Aiai magasinet nr 2

magasinet#2 JUNI 2015

N ina Muhonen om PA-tips INTERVJUER MED:

Lars Lööw Adolf Ratzka Sophie Karlsson Stipendiaterna ur Erik Ljungbergs Stiftelse

NYHETER PÅ GÅNG!

Schema2

Aiai Akademi är tillbaka i höst

Vad är Aiai? Aiai är en komplett webbtjänst för administration av personlig assistans. Aiai gör kontakten mellan användaren, assistenter, anordnare och myn­dig­heter enkel. Kärnan är ett smart schema med automatiskt genererade tidrapporter som signeras elektroniskt. Aiai innehåller ett kvalificerat IT-stöd för den dokumentation och journalhantering som Socialstyrelsen/IVO kräver för beslutande insatser enligt LSS.

AIAI-MAGASINET JUNI 2015

Uppskattad kunddialog

INNEHÅLL

Under våren har ett 40-tal nya assistansföretag börjat använda Aiai som sitt verksamhetsstöd. Det gör oss stolta att fler än 40 000 användare får en enklare vardag genom användandet av Aiai. Samtidigt är vi ödmjuka inför det förtroende vi getts och vet att den rikliga kundtillströmningen förpliktigar. Med fler kunder tillkommer nya kontaktytor och även nya utvecklingsförslag. Dessa utvecklingsförslag skapar ett allt bättre verksamhetsstöd åt våra användare och driver Aiai framåt i rätt riktning. Utmaningen ligger ofta i att ut­värdera varje önskemål och prioritera noggrant i vår utvecklingsplan. Det är en sann konst att värdera vilka önskemål som ska levereras i ordning och ge mest nytta åt våra användare. Det som vägleder oss rätt är vår ständigt pågående kunddialog. Vi ser fram mot ännu fler diskussioner kring Aiai och tackar för det engagemang ni visar. Förutom att Aiai som produkt ska leva upp till en användares förväntningar ska de kontakter med Kaustik som leverantör vara av toppklass. Denna ambition gör vi inte avkall på. För att bättre leva upp till vår ambition har vi gjort ytterligare förstärkningar inom vår organisation. Vi har kompletterat med medarbetare i rollerna kundansvarig, kundsupport och utvecklare. Därtill har vi även etablerat rollen Kommunikationsansvarig. Den kommunikationsansvariga ska bl a säkerställa att du som kund erhåller nödvändig information, genom rätt kanal och vid rätt tillfälle. Kommunikation kräver kompetens. Här har vi sett behov av att stärka oss. Min förhoppning är att du får glädje av detta nummer av Aiai Magasinet.

Magnus Crossner, vd Kaustik

04 Erik Ljungbergs stipendiater

08 Aiai Akademi 16 Aiai-medarbetare Tina Henriksson & Pelle Fridman

17 Lyckad lansering av ny design

18 Nu utvecklas Schema2 22 Team Olivia har fått ökad kontroll

25 Tips & tricks 26 PA-tips Nina Muhonen berättar om sajten

31 Lars Lööw Institut för mänskliga rättigheter

32 Mille Salomaa-Lindström Går i bräschen

35 Fulldelaktighet.nu Bloggen som påverkar

36 IfA Stor liten organisation

38 Hässleholmsförsöket ”Horribelt, tvivelaktigt, oacceptabelt!”

41 Debatt i riksdagen Försvara kostnaden

42 Adolf Ratzka Tar lagen till hjälp

Omslag

45 Rasmus Isaksson

Nina Muhonen är projektledare för sajten PA-tips där assistans­ användare kan dela med sig av egna idéer och lösningar. Läs mer om Nina och tipstjänsten på sidorna 26–30.

46 Almedalsveckan

”Hjälte, för vem?” IfA och STILs seminarier

PROJEKTLEDARE & REDAKTÖR: Per Luthander FOTOGRAF: Leif R Jansson GRAFISK DESIGN/LAYOUT:

Emilie Bergman och Olof Plym Forshell TRYCKERI: Pipelinenordic.se KAUSTIK: Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg

www.aiai.se | www.omsorg24.se | 031-701 00 41

Per Luthander

Leif R Jansson

Emilie Bergman

Olof Plym Forshell

3

Erik Ljungbergs stipendium – Ett fyrfaldigt leve för Erik, utropade Jonas Franksson på Svenska Mässans scen till en publik som svarade: Hipp, hipp, hurra, hurra, hurra, hurra!

A

pplåder fyllde luften när Jonas avrundade stipendieceremonin för Erik Ljungbergs Stiftelse under Leva och Fungera-mässan i Göteborg den 14 april. Den 14 april var samma dag som Erik skulle ha fyllt 42 år om han levt idag. Förutom att grunda Kaustik var Erik Ljungberg en debattör och aktivist. Stiftelsen har startats för att i Erik Ljungbergs anda främja full delaktighet, icke diskrimine­ ring och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. De allra första stipendiaterna ur Erik Ljungbergs Stiftelse är Tobias Holmberg och Emilia Wärff.

AKTIVISTEN TOBIAS HOLMBERG, som vid sidan av Emilia Wärff tilldela­des Erik Ljungbergs stipendium ser Erik som en förebild. – Erik var en stor politisk inspiration. Det första jag såg med honom var sajten Västtragik och hans spårvagnsockupation. Jag följde det hemifrån som ung och arg och tänkte: så ska man göra. Han visade att man kan agera när det händer saker, berättade Tobias. Som aktivist från funktionshinderrörelsen har Tobias synts mycket under de senaste åren.

4

Han var ordförande för Förbundet Unga Rörelsehindrade där han bidrog till att förstärka förbundets politiska profil. Han var också med och startade en kampanj för att synliggöra förtrycket mot personer med normbrytande funktionalitet genom att lansera begreppet Funkfobi, som sedan årsskiftet har tagit sig ända in i Svenska akademins ordlista. – Det finns en funktionsnorm och man kan antingen stå innanför eller utanför normen, säger han. Orättvisorna var påtagliga sedan Tobias var liten. Han märkte tydligt skillnaden i hur folk behandlade honom och hans tvillingbror, som inte har en synlig funktions­ned­ sättning. sa jag att jag skulle bli statsminister och ändra på orättvisorna. Det har alltid funnits med mig, jag har alltid varit aktivist och reagerat mot orättvisor i samhället. Det är min ständiga driv­kraft och orättvisor får mig att bli så fruktansvärt arg, berättade han i Göteborg. Tobias tycker att fler bör höja sina röster: – Om något är fel så är det upp till dig och mig att ändra det. Se– SOM SJUÅRING

Om något är fel så är det upp till dig och mig att ändra det.

ERIK LJUNGBERGS STIFTELSE Erik Ljungbergs Stiftelses ändamål är att i Erik Ljungbergs anda främja full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Stiftelsen fullföljer ändamålet genom att uppmuntra och ekonomiskt stödja enskilda individer, grupper, nätverk eller liknande som arbetar för att främja full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

Tobias Holmberg tar emot Erik Ljungbergs stipendium 5

På Svenska Mässans scen presenterar Anna Bonnevier, instiftare och ordförande, och Jonas Franksson, styrelseledamot, stipendiaterna

dan barnsben får vi lära oss att vi ska ha respekt för ordningsmakten och vi har en svenssonmentalitet som gör att vi inte vill vara i vägen eller ta för mycket plats. Till exempel som att gå in på Migrationsverket innan stängning och vägra att flytta på sig – då är man lite i vägen och tar plats. Vissa kan vara rädda för konsekvenserna men det är inte så farligt med social olydnad, det värsta som kan hända är att polisen ber en att gå ut. EMILIA WÄRFF ARBETAR som professio­ nell dansare och turnerar över hela Europa. Hon är en del av ”Spinn” som är Sveriges första integrerade danskompani, ett kompani för

6

Jag vill vara en sådan där ball person som Erik var som gjorde så mycket bra.

professionella dansare både med och utan funktionsnedsättningar. Efter att en kommunal handläggare hade sett henne dansa riskerade hon att bli av med sin personliga assistans. Hon kom under 2013 att synas och höras i medier där hon ställde kritiska frågor och berättade

om sin situation och om de godtyckliga beslut hennes, och många andras, liv ofta vilar på och om de enskilda handläggarnas oerhörda makt över människors livsvillkor. berättade Emilia om sitt konstnärskap och poängterade att hon under turnéer många gånger får gå in bakingångar för att tillgängligheten för artister är så dålig. – Jag vill vara en sådan där ball person som Erik var som gjorde så mycket bra. Jag ska fortsätta att kämpa för ökad tillgänglighet. Inte bara via bakingångar – vi ska in via huvudentrén som alla and­ra, sa hon. UNDER STIPENDIEUTDELNINGEN

FOTO: PER HANSTORP

ERIK LJUNGBERG (1973-2012)

ur Erik Ljungbergs Stiftelse.

