Medicinsk Vetenskap nr 3 2015

En miljon svenskar dricker för mycket Nummer 3 / 2015

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 September 2015 Pris: 50 kronor

ooops!

Forskarna om överdriven tro på positivt tänkande

e x p e r t en

”Anorexi handlar inte om fixering vid utseendet” ö g o n b l i c ke t

Geni – eller mani?

Optimism? Jag tror jag hoppar det!

PLUS: psykopater / aborter / mitokondrier

ta ö re g s

ER

NS

LÄKARE

U TA

n vä

f

ANNONS

N GRÄ

Join 15 000 fellow alumni! ki.se/alumni

Innehåll

№3—2015 Framsteg 7 8

Så ger du bäst feedback Växter i medicinens tjänst

I fokus 22 Nyfiken på optimism – forskarna om kraften i positivt tänkande 26 Perspektiv: Abortlagen 40 år 29 Han minns tiden före: ”En av tusen kvinnor dog”

Möt forskarna 13 Hallå där: Karolina Sörman ”Psykopater är inga monster” 16 Tre forskare som jagar tiden 42 Ätstörningsexperten ”Det handlar inte om utseendefixering”

37 Vändningen. Håkan Liljekvist valde livet framför alkoholen.

54 Ögonblicket: Simon Kyaga om en manisk och kreativ patient

Foto: Martin Stenmark, Erika Weiland, Istockphoto. Illustration: Anders Kjellberg.

På djupet: Alkoholberoende 30 Allt fler riskbrukar alkohol – men hjälp finns 33 Thomas dricker lagom: ”Jag gav mig själv nya vanor i present” 35 Testa ditt drickande 40 Tveksam nytta även av små mängder alkohol

Varning. Positivt tänkande löser inte allt.

Pyttesmå. Men fel i cellens energifabrik ger svår sjukdom.

Alltid i MV 9 10 14 20 47 50 52 53

Närkoll på mitokondrier I korthet Utblick Tidslinjen: Djurförsök Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

22 Genjakt.

Cynthia Bulik vill förstå ätandets biologi.

9 8

Växtkraft. Ris kan leverera medicin.

42

Medicinsk Vetenskap №3–2015

3

Redaktören har ordet

VÅR STÖRSTA UTMANING är inte att lära nytt, utan att lära om”. Cynthia Bulik, professor i ätstörningar vid Karolinska Institutet, citerar i min intervju den amerikanska feministen Gloria Steinam när hon pratar om det svåra att ändra på en föreställning, även om den visar sig vara felaktig. Att personer som lider av ätstörningssjukdomen anorexia nervosa frivilligt skulle svälta sig för att få en vackrare kropp är en sådan föreställning, menar Cynthia Bulik. Ett av hennes forskningsmål är att förstå den biologiska förklaringen till varför hennes patienter får ångestlindring av att inte äta. Hon pekar på tvillingsstudier som visar att det finns en betydande genetisk bakgrund till sjukdomen och lyfter det faktum att förekomsten av anorexi är ungefär densamma världen över, oavsett skönhetsideal.

Genom åren har hon mött många patienter och anhöriga som blivit lättade av att höra att det finns en biologisk bakgrund till sjukdomen.

I detta finns också en vilja att bekämpa stigmatisering av anorexi i synnerhet och av psykiska sjukdomar i allmänhet. De är ju som andra sjukdomar med enda skillnaden att de drabbar hjärnan, menar Cynthia Bulik.

I detta nummer är flera andra forskare inne på samma spår. Simon Kyaga pekar på den tunna gränsen mellan genialitet och sjukdom när han berättar om ett möte med en manisk – och framgångsrik – konstnär och patient. Karolina Sörman har studerat psykopati i sin avhandling och vill nyansera vår stereotypa bild av psykopater som onda. Och Predrag Petrovic beskriver våra känslor utifrån ett biologiskt perspektiv i sin nya bok om emotionell instabilitet, tidigare kallat borderline personlighetsstörning. Om vi kan förstå att dessa individer inte är ”besvärliga och överdramatiserande” utan lider av vad som kan beskrivas som en form av emotionell adhd, kan bemötandet av dem förbättras, menar han. Även alkoholberoende, som är ämnet för fördjupningen i detta nummer, är en sjukdom Tips eller som har omgärdats av många funderingar? tabun. Men det är inte ovanMejla oss på medicinskvetenligt, hela en miljon svenskar skap@ki.se brukar alkohol på ett riskabelt sätt. Forskningen visar glädjande nog att det ganska lätt går att hjälpa en stor andel av dessa personer, om de bara söker och får tillgång till rätt vård. Att alkoholberoende alltid är svårbehandlat verkar vara ännu en föreställning vi behöver lära om.

4

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Medarbetare i detta nummer André de Loisted Frilansfotograf André har alltid varit väldigt nyfiken på nya möten och platser.

Intresset för att höra hur andra lever och har det är väldigt starkt. När han inte fotar eller är med familjen rensar André huvudet genom att träna judo.

Karin Söderlund Leifler Frilansjournalist Karin Söderlund Leifler är disputerad biomedicinare som valde att lämna forskningen om bröstcancer för att bli vetenskapsjournalist.

Hon skriver främst med inriktning mot medicin, vetenskap och hälsa.

I detta nummer ger hon oss ett historiskt perspektiv på abort.

Annika Lund Frilansjournalist Annika Lund är i det här numret nyfiken på optimism och möter flera forskare som är skeptiska till den positiva psykologin. Innan hon började frilansa arbetade hon i nära tio år på Dagens Medicin, där hon skrev om både sjukvårdspolitik och medicin.

Dessutom: Mattias Alm, Fredrik Hedlund, Annika af Klercker, Ann-Cathrine Johnsson, Jenny Tollet, Erika Weiland och Frida Wennerholm.

Foto: Henric Lindsten, Hanna de Loisted, Ola Leifler, Thomas Mattsson.

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson (tjänstledig) Journalist Helena Mayer helena.mayer@ki.se Art Direction Agnes Dunder agnes@contentinnovation.se Omslagsfoto: Gettyimages Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Jan Carlstedt-Duke, Laura Fratiglioni, Ola Hermanson, Louise Sjöholm, Mattias Öberg.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap

Tryck E-print Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2015

5

ANNONS

Evidens

En tidning från Stockholms läns läkemedelskommitté – Stockholms ledande experter på läkemedelsbehandling.

I senaste numret av tidningen ger läke­ medelskommittén rådet att fler personer med alkoholproblem ska behandlas med läkemedel mot beroendet.

Läs tidningen på: janusinfo.se/evidens eller beställ pappersexemplar via: lakemedelskommitten@sll.se

Annons_Evidens_175x115.indd 1

2015-08-21 13:49

Stora medicinska framsteg har gjorts sedan det första fallet av hiv upptäcktes i Sverige för över 30 år sedan.

VAD

VET DU OM HIV IDAG?

Visste du att behandlingen av hiv i Sverige idag är så effektiv att den sänker virusnivån till praktiskt taget noll och gör att smittsamheten blir mycket låg? Att leva med hiv idag är inte som igår.

Testa dina kunskaper på www.folkhalsomyndigheten.se/hividag

Medicinsk vetenskap – annons 175x115.indd 1

2015-08-24 15:46

Det senaste inom medicinsk forskning

Konkret beröm har bäst effekt Säg ”Du valde rätt” istället för ”du är smart” om du vill maxa ditt barns eller dina elevers prestation.

Foto: Gettyimages.

I en ny studie undersöktes effekterna av två olika typer av feedback. När försökspersonerna fick berömmet ”du är smart” blev de mer stressade, mindre motiverade och presterade något sämre än när de fick höra ”du valde rätt”. Forskarna drar slutsatsen att det är bättre att ge konkret beröm som är direkt kopplat till prestationen än att bedöma en persons karaktär.

– De här resultaten är viktiga för de som skapar digitala verktyg för feedback. De är även relevanta för lärare och föräldrar, för att de ska veta vilken typ av beröm som bäst ökar prestation och motivation, säger forskaren Alva Appelgren som nyligen disputerat i ämnet vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Studierna visade också att direkt feedback under en övning i form av positiva ljud för rätt svar och negativa ljud för fel svar är störande och de elever som utsattes för detta presterade sämre än de som fick utföra uppgifterna utan direkt feedback. En annan slutats var att elever som tror att förbättring är möjligt slutför fler övningar än de som tror att våra förmågor är medfödda och inte kan ändras. Jenny Tollet

Medicinsk Vetenskap №3–2015

7

Framsteg 2 × växtkraft

Tobaksplantor producerar hiv-skydd Med hjälp av en ny metod kan man använda tobaksplantor för massframställning av läkemedel mot sexuell överföring av hiv. Forskare vid Karolinska Institutet utvärderar nu effekten av medicingelen.

Plantor hjälper till i läkemedelsjakten.

Text: Helena Mayer Sedan tidigare är det känt att ett protein som finns i rödalger, Griffithsin, kan binda till hiv och skulle därmed teoretiskt kunna förhindra att viruset infekterar slemhinneceller i underlivet.

För att läkemedlet ska kunna användas i utvecklingsländer som har högst förekomst av hiv, har amerikanska forskare utvecklat en billig metod för massproduktion med hjälp av tobaksplantor.

Det går till så att rödalgsgenen som producerar Griffithsin injiceras i ett vanligt förekommande tobaksvirus, som sedan i sin tur får infektera en tobaksplanta. När viruset förökar sig, så mångdubblas även genen för proteinet i växten. Efter några veckor skördas

plantan, proteinet renas fram i stora mängder och bereds i en gel.

Kristina Broliden, professor vid institutionen för medicin, Solna, och hennes forskargrupp, har under många år kartlagt det naturliga immunförsvaret mot hiv-infektion i slemhinnan i underlivet hos riskutsatta kvinnor.

Sedan ett år tillbaka arbetar gruppen i ett femårigt internationellt forskningsprojekt som nu ska utvärdera effekten av Griffithsin.

Projektets första år gick ut på att få igång en storskalig och finjusterad produktion av proteinet i växthusmiljö i USA där tobaksplantorna odlas. Nu går man vidare med apstudier för att inom två år göra en första studie i människor.

– Det unika med medicingelen är att den neutraliserar hivpartiklarna, utan risk för resistensutveckling, och kan användas innan man har sex med en hivsmittad partner, både vaginalt och rektalt, säger Kristina Broliden.

Genetiskt modifierat ris som producerar antikroppar mot rotavirus kan i framtiden komma att ges till människor i utvecklingsländer. Där dör årligen över 500 000 barn i infektionssjukdomen, som kan bryta ut trots vaccin.

Antikropparna ersätter inte vaccinet, utan ges förebyggande eller som behandling om sjukdomen bryter ut.

– Ris har en massa fördelar. Det kan förvaras torrt under lång tid, man kan äta det kokt eller bara avkoket, man kan mala ner det och ändå finns antikropparna kvar, säger Lennart Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, en av forskarna i forskargruppen, som nu hoppas gå vidare med studier på människor av antikroppsproducerande ris.

8

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Foto: Istockphoto.

... och ris kan bära på virusmedicin

Närkoll på mitokondrier Framsteg

Cellens egna energifabriker Hur?

Text: Frida Wennerholm Illustration: Anders Kjellberg

Mitokondrierna bildar energi i form av ATP när socker, protein och fett omvandlas till koldioxid och vatten i en process som kallas cellandning. Genetiska mutationer kan göra att processen fallerar och kan då leda till utvecklingen av många olika sjukdomar.

Vad? Att kontinuerligt omvandla mat till energi är mitokondriens jobb.

De små ellipsformade organellerna finns inuti cellen och omsluts av dubbla membran. De har eget DNA som ärvs från mamman då spermiens mitokondrier förstörs vid befruktningen.

Var? Mitokondrier finns i nästan alla kroppens celler men mängden varierar beroende på celltyp, där celler som behöver mycket energi, som hjärn- och muskelceller, har fler än till exempel blodceller.

Och? Nedsatt funktion i mitokondrierna kan ha koppling till bland annat Parkinsons och Alzheimers sjukdom, visar aktuell forskning vid Karolinska Institutet. Det pågår även försök att framkalla celldöd i cancerceller genom att blockera delar av mitokondriernas maskineri.

Källa: Anna Karlsson, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

ki.se

DNA-kanin. Forskare har hittat en ny enklare metod att vika DNA till tredimensionella strukturer.

”Om man undviker att äta fiberrika fullkornsprodukter är skadan större” Agneta Åkesson, forskare vid Institutet för miljömedicin apropå en undersökning gjord av Livsmedelsverket, som visade att svensk pasta har en högre halt av det hälsofarliga ämnet kadmium än pasta från Italien. Hon vill inte larma utan istället arbeta för att på sikt minska spridningen av kadmium till miljön.

Källa: SvD

Ny metod gör nanostrukturer av DNA som funkar i kroppen Fysiologiskt. Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats konstruera mer

avancerade origamistrukturer av DNA som också tål de låga saltkoncentrationer som finns i kroppen.

Den önskade strukturen ritas i form av ett polygonobjekt i ett 3D-program.

Med hjälp av mjukvara, som forskarna har utvecklat i samarbete med datavetare på Aalto universitet i Helsingfors, görs sedan automatiska beräkningar av hur sekvenserna i DNA:t ska se ut. När de tillverkade DNA-sekvenserna sedan blandas med varandra i en saltlösning bygger de ihop sig själva till rätt struktur.

– Den nya tekniken är enklare att använda och innebär dessutom att vi nu får strukturer som både går att vika och är hållbara i den saltkoncentrationer som förekommer i kroppen. Det ger helt nya möjligheter för biologisk användning av DNA-nanoteknologi, säger Björn Högberg vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som varit ansvarig för studien. Nature juli 2015

10

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Nervigt. Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats bygga en fullt fungerande nervcell med hjälp av organisk bioelektronik. Den innehåller inga ”levande” delar, men har förmågan att härma och kommunicera med mänskliga nervceller på samma sätt som dessa kommunicerar med varandra.

– Så småningom tror vi att vår konstgjorda nervcell kan opereras in i en patient och känna av de kemiska signalerna i en del av kroppen och sedan kopplas så att signalsubstanser levereras i en annan del av kroppen. Det öppnar nya möjligheter för forskning och behandling av neurologiska sjukdomar, säger Agneta Richter-Dahlfors, forskningsledare vid Swedish medical nanoscience center vid institutionen för neurovetenskap. Biosensors & Bioelectronics juni 2015

Foto: Erik Benson (DNA-kanin), Istockphoto.

Konstgjord nervcell kunde kommunicera

KBT via nätet bra mot sömnsvårigheter Hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet har lika god effekt vid allvarliga sömnproblem som gruppbehandling. Det visar forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet som under åtta veckors tid låtit 48 försökspersoner med insomni antingen få gruppbehandling med KBT eller internetbaserad KBT, vägledd av en psykolog.

Svårt att Sex månader efter sova?! avslutad behandling var Internetbaserad tre av fyra i båda grupKBT kan hjälpa. perna fria från sömnproblem. De hade också färre depressiva symtom, trots att dessa inte hade behandlats.

– Depression är mer svårbehandlat om patienten samtidigt har sömnproblem och risken för återfall är större. Därför är det viktigt att behandla sömnproblem som ett eget problem, säger Kerstin Blom, doktorand Självmordsmetod sig av någon annan metod vid institutionen för klinisk speglar framtida risk än förgiftning, som hängneurovetenskap och en av Livsavgörande. Forskare vid ning, strypning, kvävning, forskarna bakom studien.

Behaviour Research and Karolinska Institutet har drunkning, skjutvapen, kniv Therapy juli 2015 identifierat över 34 000 persamt hopp från hög höjd, soner som vårdades innelöpte en betydligt högre risk liggande på sjukhus under att inom en nära framtid Läkemedel för minst ett dygn någon gång ta sitt liv. Risken för ett svårläkta sår i sikte under åren 2000 till 2005 för senare självmord var också Hopp. Ett internationellt avsiktlig självskada. Patienbetydligt högre om persoforskarlag lett från Karoterna följdes sedan fram till nen vid försökstillfället var linska Institutet har visat 2009 via Socialstyrelsens diagnostiserad med bipolär att så kallade mikroRNA är dödsorsaksregister. sjukdom, psykossjukdom involverade i sårläkningsResultaten visar att de eller depression. Journal of Clinical Psychiatry juni 2015 processen, en upptäckt som som vid försöket har använt i framtiden kan leda till nya läkemedel för svårläkta sår.

– Resultaten visar att miR-132 är viktigt under övergången mellan inflammationsfasen och nybildav de som lämnar ningsfasen och fungerar fängelse efter en sexualdärför som en kritisk reglebrottsdom döms för nya rare vid läkning av hudsår. sexualbrott inom 10 år, Eftersom miR-132 har en enligt Niklas Långström, läkande effekt är det ett professor vid institutionen för attraktivt mål för läkememedicinsk epidemiologi och delsutveckling för kroniska biostatistik, apropå att sår, säger Ning Xu Landén, Hagamannen blir villkorforskningsledare för stuligt frigiven. dien vid institutionen för medicin, Solna. Journal of

10

Illustration: Getty images.

