Rapport: Äldrekvinnor by Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 En kvinnas livscykel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Viktiga värden i äldreomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Anhörigvårdare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Hemtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Pensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Våld mot äldre kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Äldre kvinnors sjuklighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Alkoholmissbruk hos äldre kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Äldre kvinnors kost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Äldre kvinnors sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Förord Äldre är en resurs i samhället vars kunskaper och erfarenheter måste tillvaratas. Idag har vi 600 000 ensamstående personer över 65 år i Sverige, varav fler än 400 000 är kvinnor. Svenska kvinnor lever i genomsnitt i 82,7 år, en siffra som kan jämföras med männens medelålder som är 78,4 år.1 Kvinnors genomsnittliga pensionsålder är cirka 58 år, det finns alltså en period på cirka 25 år efter pensionen som skall präglas av värdighet, respekt för den äldre samt meningsfull sysselsättning. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet presenterar i denna rapport ett antal olika politikområden med det gemensamt att de alla handlar om den äldre kvinnans livssituation. Vi vill genom denna rapport medverka till en ökad debatt om äldre kvinnors situation i Sverige. Stockholm juli 2005

Désirée Pethrus Engström

Hannah Ekeroos

Förbundsordförande i Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Politisk sekreterare

SCB: Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna

En kvinnas livscykel Kvinnor bär idag upp vården och omsorgen, såväl inom det egna hemmet som i den offentliga omsorgen. För att illustrera detta kommer vi nedan att redogöra för en typisk svensk kvinnas livscykel. Exemplet är mycket generaliserande men det belyser ett skevt system som gör kvinnor till ekonomiska förlorare, både i löne- och pensionsavseende. Vi vill också medvetandegöra vikten av att uppvärdera det vårdarbete som kvinnor utför. Det är också av stor vikt att männen deltar i större omfattning i vård- och omsorgsarbetet.

0 till 20 år Dagens utbildningssystem spelar en stor roll för bevarandet av dagens stereotypa könsroller. Klassrumsforskning visar att redan i grundskolan anpassas undervisningen till pojkars intressen och behov. Pojkar upptar större delen av elevtiden och tilltalas på ett annat sätt av lärarna. Tysta pojkar aktiveras medan tysta flickor negligeras. Detta till trots lyckas tjejer bättre än killar i skolan. Tjejer har betydligt bättre betyg än killar2 och fler unga kvinnor än män tar examina på högskola eller universitet. Utbildnings- och yrkesval är mycket traditionsbundet vilket missgynnar kvinnors lönesättning. Det är främst kvinnor som utbildar sig för lågavlönade arbeten inom vård och pedagogik medan männen återfinns inom tillverkningsindustrin. Kvinnor studerar på högskola och universitet i högre utsträckning än män. År 2004 hade 16 procent av de svenska kvinnorna en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre jämfört med 13 procent av männen.3 Utbildning har i förlängningen stor betydelse för lönenivån. Störst betydelse har det dock för män. Den grupp där skillnaden är som störst mellan mäns och kvinnors genomsnittliga månadslön är för de med eftergymnasial utbildning (tre år eller längre, forskarutbildade undantagna). I denna grupp har kvinnor en månadslön på 25 100 kronor jämfört med männen som har 32 800 kronor.4

2 3 4

Skolverket SCB: Befolkningens utbildning 2004 SCB: Lönestatistisk årsbok 2003

20 till 45 år 50 procent av svenska kvinnor jobbar inom offentlig sektor (motsvarande siffra för män är 20 procent). De vardagliga hushållssysslorna som städning, tvätt och matlagning delar ofta kvinnan och mannen jämställt på innan familjen utökas med barn, därefter blir hemmen alltmer ojämställda och kvinnan utför alltmer av det obetalda hushållsarbetet. Kvinnor som jobbar tjänar cirka 83 procent jämfört med sina manliga kollegor. När kvinnor bildar familj tar de ut cirka 83 procent av föräldraledigheten och två tredjedelar av all vård av sjukt barn. En stor del av kvinnorna väljer också att gå ner i deltid då de börjar jobba efter sin mammaledighet, den kortare arbetstiden bidrar till att möjligheterna till befordran försämras och därmed blir konsekvenserna också en lägre lön. Lönegapet ökar efter barn. I ett särtryck till regeringens budgetproposition för år 2005 har det tecknats ett räkneexempel där ekonomiska konsekvenser av föräldraskapet för kvinnor respektive män har beräknats. Siffrorna är nedslående. För mamman ”kostar” ett tioårigt föräldraskap med två barn 304 000 kronor, för pappan är motsvarande kostnad 10 000 kronor. Pensionsbehållningen för de tio åren till följd av föräldraskapet blir 50 000 kronor lägre för kvinnan och 1 000 kronor lägre för mannen.

45 till 65 år Många är de kvinnor som vårdar sina föräldrar och svärföräldrar när de blir gamla, många går också ner i arbetstid för att möjliggöra denna omsorg och de förlorar ännu mer i löne- och pensionshänseende. Många medelålders kvinnor som redan står för majoriteten av det obetalda arbetet i hemmet riskerar att få göra ännu mer obetalt arbete.

