50 procent effektivare energianvändning 2050

Page 1

50 procent effektivare energianv채ndning 2050 Slutrapport fr책n IVAs projekt Ett energieffektivt samh채lle


KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens­kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se. Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2014 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-M 446 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-880-5 Projektledare: Jan Nordling, IVA Redaktör: Camilla Koebe, IVA Layout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se


Förord IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle har som mål att med analyser, observationer och rekommendationer bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är en 50 procent effektivare energianvändning 2050. Utgångspunkten i projektet har varit att minska energiintensiteten, inte att generellt minska totala energianvändningen. Projektet Ett energieffektivt samhälle har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transporter, skogs- och jordbruk samt tjänster. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen, har detta område studerats som ett delprojekt. Under projektets gång har tolv seminarier genomförts och elva rapporter publicerats. Dokumentation och rapporter kan laddas ner ifrån IVAs hemsida. Styrgruppen består av följande personer: Professor Lars Bergman, ordförande för Ett energieffektivt samhälle Tommaso Auletta, ABB Stina Blombäck, Billerud Anita Aspegren, Energimyndigheten Magnus Breidne, projektchef IVA Oskar Ahnfelt, Vattenfall Kjell Jansson, Svensk Energi Urban Karlström, Fortifikationsverket Andres Muld, Sust Bo Normark, Power Circle Göran Persson, Siemens Birgitta Resvik, Fortum Per-Arne Rudbert, Humlegården Maria Sandqvist, Teknikföretagen Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Per Westlund, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad



Innehåll Sammanfattning.................................................................................................................. 7 50 procent effektivare energi­användning 2050............................................................... 7 Hinder och drivkrafter................................................................................................... 7 Observationer................................................................................................................ 8 Rekommendationer...................................................................................................... 10 Effektiv användning av resurser......................................................................................... 11 Varför behövs energieffektivisering?............................................................................ 11 Vad är energieffektivisering?........................................................................................ 11 Ett 50 procent mer energi­effektivt samhälle 2050........................................................ 11 IVAs projekt Ett energi­effektivt samhälle.......................................................................13 Varför sker inte lönsam energieffektivisering?....................................................................15 Många beslut och många beslutsfattare........................................................................15 Hinder och drivkrafter för energi­effektivisering........................................................... 16 Energianvändning i olika sektorer..................................................................................... 19 Bebyggelse................................................................................................................... 19 Industri........................................................................................................................ 20 Transporter.................................................................................................................. 21 Tjänstesektorn............................................................................................................. 23 Skogs- och jordbruk..................................................................................................... 23 Affärsmodeller och affärsmöjligheter ................................................................................25 Vad är en affärsmodell?................................................................................................25 Hur kan affärsmodellen kopplas till energieffektivisering?.............................................25 Energieffektivisering som affärs­idé.............................................................................. 26 Fjärrvärmebolagens nya affärsmodeller....................................................................... 27 Exempel på affärsmodeller inom energieffektivisering................................................. 27 Teknik – utveckling och språng......................................................................................... 29 Trender........................................................................................................................ 29 Smarta energisystem.................................................................................................... 30 Observationer.................................................................................................................... 32 Rekommendationer............................................................................................................35 Appendix........................................................................................................................... 37


6


Sammanfattning 50 PROCENT EFFEKTIVARE ENERGI­ANVÄNDNING 2050 Effektivare användning av arbetskraft, realkapital, energi och andra naturresurser bidrar till ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning på olika sätt har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till den ekonomiska tillväxten begränsas energianvändningens negativa effekter på miljön. Energieffektivisering innebär att man använder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre ”energiintensiv”. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser.

IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle fokuserar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år 2050. Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiintensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050. Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden 1974–2012.

HINDER OCH DRIVKRAFTER Inom projektets samtliga delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor. Det som är tydligt är att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer, kunder och leverantörer, energibolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om orga-

nisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket. Beslut om energieffektivisering tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter, incitament eller stöd av olika slag.

7


Fyra perspektiv styr energieffektivisering i den egna verksamheten: • Konkurrens om begränsade resurser, kärnverksamhet prioriteras • Kunskap om energieffektivisering • Rättvisande kalkylmodeller som till exempel tar hänsyn till livscykelkostnader • Krav på energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter Företag kan antingen fokusera på energieffektivisering i den egna verksamheten, eller ha som affärsidé att utveckla och sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos kunderna. Genom att låta energieffektivitet vara en del av affärsmodellen blir det en naturlig del i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Många industrier har restenergier från sin verksamhet, som kan tas tillvara i fjärrvärmesystem, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Att nyttiggöra restenergier kräver ofta beslut om samverkan med tredje part. Detta är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som en risk genom det beroende som uppstår mellan två parter med olika typer av verksamheter. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med it och affärsmannaskap,

har goda förutsättningar att presentera attraktiva och lönsamma affärsupplägg inom energieffektiviseringsområdet. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya aktörer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstärker eller ligger nära kundens kärnaffär. Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energianvändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer. Traditionellt finns en samverkan mellan industrier med överskottsvärme och fjärrvärmeföretag. Nu börjar liknande möjligheter skapas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott respektive underskott.

OBSERVATIONER I projektet har ett antal observationer gjorts kring fakta, kunskap och trender som kommer att påverka de hinder och möjligheter som finns med ökad energieffektivitet. Nedan listas några av dessa. Energipriserna antas inte öka markant. Priset på energi kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med

8

BNP-tillväxten. Att energipriserna inte kommer att öka påverkar självklart den ekonomiska drivkraften för ökad energieffektivitet. Skatter och avgifter kommer sannolikt att utgöra en större del av framtidens energipris. EUs energieffektiviseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska


minska med 20 procent från 2005 till 2020, vilket kommer att driva på energieffektiviseringsarbetet i medlemsländerna. Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) innebär att företag kan få befrielse från elskatt i utbyte mot att driva energieffektivisering. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd. EU ställer krav på produkter. Genom Ecodesign-direktivet driver EU ett arbete med energieffektivisering av produkter, till exempel hemelektronik, vitvaror och belysning. Teknik bedöms inte att vara ett hinder för energieffektivisering. Här finns istället stora möjligheter. Några exempel: • För elapparater sjunker förbrukningen dramatiskt, för vitvaror 60 procent det senaste decenniet, och utvecklingen verkar fortsätta. • Värmepumpar utvecklas kraftigt med bland annat förbättrad värmefaktor. • Prognoser visar att priserna på elektriska energilager kommer att vara en tredjedel av dagens priser 2020. • För solceller väntar fortsatt kostnadsreduktion och möjligt genombrott för verkningsgraden. • Elförbrukningen för belysning har redan med dagens LED-teknik sjunkit med cirka 80 procent och utvecklingen pekar på en fortsatt utveckling. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffektivisering. Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick.

rer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegration medför också större risker i en affärsuppgörelse. Kunden får större inflytande på affären. Omoch avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energianvändningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären. Ökat intresse för hållbarhet. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Att arbeta med energieffektivitet kan också stärka varumärket. Andelen el i energisystemet kommer att öka. Ur ett energieffektiviseringsperspektiv är el en mycket effektiv energibärare. Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka, vilket möjliggör nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar samt över- och underskott av energi. Detta påverkar energieffektiviteten i nätet. Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att producera egen energi ökar sannolikt även intresset generellt för energifrågor, vilket ökar energieffektiviteten. Genom att kombinera modern IT, värmepumpar, värmelager och på sikt även batterilager och lokal elproduktion kan ett effektivt energisystem skapas.

Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energieffektivisering, och också öppningar för nya affä-

9


REKOMMENDATIONER Vad krävs för att få energieffektivisering att hända? Det som är genomgående i projektet är betydelsen av ledarskap. Ledning, styrelse och ägare måste vara engagerade och verka för en tydlig strategi och samordning av energieffektivisering. Det krävs också ett politiskt ledarskap. Konsumentmakt är en allt viktigare faktor för att driva på en förändring. Även politiker måste visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Satsningar på forskning och utbildning är av vikt, liksom information. Nedan listas ett antal konkreta rekommendationer utan inbördes rangordning. Rekommendationerna vänder sig till näringsliv (privat och offentligt) respektive till politik och myndigheter.

• Politik och myndigheter: Använd ekonomiska incitament för att få till stånd energieffektivisering, till exempel skatteavdrag för att stimulera hushållen att investera i energieffektivisering, eller skattelättnader för företag.

Ledarskap • Ägare och styrelse bör sätta upp mål och följa upp energieffektiviseringsarbetet. Detta är ett sätt att visa ledarskap för att få till stånd energieffektivisering. I den mån ägare och ledning anser det lämpligt kan nyckeltal även redovisas i årsredovisning eller annat extern kommunikation.

• Säkerställ att det centrum för renovering av byggnader som nu bildas får tillräckliga resurser, så att kunskapen om renovering och energieffektivisering kan höjas.

• Näringsliv (privat och offentligt): Utveckla verktyg för ett långsiktigt perspektiv på investeringar. Använd modeller som synliggör energieffektiviseringens ekonomiska möjligheter och underlättar arbetet med livscykelkostnader (LCC).

Transporter • Skapa en samordnad nationell strategi för transporter som sträcker sig till och med 2050.

