Ser man till hur dessa perioder av hög respektive låg tillväxt (som vi visade i figur 3) fördelar sig mellan de fyra regiontyperna under tidsperioden så har befolkningen ökat mest i storstadsområdena och stadsområdena. De procentuella och absoluta föränd ringarna visas i tabell 1. Tabellen visar även hur förändringarna har sett ut för män och kvinnor. I tabellen ser det ut som om det största skiftet av befolkning har skett mellan regiontyperna landsbygd och stadsområden. Vår landsbygdsdefinition är framtagen 2007 och det är troligt att några kommuner som skulle ha klassats som landsbygd 1990 inte klassas som landsbygd 2007. Det förklarar med all sannolikhet inte allt. Tabell 1. Befolkningstillväxt 1990-2012: procentuell och absolut för total befolkning, kvinnor och män fördelat över de fyra regiontyperna Regiontyper
Tillväxt %
Antal
Män %
Antal män Kvinnor %
Antal kvinnor
Storstadsområden
1,09
746 415
1,18
396 639
349 776
1,00
Stadsområden
0,61
356 899
0,66
189 952
0,57
166 947
Landsbygd
-0,13
-81 793
-0,11
-35 896
-0,14
-45 897
Gles landsbygd
-0,84
-56 258
-0,84
-28 807
-0,83
-27 451
Källa: SCB (egen bearbetning)
Figur 5. visar hur befolkningstillväxten har sett ut för de fyra regiontyperna. Storstads områden och stadsområden följer varandras utveckling och den stora utflyttningen ser ut att främst komma från regiontypen landsbygd. 4 000 000 3 500 000
Antal
3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
År Storstadsområden
Stadsområden
Landsbygd
Gles landsbygd
Figur 5. Befolkningstillväxt i antal personer mellan 1990 och 2012 fördelat över de fyra regiontyperna Källa: SCB (egen bearbetning)
Figur 6 och 7 visar utvecklingen av antalet män respektive antalet kvinnor för de fyra regiontyperna samt hur de följer varandras tillväxt. Det betyder att vi inte kan se att antalet män eller antalet kvinnor har minskat eller ökat särskilt stort i någon av regiontyperna.
12