Offentliga Affärer nr 4 2015 by Hexanova Media Group AB

– För att kunskap är källan till goda affärer –

Så

KAPAS DIN MOBIL

lätt

Grönt ljus för villkor enligt kollektivavtal

PROFILEN: EVA-LOTTA LÖWSTEDT Pyrenéerna, tennis och SKL Kommentus

pla n i ad k o B

eFÖ l l i t

NI T L VA

AG D S G

nu! A RN

ESKAPANDE DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE 2

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

iSSa inTE aTT Boka din plaTS rEdan idag!

Kolla in programmet som medföljer tidningen

www.eforvaltningsdagarna.se

7-8 oktober 2015 • Stockholm

E DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE DIGITALIS www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

Hanteraalla allaera erakontaktvägar kontaktvägar Hantera alla era Hantera kontaktvägar viaArtvise ArtviseKundtjänst! Kundtjänst! via Artvise Kundtjänst! via Att gemensam och fungerande kundtjänst ökar kundnöjdheten Att enen gemensam och välväl fungerande kundtjänst ökar kundnöjdheten Att en gemensam och väl fungerande kundtjänst ökar kundnöjdheten och ger förbättrad intern effektivitet dom flesta överens om. Trots och ger förbättrad intern effektivitet ärär dom flesta överens om. Trots och ger förbättrad intern effektivitet är dom flesta överens om. Trots detta har det inte funnits något bra IT-stöd uppnå detta detta har det inte funnits något bra IT-stöd förför attatt uppnå detta detta har det inte funnits något bra IT-stöd för att uppnå detta – för nu! har erfarenhet från dokument och ärende– för änän nu! ViVi har 1515 årsårs erfarenhet från dokument och ärende– för än nu! Vi har 15 års erfarenhet från dokument och ärendehantering och har investerat kunskap i ett IT-system hantering och har investerat vårvår kunskap i ett IT-system förför hantering och har investerat vår kunskap i ett IT-system för kundtjänst. kundtjänst alla kontaktvägar – Artvise Kundtjänst. kundtjänst. EnEn kundtjänst förför alla kontaktvägar – Artvise Kundtjänst. kundtjänst. En kundtjänst för alla kontaktvägar – Artvise Kundtjänst.

Några fördelarna med Artvise Kundtjänst: Några avav fördelarna med Artvise Kundtjänst: Färdiga integrationer med de vanligaste förekommande dokumentFärdiga integrationer med de vanligaste förekommande dokumentNågra av fördelarna med Artvise Kundtjänst: ärendehanteringssystemen ochoch ärendehanteringssystemen Färdiga integrationer med de vanligaste förekommande dokumentFärdig integration med flera växelsystem. Färdig integration med flera växelsystem. och ärendehanteringssystemen Öppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm). Öppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm). Färdig integration med flera växelsystem. Öppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm).

fler fördelar? VillVill dudu sese fler fördelar? Gå in på www.artvise.se Gå in på www.artvise.se Vill du se fler fördelar?

Gå in på www.artvise.se

Offentliga Affärer nummer 4 2015

PROFILEN Eva-Lotta Löwstedt Hon har en diger meritlista i upphandlingsvärlden. Många har lyssnat på henne på Upphandlingsdagarna, SOI:s årsdagar eller i andra sammanhang. Hon räknas som en nydanare i upphandlingsvärlden och nyligen utkom en bok om upphandling där hon är författare.

8 52

18 | upphandling Precis som SKL omfattas SKI inte av det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. SKI vinnlägger sig trots detta om ett transparent upphandlingsförfarande.

30 | offentlig IT Shared services-fenomenet har utvecklats starkt i både privat och offentlig sektor under senare år. Om regeringens intentioner fullföljs kommer Statens servicecenter bli det totalt sett största shared services-centret i landet.

40 | debatt

Lindahl har såväl i tidigare nummer av Offentliga Affärer som i Svenska Dagbladet behandlat lagligheten av olika typer av arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling. Det politiska trycket på att ställa sådana krav är fortfarande högt och vi ser det därför angeläget att förklara följande om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor, jobbskapande åtgärder, övertagande av personal och

50 | boktips Vad gör vi i händelse av kris? Vem har ansvaret för att alla får mat, vatten, el och värme när alla broar kapats? Det saknas klara direktiv och en övergripande myndighet med ansvar, hävdas det i en nyutkommen bok från Civilförsvarsförbundet.

