HNS årsberättelse 2010

HNS Ă…rsredovisning 2010

1

HNS Årsredovisning 20 1 0

Innehåll Styrelseordförandens översikt 4 Verkställande direktörens översikt 5 2010 var ett bra år 6 Det nya framtidssjukhuset 14 Tömningen av Mejlans tornsjukhus inleddes 17 Bukspottkörteltransplantationerna inleddes 20 Öppenvård i stället för sjukhus 22 De omvälvande åren på HUCS barnpsykiatriska avdelning 25 I Hyvinge tar en barnneurolog emot barnen på rådgivningen 26 På HNS är varje dag en födelsedag 29 Utbyggnaden av Barnkliniken klar 31 HUSLAB intensifierade sitt samarbete med kommunerna 33 Mer individuell cancerterapi som mål 34 Organisation och förtroendeorgan 35 Fullmäktigeledamöter 38 Styrelsemedlemmar 2010 39 Samkommunens resultaträkning 2010 40 Samkommunens finansieringsanalys 2010 41 Samkommunens balansräkning 2010 42 Koncernens resultaträkning 2010 44 Koncernens finansieringsanalys 2010 45 Koncernens balansräkning 2010 46

Text: Niina Kauppinen, Johanna Kojola, Katri Laukkanen, Riitta Lehtonen, Merja Mäkitalo, Leena Räisänen, Johanna Saukkomaa, Johanna Sirén, Tiina Syvälahti.

Bilder: Mikko Hinkkanen, Timo Löfgren, Jarmo Nummenpää.

2

H N S Å r s re d o v i sning 2010

HNS I KORTHET Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt och fjärde största arbetsgivare. Inom den specialiserade sjukvården producerar HNS tjänster för 1,5 miljoner invånare i 26 medlemskommuner och svarar dessutom för vissa tjänster på specialnivå i hela Finland.

Förutom samkommunen HNS hör också självständiga aktiebolag till HNS-koncernen.

Varje år vårdas närmare en halv miljon patientkunder på HNS 21 sjukhus. Samkommunens omsättning uppgår till cirka 1,5 miljarder euro och antalet anställda till cirka 21 000.

Hyvinge sjukvårdsområde

Borgå sjukvårdsområde

Kellokoski sjukhus Hyvinge sjukhus Mäntsälä

Lojo sjukvårdsområde

Högfors Nummi-Pusula

Paloniemi sjukhus

Nurmijärvi

Borgnäs

Tusby

Vichtis

Askola

Träskända

Kervo

Lojo sjukhus

Västra Nylands sjukvårdsområde

Lappträsk

Hyvinge

Vanda

Lojo

Lovisa Borgå

Sibbo

Esbo

Karislojo

Grankulla Sjundeå

Karis Raseborg

Ingå

Jorvs sjukhus

HUCS sjukvårdsområde Hangö

Ekåsens sjukhus Västra Nylands sjukhus

Borgå sjukhus Pejas sjukhus

Kyrkslätt

Hud- och allergisjukhuset Kirurgiska sjukhuset Barnmorskeinstitutets sjukhus Barnkliniken Barnets Borg Mejlans tornsjukhus Mejlans triangelsjukhus Kvinnokliniken Psykiatricentralen Ögon- och öronsjukhuset Kliniken för cancersjukdomar Tölö sjukhus

HNS har verksamhet också vid dessa sjukhus: Aurora sjukhus Hertonäs sjukhus

3

HNS Årsredovisning 20 1 0

STARK ÄGARSTYRNING VID HNS Entusiastiskt och med föresatsen att göra sitt bästa fortsatte HNS styrelse sin verksamhet under sitt andra arbetsår 2010. Mycket har hänt under det gångna året. De viktiga frågorna har omfattat införandet av ändringar i den nya hälso- och sjukvårdslagen, upprätthållandet av HNS-gruppen, nedläggningen av förlossningsavdelningen vid Ekenäs sjukhus på sommaren och Valviras föreläggande av vite gällande väntetiderna, som var längre än vad vårdgarantin föreskriver. För HNS-området godkändes äntligen en helhetsplan för organisering av psykiatrin, och denna tillämpas redan. Även lokalerna har ställts i ordning.

Förra året invigdes den nya operationsoch intensivvårdsavdelningen på Barnkliniken samt Mejlans triangelsjukhus, som är det modernaste sjukhuset i Finland.

Dessutom fattade man beslut om omoch tillbyggnaden av Kvinnokliniken, den nya jourbyggnaden vid Jorvs sjukhus och nybyggnaden för psykiatri, fysiatri och rehabilitering vid Lojo sjukhus.

Styrelsens mål har varit att säkerställa god patientvård inom ramen för den prognostiserbara budgeten. HNS ekonomiska utveckling har under de senaste åren visat att stordriftsfördelar i kombination med kostnadsdisciplin skapat fördelar för både ekonomin och vårdkvaliteten. Vid HNS har tjänsterna inom den specialiserade sjukvården producerats förmånligare per invånare än genomsnittet för de övriga sjukvårdsdistrikten i landet. Kostnadsökningen har varit långsammare än hos övriga sjukvårdsdistrikt. Detta har krävt skickligt och engagerat arbete av personalen.

HNS tjänster har haft sökande och intresserade.

Samarbetet mellan HNS och Helsingfors universitet skapar grunden för universitetssjukhuset. I dag verkar en särskild grupp till förmån för samarbetet. På Mejlans campus är europeisk

4

spetskompetens representerad inom forskningen i universitetssjukvård, men i resultaten befaras en nedåtgående trend. Branschens kunskapskapital får inte försvinna. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt forskningen, vilket framgår av att man förra året godkände den första forskningsstrategin i HNS/ HUCS historia. Om vi inte stödjer mer undervisning och forskning inom den specialiserade sjukvården, utvecklas vi inte tillräckligt snabbt. Reformer skapas genom kunskap och undervisning, och inom medicinen kan man förlita sig enbart på forskningsrön.

Två utredningar har genomförts för att utvärdera HNS organisation och verksamhet. I den ena behandlades affärsverkens verksamhet och position, i den andra förvaltningen av och verksamheten i lokalerna och fastigheterna.

Utifrån de färdiga rapporterna granskades förslagen både av affärsverkens direktioner och vid tjänstemännens beredning. De eventuella ändringarna i organiseringen av affärsverkens funktioner och förvaltning beror förutom på HNS också på den nya lagstiftningen om konkurrensneutralitet som är under beredning. Utifrån granskas de kommunala affärsverkens ställning med förstoringsglas. Även efter riksdagsvalet och sedan den nya hälso- och sjukvårdslagen har

trätt i kraft är det värt att komma ihåg att HNS har en stark ägarstyrning. Enligt kommunlagarna leder fullmäktige samkommunen. Fullmäktige har utsett styrelsen, vars medlemmar representerar sina egna ägarkommuner. Styrelsen har representanter för samtliga fem sjukvårdsområden och Helsingfors universitet.

Samarbetet med kommunerna inom HNS-området har intensifierats i syfte att säkerställa en likvärdig vård för befolkningen. HNS stödjer kommunernas gemensamma utveckling av social- och hälsovården. HNS vill också säkerställa produktionen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården, vilket sker på det mest ändamålsenliga sättet inom kommunernas egen primärvård i den utsträckning som aktiviteterna inte står i konflikt med kommuninvånarnas lika rättigheter.

Det som har varit förbluffande är hur köerna med tusentals patienter har kunnat upplösas i och med Valviras vite. Personalen och lokalerna har varit flexibla, och tjänster inom den privata sektorn har anlitats för att avhjälpa den fördröjda patientvården.

Förtroendevalda måste få vara nyfikna och ifrågasättande: Hur ordnas patientvården? Varför ordnas den på så olika sätt på olika sjukhus? Hur produktifieras de vanligaste terapierna mellan patientens första läkarbesök och det sista kontrollbesöket? Hur skapas en fungerande mall för konsulteringen inom den specialiserade sjukvården för enheterna inom primärvården? Arbetet fortsätter.

Ulla-Marja Urho styrelseordförande

H N S Å r s re d o v i sning 2010

ETT ÅR MED GODA RESULTAT År 2010 var ett framgångsrikt år för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. De alltför långa patientköerna kunde lösas upp. Personalen ansåg att arbetsklimatet förbättrades. Den offentliga debatten kring HNS mattades av.

Med tanke på ägarkommunerna var det ekonomiska resultatet gott.

Sjukhusens huvuduppgift är att ta hand om den akuta, d.v.s. brådskande vården. För denna används 50–60 procent av HNS resurser. Inom akutvården får åtgärderna fördröjas enbart mellan några sekunder och några timmar efter att vårdbehovet uppkommit. I fråga om akutvården låg produktionen på en god nivå 2010. Sommaren innebär en utmaning på grund av personalens semestrar, tillgången på vikarier och ökningen av vissa behandlingar. Förra året klarade vi av dessa utmaningar väl.

I maj – under min andra arbetsdag – förelades HNS vite av Valvira om två miljoner euro för att förkorta väntetiderna inom den icke-akuta vården till de som lagen föreskriver. De alltför långa vårdköerna förkortades genom effektivisering, övertidsarbete och köptjänster.

Produktionen vid en stor sjukhusorganisation är svår att beskriva med en siffra, men den vägda volymen av våra vårdtjänster kan ges som exempel. År 2010 ökade denna med 4,2 procent.

Kostnadsökningen var 2,3 procent. HNS produktivitet har således obestridligen förbättrats. Medlemskommunernas fakturering ökade med 1,7 procent.

Noggrannhet och disciplin i kostnaderna, väl planerad och genomförd upphandling, allmän kostnadsmedvetenhet, tillräcklig uppföljning och rapportering, god personalledning, utveckling mot allt smidigare produktionsprocesser samt nära växelverkan mellan den högsta ledningen och den närmaste chefsnivån utgör faktorer som förklarar detta fenomen. Det är fråga om ett långsiktigt arbete.

Det intensiva samarbetet mellan HNS, HUCS och Helsingfors universitet fortsatte under 2010. Den vetenskapliga forskningen var omfattande trots att EVO-finansieringen skars ned i hela landet. Styrelsen godkände forskningsstrategin, som innehåller riktlinjer för tyngdpunkterna under de närmaste åren.

Omfattande samarbete bedrevs också med andra högskolor och läroanstalter, i synnerhet i fråga om organiseringen av studierna vid HNS sjukhus.

HUCS Mejlans triangelsjukhus samt de nya operationssalarna och intensivvårdsavdelningen på Barn- och ungdomssjukhuset invigdes hösten 2010. På Mejlansområdet byggdes under året ett evakueringssjukhus som behövs då Tornsjukhuset töms för ombyggnad. Evakueringsplanen är omsorgsfullt utarbetad och innehåller betydande överföringar av funktioner mellan HUCS-sjukhusen. HNSsjukhusen fick betydande donationer även under 2010. Av dessa bör särskilt den operationsrobot som donerades av Erkkos stiftelse nämnas. Nu har HUCS två operationsrobotar, vilket antas vara tillräckligt för de närmaste åren.

En arbetsmiljöbarometer som byggde på en omfattande personalenkät genomfördes i september 2010.

Deltagandet och svarsprocenten låg på en god nivå. I slutet av hösten tog man noggrant del av de färdiga resultaten.

Det positiva var att resultaten hade förbättrats jämfört med den utredning som gjordes 2008. Man har också tagit till sig av kritiken, som kommer att användas i utvecklingsverksamheten. Samtliga enheter har instruerats att ta del av arbetsmiljöbarometern, att använda och öppet informera om denna.

Till de frågor som var betydande med tanke på personalen under 2010 hörde en fortsatt stabil tjänsteproduktion vid HNS utan att personalen utsätts för omfattande anpassningshot eller andra hot. Mängden arbetsinsatser ökade något under året, men ökningen ersatte delvis användningen av hyrd arbetskraft, vilken därmed har kunnat minskas. I november godkände styrelsen principerna för HNS lönepolitik och riktlinjerna för utvecklingen. Utifrån dessa utarbetas konkreta modeller för resultatlöner och andra incitamentslöner.

Medierna har aktivt följt med verksamheten vid HNS och dess sjukhus. Deras uppdrag omfattar kritisk granskning.

Det har också förekommit flera positiva inlägg, tv- och radioinslag, nyheter och ställningstaganden. Överlag har bilden har varit positiv. Det är viktigt att en riktig bild förmedlas av HNS grunduppgift, den specialiserade sjukvården. Även inom HNS har det satsats kraftigt på kommunikation både inom den egna organisationen och externt till den stora allmänheten. Verkställande direktörens veckoblogg är en av kanalerna.

I slutet av 2010 inleddes enligt ett styrelsebeslut reformen av HNS strategi.

Denna genomförs av de egna tjänstemännen i samarbete med personalen och beslutsfattarna under våren 2011. Nya tyngdpunkter som särskilt ska beaktas kommer att omfatta bland annat stöd till primärvården, kvalitetshantering och förstärkande av patientens ställning i tjänsterna.

Aki Lindén verkställande direktör

5

HNS Ă…rsredovisning 20 1 0

6

H N S Å r s re d o v i sning 2010

2010 VAR ETT BRA ÅR För HNS var 2010 ett utmärkt år. Vi fick kontroll över köerna av patienter som väntat på vård i mer än sex månader.

Den brådskande akutvården fungerade utan störningar hela året. För ägarkommunerna var det ekonomiska resultatet gott.

Arbetsklimatet förbättrades.

Med ägarkommunerna fördes kommunförhandlingar på våren och hösten samtidigt som kommunernas ekonomiska situation skärptes. Slutresultatet innebar att kommunernas serviceplan blev 47 miljoner euro (3,8 procent) lägre än utfallet för 2009.

Till följd av detta krävdes betydande effektiviseringsåtgärder av HNS. När man beaktar den åldrande befolkningen och den ökade sjukdomsbenägenheten har uppgiften inte varit lätt. Dessutom innehöll budgeten ett krav på ett produktivitetsmål på två procent. Detta mål uppnåddes också. År 2010 var försäljningen av tjänster till medlemskommunerna cirka 20 miljoner, d.v.s. 1,7 procent, högre än 2009.