%

Clinical Investigation juni 2015

Få risker med rökavvänjningsmedel Falskt alarm. Rökavvänj-

ningsläkemedlet vareniklin (Champix) ökar inte risken för varken självmordsförsök, självmord, brott, psykoser, trafikolyckor eller trafikbrott, något som tidigare befarats. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och University of Oxford.

I studien ingick 70 000 personer i Sverige som förskrevs vareniklin mellan 2006 och 2009. Forskarna kunde inte hitta något statistiskt samband mellan förskrivning av läkemedlet och flertalet av de tidigare rapporterade biverkningarna. De tolkar resultaten som att tidigare varningsrapporter troligen inkluderat ett antal felkällor.

En liten riskökning fanns dock för depression och ångest hos vareniklinanvändare som tidigare hade fått en psykiatrisk diagnos, något som enligt forskarna behöver bekräftas i nya studier.

BMJ juni 2015 Medicinsk Vetenskap №3–2015

11

ANNONS

3-R Över 20 års erfarenhet av hjärt-kärlsjukdomar

Stockholm Heart Center är en kombinerad mottagning för klinisk fysiologi och kardiologi och en av de största hjärtspecialistmottagningarna i Sverige.

Vi utreder och behandlar patienter med hjärt-kärlsjukdom och vi arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting.

Stockholm City Kungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Telefon 08-505 21 500 Telefax 08-505 21 501 www.shc.se

Replace Refine Reduce

De etiska frågeställningarna kring djurförsök är många. På webbplatsen djurförsök.info sätter vi forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsök behövs, samt hur principer som 3-R ska styra hur forskningen bör utvecklas och bedrivas.

Vi vill bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsöks betydelse inom medicinsk forskning och för samhället.

Vällingby City Pajalagatan 56, plan 2 162 65 Vällingby Telefon 08-505 21 580 Telefax 08-579 72 920 www.shc.se www.shc.se Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Molekylärbiologi

Organisk kemi

Biokemi

bioteknik Specialister på patent inom kemi och life science www.novitaspatent.com

info@novitaspatent.com

Polymera material cellulosateknik

Immunologi

Hallå där Framsteg Text: Ann-Cathrine Johnsson Foto: Mattias Ahlm

”Psykopater är inga monster” Psykopati är ofta stereotypt beskrivet, menar forskaren Karolina Sörman som fördjupat sig i ämnet och vill nyansera bilden.

KAROLINA SÖRMAN är neurobiolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Man måste skilja mellan psykopatiska drag, som många människor kan ha till viss grad, och psykopati som är en personlighetsstörning, menar forskaren Karolina Sörman.

Hur väl stämmer den generella bilden av psykopater med verkligheten?

– Ofta beskrivs psykopater som onda, kallblodiga monster eller som personer som finns i var och varannan företagsledning. Båda dessa stereotypa bilder är felaktiga. Man kan ha vissa psykopatiska drag, som att vara manipulativ, orädd eller självupphöjande, utan att för den sakens skull uppfylla de medicinska kriterierna för psykopati. En verklig psykopat däremot, uppvisar i hög grad flera av dessa karaktärsdrag i kombination med avvikande antisociala beteenden, som bristande impulskontroll och i vissa fall även kriminalitet och våldsamhet. Denna kombination av avvikande personlighetsdrag och beteenden innebär att personen ofta får stora problem i samvaron med andra människor.

Till exempel verkar de inte reagera på samma sätt på rädsla och bestraffning som gemene man vilket kan leda till ett hänsynslöst beteende.

Hur stor andel svenskar som kan klassas som psykopater i medicinsk mening vet vi inte då det saknas studier gjorda i Sverige, men enligt brittiska studier rör det sig om mindre än 1 procent av befolkningen.

Vad kom du fram till i din avhandling?

– Hittills har psykopatiska drag framför allt undersökts hos kriminella. Vi har utvärderat alternativa modeller och bedömningsinstrument, utvecklade i USA, som även kan användas i ickekriminella grupper. De här modellerna har inte tidigare testats i Sverige men vi kunde se att de stämde väl med det

svenska rättsväsendets uppfattning om vad psykopati är. Vi kunde också se att psykopatibedömningar inte alltid är så tillförlitliga i den kliniska vardagen, det vill säga när två läkare bedömde samma person så kom man ibland fram till olika resultat. Detta behöver studeras närmare.

Har du ändrat din människosyn efter att du fördjupat dig i psykopati?

– Jag har fått en ökad förståelse för det komplexa samspel som finns mellan personlighetsdrag och beteenden.

Att ha uttalade psykopatiska drag kan leda till en rad problem, men kan även till viss del vara fördelaktigt i specifika sammanhang. En annan sak som har slagit mig är att vi människor hela

tiden speglar oss i varandra. Det finns ju alltid en mottagare som blir charmad, och kanske känner sig speciell i samvaro med en person med uttalade psykopatiska drag, som ofta är grandios och självförhärligande.

I ditt arbete har du träffat många personer med psykopatiska drag. Hur var det?

– Jag har mött individer som var väldigt motsägelsefulla på så vis att de verkade välfungerande och ibland till och med charmiga, samtidigt som de hade en fundamental brist på insikt kring vad de orsakat andra människor.

Troligen finns biologiska förklaringar till detta men mer neurobiologisk forskning behövs för att förstå personer med psykopati bättre.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

13

Framsteg Utblick ”Vi har en grupp tonåringar som har svårt att komma i säng före klockan ett på natten” Sömnforskaren John Axelsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap kommenterar ett politikerförslag om att införa sovmorgnar i skolan i större utsträckning. Han tror det vore bra att låta barn börja tidigast halv nio redan från och med mellanstadiet. Källa: SvD Zzzzz

Äntligen!

Men det första malariavaccinet hjälper inte alla.

Efterlängtat. Världens första malariavaccin har fått klartecken av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, att användas till spädbarn i afrikanska länder med hög malariarisk. Nästan 600 000 människor dör av sjukdomen varje år varav de flesta är barn och behovet av ett vaccin är därför mycket stort.

Det har tagit läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline 30 år att utveckla vaccinet RTS,S mot malariaparasiten plasmodium falciparum, som ska säljas under namnet Mosquirix. Vaccinet är godkänt för att användas till barn som är mellan sex veckor och 17 månader gamla, detta trots att det inte fungerar så bra på alla barn. Resultatet av fas 3-studierna visade bara på ett minskat sjukdomsutbrott på 27 procent i åldersgruppen sex till tolv veckor och 46 procent för barn som var 5-17 månader. EMA rekommenderar trots detta vaccinering av båda åldersgrupperna. Senast 14

Medicinsk Vetenskap №3–2015

i november 2015 ska WHO komma med sina rekommendationer för hur vaccinet ska användas. ema.europa. eu juli 2015

Cancerceller kunde backas till normala Genombrott. Amerikanska forskare har i en studie lyckats få cancerceller hos människor att börja växa normalt igen efter att de injicerats med mikroRNA. MikroRNA är korta, enkelsträngade RNA-molekyler som finns utspridda i alla celler. De har förmåga att blockera tillverkningen av proteiner i kroppen och instruerar cellen om den ska växa eller dela sig. Forskarna upptäckte att mikroRNA kontrollerar produktionen av proteinet PLEKHA7, som finns i felaktig mängd i cancerceller vilket leder till att de delar sig okontrollerat.

Genom att injicera mer mikroRNA i cancerceller från bröst, lunga och urinblåsa i provrör kunde forskarna

“starta om” produktionen av PLEKHA7 och därigenom få cellerna att växa normalt igen. Upptäckten ses som ett genombrott, och forskarna hoppas att kunskapen ska leda till nya alternativa cancerbehandlingar till cellgifter och kirurgi i framtiden.

Nature Cell Biology augusti 2015

63 500

Så många gillade nyheten om att forskare vid Karolinska Institutet skapat en konstgjord nervcell som kan kommunicera med mäskliga nervceller när den lades ut på Facebooksidan ”I fucking love science”.

Se även notis på sidan 10.

Stabilisering. Vid Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och galna ko-sjukan infekteras människa eller djur av prioner, ett smittämne som infekterar hjärnbarken i det centrala nervsystemet. Prionerna gör att kroppseget protein får en felaktig form och förökar sig så att nervcellerna dör. Sjukdomen leder till svåra hjärnskador och har ett snabbt och dödligt förlopp. Men nu visar forskare vid Linköpings universitet i en studie att de kan skräddarsy en slags molekyler, luminiscenta konjugerade polymerer (LCP), som kan stabilisera prioner i mushjärna och därigenom förhindra dem från att orsaka celldöd.

I studien testade forskarna olika blandningar av LCP på möss som infekterats med prioner. Det mest lovande alternativet ökade överlevnaden hos mössen med mer än 80 procent, jämfört med de djur som inte injicerades med LCP. Forskarna skriver i ett pressmeddelande att detta kan vara första steget mot en effektiv prionbehandling.

Science Translational Medicine augusti 2015

Foto: Istockphoto.

Malariavaccin får premiärgodkänt

Blockerad prion kan hindra galna ko-sjukan

ANNONS

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to:

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

Trygghet genom hela karriären Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder dig genom din karriär. Om du en dag skulle stå utan jobb kompletterar vår inkomstförsäkring a-kassan, och vi coachar dig vidare i din karriär.

Erik Allard är ombudsman på Naturvetarna för universitetsanställda och forskarstuderande.

www.naturvetarna.se

LY F T E R N AT U R V E TA R E

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap.

Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.

Tre forskare som jagar tiden

k c i T

Ta c Namn: Linus Bengtsson.

Titel: Läkare och forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Forskar om: Hur mobiltelefondata kan effektivisera katastrofhjälp.

16

Medicinsk Vetenskap №2–2015

Vid akut sjukdom eller fara kan det vara bråttom, riktigt bråttom.

Möt tre forskare som vill effektivisera tiden innan hjälp når fram.

Text: Ann-Cathrine Johnsson Foto: Mattias Ahlm

ck!

”Att följa mobiler kan rädda liv” ”Efter en katastrof startar alltid stora befolkningsrörelser. Det försvårar arbetet med att snabbt få fram livsnödvändig hjälp till de behövande. I samband med jordbävningskatastrofen i Haiti 2010 startade vi ett forskningsprojekt i syfte att följa de folkvandringar som följde. Jag lyckades etablera ett samarbete med den största mobiloperatören i Haiti, och vi fick tillgång till deras registrerade samtal i anonymiserad form med information om från vilken plats samtalet kopplats upp ifrån. På så sätt kunde vi följa hur två miljoner telefoner rörde sig på Haiti både före och efter jordbävningarna.

När kolerautbrottet kom 10 månader senare hade vi redan systemet uppsatt.

Det var tillfredsställande att se hur dessa miljontals data som vi såg på skärmen kunde förvandlas till meningsfulla kartor som sedan användes direkt i räddningsarbetet.

Jag har varit med och grundat stiftelsen Flowminder, där vi implementerar de här lärdomarna i stor skala i fattiga länder, just nu i Nepal. Jag tycker att det är fascinerande att man kan hjälpa folk i en så enormt stor skala på den här samhällsnivån och lockas speciellt av realtidselementet, eftersom det ligger så långt ifrån vad vi vanligtvis gör inom folkhälsa, där undersökningar planeras år i förväg och resultat presenteras långt därefter.”

Läs mer: flowminder.org

Medicinsk Vetenskap №3–2015

17

Tre forskare som jagar tiden

”Livsavgörande hur samtalet tas emot”

Namn: Katarina Bohm.

Titel: Docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset.

Forskar om: Hur akut sjukdom kommuniceras och identifieras hos larmcentralen.

18

Medicinsk Vetenskap №3–2015

”Larmcentralen är den första länken i vårdkedjan när vi blir akut sjuka och är därför en viktig del i sjukvården. För att vi ska få fram rätt resurser till rätt person, och i rätt tid krävs god kommunikation vid den första kontakten. Om det blir bra beror både på larmoperatören och på den som ringer in.

Det allra bästa är om den sjuke själv har möjlighet att prata. Ringer man för någon annan ska man helst stå bredvid personen det gäller, så att man kan beskriva omständigheterna väl. Som larmoperatör kan man vinna tid genom att försöka lugna ner stressade personer eller förmå lamslagna och rädda att agera. Det är viktigt att ha ett öppet sinne och en god förmåga att lyssna. Det är inte bara vad som sägs som betyder något, utan hur det sägs. Normalt i kommunikation använder vi ju alla sinnen, men här finns bara hörseln till hjälp.

I min forskning har jag tittat närmare på vissa sjukdomssituationer där det är väldigt bråttom, som stroke, blodförgiftning och hjärtstopp. För att snabba på bedömningen och öka träffsäkerheten i samtalen undersöker vi i ett nytt projekt om man med teknologins hjälp kan använda bildöverföring till exempel av en skada, från inringarens smarta telefon till larmoperatören. Det kan också handla om att försöka hitta nyckelord som ofta används, så att larmoperatören snabbt kan ställa ytterligare frågor när just dessa ord dyker upp. I ett internationellt samarbete har vi ställt frågor till tjugo europeiska länder hur deras larmcentraler hanterar samtal kring hjärtstopp. Alla länder gör väldigt olika och vi kan lära av varandra.

Oavsett vad vi har för effektiva tekniska lösningar, så faller allt om vi inte har en god kommunikation. Mer kunskap på området kan rädda fler liv och minska lidande. Det känns inspirerande och viktigt.”

”Med enkla metoder kan vi rädda fler” ”De första minuterna efter ett hjärtstopp är helt livsavgörande. Därför är det viktigt att hitta nya metoder för att få fram hjälp i tid.

I vår forskning har vi sett att hjärtlungräddning i väntan på ambulansen fördubblar chansen till överlevnad. Vi kan också se ett tydligt samband mellan antalet utbildade hjärt- lungräddare och andelen livräddande försök, och i förlängningen hur många som överlever.

För att få fler att bli hjärt- lungräddare behöver vi prata om de här frågorna och avdramatisera dem. Det är till exempel viktigt att vi når ut till allmänheten med det enkla budskapet att det värsta man kan göra vid hjärtstopp, är att inte göra någonting alls. En metod som ökat andelen som får hjärt- lungräddning i väntan på ambulans är det så kallade SMS-livräddarsystemet där mobil positionering används för att larma ut frivilliga livräddare till patienter med hjärtstopp.

Enligt min mening skulle exempelvis skolor, arbetsplatser och officiella institutioner erbjuda sina anställda hjärtlungräddningsutbildning och alltid vara utrustade med hjärtstartare.

Som hjärtläkare har jag upplevt en frustration över att det är så många som avlider i detta tillstånd varje år i Sverige.

Det har fått mig att brinna för att vi med förhållandevis enkla metoder kan rädda fler till livet.”

Namn: Jacob Hollenberg.

Titel: Hjärtläkare och docent på Södersjukhuset samt forskningsledare vid Centrum för hjärtstoppsforskning.

Forskar om: Nyttan av snabbt omhändertagande av patienter med livshotande tillstånd som hjärtstopp. Forskningen inbegriper hela behandlingskedjan, från hemmet till ambulansen och vidare till sjukhusets akut- och intensivvårdsavdelningar.

Läs mer!

Nya resultat kring hjärtstopp publicerade i ansedda tidskriften NEJM, se Topplistan sidan 50.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

19

Tidslinjen Djurförsök

Snabba fakta: Sveriges sju djurförsöksetiska nämnder får årligen in tusentals ansökningar om forskningsstudier med försöksdjur, och de flesta godkänns. I Sverige måste alla som är inblandade i försöken först gå en försöksdjursutbildning där det bland annat diskuteras både om och varför människan har rätt att använda djur inom forskning.

Djuren som har fört forskningen framåt Djur har sedan länge använts i forskning.

Och det är inte utan skäl: 91 av 105 Nobelpris i fysiologi eller medicin har gått till upptäckter som gjorts tack vare djurförsök.

200. Aristoteles funderade. ”Eftersom människans inre är okänt måste vi titta på andra djur vars inre liknar människans”, ska de gamla grekerna ha sagt i samband med de allra tidigaste studierna på djur.

200

Text: Frida Wennerholm

1600 1891. Saliv gav insikt.

Ivan Pavlov demonstrerade klassisk betingning med hjälp av hundar vilket ökade kunskapen om bland annat matsmältningssystemets funktion.

1700

1796. Djur gav oss vacciner. Hundratals miljoner människor hann dö i smittkoppor innan det första vaccinet utvecklades, där djur användes vid produktionen. Edward Jenner sägs ha fått en ahaupplevelse då en mjölkpiga sa att hon inte kunde få smittkoppor då hon redan haft kokoppor. Preparatet döptes sedan till ”vaccin” efter det latinska namnet på ko – vacca.

20

Medicinsk Vetenskap №3–2015

1900

1800

1916. Flugor slog igenom. Bananflugan kommer in i laboratorier världen över och blir överlägsna försöksdjur i forskningsgrenen genetik.

1881. Bakteriernas patologi avslöjades.

Genom studier på får kunde man bevisa att vissa sjukdomar, som till exempel mjältbrand, orsakas av mikroorganismer.

Foto: Istockphoto. Illustration: Istockphoto.