Transparens • Gör detaljerade mätdata för energi tillgängliga för respektive energikund, för innovativa affärslösningar, bättre benchmarking och tydliga nyckeltal. Incitament • Skapa ”Energikreditnämnden”, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt. Vissa projekt, som ger ökad energieffektivitet i ett systemperspektiv, blir inte av eftersom de kräver samverkan mellan olika aktörer och parter. En ”Energikreditnämnd” kan gå in och täcka osannolika men stora risker, exempelvis att en part går i konkurs.

10

Kompetens • Anpassa utbildningssystemet till behoven av kompetens kring energieffektivisering. Ett exempel är att drifttekniker behöver kunna IT. • Använd innovationsupphandling för att stimulera nya och kommersialiserbara produkter och tjänster inom energieffektivisering.

• Satsa på verktyg och information till de små och medelstora företagen, samt för jordbruk.

• Höj maxlasterna för vägtransporter för att göra skogs- och jordbruk mer energieffektiva.


Effektiv användning av resurser VARFÖR BEHÖVS ENERGIEFFEKTIVISERING? Effektivare användning av arbetskraft, realkapital, energi och andra naturresurser bidrar till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, begränsas energianvändningens negativa effekter på miljön. Enligt International Energy Agency (IEA) är energieffektivisering ett av de mest verkningsfulla sätten att minska utsläppen av växthusgaser. VAD ÄR ENERGIEFFEKTIVISERING? Energieffektivisering kallas ibland för den ”glömda” energiresursen. I samhällsdebatten är fokus ofta på resurser och teknik för att producera energi. Kanske beror detta på att utvecklingen på tillförselsidan ofta är synlig och spektakulär. Exempelvis är den moderna vindkraften och ”the shale gas revolution” landvinningar som kan förändra energisituationen fundamentalt i stora delar av världen. Energieffektivisering handlar i stället om många, ofta enkla, åtgärder i mängder av företag och hushåll. Dessa åtgärder skapar sällan tillfällen för högtidliga invigningar, med band som ska klippas och tal som ska hållas. Men den samlade effekten på energianvändningen kan vara mycket betydande. Energieffektivisering innebär att man använder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre ”energiintensiv”. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt

med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser. Den ”goda” energieffektiviseringen är därför den som är lönsam. Närmare bestämt lönsam vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader, för de resurser som används för att åstadkomma den lägre energiintensiteten. ETT 50 PROCENT MER ENERGI­ EFFEKTIVT SAMHÄLLE 2050 IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle fokuserar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år 2050. Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiintensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050. Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden 1974–2012. I figur 1 visas skillnaden mellan en framskrivning av nuvarande utveckling, och vad som krävs för att uppnå en halvering av energiintensiteten år 2050. År 2012 uppgick energianvändningen i Sverige till 575 TWh, inklusive förluster. Om energiintensiteten fortsätter att minska i samma takt som hittills, och med ett antagande om en BNPtillväxt på 2 procent per år, kommer den totala

11


Figur 1: Förändring i energiintensitet mellan 1970–2012, samt framskriven energiintensitet mellan 2012 och 2050, mätt BNP (2010 års penningvärde) och total energianvändning inkl. förluster, MWh/MSEK. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas. 400 Samma minskningstakt som 1974–2012 (38 år)

MWh/MSEK BNP 2010-års penningvärde

350

Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år)

300 250 200 150 100 50 0 1970

1980

1990

2000

2010

2020

2030

2040

2050

Figur 2: Energianvändningens utveckling 1970–2012, samt en framskrivning till 2050 utifrån en halverad energiintensitet (2012–2050) samt en jämförelse med hittillsvarande utveckling under samma period. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas. 800

Bruttoenergianvändning TWh

700 600 500 400 300

Samma utvecklingstakt som 1974–2012 (38 år)

200

Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år)

100 0

1970

1980

1990

2000

energianvändningen uppgå till 720 TWh 2050. Halverad energiintensitet medför att energianvändningen vid 2 procent årlig tillväxt av BNP bara uppgår till 613 TWh år 2050 (se figur 2). Att isolerat titta på en enskild sektors eller lands energianvändning är viktigt men kan vara vilseledande. I en alltmer globaliserad värld exporteras och importeras produkter mellan länder och världsdelar i komplexa värdekedjor. En industriprodukt som kräver hög

12

2010

2020

2030

2040

2050

energianvändning vid tillverkning kan leda till minskad energianvändning hos slutanvändaren. Om denna produkt tillverkas i svensk industri innebär det en hög energianvändning i Sverige, medan nyttan ur ett energiperspektiv kan uppstå i ett annat land. Globalt sett är produkten energieffektiv. Man kan också notera att svensk elproduktion är i det närmaste fossilfri, det vill säga genererar i princip inga CO2-utsläpp.


IVAs PROJEKT ETT ENERGI­ EFFEKTIVT SAMHÄLLE I Ett energieffektivt samhälle analyseras möjligheter och hinder för energieffektivisering med utgångspunkt i situationen i det enskilda företaget och hushållet. Högre pris på energi skulle driva på energieffektiviseringen, men projektet handlar i första hand om vad som kan göras vid rådande energipriser. De flesta utredningar när det gäller energieffektivisering har haft ett verksamhetsnära och praktiskt perspektiv. Detta projekt har istället fokuserat på energieffektivisering som en ledningsfråga. Det har gett nya perspektiv när det gäller att identifiera möjligheter och hinder för energieffektivisering. Projektet har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transportsektorn, skogs- och jordbruk samt tjänstesektorn. Inom samtliga dessa delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera

affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Nyckeln till att åtgärder genomförs är att de som ska genomföra dem anser att de är lönsamma. Utgångspunkten i projektet har således varit att utgå ifrån de som ska betala energikostnaden. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen i samhället, har detta område studerats som ett delprojekt. Slutsatserna riktar sig till det civila samhället, det vill säga opinionsbildare, fastighetsägare, stora och små företags ägare och ledningar samt, inte minst, de enskilda hushållen. Men det finns också en viktig roll för statsmakterna med olika typer av styrmedel. Den viktigaste rör stöd till ny teknik. Det är ju vanligt att det krävs en hel del ”learning by doing” och skala i produktionen innan en ny teknik blir lönsam. Till detta kommer att det kan krävas en översyn av regelverk av betydelse för energianvändningen samt information och rådgivning om möjligheter att effektivisera energianvändningen.

Figur 3: Projektets organisation. Styrgrupp 2012–2014 Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter.

Ordförande, projektledning

Ordförande, projektledning

Kommunikation

Ordförande, projektledning

Ordförande, projektledning

Utvärdering av projektet

Ordförande, projektledning

Bebyggelse

Industri

Transporter

Skogs- och jordbruk

Tjänstesektor

Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa, och internationellt.

Projektledning

Ordförande, projektledning

Affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande, projektledning

Smarta energisystem Ordförande, projektledning

Policyunderlag

13


14


Varför sker inte lönsam energieffektivisering? Figur 4: Ansvaret för beslut om energieffektivisering finns hos olika aktörer och i olika beslutssituationer.

Lagstiftning

Upphandling

• EU-direktiv • Nationell lagstiftning • Föreskrifter

• Offentlig upphandling • Privat upphandling

En av de stora frågorna i projektet har varit att försöka förstå varför inte till synes ”lönsamma” energieffektiviseringsåtgärder genomförs. MÅNGA BESLUT OCH MÅNGA BESLUTSFATTARE Det är tydligt att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör, som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer: kunder och leverantörer, energibolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket. Beslut om energieffektivisering (se figur 4) tas i

Kommersiell verksamhet

• Optimering av den egna verksamheten • Utveckling av energi­effektiva produkter och tjänster • Samverkan med omvärlden för leverans av rest­energi och restprodukter

Privatpersoner

• Bostaden • Mat • Resor

den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter eller stöd av olika slag. I alla upphandlingsprocesser tas beslut om krav på leverantören. Ur ett energiperspektiv kan till exempel en hyresgäst ställa krav på fastighetens energieffektivitet. Särskilda teknikupphandlingar bedrivs också i syfte att driva utvecklingen mot mer energieffektiva produkter. Företag kan ta beslut om energieffektivisering i den egna verksamheten, men kan också ha som affärsidé att utveckla energieffektiva produkter och tjänster. Många industrier har också restenergi, som kan tas tillvara i fjärrvärmesystem, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Det kräver beslut om samverkan med tredje part, vilket både är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som

15


Figur 5: Hinder för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv. Ägarens uppdrag • Saknar tydligt uppdrag från ägaren • Incitamentsstruktur som motverkar • Ekonomisk kortsiktighet Finansiella hinder • Kalkylmetoder • Investeringstak • Tillgång till kapital/ finansiering • Lönsamhetsbedömningar • Saknar bevis för att potentialen finns • Hyr verksamhetens lokaler Marknadshinder • Kunder och marknad ställer inte krav • Fokus på annat • Saknar rätt kunskap

• Saknar nätverk med energikunskap • Saknar ledningssystem • Andra prioriteringar

VD

Verksamhet

Marknad

en risk genom det beroende som uppstår mellan två olika typer av verksamheter. Privatpersoner tar beslut varje dag som påverkar energianvändningen. Det kan gälla hur man åker till jobbet, eller vad man har på tallriken. HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGI­EFFEKTIVISERING Många studier visar att det finns en mycket stor potential för att effektivisera energianvändningen. Oftast handlar det om tekniska åtgärder som bedöms lönsamma vid rådande priser. Dessa genomförs normalt om de uppfattas som lönsamma av beslutsfattare i såväl företag som hushåll. Frågan är varför vissa till synes lönsamma åtgärder ändå inte genomförs. Förklaringen är troligen att studierna bygger på en övergri-

16

Teknik/ produktion

Finans

Legalt

Operationella hinder • Drift i fokus (undvika risk) • Resursbrist • Saknar: – kunskap om metoder och teknik – systematiskt arbete – erfarenhet och stöd • Driftkostnad tas ej med i investeringskalkyler • Brist på mätning & uppföljning Regulatoriska hinder • Miljötillstånd • Nätverk saknas

pande nivå som inte tar hänsyn till faktorer som är viktiga för det enskilda företaget eller i det enskilda hushållet. Inom Ett energieffektivt samhälle har ett flertal hinder identifierats som förklarar varför inte energieffektiviseringsåtgärder genomförs i den egna verksamheten. Dessa kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter: • Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och att kärnverksamhet prioriteras. • Kunskap om energieffektivisering är otillräcklig eller saknas. • Ekonomiska kalkyler tar inte hänsyn till livscykelkostnader och investerings- respektive driftbudgetar ligger i olika delar av ekonomisystemet. • Brist på yttre krav på ökad energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter.