58 | landet runt Almedalen 2015 hade allt! Offentliga Affärers och deltagande partners medverkan i Almedalsveckan 2015 formade sig till en regelrätt succé med flera fullsatta seminarier och kända och intressanta deltagare på podiet och i panelerna. Läs mer på sidan 34.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

Vellinge kommun har beslutat att efter upphandling teckna ett nytt outsourcingavtal för IT med Evry One Outsourcing Services Malmö AB angående IT-tjänster. Tilldelningsbeslutet fattades den 7 juli och avtalet tecknades den 7 september... 5

engar. p h c o d ti e d å b r ndling kosta a h p p tu k e ir d ngar. n e e p h c o d ti Att göra e d å b u l sparar d ta v a m ra ra å v m o n Ge

Läs mer om alla våra ramavtal på www.sklkommentus.se

LEDARE

affäre r – är källa n till goda – För att kuns kap

Så

lätt

Grönt ljus för villkor enligt kollektivavtal

KAPAS DIN MOBIL

TEDT -LOTTA LÖWS PROFILEN: EVA is och SKL Kommentus Pyrenéerna, tenn

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Lina Akyuz lina@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter

Åsa Edman Karl-Oskar Brännström Helena Rosén Andersson Filip Malm Anders Nilsson Göran Thalén Karin Janson Håkan Gullikson

Layout

Michaela Jönsson

Omslagsfoto

Det digitala samhället är redan på väg in genom dörren. Förr gavs ofta en bild av diktatoriskt och odemokratiskt styre när våra mest kända bokförfattare och filmregissörer blickade framåt. En statsapparat som kontrollerar i princip allt medan viljesvaga medborgare konsumerar allt mer andefattig underhållning via TV apparater stora som väggar, eller också fick vi alla redan på kvinnokliniken någon form av chip inopererat bakom örat så att staten kan hålla reda på allt från vad vi gör på dagarna till vart vi befinner oss. Ofta var dessa böcker och filmer mörka i sin ton och man gavs en bild av omänsklig överhet och kontroll, kanske var det en stordator som övervakade oss alla. Mot detta stod några få hjältemodiga lätt revolutionära personer som inte ville infoga sig och låta sig styras som viljelösa slavar. Vilka vi sympatiserade med var en självklarhet. Idag är det mesta av detta redan ett faktum. TV skärmar stora som hela väggar går att komma över för den som vill betala och i princip varje app vi laddar ner har koll på vart vi befinner oss och vad vi tycker om. Inte bara storföretagen och staten kan enkelt kontrollera den de vill utan du kan även själv kontrollera din make/maka eller dina barn så länge du ger dem en smartphone med rätt programvara nedladdad. Men vart finns hjältarna som inte vill infoga sig?

Bo Höglander

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Ja, kanske är vi redan där, och kanske är vi redan så manipulerade att vi inte ens reagerar, men framförallt ser vi nog i första hand till det positiva tekniken ger oss, möjligheten att via appar ha koll på att barnet går till skolan och inte ner till det lokala torget för att ”busa” överskuggar oftast de negativa sidorna.

Att kunna bli räddad från nöden i vildmarken genom att livräddarna ser exakt vart du befinner dig känns för de flesta viktigare än att staten kan använda sig av samma information, åtminstone så länge vi lever i ett land som Sverige och avsikten är god. Inom kort kan du besöka e-förvaltningsdagarna 2015 där fokus i första hand ligger på e-tjänster till fromma för medborgare , organisationer och verksamheter. Vi ger dig också god inblick i hoten utifrån, men låter dig som ansvarar för sammhällsnära e-tjänster göra din egen bedömning kring vilka tjänster som bäst tillvaratar medborgarnas behov. Diskussionen fortsätter på plats, välkommen.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