Samkommunens mål var en balanserad ekonomi. Under de närmaste åren belastas ekonomin av betydande investeringar. Penningsituationen blev dock bättre än prognosen i budgeten, och samkommunen har inte behövt lyfta det lån om 90 miljoner euro som hade reserverats i budgeten.

Räntan låg hela året på en låg nivå. År 2010 var låneportföljens medelränta cirka 2,1 procent (2,8 procent år 2009).

Låneportföljen är för tillfället väldiversifierad i rörlig och fast ränta. De långfristiga lånen (177,1 miljoner euro) fördelade sig på balansdagen enligt följande: lån till fast ränta 43 procent och lån till rörlig ränta 57 procent.

År 2010 var det ekonomiska resultatet gott. Efterfrågan ökade samtidigt som kostnaderna skars ner, vilket ledde till att resultatet blev avsevärt bättre än det budgeterade. Hela räkenskapsperiodens resultat överskred budgeten med 40,3 miljoner euro. Resultatet före sjukvårdsområdesspecifika återbäringar för överskott visar ett överskott på 21,5 miljoner euro. Medlemskommunerna fick en återbäring om 22,3 miljoner euro, och till följd av detta visar samkommunens resultat för räkenskapsperioden 2010 ett underskott på 0,8 miljoner euro. År 2010 ökade verksamhetsintäkterna med 2,4 procent jämfört med året innan. Största delen av intäkterna (79,3 procent) inflöt från medlemskommunernas serviceplaner. Försäljningen av de tjänster som producerades för patienter i andra kommuner och betalades av försäkringsbolag gav 12,3 procent av intäkterna. Det statsstöd som var avsett för undervisning, forskning och läkarutbildning utgjorde 2,1 procent av intäkterna. Kundavgifterna utgjorde 3,6 procent och de övriga verksamhetsintäkterna 2,7 procent av intäkterna.

De vanligaste terapierna omfattar dialysbehandlingar, perinatologi, strålbehandling av bröstcancer, strålbehandling av cancer i de manliga könsorganen,

HNS klarade sig utan nya lån

7

HNS Årsredovisning 20 1 0

diagnostiska åtgärder i samband med muskuloskeletala sjukdomar, behandling av sjukdomar i matsmältningskanalen samt diagnostiska åtgärder i samband med problem i nacken och det centrala nervsystemet. Dessa vanligaste terapier utgjorde 31 procent av de produktifierade åtgärderna. Produkternas genomsnittskostnader, som har deflaterats med sjukhuskostnadsindexet, sjönk med 1,5 procent jämfört med året innan.

Nyckeltal 2010 NordDRG-produkter Vårddagsprodukter Besöksprodukter Fakturerade patienthändelser Operationer Förlossningar Antal olika patienter som anlitat Vårdplatser Personalstyrka Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Området har 1,5 miljoner invånare

Moderat ökning i verksamhetskostnaderna Verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 38,6 miljoner euro (2,7 procent). Jämfört med året innan ökade kostnaderna med 2,3 procent.

Personalkostnaderna ökade mest. Dessa

Resultaträkning Tusen euro

21 171 1 584,4 milj. euroa 1 485,9 milj. euroa

Medlemskommunernas avgiftsandelar av serviceintäkterna

823,1 euro/invånare

BS 2006

BS 2007

BS 2008

BS 2009

BU 2010

BS 2010

Föränd. % BS2010/ BU2010

Föränd. % BS2010/ BU2009

Verksamhetsintäkter 1 349 444 totalt Försäljningsintäkter 1 285 674 Avgiftsintäkter 50 068 Understöd och bidrag 8 531 Övriga verksamhets5 171 intäkter Verksamhets1 262 618 kostnader totalt Personalkostnader 819 690 Köp av tjänster 160 404 Material, förnöden244 398 heter och varor Understöd 509 Övriga verksamhets37 617 kostnader Driftsbidrag 86 826 Finansiella intäkter 10 473 och kostnader Årsbidrag 76 353 Avskrivningar och nedskrivningar 62 129 Räkenskapsperiodens 14 224 resultat

1 404 447

1 490 522

1 547 869

1 512 536

1 584 430

4,8 %

2,4 %

1 334 307 50 240 7 671 12 229

1 425 532 49 328 7 028 8 634

1 479 476 52 874 6 256 9 263

1 443 445 54 765 5 433 8 893

1 512 931 56 916 5 873 8 710

4,8 % 3,9 % 8,1 % -2,1 %

2,3 % 7,6 % -6,1 % -6,0 %

1 320 542

1 405 882

1 451 925

1 447 305

1 485 920

2,7 %

2,3 %

849 036 174 607 256 950

893 934 195 499 274 248

922 647 201 406 285 544

939 976 188 334 277 660

953 389 202 978 287 606

1,4 % 7,8 % 3,6 %

3,3 % 0,8 % 0,7 %

540 39 409

546 41 655

553 41 775

589 40 746

443 41 504

1,9 %

-19,9 % -0,6 %

83 905 10 152

84 640 11 831

95 944 13 759

65 231 15 618

98 510 13 599

51,0 %

2,7 % -1,2 %

73 753

72 809

82 186

49 614

84 911

71,1 %

3,3 %

65 894 7 859

75 521 -2 712

82 181 5

90 716 -41 102

85 711 -800

-5,5 %

4,3 %

1 386 436

1 481 403

1 534 106

1 538 021

1 571 631

2,2 %

2,4 %

Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt

8

578 737 279 778 1 556 074 cirka 2,4 miljoner 86 155 18 652 462 964 3 128

1 324 747

H N S Å r s re d o v i sning 2010

2 500

1997

2 000

2393

1 500

1 000

962

500

14

474

 HNS lyckades uppfylla förpliktelserna i vårdgarantin och lösa upp kön av patienter som hade väntat på att få vård i mer än sex månader. Vid årsskiftet fanns det endast 14 patienter i kön. Ännu i augusti fanns det närmare 3 000 personer som hade väntat i mer än sex månader.

Situationen var svårast för de patienter som köade till starroperationer på grund av att läkarsituationen vid HNS försämrades avsevärt mellan hösten 2009 och våren 2010. Under hösten löstes köerna upp genom övertidsarbete och köpta tjänster.

Förra sommaren förelades HNS vite av Valvira om två miljoner euro. Syftet med detta var att få HNS att snabbare nå upp till den nivå som lagen om specialiserad sjukvård förutsätter när det gäller bedömningen av vårdbehovet och tillgången till vård. HNS ämnar även i fortsättningen uppfylla förpliktelserna i vårdgarantin och hålla köerna under kontroll.

2494

Köerna avklarades

0 juli

augusti september oktober november december

Antal personer som i mer än sex månader hade väntat på avdelningsvård i juli–december 2010.

På avdelning K2 på Barnkliniken förbereder läkaren Tea Nieminen och sjukskötaren Ulla Mari Lyytinen en patient för administrering av reumatismläkemedel via artären.

9

HNS Årsredovisning 20 1 0

HUS-kuntayhtymän toimintatuottojen HUS-kuntayhtymän toimintatuottojen jakauma vuonna jakauma vuonna 2010 2010 % % 0,9 % 3,6 % 3,60,9 2,1 % 2,1 % 79,3 %79,3 %

14,1 %14,1 %

Medlemskommunernas serviceintäkter Medlemskommunernas serviceintäkter försäljningsintäkter ÖvrigaÖvriga försäljningsintäkter Specialstatsandel Specialstatsandel Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter verksamhetsintäkter och bidrag ÖvrigaÖvriga verksamhetsintäkter och bidrag

Fördelningen av samkommunen HNS HUS-kuntayhtymän toimintakulujen HUS-kuntayhtymän toimintakulujen verksamhetsintäkter år 2010 jakauma vuonna jakauma vuonna 2010 2010 2,8%% 2,8 % 3,4 % 3,4 64,2 %64,2 %

15,9 %15,9 %

9,9 % 9,9 % 3,8 % 3,8 %

Personalkostnader Personalkostnader av sjukvårdstjänster Köp avKöp sjukvårdstjänster av tjänster övriga tjänster Köp avKöp övriga Läkemedel och vårdförnödenheter Läkemedel och vårdförnödenheter material, förnödenheter och varor Övriga Övriga material, förnödenheter och varor verksamhetskostnader och bidrag Övriga Övriga verksamhetskostnader och bidrag

Fördelningen av samkommunen HNS verksamhetskostnader år 2010 Jäsenkuntien Jäsenkuntien palvelusuunnitelmien palvelusuunnitelmien %-jakauma %-jakauma 1,3 % % 1,3 % 4,0 % 4,0 9,1 % 9,1 % 4,7 % 4,7 %

77,6 %77,6 %

3,4 % 3,4 %

HUCS svo HUCS svo Västra Nylands Västra Nylands svo svo Lojo svoLojo svo HyvingeHyvinge svo svo Borgå svo Borgå svo Koncernförvaltningen Koncernförvaltningen

Den procentuella fördelningen av medlemskommunernas serviceplaner

10

ökade med 3,3 procent jämfört med året innan. År 2010 uppgick lönerna och arvodena inklusive lönebikostnader till totalt 953,4 miljoner euro. Den nivå som hade planerats i budgeten överskreds med 13,4 miljoner euro (1,4 procent). Kostnaderna ökade till följd av avtalsförhöjningar, ändringar i personalstrukturen och upplösningen av köerna.

I slutet av 2010 hade HNS 21 171 anställda. Jämfört med året innan ökade antalet anställda vid HNS med 262 personer. Av dessa var 79,1 procent fast anställda, vilket kan anses

vara en relativt hög andel. Antalet årsverken var 16 694, vilket är 0,7 procent mer än föregående år. Inhyrd arbetskraft användes till ett belopp om 13,5 miljoner euro, vilket motsvarar 225 årsverken.

Enkäten Arbetsmiljöbarometer för HNS personal genomfördes i oktober och november. Svarsprocenten var 65, vilket kan anses vara ett gott resultat. Även enkätresultaten hade förbättrats jämfört med den tidigare enkäten, som genomfördes 2008. Av dessa framgick det att arbetsklimatet hade förbättrats i många enheter.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

Ett betydande investeringsprogram

nernas försvårade ekonomiska situation.

De stora bygg- och datasystemprojekt Vid beredningen av investeringsprosom inleddes tidigare fortsatte. grammet beaktades i synnerhet vårdtillDet största investeringsobjektet är gången, kommunkundrelationerna och Mejlans sjukhusområde. Mejlanssjukhustärkandet av kommunernas ägarstyrsens gemensamma entré och entréhall var ning. År 2010 uppgick investeringarna det första som blev klart 2010. På hösten inom HNS till 113 miljoner euro. I invesstod utbyggnaden av Barnkliniken samt teringsplanen beaktades ägarkommudet nya Mejlans triangelsjukhus klara.

Investoinnit ja poistot 2000 - 2010 120

Kassan riittävyys (pv.)

113

27,6

BS2007

BS2008

25,4

40

25,4

20

21,6

82

30 27,2

66

82 76

89

80

86

109

110

40

61

Miljoner euro

Fortfarande pågår bland annat utbyggnaden av tunnelnätverket, byggandet av den temporära byggnaden med vårdavdelningar, ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus samt planeringen av om- och tillbyggnaden av Kvinnokliniken.

Förutom projekten på Mejlansområdet bereddes och utvärderades de

10

0

0 BS2006

BS2007

BS2008

Investeringar

BS2009

BS2010

BS2006

Avskrivningar

Investeringar och avskrivningar 2006–2010

Nyckeltal Antal anställda fast anställda visstidsanställda, av vilka vikarier handhavare av tjänst/uppgift korta vikariat (1–12 dagar) Anställda per personalgrupp vårdpersonal läkare övrig personal specialarbetare Genomsnittlig ålder kvinnor män fast anställda visstidsanställda Könsfördelning kvinnor/män % Personalomsättning, fast anställda Utbildningsdagar/person Löner och arvoden av verksamhetskostnaderna, exkl. lönebikostnader, % Användning av inhyrd arbetskraft euro årsverken

BS2009

BS2010

Minimimål

Utfall

Likviditet (dgr)

2010

2009

2008

21 171 16 742 4 429 2 792 1 481 156 21 171 11 854 2 649 5 678 990 43,4 43,5 42,4 45,5 35,5 85,9/14,1% 5,8 % 3,7

20 909 16 757 4 152 2 641 1 439 72 20 909 11 725 2 571 5 603 1 010 43,3 43,5 42,3 45,3 35,2 85,8/14,2% 6 % 3,4

20 956 16 749 4 207 2 675 1 465 67 20 956 11 658 2 551 5 768 979 43,1 43,3 42,3 45,1 35,2 85,7/14,3% 7 % 3,5

52,4 %

13,5 225

51,5 %

16,7 278

52,0 %

16,0 288

2007

2006

21 202 20 927 16 917 16 560 4 285 4 367 2 652 2 687 1 404 1 538 229 142 21 202 20 927 11 999 11 798 2 519 2 451 5 734 5 742 950 936 42,9 42,7 43,0 42,8 42,1 42,0 44,9 44,8 35,0 34,8 85,7/14,3% 85,6/14,4 % 7 % 6% 3,4 3,7 52,3 %

11,7 210

52,7 %

7,5 169

Nyckeltal för personalen 2006–2010

11

HNS Årsredovisning 20 1 0

Henkilöstö henkilöstöryhmittäin 2010 4,7%

26,8% 56%

12,5% Vårdpersonal Läkare Övrig personal Specialarbetare

Anställda enligt personalgrupp 2010

Kaavio Kaavio 7.7.

Vuotuisen Vuotuisen työajan työajan jakauma jakauma 2010 2010 7,97,9 %%

3,83,8 %%

4,14,1 %% 10,8 10,8 %% 70,7 70,7 %% 2,7% 2,7%

Ordinarie Ordinarie arbetstid arbetstid MertidsMertidsoch och övertidsarbete övertidsarbete Semester Semester Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Lagstadgad Lagstadgad frånvaro frånvaro Övrig Övrig frånvaro frånvaro

Fördelning av årlig arbetstid 2010

Työajan rakenne, palkkamenot prosentteina 0,8 0,8 % % 1,0 1,0 % % 2,6 2,6 % % 9,2 9,2 % % 5,9 5,9 % %

80,5 80,5 % %

Ordinarie Ordinarie arbetstid arbetstid MertidsMertids- och och övertidsarbete övertidsarbete Semester Semester Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Lagstadgad Lagstadgad frånvaro frånvaro Övrig Övrig frånvaro frånvaro

Arbetstidens struktur, lönekostnader i procent

12

om- och tillbyggnadsprojekt som ska inledas på Hyvinge, Kellokoski, Lojo och Jorvs sjukhus.