Figur 6: Drivkrafter för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv. Ägarens uppdrag • Tydligt uppdrag från ägaren • Branschnätverk & engagemang • Säkra konkurrenskraft Finansiella drivkrafter • Finansiell styrning • LCC-kalkylering • Lönsamma investeringar • Ekonomiskt stöd/ bidrag för åtgärder och analyser • Hot om ökat energipris • Långsiktighet i agerande Marknadsdrivkrafter • Varumärkeslöften • Kundkrav & Image • Ökade intäkter

• Ledningssystem • Förbättrad arbetsmiljö

VD

Teknik/ produktion

Finans Verksamhet

Marknad

Det finns ett antal parametrar och beslutsprocesser som avgör om energieffektivisering i en specifik situation blir genomförd eller inte. Förväntade intäkter av en åtgärd måste trovärdigt kunna jämföras med rättvisande kalkyler som, förutom de direkta kostnaderna, också redovisar de dolda kostnaderna, som måste värderas i kalkylen. Exempel på dessa är kostnader för informationsinhämtning och administration kring åtgärderna. I samtliga sektorer framgår som en gemensam nämnare att den högsta ledningens engagemang eller godkännande är en viktig grundförutsättning för att energieffektivisering ska ske. En annan gemensam nämnare är att förekomsten av en ”eldsjäl” som driver på energiarbetet är av stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet blir.

Legalt

Operationella drivkrafter • Systematiskt arbete • Energin är synliggjord – användning och kostnader • Positiva bieffekter på produktiviteten • Nätverk • Säker och effektiv drift • Produktkrav • Förbättrad arbets­ miljö Regulatoriska drivkrafter • Lagar, regler, krav – Miljöbalken, ECO-design • Miljöansvar/värdering • Undvikande av lagstiftning • Långsiktig energipolitik

För att bättre förstå vilka hinder som finns, och även hur de ska vändas till drivkrafter har vi analyserat energieffektivisering ur ett ledningsperspektiv. För att tydliggöra olika perspektiv har vi använt en modell som utgår från ledningsfunktionerna på ett företag och hur olika hinder och drivkrafter påverkar dessa funktioner. Modellen är framtagen för ett industriföretag men beskriver i princip beslutsprocessen för de flesta organisationer. Orsaker till att människor både, privat och professionellt, inte tar hänsyn till energieffektiviseringsmöjligheter vid det dagliga beslutsfattandet, kan beskrivas på olika sätt. Figur 7 på nästa sida beskriver, utgående från kommunikationstrappan, det stöd som beslutsfattaren kan behöva för att vara en rationell aktör. I bilden framgår också vilken form av stöd som kan vara aktuellt i de olika faserna.

17


Figur 7: Kommunikationstrappan visar vilket stöd en beslutsfattare behöver för att ta ett rationellt beslut. Källa: Evaluation of industrial energy audit in SME; Trygg, L, Thollander P, Broman G; 2010 Vidmakthålla beteende

MARKNADENS BEHOV Handling Intention Attityd Kunskap Medvetenhet Kännedom

Information Utbildning Rådgivning

Tekniskt, praktisk stöd

Argument

Handböcker Märkning Kalkylhjälpmedel Mallar Standardisering

Tester/ provning Goda exempel Uppföljning/ utvärdering

Inspiration, är och berömmelse (Skam och förnedring)

Press Testresultat Varumärke

Lyfta frågan till en nivå där drifts­ budget och investerings­ budget möts

"Skattefråga" Verktyg för ledningsgrupp Regler

Samarbete, ömsesidigt stöd

Nätverk Energilednings­ system Inköpsrutiner Planeringsrutiner

Medvetenhet (Vet inte) – Det aktörerna inte känner till kan de heller inte agera utifrån. Kunskap (Kan inte) – När man känner till vad som ska göras kan det, för komplicerade åtgärder, behövas tekniskt och praktiskt stöd i form av handböcker, märkning, kalkylhjälpmedel, mallar och standardisering för att aktören ska klara av att genomföra åtgärden. Attityd (Tror inte på det) – Det räcker inte med att veta och kunna utan beslutsfattaren måste också tro på idén. Intention (Vill inte) – För att påverka viljan att åstadkomma en förändring kan ibland goda exempel fylla en funktion. Handling (Får inte) – Även för de aktörer som vet, kan, tror på och vill göra åtgärder kan det finnas hinder i form av att de inte har befogenhet att besluta i frågan. Vidmakthålla beteende (Orkar/vågar inte) – Det kan vara krävande att kontinuerligt fatta de energieffektiva besluten. För detta kan behövas ett stöd.

18


Energianvändning i olika sektorer Figur 8: Energianvändning per sektor. Källa: Energimyndigheten 500

Bostäder Service

Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggsektorn

Transporter Industri

TWh

400 300 200 100

19 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2099 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 11

0

Figur 8 visar energianvändningen i Sverige per sektor 1970–2011. Fördelningen mellan de olika sektorerna har legat relativt konstant, men en tydlig trend är att transportsektorns andel ökar. 1970 låg den på 15 procent, och 2011 på 24 procent. Bebyggelsens andel av energianvändningen har långsamt minskat, från 44 procent 1970 till 38 procent 2011. Nedan följer en kort presentation av respektive sektor och möjligheter till energieffektivisering. BEBYGGELSE Energi för uppvärmning, kylning, drift och belysning byggnaderna utgör nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Energianvändning i bebyggelsen delas in i småhus, lokaler och flerbostadshus. Energisystem för uppvärmning skiljer sig mellan de olika hustyperna vilket framgår av figur 9.

Förutsättningar för energieffektivisering skiljer sig åt mellan flerbostadshus, lokaler och småhus. Nybyggda fastigheter är mer energieffektiva, men de utgör endast en marginell andel av alla byggnader i Sverige. För en framgångsrik energieffektivisering inom bebyggelsen måste därför fokus ligga på befintliga byggnader. För flerbostadshus finns stora möjligheter att höja energieffektiviteten om varje renoveringstillfälle utnyttjas till att också energieffektivisera. En stor del av flerbostadshusen som är byggda före 1975 behöver renoveras innan 2050. Sveriges lokalbestånd präglas av en hög grad av heterogenitet, där stora delar av beståndet är klart verksamhetsspecifika. Förutsättningarna för energieffektivisering skiljer sig därför mellan olika typer av lokaler. Många åtgärder har redan genomförts, men det finns ännu en stor teknisk och ekonomisk potential för ytterligare effektivisering. Lokaler renoveras i högre takt

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energi­ effektivisering av Sveriges flerbostadshus (IVA-R 469). ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES BEBYGGELSE Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffekt­ ivisering av Sveriges bebyggelse (IVA-M 433).

19


Figur 9: Energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler 2012, fördelat på olika energislag. Övrigt är gas, restenergi, spillvärme med mera. Källa: Energimyndigheten 25

TWh

20

Fjärrvärme

Ved

Olja

Övrigt

Lokaler 21 TWh Flerbostadshus 25 TWh

Elvärme

Småhus 33 TWh

15 10 5 0

Småhus

Flerbostadshus

än andra byggnader vilket ökar möjligheten att energieffektivisera. Inom småhussektorn finns det långt fler ägare än i övriga kategorier, och därmed fler beslutsfattare. Småhusägarna har dessutom mindre resurser och kunskap till förfogande för att systematiskt ägna sig åt energieffektivisering jämfört med professionella ägare. Dock finns det ett tydligt samband mellan investeringar och besparingar där småhusägare kan se en direkt och långsiktig nytta av sina åtgärder. I ett separat projekt studeras energianvändningen i byggprocessen. Tidiga resultat indikerar att energianvändningen i byggprocessen utgör upp emot 50 procent av den totala energianvändningen. Det betyder att det finns en betydande potential för energieffektivisering. Projektet presenteras i en separat rapport. ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES INDUSTRI Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges industri (IVA-M 435).

20

INDUSTRI Stora delar av de svenska, men även de europeiska, industrianläggningarna står inför stora moderniseringsbehov kommande decennier. Det innebär goda möjligheter att utveckla framtidens processer och produkter, och samtidigt öka energieffektiviteten vid större reinvesteringar och ombyggnationer.