t PROFILEN | Eva-Lotta Löwsted

Pyrenéerna, tennis och SKL Kommentus Hon har en diger meritlista i upphandlingsvärlden. Många har lyssnat på henne på Upphandlingsdagarna, SOI:s årsdagar eller i andra sammanhang. Hon räknas som en nydanare i upphandlingsvärlden och nyligen utkom en bok om upphandling där hon är författare.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell är sedan den 1 september vd och koncernchef för SKL Kommentus. Hon har tidigare arbetat som konsult i företagsutveckling, inköpsdirektör på Statskontoret, inköpschef på Sveriges Television, vd för Sveriges Radio Förvaltnings AB och ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) i ett år. Hur har du laddat i sommar? – Tillbringat merparten av semestern i huset i Frankrike och tagit

emot en strid ström av familj, släkt och vänner. Spelat en och annan tennismatch. Vad gör du i övrigt på din fritid och vilka intressen har du? – Jag tillbringar som sagt mycket tid med familj och vänner och dagarna fylls med olika aktviteter: tennis, skidåkning, matlagning, promenader, kultur eller bara att vi njuter av vårt hus i franska Pyrenéerna.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Vilken är den största utmaningen med ditt jobb som koncernchef för SKL Kommentus? – För tidigt att säga i detalj, men det finns utmaningar. Generellt sett handlar det om att bygga närhet och dialog med kunder, i synnerhet när man sitter på en central funktion i Stockholm. Sedan är arbetsfältet stort och potentialen likaså, så det handlar ju om att hitta rätt fokus och prioriteringar i vår verksamhet. Möjligheter och idéer saknas inte!

Fick

ordning på

SVT

År 2010 uppmärksammades Eva-Lotta på årsdagarna med Sveriges offentliga inköpare (SOI) i Östersund. Tidningen AnbudsJournalen skrev på ledarplats att det var ”en fröjd att lyssna på Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, inköpschef på SVT, som arbetar systematiskt och genomtänkt för att få kontroll på en inköpsvolym värd 1,5 miljarder kronor.” Genom att presentera ekonomiska hårdfakta för ledningen hade Eva-Lotta kunnat visa att smarta inköp, god avtalshantering och kontroll på inköpsmönster och -volymer kan ge den strategiske inköparen en stark ställning i det offentliga företaget eller myndigheten. En viktig framgångsfaktor som hon pekade på var uppföljningen av inköpen och att denna görs ihop med den övriga ekonomiska uppföljningen. Då blir inte inköpsfrågorna en separat företeelse utan ses som en del i den ekonomiska och strategiska helheten. Många har tagit intryck av detta tänkande. Du har varit med andra ord en inflytelserik person på olika poster i Upphandlarsverige under ett antal år. Hur tycker du att inköp och upphandling utvecklats sedan du kom in i ”branschen”? – Oj, det har hänt mycket och samtidigt väldigt lite. Vi har fortfarande för mycket fokus på själva upphandlingsmomenten, där vi utvecklats enormt, men där vi riskerar att låsa in vår professionella identitet. Men det börjar hända spännande saker och jag tycker faktiskt att vi för första gången har ett statsråd i Ardalan Shekarabi som tar till sig de budskap som handlar om att arbeta med styrning och ledning av inköp i offentlig sektor.

Bok

Personligt:

Namn: Eva-Lotta Löwstedt Lundell Ålder: 49, passerar strecket om ett par månader Familj: Man och tre barn Bakgrund/utb: Civilekonom Bästa resmål: Allt med utsikt Bästa träning/motion: Tennis är svårslaget just nu Senast lästa bok: Helena Thorfinn s ”Innan floden tar oss”.

om upphandling

Tidigare i höstas utkom Eva-Lotta med en bok, författad ihop med Björn Bergström. Tio principer för en framgångsrik upphandling är titeln och OFFENTLIGA AFFÄRER har rapporterat om den på vår nyhetswebb. När du blickar framåt, vad ser du i kristallkulan under åren framöver? – Det sker en specialisering som inte enbart är av godo. Fragmentering av processer kan minska förståelsen för affärer som vi ännu inte har grepp om i alla lägen. Vi jobbar mer digitalt och glömmer att relationsbyggandet är helt centralt. Jag tror att offentlig sektor kommer att satsa och investera mer resurser framöver för att arbeta med inköp och upphandling, och efterfrågan på professionella upphandlare kommer att fortsätta stiga. Vi kommer att ha problem med kompetensförsörjningen på kort sikt och jag hoppas att regeringen satsar på högre utbildningar! n BO HÖGLANDER