1651. Kycklingars utveckling kartlades. Forskning på kycklingembryon visade att komplexa strukturer successivt utvecklades från ett och samma anlag.

1996. Klonen Dolly föddes. Innan fåret Dolly trodde forskarna att cellens förmåga att utvecklas till olika celltyper var oåterkallelig. Nu visades att en redan utvecklad specialiserad cell kunde överföras till ett obefruktat ägg och bli ett helt nytt får.

1922. Hundar testade insulinet först. När det första insulinet användes vid behandling av diabetespatienter hade det först prövats på hundar och visat god effekt.

1920

1940

1990

Brun Ulfhake.

IDAG

1945. Gnagare fick premiärantibiotika.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin gick till upptäckarna av den första antibiotikan. Penicillin produceras av en speciell mögelsvamp och testades inledningsvis på möss. Idag används antibiotika för att rädda livet på miljontals djur och människor.

Framtidens utmaningar

Uttrycket 3R, som står för reduce, refine, replace, innebär att man ska försöka minska antalet djur, förbättra teknikerna samt ersätta djurförsök med andra metoder.

2000

2007. Möss får ökad betydelse.

Forskarna bakom den första knock out-musen med modifierat DNA belönades med Nobelpriset i fysiologi och medicin. Med hjälp av dessa möss kunde man demonstrera hur genetiska förändringar kan orsaka sjukdom.

Foto: Istockphoto, Ulf Sirbom (Ulfhake).

”Ersätta” gamla metoder Leverceller och livmoderceller är några av de celltyper människor kan donera till forskning. Cellerna odlas i laboratorier där bland annat läkemedelspåverkan studeras. På så vis kan man slippa vissa djurförsök. ”Förfina” befintliga metoder Hur försöksdjuren behandlas under försöken kan förbättras ytterligare och det behövs mer forskning om hur man genom nya metoder kan undvika bland annat injektioner eller andra ingrepp på djuren.

Källor: The History of Animals, by Aristotle. Translated by D’Arcy Wentworth Thompson. The Embryo Project Encyclopedia (embryo.asu.edu). The official web site of the Nobel Prize (nobelprize.org). The global resource for scientific evidence in animal research (animalresearch.info), djurförsök.info.

2015

Mål: Att helt undvika onödiga djurförsök För att ett forskningsresultat ska anses etablerat måste det gå att upprepa samma experiment med samma resultat. Det innebär att förutsättningarna måste kunna standardiseras. När det gäller forskning med djurförsök är detta speciellt viktigt då djurens hälsostatus och stressnivå kan påverka resultaten. Djuren kan även reagera olika på omgivningsfaktorer som lukt eller ljus, vilket kan ha inverkan. − För att öka reproducerbarheten av djurförsök har Karolinska Institutet inlett ett stort standardiseringsarbete. Tack vare detta kommer vi kunna minska antalet djur som används betydligt. Om alla följer samma standard innebär det färre variabler att utreda om något i försöket inte fungerar, säger professor Brun Ulfhake, verksamhetschef för komparativ medicin.

Runt om i Sverige finns även ett stort antal forskargrupper som jobbar med att hitta nya ersättningsmetoder till djurförsök, som till exempel tredimensionella cellodlingar. − Forskningsområden som toxikologi, giftlära, har kunnat ersätta stora delar av sina djurförsök med alternativa metoder medan andra områden fortfarande kräver dessa försök. Men inom en snar framtid tror jag att vi kommer att se betydande framsteg då stort fokus just nu ligger på att hitta ersättningsmetoder.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

21

Nyfiken på Optimism

Att

Kroppen har självläkande resurser och de går att stimulera med tankekraft. Men kan vi verkligen bli friskare bara genom att muntra upp oss? Vi har talat med forskarna som vill värna negativa känslor och varna för käcka uppmaningar.

positivt 22

Medicinsk Vetenskap №3–2015

tänka Foto: Istcokphoto.

Text: Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №3–2015

23

skilsmässor och olyckor ska drabba oss i den utsträckning som de rent statistiskt gör, säger Mikael Landén.

I KAN DEN KLASSISKA FRÅGAN: Är glaset hel- eller halvfullt? Svaret anses beskriva hur optimistiska vi är, inte sällan tillsammans med en hurtig uppmaning om ökad optimism. Men kan man skaffa sig en ljusare syn på omvärlden eller är vi relativt stabila på denna punkt? Och vad styr egentligen hur optimistiska eller pessimistiska vi är?

Enligt Mikael Landén, professor i psykiatri vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, finns en betydande genetisk komponent i hur vi ser på omvärlden. Den kompletteras sedan med miljöfaktorer under uppväxten tills vårt grundtemperament tagit form. Vårt dagliga humör kan sedan variera, men i botten verkar vi ha en relativt fast läggning. Vi är antingen lagda åt det optimistiska hållet, med god självkänsla och orädsla inför att bryta ny mark, eller åt det pessimistiska, med god blick för faror och varningstecken.

– Ur ett evolutionärt perspektiv är det lätt att förstå varför båda anlagen finns kvar och är välspridda i befolkningen. Men optimister är ofta lite lättsammare att umgås med och det skulle kunna förklara varför befolkningen som helhet är viktad åt det optimistiska hållet. Vi vet att den som har en mycket realistisk bild av verkligheten ofta uppfattas som en dysterkvist. Vi vet också att människor i genomsnitt har en alltför positiv bild. Vi tror inte sjukdomar, 24

Medicinsk Vetenskap №3–2015

MEN ÖVERDRIVEN OPTIMISM är skadlig. Den som är i ett maniskt skov ser extremt ljust på tillvaron och den egna förmågan och då behövs sjukvårdens hjälp. Den hjälpen söks ibland motvilligt, eftersom inledningen av en manisk fas kan vara behaglig. De överdrivet positiva tankarna saknar dock förankring i verkligheten, så den sjuka utsätter sig ofta för risker och tar på sig för stora uppgifter. Detta sker samtidigt som patienten sover allt mindre.

– Det här måste man medicinera mot. Akut mani är ett tillstånd där patienten riskerar att dö. Till slut kan patienten helt sluta sova och i värsta fall orkar inte hjärtat längre, säger Mikael Landén.

En akut manisk fas behandlas i första hand med antipsykotiska läkemedel eller litium. Syftet är att justera stämningsläget till det normala. Men det väcker frågan om hur behandlingens mål bör se ut – när anses ett stämningsläge egentligen vara normalt? Och måste man nå ett normalt stämningsläge när det är behagligt att ha lätt förhöjd självkänsla, utan att utsätta sig för risker?

I den kliniska vardagen är detta inte en svår fråga, säger Mikael Landén. Där utgår man från funktionsnivån och stämningsläget före sjukdomen. Utifrån detta resonemang är stämningsläget neutralt när det inte längre hindrar någon i det vardagliga livet och när personen är som han eller hon ”brukar vara”.

– Att uppleva glädje eller ledsenhet har inget syfte i sig självt. Vårt stämningsläge är kroppens sätt att säga åt oss att vi ska fortsätta eller sluta med det vi gör. Därför ska man måna om negativa tankar, för de visar att kroppens system fungerar. Negativa tankar signalerar att vi inte trivs och att vi bör försöka förändra något i vår tillvaro.

Det är först när positiva eller negativa tankar börjar leva ett eget liv, frikopplade från och opåverkade av våra livsomständigheter, som de behöver behandlas. Alltså när humöret stjälper i stället för hjälper oss, säger Mikael Landén.

Överdrivet negativa tankar behöver behandlas, precis som överdrivet positiva. Vid depression hör nedstämdhet och tankar av skuld och misslyckande till bilden. Det finns starkt stöd för att dessa känslor går att vända vid mild till måttlig depression genom att bryta negativa tankemönster. Det går att göra med till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi, som hjälper patienten att ompröva mörka tankar och se verkligheten i ett ljusare sken. En annan metod som bygger på liknande principer är ACT, acceptance and commitment therapy, där patienten lär sig acceptera sådant som inte kan ändras, som kronisk smärta.

Målet är att ringa in vad man kan och vill göra och försöka leva enligt sina värderingar, vilket ger känsla av mening och höjd livskvalitet.

– Det handlar om att träna sin hjärna att tänka på nya sätt, att aktivera sig och få nya erfarenheter. Man kartlägger vid vilka situationer negativa tankar och undvikandebeteenden uppkommer och tränar sedan nya beteendemönster.

Det kanske låter enkelt, men det kräver engagemang och uthållighet, precis som vid annan träning, och behandlingen behöver utföras av välutbildade terapeuter för att vara effektiv, säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

När depression behandlas med KBT är risken för återfall lägre än vid läkemedelsbehandling.

– Det undersöks ofta hur stress, sömnbrist eller andra negativa faktorer som sorg, nedstämdhet och ofrivillig ensamhet påverkar vår hälsa. Det finns färre studier om hur känslor av lust, glädje och sammanhang kan utgöra en positiv motkraft med läkande effekt. Men även detta behöver mätas och följas om man vill ha en riktig bild av hur ohälsa uppstår och bäst bör behandlas, säger Mats Lekander.

M E N H U R ÄR D ET för personer vars tankar inte är sjukligt mörka? Har de samma möjligheter att lära sig ljusare tankemönster – och kan det i så fall påverka deras hälsa?

Ja, säger man inom meditationsforskningen. Där anses positiva känslor vara något man kan träna upp och bära med sig som en förmåga. Enligt denna skola kan man medvetet för-

Foto: Minna Forsberg, Stefan Zimmerman.

Nyfiken på Optimism

Foto: Stefan Zimmerman , Istcokphoto.

stärka känslor av mening, sammanhang, lust och glädje, vilket tveklöst höjer livskvaliteten.

Men att öva upp sitt känsloliv på det här sättet kräver enligt meditationsforskarna engagemang, uthållighet och kompetent vägledning – precis som en KBT-behandling.

– Detta är något som ligger långt ifrån käcka uppmaningar om att allmänt försöka vara lite mer glad. Den som kommer med sådana uppmaningar och samtidigt försöker beskriva det som något som ger hälsovinster gör det för enkelt för sig, säger Mats Lekander.

I den extrema varianten av dessa tankar uppmanas individer att på egen hand försöka tänka och känna mer positivt för att på så sätt komma åt självläkande krafter i kroppen. I värsta fall riktas dessa uppmaningar mot personer som är svårt sjuka och då kan effekten bli den motsatta – lidandet förvärras.

– Det är en avart av positiv psykologi, där man utan vetenskapliga stöd lägger stort ansvar på en sjuk individ att bli frisk av sin egen kraft. Om det sedan inte lyckas, alternativt om den som är sjuk inte känner sig glad och positiv, då väcker det känslor av skuld och misslyckande som spär på lidandet, säger Mats Lekander.

M e n oavsett o m du är en muntergök eller en dysterkvist så går det faktiskt att med tankekraft komma åt självläkande krafter i kroppen. Detta studeras inom placeboforskningen.

Något förvånande har placeboeffekt ingenting med positivt tänkande eller optimism att göra. Det är numera känt att det faktiskt kvittar vad försökspersonen har för temperament – det har trots enträgna försök inte gått att ringa in en profil för en typisk placebosvarare. I stället anses effekten vara en normal reaktion från kroppen, en väntad och frisk respons på positiva förväntningar.

För det är vad det handlar om – positiva förväntningar, som byggs upp genom en trovärdig inramning.

– Man kan bygga trovärdighet på olika sätt, till exempel genom att ge placebopiller som till färg, form och smak liknar läkemedel som patienten sedan tidigare vet fungerar. Men man kan skapa väldigt övertygande arrangemang på andra sätt. Vid kirurgi kan patienten övertygas av att det är en omfattande insats som involverar många

”Även lust och glädje behöver mätas och följas om man vill ha en riktig bild av hur ohälsa uppstår och bäst bör behandlas” människor. Det finns mycket tydliga placeboeffekter inom vissa typer av kirurgi, säger Karin Jensen, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Hon berättar om studier där benskörhetspatienter med smärtsamma ryggfrakturer har lottats till att antingen få kirurgi där bencement stabiliserar den skadade kotan eller placebobehandling, där man sövt, skurit och sytt patienten utan att injicera bencementen.

Den smärtlindrande effekten har varit god i båda fallen, något som har

flera möjliga förklaringar. En går ut på att antiinflammatoriska och andra läkande effekter startar i kroppen när man skär i den, oavsett om bencement injiceras eller inte. En annan går ut på att den mycket övertygande inramningen skapar en förväntan om smärtlindring, vilket vid både placebobehandling och äkta kirurgi lockar fram frisättning av smärtlindrande endorfiner.

– De positiva förväntningarna skapas i hjärnan, det vill säga i nervsystemet. Det är tätt sammanvävt med vårt immunförsvar och kroppens antiinflammatoriska system. Jag brukar säga att man via dessa positiva förväntningar kan komma åt kroppens eget apotek. Det är lätt att glömma att många läkemedel bara är kopior av sådant som kroppen har möjlighet att producera själv, säger Karin Jensen.

Fenomenet har visat sig användbart för att lindra symptom vid en lång rad sjukdomar, som depression, långvarig smärta och Parkinsons sjukdom, för att nämna endast några.

– Det är nu visat att placebobehandling kan ha effekt inom en rad områden. Fenomenet finns otvivelaktigt.

Svårigheten för oss är att göra den här mekanismen kliniskt användbar, så att den kommer patienter till nytta. Det är vår nästa riktiga utmaning, säger Karin Jensen.

3 x Spännande studier om känslor Lottovinst påverkade inte lyckograd. I en på sin tid banbrytande studie jämfördes personer som vunnit storvinster på lotto med personer som blivit förlamade efter trafikolyckor. Grupperna låg mycket nära varandra när de skattade sin framtida lycka på en femgradig skala. Brickman, Journal of Personality and Social Psychology 1978 Att le gör dig gladare. Försökspersoner fick titta på serieteckningar med en penna i munnen. När de hade pennan mellan tänderna, så att mungiporna tvingades upp, så ansåg de att teckningarna var roligare än när de såg samma motiv med läpparna hopsnörpta kring pennan i en sur min. Strack, Journal of Personality and Social Psychology 1988 Sockerpiller hjälpte – trots att alla visste att det var socker. 80 patienter med IBS lottades till att få placebopiller eller ingen behandling alls. Patienterna fick höra att sockerpillren i tidigare studier skapat självläkande processer genom placeboeffekt.

Det var tillräckligt för att uppnå effekten – patienterna blev hjälpta i sin sjukdom.

Kaptchuk, Plos One 2010 Medicinsk Vetenskap №3–2015

25

Perspektiv Abort

För 40 år sedan trädde den svenska abortlagen i kraft och gav kvinnor rätt att själva bestämma om de vill avbryta en graviditet under de arton första veckorna.

Sedan dess har abortbehandling blivit mer effektiv och säker, accepterad och lättillgänglig.

Text: Karin Söderlund Leifler Illustration: Neil Webb/The Ispot

A

TT ETT PRESTIGE fyllt universitet som Karolinska Institutet forskar kring abort betyder väldigt mycket i världen.

Det menar Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, överläkare på Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset

26

Medicinsk Vetenskap №3–2015

samt chef för WHO:s samarbetscenter för reproduktiv hälsa.

- Det visar att det här är en viktig medicinsk fråga och att det finns ett akademiskt intresse för den. Det vi gör har betydelse för kvinnor i Sverige, men också för kvinnor i lågresursländer där konsekvenserna av bristen på säkra metoder blir värre, säger hon.

Osäkra abortmetoder tar nämligen ungefär 47 000 kvinnors liv världen

EN VIKTIG FÖRKLARING till den ökande andelen tidiga aborter är utvecklingen av medicinsk abort. Processen efterliknar det som händer i kroppen när fostrets stöts ut vid ett missfall.

Den medicinska aborten bygger mycket på forskning från Karolinska Institutet. I grunden ligger insikten om att en grupp ämnen kallade prostaglandiner har en rad effekter i kroppen. Senare upptäcktes att prostaglandin kunde stimulera livmodern att dra ihop sig och användas som abortbehandling.

Foto:Ulf Sirbom.

Säker abort räddar kvinnors liv

över varje år, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Det gör osäkra aborter till en av de största dödsorsakerna bland kvinnor globalt sett.

Kvinnors tillgång till, och möjlighet att göra, abort på ett säkert sätt skiljer sig enormt mellan olika länder. Medan en del länder har lagstiftning som ger kvinnan rätt att själv bestämma över sin kropp och göra abort under en del av graviditeten, är abort illegalt på många platser i världen. Men aborter görs ändå och då ofta på ett osäkert sätt.

Globalt genomgår drygt 21 miljoner kvinnor osäkra aborter varje år, främst i resurssvaga länder. De osäkra aborterna utgör enligt WHO nästan hälften av alla aborter i världen.

– Man vet att det inte går att minska antalet aborter genom att göra abortlagar mer restriktiva eller försöka undanhålla kvinnors möjlighet till abort.

