIERINGSFORMER FÖR EN UTBYGGD KOLLEKTIVTRAFIK............................................................... 10 FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................ 12
4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6
STOCKHOLMSREGIONEN – LANDETS STÖRSTA ARBETSMARKNADSREGION.................................................... 12 BILJETTER OCH TAXA .................................................................................................................................................12 ÖKAT RESANDE MED EN FOSSILOBEROENDE KOLLEKTIVTRAFIK .................................................................... 13 BÄTTRE TRAFIK OCH SERVICE...................................................................................................................................13 TRYGG OCH SÄKER KOLLEKTIVTRAFIK .................................................................................................................. 14 NOLLTOLERANS MOT FUSK, KLOTTER OCH HISSKISS ........................................................................................... 15
5. KOLLEKTIVTRAFIK PÅ SPÅR, VÄG OCH VATTEN ........................................................................... 17 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 6.
PÅBÖRJA UTBYGGNADEN AV TUNNELBANAN NU ................................................................................................. 17 PENDELTÅG .................................................................................................................................................................17 ROSLAGSBANAN...........................................................................................................................................................18 SPÅRVÄGSTRAFIK ........................................................................................................................................................18 LINJEREFORM AV BUSSTRAFIKEN ............................................................................................................................. 19 UTBYGGD PENDELBÅTSTRAFIK OCH EN MODERN SKÄRGÅRDSTRAFIK ........................................................... 19 FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKLÖSNINGAR ............................................................................................................ 20 NÄRTRAFIK, FÄRDTJÄNST OCH ETT MER FLEXIBELT RESANDE .......................................................................... 20 VÄGAR I STOCKHOLMSREGIONEN ......................................................................................... 22
6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7.
BÄTTRE VÄGNÄT .........................................................................................................................................................22 TRYGGA OCH SÄKRA VÄGAR .....................................................................................................................................22 MILJÖANPASSAD BILISM .............................................................................................................................................23 INFARTSPARKERINGAR OCH SAMÅKNING .............................................................................................................. 23 CYKELTRAFIK I STOCKHOLMSREGIONEN .............................................................................................................. 24 GÅNGTRAFIK ...............................................................................................................................................................25 GODS OCH LÅNGVÄGA RESANDE ............................................................................................ 26
7.1 7.2 7.3 7.4
SATSNING PÅ GODSTRAFIK........................................................................................................................................26 KOMBITERMINALER OCH LASTBILSTRANSPORTER................................................................................................ 26 SJÖFART OCH HAMNAR ...............................................................................................................................................26 FLYG OCH FLYGPLATSER ...........................................................................................................................................27
3
1.
Sammanfattning
Stockholmsregionen är en av Europas mest snabbväxande storstadsregioner och beräknas år 2030 ha en halv miljon fler invånare än i dag. Det är givetvis ett angenämt problem att regionen växer, men det ställer höga krav på en fungerande bostadsmarknad, arbetstillfällen, infrastruktur och inte minst en väl utbyggd kollektivtrafik och hållbara transporter. När allt fler människor vill arbeta, bo och resa i regionen sätts politiken på prov. Denna rapport är framtagen av en arbetsgrupp inom Kristdemokraterna i Stockholms stad och län. Den är resultatet av ett gemensamt arbete och syftar till att tydliggöra Kristdemokraternas syn på transporter generellt och lösningar för ett hållbart resande mer specifikt. Vår ideologiska utgångspunkt är förvaltarskapstanken. Den genomsyrar alla våra ställningstaganden och förslag. Det är viktigt att satsa resurser på forskning och utveckling av förnybara drivmedel och energikällor. Stockholmsregionen måste växa på ett smart sätt, med en hållbar utveckling som förenar tillväxt med klimat och miljöhänsyn. Arbetsgruppen har bestått av ordförande Karl Henriksson tillsammans med Ella Bohlin, Göran Sydhage, Jan Fjellstedt, Karsten Bjärbo, Paulina Gunnardo, Sten Erson-Wester samt sekreterare Robertho Settergren. Vår vision är att framtida generationer ska få överta en Stockholmsregion som är mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar än den som vi har fått överta av tidigare generationer. Konkret handlar det om att få människors vardag att gå ihop. Det ska vara en positiv upplevelse att resa kollektivt i Stockholmsregionen och inte ett stress- eller orosmoment. Då har vi misslyckats. Regionen behöver därför ställas om från bilberoende till att gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik utgör själva stommen i ett transportsystem där alla kan röra sig tryggt och fritt under dygnets alla timmar. Det måste också bli enklare att köpa biljetter till SL-trafiken genom smartare betallösningar, sms-biljetter och förbättrad service. Genom att låta SL:s periodkort och taxa gälla ombord på skärgårdstrafiken förbättras förutsättningarna att bo och verka i hela Stockholms län. Vi vill rusta Stockholmsregionen för framtiden genom att ta ansvar för en väl utbyggd kollektivtrafik. Bland de viktigaste förslagen kan nämnas en kraftig utbyggnad av tunnelbanan till bland annat Nacka och Arenastaden, en förlängning av Spårväg syd till Gullmarsplan, ett arbete med att ersätta stombusslinje 4 med spårväg samt en byggnation av en ny pendeltågsgren på tvären från Arninge i öst till Barkarby i väst. Även buss- och båttrafiken behöver utvecklas för att anpassas till dagens resandebehov i allmänhet och förbättrade tvärförbindelser i synnerhet. Vi vill också fortsätta att utveckla Stockholm till Nordens Venedig genom ett nät av modern och miljösmart pendelbåtstrafik. Det behövs krafttag för att få miljö-, klimat- och transportekvationen att gå ihop. En utbyggd kollektivtrafik, förbättrade möjligheter till cykel- och gångtrafik, ett vägnät som nyttjas smartare, kollektivtrafikkörfält, förnybara bränslen, klimatsmart samhällsplanering, tekniska innovationer,
4
ekonomiska styrmedel och det personliga ansvaret utgör alla viktiga delar för en fungerande vardag och en trygg, smidig och hållbar infrastruktur. Om du tycker som oss, lägg din röst på Kristdemokraterna i valet den 14 september 2014. Vi kommer göra allt som står i vår makt för att skapa förutsättningar för ett hållbart resande i Stockholmsregionen.
5
2.
Inledning
2.1
Vision
Det är vårt gemensamma ansvar att förbättra och utveckla Stockholmsregionens trafiksystem så att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstadsregion dit människor och företag söker sig för att utvecklas, växa och nå sin fulla potential. En väl utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur är en viktig förutsättning för att människors vardag ska fungera och för att företag ska kunna växa och därmed bidra till ekonomisk utveckling. Stockholm är en region att vara stolt över. Få regioner i världen kan erbjuda det Stockholm kan. Här finns ett gott företagsklimat, spännande utbildningsmöjligheter och utvecklande jobb. Här finns rena sjöar och vattendrag och gott om parker som är både vackra och trygga. Närheten till vattnet, de gröna kilarna det pulserande stadslivet, de vackra historiska byggnaderna tillsammans med landsbygd och en fantastisk skärgård gör Stockholm till en unik region. Vår vision är att Stockholmsregionen ska vara modern storstadsregion under ständig utveckling med siktet inställt på framtiden. Alla som lever, bor och verkar samt besöker Stockholmsregionen ska få tillgång till trygga, smidiga och hållbara transporter. Det är en förutsättning för om vi ska lyckas. Kristdemokraternas vision är att våra kommande generationer ska få överta en Stockholmsregion som är mer socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar än den som vi har fått överta av tidigare generationer. Regionen behöver därför ställas om så att kollektivtrafiken, nyttotrafiken, gångtrafiken och cykeltrafiken utgör stommen i vårt transportsystem. Innovationer, smarta lösningar och ny, miljövänlig teknik ska uppmuntras så att vi tillsammans klarar omställningen till ett hållbart samhälle där människor oavsett ålder, social bakgrund, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning kan röra sig tryggt och fritt under dygnets alla timmar likväl som att nyttotrafik ges möjlighet till effektiva flöden.