65 plus När kvinnans make blir gammal vårdar hon ofta honom hemma. Anhörigvårdarna utför den största delen av det totala vård- och omsorgsarbetet och det är framför allt kvinnor som anhörigvårdar. I praktiken innebär det att framförallt äldre makar och döttrar belastas och riskerar att stå väldigt ensamma med ett omfattande omsorgsansvar. 5 6

Prop. 2004/05:1, bilaga 4 Socialstyrelsen 2004

80 plus När den äldre kvinnan själv behöver vård och omsorg har hon så låg pension till följd av frånvaro från arbetslivet pga. föräldraledighet, vård av sjukt barn, deltid och för att hon vårdat sina nära och kära, att hon ibland inte har råd att betala avgifter för sjukbesök, läkemedel, hemtjänst osv. Personer över 65 år har generellt lägre levnadsstandard än yngre. Ensamstående kvinnor över 65 år har ofta inkomster som inte når upp till socialbidragsnormen. Skillnaden mellan ensamstående och sammanboende är markant i pensionsåldern därför att samutnyttjande i boendet sänker levnadskostnaderna. Bland ensamstående ökar fattigdomen med stigande ålder, minskad rörlighet och ohälsa, medan sammanboende sällan faller under fattigdomsgränsen. Slutsatser Denna beskrivning är mycket generaliserande men den talar ändå sitt tydliga språk. Om vi menar allvar med att vi vill uppnå jämställdhet i samhället och att kvinnor och män skall ha samma möjligheter i livet måste männens andel av den vårdande sektorn öka. Det är inte hållbart att kvinnor helt dominerar den lågbetalda och ofta obetalda vårdsektorn.

Viktiga värden i äldreomsorgen Alla människor skall kunna åldras med värdighet. Äldreomsorgen måste präglas av en helhetssyn på den enskilde människan där hänsyn tas till själsliga, andliga och materiella behov. Den äldres individuella behov skall spegla vården och omsorgen. Respekt för de äldres integritet och självbestämmande måste vara en självklar del i äldreomsorgen. Valfrihet måste därför prägla utformningen av det stöd som utgår till våra äldre för service, vård och omsorg. Äldreomsorgen måste därför bedrivas i både privat och offentlig regi. Finansieringen av insatserna inom äldrevården skall vara solidariska, tillgången till vård får inte vara en ekonomisk fråga. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att varje kommun antar en värdighetsgaranti så att man enkelt kan tydliggöra och mäta kommunens åtaganden inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantin skall innehålla tydliga besked om vad man kan vänta sig av äldreomsorgen.

Kvinnor som vårdare En majoritet av dem som brukar äldreomsorg och de som arbetar med äldre i offentlig äldreomsorg är kvinnor. Även den obetalda familje- och äldreomsorgen utförs till stor del av kvinnor; av makor, döttrar, svärdöttrar och andra kvinnliga anhöriga. Kvinnor bär idag upp äldreomsorgen, lågbetalt och många gånger helt obetalt. För detta belönas kvinnor med låga löner som resulterar i låga pensioner, vilket medför att de själva inte har råd att betala sin omsorg på äldre dar. Mindre resurser till vården innebär också att kvinnor får ta ett större ansvar för det obetalda arbetet. Äldreomsorgens tillgänglighet, omfattning, kvalitet och resurser berör kvinnor i mycket hög grad och det är därför viktigt att ta hänsyn till kvinnors behov och önskemål vid utformningen av äldreomsorgen.

Kvinnor som brukare Cirka 70 procent av dem som är i behov av äldreomsorg är kvinnor.7 Tas dock hänsyn till att kvinnor lever längre än män och att de i högre grad än män lever 7

Socialstyrelsen 2004

ensamboende så fördelas insatserna mellan män och kvinnor betydligt jämnare. Eftersom kvinnor lever längre än män överlever de flesta kvinnor sin partner. De lever därmed ensamma den sista delen av sina liv och är därför i större behov av äldreomsorg än män. Kvinnor uppger oftare än män att de är missnöjda med äldreomsorgen och att de inte får den hjälp och det stöd de är i behov av. Detta kan tyda på att insatserna inte är anpassade efter kvinnors behov och önskemål. Runt om i landet stänger Socialdemokraterna de gamla servicehusen. Sedan år 2000 har 11 procent av platserna i permanent boende i särskilda boendeformer avskaffats, detta samtidigt som hemsjukvården och anhörigvården ökar. Kvinnorna som oftast lever längre och är kvar ensamma är de som drabbas när de inte får komma in på servicehus och få gemenskap med andra. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att särskild vikt och hänsyn tas till kvinnors behov och önskemål vid utformningen av äldreomsorgen då kvinnor berörs i högre grad än män, både som vårdare och som brukare. • Arbeta för att de låga lönerna inom äldreomsorgen höjs. • Att det sker en resursöverföring till vården så att inte kvinnorna obetalt tvingas utföra och överta allt mer av kommunernas vårdansvar. • Få fler män att delta i vård- och omsorgsarbetet.