Det som händer då är att kvinnorna gör abort ändå, men de kanske blir fördröjda och görs med osäkra metoder. Det enda sättet att minska komplikationer och dödlighet vid abort är att öka tillgängligheten till säkra metoder och att öka användningen av fungerande preventivmedel, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Under de 40 år som gått sedan den svenska abortlagen infördes har antalet aborter i Sverige legat stilla på en relativt jämn nivå, mellan 18 och 21 aborter per 1000 kvinnor i fertil ålder 15–44 år). Därmed inte sagt att det inte har skett förändringar. Andelen tidiga aborter, som utförs under de första nio graviditetsveckorna, har ökat från 45 procent i början av 1980-talet till 80 procent i dag.

”Mottot för vår forskning är att det ska vara ’from bench to bed to roadside’ för att ge kvinnor möjlighet till självbehandling.”

Den första abortbehandlingen med prostaglandin är jämnårig med den första månlandningen och utfördes vid just Karolinska Institutet år 1969.

– På 1960-talet, innan man började använda medicinsk abort, var medelgraviditetslängden vid en abort 17 veckor, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Kristina Gemzell Danielssons forskargrupp har successivt jobbat med att förenkla behandlingen. Nu används prostaglandinanalogen misoprostol, som från början utvecklades för att förebygga magsår men som visat sig ha ett brett användningsområde.

– Vi har visat att man kan använda misoprostol inte enbart för abort utan också för att behandla ofullständigt missfall eller abort, för att sätta igång en förlossning, behandla blödning efter förlossning, eller vidga livmoderhalsen.

Flera av de indikationer som vi har visat att misoprostol är verksam mot är sådana som bidrar till mödradödlighet, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Misoprostol är uppsatt på WHO:s lista över de mest nödvändiga läkemedel som behövs för grundläggande sjukvård och finns att få tag på i de flesta länder.

Medicinsk abort har betytt särskilt mycket i lågresursländer, där kirurgisk abort ofta är både svårtillgänglig på grund av läkarbrist och riskfylld.

Utvecklingen av metoden drivs framåt av forskning, som undersöker hur behandlingen kan göras enklare och mer lättillgänglig och i förlängningen rädda liv.

– Mottot för vår forskning är att det ska vara ”from bench to bed to roadside” för att ge kvinnor möjlighet till självbehandling, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Hennes forskargrupp publicerade nyligen två artiklar i The Lancet, varav den ena rörde behandling av ofullständig abort eller ofullständigt missfall på landsbygden i Uganda.

– Vi visade att behandling med misoprostol är lika bra som kirurgisk behandling, men lättare. Vi visade också att barnmorskor på landsbygden

i Uganda, där det är ont om läkare, kan ge den här behandlingen. Eftersom det här är ett mycket stort problem runt om i världen får den här studien stor betydelse och har också bidragit till nya riktlinjer från WHO, säger Kristina Gemzell Danielsson. ÄVEN PÅ HEMMAPLAN bedrivs forskning i syfte att förenkla den medicinska abortbehandlingen. I dag rekommenderas att kvinnan gör ett återbesök för att kontrollera att graviditeten inte fortsätter. Den andra studien som publicerades i The Lancet visade att det går att byta ut återbesöket mot ett specialgraviditetstest som kvinnan kan göra själv i hemmet.

– Vi ser att de flesta uteblir från återbesöket. De är friska kvinnor som har genomgått sin behandling och de ser inte anledningen till att de ska komma tillbaks när de mår bra. Kvinnorna uppskattade möjligheten att utvärdera behandlingen genom att göra testet hemma och på det sättet spara in ett vårdbesök. Vi tycker att det är viktigt med valmöjlighet, och nu kan man välja att göra det hemma om man föredrar det, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Fakta Medicinsk abort Medicinsk abort görs med en kombination av två läkemedel. Vid ett första tillfälle får kvinnan tabletter med läkemedel, mifepriston, som enligt abortlagen måste tas på sjukhuset/ kliniken. Läkemedlet hämmar effekten av hormonet progesteron och ökar livmoderns känslighet för prostaglandinanaloger som misoprostol. Efter några dagar ges misoprostol som startar livmodersammandragningar och vidgar livmoderhalsen så att fostret stöts ut.

Vid ett återbesök eller självtest i hemmet kontrolleras att aborten är fullständig.

Källor: Skånes universitetssjukhus, Kristina Gemzell Danielsson.

Oavsett var i världen man bor kan en oönskad graviditet utlösa starka, ibland motsägelsefulla känslor. Flera studier har visat att det är tiden före själva aborten som oftast upplevs som svårast av den abortsökande kvinnan.

– Forskning har visat att det inte är svart eller vitt, utan upplevelsen kring en graviditet liksom en abort kan rymma många olika känslor. Den oönskade graviditeten kan utlösa en kris medan aborten, om man får välja själv, kan vara en lösning på problemet.

Sedan upplever många en sorg över att livssituationen inte är sådan som man önskat sig, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Både svensk och internationell forskning har visat att abortbehandlingen ses som en nödvändighet och upplevs som en lättnad av majoriteten av kvinnorna som genomgår den.

– I Sverige har vi en abortlag som litar på att kvinnan är den som är bäst lämpad för att fatta beslut om sin kropp och sitt liv och hon behöver inte förklara sig. Kvinnors abortskäl kan sammanfattas som huvudsakligen grundade på en önskan om planerat föräldraskap.

Abort är en av de vanligaste medicinska åtgärderna. Nära hälften av alla kvinnor gör någon gång abort, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Abort är ett känsloladdat ämne och debatter kring abortrelaterade frågor blossar upp regelbundet. En sådan fråga som barnmorskor, läkare och gynekologer har engagerat sig i handlar om kvalitetsregister för abortbehandling. I dag samlar Socialstyrelsen in statistik, men enbart i åldersintervall och utan möjlighet att koppla behandlingen till vilken klinik den utfördes vid. Ett argument som framförts emot registrering av personuppgifter har varit att kvinnor som gjort abort inte ska kunna bli identifierade.

– I Sveriges sjukvård har vi hälso- och sjukvårdsregister för allt utom abort, även sådant som skulle kunna ses som känsligt, som psykiatrisk vård och substansbruk. I dag kan vi inte följa upp vad som händer efter en abort i form av komplikationer och biverkningar eller om vissa läkemedel leder till missbildningar när de används under graviditet.

Om vi vill ta reda på någonting måste det göras i form av stora prospektiva forskningsstudier där vi följer kvinnor framåt i tiden, eftersom vi i dag inte har Medicinsk Vetenskap №3–2015

27

Perspektiv Abort

1 2

Fakta: Aborter i Sverige

Vecka 3

Hur? Vilken metod som används påverkas av när i tiden aborten sker: Vid vecka 6 eller tidigare används medicinsk metod vid hela 97 procent av aborterna. Övriga 3 procent sker med kirurgisk metod.

Vid vecka 12 eller senare används däremot kirurgisk metod i de flesta, 91 procent, av fallen.

Källa: Socialstyrelsen

möjlighet att göra studier där vi samkör register mot varandra, säger Kristina Gemzell Danielsson.

I länder som till skillnad från Sverige har kvalitetsregister för abort, exempelvis Danmark, har forskare kunnat göra registerstudier för att kunna undersöka påstådda kopplingar mellan abort och negativa konsekvenser för kvinnan.

Samstämmiga studier har till exempel visat att abort inte ökar risken för varken psykisk ohälsa eller bröstcancer.

Läkare och forskare har också engagerat sig i debatten om abortgränsen vid sena aborter. Den medicinska utvecklingen har gjort att det har varit möjligt att rädda en liten andel av de barn som föds i vecka 22. Enligt abortlagen kan Socialstyrelsens rättsliga råd bevilja abort efter graviditetsvecka 18 om det finns särskilda skäl, men inte om fostret bedöms vara livsdugligt utanför livmodern. I dag tillämpas 21 veckor + 6 dagar som gräns för livsduglighet.

– Det finns ingen absolut övre gräns

4

40

Medicinsk Vetenskap №3–2015

38 37 36 35 34

33

32

79 %

31 30 29 28 27

9

25 24 23 22

5

6

26

7 10 8

11

14 % i den svenska abortlagen och det är just för att man ska kunna justera i takt med att det sker en utveckling. När abortlagen togs i bruk var gränsen för när i graviditeten man kunde rädda för tidigt födda barn betydligt senare och då hade man en högre praktisk gräns, som därefter successivt har justerats nedåt, säger Kristina Statistiken visar att färre än en procent av alla aborter i Sverige görs efter vecka 18. De flesta av dem görs på grund av fosterskador.

En av de faktorer som för 40 år sedan ledde fram till att Sverige antog lagen om fri abort var att svenska kvinnor åkte till Polen, där abort var tillåtet. Sedan dess har den katolska kyrkan ökat sin makt i Polen. I samma land som svenska kvinnor på 1960-talet åkte till för att få abort, är abort i dag i stort sett förbjudet. Och i många länder görs återkommande försök att begränsa abortlagarna, även i Sverige.

”Alla inskränkningar i aborträtten riskerar att skambelägga kvinnorna, vilket leder till att aborterna göms undan och riskerna ökar.”

28

39

12

13

18 14 15 16 17

19

20

21

1%

6% – Vi ser inte ett ökat, men ett mer strategiskt abortmotstånd i Europa.

Abortmotståndarna anpassar sina strategier efter vad de tror är möjligt att få igenom, så i stället för att propagera för ett förbud mot abort, försöker de få igenom inskränkningar steg för steg. Abortmotståndare i USA och inom Europa samordnar sig på ett sätt som vi inte sett förut och verkar till exempel på EU-nivå för att försöka få igenom inskränkningar i aborträtten, säger Kristina Ljungros, förbundsordförande i RFSU. I Spanien fick regeringen förra året backa från ett förslag som skulle ha gjort Spaniens abortlagar till några av de mest restriktiva i Europa. Men nya förslag om begränsningar i spanska kvinnors rätt till abort kom bara månader senare.

– Alla inskränkningar i aborträtten riskerar att skuld- och skambelägga kvinnorna, vilket leder till att aborterna göms undan, fördröjs och genomförs med större medicinska risker. Därför kan inskränkningar i kvinnors rätt till fri abort få otroligt allvarliga konsekvenser, säger Kristina Ljungros.

Foto:RFSU. Illustration: Niel Webb/The ispot.

Hur många? År 2013 gjordes ungefär 36 600 aborter i Sverige. Det motsvarar 20,3 aborter per 1 000 kvinnor.

När? Majoriteten av aborterna görs tidigt i graviditeten.

79 procent av aborterna görs till och med vecka 8.

14 procent görs i vecka 9–11, 6 procent i vecka 12–17 och 1 procent i vecka 18 eller senare (när tillstånd behövs).

Abort är inte tillåtet om fostret anses livsdugligt utanför livmodern. Idag går gränsen vid vecka 21 + 6.

Marc Bygdeman Krönika PROFESSOR EMERITUS

”En kvinna av tusen dog i komplikationer”

vid Karolinska Institutet. Han blev färdig läkare 1960, innan den nya abortlagen kom, och arbetade fram till år 2000 vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Foto: André de Loisted.

F

RAM TILL 1938, då vi i Sverige fick vår första abortlag, var abort förbjuden och straffbar. De enda aborter som utfördes då var sådana där kvinnans liv och hälsa var i fara. Enligte 1938 års lag var abort fortfarande förbjudet, dock med vissa undantag. Så sent som på mitten på 1960-talet, då det var vanligt att svenska kvinnor åkte till Polen för att genomgå aborter, förberedde Riksåklagaren åtal mot ett 40-tal av dessa kvinnor. Men protesterna mot den ”omänskliga” abortlagen blev starka och regeringen gav kvinnorna abolition och tillsatte 1965 en abortutredning som så småningom ledde till 1975 års abortlag som gäller än idag.

1938 års lag tillämpades restriktivt. För att få göra abort fick kvinnan i de flesta fall söka tillstånd hos dåvarande Medicinalstyrelsen. Ansökan krävde en utredning av gynekolog, psykiater och kurator.

I Stockholm var utredningen centraliserad till Mentalvårdsbyrån. Utredningen var säkert professionell men namnet Mentalvårdsbyrån torde dock ha givit en känsla av att kvinnor som sökte abort inte var mentalt friska. Även om kvinnan fick tillstånd till abort var det inte säkert att hon fick den utförd om gynekologen motsatt sig abort. Antalet legala aborter ökade till mellan 3000-5000 men antalet kvinnor som inte fick tillstånd till abort eller som inte kunde acceptera att genomgå den påfrestande abortutredningen var stor. Under 1940- och 50-talet beräknades att cirka 15 000 illegala aborter utfördes årligen och att en kvinna av tusen dog i komplikationer till främst illegala aborter. De illegala aborterna utfördes ofta av abortörer utan medicinsk kunskap med traumatiska skador på omgivande organ, blödning och infektioner som följd.

ALLA ABORTMETODER SOM användes var invasiva och eftersom utredningstiden var lång utfördes cirka 90 procent av abortingreppen efter 12:e veckan och majoriteten i vecka 16-17. De metoder som då användes var antingen ett bukingrepp

motsvarande kejsarsnitt eller ett 2-stegs ingrepp där man sprutade in koksalt via bukväggen in i fostervattnet. Båda metoderna var påfrestande för kvinnan och förenade med påtagliga risker för komplikationer.

Professor Sune Bergström hade 1960 kemiskt karakteriserat och renframställt en grupp av ämnen, prostaglandiner, vilket han fick Nobelpriset för 1982. Som jag kunde visa i min avhandling 1965 hade några av dem en kraftig livmodersammandragande effekt. Vår fortsatta forskning kunde så småningom visa att behandling med ett antiprogesteron i kombination med en låg mängd prostaglandin var en effektiv abortmetod med acceptabla biverkningar. Arbetet ledde till att medicinsk abort registrerades i Sverige 1992. Genom fortsatt utvecklingsarbete är det nu den vanligaste abortmetoden.

Vår nuvarande abortlag i kombination med medicinsk abort innebär att cirka 90 procent av alla aborter görs före 12:e veckan och i många fall av kvinnan själv. Eftersom det är en medicinsk behandling har barnmorskor i stor utsträckning kunnat ta över abortverksamheten.

Genom mitt arbete att utveckla nya abortmetoder har jag kommit i kontakt med hundratals abortsökande kvinnor. Vad jag har lärt mig är att abort för dessa kvinnor upplevs som det enda alternativet. Det finns all anledning att respektera kvinnans beslut och att göra handläggningen och själva abortbehandlingen så skonsam som möjligt.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

29

På djupet Alkohol

Ett glas 30

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Det stora flertalet alkoholberoende i Sverige har ett fungerande socialt liv med familj, bostad och arbete.

Totalt rör det sig om över en miljon svenskar som har en så hög alkoholkonsumtion att den anses skadlig eller innebära en risk för beroende.

för mycket Text: Fredrik Hedlund

Foto: Gettyimages.

Men nu börjar vården hjälpa även dessa.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

31

På djupet Alkohol

32

Medicinsk Vetenskap №3–2015

DAG E N S VÅR DIN SATSER fokuseras i huvudsak på de 50 000 med störst problem. Det är den traditionella missbruksvården som av historiska skäl drivs av socialtjänsten och inte av sjukvården. Men alla de andra med lätta till måttliga problem söker mycket sällan sjukvård för sina problem och de går definitivt inte till socialkontoret.

Därför startade Sven Andréasson landstingets alkoholmottagning på Riddargatan 1 i Stockholm för drygt tre år sedan.

– Alkoholberoende är ett stigmatiserat område. Hur gör man det mindre stigmatiserande och därmed lättare att söka? En del är ganska enkelt att ändra på. Till exempel att se till att man har trevliga lokaler och att man bemöter folk med normal respekt och vänlighet.

Det är värt att säga eftersom på det här området har folk blivit hunsade och det har styrts och ställts med dem på ett annat sätt än vad som är vanligt i vården, säger han.

På Riddargatan har han introducerat ett helt nytt sätt att se på alkoholberoende och hur det ska behandlas liksom

”Alkoholberoende är väldigt demokratiskt.

Vem som helst kan komma in i en kraftig alkoholkonsumtion.”

E N BE ROEN DE BEHAN DLIN G som inte i alla lägen syftar till fullständig alkoholfrihet har skapat en del konflikter med den traditionella missbruksvården, men tiden har visat att Sven Andréassons linje fungerar. Många med lättare och måttliga besvär klarar att dra ner på sitt drickande och att kontrollera det.

Mottagningen har blivit en succé och expanderar nu, både i Stockholm och över landet.

– Ja, i Stockholm har vi redan ytterligare en mottagning igång i Mörby och det finns beslut om en till i Sickla.

Sedan håller Region Skåne på att starta mottagningar i Malmö och Kristianstad. Och i Göteborg räknar de med att komma igång nästa år, säger Sven Andréasson.

När det gäller vad som är den bästa behandlingen finns det ingen tvekan hos Sven Andréasson.

– Höga priser och monopol, säger han.

– Det tål att upprepas. Vi kan ju hålla på med alla möjliga interventioner, psykosociala och läkemedel, men låt oss inte glömma det mest basala. Att försena debuten sker ju bland annat genom åldersgränser och tillsyn och att föräldrar bidrar till det genom att inte köpa ut. Sådant spelar roll, säger han.