2.2
Bakgrund
Stockholmsregionen är en av Europas mest snabbväxande storstadsregioner med drygt två miljoner invånare. Fram till år 2030 beräknas Stockholmsregionen ha en halv miljon fler invånare än idag. Med växande befolkning, ökande turism och fortsatt ekonomisk tillväxt växer behovet av trygga, smidiga och hållbara transporter av såväl varor som personer. Väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för välfärd. Att tåg och bussar är punktliga och tillförlitliga är en nödvändighet för att människor ska kunna ta sig fram i regionen på ett smidigt sätt. Det behövs krafttag för att få miljö-, klimat- och transportekvationen att gå ihop. En utbyggd kollektivtrafik, förbättrade möjligheter till cykel- och gångtrafik, ett vägnät som nyttjas smartare, kollektivtrafikkörfält, förnybara bränslen, klimatsmart samhällsplanering, tekniska innovationer, ekonomiska styrmedel och det personliga ansvaret utgör alla viktiga delar för en fungerande vardag och en trygg, smidig och hållbar infrastruktur.
6
2.3
Reformer tack vare Kristdemokraterna
Kristdemokraterna har sedan Alliansens fick makten år 2006 genomfört rekordsatsningar på pendeltåg, tunnelbana, buss, spårväg och pendelbåtstrafiken. Under 2012 hade SL 763 000 resenärer som dagligen gjorde 2 703 000 resor med SL. Antalet påstigande resenärer inom SLtrafiken ökade under år 2012 med 3,3 procent, vilket var en betydligt snabbare ökningstakt än befolkningstillväxten som uppgick till 1,7 procent i Stockholms län. Kristdemokraternas ansvarsfulla satsningar på kollektivtrafiken gör att fler väljer att åka kollektivt. Viktiga satsningar som Kristdemokraterna har medverkat till är bland andra: • • • • • • • • •
Nattrafik i tunnelbanan Renovering av tunnelbanans Hagsätragren Utbyggnad av Tvärbanan från Alvik till Solna Byggnationen av Spårväg City Dubbelspår för pendeltåget mot Nynäshamn Alkolås och låginsteg/låggolv på alla bussar Återinförandet av rullstolstaxi Uppbyggnaden av ett pendelbåtsnät på Stockholms inre vattenvägar Överenskommelse mellan staten, Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Solna kommun, Järfälla kommun samt Nacka kommun om en historisk utbyggnad av Stockholms tunnelbana. • Renovering, tillgänglighetsanpassning och upprustning av Roslagsbanan med bl.a. dubbelspår till Vallentuna och Österåker. Inför valet 2014 söker Kristdemokraterna åter väljarnas förtroende att fortsätta bygga ut och förbättra kollektivtrafiken och infrastrukturen i vår egen region så att vi och våra barn och barnbarn får möjlighet att bo i Europas mest attraktiva storstadsregion.
7
3. Principer för en hållbar infrastruktur 3.1
Hållbar infrastruktur
Förvaltarskapstanken är central i kristdemokratisk ideologi. Kort sagt innebär den att vi har ett ansvar att förvalta jordens resurser – inte förbruka dem. Vi har ett gemensamt ansvar att minska utsläppen. De klimatförändringar som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären är ett allvarligt problem som kräver gemensamma ansträngningar och lösningar. Stockholm måste som region vara en föregångare i detta arbete. Miljöarbetet i Stockholms läns landsting och i Stockholms stad står som förebild för många andra städer och regioner runt om i världen. År 2010 utsågs Stockholms stad av EU-kommissionen till Europas första miljöhuvudstad. Vi kristdemokrater är måna om att detta arbete fortsätter och intensifieras framöver. Att ställa om vår livsstil för att minska utsläppen kan ha stor påverkan på enskildas och familjers vardagsliv. Vi vill göra det lätt att vara miljövänlig som Stockholmsresenär. Genom en rad små åtgärder kan Stockholms kollektivtrafik bli mer hållbar. Till exempel borde det vara självklart med källsortering i papperskorgar på tunnelbane- och pendeltågsstationer. För att Stockholmsregionen ska lyckas utveckla ett hållbart transportsystem måste trafikpolitiken få en ny inriktning – från att tidigare i huvudsak ha investerat i infrastruktur för bilism till att investera mer i kollektivtrafik. En effektiv utbyggnad av gång- och cykelvägnäten samt en satsning på kollektivtrafik underlättar möjligheterna för Stockholms invånare, besökare och turister att göra hållbara, trygga och säkra val av färdmedel i hela regionen. Kollektivtrafik ska tillsammans med gång- och cykeltrafik utgöra stommen i den växande Stockholmsregionen. Investeringar i kollektivtrafik, gång och cykel ska ges högsta prioritet. Utbyggnad av bilvägar behöver kompletteras med styrmedel och incitament så att trafikens miljöoch klimatpåverkan och trängsel kan reduceras samtidigt som tillgängligheten och livskvaliteten förbättras.
3.2
Tillgänglig kollektivtrafik
Kristdemokraternas målsättning är att ytterligare öka takten i tillgänglighetsarbetet. Funktionsnedsättningar ska inte utestänga någon människa från att ta del av kollektivtrafiken i Stockholm. Den allmänna kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning eller ålder, och upplevas som ett attraktivt resealternativ. Alla som själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med kollektivtrafiken. Tillgänglighetsarbetet ska inkludera färdmedel, information, stationer, hållplatser samt vägen till kollektivtrafiken. Genom externa högtalare, tydliga displayer, blindskrift, taktila stråk med mera kan tillgängligheten förbättras ytterligare. På sikt vill vi också markera var på perrongen dörrarna till tåget/tunnelbanevagnen kommer att stanna. 8
Kristdemokraterna vill ställa lika höga krav på service, underhåll och driftssäkerhet för hissar och rulltrappor som man gör i Stockholms gallerior. För de resenärer med funktionsnedsättning som sällan eller aldrig kan resa med den ordinarie SLtrafiken ska färdtjänsten ge möjlighet till frihet och ökad livskvalitet genom resande.
3.3 Ökat samhällsansvar och färre sociala barriärer Kristdemokraterna anser att fler samhällsaktörer behöver ta ett ökat ansvar för utsatta grupper. Vi vill därför att trafikförvaltningen inleder ett partnerskap med organisationer som arbetar med hemlösa och utsatta. Genom att erbjuda gratis enkelbiljetter till dessa organisationer kan de göra det möjligt för behövande kan ta sig till dessa verksamheter. En viktig uppgift är att överbrygga de sociala barriärer som lätt kan uppstå i storstadsregioner. Att däcka över vägar eller spårområden som skapar barriärer bidrar tillsammans med upprustade bostäder och god kommunal och kommersiell service till att segregationen minskar. I områden där trafiken skapar en otrevlig atmosfär kan ett alternativ till överdäckning vara att gatan eller spåret grävs ned. Utan biltrafiken skulle många av dessa områden kunna utvecklas till betydligt trevligare och trivsammare platser. Ett bra exempel är Götgatsbacken som utvecklats enormt efter att biltrafiken där försvann. Ett annat exempel är järnvägsspåren genom Sundbyberg som delar staden i två delar och som kommer att grävas ned. Därigenom möjliggörs en helt ny stadsutveckling ovanpå spåren. Vägar som till exempel Huvudstadsleden genom Solna kan behöva förläggas i tunnel för att möjliggöra ny stadsutveckling och minskade barriäreffekter. När nya områden tas i bruk ska en god kollektivtrafikförsörjning finnas klar. Förbättrade möjligheter att ta sig mellan olika stadsdelar med en snabb och smidig kollektivtrafik är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling och en tillgänglig region för alla.