Anhörigvårdare De senaste 20 åren har äldreomsorgens utveckling inneburit en förskjutning från offentliga till informella och ideella insatser. Detta samtidigt som det blir allt svårare att få kommunal hemtjänst. En majoritet av dem som brukar äldreomsorg och de som arbetar med äldre i offentlig äldreomsorg är kvinnor. Även den obetalda familje- och äldreomsorgen utförs till stor del av kvinnor; av makor, döttrar, svärdöttrar och andra kvinnliga anhöriga. Kvinnor bär idag upp äldreomsorgen, lågbetalt och många gånger helt obetalt. Så när den äldre kvinnan själv behöver vård och omsorg har hon så låg pension till följd av frånvaro från arbetslivet pga. föräldraledighet, vård av sjukt barn, deltidsarbete och för att hon vårdat sina nära och kära, att hon ibland inte har råd att betala avgifter för sjukbesök, läkemedel och hemtjänst. Detta samtidigt som kvinnors ohälsa ökar till följd av hög total arbetsbelastning med ett arbete som skall skötas, barn och hem som skall tas hand om och anhöriga som behöver vårdas. Anhörigvårdarna utför den största delen av det totala vård- och omsorgsarbetet. I praktiken innebär det att framförallt äldre makar och döttrar belastas och riskerar att stå väldigt ensamma med ett omfattande omsorgsansvar. Anhörigvårdaren har ofta en fysiskt tung arbetsbörda och har sällan någon egen fritid. De får för litet stöd av den professionella vården. Ändå ser de många fördelar med sin uppgift: den är meningsfull och ger en kvalitativt bättre vård som tillgodoser den sjukes behov av värdighet och integritet. Många kommuner gör idag besparingar på äldreomsorgen och detta drabbar i första hand kvinnorna. Efter att de gjort en samhällsinsats och vårdat sina män får de, när deras män gått bort, själva inte den vård och omsorg som de kan behöva.

”Anhörigprövning” Utvecklingen inom vården och omsorgen har medfört att anhöriga fått ta ett ökat ansvar för de äldres vård och omsorg. Utvecklingen mot ett allt större ansvarstagande för anhöriga bekräftas även i en rapport från Socialstyrelsen som visar att det förekommer en omfattande ”anhörigprövning” vid biståndshandläggning av hemtjänstinsatser. Som ett villkor för att erhålla hjälp, prövas i många kommuner om inte insatsen kan tillhandahållas av make/maka eller samboende eller av någon annan anhörig utanför hemmet. Det förekommer en systematisk 10

prövning av anhörigas ansvarstagande för vård och omsorg. För många äldre har denna utveckling inneburit ett ökat beroende av anhöriga, anlitande av privat hjälp eller att man får klara sig bäst man kan utan hjälp.8 I förlängningen riskerar den här utvecklingen att leda till ett ifrågasättande av den solidariska finansieringen av vård och omsorg. Denna utveckling är oacceptabel. Det går inte att lägga omsorgsansvar på de anhöriga utan att ge dem tillräckligt med stöd och resurser. Anhörigvårdarens värde och betydelse måste uppvärderas.

Pensionspoäng till anhörigvårdare En fråga som behöver bevakas när det gäller anhörigvårdare är tryggheten i socialförsäkringssystemet. För att få denna trygghet måste man arbeta mer än 17 timmar per vecka. Många anhörigvårdare erbjuds dock en anställning under 17 timmar i veckan. Detta innebär att de saknar en grundtrygghet i sin anställning vad gäller förmåner och pensioner. Idag förlorar många kvinnor som gör en stor samhällsinsats, och går ner i arbetstid för att vårda sina nära och kära, värdefulla pensionspoäng. Vi kan inte acceptera att kvinnor förlorar i pensionshänseende, i förhållande till männen, på att de tar hand om sina anhöriga. Därför tycker Kristdemokratiska Kvinnoförbundet att anhörigvårdare skall erbjudas riktiga anställningar som värderas med pensionspoäng.

Andra stödåtgärder Anhörigarbetet måste uppvärderas, erkännas och ges stöd för att möta människors behov. Exempelvis måste informationen till anhöriga förbättras vid utskrivning från sjukhus om vad sjukdomstillståndet innebär. Stödgrupper behövs liksom möjlighet till hälsoundersökning för anhörigvårdaren så att de ej behöver känna oro för den egna hälsan. Avlösning, flexibel korttidsvård, anhörigersättning och hjälpmedel i hemmet är grunden för ett gott stöd till anhöriga och insatserna skall utformas individuellt. Kontaktcentraler för anhöriga bör finnas.

Socialstyrelsen: Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2003

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att anhörigvårdare skall erbjudas riktiga anställningar som belönas med pensionspoäng. • Att anhörigvårdarna får tillgång till stödgrupper. • Att anhörigvårdarna erbjuds hälsoundersökning för att ej behöva känna oro för den egna hälsan. • Att anhörigvårdaren får tillgång till avlösning, flexibel korttidsvård, anhörigersättning och hjälpmedel i hemmet. • Att det i varje kommun finns tillgång till kontaktcentraler för anhöriga.