JURYN OM TOBIAS: ”Detta är en typ av civilkurage som Erik höll väldigt högt.”

JURYN OM EMILIA: ”I Eriks anda valde Emilia att inte vara tyst.”

Erik Ljungberg var en uppmärksammad debattör och aktivist bosatt i Göteborg. Han var rullstolsburen och började tidigt fundera över varför han inte skulle kunna delta fullt ut i samhället som alla andra – att nyttja kollektivtrafiken, besöka biografen, gå ut på krogen. Han vände upp och ned på gamla synsätt och drog sig inte för att sticka ut hakan och vara obekväm. Från det sena 90-talet fram till sin bortgång skapade Erik Ljungberg uppmärksamhet kring en rad frågor. Bland annat stred han för en tillgänglig kollektivtrafik, men han var också en samlande kraft. Inför riksdagsvalet 2010 startade han bloggen fulldel­ aktighet.nu som diskuterade frågor om delaktighet i samhället med krav på politisk förändring. Över 20 skribenter kom att bidra till bloggen som även gavs ut i bokform. Han tilldelades ett flertal priser och utmärkelser för sitt arbete. Erik Ljungberg var även en framgångsrik entreprenör inom IT-området. Han tog fram och utvecklade det webbaserade verktyget Aiai, som avsevärt förenklar administration och planering kring personlig assistans.

Vill ni läsa de fullständiga motiveringarna gå in på: erikljungbergsstiftelse.se

7

AIAI AKADEMI

8

9

AIAI AKADEMI

Aiai Akademi En ny akademi såg dagens ljus våren 2015. Över 300 deltagare från Umeå i norr till Ystad i söder deltog under sammanlagt fyra dagar i mars då Kaustik arrangerade Aiai Akademi för första gången.

Deltagarna fick skriva ner ord som de tyckte beskrev dagen.

ILLUSTRATÖR: LI ROSÉN

S

yftet med Aiai Akademi – som hölls i Stockholm och Malmö – är att täcka ett behov av kunskapsutbyte mellan anord­nare, assistans­ användare, branschorganisationer och myndig­

heter. Akademin är exklusiv för Aiai-användare med fokus på kompetensutveckling i både teori som praktik. Huvudattraktionen under de fyra dagarna var i första hand varken föreläsarna eller Aiai utan en akademi som mötesplats för deltagarna att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Mötesplatsen innehöll aktuella ämnen där kra-

10

ven på kunskap var hög och där nyttan av Aiai som system­stöd var stor. – Vi hanterade två högaktuella områden – arbetstidslagstiftning och social dokumentation. Innehållet för Aiai Akademi kommer även i framtiden att vara baserat på våra kunders behov och önskemål, säger Carina Ekblad som är ansvarig för Aiai Akademi. inom många olika områden för att bedriva personlig assistans. Vår utgångspunkt är att vi alla har att tjäna på att stärka kompetensen inom dessa områden, säger hon. – DET KRÄVS I DAG HÖG KOMPETENS

Carina Ekblad och Christofer Håkansson från Aiai.

Aktivt deltagande var en förutsättning för framgång under akademidagarna betonade vd Magnus Crossner i sitt inledningstal. Tempot var stundtals högt i både Stockholm och Malmö med variation av teori och praktik. Grupp­ diskussioner kring specifika frågeställningar och ut­ byte av erfarenheter uppmuntrade till delaktighet och engagemang.

Innehållet för Aiai Akademi kommer även i framtiden att vara baserat på våra kunders behov och önskemål.

var att låta tele­ fonerna vara påslagna under hela utbildningen. Detta för att uppmuntra till att fotografera, i syfte att stärka minnet, men framförallt att kunna besvara frågor då telefonen även fungerade som mentometer. Mentometern gav omedelbart svar på hur deltagarna uppfattade olika frågor som visades på skärmar i realtid. Medverkande under vårens två utbildningar var Björn Jidéus (KFO), Anna Barsk Holmbom (ABH Utbildning), Marie Wendin (KompetensUtvecklings­ institutet), Ola Hålén (Vårdföretagarna), Per SjöETT FÖR MÅNGA DELTAGARE NYTT INSLAG

11

AIAI AKADEMI

Mobilerna fick användas under Akademin.

din (KFS), Susanne Sundberg (Kärnfullt), Susanne Lövgren, Tomas Sundberg, Vera Muholjic och Peter Gustafson (Försäkringskassan), Carina Ekblad, Marie Kringberg och Christofer Håkansson (Kaustik). VAD VAR DÅ TANKEN med

12

ILLUSTRATÖR: LI ROSÉN

att arrangera Aiai Akademi på Fotografiska i Stockholm och med besök på Moderna Museet i Malmö? Jo, det finns en given koppling mellan namnet Kaustik och kultur. Namnet Kaustik är taget från det galleri vars lokaler som utvecklingen av Aiai startade. Erik, som var initiativtagare till Aiai, hittade en ledig lokal nära Linnéplatsen i Göteborg. I ena rummet av lokalen var det vernissage och i den andra pågick webbutveckling. Det var också där som Anna Bonnevier, som då var konststuderande, träffade Erik. – Kultur och Kaustik har därför något gemensamt som vi vill värna om och dela med oss av, säger Carina Ekblad. ”Inspirerande, givande och roligt” var några återkommande kommentarer från deltagarna i Aiai Akademi i båda städerna. – Det finns en professionalism och värme i Kaustik

AIAI AKADEMI

13

AIAI AKADEMI

Tomas Sundberg, Försäkringskassan

Carina Ekblad, Aiai

Per Sjödin, Björn Jidéus och Ola Hålén

14

Magnus Crossner, Aiai

som imponerar. Det var en riktigt bra dag på Aiai Akademi, säger Mille Salomaa-Lindström på Farsta stadsdelsförvaltning. – Aiai Akademi var helt suveränt. Vilken inspirationsdag, säger Kassem Maatouk, vd på Assist Kompaniet. – Den positiva respons vi erhållit från deltagarna gör att Aiai Akademi är här för att stanna, säger Magnus Crossner. – Vi ser samtidigt en möjlighet att ut­forma akade­ min i nya spännande format och innehåll. Ett önske­ mål från våra kunder är att arrangera så kallade öppna utbildningar för Aiai som verksamhetsstöd. Det är både introduktionsutbildning och fortsättningsnivå som efterfrågas, säger han och tillägger att detta kan bli aktuellt redan till hösten 2015. Ett annat önskemål är att Aiai Akademi ska kunna tillhandahålla webbutbildning kring generella områden som alla anordnare gemensamt omfattas av. Här finns flera intressanta möjligheter som diskuteras med användare av Aiai, säger Magnus Crossner.

Det finns en professionalism och värme i Kaustik som imponerar. Det var en riktigt bra dag på Aiai Akademi. Mille Salomaa-Lindström

ILLUSTRATÖR: LI ROSÉN

15

AIAI-MEDARBETARE

Tina Henriksson

Jag har en stor förståelse för hur Aiai används i praktiken av assistans­användare och schema­läggare eftersom jag själv hanterar min egen assistans.