Sven Andréasson pekar på att Sverige tidigare reglerade priserna på Systembolaget i förhållande till köpkraftsindex, men att den kopplingen har upphört och priserna har inte hängt med i utvecklingen.

– Det gör att alkoholen i dag är betydligt billigare än den var för 20 år sedan för folk i gemen. Så det finns utrymme att höja alkoholbeskattningen vilket skulle vara positivt ur alla möjliga synvinklar eftersom det också skulle kunna finansiera välfärd, säger han.

Foto: Mattias Ahlm.

CHABLONBILDEN AV ALKOHOL beroende är de slitna männen på parkbänkar runt om i staden, men de är bara toppen av isberget. Alkoholberoende är ett väldigt mycket större problem än så. Och alla kan drabbas.

– Alkoholberoende är väldigt demokratiskt. Vem som helst kan komma in i en kraftig alkoholkonsumtion som leder till problem. Sedan drabbas människor med lägre utbildning och sämre socioekonomisk ställning hårdare av konsekvenserna. Alkoholrelaterad sjuklighet, som den diagnostiseras i sjukvården, är till övervägande del från lägre socioekonomiska grupper, säger Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet samt överläkare och verksamhetsansvarig på alkoholmottagningen på Riddargatan 1 i Stockholm.

Nio av tio svenskar över 17 år har druckit alkohol under det senaste året. Nästan varannan dricker alkohol varje vecka och mer än var tredje dricker motsvarande en flaska vin eller mer en gång per månad eller oftare.

Det visar en svensk befolkningsstudie från 2014 av närmare 16 000 personer mellan 17 och 84 år gjord av ”Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem”, STAD. Svenskarnas alkoholkonsumtion har visserligen minskat långsamt under de senaste tio åren, men den ligger fortfarande markant över de nivåer som var för 20 år sedan. EU-inträdet 1995 och de följande tio åren därefter ledde till en kraftigt ökad alkoholkonsumtion som nu långsamt håller på att sjunka

tillbaka eller stabiliseras på en högre nivå, ingen vet. Även om alkoholkonsumtionen är väl utbredd i befolkningen innebär den inget större problem för det stora flertalet. De allra flesta klarar av att hantera sitt drickande och hålla det till rimliga mängder, men inte alla. Andelen högkonsumenter har ökat kraftigt sedan 1995 och i dag räknar forskarna med att cirka en miljon svenskar har en så hög konsumtion av alkohol att de riskerar medicinska eller sociala problem och att 300 000 av dem har utvecklat ett alkoholberoende. Av dessa har 50 000 ett beroende med mycket stora problem medan det stora flertalet – 250 000 – har ett mindre uttalat beroende, mer eller mindre i det tysta, bakom hemmets stängda dörrar.

vad målsättningen med behandlingen ska vara.

– Beroendevården är ju väldigt dominerad av 12-stegs, eller AAtänkande, där absolut alkoholfrihet är det enda målet. Vi har ett patientcentrerat arbetssätt där vi undersöker vad som skulle kunna vara till hjälp för en person som vill förändra sitt drickande.

Hos oss får man först välja målsättning om man vill sluta dricka helt eller komma ner till en måttlig nivå, sedan får man också välja vilken typ av behandling man föredrar. Det är viktigt att folk känner att de sitter i förarsätet och att de får välja själva, säger han.

Foto: Annika af Klercker.

”Jag gav mig själv bättre vanor i present ” ”Jag dricker sedan många år endast vin. Jag har aldrig druckit vin vid fel tillfällen, utan endast i samband med sociala situationer då det normalt serveras. Vid hälsokontroller har mina levervärden varit fina och jag har inte varit trött dagen efter middagar. Ändå tyckte jag för några år sedan att jag drack mer än vad som kändes riktigt bra.

Jag bestämde mig för att jag skulle få nya alkoholvanor i 70-årspresent. Jag började läsa på om alkohol och om livsstilsförändringar och THOMAS skrev ned mina tankar. Det blev SJÖVALL Ålder: 70 år. Relation till en bok. Att skriva den hjälpte alkohol: Har aktivt valt att mig i processen att skaffa nya börja dricka mindre för vanor, men jag tror också den att inte gå över gränkan hjälpa andra. Det finns sen till riskbruk. många böcker som handlar om hur man kan bryta ett beroende och blir helnykter, men jag har inte sett någon annan bok om hur någon som inte är beroende kan börja dricka mindre.

Min modell är att aldrig dricka mer än två glas, oavsett tillfälle. På så sätt går man inte över gränsen för så kallat riskbruk, som för en man går vid fjorton glas per vecka eller fyra glas per tillfälle. På middagar numera tar jag ofta en välkomstdrink och sedan ett glas vin till maten. Därefter dricker jag vatten i vinglaset. Jag har bestämt mig för det och behöver inte fundera över min konsumtion under middagen.

Boken, som heter 2 glas vin, blev klar lagom till min 70-årsdag i januari i år. Då hade jag en stor fest på Nalen och vid kaffet höll jag ett tal och berättade om mitt projekt, som jag hade hållit hemligt. Alla gäster fick ta med sig ett exemplar av boken hem om de ville och det ville de flesta. Många har efteråt sagt att boken har hjälpt dem till bättre vanor. Själv känner jag mig friare nu, alkohol och vin tar mindre plats i mitt liv.”

Berättat för: Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №3–2015

33

34

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Foto: Annika af Klercker.

”Så länge jag kan minnas har pappa druckit öl tills han somnat på soffan på fredagskvällarna. När han drack blev han jobbig, upprepade sorgliga saker om sitt eget liv eller elaka saker om andra. Jag kunde inte ha kompisar hemma. Hela familjen skämdes och vi pratar fortfarande inte om pappas drickande med vare sig släkt eller vänner.

Pappas problem blev värre när jag var sjutton år och han och mamma skildes.

Först var han ledsen och sedan blev han tillsammans med en kvinna som också var beroende. Båda lyckas sköta sina jobb någorlunda, men min bild är att de dricker mest hela helgerna och även på vardagarna.

Jag är väldigt arg på pappa för att han inte kan ta tag i sitt liv, men hela situationen är samtidigt så sorglig. Genom SANNA terapi har jag lärt mig acceptera KAJASKERO att jag inte kan hjälpa honom, hur Ålder: 24. Relation till alkhol: Har en pappa mycket jag än försöker. som är alkoholist och Under en period ville jag inte är själv nykterist. träffa pappa alls eftersom jag mådde dåligt över hur allt var. Efter drygt ett år tog han upp kontakten igen och ville äta lunch. Numera träffas vi någon eller några gånger i månaden, men endast dagtid mitt i veckan, ofta på något lunchställe. Då kan vi ha ganska trevligt, men vi har inte pratat om hur jag känner inför hans drickande.

Jag vägrar fortfarande att träffa honom när han har druckit.

Han är inte med i mitt liv som en riktig pappa, som ett stöd. Jag har på sätt och vis förlorat min pappa på grund av alkoholen och jag väntar fortfarande på att han ska sluta dricka och ta tag i sitt liv, att han ska inse att han har gått miste om tio år av mitt och min brors liv.

Jag är medlem i Ungdomens nykterhetsförbund, och är nykterist sedan några år. Jag tycker alkohol är lömskt, för det som säljs helt öppet ger intryck av att vara mycket mindre farligt än till exempel droger. Men även alkohol förstör livet för många människor.”

Berättat för: Annika Lund

Foto:Tobias Ahlén (bilden har tidigare varit publicerad i Avesta Tidning)

”På sätt och vis har jag förlorat min pappa”

Alkohol På djupet

Foto: Stefan Henric Zimmerman, Lindsten/Lindsten&Nilsson Getty imgaes, Istockphoto.

För de som redan har utvecklat ett alkoholberoende vill Sven Andréasson dock komma med lite lugnande besked.

– I allmänhet så är alkoholberoende självläkande. Det går över av sig självt.

Folk tröttnar på det. I långtidsstudier ser man att 75-80 procent av de som fem år tidigare var beroende, är inte längre det. Helt utan något medicinskt ingripande, säger han.

Han menar att det finns ett slags överdrivet dödsdomstänkande kring alkoholism som en diagnos som man har för resten av livet. Så är det inte.

– De flesta kommer ur det och återgår till ett försiktigt drickande. De blir alltså inte helnykterister, men dricker mycket mindre. Sedan har de en förhöjd risk, vilket de nog är medvetna om, säger han.

Så varför bygga upp särskilda mottagningar för något som i de flesta fall går över av sig självt på fem år?

– De där fem åren kan vara fyllda av djävulskap där de beroende ställer till det, råkar ut för olyckor, förlorar sina familjer och allt möjligt som händer när folk super. Samtidigt är det en grupp som har en rätt bra prognos och är relativt tacksamma att behandla. Vi har utvecklat en modell för behandling av dessa personer som vi menar också borde kunna fungera i primärvården, säger Sven Andréasson.

B E HAN DLI N G EN GÅR I hög grad ut på att jobba med patientens egen vilja att dra ner på drickandet. Det första som görs är en hälsokontroll med fokus på alkoholens effekter. Resultatet redovisas vid ett nytt möte där läkaren beskriver eventuella kroppsliga förändringar i blodbild eller lever och man diskuterar hälsoeffekter av beroendet. Och det blir den väckarklocka som räcker för många.

– Det kallas ”The drinker’s check-up” i engelsk litteratur. Det har visat sig ha jämförbara effekter med mera konventionell behandling som är mer omfattande, säger Sven Andréasson.

De som inte blir hjälpta – eller tillräckligt skrämda – av hälsokollen får sätta ett mål för ett minskat drickande och börja skriva en dagbok för att följa det. Om inte det heller hjälper så får den beroende välja mellan behandling med läkemedel eller med en terapeut.

– Ungefär hälften brukar välja läkemedel och hälften väljer terapi och det finns inte någon vetenskaplig grund som säger att det ena är bättre än det

andra. De har ungefär lika stor effekt, säger han.

DE L ÄKE M EDEL SOM finns godkända för att behandla alkoholberoende är Antabus (med den aktiva substansen disulfiram), Naltrexon (som heter samma som substansen naltrexon), Campral (akamprosat) och Selincro (nalmefen). Läkemedlen fungerar i grunden på två olika sätt.

Antabus, som är det äldsta medlet framtaget på 1950-talet, är en enzymhämmare som blockerar det andra nedbrytningssteget av alkohol i kroppen. Det första nedbrytningssteget gör om alkoholen till en så kallad aldehyd, men sedan blir det alltså stopp. Det gör att aldehyden snabbt ökar i koncentration vilket resulterar i en rad obehagliga symtom som ansiktsrodnad, en känsla av andnöd, hjärtklappning, pulserande huvudvärk, illamående och uppkast-

En hälsokontroll kan skrämma en del till att sluta dricka för mycket alkohol.

ningar. Det vill säga precis samma symtom som drabbar den som har druckit alldeles för mycket och mår illa. Det är nämligen samma mekanism.

De andra tre läkemedlen påverkar istället olika receptorer i hjärnan och blockerar på så vis känslan av belöning som alkoholen annars orsakar. De två äldsta av dem är Campral och Naltrexon som godkändes i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

– De uppfattas som ungefär likvärdiga i effekt och minskar det vi kallar för sug. Det gör att man dricker lite mindre mängd alkohol när man dricker. De förefaller också öka antalet alkoholfria dagar och de minskar risken att man ska återfalla i intensivkonsumtion, säger Johan Franck, professor i psykiatri med särskild inriktning mot beroendeforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Det nyaste läkemedlet Selincro godkändes så sent som 2013 och tas vid behov. Det innebär att den beroende tar en tablett en till två timmar innan en risksituation som en fest eller annat tillfälle där det finns en risk för

Testa ditt drickande Forskarnas definition av alkoholberoende är om man svarar ”ja” på minst tre av dessa sex frågor.

Känner du ett starkt begär eller tvång att dricka alkohol?

När du dricker alkohol, brukar det bli så att du dricker mer än du hade tänkt från början?

Har du fått mindre tid för att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra på grund av ditt drickande?

Har du druckit mer för att få samma effekt som du fick tidigare?

Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka?

Har du fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem?

Medicinsk Vetenskap №3–2015 №4–2014

35

På djupet Alkohol

SE DAN FI N N S DET några läkemedel som är godkända för behandling av andra sjukdomar, men där forskare har visat att de ändå har effekt mot alkoholberoende.

– Ett sådant är ett gammalt epilepsiläkemedel som heter Topimax (topiramat). Det har visserligen ganska många biverkningar och är dessutom fostertoxiskt så det ska inte ges till gravida, men de studier som har gjorts på alkoholberoende verkar väldigt lovande. En annan är Zofran (ondansetron), som är godkänt mot illamående vid cytostatikabehandling som har visat sig ha viss effekt på vissa typer av alkoholberoende, säger Johan Franck.

Framtiden verkar dock inte innehålla några mängder av lovande nya läkemedelskandidater, många företag har lagt ned sina tidigare projekt, men Johan Franck och hans forskargrupp arbetar med en substans som den svenske Nobelpristagaren Arvid Carlsson har tagit fram som kallas OSU-6162. Där har de först gjort djurförsök och nu senast studerat effekten på alkoholsug hos människa.

– Den studien är inte publicerad

ännu, men den visar mycket intressanta resultat, säger Johan Franck.

Men kanske har framtiden något positivt att erbjuda i alla fall. Det kan vara så att en ny tid är på gång där inställningen till alkohol som socialt smörjmedel kanske håller på att förändras – och där är det ungdomarna som leder vägen. Mitt under sommaren släppte Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, sina årliga siffror om ungdomars drickande och de visar att alkoholkonsumtionen bland ungdomar nu är den lägsta sedan mätningarna startade 1971 – 42 procent av eleverna i årskurs nio hade någon gång under de senaste tolv månaderna druckit alkohol.

– Det är en enorm nedgång i andelen som dricker. Om man jämför så har nu ungefär 40 procent av killarna i årskurs nio druckit alkohol, i början av 1970-talet var den siffran runt 90 procent. Och bara för 10-15 år sedan

3

DEN SVEN SK A drogundersökningen i årskurs nio är världens längsta undersökning av ungdomsdrickande där årligen 5 000 elever ifrån slumpvis utvalda, riksrepresentativa skolor svarar på enkätfrågor på lektionstid.

På grund av upplägget har man hela tiden haft en mycket hög svarsfrekvens som inte har förändrats, något som många andra långtidsundersökningar lider av. Det gör att resultatet är mycket tillförlitligt och med stor sannolikhet speglar verkligheten.

Men ingen vet säkert vad den drastiska förändringen beror på. Huvudhypotesen handlar dock om det nya digitala livet.

– Det som ofta har lyfts fram är umgänget via sociala medier och dataspel över nätet där alkoholen inte har någon naturlig plats, utan den är till och med negativ för prestationen. Det är ett annat sätt att umgås på som har ersatt det här att sitta och dricka, säger Mats Ramstedt.

En annan faktor som kan ha en viss påverkan är att föräldrarna har blivit mycket mer medvetna om alkoholens skadliga effekter på unga och i mycket mindre grad bjuder sina barn på alkohol nu jämfört med tidigare. Något som i sin tur kan kopplas till ökningen av förebyggande insatser i Sverige som inte minst riktats till tonårsföräldrar.

– En viktig fråga är förstås om detta är något som kommer att hålla i sig.

Om det kommer att leda till en minskning av alkoholkonsumtionen totalt sett i hela befolkningen eller om dessa ungdomar kommer att falla in i den tidigare alkoholkulturen när de blir äldre. Här är forskningsläget ännu oklart och det blir en väldigt intressant och viktig fråga att följa upp framöver, säger Mats Ramstedt.

2002

DET ÄR NÄM LIG EN SÅ att de som dricker allra mest i Sverige och som också har i särklass mest problem med alkoholberoende är de i åldersgruppen 19-25 år. I en enkätundersökning av 28 800 svenskar genomförd mellan 2003 och 2007 som Sven Andréasson

”Det som har lyfts fram är umgänget via sociala medier och dataspel där alkoholen inte har någon naturlig plats.”

Fakta: Här köper vi alkohol 1 Systembolaget 2 Restauranger 3 Livsmedelsbutik införsel 5 Smuggling, hemtillverkning och Internet

10

Liter alkohol per person över 15 år 4

6 2

4

1

2

36

Resande-

5

8

0

4

1998

2000

Medicinsk Vetenskap №3–2015

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Foto: Stefan Zimmerman, Gettyimages. Källa Alkoholköpsgraf: CAN, Monitormätningarna.

att alkohol kommer att serveras eller finnas tillgängligt. Då minskas suget efter alkohol och i studier är det visat att behandlingen minskar antalet dagar med hög alkoholkonsumtion mer än placebo.

var det 80 procent som drack, så det är en halvering av de som dricker alkohol på relativt kort tid, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN och forskningsgruppledare inom alkoholoch drogepidemiologi på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Foto: Erika Weiland.

”Jag var tvungen att välja mellan liv och död” ”I sena tonåren märkte jag att jag tålde mer alkohol än mina kompisar. Jag drack mer men gjorde sällan bort mig. Jag drack heller aldrig för att kompensera för dålig självkänsla, jag var duktig på sport, hade kompisar och inga problem med tjejer. För mig var alkohol och berusning bara skönt och kul.