3.4
Mer investeringar till Stockholmsregionen
Stockholmsregionens snabba befolkningstillväxt ställer stora krav på ett ökat bostadsbyggande i samplanering med en utbyggd kollektivtrafik. På så sätt säkerställs att nya bostadsområden får en bra kollektivtrafikförsörjning. Dessutom skapas bättre förutsättningar för exempelvis busstrafikens framkomlighet om man redan från början tar höjd för separata busskörfält. De låga investerings- och underhållsnivåerna under de senaste decennierna är huvudorsaken till de trängsel- och tillgänglighetsproblem som Stockholmsregionen står inför. En annan konsekvens till att kollektivtrafiken varit eftersatt är att koldioxidutsläppen och utsläppen av partiklar som riskerar luftkvalitén hotar vårt klimat. Kristdemokraterna anser att den trängsel och de förseningar som dagligen drabbar pendlarna i Stockholmsregionen måste motverkas med all kraft.
9
Kristdemokraterna står bakom de nödvändiga spår- och väginvesteringar som ingår i Stockholmsöverenskommelsen och överenskommelsen om en utbyggd tunnelbana. För att tillgodose regionens behov av hållbara transporter behövs ytterligare investeringar i kollektivtrafiken. Regeringen behöver ta ett ökat ansvar för att nödvändiga infrastrukturinvesteringar i vår region kan genomföras. Stockholms län bidrar med omkring 30 procent av landets BNP men den historiska tilldelningen av det statliga anslaget till vägar och spår uppgår endast till omkring 10 procent. Bristande statliga satsningar har gett en gigantisk infrastrukturskuld till Stockholmsregionen. Detta är en ohållbar situation. Som motor för hela Sverige måste Stockholmsregionen få en 50-procentig ökning av sin andel av de samlade investeringarna. Stockholmsregionen måste gemensamt bli bättre på att söka medel för infrastrukturinvesteringar och andra angelägna projekt från EU. I dagsläget går vår region miste om miljontals kronor som går till infrastrukturutbyggnad i andra delar av Sverige och Europa. Kristdemokraterna vill därför att Stockholms läns landsting tar ett större ansvar för regionens utveckling genom att tillhandahålla rådgivare som kan leda, samordna och stötta Stockholmsregionen vid ansökan om medfinansiering från EU.
3.5
Ekonomiska styrmedel
Framtidens transportsystem kräver ett stort mått av nytänkande inom flera områden. Stora investeringar är nödvändiga för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv, samtidigt som nya vägar behöver kompletteras med styrmedel så att trafikens klimatpåverkan kan reduceras, trängseln minska och tillgängligheten förbättras. Trängselskatten har minskat biltrafiken i innerstaden. Omkring 40 procent av alla nya bilar som köps i länet är i dag miljöbilar. Det är viktigt att kommunerna och landstinget strävar efter att minska miljöbelastningen hos sina egna transporter ytterligare. Vi kristdemokrater menar att beslutsmakten över trängselskatten måste flyttas från riksdagen till Stockholmsregionen. Genom en smartare utformning av trängselskatten och fler betalstationer kan den få en bättre miljö- och trafikstyrande effekt. Trängselskatten behöver justeras upp och därefter regelbundet räknas upp för att följa kostnadsutvecklingen. I motrusningsriktning där det inte är någon trängsel skall avgiften vara lägre. Även trafik från andra länder bör få betala trängselskatt, och tung trafik betala högre avgift än persontrafik eftersom den genererar mer trängsel. Merparten av intäkterna från trängselskatten ska gå till en utökad och förbättrad kollektivtrafik.
3.6 Nya finansieringsformer för en utbyggd kollektivtrafik En utbyggd ny kollektivtrafik skapar urbana värden såsom ökad rörlighet, större frihet, samt förbättrad tillgänglighet till service, arbeten och rekreationsmöjligheter. Det är en generator i utvecklingen av Stockholmsregionen. En hög kostnadseffektivitet är grundläggande för att kunna genomföra utbyggnaden av kollektivtrafiken. Det har till exempel visat sig att utbyggnaden av 10
tvärbanan har blivit betydligt dyrare i Stockholm än den hade blivit i övriga Europa. Det är därför nödvändigt att jämföra sig med de bästa och lära av internationella erfarenheter. Dagens finansieringssystem är baserat på den årliga budgettilldelningen från stat, landsting och kommuner. Framtidens finansiering behöver ske genom en kombination av offentliga och privata medel. Exempelvis kan regionen utnyttja ökade markvärden genom försäljning av byggrätter, ökade fastighetsvärden genom utveckling av stationsområden, resenärsavgifter och ökande skatteunderlag genom ekonomisk tillväxt. Internationella erfarenheter från bland annat Hongkong visar att det är möjligt att bygga ut tunnelbanan med finansiering av ökande fastighetsvärden. Att våga pröva nya former för finansiering är av avgörande betydelser för huruvida Stockholmsregionen ska lyckas bygga ikapp den infrastrukturskuld som regionen bär på samtidigt som vi växer rekordsnabbt. Vi kristdemokrater räds inte att tänka i nya banor kring alternativ finansiering för att nå visionen om den hållbara staden. Kristdemokraterna vill: •
Prioritera utbyggnaden av kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
•
Däcka över eller gräva ned vägar eller spårområden som skapar barriärer.
•
Att staten ökar Stockholmsregionens andel av de totala investeringarna i infrastruktur och kollektivtrafik från 10 till 15 %.
•
Ansöka om pengar från EU för infrastrukturutbyggnad.
•
Flytta beslutsmakten över trängselskatten från riksdagen till Stockholmsregionen.
•
Låta trafik från andra länder betala trängselskatt.
11
4.
Framtidens kollektivtrafik
4.1 Stockholmsregionen – landets största arbetsmarknadsregion Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Regionen präglas också av en dynamisk arbetsmarknad som lockar personer från hela landet. Den ökande inpendlingen är en viktig del av kompetensförsörjningen i huvudstadsregionen och svarar för omkring 8,6 procent av arbetsmarknaden i länet. Den i särklass största pendlingsströmmen över länsgräns sker mellan Stockholms och Uppsala län, där nästan en femtedel av Uppsala läns förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Stockholms län. Under en tioårsperiod har pendlandet över länsgränserna ökat kraftigt. Resenärer med tåg från Eskilstuna, Västerås och Uppsala som arbetar i Stockholm får alltför ofta ingen sittplats. Samarbetet mellan olika länstrafikbolag behöver utvecklas så att kollektivtrafiken över länsgränserna blir smidigare. För att underlätta pendlarnas resa med olika länstrafikbolag, SJ, långfärdsbussar eller Arlanda Express vill vi införa ett gemensamt betalsystem för hela östra Mellansverige. I Kristdemokraternas vision för tågtrafiken lämnas ingen resenär stående vid stopp på perrongen av ett passerande tåg som trafikerar den sträcka som resenären vill åka. Ett taxesamarbete behöver inledas mellan den regionala tågtrafiken, SJ:s tågtrafik och SL så att pendeltågsresenärer också kan resa med tåg som inte är upphandlade av SL. För att förkorta restiderna behöver de regionala knutpunkterna utvecklas. Effektiva bytespunkter mellan bil, buss, tåg och cykel är viktiga. Det ska vara möjligt inom hela Mälardalen att ta med sig sin (hopfällbara) cykel ombord på all kollektivtrafik. Konventionella cyklar ska precis som i Köpenhamn och Malmö få tas med i den regionala tågtrafiken, pendeltågstrafiken samt på Saltsjöbanan och Roslagsbanan under lågtrafiktid. För att förenkla för resenärerna behöver SL:s reseplanerare vidareutvecklas till att omfatta hela Mälardalen. Metoder för att aktivt stimulera till ett mer klimatsmart resande behöver utvecklas. Samhället behöver också uppmuntra arbetsmarknadens parter att bejaka nya IT-lösningar och distansarbete.