KUNDSUPPORT

T

ina Henriksson började tidigt på Kaustik och är en viktig del i supportteamet som besvarar kundernas frågor. Tina har en bakgrund med arbete inom kund­ support och databehörigheter på SEB och Riks­ polisstyrelsen men har också varit engagerad i DHR (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder), FfdN (Föreningen för de Neurosedynskadade) och SHIA (Svenska Handi­kapp­organisationers Internationella Biståndsförening). – Jag tyckte att Kaustik verkade intressant och de var precis i ett spännande skede där de började växa. Jag blev också väldigt imponerad och berörd av Erik Ljungberg som person. Innan den personliga assistansen kom 1995 fick Tina hjälp av det som erbjöds på den tiden, nämligen hemtjänsten. Detta har många gånger inneburit att

Pelle Fridman KUNDANSVARIG SÄLJARE

M

ötet med människor och att skapa goda relationer har genom­syrat 47-åriga Pelle Fridmans hela yrkesliv. – Jag var i 20-årsåldern och började jobba på Eke­skolan i Örebro som elevassistent åt en jämnårig synskadad kille med tilläggshandikapp. Han, liksom jag, var 10 veckor för tidigt född och jag kände att det lika gärna kunnat vara jag som hade varit i hans skor. Vi kom varandra väldigt nära, berättar Pelle. Därefter jobbade Pelle i många år som utbildnings­ konsulent på Sisu Idrottsutbildarna innan han fick jobb som personalansvarig på ett assistansbolag. När företaget började använda Aiai som verksamhetsstöd blev Pelle ansvarig för implementeringen och genomförde interna utbildningar. – Jag fick direkt en väldigt positiv bild av Kaustik som företag och såg ett stort värde för anordnare att nyttja Aiai. En dag ringde jag upp Kaustik och frågade om de behövde förstärkning, säger Pelle. Pelle har nu arbetat som säljare och kund­ansvarig 16

hon har fått välja bort sådant som hon egentligen hade önskat göra. – När assistansen kom kunde jag äntligen själv bestämma över när jag behövde hjälp och vem som skulle hjälpa mig. kunder kring frågor om tjänsten som kommer in per telefon, mejl och via webben. Hon använder själv Aiai och ser det som en stor tillgång i sitt arbete och i sitt liv. – Jag har en stor förståelse för hur Aiai används i praktiken av assistansanvändare och schemaläggare. Jag vet också hur viktigt det är med god service och jag strävar alltid efter att ge våra kunder snabb och informativ hjälp. För mig är det kundmötet oerhört viktigt och att kunderna ska känna att vi bryr oss.

I AIAIS KUNDSUPPORT STÖTTAR TINA

Det bästa med mitt jobb är att jag får kontakt med så många människor varje dag.

på Kaustik i två år. Till Pelles drivkrafter hör mötet med människor och att vidare­ utveckla kundrelationen. är att jag får kontakt med så många människor varje dag. Aiai är ett system som verkligen underlättar administrationen av personlig assistans och det känns väldigt värdefullt att kunna förmedla det, säger han. Pelle stöttar även nya användare vid start av Aiai och genomför introduktionsutbildningar och presen­tationer. Därtill formulerar Pelle kundernas önskemål på nya funktioner. – Jag ser det som en stor fördel att jag har jobbat i branschen både ”på golvet” och som personalansvarig så jag har vetskap om våra kunders tänkbara behov. Förutom att möta Pelle vid kundbesök kan man träffa honom på branschmässor, där han berättar om Aiai, eller ibland också i kundsupporten. – DET BÄSTA MED MITT JOBB

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Många Aiaianvändare har ett stort intresse av att använda Aiai i mobilen.

Karin Valberg arbetar med Aiais kundsupport och berättar att mottagandet bland Aiai-användarna varit mycket positivt.

Lyckad lansering av Aiais nya design

I

februari lanserades ”Nya Aiai” vilket var den största visuella förändringen sedan 2007. Mottagandet bland Aiai-användarna har varit mycket positivt. Reaktionerna från användarna har varit att tjänsten nu går mycket snabbare att använda, layouten är mer tilltalan­ de, det är lättare att navigera och funktionerna är enklare att hitta, säger Karin Valberg som arbetar med Aiais kund­ support.

har varit att inlärnings­ momentet för nya användare har förkortats. – Med den nya designen är Aiai nu mer intui­tivt, vilket innebär att systemet är utformat på ett sätt som gör det tyd­li­gare och enklare för användaren. En ny användare kan närmast automatiskt förstå hur den ska använda tjänsten. Många användare har ett stort intresse av att använda Aiai i mobilen. Det fanns därför ett behov att skapa en följsam design. Vi såg ytterligare behov av att anpassa den mobila versionen för schemavyn. Detta är något som arbetas vidare med i kommande versioner, berättar Karin. – Efter den stundande lanseringen av Schema2 EN ANNAN POSITIV REAKTION

kommer samtliga delar anpassas till olika skärmstorlekar och för alla användare. Användarna kan då använda tjänsten på de enheter som de själva är vana vid. Det mobila användandet ökar hela tiden vilket är viktigt att ha i beaktande för utveckling av kommande tjänster, säger Karin. Efter lanseringens första vecka var det drygt 20 000 unika inloggningar till Aiai och av dessa resulterade 60 supportärenden per dag till kundsupport. Det är inte fler supportärenden än normalt vilket tyder på en lyckad lansering.

Aiai fungerar på alla mobila enheter. 17

AIAI SCHEMA2

Nu utvecklas Schema2 Kaustik ser möjligheter att göra Aiai än bättre genom att komplettera Aiais schema med en rad nya funktioner. Nya funktioner som ska tillföra nytta och ytterligare effektivisera och säkra kvalitet för användaren.

S

edan i februari pågår utvecklingsprojektet Schema2. Förändringar­ na är många och betydande. Schemat betraktas ofta som ”hjärtat” i Aiai då det är avgörande för att säkerställa vem som är i behov av assistans, vem som ska assistera samt när och vart detta ska ske. Därför har det funnits anledning att vara särskilt noggrann i kravformuleringen inför det pågående utvecklingsprojektet. – Vi har samlat in önskemål från våra kunder och genomfört workshops för att säkerställa att vi fått ett brett underlag och att vi förstått våra kunders behov och önskemål, säger Hans Hjort som har rollen som Scrum Master på Kaustik. SOM SCRUM MASTER håller Hans i taktpinnen

för ständig förbättring och förändring, vilket gör att utvecklingen effektiviseras och ser till att vi alltid bygger det som är viktigast just nu, berättar Hans Hjort. Ett viktigt mål med projektet är att göra Aiais schema framtidssäkert, det vill säga att enklare kunna vidareutveckla det när så behövs, till exempel genom att lägga till nya funktioner. Därför har det byggts en helt ny kodbas för schemat, baserat på modern teknik och moderna principer för arkitektur och design. Bland annat har ett API tagits fram för att kunna få en fullständig separation mellan data och presentation. Det skapar helt nya möjlig­heter inför framtiden såsom att exportera data från Aiais schema till and­ra system eller skapande av kundspecifik statistik eller rapporter.

och ansvarar för att den prioriterade utvecklingen levereras enligt vad som beslutats av produktägaren Marie Kringberg. – Vi arbetar i tvåveckorscykler. Det innebär att vi under två veckor utvecklar de för stunden viktigaste funktionerna för att på så sätt kunna leverera kundnytta fortare och ge kunden snabbare åtkomst till förbättrade funktioner. Denna arbets­metod har också inbyggda processer

– VI HAR ARBETAT MED att göra det lättare att använda schemat i mobilen och på surfplattor. När vi lanserade den nya designen anpassade vi stora delar av Aiai till mobila enheter och nu går vi vidare med det arbetet och anpassar schemat. Vi kommer därmed att fasa ut det gamla mobila gränssnittet under aiai.se/mobil, säger Hans.

18

Ett viktigt mål med projektet är att göra Aiais schema framtids­säkert

Hans Hjort och Arvid Kästel (fr. vänster) som är en del av utvecklingsteamet arbetar med Schema2.

– I DEN FÖRSTA LEVERANSEN, som planeras till hösten, ligger fokus på förbättrad navigering och interaktion. Det blir ännu lättare att arbeta i schemat genom ett tydligare gränssnitt. Bland annat går det att redigera flera uppgifter såsom assi­ stent, tid och schematyp för ett pass i en sekvens och spara alla ändringar med ett knapptryck. Det ska finnas fler val av vyer som gör att schemat blir mer flexi­belt samtidigt som det harmoniserar med Grundschemat både vad beträffar utseende och funktioner såsom så kallad ”drag & drop”. Det kommer att bli enklare att använda schemat i mobilen, säger Marie Kringberg. Till Aiais styrka hör att schemat är brukarstyrt och skräddar­sytt för personlig assistans. Dessa fördelar värnar vi om och vill utveckla ytterligare, säger Marie.

Vi har arbetat med att göra det lättare att använda schemat i mobilen och på surfplattor

Marie Kringberg och Hans Hjort.