När jag var 22 år träffade jag min nuvarande fru, Annica. Hon tyckte jag drack för mycket, men eftersom jag alltid skötte jobbet och inte gjorde bort mig avfärdade jag det hon sa som gnäll. Men mitt drickande tilltog och jag blev beroende. Jag drack ofta i håkan liljekvist veckorna, alltid för mycket, Ålder: 44 år. Relation till men lyckades sköta mitt jobb. alkohol: Numera nykter Min fru var på väg att lämna men har tidigare varit mig flera gånger. Lyckligtvis alkoholberoende. är vi fortfarande ett par, kanske för att hon först lärde känna den riktige Håkan, den som inte styrs av en inre djävul som bara tänker på alkohol.

Vändningen kom när jag vid en svensexa druckit två flaskor gin och stod med ännu en drink. Jag kände mig säker på att jag skulle dö av alkoholförgiftning om jag drack drinken. Då blev jag tvungen att välja mellan livet och döden. Det är en annan sak än att välja mellan att fortsätta eller sluta att dricka, för i det valet vinner alltid alkoholen. Nu valde jag livet – jag ville leva.

Dagen därpå ringde jag frivillighetsorganisationen länkarna och det blev min räddning. De förstår vad det handlar om, hur oerhört starka krafter det finns i ett beroende. De genomskådar genast lögner och självbedrägerier. De fick mig att börja prata om mitt beroende och då öppnade jag mig även på hemmafronten.

Nu är jag nykter sedan sex år. Jag går på möten med länkarna varje vecka och det är min livförsäkring. Jag håller också föreläsningar i skolor om alkoholberoende.

Jag förstår nu att alkoholberoende är en allvarlig sjukdom som har kostat mig och min familj väldigt mycket. Jag känner en stor sorg inför detta, men ingen skam.”

Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №3–2015

37

På djupet Alkohol

Kvinnor: Två flaskor vin eller 10 flaskor starköl eller 40 cl starksprit per vecka

Fakta: Riskbruk av alkohol Drygt 13 procent av männen och 8 procent av kvinnorna i Sverige är högkonsumenter av alkohol. Det innebär att ungefär en miljon svenskar har en riskkonsumtion.

50 000 Beroende med stor problemtyngd

200 000

Beroende med låg till måttlig problemtyngd

1 miljon svenskar har riskbruk

Skadligt bruk/missbruk Högkonsumtion utan aktuella problem

300 000

450 000

6,5 miljoner

publicerade 2013 kan han visa att i snitt 4 procent av svenskarna uppfyller kriterierna för att ha ett alkoholberoende, men i åldersgruppen 19-25 år var den siffran runt 11 procent och det var ingen statistisk skillnad mellan kvinnor och män, vilket det var i alla de andra åldersgrupperna där män genomgående drack mer.

– Det är i ungdomen man dricker mycket. Man kommer in i ett festande men sedan kan man på grund av olika omständigheter inte hålla på så. Man ska upp till jobbet och sköta en familj och då lägger man av. Många av ungdomarna utvecklar ett beroende i tidiga 20-årsåldern, det är då beroendet är som vanligast, men det är också övergående. Men många av dem kan också få rejäla problem. De kan skada sig eller förolyckas, de kan trassla till relationer, kanske inte får de betyg de borde få och så vidare. Och en del fastnar i en kronisk utveckling, säger Sven Andréasson.

38

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Det här är riskbruk enligt svensk definition.

Inga alkholproblem

Män: Tre flaskor vin eller 15 flaskor starköl eller 60 cl starksprit per vecka

Det är också den åldersgrupp som han har haft allra svårast att få intresserade av behandling på Riddargatan.

– Vi har väldigt få under 30 år som söker vår hjälp. Det är en av anledningarna till att vi har utvecklat ett internetspår, säger han.

På alkoholhjälpen.se kan den som vill få information, testa sig och till och med genomföra en KBT-behandling helt anonymt.

– Där har vi kontakt med ungefär tio gånger fler än vi har på hela Beroendecentrum Stockholm och ungdomar och

”Vi har väldigt få under 30 år som söker vår hjälp. Det är en av anledningarna till att vi har utvecklat ett internetspår.”

kvinnor är överrepresenterade bland besökarna, säger han.

ET T AN NAT SÄT T att minska alkoholrelaterade problem hos ungdomarna är att förebygga dem. ”Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem”, STAD, vid Centrum för psykiatriforskning, startades av Sven Andréasson 1995 när Sverige gick med i EU som en motvikt till den högre tillgängligheten och de lägre priserna som han förutsåg skulle komma. Krogmiljön var en arena som tidigt hade identifierats som viktig i den vetenskapliga litteraturen och därför startade verksamheten ”Ansvarsfull alkoholservering”.

Genom att utbilda krogpersonalen, förbättra tillsyn och kontroll och få till en bättre samverkan mellan myndigheter och bransch har de lyckats minska serveringen till underåriga och alltför berusade personer dramatiskt.

Genom att använda skådespelare som

agerat berusade har de kunnat utvärdera insatsens effekter. Vid starten 1996 nekades endast fem procent av skådespelarna att köpa öl, 1999 var siffran 47 procent, 2001 70 procent och 2013 hela 91 procent. Studien genomfördes av Johanna Gripenberg som idag är chef vid enheten för prevention av alkoholoch drogproblem vid Karolinska Institutet som menar att verksamheten är lönsam.

– Vi fick ner våldet med 29 procent i interventionsområdet jämfört med ett kontrollområde och när hälsoekonomer räknade på det såg de att för varje krona som satsades på ansvarsfull alkoholservering sparade samhället 39 kronor i form av uteblivna kostnader för alkoholrelaterat våld, säger hon.

Foto: Stefan Zimmerman, Getty imgaes

STAD JOB BAR M ED flera olika

projekt för att förebygga, skjuta upp och minska alkoholkonsumtionen hos framförallt ungdomar och unga vuxna.

– Vi har flera projekt för barn och ungdomar som växer upp i missbruksmiljöer. Bland annat utvecklar och utvärderar vi olika webbaserade interventioner där vi försöker nå dem. De mår ofta sämre psykiskt och dricker mer själva. Vi har också ett nytt forskningsprojekt från och med i år där vi ska arbeta med att minska alkoholkonsumtionen och våldet i samband med idrottsevenemang, särskilt fotbollsmatcher, säger Johanna Gripenberg.

Men STAD jobbar också opinionsbildande. Under Almedalsveckan i juli släppte de, tillsammans med Systembolagets informationsorganisation IQ, rapporten ”Fyller reklamen glasen?” där de har granskat alkoholreklamen i Sverige och manar politiker till både eftertanke och handling (IQ-rapport 2015:3).

– År 2000 spenderades åtta miljoner kronor på alkoholreklam i Sverige, 2014 var samma siffra 1,4 miljarder kronor.

Alkoholreklam finns i de vanliga medierna, i sociala medier, inom idrottsvärlden och i en mängd andra sammanhang. Enligt svensk lagstiftning ska alkoholreklam inte vara påträngande, inte förskönande och den ska inte nå unga vuxna under 25 år. Vi anser att det finns anledning att fråga sig om dessa regler verkligen efterlevs och om dagens regelverk värnar folkhälsan, säger hon.

Enklaste rådet – skippa alkohol när du tar läkemedel.

Kan man blanda alkohol och läkemedel?

Vi ställde tre frågor om alkohol och läkemedel till Ian Cotgreave, professor i toxikologi vid Karolinska Institutet och det nationella forskningscentrumet Swetox i Södertälje.

Vilka är de största farorna med att kombinera alkohol och läkemedel?

– När det gäller alkohol och läkemedel är det ett stort fokus på levern.

Alkoholen är skadlig i sig och nästan alla läkemedel i Fass kan, vid överdosering, orsaka leverskador.

Vid vilka läkemedelsbehandlingar är det viktigast att undvika alkohol?

– Ett exempel på en verkligt olämplig kombination är antibiotika, främst en substans som heter amoxicillin som kan orsaka leverskada. Men det läkemedel som orsakar 95 procent av alla läkemedelsinducerade leverskador är dock paracetamol. Kombinerat med alkohol riskerar man att öka

läkemedlets leverskadliga effekt.

Men man ska samtidigt komma ihåg att det nästan alltid handlar om överanvändning, i synnerhet avsiktlig överdosering, när det slutar med leverskador.

– Sedan finns det läkemedel som inte ska kombineras med alkohol av andra skäl som bensodiazepiner där medlen förstärker varandras effekter. En alldeles ny rapport visar också att måttligt missbruk och episodiskt drickande ökar risken för blödningar hos patienter som tar det blodförtunnande läkemedlet warfarin.

– Generellt är också äldre mer känsliga för kombinationen läkemedel och alkohol. Även kvinnor har en ökad benägenhet för läkemedelsinducerad leverskada.

Hur ska man som vanlig patient förhålla sig till det här med alkohol och läkemedel?

– Vid normalbruk av de flesta läkemedel, det vill säga inom de rekommenderade gränserna, tillsammans med en normal socialt betingad användning av alkohol så är farorna ganska ringa. Samtidigt tycker jag att när man tar ett läkemedel som rekommenderas att användas utan intag av alkohol så ska man inte dricka, om man kan undvika det.

– Det är naturligtvis lättare om det är en antibiotikakur än om det är en kronisk behandling som ska fortsätta hela livet. Är man osäker bör man fråga sin läkare om man kan ta ett glas till sin behandling.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

39

På djupet Alkohol

Nyttan av alkohol ifrågasätts Den utbredda uppfattningen att lite alkohol har en positiv hälsoeffekt är fel. Det menar Sven Andréasson som, tillsammans med en internationell forskargrupp, ifrågasätter nyttan av alkohol.

Men han får mothugg.

Text: Fredrik Hedlund Foto: Tomas Oneborg /TT

Ä

R ALKOHOL nyttigt?

Det ifrågasätts nu av Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, som tillsammans med forskare från Australien, Kanada och USA gått igenom den omfattande forskningen i ämnet.

– Stödet för en eventuell nyttoeffekt är väldigt svagt, säger han.

Det beror på att alla studier som har tittat på nyttan av alkohol är så kalllade observationsstudier där forskarna frågar hur folk dricker eller har druckit och sedan ser hur det har gått för dem.

Problemet är att dessa studier har många inbyggda svagheter som gör dem mindre tillförlitliga. I de allra flesta fall brukar dessa studier därför följas av andra studier som är dyrare och mer tidskrävande att göra där forskarna lottar olika personer till olika konsumtion eller placebo och sedan följer dem. Men det är både praktiskt och etiskt omöjligt att lotta människor till en viss alkoholkonsumtion under ett liv för att se vad som händer. De studier som finns visar

40

Medicinsk Vetenskap №3–2015

att de personer som säger att de inte dricker någon alkohol alls har en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än de som säger att de dricker lite grand. Men Sven Andréasson och hans internationella forskarkollegor menar att det är fel, trots att det finns en stor mängd studier som säger samma sak.

– Vår poäng är att om man gör 100 studier med samma felaktiga metodik så får man 100 studier med samma felaktiga slutsats, säger han.

Deras första invändning gäller hur det skulle gå till.

– Hur skulle alkohol, som är toxiskt för de flesta biologiska vävnader, kunna vara hälsosamt?, säger han.

DE G R AN SK ADE FÖR ESL AG NA

mekanismer som påverkan på det så kallade goda kolesterolet, blodtryck och kärlförkalkning. Men det visade sig att det goda kolesterolet inte längre anses påverka hjärt-kärlsjukligheten, de mängder alkohol som anses vara skyddande ökade risken för högt blodtryck, inte tvärtom och en helt färsk studie från Finland där forskarna hade mätt

utvecklingen i kärlväggarna hos unga människor från tiden innan de först drack alkohol och framåt inte kunde visa någon skyddseffekt.

– Det vill säga ju mer alkohol de drack, från noll och uppåt, desto mer negativa effekter fick de på kärlväggarna, säger Sven Andréasson.

Ett annat viktigt argument är att nyttoeffekten av alkohol inte kan ses i kulturer där alkohol inte är normen utan något som en minoritet håller på med. Det är bara i de moderna västerländska industrisamhällena som nyttoeffekten har hittats. Det skulle kunna förklara varför de som inte dricker alkohol kommer ut med en högre risk i studierna, menar Sven Andréasson.

– Vår slutsats är att de som dricker alkohol i vår kultur är i huvudfåran. De är ”normala” människor som umgås och har bra relationer och då träffas man ibland och dricker några glas till en god måltid. De som inte gör det är lite avvikare, ensamma, udda eller psykiskt sjuka. Och avvikare är generellt mer riskutsatta för allt mellan himmel och jord, säger han.

M EN SVEN AN DR ÉASSON S slutsatser har fått kritik i Läkartidningen av andra insatta personer som förre chefen för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Måns Rosén och ordföranden i SBU:s råd Kjell Asplund som menar att hans argument inte är tillräckligt väl underbyggda och att den samlade forskningen ändå pekar på en nyttoeffekt. Dessutom menar de att det är oansvarigt att oroa folk för en måttlig alkoholkonsumtion i medelåldern.

Men Sven Andréasson och hans forskarkollegor har aldrig haft för avsikt att oroa. De menar inte heller att det är farligt att dricka lite alkohol, det de ifrågasätter är om det är nyttigt.

– Kan man förbättra sin hälsa genom att dricka en mindre mängd alkohol?

Det är det som vi är skeptiska till, säger han.

Det innebär att gränserna för riskbruk fortfarande gäller precis som förut.

– Hittills tror jag nog att de nivåer som vi har beskrivit är rätt OK. Det är någonstans där man kan se måttliga riskökningar, säger han.

Och han har inte förändrat sitt eget förhållningssätt till alkohol på grund av dessa nya rön.

– Nej. Jag dricker som min omgivning. Det är ingen dramatik i detta för egen del, säger han.

sven andréasson Ålder: 63. Relation till alkohol: Är jag på en middag och blir bjuden på ett glas vin dricker jag det.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

41

Intervjun Cynthia Bulik

Hon vill lyfta IFRÅGASÄTTER Psykologen Cynthia Bulik är kritisk till de psykologiska förklaringsmodellerna till anorexi.

42

Medicinsk Vetenskap №3–2015

bi o

Det borde vara lika lätt att säga att man har anorexia nervosa som att säga att man lider av astma. Det tycker experten på

ätstörningar

Cynthia Bulik som vill minska stigmat kring sjukdomen genom att öka kunskapen om dess biologiska orsaker.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

i ologin

Medicinsk Vetenskap №3–2015

43

Intervjun Cynthia Bulik

F

ÖR FEMTON ÅR SEDAN var det mycket få som trodde att ätstörningen anorexia nervosa kunde ha genetiska förklaringar. Idag vet vi mer.

– Tvillingstudier har visat att 50-60 procent av risken för att utveckla anorexia nervosa beror på genetiska faktorer.

Det är motsvarande siffra som gäller för andra psykiska sjukdomar som schizofreni eller bipolär sjukdom, säger Cynthia Bulik.

Runt en procent av befolkningen drabbas av sjukdomen, som innebär att man upplever en rädsla för att gå upp i vikt och en skev kroppsuppfattning som gör att man inte vill äta.

– Siffran är densamma runt om i världen och just det tyder på att det finns en bakomliggande biologisk förklaring.

Under sina studier till psykolog på slutet av 1970-talet fick Cynthia Bulik lära sig att sjukdomen hade psykologiska orsaker som bottnade i familjeproblem.

Som nybliven psykolog var detta hennes utgångspunkt när hon föreläste och mötte patienter.

- Jag skäms lite när jag tänker på att jag förde vidare dessa förklaringsmodeller, idag uppfattar jag dem som historiska artefakter, säger Cynthia Bulik.

Vändpunkten kom relativt tidigt när den psykologiska behandling hon erbjöd en patient inte alls hjälpte.

– Det fick mig att ifrågasätta den rådande normen och var en ögonöppnare.

Hon menar att det finns en tydlig biologisk avvikelse hos personer med en medfödd känslighet för anorexia nervosa, de reagerar på ett paradoxalt sätt när de drabbas av hunger.

– Ofta mår vi dåligt, blir irriterade och ensidigt fokuserade på att få mat när vi är hungriga. Men de här individerna mår ofta dåligt redan från början, lider av nervositet och oro. När de sedan drar ner på matintaget till exempel i samband med en diet eller om de får i sig dåligt

44

Medicinsk Vetenskap №3–2015

med mat under en sjukdomsperiod, upptäcker de tvärtom att de mår bättre och känner sig lugnare av detta. Därför blir det så lockande för dem att fortsätta, säger Cynthia Bulik.

EN AV HENNES forskningsmål är att förstå vad detta beror på.

- Jag söker den biologiska förklaringen till att de reagerar så diametralt annorlunda på negativ energibalans.

Förra hösten rekryterades hon som professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet från University of North Carolina i USA där hon fortsätter att arbeta halvtid. För att förstå biologin bakom sjukdomen bättre har forskargrupperna tillsammans dragit igång den största genetiska studien kring anorexia nervosa någonsin, ANGI (anorexia nervosa genetics initiative). Totalt ska 13 000 patienter och 13 000 kontrollpersoner i Sverige, Australien, USA och Danmark studeras.