På Mejlans tornsjukhus förbereddes hösten 2011 den kommande ombyggnaden. Denna kräver att sjukhuset töms, och redan hösten 2010 började flytten från sjukhuset till HUCS övriga sjukhus.

För tömningen av Tornsjukhuset byggs ett temporärt sjukhus med vårdavdelningar som ska stå klart sommaren 2011 då ombyggnaden av Tornsjukhuset börjar. De stora byggarbetsplatserna medförde inga olägenheter i patientvården på sjukhusen inom Mejlansområdet.

HNS fick en ny verkställande direktör I maj 2010 fick HNS en ny verkställande direktör då Aki Lindén övergick till HNS från tjänsten som direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Den nya verkställande direktören har varit en synlig representant för HNS och en livlig offentlig debattör. Lindén har varit initiativkraftig i diskussionen om framtiden för hälso- och sjukvården såväl inom HNS som i hela Finland.

Livliga diskussioner om HNS I början av 2010 inleddes en livlig offentlig diskussion om hur den specialiserade sjukvården och primärvården borde organiseras och finansieras i vårt land. Diskussionen utmynnade för HNS del i att det är bäst att bevara ett enhetligt HNS. I slutet av året godkändes den nya hälso- och sjukvårdslagen av riksdagen.

I denna fastställs ett flertal nya uppgifter och förpliktelser för sjukvårdsdistrikten.

HNS har förberett sig på dessa reformer när den nya lagen träder i kraft i maj 2011.

Samarbetet med ägarkommunerna intensifierades. Man kom överens om att HNS övertar ansvaret för jouren utanför tjänstetid inom primärvården i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla, vilket innebär att denna flyttas till Jorvs sjukhus i början av 2011.

Den andra överenskommelsen gällde integreringen av Esbo läkemedelscentral i HNS-Apotekets verksamhet. Esbo

läkemedelsförsörjning övertogs av HNSApoteket i början av 2011.

Introduktionen av servicesedeln förbereddes I maj 2010 godkände HNS styrelse användningen av servicesedeln. Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården trädde i kraft föregående år. Servicesedeln är en ny verksamhetsform, vars syfte är att öka patientens valfrihet.

Först testades servicesedeln inom starrkirurgin. För privata serviceproducenter uppställdes kvalitetskriterier, och med dem som uppfyllde dessa inleddes samarbete i mars 2011.

HNS erbjuder servicesedeln till patienter som köar till en starroperation.

När patienten har fått servicesedeln kan han eller hon välja operationsställe bland de godkända serviceproducenterna. Patienten kan också vägra ta emot servicesedeln och stanna i HNS egen operationskö.

Servicesedeln är värd 660 euro, och pristaket för en starroperation hos en privat serviceproducent är 750 euro.

Patientens självrisk är högst 90 euro.

HNS satsade på undervisning och forskning År 2010 satsade HNS på forskning och undervisning. Mer än 700 studerande deltog i grundutbildningen i medicin och odontologi vid HNS. Inom specialistutbildningen utexaminerades 141 specialister och 12 specialtandläkare.

Cirka 4 000 studerande inom hälso- och sjukvårdssektorn fick praktisk undervisning vid HNS. Antalet studerande var cirka 300 fler än året innan.

HNS inledde också diskussioner för att återinföra magisterutbildningen i hälsovetenskaper på Helsingfors universitet.

HNS forskningsstrategi blev klar 2010. Även medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet engagerade sig starkt i planeringen av strategin. HNS använder vetenskapliga rön vid diagnostisering och behandling av sjukdomar. HNS mål är också att bli en ansedd instans som utvecklar och tillämpar nya tekniker.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

Miljonbesparingar genom centraliserad upphandling  Genom centraliserad upphandling uppnåddes år 2010 betydande ekonomiska besparingar vid affärsverken HNSApoteket och HNS-Logistik. De besparingar som upphandlingen har gett har i sin tur bidragit till samkommunens goda ekonomiska resultat.

Inom cancerläkemedel var HNS-Apotekets besparingar väsentliga. I fråga om en enda produkt blev besparingen mer än en halv miljon euro under året.

Infektionsläkemedlen gav de största besparingarna, cirka tre miljoner euro.

Jämfört med föregående upphandlings-

period bidrog anbudsförfarandet under upphandlingsperioden till en besparing om cirka 17 miljoner euro på HNS-nivå.

Hela HNS-Logistiks ramavtalsupphandling statistikfördes, och kostnaderna jämfördes med de gällande avtalen.

Den genomsnittliga prisnivån i avtalen sjönk med fem procent. De besparingar enligt HNS inköpsvolym som uppnåddes är betydande, i storleksordningen 5–10 miljoner euro.

Besparingarna har gällt samtliga sjukvårdsområden. I synnerhet de största användarnas, d.v.s. de kliniska enheternas, upphandlingskostnader har minskat. Av de enskilda anbudsförfarandena uppnåddes de största besparingarna bland de ortopediska och kardiologiska produkterna. I båda fallen uppgick besparingen till mer är en miljon euro under året.

Allt fler sjukskötarmottagningar  Våren 2010 mer än fördubblades antalet sjukskötarmottagningar inom den specialiserade sjukvården vid HNS jämfört med 2005. För sex år sedan fanns det 170 mottagningar och våren 2010 redan 460. Till exempel den första sjukskötaren med utbildning för uppföljning av behandlad testikelcancer i Finland öppnade i början av 2010 en egen mottagning på Cancerkliniken. Testikelcancer följs upp under en lång tid, mellan fem och nio år.

Det första och sista uppföljningsbesöket avläggs alltid hos en läkare, likaså i mitten av terapin. Om sjukdomen är i remission, avläggs de övriga besöken hos en sjukskötare.

På Cancerkliniken sköts läkaruppgifterna i fråga om uppföljningen av bröstcancer sedan år 1997 av sjukskötare.

Sjukskötarmottagningarna har en lång tradition. Redan på 1960-talet genomfördes exempelvis fosterscreeningar.

Vid HNS fanns det flest sjukskötarmottagningar inom Psykiatriska resultatenheten, där antalet förra året uppgick till ett par hundra inom öppenvården.

Röntgenskötaren Ellinoora Haapaniemi blev efter sin praktikperiod anställd på Barnklinikens röntgenavdelning.

13

HNS Årsredovisning 20 1 0

Avdelningsskötaren Susanna Tiililä på hematologiska avdelningen verkade som flyttkoordinator under förflyttningen till Triangelsjukhuset.

14

H N S Å r s re d o v i sning 2010

DET NYA FRAMTIDSSJUKHUSET HNS nyaste och samtidigt Finlands modernaste sjukhus Mejlans triangelsjukhus invigdes i november. Triangelsjukhuset planerades utifrån en modern uppfattning om sjukhus, enligt vilken moderna metoder och processer tillämpas i patientvården.

En av visionerna är ett pappersfritt sjukhus. Detta har hittills inte uppnåtts fullt ut på grund av att pilotprojektet kring det digitala dikteringssystemet på Triangelsjukhuset sköts upp till våren 2011. På sjukhuset används ett elektroniskt journalsystem där anteckningarna under ronden görs genom en bärbar, trådlös terminal. Dessutom har många patienter en egen multifunktionsapparat som kan användas för att kalla på en sjukskötare, titta på tv, koppla upp sig på Internet och även läsa uppgifterna i den egna journalen. Patienterna placeras i rum för 1–3 personer.

Jämfört med äldre sjukhus syns den största skillnaden i dagsjukhusets verksamhet. Dagsjukhusets verksamhetsmodell har under några års tid utvecklats vid Mejlans tornsjukhus och Kirurgiska sjukhuset, men full fart fick verksamheten först på Triangelsjukhuset.

Den ledande tanken på dagsjukhuset är att patienten får åka hem till natten.

Under en dag kan en bädd användas av flera patienter. Enligt en uppskattning skulle Triangelsjukhusets dagsjukhus årligen ta emot 18 500 patienter.

– Genom erfarenhet utvidgas verksamheten till allt fler nya patientgrupper som kan vårdas på dagsjukhuset i stället för på den traditionella vårdavdelningen, säger avdelningsöverläkare Perttu Arkkila.

Tidigare var patienten tvungen att stanna i sjukhusvård ett par dagar ex-

empelvis då en första pacemaker sattes in. Nu kan detta ingrepp genomföras på dagsjukhuset, och patienten får åka hem till natten. På dagsjukhuset följs också andra ingrepp upp.

Patienterna har gillat dagsjukhuset.

Patienterna tycker det är trevligt att inte alltid behöva byta om till sjukhuskläder.

För de patienter som är aktiva i arbetslivet är det praktiskt att dagsjukhuset också erbjuder kvällstider. Dagsjukhuset är öppet vardagar kl. 7–20.

Dagsjukhuset har ett nära samarbete med poliklinikområdet, som ligger intill dagsjukhuset. Från poliklinikerna har ingrepp flyttats över till dagsjukhuset. Till exempel en reumatismpatient får i dag en kortisonspruta i höften på dagsjukhuset.

Avdelningsskötaren Helena Kallinen på den nya gemensamma polikliniken är entusiastisk över sitt nya arbete.

– Processerna är genomtänkta och noggrant beskrivna, och man strävar efter att göra dem så entydiga som möjligt. Målet är att sjukskötarna bättre än tidigare ska kunna fokusera på endast en uppgift i taget, exempelvis behandling av remisser.

Varje poliklinik har egna mottagningsrum, men vid behov kan dessa användas även över gränserna. Samarbetet fungerar.

Man har frångått läkar- och sjukskötarparen. I den nya mallen arbetar två eller tre sjukskötare på en avdelning med sex läkare.

Enligt en uppskattning kommer 45 000 patientbesök att hanteras på Triangelsjukhusets poliklinikområde.

I november träffades Triangelsjukhusets nya arbetstagare under en kaffebjudning på den nya ljusgården.

15

HNS Årsredovisning 20 1 0

Sjukskötarna arbetar på ett nytt sätt  På det nya Triangelsjukhuset deltar cirka 250 anställda i vårdarbetet. Efter flytten har många anställdas arbetsbild förnyats.

– För personalen har flytten till Triangelsjukhuset varit den största kraftprövningen under deras arbetskarriärer. Detta har krävt mod. Chefen för avdelningsgruppen Riitta Vuorinen ger föregångarna erkänsla.

På Triangelsjukhusets vårdavdelningar har man så noggrant som möjligt strävat efter att frigöra sjukskötartid för patientvården. I syfte att säkerställa detta svarar affärsverkens anställda för beställningen av sjukhusförnödenheter och påfyllningen av lagren. Dessutom har vissa uppgifter som sjukskötarna

svarat för tidigare överförts till avdelningssekreterarna.

Vårdpersonalen fokuserar på att vårda de så kallade egentliga vårdavdelningspatienterna, exempelvis de som behöver noggrann uppföljning eller upprätthållande av de vitala funktionerna och de som är i en akut sjukdomsfas eller vars diagnos utreds.

Genom ett nytt mobilt sjukskötaranropssystem kan patienterna dessutom nå sjukskötarna på vårdavdelningarna.

I synnerhet på dagsjukhuset sköter vårdpersonalen krävande och nya typer av uppgiftsområden. Det är också huvudsakligen sjukskötarna som driver enhetens verksamhet. Sjukskötarna på dagsjukhuset tar emot patienten och

inleder på eget initiativ den åtgärd som beställts av kliniken.

Verksamhetsmodellen kan genomföras tack vare att vårdprocesserna för dagsjukhusets patienter har definierats och patienternas servicebehov kan förutspås.

De erfarna sjukskötarna har också utbildats för att kunna identifiera situationer som avviker från vårdstandarderna och kräver en bedömning av den specialist som har skickat patienten. Ännu år 2010 fanns det inte tid för att inrätta sjukskötarmottagningar på Triangelsjukhuset, men dessa planeras exempelvis för säkerhetsuppföljning bland vissa patientgrupper, injiceringsundervisning och minnesundersökningar.

Magnetundersökningsenheten var den första som flyttade  HNS-Röntgens magnetundersökningsenhet var den första som flyttade till Triangelsjukhuset i oktober 2010.

Enheten har tre magnetröntgenapparater, av vilka två flyttades till Mejlans tornsjukhus, och dessutom skaffades en ny 3-teslaapparat som ersatte en föråldrad apparat. Till enheten hör också en magnetröntgenapparat i ett långtradarsläp som finns i anslutning till Mejlans poliklinik och som utgör en bra extraresurs.

Magnetröntgenenhetens lokaler har formats utifrån Triangelsjukhusets triangelformiga bottenplan. På det nya sjukhuset fick undersökningsapparaterna stora och rymliga rum.

Det är viktigt att rummen är rymliga, eftersom det kring de extremt känsliga magnetröntgenapparaterna måste finnas en stor magnetkompatibel zon där det inte finns några föremål som innehåller normal elektronik eller metall.

På tunnelvåningen kan magnetröntgenapparaterna fungera störningsfritt,

16

eftersom det inte finns någon annan verksamhet i närheten. Placeringen i tunnelvåningen har också den fördelen att det är lätt att genom tunnelnätverket nå magnetenheten från de övriga sjukhusen på Mejlansområdet.

På grund av den stora efterfrågan är magnetröntgenapparaterna i flitig användning. Avbildningar görs i två skift, och dessutom har man jourberedskap dygnet runt. Årligen görs cirka 15 000 avbildningar. Röntgenapparaterna är

ofta i användning även nattetid, då dessa används i olika forskningsprojekt.

Den nya magnetröntgenapparaten på 3 tesla har också infriat sina löften.