19

DE L

A

E ND

L VA RG FÄ

KA

AIAI SCHEMA2

LEN

F DER UNK

Schema2

TION

FILTR ERING

I höst kommer Aiais nya schema och i rask följd planeras fler efterlängtade funktioner. Några av dessa är:

AIAI SCH ECKN EMA ANT

Anteckningar

INGAR

Anteckningar i schemat, dvs möjlighet för schemaläggaren att skriva en notering till assistentens pass. Det är användbart för att meddela något som är viktigt för assistenten att känna till inför arbetspasset. Meddelandet visas även på assistentens dashboard.

YTTE

RLI G

AR

AI

ME D

Ytterligare vyer SC

M HE

AA

CK NTE

TERLIGARE VYER SKAP A ME AR YT NIN G

DDE

LA

ND E

Förutom dagens vecko- och månadsvy kommer schemat kompletteras med textvy och s.k.”swim lanes”, dvs en tidslinje där varje assistents schema är uppställt horisontellt. Schemat som textvy möjliggör för personer med nedsatt syn att kunna läsa schemat med hjälp av en texttolkare.

FÄ RG V AL

KA LE ER ND NKT IO N

FILTRE ANTECKNIN RING AIAI SCHEMA

Enklare kalenderfunktion i schemat. Här ges t ex möjlighet att ange kort information om vad som händer under veckan eller var arbetet ska utföras.

FU

Kalenderfunktion

Filtrering

IG TERL GAR YT

Filtrering i schemat. Då schemat kompletteras med en mängd funktioner uppstår behov av att kunna filtrera information till exempel en viss assistent eller schematyp.

ARE VYE RS

KA

20

D ME PA DE

-

ANT ECK MA

CHE

N FILTRERING AIAI S ALENDE PA MED DELANDE FÄRGVAL K

Skapa meddelande såsom mail eller ev. SMS från aktu­ellt pass i schemat. Detta underlättar möjligheten att kunna skicka vikarieförfrågan med all pass-info redan från schemat.

Färgval

S KA

YER EV

L IG ER

A SK

DE L

AN

DE FÄR G

VAL K

ALENDE

NG RFUNKTION FILTRERI

AI AI

SCH

EMA

N 2A

C TE

KN

IN

R GA

YT

T

Ny förbättrad funktion – Beslut förbättrad funktionalitet för Beslut. Ny inmatningssida för Beslut finns för att registrera aktu­e­ lla och framtida beslut. Historiska registrerade beslut finns kvar. Det är även möjligt att re­ gistre­ra tre typer av beslut: Försäkrings­ kassa, kommun och landsting. För att kunna följa upp beslut av alla slag finns det två rapporter som ersatt Ekonomiskt sammandrag. Dels uppföljning av beslut som är aktuella just nu – Beslut (aktuell), dels uppföljning

delak­ tig­het publicerade i maj en rapport om utvecklingen av funktionshinderspolitiken 2015. Uppföljningsrapporten omfattar bl.a. områdena arbetsmarknad, folk­ hälsa och kultur. Den visar att det görs mer insatser för att öka tillgängligheten i samhället men att många med funktionsnedsättning fortsatt inte kan delta i samhället på lika villkor. MYNDIGHETEN FÖR

ILLUSTRATION: EMILIE BERGMAN

ER VY ME D

Hur är läget 2015?

AR

RE

Fler val av färger och text samt mönster på pass för att öka tydlighet och läsbarhet i schemat.

PA

I APRIL presenterade Riks­ revisionen sin granskning av systemet med aktivitetsersättning. Den visade att Försäkringskassan inte gör tillräckligt för att följa upp och sätta in insatser för att unga med funktionsnedsättning ska få arbete eller börja studera.

RFUNKTIO

Meddelande

Granskning av aktivitets­ ersättningen

NU FINNS EN

Ny utredning av LSS-lagstiftningen av 2016 plane­ rar regeringen att till­ sätta en ny utredning som ska se över person­lig assistans och hela LSS-lagstiftningen. Det berättade Guy Lööv på Socialdeparte­ mentet i en intervju på Assistans­koll.se i mars. I BÖRJAN

på vald period – Beslut (period). Båda hittas under Rapporter och de kan exporteras till Excel. Beslut som redan är registrerade sedan tidigare kommer att föras över automatiskt och läggas in som beslut från Försäkringskassan.

21

KUNDINTERVJU

Team Olivia

KUNDINTERVJU

Team Olivia

får ökad kontroll över verksamheten

Annika Bergman CHEF SERVICECENTER LÖN EKONOMI & IT

A

nnika Bergman, chef för Servicecenter Lön Ekonomi & IT inom den stora vårdkoncernen Team Olivia minns hur det var bara för drygt tre år sedan: – Varje anställd hanterade 300 löner. Nu är vi uppe i 400–430 per person och vid full automatisering kan vi komma upp i 600–900 löner per person. I Team Olivia ingår i dag 40 bolag med 120 verksam­ hetsställen i Sverige, Norge och Danmark. Koncernen omsätter rullandes ca 3,4 miljarder kronor och har 9 200 anställda inom fyra verksamhetsområden: per­ son­lig assistans, omsorg, rehabilitering och hemtjänst.

STÖRST ÄR PERSONLIG ASSISTANS med 12 bolag varav flera använder Aiai. Störst är OPA, Olivia Personlig Assis­ tans med 1 400 medarbetare. Inom omsorg använder flera bolag Omsorg24 som är ett verksamhetsstöd för schema- och tidrapportering, skräddarsytt för HVBhem och LSS-boenden. Omsorg24 är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Team Olivia och Kaustik som lanserades under 2014.

Vi kan till exempel få in 1 400 löner under några timmar vilket tidigare kunde innebära en veckas arbete.

– Koncernen växer ständigt, förra året införlivades 12 nya företag, lockade av vår värdegrund som bland annat innebär att företagen får behålla stor självstän­ dighet. Det är inget villkor att de ska övergå till Aiai eller Omsorg24 men vi kan uppmuntra dem att göra så vilket underlättar för oss, säger Annika Bergman. Med nya företag kommer nya tidssystem. Team Olivias Lönekontor hanterar för närvarande sju olika system och hoppas kunna reducera antalet undan för undan. Med Aiai och Omsorg 24 har framför allt 23

Annika Bergman på Team Olivias lönekontor i Västerås.

före­tagen inom personlig assistans och omsorg noterat avsevärda tidsvinster. – När jag började för 3,5 år sedan hanterades alla löner manuellt, allt stansades in för hand. Vi hanterar i dag omkring 4 500 löner varav 3 600 kommer via fil i dag. Vi kan till exempel få in 1 400 löner under några timmar vilket tidigare kunde innebära en veckas arbete. Nu räcker det med en dag, för att få fram en preliminär total lönekostnad, en avsevärd förbättring. Vi kan alltså få fram preliminära siffror och rappor­ter betydligt snabbare i dag, säger hon. DE AV KONCERNENS BOLAG som har tillgång till Kaustiks produkter och tjänster har alltså snabbt erhållit posi­tiva effekter som till exempel ökad kontroll av verksamheten och effektivare administration samt inte minst frigörande av tid. Företagen kan därmed fokusera mer på sin egen kärnverksamhet. Annika Bergman säger att det fortfarande finns manuella moment som kan förbättras genom nya stödsystem från Aiai och Omsorg24. Många företag inom koncernen vill ha mer statistik och fler ekonomiska rap-

24

porter som skulle kunna tas från tidssystemen i stället för från lönesystemen som idag. – VÅRA FÖRETAG VILL HA SÅ MYCKET RAPPORTER och underlag som det bara är möjligt tidigt i månaden. Man vill till exempel kunna följa upp sjukfrånvaron, veta hur många utbildningstimmar som kundgruppen haft, hur semestrarna ser ut och mycket annat, säger hon. Största önskemålet ifrån dotterbolaget är att få fram en definitiv lönekostnad så tidigt som möjligt eftersom det är den allra största kostnaden i resultaträkningen och avgörande för hela resultatet, konstaterar Annika Bergman. Av koncernens fyra grenar är det Omsorg som växer snabbast. Att just detta affärsområde växer snabbast beror främst på förvärv av bolag inom be­ handling och byggandet av vårdkedjan. – Branschen för personlig assistans däremot är nå­ got mättad i dag i Sverige. Men i Norge expanderar den just nu, tillsammans med Omsorg. Det är en ung marknad som nyss privatiserats. Även i Danmark har Team Olivia ett assistansbolag.