Målet med projektet är att identifiera genvarianter som ökar risken att drabbas av anorexia.

– När vi vet vilka gener som ligger bakom riskökningen är nästa steg att ta reda på vad dessa gener har för biologiska funktioner och hur de kan förklara den paradoxala reaktion som dessa patienter upplever vid näringsbrist. Förhoppningsvis kan vi då lättare hitta sätt att med läkemedel behandla sjukdomen, idag saknas tyvärr fungerande läkemedel.

De håller också på att starta en tvillingstudie där de kommer att närstudera tvillingpar där den ena drabbats av anorexia nervosa men inte den andra.

– Det kan ge oss mycket kunskap om hur biologi och miljö hänger ihop.

Namn: Cynthia Bulik.

Titel: Professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och Center of Excellence for Eating Disorders vid University of North Carolina, USA. Ålder: 55 år.

Familj: Make, Patrick Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Tre barn 19, 21 och 24 år.

Motto: Säg ja först, få panik senare.

Så kopplar jag av: Isdans, ballroom dancing.

Jag försöker göra en aktivitet om dagen då jag inte tänker på någonting annat än det jag gör i stunden, för att pausa hjärnan.

Cynthia Buliks forskning spänner över hela ätstörningsfältet och innefattar många aspekter på anorexia nervosa.

Ett av de mest förvånande forskningsfynden gjorde hon för cirka fem år sedan när gruppen upptäckte att andelen oplanerade graviditeter är högre bland patienter med anorexia nervosa.

– De har oftast en rubbad menstruationscykel och tror att de är infertila, därför skyddar de sig i mindre utsträckning. Och de missar det tydligaste graviditetstecknet, utebliven menstruation.

En allvarlig konsekvens blir att de inte anpassar sin livsstil till graviditeten, som till exempel att sluta dricka alkohol. Vårt fynd ledde till uppdaterade rekommendationer kring vad doktorer ska ta upp om preventivmedel och sex med kvinnor som lider av anorexia nervosa.

UNGEFÄR 25 PROCENT av alla som drabbas av anorexia nervosa tillfrisknar helt. Behandlingen går ut på att lära sig äta igen, första steget är att återställa näringsnivån.

– Det krävs för att de överhuvudtaget ska kunna ta emot annan hjälp, som psykologisk behandling. Denna inledande period är svår, då är patienterna i stort behov av stöd.

Därför går det ofta bättre att behandla unga personer som har naturligt stöd omkring sig i form av sin familj. Bland vuxna är det däremot vanligt med avhopp från behandlingen.

– När du söker hjälp för de flesta sjukdomar vill du bara att de ska försvinna.

Vid anorexia nervosa problematiseras det hela av att självsvälten leder till en känsla av välbefinnande och omvänt, att ätande orsakar ångest. Som patient tvingas du göra det du fruktar allra mest, säger Cynthia Bulik.

Ett sätt att tackla detta har visat sig vara att genomföra terapin i parform.

- Många partners är desperata och vill gärna vara delaktiga men de är rädda för att göra fel. Vi lär dem hur de kan vara ett bra stöd.

I sin forskning har Cynthia Bulik och hennes forskargrupp visat att parterapi ger bättre viktuppgång och färre avhopp från behandlingen. Även ett syskon, fareller morförälder eller annan familjemedlem kan vara ett alternativ.

NU VILL CYNTHIA BULIK introducera parterapi i Sverige i större utsträckning.

Förutom de genetiska inslagen är det oklart varför man drabbas av anorexia nervosa. Bland allmänheten lever föreställningen kvar att personer med

sjukdomen självmant väljer att inte äta för att gå ner i vikt.

– I vårt västerländska samhälle är förklaringsmodellen utseendefixering.

Men sjukdomen är också vanlig i Asien med skillnaden att där pratar inte patienterna om sin vikt alls. Jag har också sett historiska dokument där den biologiska beskrivningen av sjukdomen varit på pricken lik anorexia nervosa men där den kulturella förklaringen varit att de drabbade vill komma närmre Gud. Jag tror att det är att förenkla att hävda att anorexia nervosa beror på samhällets utseendefixering, säger Cynthia Bulik.

Hon menar att det finns mycket fördomar.

– Men om man har träffat dessa patienter, som närmast ser ut som levande döda, förstår man att det inte bara handlar om att banta för att bli smal som en fotomodell. Det här är mycket allvarligt sjuka individer, anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar, säger Cynthia Bulik.

Men att ändra på folks förutfattade meningar är inte lätt, menar hon.

– Felinlärda föreställningar fastnar ofta envist när de en gång förmedlats.

Jag brukar citera den amerikanska feministen Gloria Steinam: ”Vår största utmaning är inte att lära nytt, utan att lära om”. Varför är det så svårt att lära om? Det kan jag fundera på, säger hon.

Genom åren har hon mött många patienter och anhöriga som bekräftat att de har släktingar bakåt i tiden som också drabbats av ätstörningar.

– De har ofta känt lättnad över att förstå att det finns en biologisk bakgrund.

Och det är i mötet med alla de som drabbats av sjukdomen som Cynthia Bulik hittar sin starka drivkraft till att forska om anorexia nervosa.

– Jag är passionerad i min vilja att rädda och förbättra dessa människors

Cynthia Bulik om …

PASSIONERAD Cyntha Bulik vill ta reda på varför självsvält får patienter med anorexia nervosa att må bra.

liv. Jag slits itu av att människor fortfarande dör i den här sjukdomen.

Vid sidan om sin forskning har Cynthia Bulik också lagt ner mycket tid på att sprida kunskap om sjukdomen till allmänheten; skrivit böcker, föreläst och medverkat flitigt i amerikansk media.

…akademiska släktträd: Jag har samlat mina vetenskapliga inspiratörer och föregångare i ett släktträd. Där har jag noterat vad de har lärt mig och vad vill jag föra vidare till mina egna studenter, mina ”akademiska barn och barnbarn”.

Jag har också samlat på negativa erfarenheter som exempel på hur jag själv inte vill vara.

...varför hon är en bra forskare: Jag tror att jag kan se kopplingar som många andra missar.

Det har gjort att min forskning är bred. Mitt mål är att vår forskning ska hålla högsta möjliga vetenskapliga nivå, vara innovativ och bottna i engagemang för patienterna och deras anhöriga. Det hjälper mig att göra bra forskning.

– Jag vill gärna medverka till att minska den stigmatisering som råder kring psykisk ohälsa, enda skillnaden mot andra sjukdomar är att de drabbar hjärnan. Det borde vara lika lätt att säga att man drabbats av anorexia nervosa som att säga att man har astma, säger Cynthia Bulik.

...tarmfloran hos underviktiga: När vi överförde avföring från möss med mycket låg vikt till normalviktiga bakteriefria möss ökade de normalviktiga mössen i vikt.

Tarmbakterierna hade anpassats till att kunna ta upp näring extra effektivt. Det kan förklara varför patienter med anorexia kan överleva trots att de äter så lite.

... behandlingsskillnader mellan länder: Ett lands sjukvårdssystem påverkar behandling och utfall. I vissa länder har man exempelvis rätt att behålla patienterna inlagda tills de är färdigbehandlade.

I USA däremot, stressar försäkringsbolagen ofta fram utskrivningar innan patienten hunnit bli helt återställd.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

45

ANNONS

Nytt namn – samma goda dialog Medicinsk Röntgen har bytt namn och heter nu Praktikertjänst Röntgen. Vi erbjuder även i fortsättningen vår uppskattade radiologiska service med hög kvalitet och snabba svar. Vi har länge varit ett av Sveriges ledande privata röntgenföretag och vår strävan är att ständigt utvecklas och bli bättre. Läs gärna mer om oss på www.ptjrontgen.se.

Digitaliserad vård - från vision till verklighet

Framtidens vård måste digitaliseras, eHälsoinstitutet vet hur En åldrande befolkning och ökade krav på vården gör digitaliseringen till ett måste. Men att hitta rätt bland alla it-lösningar är inte lätt.

Professor Göran Petersson, verksamhetsledare vid eHälsoinstitutet.

På eHälsoinstitutet arbetar man därför med att utvärdera och informera vården om vilka digitala stöd som gör vården bättre och främjar hälsan. Enligt professor Göran Petersson vid eHälsoinstitutet saknas ofta ett helhetsperspektiv på it i vården. Många it-lösningar stödjer inte verksamheten på rätt sätt och går inte att integrera med

existerande system. eHälsoinstitutets roll blir då att hjälpa vården att kravställa och utvärdera sina it-lösningar för att hitta de som faktiskt gör vården bättre.

– Många vill ha jordnära lösningar som faktiskt går att genomföra. eHälsoinstitutet försöker minska gapet mellan vision och verklighet. eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet inrättades 2002 för att främja hälsa genom att utvärdera och forska om digitalt stöd inom vård och omsorg.

Institutet arbetar tvärvetenskapligt på uppdrag av näringsliv, hälso- och sjukvård, omsorg och myndigheter.

www.ehalsoinstitutet.se

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Socker farligt vid cancer?

Kan man hämma tumörcellers tillväxt genom att utesluta socker i kosten, så kallad ketogen kost? / Helena

Foto: Gettyimages.

Svar

Nej, det finns i dagsläget inga tillförlitliga studier som visar att ketogen kost är effektivt som cancerbehandling. Några experiment på tumörer i möss tyder på en viss effekt av lågt kolhydratintag, men i de få studier som har gjorts på cancerpatienter har man hittills inte sett någon nämnvärd effekt av ketogen kost.

Ett vanligt argument för ketogen kost är att cancerceller konsumerar stora mängder socker (glukos). Detta är ett väletablerat faktum, och man kan till och med avbilda tumörer genom att mäta sockeransamling med så kallad PETscanning. Men detta betyder inte nödvändigtvis att tumörer är mer känsliga för lågt blodsocker än kroppen i övrigt.

Cancerceller ”äter” också andra näringsämnen, som aminosyror och fetter, och i laboratoriet kan cancerceller växa vid mycket låga sockerhalter. Det går inte heller att sänka blodsockret särskilt mycket med ketogen kost: alltför lågt blodsocker är livsfarligt, och kroppen

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

kompenserar snabbt för lägre kolhydratintag genom minskad sockerförbrukning och genom att bilda nytt socker.

Det finns också idéer om att kost kan påverka tumörer genom hormonförändringar eller andra sidoeffekter, men detta är hypoteser som ännu inte prövats ordentligt. Just nu pågår ett antal kliniska studier av ketogen kost för olika cancertyper, så om ett par år vet vi förhoppningsvis lite mer.

/

Roland Nilsson Forskare i cellulär metabolism Medicinsk Vetenskap №3–2015

47

F+S Medicinfrågor

Varför ser jag stjärnor?

Varför ser man stjärnor om man är yr och svimfärdig? / Agnes

Svar

Det som orsakar visuella fenomen när man är yr eller svimfärdig är störningar i blodtillförseln till visuella cortex, alltså storhjärnans mottagningsområde för synintryck.

Detta gör att syncellerna aktiveras spontant och det upplevs som visuella fenomen fast ögat och näthinnan inte stimuleras.

Visdomständer dyker ofta upp i 20-årsåldern men kan även dyka upp hos tandlösa 80-åringar.

/

Rune Brautaset Forskare i optometri

Orsakar mikrober Alzheimers?

Kan virus, prioner, bakterier, parasiter eller svampar öka risken att bli drabbad av demenssjukdom i ålderdomen? / Jakob

sedan länge, så det var något att visa barnbarnen!

Ibland saknas anlag för visdomständerna helt och ibland finns de kvar i käkbenet men har inte brutit fram. Det förekommer också att det finns anlag för ”extra” tänder utöver våra 32 permanenta tänder. Om din fråga gäller om ett helt nytt tandanlag kan bildas på äldre dagar så finns inget tydligt svar, då det inte är tillräckligt studerat.

Vid utredning av personer med misstanke om demenssjukdom måste man utesluta hjärninfektioner, som i vissa fall till en början kan likna en begynnande demens, till exempel hiv eller syfilis.

Om virus/bakterier i sig kan orsaka exempelvis Alzheimers sjukdom (AD) är fortfarande oklart. Studier från bland annat Umeå universitet har visat på ett samband mellan herpesinfektion och ökad risk att insjukna i AD. Även andra virussjukdomar har föreslagits, exempelvis picornavirus.

Ett tänkbart orsakssammanhang skulle kunna vara att viruset kommer in i hjärnan via luktnerven och att kroppens försvarsmekanismer startar en process som inbegriper betaamyloid, ett ämne som vi vet spelar stor roll vid utvecklingen av AD. Men detta är ännu spekulationer och mer forskning måste till för att stärka eller förkasta dessa hypoteser.

Det pågår ett par behandlingsstudier i Finland och i Stockholm med antiviral behandling av AD-patienter. Resultaten av dessa studier kommer troligen under nästa år.

Björn Klinge Professor i parodontologi

Lars-Olof Wahlund Professor i geriatrik

Kan visdomständer komma sent i livet?

Finns det forskning som visar att människan kan utveckla nya visdomständer på äldre dagar? / Afaf

Svar

Visdomständerna är de tänder som ligger sist i tandutvecklingskedjan.

Frambrottet för dessa tänder varierar betydligt från individ till individ, men vanligen bryter de fram i 18-20-årsåldern. Men min äldsta patient som, till sin förvåning, fick uppleva frambrott av en ny visdomstand var i 80-årsåldern. För övrigt var han helt tandlös 48

Medicinsk Vetenskap №3–2015

/

/

Foto: Gettyimages.

Svar

F+S Att inte hinna med allt gör att man kan uppleva det som att tiden passerar snabbare förbi.

Vart tog malarian vägen?

Varför finns inte malaria i Sverige? /Frida

Svar

Hur kan tiden bara gå fortare och fortare?

Varför upplever man att tiden går fortare ju äldre man blir? / Konrad Augustyniak

Illustration: Getty images. Foto: Istockphoto.

Svar

En förklaring kan vara att ju äldre man blir, desto mindre proportionellt tilllägg till ens liv och erfarenheter utgör ytterligare ett år. Vid ett årsskifte upplever man då att tiden har gått fort, eftersom det ”redan” är nyår, trots att inte så mycket har hänt. I hjärnan lagras minnen starkast i barnaåren och ofta sämre hos äldre människor.

Detta kan förstärka upplevelsen att det händer allt mindre ju äldre man blir, helt enkelt därför att man kommer ihåg mindre.

Det kan också vara så att man med stigande ålder (upp till en viss ålder) får

Under 1800-talet fanns malaria i Sverige speciellt spridd till Mälardalen och vid kusten norr och söder om Stockholm, men under varma somrar förekom den under epidemier i hela södra Sverige och längs kusten ända upp mot Luleå.

Behandling med kinin var tillgänglig sedan länge.

Det sista kända fallet där en människa infekterats av en malariamygga var i Oxelösund 1931. Vid den här tiden utvecklades det svenska samhället snabbt och malarian försvann från Sverige av två anledningar: Vi bodde bättre i tätare hus där myggor inte kunde komma in. Vi bodde inte längre med boskap, vilket var relativt vanligt fram till slutet på 1940-talet då bostaden var sammanbyggd med ladugården. Malariamyggan trivdes i ladugårdar och övervintrade på väggarna.

Den ”svenska” malarian orsakades dessutom av en malariaart som kan överleva i vårt kalla klimat. Den parasiten utvecklades också långsammare än dess dödliga variant i tropikerna och hade en förlängd inkubationstid. Detta för att människan som infekterades på senhösten skulle få återfall av sjukdomen på våren när myggorna åter var många och kunde sprida sjukdomen vidare.

Numera har malaria försvunnit från alla delar av Europa.

/ allt mer att göra och upplever sig otillräcklig när deadlines kommer rusande i kalendern. Att inte hinna med det man ska, kan ge en upplevelse av att själva tiden går fortare.

En tredje förklaring är upplevelser av barn som växer upp, och som man träffar mindre ofta. De har då förändrats mellan träffarna, medan man själv (förhoppningsvis) inte har förändrats.

Eftersom det är svårt att ”se” tidsintervallen mellan träffarna, tycker man istället att tiden har gått fort när barnen, tillsynes plötsligt, har vuxit upp. Och att uppleva barn som blivit vuxna är ju per definition kopplat till att man själv är mitt i livet eller äldre.

/

Lars Olson Senior professor i neurobiologi

Mats Wahlgren Professor i smittskydd, särskilt klinisk parasitologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2015

49

Topplistan

Hjärtstopp utanför sjukhus drabbar cirka 10 000 svenskar årligen, endast 1 av 10 som drabbas överlever.

Snabbt ingripande fördubblar överlevnaden vid hjärtstopp NY FORSKNING FRÅN Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset samt från Högskolan i Borås visar att hjärtlungräddning i väntan på ambulansen fördubblar chansen till överlevnad i samband med ett hjärtstopp. Andelen patienter som får livräddande hjärtlungräddning har också ökat kraftigt med hjälp av frivilliga så kallade SMSlivräddare.