Lokaler

Men de största sprången tas oftast när en helt ny anläggning planeras, byggs och optimeras utifrån den senaste kunskapen, vilket gör att det generella investerings- och näringslivsklimatet har stor betydelse även för frågan om ökad energieffektivitet. Energianvändning i industrin domineras av massa- och pappersindustrin som står för cirka 50 procent av användningen, se figur 10. Historiskt har industrin varit den sektor som varit bäst på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvändningen. Energieffektiviteten i industrin ökade exempelvis med 36 procent mellan 1993 och 2010. En 50-procentig ökning av effektiviteten från dagens användning motsvarar dock en ökning av den absoluta energianvändningen inom industrin från dagens cirka 148 TWh till cirka 165 TWh år 2050. Stora delar av den svenska energiintensiva industrin har sedan flera år arbetat med energieffektivisering, bland annat genom deltagande i Programmet För Energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). En fortsatt energieffektivisering inom den energiintensiva industrin är avgörande för att nå 50 procent ökad energieffektivitet till 2050 för industrisektorn som helhet. Den relativa potentialen till energieffektivisering är dock sannolikt störst utanför basindustrin, till exempel inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Energief-


1600

Industriproduktionsindex

160

1400

140

1200

120

1000

100

Massa- och pappersindustri

800

80

200 10

09

20

08

20

07

20

06

Metall-varuindustri 7 TWh

50 El

Olja

Biobränsle

Gas

Massa och papper 71 TWh

Stål och metall 23 TWh Kemi 7 TWh

Kol TWh

20

05

20

04

20

03

0

Övrig industri 25 TWh

Figur 11: Energianvändning i industrin, fördelat på energislag och bransch. Källa: Energimyndigheten

40

400

20

20

20

99

98

19

97

19

96

19

95

19

94

19

93

19

92

19

91

19

19

90

0

20

20

02

Järn- och stålverk Verkstadsindustri Kemisk industri

600

20

40

01

Övriga branscher

00

60

Industriproduktionsindex

180

19

Industrins totala energianvändning, TWh

Figur 10: Energianvändningen inom industrin har varit i det närmaste konstant under 20 år. Källa: Energimyndigheten

30 20 10 0

Massa och papper

Kemi

Stål och metall

fektivisering har där inte varit i fokus på samma sätt, eftersom energikostnaden är en liten del av de totala kostnaderna. TRANSPORTER Transportsektorn är utan tvekan den sektor där utmaningarna är störst när det gäller att nå målet om ett 50 procent effektivare energisystem

Metallvaruindustri

Övrig industri

till 2050. Inom transportsektorn är det svårare att energieffektivisera småskaligt eftersom infrastrukturen har mycket större inverkan på den totala energianvändningen. Även att minska användningen av fossila bränslen är svårt, trots att det finns höga politiska ambitioner. När det gäller den totala slutliga energianvändningen är transportsektorn den sektor som ökat, även om de senaste fem åren visat på en stabiliserad nivå. Sedan 1970 har transportsek-

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TRANSPORTSEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges transport­ sektor (IVA-M 437).

21


Figur 12: Energianvändning inom transportsektorn 2011, fördelat på gods- och persontransporter, samt på olika typer av drivmedel och el. Vägtrafiken svarar för 94 procent av energianvändningen. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning 2012, bearbetad av ÅF. 40 35 30 25

Bensin

El, bantrafik

Diesel

Flygbränsle, inrikes

Etanol

Bunkerolja, inrikes sjöfart

Fordonsgas

Sjöfart 1 % Luftfart 2 % Bantrafik 3 %

20 40

15

35

10

30

5 TWh

0

25

Godstransporter 30 TWh Persontransporter 64 TWh

Bensin

El, bantrafik

Diesel

Flygbränsle, inrikes

Etanol

Bunkerolja, inrikes sjöfart

Vägtrafik 94 %

Fordonsgas

Persontransporter 20

Godstransporter

15 10 5 0 Persontransporter

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TJÄNSTESEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor (IVA-M 440).

22

torns energianvändning ökat från 56 TWh till 94 TWh 2011, vilket motsvarar en ökning med 68 procent, medan de andra sektorerna har minskat sin energianvändning med i snitt cirka 10 procent. Siffrorna gäller den energi som förbrukas inom landet. Lägger man till den energi som krävs för internationella transporter i form av flygbränsle och bunkring av fartygsolja tillkommer cirka 29 TWh och den totala energitillförseln för transportsektorn i Sverige blir cirka 120 TWh. Fossila bränslen, liksom biodrivmedel som biodiesel, är energieffektiva för transporter. I framtiden kommer de sannolikt främst att användas för godstransporter. Introduktion av hybriddrift ger på sikt en mer energieffektiv fordonsflotta. Transportkostnadens andel av en produkt är oftast låg också för varor som transporters långa sträckor. Det driver inte på utvecklingen för en effektivare energianvändning inom sektorn.

Godstransporter

TJÄNSTESEKTORN Idag sysselsätter tjänstesektorn i särklass flest människor i Sverige. Totalt arbetar 75 procent av landets sysselsatta befolkning med att producera tjänster av något slag. Enligt statistik från SCB står tjänstesektorn, inklusive offentlig verksamhet, för cirka 12 procent av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen har legat på en relativt konstant nivå, knappt 50 TWh/år, under perioden 1983–2011. Det finns emellertid forskning som pekar på att den absoluta energianvändningen i tjänstesektorn har ökat under 2000-talet, även om energieffektiviteten sett till produktionsvärdet har förbättrats Inom tjänstesektorn sker den stora energianvändningen innan och efter det att tjänsten levererats (”upstream” och ”downstream” ). Den största energianvändningen inom sektorn sker genom de transporter och i de fastigheter som tjänsterna levereras.


Tjänstesektorn präglas av kundkontakt, och energieffektivisering är en viktig del av varumärkesbyggandet. Tjänsteföretagen har, med sin placering långt fram i värdekedjan, också goda möjligheter att påverka energianvändningen hos leverantörer och kunder genom att ställa krav och utveckla nya affärskoncept. Att uppmuntra energieffektivisering i tjänstesektorn kan därför ge positiva följdeffekter på mer energiintensiva områden, såsom transportsektor och industri. Branscher som ingår i tjänstesektorn är konsulter, restauranger, hotell och livsmedelshandel. Dessa branscher har mycket olika karaktär på sin energianvändning. • Konsultbranschen – Energianvändningen i en typisk kontorsbyggnad: 211 kWh/m2 år.

SKOGS- OCH JORDBRUK Den direkta energianvändningen i skogsbruket är cirka 3 TWh och i jordbruket cirka 5,5 TWh. Till största delen består energianvändningen av drivmedel för maskiner och transporter. Samtidigt genereras cirka 120 TWh bioenergi och därtill cirka 15 TWh från torv och avfall. Användning av bioenergi har stadigt ökat och utgör idag drygt 30 procent av hela Sveriges energianvändning. Logistik är en central kompetens och transportlösningarna har stor inverkan på energianvändningen. Den största potentialen för fortsatt energieffektivisering finns därför för transport- och arbetsmaskiner inom såväl skogs- som jordbruk.

• Restaurangbranschen – Genomsnittlig energi­användning för en restaurang: 600 kWh/m2 år. • Hotellbranschen – Genomsnittliga energianvändning för ett hotell: 250 kWh/m2 år. • Livsmedelsbranschen – Genomsnittlig energianvändning för en livsmedelsbutik: 400 kWh/m2 år.

Figur 13: Energianvändning inom skogs- och jordbruk. Källa: Energimyndigheten 6 5

TWh

4

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SKOGS- OCH JORDBRUK Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

3 2 1 0 Jordbruk (2008)

Skogsbruk (2008)

Fiske (2007)

Rennäring (2008)

Läs mer i Energieffektivisering av skogs- och lantbruk (IVA-M 442).

23


24


Affärsmodeller och affärsmöjligheter Figur 14: En affärsmodell är ett ramverk som beskriver hur ett kundvärde skapas på marknaden Källa: Utveckla fjärrvärmeaffären, Fjärrsyn mars 2013.

Uthållig konkurrenskraft

Värdeerbjudandet utgör en konkret beskrivning av de kundvärden som erbjuds, hur de paketeras och hur de levereras. Infrastruktur utgör en beskrivning av de resurser, aktiviteter och processer som utnyttjas för att leverera värdeerbjudandet.

Infrastruktur och resurser

Värdeerbjudande till kund

Ekonomi

För att energieffektiviseringsåtgärder ska genomföras, måste de som genomför åtgärden uppfatta den som lönsam. I tidigare kapitel diskuteras hinder och drivkrafter för energieffektivisering ur ett företags perspektiv. De olika parametrarna som diskuteras hänvisar till företagets interna processer och system, hur det är organiserat, samt vilka prioriteringar olika frågor har i verksamheten. Allt detta är en del av företagets affärsmodell och dess affärsidé.

Ekonomin omfattar en beskrivning av hur affären ger upphov till lönsamhet över tid och vad som säkerställer dess stabilitet. Strategisk uthållighet är en beskrivning av de resurser, processer och kompetenser som säkerställer nödvändig förändringsförmåga för att kunna skapa konkurrenskraft även i framtiden.

en konkurrensutsatt marknad. Exempel är hur företagen tar fram sina produkter eller tjänster, hur de når sina kunder, hur de levererar samt inte minst – vad företaget står för. En affärsmodell kan kort beskrivas som en redogörelse över hur, var, när och på vilket sätt ett företag gör affärer. I figur 14 ovan visas ett exempel på hur en affärs­modell kan illustreras. HUR KAN AFFÄRSMODELLEN KOPPLAS TILL ENERGIEFFEKTIVISERING?