Tips & tricks från kundsupport

SKICKA FEEDBACK TILL AIAI

FUNKTIONEN ”GLÖMT LÖSENORD” Kom ihåg att lägga till e-postadressen när du lägger till en ny användare. Det är viktigt för att man ska kunna använda funktionen ”Glömt lösenord”. Du kan också lägga till en e-postadress under personlig information genom att klicka på Användare och sedan Personal eller Brukare.

Har du något önskemål eller förslag du vill skicka till oss på Aiai? Om du trycker på tangenten ”F” när du är inloggad i Aiai så dyker vår Feedback-ruta upp och där kan du fylla i vårt formulär.

INTE NÖJD MED EN FÄRG I SCHEMAT? TA BORT EN ANVÄNDARE Jonas Franksson med sin Behöver du bort en användare som frutaEmma Nordenstam har slutat,FOTO: vareLEIF sigR JANSSON det är en brukare eller personal? Det gör du enkelt under Användare, sedan väljer du Brukare eller Personal. Där söker du fram användaren och går sedan längst ner till Inloggningsuppgifter och trycker på Ändra och slutligen Ta bort användare.

Vill du byta färg på en assistent i schemat gör du det enklast genom att gå in på Inställningar och Assistent och väljer en ny färg.

SKAPA PASS I SCHEMAT SOM BÖRJAR VID MIDNATT

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

För att kunna skapa ett pass som slutar vid midnatt behöver du i fältet för datum fylla i nästkommande dag för att passet ska kunna sluta vid midnatt.

Karin Valberg, kundsupport.

25

REPORTAGE

Nina Muhonen ”Livet är en övning, inte en prövning”. Det säger författaren och projektledaren för sajten PA-tips - Nina Muhonen - när Aiai Magasinet träffar henne på kontoret i Västerås.

REPORTAGE

Tipstjänsten där du kan ge och ta Hon beskriver sig själv som nyfiken, målmedveten och öppen. Den som har träffat Nina Muhonen i Västerås kan utan tvekan tillägga modig, påläst, glad och duktig foto­graf.

Nina Muhonen GRUNDARE PA-TIPS

P

å hennes teknikfyllda kontor hänger utsökta fotografier från några av Ninas resor utomlands. Bilderna skvallrar om en fotograf som vet vad hon vill och kan. Just nu ägnar hon mycket tid åt sitt senaste skötebarn – PA-tips – tillsammans med Susanne Sundberg och Erik Tillander. På hemsidan patips.se och även på Facebook kan assistansanvändare dela med sig av egna idéer och lösningar. Tipsen är sorterade under olika kategorier med allt från administration och arbetsledning till kommunika­ tion, matlagning, rekrytering och säkerhet.

av Independent Living Institute med medel från Allmänna arvsfonden. I projektets styrgrupp ingår representanter från Inde­pendent Living Institute, assistansbrukarkoope­ra­ tivet Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) samt KFO, den största arbetsgivarföreningen på området. Förutom praktiska tips tar man även emot berättel­ser om känsliga händelser som till exempel hur man hanterar konflikter, arbetsleder i svåra situationer eller PROJEKTET PA-TIPS STARTADES 2013

28

Jag reser ibland runt och träffar personer som lämnat tips. Jag fotograferar eller filmar och lägger upp på vår hemsida.

hur man behåller en bra relation till sina assistenter. Nina Muhonen sitter inte bara på kontoret i Västerås och tar emot tips från hela landet: – Jag reser ibland runt och träffar personer som lämnat tips. Jag fotograferar eller filmar och lägger upp på vår hemsida. Det är meningen att informa­ tionen även ska nå ut till kommuner, landsting, Försäkringskassan, assistansanordnare och andra arbets­givare, säger hon. När Nina Muhonen var nyskadad 1996 efter en dykolycka fick hon ingen egentlig hjälp att att hante­ra sina känslor. Som 17-åring hamnade hon i en väldig svacka och kom fram till att hennes liv inte var värt att leva.

På patips.se kan assistansanvändare dela med sig av egna idéer och lösningar. Nina Muhonen grundade Patips.se tillsammans med Susanne Sundberg och Erik Tillander.

PA-tipsen är sorterade under olika kategorier med allt från administration och arbetsledning till kommunika­tion, matlagning, rekrytering och säkerhet. Assistenten Camilla Ström bistår.

Jag vet av erfarenhet vilket stort behov av information av alla slag det finns hos många människor med funktionsnedsättning. Både hårda och mjuka tips behövs.

Men så kom hon på andra tankar. Hon ville använda sig själv och den situation hon befann sig i till att hjälpa andra. Hon började plugga till beteendevetare och träffade en person som fick henne att se livets möjligheter och inse att hon hade en viktig uppgift. Nina Muhonen har bland annat före­­ läst på sjukhus för andra ryggmärgsskadade och personal­ grupper, hon har undervisat ele­ver på sitt gamla gymnasium i Västerås i ämnet livskunskap, hon med­ verka­de regelbundet i programmet Tänkvärt på lokalradion i Västmanland och hon har förmedlat sina erfarenheter i ett ”Sommar i P1” år 2000. hunnit skriva en uppmärksammad bok om sitt liv, ”Bara jag kommer hem”, en dokumentation om krisbearbetning, om kampen för att överleva en livskatastrof och om den långa vägen tillbaka till ett värdefullt liv. HON HAR DESSUTOM

30

Hennes nästa bokprojekt är hemligt. Kanske får vi veta mer om hennes rika vardagsliv med fot­o­ utställningar (hon har hittills haft två uppskattade utställningar), mat­lagning, kör­sång, kultur och långa resor utomlands. ska PA-tips-pro­­jek­tet definitivt vara i hamn före årets slut. Då ska pengar helst komma från andra källor är Allmänna Arvsfonden. – Jag vet av erfarenhet vilket stort behov av information av alla slag det finns hos många människor med funktionsnedsättning. Både hårda och mjuka tips behövs. Vi har mött stort gensvar sen starten 2013, även från människor utomlands och inte minst från föräldrar och anhöriga, säger Nina Muhonen som formulerat sig så här klokt: – Livet är en övning – inte en prövning. INNAN DESS

PA-tips nås via Patips.se eller på mobil 073- 322 66 41.

Upprätta ett nationellt institut för mänskliga rättigheter!

Lars Lööw

VD PERITOS, TIDIGARE HANDIKAPPSOMBUDSMAN

V

i behöver ett nationellt institut för mänskliga rättigheter som också tar sig an människor med funktionsnedsättning.

under stora delar av sitt yrkesliv arbetat med frågor om delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Han har bland annat varit Sveriges Handikappombudsman i drygt sju år, ordförande i Handikappförbundens samarbetsorgan och ingått i företagsledningen på Samhall. Idag är han vd och partner på företaget Peritos Ungdomsrekrytering. LARS LÖÖW HAR

Vi har en väldigt hög tilltro till vår förmåga att ta hand om människor med funktionsnedsättning.

i Sverige om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tycker Lars Lööw att mycket fortfarande är ogjort. Han anser till exempel att vi lider av ett nationellt högmod: – Vi har en väldigt hög tilltro till vår förmåga att ta hand om människor med funktionsnedsättning. Men vi missar att människor kanske inte behöver tas om hand utan behöver stöd för att ta hand om sig själva. Vi tycker vi är så himla duktiga att vi inte är beredda att lyssna, säger han. Lars Lööw efterlyser ett nationellt institut för TROTS ALLA FRAMSTEG

mänskliga rättigheter. Det ska finnas enligt FN:s konvention men Sverige skyndar långsamt. – Jag brukar säga att den svenska inställningen är att mänskliga rättig­ heter är något vi har och andra be­ höver. Vi i Sverige pratar gärna om mänskliga rättigheter men det gäller of­ tast i andra länder. Ett nationellt institut skulle kunna bidra till att vi närmar oss de politiska visionerna om hur vi ska förbättra situationen full delaktighet för människor med funktionsnedsättning.

kritisk till det kommunala självstyret: – Individens rätt att bestämma över sitt eget liv ställs ofta mot det kommunala själv­styret. Det är kommunen – som representerar staten – som bestämmer när och om du till exempel ska kunna gå på bio med ledsagare eller resa utomlands. Argumen­ ten mot LSS baseras konstigt nog ofta på just det kommunala självstyret. – Som handikappombudsman åkte jag runt för att berätta för kommunerna att där kommer de mänsk­ liga rättigheterna in. Kommunerna måste ha kun­ skap och redskap för att hantera verksamheten ur ett mänskliga rättighetersperspektiv. Det vore en viktig funktion för ett institut, säger Lars Lööw. LARS LÖÖW ÄR OCKSÅ

