Rapport: Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld i Sverige i världen Rapport utgiven av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Vad är hedersrelaterat våld? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Hedersrelaterat våld, ett komplext problem . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Hedersrelaterat våld i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Samhällets insatser: skydd, samarbete och preventiva åtgärder . . . 16 Internationellt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Serie: Rapporter 2006 nr 7

Förord Hedersrelaterat våld är en utbredd form av våld mot kvinnor som främst förekommer i patriarkala samhällen där familjen och släkten utgör den primära samhällsenheten och där sammanhållningen inom släkten är en förutsättning för gruppens inflytande gentemot andra grupper. Hederskulturens kvinnosyn utgår från att kvinnan är underordnad mannen. Hedersrelaterat våld är ett uttryck för det våld mot kvinnor som männen anser sig har rätt att genomföra för att upprätthålla männens och släktens heder. Samtidigt stödjer kvinnor ofta männens handlande eftersom släktens heder står högre än den enskildes heder. FN uppskattar antalet hedersmord som årligen begås till cirka 5 000. Hedersmord är den yttersta och allvarligaste formen av hedersrelaterat våld men antalet hedersbrott så som könsstympning, påtvingade äktenskap, misshandel och social utfrysning är idag mycket vanligt men sker ofta i det tysta och anmäls sällan. För att stoppa utbredningen av det hedersrelaterade våldet krävs ökad kunskap om hederskulturen, och hedersrelaterad brottslighet hos såväl samhällets olika nivåer som medborgarna. Det krävs också ytterligare resurser för att skydda de drabbade kvinnorna och en gemensam internationell handlingsplan för hedersrelaterad brottslighet.

Detta är den sjunde rapporten i en rapportserie som Kristdemokratiska Kvinnoförbundet ger ut sedan januari 2002. De tidigare rapporterna har handlat om äldre kvinnor, kvinnor i krig, våld mot kvinnor, kvinnors hälsa, om ensamstående mammor och om kvinnors löner. Syftet med denna rapport är att uppmärksamma frågan om hedersrelaterat våld och att förse den Kristdemokratiska rörelsen med ett faktamaterial som kan användas i det politiska agerandet. Skriften tar upp hedersproblematiken, förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige och världen, krav på åtgärder för att förhindra hedersrelaterat våld där internationellt samarbete är en grundförutsättning. Det material som använts utgörs främst av statliga utredningar, rapporter och vetenskaplig forskning. Annat underlag till rapporten kommer från ett seminarium om hedersrelaterat våld som

3

Vad är hedersrelaterat våld?

Kvinnoförbundet arrangerade hösten 2005 och liksom ett seminarium vid EPPkvinnornas årsmöte i Wien i oktober 2005. Vi har även använt tidigare framtaget material av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

Stockholm januari 2006 Désirée Pethrus Engström Förbundsordförande i Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Sara Lindberg Politisk sekreterare

Hedersrelaterat våld är ett för svenskar relativt nytt begrepp. Definitionerna och innebörden av begreppet hedersrelaterat våld och framför allt begreppet hedersmord, är ämne för förvirring då heder, som i det svenska språket är ett positivt ord, i media nu ses tillsammans med det negativa ordet mord. Varför man ändå väljer att skilja på våld och hedersrelaterat våld är för att illustrera hedersproblematiken vilken måste förstås från sin hederslogik för att kunna bekämpas.1 Personlig heder Förekomsten av hederskod är utmärkande för heder i många icke-västerländska samhällen idag. Det finns regler som specificerar vad som tillför och vad som inte tillför heder. Heder är dessutom något som endast män kan uppnå.

Hederskoden har en överordnad betydelse och om man bryter mot denna förlorar sin heder. Heder kan betraktas som ett ting som man har eller inte har.

Av den anledningen är inte ”skam” motsatsen till heder då skam är något som enligt hederskoden kommer gradvis och är kopplat endast till kvinnor. Om kvinnan följer hederskodens grundvärderingar och normer sägs hon ha skam i kroppen.

Att ha skam i kroppen innebär att kvinnan förvaltar sin sexualitet i enlighet med hederskoden.

Kollektiv heder Familjen anses ha en gemensam heder vilket betyder att den enes vanära drabbar den andre. Mäns heder och kvinnans beteende är starkt sammankopplade.

En kvinnas rykte är därför inte bara hennes privata angelägenhet utan får konsekvenser för män i hennes närhet och andra släktingar i hennes närhet. Männen däremot kan ha heder eller vara hederslösa men de kan till skillnad från kvinnorna agera i strid med andras förväntningar utan att skada kollektivets heder.

Begreppet hedersmord är idag ett etablerat begrepp i flera länder, även om det är svårt att ge en entydig bild av begreppet heder, eftersom det har olika innebörd i olika samhällen och bland olika samhällsgrupper. Centralt för begreppet heder när det ska förklaras utifrån dess kulturella sammanhang, är kvinnans kyskhet 1

Wikan, Unni, i skriften Nordisk samverksanskonferens mot hedersrelaterat våld, 2004, sid 7