4.2
Biljetter och taxa
Det ska vara lätt att köpa och lösa biljett inom kollektivtrafiken. Kristdemokraterna föreslår därför att kollektivtrafikanterna ska kunna använda sitt kreditkort för att köpa biljetter ombord. Vi vill genomföra ett mer flexibelt taxesystem där trogna kunder premieras och där resor i lågtrafik är billigare än resor i rusningstrafik. Dagens zonsystem har uppenbara brister med stora tröskeleffekter när man passerar en zongräns. Vi förespråkar ett nytt, enkelt, avståndsbaserat taxesystem. 12
För att ytterligare locka bilister att gå över till kollektivtrafiken vill vi göra årskortet mer attraktivt och koppla olika rabatter och förmåner till periodkorten på liknande sätt som till exempel bensinkort och kreditkort fungerar i dag. För att förenkla för turister och besökare ska både svenska och utländska betalkort respektive mobilabonnemang kunna användas i biljettautomaterna och vid köp av sms-biljett. Samtliga trafikslag behöver utrustas med kortläsare på perrong eller vid samtliga dörrar på fordonet. De behövs även fler biljettautomater i bostadsområden och på andra ställen där människor påbörjar sin resa. Det måste också bli enkelt att köpa gruppbiljetter för fotbollslag, föreningar och skolor så att krångel och långa viseringstider inte blir ett skäl att resa med bil. Kristdemokraterna förespråkar inte en avgiftsfri kollektivtrafik. Organisationer som Planka.nu har tappat den etiska kompassen och åker på andra resenärers bekostnad. En avgiftsfri kollektivtrafik skulle främst vinna resenärer från gång- och cykeltrafiken, men inte minska bilismen. Ur miljösynpunkt är det därför bättre att använda resenärsintäkter till förbättrad kollektivtrafik än att finansiera ”gratis” kollektivtrafik. Kristdemokraterna vill bekämpa fuskåkning så att ökande resenärsintäkter kan gå till satsningar inom kollektivtrafiken. SL-trafiken skall även i framtiden finansieras genom att omkring hälften av intäkterna kommer via resenärsavgifter och hälften via landstingsskatten. Det enhetliga och prisvärda månadskortet skapar ett ”runt” län. Kristdemokraterna arbetar för att Waxholmsbolagets trafik ska ingå i det gemensamma taxesystemet för all kollektivtrafik. Därigenom blir det mer attraktivt att bo, arbeta, investera och turista i hela länet. Vi vill att studentrabatten ska förbättras så att den utformas på samma enkla sätt som pensionärsoch ungdomsrabatten.
4.3 Ökat resande med en fossiloberoende kollektivtrafik Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. SL- trafiken uppgår till 37 procent av de motoriserade resorna, jämfört med 15 procent i hela riket. Under de senaste åren har kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökat. Fram till år 2025 vill Kristdemokraterna öka kollektivtrafikresandet med 50 procent. För att motsvara resenärernas höga förväntningar på kollektivtrafiken är det viktigt att hela resan – från dörr till dörr – inte bara fungerar väl utan också är miljövänlig. Kristdemokraternas mål är att den landbaserade kollektivtrafiken ska vara fossiloberoende år 2020. Redan i dag upphandlas miljömärkt el till all spårtrafik. Den kollektiva båttrafiken i SL:s regi ska vara fossilbränslefri år 2025.
4.4
Bättre trafik och service
En väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för välfärd. Att tåg och bussar är punktliga och tillförlitliga är en nödvändighet för att människor ska kunna ta sig fram i regionen på ett smidigt 13
sätt. Vi kristdemokrater utgår ifrån resenärens perspektiv. SL-trafiken ska utvecklas med fokus på förbättrad service och nöjda resenärer. För att locka över resenärer krävs också tätare turer, fler sittplatser samt trygga, rena och fräscha fordon. SL behöver vidareutveckla sitt interna arbete med att erbjuda en förbättrad service, komfort och trygghet. I framtiden behöver resenärerna kunna surfa gratis i SL-trafiken. I mån av plats ska det bli enklare att ta med sig sin cykel. För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv bör möjligheten till samarbete mellan SL och bilpooler prövas. Antalet infartsparkeringsplatser vid kollektivtrafikknutpunkter i länets yttre delar behöver kraftigt byggas ut så att fler kan resa vidare med kollektivtrafiken. Resenärer ska få en omedelbar, tillförlitlig och lättillgänglig trafikinformation vid förseningar och andra trafikstörningar. I många av Europas storstäder är tunnelbanan en levande del av staden med butiker, matserveringar och serviceinrättningar i gångarna till perrongen. Kristdemokraterna vill att SL ska öppna upp för en mer levande och trevligare tunnelbana även i Stockholm. Resegarantin behöver förbättras ytterligare så att resenärer kompenseras fullt ut även i länets ytterområden om de tvingas att resa med taxi vid förseningar inom SL-trafiken. När stationer och bussterminaler byggs eller rustas upp ska de utrustas med toaletter. Skyltningen vid tunnelbanan behöver generellt förbättras, framförallt vad avser hänvisning till olika servicefunktioner. Kristdemokraterna vill också införa ett bemötandepris för personal inom SL-trafiken som bemöter resenärerna med hög service, bra bemötande och ett glatt humör.
4.5
Trygg och säker kollektivtrafik
För att kollektivtrafiken ska bli än mer attraktiv måste den måste uppfattas som ett tryggt färdmedel. Detta gäller för såväl resenärer som anställda inom kollektivtrafiken under dygnets alla timmar. Ingen resenär ska behöva välja bort att resa kollektivt på grund av otrygghet. För att öka tryggheten och trivseln bland barn och ungdomar behövs ett utökat samarbete med föreningsliv och skolor så att de större stationerna kan bemannas med skolvärdar under de tider då barnen reser till och från skolan. Kommunerna behöver ta ett större ansvar för att skapa en trygg miljö genom förbättrad belysning, röjning av buskar och nolltolerans mot klotter. Fler hållplatser och stationer ska utrustas med väderskydd. För att öka trafiksäkerheten ska alla fordon som ägs eller upphandlas av Stockholms läns landsting utrustas med alkolås. Trafiksäkerhetsarbetet inom busstrafiken behöver vidareutvecklas genom ett utökat antal sittplatser inom landsvägs- och motorvägstrafiken. För att öka tryggheten inom busstrafiken på kvällar och nätter behöver flexibla nattstopp införas. Det innebär att en ensam resenär kan begära att bli avsläppt mellan två hållplatser. Att veta att du kan få bli avsläppt närmare hemmet och att dessutom ingen annan får kliva av bussen, ökar 14
tryggheten samtidigt som det kan bidra till att fler vågar välja att resa med bussen även på sena kvällar och nätter. Varje år sker ett antal dödsolyckor och tillbud när människor befinner sig på spåren eller bilar kolliderar med tåg. Tyvärr ligger självmord ofta bakom dessa tragiska incidenter. Planskilda korsningar och spårbeträdandelarm minskar antalet olyckor. Arbetet med att förhindra självmord inom kollektivtrafiken måste fortsätta. Om otrygghet ändå uppstår är det viktigt att resenären har möjlighet att förhindra att brott samt att ha möjlighet att hantera eventuella konsekvenser av hot och brott. För barn som vistas i kollektivtrafiken är det särskilt angeläget att kommunikationen utvecklas ur ett barnperspektiv. SL bör utveckla en trygghets-app som resenärer kan använda sig av för att anmäla hot, brott eller andra problem på fordon och hållplatser. Den ska kunna användas av alla, men bör vara särskilt anpassad för barn och unga. På kvällar och under veckosluten är det särskilt angeläget att det finns mer service- och trygghetspersonal ombord på tåg och vid stationer och hållplatser. På så sätt kan tryggheten och säkerheten inom kollektivtrafiken öka.
4.6
Nolltolerans mot fusk, klotter och hisskiss
Fuskåkande, skadegörelse, klotter och nedkissade hissar kostar varje år SL och skattebetalarna minst 200 miljoner kronor. Dessa pengar skulle i stället kunna läggas på en förbättrad kollektivtrafik. För att komma till rätta med problemet krävs att nolltoleransen upprätthålls. Det behövs ett fördjupat samarbete med skolor, föreningsliv och Trafikförvaltning kring etik och värderingar. Antalet biljettkontroller måste öka och göras smartare. Kontrollavgiften ska motsvara beloppet av två månadskort. Tillsammans med tidigare nämnda trygghetsåtgärder kan detta bidra till att trivseln och tryggheten inom kollektivtrafiken förbättras. Kristdemokraterna vill: •
Öka kollektivtrafikresandet med 50 procent till år 2025.
•
Att kollektivtrafik på land är fossilbränslefri till år 2020.