Hjärt-, mag- och ryggområdet är utmanande objekt inom magnetröntgen, men med 3-teslaapparaten blir bilderna av dessa bättre än tidigare. Den nya apparaten förbättrar kvaliteten på undersökningarna av dessa områden, och därmed påskyndas och underlättas diagnostiseringen.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

På Mejlans campus väntar flera objekt på sanering. Den vårdavdelningsflygel som ursprungligen var tänkt att vara temporär torde kunna användas även efter ombyggnaden av Tornsjukhuset.

TÖMNINGEN AV MEJLANS TORNSJUKHUS INLEDDES Ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus, som inleds hösten 2011, har krävt planering och samordning till en enorm arbetsinsats för flytten av vårdavdelningsfunktionerna till övriga sjukhus på HUCS-området under ombyggnaden. Operationen är unik i HUCS historia.

– Utlokaliseringen av den kirurgiska verksamheten i Mejlans till fyra olika sjukhus är i full gång. Jouren och de krävande kirurgiska funktionerna fungerar hela tiden, konstaterar Reijo Haapiainen, direktör för Operativa resultatenheten.

Den intensiva planeringen av evakueringen har redan pågått i ett par år, och 2010 började de slutliga riktlinjerna bli klara.

– Under evakueringen kommer arbetsförhållandena att vara besvärliga på många sätt, och patienter måste vid

behov också flyttas mellan sjukhusen, påminner Haapiainen.

Tömningen av Tornsjukhuset inleddes i november, då en stor del av de medicinska vårdavdelningarna flyttade till Triangelsjukhuset och urologiska avdelningen 132 evakuerades till Pejas sjukhus. Man har också varit tvungen att finna temporära lokaler för de gastrokirurgiska, hjärt- och kärlkirurgiska, thoraxkirurgiska och neurologiska vårdavdelningarna samt vårdavdelningen för lungsjukdomar . Den stora utmaningen har varit att finna tillräckligt med kontorslokaler för personalen på Mejlans tornsjukhus.

Byggandet av vårdavdelningsflygeln inleddes I juni 2010 började vårdavdelningsflygeln byggas intill operationsavdelningsflygeln på Mejlans tornsjukhus. Enligt planerna ska byggnaden inrymma 120 vårdplatser i två våningar samt kontors-, lager- och servicelokaler. Vårdplatserna

är avsedda för gastroenterologisk jourkirurgi, hjärt- och thoraxkirurgi, kärlkirurgi samt neurologi.

Förutom till vårdavdelningsflygeln flyttas kirurgiska funktioner till Kirurgiska sjukhuset samt till Jorvs och Pejas sjukhus. Vårdavdelningen för lungsjukdomar får lokaler på Ögon- och öronsjukhuset.

Evakueringarna innebär många förändringar i operationsavdelningarnas verksamhet. Personalförflyttningarna, introduktionen av vårdpersonalen i de flyttade funktionerna och flytten och anskaffningarna av utrustning har varit ett jätteprojekt för avdelningsskötarna på operationsavdelningarna och de övriga ansvarspersonerna inom evakueringsplaneringen.

I ”evakueringspusslet” har arbetsfördelningen mellan HUCS sjukhus finslipats med millimetersprecision för att patienterna ska få tillgång till undersökningar och vård inom den tid som lagen förutsätter.

17

HNS Årsredovisning 20 1 0

Den robotassisterade kirurgin utvidgas  I december 2010 fick HUCS en andra Da Vinci-operationsrobot till sitt förfogande. Den finansierades med donationsmedel från Jane och Aatos Erkkos stiftelse.

Den nya operationsroboten placerades på operationsavdelningen på Mejlans tornsjukhus. I år utvidgas andelen robotassisterad kirurgi i synnerhet inom gynekologi och operationer i brösthålan. Metoden kommer stegvis att testas och introduceras även vid vissa kardologiska ingrepp samt inom bukspottkörtelkirurgin. Dessutom planeras en utvidgning av användningen till lung- och matstrupskirurgin.

HUCS första operationsrobot, som togs i bruk år 2009, finns nu på Pejas sjukhus, där 2/3 av de urologiska prostektomierna (radikala prostektomier) är robotassisterade. Även inom urologi planeras en utvidgning av til�lämpningsområdena.

I december presenterade Reijo Haapiainen, direktör för Operativa resultatenheten, och sjukskötaren Tiina Tuomipuu roboten för representanterna för Jane och Aatos Erkkos stiftelse Heli Rahka och Marja Leskinen.

Organtransplantationerna koncentreras till Mejlans campus  I slutet av året närmade man sig det långsiktiga målet att koncentrera organtransplantationerna till Mejlans campusområde när avdelningen för leverkirurgi 5 flyttade från Kirurgiska sjukhuset till Triangelsjukhusets lokaler.

Detta var den första fasen av flytten av HUCS klinik för organtransplantation och leverkirurgi i två faser till Mejlans campus.

Senare i februari 2011 flyttade också avdelningen för njurtransplantationer 9 till Mejlans campus. Klinikens lokaler med vårdavdelningar finns under ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus på Triangelsjukhuset och Ögon- och öronsjukhuset.

Hela den rikstäckande organtransplantationskirurgin har nu koncentrerats till Mejlans campus. Flytten av lever- och njurtransplantationerna har

18

också inneburit en betydande ökning i operationsavdelningens jourverksamhet vid Mejlans tornsjukhus. För detta krävs också allt bredare specialkompetens av personalen och orientering i nya operationer samt ökad beredskap. År 2010 genomfördes 273 organtransplantationer på HUCS. Merparten av dessa var njurtransplantationer. Genom ändringen av organdonationslagen i augusti 2010 antas antalet organtransplantationer öka något, även om det dröjer 1–2 år innan den verkliga effekten av lagen syns.

Kirurgen Heikki Mäkisalo utför förutom levertransplantationer också bland annat leverresektioner, av vilka merparten av fallen i Finland utförs på HUCS.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

– Från Operas ”simbanor” kan man i realtid följa med situationen i operationssalarna, visar överläkare Irma Jousela.

Opera utvidgades till samtliga operationsavdelningar vid HNS  Operationsverksamhetens styrsystem Opera utvidgades att omfatta samtliga 20 operationsenheter på HNS-sjukhusen. Systemet används också på hjärtstationerna på Jorvs och Pejas sjukhus samt på Mejlans tornsjukhus.

Opera är samtidigt ett hjälpmedel för styrning och tidsplanering i realtid i operationsavdelningarnas dagliga verksamhet samt för registrering, analys och ledning av operationsverksamheten. I dag får man i realtid information om bland annat antalet operationer, användningen av salarna under dygnet och uppnåendet av de målsatta tiderna

för jouroperationerna. Genom Opera går det också att kontrollera vilka topp 10-operationerna är på varje operationsavdelning eller i vilken utsträckning kontrollistorna enligt WHO:s rekommendationer har tillämpats av operationsenheterna.

– Verksamheten i salarna och förändringen i spektrumet av ingrepp kommer att följas upp allt aktivare.

Förhoppningsvis kommer varje operationsenhet att följa upp utvecklingen av sin egen verksamhet och allokera sina resurser på bästa möjliga sätt. Ett av de viktigaste utvecklingsobjekten är att

minska nattarbetet så att enbart ingrepp som ur medicinskt perspektiv hör till de allra nödvändigaste genomförs under nattens mörkaste timmar, konstaterar överläkare Irma Jousela.

Med hjälp av Opera kan man till skillnad från tidigare också följa upp hur de anestesiologiska resurserna används på de så kallade virtuella punkterna – till exempel på röntgenavdelningarna, under ingreppen på poliklinikerna och i förlossningssalarna.

19

HNS Ă…rsredovisning 20 1 0

20

H N S Å r s re d o v i sning 2010

BUKSPOTTKÖRTELTRANSPLANTATIONERNA INLEDDES På HUCS klinik för organtransplantations- och leverkirurgi genomfördes i mars 2010 den första bukspottkörteltransplantationen i Finland.

Transplantationen genomfördes i samband med en njurtransplantation på en patient med typ 1-diabetes. Såväl den transplanterade bukspottkörteln som njuren började fungera direkt, och patienten återhämtade sig väl.

Aktiva förberedelser för bukspottkörteltransplantationer inleddes redan några år tidigare. Kirurgerna Marko Lempinen och Arno Nordin studerade operationstekniken vid utländska centra för bukspottkörteltransplantationer. De genomförde både bortoperationen av bukspottkörteln på donatorn och den egentliga transplantationen. Avdelningsöverläkare Agneta Ekstrand på HUCS neurologiska klinik ansvarade för den utvalda diabetespatientens förhandsundersökningar och -behandlingar.

En samtidig bukspottkörtel- och njurtransplantation lämpar sig för en del av de patienter som lider av både typ 1-diabetes och njursvikt. Merparten av bukspottkörteltransplantationerna i världen genomförs också i kombination med en njurtransplantation. Ingreppet resulterar i att patientens sockerbalans och prognosen för njurtransplantatet

förbättras. Bukspottkörteltransplantationen återställer insulinproduktionen, d.v.s. efter bukspottkörtel- och njurtransplantationen behöver patienten varken dialys eller insulin längre.

Många patienter lider av andra diabetesrelaterade sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, och därför kräver förberedelserna för en bukspottkörteltransplantation noggranna förhandsundersökningar och god balans i behandlingen av andra sjukdomar.

Goda långsiktiga resultat I slutet av 1960-talet genomfördes de första bukspottkörteltransplantationerna i USA. Utvecklingen har varit långsam på grund av olika tekniska problem, bland annat i anslutning till operationstekniken. Operationstekniken har också förändrats mest inom bukspottkörteltransplantationer jämfört med andra organtransplantationer. Tack vare att de läkemedel som förebygger avstötning har blivit effektivare och att operationstekniken utvecklats har resultaten förbättrats sedan början av 1990-talet.

I de internationella uppföljningarna har man kunnat påvisa att en bukspottkörteltransplantation bromsar upp organskador som orsakas av diabetes och delvis till och med korrigerar dem.

Bukspottkörteltransplantationerna ger i dag goda långsiktiga resultat. Fem år efter transplantationen fungerar cirka 80 procent av bukspottkörteltransplantaten väl, och patienten behöver inget insulin.

Globalt genomförs årligen cirka 2 500 bukspottkörteltransplantationer, varav vilka 700–800 i Europa.

På Triangelsjukhusets avdelning för organtransplantations- och leverkirurgi vårdas patienter som genomgått bukspottkörteltransplantationer.

21

HNS Årsredovisning 20 1 0

HUCS Psykiatricentral i Helsingfors inrymmer bland annat de akutpsykiatriska och drogpsykiatriska klinikerna samt ätstörningskliniken.

22

H N S Å r s re d o v i sning 2010

ÖPPENVÅRD I STÄLLET FÖR SJUKHUS HNS verksamhetsplan för psykiatri 2010–2015 godkändes av styrelsen i oktober 2010. De utstakade planerna medför stora förändringar i verksamhetsmodellerna och verksamhetskulturen.

– Följande genombrott inom psykiatrin beror på systemändringen. Ju närmare människans normala vardag de psykiatriska tjänsterna finns, desto bättre.

Utan en minskning av sjukhuskapaciteten och en överföring av resurserna till öppenvården hamnar utvecklingen ändå i en återvändsgränd, förklarar Grigori Joffe, direktör för HUCS psykiatriska resultatenhet.

I samarbete med HNS och kommunerna skärs den psykiatriska anstaltsvården ned enligt hur primärvårdens beredskap för att sköta psykiska störningar förbättras så att det blir möjligt att satsa på serviceboende för patienter som lider av svåra psykiska störningar. År 2010 introducerades inom vuxenoch ungdomspsykiatrin i Jorvs och Pejas områden en verksamhetsmodell för öppenvården. I denna koncentrerades de spridda öppenvårdsenheterna till fyra enheter. Tack vare detta har patienterna snabbare fått vård och konsultering.

Dessutom utökade Esbo stad boendeservicen inom öppenvården med 18 patientplatser, vilket minskar behovet

av psykiatrisk sjukhusvård. De Esbobor som behöver sjukhusvård hänvisas nu till Kellokoski rehabiliteringssjukhus i stället för till Ekåsens sjukhus.

Pejas och Jorvs psykiatriska vård har indelats i linjerna akuta sjukdomar, affektiva störningar och psykoser. Inom varje område är personalen specialiserad på de undersöknings- och vårdtjänster som har konstaterats vara effektiva för respektive patientgrupp.

Genom ändringarna eftersträvas förutom smidiga och ekonomiskt effektiva processer framför allt att patienten får bättre tillgång till vård. Man har redan fått positiva erfarenheter av detta.

– De centraliserade öppenvårdspoliklinikerna erbjuder ett betydligt bredare vårdspektrum än tidigare, och verksamheten är inte så sårbar tack vare att den specialiserade personalen är större, listar Matti Holi, direktör för Pejas klinikgrupp.

De akutpsykiatriska remisserna kommer in till ett enda ställe, varifrån patienterna slussas vidare till antingen psykoslinjen eller linjen för affektiva störningar. Förändringen har förbättrat psykospatienternas vård och påskyndat tillgången till vård.

I Vanda och Kervo inleddes en ny typ av samarbete i fråga om patienter som bor i servicebostäder och kräver långsiktig vård. Psykiatrernas arbete förändras från traditionellt mottagningsarbete mot ett rörligt arbete som ger konsultationer till öppenvården, och sjukskötaren kan besöka patienten i servicehemmet.

– Vi strävar exempelvis efter att följa upp schizofrenipatienterna också under lugnare stadier. Inom boendeservicen övergick patienterna tidigare till hälsovårdscentralernas ansvar. Det finns en risk för att hälsovårdscentralläkaren inte behärskar medicineringen av en patient som använder flera psykosläkemedel parallellt. Medicineringen kan vara ett resultat av en balansgång under en lång tid, och ett fel i medicineringen kan leda till en institutionsspiral i flera år, konstaterar Holi.

Mentalsjukhuset rehabiliterar för öppenvård Övergången till fokus på öppenvård förändrar den traditionella indelningen i sjukhus och öppenvård samt inskränker sjukhusverksamheten. En stor del av verksamheten vid Ekåsens sjukhus lades ned i slutet av 2010 då man beslöt att koncentrera patienterna från Esbo till Kellokoski och erbjuda patienterna mer öppenvårdstjänster än tidigare.