5

där hennes oskuld är vågskålen mellan skam och skamlöshet. Kvinnan är bärare av männens och hela familjens heder, men kvinnan anses inte vara kapabel att försvara sin kyskhet. Kvinnans kropp och hennes könsliv är därmed inte enbart hennes privata angelägenhet utan hela familjens.2 Vid minsta misstanke om att kvinnan är otuktig eller uppfört sig på ett sådant sätt som av männen anses kunna skada familjens status och anseende, ser familjen det som sin plikt att med våld straffa kvinnan och i värsta fall mörda henne för att återfå hedern. Medan det är männen och ofta sönerna som utför våldet på döttrarna så är kvinnorna inom släkten ofta pådrivande när det gäller att återupprätta hedern.3 Hedersrelaterat våld förekommer i patriarkala samhällen där fadern och hans familj står högst upp i hierarkin. Under fadern och hans släkt kommer modern och hennes släkt och under dem i hierarkin står sönerna. Flickorna befinner sig längst ner på samhällsstegen. I alla typer av relationer manifesteras mannens överordnade position kvinnan. Viktigt att poängtera är att ingen föds till förtryckare däremot får sönerna tidigt vetskap om att de har ett högre värde än flickorna och att deras roll är att övervaka sina systrar. På så sätt blir pojkarna tidigt bärare av förtrycket mot flickorna vilket på ett effektivt sätt hindrar pojkarna att utveckla en jämställdhetssyn som är en förutsättning i ett demokratiskt samhälle. Även pojkar kan ses som offer i hederskulturen. Det handlar då om tvångsäktenskap, där sönerna inte själva har rätten att välja vem de ska gifta sig med.4

Hederskulturen och krocken med det västerländska samhället Det finns teorier om att hederskulturen har tjänat ett ekonomiskt syfte.

Hederskulturen som fortfarande brukas i många länder, växte fram långt tidigare än välfärdssystemen, i avsaknaden av ett gemensamt välfärdssystem blev därför släktens inflytande och makt viktig för att trygga släktens framtid. I länder där hederskulturen har en lång tradition är det inte ovanligt att hederskulturens regler och normer anses vara viktigare än den för landet inrättade lagstiftningen. Den ekonomiska och sociala trygghet som välfärdsstaten ger oss i västvärlden kan därför jämföras med den ekonomiska och sociala trygghet som famil-

2 3 4

Björktomta, Siv-Britt, Unga kvinnor, frihet och heder, 2005, sid 15 Wikan, Unni, En fråga om heder, 2004, sid 65-68 Mjörnell, Rigmor, Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn, 2005, sid 37

6

jen bildar i länder med hederskultur. 5 För att säkra skyddet och tryggheten som hederskulturen erbjuder måste alla uppträda lojalt och den som inte följer den patriarkala strukturen förskjuts. Att förskjutas från familjen kan för flickan rent ekonomiskt vara förödande eftersom hon oftast saknar andra sociala nätverk och utbildning för att snabbt kunna bli självförsörjande. Flickans roll och funktion som bärare av männens heder är främst att uppföra sig på det sätt som enligt normen anses värdigt, vilket innebär att uppträda fint, vara välklädd och göra det som hennes föräldrar ber henne göra. Att utbilda sig anses därför inte viktigt utan ses snarare som ett hot mot den patriarkala strukturen då hennes åsikter och vilja ska vara underordnad mannens. Moderns roll och uppgift är att fostra flickan i denna patriarkala anda. Om kvinnan misstänks ha brutit mot ovan nämnda normer eller riskerat familjens heder har familjen följaktligen rätt att utmäta ett straff vilket i många fall innebär att man dödar flickan. 6 När familjer med hederskultur flyttar till Sverige eller andra länder där hederskulturen inte utövas, hotas den patriarkala strukturen. Vanligt är att det sker en maktförskjutning där mannen i familjen tappar sin uppsatta position.

Ofta är det sönerna som övertar mannens roll samtidigt som flickornas handlingsutrymme också ökar eftersom den obligatoriska skolgången inte tillåter familjen att hålla flickorna kvar i hemmet. Skolan ger flickorna en fristad där de har möjlighet att uttrycka sina åsikter, få kunskaper, klä sig som de vill och träffa andra flickor och pojkar men då med risken att bli upptäckt av syskon eller andra släktingar vilkas uppgift är att övervaka flickan. 7 Tilläggas bör den uppenbara risken att den invandrade familjen hamnar i mycket segregerade bostadsområden där kontakten med det svenska samhället är liten. I många fall isolerar sig familjen och den slutna sociala gruppen stärks återigen.8 I Sverige har individen en stark ställning. En flicka som av familjen utsätts för våld eller hot, kan därför oftast vända sig till andra i släkten eller vänskapskretsen. För en flicka som lever i en familj med hedersnormer finns knappast den möjligheten, då hela släkten ofta sluter upp och väljer att frysa ut den utsatta flickan. Då flickan befinner sig i ett nytt land, kan det vara svårt att hitta stöd i omgivningen.

5 6 7 8

Forum Syd et al, Våld i hederns namn, 2002, sid 12-13 Arkåsen, Johanna, Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn, 2005, sid 8 Björktomta, Siv-Britt, anteckningar från föreläsning, 2005 Forum Syd et al. Våld i hederns namn, 2002, sid 13

7

Förtryckets former

Kvinnlig könsstympning

Som nämnts tidigare är det svårt att fastställa hur många som utsätts för hedersrelaterat våld i Sverige. Det beror dels på att brotten sällan uppdagas eller anmäls och att polisen och andra myndigheter tidigare har haft dålig kännedom om den här typen av brottslighet. I svensk media har intresset för hedersrelaterad brottslighet mestadels cirkulerat kring dödshot och hedersmord. Vad som många gånger saknas i media och i den öppna debatten är en helhetsbild och en bakgrund till det hedersrelaterade våldet samt en beskrivning av den situation som flickan befinner sig i, en vardag där flickans frihet är mycket begränsad. Inskränkningen av hennes frihet och det fysiska och psykiska våld man utsätter henne för kan exempelvis vara kontroll, misshandel, hot, könsstympning och social utfrysning och tvångsäktenskap. Den här typen av kränkningar mot flickan kan lätt mörkas för polisen och andra myndigheter och kan därför befaras vara mycket vanlig.