•
Införa smarta pendlarkort i Mälardalen.
•
Låta SL:s periodkort och taxor även gälla inom skärgårdstrafiken.
•
Införa kreditkort som betalmedel ombord på kollektivtrafiken.
•
Införa en flexibel taxa där resor under lågtrafiktid är billigare.
•
Utöka möjligheten att ta med cyklar i kollektivtrafiken.
•
Införa flerväderskydd på busshållplatser och stationer.
•
Utrusta kollektivtrafiken med fler toaletter.
•
Införa gratis internet i kollektivtrafiken.
•
Införa alkolås i alla fordon både inom kollektivtrafiken samt inom landstinget i övrigt.
•
Öka trafiksäkerheten genom att bygga planskilda korsningar.
•
Utöka service- och trygghetspersonalen inom kollektivtrafiken.
15
•
Att nolltolerans mot fuskåkning, klotter, skadegörelse och hisskiss ska gälla, samt att böterna för fuskåkning bör höjas.
•
Införa en trygghets-app i kollektivtrafiken.
16
5. Kollektivtrafik på spår, väg och vatten 5.1
Påbörja utbyggnaden av tunnelbanan nu
Tunnelbanan har snart nått sitt kapacitetstak. Redan i dag riskerar resenärer att inte komma med tågen på grund av trängseln på perrongerna. För att klara av att bygga ut tunnelbanan i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandlingar som Kristdemokraterna har medverkat till måste såväl staten, Stockholms läns landsting samt länets kommuner stå fast vid överenskommelsen. Samtidigt behöver arbetet med ett nytt signalsystem och förberedelsen för förarlösa tåg på tunnelbanans röda linje fortgå. I dag står den gröna linjen inför ett stort kapacitetsproblem. Norr om Gullmarsplan ska tre olika linjer dela på ett och samma spår. Det är inte tillräckligt för den resandeökning som väntar i framtiden. Därför kommer Hagsätragrenen i samband med utbyggnaden till Nacka föras över till blå linje, vilket höjer kapaciteten på Hagsätra-, Farsta- och Skarpnäckslinjerna med 50 procent. Genom att också förlänga tunnelbanan från Hagsätra till Älvsjö kan bytesmöjligheterna mellan tunnelbanan och pendeltåget förbättras. Andra viktiga satsningar i 2013 års tunnelbaneförhandling är förlängningen från Akalla till Barkarby samt en helt ny tunnelbanelinje som bland annat trafikerar Hagastaden och Arenastaden med en framtida möjlighet att förlängas till Täby/Arninge i norr. Trafikförvaltningen behöver påbörja arbetet med en strategisk tunnelbaneutredning med sikte mot regionens långsiktiga behov av en utbyggd tunnelbana som ligger bortom resultatet av 2013 års Stockholmsförhandlingar. Kristdemokraterna ser ett behov av en ny västlig tunnelbanelinje som knyter samman norra och södra Stockholm och bland annat trafikerar Älvsjö, så att den både höjer kapaciteten och minskar regionens sårbarhet.
5.2
Pendeltåg
Utbyggnaden av spårkapaciteten över den så kallade ”Getingmidjan” – Citybanan – är den enskilt viktigaste åtgärden i hela Sveriges kollektivtrafiknät. För att Citybanan skall få full effekt när den är färdig år 2017 måste kompletterande investeringar göras även på andra håll i regionen. Det kommer också att behövas ytterligare spår på Mälarbanan mellan Kallhäll och Tomteboda. När Citybanan öppnas kan antalet avgångar med pendeltågstrafiken fördubblas vilket möjliggör för ett stort antal nya resenärer att resa med kollektivtrafiken. I samband med detta behöver en översyn av all pendeltågstrafik göras så att den når sin fulla potential. Nya pendeltågsstationer och bytespunkter mellan olika kollektivtrafikslag behöver byggas, bland annat nya stationer vid Solvalla, Fagersjö och Vegastaden. Nya direkttågslinjer, som förkortar restiden genom att tåget bara stannar vid utvalda stationer, behövs för att utveckla pendeltågstrafiken mellan exempelvis Arlanda och Nynäshamn. 17
För att öka säkerheten, förbättra punktligheten och undvika framtida olyckor, urspårningar och problem behöver underhållet av infrastrukturen för tågtrafiken avsevärt förbättras. Kristdemokraterna kommer att fortsätta att arbeta för en ny pendeltågsgren i nordostsektorn. Norrortsbanan som vi har tänkt oss binder ihop Arninge, Täby, Sollentuna, Kista och Barkarby. Den förbättrar också möjligheterna för resande från Karlstad, Örebro och Västerås att ta sig till Arlanda och Uppsala med avsevärt förkortade restider. Genom att bygga ut den så kallade Norra böjen norr om Märsta kopplas Arlandabanan och Östra stambanan ihop vilket möjliggör att pendeltåg kan trafikera både Märsta och Arlanda med samma linje.
5.3
Roslagsbanan
Arbetet med att öka trafiksäkerheten, bygga dubbelspår, modernisera och tillgänglighetsanpassa pågår för fullt på Roslagsbanan. År 2017 kommer exempelvis alla tåg som inte är helt tillgängliga att vara utrustade med en låggolvsdel. En förlängning in till Stockholm city via en tunnel är angelägen och behöver prioriteras samtidigt som förutsättningarna att bygga ut Roslagsbanan från Täby/Vallentuna till Arlanda ska fortsätta utredas.
5.4
Spårvägstrafik
Spårväg är en viktig del i framtidens attraktiva kollektivtrafik och kan användas som ett redskap för modern stadsutveckling. Spårvägen kan i de centrala delarna avlasta tunnelbanan och i andra delar av länet förbättra tvärförbindelserna. Utbyggnaden av Spårväg City till Ropsten via Värtan och arbetet med att koppla ihop Spårväg City med en moderniserad Lidingöbana kommer att fortsätta. Denna utbyggnad ska ses som det första steget i att ersätta flera av stombusslinjerna i innerstaden med spårvagn. Planarbetet för att ersätta stombusslinje 4, med sina drygt 66 000 resenärer per dag, med spårväg från Gullmarsplan till Radiohuset är viktigt och ska fortsätta. Kristdemokraterna vill redan under mandatperioden påbörja konverteringen till spårväg. Vi ser det som naturligt att börja med den etapp som ansluter till Spårväg city. Den fortsatta utbyggnaden av Tvärbanan Väst från Alvik till Helenelund via Bromma flygplats och Kista samt förlängningen till Sickla och sammankopplingen med Saltsjöbanan är också mycket angelägen. Kristdemokraterna vill att den kommande Spårväg syd från Flemingsberg via Skärholmen/Kungens Kurva till Älvsjö förlängs till Gullmarsplan. Genom att förbinda Spårväg syd med både pendeltåget, tvärbanan och tunnelbanan på flera ställen minskar sårbarheten inom kollektivtrafiken samtidigt som helt nya resvägar öppnas.
18
5.5
Linjereform av busstrafiken
Kristdemokraterna vill genomföra en genomgripande reform av busstrafiken i Stockholms län som bygger på uppbyggnaden av ett stomnät av busstrafik. Genom att modernisera och förnya busstrafiken är det möjligt att avsevärt höja kollektivtrafikresandet. Såväl glesbygdstrafik såväl som stombusstrafik behöver utvecklas för att bli mer attraktiv. Vi vill skapa ett nät av stombusslinjer som är kapacitetsstarka och har enhetlig färg, egna körfält, prioritering vid trafikljus samt hög turtäthet. De nya linjerna skapar i enlighet med stomnätsstrategin nya resvägar genom att förbinda regionala kärnor som tidigare inte har varit sammanbundna med en kapacitetsstark kollektivtrafik. Ett exempel på det är stombusslinjen Tyresö – Haninge – Flemingsberg – Kungens kurva – Skärholmen – Vällingby – Barkarby – Sollentuna – Täby – Arninge som ska trafikera Förbifart Stockholm. Stombusslinjer med ett högt antal resande kan vara lämpliga att ersätta med ”Bus Rapid Transit” (BRT-linjer) som innebär att bussarna får helt egna körfält på hela sträckan (så att de inte riskerar att hamna i kö), total prioritering vid trafiksignaler, snabbare på- och avstigningar genom att plattformarna vid hållplatserna är helt i nivå med bussarnas golv, bredare dörrar samt påstigning och visering av färdbevis vid samtliga dörrar. Bussgator i innerstaden bör vara fria från parkeringsplatser för att minska restiden med bussarna.