– Våra studier visar tydligt att 50

Medicinsk Vetenskap №3–2015

hjärt-lungräddning är en effektiv och livräddande behandling och att benägenheten att snabbt ingripa vid misstänkta hjärtstopp måste stimuleras ytterligare, säger Jacob Hollenberg, hjärtläkare på Södersjukhuset och forskningsledare vid Centrum för hjärtstoppsforskning.

I den ena artikeln har forskarna

I DEN ANDRA ARTIKELN har forskarna utvärderat en ny metod med mobil positionering och rekrytering av frivilliga livräddare, även kallade SMS-livräddare. Resultaten visar att dessa frivilliga livräddare signifikant ökat andelen patienter som får hjärt-lungräddning före ankomst av ambulans, räddningstjänst eller polis. I studien deltog 10 000 frivilliga civilpersoner i Stockholms län som via SMS larmades till platsen för hjärtstoppet för att ge hjärt-lungräddning om de befann sig inom 500 meter från platsen. Andelen patienter som fick livräddande insatser ökade med 30 procent.

– Traditionella metoder som massutbildning av allmänheten, som idag används i hela världen, är viktiga men har inte kunnat påvisa motsvarande ökning. Den nya metoden med utlarmning av SMS-livräddare visar på ett övertygande sätt att ny teknik kan användas för att ge ännu fler hjälp med livräddande behandling, säger Jacob Hollenberg.

Early cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest Hasselqvist-Ax I, Riva G, Herlitz J, Rosenqvist M, Hollenberg J, Nordberg P, Ringh M, Jonsson M, Axelsson C, Lindqvist J, Karlsson T, Svensson L New England Journal of Medicine juni 2015 Mobile-phone dispatch of laypersons for CPR in out-of- hospital cardiac arrest Ringh M, Rosenqvist M, Hollenberg J, Jonsson M, Fredman D, Nordberg P, Järnbert-Pettersson H, Hasselqvist-Ax I, Riva G, Svensson L New England Journal of Medicine juni 2015

Illsutration: Brian Stauffer /The Ispot. Foto: Jan Lipka/Hjärt- och lungfonden.

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

analyserat drygt 30 000 fall av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige och kan visa att behandling med hjärtlungräddning innan ambulansens ankomst är associerat med en mer än fördubblad chans till överlevnad.

Denna kraftiga effekt är oberoende av ålder, kön, plats, underliggande orsak till hjärtstoppet, EKG-mönster eller tidsperiod. Det unika med studien vid sidan om dess huvudresultat är enligt forskarna antalet fall som analyserats, att data är reproducerbara under tre decennier och att en mycket noggrann korrigering för möjliga felkällor genomförts.

Viss manlig infertilitet får nu förklaring

Stamceller i benmärg kan utve cklas till fettväv.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET ÄR vanligt

Foto: Stefan Zimmerman, Frida Dalin. Illustration: Istockphoto.

och beror i hälften av fallen på infertilitet hos mannen. I en ny studie har forskare hittat en förklaring till nedsatt fertilitet hos personer med autoimmun polyendokrint syndrom typ 1, APS1.

Sjukdomen ger en ökad benägenhet för autoimmun sjukdom, det vill säga att immunförsvaret angriper och skadar den egna kroppen, och används ofta som modell för autoimmun sjukdom i stort.

– Vi fann att immunförsvaret hos en stor grupp patienter reagerade mot ett protein, transglutaminas 4, som bildas uteslutande i prostata. Vi kunde konstatera att det var enbart män som reagerade mot transglutaminas 4 och dessutom att immunreaktionen uppkom först i samband med pubertet, efter att prostatakörteln mognat.

Intressant nog har tidigare arbeten i möss visat att transglutaminas 4 har en viktig roll för manlig fertilitet, säger studiens försteförfattare Nils Landegren vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet.

Forskarna undersökte även möss med samma gendefekt som finns hos patienter med APS1 och fann att hanmössen spontant fick en inflammatorisk sjukdom i prostata, en så kallad prostatit, och att de även reagerade mot transglutaminas 4.

Transglutaminase 4 as a prostate autoantigen in male subfertility Landegren N, Sharon D, Shum AK, Khan IS, Fasano KJ, Hallgren Å, Kampf C, Freyhult E, Ardesjö-Lundgren B, Alimohammadi M, Rathsman S, Ludvigsson JF, Lundh D, Motrich R, Rivero V, Fong L, Giwercman A, Gustafsson J, Perheentupa J, Husebye ES, Anderson MS, Snyder M, Kämpe O Science Translational Medicine juni 2015

Nya rön om hur fettväv kan bildas hos människa I BENMÄRGEN FINNS bland annat

stamceller som ger upphov till nya blodkroppar. En ny studie visar att vissa stamceller även kan vandra ut och bilda fettceller i underhuden.

Forskarna drog nytta av att det på Karolinska Universitetssjukhuset finns patienter som genomgått benmärgstransplantation – det var då möjligt att se skillnad på de celler som transplanterats och patientens egna celler.

Studien gjordes på 65 vuxna som transplanterades för upp till 31 år sedan.

Resultaten visar att under en livstid består cirka tio procent av transplantationsmottagarnas underhudsfett av donerade benmärgsceller. Detta är oberoende av patientens kön och ålder, men överviktiga personer hade upp till 2,5 gånger fler fettceller av benmärgsursprung jämfört med de som var smala. Enligt forskarna talar resultaten för att det är möjligt för benmärgsceller att utvecklas till olika celltyper och att egenskaper hos mottagaren, så som fetma, kan påverka denna process.

– Det återstår att se om resultaten även gäller för människor som inte genomgått benmärgstransplantation.

I så fall skulle det kunna leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, säger Mikael Rydén, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge.

Transplanted bone marrow-derived cells contribute to human adipogenesis Rydén M, Uzunel M, Hård JL, Borgström E, Mold JE, Arner E, Mejhert N, Andersson DP, Widlund Y, Hassan M, Jones CV, Spalding KL, Svahn BM, Ahmadian A, Frisén J, Bernard S, Mattsson J, Arner P Cell Metabolism juli 2015

Biopsianalys från gastroskopi kan förutsäga risk för magcancer Incidence of gastric cancer among patients with gastric precancerous lesions: observational cohort study in a low risk Western population Song H, Guncha Ekheden I, Zheng Z, Ericsson J, Nyrén O, Ye W BMJ juli 2015 Störst nybildning av hjärtmuskelceller under barndomen Dynamics of cell generation and turnover in the human heart Bergmann O, Zdunek S, Felker A, Salehpour M, Alkass K, Bernard S, Sjostrom SL, Szewczykowska M, Jackowska T, dos Remedios C, Malm T, Andra M, Jashari R, Nyengaard JR, Possnert G, Jovinge S, Druid H, Frisén J Cell juni 2015 Åldersskillnad mellan föräldrarna ökar risk för autism hos barnet Autism risk associated with parental age and with increasing difference in age between parents Sandin S, Schendel D, Magnusson P, Hultman C, Surén P, Susser E, Grønborg T, Gissler M, Gunnes N, Gross R, Henning M, Bresnahan M, Sourander A, Hornig M, Carter K, Francis R, Parner E, Leonard H, Rosanoff M, Stoltenberg C, Reichenberg A Molecular Psychiatry juni 2015 Därför fullföljer många bröstcancerpatienter inte behandlingen Predictors of discontinuation of adjuvant hormone therapy in patients with breast cancer He W, Fang F, Varnum C, Eriksson M, Hall P, Czene K Journal of Clin Oncology juni 2015 Bra blodsockerkontroll minskar risker efter bypassoperation Glycemic control in type 1 diabetes and long-term risk of cardiovascular events or death after coronary artery bypass grafting Nyström T, Holzmann MJ, Eliasson B, Kuhl J, Sartipy U Journal of American College of Cardiology juli 2015 Medicinsk Vetenskap №3–2015

51

Aktuellt på KI KALENDERN

Nya satsningar ska leda till att medicinska upptäckter i större utsträckning utvecklas vidare till kommersiella produkter som gör nytta.

Aktiviteter med Karolinska Institutet Forskardag för unga. Forskarfredag i Stockholm Låt dina elever inspireras av shower, utställning, tävlingar och få möjlighet att diskutera med forskare. Dessutom: stand up sciencetävlingen Forskar Tips!

Grand Prix.

Forskarfredag arrangeras även på Var: Debaser Medis många andra platser i Stockholm. i landet, se forsNär: 25 september, karfredag.se se forskarfredag.se/ stockholm för program.

Vernissage. Hör forskarnas egna berättelser Medicinsk Vetenskap ställer ut bilder från tidningens fasta inslag ”Ögonblicket”. Kom på vernissagen och lyssna på flera av forskarnas egna berättelser.

Var: Karolinska Universitetsbiblioteket, Solna.

När: 25 september kl 11.30-13, för detaljerat program se: ki.se/ kalender

EN HELT NY PROFESSUR med inriktning mot innovation och entreprenörskap inrättas på Karolinska Institutet. Den finansieras av 95-årige professor Endre A. Balazs och hans fru, doktor Janet L. Denlinger genom en donation på nära 35 miljoner kronor. Paret har byggt sin förmögenhet på att framgångsrikt förena sina roller som läkare, forskare och företagsledare – samtidigt som miljoner människor har fått bättre syn och lindring i värkande leder tack vare läkemedelsutveckling av deras medicinska upptäckter.

– Den här professuren ger stöd till en central uppgift för ett medicinskt universitet. Vi ska bidra till att medicinska upptäckter utvecklas vidare till innovationer och kommersiella produkter som gör nytta. Det handlar om att samverka med det omgivande samhället, som är vår tredje uppgift vid sidan om utbildning och forskning, sade Karolinska Institutets rektor Anders Hamsten vid den ceremoni som hölls då gåvoavtalet signerades i maj.

Ytterligare insatser för innovation är det samarbetsavtal som Karolinska Institutet genom Karolinska Institutet Holding AB samma månad skrev på med läkemedelsföretaget Johnson & Johnson Innovation. Tanken är att samarbetet ska stärka innovationskraften och omsätta den i produkt- och företagsutveckling samt införande i hälso- och sjukvården. Helena Mayer 52

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Utställning. Medicinhistoriska och anatomiska verk 500-årsjubileet av anatomen Andreas Vesalius födelse uppmärksammas i ett samarbete mellan Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet och Uppsala universitetsbibliotek.

Var: Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek.

När: 22 maj 2015-30 april 2016.

För fler tips se ki.se/kalender

Illustration: Harry Campbell /The Ispot

Miljondonation för innovation

Forskartorg . Lyssna på forskare på Bokmässan Predrag Petrovic pratar om hur man kan förstå extrema känslolägen utifrån modern hjärnforskning. Andra talare från Karolinska Institutet är Mai-Lis Hellénius och Jonas F Ludvigsson.

Var: Svenska Mässan i Göteborg.

När: Den 24-27 september, se forskartorget.se för program.

Boktips FLER BOKTIPS

Vår barnläkarbok Hugo Lagercrantz och Salomon Schulman (Karolinska Institutet University Press) Nu finns en reviderad version av den Tips!

Hitta fler eheltäckande handboken böcker på för alla föräldrar skriven ki.se/kiup. av två barnläkare med lång erfarenhet. Nyutgåvan ges ut i e-boksformat.

I sin nya bok vill Predrag Petrovic komma bort från stigmatisering av personer som lider av emotionell instabilitet.

Mitt medelhavskök Fernando Di Luca, Mattias Jersild, Paolo Parini och Mai-Lis Hellénius (Massolit förlag) I boken varvas recept på italiensk mat med vetenskapligt baserade fakta om hur medelhavsmat kan främja hälsan, presenterat genom samtal med Paolo Parini och Mai-Lis Hellénius, båda professorer vid Karolinska Institutet.

Hjärnforskaren om känslokaos

Foto: Mia Carlsson/Natur & Kultur

Känslostormar – emotionell instabilitet och hjärnan Predrag Petrovic (Natur & Kultur)

ENA STUNDEN ENORM LYCKA, en timme senare kraftig ångest. Extrema känslosvängningar är vardag för en person som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning, tidigare kallat borderline personlighetsstörning. Runt två procent av befolkningen beräknas drabbade, de flesta är kvinnor. Av omgivningen och vården har de ofta blivit betraktade som besvärliga, manipulerande och överdramatiserande. Men det är orättvist, menar forskaren och läkaren Predrag Petrovic som nu skrivit en bok om tillståndet.

- Vi är födda med olika förmåga att hålla våra känslor i styr, en del är betydligt bättre på att inte låta sina handlingar styras av vad de känner än andra. Hos emotionellt instabila personer är detta extra svårt, det kan beskrivas som en form av extremt emotionell adhd, säger han.

I sin bok beskriver Predrag Petrovic känslor utifrån ett biologiskt perspektiv, något han tror kan minska stigmat runt dessa individer.

- Idag kan forskarna förklara varför vi har känslor, och hur de uppkommer och styrs i vår hjärna. Det finns därmed också goda möjligheter att försöka förstå biologin bakom varför vissa personer har svårt att reglera känslor. Det kan förhoppningsvis leda till bättre bemötande och behandling av personer med emotionell instabilitet i framtiden, säger han. Cecilia Odlind

Att börja forska inom medicin, bio- och vårdvetenskap Jonas F Ludvigsson (Studentlitteratur) Vad är en kohortstudie? Och hur skriver man en forskningsmedelsansökan? I denna bok, som är reviderad från 2002, ger Jonas F Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, de tips och råd han själv saknande som doktorand.

Vesalius – anatomins mästare Redaktörer: Anna Lantz och Krister Östlund (Fri tanke) Läs historien om anatomen Andreas Vesalius. Med sina detaljerade illustrationer, varav en del visas i boken, presenterade han på 1500-talet en helt ny bild av människokroppen.

Medicinsk Vetenskap №3–2015

53

Ögonblicket ”Med lätt oro i magen klev jag ensam in till den maniska patienten på den psykiatriska akutmottagningen en kväll för sju år sedan. Som nylegitimerad läkare under utbildning till specialist inom psykiatri, var jag väl medveten om att dessa patienter kunde vara både uppvarvade och våldsamma.

Men mannen med diagnosen bipolär sjukdom var närmare 80 år och ganska kort, hade krulligt vitt hår, basker och kofta och såg inte så jättefarlig ut, även om han var ganska uppe i varv.

Han sa att det egentligen var onödigt att han var där, för han var fullt upptagen med att umgås med den konstnärliga och intellektuella eliten i Sverige och var mycket uppvaktad av unga kvinnor.

Kombinationen av mannens maniska tillstånd och hans berättelser, vilka jag tolkade som grandiosa vanföreställningar, gjorde att jag föreslog inläggning över natten, och mannen gick med på det.

På morgonen när jag skulle gå av min nattjour berättade en sjuksköterska att hans fru var släkt med patienten, som var en mycket erkänd fotograf, som umgicks med den konstnärliga och intellektuella eliten, samt var känd för sina många kvinnoaffärer... Jag blev nervös. Hade jag lagt in någon som inte var sjuk?

Men patienten var glad att han hade fått sova för första gången på länge och sa att han slarvat med sin litiummedicin.

Mellan genialitet och galenskap går en tunn gräns och just den här situationen återspeglar sambandet vi hittat mellan kreativitet och psykiska sjukdomar, något som jag är nyfiken på och har doktorerat inom. Jag har träffat många patienter, varav flera med stor kreativ begåvning och det kan vara svårt att bedöma om patienternas upplevelser är en del av ett maniskt skov eller om de är sanna erfarenheter.

Var tredje svensk har någon gång drabbats av psykisk sjukdom och det är förenat med många fördomar, stigma och utanförskap, men synen på dessa vanliga människor med psykisk ohälsa håller på att förändras. Och nu vet vi att de också kan ha förmågor att avundas.”

54

Medicinsk Vetenskap №3–2015

Berättat för: Helena Mayer Foto: Annika af Klerker

”Mellan genialitet och galenskap går en tunn gräns” Psykiskt sjuka är vanliga människor som kan ha ovanligt kreativa förmågor. Det menar Simon Kyaga som insåg hur viktigt det är att möta patienter med ett öppet och fördomsfritt sinne.

Namn: Simon Kyaga Titel: Forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och specialistläkare i psykiatri.

Aktuell med: Forskning kring sambandet mellan ADHD och uppfinningsrikedom i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm.

ANNONS

Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder • 1 000 sittplatser • Toppmodern salsteknik • 10 konferensrum för 8–30 personer • 2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen • Cateringkök i huset, två restauranger, ett café • Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat

För bokning av lokaler och konferenstjänster kontakta Ann-Catrin Moberg, Akademikonferens akademikonferens@ki.se 08-524 822 00 www.akademikonferens.se

SYMBIOTEQ CONFERENCE PRESENTERAR STOLT

BIOCOMPATIBILITY OF MEDICAL DEVICES 2015 13-­‐14 oktober 2015 Elite Park hotel, Göteborg

Bland föreläsarna finner du experter från: • • • •

The FDA Medicinsk teknisk industri Notified Body Test laboratorier

För mer information och registrering:

www.symbioteq.com/conferences

SYMBIOTEQ

POSTTIDNING B

ANNONS