Kvinnlig könsstympning är utbrett och är ett uttryck för den patriarkala maktstrukturen söker kontrollera kvinnors kroppar. Begreppet kvinnlig könsstympning rymmer flera olika typer av ingrepp. I vissa fall skärs klitoris bort, i andra fall skär man bort eller syr ihop flickans yttre och inre blygdläppar. Att genomföra kvinnlig könsstympning innebär en stor risk för flickornas hälsa. Infektioner, svår smärta och psykiska men är något som flickorna och kvinnorna plågas av långt efter ingreppet. Dessutom blir kvinnans sexualliv smärtsamt och svårt.9 Kvinnlig omskärelse förbjöds i Sverige 1982. Den nuvarande lagen med förbud mot kvinnlig könsstympning infördes den 1 juli 1998 och ersatte då lagen med förbud mot omskärelse av kvinnor. Den nya lagen innebär en skärpning av straffet. Den som bryter mot förbudet kan numera dömas till fängelse i högst fyra år. Trots att kvinnlig könsstympning är förbjudet i Sverige och i de flesta andra europeiska länder, visar undersökningar gjorda av WHO att över 500 000 kvinnor i Europa har genomgått kvinnlig könsstympning vilket sker illegalt bland de invandrargrupper vars kultur förespråkar detta.10 Amnesty International beräknar antalet kvinnor i världen som genomgått kvinnlig könsstympning till 130 miljoner. Ingreppet leder till livslånga men och smärtor för kvinnan och många dör i samband med ingreppet då det ofta utförs i hemmen.

Könsstympningen syftar framförallt till att kontrollera kvinnans sexualitet.

Att som kvinna vara könsstympad kan göra det lättare för henne att bli gift då mannen känner sig trygg att kvinnan är oskuld.11 Eftersom kvinnorna i de kulturer som brukar könsstympning har högre status som gifta och dessutom är ekonomiskt beroende av en man, väljer många kvinnor att säga ja till en könsstympning för att på så sätt trygga sin framtid. Men i de flesta fall genomförs könsstympningen vid tidig ålder då flickan inte har något val. Kvinnlig könsstympning är ett avsiktlig vållande till smärta och lidande, trots detta görs lite för att få stopp på denna sedvänja. Problemet ligger dels i, som sagts tidigare, att kvinnorna är ekonomiskt beroende av männen och därför inte ser sig ha något val. Ett annat problem är att internationella undersökningar som görs koncentrerar sig kring kvinnornas syn på kvinnlig könsstympning.

Samverkan För att synliggöra och kunna hjälpa de utsatta flickorna krävs därför ett brett samarbete mellan myndigheter och skola där man har god kunskap och är uppmärksam på signaler från flickorna och tar deras berättelse på allvar. Att skilja på hedersrelaterat våld och annat våld mot kvinnor hjälper oss att se grundproblemet, det vill säga att hedersrelaterat våld bygger på en hederslogik där mäns överordnade roll kvinnornas är en socialt accepterad ordning. I ett senare avsnitt återkommer vi till skolans möjligheter att hjälpa flickorna.

Arrangerade äktenskap Arrangerade äktenskap är mycket vanliga inom hederskulturen. Det handlar dels om ett stort antal flickor som skickas tillbaka till sitt hemland för att där bli bortgifta, men arrangerade äktenskap sker också i Sverige. Eftersom flickan sällan har ett eget kontaktnät blir hon isolerad och relationen kan i många avseenden anses vara skadlig. Flickan tvingas vanligtvis stanna hemma, får inte klä sig som hon vill och har ingen frihet att röra sig eller umgås med de hon önskar. Arrangerade äktenskap som sker i Sverige kan därför innebära en större inskränkning av kvinnans fri- och rättigheter då männen känner ett större hot från samhället i Sverige där grundprincipen är att män och kvinnor ska ha samma rättigheter.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att riksdagen fattar beslut om ett generellt förbud mot arrangerade äktenskap, för att markera att personer under 18 år är barn.

8

9 http://www.unicef.se/fakta/om_barn/kvinnlig_konsstympning/ 10 Waris, Dirie, Desert Children, 2005, sid 10 11 www2.amnesty.se/krg.nsf/kvinnligkonsstympning

9

Undersökningar där män svarar på hur de ställer sig till att medvetet handikappa och kränka kvinnor görs sällan.12 Istället förblir könsstympning som så många andra seder och bruk inom hederskulturen, en nedärvd vana som är svår att bryta. En tredje viktig orsak till varför förnedrandet av kvinnorna fortsätter är att många av de länder där hedersnormen brukas, har en lång tradition av auktoritärt styre som kännetecknas av korruption och interna konflikter. I dessa länder är inte lagstiftning tillräcklig för att stoppa bruket av kvinnlig könsstympning då anmälningar sällan leder fram till en rättvis rättegång.

Sedan 1999 kan personer dömas i Sverige även om brottet begåtts utomlands där det inte är straffbart. Den som bor i Sverige och som medverkar till att könsstympning genomförs kan alltså dömas i Sverige även om ingreppet är lagligt i det land det utförts.13

Hedersrelaterat våld, ett komplext problem I ett försök att förstå det hedersrelaterade våldet och på vilket sätt utövare av hederskulturen kan försvara sitt sätt att kontrollera, hota, misshandla och mörda sina familjemedlemmar för att upprätthålla familjens heder, kommer här en presentation av problemets dynamik och vilka bakomliggande faktorer som driver fram våldet. Presentationen stödjer sig på en studie gjord av Siv-Britt Björktomta, verksam på Ersta Sköndals högskola. Studien är en vidareutveckling av Kommunförbundets tidigare verksamhetsöversikt om arbetet med patriarkala familjer.