Hemtjänst Allt färre får hemtjänst. Under 1980-talet fick som mest 22 procent av alla över 65 år hjälp av kommunal hemtjänst. År 2000 var denna siffra nere på åtta procent.9 Cirka 71 000 manliga och 169 000 kvinnliga ålderspensionärer bodde stadigvarande i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2001.10 Det är nästan dubbelt så vanligt att kvinnor önskar hemtjänst än att män gör det och fler kvinnor än män får också hemtjänst. Detta beror till stor del på att kvinnor lever längre än män. Därför är äldre kvinnor ofta ensamstående och i behov av hemtjänst. Män är ofta gifta med en yngre kvinna som i genomsnitt lever längre. Bara drygt tio procent av kvinnorna i åldrarna 85–89 år har sin make i livet. Motsvarande siffra för männen är 50 procent.11 Trots att kvinnor får mer äldreomsorg än män är många kvinnor missnöjda med sin hemtjänst och anser att deras behov av hjälp med vissa vardagssysslor inte blir tillgodosedda i lika hög utsträckning som mäns. Det är genomgående så att kvinnor med hemtjänst anser att de inte får hjälp i tillräcklig omfattning. Det är också vanligare att ensamstående kvinnor anser att de inte alls får sina hjälpbehov tillgodosedda, varken av hemtjänsten eller av andra.12 Ett stort problem i sammanhanget är den allt större grupp av äldre kvinnor som anser sig tvingade att avstå från hemtjänst pga. alltför höga avgifter.13

Servicetjänster i hemmet Kvinnoförbundet vill döpa om ”hushållsnära tjänster” till ”servicetjänster i hemmet”. Servicetjänster i hemmet skall innefatta alla insatser i hemmet; från måleri och städning till gräsklippning och tvätt. Genom att slå samman ROT-avdrag och RUT-avdrag görs detta begrepp könsneutralt och får en bredare innebörd. Det mest troliga är att samhället måste lägga mer ansvar på morgondagens pensionärer att själva sköta det som hemtjänsten tidigare skött (städning, tvätt, matlagning osv.). Servicetjänster i hemmet ligger därför i tiden. Nästa genera9 10 11 12 13

Socialstyrelsen: Äldre, vård och omsorg 2000 SCB: Från vaggan till graven, 2003 Socialstyrelsen: Vårdens värde, 2002 Socialstyrelsen: Vårdens värde, 2002 Socialstyrelsen 2004

tion pensionärer kommer ha det bättre ställt ekonomiskt sett, de kommer därmed ha möjlighet att betala mer för service. Vi vill införa en halvering av priset på servicetjänster i hemmet genom att införa en femtioprocentig skattereduktion på alla hushållstjänster. Maximalt 50 000 kronor per hushåll och år skall berättiga till skatteavdrag. Detta skulle innebära att många äldre har råd att få hjälp med städning, tvätt osv. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att ingen skall känna sig nödgad att avstå från hemtjänst pga. kostnadsskäl. • Införa en femtioprocentig skattesubvention på servicetjänster i hemmet.

Pensioner I det nya pensionssystemet, där det är den totala livsinkomsten som ligger till grund för pensionen, är kvinnor som grupp förlorare. Kvinnor förlorar i pensionshänseende för att de i genomsnitt har en lägre lön än män, de arbetar i större omfattning deltid än sina manliga kollegor, ofta ofrivilligt, och de stannar i högre grad hemma med barnen och tar ut den största delen av föräldraförsäkringen. Det är också kvinnorna som i större omfattning än män är hemma för vård av sjukt barn. En större andel kvinnor än män är långtidssjukskrivna och de tar också ut närståendepenning i större omfattning. Många kvinnor är också anhörigvårdare, helt obetalt eller lågbetalt. Majoriteten av det obetalda arbetet i hemmet utförs av kvinnor, detta konkurrerar ut möjligheten till betalt arbete. Kvinnor som grupp har mindre inkomst än män och får därmed också en lägre pension. Många kvinnor som idag är mellan 45 och 65 år har en arbetskarriär som ofta kännetecknas av frånvaro från arbetslivet på hel- eller deltid till följd av barn, huvudansvar för hemmets skötsel samt att det var kvinnorna som drabbades hårdast under 1990-talets lågkonjunktur med stora nedskärningar inom vård, skola och omsorg. Denna historik har ett tydligt samband med låg lön och stagnerad löneutveckling i kvinnodominerade yrken. Synen på värdet av arbetsuppgifter som utförs av kvinnor spelar också in. I det tidigare pensionssystemet fanns det en möjlighet att kompensera en dålig livsinkomst genom att det var de 15 bästa inkomståren som räknades. Denna möjlighet finns inte i dagens pensionssystem då det är den totala livsinkomsten som räknas. Kvinnor har generellt sett 80 procent av männens pensioner. Skillnaderna i pension är störst för dem som är födda i slutet av 1930-talet och början av 40talet. Det nya pensionssystemet bygger på att vi arbetar längre för att få full utdelning, helst till 67 år. Den genomsnittliga pensionsåldern för svenska kvinnor ligger dock på 58,2 år.14 Löneskillnaderna på arbetsmarknaden reproduceras i ersättningssystemen och pensionen. Oavlönat arbete, som anhörigvård, ger ingen inkomst eller pensionsrätt i pensionssystemet, men bidrar avsevärt till hushållens välfärd.15 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet tycker inte att skillnader i livslängd mellan kvinnor och män skall påverka pensionen. Inte heller det faktum att de 14 Riksförsäkringsverket 2002 15 prop. 2004/05:1, bilaga 4

flesta kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem. Ett sätt att komma till rätta med en del av problemet är att makar delar pensionsrättigheterna i premiepensionen mellan sig. Idag kräver det en aktiv begäran. Många känner inte till eller utnyttjar denna möjlighet. Därför måste grundregeln vara att hela premiepensionen automatiskt delas lika mellan föräldrarna tills barnet är åtta år. För att ytterligare finna vägar att förbättra kvinnors pensioner bör det genomföras en könskonsekvensanalys av hur dagens pensionssystem påverkar kvinnor respektive män.