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

NYHETER

Fastighetsägare kritiserar regeringen Regeringens miljardsatsning på renoveringar missgynnar ansvarsfulla bostadsföretag. Det menar Fastighetsägarna Sverige som befarar att de totala investeringarna i befintliga bostäder kommer att minska med förslaget.

I Fastighetstidningens nyhetsbrev menar vd:n i Fastighetsägarna Sverige, Reinhold Lennebo, att regeringens nyligen framlagda förslag missgynnar de skötsamma bostadsföretagen som löpande genomfört betydande investeringar i underhåll och modernisering för sina hyresgäster. ”Det sänder helt fel signaler till marknaden och riskerar ytterst att minska de totala investeringarna i befintliga bostadsbestånd på sikt”, säger Reinhold Lennebo.

Satsningen på upprustningsstöd med en miljard kronor varje år till 2019 utgör delar av den kommande budgetpropositionen (2016) och är resultatet av en överenskommelse mellan S-MP-regeringen och Vänsterpartiet. Reinhold Lennebo är stark kritisk till förslaget och menar att regeringen ”tror sig kunna köpa sig till en fungerande bostadsmarknad för skattepengar” istället för att hantera de bakomliggande strukturproblemen på bostadsmarknaden.

Enligt Fastighetsägarnas vd är regeringens förhållande till det svenska hyressättningssystemet ”något svårbegripligt”. Regeringen vill inte ändra något men lägger ändå fram förslag som ökar den politiska styrningen av hyrorna, menar han. ”Förslagen om investeringsstöd för nyproduktion och begränsningen av vilken hyra standardhöjda lägenheter ska ha är båda exempel på detta”, avslutar Reinhold Lennebo. n BO HÖGLANDER

Vi tryggar din verksamhet Svenska RCO Security erbjuder specialanpassade lösningar för alla typer av offentlig verksamhet. Med vårt passersystem R-CARD 5000 får ett bolag eller en kommun bland annat tillgång till samtliga möjligheter nedan. 1. PASSERKONTROLL Slipp obehörigt tillträde och ersätt kostsam och osäker nyckelhantering med kort eller taggar som enkelt kan spärras om de tappas bort. Bestäm också vem som ska ha tillträde till särskilda lokaler vid särskilda tidpunkter. 2. INBROTTSLARM OCH BRANDVARNING Med detta integrerat i passersystemet slipper du separata system vilket förenklar användning och installation. Du styr även automatiskt vilka dörrar som ska vara öppna/stängda vid brand och kan se alla larmhändelser i passersystemet.

4. PASSERKONTROLL OFFLINE Slipp kabeldragning och spara pengar med offline-läsare som integreras i passersystemet. De går på batterier som håller i flera år och passar utmärkt för objekt med väldigt många dörrar eller dörrar på svårtillgängliga platser.

3. LOKALBOKNING Du kan smidigt och lätt koppla de kommunala bokningssystemen till RCO:s system vilket innebär att informationen om vem som ska ha tillträde till en lokal och under vilka tider automatiskt integreras i passersystemet.

5. ADMINISTRATION I RCO:s mjukvara M5 administreras allt kring passersystemet samt alla integrerade lösningar oavsett hur stort eller litet systemet är. Du får full kontroll på din anläggning med en programvara som är lättnavigerad och funktionsrik. 6. BOSTADSLÖSNINGAR Ett passersystem i en flerbostadsfastighet skapar i kombination med ett elektroniskt boknings- och informationssystem en tryggare och smidigare miljö för de boende och innebär besparingar både i form av pengar och energi.

ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se RCO Security AB | 08-546 560 00 | info@rco.se | www.rco.se

CIO:er från hela världen diskuterade mobil förvaltning Den 7 september invigde Mehmet Kaplan konferensen the International Council for Information Technology in Government Administration i Stockholm. En konferens där CIO:er (strategiska it-chefer) ifrån hela världen samlas kring it-frågor i offentlig sektor. Årets tema handlade om mobil förvaltning. KÄLLA: regeringen.se

Uppdrag att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter

Vårt mål är den goda offentliga affären Upphandlingsmyndigheten är en ny modern myndighet som ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för hållbar offentlig upphandling.

Regeringen uppdrar åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen och konsekvenserna av de bemyndiganden som sedan 2011 gäller för myndighetens avgiftsuttag. Uppdraget omfattar endast de förordningsreglerade offentligrättsliga avgifter som Transportstyrelsen redovisar mot inkomsttitel. KÄLLA: regeringen.se

Rättelse av budgetsaldot i ESV:s

senaste prognos I prognosen som ESV presenterade den 2 september redovisade ESV en felaktig prognos för budgetens inkomster 2015. Det innebar även att det redovisade budgetsaldot blev felaktigt. Saldot ska vara -53 miljarder kronor och inte -38 miljarder kronor som vi felaktigt angav. Prognosen för det finansiella sparandet är däremot korrekt. KÄLLA: regeringen.se

Välkommen på konferens den 16 oktober! Mer information och anmälan på upphandlingsmyndigheten.se

www.pwc.se

Digital på riktigt?! Hur ska din organisation ledas och styras för att bli digital på riktigt? Vill du veta mer om hur alla delar av verksamheten styrs mot samma mål och drar nytta av de effekter digitaliseringen kan bidra med, samtidigt som säkerhet och trygghet garanteras? Träffa oss på eFörvaltningsdagarna 7–8 oktober så berättar vi mer.

© 2015 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

Region Skåne satsar på konst Skåne är en av landets starkaste regioner inom bildkonst och form. Här finns flera nationellt och internationellt kända institutioner samt en mångfald av konstnärer, konsthallar och gallerier. Kulturnämnden avsätter årligen 1 miljon kronor för konstinköp, vilket är ”kaffepengar” i det stora hela. Nyligen rapporterade Dagens Medicin (2015-08-18) att ledningen i Region Skåne tagit bort investeringar från sin ”att göra-lista”. Det gäller bl.a. en tilltänkt ombyggnad av operationsavdelningen på Hässleholms sjukhus, som skulle ha kostat 258 miljoner kronor. Region Skåne säger sig verka för att stärka, främja och utveckla bildkonst- och formområdet ytterligare i regionen. Man

upphandlar konstnärliga tjänster för att skapa platsspecifika konstnärliga gestaltningar i byggnader i samband med ny- och ombyggnationer av sådant som sjukhus, vårdlokaler och kontor. Det är kulturnämnden som ansvarar för regionens konstsamling som består av närmare 32 000 verk inom måleri, fotografi, skulptur, textila bilder och grafiska verk. De drygt 5 000 konstnärerna har varit/är verksamma framför allt i Skåne.

Region Skånes konstsamling har två syften, dels att med konstverken skapa goda och stimulerande miljöer för patienter, anhöriga och personal utifrån ett kultur- och hälsoperspektiv, dels stimulera konstlivet i Skåne genom att konstnärer blir representerade med sina verk i samlingen. Konstverken finns registrerade i en databas. Den löpande driften av samlingen sköts från 2010 av Konstservice/Regionservice enligt särskilt avtal. n BO HÖGLANDER

SuperupphandlingSåret är snart här! 2016 är året då stora förändringar sker, Programrådet för upphandlingsdagarna 2016 har tagit fram ett program anpassat till detta. När du besöker dagarna kan du förvänta dig att många av dina frågor får svar. am.

ts progr e r å s p p ä tober sl org! k O 1 n e D n mailk

ki k Håll ut

i di

Stockholm 27-28 januari

UPPHANDLING | i praktiken

Sociala krav i upphandling –

rätt eller fel?