Det finns ingen enkel eller allmängiltig förklaring till förekomsten av hedersrelaterat våld. Det finns dock en mängd olika uppfattningar om vad som ligger bakom det. Kombinationen av migrationsprocessen och integrationsproblem, tillsammans med en värde- och normkonflikt, en generationskonflikt inom familjen, och ett könsmässigt förtryck förklarar den situation som flickan befinner sig i.14 Migrationsprocessen och integrationsproblem Att flytta till ett nytt land med annan kultur och ett annat språk innebär att familjen och de enskilda individerna frivilligt eller ofrivilligt till viss utsträckning måste anpassa sig till det svenska samhället och följa vår lagstiftning. På samma sätt som vi svenskar under längre utlandsvistelser söker och gärna tyr oss till det vi är vana från vår svenska kultur, så söker många invandrare under en tid sin trygghet i sin familj.15 Att flytta till Sverige betyder för de familjer som kommer från en traditionellt patriarkal familjestruktur, ett helt nytt synsätt på familjen och den enskildes frihet och ansvar. Vad som händer i Sverige är att unga kvinnors vilja att anpassa sig till det svenska samhället, av föräldrarna kan upplevas som om de håller på att ”tappa greppet” om sin dotter. För barnen går integrationsprocessen vanligtvis mycket snabbare än för föräldrarna eftersom skolan ger barnen möjligheten att snabbt lära sig språket och att träffa andra svenskar. Forskning och studier har visat att flickor har särskilt lätt för att anpassa sig i det nya samhället och lär sig snabbt det nya språket. Föräldrarna förlorar ofta sina gamla

12 Waris, Dirie, Desert Children, 2005, sid 21-26 13 Lag (1982:316), Kvinnlig könsstympning

10

14 Björktomta, Siv-Britt, Unga kvinnor frihet och heder, 2005, sid 17 15 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 7

11

roller och funktioner, vilket ger en känsla av utanförskap och marginalisering som även kan förstärkas med arbetslöshet mm. Familjens strävan om att fortsätta leva som man gjort i sitt hemland och mötet med det svenska samhället där individens rättigheter och frihet är utgångspunkten, resulterar i en dragkamp mellan dessa två.16 Manlig överordning och kontrollen över kvinnorna Inom hederskulturen finns förhållningsregler och normer över vad som anses vara gott uppförande och vad som är acceptabelt för att vidmakthålla familjens heder.

En central skillnad mellan män och kvinnor i detta normsystem är att kvinnorna ständigt riskerar att få dåligt rykte. Ett rykte är tillräckligt för att familjen ska anse sig ha rätt att ytterligare kontrollera kvinnan eller ännu värre straffa henne för att på så sätt vinna tillbaka familjens heder. Huruvida ryktet grundar sig i en faktisk sanning är en senare fråga.17

hållningssätt än det som brukas i Sverige. Den mer fria uppfostran som brukas i Sverige kan bland invandrarfamiljer upplevas som hotande och därför ser man det som sin plikt att bibehålla kontrollen över barnen och då framförallt flickorna för att skydda dem från den svenska kulturens dåliga inflytande.18 De olika aspekter som presenteras här, tillsammans med utrymme för det specifika fallet och den enskilda individen, ger en bild över det hedersrelaterade våldets komplexitet och på vilka håll man lämpligen bör agera för att skydda och förbättra förhållandena för utsatta flickor och kvinnor.

Värde och normkonflikt De värderingar och normer som familjer med hederskultur bär med sig från sitt hemland krockar i många avseenden med svenska normer och lagar. Det gäller inte minst synen på kvinnan och hennes fri- och rättigheter. Problemet för kvinnan blir således valet mellan dessa två. Lojaliteten mot familjen är i många fall viktigare än att följa den svenska lagstiftningen. Några av de grundläggande kraven som hederskulturen ställer är att kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig. Det är inte heller hennes rättighet att välja vem hon vill gifta sig med, det bestäms istället av fadern. Om flickan inte självmant uppfyller de krav och förväntningar som släkten har på henne är det därför som nämnts tidigare, faderns rättighet och skyldighet att straffa henne.

Generationskonflikt Förhållandet mellan den yngre och äldre generationen ser också annorlunda ut hos många familjer som kommer till Sverige från länder med hederskultur.

Studier har visat att uppfostringsmönstret är ett annat och mera auktoritärt för16 Björktomta, Siv-Britt, Unga kvinnor frihet och heder, 2005, sid 19 17 ibid, 2005, sid 20

12

18 ibid, 2005, sid 23

13

Förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige

Hedersrelaterat våld i världen

I Sverige var det först efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002, som politiker, opinionsbildare och massmedia började intressera sig för invandrarkvinnornas situation i det svenska samhället. I syfte att undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld i Sverige, fick Socialstyrelsen år 2001 i uppdrag från regeringen att i samråd med länsstyrelserna ta fram en lägesrapport över det hedersrelaterade våldets utbredning och vilket behov av samhälleliga insatser som finns. Kartläggningen genomfördes i Stockholms län, i Västra Götaland och i Skåne. Över 200 kvinnor i respektive län hade kontaktat myndigheter eller ideella organisationer för att söka hjälp och skydd. Fram till 2004 avsatte regeringen endast 2 miljoner kronor för skydd och hjälp till de utsatta kvinnorna. År 2004 ökade man insatserna för skyddat boende och rådgivande stöd och för perioden 2004-2007 har man avsatt 180 miljoner kronor.19 Självklart inger ökningen av stödet ett förhoppning om bättre kunna tillgodose kvinnornas behov. Samtidigt krävs både mer resurser och framför allt större kunskaper hos såväl myndigheter, skolor, polis och i näringslivet om problemet ska kunna få en långsiktigt hållbar lösning.