5.6 Utbyggd pendelbåtstrafik och en modern skärgårdstrafik Kristdemokraterna vill utveckla fler effektiva förbindelser på Stockholms inre vattenvägar. Pendelbåtstrafiken ska vara tillgänglig för människor med funktionsnedsättning och förbättrar möjligheterna att cykelpendla i Stockholm genom att det är lätt för cyklister att ta med sig cykeln ombord på båtarna. Alla kajer som trafikeras med pendelbåtstrafik behöver utrustas med väderskydd. Under renoveringen av Slussen ska fler pendelbåtslinjer på Stockholms inre vatten utvecklas i syfte att avlasta buss- och tunnelbanetrafiken under byggtiden. Slussen ska i takt med färdigställandet utvecklas till ett nytt nav för pendelbåtstrafiken. Kristdemokraterna vill fortsätta att bygga ut pendelbåtstrafiken i rusningstid på sträckan Frihamnen – Lidingö – Nacka – Nybrokajen. För att också kunna utveckla den mer långväga pendelbåtstrafiken vill vi introducera en snabbgående pendelbåtslinje mellan Ekerö och Gamla stan. Även en linje mellan Ulvsunda och Södersjukhuset behöver inrättas så att ett nät av pendelbåtstrafik kan skapas på Mälaren. För att ge alla samma möjlighet att resa med pendelbåtstrafiken vill Kristdemokraterna att trafikförvaltningen ska inleda ett taxesamarbete mellan SL och den nuvarande båttrafiken mellan Norr och Söder Mälarstrand samt den av resenärerna uppskattade Hammarby sjöstadstrafiken som drivs i privat regi. Det är orimligt att resenärer som vill ta pendelbåten för att slippa byggkaos vid Slussen, exempelvis från Hammarby Sjöstad, ska behöva betala mer än resenärer
19
som reser mellan Nacka och Lidingö med Sjövägen. Båda dessa linjer har stor potential av att avlasta Slussen under byggtiden. Waxholmsbåtarna fyller en viktig funktion för boende i skärgården, sommar- och deltidsboende, turister och varutransporter. Genom att låta SL:s priser och biljetter även gälla ombord på Waxholmsbåtarna blir det billigare att resa i Skärgården för barnfamiljer. Pendlingsmöjligheterna till och från skärgården förbättras samtidigt som det lokala näringslivet i skärgården får förbättrade möjligheter att utvecklas. Kristdemokraterna vill göra kollektivtrafiken till sjöss mer effektiv, attraktiv och klimatsmart. Genom det moderniseringsarbete som pågår inom skärgårdstrafiken kan trafiken byggas ut, tvärförbindelser mellan öarna förbättras, restider förkortas och skärgårdstrafiken integreras med kollektivtrafiken på land. Landstinget ska inte med skattemedel konkurrera med turisttrafik utan inrikta sig på en snabb och smidig kollektivtrafik i skärgården.
5.7
Framtida kollektivtrafiklösningar
Utvecklingen av Stockholms kollektivtrafik ska ske utifrån behov och möjligheter – inte vilken teknisk lösning som vi använt tidigare. Kristdemokraterna står för innovativt nytänkande inom kollektivtrafiken och vill utan skygglappar hitta den mest effektiva lösningen. Det finns beprövad teknik som ännu inte använts i Stockholm och det finns banbrytande nya tekniska lösningar som kanske skulle vara intressanta även i vår stad. Trådbuss är en beprövad trafikform i Europa. Den är miljövänlig och näst intill ljudlös. I Stockholm skulle trådbussen kunna bli ett alternativ till den traditionella bussen där trafikantunderlaget är stort men inte tillräckligt för spårvagn. Spårtaxi är ännu en oprövad kollektivtrafiklösning men kan bli en intressant framtidslösning, framför allt i områden där det finns mindre reseströmmar relativt jämnt utspridda under trafikdygnet. Vi ser gärna att Swedavia utvecklar ett spårtaxisystem för Arlanda, som kan förbinda de olika delarna av flygplatsen och den omkringliggande regionala kärnan. Gondolbana eller ”aerial tramways” har på senare år blivit en allt vanligare del av urban kollektivtrafik. Ofta handlar det om terrängförhållanden som är svåra att hantera med markburna transporter, men i vissa fall beror det på att en gondolbana har varit mer ekonomiskt fördelaktig än andra alternativ. I Stockholm ser vi en tänkbar förbindelse mellan Zinkensdamm på Södermalm och Kungsholmstorg som ett intressant pionjärprojekt, där en gondolbana skulle kunna sänka restiden med två tredjedelar jämfört med en tunnelbaneresa mellan Zinkensdamm och Rådhuset.
5.8 Närtrafik, färdtjänst och ett mer flexibelt resande För den som på grund av funktionsnedsättning inte kan resa med den allmänna kollektivtrafiken är färdtjänsten nödvändig. Genom att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig och attraktiv för äldre 20
och resenärer med funktionsnedsättning kommer behovet av färdtjänst liksom kostnaderna för färdtjänsten minska. Tillståndsgivningen behöver anpassas till den ökade tillgängligheten inom kollektivtrafiken. Målsättningen är att resenärer som sällan eller aldrig kan resa med den allmänna kollektivtrafiken genom en mer individuell resetilldelning ska få fler resor och därmed ett friare liv. För att göra tillståndshanteringen enklare, tydligare, snabbare och mer rättssäker vill vi att landstinget ska ta ansvar för hela processen och inte som i dag dela ansvaret med länets 26 kommuner. Ett samarbete måste inledas mellan länets kommuner och Landstinget så att barn och ungdomar med funktionsnedsättning likväl som för äldre med nedsatt rörelseförmåga får möjlighet till ett mer spontant resande. Den anropsstyrda trafiken som resenären själv kan beställa har avsevärt förbättrat tillgängligheten och behöver fortsätta att utvecklas. För att förbättra servicen ytterligare för våra resenärer vill Kristdemokraterna utveckla närtrafiken till att bli anropsstyrd. Det är också viktigt att våra färdtjänstresenärer bemöts med respekt och att chaufförerna har god kännedom om olika funktionsnedsättningar och färdtjänstresenärernas särskilda behov. Färdtjänstchaufförerna ska ha god lokalkännedom, eftersom en färdtjänstresenär inte alltid kan förväntas kunna vara behjälplig med vägledning. Taxibolagen ska regelbundet kräva utdrag ur belastningsregistret av chaufförerna för att säkerställa största möjliga trygghet för färdtjänstens resenärer. För att öka valfriheten och kvaliteten inom färdtjänsten vill vi införa ett kundvalssystem där resenären själv får välja att resa med det auktoriserade taxibolag som hon eller han har förtroende för. Kristdemokraterna vill: •
Påbörja en storskalig utbyggnad av tunnelbanan.
•
Fortsätta att upprusta och tillgänglighetsanpassa Roslagsbanan.
•
Genomföra en linjereform och modernisera busstrafiken i hela Stockholms län.
•
Ersätta stombusslinje 4 med spårväg.
•
Bygga ett nät av spårvägstrafik i Stockholm.
•
Skapa ett effektivt stombussnät i hela länet inklusive Förbifart Stockholm.
•
Införa ett kundvalssystem inom färdtjänsten där kunden själv får välja taxibolag.
•
Bygga ut pendelbåtsnätet på både Saltsjön och Mälaren.
•
Inleda ett pilotprojekt med gondolbana.
•
Inleda ett pilotprojekt med trådbuss och/eller konduktivt eldrivna busslinjer.
21
6.