EPP Som grupp betraktat lever kvinnorna längre än männen och kvinnors inbetalda försäkringspremier skall således också räcka för en längre tids utbetalningar. Vid privata pensionsförsäkringar betalar därför kvinnor i regel högre premier än män. Kristdemokraternas partigrupp i Europaparlamentet, EPP, har författat en resolution16 där man skriver att man vill verka för att skillnader i livslängd mellan kvinnor och män inte skall påverka pensionerna. EPP kräver bland annat att medlemsländerna skall granska hur deras pensionssystem påverkar kvinnor respektive män. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Arbeta för att bättre anpassa dagens pensionssystem till kvinnors villkor så att vi får ett rättvist och jämställt pensionssystem. • Arbeta för en diskrimineringslagstiftning angående pensionsförsäkringar för att motverka att kvinnor får lägre pension pga. kön. • Att hela premiepensionen automatiskt delas lika mellan föräldrarna tills barnet är åtta år. • Att det genomförs en könskonsekvensanalys av hur dagens pensionssystem påverkar kvinnor respektive män.

16 Restrain the inequalities between women and men in pension systems and supplementary pensions, February 2004

Våld mot äldre kvinnor Under våren och sommaren år 2000 genomförde Brottsoffermyndigheten en omfångsundersökning (”Ofrid”) angående våld mot äldre kvinnor och män. I denna undersökning uppgav 16 procent av de äldre kvinnorna att de utsatts för någon form av våld och/eller övergrepp efter att de fyllt 65 år.17 I Göteborg genomfördes en undersökning hösten 2004 på hemmaboende äldre och funktionshindrade18, i denna studie uppgav var tionde kvinna att hon utsatts för våld i sitt hem och var sjunde kvinna att hon har hotats och trakasserats.19 Den äldre kvinnan drabbas ofta av en kombination av fysiska övergrepp, psykiskt våld, ekonomiska utnyttjanden, försummelse och sexuellt utnyttjande.20 Undersökningen ”Ofrid” visar att 19 procent av de äldre kvinnor som behöver sjukvård eller hjälp att klara sitt dagliga liv uppgav att de hade utsatts för försummelse. Studien visade vidare att andelen övergrepp på kvinnor ökade i takt med stigande ålder, liksom vid funktionshinder och sjukdom. I undersökningen från Göteborg uppges så många som var tredje kvinna ha varit utsatt för någon typ av våld, hot eller kränkande försummelse. Många kvinnor som varit utsatta för våld är traumatiserade och lider av en bestående rädsla på grund av det som de varit utsatta för. Det är tre gånger så många kvinnor som män som lider av detta. 75 procent av alla äldre kvinnor som utsatts för våld eller övergrepp har aldrig sökt hjälp.21

Våld på institutioner De mest omsorgs- och vårdkrävande äldre som bor på institution tillhör den största högriskgruppen att utsättas för våld och övergrepp. Personer med demenssjukdomar är en särskilt utsatt grupp. De vanligast förekommande övergreppen är kränkningar, hot, slag, knuffar, nyp och sparkar.22 Att vårda dementa kräver utbildning. Därför krävs det att personal utbildas 17 Brottsoffermyndigheten: Ofrid? 2002. Undersökningen var utformad som en enkät som sändes ut till 1500 män och kvinnor mellan 65 och 80 år i Umeå kommun. Svarsfrekvensen var 76 procent. Denna rapport koncentrerar sig dock på kvinnornas relation till våld. 18 590 utskickade enkäter, svarsfrekvensen var 63 procent. 19 Göteborgs-Posten: Äldre ofta utsatta för övergrepp, 041115 20 Nationellt Råd för Kvinnofrid: Han var väl inte alltid så snäll, våld mot äldre kvinnor 2002 21 Brottsoffermyndigheten: Ofrid? 2002 22 Nationellt Råd för Kvinnofrid: Han var väl inte alltid så snäll, våld mot äldre kvinnor 2002

i frågor om demens. Det kan förebygga våldssituationer och skapa en bättre arbetsmiljö för personalen men också en bättre livssituation för dem som vårdas.

Våld mot funktionshindrade kvinnor Kvinnor med alla typer av funktionshinder i alla åldrar drabbas av våld. Störst andel kvinnor som drabbas är de med psykiska funktionshinder och de med lätt utvecklingsstörning. Även äldre kvinnor med funktionshinder blir utsatta för våld. En gemensam nämnare för det våld som drabbar funktionshindrade kvinnor är att våldet ofta riktas mot själva funktionshindret.23 Det våld som drabbar kvinnor med funktionshinder beskrivs antingen som aktivt eller passivt. Det aktiva våldet utövas av en person som agerar och det kan vara fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld och ekonomiskt utnyttjande. Det passiva våldet är istället att inte agera, vårdpersonal som underlåter att vårda, brist på mat och medicin, känslomässig isolering osv. Det fysiska våld som drabbar dessa kvinnor är i stor utsträckning slag, hårda tag, sparkar, nyp, brännskador, förgiftning, avslitet hår, felmedicinering, felbehandling och underlåtenhet att vårda. Våldet utförs oftast i hemmet av en anhörig som den funktionsdrabbade kvinnan är i beroendeställning till. Våldet utförs av såväl män som kvinnor, det är dock konstaterat att män använder grövre våld än kvinnor.24 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att våld mot äldre kvinnor uppmärksammas och motarbetas. • Att kunskap och kompetens, speciellt om demenssjukdomar, ökar hos vårdpersonal för att bättre kunna bemöta äldre personer och tidigt upptäcka tecken på om misshandel förekommer. • Att forskning på våld mot äldre kvinnor intensifieras. • Att kvinnor med funktionshinder skall erbjudas flera olika vårdkontakter för att undvika våld och annat utnyttjande i sin beroendeställning. • Att vårdetiska frågor diskuteras bland personal som vårdar.