VAD ÄR EN AFFÄRSMODELL? Affärsmodeller handlar om hur ett företag bedriver sin verksamhet i syfte att tjäna pengar på

Energieffektivisering kan vara en central del av affärsidén i form av den tjänst eller produkt som företaget säljer. En energieffektiv verksam-

Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter – för ett energieffektivt samhälle Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Hållbara affärsmodeller och nya affärs­ möjlig­heter – för ett energieffektivt samhälle (IVA-M 439).

25


Figur 15: Ett företag kan ha som affärsidé att sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos dess kunder, eller ha energieffektivisering som en aktiv del av sin affärsmodell för utveckling av den egna verksamheten.

Interna processer och system för en energieffektiv verksamhet.

Affärsidé att sälja energieffektivitet i form av tjänster eller produkter

het kan också vara en viktig del av varumärket utan att ha en direkt koppling till dess produkter. Detta gäller till exempel för Max Hamburgare och Scandic Hotels. Energieffektivisering kan också, utan extern kommunikation i frågan, vara ett förhållningssätt som prioriteras av ägarna och ledningen. I en vidare bemärkelse är energieffektivisering detsamma som resurseffektivisering och en effektiv verksamhet är oftast också en välskött verksamhet. Genom god kontroll över processer och system ur ett energiperspektiv, minskar i allmänhet också övriga kostnader för drift och underhåll, det leder till mindre slitage och ofta också till en bättre inomhusmiljö. Med fokus på frågan, genom ledningens engagemang i kombination med stöd av interna rutiner, till exempel ett energiledningssystem, byggs successivt en ökad kunskap och kompetens upp i verksamheten. Detta stimulerar också till ett ökat engagemang hos medarbetarna. Vilket är en förutsättning för ytterligare åtgärder, och på så vis kan en positiv spiral skapas.

26

ENERGIEFFEKTIVISERING SOM AFFÄRS­IDÉ Förutsättningarna förändras på energimarknaden, till stor del beroende på teknikutvecklingen. Samtidigt bedöms inte energikostnaderna öka i nämnvärd omfattning, och kommer därför inte vara drivande för energieffektivisering. Men det finns andra incitament. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med IT och affärsmannaskap, har goda förutsättningar att presentera attraktiva och lönsamma affärsupplägg inom energieffektivisering. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya aktörer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstärker eller ligger nära kundens kärnaffär. Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energianvändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer. Traditionellt finns en samverkan mellan industrier med överskottsvärme och fjärrvärmeföretag. Nu börjar liknande möjligheter skapas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott respektive underskott.


FJÄRRVÄRMEBOLAGENS NYA AFFÄRSMODELLER

EXEMPEL PÅ AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING

Fjärrvärme är en viktig del i utvecklingen av ett energieffektivare Sverige, men dagens affärsmodeller måste utvecklas. Fjärrvärmeföretagen står inför stora utmaningar, när de ska förändra sina affärsmodeller för att möta denna utveckling, men samtidigt finns möjligheter för nya aktörer med moderna affärsmodeller att etablera sig. Morgondagens affärsmodeller för fjärrvärme måste, jämfört med dagens, präglas av:

Här presenteras kort några exempel på affärsmodeller inom energieffektiviseringsområdet, som kommit fram i projektet, och som illustrerar ett nytänkande.

• Ökad och förbättrad kunddialog: Engagemanget i kundens energisituation måste öka. Nya energitjänster stärker kopplingen till kunderna och kraven på en bättre kundrelation kommer också att leda till en radikal förändring av värde­erbjudandet till kund. • Ny prismodell: Att byta prismodell till en mer kostnadsriktig är nödvändigt för att ge korrekt incitament till effektivisering hos kund. En väl vald prismodell kommer samtidigt att förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft, i takt med att konkurrensen på värmemarknaden ökar. • Ökat samarbete: Att till exempel koppla ihop sig med grannföretagets fjärrvärmesystem öppnar inte bara för effektivare energiproduktion och billigare värme utan också för bred samverkan inom flera områden. • Ökad kostnadsmedvetenhet: Fjärrvärmeleveranserna kommer att minska till följd av kundernas effektivisering, och det finns idag begränsad potential för nyanslutning. • Kompetensutveckling: Hos både leverantör och kund behövs en mix av erfarenhet av drift och underhåll av fjärrvärmenäten, kompletterat med till exempel IT och affärsmannaskap.

Bomhus Energi AB

I Gävle gick Korsnäs och Gävle Energi ihop och grundade företaget Bomhus Energi AB för att dels tillgodose Korsnäs behov av ånga och el och dels Gävle Energis behov av fjärrvärmeleveranser. Affärsidén är att utveckla resurseffektiv värmeförsörjning och elproduktion baserat på förnybara bränslen och spillvärme.

Humlegården och Green Fingerprint – en app för elbesparing

Med Green Fingerprint-appen kan Humlegården Fastigheters hyresgäster lätt hålla koll på sin elförbrukning. Affärsidén är att på ett lättkommunicerat sätt visa hyresgästen energiförbrukningen i fastigheten och jämföra med likande fastigheter för att uppmuntra till lägre energianvändning.

Eze – energimätning och visualisering

I Volvo Truck Centers största fordonsverkstäder genomför Eze System sedan 2012 mätningar av el-, fjärrvärme- och vattenanvändning. Åtgången visualiseras direkt och ger en bild av hur mycket el och värme som används för tillfället och hur detta förändras över tiden. Satsningen har gett en minskad energianvändning på 3–7 procent.

ÅF Energisamarbete

Teknikkonsulten ÅF erbjuder tjänsten Energisamarbete som syftar till att reducera driftkostnader och förbättra inomhusklimatet i bland annat kundernas fastigheter. ÅFs energiexperter agerar kunskapsstöd och bollplank i arbetsprocessens fyra steg: inventering, handlingsplan, genomförande av åtgärder och uppföljning. Kostnader, energibesparingar och resultat följs upp av ÅF.

27


28


Teknik – utveckling och språng Figur 16: Prisutveckling av solcellsmoduler, pris per installerad effekt globalt. Källa: Bloomberg New Energy Finance. Dollar

100

1975: $60, 8 MW

10

1985: $10, 105 MW

1

2003: $4, 8000 MW

0,1 0

2012: $0,8, 200000 MW

1

10

100

För att dra rätt slutsatser om det framtida energisystemet är det centralt att förstå och värdera starka tekniktrender. Teknikutveckling kan beskrivas i flera dimensioner: • Kontinuerliga förbättringar, karakteriseras av ständiga förbättringar med enstaka procent per år. • Teknikgenombrott, karakteriseras av radikalt nya lösningar som ger mycket snabba sänkningar i pris relativt prestanda. Kontinuerliga förbättringar är naturligtvis lättare att förutse. TRENDER ”Wrights Law” stipulerar att produktionskostnaden sjunker med 20 procent för varje fördubbling av produktionen. Förbättringen kan drivas

1000

10000

100000

1000000

MW

ned till en nivå där materialkostnaderna blir helt avgörande. Intressanta och relevanta fall för ”Wrights Law” är prisutvecklingen för solceller och LI-Ion-batterier. Med mer förnybar energi i elnätet kommer effekten att variera kraftigt, och förlusterna att öka. För att få energieffektiva nät kommer lokala energilager att spela en viktig roll. Prognoserna är att priserna på elektriska energilager (gäller även batterier för bilar och bostäder) kommer att falla till en tredjedel av dagens pris till 2020. Solenergin, framför allt i form av så kallade PV-celler, har genomgått en dramatisk prisreduktion de senaste decennierna. Utvecklingen är i huvudsak driven av volymutveckling och i mindre grad av teknikgenombrott. Utvecklingen följer i stort ”Wrights Law”. För solenergi finns det dessutom flera indikationer på kommande teknikgenombrott i form av solceller med verkningsgrader på 35 procent

29


Figur 17: Utveckling av ljusutbytet för LED-belysning. Lumen (lm) är storheten för ljusstyrka. En glödlampa ger cirka 16 lumen per Watt. Lumen

300

LED – laboratorie

250

LED – kommersiell

200 150 100 50 0

SMARTA ENERGISYSTEM Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Smarta energisystem (IVA-M 441).

