Mv nr 4 2013

Träffar du patienter med sällsynta diagnoser?

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finner du utförlig information om närmare 300 ovanliga diagnoser.

Besök databasen eller vänd dig till oss på Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet. www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser ovanligadiagnoser@gu.se 031-786 55 90

InnehĂĽll

№4–2013 Framsteg 7 9 10 12 13

Hoppas bota hudcancer Mat fÜr friskt och lüngt liv Trivsamt pü äldreboendet Supergamla ska studeras Listigt lÜst med lamadjur

I fokus 22

Alkoholberoende �Kort behandling räcker ofta�

26 Socialt När blygheten blir ett handikapp Nobelspecial 24 Medicinsk Vetenskap fÜrklarar ürets pris 53 Nobelkryss 54 Ögonblicket: Lugnet fÜre Nobelstormen

MĂśt forskarna 14

Tre forskare berättar: De forskar om yktingar

40

Bakom rubrikerna.

MĂśt professorn i lĂĽdan till 5:2-dietens fĂśrsvar.

10

Mätbart. Sü kollar forskarna trivsel pü äldreboendet.

40 Kerstin Brismar om 5:2-diet fĂśr diabetiker

PĂĽ djupet: AnhĂśriga 32 I skuggan av den sjuke 34 Bloggande kan ge anhĂśriga lättnad 36 Marie ďŹ ck bara ett samtal om sin dĂśdsjuka dotter 38 Forskning pĂĽ fĂśräldrar kan ge lärdomar

36

AnhĂśrig. Marie efterfrĂĽgar mer information.

Alltid i MV 18 20 21 45 48 50

Tidslinjen: Proteser Boktips Utblick FrĂĽgor och svar Topplistan Aktuellt vid KI

En tidning frĂĽn Karolinska Institutet /VNNFS Ĺš %FDFNCFS 1SJT LSPOPS Nummer 4 / 2013

NOBELSPECIAL:

qKryss qFĂśrdjupning qIntervju

5

skäl att bli

FORSKARE INTERVJUN:

MĂśt professorn som ska syna

5:2 DIETEN EXPERTEN:

�Alkoholberoende kan lätt behandlas�

BortglÜmda – brist pü information gÜr

anhĂśriga sjuka

PLUS: LAMADJUR / PROTESERNAS HISTORIA / SOCIAL FOBI

Omslagsfoto: Getty Images

16

Konkret. Han forskar samtidigt som han hjälper.

8

Prisat. Medicinsk Vetenskap fÜklarar upptäckterna bakom ürets Nobelpris.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

3

Redaktören har ordet

H

UR KUNDE DU BERÄTTA FÖR MIN SON ATT HAN SKA DÖ?” Det var skådespelaren Börje Ahlstedt som jag för länge sedan hörde återge ett upprört telefonsamtal han en kväll fick från en mamma, precis innan han skulle gå upp på scenen. Han hade tidigare gjort ett teaterbesök på ett hospice för döende barn. Han hade talat om döden med barnen. Efter kvällens föreställning, som han med stor viljestyrka lyckades genomföra trots det upprivande samtalet, hamnade han i djupt grubbleri över sitt allvarliga misstag. De tröstande orden fick han från sin vän, författarinnan Astrid Lindgren, som förklarade att barnen vet att de ska dö, men de talar inte om det för sina föräldrar. De vill skona dem.

Hur det låg till i det enskilda fallet vet vi inte, men Astrid Lindgren hade helt klart en poäng. En stor majoritet av både patienter och deras anhöriga säger att de själva vill ha så mycket information som möjligt så fort som möjligt. Men närmare fyra av tio vill att vården ska avvakta med att berätta dåliga nyheter för den andra.

I vår djupdykning om anhöriga i detta nummer framkommer hur viktigt det är att hålla dem informerade om den sjukes tillstånd. Bristande information ökar risken för långvariga psykiska besvär för de anhöriga.

Det har Marie Tisell fått erfara. Hon förlorade sin dotter i blodcancer 2007 och under den åtta år långa sjukdomsperioden fick hon bara ett läkarsamtal om sin dotters sjukdom. Idag lider hon av återkommande panikångest.

Marie Tisell tycker att det borde ligga på sjukvårdens ansvar att delge information. Idag vet man från forskning som främst gjorts på anhöriga till cancerpatienter, men som rimligen gäller alla former av anhöriga, att man bör ge all information som finns när anhöriga efterfrågar den. Om det även är en bra strategi att ge information till de som inte ber om den ska nu undersökas. Det är viktigt att ta reda på. Sorgen kan man inte ta bort, men vården har ett ansvar att inte göra ont värre, som en av forskarna uttrycker det.

I skrivande stund är det trafikkaos i Stockholm på grund av en tågurspårning. Det illustrerar tydligt hur beroende vårt samhälle är av fungerande transportsystem. Detta gäller även våra celler, påpekar min kollega Ola Danielsson när han förklarar upptäckterna av cellens smarta trafiklösningar, belönade med årets Nobelpris i fysologi eller medicin.

Till sist - missa inte Medicinsk Vetenskaps julpyssel i form av ett Nobelkryss!

Tips! Har du julklappstorka? Ge bort en prenumeration på Medicinsk Vetenskap – under december erbjuder vi fyra nummer under ett år för bara 99 kronor.

4

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Medarbetare i detta nummer: Ylva Sundgren Frilansfotograf Ylva Sundgren älskar att få möta människor, ta del av deras liv och försöka skildra dem så fint hon kan. Vid sidan av sina frilansuppdrag i tidningar som Hemslöjd och Filter arbetar hon med egna projekt. För ett par år sedan kom hennes fotobok ”Inga kan älska som vi” ut, som handlar om tiden när man inte är i en relation, väntan och längtan.

Sara Gunnarsdotter Frilansjournalist Sara Gunnarsdotter är legitimerad logoped som arbetat som reporter i mer än tio år på Läkartidningen.

Nyss lämnade hon storstan och flyttade till Värmland och Arvika för att arbeta som frilansjournalist med inriktning mot medicin, hälsa och sjukvård.

Lena Holmlund Korsordsmakare Lena Holmlund är utbildad översättare och korrekturläsare som numera konstruerar korsord en stor del av sin arbetstid. Stora eller små kryss, lättsamma eller knepigare – det mesta går som hon säger: att lösa. Detta nummers Nobelkryss hoppas hon ska bli en utmaning.

Dessutom: Mattias Ahlm, Johan Hallnäs, Fredrik Hedlund, Lotta Fredholm, Jill Jönsson, Christine Kilefors, Annika Lund, Lisa Reimegård, Mickael Tannus.

Foto: Henric Lindsten, Emma Ferrer Lindberg (Sundgren), Max Danielson (Gunnarsdotter)

Cecilia Odlind:

Redaktion Ansvarig utgivare Christina Bostedt, KommunikationsdirektÜr, Karolinska Institutet ChefredaktÜr Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se RedaktÜr Ola Danielsson (tjänstledig) Journalist Helena Mayer 08–524 861 42 helena.mayer@ki.se Art Direction Per BostrÜm per@contentinnovation.se Design Johan Sundqvist Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Prenumerera pĂĽ Medicinsk Vetenskap

Beställ 99 kr r redanDJBiM 4dag nr fÜ F Q T S 4 F Cnummer N F %FD fÜr 200 kr E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap

RedaktionsrĂĽd GĂśsta Gahrton, Malin FlodstrĂśmTullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Mattias Ă–berg Tryck Kaigan Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per ĂĽr. En helĂĽrsprenumeration kostar 200 kr.

ISSN 1104-3822 Ĺš ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU ĂˆS FUU BW WĂˆSMEFOT MFEBOEF medicinska universitet. Karolinska Institutets VQQESBH ĂˆS BUU HFOPN GPSTLOJOH PDI VUCJMEOJOH CJESB UJMM BUU GÄ SCĂˆUUSB NĂˆOOJTLPST IĂˆMTB Ĺš * 4WFSJHF TUĂ‹S ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU GÄ S ESZHU procent av den medicinska akademiska forskOJOHFO PDI IBS EFU TUÄ STUB VUCVEFU BW NFEJDJOTLB VUCJMEOJOHBS

FĂślj oss pĂĽ Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2013

5

LIF201310

Opinion Ojämlik vård

Allmänhet och vårdpersonal delar inte beslutsfattarnas syn på svensk sjukvård Frågan är vad den ena sidan ser som inte den andra ser?

Aktuellt Forskning och utveckling

LIFe-time.se lyfter centrala ämnesområden inom hälso- och sjukvården och består av ett nyhetsbrev med tillhörande e-tidning och debattseminarier.

LIFe-time ger bakgrund, perspektiv och fördjupning och gör tydlig skillnad på redaktionellt innehåll och debattartiklar.

Sök inspiration i Tyskland för att stärka innovationer i sjukvården Innovation inom hälso- och sjukvården, en internationell jämförelse.

Alla tjänster på LIFe-time är kostnadsfria och du hittar flera nya artiklar varje vecka i e-tidningen. Väljer du att bli prenumerant får du kontinuerligt ett urval av artiklarna från e-tidningen direkt till din mejl. Vårt mål är framåtsyftande och kunskapsbaserade diskussioner mellan vårdens olika aktörer, från hela landet.

Välkommen till LIFe-time.se

LIFe-time.se ges ut av LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige.

LIF företräder ca 80 företag vilka står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige.

Läs av koden och kom till prenumerationssidan.

Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF

Box 17608, SE -118 92 Stockholm

Tel +46 8 462 37 00

E-mail info@lif.se

www.lif.se

www.fass.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Starkt. Solstrålning ökar risken för uppkomst av hudcancer, en allt vanligare cancerform i Sverige

Broms ska bota hudcancer En tumörcell kännetecknas av att den delar sig hej vilt. Att utifrån slå på bromsen och på så vis lägga cellen i träda kan vara en ny väg att behandla hudcancer, hoppas forskarna. n normal cell som får signaler om att dela sig okontrollerat stressas till att antingen begå självmord eller att gå in i ett tillstånd där den slutar dela sig. Det sistnämnda kallas senescens och är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer mot cancer. I tumörceller är denna mekanism satt ur spel och målet med ett nytt projekt är att styra dem tillbaka på medicinsk väg.

– I tumörceller har man sett att senescensmaskine-

Foto: Istockphoto

E

riet ofta ligger intakt, så det handlar om att slå på det igen, säger Lars-Gunnar Larsson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Ofta ligger en transkriptionsfaktor kallad MYC bakom att Lars-Gunnar senescensLarsson.

Foto: Stefan maskineriZimmerman et slagits av.

– Det kan slås på igen genom att halten av MYC trycks ned, och/eller att en tumörnedtryckande gen som kallas p53 aktiveras. Detta skickar i sin tur signaler till immunsystemet som då äter upp de senescenta tumörcellerna, säger han.

Lars-Gunnar Larsson och hans forskarkollegor ska undersöka om en kombination av sådan här senescensbehandling och immunbehandling som stärker vissa vita blodkroppar kan förbättra läget för patienter

med spridd hudcancer.

I just hudcancer tycks senescens spela en speciellt viktig roll. Och för viss slags hudcancer finns också lovande kliniska resultat för immunbehandling.

– I möss med hudcancer ska vi nu försöka se om – och i sådana fall hur – kombinerad senescens- och immunterapi fungerar. Förhoppningen är att i förlängningen kunna behandla cancerpatienter, säger Lars-Gunnar Larsson.

Lotta Fredholm Medicinsk Vetenskap №4–2013

7

Framsteg

�Senast var det framütvända barnvagnar som var farligt.

Nu är det mobiler. Jag är inte särskilt orolig.�

Malin BergstrÜm, barnpsykolog och forskare vid Karolinska Institutet om larmet att fÜräldrars mobilsurfande skulle vara skadligt fÜr barnen. Hon menar att kunskapsnivün bland dagens fÜräldrar om barns behov saknar historiskt motstycke.

Källa: Aftonbladet

Nobelupptäckt. FÜr att kunna leverera rätt molekyler till rätt plats vid rätt tidpunkt använder celler ett system av vesiklar eller blüsor. Pü bilden syns de som prickar, här i kommunikationen mellan cellkärnan och det endoplasmatiska nätverket, cellens proteinfabrik.

Foto: Science Photo/IBL, Ann Rudman (BergstrĂśm)

HĂśr pristagarna berätta om cellens traďŹ ksystem

8

I bÜrjan av december kommer ürets tre medicinpristagare till Sverige – du kan hÜra dem live 7 december. Årets mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin, James Rothman, Randy Schekman och Thomas Sßdhof, har visat hur celler kan transportera och leverera molekyler till rätt plats vid rätt tidpunkt, via blüsor som kallas vesiklar. Forskningen pü omrüdet är omfattande, enbart pü Karolinska Institutet är 500-800 forskare verksamma inom projekt som berÜr detta transportsystem, uppskattar en ledamot av NobelkommittÊn.

Den 10 december tilldelas pristagarna varsin medalj och 10 miljoner kronor att dela pü. Kom till Karolinska Institutets nya aula och hÜr dem fÜreläsa om sin forskning den 7 december, fÜr detaljer se kalendern sidan 50. Lisa Reimegürd Medicinsk Vetenskap №4–2013

Mer om Nobelpriset i detta nummer: Ĺš .FEJDJOTL 7FUFOTLBQ GÄ S klarar ĂĽrets pris .........sid 24 Ĺš -Ä T WĂ‹SU /PCFMLSZTT PDI vinn en bok .................sid 53 Ĺš 0SEGÄ SBOEFO PN MVHOFU fĂśre Nobelstormen ...sid 54

Snabbare diagnos av brÜstsmärta En ny metod har tagits fram fÜr att snabbt utesluta akut hjärtinfarkt eller annan allvarlig akut kranskärlssjukdom hos de som sÜker akut pü grund av brÜstsmärta, enligt en avhandling frün institutionen fÜr medicin, Huddinge. Metoden använder resultat av mätningar med en ny känslig metod att i blod upptäcka troponin, ett ämne som frisätts frün hjärtat vid hjärtinfarkt, och riskpoäng som tar hänsyn till patientens sjukhistoria, ülder och EKG. Ett antal sjukhus kommer under vintern att bÜrja testa metoden i en stor studie.

18

procent, sĂĽ mycket Ăśkade risken fĂśr lĂĽg fĂśdelsevikt fĂśr varje exponeringsĂśkning med 5 mg per m2 av olika typer av luftfĂśroreningar, enligt en studie baserad pĂĽ data frĂĽn totalt 74 000 barnafĂśdslar.

Medicin i bild

Så ska du äta Vill man leva friskt och länge ska man varken vara rädd för kolhydrater eller fett – men tänka på kvaliteten. Detta enligt de nya nordiska näringsrekommendationer som presenterades i oktober.

M MAT

Alla siffror anges i E%, det vill säga procent av det totala energiintaget.

ED

Av det omättade fettet så är både enkelomättade fetter, som finns i olivolja, rapsolja och nötter, och fleromättade, som finns i feta fiskar och matoljor, viktiga för hälsan. . Ät mindre mättat fett, som finns i exempelvis grädde eller creme fraiche och smör.

L TI

LS AT T

SO CKE R

Satsa på fullkorn och fibrer som finns i grovt bröd, frukt, grönsaker och bär. . # * '# olhydrater, som finns i socker och vitt mjöl.

ER

2

5–

40

KO L H Mättat fett: högst 10 1

YD

RA

TE

R

Enkelomättat Enkelomä mättat fett: 10 10–20 0

4 60

FE

5–

TT

Tillsatt socker bör man begränsa till mindre än 10 energiprocent, och transfetter, den typ av modifierat fett som ibland finns i till exempel kakor och glass, ska man äta så lite som möjligt av.

Flerom mättaat Fleromättat fett: 5 5–10 –10 0

Öka på ärtor, bönor och linser.

3 Dra ner på rött kött och charkuteriprodukter.

PR

OT

EIN

10–2

0

Källa: Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet, och en av deltagarna i Nordiska ministerrådets expertgrupp som tagit fram Nordic Nutrition Recommendations 2012. Rekommendationerna bygger på runt tusen nya forskningsstudier om kost och hälsa från år 2000 och framåt.

Johan Hallnäs/TT Nyhetsbyrån Medicinsk Vetenskap №4–2013

9

Bilden

Mallorcakänsla På balkongen finns många gröna växter och en fontän. Dit kan oroliga tas för att lugnas men där kan också boende mötas och ta ett glas likör.

Gamla saker Ting från förr kan stimulera minnet hos personer med demens.

Meningsfulla aktiviteter Personalen försöker fånga upp de boendes specialintressen.

Forskning ger världens bästa äldreboende 10

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Trivseln bland de boende på Stureby vård- och omsorgsboende i Enskede ökade efter samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Text: Cecilia Odlind Foto: Mattias Ahlm

Personalen ”Det är roligare att arbeta när de äldre trivs och motivationen att förbättra miljön ökar ytterligare”, säger undersköterskan Pamela Ogalde.

Synliggöra Många äldre ser dåligt. Då är färgade dricksglas och underlägg enkla knep.

Valmöjligheter Idag var Britt Svanström sugen på lättöl.

Möjlighet att kunna påverka mat och dryck betyder mycket.

Hallå där Per-Olof Sandman Vad avgör trivseln på ett äldreboende?

– Att kunna acceptera sin livssituation är en viktig faktor.

Men även förtroendet för personal och medboende och möjligheten att kunna upprätthålla relationerna till sina närstående är viktigt. Dessutom bör det finnas möjlighet till meningsfulla aktiviteter.