Tyngdpunkten i Ekåsens sjukhusverksamhet ligger nu på patienter som behöver akutpsykiatrisk vård. Dessutom fortsätter den psykiatriska vården av svenskspråkiga ungdomar och barn från hela HNS-området.

– Det satsas på öppenvården, och det pågår ett antal projekt där man utvecklar öppenvården och hempoliklinikverksamheten, säger Henno Ligi, direktör för psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde.

Psykiatriska institutionsplatser

HNS-områdets institutionsplatser

Globalt sett är det psykiatriska vårdsystemet i Finland fortfarande sjukhusdominerat. Det finns 4 600 psykiatriska vårdplatser i hela landet. Om det nationella projektet Mieli 2009 genomförs, försvinner 1 500 institutionsplatser i Finland fram till 2015. Gallringen av institutionsvården är en internationell trend, som i första hand syftar till att rehabilitera människan i en miljö som finns nära henne.

HUCS-psykiatri 351 Kellokoski 285 Ekåsen 136 Lojo 64 Borgå 40 Helsingfors stad 308

23

HNS Årsredovisning 20 1 0

Till Kellokoski rehabiliteringssjukhus koncentreras i fortsättningen hela den krävande psykiatriska sjukhusrehabiliteringen inom HNS. Sjukhusets specialkompetens omfattar rätts- och rehabiliteringspsykiatri, och därtill inrymmer sjukhuset också de ungdoms- och akutpsykiatriska klinikerna.

– Inom den psykiatriska rehabiliteringen kan vi erbjuda vård på toppnivå i Finland. Rehabiliteringsmetoderna är av absolut toppklass, och vi utvecklar nya metoder, till exempel neurokognitiv rehabilitering och rehabilitering för social kognition, säger Risto Vataja, överläkare på Kellokoski sjukhus.

Den psykiatriska institutionsvården skärs ned i samarbete

Hjälp för ångest genom webbterapi?  De psykiatriska tjänsterna allokeras till de ställen som är nära människorna och där de även annars rör sig – också på webben. På webbplatsen Mielenterveystalo (portalen för mental hälsa) kan man med hjälp av de preciserande frågorna i symptomnavigatorn identifiera eventuella vårdbehov och få information om mentalhälsotjänster.

Inom HNS utvecklas som bäst webbterapier som kompletterar den traditionella terapin. Tillgången till webbterapi

24

förbättrar vårdtillgången, eftersom köerna till personlig terapi är långa.

Den kognitiv-behavoriala webbterapin lämpar sig åtminstone för de lindrigaste och de medelsvåra komplikationsfria störningarna. Effektiviteten är i samma klass som inom den traditionella terapin – på detta finns övertygande belägg från övriga delar av världen.

I webbterapin arbetar patienten självständigt, en psykolog följer med

situationen och symptomen på samma sätt som en feberkurva och diskuterar regelbundet med patienten enligt avtal.

Avsikten är att introducera programmets första del, som gäller social ångeststörning, våren 2011. Därefter färdigställs depressionsdelen. Webbterapin torde vara färdig för bredare användning inom ett par tre år. Webbterapin är mångdubbelt mer ekonomiskt effektiv än personlig terapi.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

DE OMVÄLVANDE ÅREN PÅ HUCS BARNPSYKIATRISKA AVDELNING De barnpsykiatriska verksamheterna vid HUCS har genomgått en grundlig omorganisering under de senaste åren.

Denna har resulterat i förkortade vårdköer som numera uppfyller kraven i förordningen, ett minskat antal platser och kortare vårdtider inom avdelningsvården, en markant ökning i antalet vårdade patienter och att man har fått kontroll över terapiköerna och -kostnaderna.

Förändringarna inom Barnpsykiatrin inleddes år 2007 då etableringen av Helsingfors barnpsykiatriska polikliniker säkerställdes. Det betydliga resurstillskottet i öppenvården möjliggjorde en nyutvärdering av hela det barnpsykiatriska vårdsystemet. År 2007 gick den barnpsykiatriska verksamheten i hög grad ut på att ”släcka bränder”, väntetiderna till undersökningar och vård var långa, och ett och samma barn kunde bli tvunget att köa på många vårdnivåer.

Det centrala i förändringen har varit att inleda verksamheten vid Helsingfors regionala barnpsykiatriska polikliniker, omorganisera verksamheten vid Esbo och Vanda polikliniker samt förenhetliga verksamheten vid samtliga polikliniker.

Det centrala är dessutom att koncentrera akutverksamheten till en enhet, ansluta den intensiva rörliga öppenvården till avdelningsvården samt centralt organisera psykoterapierna, vilket har lett till att det inte längre finns några köer till psykoterapin, samtidigt som terapiavdelningarnas kostnader år 2010 minskade med cirka 600 000 euro jämfört med året innan.

Den intensiva rörliga öppenvården är vård som ges i barnets naturliga miljö och som skräddarsys i barnets hem, skola eller dagvård utifrån barnets behov eller behoven i barnets uppväxtmiljö. Föräldrarna till ett barn som har psykiska symptom eller andra viktiga vuxna får handledning i hur de ska handla för att kunna förstå och stödja barnet bättre. Den rörliga öppenvården har gett goda vårdresultat. År 2007 fick 22 procent tillgång till den barnpsykiatriska öppenvården inom tre månader enligt vårdgarantin, medan siffran var 99 procent i slutet av 2010.

År 2007 fick 18 procent av patienterna avdelningsvård inom tre månader och i slutet av år 2010 100 procent.

Under samma tidsperiod har antalet vårdavdelningsplatser minskats från 76 till 55. Antalet barn som får avdelningsvård har inte minskat särskilt mycket, men vårdperioden för barnen på avdelningen har blivit betydligt kortare.

Mellan åren 2007 och 2010 har antalet avdelningsvårddagar minskat från 14 620 till 11 797. Antalet öppenvårdsbesök under motsvarande period har ökat från 25 114 till 42 103.

Inom den intensiva rörliga vården arbetar barnspsykiatern Laura Rautio och sjukskötaren Anne Virtanen hemma hos patienterna, i deras skolor och inom dagvården.

25

HNS Årsredovisning 20 1 0

I HYVINGE TAR EN BARNNEUROLOG EMOT BARNEN PÅ RÅDGIVNINGEN Tröskeln för ett besök hos en neurolog är betydligt lägre om besöket kan ordnas på den egna rådgivningen.

Överläkare Sanna-Leena Vanhanen (i mitten) och barnneurolog Tuula Kosonen tar emot sina små patienter på rådgivningen.

26

Inom Hyvinge sjukvårdsområde har detta varit möjligt sedan Sanna-Leena Vanhanen blev överläkare i barnneurologi i Hyvinge för 13 år sedan.

Vanhanen hade lång erfarenhet av att arbeta som hälsovårdscentrals-, rådgivnings- och skolläkare och lade snabbt märkte till att man i vården av utvecklingsstörda barn ofta gör samma saker på två olika ställen.

Vanhanen inledde barnneurologiska konsultationer på hälsovårdscentralerna, rådgivningarna och skolorna inom området. I dag besöker hon regelbundet tre av kommunerna i området, och kollegan, barnneurolog Tuula Kosonen, besöker de två övriga. Konsultationer ges i genomsnitt under tre dagar per kommun på våren och hösten. Under en dag utreds tre patienters frågor.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

Ömsesidigt lärande Under de 1,5–2 timmar långa mötena träffar man först barnet och därefter föräldrarna. I idealfallet deltar också den egna rådgivnings- eller hälsovårdscentralläkaren.

För mötet med barnet och föräldrarna reserveras ungefär en halv timme då läkaren undersöker barnet och diskuterar diagnosen med föräldrarna.

Därefter ordnas ett webbmöte. I detta deltar föräldrarna, de kommunala parter som undersökt barnet, till exempel en talterapeut, en psykolog, en ergo- och/ eller fysioterapeut, rådgivningens hälsovårdare, en läkare, en lärare från daghemmet eller skolan samt vid behov en representant för familjerådgivningen eller barnskyddet. En stor grupp människor, vars gemensamma mål är att underlätta barnets situation, säger Sanna-Leena Vanhanen.

– Samtidigt är det ett utbildningstillfälle. En hälsovårdscentralläkare konstaterade också att han hade lärt sig mer om barnneurologi under den två timmar långa konsultationen än under hela sin utbildning.

– Och vi kan sammanställa en realistisk rehabiliteringsplan när vi har fått kännedom om serviceutbudet och resurserna i varje kommun – vi erbjuder exempelvis inte musikterapi om denna ändå inte kan ordnas, påpekar Vanhanen.

TV-apparater donerades till dialyspatienterna i Lojo  I slutet av 2010 fick cirka 30 patienter inom HNS-distriktet dialysvård på Lojo sjukhus. Hemodialysenheten, som inledde sin verksamhet i början av 2007, har utvidgats på ett kontrollerat sätt. Förutom patienterna inom det egna sjukvårdsområdet besöks enheten i synnerhet på sommaren också av patienter från övriga delar av Finland och andra länder. I Lojo har man kunnat stå till tjänst genom att ta emot patienter också från HUCS-området.

I dialysvården tillbringar patienterna i genomsnitt 15 timmar per vecka under flera års tid.

Tiden blir lätt lång, trots att man har satsat på trivseln bland annat genom att utrusta lokalerna med radiohörlurar, tidningar och böcker. Dialysenheten byggdes under en tid då man övergick från analoga till digitala tv-sändningar, och när enheten stod klar fanns det inte digitala tv-apparater för varje patientplats.

Den långa väntan tog slut i slutet av 2010 när en testamentsdonation till Lojo sjukhus och finansiering från Nylands njurförening möjliggjorde ett köp av de länge efterlängtade tv-apparaterna. Sport-, nyhets- och underhållningsprogrammen samt tillgången till Internet genom apparaterna ger mer innehåll i patienternas liv, och besöken till dialysvården blir mindre utmattande. Patienterna har själva tagit med sig dvd-filmer som alla kan titta på.

Effektivt använd tid Under ett möte avtalas de fortsatta åtgärderna för en lång tid framöver. I rådgivningsåldern räcker det ofta med en konsultation där en plan som sträcker sig fram till skolåldern sammanställs.

Föräldrarna övertygas om att frågan är under kontroll och att det finns en klar plan för hur denna ska fortskrida.

– Föräldrarna kan ha svårt att ta in att en fördröjd utveckling misstänks hos deras barn. Det blir lättare för dem om mötet med barnneurologen ordnas på den bekanta rådgivningen. Och när föräldrarna och hela vårdteamet samlas samtidigt har alla samma information om de överenskomna åtgärderna.

Tv-apparaten och internetförbindelsen underhåller dialyspatienterna också i Lojo.

27

HNS Årsredovisning 20 1 0

Hjälpmedel från en enda adress i Västra Nyland  En ny regional hjälpmedelscentral blev år 2010 färdig på Ekåsens sjukhusområde.

Centralen svarar för den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster inom Raseborg och Hangö primärvård samt inom Västra Nylands sjukvårdsområde.

Hjälpmedelscentralen invigdes i mars och finns på Ekåsens sjukhus i de tidigare arbetsterapilokalerna, som renoverades för detta ändamål. Centralen sysselsätter tre fysioterapeuter och tre personer som sköter om underhållet och reparationerna av hjälpmedlen samt en lokalvårdare.

Syftet med hjälpmedelscentralens verksamhet är att stödja kunden så att han eller hon kan fungera och klara sig i den egna hemmiljön och i olika livssituationer. På detta sätt främjas det sociala umgänget och det blir lättare för kunden att klara sig i samhället.

Verksamheten omfattar uppmärksammande av hjälpmedelsbehovet, behovsbedömning, anskaffning, överlämnande och ibruktagande av hjälpmedlet samt undervisning om användningen.

Hjälpmedlen omfattar allt mellan rullstolar och peruker: olika hjälpmedel för att kunna röra sig, förflytta sig, sköta hemmet samt utrustning i hemmet och för den personliga hygienen.

Det är meningen att en person som använder hjälpmedel kontaktar hjälpmedelscentralen då han eller hon behöver ett hjälpmedel eller när den gamla utrustningen behöver repareras eller underhållas. För anskaffningen av individuella hjälpmedel, exempelvis en peruk, en protes eller ortopediska skor, behövs alltid en läkarremiss eller ett utlåtande av en fysioterapeut.

Anskaffningen och underhållet av hjälpmedel har koncentrerats till hjälpmedelscentralen på Ekåsens sjukhusområde.

Aktivt kommunsamarbete i Borgå  Inom Borgå sjukvårdsområde genomfördes i samarbete med kommunerna och övriga aktörer inom HNS flera projekt för att utveckla verksamheten.

Vid de medicinska resultatenheterna genomfördes under ledning av koncernens utvecklingsgrupp en mindre pilotundersökning (SUTJAKE) om en smidig förflyttning av några patientgrupper till fortsatt vård. Det intensivare kommunsamarbetet resulterade i att antalet förhandsanmälningar om patienter som förflyttats till fortsatt vård ökade avsevärt, vilket underlättade organiseringen av kommunernas fortsatta vård och en smidig förflyttning av patienter till primärvården.

På jourpolikliniken var man först i Finland med att definiera den optimala nivån på vårdberoendet med hjälp av PoliHoi-kriterier för vårdtyngdsmätning.

28

Mätkriterierna är avsedda särskilt för poliklinikerna.

På lungpolikliniken strävade man efter att minska antalet mottagningsbesök med hjälp av två experimentprojekt.

I det ena besvarades elektiva remisser på elektronisk väg och det andra gällde undersökning av patienter som lider av sömnapné och responsen på undersökningsresultatet. Under experimentet hänvisades patienterna direkt till undersökningen, och responsen på undersökningsresultatet lämnades per telefon till patienten. Patienten besökte över huvud taget inte någon läkare inom den specialiserade sjukvården. Båda projekten utföll väl. Även inom den barnpsykiatriska verksamheten låg tyngdpunkten på gott och nära samarbete med medlemskommunernas primärvård och

socialförvaltning samt på skolväsendet. Även de psykiatriska specialområdena hade ett brett och smidigt samarbete.