23 Nationellt Råd för Kvinnofrid: Han var väl inte alltid så snäll, våld mot äldre kvinnor 2002 24 Nationellt Råd för Kvinnofrid: Han var väl inte alltid så snäll, våld mot äldre kvinnor 2002

Äldre kvinnors sjuklighet Den senaste tiden har flera utredningar, rapporter och undersökningar visat på skillnader mellan kvinnors och mäns hälsotillstånd. Framför allt har man kunnat läsa att kvinnors hälsotillstånd försämrats. Olika aspekter av detta problem har belysts. Idag får kvinnor cirka 58 procent av resurserna för vård och omsorg, delvis beroende på förlossningsvård. Jämför man dock vårdinsatser per invånare minskar resurserna till kvinnor. Kvinnor över 65 år ges mindre sjukvårdsresurser per invånare än män. Män som är 65 år och äldre kostar cirka 20 procent mer än kvinnor.25

Olika sjukdomsmönster och behandling Idag är det vanligare att kvinnor upplever ohälsa och besvär av långvarig sjukdom än män. Långtidssjukskrivningarna bland kvinnor har ökat liksom läkemedelsanvändningen. Kvinnor har också ett högre vårdutnyttjande än män, särskilt när det gäller primärvård (öppenvård). Män och kvinnor har olika sjukdomsmönster. Till exempel upplever kvinnor oftare psykisk ohälsa i form av ångest, oro och depression än män. De har också oftare smärta och symtom från rörelseorganen än vad männen har. Demens är också något vanligare hos kvinnor. Stora skillnader finns också när det gäller trötthet, huvudvärk, sömnsvårigheter, oro och ångest. Inom vården behandlas män och kvinnor ibland olika trots att de uppvisar samma sjukdomssymptom. Exempel på områden där det har förekommit omedveten särbehandling är hjärt- kärlsjukdomar, magsår och rehabilitering. Man har funnit att kvinnor oftare blir feldiagnosticerade och får sämre behandling än män vid hjärtsjukdomar.

Forskning Kvinnornas hälsoproblem och fysiologi har inte varit föremål för forskning i samma utsträckning som männens hälsoproblem. Medicinsk forskning har traditionellt bedrivits av män på män och det har varit brist på kvinnliga referensramar. Idag vet man att symptom vid sjukdom inte alltid är lika för män och kvinnor. 25 Socialstyrelsen: Jämställd vård? 2004

Behandlingsmetoder behöver därför också i vissa fall se olika ut för att uppnå god effekt. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att det skall bedrivas mer forskning kring hälsa ur ett könsperspektiv och att den medicinska forskningen skall uppmärksamma kvinnospecifika sjukdomar i högre utsträckning än idag. Även äldre kvinnors medicinska problem måste analyseras i forskningen.

Kvinnor och läkemedel Det skrivs ut mer läkemedel till kvinnor än till män. Kostnaden per receptförskrivet läkemedel är högre för män i alla åldersgrupper. Det beror bland annat på att män får nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor får fler men något äldre och billigare läkemedel än män. Om man lägger samman kostnaderna för öppen och sluten hälso- och sjukvård samt läkemedel kostar kvinnornas vård mer i barnafödande åldrar för att successivt minska till pensionsåldern.26 Ett läkemedels effekt redovisas sällan ur ett könsperspektiv. I USA finns det krav på den formen av redovisning. Av den anledningen har man därför också könsspecifik representation vid de kliniska prövningarna. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet tycker att man vid kliniska läkemedelsprövningar skall inkludera både män och kvinnor och att materialet skall analyseras könsspecifikt. Det är självklart att läkemedel skall jämställdhetsmärkas.

Höga avgifter Fler kvinnor än män avstår sjukvård och läkemedel på grund av avgifter. Kvinnor har lägre inkomst än män och många äldre kvinnor lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden, särskilt i de fall då de lever ensamma. Eftersom kvinnor oftare går till läkare och äter mer medicin än män har de högre samlade utgifter än män. Dessa högre kostnader i kombination med kvinnors lägre inkomst kan vara en förklaring till att de i högre utsträckning än män avstår behandling och läkemedel.