31

32

KUNDINTERVJU

Mille går i bräschen Mille Salomaa-Lindström ENHETSCHEF, FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING

J

ag är övertygad om att fler förvaltningar i Stockholm kommer att välja Aiai. Nyfikenheten på Kaustiks webbtjänst är stor och deras inställning att se utmaningarna snarare än hindren är mycket tilltalande. Det berättar Mille Salomaa-Lindström, enhetschef vid Farsta stadsdelsförvaltning, en­heten för personligt stöd, tror att fler förvaltningar i Stockholm kommer att följa hans exempel och satsa på Aiai, inte minst för att spara värdefull administrativ tid.

att minska sin tid med redovisningarna med 90 –95 procent, tid som kommer våra kunder tillgodo. Vi i arbetsledningen har minskat tiden för tidsredovisningar med upp till 50 procent. Vi spar alltså både tid och även pengar eftersom Aiai är 25 procent billigare än vårt gamla verksamhetsstöd, säger han. Mille Salomaa-Lindström har gått den långa vägen fram till dagens position som enhetschef. 1996 fick han en tjänst som timavlönad personlig assistent i – VÅRA ASSISTENTER KOMMER

Våra assistenter kommer minska sin tid med redovisningarna med 90– 95 procent, tid som kommer våra kunder tillgodo.

Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning. – Jag fastnade för möjligheten att hjälpa människor med funktionsnedsättning, berättar han. lärarassistent på Riksgymnaiset i Skärholmen, en integrerad internatskola med rehabilitering på schemat. 2003 blev han arbetsledare på en gruppbostad, 2008 tjänstgjorde han som biträdande enhetschef på assistans­ enheten i Enskede-Årsta/Vantör. 2010 kom han till Farsta stadsdelsnämnd där han arbetet som enhetschef sedan 2011. Enheten för personligt stöd utför beställningar från stadsdelsförvaltningens biståndsenhet och Försäkringskassan. Insatserna är personlig assistans, ledsagning, avlösning och hemtjänst i assi­ stansliknande form. I dag har de 15 kunder med personlig assistans, 75 kunder som har avlösning eller ledsagning, 8 kunder med hemtjänst i assistansliknande form, 45 kun­der som har beslut om kontakt­person och 6 kunder med beslut om korttids­familj. Enheten samverkar med Skarpnäcks SENARE BLEV HAN

33

Aiai effektiviserar kommunernas administration I TAKT MED att nya regler införs och gamla förändras har verksamhets­ området personlig assi­ stans fått ett allt större behov av effektiv och säker administration. De skärpta kraven på hur assistansen ska bedrivas har även bidragit till en viss komp­lexitet i det administrativa arbetet. Sveriges kommuner delar de privata assi­ stans­­utförarnas behov av att effektivisera ad­ mi­ni­­strationen. Många kommu­ner saknar i dagsläget digi­ ta­la verksamhetsstöd. De ägnar sig i stor utsträck­ning åt manuell handläggning, vilket är in­ effektivt och tidskrävande. Vi har inlett samarbeten med ett antal kommuner. Vår förhoppning är att fler kommuner ska implementera ett modernt verksamhetsstöd som frigör tid till att leve­re­ ra assistanstjänster av högsta kvalitet. MAGNUS CROSSNER, VD KAUSTIK

34

Mille Salomaa-Lindström på Aiai Akademi.

stadsdelsförvaltning och är deras kommunala utförare av avlösning, ledsagning och personlig assistans. För drygt 1,5 år sedan tog Kaustik kontakt med Farsta stadsdelsförvaltning men då fanns inget intresse enligt Mille Salomaa-Lindström för att byta verksamhetsstöd. – Under 2014 kom flera förändringar i kraven på löneunderlag samtidigt som vi upptäckte fel i det då­ varande stödet. Samtidigt anställde vi två nya medarbetare som talade sig varma för Aiai som de arbetat med i privat verksamhet. Jag träffade också en enhetschef från en kranskommun som hyllade Aiai. Allt detta sammantaget gjorde att jag kontaktade Kaustik förra hösten, berättar han. SEDAN MARS 2015 arbetar man med Aiai. Det är inte bara sparad tid och pengar som får Mille Salomaa-Lindström att prisa Kaustiks skräddarsydda webbtjänst. Systemet är mycket användarvänligt, tillgängligheten är en stor fördel och redovisningarna blir korrekta, säger han. Men det var ingen enkel resa för stadsdelsnämnden att byta verksamhetsstöd. Det krävdes en lång och komplicerad process där man bland annat fick ta in en extern

Jag är övertygad om att fler kommunala förvaltningar kommer att följa Farstas exempel

konsult med uppdrag att göra risk­ analys, informationsklassificering och handlingsplan. – MÅNGA FÖRVALTNINGAR DRAR SIG för att starta en sådan process men nu kan de ha nytta av våra omfattande förberedelser. Jag är övertygad om att fler kommunala förvaltningar kommer att följa Farstas exempel. Det märker jag i de nätverk som finns där nyfiken­heten på våra erfarenheter av systemet är mycket stor, säger Mille Salomaa-Lindström. Det vore enligt honom en stor fördel för alla förvaltningar att satsa på ett gemensamt system i framtiden. – Vi behöver tala samma administrativa språk, vi är ju samma arbetsgivare i Stockholms stad, konstaterar han.

FULLDELAKTIGHET.NU

Bloggen som påverkar

M

ångfaldsarbetet. Individens fri­­ het. Sexualiteten. Tre av de senaste inläggen på bloggen Fulldelaktighet.nu – en blogg som startades av Erik Ljungberg för fem år sedan, i maj 2010 för påverkan och diskussion under devisen ”Om rätten att leva det liv du vill, oavsett funktions­förmåga”. fem månader före riksdagsvalet 2010 och varje dag fram till valet bloggade 12 av landets mest kända skriben­ter och debattörer inom funktionshinderrörelsen. Bloggen blev utan vidare en viktig påverkanskanal och en efterlängtad arena för diskussion och debatt. Ett år efter valet 2010 gavs 69 av blogg­ inläggen ut i bokform. I samband med boksläppet sa Erik Ljungberg bland annat: – Kampen för ett jämlikt samhälle går vidare och vi är fast beslutna att fortsätta rikta ljuset mot dem i Sverige som inte tillåts vara delaktiga i samhället på lika villkor som andra. BLOGGEN STARTADES

bortgång har bloggen varit aktiv i perioder. Det vill också stiftelsen som startats i Eriks minne fortsätta att bidra till. EFTER ERIKS LJUNGBERGS

Försäkringskassans blankett ”FK 3059 Tidsredovisning – assistansersättning” förändras FRÅN OCH MED JUNI 2015 kommer

Försäkringskassan göra vissa förändringar i blankett FK 3059. Blanketten används för att rapportera in den tid som de personliga assistenterna utfört personlig assistans. Några av förändringarna innebär att det kommer bli möjligt att ange två beräkningsperioder under

samma kalendermånad. Oavsett hur assistansen organiseras ska det framgå om den personliga assistenten omfattas av kollektivavtal eller inte. För egna arbetsgivare innebär förändringen även att beräkningsperiod ska anges i de fall assistenten omfattas av kollektivavtal.

35

EN VÄRDEFULL ORGANISATION

En stor liten organisation – så kallar sig IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade, som startade 1994, samma år som LSS-lagen trädde i kraft.

I

ntressegruppen IfA startade tidigt eftersom man från första början upplevde att assistansberättigade måste höras kring den personliga assistansens utveckling. Organisationen har i dag cirka 800 medlemmar och tar inte emot statsbidrag. – Vi får ta emot många kritiska synpunkter hur LSS fungerar i dag. Man upplever ett allt hårdare klimat inte minst i medierna, ersättningar snävas åt, kontrollerna blir hårdare och det ekonomiska ut­ rymmet i kommunerna blir allt mindre, säger Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA. av personlig assi­ stans så att insatsen inte bryts ner till att bli något helt annat. Det handlar förstås mycket om ekonomi men även om attityder mot den personliga assistan­ sen. Det finns en inställning att ”det räcker med hemtjänst” men hemtjänst kan vara både dyrare och sämre, säger hon. Sophie Karlsson efterlyser en tydlig politisk debatt om personlig assistans. Det råder officiellt stor enig­ het kring att värna LSS-reformen men politikerna är enligt henne inte benägna att ta itu med de problem som finns.