Förutom de i media uppmärksammade hedersmorden på Fadime och Pela, har polisen kännedom om nio andra fall av hedersmord som begåtts i Sverige de senaste åren. Omkring tjugo misstankar om hedersmord rapporteras till polisen årligen. På grund av bristande bevisning har fallen lagts ner. Värt att notera är att många hedersmord inte anmäls i Sverige, istället väljer förövaren att erkänna brotten i sitt hemland där brotten inte går under samma stränga lagstiftning som i Sverige. Utöver det antal hedersmord som begås årligen i Sverige, fäller polisen årligen ca trettio fall av misshandel och omkring åtta hot. Till detta antal sker inrapporteringar om hot och fall av misshandel varje vecka, men i de flesta fall är bevisningen för knapp för att kunna ledas till åtal. Åldern på kvinnorna som utsätts för hedersrelaterat våld i Sverige är från 13 år och upp till 70 år och kommer företrädelsevis från: Afghanistan, Bangladesh, Bolivia, Ecuador, Egypten, Finland, Frankrike, Ghana, Grekland, Indien, Israel, Jordanien, f.d. Jugoslavien, Kongo, Kuba, Kurdistan, Libanon, Marocko, Pakistan, Somalia, f.d. Sovjetunionen, Sri Lanka, Syrien och Tunisien.20

Hedersrelaterat våld och hedersrelaterat förtryck är ett omfattande globalt problem. FN uppskattar att ca 5 000 hedersmord begås varje år. Hur stort mörkertalet är, är svårt att säga men det man kan konstatera är att långt ifrån alla mord som begås blir uppdagade och få fälls i domstol för brotten. En uppskattning som Kvinnoforum gjort är att mellan 4-5 miljoner personer idag lever under skadliga hedersnormer, ett normsystem som bygger på männens överordnade roll kvinnornas.21 Hedersmorden är således endast toppen på det isberg av hedersrelaterat våld som begås.

De senaste åren har FN uppmärksammat det hedersrelaterade våldet och fört upp det på FN: s agenda. Enligt FN finns det rapporter om hedersmord i Bangladesh, Brasilien, Ecuador, Egypten, Indien, Iran, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Pakistan, Palestina, Syrien, Turkiet, Uganda, Yemen. Hedersmord sker även bland minoritetsgrupper i västliga länder som Storbritannien, Sverige, Tyskland samt Frankrike och andra Medelhavsländer.

Fram till 2001 fanns inom FN inga skrifter om hedersrelaterat våld, under kvinnokonferensen i Peking 1995 påbörjades en diskussion om gällande krav i Kvinnokonventionen som först år 2001 antogs av FN:s Generalförsamling.

Resolutionen beslutade om avskaffandet av brott mot kvinnor i hederns namn.

Resolutionen slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda dessa brott, att inte skydda offren är således ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter är också kvinnors rättigheter, rättigheter som de allra flesta av FN:s medlemsstater har skrivit under på att följa. Kampanjen mot hedersrelaterat våld som FN nu för, har lett till något förbättrade förutsättningar för kvinnorna. Länder som tidigare förnekat den hedersrelaterade brottsligheten, exempelvis Turkiet har nu erkänt att det existerar.22 Den statistik som finns över hedersmord och annan hedersrelaterad brottslighet visar att mer än 300 hedersmord begås årligen i Pakistan. Minst vart fjärde mord i Jordanien är hedersrelaterat. Sedan 1991 har fler än 4 000 kvinnor i Irak blivit hedersmördade. Enligt palestinska journalister är så mycket som 70 procent av alla mord som begås i Palestina hedersrelaterade.23

19 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld, 2004, sid 1-4 20 Kvinnoforum, A ResourceBook for Working Against HRV, 2003, sid 24-26

21 Palmgren, Cecilia, Seminarium om hedersrelaterat våld och förebyggande arbete, oktober 2005 22 Schlytter, Astrid, I Nordisk samverkanskonferens mot hedersrelaterat våld, 2004, sid 9 23 U.N., Declaration on the Elimination of Violence against Women, 1993, sid 218-219

14

15

Samhällets insatser: skydd, samarbete och preventiva åtgärder I Sverige har sedan några år tillbaka ett samarbete mellan myndigheter, ideella organisationer, skolor och polis växt fram. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av våldet i det svenska samhället. Det här är ett steg i rätt riktning för att upptäcka de drabbade flickorna och kvinnorna. I följande avsnitt presenteras vidtagna åtgärder i Sverige mot det hedersrelaterade våldet.

Vidare presenteras även förslag på kortsiktiga och långsiktiga åtgärder som idag saknas för att skydda kvinnorna och förbättra deras situation på lång sikt. År 2003 påbörjade EU-kommissionen ett projekt i samarbete med svenska stiftelsen Kvinnoforum som syftar till att förbättra situationen för de som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Projektet är ett samarbete mellan Sverige, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Bulgarien Tyskland och Cypern där respektive lands organisationer, myndigheter och polis som arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld presenterar sitt arbete. Vidare har man inom projektet kartlagt och arbetat fram handlingsplaner för respektive land.

Resultaten från projektet utgör en del av diskussionen nedan.