Hur mäter man trivsel?

– Vi har utvecklat ett skattningsverktyg bestående av frågor till personal, anhöriga och boende. Verktyget har utvärderats i ett samarbete med Stureby vård- och omsorgsboende där man har genomfört konkreta förändringar, som förbättringar av måltidsmiljön, enligt Socialstyrelsens riktlinjer för god demensvård.

Vad gav förändringarna?

– Bättre trivsel hos de boende men också hos personalen. Det senare är viktigt eftersom många av de som arbetar inom äldrevården ofta går hem med en känsla av att vara otillräckliga.

Vad menas med ”det akademiska sjukhemmet”?

– Generellt har den kommunala äldreomsorgen väldigt lite kontakt med akademin idag. Vi har med detta projekt, KISAM, försökt visa på fördelarna med ett nära samarbete för att få igenom evidensbaserade åtgärder för bättre vård.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Foto: Stefan Zimmerman

Hemlik miljö Att känna sig som hemma ger de boende trygghet.

Per-Olof Sandman är gästprofessor vid Karolinska Institutet.

11

Framsteg FA K TA

I projektet HUMAN (Health and the understanding of metabolism, aging and nutrition) ingår 17 partners från Sverige, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Schweiz.

Aktningsvärd. "Jag har aldrig använt några mirakelkrämer, men jag ler ofta. Och jag går i trappor varje dag", säger Fulvia, från Sarzana, Italien, 109 år och medverkande i studien.

105-åringar i forskarnas fokus

Foto: Istockphoto, Paolo Garagnani (Fulvia).

Vad är det som gör att vissa individer slipper drabbas av metabola sjukdomar och uppnår en mycket hög ålder?

Det ska ett nytt EUprojekt ta reda på.

ur gamla vi blir beror bland annat på om vi kan undvika att drabbas av metabola sjukdomar, som diabetes och hjärtkärlsjukdomar. En höjd medellivslängd och livsstilsförändringar i Europas befolkning har dock gjort att förekomsten av metabola sjukdomar ökat dramatiskt. Studier gjorda på möss har tidigare kopplat vissa genetiska

H

varianter till åldersrelaterade sjukdomar, men om detta gäller människor är fortfarande oklart.

Det EU-finansierade forskningsprojektet HUMAN ska tackla detta genom att med stamcellsteknologi skapa "humaniserade" musmodeller med celler från levern och bukspottskörteln från mänskliga donatorer. På så vis kan man i möss studera geners funktion i mänskliga organ och hur de i samverkan med miljöfaktorer, som exempelvis kost, påverkar sjukdomsrisken. Cellerna som ska användas kommer antingen från patienter som drabbats av svåra metabola sjukdomar eller från individer som varit friska och levt exceptionellt länge; i Knut Steffensen.

105 år eller mer.

Foto: Privat – Genom att studera två vitt skilda grupper, friska individer av särskilt hög ålder respektive individer med metabol sjukdom, får vi en fantastisk möjlighet till ökad insikt i samspelet mellan genetik och fysiologi vid metabola sjukdomar och livslängd. Kunskapen kan bidra till att ge den enskilde individen verktyg att genom kost och livsstil bättre påverka sin egen hälsa och åldrande, säger projektets koordinator Knut Steffensen, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. Jill Jönsson

Stress gör att sjuksköterskor vill byta jobb Var femte sjuksköterska överväger starkt att lämna yrket fem år efter examen, tankar som uppkommer redan under de första åren som nyutexaminerad. Anledningen är stress och utmattning.

Det visar en studie från Karolinska Institutet, som ingår i Lust-projektet, där forskarna följt 1 702 sjuksköterskestudenter från 26 universitet och högskolor i Sverige. Forskarna drar slutsatsen att arbetsgivare som rekryterar nyexaminerade sjuksköterskor behöver uppmärksamma tidiga tecken på utbrändhet, men framförallt ge bra introduktion och stöd, tydliggöra roller och undvika alltför hög arbetsbelastning för nyanställda. Helena Mayer 12

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Utmattande. Bättre stöd behövs för att nyblivna sjuksköterskor ska trivas.

Detaljerat. Fortfarande gör forskarna nya oväntade upptäckter om RNA:s grundläggande funktioner i cellen. Här en modell av ett tRNA.

Exploderande fält fascinerar forskarna

V I S S T E D U AT T. . .

… antikroppar hos lamadjur kan användas i kampen mot infektionssjukdomar?

TIPS! Se också vår film ”Vad är RNA?” på www.ki.se

Sökande efter detaljerad kunskap förenar medlemmarna i Stockholms RNA-klubb. å senare år har en rad nya funktioner identifierats för RNA vars forskningsfält exploderat, enligt Gonçalo Castelo-Branco, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

P

Vad är RNA?

– Det är en av tre slags stora molekyler i cellen. De andra två är DNA och protein.

Foto: Getty Images, Istockphoto.

Vilka RNA-typer är viktigast och vad gör de?

– Det finns idag ett dussin olika beskrivna typer.Den mest välstuderade är messenger RNA, mRNA, som fungerar som en mall vid bildningen av nya proteiner från DNA-koden. Övriga typer av RNA kodar inte för proteiner och kallas därför för ickekodande. Flera av dem, som till exempel mikroRNA, har upptäckts mer nyligen och reglerar hur mRNA bildas, används och bryts ned. Alla typer av RNA är oumbärliga för cellens funktion.

Nyligen anordnades en heldagskonferens om RNA på Karolinska Institutet och RNA-

forskare har en egen klubb. Vad är det som fascinerar så med RNA?

– Cellens olika funktioner har tidigare tillskrivits proteinerna, och de delar av genomet som inte ger upphov till mRNA och proteiner har kallats för ”skräp-DNA”. Idag vet vi att detta DNA kan ge upphov till icke-kodande RNA som kan ha samma grundläggande betydelse Gonçalo Casteloför cellens funktion som Branco. proteinerna. Trots en Foto: Privat konstant ström av nya och oväntade upptäckter inom fältet de senaste 5-10 åren, så vet vi fortfarande väldigt lite om dessa molekylers exakta funktion. Att ta reda på mer kan fördjupa vår förståelse för utveckling, åldrande och sjukdom och kan i framtiden förhoppningsvis bidra till nya behandlingar.

Cecilia Odlind

Lamadjur och kameler har under evolutionen utvecklat en annorlunda form av antikroppar, en viktig del av kroppens immunförsvar, än människan. Vissa av deras antikroppar har unika egenskaper som att de är resistenta mot både surt PH, enzymer och värme.

– Dessa egenskaper har visat sig kunnat utnyttjas vid läkemedelstillförsel genom att antikropparna kan ges via munnen utan att förstöras i magen eller möta några Lennart immuHammarström. nologiska Foto: Ulf Sirborn hinder, säger Lennart Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Nu har hans forskargrupp visat att små barn i Bangladesh med svår rotavirusinfektion fick färre diarréer när de druckit en lösning med antikroppsfragment från lamadjur framställt ur jäst. Rotavirusinfektion skördar årligen över 500 000 barns liv i fattiga länder.

Helena Mayer Gastroenterology oktober 2013 Medicinsk Vetenskap №4–2013

13

Tre forskare berättar

De inger hopp Just nu kommer många flyktingar till Sverige, främst från krigsdrabbade Syrien. Hur kan forskningen hjälpa dem? Möt tre forskare som alla arbetar för att förbättra för människor som hamnat i krig och katastrofer.

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Mattias Ahlm

14

Medicinsk Vetenskap №4–2013

”Vi kan alla drabbas av svåra händelser” ”När Sverige tar emot människor som gått igenom mycket svåra händelser, som tortyr, räcker det inte att ge dem tak över huvudet. Vår och andras forskning visar att personer med flyktingbakgrund har sämre psykisk hälsa och att de behöver extra stöd. Jag har länge varit med och anordnat hälsokurser för nyanlända flyktingar i syfte att stärka deras förmåga att själva uppmärksamma och arbeta med sitt psykiska välmående.

När jag till exempel berättar för dem att glömska, mardrömmar och sötsug alla är typiska tecken på stress blir många förvånade. Men det hjälper dem ofta mycket att förstå att det finns en förklaring till deras upplevelser och att de inte är ensamma.

Att möta dessa individer i sitt arbete kräver såväl

kunskap, färdigheter som förhållningssätt. Själv har jag rest i 75 länder och förmedlar nu de erfarenheter jag samlat.

I ett forskningsprojekt utvecklar vi exempelvis en livsstilskurs för nyanlända kvinnor från länder utanför EU, i ett annat tar vi tillsammans med amerikanska kolleger fram en virtuell patient med flyktingtrauma för att ge sjukvårdspersonal möjlighet att öva sig i diagnostik och bemötande.

Men det är inte bara personalen som har ett ansvar att möta dessa människor på ett respektfullt sätt, det har vi alla. Sverige har länge varit förskonat från krig, men vi kan alla drabbas av andra svåra händelser. Jag själv förlorade min ena dotter när hon bara var 22 månader gammal. Det var inte lätt. Mina personliga erfarenheter hjälper mig att känna empati och förståelse för de människor jag möter i mitt arbete. Det har också gjort att jag vet vad man behöver vid en kris: trygghet, struktur och vila.”

Namn: Solvig Ekblad.

Titel: Psykolog och forskare i transkulturell psykologi vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet och gästprofessor vid Massachusetts School of Professional Psychology.

Forskar om: Global psykisk hälsa.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

15

Tre forskare berättar

Namn: Johan von Schreeb Titel: Forskare vid Kunskapscentrum inom katastrofmedicin, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och kirurg vid Sabbatsbergs sjukhus.”

Forskar om: Hur hjälpinsatser bäst ska organiseras vid katastrofer.

Aktuell med: Åkte den 12 november till Filippinerna med Läkare utan gränser för att hjälpa till med räddningsinsatser efter tyfonen Haiyan.

16

Medicinsk Vetenskap №4–2013

”Vi kan inte göra allt men vi kan göra något” ”Mitt i natten kom pappan inspringande med sin brännskadade son i armarna. Den lille pojken stirrade på mig med uppspärrade ögon, hans förkolnade öron fick mig att kippa efter andan. Hela natten kämpade vi för att rädda hans liv men på morgonen tvingades jag lämna beskedet till pappan: din son är död.

Mannen, som förlorat sitt hus i jordbävningen, hade tänt en brasa för att värma den huttrande sonen. Medan pappan hämtade en spann vatten började tältet att brinna. Trots att jag inte borde, gav jag pappan ett av de få tält vi hade och bröt då mot gällande regler.

Som kirurg i krigs- och katastrofdrabbade länder som Rwanda, Sierra Leone och Kambodja har jag mött många svåra livsöden.

Det är en utmaning att avväga om jag kan ägna mig åt datainsamling i forskningssyfte i katastrofens kaos. Så mycket annat är viktigare, men samtidigt behöver situationen dokumenteras. Min slutsats har blivit att man måste försöka forska samtidigt som man hjälper, men det kräver att frågeställningarna är extremt praktiska.

Ibland har jag tvivlat på meningen med mina insatser – de kroppsliga skadorna som jag kan göra något åt är bara en liten del av de tragedier jag bevittnat. Men här har forskningen lärt mig något viktigt: Att tydliggöra och TIPS! avgränsa problem. Vi kan inte göra allt men Missa inte vi kan göra något – på ett bra sätt. Som en Johan von Schreebs viktig del i att evidensanpassa hjälpinsatnya bok Katastrofdoktorn – berättelser ser har jag nyligen varit med och skrivit från fältet, se Boktips Världshälsoorganisationens nya riktlinjer på sidan 20. för akuta medicinska hjälpinsatser efter katastrofer. Det, tillsammans med att starta Läkare utan gränser i Sverige, kommer kanske vara det viktigaste jag gjort.”

”Barnens akuta stress lägger sig med tiden” ”De flesta flyktingbarn har under de första åren stressrelaterade symtom, som sömnproblem och mardrömmar, men också nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Symtomen orsakas ofta av upplevelser som barnen haft i hemlandet av krig och politisk förföljelse, inte sällan förstärkta av den osäkerhet som följer med tillvaron som asylsökande. Det här beskrev jag i min avhandling för Namn: Anders Hjern drygt 20 år sedan.

Titel: Professor vid instituI en uppföljningstionen för medicin, Solna, studie fick jag Karolinska Institutet och möjlighet att träffa Centre for health equity barnen igen, 6-7 år studies, samt barnläkare vid senare. Då hade de Sachsska Barnsjukhuset. flesta av de stressForskar om: Sociala faktorelaterade symtorers betydelse för barn och men försvunnit. Nu ungdomars hälsa. var det andra problem som upptog barnen , som oro för våld och droger i bostadsområdet, kamratproblem och skolsvårigheter. Betydelsen av dessa påverkbara faktorer för flyktingbarnens långsiktiga hälsa och sociala anpassning har stått i fokus för min forskning sedan dess. I en nystartad studie ska vi undersöka hälsa och arbete hos unga vuxna som kom till Sverige som tonåringar, många utan familj. Vi ska bland annat undersöka betydelsen av utbildning i Sverige, och om man har haft möjlighet att skapa nätverk inom den egna etniska gruppen.

I min forskning och i mitt kliniska arbete har jag haft förmånen att få möta människor som bär vittnesmål om situationen i länder där det råder diktatur och krig. Jag har också fått lära mig hur svårt det kan vara att bli accepterad som svarthårig nykomling i vårt land. Det här har på ett påtagligt sätt lärt mig hur intimt hälsa hänger ihop med sociala livsvillkor och respekten för mänskliga rättigheter. Att arbeta för att främja flyktingars hälsa har därför också fått en viktig politisk dimension för mig.”

Medicinsk Vetenskap №4–2013

17

Tidslinjen Proteser

Typer: Till exempel arm-, ben-, öron-, ögon-, och tandproteser. En del opereras in i kroppen, som konstgjorda leder och hjärtklaffar.

Orsak: Bland annat amputation, artros, benskörhet, cancer.

Drabbar: I Sverige genomförs cirka 30 000 höft- och knäprotesoperationer och 3500 amputationer årligen. Varje år får ungefär 7 000 svenskar ett konstgjort öga.

Från träben till robotarm

1000 år före Kristus / Tå i trä.

Egyptierna var inte bara framstående byggnadstekniker utan också pionjärer inom protetisk konstruktion. En tåprotes i trä och läder på en mumie är det äldsta fyndet som visar att proteser användes redan på faraonernas tid.

Förr fick den amputerade nöja sig med en stel träbit. Idag kan en protes styras med tankens kraft.

Text: Christine Kilefors

1000 f Kr

1500 1945 / Krigets efterdyningar.

Hundratusentals amputeras under första och andra världskriget, vilket driver produktutvecklingen av proteser framåt.

1500-talet / Rörliga proteser.

Efter medeltidens era med stela järnkrokar och träben går Ambroise Paré, den moderna kirurgins fader, i bräschen för den tekniska utvecklingen av proteser.

Bland annat gör han en handprotes med mekaniska ”leder”.

1952 / Protes till hjärtat. Den första konstgjorda hjärtklaffen opereras in i en hjärtsjuk patient.

1774 / Klapprande vita tänder.

En fransk apotekare, granne med en porslinsfabrik och missnöjd med illaluktande och missfärgade tänder från djur och stupade soldater, tillverkar de första löständerna i porslin.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

1800

1832 / Öga av glas.

Tyskland blir centrum för tillverkning av ögonproteser när en tysk glasblåsare, känd för sin tillverkningskonst av dockögon, utvecklar en egen förfinad teknik att göra ”moderna” ögon av glas.

Foto: Istockphoto, Getty Images

1700

18

1940

1952 / Skruvat.

Läkaren Per-Ingvar Brånemark sätter det moderna dentalimplantatet på världskartan när han upptäcker att metallen titan kan integreras med skelettet. Det gör titanskruven till ett ovärderligt verktyg inom proteskirurgin.

1950

Framtidens utmaningar Nya material Det pågår intensiv forskning för att göra protesen mer hållbar och lik sin naturliga förlaga.

”Kännande” protes På samma sätt som muskeln kan skicka signaler till protesen pågår forskning där protesen kan sända signaler till nerverna.

1990-talet / Intelligent knä.

Det första mikroprocessorstyrda knäet skapas. Med hjälp av snillrika sensorer känner protesknäet av gånghastighet och belastning och imiterar det normala knäets förmåga att anpassa sig vid rörelse och vila.

1960

1990

1962 / Nya höfter möjligt. John Charnley, den moderna höftkirurgins fader, introducerar en framgångsrik modell att laga trasiga höftleder. Det innebär en bot mot smärtan för många artrospatienter.

Grunderna för metoden används än idag.

1964 / Muskelstyrd armprotes.

Den första myoelektriska armen tillverkas. Medvetna muskelrörelser omvandlas till elektriska signaler via elektroder mellan den amputerade stumpen och protesen, som på så vis kan utföra olika rörelser.

2006 / Tankestyrd robotarm.

Protesforskningen når ett genombrott när forskaren Todd Kuiken tillverkar den första tankestyrda protesen.

Med hjälp av elektroder och den amputerade lemmens muskelnerver, reagerar protesarmen på samma sätt som om den vore en ”vanlig arm”.

Permanent protes Det ligger en utmaning i att göra protesen till en integrerad del av kroppen. Försök har redan gjorts där en robotarm har opererats fast i skelettet.