Vägar i Stockholmsregionen
6.1
Bättre vägnät
Många invånare i Stockholm är i dag fortfarande beroende av bilen för att klara sin vardag. I delar av regionens mer glesbefolkade områden är kollektivtrafiken inte tillräckligt utbyggd för att utgöra ett alternativ till bilen. Även inom regionens mer centrala delar är kollektivtrafikens tvärförbindelser ofta bristfälliga. För näringslivet kommer bil och lastbil även fortsatt att vara helt nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Personbilsinnehavet per 1 000 invånare enligt Stockholms läns landstings årsstatistik från 2012 har dock minskat med 3 procent sedan toppnoteringen år 2007. Även om kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna behöver öka så behövs goda förutsättningar för trygga, smidiga och hållbara resor med bil, motorcykel, moped, och lastbil. Nya vägar behövs när extra körfält, trimningsåtgärder och utökad kollektivtrafik inte räcker till. Varje väginvestering kan innebära ett intrång i miljön och ger negativa effekter som buller, minskade grönytor och luftföroreningar. Mot detta ska ställas den nytta som en ny väg kan skapa för alla som arbetar, bor och verkar i regionen. Användaravgifter är ett redskap för att möjliggöra eller tidigarelägga finansiering av stora och viktiga väginvesteringar. Privat finansiering av nya vägar bör ses som ett alternativ och ska uppmuntras. Det är nödvändigt att framtida nya vägar från början planeras för kapacitetsstark kollektivtrafik. Förbifart Stockholm är en viktig vägutbyggnad som behövs för att öka kapaciteten på vägnätet och minska regionens sårbarhet. Södertörnsleden behövs som en ny tvärförbindelse mellan Haninge och E4:an. För att klara expansionen i Nacka/Värmdö kan på längre sikt en östlig länk bli nödvändig. En östlig länk är den kvarvarande delen i ringleden runt Stockholm men ingår inte i Stockholmsöverenskommelsen.
6.2
Trygga och säkra vägar
Att förebygga olyckor genom att bygga trygga och säkra vägar är viktigt. Enligt Trafikverket omkom år 2012 21 personer och 401 personer skadades allvarligt i Stockholms län. Mycket återstår således att göra. Trafikverket behöver tillsammans med regionens aktörer uppmuntra till vidareutbildning av förare och att säkerhetsbälten och hjälmar används. Stödet för nollvisionen i regionen måste vidareutvecklas. Det äldre vägnätet behöver rustas upp så att det blir trafiksäkert. Hastigheterna behöver dämpas. Rattonykterheten är ett växande problem. Dagligen uppskattas mellan 15 000 och 20 000 förare köra berusade på vägarna i Sverige, enligt Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI). Att utrusta nya fordon med alkolås skulle förbättra trafiksäkerheten. 22
6.3
Miljöanpassad bilism
Stockholmsregionen ska ligga i framkant av den teknikutveckling och framväxande miljöanpassad bilism som kraftigt kan minska utsläpp av växthusgaser från trafiken. Framtidens bilar kommer att drivas med förnyelsebara bränslen. Landstinget ska ta ett samordningsansvar för att se till att Stockholmsregionens aktörer i samverkan med energibolagen genomför den nödvändiga utbyggnaden av infrastruktur för el- och biogasbilar. Bilfria stråk i stads- och regionkärnor kan bidra till att göra Stockholmsregionen mer attraktiv för dess invånare och besökare. Parkeringsnormer behöver ses över. När nya områden planeras bör gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Genom bilpooler kan behovet av parkeringsplatser och nya vägar minska. Kommunerna och landstinget i Stockholms län ska endast upphandla miljöfordon. Bullret och utsläppen av partiklar behöver minskas med tyst asfalt och dubbfria zoner. Under mandatperioden bör kommunerna i Stockholmsregionen gemensamt utreda om det för folkhälsans skull behöver göras begränsningar av den dieseldrivna trafiken i stadskärnorna. Förbifart Stockholm leder till mer trafik som belastar miljön och vårt klimat. Det är därför nödvändigt att planera Förbifart Stockholm, Essingeleden och Centralbron/Söderledstunneln för kollektivtrafik så att även den ökade vägkapaciteten kommer kollektivtrafiken till del. Luftkvaliteteten i Stockholm har blivit bättre under de senaste årtiondena, beroende på skärpta avgaskrav, renare bränslen och trängselskatt. Arbetet för att minska trafikens miljöbelastning går åt rätt håll och andelen som reser kollektivt eller cyklar i innerstaden ökar hela tiden. Men halterna av föroreningar och partiklar är fortfarande alltför höga och för detta har staden fått skarp kritik från EU och krav på böter. Det krävs därför kraftfulla åtgärder för att klara miljökraven. Genom att införa dubbdäcksavgifter liknande dem i Oslo skapas incitament för minskad dubbdäcksanvändning och därmed en förbättrad luftkvalitet. Det är angeläget att de parkeringar som finns på gatorna kan nyttjas bättre. Kristdemokraterna föreslår därför digitala parkeringsskyltar så att alla lediga parkeringar kan användas på ett mer optimalt sätt även vid tider för gatustädning och snöröjning.
6.4
Infartsparkeringar och samåkning
Bilen är ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. Det är därför nödvändigt att kraftigt bygga ut antalet infartsparkeringsplatser vid kollektivtrafikknutpunkter i länets yttre delar. Trygga parkeringsplatser som är lätta att hitta både på internet, kartor och med GPS kan bidra till att fler väljer kollektivtrafiken i stället för att ta bilen hela vägen. Infartsparkeringsplatser bör vara avgiftsbelagda men gratis för resenärer med SL-periodkort.
23
Samåkning i bil kan utgöra ett annat viktigt komplement till befintlig kollektivtrafik i de delar av länet där underlaget är för litet för en tät kollektivtrafik. Samåkningscentraler kan bidra till en bättre miljö. Bilar med minst två personer i ska i vissa fall få använda kollektivtrafikkörfältet.
6.5
Cykeltrafik i Stockholmsregionen
Många av de resor som i dag sker med bil- eller kollektivtrafik skulle kunna ersättas med resa på cykel. Resor med cykel ger stora hälso- och miljövinster samtidigt som cykeln tar betydligt mindre yta i anspråk. Ett av de största hindren för att välja cykeln är de brister som finns i cykelvägnätet. Särskilda investeringsmedel behöver öronmärkas till ett utbyggt regionalt cykelnät i hela Stockholms län. Kommungränser eller stadsdelsgränser ska inte i något avseende utgöra hinder för att ta sig fram miljövänligt och klimatsmart i regionen. Cykelvägnätet borde ha en enhetlig färg i hela länet, så att det blir enkelt för såväl cyklister som andra trafikanter att se vilka vägar eller filer som är avsedda enbart för cyklister. För att trafiksäkerheten och framkomligheten ska öka, och därmed andelen cyklister, behöver cykel- och gångtrafik hållas åtskilda. Även cykelboxar vid rödljus och stopplinje för bilar kan förbättra säkerheten. I de fall där gång- och cykelvägar hänger samman ska tydlig avgränsning målas på vägen i avvaktan på att vägarna skiljs åt. Snöröjningen behöver förbättras på cykelvägarna så att det blir möjligt att ta sig till skola och arbete med cykel året runt. Underhållet av miljön runt cykelvägarna ska hålla samma standard som bilvägar vad gäller träd, buskar, grenar och annat som hindrar en trafiksäker miljö. Det måste bli enklare att ta med sig sin cykel inom kollektivtrafiken. I dag råder det stor brist på cykelparkeringar i nära anslutning till stationer och hållplatser. I takt med att fler reser kollektivt ökar behovet av trygga och säkra cykelparkeringsmöjligheter, infartsparkeringar för cyklar. Trappor vid stationer och andra platser behöver utrustas med en skena för cyklister så att de slipper bära cykeln i trappor. Hinder för cyklister såsom trottoarkanter ska byggas bort och en ”grön våg” vid trafikljus är eftersträvansvärd. Stockholmsregionen behöver bygga ut flerfiliga cykelvägar som uppmuntrar till cykelpendling utan trafikljus och där inkommande trafik ska lämna företräde. Respekten för fotgängare, högerregeln och de trafikljus som finns behöver öka bland cyklister. För att minska körning mot rött ljus kan sekundnedräknare vid rödljus införas som i Holland visat sig vara framgångsrika. Även blinkande varningsljus vid flitigt använda övergångsställen för fotgängare kan vara ett sätt. Kommunerna i Stockholms län bör inleda ett samarbete så att cyklar som stått i mer än 10 veckor förflyttas till ett centrallager. Att hålla vårt gemensamma gaturum och våra parker rena och snygga är angeläget för trivsel och trygghet. Systemet med lånecyklar i Stockholm city har blivit populärt och behöver utvecklas till att omfatta fler delar av Stockholmsregionen.