I synnerhet inom arbetet med babyfamiljer samarbetade man förutom med rådgivningarna också med de vuxenpsykiatriska och pediatriska enheterna samt förlossningsenheten. Samarbete var den gemensamma nämnaren även inom barnneurologin. En barnpsykiater och en barnneurolog går tillsammans igenom remisserna och beslutar också om vårdenheten.

Inom resultatenheten för kvinno- och barnsjukdomar bildades i syfte att klarlägga arbetsfördelningen en styrgrupp för barnrehabiliteringen där också kommunerna är representerade. Pediatriska enheten deltog i det nationella allergiprogrammet i samarbete med primärvården.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

PÅ HNS ÄR VARJE DAG EN FÖDELSEDAG För HNS förlossningssjukhus var år 2010 ett händelserikt år. Ekenäs förlossningsavdelning lades ned, Kvinnoklinikens byggprojekt godkändes och Barnmorskeinstitutets sjukhus fick ett erkännande för sin amningsvänlighet. År 2010 sköttes 18 649 förlossningar och föddes 18 972 barn på HNS förlossningssjukhus. Antalet förlossningar ökade med 197 jämfört med året innan och antalet barn med 259. Antalet förlossningar ökade mest på Lojo sjukhus (ökning 237), Barnmorskeinstitutets sjukhus (ökning 204) och Kvinnokliniken (ökning 187).

På Finlands största förlossningssjukhus, Barnmorskeinstitutets sjukhus, sköttes 5 881 förlossningar. Antalet var nästan lika högt på Kvinnokliniken, d.v.s.

5 624. På Jorvs sjukhus sköttes 3 486 förlossningar och på Hyvinge sjukhus 1 637. På Lojo sjukhus uppgick antalet till 930 och på Borgå sjukhus till 831. Vid utgången av maj uppgick antalet förlossningar på Ekåsens sjukhus till 260.

Av HNS förlossningar genomfördes cirka 18 procent med kejsarsnitt, och av dessa var cirka två tredjedelar jourfall.

Epidural- eller spinalbedövning togs till hjälp vid två tredjedelar av förlossningarna. Andelen dödfödda eller döda inom en vecka av samtliga nyfödda (= den perinatala mortaliteten) var vid HNS ytterst låg, endast 0,37 procent.

en av förlossningsavdelningen i Ekenäs sökte sig föderskorna inom Västra Nylands sjukvårdsområde huvudsakligen till Lojo sjukhus för att föda. Här tog man hand om cirka 68 procent av föderskorna från Västra Nyland. Cirka 30 procent sökte sig till HUCS förlossningssjukhus för att föda.

Omorganiseringen av verksamheten ledde till att en barnläkarjour startades på Lojo sjukhus 1.6.2010. Samtliga av HNS förlossningssjukhus hade då en dygnet runt-barnläkarjour och därmed resurser enligt Gängse vård-rekommendationen för återupplivning av nyfödda samt social- och hälsovårdsministeriets

Föderskorna i Ekenäs sökte sig till Lojo Förlossningsverksamheten i Ekenäs lades ned 1.6.2010. Därefter har förlossningarna inom HNS skötts på sex sjukhus, och föderskorna har fritt kunnat välja på vilket sjukhus inom sjukvårdsdistriktets område de vill föda. Efter nedläggning-

29

HNS Årsredovisning 20 1 0

Kvinnoklinikens byggprojekt godkändes av HNS fullmäktige I juni godkände HNS fullmäktige omoch tillbyggnaden av Kvinnokliniken åren 2012–14. Projektet innebär att det akuta behovet av nya lokaler uppfylls på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, där man tar hand om alla nyfödda som kräver intensivvård inom HNS-området.

Dessutom renoveras förlossningsoch jouravdelningens samt operationsoch anestesiavdelningens lokaler så att de blir tidsenliga. En evakueringsplan har utarbetats för patientvården under

byggfasen, och patientvården kan under byggandet organiseras på ett säkert och högkvalitativt sätt. När projektet har slutförts kommer Kvinnokliniken att vara ett modernt och familjefokuserat sjukhus med krävande specialiserad sjukvård för kvinnor och nyfödda.

rekommendationer Enhetliga grunder för jourvård.

Barnmorskeinstitutets sjukhus fick erkännande för amningsvänlighet År 2010 var ett jubileumsår för Barnmorskeinstitutets sjukhus: sjukhusbyggnaden fyllde 50 år, och i november beviljade Institutet för hälsa och välfärd sjukhuset ett amningsvänlighetscertifikat för gott amningsstöd.

För att få amningsvänlighetscertifikatet genomgick förlossningsverksamheten på Barnmorskeinstitutets sjukhus en revision enligt WHO:s och Unicefs internationella anvisningar. Amningsvänliga sjukhus och Amningsvänlig primärvård/ vårdkedja (Baby Friendly Hospital Initiative) är ett verksamhetsprogram som startades av WHO och Unicef år 1991 och som har som mål att främja amningen i alla verksamhetsenheter där man sköter gravida, mödrar som föder och har fött samt spädbarn. Studier visar att de mödrar som fött på amningsvänliga sjukhus har hög amningsmotivation och att helamning sker i större utsträckning än genomsnittet.

I Finland har fyra mindre förlossningssjukhus tidigare fått Amningsvänlighetserkännandet. Ett stort förlossningssjukhus kan anses ha uppnått något stort när det beviljas amningsvänlighetscertifikatet, och det har krävt intensivt samarbete mellan ett flertal yrkesgrupper.

30

Tack vare den nya intensivvårdsavdelningen ökade Barnklinikens intensivvårdskapacitet avsevärt.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

UTBYGGNADEN AV BARNKLINIKEN KLAR Tack vare Barnklinikens nya lokaler har man kunnat introducera nya verksamhetsmetoder, genomföra planerade operationer som kräver intensivvård utan risk för avbokning och bättre ta hänsyn till föräldrarna.

Barnklinikens nya lokaler för intensivvårdsavdelningen, anestesi- och operationsavdelningen samt magnetröntgenapparaten togs i bruk i oktober–november 2010. De nya lokalerna innebar att Barnkliniken fick ytterligare en operationssal och sex nya intensivvårdsplatser, att största delen av apparaturen förnyades och att personalresurserna utökades väsentligt. Personalen på anestesi- och

operationsavdelningen utökades med åtta visstidsanställda sjukskötare, och på intensivvårdsavdelningen inrättades 20 nya sjukskötarvakanser.

Hänsyn till barnen och föräldrarna Avbokningar av planerade operationer på grund av bristen på intensivvårdsplatser på Barnkliniken har i flera års tid ansträngt familjerna till barn som väntat

31

HNS Årsredovisning 20 1 0

också för de nödvändiga apparaterna utan justeringar och omflyttningar. På den nya intensivvårdsavdelningen finns det två rum för patientens närstående.

Barnet bearbetar frågor genom lek, och för detta ändamål skaffades en Kitten-scanner till väntrummet på magnetenheten. I scannern kan barnen själva placera en djurfigur i en leksaksmagnetröntgen och se hur avbildningen går till. Undersökningsrummet har också en ljusshow. Med hjälp av ljusnyanser och videobilder kan atmosfären i undersökningsrummet ändras så att den blir lugn och mindre skrämmande.

Nya handlingssätt

Barnklinikens nybyggnadsprojekt        

kostnader cirka 25,5 miljoner e volym cirka 6 936 brm² nyttoareal cirka 3 322 m² planering AW2-arkkitehdit Oy huvudentreprenör YIT Rakennus Oy 6 operationssalar, 14 uppvakningsplatser 16 intensivvårdsplatser magnetröntgenapparat 1.5 tesla

på en hjärtoperation. Tack vare de nya lokalerna och personalresurserna har avbokningar av operationer på grund av orsaker som beror på sjukhuset kunnat minimeras. I början av 2010 var man tvungen att avboka mer än 50 hjärtoperationer på grund av utrymmesbristen på intensivvårdsavdelningen. Efter att de nya lokalerna togs i bruk i november–december har endast en avbokning krävts under en dag med arbetsanhopning.

Under den tid då de nya lokalerna togs i bruk minimerades den elektiva operationsverksamheten temporärt på Barnkliniken, och man befarade att detta skulle synas i operationsköerna, som man genom aktivt arbete lyckades lösa upp före slutet av oktober så att de uppfyllde förpliktelserna i vårdgarantin.

Trots den temporära nedkörning av den elektiva verksamheten som flyt-

32

ten gav upphov till lyckades man hålla operationsköerna under kontroll, och vid årsskiftet var kösituationen på barnkirurgiska avdelningen i enlighet med vårdgarantin.

Vid planeringen av de nya lokalerna var familjens betydelse i vården av ett sjukt barn en av utgångspunkterna.

Föräldrarnas närvaro och famnar ökar barnets trygghetskänsla i en främmande och ofta skrämmande situation. Tidigare fick föräldrarna inte tillträde till operationssalsområdet på grund av de trånga utrymmena. Tack vare de nya lokalerna har man bättre kunnat ta hänsyn till föräldrarna.

Patientrummen är betydligt rymligare än tidigare, vilket ger föräldrarna möjlighet att delta i vården av barnet också på den nya intensivvårdsavdelningen.

Kring patientens säng finns det nu plats förutom för föräldrarna och personalen

Trots att man fick endast en ny operationssal, effektiveras användningen av de egentliga operationssalarna tack vare induktions- eller förberedningssalen, samt väntrums- eller holdingverksamheten. Salarna är betydligt större än tidigare och tillåter i dag att flera ingrepp genomförs under samma operation, vilket i sin tur besparar såväl patienten som resurser. Till exempel i en hybridoperation på ett hjärtsjukt barn genomförs både det kirurgiska och det interventionskardiologiska ingreppet samtidigt.

I barnens intensivvård är det vanligt att infektionsepidemier behandlas.

På den nya avdelningen har sex av de sexton intensivvårdsplatserna byggts så att de kan isoleras. När infektionspatienterna har egna vårdplatser blir vården av de elektiva patienterna inte så sårbar som den var på den tidigare avdelningen.

De nya lokalerna har medfört nytta också för undervisningen i barnkirurgi.

Det finns både bild- och ljudförbindelse mellan operationssalarna och den nya Matti Sulama-salen. Den kirurg som opererar kan återge hur operationen fortskrider för de personer som följer med denna, och de som befinner sig i auditoriet har också möjlighet att ställa frågor till dem som jobbar i salen.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

HUSLAB INTENSIFIERADE SAMARBETET MED KOMMUNERNA Under 2010 har samarbetet mellan HUSLAB och medlemskommunerna ytterligare intensifierats. I början av 2010 blev Träskända hälsovårdscentral HUSLAB:s kund, liksom Nurmijärvi hälsovårdscentral i början av mars. Under de sista dagarna av 2010 undertecknades tillsammans med Mäntsälä kommun ett avtal om integrering av laboratoriefunktionerna i HUSLAB. HUSLAB har trots utvidgningen lyckats behålla sin servicenivå mycket väl. På många ställen har tillgången till laboratoriets provtagning i själva verket förbättrats då laboratorierna genom integrationen betjänar samtliga patienter inom HNS-området, oberoende av deras hemkommun.

Primärvårdens servicekoncept har utvecklats med stormsteg. Kommunerna kan välja bland tre olika servicemodeller: provtagning utan tidsbeställning vid de fasta verksamhetsställena, mobil provtagningsservice och snabbtest för jourpatienter på hälsovårdscentralerna.

I synnerhet inom huvudstadsregionen produceras tjänsterna som en kombination av dessa verksamhetsmodeller, vilket innebär att den mobila provtagningen och den mer omfattande til�lämpningen av snabbtest har garanterat att servicenivån bevaras då antalet fasta laboratorier minskar.

HUSLAB:s automatiserade produktion, kundfokusering och heltäckande produktutbud har övertygat kommunkunderna om att ett partnerskap med HUSLAB lönar sig. HUSLAB erbjuder sina

kunder smidig totalservice inom laboratorieverksamheten. Servicen omfattar provtagnings- och transporttjänster, analyser, specialistkonsultationer och IT-lösningar.

Det målmedvetna integrationsarbetet har resulterat i att HUSLAB nu inklusive laboratorierna inom HUCS sjukvårdsområde omfattar Jorvs och Pejas sjukhuslaboratorier samt nästan alla laboratorier på sjukhusen och inom primärvården i Nyland.

HUSLAB:s lönsamhet förbättrades HUSLAB:s utgångspunkt för 2010 var utmanande: år 2009 visade en klar förlust, och priserna sänktes med cirka 0,6 procent. Den allmänna kostnadsnivån hade höjts, och efterfrågan på laboratorietjänster visade en nedgång. Under året förbättrades ändå HUSLAB:s lönsam-

het klart, och resultatet 2010 visade ett underskott på enbart 0,1 miljoner euro.

Orsakerna till HUSLAB:s lönsamhet kan sökas i omorganiseringarna, som har effektiviserat användningen av personalen, utrymmena och de gemensamma processerna. I synnerhet inom ansvarsområdet patologi har det genomförts ändringar. Verksamheten vid Pejas patologiska laboratorium flyttades till Mejlans centrallaboratorium och patologiska laboratoriet på Hyvinge sjukhus. De molekylgenetiska, molekylpatologiska och cytogenetiska laboratorierna slogs samman. Verksamheten vid jourlaboratoriet på Mejlans sjukhus integrerades i huvudlaboratoriet. Protein- och immunoanalyserna har omorganiserats. Även primärvårdens provtagningsställen har slagits samman.

33

HNS Årsredovisning 20 1 0

MER INDIVIDUELL CANCERTERAPI SOM MÅL – Cancer uppstår när immunförsvaret sviker. Om vi med hjälp av selektiva läkemedel kunde väcka de sovande vita blodkropparna i kroppens försvarssystem, skulle vi ha en bra cancerterapi, säger överläkare Kimmo Porkka vid hematologiska kliniken på Mejlans triangelsjukhus.