Källor: A brief history of prosthetics, inMotion nov/dec 2007, Kim M Norton. The advancement of prostheses throughout history, Alexis Douglas. How prosthetic limbs works, Isaac Perry Clements. History of the study of locomotion: Prosthetics.

2000

André Stark. Foto: Stefan Zimmerman

IDAG

Ledande forskning förlänger protesliv Sverige har internationellt sett mycket goda resultat när det gäller operation av konstgjorda höft- och knäleder. Ungefär 90 procent av proteserna sitter kvar i mer än tio år.

André Stark, professor i ortopedi vid Karolinska Institutet, menar att det svenska protesregistret är en starkt bidragande faktor till resultaten.

– Med hjälp av registerdata 30 år tillbaka i tiden har vi kunnat vaska fram de mest livsdugliga ledproteserna. I USA, där de använder betydligt fler tekniker och protestyper, får nästan tre gånger så hög andel av patienterna operera in sin protes på nytt, säger André Stark.

Men proteslossning, bennedbrytning och infektioner är fortfarande ett problem. Genom att samköra olika register vill forskarna undersöka om de kan finna bakomliggande faktorer som kan påverka utfallet.

– Vi försöker också förstå de biologiska mekanismer som ligger till grund för att en protes lossnar samtidigt som vi utvärderar en ny metod för att upptäcka proteslossning i tid, säger André Stark.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

19

Boktips FLER TIPS

Katastrofdoktorn – berättelser från fältet Johan von Schreeb (Brombergs)

Johan von Schreeb beskriver sina skakande erfarenheter av att ha arbetat Vinn!

25 år som Lös vårt kirurg i krigs- och Nobelkryss på katastrofområden.

sid 53 och vinn boken.

– Vi hoppas boken visar att den stereotypa bilden av forskare inte stämmer, säger Christian Broberger .

Inspirerande lärare bakom bra forskare

Foto: Ulf Sirborn

När några av Sveriges mest lovande unga forskare ger ut en bok så står det klart: alla har de haft en bra lärare.Nu vill de själva inspirera unga att forska. i har skrivit den här boken för att ge en bild av vad som fört oss in i forskningen, men även om vardag, motivation och hur man kan hantera motgångar”, säger Christian Broberger, en av författarna och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Boken Vägar till vetenskapen samlar korta självbiografier av 20 forskare som ger råd och inspiration om forskarlivet och vad som krävs för att lyckas. Författarna är alla ledamöter i Sveriges unga akademi.

– Det jag tycker är så roligt med boken är att trots att vi kommer från många olika vetenskapliga discipliner, från historia till partikelfysik, så har vi mycket

20

Medicinsk Vetenskap №4–2013

V

gemensamt. Som hur man identifierar en forskningsfråga, drivkrafter och de utmaningar vi möter. Vi har också alla haft en lärare som varit väldigt viktig i skolan.

För att bli en bra forskare tror Christian Broberger att man måste ha god samarbetsförmåga, vara nyfiken på omvärlden samt ständigt vilja utmana sig själv. Det gäller också att kunna dra in pengar och få andra att arbeta på toppen av sin förmåga.

– Men framför allt behöver du arbeta med ett problem som du är djupt intresserad av, annars räcker inte motivationen till.

Boken vänder sig till doktorander och nydisputerade, men också till yngre som är nyfikna på forskarbanan.

Helena Mayer

Vägar till vetenskapen Christer Nordlund (red.)

(Santérus)

I KORTHET

Fem skäl att bli forskare: 1. Du får nya utmaningar hela tiden.

2. Du får arbeta i en mycket internationell verksamhet.

3. Du kommer i kontakt med spännande och intressanta människor.

4. Du kan bidra till att göra nytta och förändra samhället.

5. Du kan få lära dig ett hantverk, som att bli bra på en viss teknik.

Är du full? Nej, jag har haft stroke: Om vikten av fullgod rehabilitering Magnus Edner (Sivart förlag)

Bokens författare, läkaren och forskaren Magnus Edner, berättar om sin stroke, den långa vägen tillbaka och om bristerna i rehabiliteringsvården som gjorde att han tvingades till Taiwan för att få rätt träning.

Compassionfokuserad terapi Christina Andersson och Sofia Viotti (Natur & Kultur)

Teoretisk bakgrund och praktisk vägledning till compassionfokuserad terapi, där man bland annat arbetar med att minska dömandet av egna och andras tillkortakommanden för att skapa en inre trygghet och kunna möta svårigheter i livet.

Så länge vi lever Peter Strang (Libris)

Cancerspecialisten och professorn Peter Strang skriver en bok om att medvetenheten om döden kan få oss att inse vad som är viktigt i våra liv nu medan livet pågår, vilket kan förhöja livskänslan och skapa glädje.

Utblick Underbehandlat.

Högt blodtryck missas ofta, visar ny forskning.

Foto: Istockphoto

Få behandlas för högt blodtryck Oupptäckt Forskare vid Sahlgrenska akademin har medverkat i en studie som visar att svensk sjukvård i internationell jämförelse är dålig på att upptäcka och behandla högt blodtryck, trots att effektiv behandling finns.

Syftet med studien var att jämföra förekomst och behandling av högt blodtryck i låg-, mellan- och höginkomstländer. Medicinska data från 140 000 personer i 17 länder visar att 41 procent av de som medverkade i studien hade högt blodtryck och knappt 40 procent av dessa fick behandling med mediciner. Bara hälften av alla de som hade högt blodtryck var medvetna om sin diagnos, och bland de som fick läkemedel fick bara var tredje korrekt behandling.

Sverige ingick som ett av tre höginkomstländer i studien och hade än mer alarmerande siffor: Av de drygt 4 000 personer i åldern 35-70 år som undersöktes hade 46 procent högt blodtryck, men knappt var tredje av dessa medicinerade för högt blodtryck.

Högt blodtryck ger i sig få eller inga symtom, men kan få svåra konsekvenser i form av stroke, hjärtsvikt, demens och hjärtinfarkt. Enligt forskarna är det därför viktigt att sjukvården blir bättre på att upptäcka och behandla högt blodtryck, inte minst med tanke på att det finns bra och effektiva läkemedel.

JAMA september 2013

Hälsokontroll gav inte mindre dödlighet Onödigt Generella hälsokontroller av friska vuxna personer saknar vetenskapligt stöd, visar en systematisk översikt från Cochrane Collaboration från 2012, som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har sammanfattat och kommenterat. Översikten redovisar 14 studier där man undersökt fördelar och nackdelar med generella hälsokontroller hos vuxna. Det totala antalet deltagare var nästan 183 000.

SBU sammanfattar att generella hälsokontroller varken minskar sjuklighet eller dödlighet när det gäller hjärtkärl- eller cancersjuk-

domar, eller för befolkningen totalt. Däremot ökade antalet diagnoser efter hälsoundersökningar. SBU understryker dock i sin rapport att riktade hälsokontroller mot specifika sjukdomar exempelvis inom områdena cancer och hjärtkärlsjukdomar kan vara ändamålsenliga.

Generella hälsokontroller innebär att en person mäter exempelvis blodfetter, blodtryck och vilo-EKG, utan att personen har några särskilda symtom.

SBU

Depression vanligare hos män än man trott Psykisk ohälsa Generellt diagnostiseras kvinnor i USA med depression dubbelt så ofta som män. Forskare vid University of Michigan varnar nu för att män kan vara underdiagnostiserade för

Deppig – och arg!

depression, eftersom skattningsskalor som används i sjukvården inte innefattar typiskt manliga depressionssymtom. De har i två studier undersökt betydelsen av olika skattningsskalor för att ställa diagnos. Dels använde de en skala som bara innehöll typiskt manliga depressionssymtom som irritabilitet, ilska, risktagande och missbruk, dels en skala som innehöll både de manliga men också traditionella symtom som nedstämdhet och oro.

När skalan med enbart manliga symtom användes diagnostiserades 26,3 procent av männen och 21,9 procent av kvinnorna med depression. När den andra skalan användes med mixade symtom diagnostiserades 30,6 av männen och 33,3 procent av kvinnorna med depression.

Forskarna menar att fler studier behövs för att klarlägga vilka symtom som män verkligen drabbas av vid depression. Man råder också läkare och sjukvårdspersonal att fråga om irritabilitet, ilska och missbruk vid utredning av depression hos både män och kvinnor.

JAMA Psychiatry oktober 2013

Industrisponsrade tobaksstudier ratas Stopp Den högt rankade tidskriften British Medical Journal har tillsammans med tidskrifterna BMJ Open, Heart och Thorax beslutat att forskning som är helt eller delvis finansierad av tobaksföretag inte längre kommer att publiceras i tidskrifterna.

Beslutet motiveras med att man inte längre vill stödja villfarelsen om att forskning finansierad av tobaksindustrin är som vilken forskning som helst. BMJ menar att tobaksindustrin har använt forskning för att medvetet producera okunnighet för att uppnå sitt yttersta mål: Att sälja sina dödliga produkter.

BMJ oktober 2013 Medicinsk Vetenskap №4–2013

21

I fokus: Alkoholberoende

Orsak: Sociala, psykologiska och genetiska förklaringar.

Symtom: Sömnrubbningar, trötthet, magproblem, oro, irritation.

Mer än 60 sjukdomar kopplas till för hög alkoholkonsumtion.

Drabbar: En miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, cirka 300 000 ett skadligt bruk och cirka 300 000 har ett beroende.

Av de senare är bara runt 50 000 identifierade av vården.

”Alkoholberoende kan ganska lätt behandlas” – Många kan lära sig dricka lagom genom bara några samtal.

Med de orden sticker professor Sven Andréasson ut hakan och går på tvärs mot den traditionella uppfattningen om hur alkoholberoende ska behandlas.

Text: Helena Mayer Foto: Mattias Ahlm

V

ar tionde svensk riskbrukar alkohol. kväll, vilket kan leda till akuta rusproblem. Därför Men endast ett fåtal får vård för sina betecknas det som riskbruk även när en man problem. dricker mer än fyra standardglas per tillfälle, eller – Nu hoppas jag att fler ska göra den tre om du är kvinna, säger Sven Andréasson. resan som jag själv har gjort: Att gå SVEN ANDRÉASSONS FORSKNING kring skafrån fokus på den klassiska alkoholisten till att se beroende av alkohol som ett vanligt förekommande dorna av drickandet visar att patienter med alkoholberoende är överrepresenterade inom praktiskt hälsoproblem i en stor del av befolkningen, som taget alla sjukdomar, inte minst inom hud. Hög relativt lätt kan behandlas, säger Sven Andréasson, alkoholkonsumtion ökar risken för psoriasis, ekläkare och professor i socialmedicin vid institutiosem och andra hudbesvär. Bland annat beror detta nen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. på att alkohol hämmar immunsystemet, påverkar Han använder sig bland annat av epidemiolohudbarriären och gör att småinfektioner får fäste. giska studier för att undersöka förekomsten och Sven Andréassons och andras studier har visat fördelningen av alkoholkonsumtion och alkoatt de flesta som är alkoholberoende har måttliga holproblem i befolkningen. Forskningen handlar beroendetillstånd. Men det betyder inte att de är också om hur effektiva vårdens behandlingsinbagatellartade. satser är vid alkohol- och narkotikaproblem och – Dessa personer är hemlösa i vården, de söker genom djupintervjuer och fokusgrupper tar Sven sällan hjälp själva och om de söker hjälp är sjukvårAndréasson reda på hur allmänhet och patienter den dåligt rustad att ta emot dem. beskriver insatserna, för att få en mer * Ett standardglas Orsaken till att få söker hjälp är att nyanserad bild. alkohol innehåller området är stigmatiserat.

Riskbruk är ett ganska nyligen 12 g alkohol, vilket – Många beroendevårdsmottagningetablerat begrepp, som innebär att återfinns i något av ar är trista och fängelseliknande. Man man dricker på en nivå som ger ökade följande: förväntar sig att bli tillsagd att aldrig risker för hälsoproblem. Med riskbruk Ś DM CPSETWJO mer dricka alkohol, när man istället menas för en man att dricka mer än 14 Ř QSPDFOU

bara vill dra ner på och få kontroll över standardglas* alkohol per vecka, för en Ś DM TUBSLāM alkoholen. kvinna går gränsen vid nio standard QSPDFOU

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer glas per vecka. Ś DM EFTTFSUWJO för sjukdomsförebyggande metoder, – Många håller sig inom 14 glas per Ś DM TQSJU som publicerades 2011, ställdes för vecka, men dricker 10 glas på fredag

22

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Sven Andréasson har alltid haft ett stort politiskt samhällsengagemang, vilket också fick honom att börja forska inom alkoholberoende på 1990-talet.

första gången tydliga krav på att sjukvården måste arbeta förebyggande med riskbruk av alkohol.

– Det här är väldigt bra. Jag tror att primärvården dragit sig för att ställa frågor om alkoholvanor till patienterna, för att man inte har vetat hur man ska bemästra svaren, men nu måste de skaffa sig redskapen.

För att möta behovet av vård hos personer med måttligt alkoholberoende startade Sven Andréasson för snart två år sedan den remissfria Riddargatan 1 - mottagningen för alkohol och hälsa.

Förutom vård till patienter erbjuder mottagningen också utbildning till primärvården och företagshälsovården i hur man kan prata med patienter med riskbruk och behandla beroende.

Det finns en utbredd föreställning att alkoholberoende kräver långvarig och komplicerad specialistvård på behandlingshem samt total nykterhet.

– Vår mottagning innebär en ny inriktning inom beroendevården och bygger på forskningsresultat som visar att de flesta med ett måttligt beroende av alkohol endast behöver kortvarig behandling på tre till fyra strukturerade samtal för att lära sig dricka mindre.

Detta gäller cirka 80 procent av alla med alkoholberoende.

PATIENTER MED DE TYNGSTA

alkoholproblemen känner sig ofta mest hemma i den typ av gemenskap som exempelvis Anonyma Alkoholister eller Länkarna kan erbjuda, med enkla klara råd som att aldrig dricka mer. Riddargatan 1 fyller istället ytterligare en annan funktion, då de som söker sig hit är socialt integrerade och välfungerande i samhället och har andra behov.

En annan vanlig myt, särskilt inom sjukvården, som Sven Andréasson kunnat sticka hål på är den om att människor dricker för att de har ångest eller är deprimerade.

– Generellt är det drickandet som ger besvären. När drickandet upphör så klingar den psykiatriska sjukdomen av för de flesta. Detta är ett bra argument för att lägga behandling av beroende framför allt inom primärvård och företagshälsovård.

Just nu håller Sven Andréasson på att rekrytera patienter till en ny studie, som ska utvärdera korta behandlingsinsatser av beroende i primärvården.

– Vår djärva hypotes är att det går lika bra att bli behandlad av sin distriktsläkare som av en specialist inom beroendevården.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

23

Nobelspecial

De kartlade cellens trafiksystem Smarta trafiklösningar behövs inte bara i städer utan även i våra kroppar. Årets Nobelpristagare har upptäckt hur våra celler ser till att rätt molekyl når rätt plats vid rätt tidpunkt. ”Nästa gång du

Thomas C. Südhof.

Randy W. Schekman.

24

Medicinsk Vetenskap №4–2013

hos jästceller när de sitter fast i en trafikutsöndrar enzymer till stockning, trösta dig omgivningen. För att med att trafiken i alla detta ska vara möjligt fall flyter på i dina måste vesiklarna transceller.” porteras från ett område nära jästcellens kärna där enzymet produceras, det så kallade endoplasmatiska nätverket, till cellytan. För att kunna förstå hur transporten går till ville Randy Schekman utforska vilka gener det är som styr processen.

Han började med att skaffa sig en uppsättning jästceller där gener var muterade på ett sådant sätt att de slutade fungera vid en viss temperatur. När han höjde temperaturen till över 37 grader började vesiklar hopa sig i en del av cellerna – situationen liknade en illa planerad kollektivtrafik. För att kontrollera att det verkligen var vesiklar som hade ansamlats analyserade han de små strukturernas innehåll.

Vid närmare efterforskningar visade det sig att det i vissa av jästcellerna endast ansamlades delar av vesiklar, medan andra var fullproppade av färdiga vesiklar. Genom att noggrant kartlägga vilka mutationer som orsakade vilken sorts trafikkaos kunde han så småningom identifiera 23 gener som kontrollerar olika steg i vesikeltrafiken.

Tack vare Randy Schekmans upptäckter stod det klart att vesikeltransporten är geFoto: Getty Images (Rothman), Hadar Goren (Schekman), Steve Fisch (Sûdhof), Istockphoto

James E. Rothman.

I EN MYLLRANDE STAD behövs ett välfungerande transportsystem. Invånarna ska komma till sina arbeten, affärer behöver sina varor och fabriker förväntas leverera sina produkter. Oftast flyter det på. Men om trafiken inte fungerar någonstans – ett signalfel i tunnelbanan eller en olycka på motorvägen – kan stora delar av staden lamslås.

Detsamma gäller cellerna i våra kroppar.

I cellens organeller, dess arbetsstationer, produceras ständigt molekyler som skickas till olika destinationer med hjälp av små membrantäckta blåsor som kallas vesiklar.

Vesiklar kan knoppas av från en organell och sedan sammansmälta med en annan organells membran. På så sätt förflyttar de substanser inne i cellen. De kan också ta sikte på cellens yttre membran, och frisätta till exempel signalsubstanser och hormoner för vidare transport till andra platser i kroppen.