Utifrån den kartläggning över hedersrelaterat våld i Sverige som länsstyrelserna gjort tillsammans med forskning, undersökningar och konferenser mm kan man peka ut segregationen som en stor orsak till förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige. EU-kommissionens undersökning visar också att såväl polis, rättsväsendet, skola som Socialstyrelsen har bristande förståelse och dålig social kunskap om hederskulturen och de invandrade flickornas utsatthet. EU-projektet visar också att viljan att förbättra samarbetet mellan organisationer, skola och myndigheter finns men att det i dagsläget saknas tillräckliga resurser.24 Skydd till utsatta Fastslaget av FN:s generalförsamling och grundläggande för allt arbete mot hedersrelaterat våld är statens skyldighet att skydda sina offer och potentiella offer.25 Som nämnts tidigare har regeringen ökat det ekonomiska stödet för 24 Kvinnoforum, A ResourceBook for Working Against HRV, 2003, sid 51 25 U.N., Declaration on the Elimination of Violence against Women, 1993, sid 218-219

16

skyddat boende där Socialstyrelsen har fått uppdraget att inrätta de skyddande boendena.26 Viktigt att poängtera är behovet av en ökad flexibilitet för det skyddande boendet. Flickorna som söker skyddat boende kommer vanligtvis från stora familjer där man levt isolerat från det svenska samhället. Många kvinnor väljer av den anledningen att återvända till sin familj trots att de blivit erbjudna skyddat boende eftersom de inte klarar av omställningen som en flytt till en egen lägenhet kräver. En fosterfamilj som har kunskaper om hederskulturen och hedersrelaterat våld skulle för dessa kvinnor vara ett bättre alternativ.

Lagstiftning I Sverige har vi idag en lagstiftning som förbjuder barnäktenskap. Svensk lag accepterar inte heller barnäktenskap eller tvångsäktenskap som ingåtts i andra länder.27 I maj 2004 gjordes en skärpning i äktenskapslagstiftningen för att förhindra barnäktenskap. Skärpningen består av en strängare hindersprövning och en hårdare kontroll från Länsstyrelsen, som beslutar om äktenskap mellan parterna får ingås. Barnäktenskap ska med lagen förhindras genom att en 18-årsgräns gäller för alla som vill vigas i Sverige. Men i det avseendet är svensk lagstiftning inte konsekvent. Även om lagförändringen som gjordes 2004 gör det svårare att få dispens för äktenskap med minderårig så finns fortfarande möjligheten att få dispens om parterna kan påvisa att det finns särskilda kulturella skäl.28 Genom att behålla denna undantagsklausul i utlänningslagen menar vi att tydligheten i lagstiftningen försvagas. Framförallt vad det gäller den grundläggande principen om likhet inför lagen men också att barnkonventionen inte följs.

Resultaten från EU-kommissionens projekt mot hedersrelaterat våld visar att kunskaperna om lagstiftning som rör hedersrelaterad brottslighet i många fall är mycket dålig och att lagstiftningen på många lagområden saknar ett genderperspektiv.29

26 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld, 2004, sid 1 27 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld, 2004, sid 2 28 Ljunglöf, Linn-Väisänen, Laila, Referat av Hearing om hedersrelaterat våld, 2005, sid 2 29 Kvinnoforum, A ResourceBook for Working Against HRV, 2003, sid 38-47

17

Skola och utbildning Skolan är ett viktigt forum för att förebygga hedersrelaterat våld. Skolan har möjligheten att informera föräldrar och elever om vilka lagar och bestämmelser som finns inom skolan och i det svenska samhället. Det är också i skolan man kan upptäcka om flickorna har problem hemma. Dessutom har lärarna möjligheten att möta och prata med både flickor och pojkar eftersom det kan ske på neutral mark där också flickorna har samma rätt som pojkarna att uttrycka sin åsikt.

Myndigheten för skolutveckling har givit ut stödmaterial till skolorna, ett material om hur skolan kan stötta flickor och familjer. Regeringen har också givit socialstyrelsen i uppdrag att distribuera informationsmaterial för att förbättra lärares kunskaper om ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld.

Vilken kunskap om hederskulturen som lärare och skolledning har idag är svårt att säga, men den punkten saknas i regeringens åtgärdsprogram liksom insatser mot hedersrelaterat våld.30 Kunskapsföretaget Kvinnoforum arbetar idag med skolprojekt där man erbjuder lärare och elever kunskaper om hederskulturen och hedersrelaterat våld.

Erfarenheten från projekten är att även de ungdomar som lever i familjer med hederskultur saknar förståelse för den kultur och de normer de lever under och har sällan eller aldrig pratat om sin nedärvda roll och syn på flickor. Resultaten från samtalen har varit mycket positiva och Kvinnoforum anser att skolan har stor möjlighet att bidra till förändring av attityder och ge kunskap om jämställdhet och andra kulturer.31 Polisens arbete Efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002, tog Rikskriminalpolisen initiativet till att arbeta med att sprida kunskap om hedersmord och hedersrelaterad brottslighet, d.v.s. olaga hot, misshandel och människorov. I fall med människorov rör det sig om kvinnor som förts till sitt hemland mot sin vilja på grund av att hedern varit befläckad. En polis med lång erfarenhet av arbete med misshandlade invandrarkvinnor och hedersmord arbetar nu särskilt med denna arbetsuppgift. År 2003 gjordes även en skärpning i lagen om besöksförbud. Det finns nu möjlighet att besluta om besöksförbud när parterna har

gemensam bostad om det finns en påtaglig risk att den som förbudet avser kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa eller frihet.32 Polisens kunskaper om hedersrelaterad brottslighet har förbättrats de senaste åren men undersökningar visar att kvinnornas berättelser inte alltid respekteras eller tas på fullt allvar. För flickan kan beslutet att kontakta polisen innebära en stor risk för henne då beslutet att kontakta polisen visar att hon ifrågasätter familjen. Det är därför viktigt att polisen kan ge flickan rätt skydd utifrån omständigheterna och att hennes uppgifter tas på allvar. Om polisen anser att hotbilden är allvarlig bör polisen kunna erbjuda flickan skydd direkt. Ett sådant direkt skydd förutsätter ett gott samarbete mellan polisen och socialtjänsten. En resurs som inte bör underskattas av polisen eller andra myndigheter är kompetensen som finns hos frivillig- och civila samhällsorganisationer som arbetar med hedersproblematiken och kvinnors utsatthet.