Het debatt under regnig sommar

Under sommaren pågick i både riksmedier och i OFFENTLIGA AFFÄRER en diskussion om sociala krav i offentlig upphandling. Är det bra eller dåligt? Åsikterna gick isär.

land de första att fatta pennan var Advokatfirman Lindahl som konstaterade att det politiska trycket på att använda offentlig upphandling som ett verktyg för sociala krav har ökat. ”Men det är en riskfylld väg som öppnar för godtycke och rättsosäkerhet”, skrev fem advokater vid Lindahls. Undertecknarna var Helena Rosén Andersson, Eva-Maj Mühlenbock, Anders Nilsson, Olof Hallberg och Catharina Piper. Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet (Brännpunkt 201507-14). Den fanns också refererad i korthet på Offentliga Affärers webbplats. Advokaterna skrev: Det primära problemet med krav på sociala hänsyn i offentlig upphandling är att det är oklart vilka krav som upphandlande myndigheter får ställa på företag och under vilka förutsättningar kraven får ställas. Den oklarheten beror på att de konkreta sociala krav som det är fråga om inte regleras i lag. Andrea Sundstrand Docenten vid Stockholm universitet och experten på EU:s upphandlingslagstiftning, Andrea Sundstrand, gav sig därefter in i debatten och menade att sociala krav är här för att stanna. ”Utvecklingen kan och bör inte stoppas, men det är viktigt att se till att den sker på ett förnuftigt, lagligt och praktiskt genomförbart sätt”, skrev Andrea Sundstrand i Svenska Dagbladet 28/7 2015. Andrea Sundstrands linje gick ut på att de sociala krav som ställs måste stå i överensstämmelse med EU:s allmänna rättsprinciper; likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Hon höll med tidigare debattörer om att lagstiftningen saknar klargörande av vad som avses med sociala krav. Nästa svårighet är att ställa sociala krav så att de står i överensstämmelse med de allmänna rättsprinciperna. ”Många och krångliga krav skrämmer bort inte bara små och medelstora företag, utan även större företag, från de offentliga upphandlingarna”, hävdar Sundstrand. Näringslivets röst Björn Lindgren, Regionchef för Svenskt Näringsliv i Södermanland, fruktade att införande av sociala krav kommer urholka konkurrensen vid upphandlingar. ”I stället för att försvåra upp-

handlingen och lägga över ansvar och kostnader på någon annan bör regeringen ta sitt ansvar. Gör det lättare istället för företagen att beakta ett bredare spektra av medborgare när de ska anställa.” Inlägget var infört i SN (Södermanlands Nyheter) 2015-07-31. ”Att företaget är lönsamt är den viktigaste garantin för att jobb ska vara trygga”, slog Björn Lindgren fast. Han vände sig emot den bild av företagen som förmedlas, en bild som antyder att företagen inte tar ett stort socialt ansvar redan i dag. ”Mer fel kan det inte vara”, skrev Lindgren och påpekade att varje anställning i ett företag medför att den personen har ett jobb att gå till och får en lön omkring den 25:e varje månad. ”Att företaget är lönsamt är den viktigaste garantin för att dessa jobba ska vara trygga.” Göteborg ställer krav Bland de kommuner som redan ställer sociala krav i offentlig upphandling är Göteborg. Detta rapporterade Offentliga Affärer om i januari 2015. 40 ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning hade då fått arbete hos stadens leverantörer. Detta tack vare Göteborgs Stads satsning på att använda sociala hänsyn i tjänsteupphandling som ett arbetsmarknadsverktyg. Syftet är en ökad social hållbarhet i staden. – Med hjälp av ansvarsfull upphandling kan vi både förändra människors livssituation och bidra till att hålla ihop staden, förklarade projektledare Maja Ohlsson som tillsammans med Jörgen Larzon samordnat arbetet från Upphandlingsbolaget. – Det handlar inte så mycket om EU-direktivet, även om vi nämnt att sådana krav kan komma att öka, men det vet vi ju först i april 2016. Det handlar mer om att leverantörerna är mogna för den här sortens krav, många tycker det är viktigt att ta ett samhällsansvar, berättade Maja Ohlsson i OA. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

SÅ LÄTT KAPAS DIN MOBIL Din telefon är troligen smartare än din dator, men också mer sårbar. Företag kan kartlägga dig – och hackare kan lura dig på pengar och känslig information.