30

2002

2004

2006

2008

2010

eller mer (i dag cirka 15 procent) samt helt nya tekniker som kan leda till kraftiga kostnadssänkningar. Utvecklingen av energisnåla elapparater som vitvaror, Tv-apparater och inte minst belysning har varit mycket stark framför allt det senaste decenniet. För vitvaror betyder det sänkningar av elförbrukningen med 60 procent eller mer. Ett specialfall är teknikgenombrottet där ny LED-belysning minskar elförbrukningen med 85–90 procent, jämfört med traditionella glödlampor. LED-belysning förväntas bli ytterligare två till tre gånger bättre jämfört med i dag. Lamporna blir mer energieffektiva, men ger samma ljusstyrka. Dessa exempel visar att det finns all anledning att förvänta sig en kraftig påverkan på energimarknaden skapad av teknikutveckling. Samtidigt kan politiska beslut påskynda utvecklingen. Exempel på detta är solcellsstöd ibland annat Tyskland, samt EUs beslut att fasa ut traditionella glödlampor via Ekodesigndirektivet. Speciellt intressant är system av flera tekniktrender som billigare lokal energiproduktion, billigare energilager och energisnål teknik. Värmepumpar har genomgått en betydande teknisk utveckling de senaste åren som framför allt inneburit förbättrad en värmefaktor (COP),

2012

2014

2016

2018

2020

varvtalsstyrning och bättre prestanda vid låga temperaturer för luft-luft-pumpar. Enlig aktuella tester från Energimyndigheten når de bästa berg-värmepumparna i dag ett års-COP på cirka 5,0 vilket innebär att varje insatt kWh el ger 5 kWh värme. Motsvarande siffra för luft-luftpumpar är 3–4 beroende på var i landet pumpen installeras. Det är rimligt att anta att värmepumparna kommer att förbättras ytterligare. SMARTA ENERGISYSTEM Energisystemet består av tillförsel, överföring och användning av energi. Vårt behov av energi kan hanteras på olika sätt: • Tillförseln kan regleras för att möta efterfrågan. • Användningen kan anpassas efter tillgången. • Överskott på energi kan transporteras geografiskt. • Överskott av energi kan lagras för att användas vid ett senare tillfälle. Ett smart energisystem kan styra dessa fyra parametrar och göra så att tillgänglig energi på ett så effektivt sätt som möjligt matchar användningen. För att öka effektiviteten i hela


energisystemet krävs en samverkan både mellan energislag och mellan olika aktörer på energimarknaden. Intelligenta tekniska lösningar måste därför även samverka med intelligenta affärsmodeller. Ur ett användarperspektiv kan effektiviteten ökas genom att mäta och styra bort energianvändning som inte behövs, samt flytta användning i tid mellan hög belastning till perioder med lägre belastning, till exempel från dag till natt. För detta krävs kunskap om hur det egna energibehovet ser ut relativt situationen i överliggande energisystem. Ny teknik för att mäta och styra energianvändningen kan möta det behovet. Energianvändningen kan även effektiviseras genom att använda alternativ teknik, till exempel genom att fysiska resor ersätts med digital teknik. Elsystemet har traditionellt varit baserat på storskalig, central produktion i stora kraftverk. Den storskaliga produktionen har varit mer effektiv och haft en bättre verkningsgrad än småskalig bränslebaserad elproduktion. Men under vissa förutsättningar kan en lokal och småskalig produktion innebära en ökad systemeffektivitet. Överföringsförlusterna i det svenska elnätet ligger på 6–7 procent, vilket motsvarar cirka 10 TWh per år. Vid lokal produktion och användning minskar dessa förluster. Under senare år har vindkraften byggts ut och producerade 2013 närmare 10 TWh. Vind-

kraften och annan väderberoende elproduktion, såsom sol- och vågkraft, kan inte styras. Den förnybara elen kan därför i värsta fall leda till ökad ineffektivitet ur ett systemperspektiv om inte energisystemet anpassas efter de nya förutsättningarna. Den stora utmaningen är hur vi storskaligt ska kunna lagra el. Det kan ske genom en samverkan mellan el- och värmesystemen, där el lagras termiskt i form av hetvatten. Men el kan också lagras kemiskt i form av gas, antingen som vätgas, eller som syntetiskt metan. Konceptet kallas power to gas, och är under utveckling bland annat i Danmark och Tyskland. Gasen kan användas som fordonsbränsle, i industriella processer, eller för elproduktion vid en annan tidpunkt vid högre elpriser. Att använda energilager innebär en energiförlust. Lagren måste därför bidra till en ökad energieffektivitet, miljönytta och kostnadseffektivitet i andra delar av energisystemet. För att energisystemet ska kunna utnyttjas på bästa sätt krävs en ökad systemsyn. Det måste ske ett större utbyte mellan samhällssektorer för ett optimalt utnyttjande av energin. Ett exempel är ökat utnyttjande av restenergi från industrin. Det kräver både utveckling av ny teknik för att bättre ta tillvara på lågvärdig energi och bättre affärsmodeller så att inblandade aktörer värderar nyttan större än risken med samarbetet.

31


Observationer År 2050 väntas världsekonomin vara fyra gånger större än idag, men världens energianvändning väntas öka med en faktor 2,2. Orsaken till att energianvändningen inte längre följer tillväxten är tekniska och strukturella förändringar som i sin tur är en följd av energieffektiviseringsåtgärder och utvecklingen av energipriset. Nedan presenteras ett antal trender som påverkar energieffektivisering. PRISUTVECKLING Energipriserna antas inte öka markant. Priset på energi kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. Den så kallade skiffergasrevolutionen har gjort att prognosen för första gången är att världen kanske inte går emot realt stigande kostnader för energi, utan snarare sjunkande. Att energipriserna inte kommer att öka påverkar självklart den ekonomiska drivkraften för ökad energieffektivitet. Skatter och avgifter kommer att utgöra en större del av framtidens energipris. I takt med staternas lägre skatteintäkter från fossila bränslen kommer skatter och avgifter sannolikt att förskjutas mot andra energislag, och el. STYRMEDEL Energieffektiviseringsdirektivet. EUs energieffektiviseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska minska med 20 procent, från 2005, till 2020 jämfört med den prognostiserade tillförseln. Detta kommer att driva på energieffektiviseringsarbetet i medlemsländerna.

32

Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) innebär att företag kan få befrielse från elskatt i utbyte mot att driva energieffektivisering genom ett certifierat energiledningssystem. Utfallet har överträffat de förväntat utfallet samtidigt som det tydligt visade betydelsen av att en fråga förs upp på ledningsnivån. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd. EU ställer krav på produkter. Genom Ecodesign-direktivet driver EU på energieffektivisering av produkter, till exempel hemelektronik, vitvaror och belysning. Det ökar kraven på produkterna och genererar samtidigt en stor gemensam marknad. Ineffektiva produkter ersätts. TEKNIKUTVECKLING Teknisk utveckling bedöms inte att vara ett hinder för energieffektivisering. Här finns istället stora möjligheter. Några exempel: • Elförbrukningen för belysning har redan med dagens LED-teknik sjunkit med cirka 80 procent och utvecklingen pekar på en fortsatt utveckling. • För elapparater sjunker förbrukningen dramatiskt, för vitvaror 60 procent det senaste decenniet, och utvecklingen verkar fortsätta. • Värmepumpar utvecklas kraftigt med bland annat förbättrad värmefaktor. • Prognoser visar att priserna på elektriska energilager kommer att vara en tredjedel av dagens priser 2020. • För solceller väntar fortsatt kostnadsreduktion och möjligt genombrott för verkningsgraden.


ATT MÄTA ÄR ATT VETA Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffektivisering. Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick. Genom realtidsmätning ser man om energianvändningen överensstämmer med den pågående verksamheten, eller om det är något som sticker ut och behöver åtgärdas. Kostnaderna för sensorer och att lagra och analysera mätdata sjunker. Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. Genom att visa på goda exempel och jämföra med liknande referensanläggningar blir det tydligt var potentialen finns och vilka aktörer som har att vinna på energieffektivisering.

ras termiskt i form av hetvatten. Eller kemiskt i form av gas, till exempel ”power to gas”. Ekonomisk riskdelning kan vara nödvändigt för ökad systemsamverkan. KONSUMENTMAKT Kunden får större inflytande på affären. Om- och avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energianvändningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären. Detta leder till en maktförskjutning från energileverantören till energiköparen som kan agera på både energipriser och energi­användning. Ökat intresse för hållbarhet. En uppgift för ägarna är att bibehålla och öka värdet av sitt företag, fastighet eller bostad. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Att arbeta med sin energieffektivitet kan också stärka varumärket, som exempelvis Scandic och Max.

SYSTEMSYN Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energieffektivisering, och också öppningar för nya affärer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegration medför också större risker i en affärsuppgörelse. Detta är speciellt tydligt inom energisektorn som har lång investeringshorisont. Ett exempel på systemsamverkan är ökad restenergiutnyttjande från industrin, datorhallar och livsmedelsbutiker med mera. Samverkan kan också ske mellan olika energisystem och energibärare. El kan till exempel lag-

ELMARKNADEN Andelen el i energisystemet kommer att öka. Ur ett energieffektiviseringsperspektiv är el en mycket effektiv energibärare. Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka, vilket möjliggör nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar samt över- och underskott av energi. En utmaning är att storskaligt kunna lagra el. Detta påverkar energieffektiviteten i nätet, vilket ökar energieffektiviteten.

33


Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att producera egen energi ökar sannolikt även intresset generellt för energifrågor. VÄRMEMARKNADEN Fastighetsägare investerar idag i allt större omfattning i egna energiproduktionsanläggningar, även inom befintliga fjärrvärmesystem. Energieffektivisering kan uppnås genom tekniska åtgärder i husen, till exempel tilläggsisolering och driftsoptimering, för att minska byggnadens energibehov. Men dagens byggregler utgår ifrån köpt energi till fastigheten och inte från hur mycket energi byggnaden kräver för uppvärmning och drift. Det gynnar användningen av värmepumpar och solfångare i byggnaden, vilket minskar mängden köpt energi. Det är oftast betydligt billigare att investera i en värmepump än att göra omfattande tekniska investeringar i byggnaden för att uppnå en större energieffektivisering.