Selektiva cancerbehandlingar har först utvecklats för just blodsjukdomar.

Effektiva behandlingar av exempelvis maligna blodsjukdomar söks bland annat med hjälp av biobanker. Det är ofta möjligt att noggrant följa upp en blodsjukdoms förlopp, och tack vare intensiv forskning har de olika formerna av blodcancer blivit modellsjukdomar för andra typer av cancer.

I behandlingen av kroniska fall av leukemi har man redan uppnått en hel del. Nu söks metoder för att övervinna också aggressiv akut leukemi. Sjukdomen sprider sig snabbt, och därför måste också terapin alltid sättas in snabbt.

Porkka betonar att bättre behandlingsmetoder måste utvecklas, eftersom de tunga terapiformerna är för dyra och effekten otillräcklig. En terapi med stora doser cytostatika och överföring av stamceller är den giftigaste terapin en människa kan få.

– Behandlingen av kronisk myeloisk leukemi är mycket avancerad redan i dag. Största delen av patienterna lever ett normalt liv och behöver eventuellt enbart använda läkemedel resten av sitt liv. Målet är dock att finna en botande behandling för patienten.

Metastaserna under kontroll med nya isotopbehandlingar De lutetium- och SIRT-behandlingar som patienter på HUCS klinik för cancersjuk-

34

domar fick vid årsskiftet hörde till de första i Finland. Tidigare har finländska patienter remitterats till Uppsala.

Lutetiumbehandlingen utgör skräddarsydd terapi i små patientgrupper, och i Europa har denna koncentrerats till ett fåtal centra. Uppskattningsvis 5–10 finländska patienter behöver denna terapi per år.

Lutetium-oktreotatbehandlingar lämpar sig för tumörer som konstateras innehålla somatostatinreceptorer. Ett isotopläkemedel som innehåller lutetium (Lu-177) sprider sig genom blodomloppet och fäster sig på receptorerna. Den betastrålning med kort räckvidd som detta innehåller dödar cellerna. Metoden tillämpas för att behandla sällsynta metastaserande eller avancerande neuroendokrina tumörer.

En annan ny isotopbehandling som nyligen har börjat tillämpas på Kliniken för cancersjukdomar är radioemboliseringsbehandling, dvs. SIRT. SIRT lämpar sig för cancerpatienter som har metastaser enbart i levern. Metoden grundar sig på att blodomloppet i tumörerna är beroende av leverartären,

medan den friska levervävnaden får sitt blodomlopp genom portådern. Korn som avger radioaktiv strålning förs med hjälp av en kateter direkt in i leverartärens förgreningar, där de täpper till de blodådror som matar tumören. Tumören förstörs.

Terapin lämpar sig för en patient som annars är i god kondition och som har ett flertal små metastaser i levern, men vars leverfunktion ändå är tillräcklig. Den ursprungliga cancern som har metastaserat kan ha varit exempelvis behandlat melanom i ögonbottnen eller kolorektal cancer. Man uppskattar att ett tiotal patienter per år behöver denna terapi.

Problemet med introduktionen av såväl lutetium- som SIRT-behandlingen är det samma som i fråga om sällsynta tumörer: det finns inga jämförande forskningsrön, eftersom det är svårt att genomföra randomiserade studier. Terapiresultaten är dock goda, och Kliniken för cancersjukdomar har de starka expertteam som behövs för att genomföra och utveckla terapin.

H N S Å r s re d o v i sning 2010

ORGANISATION OCH FÖRTROENDEORGAN HNS-koncernen omfattar förutom samkommunen också de självständiga dotter- och fastighetsbolagen samt de samägda samfunden och intressesamfunden.

Samkommunen HNS består av fem sjukvårdsområden som är enhetliga till sin resultatenhetsstruktur, d.v.s. HUCS, Hyvinge, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområden samt av de två resultatområdena koncernförvaltningen och HNS-Lokalcentralen. Dessutom omfattar

samkommunen HNS fyra sjukvårdsaffärsverk och fem affärsverk som producerar allmänna stödtjänster.

Samkommunen HNS äger 100 procent av följande bolag: HNS-Fastigheter Ab, Kiinteistö Oy Jorvi, Kiinteistö Oy Asolanrinne, VN Fastigheter, Asunto Oy Laurinkatu 24, Kiinteistö Oy Kangasjyvä och Asunto Oy Pilvenmäki. Dessutom äger samkommunen HNS 69,93 procent av Uudenmaan Sairaalapesula Oy. HNS ledningsmodell grundar sig på systemet med en direktör. Direktören och chefen bär alltid det operativa och ekonomiska ansvaret samt personalansvaret.

Styrelsen ansvarar för förvaltningen och ekonomin

HNS-koncernen 2010 FULLMÄKTIGE EXTERN REVISION STYRELSEN INTERN REVISION VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN Strategi, ägarstyrning och ekonomi

VÅRDARBETE KOMMUNIKATION

PRODUKTION AV SJUKVÅRDSTJÄNSTER och FoU-verksamhet

Borgå sjukvårdsområde

Västra Nylands sjukvårdsområde

Lojo sjukvårdsområde

PERSONAL

Hyvinge sjukvårdsområde

EKONOMI

HNS-Apoteket HUCS sjukvårdsområde

FÖRVALTNING

AFFÄRSVERKSAMHET

Medicinska resultatenheten Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten Operativa resultatenheten Psykiatriska resultatenheten

HUSLAB HNS-Röntgen

HNS-Desiko

Ravioli

HNS-Logistik

HNS-Servis

HNS-Medicinteknik

HNS-IT-teknik

HNS-Lokalcentralen (resultatområde) Uudenmaan Sairaalapesula Oy

HNS-Fastigheter Ab

35

HNS Årsredovisning 20 1 0

HNS förtroendeorgan år 2010

fullmäktige revisionsnämden styrelsen NÄMNDEN FÖR DEN PSYKIATRISKA SJUKVÅRDEN

SEKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKSAMHET

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS NÄMNDER

AFFÄRSVERKENS DIREKTIONER

HUCS sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde

HNS-Apotek HUSLAB HNS-Röntgen HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-Medicinteknik HNS-IT-teknik Ravioli HNS-Servis

Förtroendeorgan Inom samkommunen HNS utövas den högsta bestämmanderätten av fullmäktige, och styrelsen som lyder under fullmäktige ansvarar för HNS förvaltning och ekonomi. Sjukvårdsområdenas nämnder leder under styrning av styrelsen verksamheten inom sitt eget sjukvårdsområde. Styrelsen och sektionen för affärsverksamhet som lyder under styrelsen styr HNS-affärsverkens direktioner och HNS dotterbolag.

De förtroendevaldas organisation 2010 Medlemskommunernas fullmäktige väljer enligt samkommunens grundavtal 2–5 ledamöter till fullmäktige samt för var och en av dem en personlig ersättare för den tid som motsvarar kommunfullmäktiges mandattid. Antalet

36

fullmäktigeledamöter bestäms i relation till medlemskommunernas andelar i grundkapitalet. En kommun vars andel i grundkapitalet är minst åtta procent av grundkapitalet har rätt att välja högst tre ledamöter till fullmäktige.

Om en kommuns andel i grundkapitalet är till minst 25 procent, har kommunen rätt att välja högst fem ledamöter i fullmäktige. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två ledamöter och personliga ersättare för dem. År 2010 skedde en förändring i medlemskommunerna då Pernå, Liljendal och Strömfors, exklusive Haavisto- och Vastilaområdena, i Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt slogs samman med Lovisa stad 1.1.2010.

HNS leds av en styrelse med 17 medlemmar som lyder under fullmäktige.

Fullmäktige utser denna för sin mandatperiod, och Helsingfors universitet utser två medlemmar till denna. Styrelsen ansvarar för sjukvårdsdistriktets förvaltning och ekonomi och fokuserar i detta arbete i synnerhet på att genomföra sjukvårdsdistriktets strategiska verksamhetsmål och upprätthålla den ekonomiska balansen, effektivisera verksamheten och genomföra de strukturarrangemang som denna behöver, samordna verksamheten, utföra de rikstäckande och specialansvarsområdesspecifika uppgifterna, organisera den hälsovetenskapliga undervisningen och forskningen på universitetet samt på arbetsgivarverksamheten och förvaltningsstyrningen.

Dessutom ska styrelsen behandla uppföljningsrapporterna om samkommunens verksamhet och ekonomi samt fatta beslut om de åtgärder som dessa

H N S Å r s re d o v i sning 2010

Den festliga invigningen av Mejlanssjukhusens gemensamma vestibul och entré i maj 2010.

ger anledning till. Under 2010 sammanträdde styrelsen 20 gånger.

Styrelsen beslutade 17.12.2009 att tillsätta en sektion för affärsverksamhet med sex medlemmar för att styra och övervaka affärsfunktionerna för den återstående tiden av sin mandatperiod.

Varje kommunalt affärsverk har en egen direktion som har utsetts av styrelsen. I affärsverkets instruktion regleras direktionens uppgifter och befogenheter.

För styrningen av sjukvårdsområdenas verksamhet verkar inom vart och ett av HNS fem sjukvårdsområden nämnderna som fullmäktige har utsett för sin mandatperiod. Sjukvårdsområdets nämnd ska i sin tur genomföra koncernens strategi och ekonomiförvaltningen samt enligt samkommunens grundavtal och under ledning av styrelsen leda sjukvårdsområdets verksamhet, bereda

de ärenden som gäller sjukvårdsområdet och behandlas av styrelsen och fullmäktige och se till att dessa verkställs samt upprätthålla samarbetet med primärvården i kommunerna inom sitt område.

Dessutom ska nämnden framlägga förslag till utveckling av verksamheten inom sitt område samt behandla uppföljningsrapporterna om den underlydande verksamheten och ekonomin samt fatta beslut om de åtgärder som dessa ger anledning till.

Dessutom har HNS i enlighet med 18 § i lagen om specialiserad sjukvård en nämnd för den språkliga minoriteten som tillsätts av fullmäktige för en period som motsvarar dess mandatperiod.

Nämnden, som lyder under styrelsen, ska enligt grundavtalet sörja för att patienten får service på sitt eget modersmål, finska eller svenska. Inom HUCS

sjukvårdsområde och de sjukvårdsområden där det talas ett minoritetsspråk verkar sektioner för den språkliga minoriteten som lyder under nämnden för den språkliga minoriteten.

Den nämnd för psykiatrisk sjukvård som fullmäktige tillsätter för sin mandatperiod sörjer i enlighet med grundavtalet för och biträder styrelsen i utvecklingen och samordningen av den psykiatriska sjukvården.

Revisionsnämnden, som lyder under fullmäktige, bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige beslutar om samt bedömer om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har uppnåtts.

37

HNS Årsredovisning 20 1 0

Fullmäktigeledamöter under mandatperioden 2009–2012

Röstetal

Suppleanter

Röstetal

Helsingfors universitet

Lappträsk

Kari Suokko 96 Erkki Vuori

Karl-Erik Stenvall 2 Aino Villikka

Anna-Maija Lukkari Harri Sintonen

Lojo

Juhani Korkatti 3 Jarno Lundberg Maritta Helin Eeva Oksanen

Tuula Jämsén 33 Paul Packalén

Esbo

Lovisa Leena Rehn Tarja Tallqvist Matti Metsäranta

Hangö Jouko Veikanmaa 7 Sture Söderholm

Ulf Lindström Anja Roos

Helsingfors Maija Anttila 362 Aatos Hallipelto Seija Muurinen

Kalle Könkkölä Sirkku Ingervo

Anita Vihervaara Katja Ivanitskiy Ville Väärälä Aki Hyödynmaa Tiina Turkia

9

Johanna Koivuniemi 12 Anna Helin Aulis Mattila Jyri Mela

6

Minna Aittakallio 23 Petri Kalmi

Karel McLeod Smith Sari Tani

Risto Kuisma 2 Ulla Rainio Berndt Långvik 33 Tapani Eskola

Träskända

Raseborg Pekka Luuk Kaarina Wilskman Jorma Roine Tero Eskola

8

Sirkku Hopeavirta-Hanhinen Hannele Stenberg

Susanne Ahlqvist Christer Björkstrand Ritva Uhlbäck Jaana Tasanko

Hans Blomberg 13 Ari Oksanen

Monika Zakowski Anna Hyrske

Rabbe Dahlqvist 4 Janne Laakkonen

Börje Grotell Tuula Elo

Tusby

Grankulla Gunnel Carlberg 6 Heikki Kurkela

Boris Kock Marianne Kivelä

Arto Lindberg 23 Salla Heinänen

Merja Kuusisto Harto Palén

Vanda

Kervo Markku Pyykkölä 19 Tuula Lind

Jüri Linros Auli Lehikoinen

Kyrkslätt Marjatta Savilahti Johan Karlsson

Ulla Dönsberg 24 Bertel Sundman

Liljan-Kukka Runolinna Matti Kalsola

Sjundeå

Högfors Maritta Salo Raino Velin

Irma Kulmala Timo Ojamäki

Sibbo

Karislojo 2

Mirka Järvinen Kari Kyttälä

Nurmijärvi

Barbro Viljanen 4 Heimo Hakala Marie Bergman-Auvinen Erik Holmberg

Kari Lehtola Rolf Oinonen

Kalevi Heinonen Harri Krakau

Nummi-Pusula

Borgå

27

Pia Hydén Sinikka Heikkinen

Mäntsälä

Ingå

Ulla-Mari Karhu

Christer Brännkärr

Kristiina Lundell Petteri Åström

Borgnäs

Hyvinge Antti Rantalainen 34 Irma Pahlman

Olof Gren Anja Järvinen

Suppleanter

Marjatta Smeds Mika Sistola

Askola

Kari T. Nukala 175 Jarkko Korpi Katja Koivumäki

38

21

Kielo Leimi Ari Harinen

Raimo Huvila 119 Mari Niemi-Saari Varpu-Leena Aalto

Teemu Räty Tarja Pesonen Marjo Varsa

Vichtis Tiina Noro 19 Raimo Pilvi

Pekka Viljanen Anu Rajajärvi

H N S Å r s re d o v i sning 2010

Styrelsemedlemmar år 2010

Ordinarie medlemmar Suppleanter Ulla-Marja Urho (Saml.), Helsingfors, ordf.