Grundläggande kroppsfunktioner som ämnesomsättning och nervsignalering är beroende av att transporten fungerar snabbt och felfritt – rätt leverans vid exakt rätt tidpunkt. Men hur kan vesiklarna veta vart de ska åka och när det är dags för dem att överlämna sin last?

Randy Schekman fängslades på 1970-talet av cellens förmåga att sända molekyler till rätt des-tination. Han visste att vesikeltransport inte bara förekommer i celler hos människor och andra däggdjur, utan även

Vesiklarna binder till cellens yttermembran och överlämnar sitt innehåll till nästa cell genom en komplicerad molekylär mekanism, involverande de gener och proteiner som upptäcktes av Randy Schekman och James Rothman. Men hur kan denna process styras med sådan precision?

Thomas Südhof kunde till slut beskriva hur det ansvariga maskineriet fungerar. Det reagerar på ett inflöde av kalcium och dirigerar genast närbelägna proteiner att binda vesiklarna till cellens yttermembran. Blixtlåset öppnas och signalsubstanserna frisätts. Hans upptäckter förklarade vesikeltransportens tidsmässiga precision och visade hur vesiklar kan leverera sin last på en given signal.

Glädjen Så lät det när de mottog beskedet När Nobelkommittén ringde upp Nobelpristagaren Thomas Südhof i USA för att lämna beskedet väckte de hans fru. Hon lät det ringa många signaler eftersom hon trodde att det var en släkting som missat tidsskillnaden.

– Detta var mycket oväntat, sa Thomas Südhof när han senare svarade från Spanien.

Randy Schekman var mer beredd på att Nobelkommittén eventuellt skulle kunna ringa och när signalen ljöd förstod han vad saken gällde.

– Nu ringer de, sa min fru.

Och det stämde! Jag dansade runt och ropade åh, herregud, berättar han.

Den tredje pristagaren, James Rothman, var även han medveten om att ett telefonsamtal skulle kunna komma mitt i natten.

– Men att få vara med om det – det är en ”ut ur kroppen”-upplevelse!

Cecilia Odlind

Källa: Nobelprize.org

JAMES ROTHMAN FÖRUNDRADES på 1970-talet av vesikeltransporternas pricksäkerhet. Likt taxibilar i en storstad färdas vesiklarna genom cellens virrvarr av organeller för att slutligen leverera rätt last till precis rätt plats. Hur gör de?

James Rothman bestämde sig för att i sitt provrör återskapa en av de vanligaste resrutterna i däggdjursceller – transporten från ribosomerna i det endoplasmatiska nätverket, cellens proteinfabriker, till golgiapparaten, som fungerar som en omlastningscentral.

Ett efter ett identifierade han de proteiner ALLT IFRÅN HJÄRNCELLERS kommunikasom är nödvändiga för vesikelns resa genom tion till hormonutsöndring och immunreakgolgiapparaten. Han kunde visa att ett av tioner är beroende av en fungerande vesikeldessa, NSF, behövs för trafik. Oftast märker transporten av vesiklar vi inte av den ständiga Endoplasmatiskt nätverk Golgioch att det kodas av en Cellkärna trafiken i och mellan apparaten av de gener som Randy våra celler, men om Schekman hade uppnågot i systemet inte täckt. Ett annat protein fungerar kan vi bli i vesikeln, SNAP, visade sjuka. sig binda till andra Typ 2-diabetes membran och behövs kännetecknas till vid leveransen av exempel av defekter lasten. Tillsammans både i frisättningen av kunde de två forskarna insulin från betacelkoppla också detta prolerna i bukspottskörtein till en av de gener teln och av så kallade man kände från jäst. glukostransportörer i Vesikel DNA Till slut fann James muskel- och fettRothman, genom att vävnad. Ett annat FA K TA analysera hjärnvävnad, exempel är vissa Molekyler som produceras i cellen packas i de proteinkomplex former av epilepsi vesiklar, en slags blåsor. Vesiklarna används som verkade ansvara som har kopplats för att transportera molekylerna inne i celför själva konsten att till en mutation i en len, till exempel från det endoplasmatiska hitta rätt. Han gav dem av generna som styr nätverket, cellens proteinfabriker, till golsenare namnet SNARE. koordinationen av giapparaten, som fungerar som en omlastNu hade han tillgång vesikelfrisättningen i ningscentral. En del molekyler, exempelvis till alla viktiga pusnervcellerna. insulin, transporteras sedan vidare ut ur celselbitar och kunde år De tre Nobelpristalen. Hur processen går till när dessa vesiklar 1998 nå sitt mål – att garna har upptäckt en levererar rätt molekyl till rätt plats vid rätt återskapa det molekyfundamental process tidpunkt har årets pristagare rett ut. lära maskineriet från i cellen. De har visat grunden. att principerna för Varje taxichaufför vet att det är väsentligt vesikeltransport inte bara gäller människoatt hitta rätt, men också att rätt timing är kroppen eller ens däggdjuren, utan även för minst lika viktigt. Återigen gäller samma sak oss så avlägsna släktningar som jästceller. i våra kroppar. Även de enklaste handlingar, Nobelpristagarna har därmed bidragit med som att tänka en tanke eller att lyfta en arm, en viktig pusselbit i förståelsen av livsmekakräver blixtsnabb och koordinerad signalönismer som uppstod tidigt i evolutionen och verföring mellan många nervceller i hjärnan som många former av liv har gemensamt. och nervsystemet.

Så nästa gång du sitter fast i en trafikstockning, trösta dig med att trafiken i alla fall THOMAS SÜDHOF VAR INTRESSERAD flyter på i dina celler. Utan vesikeltrafikens av hur hjärnans nervceller kommunicerar. intrikata organisation skulle cellen förfalla Han visste att det sker genom att signaltill ett tillstånd av kaos och inget liv skulle substanser frisätts från vesiklar i cellerna. vara möjligt. Ola Danielsson

Illustration: Mattias Karlén, Copyright © Nobelförsamlingen

netiskt kontrollerad. Det blev känt att minst 23 komponenter, motsvarande generna han upptäckte, ingår i det maskineri som bygger upp och transporterar vesiklarna.

PS Detta är en kortad version av texten om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, framtagen för © 2013 Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, Karolinska Institutet.

Läs hela texten på nobelprize.org eller nobelprizemedicine.org.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

25

Nyfiken på att vara social

Blyg? Känslan bottnar i en rädsla att bli bedömd – och i värsta fall fördömd – av andra.

Socialt umgänge – underbart, tröttande eller skrämmande?

En del människor vill helst umgås och prata så mycket som möjligt. Andra är mer reserverade och trivs bäst i sitt eget sällskap. Ytterligare andra vill egentligen umgås – men vågar inte.

De är blyga eller direkt fobiskt rädda för andras bedömningar och undviker sociala kontakter. Men varför är vi som vi är – och kan vi förändra våra sociala behov och rädslor?

Text: Annika Lund Illustration: Ispot

26

Medicinsk Vetenskap №4–2013

N Y F I K E N PÅ AT T VA R A S O C I A L

D

DE FLESTA MÄNNISKOR M kan känna sig obekväma ekväma eller ängsliga i vissa sociala a situationer. situatio Känslan brukar i vardagslag slag kal kallas blyghet. En mer klinisk term erm är so ssocial ångest. Det är, enligt Erik Hedman, Hedman psykolog samt forskare vid d institution institutio institutionen för klinisk neurovetenskap, in inget märkligt eller sjukligt alls. Känslan Kän b bottnar i en rädsla inför att bli bedömd b d d ((och i värsta fall fördömd) av andra människor. Den rädslan har sannolikt en evolutionär förklaring.

– Social ångest är ett av våra mest utbredda ångesttillstånd. I princip alla har känt en rädsla inför att bli granskade av andra eller ett framträdande inför en grupp. I botten ligger en rädsla för att vi ska råka göra något som utesluter oss ur gruppen. Att höra till gruppen var för våra förfäder något som ökade deras chans att överleva, och så är det även för oss i dag, säger Erik Hedman.

I det perspektivet fyller social ångest en funktion. Men för en del kan ångesten bli så kraftig att den övergår i en fobi. Då är obehaget så starkt att det innebär en begränsning i vardagen.

Det kan handla om att inte utbilda sig eller tacka nej till ett spännande jobb av rädsla för att behöva tala inför andra.

Det kan också handla om att leva i ofrivillig ensamhet för att det är så svårt att komma i kontakt med en möjlig partner. Kännetecknande för social fobi är också så kallade säkerhetsbeteenden, som att ordagrant memorera det man ska säga eller dricka alkohol för att våga ta social kontakt.

Social fobi är starkt kopplat till känslor av skam, ett fördömande av den egna personen.

Det framgår av en studie som Erik Hedman gjort tillsammans med kollegor. Studien visar Erik Hedman. att när personer med Foto: Ulf Sirborn social fobi får kognitiv beteendeterapi, KBT, då minskar deras skamkänslor.

Det finns andra studier som beskriver hur skam kan vara viktigt i sociala situationer. Till exempel uppfattas individer som på något sätt bryter mot sociala spelregler, kanske genom att rapa högt, som mer sympatiska om de skäms för sitt beteende. Att först rapa och sedan se oberörd ut får någon att framstå som osympatisk. Andra studier visar att om vi står med endast halva

28

Medicinsk Vetenskap №4–2013

”I princip alla har känt en rädsla inför att bli granskade av andra.” ansiktet vänt mot en publik, då rodnar denna ansiktshalva mer än den som publiken inte ser.

– Att man rodnar eller signalerar skam är uppenbarligen viktigt för att visa att man accepterar de sociala reglerna och erkänner att man har brutit mot dem. Här finns någonting som förefaller vara starkare hos individer med social fobi, säger Erik Hedman.

Social fobi går att behandla effektivt med KBT. Intressant nog fungerar det också utan att man träffar psykologen öga-mot-öga. Internetbehandling är lika effektivt som sedanvanlig gruppbehandling med KBT. Och resultaten är varaktiga, enligt en femårsuppföljning gjord av Erik Hedman.

– Högre ålder är kopplat till bättre utfall. Behandlingen passar bäst för dem som är äldre och antagligen mognare och som kan ta stort ansvar för den egna behandlingen. Bäst effekt uppnås självklart om man faktiskt genomför behandlingen som det är tänkt, att man vågar utmana sina sociala rädslor, säger Erik Hedman.

VID INTERNETBEHANDLING har patienten och psykologen kontakt via ett mejlliknande, säkert system, ett internetbaserat behandlingskonto som kan liknas vid en internetbank. Där får patienten information av psykologen och där bestäms också vad patienten vill uppnå och hur det ska ske, men exponeringen får patienten göra på egen hand. Det kan handla om att våga tala inför grupp eller att kunna göra det utan säkerhetsbeteenden. På så sätt blir det som tidigare var djupt skrämmande i stället kontrollerbart.

Ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv är mekanismerna vid KBT-behandling ren skåpmat. Det är välstuderat att den som lärt sig associera ett föremål eller en situation med en känsla, som ångest, kan lära sig att associera det med en ny känsla efter ny exponering. Om vi alltså är rädda för hundar, men får träffa och klappa en snäll hund, då kan vår rädsla släckas ut.

Inlärningsmekanismer kan också delvis förklara varför vissa får social fobi. Det finns dock en tydlig genetisk komponent, där genetiken till ungefär

50 procent kan förklara uppkomsten.

Olika individer har alltså olika genetisk känslighet för de miljömässiga faktorer som kan leda till social fobi. En del utvecklar inte social fobi ens efter långvarig mobbning, medan det för andra räcker med mindre obehagliga upplevelser. Vissa kan inte minnas negativt bemötande i sociala situationer alls.

Ur ett fysiologiskt perspektiv är det mindre känt vad som händer när någon utvecklar social fobi, även om vissa pusselbitar har fallit på plats. Det är till exempel belagt att personer med social fobi i vissa situationer har extra stark reaktivitet i amygdala, den del av hjärnan som hanterar hot och rädslor och förbereder oss för flykt.

FÖR DRYGT TIO ÅR SEDAN gjordes en svensk studie där personer med social fobi undersöktes med PET-kamera samtidigt som de läste upp en text inför publik. Genom att injicera radioaktivt märkt vatten mättes blodflödet, något som ger information om vilka områden som är aktiva. Då syntes stor aktivitet i amygdala. När personerna hade behandlats framgångsrikt med KBT eller läkemedel fick de göra ännu ett publikt framträdande. Då var aktiviteten i amygdala lägre.

Av dessa studier framgår dock inte vilka biokemiska processer som pågick i försökspersonernas hjärnor. Det svaret söker Simon Cervenka, överläkare i psykiatri och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Han har undersökt dopaminsystemet hos friska försökspersoner och patienter med social fobi. Även dessa undersökningarna är gjorda med PET-kamera, men nu med hjälp av spårämnen som binder till vissa receptorer i hjärnan, något som gör det möjligt att mäta receptortätheten i olika delar av hjärnan. Simon Cervenka och hans kollegor har hittills främst intresserat sig för dopaminreceptorn D2.

Simon Cervenka berättar om en amerikansk studie som gjorde stort intryck på honom när den kom 2002.

I studien undersöktes förekomsten av D2-receptorer på apor. När aporna levde ensamma i varsin bur hade de ungefär samma nivåer av D2-receptorer. Men när de fördes samman till en enda grupp i en enda bur, då fick några av

Texten fortsätter på sidan 30.

Introvert. Linus Jonkman får energi av att tänka - i fred. Men det betyder inte att han är blyg.

Extrovert. Hanna Jonkman får energi av mötet med andra människor.

”Nu har jag slutat låtsas” Inte blyg. Men lätt uttröttlig. Så beskriver sig Linus Jonkman, som förra året gav ut en bok för att ge introverta personer upprättelse.

Text: Annika Lund Foto: Mickael Tannus

I VÅRT SAMHÄLLE är de extroverta norm, så jag ville skriva något som gav de introverta upprättelse, säger författaren Linus Jonkman.

Upprinnelsen till boken är en händelse där han och hans fru Hanna går hem från en fest. På vägen dit var båda uppspelta och glada.

På vägen hem är hon ännu gladare, medan han är slut.

– En introvert person blir lätt överstimulerad och trött i sociala sammanhang. Nu när alla vet hur jag är känner jag mig friare och mer bekväm i umgänget med andra. Jag håller tyst när jag inte har något att säga och går hem när jag är trött, säger Linus Jonkman.

Han beskriver en introvert person som någon som får energi av att få tänka och vara ifred, medan en extrovert får energi av mötet med andra människor. Den som läser Linus Jonkmans bok får höra mycket om hans extroverta hustru Hanna.

– Jag och Linus har under resans gång pratat mycket om våra olikheter. Han har svårt att kallprata med okända människor, men om jag börjar kan han haka på – särskilt om han hittar ett gemensamt intresse med någon. För mig är kallpratet inte så belastande. Jag har utvecklat en känslighet för vem jag pratar med. Med en extrovert kan samtalet vara mer spontant, varje tanke kan vara mindre färdigtänkt och man kan avbryta varandra.

I samtalet med en introvert behöver man låta den andra tänka klart innan han eller hon svarar, och man ska veta att personen lyssnar även om det är tyst och blicken är frånvarande, säger Hanna Jonkman.

Medicinsk Vetenskap №3–2013

29

N Y F I K E N PÅ AT T VA R A S O C I A L

I EN SENARE STUDIE undersöktes nio

personer med social fobi före och efter KBT-behandling. Patienterna som blev botade från sin fobi fick fler D2-receptorer. Ju bättre effekt behandlingen hade haft, desto mer ökade det radioaktiva ämnets bindning till receptorerna.

I den ena änden av skalan finns alltså de D2-fattiga och extremt tillmötesgående individerna, som gärna hjälper andra och som är artiga även mot en otrevlig person. I grunden finns en vilja att bli accepterad av omgivningen, vilket liknar rädslan för kritik som finns hos personer med social fobi.

I den motsatta änden av skalan finns de D2-rika, med egenskaper som dominans, aggressivitet och kylighet.

Extremen i denna grupp uppvisar drag av psykopati. Det är också en psykopat man hittar om man söker motsatsen till en individ med social fobi.

– En person med social fobi har en 30

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Tre kändisar som beskrivit sig som blyga: ”Det var naturligt för mig att vilja försvinna in i en mörk teater eftersom jag är väldigt blyg. Det är något som folk inte verkar förstå eftersom en skådespelare förväntas vara en exhibitionist.”

Nicole Kidman, skådespelare

”Jag är en konstig blandning, jag är både blyg och bestämd. Jag har alltid gillat studioarbetet mer än att stå på scenen.”

Agnetha Fältskog, artist

”När jag var 16 var jag fullständigt övertygad om att jag aldrig skulle träffa en tjej. Jag var för blyg, för ful, hade ful frisyr.”

Brasse Brännström, skådespelare

”Att vara introvert är heller inget som behöver behandlas eller utredas.” överdriven känslighet och en rädsla inför hur han eller hon uppfattas. Men en psykopat bryr sig inte alls om detta, utan är helt likgiltig inför andras syn på den egna personen så länge de egna målen inte är hotade, säger Erik Hedman.

En psykopat kommer därför sannolikt inte själv att söka vård för sitt beteende, något personer med social fobi däremot gör – om de vågar.

Något som inte placerar sig på skalan över social önskvärdhet är begreppen introversion och extroversion. En introvert person har ett lägre behov av sociala kontakter – men när de sker kan de vara uppskattade och inte alls

präglade av rädsla för att bli bedömd av andra. En introvert kan till exempel gärna delta i julfirande med hela släkten, men inte vilja synas och höras så mycket kring bordet. En introvert kan också uppskatta en film i eget sällskap – utan att känna sig ensam eller bortvald.