34

Värmepumpar och fjärrvärme framställs ibland som konkurrerande lösningar. Ett rimligare synsätt är att se dessa teknologier som komplementära. Den bästa lösningen är starkt beroende av lokala förutsättningar. I de allra flesta kommuner är fjärrvärme det mest ekonomiska alternativet, om den finns tillgänglig. Värmepumpar kan komma att spela en viktig roll i ett ”smart energisystem” med ett ökat behov av att styra last och lagra energi. Genom att kombinera modern IT, värmepumpar, värmelager och på sikt även batterilager och lokal elproduktion kan ett en ny typ av energisystem skapas. Elbehovet kan anpassas till tillgång och pris, effektuttaget kan minskas och därmed kan såväl effektivitet som ekonomi förbättras, för den individuella slutanvändaren och för samhället i stort. Lokal elproduktion blir mer attraktiv genom att den genererade elektriciteten kan ”växlas upp” till mångfalt större energimängd värme som kan lagras och användas lokalt.


Rekommendationer Vad krävs för att få energieffektivisering att hända? Genomgående i projektet är betydelsen av ledarskap. Ledning, styrelse och ägare måste vara engagerade och verka för en tydlig strategi och samordning av energieffektivisering. Det handlar om många aktörer och många åtgärder. Konsumentmakt är en allt viktigare faktor för att driva på en förändring. Även politiker måste visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Satsningar på forskning och utbildning är av vikt, liksom information. Nedan listas ett antal konkreta rekommendationer utan inbördes rangordning. Rekommendationerna vänder sig till näringsliv (privat och offentligt) respektive till politik och myndigheter.

Ledarskap • Näringsliv (privat och offentligt): Ägare och styrelse bör sätta upp mål och följa upp energieffektiviseringsarbetet. Detta är ett sätt att visa ledarskap för att få till stånd energieffektivisering. I den mån ägare och ledning anser det lämpligt kan nyckeltal även redovisas i årsredovisning eller annat extern kommunikation. • Näringsliv (privat och offentligt): Utveckla verktyg för ett långsiktigt perspektiv på investeringar. Använd modeller som synliggör energieffektiviseringens ekonomiska möjligheter och underlättar arbetet med livscykelkostnader (LCC).

Transparens • Politik och myndigheter: Gör detaljerade mätdata för energi tillgängliga för respektive energikund. Med tillgång till mätdata kan energianvändaren bättre nyttja olika innovativa affärslösningar, lättare ta fram benchmarking och tydliga nyckeltal som kan användas på olika sätt i det interna arbetet eller i extern kommunikation.

Incitament • Politik och myndigheter: Skapa ”Energikreditnämnden”, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt. Vissa projekt, som ger ökad energieffektivitet i ett systemperspektiv, blir inte av eftersom de kräver samverkan mellan olika aktörer och parter. Nyttan för den enskilda aktören är inte lika tydlig eller risken med att skapa ett ömsesidigt beroende kan upplevas som för stor. Genom att en ”Energikreditnämnd” går in och täcker osannolika men stora risker, exempelvis att en part går i konkurs, skulle fler sådana samverkansprojekt kunna realiseras. • Politik och myndigheter: Använd ekonomiska incitament för att få till stånd energieffektivisering, eftersom ekonomiska styrmedel är verkningsfulla. Det kan exempelvis vara skatteavdrag för att stimulera hushållen att investera i energieffektivisering, eller skattelättnader för företag som stimulerar till investeringar i energieffektivisering.

Kompetens • Politik och myndigheter: Anpassa utbildningssystemet till behoven av kompetens kring energieffektivisering. Ett exempel är att drifttekniker behöver kunna IT för att kunna genomföra de åtgärder som kan ge störst resultat. • Politik och myndigheter: Använd innovationsupphandling för att stimulera nya och kommersialiserbara produkter och tjänster inom energieffektiviseringsområdet. Detta gynnar både energieffektivering i Sverige och näringslivets möjligheter att skapa nya exportmöjligheter. • Politik och myndigheter: Säkerställ att det centrum för renovering av byggnader som nu bil-

35


das får tillräckliga resurser, så att kunskapen om renovering och energieffektivisering kan höjas. Forskning och utveckling behövs för att skapa kostnadseffektiva sätt att energieffektivisera befintlig bebyggelse. • Satsa på information och verktyg för små och medelstora företag. Små och medelstora företag har mindre resurser och färre anställda, och därmed begränsad möjlighet att ta till sig kunskap för att genomföra energieffektivisering.

36

Transporter • Politik och myndigheter: Skapa en samordnad nationell strategi för transporter som sträcker sig till och med 2050. • Politik och myndigheter: Höj maxlasterna för vägtransporter för att göra skogs- och jordbruk mer energieffektiva. I ett första steg bör maximal bruttovikt gå från 60 ton till 74 ton, och i ett andra steg även ökade fordonslängder och upp till 90 ton bruttovikt.


Appendix BILAGA 1: DRIVKRAFTER – MARKNAD OCH PRISER

Befolkning (Miljarder) 8

OECD Icke-OECD

7

Primär energi (Miljarder ton oljeekvivalenter) 12

Prognos

OECD Icke-OECD

BNP (Biljoner $2009 PPP) 100

Prognos

OECD

Prognos

Icke-OECD

10

80

6 8

5

60 6

4 3

4

2

20

2

1 0

Befolknings­ utveckling, energiproduktion och BNP-tillväxt. Källa: BP Energy Outlook 2030, från BP år 2012.

40

1970

1990

2010

2030

0

1970

1990

I detta kapitel vill vi lyfta fram några internationella trender som kommer att påverka framtidens marknadsförutsättningar. GLOBAL UTVECKLING År 2050 väntas världsekonomin vara fyra gånger större än idag, men världens energianvändning har bara ökat med en faktor 2,2. Orsaken till att energianvändningen inte längre följer tillväxten är tekniska och/eller strukturella förändringar som i sin tur är en följd av energieffektiviseringsåtgärder och högre energipriser. Den globala energiefterfrågan väntas öka från 10 Gtoe (Gigatons of Oil Equivalent )till 22 Gtoe år 2050. Fossila bränslen väntas stå för 70 procent.

2010

2030

0

1970

1990

2010

2030

Energiprisernas utveckling fortsätter att driva på investeringar i utvecklingen av energisystem och den ekonomiska tillväxten, där energipriserna är en begränsande faktor. World Energy Council gör i sin rapport Deciding the Future: Energy Policy Scenarios to 2050 inga prognoser över energiprisets utveckling, utan ser på de faktorer som driver priset. Sammanfattningsvis menar World Energy Council att: • Efterfrågan på alla energislag kommer vara hög. • Energireserver kommer inte utgöra ett avgörande hinder under perioden fram till 2050. • Produktionskostnaderna kommer variera och i flera fall driva upp priset. Detta gäller speciellt för olja, men också för gas. Kostnaderna för att

37


utvinna olja och gas kommer öka, pådrivet inte bara av minskade reserver, utan även på grund av utvinning från oljesand och skiffergas. • Enskilda aktörers dominerande ställning kommer minska. • Lagstiftning kommer spela en nyckelroll och förändra efterfrågan. Studier visar att: • Priset på naturgas kommer att följa oljepriset, men inte i lika stor utsträckning som tidigare beroende på god tillgång och utbyggt distributionssystem. Priset på naturgas kommer att vara lägre än oljepriset. Naturgasen blir en mer regional energikälla. • Priset på el kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. • Energiskatterna kommer sannolikt att öka, och i takt med att fossilberoendet minskar kommer energiskatterna att föras över på el. • Priset på utsläppsrätter för CO2 kommer sannolikt att öka. SJUNKANDE KOSTNADER FÖR ENERGI Det sker stora förändringar på energimarknaderna globalt. Den så kallade skiffergasrevolution som skett i USA får återverkningar världen över, och för första gången är prognosen att världen kanske inte går emot realt stigande kostnader för energi, utan snarare sjunkande. Sedan 2005 har de relativa kostnaderna för energi stigit i Europa, framförallt gentemot USA, men även mot andra delar av världen. Elpriserna för industriell verksamhet i EU generellt är mer än dubbelt så höga som priserna i USA och Ryssland, 20 procent högre än i Kina, men samtidigt 20 procent lägre än i Japan. Väger man in de ännu större prisskillnaderna för naturgas, där EUs priser är tre till fyra gånger högre än i USA, Indien och Ryssland är det tydligt att detta är något som påverkar Europas konkurrenskraft. Enligt IEAs World Energy Outlook 2013 väntas EUs energiprisnackdel bestå i decennier framöver och som en följd säger IEA att EUs andel av världsmarknaden för energiintensiva produkter kommer att minska med så mycket som en tredjedel.

38

EU är därtill en av de få regioner i världen som sätter ett pris på koldioxid som ett styrmedel för att minska klimatutsläppen. Utsläppshandeln adderar en kostnad framförallt för dem som ingår i handelssystemet för utsläppsrätter, men även hela ekonomin indirekt genom höjda kostnader för el. I nuläget är priserna för utsläppsrätter låga, det prognostiseras att priserna för utsläppsrätter ska öka upp emot 10 gånger till cirka 40 Euro/ton med det av EU-kommissionen föreslagna klimatmålet på 40 procent. TYSKLANDS ENERGIOMSTÄLLNING Energiomställningen (”Energiewende”) innebär att Tysklands energiförsörjning år 2050 ska bestå till 80 procent av förnybar energi, främst från solenergi och vindkraft, och att kärnkraften helt ska avvecklas. Energiomställningen inleddes efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima då Tyskland lanserade en energiomställning som är ensam i sitt slag. Landet kommer gå från kärnkraft till förnybar energi. Den planerade omställningstakten har slagit omvärlden med häpnad, men har också ifrågasatts då landet riskerar att öka användandet av fossila bränslen genom byggandet av nya kolkraftverk. Det centrala i Tysklands Energiewende är dock en politisk enighet om att landet ska minska kärnkraften och öka den förnybara energiproduktionen. Dock har diskussionen om energieffektivisering som ett sätt att frigöra sig från kärnkraftsberoendet varit i stort sett obefintlig. Den förnybara energiproduktionen har ökat med 35 TWh. En intressant energipolitisk aspekt på Tyskland är att de har ett långsiktigt perspektiv och att den tyska industrin slutit upp och nu ställer sig bakom ambitionen med 80 procent förnybar energi år 2050.