Tuomas Nurmela (Saml.), HeIsingfors Seppo K.J. Helminen (Saml.), Helsingfors Sirpa Asko-Seljavaara (Saml.), Helsingfors Ilkka Taipale (SDP), Helsingfors Reijo Vuorento (SDP), Helsingfors Suzan Ikävalko (Gröna), Helsingfors Johanna Nuorteva (Gröna), Helsingfors Henrika Zilliacus-Tikkanen (SFP), Helsingfors Hans Blomberg (SFP), Sibbo Sanna Lauslahti (Saml.), Esbo Anja Roos (Saml.), Hangö Veikko Simpanen (SDP), Esbo, vice ordf.

Rolf Paqvalin (SDP), Kervo Kirsi Aropaltio (Gröna), Esbo Tony Hagerlund (Gröna), Esbo Johanna Tuuli (Saml.), Vanda Ari Oksanen (Saml.), Sibbo Säde Tahvanainen (SDP), Vanda Eija Grönfors (SDP), Vanda Pietari Jääskeläinen (SF), Vanda Timo Auvinen (SF, ob.), Vanda Irene Äyräväinen (Saml.), Lojo Karel McLeod Smith (Saml.), Hyvinge Jari Oksanen (Gröna), Borgå Anna Cantell-Forsbom (Gröna), Vanda Harry Yltävä (VF), Raseborg Satu Manner (VF, ob.), Lojo Jukka Pihko (C), Nurmijärvi Marja-Leena Laine (C), Hyvinge Mikko Salaspuro, universitetets representant Elina Ikonen, universitetets representant Jaakko Karvonen, universitetets representant Pekka Karma, universitetets representant

Nämnden för den psykiatriska sjukvården 2010 Ordinarie medlemmar Suppleanter Kaarina Pärssinen (SDP), Tusby, vice ordf.

Hilkka Pokki (SDP), Vanda Antti Karila (SDP), Helsingfors Heidi Hertell (SDP), Helsingfors Aira Suvio-Samulin (Saml.), Helsingfors Jaakko Ojala (Saml.), Helsingfors Sirpa Peura (Saml.), Vanda, ordf.

Pertti Airikainen (Saml.), Esbo Jouni Vilkki (Saml.), Askola Eeva Huikko (Saml.), Träskända Kai Järvisalo (Gröna), Esbo Eero Untamala (Gröna), Vanda Pirkko Telaranta (Gröna), Helsingfors Eija Lönnroth (Gröna), Helsingfors Tuula Sjölund (SFP), Kyrkslätt Lisbeth Konttinen (SFP), Esbo Jouko Lönnqvist, universitetets representant Kristian Wahlbeck, universitetets representant Kirsi Aropaltio, styrelserepresentant Jari Oksanen, styrelserepresentant

Revisionsnämnden 2010 Ordinarie medlemmar Maija Anttila (SDP) Helsingfors, vice ordf.

Tuula Lind (SDP), Kervo Markku Pyykkölä (Saml.), Kervo, ordf.

Aatos Hallipelto (Saml.), Helsingfors Kari T. Nukala (Saml.), Esbo Varpu-Leena Aalto (Gröna), Vanda Ulla Dönsberg (SFP), Raseborg

Suppleanter Kari Lehtola (SDP), Karislojo Auli Lehikoinen (SDP), Kervo Raimo Huvila (Saml.), Vanda Seija Muurinen (Saml.) Helsingfors Anna Helin (Saml.), Mäntsälä Marjo Varsa (Gröna), Vanda Olof Gren (SFP), Lovisa

Nämnden för den språkliga minoriteten 2010 Ordinarie medlemmar Inger Östergård (SDP) Helsingfors, vice ordf.

Viveca Lahti (SDP), Kyrkslätt Sunniva Strömnes (Saml.), Helsingfors Roger Weintraub (Saml.), Lojo Jan-Erik Eklöf (SFP), Vanda, ordf.

Werner Orre (SFP), Raseborg Klaus Kojo (Gröna), Vanda Marjatta Donner (Gröna), Helsingfors Christer Holmberg, universitetets representant Henrika Zilliacus-Tikkanen, styrelserepresentant

Suppleanter Hildur Boldt (SDP), Helsingfors Kjell Grönqvist (SDP), Sibbo Philip Relander (Saml.), Helsingfors Marianne Rosvall (Saml.), Borgå Monica Avellan (SFP), Tusby Bodil Lund (SFP), Borgå Anniina Kostilainen (Gröna), Vanda Jon Lindström (Gröna), Helsingfors Carl Gustaf Nilsson, universitetets representant Hans Blomberg, styrelserepresentant

39

HNS Årsredovisning 20 1 0

Samkommunen HNS resultaträkning

(1 000 euro)

1.1.–31.12.2010

1.1.–31.12.2009

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 512 931 1 479 476 Avgiftsintäkter 56 916 52 874 Understöd och bidrag 5 873 6 256 Övriga verksamhetsintäkter 8 710 1 584 430 9 263 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -777 845 -747 266 Lönebikostnader Pensionskostnader -131 315 -127 389 Övriga lönebikostnader -44 229 -47 992 Köp av tjänster -202 978 -201 406 Material, förnödenheter och varor -287 606 -285 544 Understöd -443 -553 Övriga verksamhetskostnader -41 504 -1 485 920 -41 775 Driftsbidrag 98 510 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 1 762 2 409 Övriga finansiella intäkter 321 130 Räntekostnader -3 919 -4 438 Övriga finansiella kostnader -11 764 -13 599 -11 861 Årsbidrag 84 911 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan - 85 711 -85 711 -82 181 Räkenskapsperiodens över-/underskott -800

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL

2010

2009

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % = 100*Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader

106,6

106,6

Årsbidrag/Avskrivningar, % = 100*Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar

99,1

100,0

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag/Avskrivningar %

40

1 547 869

-1 451 925 95 945

-13 759 82 186 -82 181 5

2010

2009

2008

2007

2006

106,6 % 99,1 %

106,6 % 100,0 %

106,0 % 96,4 %

106,4 % 111,9 %

106,9 % 122,9 %

H N S Å r s re d o v i sning 2010

Samkommunen HNS finansieringsanalys

2010

2009

84 911 -1 782

82 186 524

-113 104 1 411

-109 213 275

1 388 -27 177

354 -25 874

-6 500 504

-2 800 439

0 -12 434

60 000 -9 190

-3 634 24 600 17 929 20 465

-165 -9 075 1 152 40 361

-6 712

14 486

113 561 -120 273 -6 712

120 273 -105 786 14 486

2010

2009

76,0

75,4

65,3

68,2

5,4

6,4

1 634

1 589

25,4

27,6

(1 000 euro) Kassaflöde från verksamheten

Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del

Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar

bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

Kassaflödet för finansieringens del

Förändringar i utlåningen

Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet

Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten

Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del

Förändring av likvida medel

Förändring av likvida medel

Likvida medel 31.12.

Likvida medel 1.1.

FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL

Inkomstfinansiering av investeringar, % = 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar

Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % = 100*Årsbidrag/(Egenanskaffningsutgift för investeringar + nettoökning av utlåningen + Låneamorteringar)

Låneskötselbidrag = (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader+Låneamorteringar)

Kassautbetalningar, Me

Likviditet (dgr) = 365 dgr x Kassamedel 31.12./Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL

Inkomstfinansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Kassautbetalningar, miljoner euro Likviditet, dagar

2010

2009

2008

2007

2006

76,0 % 65,3 % 5,4 1 634 25,4

75,4 % 68,2 % 6,4 1 589 27,6

88,3 % 75,6 % 5,0 1 521 25,4

82,8 % 73,2 % 4,8 1 438 21,6

69,6 % 62,6 % 5,1 1 400 27,2

41

HNS Årsredovisning 20 1 0

Samkommunen HNS balansräkning

(1 000 euro)

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar

Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar

FÖRVALTADE MEDEL Donationsfondernas särskilda täckning

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter

Fordringa Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningmarknadsinstrument

Kassa och bank

AKTIVA TOTALT

42

31.12.2010

31.12.2009

711 484

679 890

37 002 37 002

35 285 35 285

640 160 11 003 488 868 13 711 85 809 138 40 631

616 162 10 962 412 031 13 720 79 296 138 100 014

34 322 20 532 13 547 243

28 443 20 649 7 551 243

3 833 3 833

4 526 4 526

196 532

224 211

19 432 19 432

15 798 15 798

63 539 11 11 63 528 38 971 150 16 526 7 881

88 140 11 11 88 128 65 466 200 15 652 6 810

26 926 0 26 926

59 794 0 59 794

86 635

60 479

911 849

908 626

H N S Å r s re d o v i sning 2010

(1 000 euro)

PASSIVA

EGET KAPITAL

Grundkapital Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar

FÖRVALTAT KAPITAL Donationsfondernas kapital

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter

Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Erhållna förskott Leverantörsskulder Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar

AKTIVA TOTALT

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättning, % Lånebestånd 31.12. (1 000 euro) Lånefordringar 31.12. (1 000 euro)

31.12.2010

31.12.2009

433 100

433 901

391 253 42 648 -800

391 253 42 643 5

36 206 3 264 32 942

36 985 3 563 33 421

3 833 3 833

4 526 4 526

438 710 164 696 164 696

433 215 177 121 177 121

274 014 12 425 6 148 70 509 24 235 160 696

256 094 12 434 6 612 56 236 25 121 155 690

911 849

908 626

2010

2009

2008

2007

2006

47,8 27,3 177 122 13 547

48,1 27,6 189 556 7 551

51,2 25,1 138 746 5 190

54,0 23,8 118 724 1 344

55,2 24,2 80 518 1 344

43

HNS Årsredovisning 20 1 0

HNS-koncernens resultaträkning

(1 000 euro)

2010

2009

Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Driftsbidrag Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Avskrivningar och nedskrivningar

Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandel Räkenskapsperiodens överskott/underskott

1 595 464 -1 493 281 114 102 297

1 561 332 -1 462 263 196 99 265

1 637 326 -4 083 -11 934 88 243

2 323 135 -5 022 -11 863 84 839

-88 284 0 -88 284

-84 752 877 -83 875

140 99 -647 -1 -549

55 1 019 299 -42 1 277

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag/Avskrivningar %

44

2010

2009

2008

2007

106,8 % 100,0 %

106,8 % 101,1 %

106,2 % 96,0 %

106,6 % 111,4 %

H N S Å r s re d o v i sning 2010

HNS-koncernens finansieringsanalys

(1 000 euro) Kassaflöde från verksamheten

Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel

Kassaflödet för investeringarnas del

Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

Kassaflödet för finansieringens del

Förändringar i utlåningen

Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet

Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i minoritetsandelen Övriga förändringar av likviditeten

Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del

Förändring av likvida medel

Likvida medel 31.12.

Likvida medel 1.1.

Förändring av likvida medel

FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Inkomstfinansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag

Kassautbetalningar, miljoner euro Likviditet, dagar

2010

2009

88 243 140 -2 071 86 313

84 839 55 328 85 222

-121 914 1 409 1 732 -118 774

-112 550 275 418 -111 8575

-32 461

-26 635

3

3

273 -13 454 0 0

60 172 -10 964 0 2 434

-3 617 24 636 18 529 26 369

-194 -9 637 -1 043 40 769

-6 092

14 135

115 401 121 493 -6 092

121 493 107 358 14 135

2010

2009

2008

2007

73,2 % 65,9 % 5,3

75,6 % 68,8 % 5,6

89,3 % 77,1 % 4,2

83,4 % 71,9 % 4,2

1 645 25,6

1 603 27,7

1 531 25,6

1 447 21,8

45

HNS Årsredovisning 20 1 0

HNS-koncernens balansräkning

(1 000 euro) AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar

Materiella tillgångar

Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och materiel Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Materiella tillgångar

Placeringar Aktier och andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar samt uppskrivning av aktier Övriga lånefordringar Övriga fordringar Placeringar

BESTÅENDE AKTIVA

FÖRVALTADE MEDEL

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar

Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar

Finansiella värdepapper

Kassa och bank

RÖRLIGA AKTIVA

AKTIVA TOTALT

46

2010

2009

173 37 152 37 325

170 35 479 35 650

12 516 508 921 13 711 88 290 913 49 584 673 936

12 475 433 433 13 720 81 605 854 102 222 644 309

14 661 3 278 623 243 18 805

14 456 2 960 626 243 18 285

730 066

698 243

3 833

4 526

19 611

15 994

11 64 341 64 352

11 88 976 88 988

26 935

59 804

88 466

61 689

199 364

226 474

933 263

929 244

H N S Å r s re d o v i sning 2010

(1 000 euro)

2010

2009

PASSIVA

EGET KAPITAL

Grundkapital Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL

MINORITETSANDELAR

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER

Avskrivningsdifferens Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR

FÖRVALTAT KAPITAL

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL

PASSIVA TOTALT

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL

391 253 1 031 43 875 -549 435 610

391 253 1 031 42 598 1 277 436 158

2 613

2 612

950 2 034 2 984

976 1 336 2 312

3 264 32 961 36 225

3 563 33 421 36 985

3 833

4 526

180 052 1 13 480 258 465 451 998

193 316 3 13 397 239 935 446 651

933 263

929 244

Soliditetsgrad, % = 100*Eget kapital/(Hela kapitalet-Erhållna förskott)

47,6

47,8

Relativ skuldsättning, % = 100*(Främmande kapital – Erhållna förskott)/Driftsinkomster

27,9

28,2

Lånebestånd 31.12.

193 532 = Främmande kapital-(Erhållna förskott+Leverantörsskulder+Resultatregleringar+Övriga skulder)

206 713

Lånefordringar 31.12. = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

623

626

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättning, % Lånebestånd 31.12., (1 000 euro) Lånefordringar 31.12. (1 000 euro)

2010

2009

2008

2007

47,6 27,9 193 532 623

47,8 28,2 206 713 626

50,4 26,1 157 505 629

52,8 25,3 140 300 633

47

HNS Samkommunen HNS Stenb채cksgatan 9 PB 100, 00029 HNS tfn (09) 4711 www.hus.fi HNS