Men att vara introvert är inte samma sak som att vara blyg.

EXTREMEN AV EN INTROVERT person är någon som har en autistisk läggning.

Motsatsen är en extrovert person, som helst umgås mycket, länge och ofta med andra. Både introversion och extroversion har förmodligen både medfödda och miljömässiga orsaker.

– Ur en klinisk aspekt har begrepp som introvert och extrovert ingen egentlig betydelse när det gäller social fobi. Det är inget vi frågar efter hos våra patienter. Att vara introvert är heller inget som behöver behandlas eller utredas, säger Erik Hedman.

Foto: Getty Images, Jessica Gow/TT (Brännström). Källor: Aftonbladet och SR P4 Extra

dem fler D2-receptorer – de dominanta, aggressiva ledarna.

– Den studien gjorde mig väldigt intresserad av vad det finns för biologiskt underlag till socialt beteende.

Jag ville se om det gick att undersöka dopaminsystemets roll hos människa, säger Simon Cervenka.

För några år sedan publicerades det första resultatet. Där beskrevs förekomst av D2-receptorer i relation till ett visst personlighetsdrag, ”social desirability”, som närmast kan översättas med ”social önskvärdhet” eller ”social konformism”.

Det är ett personlighetsdrag som innebär ett smidigt beteende där individen strävar efter gruppharmoni.

– Att vara socialt konformistisk var troligen viktigt för våra förfäder i vissa sammanhang. Det handlar om i vilken utsträckning vi försöker bli omtyckta av gruppen.

Simon Cervenka.

Det finns ett inslag av Foto: Ulf Sirborn undergivenhet, men jag tycker också det finns delar som tangerar social kompetens, säger Simon Cervenka.

Studiens resultat gick i samma riktning som apstudien. Personer med höga värden på skalan av social konformism, alltså kort sagt mycket tillmötesgående människor, hade få D2-receptorer. En mer dominant, kylig och aggressiv läggning innebar fler D2-receptorer.

Vacuum Pump System with wireless remote Control KNF LABOPORT® Chemically-resistant Vacuum Pump

Skaffa dig lite omväxling och ta ett steg framåt i karriären med oss. Vi har de bästa förmånerna och ett stort urval av jobb över hela landet.

SIMDOS® Chemically-resistant Diaphragm Dosing Pumps, dosing simplified

När höstmörkret sänker sig ser det ljust ut för läkare som vill byta jobb :-)

Hör av dig!

Förstärker vården med glädje

E N E S T E D T. S E

Ring 08-555 656 10 eller maila doctor@dedicare.se dedicare.se

LABORATORIEPUMPAR OCH SYSTEM

Recept mot blodstörtning och plötslig huvudvärk

Oavsett om du ska pumpa neutrala eller korrosiva gaser, ångor eller vätskor, så kan du finna rätt pump hos KNF LAB. Vi är specialister på membranpumpsteknologin med mer än 60 års erfarenhet av pumpar och vi är säkra på att vi kan finna rätt pump för din användning. Membranpumpar är utvecklade för att hålla länge och vara underhållsfria. Då pumparna är oljefria påverkas heller inte det som pumpas. Detta är nyckelparametrar för ditt beslut.

Filtration / Aspiration

Rotary Evaporators

Vacuum Ovens

Gel Drying

Liquid Dosing / Metering B R A N N A B – K O N S U L T E R I I M M A T E R I A L R Ä T T, KOMMERSIELL JURIDIK O CH T VISTLÖSNING BR A NN @ BR A NN.SE

W W W.BR A NN.SE

F R Å N I D É T I L L A F F Ä R S N Y T TA

KNF Neuberger AB Box 440 60 SE-100 73 Stockholm Tel: +46 (0)8 744 51 13 Fax +46 (0)8 744 51 17 info@knf.se / www.knf.se

PÅ D J U P E T: A N H Ö R I G A

I den sjukes skugga

Ny forskning visar att nära anhöriga till patienter med svåra sjukdomar som cancer själva riskerar att bli sjuka på grund av den psykiska påfrestningen.

Något som vården hittills har tagit väldigt lite hänsyn till.

Text: Fredrik Hedlund Foto: Getty Images 32 32

Medicinsk Vetenskap №4–2013 Medicinsk Vetenskap №4–2013

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG till en svårt sjuk person kan många gånger vara ett hårt arbete rent fysiskt. Men framför allt är det alltid en kraftig psykisk påfrestning eftersom det innebär att åka med på nästan samma känslomässiga berg- och dalbana som den sjuke, men ändå hela tiden stå vid sidan om, i den sjukes skugga. Sjukvården prioriterar självklart patienten och dennes behov, medan den anhörige ofta blir helt ignorerad i vården.

Men på senare tid har allt mer information kommit fram som pekar på de anhörigas utsatta situation. Anhöriga till svårt sjuka patienter riskerar att själva bli sjuka av att vara just anhöriga.

En nyligen publicerad studie av närmare 700 svenska änkemän som förlorat sin hustru i cancer visar att kronisk smärta, depression, ångest och sömnsvårigheter är betydligt vanligare fyra till fem år efter hustruns bortgång bland de män som var dåligt förberedda på hustruns död jämfört med de män som varit väl förberedda.

– Vi har sett i våra studier att det är viktigt att den anhörige ska kunna förbereda sig inför det som ska hända. Om man inte blir informerad så kan man inte förbereda sig och det kan påverka den anhörigas välbefinnande flera år efter förlusten, säger Arna Hauksdóttir, docent i folkhälsovetenskap vid Universitetet på Island och forskare vid Karolinska Institutet som har gjort studien.

Hennes forskning adderar ytterligare belägg för att det är helt centralt för hälsan hos anhöriga till svårt sjuka patienter att de har en beredskap inför det värsta tänkbara slutet. Den som inte är förberedd på att en älskad partner kan avlida tar förlusten mycket hårdare och inser ofta försent saker som de borde ha gjort eller sagt medan tid fanns.

Tidigare forskning på samma grupp

änkemän har till exempel visat att de som inte tog ett ordentligt farväl hade en mycket större känsla av skuld och ånger över att de aldrig gjorde det.

– Beredskapen i dödsögonblicket hos den närstående för att den cancersjuke ska dö är mycket starkt kopplad till den psykiska och fysiska hälsan några år senare, säger Gunnar Steineck, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet.

Han har sedan 1990-talet byggt upp och drivit en forskargrupp inom området klinisk cancerepidemiologi, där bland andra forskaren Arna Hauksdóttir ingår. De har bland annat studerat anhöriga till cancerpatienter för att ta reda på hur de drabbas av cancersjukdomen och vad som kan göras för att minska risken för psykiska komplikationer hos dem.

Deras forskning visar att vårdens information till anhöriga brister och de sätter fingret på vårdens ansvar att informera patienter och anhöriga om svåra besked på ett bra sätt. Deras slutsats är att patienter och anhöriga måste få en ärlig och sanningsenlig information från sjukvården om diagnoser och prognoser.

En majoritet av både patienter och anhöriga vill också ha en omfattande information.

– Våra studier visar att 85 procent vill veta så mycket som möjligt på en gång, säger Gunnar Steineck Men att förmedla och ta emot svår information är inte lätt. Inte bara är det en utmaning för läkare att framföra tunga besked. Många som har fått ett svårt diagnosbesked kan vittna om att så fort läkaren nämnt exempelvis ordet ”cancer” upphör all förståelse för ytterligare information. De beskriver det ofta som att huvudet lindas in i bomull eller att de hamnar i en glasbubbla utan möjlighet att höra vad som sedan sägs.

Men det finns metoder att förbättra kommunikationen mellan läkare och patient eller anhörig. Hanna Dahlstrand är cancerläkare vid Radiumhemmet, medicine doktor och forskare vid Karolinska Institutet. Hon har både klinisk erfarenhet och forskningserfarenhet av hur patienter och anhöriga vill ha information och hur den kan ges på ett bättre sätt. Det vanligaste felet är

Arna Hauksdóttir.

Foto: Einar Gudmundsson

Gunnar Steineck.

Foto: Ulf Sirborn

”Det kan påverka den anhörigas välbefinnande flera år efter förlusten.”

Medicinsk Vetenskap №4–2013 Medicinsk Vetenskap №4–2013

33 33

PÅ D J U P E T: A N H Ö R I G A

Sociala medier gör det lättare att prata Att blogga kan hjälpa.

34

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Internet har gjort det möjligt för vem som helst att publicera sig på bloggar och i andra sociala medier.

Detta är något som inte minst svårt sjuka patienter har tagit

” Sjukdomen är något som drabbar båda två.”

Hon menar också att det finns fler poänger med att en nära anhörig är närvarande vid ett svårt diagnosbesked och får höra och prata med läkaren direkt.

– Sjukdomen är något som drabbar båda två och jag tror att det hjälper att de båda är med och får samma information, även om de kanske inte hör samma saker så kan de stötta varandra i den resa som kommer, för det är ju en lång resa, ibland många år. Jag tror att det är jätteviktigt att man börjar den resan tillsammans, säger hon.

Det vanliga i dagens sjukvård är dock inte att anhöriga är med vid läkarbesök, men det kanske kommer att bli vanligare.

– En sak som vi lär ut på kursen är att om man vet att man ska ge ett cancerbesked så kan det vara bra att sköterskan vid bokningen säger att det kan vara bra att ha med en anhörig. Så att man försöker förbeHanna Dahlstrand. reda, säger hon.

Foto: Håkan Flank Samtidigt blir det naturligtvis en varningsklocka för varje person som ombeds att ta med en anhörig vid ett läkarbesök efter en cancerutredning.

– Jo, absolut, men den förberedelsen är inte alltid av ondo. Det känns kanske som en oro, men då kommer man ändå lite förberedd. Även om det kan kännas tungt så kommer inte beskedet som en blixt från klar himmel, säger hon.

Om runt 85 procent av både patienter och anhöriga vill ha mycket informa-

till sig. Det finns gott om patientbloggar där människor drabbade av cancer, Alzheimers sjukdom, ALS eller andra sjukdomar skriver om sina upplevelser, känslor och tankar.

På samma sätt finns det också bloggar där anhöriga till svårt sjuka barn, partners

eller föräldrar skriver och berättar om sina tankar och känslor som anhöriga.

Det finns ännu ingen forskning som visar hur detta nya sätt att vara öppen med sin sjukdom eller sina känslor som anhörig påverkar de sjuka och de anhöriga och deras

tion snabbt innebär det samtidigt att det finns en minoritet som inte vill ha information eller vill prata. Något som läkare både måste respektera och hantera genom att försöka identifiera de som vill och inte vill prata om de djupare konsekvenserna av en sjukdomsutveckling.

– Man kan fråga ”Har du funderat på vad det innebär för framtiden, vill du prata om det?” Det är faktiskt så att patienter och anhöriga inte alltid tar upp frågan själva, även om de funderar väldigt mycket på de stora frågorna.

Det åligger oss i sjukvården att visa att det är okej att prata om det här, att signalera; ”Jag är lugn och öppen för att prata om även de svåra frågorna” så att man inte bara pratar om biverkningarna eller nästa behandlingstid utan att man vågar lyfta på locket, säger Hanna Dahlstrand.

Trots att en stor majoritet av både patienter och patienters partners säger att de själva vill ha så mycket information som möjligt så fort som möjligt så vill ändå närmare fyra av tio att vården ska avvakta med att berätta dåliga nyheter för den andra partnern.

– Min tolkning är att de försöker skydda varandra trots att båda egentligen vill veta. De gör visserligen varandra en liten björntjänst, men man vill väl alltid skydda sina anhöriga mot smärtsamma upplevelser.

TROTS ATT ROLLEN som nära anhörig många gånger kan vara psykiskt påfrestande under själva sjukvårdstiden så är det först när en nära patient har avlidit som de största effekterna på den egna hälsan ger sig till känna, visar forskningen. Precis som för änkemännen i den nypublicerade studien som beskrevs i början har forskarna sett att kvinnor som är relativt oförberedda

relation. Men Gunnar Steineck, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet, tvekar inte en sekund på vad han tror om patienter och anhöriga som bloggar.

– Jag tror att de gör enorm nytta. De data vi har säger entydigt att det är

bra att kommunicera, säger han.

En av de viktigaste funktionerna med att det blir allt vanligare med den här typen av öppenhet på nätet är att barriärer mot att prata om lite svårare frågor både på nätet och i det verkliga livet bryts ned.

Foto: Getty Images, Istockphoto

att läkaren som ger informationen inte hanterar patientens eller de anhörigas reaktion.

– Det centrala är att man måste se och ta hand om den emotionella respons som följer efter ett svårt besked.

Hon förtydligar vad hon menar.

– Om reaktionen blir sorg, chock eller ilska eller egentligen oavsett respons så måste läkaren först svara på den känslan som de visar. Gör man inte det tar patient eller anhörig inte in det man säger och dessutom uppfattar de läkaren som kall och som om han/hon inte verkar bry sig. Patienten känner sig inte sedd och det kan till och med kännas kränkande om läkaren fortsätter att bara ge information om vad som ska hända härnäst, säger hon.

Tillsammans med läkaren Carl-Johan Fürst har hon startat vidareutbildningar för läkare som vill lära sig att bli bättre på att kommunicera svåra besked. Det krävs oftast inte så stora saker för att göra kommunikationen mycket bättre, menar hon.

– Om läkaren visar att han eller hon noterar och förstår den känslorespons som visas och pratar om vad det är som upplevs som jobbigt i den här situationen och visar förståelse för känslorna.

Att man stannar upp där, säger hon.

Vid svåra diagnosbesked är det också ofta en stor fördel om både patient och någon nära anhörig är med, menar Hanna Dahlstrand. Hon är bland annat specialistläkare inom området gynekologisk cancer och träffar ofta kvinnor som kommer tillsammans med sin man. Om hon märker att patienten blir blockerad kan hon då istället vända sig till mannen.

– Jag brukar då fråga kvinnan; ”Jag förstår att du har svårt att ta in information, är det okej att jag pratar lite kort med din man?

Anhöriga och patienter kan vilja skydda varandra från dåliga nyheter. Men det innebär ofta en björntjänst för den andre.

på mannens frånfälle också drabbas av sjuklighet i högre utsträckning än de som hinner ta ett ordentligt farväl.

– Vi har visat att de kvinnor som endast hade fått information om det allvarliga läget kort tid innan mannen dog i prostatacancer hade en högre risk att lida av ångest två till tre år efteråt, säger Arna Hauksdóttir.

Egentligen är det kanske inte så konstigt att anhöriga som inte hinner ta ett ordentligt farväl inte mår så bra. Efter ett liv tillsammans finns det vissa saker som man bör prata igenom.

– Det handlar dels om praktiska saker som begravning och gravsättning, barnens framtid och ekonomiska saker. Och dels, det som är det svåraste, att man har tagit upp saker som man kanske måste lösa. Säga förlåt, säga

tack och att jag älskar dig, säger Gunnar Steineck.

Vissa av dessa kan vara svåra frågor som man kanske har undvikit under en stor del av sitt gemensamma liv som nu måste tas upp under tidspress och i en klinisk sjukhusmiljö. Frågor som hanteras olika av olika människor och även inom olika samhällsklasser.

– De som oftast blir mest hjälpta av en aktiv inställning från vårdens sida är individer som inte har starka sociala nätverk eller en god utbildning. Det verkar vara speciellt dem vi kan hjälpa genom att ge dem ord och en slags tilllåtelse till egen aktivitet som de kanske inte annars hade tagit sig för. Att ge dem impulserna till att ta dessa initiativ, säger Gunnar Steineck. Även om Hanna Dahlstrand lär ut

att vården måste bjuda in till frågor och samtal om de svåra frågorna så ligger ansvaret ändå i första hand hos patienter och anhöriga att faktiskt ställa frågorna. Det är ännu okänt om det är positivt med en mer aktiv inställning från vårdens sida kring att mer regelmässigt informera och diskutera med anhöriga kring prognoser, syftet med behandlingen och när det börjar bli dags att ta farväl. För att ta reda på det kommer Gunnar Steineck genomföra en studie för att undersöka effekten av en mer proaktiv informationsstrategi.

– En grupp närstående kommer att få ”läxor”. Det kan handla om att samtala med den cancersjuke om den tid som är kvar, om begravningen, men också att tänka på sin framtid som änka eller änkeman. Vi vill undersöka om detta kan förbättra beredskapen inför döden, men också se om det ger oönskade biverkningar, säger Gunnar Steineck.

En annan grupp närstående får inte några ”läxor”, men väl strukturerade samtal efter att den sjuke har avlidit.

Sedan kommer de anhöriga att följas upp ett antal år för att se hur mycket och hur länge en god information kan skydda de som fick den jämfört med de som inte fick den.

Man kan naturligtvis ifrågasätta om det verkligen är vårdens roll och ansvar att lägga ner så mycket kraft på att hantera och lösa människors allmänmänskliga problem mellan varandra. Men Gunnar Steineck menar att det inte är en privatsak utan ett område inom vården som har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Han drar en parallell.

– Inom barnsjukvården har man ju alltid tyckt att även föräldrarna är sjukvårdens ansvar, men det har inte varit samma självklarhet att sjukvården har ett ansvar för makan eller maken.