24
Kommunerna tillsammans med det civila samhället ska uppmuntras att regelbundet genomföra cykelutbildningar så att alla får samma möjligheter att resa med cykel.
6.6
Gångtrafik
För kortare förflyttningar är en promenad det mest idealiska för den som har möjligheten. Det ska vara enkelt för människor att ta sig fram på gångbanorna såväl under vinterhalvåret som på sommaren. Därför måste underhåll och snöröjning fungera väl. För äldre och personer med funktionsnedsättning kan det vara skillnaden mellan att kunna röra sig fritt och att vara bunden till sitt hem. Det är viktigt att de som promenerar till jobb, skola eller bara strosar omkring kan känna sig trygga och säkra i vår region. Tättväxande buskage alldeles intill gångbanan ska undvikas. Hastighetsdämpande passager ska användas för att göra övergång över bil- och cykelvägar säkrare Kristdemokraterna vill: •
Fullfölja Stockholmsöverenskommelsen.
•
Uppmuntra miljösmart bilism.
•
Bygga Förbifart Stockholm och Södertörnsleden.
•
Förbättra luftkvalitén genom dubbdäcksavgift.
•
Att kommuner och landsting enbart ska köpa in miljöbilar.
•
Genomföra en omfattande utbyggnad av länets gång- och cykelbanor.
•
Bygga ut systemet med lånecyklar till hela regionen.
•
Uppmuntra bilpooler, samåkning och smarta parkeringar.
•
Att bilar med minst två personer i i vissa fall ska få använda kollektivtrafikkörfält. Antalet bussoch samåknings filer ska öka.
•
Bygga fler säkra cykelparkeringar.
•
Fördubbla byggnationen av infartsparkeringar till 800 årligen.
25
7.
Gods och långväga resande
7.1
Satsning på godstrafik
Stockholmsregionen är beroende av smidiga och effektiva godstransporter både för in- och utgående gods. En stor och viktig utmaning är att föra över långväga godstransporter från lastbil till tåg och fartyg. Lastbilstrafiken behöver bära sina miljökostnader. Genom utbyggnad av hamnar, kombiterminaler och ett fåtal logistiknav i Stockholmsregionen kan miljöpåverkan reduceras starkt. En nationell satsning på separata järnvägsspår för godstrafiken stödjer också dessa ambitioner. En utbyggd farled in i Mälaren för att kunna ta emot morgondagens större fartyg leder också till en minskad lastbilstrafik genom länet.
7.2
Kombiterminaler och lastbilstransporter
För att minska behoven av godstransporter in och ut ur staden bör regionen snarast förverkliga konceptet med City-logistik, inte minst med tanke på den explosionsartade utveckling av näthandeln som gör att mer gods kommer att levereras av transportbolagen direkt till kund. Lösningen är att etablera effektiva kombiterminaler i Rosersberg och i Årsta samt nya citynära distributionsterminaler i Stockholm. Gods som kommer med lastbil, tåg, båt eller flyg transporteras till sin kombi- och distributionsterminal varifrån den sedan kan distribueras inom området med samordnade mindre transportfordon. De lokala transporterna sker med miljöklassade fordon. Slitage på gatumiljö minskar på detta sätt dramatiskt och framkomlighet för övrig trafik underlättas. I stråken mellan kombiterminalerna och hamnar/flygplatser ska en utveckling av eldrivna lasttransportfordon premieras. Genom att lägga ner en elslinga i befintliga vägar kan lastbilar som drivs på el köra skytteltrafik mellan anläggningarna, vilket är ett billigare alternativ till att bygga ut ny järnväg. För att öka kapaciteten för godstrafik på järnväg vill Kristdemokraterna utreda och planera för framtida spår mellan Nynäshamn/Norvik via Haninge till Huddinge/Flemingsberg.
7.3
Sjöfart och hamnar
Sjöfarten är viktig för Stockholmsregionen. Den sammanlänkar Stockholm med Gotland, Finland och länderna runt Östersjön. Det är viktigt att minska de miljörelaterade faror som utgör hot mot Stockholms inre vattenvägar, skärgården och Östersjöns känsliga miljö. Regionens hamnar ska därför erbjuda anläggningar för miljöoptimal hantering (destruering) av barlastvatten. Övergången mot mer miljövänliga drivmedel inom sjöfarten skall uppmuntras genom bland annat lägre hamnavgifter. 26
Stockholm är i dag ett av norra Europas mest attraktiva turistmål. Passagerar-, färjetrafik och kryssningsfartyg ger ett ansenligt bidrag till Stockholmsregionens ekonomi. Genom Spårväg City får passagerartrafiken i Värtan god tillgång till kollektivtrafik.
7.4
Flyg och flygplatser
Goda flygförbindelser är av stor vikt för Stockholmsregionen. På så sätt gynnas utbyten av idéer, varor och tjänster vilket är en förutsättning för Sveriges och regionens ekonomi och välfärd. Det är därför viktigt att Arlanda utvecklas ytterligare och knyts närmare regionens infrastrukturlösningar. För att minska de flygplatsrelaterade utsläppen behövs förbättrad kollektivtrafik till Arlanda, Bromma och Skavsta. Bra vägförbindelser, busslinjer, spårväg, fjärrtåg, snabbtåg och pendeltåg är en förutsättning för att flygplatserna ska kunna utvecklas. Mycket återstår dock fortfarande att förbättra när det gäller kollektivtrafiken i regionen – från flera områden är bil i dag det enda alternativet. Ett fortsatt samarbete mellan Uppland (UL) och Stockholm (SL) ska ske för att minska de krångliga avgiftssystemen på resor till och från Arlanda. Flygtrafiken behöver bära sina egna miljökostnader. Kristdemokraterna ser mycket positiv på att flyget nu förs in i EU:s handel med utsläppsrätter. Flygbolagen har ett stort ansvar att investera i miljöteknik, särskilt den nya generationens flygplan med låg bränsleförbrukning. Inom en snar framtid kommer biobränsle att finnas certifierat för flyget. Forskningsstudier visar att användningen av biobränsle inom luftfarten skulle kunna minska sektorns totala koldioxidutsläpp med dryga 80 procent. Flygets roll vad avser godstransporter behöver tydliggöras. Det är enbart cirka 1,5 till 2 procent av Sveriges totala exportvolymer som skickas med flyg men dessa volymer representerar mer än 20 procent av exportvärdet. För regionens näringsliv är det avgörande i den globala konkurrensen att det finns snabba och effektiva transportlösningar till och från verksamheten. I dag tvingas många företag skicka sitt gods via de stora flygplatsnaven nere i Europa vilket skapar helt onödiga, och tidsspillande, landtransporter till och från dessa nav med stora utsläpp som följd. Ökad flygkapacitet på Arlanda är en viktig nyckel till en hållbar utveckling i Stockholmsregionen. Kristdemokraterna vill: •
Underlätta för säkra och miljövänliga godstransporter.
•
Utred och planera för framtida spår mellan Nynäshamn/Norvik via Haninge till Huddinge/Flemingsberg.
•
Bygga ut kombiterminaler, hamnar och logistiknav i Stockholmsregionen.
•
Minska mängden gods som passerar centrala Stockholm.
•
Att sjöfart med miljövänliga drivmedel uppmuntras genom lägre hamnavgifter.
27
•
Att regionens hamnar har anläggningar för hantering av barlastvatten.
•
Förbättra kollektivtrafiken till Arlanda, Bromma och Skavsta.
28