26 Socialstyrelsen: Jämställd vård? 2004

Bröstcancer Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år upptäcks cirka 6 000 fall. Det är framför allt äldre kvinnor som drabbas och risken att få diagnosen bröstcancer ökar med stigande ålder. Ungefär två tredjedelar av alla drabbade kvinnor är över 60 år, endast fem procent är under 40 år. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation om mammografi27 för alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Undersökningar har visat att mammografi minskar risken att dö i bröstcancer med cirka 20 procent. Det är landstingen som avgör hur ofta kvinnor skall erbjudas mammografi och kostnaden för en undersökning, i till exempel Stockholms län kallas alla kvinnor mellan 50 och 69 år till en mammografiundersökning vartannat år. Socialstyrelsen har ingen rekommendation till landstingen om att kvinnor över 74 års ålder skall erbjudas mammografi. Detta beror på att det inte finns någon specifik studie av bröstcancer och mammografins effekter i den åldersgruppen. Risken att drabbas av bröstcancer ökar med stigande ålder och Kristdemokratiska Kvinnoförbundet tycker därför att det är av yttersta vikt att studier om bröstcancer hos äldre kvinnor och mammografins påverkan på äldre kvinnor genomförs.

Psykisk ohälsa Äldre kvinnor med psykiska problem är en ofta åsidosatt grupp i dagens samhälle. Att drabbas av psykisk ohälsa är ännu idag förknippat med stor skam. Sannolikt är det också många äldre som inte uppfattar depression som en sjukdom. De äldre människorna uppfattar symptomen som en del av det normala åldrandet. Tyvärr är det väl också många distriktssköterskor och primärvårdsläkare som också tror att minskad livsglädje, trötthet, smärtor i kroppen och så vidare är förknippat med ett normalt åldrande. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal regelbundet utbildas och informeras om äldre kvinnors psykiska ohälsa för att bättre kunna bemöta och hjälpa dessa kvinnor.

27 Mammografi är en röntgenundersökning av kvinnors bröst för att tidigt kunna upptäcka bröstcancer.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att det skall bedrivas mer forskning kring hälsa ur ett könsperspektiv och att den medicinska forskningen skall uppmärksamma kvinnospecifika sjukdomar. • Att äldre kvinnors medicinska problem skall analyseras i forskning. • Att man vid kliniska läkemedelsprövningar skall inkludera både män och kvinnor och att materialet skall analyseras könsspecifikt. • Att läkemedel skall jämställdhetsmärkas. • Att äldre kvinnors möjlighet till mammografi utökas. • Att forskning kring äldre kvinnor och bröstcancer ökar. • Att kunskapen och medvetenheten om äldre kvinnors psykiska ohälsa ökar hos vårdpersonalen.

Alkoholmissbruk hos äldre kvinnor Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med cirka 25 procent de senaste tio åren. Flera studier har uppmärksammat att kvinnors alkoholkonsumtion har ökat lavinartat. Män konsumerar fortfarande cirka dubbelt så mycket alkohol som kvinnor men äldre kvinnors alkoholkonsumtion ökar. Idag står kvinnor för cirka 30 procent av den totala alkoholkonsumtionen. Andelen storkonsumenter av alkohol har ökat de senaste åren i Sverige. Den mest dramatiska ökningen, hela 150 procent, står kvinnorna i åldern 50 till 75 år för.28 Brottsförebyggande rådets statistik visar att andelen kvinnliga rattfyllerister för 25 år sedan var drygt fyra procent, förra året hade siffran stigit till tio procent.

Riskfaktorer Mäns och kvinnors riskfaktorer för alkoholmissbruk skiljer sig åt. Kvinnors fysiologi innebär att kvinnor tål mindre alkohol än män. Faktorer som påverkar mäns missbruk är stress, bristande status, konkurrens på jobbet och arbetslöshet. Kvinnors missbruk beror i högre grad på händelser i privatlivet. Enligt en undersökning från Göteborgs universitet talar mycket för att en dålig relation, täta bråk om praktiska saker, sårande behandling och brist på uppskattning, kan utlösa ett drickande som en flykt undan problemen. Undersökningen visar vidare att risken för att bli alkoholmissbrukare är sex gånger större för kvinnor i ett dåligt förhållande jämfört med dem i bra förhållanden.29 I dag föder kvinnor föder barn senare än vad de gjorde för tio år sedan. Kvinnor hinner därför skapa etablerade alkoholvanor innan de föder barn. Detta har inneburit att kvinnors alkoholproblem har ökat.

Problembild Kvinnor och män dricker alkohol i skilda världar. Det manliga alkoholmissbruket är i hög grad präglat av att dricka i sällskap med andra män. Kvinnors alkoholmissbruk äger i större grad rum i ensamhet innanför hemmets väggar. 28 Statens Folkhälsoinstitut: Uppföljning av nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador, 2003-. Mätperiod mellan 1998-2000. 29 Kajsa-Lena Thundal, Göteborgs Universitet

Kvinnliga alkoholister har en annan problembild än manliga. Kvinnor och män har olika erfarenheter och livssituationer och behöver därför olika former av behandling.30 Kvinnors missbruk är ofta svårt att angripa eftersom skam- och skuldkänslorna är så uttalade. Vården och rehabiliteringen måste därför ha bättre kunskap om skillnader mellan manliga och kvinnliga alkoholister, så att vård och behandling bättre kan anpassas till kvinnors behov. Idag är såväl vård som forskning och litteratur fortfarande oftast baserade på det faktum att alkoholmissbrukaren är en man. Missbrukarvården bygger på idag på erfarenheter från bemötande av manliga missbrukare. Vi vill därför att forskningen och medvetenheten om äldre kvinnors missbruk skall öka.