Han är dock noga med att påpeka att han inte menar att sjukvårdens ansvar för de anhörigas hälsa handlar om att försöka trösta eller lindra deras sorg.

– Det är ju alltid sorgligt när en nära anhörig går bort, det är fullständigt oundvikligt. Men det finns ingenting som talar för att vi ska förhindra sorgen, säger han.

Istället handlar det om att förhålla sig till Hippokrates eds första premiss om att inte skada, menar han.

– Det är absolut sjukvårdens ansvar att inte skada. Och om man inte ger klar och tydlig information då skadar man, det vet vi nu, säger han och avslutar.

– Sjukvården har ett ansvar att inte göra ont värre.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

35

PÅ D J U P E T: A N H Ö R I G A

Till slut fick vi be om information Ett enda läkarsamtal var allt Marie Tisell fick under de åtta år hennes vuxna dotter levde med blodcancer.

Av en slump fick hon veta av en sjuksköterska att slutet var nära.

Text: Helena Mayer Foto: Ylva Sundgren

36

Medicinsk Vetenskap №4–2013

I

NGEN ANADE NÅGOT. Katarina hade varit som vanligt den där sista kvällen på sjukhuset då hennes mamma Marie besökte henne. Kanske ännu lite mer kärleksfull än vanligt. Men svårt märkt av sin sjukdom, som slagit tillbaka med full kraft, orkade hon inte mer. Dagen efter hoppade Katarina ut från ett fönster och dog.

– Jag hade ju velat vara med henne till slutet, skulle ha legat bredvid henne i en säng och hållit henne i handen, säger Marie Tisell.

Under sensommaren 1999 hade Katarina, som då var 34 år, börjat få ont i ryggen och blivit sjukskriven. Inte förrän i november fick hon en diagnos efter att ha ramlat ihop hemma.

– Jag tog hand om barnen när hennes man kom hem från St Görans sjukhus och berättade att Katarina hade fått en form av blodcancer, myelom. Jag storgrät hela bussresan hem.

Katarina hade hög feber, kunde inte gå och flyttades till en avdelning för

blodsjukdomar på dåvarande Huddinge sjukhus, men varken hennes man, pappa Lasse eller Marie fick någon mer information om hennes sjukdom.

– I en korridor råkade vi hitta en broschyr där vi läste att myelom var obotligt. Så till slut fick vi be om information, men då hade det gått tre veckor.

En läkare kom så in på Katarinas rum och satte sig på sängkanten för ett samtal när Marie var där.

– Det var inte hennes behandlande läkare, som var mycket skicklig på att behandla själva sjukdomen, men inte på att ta hand om folk. Den här läkaren var mycket bra på att förklara, även om vi hade behövt samtalet mycket tidigare.

KATARINA OCH MARIE hade förberett frågor, som de fick svar på, bland annat att det var mycket ovanligt att en så ung människa drabbades av myelom. Vad de inte fick veta var att medelöverlevnaden för sjukdomen var fem år. Det fick Marie först veta efter Katarinas död åtta år senare.

– Vi hade behövt höra samma information en vecka senare. När man är så chockad kan man inte ta till sig allt, säger hon.

Efter det akuta skedet följde en tid av förbättring. Cellgifterna hade effekt och Katarina blev transplanterad med sina egna stamceller två gånger och isolerad.

Hon lärde sig stå och gå igen på Röda Korsets sjukhus. Under sex år kunde så Katarina leva nästan som vanligt med sin man och deras två pojkar. Hon gick

Varje dag tänder Marie Tisell ett ljus och pratar med sin dotter, som dog i myelom 2007.

på kontroller var sjätte månad.

I november 2006 fick Marie veta att hennes pappa hade magcancer. Samma månad följde hon med Katarina på ett läkarbesök på Huddinge sjukhus.

– Läkaren sa ”Nu har det hänt som jag inte hade trott skulle hända”. Katarina hade fått tillbaka sjukdomen. Och hon som aldrig svor och var så mild skrek efteråt ”skitsjukdom!”.

Marie vet i dag inte hur hon höll ihop.

Pappan dog i mars 2007 samtidigt som Katarina kämpade med nya cytostatikakurer. Hon tappade sitt midjelånga hår, njurarna tog stryk och hon fick börja med dialys.

Trots allt förstod Marie aldrig att Katarina kunde dö. Ingen på sjukhuset tog initiativ till möte med familjen.

– Men en vecka innan hon dog i augusti samma år, såg jag hur svullna hennes fötter var trots dialys, och tänkte ”Det här går inte”. Hon var knalldålig. Men vi fick ingen informa-

tion, det var av en slump som jag träffade avdelningssköterskan som sa ”Du förstår väl att prognosen är dålig?”.

Så valde Katarina att avsluta sitt liv.

Hon hade skrivit en avskedshälsning på en lapp i sitt sjukhusrum, att hon älskade dem alla och bad om förlåtelse.

– Jag har full förståelse för hennes val. Hon skulle ha dött i alla fall. Men när vi kom till sjukhuset hade Katarina redan blivit iordninggjord. Hon såg så fin ut, men jag hade ju velat göra den sista handlingen för henne. De skulle ha frågat.

GENERELLT ÄR MARIE besviken på bristen på information. Hon tycker inte att man ska behöva begära information, utan det ska vara sjukhusets ansvar att ge den till både patient och anhöriga.

– Som anhörig tänker man inte på vad man kan få för information. Även om det fanns en bra kontaktsjuksköterska, så gav hon mest praktisk informa-

tion och först efter att Katarina dött fanns en kurator tillgänglig.

Hon önskar också att någon hade kallat tillbaka dem efteråt, så att de hade fått göra avslut. Den enda Marie träffade var den sjuksköterska som hade hand om Katarina dagen hon hoppade.

Där sjukhuset brustit i information har räddningen istället varit Blodcancerföreningen. Där har Marie fått stöd och träffar regelbundet andra mammor i samma situation. Sedan Katarinas död kämpar hon med tinnitus och svår panikångest. Även om sorgen inte är akut längre, så har den djupnat.

– Jag är ledsen över att bekanta inte längre hälsar eller tycker att jag ska sluta prata om Katarina. Men då vore hon ju borta för alltid. Så jag hade nog inte klarat mig utan mina mammor.

Med dem kan jag vara mig själv och alla förstår precis hur jag mår, säger Marie Tisell.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

37

D ”Ditt barn har cancer” Text: Fredrik Hedlund Illustration: Ispot

38

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Att tvingas höra det är alla föräldrars mardröm. Men kunskapen om hur det är att vara förälder till ett barn under 18 år som drabbas av cancer är idag stor, tack vare omfattande forskning på området. Här har övrig vård mycket att lära.

D

DET ÄR EN MYCKET stor skillnad i inställning hos barnsjukvården och vuxensjukvården när det gäller de närmast anhörigas behov. När ett barn får cancer drabbas inte bara barnet utan även föräldrarna och hela familjen.

Därför har föräldrarna inom barncancervården sedan länge betraktats som en del av sjukvårdens ansvar, som en slags medpatienter i nästan lika stort behov av riktigt omhändertagande som det sjuka barnet.

– Föräldrarna behöver tillgång till anpassat stöd och hjälp i sjukvården direkt från diagnosbeskedet och framåt, säger Krister Boman, docent i klinisk psykologi och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Hans område är klinisk, psykologisk barncancerforskning och han har speciellt studerat föräldrarnas behov och roll. Forskningen kring de anhörigas situation vid barncancer har varit mycket mer omfattande än vid vuxenvård i allmänhet. Det avspeglar sig även i barncancervården där det i dag finns en stor beredskap för att uppmärksamma den kris som uppstår i samband med beskedet om barnets sjukdom.

– Både sjukvårdspersonal med ansvar för den medicinska behandlingen och ett särskilt multidisciplinärt psykosocialt team ingår i de resurser som möter föräldrarnas behov och erbjuder dem den hjälp de behöver.

I teamets uppgifter ingår att identifiera föräldrar med särKrister Boman. skilda stödbehov, att Foto: Privat följa samtliga föräldrar och att erbjuda de stödinsatser som blir aktuella under olika faser av barnets sjukdom och den ofta mer än två år långa behandlingen.

DET FINNS FÅ SAKER , som går att föreställa sig, som är svårare att höra än orden ”Ditt barn har cancer”.

– Även om själva diagnosbeskedet kan komma efter en tid av ovisshet, där man alltmer kunnat ana att det rör sig om något allvarligt, så är den definitiva bekräftelsen omtumlande. Beskedet och insikten om allvaret i sjukdomen är chockartat och skrämmande för alla föräldrar, säger Krister Boman.

Precis som anhöriga till vuxna patienter vill föräldrarna också som regel veta allt om sjukdomen, behandlingen,

PÅ D J U P E T: A N H Ö R I G A

prognosen och vad de har att vänta.

– Vår erfarenhet är att man i de allra flesta fall så snart som möjligt vill ha så öppna, raka och informativa svar på alla frågor som dyker upp i sammanhanget, och att motsatsen – att vilja undvika information – sällan förekommer säger Krister Boman.

Han menar att föräldrarnas behov av att informera sig så långt som möjligt ofta är en konstruktiv strategi i deras försök att hitta ett sätt att fungera och hantera situationen.

– Informationen hjälper dem att återfå känslan av en viss kontroll över en plötsligt förändrad livssituation, där de som föräldrar känner att de inte längre kan påverka vad som kommer att hända med barnet, säger han.

Föräldrarna genomgår också en känslomässig och psykiskt påfrestande resa. Olika psykiska reaktioner är vanliga, liksom upplevelse av stress, ångest eller depression. Reaktionerna är ofta kraftiga efter diagnosbeskedet och kan pågå in i behandlingsfasen och därefter. Men för de flesta sjunker ändå den psykiska stressen med tiden.

– För flertalet föräldrar närmar sig de psykologiska belastningssymtomen normalnivåerna hos befolkningen om man talar om ett riktigt långt flerårsperspektiv. Allt eftersom man lär sig mera om sjukdomen, anpassar sig vid situationen och ser att behandlingen – i de flesta fall – är framgångsrik så känner man mindre oro och ovisshet, och en större hoppfullhet, säger Krister Boman.

Men även i den majoritet av barncancerfall där behandlingen fungerar och sjukdomen kan tryckas tillbaka blir det ändå aldrig som innan diagnosen. Oro för återfall och för oönskade konsekvenser av sjukdomen eller behandlingen på lång sikt kan ligga kvar under mycket lång tid och då utgöra en källa till oro och bestående stress.

– Posttraumatisk stress och tendens till kronisk trötthet är exempel på långsiktiga belastningssymtom, som i studier, visat sig karakteristiska och vanligare bland föräldrar till barn som behandlats för cancer än bland föräldrar i befolkningen generellt, säger Krister Boman.

Både den akuta och den långsiktiga situationen hanteras naturligtvis olika av olika föräldrar. Här har forskningen visat på personliga faktorer som kan vara extra gynnsamma. Men även vårdens organisation påverkar, och för-

”Informationen hjälper dem att återfå viss kontroll.” äldrastöd därifrån måste alltid finnas.

– Om föräldrarna har ett gott socialt stöd i den egna familjen, anhöriga och ett eget socialt nätverk så utgör det en skyddsfaktor. Likaså finns det studieresultat som antyder att vårdens organisation har betydelse. När vi till exempel jämfört små och stora behandlingscentra har mindre oro och osäkerhet kring barnet, sjukdomen och framtiden kunnat kopplas till behandling vid större specialiserade enheter där man dessutom har möjlighet att träffa andra föräldrar i samma situation, säger Krister Boman.

TROTS ATT BARNCANCER idag i de flesta fall botas, kan det svåraste ändå hända. Att behandlingen inte hjälper och barnets liv inte går att rädda.

– Även om allvaret och hotet redan funnits där, innebär förlusten av barnet i samband med att sjukdomen till slut inte kan botas att man ställs inför en ytterligare, än svårare verklighet.

Forskningen inom området har visat att förlusten av ett barn i cancer sätter spår för livet. Hur dessa ser ut kan skifta utifrån unika omständigheter och personliga faktorer, men också utifrån hur man i sjukvården omhändertogs såväl under tiden för diagnosbesked och behandling som senare under tiden före och efter barnets död.

Läs mer Boktips Livet som anhörig, Sara Natt och Dag, Gothia Förlag 2011 Länktips Ung cancer Förening som bland annat gjort filmen ”Det är ok att känna”. www.ungcancer.se Video Oncotalk Amerikansk förlaga till kommunikationsutbildning för läkare. Här ligger videofilmer som visar hur man bör eller kan prata med patient och anhöriga om cancer: http://depts.washington.edu/ oncotalk/index.html Medicinsk Vetenskap №4–2013

39

Intervjun

Professorn

5:2 som står upp för

DIETEN

Till och med på sin lysningsdag var KERSTIN BRISMAR på labbet för att se hur experimentet gått. Att hon sedan ägnat sin karriär åt just diabetes var mest en slump. Hundratals studier senare uttalade hon sig om 5:2-metoden i tv. Sedan dess har den omtalade dieten slukat en hel del av hennes tid.

Text: Sara Gunnarsdotter Foto: Mattias Ahlm

40

Medicinsk Vetenskap №4–2013

”

JAG ÄR VÄLDIGT RECEPTIV. All kunskap som jag får till mig, lagrar jag i min hjärna och sedan kan jag använda den senare. Det betyder att jag kanske är för bred i mitt intresse ibland. Men jag har glädje av det « Det är Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet, som beskriver sig själv så.

Hon säger att hon som forskare drivs av en passion sedan decennier tillbaka.

Redan när hon var 23 år började hon forska, men då var det gynekologi och fertilitet som gällde.

– Till och med på min lysningsdag var jag på labbet.

Så småningom gick Kerstin Brismar över till endokrinologi, eller hormonlära. Från början intresserade hon sig för de delar av hjärnan som kalllas hypofysen och hypotalamus och i sin doktorsavhandling beskrev hon det som vi idag kallar det metabola syndromet, en samling symtom med bland annat bukfetma som ökar risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes Ett centralt tema i hennes forskning har varit tillväxtfaktorn IGF-1 som är bunden till proteinet IGFBP-1. Nivåerna av IGF-1 regleras av bindarproteinet som produceras i levern och styrs av insulin. Kerstin Brismar berättar att hon gjort minst hundra vetenskapliga studier på proteinet och bland annat kunnat visa att det förutsäger risken för typ 2-diabetes bättre än nivåer av insulin och glukos.

– Livsstilsförändringar påverkar såväl proteinet som risken att få diabetes.

– Det finns ett frågeformulär som man har utvecklat i Finland, Findrisk, med enkla ja-/nej-frågor om ärftlighet, ålder, bukomfång och matvanor. Vid höga poäng, som står för en negativ livsstil, har man hög risk att utveckla diabetes. Vi har gjort en studie som visar att det finns ett starkt samband mellan IGFBP-1 och en negativ livsstil.

Sedan maj 2012 erbjuder Karolinska Universitetslaboratoriet mätning av IGFBP-1 i blodet. för att till exempel se om en patient håller på att utveckla diabetes – Det har blivit en rutinmetod tack vare våra studier! Jag är väldigt stolt över detta.

KERSTIN BRISMARS FORSKNING

är idag fokuserad på att förebygga 42

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Kerstin Brismar beskriver sig som så nyfiken att det egentligen lika gärna hade kunnat bli något annat än diabetes som hon fastnade för.

diabeteskomplikationer. En metod vid alla former av diabetes är att minska bukfetma och insulinresistens, därför driver hon sedan några år ett par koststudier och inleder i dagarna även en studie av 5:2-metoden som blev känd för svenskarna i mars i år efter ett avsnitt av tv-programmet Vetenskapens värld. I programmet hävdar den brittiske läkaren och vetenskapsjour-

Fakta 5:2 Metoden innebär att man två spridda dagar i veckan endast äter en fjärdedel av normalt. För kvinnor betyder det i snitt 500 kcal och för män 600 kcal under dagarna med halvfasta.

nalisten Michael Mosley att begränsat kaloriintag två dagar i veckan förbättrar chanserna att slippa åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och diabetes. När kroppen inte får lika mycket mat som vanligt sjunker nivåerna av blodsocker, insulin och tillväxtfaktorn IGF-1.

Enligt Michael Mosley saktar kroppen då ner nyproduktionen av celler och börjar istället reparera befintliga celler, något som skulle kunna bromsa utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar som till exempel diabetes.

Dessutom går man ner i vikt.

Kerstin Brismar satt i tv-studion efter inslaget och kommenterade metoden att halvfasta två dagar i veckan.

Hon tror att redaktionen hade fastnat för henne istället för en mer renodlad

kost- eller dietforskare, eftersom hon publicerat så mycket om tillväxtfaktorn IGF-1 och dess reglering.

– Jag fick se programmet innan och sa till redaktionen att vi måste tona ner det här med IGF-1, för det gäller på möss men inte på samma sätt på människor. Men det fick jag inte säga, för det skulle bli så krångligt tyckte de, och jag tänkte att jag får väl rätta till det senare.

Direkt efter sändningen av programmet deltog Kerstin Brismar i en chat.

Intresset för 5:2-metoden var enormt, Kerstin Brismar hann bara svara på en bråkdel av alla frågor som forsade in och sedan har det fortsatt. Fortfarande pryder 5:2 metoden var och varannan dag någon löpsedel och kända och okända anhängare deklarerar att de rasat i vikt med sitt nya sätt att äta.