Stödprogram för brottsoffren I de fall av hedersrelaterad brottslighet som uppdagas, utreds och leder till rättegång tillkommer ytterligare komplikationer. Brottsoffren är oftast unga kvinnor i brytningen mellan att vara barn och att vara vuxen. De kämpar för att finna sig själva och sin identitet. Till detta skall läggas att identitetssökandet ofta också handlar om att ta ställning till och försöka finna en lämplig avvägning mellan den nya svenska identiteten och en identitet som har sina rötter i familjens ursprungsland. För de utsatta flickorna finns idag inte något heltäckande stödprogram vare sig på kommunal- eller på riksnivå som tar vid där rättegången slutar.33 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att aktivt ta avstånd från och inte acceptera förekomsten av kulturers skadliga påverkan • att grundläggande etiska och moraliska värderingar om allas lika rättigheter efterlevs och att attityder och värderingar som kränker kvinnor och deras kroppar undanröjs

30 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringens insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld, 2004, sid 2 31 Palmgren, Cecilia, Seminarium om hedersrelaterat våld och förebyggande arbete, oktober 2005

32 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld, 2004, sid 2 33 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 8-9

18

19

• att utbildning rörande andra kulturer och hedersproblematik prioriteras för att förbättra kunskapen hos medborgare, myndighetspersoner och politiker om hedersrelaterat våld • att ta förtrycket på allvar i ett tidigt stadium för att förhindra hedersvåld och hedersmord • att männen tar ett större ansvar för mäns våld mot kvinnor • att förstärka Rikskriminalpolisens resurser och att det inrättas en särskild arbetsgrupp av erfarna kriminalpoliser med uppgift att sprida information och kunskap om hedersrelaterad brottslighet inom landets polismyndigheter • att Rikskriminalpolisen via denna arbetsgrupp också ska bistå med utredningshjälp i de fall då lokala polismyndigheter misstänker att ett brott kan ha kopplingar till hederskulturen • att Brottsoffermyndigheten skall tillföras de personella och andra resurser som krävs för att ta på sig huvudmannaskapet för arbetet med att hjälpa och stödja de unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterade brott • att Brottsoffermyndigheten även ska vara ansvariga för upprättandet av individuella utvecklingsplaner för de utsatta kvinnorna. En sådan plan ska, förutom skyddat boende och andra typer av fysiska skyddsanordningar, även innefatta en utbildning i självskydd/personskydd för kvinnor samt möjligheter till samtal med en erfaren kurator under minst ett års tid.34

34 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 8

20

Internationellt samarbete Det internationella samarbetet är oerhört viktigt för att på lång sikt kunna undanröja det hedersrelaterade våldet. Kvinnor som lever i länder där männen är starkt överordnade kvinnorna behöver allt stöd från andra länder för kunna hävda sina rättigheter. I många fall känner inte kvinnorna till sina rättigheter, de deltar inte heller i det politiska livet och lever ofta ett isolerat liv vilket gör det nästintill omöjligt att förändra eller bryta den traditionellt underordnade rollen. Det internationella samarbetet som finns idag består dels av ett stort antal frivilligorganisationer och FN. Den ökade internationaliseringen stärker staters handelsoch säkerhetsberoende till varandra vilket ger möjligheter för handelspolitiska organisationer så som EU att ställa krav på enskilda stater.

Samarbetet inom FN mot det hedersrelaterade våldet stödjer sig bl a på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och deklarationen om våld mot kvinnor. Den sistnämnda deklarationen antogs av FN:s generalförsamling 1993 och omfattar fysiskt och psykiskt våld som förekommer i familjen och i samhället samt det våld som utövas eller tolereras av staten. Deklarationen omfattar även våld inom äktenskapet så som kvinnlig könsstympning, sexuella trakasserier, handel med kvinnor och prostitution. I FN:s resolution om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som Sverige ratificerade 1980, fastslås exempelvis att staterna ska vidta åtgärder för att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att avskaffa fördomar seder och bruk som grundar sig på uppfattningen om kvinnors underlägsenhet.

I FN: s Kvinnokonvention (CEDAW) förbinder sig medlemsstaterna att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor. Kvinnokonventionen antogs av FN: s Generalförsamling 1979 och 180 av FN:s 191 medlemsstater har undertecknat konventionen.

Ett annat viktigt dokument är Barnkonventionen som antogs 1989 av FN:s generalförsamling. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar även flickor som är under 18 år, i konventionen står bland annat vilka normer som ska gälla för barns rätt till hälsa, utbildning, social trygghet, rimlig levnadsstandard och rätt till lek och fritid.35

35 www.fn.se, Deklarationer och konventioner, 2005

21

Sverige har fortfarande ett högt internationellt anseende gällande sitt arbete för mänskliga rättigheter. Det är nu viktigt att den svenska regeringen utnyttjar sin goodwill och möjlighet att driva frågan om hedersrelaterad brottslighet vidare inom EU och FN. Sverige som i en internationell jämförelse anses ha lyckats med jämställdheten vilket öppnar möjligheterna att lösa hedersproblematiken, har en viktig roll i att fylla dels som förebild för andra mindre jämställda länder men också att medverka till att en internationell handlingsplan för hedersrelaterat våld kommer till stånd.