36

FOTO: IFA

– DÄRFÖR BEHÖVS EN STÄNDIG BEVAKNING

Sophie Karlsson är verksamhetsansvarig på IfA.

EN VÄRDEFULL ORGANISATION

IfAs rådsmöte och debattforum våren 2015.

Det handlar om komplicerade frågor som man helst undviker, det är kanske bekvämare så. IfA arbetar just nu med ett projekt, IFokus, som ska stärka självbestämmande, inflytande och delak­ tighet för assistansberättigade med nedsatt autonom eller kommunikativ förmåga. ANLEDNINGEN TILL PROJEKTET ÄR att det enligt IfA händer att andra tar ett för stort inflytande över den personliga assistansen om man som assistansberättigad har svårt att uttrycka sin vilja. IfA har tagit fram en metod och ett verktyg för anordnare att använda för att säkra den assistans­ berättigades inflytande. IfA är med i viktiga samarbetsgrupper som Försäk­ ringskassan och IVO. Man är en viktig remissinstans i olika utredningar som rör personlig assistans och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet. – Det gäller att vi är vaksamma! Personlig assi­stans begränsas mer och mer och till slut kan vi hamna där insatsen stegvis bryts ner och inte längre fungerar. Kostnaden för assistansen finns men vi bör hellre se assistansen som en stor vinning, säger Sophie Karlsson.

FOTO: IFA

Det gäller att vi är vaksamma! Personlig assistans begränsas mer och mer och till slut kan vi hamna där insatsen stegvis bryts ner och inte längre fungerar.

37

INDEPENDENT LIVING-DAGEN

På europeiska Independent Living-dagen samlades assistans­ berättigade utanför riksdagshuset för att protestera mot kränkande behandling av människor med funktionsnedsättning.

39

Hässleholmsförsöket ”Horribelt, tvivelaktigt, oacceptabelt!” Kritiken mot det så kallade Hässleholmsförsöket är förödande. En småkall majdag samlades en stor grupp assistansberättigade och deras assistenter på Mynttorget utanför riksdagshuset i Stockholm för att protestera mot vad de uppfattar som kränkande behandling av människor med funktionsnedsättning.

P

rotesten, arrangerad på europeiska Independent Living-dagen, fick extra uppmärksamhet efter avslöjandet i Sydsvenska Dagbladet om det så kallade Hässleholms­ försöket.

ENLIGT FÖRSÄKRINGSKASSAN startades 2014 ett försök i samarbete med Region Skåne att få fram kompletta medicinska underlag för att fatta korrekta beslut om assistansersättning. Personer under utredning har lagts in i drygt ett dygn på Hässleholms sjukhus där de undersökts och observerats. ”Detta gäller ärenden där det samlade behovet är svårt att bedöma utifrån de

Detta är ett symptom på en välfärdsstat som håller på att spåra ur.

underlag som finns”, förklarade Försäkringskassan. PÅ MYNTTORGET VAR upprördheten stor efter tidningens avslöjande. Jonas Franksson, politisk talesperson för STIL, kallade Hässleholmsförsöket för fullständigt horribelt. – Detta är ett symptom på en välfärdsstat som håller på att spåra ur, som inte längre mår bra, konstaterade han och krävde att samhället ska behandla människor med funktionsnedsättning som fullvärdiga medborgare och inte som ”patienter, kommunala budgetposter eller djur”. Han får medhåll av Vilhelm Ekensteen, ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, som i Sydsvenskan säger sig vara chockad över metodiken som han betraktar som otroligt tvivelaktig. RASMUS ISAKSSON, förbundsordförande i DHR, säger i samma tidning att de metoder som beskrivits inte är acceptabla. – Personer som stämplas som fuskare för att de sökt ett stöd. Vi tycker det är vansinnigt, säger han.

Assistansberättigade och assistenter demonstrerar mot Hässleholmsförsöket. 40

Lise Lidbäck är ordförande i Neuro­förbundet. Tack vare personlig assistans kan hon åka till sitt jobb. Till vänster Adolf Ratzka, till höger Harald Wessman.

Kostnaden absolut värd att försvara

B

udskapet från regeringen tycks vara att vi ska sänka lönerna eller lägga ner och lämna över till kommunerna. Harald Wessman, vd på Humana Assistans, ett av Sveriges största företag inom personlig assi­ stans, hävdar att marginalerna krymper på ett oroväckande sätt inom assistansverksamheten i Sverige. – Vi skär inte guld med täljkniv. Med högre arbetsgivaravgifter för unga förutses den genomsnittliga lön­samheten närma sig noll, sa han på ett riksdags­ seminarium i Stockholm i slutet av maj. Seminariet ”Verkligheten bakom kostnadsutvecklingen för personlig assistans” belyste kostnaderna för LSS-reformen ur såväl politikerperspektiv som företags- och brukarperspektiv.

– UTAN TVEKAN KOSTAR assistansverksamheten mycket pengar, i runda slängar 28 miljarder kronor om året. Men vi kan inte se människor som utgifter. Alterna­ tivet till personlig assistans innebär för många en total isolering, en betydligt lägre livskvalitet och en begränsning av vars och ens livschanser, konstaterade Bengt Eliasson (fp). Många politiker i stat, kommuner och lands-

ting betraktar enligt honom LSS-reformen som ett ekono­miskt problem och en kostnad som är mycket illa omtyckt i varje politisk budgetförhandling. Kostnaden är inte statisk, inte förutsägbar på kort eller lång sikt, den lever sitt eget liv. Men han hävdade att kostnaden absolut är värd att försvara med tanke på människors rätt till eget liv. Kostnaden går dessutom att samhällsekonomiskt räkna in. LISE LIDBÄCK, ORDFÖRANDE I NEUROFÖRBUNDET, tog sig själv som exempel. Tack vare personlig assistans kan hon och hennes make åka till sina jobb. Maken behöver inte som så många andra anhöriga gå ner i arbetstid, sluta jobba eller gå i för tidig pension för att hjälpa närstående. – Vänd alltså på begreppen och tala istället om vinster, sa Lise Lidbäck. Adolf Ratzka, verksamhetsledare för Independent Living Institute, höll med Lise. 16 procent av dagens assi­stansberättigade har egna arbetsinkomster. Ytter­­­ li­ga­re 24 procent skulle arbeta om de hade fler assistans­timmar och anhöriga skulle kunna arbeta och betala skatt, sa han.

41

Adolf Ratzka och dottern Katarina njuter av 42 sommarv채rmen

Adolf Ratzka vill ta hjälp av lagen – Människor med funktionsnedsättning har alltid varit andra klassens med­borgare med sämre livskvalitet, hälsa, bostadsstandard och utbildning och med lägre inkomster, säger Adolf Ratzka.

Adolf Ratzka Grundade STIL

D

en nybildade ideella före­ningen ”Med lagen som verktyg” ska ta hjälp av juridisk expertis för att på sikt få en bra diskrimineringslag. – I USA är man bättre på att använda juridiken som verktyg för förändring, säger Adolf Ratzka som är föreningens ordförande i Stockholm. Han tar emot i sin prunkande trädgård i Vårberg där ett tiotal arter av favorit­växten bambu breder ut sig. Två svarta katter och en sköldpadda fullbordar idyllen ett stenkast från Mälaren.

MEN ADOLF RATZKA – ett välkänt namn i funktionshinderrörelsen – är långt ifrån nöjd. – Människor med funktionsnedsättning har alltid varit andra klassens medborgare med sämre livskvalitet, hälsa, bostadsstandard och utbildning och med lägre inkomster, hävdar han.

OM ADOLF Adolf Ratzka föddes i nuvarande Tjeckien och har bott i många länder innan han flyttade till Sverige. Han har bland annat forskat på KTH om tillgänglighet och samhällsekonomi. Han var med och startade STIL, han introducerade Independent Living i Sverige, han har varit ordförande i Europeiska Nätverket för Independent Living, ENIL, och har skrivit och föreläst mycket om människor med funktionsnedsättning.