Hundratals intresserade har också kontaktat Kerstin Brismar sedan tvprogrammet sändes och själv har hon blivit något av en gumma i lådan så fort metoden ska kommenteras vetenskapligt. Kerstin Brismar säger att hon blev förvånad över gensvaret.

– Men det är positivt att folk vill vara friska. De vill göra något för att må bättre, kanske slippa mediciner.

Kerstin Brismar berättar att hon själv länge rekommenderat kalorirestriktion som behandling för patienter med diabetes, utan att kalla metoden för något särskilt. Men att halvfasta just två dagar av sju kom hon första gången i kontakt med genom Vetenskapens värld. Och nu ska hon alltså studera 5:2-metoden vetenskapligt.

– Jag jämför inte denna gång med någon annan typ av restriktion utan tittar på grupper med typ 2-diabetes, feta, överviktiga, och normalviktiga med bukfetma. Jag vill veta om metoden har effekt på insulinproduktion, -resistens och andra metabola parametrar, och om det är skillnad mellan de olika grupperna och mellan könen.

Under sex månader ska de sammanlagt cirka 90 deltagarna i studien äta enligt metoden och två dagar i veckan

Kerstin Brismar om ...

Namn: Kerstin Brismar Titel: Professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, specialistläkare, i endokrinologi och diabetologi. Ålder: 68 år.

Familj: Fyra döttrar, åtta barnbarn, ett nionde på väg, sambo (forskarkollega).

Mitt matförhållande: Äter gärna god mat.

Dagens lunch: Majskolv och pulversoppa.

Så kopplar jag av: Middag med min sambo. Jag jobbar alla dagar i veckan.

Min professionella dröm: Att skapa ett diabetssjukhus.

begränsa sitt kaloriintag till en fjärdedel av det normala. De fem dagarna med normalt kaloriintag rekommenderas deltagarna att äta medelhavskost eller »nynordisk« mat, en kost med mycket rapsolja, inhemska frukter, bär och grönsaker, fullkornsprodukter av råg, korn eller havre, fisk och vilt men i övrigt måttligt med rött kött.

Kommer man då att kunna se vilken effekt 5:2 har och vad som beror av annat?

– För mig är det viktigt med en studie som är nära verkligheten. Vi kommer inte att tvinga deltagarna att göra något, de ska registrera sin kost och sin fysiska aktivitet. Min frågeställning är om det är någon skillnad mellan grupperna och jämfört med utgångsvärdet.

Visar studien positiva resultat så kan man senare göra en studie där man jämför olika kostmetoder.

De som deltar i studien får sina värden mätta i början av studien, efter sex veckor, tre månader och sex månader.

Sedan är det uppföljning efter ett år.

– Om insulinproduktionen går ner så har vi många hälsovinster: Insulinresistensen minskar och då går oftast blodfettsnivåerna, blodtrycket och blodsockret också ner.

Själv har Kerstin Brismar hållit på med 5:2-metoden sedan i augusti. Hon vill gå igenom samma sak som sina försökspersoner.

– Det är väldigt bra. Nu när jag

… typ 2-diabetes ”Den segaste myten är att man får skylla sig själv. Men bara cirka 35–40 procent av alla feta får diabetes. Resten kan få andra sjukdomar och en liten grupp får inga sjukdomar.”

… frukt ”Innehåller antioxidanter som skyddar mot diabetes. Men diabetiker kan inte äta hur mycket som helst. Saftig frukt som går att mosa höjer blodsockret mer än fast och fiberrik frukt.”

föreläser om det här så kan jag svara utifrån min personliga upplevelse.

I EN STATLIG RAPPORT Mat vid fetma från september i år, framkom att det vetenskapliga underlaget ofta var otillräckligt för att dra generella slutsatser om kostråd till överviktiga och feta med eller utan diabetes.

Enligt Kerstin Brismar har rapporten ändå en del förtjänster även om den har fått kritik för att vara diffus.

– Patienterna vill ha mycket mer konkreta råd.

Kerstin Brismar tycker att kraven på massivt vetenskapligt underlag i någon mån blivit för höga.

– Om resultaten verkade logiska och man kunde tro på dem för att studien var välgjord, då räckte det tidigare för att ge råd. Som forskare måste man tänka själv och använda sin kunskap för att förstå vad som är vettigt.

Och hon tror på en förändring eftersom det blir allt svårare för både samhället och läkemedelsindustrin att ha råd med jättestora studier.

– Man blir tvungen att backa lite.

Målet med Kerstin Brismars 5:2-studie är att kunna basera kostråd på den.

– Om resultaten är positiva kan den visa på ett sätt för diabetiker att må bättre. Det är det som är vitsen, man kan välja olika sätt.

Trots att Kerstin Brismar är en aktad och produktiv professor, med flera hundra publikationer, ett eget stort labb och en forskargrupp med över 30 personer, har många kolleger varit skeptiska mot hennes entusiasm över 5:2-metoden. Hon brukar uppmana sina belackare att läsa på eller lyssna när hon berättar om de studier som redan är publicerade.

– Då tycker de att det är intressant.

Många är enligt Kerstin Brismar också intresserade av den kommande studien, även om de anser att metoden är en fluga som kommer att försvinna.

– Men jag tror att vi måste lära oss att äta mindre. Och kan vi lära oss på det här sättet så är det bra.

… kolhydrater ”Om kolhydraterna består av sockerdricka och godis så är det inte bra. Det ökar på sikt risken för typ 2-diabetes enligt flera olika studier.”

… diabetesepidemi ”Den hänger ihop med fetmaepidemin. År 2000 räknade man ut att det skulle vara 171 miljoner diabetiker i världen år 2030, nyligen fick man skriv upp siffran till 500 miljoner.”

Medicinsk Vetenskap №4–2013

43

Behandling av hyperhidros Svettmottagningen på S:t Görans Sjukhus erbjuder patienter med extrem svettning, hyperhidros, hjälp.

Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud, ljumskar och på många andra delar av kroppen.

Mottagningen tillämpar Stockholms läns landstings patientavgifter vid nybesök för bedömning.

Det innebär att frikort och enhetlig patientavgift gäller vid nybesök hos läkare.

Om patienten därefter vill ha behandling med Botulinumtoxin kommer behandlingen att bekostas av patienten själv men vi kan också erbjuda kostnadsfri EU-vård vid vår systerklinik i Köpenhamn. Där är såväl bedömning som behandlingen kostnadsfri för patienten och bekostas av Försäkringskassan via EUregler. Det går även att remittera patienterna direkt till kliniken i Köpenhamn och även då bekostas besöket av Försäkringskassan och är kostnadsfritt för patienten. Patienten kan även få viss reseersättning.

Läs mer på www.svettmottagningen.se

Svettmottagningen Hidroskliniken S:t Görans Sjukhus, Bågljusvägen 28, 2tr, 112 19 Stockholm Telefon 08-402 09 00 sekreterare@svettmottagningen.se www.svettmottagningen.se

Befolkningsstudier behövs!

I regeringens proposition om ”Forskning och Innovation” från 2012 talas om värdet av livsvetenskaper och befolkningsstudier. Mekanismerna och processerna bakom sjukdomarna kan inte studeras på samma sätt hos patienter som redan insjuknat, eftersom flera biologiska processer då redan påverkats på ett negativt sätt och som gör att de inte blir lika tydliga.

Till detta kommer inflytande av olika medicinska behandlingar som på liknande sätt kan påverka de biologiska processer man vill studera.

LifeGene, EpiHealth, SCAPIS och Malmö Familjestudie är goda exempel på samarbete mellan akademi, sjukvård och samhällsintressen i sökandet efter ny behandling som i framtiden kan göra skillnad!

Vill du veta mer, kontakta: Peter M Nilsson, professor, Lunds universitet och koordinator för forskarnätverket Epidemiologi för Hälsa (EpiHealth) vid Lund och Uppsala universitet http://www.med.lu.se/epidemiology_ for_health_epihealth

Foto: Getty Images

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Wifi och hjärtklappning?

Kan trådlösa nätverk, wifi, ge hjärtklappning eller hjärtrusning? / Kristin Olsson

Svar

Den radiofrekventa strålningen från ett trådlöst nätverk ligger mycket långt under de gränsvärden som finns och som är satta för att skydda mot skadliga effekter. Strålningen från wifi är bara bråkdelar av gränsvärdena.

Det finns inte något vetenskapligt stöd för att radiofrekvent strålning på så låg nivå kan medföra hälsorisker eller effekter på hjärtat som exempelvis hjärtklappning. / Maria Feychting Professor i epidemiologi

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Medicinsk Vetenskap №4–2013

45

F+S

Bröstmjölk för vuxna?

Ett spädbarn klarar sig enbart på bröstmjölk under livets första år, men skulle en människa teoretiskt sett kunna leva på det hela livet? /Johanna Dahl Nej, det är orimligt för en vuxen människa att leva på bröstmjölk hela livet av flera anledningar.

Bröstmjölk innehåller cirka 68 kilokalorier (kcal) per deciliter.

För en vuxen kvinna med ett dagsbehov av energi på cirka 2 500 kcal/dag eller för en vuxen man med ett dagsbehov på 3 000 kcal/dag skulle det innebära 3,7 respektive 4,4 liter bröstmjölk per dag. En kvinna som ”ammar fullt” producerar sju till åtta deciliter bröstmjölk per dag vilket innebär att det skulle behövas fem ammande kvinnor per vuxen individ för att täcka hans/hennes energibehov.

Dessutom, av energin i bröstmjölk kommer 52 % från fett, 6 % från protein och 42 % från laktos, vilket inte stämmer överens med vad vuxna bör äta enligt näringsrekommendationerna.

Bröstmjölken saknar ju också helt kostfibrer vilka anses vara viktiga för vår hälsa på flera sätt.

/ Marie Löf Forskare i nutrition 46

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Kan halsryggen opereras?

Finns det någon forskning kring atlaskotan (i halsryggen) och dess nerver som skadats i en olycka? Kan man opereras om man är förlamad efter en sådan skada? /Carina Karlsson

Svar

Skador i halsryggen är särskilt känsliga eftersom halsryggmärgen är avgörande för funktion i armar och ben, och har betydelse för andningsmuskulatur, hjärtaktivitet, blodtryck med mera.

En operation i halsryggen efter skada, oavsett nivå, kan tryckavlasta ryggmärg och nervrötter, och stabilisera halskotpelaren, vilket är viktigt för det långsiktiga resultatet.

Skada på nerver som kommit ut från ryggmärgen, så kallade ”rotskador”, på halsryggsnivå kan i viss mån repareras med kirurgisk teknik, men för övriga

ryggmärgsskador oavsett nivå finns idag tyvärr inte någon specifik behandling.

Forskningen inom fältet är dock mycket intensiv. I djurförsök har man exempelvis uppnått goda resultat med förbättrade nervfunktioner efter att man opererat in konstgjorda nerver och tillfört speciella tillväxtfaktorer och celler, inklusive stamceller.

Vid skada i halsryggen är varsam hantering, tidig diagnos och tidig stabilisering viktig för att skydda och bevara ryggmärgsfunktioner och för det långsiktiga resultatet. Och i dag har utvecklingen av multidisciplinära traumateam, moderna operationsmetoder, postoperativ intensivvård samt specialiserade centra för rehabilitering avsevärt förbättrat prognosen.

/ Mikael A Svensson Professor i neurokirurgi

Foto: Istockphoto, Getty Images

Svar

Kan människokroppen fungera normalt på enbart flytande föda? /Viktoria

Svar

Ja, det räcker med flytande näring som man dricker eller får via sond. Men omfattande forskning visar också att det går att leva många år genom att få alla näringsämnen via dropp in i blodbanan.

Teoretiskt kan man leva på detta sätt ett helt liv.

Forskare vid Karolinska Institutet lade på 1960-talet grunden för dagens moderna fullvärdiga dropp-näringslösning, genom att de bland annat utvecklade den fettemulsion som gör näringen komplett.

En av de mest kända patienterna, Judy Taylor från USA, var tvungen att operera bort hela tarmpaketet på 1970-talet på grund av blodpropp. Hon fick enbart näring via dropp, och levde i över 20 år med detta samtidigt som hon bodde hemma och uppfostrade sina tre barn.

Till slut dog hon tyvärr av en infektion, vilket är en av riskerna med långvarig näringstillförsel via dropp.

Tarmsystemet klarar sig även om det inte tillförs föda att arbeta med, men det kan ske en viss tarmcellsförminskning på tarmens insida.

/ Jörgen Nordenström Professor i kirurgi

Foto: Istockphoto

Flytande kost hela livet?

Kroniskt trött efter streptokocker?

Har streptokocker samband med långvarig svår kronisk trötthet? Jag känner flera personer som efter exempelvis halsfluss, men även körtelfeber, blivit långvarigt sjuka. /Ann-Katrin Andersson

Svar

Täppt i en näsborre i taget?

Vid förkylning blir jag täppt i en näsborre i taget, vilken av dem skiftar hela tiden. Varför? /Mayra Simon

Svar

Näsans anatomi och slemhinnans svullnad är de viktigaste faktorerna som påverkar luftflödet genom näsan.

Olika tider på dygnet är slemhinnan olika svullen och en förskjutning sker mellan höger och vänster sida med två till sex timmars mellanrum. Regleringen styrs bland annat av nerver. Impulser som styr blodfyllnaden av stora kärl

i näsan når ömsom vänster ömsom höger sida. Man brukar tala om att svullnaden av nässlemhinnan ”cyklar”. Cyklingen styrs av de autonoma nerverna och de i sin tur av någon form av ”inre klocka”.

Nerverna tillhör det autonoma nervsystemet, ett system som reglerar omedvetna kroppsfunktioner såsom blodcirkulation, andning och andra fenomen som vi inte kan styra med viljan.

Dessutom finns tryckreceptorer på kroppsytan och i de inre organen, som via samma typ av nerver kan påverka blodfyllnaden av näsans båda hålrum.

Det är dessa tryckreceptorer som gör att luftflödet minskar genom den ”nedre” näshålan då man ligger på sidan.

När man är förkyld finns alltid en inflammatorisk grundsvullnad på båda sidor av näshålans slemhinna. När man på toppen av detta lägger den naturliga sidväxlingen upplever patienter som är förkylda den naturliga näscykling som de normalt är ovetande om. Det är också tryckreceptorerna som gör att den som är förkyld blir mer nästäppt i liggande ställning.

/ Lars Olaf Cardell Professor i öron-, näsoch halssjukdomar

Det finns ingen forskning som visar att just streptokocker är kopplade till kroniskt trötthetssyndrom.

Däremot så finns det studier som visar att många som drabbas av kroniskt trötthetssyndrom har haft en ordentlig bakterie- eller virusinfektion, däribland körtelfeber orsakad av Epstein-Barr virus.

/ Anna Norrby Teglund Professor i medicinsk mikrobiell patogenes

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok.

Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2013

47

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Friskt. När forskare letade efter allvarliga biverkningar hos cirka 300 000 flickor mellan 10 och 17 år som vaccinerats mot HPV fann de inte fler än i kontrollgruppen.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsamBritish mans med danska Medical kollegor följt upp Journal HPV-vaccinerade flickor oktober via patientdataregis2013 ter. Syftet har varit att undersöka förekomst av ett stort antal sjukdomar hos de vaccinerade flickorna för att på så sätt kartlägga eventuella allvarliga biverkningar.

Lisen ArnheimResultaten visar att Dahlström. det inte finns någon Foto: Stefan statistisk ökning av de Zimmerman undersökta sjukdomarna hos de vaccinerade flickorna jämfört med ovaccinerade.

I studien ingår nära en miljon Publicerad i:

48

Medicinsk Vetenskap №4–2013

svenska och danska flickor födda mellan 1988 och 2000. Ungefär 300 000 flickor som HPV-vaccinerats har jämförs med ungefär 700 000 ovaccinerade. Alla flickorna var mellan 10 och 17 år och vaccinationerna gjordes någon gång mellan 2006 och 2010.

Forskarna har följt upp 53 olika diagnoser som samtliga kräver sjukhus- och/eller specialistvård, bland annat blodpropp, vissa neurologiska sjukdomar samt vissa autoimmuna sjukdomar, som typ 1-diabetes. Ingen av dessa sjukdomar förekom i högre utsträckning i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade. Lindriga biverkningar, som övergående feber och övergående svullnad vid injektionsstället, undersöktes däremot inte.

– Man kan se vår studie som en del

Autoimmune, neurological, and venous thromboembolic adverse events after immunisation of adolescent girls with a quadrivalent human papillomavirus vaccine in Denmark and Sweden: cohort study Arnheim-Dahlström L, Pasternack B, Svanström H, Sparén P, Hviid A British Medical Journal oktober 2013

Foto: Istockphoto

HPV-vaccin gav inga allvarliga biverkningar

av ett samhälleligt larmsystem; och då har vi inte sett några signaler om att HPV-vaccinering innebär risk för allvarliga biverkningar. Men givetvis kommer vi fortsätta följa upp HPV-vaccinering på längre sikt, både vad gäller effektivitet och eventuella allvarliga biverkningar, säger Lisen ArnheimDahlström, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

I Sverige erbjuds flickor mellan 11-12 år HPV-vaccinering inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 2012. Totalt har över 120 miljoner doser av det HPV-vaccin som används i Sverige använts världen över.