Dödlighet i alkoholskador Mäns dödlighet i alkoholskador har minskat under ett antal år, för kvinnor är fallet dock det motsatta, dödligheten ökar. Mellan år 1998 och 2000 minskade dödligheten för män i alkoholskador med cirka fem procent medan dödligheten för kvinnor ökade med cirka tre procent.31 Detta hänger naturligtvis samman med att kvinnor dricker allt med alkohol. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att forskningen om äldre kvinnors alkoholmissbruk ökar. • Att det skall finnas en bra vård och behandlingsalternativ för äldre kvinnor med missbruk.

30 Socialstyrelsen: Jämställd socialtjänst? 2004 31 Statens Folkhälsoinstitut: Uppföljning av nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador, 2003

Äldre kvinnors kost För att upprätta en god hälsa är en fullvärdig kost en viktig förutsättning. Många av de äldre kvinnor som bor i ordinärt boende lider av vattenbrist och undernäring, många ligger också i riskzonen för att drabbas av undernäring.

Undernäring Det har påvisats stora brister i måltidsordningen gällande närings- och energiintaget för de äldre som har hjälp med måltider från den kommunala hemtjänsten. Flera nationella studier visar att äldre i särskilda boendeformer lider av undernäring och bristande närings- och energiintag. Av de pensionärer som år 2000 bodde på servicehus, fick 80 procent inte sitt energibehov tillgodosett. Stora brister och problem kring mat och matlådor har konstaterats.32

Dietist Kvinnoförbundet tycker att det vore önskvärt om en dietist har det yttersta ansvaret för våra äldres kostvanor. Sjukdomar, tugg- och sväljsvårigheter, mediciner och ensamhet är några av orsakerna till att många äldre lider av undernäring. Dietister kan här vara till stor hjälp, de kan till exempel utbilda vårdpersonalen om vikten av att de äldre ges en näringsriktig kost.

Matens betydelse i omsorgsarbetet Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att kommuner skall formulera bistånd för mat och måltid på ett sätt som gör att de äldre äter. Maten måste ses som en viktig del i omsorgsarbetet och det måste ges ordentlig tid i samband med maten och måltiden. För att bättre kunna fånga upp problem kring maten krävs ett bättre samarbete mellan hemtjänst och primärvård. Idag har hemtjänsten inga rutiner kring hur man skall förfara då man upptäcker att någon är undernärd. Genom att etablera ett samarbete kan hemtjänsten direkt vända sig till berörd distriktssköterska som då kan göra en grundlig uppföljning av undernäringen.

32 Stockholms läns Äldrecentrum: Doften av stekt falukorv, 2004

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att en dietist knyts till alla äldreboenden och andra särskilda boendeformer. • Att kommuner skall formulera bistånd för mat och måltid på ett sätt som gör att de äldre äter. • Att ett bättre samarbete etableras mellan hemtjänst och distriktssköterskor.

Äldre kvinnors sexualitet Det vilar något tabubelagt över äldre människors sexliv, över äldre kvinnors sexualitet. Äldre män förväntas ha potens och ett aktivt sexliv långt upp i åldrarna om inte skriver läkare gärna ut Viagra. Det talas däremot väldigt tyst om äldre kvinnors sexualitet. Kvinnor över 65 förväntas inte ha ”lust”. Det är en orsak till att äldre kvinnor inte söker hjälp när problem med sexualiteten uppstår. Som politiker har vi möjlighet att uppmärksamma detta och på så sätt hjälpa till att riva de murar och barriärer som finns. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Att problem kring äldre kvinnors sexualitet uppmärksammas för att hjälpa till att riva de murar och barriärer som finns. • Att sjuksköterskor och undersköterskor utbildas i äldre kvinnors sexualitet. • Att personal på olika former av äldreboenden får handledning kring de äldres sexualitet. • Att barnmorskornas kompetens bättre utnyttjas även när det gäller äldre kvinnor.

Källförteckning Brottsoffermyndigheten: Ofrid? 2002 Göteborgs-Posten 041115 ”Äldre ofta utsatta för övergrepp”, Kajsa-Lena Thundal, Göteborgs Universitet Nationellt Råd för Kvinnofrid: Han var väl inte alltid så snäll, våld mot äldre kvinnor 2002 Nationellt Råd för Kvinnofrid När man slår mot det som gör ont, våld mot kvinnor med funktionshinder 2001 Proposition 2004/05:1, bilaga 4: Fördelningen av resurser mellan kvinnor och män SCB: Befolkningens utbildning, 2004 SCB: Lönestatistisk årsbok 2003 SCB: Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna, 2004 SCB: Forskarstuderande och examina i forskarutbildning, 2004 SCB: Från vaggan till graven, 2003 Socialstyrelsen: Jämställd socialtjänst?, 2004 Socialstyrelsen: Jämställd vård?, 2004 Socialstyrelsen: Äldre, vård och omsorg, 2000 Socialstyrelsen: Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2003 Socialstyrelsen: Vårdens värde, 2002 Statens Folkhälsoinstitut: Uppföljning av nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador, 2003 Stockholms läns Äldrecentrum: Doften av stekt falukorv, 2004 Svenska Läkemedelsverket, pressmeddelande 020523