Adolf Ratzka

tillräckligt högt! Vi har varit tandlösa, lama och besvikna. Vi har visserligen varit bra på att framhålla orättvisor i samhället och vi har uppvaktat makthavare men resultatet har ofta varit magert. Det ska vi nu ändra på, säger Adolf Ratzka. För ett par månader sedan bilda­de han tillsammans med and­ra den ideella före­ningen ”Med lagen som verktyg”. Föreningen har som ända­mål att försvara och främja de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och att motarbeta diskrimi­ nering av desamma. – VI HAR INTE SKRIKIT

43

Adolf Ratzka är kritisk mot diskrimineringslagens nya tillägg.

Vi vill inte längre stå vid sidan när andra definierar våra problem. Vi tänker nu ta vår sak i egna händer.

ARBETET SKA SKE GENOM ATT

• bidra till rättspraxis i diskrimineringsfall på grund av funktionsnedsättning, • öka och sprida medvetenhet om diskriminering av personer med funktionsnedsättning och hur den ska bekämpas, • öka och sprida den juridiska expertisen om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. 44

Föreningen har sin grund i Independent Living-rörelsens tankesätt och ska ha ett nära samarbete med Independent Living Institute och dess anmälningstjänst. symbolfall som vi kan driva i det här projektet. Vi har kontakt med erfarna advokater som ställer upp ideellt men vi behöver förstås ekonomisk hjälp av stödmedlemmar för att kunna – VI LETAR EFTER STARKA

genomföra processer, säger Adolf. Han levde under några år i USA och hävdar att det landets antidiskrimineringslagstiftning från 1990 är mycket bättre än den svenska, inte minst på grund av möjligheterna att använda juridiken för att förändra samhället. uppvaknande att flytta till Sverige, minns han. Adolf är kritisk mot det nya til�lägget till diskrimineringslagen som klassar brist på tillgänglighet som möjlig diskriminering. Tillägget har för många undantag, tycker Adolf Ratzka. – Vi vill inte längre stå vid sidan när andra definierar våra problem. Vi tänker nu ta vår sak i egna händer, säger Adolf Ratzka. – DET BLEV ETT HEMSKT

KRÖNIKA

HJÄLTE, FÖR VEM? Rasmus Isaksson är förbundsordförande för DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Han är bloggare, har givit ut boken “Utfryst, Utdömd, Accepterad och Välkommen” (Recito, 2009) samt är paralympisk bronsmedaljör i kälkhockey. Texten var publicerad i mars 2015 på bloggen Fulldelaktighet.nu

N

FOTO: ALBERT MARTINSSON

ågra av Er kanske har läst mina tankar om funktionalitet som en udda form av olikhet – om hur funktionalitet fortfarande ses som något väldigt konstigt. I ett annat sammanhang berättade jag nyligen om när jag skulle öppna dörren för en gåendes person på väg in till gymmet där jag tränar. Med lätthet höll jag upp dörren för honom och får såklart ett vänligt ”tack” tillbaka. Därefter får min trevliga gest oanade följder då personen jag just hjälpte stannar upp, sträcker sig tillbaka för att hålla uppe dörren för mig. Det här händer ganska ofta. Jag förstår att det är av välvilja och inget ont menat. Jag begär inte heller att han ska förstå det opraktiska och för mig besvärliga faktum att han står i vägen mitt i dörröppningen där jag vill passera. Jag tackar förstås vänligt och uppskattar givetvis uppriktigt hjälpsam­heten. I efterhand börjar jag fundera: ”Hur kommer det sig att när jag försöker spela hjälte och hjälpa andra så slutar det ändå alltid med att jag är den nödställde?” till exempel på ledarsidan i senaste numret av Funktionshinderpolitik. Jag tog också upp denna tanke under det panelsamtal som DHR arrangerade under SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar på temat om hur vi synliggör personer med funktions­ nedsättning som resurser. SÅ SKREV JAG

JAG SPINNER VIDARE på denna tanke. Vi hör ju ofta hur personer med funktionsnedsättning antingen beskrivs som hjälte eller offer, men hjälte för vem? Var är den lame superhjälten någonstans? Visste du förresten att Rambo fått sitt namn uppkallat efter en svensk äppel-

sort? Författaren David Morell fick inspirationen till namnet för huvudrollen i filmen First blood, som senare gav upphov till Rambofilmerna med Sylvester Stallone i huvudrollen. Rambo är alltså inte någon tuff actionhjälte från början. Det är ett litet äpple. Ändå är tanken på att placera en person med funktionsnedsättning i en superhjältes skor främmande för litterära idéskapare. Det är faktiskt så illa att OM vi mot förmodan skulle inneha en superhjältestatus så är det antingen för att rädda andra delar ur kollektivet ”personer med funktionsnedsättning” eller för att hjälpa oss själva. FRASEN ”I´M UP HERE!”, svenska: ”Jag är här uppe!”, används

ofta i amerikanske komediserier när män fäster lite för stor uppmärksamhet vid kvinnors bröst. Det skulle lika gärna kunna yttras av personer med funktionsnedsättning då omgivningen ofta fäster alldeles för stor uppmärksamhet vid hjälpmedlet eller de dåligt fungerande benen. Funktionalitet tycks ha en lång väg kvar för att bli fullt normaliserat. Jag hoppas att vi i framtiden kan nämna det som en bisak istället för synonymt med ens hela person. personer med funktionsnedsättning i tv-rutan, i matlagningsprogram, som väderpresentatörer eller varför inte i månadskalendrar på väggen. Att i denna kalender lyfta fram skönheten, stilfullheten eller sexigheten hos en individ istället för att fokusera på de delar som inte fungerar på samma sätt som andras. Genom kameralinsen kan vi styra hur andra personer kan se oss och vad det är vi vill ska vara i fokus. Det kan vi inte i verkliga livet. Ibland känns det lite frustrerande. JAG VILL SE

45

FOTO: MARCUS JOHNSON

46 Almedalen

Almedalsveckan Under Almedalsveckan i Visby, Sveriges största politiska mötesplats som äger rum mellan 28 juni och 5 juli, anordnas hundratals seminarier, många med inriktning på personlig assistans och omsorg. Två organisationer, STIL och IfA (Intressegruppen för Assistansberättigade) har flerårig erfarenhet att arrangera seminarier på plats i Visby.

A 1

FOTO: PER JARL

iai Magasinet ställde fyra frågor till Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA, och Katarina Bergwall, verksamhetsledare på STIL. NÄR DEBUTERADE NI I ALMEDALEN?

IfA: 2010 STIL: 2013 2 VAD HAR ALMEDALSVECKAN BETYTT FÖR DIN ORGANISATION?

IfA: Almedalsveckan ger möjlighet att på en gång nå ut till många personer som vi vill nå med vårt budskap. Det är viktigt att den personliga assistansen står högt på politikernas agenda. STIL: Det är ett superbrus i Visby men vi filmar och dokumenterar under våra seminarier och når på så vis ut till många människor även efter Almedalsveckan. 3 VILKA FRÅGOR LYFTER NI FRAM 2015?

IfA: I Almedalen 2015 håller vi två seminarier den 30 juni: ”Personlig assistans år 2025” handlar om vilken framtid vi vill ha kring den personliga assistansen. De senaste åren har den personliga assi­stan­ sen snävats åt alltmer, vilket är en utveckling som inte kan fortsätta.

Almedalsveckan äger rum mellan 28 juni och 5 juli.

Vi vill se en positiv förändring kring den personliga assistansen istället, men hur tänker politikerna? Det andra semina­riet har titeln ”290 kommuner tolkar LSS” och handlar om hur kommunerna tolkar lagstiftningen olika och uppställer olika begränsningar kring en rättighet som inte ska te sig olika beroende på var man bor. STIL: Vi arrangerar två seminarier om medborgerliga rättigheter: dels om rättssäkerhet, dels om rätten till integritet vid bedömning av personlig assistans.

4 HUR GÖR NI ER HÖRDA I KONKURRENSEN?

IfA: Många vet att IfA har god kompetens och viktiga budskap kring den personliga assistansen. STIL: Förra året hade vi kända namn som lockade stort del­tagan­­ de: Gustaf Fridolin och Gudrun Schyman. I år kommer bland andra Olle Wästberg och Jonas Franksson.

Läs mer om organisationerna på: Intressegruppen.info Stil.se

47

Omsorg24

Skapar kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boende

• Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system

www.omsorg24.se