Kronisk granulomatös sjukdom är en ovanlig Lancet immunbristsjukdom oktober som drabbar små barn 2013 och som medför återkommande, ofta svårbehandlade infektioner.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete schweiziska kollegor utvecklat ett protokoll för att optimera förbehandlingen med cytostatika, Moustapha det cancerläkemedel Hassan. som ges till barn med Foto: Stefan kronisk granulomatös Zimmerman sjukdom innan en stamcellstransplantation. Genom att skräddarsy doserna inför transplantationen har forskarna åstadkommit en ökad överlevnad med minimala biverkningar hos patienterna.

- Vi kan nu presentera en överlevnad på 93 procent. Och det är med tillgängliga cytostatika, alltså inga nya läkemedel. Det är ett fantastiskt resultat! Det är särskilt glädjande då det är små barn som vi nu kan hjälpa, säger Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning vid institutionen för laboratoriemedicin och en av forskarna bakom studien.

Resultaten är så bra att forskarna nu påbörjat en liknande dosstudie på patienter med leukemi.

Publicerad i:

Reduced-intensity conditioning and HLA-matched haemopoietic stem-cell transplantation in patients with chronic granulomatous disease: a prospective multicentre study Gungör T, Teira P, Slatter M, Hassan M et al The Lancet oktober 2013 Optimerat.

Skräddarsydd behandling räddade fler barn.

Förvånande. Ärrbildning begränsar konsekvenserna av en ryggmärgsskada, visar ny forskning.

Fler av höstens toppublikationer listade i korthet : Nya gener kopplas till Alzheimers Meta-analysis of 74,046 individuals identifies 11 new susceptibility loci for Alzheimer’s disease Lambert J-C, Ibrahim-Verbaad CA, Harold D, Keller L, Fratiglioni L, Graff C, et al.

Nature Genetics oktober 2013

Ärrvävnad minskar ryggmärgsskada

Positivt fem år efter luftstrupsbyte The first tissue-engineered airway transplantation: 5-year follow-up results Gonfiotti A, Jaus MO, Barale D, Baiguera S, Comin C, lavorini F, Fontana G, Sibila O, Rombolà G, Jungebluth P, Macchiarini P Lancet oktober 2013

Vid ryggmärgsskador Publicerad i: kapas de nervfibrer som Science leder signaler mellan november hjärnan och resten av 2013 kroppen. Funktionsnedsättningen blir ofta livslång, eftersom de nervfibrer som gått av inte växer ut igen. Den ärrvävnad som bildas vid skadan har ansetts hindra återväxt av nervfibrer och många föreslagna Jonas Frisén. behandlingsstrategier har Foto: Martin inriktats på att minska Stenmark bildningen av ärrvävnad.

I en aktuell studie gjord på möss hindrade forskare stamcellerna i ryggmärgen, som utgör en av de huvudsakliga källorna till ärrvävnaden, från att bilda nya celler efter en skada. De fann då att när ärrbildningen blockerats på detta sätt sprack skador på ryggmärgen med tiden upp allt mer, vilket resulterade i att ytterligare nervfibrer gick av. Dessutom dog fler nervceller i ryggmärgen hos de djur där stamcellerna hämmats.

- Våra resultat tyder på att ökad, snarare än minskad, ärrbildning från stamceller skulle kunna begränsa konsekvenserna av en ryggmärgsskada, säger Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.

Resident neural stem cells restrict tissue damage and neuronal loss after spinal cord injury in mice Sabelström H, Stenudd M, Réu P, Dias DO, Elfineh M, Zdunek S, Damberg P, Göritz C, Frisén J Science november 2013

Riskgener för Sjögrens syndrom identifierade Variants at multiple loci implicated in both innate and adaptive immune responses are associated with Sjögren’s syndrome Lessard CJ, Li H, Adrianto I, Kvarnström M, Jazebi H, Wahren-Herlenius M et al Nature Genetics oktober 2013 48 nya genvarianter kopplas till MS Analysis of immune-related loci identifies 48 new susceptibility variant for multiple sclerosis International Multiple Sclerosis Genetics Consortium (IMSGC) McCauley, Olsson T et al Nature Genetics september 2013 Ny bättre teknik för att mäta geners aktivitet i enskilda celler Smart-seq2 for sensitive full-length transcriptome profiling in single cells Picelli S, Björklund ÅK, Faradani OR, Sagasser S, Winberg G, Sandberg R Nature Methods september 2013

Foto: Istockphoto

Rätt dos cytostatika gav ökad överlevnad

Visst genuttryck kopplat till sjukdomsutveckling vid blodsjukdom Identification of gene expression-based prognostic markers in the hematopoietic stem cells of patients with myelodysplastic syndromes Pellagatti A, Benner A, Mills KI, Cazzola M, Giagounidis A, Perry J, Malcovati L, Della Porta MG, Jädersten M, Verma A, McDonald E-J, Killick S, HellströmLindberg E, Bullinger L, Wainscoat JS, Boultwood J Journal of Clinical Oncology september 2013 Medicinsk Vetenskap №4–2013

49

Aktuellt vid KI KALENDERN

Tips på aktiviteter med Karolinska Institutet Utställning Historien om Nobelpriset i fysiologi eller medicin Upplev Nobelprisatmosfär på bibliotekets nya utställningsvägg genom nedslag i historien med hjälp av både privata och offentliga föremål, som tillhört fyra olika Nobelpristagare. Alfred Nobel, mannen bakom Nobelpriset, presenteras också.

Var: Universitetsbiblioteket, Karolinska Institutet campus Huddinge.

När: Pågår till och med den 13 december.

Start. Början på något stort.

Välutrustad gigant född

Foto: Erik Cronberg, Hanna Lind (Appelgren)

Biomedicum, en toppmodern anläggning särskilt utvecklad för experimentell medicinsk forskning, har nu börjat byggas på Karolinska Institutet campus Solna. Förutom mer forskningsyta ska laboratoriet även ge nya möjligheter att använda gemensam infrastruktur. Hit ska 1 700 forskare och annan personal flytta när huset står klart 2018.

50

Under en ceremoni i september medverkade Karolinska Institutets rektor Anders Hamsten, regiondirektör Sten Wetterblad från byggherren Akademiska Hus Stockholm, utbildningsminister Jan Björklund, kommunstyrelseordförande i Solna, Pehr Granfalk, och landshövding Chris Heister, alla med spadar i högsta hugg.

Grönt ljus för den stora forskningsstudien LifeGene Efter två års stopp kan forskningsstudien LifeGene återupptas den 1 december efter ett beslut i riksdagen i oktober. Datainspektionen stoppade tidigare LifeGene med motiveringen att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Lagen som nu införs är tidsbegränsad till och med 2015 i väntan på att en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning ska bli klar. Syftet med LifeGene, som på sikt planeras omfatta en halv miljon svenskar och genomförs av sex olika universitet, är att kartlägga orsakerna bakom våra vanligaste folksjukdomar för att i framtiden kunna förebygga, diagnostisera och behandla dem.

Medicinsk Vetenskap №4–2013

Forskning på tre minuter Riksfinal Forskar Grand Prix Nio forskare tävlar om att under tre minuter presentera sin egen forskning på det mest fängslande, inspirerande och pedagogiska sättet.

Alva Appelgren, doktorand vid Karolinska Institutet, som vann Stockholms delfinal tidigare i höstas, deltar.

Var: Debaser Medis, Medborgarplatsen 8, Stockholm.

När: 5 december kl 19.00. forskargrandprix.se Föreläsningar Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin Lyssna på professor James E. Rothman, professor Randy W. Schekman och professor Thomas C. Südhof, årets mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet campus Solna.

När: 7 december kl 13.00–15.30.

Föreläsning Forskning om äldre “New intimate relationships in later life” Var: Konferensrummet, Aging Research Center, Gävlegatan 16, 8 tr, Stockholm.

När: 12 december kl 11.00–12.00.

För fler tips se ki.se/kalender

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER MÄTBARA RESULTAT KeepWalking har tagit fram en evidensbaserad metod för stegräkning. Med hjälp av världsledande stegräknare och en forskningsbaserad webbtjänst kan du erbjuda FaR®, fysisk aktivitet på recept. t Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd t Följ patienters fysiska aktivitet i detalj t Möjlighet att modifiera rekommendationer och slussa vidare till en fortsatt aktiv livsstil Läs mer och beställ stegräknare och webbtjänster på keepwalking.se. Du kan också kontakta oss på 070 - 403 21 91.

keepwalking.se

KI Alumni & Friends

Foto: Scanpix

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Gå med idag! ki.se/alumni

Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Världens vassaste hjärnor Vill du arbeta med några av de vassaste hjärnorna i världen? På Karolinska Institutet finns världsledande forskare inom allt från cancer och neurovetenskap till folkhälsa och vårdvetenskap. Vill du samarbeta eller har du själv en idé inom medicin och hälsa? Kontakta Innovationskontoret på Karolinska Institutet så berättar vi mer. ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00 Innovationskontoret - Kostnadsfri idérådgivning och näringslivssamverkan

Var femte vuxen person i Sverige vårdar, stödjer eller hjälper en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning.

Läs mer om forskning och utveckling inom anhörigområdet på:

www.anhoriga.se Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Specialistklinik för hjärt- och kärlsjukdomar och klinisk fysiologi spetskompetens centralt i Stockholm och Vällingby utredning, diagnostik och behandling kombinerad mottagning kardiologi/klinisk fysiologi/sömn samarbete med primärvård och sjukhus hög patientupplevd kvalitet och god tillgänglighet

Nu finns en uppdaterad och utökad engelsk upplaga av den tidigare hyllade boken Koagulationsnytt: Essential Guide to Blood Coagulation - för alla som möter koagulations- och blödningstillstånd i sitt dagliga arbete.

”Detta är en kunskapsbank som borde finnas på varje klinik och laboratorium och som en tummad, välläst personlig skatt för den intresserade.”

Essential Guide to Blood Coagulation, Andra upplagan Förlag: Wiley-Blackwell Redaktörer: Margareta Blombäck och Jovan Antovic ISBN 978-1-118-28879-5 Boken kan köpas på Amazon, Adlibris och Bokia.

Stockholm City Kungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Tfn 08-505 215 00 Fax 08-505 215 01

Vällingby City Pajalagatan 56, pl 2 165 62 Vällingby Tfn 08-505 215 80 Fax 08-579 729 20

www.shc.se

Nobelkryss

Tävling!

Lagom till Nobelveckan har Medicinsk Vetenskap låtit konstruera ett specialkryss med medicintema.

DEN AV PRISTAGARNA SOM IDAG ÄR PROFESSOR I CELLBIOLOGI VID YALE UNIVERSITY

Vilket ord bildas i de gula rutorna om de läses uppifrån och ner? Skicka in ordet senast 7 januari 2013 till medicinskvetenskap@ki.se så deltar du i utlottningen av tre exemplar av forskaren Johan von Schreebs senaste bok. Obs! Ange namn och adress.

LIVMODER

LITET LIKNÖJD SKELETT- FÅGEL? BEN KLÖS

RÖNN- DE TALUGNLUND I LAR BURVATTEN SPÅRET SPRÅK? HATTARNAS HÖVDINGAR

ÅRETS MEDICINPRIS BELÖNAR FORSKNING KRING CELLENS TRANSPORTSYSTEM. VAD KALLAS DE SMÅ FORDONSPAKETEN?

TENZING GYATSO I EXIL

HÄMMANDE INTE SANNOLIK

TUNGA MUMLADE WARG KELTERNA

ANAR

KÅRE GLANA ÄMNAR

METALLISKT GRUNDÄMNE BAMAKOBO MEDICAL SCHOOL I USA

ENZYM SOM SÖNDERDELAR URINÄMNE

TUBERKULOS

TETITEL PARTIKEL I CYTOPLASMAN

SNABBBEDÖMNING

PLANET OCH GUDOM

CELLKONSTANS RIKSFÖRBUNDET MOT REUMATISM

KRYDDA TALADE VARMT

PRISTAGARE TIM 2001

GORE LÄGGER PÅ

STOLPSTAD SANKT ARTIKELFORDON SÄNDS

KORT ZLATAN?!

REGEL TRÄD HAR EN VINDEL

SÅNGER KOMMER DET TILL?

UTSER TUMLARBOSS?

AVSLUTAR SAFARI HANDLA STÅR FÖR NY LEMURKRYSS 2013

APELSINIDE PETRÉN SOM LIKNANDE KVAL

GRUNDAR

AMERICIUM PRÄKTIG

DRYCK INDISK LUTA

Foto: Istockphoto, Pierre Zoetterman (Nobel)

ÄTTELÄGGEN VIDGNING AV YTLIGA BLODKÄRL KORT FÖR UNIT

MÄRR LERA WÄGNER EXTAS

VISSA MÖRDARCELLER

SALLAT BETE AREAN YTLIG PRAKT ERBIUM PILLER

BILDFORMAT I SUNDSVALL?

FARKOST

VAR VÄL BILDMANNEN

Konstruktör: Lena Holmlund Medicinsk Vetenskap №4–2013

53

Ögonblicket

”Världspressen väntade” För Medicinsk Vetenskap berättar ordföranden i Nobelkommittén, Juleen Zierath, om stunden då det stod klart vem som skulle få årets medicinpris - och om vägen dit.

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Tomas Söderlund

Namn: Juleen Zierath Titel: Professor i klinisk integrativ fysiologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Aktuell: Filar just nu på talet hon ska hålla till medicinpristagarnas ära den 10 december.

54

Medicinsk Vetenskap №4–2013

”Den 7 oktober presenterade vi förslaget på årets pristagare i fysiologi eller medicin för de 50 professorerna i Nobelförsamlingen. Då hade vi i Nobelkommittén arbetat väldigt hårt med underlaget i ett helt år och haft många lärorika och livliga debatter. Församlingen antog vårt förslag men fortfarande återstod några timmar innan pristagarna skulle offentliggöras. En trappa ner väntade världspressen.

Den känslan, att vara en av få som känner till något som inom kort kommer att få explosionsartad spridning över hela världen, är spännande.

Sedan jag blev ordförande i Nobelkommittén har jag gått från att vara en privat person till att bli en offentlig person. I många sammanhang kommer människor fram till mig för att berätta vem de anser borde få priset.

Många tror att jag har mycket större inflytande över vem som ska tilldelas priset än vad jag faktiskt har, det händer till och med att de tror att det är jag som bestämmer vem som ska få ekonomi- eller fredspriset. Jag blir också regelbundet kontaktad av forskare som nominerar sig själva, jag har fått underlag tjocka som telefonkataloger på främmande språk och långa beskrivningar på experiment som de menar att jag ska utföra för att förstå att de borde tilldelas Nobelpris. Då förklarar jag att självnomineringar inte är tillåtna.

Som första kvinna på den här positionen har jag fått extra mycket uppmärksamhet. Själv är jag lite betryckt över att unga kvinnliga forskare runt om i världen idag tycks känna ungefär samma avsaknad av kvinnliga förebilder som jag själv upplevde i början av min karriär för 30 år sedan. Jag vill gärna vara deras förebild.

Men jag är inte feminist i den bemärkelsen att jag inte vill begränsa mig till att föra fram just kvinnor. Jag tror att vetenskapen stärks av mångfald i alla dess former, inte bara kön. Idag är också många andra grupper underrepresenterade i forskningen, till exempel forskare från vissa delar av världen.”

" & ' *

2 % (,' # % '+ #% % &" &' % "' !& "' %"! & - (& +

', ' !"&(& ' ! #% * , & , $ ( !' % &" ! !-* , * ! % "'

%&' "%' 1

#

#

$ , "%& % +', % % &" '% & %' ! % $ % ! % " #, %, !! % ! %!& " ' & ' ! & % 1 &$%" ' ! % ' & "' ! % %#&' " + &$"* #%' & ' "' + 1

Trygghet fÜr büde patient och närstüende Stockholms Sjukhem erbjuder palliativ (lindrande) vürd fÜr patienter med svüra symtom av sin sjukdom och fÜr patienter som befinner sig i livets slutskede. Den palliativa vürden bygger pü en helhetssyn som tar hänsyn till büde patientens och de närstüendes behov.

Läs mer om vür verksamhet pü www.stockholmssjukhem.se

FÜrdjupa dig i det senaste inom vetenskap, etik och samhällsdebatt! &

' &

&

HON STARTA LĂ„KARUPPROPEDE T Lollo Makdessi intervjuas av P C Jersild

4 & 2013 Okt–De INTERPRESS

c Pris 95:–

3076-04

7 388307 609502

RETURVECKA

Frälsning genom mystik och home opati Nedprioriterad mÜdrahälsa Människor utställ da pü zoo Nyhumanism i stället fÜr nyatei sm Samhällsansvar och forskningsansvar Richa Sü formades en rd Dawkins: vetenskapsman

v 49

Dan Larhammar ) Anna Bergst rÜm ) Sofia Jeppss Josefin Hallgren on ) Jackie Jakubo wski ) Charmkvark Daniel Nord ) Anna LinnÊa Persson ) Olle Häggs Josefin Branzell trÜm Hertz ) Eskil Franck ) BjÜrn FjÌsta d

Just nu erbjuder vi Medicinsk vetenskaps läsare att prova

2 nr fĂśr 98 kr!

Beställ idag! sansmagasin.prenservice.se Ange internetkod 221-221254

POSTTIDNING B

Tillsammans bidrar vi till läkemedel som förbättrar och räddar liv

Din partner inom Life science

APL är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel och en av de ledande kontraktstillverkarna inom Life science i Sverige. APL har fyra produktionsanläggningar för analys, utveckling och tillverkning av läkemedel.

Läs mer på www.apl.se