Ett exempel på Sveriges ”good practice” mot hedersrelaterad brottslighet var när man beslutade att rättsligt behandla och döma de två män, som i Norra Irak dödade sin svenska brorsdotter Pela för att bevara familjens heder. Genom den rättsliga hanteringen i Sverige visade vårt land att vi inte accepterar hedersmord under vilken kulturell skepnad de än utförs.36

Avslutning Förutom presentationen över det hedersrelaterade våldets utbredning i världen, visar den här rapporten på svårigheterna med att få ett stopp på våldet. Den visar också att förutsättningarna för att hjälpa flickorna som drabbas av hedersrelaterat våld i Europa och i Sverige är andra än de är för de flickor som lever i odemokratiska samhällen där hederskulturen fortfarande brukas. Hedersrelaterat våld är inte endast en fråga om kultur, det är också en fråga om maktstrukturer. Vad vi kan se idag är att ett antal länder trots FN:s suveränitet över de enskilda staterna gällande mänskliga rättigheter och våld mot kvinnor, kan fortsätta att frångå dessa internationella bestämmelser. För att de mänskliga rättigheterna ska efterlevas och våldet mot kvinnor ska kunna upphöra krävs dels en gemensam handlingsplan mot hedersrelaterat våld men även en förändring av maktstrukturen. Denna uppgift kräver politisk och ekonomisk påtryckning från ett starkt internationellt samarbete.

Vad kan vi göra…

Eu-nivå: • Lyfta frågan på FN-agendan. EU kan vara en positiv påtryckningsaktör • Verka för att ett gemensamt regelverk mot hedersrelaterad brottslighet

36 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 7

22

Riksdagsnivå: • Vi anser att Sverige – ensamt och inom ramen för EU och FN – bör använda villkorat bistånd som ett förhandlingsmedel för att bryta hederskulturens kvinnoförtryck • Verka för en bättre fungerande integrationspolitik som effektivt motverkar segregationen i samhället • Skapa ett nationellt handlingsprogram i syfte att skydda och skapa lika behandling över hela landet för de som utsätts för hedersrelaterat våld • Verka för att svenska myndigheter beaktar kvinnors situation och faran för hedersmord vid behandlingen av asylärenden • Stärka lagstiftningen i syfte att motverka hedersrelaterat våld 23

• Ge ökat stöd till kvinnojourer och Rikskvinnocentrum som idag erbjuder hotade kvinnor skyddat boende och hjälp med myndighetskontakter • Verka för att stärka och förbättra samverkan mellan socialtjänst, länsstyrelse, landsting, polis, skola, migrationsverket och ideella organisationer för att förebygga och lagföra brott i hederns namn Landstingsnivå: • Förbättra samverkan mellan landsting och kommuner för att kunna bemöta flickornas olika behov och erbjuda dem nödvändigt skydd • Öka kunskapsnivån om hedersrelaterat våld för vårdpersonal exempelvis på mödravårdscentraler, akutmottagningar och ungdomsmottagningar för att upptäcka och hjälpa den utsatte • Enligt fransk modell bör föräldrar som reser till sina hemländer där könsstympning är vanlig erbjudas ett ”hälsointyg”. Syftet är att ”hälsointyget” ska skydda flickor från att utsättas för kvinnlig könsstympning under deras vistelse i föräldrarnas hemland. ”Hälsointyget” ska tydligt visa att kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Det visar också att föräldrarna är ansvariga för flickan och såldes kan dömas enligt svensk lag.

Detta trots att brottet sker i annat land än Sverige. Upp till sex års ålder ska barnavårdscentralen kunna skriva ut ”hälsointyg”, därefter ska man kunna vända sig till skolhälsovården

Kommunal nivå: • I flyktingmottagandet uppmärksamma och informera om svensk lagstiftning och synen på kvinnors rättigheter • Kommunerna ska erbjuda skyddat boende till hotade kvinnor och hjälp med myndighetskontakter. Det är viktigt att kommunen kan erbjuda stöd på kvinnornas egna språk samt att det finns personer som förstår deras kulturella bakgrund • Verka för att ökad kompetens hos lärare rörande hederskulturen • Utbilda socialtjänstens personal • Erbjuda ”hälsointyg”, se landstingsnivå

24

Källförteckning Arkåsen, Johanna: Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn, Stockholm 2005 Björktomta, Siv-Britt: Unga kvinnor, frihet och heder, Stockholm 2005 Björktomta, Siv-Britt: anteckningar från föreläsning, Stockholm 2005 Forum Syd- FUF-Kvinnoforum- Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter-Svenska UNIFEM-kommitéen-RFSU-Rädda Barnen: Våld i hederns namn, Stockholm 2002 Justitiedepartementet: Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld, Stockholm 2004 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet: Rapport om hedersmord, Stockholm 2002 Kvinnoforum: A ResourceBook for Working Against HRV, Stockholm 2003 Lag (1982:316), Kvinnlig könsstympning Ljunglöf, Linn-Väisänen, Laila: Referat av Hearing om hedersrelaterat våld, Stockholm 2005 Mjörnell, Rigmor: Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn, Stockholm 2005 Palmgren, Cecilia: Seminarium om hedersrelaterat våld och förebyggande arbete, Stockholm, oktober 2005 Schlytter, Astrid: Nordisk samverkanskonferens mot hedersrelaterat våld, Stockholm 2004 U.N.: Declaration on the Elimination of Violence against Women, New York 1993 Waris, Dirie: Desert Children, London 2005 Wikan, Unni: En fråga om heder, Stockholm 2004 Wikan, Unni: Nordisk samverksanskonferens mot hedersrelaterat våld, Stockholm 2004

25

Internet: www.fn.se Deklarationer och konventioner, 2005 www.unicef.se Kvinnlig kรถnsstympning, 2005 www.amnesty.se Om kvinnlig kรถnsstympning, 2005

26

Omslagsfoto: Robert Matton AB Layout: Lennart Molin Tryck: Bomastryck

kvi n n of รถrb u n d et Box 2373, 103 18 Stockholm Tel 08-723 25 60 Fax 08-723 25 10 www.kvinnor.kristdemokrat.se