BILAGA 2: DRIVKRAFTER – STYRMEDEL

STATLIGA STYRMEDEL De statliga insatserna inriktas ofta mot att stödja den effektivisering som sker spontant i samhället och till följd av styrmedel anpassade till marknadens mekanismer. Statens roll bedöms också vara att identifiera och undanröja marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information. Utveckling, innovation och demonstration av teknik behöver också drivas på. Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi till konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU, som fastställdes på EUs toppmöte 2007. EUs ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIV Den 4 oktober 2013 antog EUs Energy Council ett energieffektiviseringsdirektiv som kommer att ha stor inverkan på medlemsländernas energianvändning. Den 1 juli 2014 kommer den svenska tolkningen av direktivet att bli lagstiftad. EUs energieffektiviseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska minska med 20 procent, från 2005, till 2020 jämfört med den prognostiserade tillförseln (Källa: Energimyndigheten). Enligt direktivet ska medlemsländerna också införa åtgärder för att uppnå energibesparingar hos slutanvändarna. I direktivet om byggnaders energiprestanda fastslås att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära nollenergibyggnader efter den 31 december 2018.

Försörjningstrygghet

Hållbarhet

Konkurrenskraft

Regeringen lämnade en proposition till riks­ dagen den 13 mars 2014 med förslag på den lagstiftning som behövs för att genomföra det så kallade energieffektiviseringsdirektivet. Förslagets huvudpunkter kan sammanfattas till: • införandet av en lag om att stora företag ska göra en oberoende och kostnadseffektiv energikartläggning • införandet av frivilliga kvalificeringssystem för energitjänster • ny lag föreslås införas med krav på den som äger eller uppför en byggnad eller utför en ombyggnad att se till att varje lägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas om detta är kostnadseffektivt • skärpta krav på mätning av el och naturgas • skärpta krav föreslås för företag inom energi­ sektorn när det gäller bland annat utformningen av fakturor och debiteringen av kunderna I propositionen lämnas även förslag som syftar till att främja energieffektivisering när det gäller driften av el- och naturgasnäten. För att främja utbyggnaden av bland annat fjärrvärme och tillgodogörande av spillvärme föreslås det att en kostnads-nyttoanalys ska gö-

39


ras av företag som planerar att uppföra större elproduktionsanläggningar, industrianläggningar och fjärrvärmenät. Bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 2014. PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, PFE I Sverige är det huvudsakligen Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) som direkt syftar till ökad energieffektivi-

sering inom industrin. PFE innebär i korthet att företag med en inköpskostnad för energi som är större än 3 procent av förädlingsvärdet kan få befrielse från elskatt (0,5 öre/kWh). Som motprestation ska arbetet med energieffektivisering bedrivas på ett strukturerat sätt genom certifierat energiledningssystem. PFE har ansetts som ett mycket lyckat stöd för att generera energieffektivisering inom den energiintensiva industrin. Utfallet har överträffat det förväntat utfallet samtidigt som det tydligt visat betydelsen av att en fråga förs upp på ledningsnivån.

BILAGA 3: DELTAGARE STYRGRUPP Lars Bergman, Handelshögskolan i Stockholm (Ordförande) Tommaso Auletta, ABB, Stina Blombäck, Billerud, Magnus Breidne, projektchef IVA, Jöran Hägglund, Vattenfall, Kjell Jansson, Svensk Energi, Urban Karlström, Fortifikationsverket, Andres Muld, Energimyndigheten, Bo Normark, Power Circle, Göran Persson, Siemens, Birgitta Resvik, Fortum, Per-Arne Rudbert, Humlegården, Maria Sandqvist, Teknikföretagen, Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, Per Westlund, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad. ARBETSGRUPPER

Bebyggelse

Per Westlund, IVAs avdelnings för Samhällsbyggnad (Ordförande) Christel Armstrong-Darvik, Stena fastigheter Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter i Dalarna Arne Elmroth, LTH

40

Tomas Hallén, Akademiska hus Tomas Kåberger, Chalmers Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle Per-Erik Petersson, SP Patrik Marckert, projektledare, Sweco

Industri

Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv (Ordförande) Thomas Björkman, Energimyndigheten Tomas Dahlman, Electrolux Anders Eliasson, Södra Per Lundqvist, KTH Lina Palm, SKGS Magnus Pettersson, Höganäs Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna Leif Rydell, Xylem Louise Trygg, Linköpings universitet David Wiik/Thorsten Hinrichs, Siemens Rose-Marie Ågren, projektledare, Sweco

Transporter

Urban Karlström, Fortifikationsverket (Ordförande) Stefan Back, Transportgruppen Susanne Ingo, Trafikverket Lars-Henrik Jörnving, Scania CV AB Emilia Käck, Fortum Power and Heat AB


Tjänstesektor

Gunnar Lindberg, Transportøkonomisk institutt (TØI) Elin Löfblad, Siemens AB Stefan Montin, Elforsk Henrik Tengstrand, Bombardier Transportation Sten Wandel, Lunds tekniska högskola Hampus Lindh, projektledare, IVA

Fredrik Lagergren, KTH (Ordförande) Karin Byman, ÅF Åsa Domeij, Axfood Pär Larshans, Max hamburgerrestauranger Inger Matsson, Scandic Sara Jernelius, projektledare, ÅF

Skogs- och jordbruk

Affärsmöjligheter & affärsmodeller

Stina Blombäck, Brännbacken Projekt (Ordförande) Thore Berntsson, CTH Rolf Björheden, Skogforsk Johan Lindman, Stora Enso Gustav Melin, Svebio Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Peter Sondelius, StoraEnso Nippe Hylander, projektledare, ÅF

Smarta energisystem

Bo Normark, Power Circle (Ordförande) Christer Bergerland, Fortum Karl Bergman, Vattenfall Lina Bertling Tjernberg, KTH Hans Carlsson, Siemens Magnus Olofsson, Elforsk Semida Silveira, KTH Stefan Thorburn, ABB Isadora Wronski, Greenpeace Cecilia Öhman, Svensk fjärrvärme Anna Nordling, projektledare, ÅF

Per-Arne Rudbert, Humlegården (Ordförande) Erik Hjelm, Fortum Thomas Kollfeldt, Vattenfall Jan Kristoffersson, Sust Bo Rydén, Profu Fredrik Sundman, ABB Niklas Zandelin, Eze Systems Staffan Eriksson, projektledare, IVA PROJEKTKANSLI

Jan Nordling, IVA (Huvudprojektledare) Staffan Eriksson, IVA (Senior projektledare) Hampus Lindh, IVA (Projektledare) Camilla Koebe, IVA (Kommunikationsansvarig) Kirsti Häcki, IVA (Projektassistent) Caroline Linden, IVA (Projektassistent) Joakim Rådström, IVA (Pressansvarig)

BILAGA 4: BEGREPP Effektiv energianvändning

Effektiv energianvändning innebär bland annat att man tar vara på möjligheten att utbyta energi mellan olika energianvändare, till exempel att använda restenergi från en industri för värme till omgivande företag eller bostäder.

Energibesparing

ningen före och efter genomförandet av en eller flera åtgärder för förbättrad energieffektivitet, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energianvändningen.

Energieffektivisering

Energieffektivisering är minskad energianvändning med upprätthållande av samma nyttighet.

Enligt energitjänstedirektivet är energibesparing en mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller uppskattning av använd-

41


Energihushållning

Energihushållning är summan av energieffektivisering och energibesparing.

Energiintensitet

Energisparande

Energisparande innebär en faktisk minskning av energianvändningen, som också kan leda till minskad nytta.

Energiintensitet är specifik energianvändning Till exempel energianvändning i förhållande till BNP eller uppvärmd yta.

BILAGA 5: KÄLLOR Rapporter från Ett energieffektivt samhälle Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus, juni 2012 (IVA-R 469) Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse, november 2012 (IVA-M 433) Energieffektivisering av Sveriges industri, augusti 2013 (IVA-M 435) Energieffektivisering av Sveriges transportsektor, oktober 2013 (IVA-M 437)

Övriga källor Trygg L, Thollander P, Broman G, “Evaluation of industrial energy audit in SME”, Proceedings of the 2010 International Energy Program Evaluation Conference, Paris, France, 9–10 Juni, 2010 Kommunikationsplanering – en handbok på vetenskaplig grund (Studentlitteratur 2006), Lars Palm Energimyndigheten IEA, International Energy Agency

Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter för ett energieffektivt samhälle, november 2013 (IVA-M 439) Smarta energisystem, januari 2014 (IVA-M 441) Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor, januari 2014 (IVA-M 440) Energieffektivisering av skogs- och lantbruk, februari 2014 (IVA-M 442)

42



i samarbete med


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.