1. VIRUS OCH SKADLIG KOD

2. NYFIKNA KAKOR

Du kan drabbas av ett spionprogram i telefonen om du klickar på en infekterad fil i ett mejl, eller om du installerar en app som inte är säkerhetstestad. Virusen kan ställa till oreda, skicka falska mejl till dina kontakter eller i värsta fall användas för att hämta information om bankuppgifter.

Webbkakor eller ”cookies” är små datafiler som telefonens (eller datorns) webbläsare sparar för att anpassa innehållet till dig när du återvänder till den besökta sidan. Men kakorna kan också användas för att samla in massor av information om dig sälja den vidare i reklamsyfte.

Tänk på: Att inte ladda ner appar som är helt nya och som har få nedladdningar och recensioner. Rensa regelbundet bort appar du inte använder och uppdatera dem du vill ha kvar.

Gör så här: Om du av integritetsskäl inte gillar cookies kan du begränsa hur de får användas i webbläsarens inställningar. Du kan också stänga av möjligheten att spara lösenord till olika sajter, vilket kan kännas skönt om telefonen skulle bli stulen.

OFFENTLIG IT 3. SPIONERANDE WIFI Vårt sug efter gratis nätverk på flygplatser och kaféer är en guldgruva för bedragare. Med enkel och billig teknik är det lätt för någon i närheten att med en bärbar dator skapa ett falskt nätverk, som rentav kan ha samma namn som ett legitimt nätverk. Du kopplar upp dig, börjar surfa – och mellanhanden ser allt vad du gör. Undvik: Att göra bankaffärer eller dela känslig information om du är uppkopplad på ett publikt nätverk.

4. LICENSER FÖR MOLN OCH APPAR Molntjänster lagrar information (som bilder, dokument, kontakter och mejl) på en extern server. Tjänsten kan vara inbyggd i telefonen (som Apples iCloud) eller erbjudas via appar (som Dropbox). Bekvämt eftersom du kommer åt informationen var du än är och kan återskapa innehållet om din enhet kraschar. Problemet är att ditt privatliv rent fysiskt kan befinna sig var som helst i världen. Tänk på: Att kontrollera att molntjänsten använder bra kryptering för kommunikation. Vill du att själva informationen även ska lagras krypterad måste du själv kryptera innan du skickar iväg den. Kolla vilka rättigheter leverantören tar sig med din information, något som tyvärr är lättare sagt än gjort på grund av de snåriga licenser vi godkänner med ett enkelt klick. Den som installerat Facebook-appen Messenger har exempelvis gett företaget rätt att läsa telefonens sms.

5. GPS:EN Nyare mobiler har avancerade sätt att bestämma din position och använder både satelliter och information från mobiloperatörens nät. Därmed kan olika appar i telefonen också hämta och använda information om exakt var du befinner dig och vad du gör. Kontrollera: Vilka inställningar har du för så kallade platstjänster? Du kan neka olika appar tillgång till platsinformation.

3 FRÅGOR TILL… Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på .SE. 1. Finns det risker med våra smarta telefoner? – Ja, det finns ganska stora risker. Vi har lärt oss hur vi skyddar våra datorer, men det är sämre ställt med våra smarta telefoner trots att vi använder dem ännu mer och trots att de ofta är ännu mer kraftfulla. 2. Varför är våra telefoner så sårbara? – Därför att de är ”pratsamma”. Har du wifi eller bluetooth påslagna skickar telefonen ständigt ut anrop. Då kan du riskera att koppla upp dig mot ett falskt nätverk eller hamna i ett läge där någon skickar skadlig kod till telefonen. Vi är ofta ganska lättsinniga när vi kopplar upp oss. Undvik att handla på nätet eller göra bankärenden via publika nätverk, använd i så fall hellre ditt vanliga mobilsurf. 3. Hur tänker du kring Snowden-debatten och avlyssning? – Jag är mindre rädd för storebrors signalspaning än för lillasyster, alltså leverantörer som samlar in information om oss och säljer den vidare. Det är svårt att veta vart detta ska ta vägen. Vad är jag beredd att dela med mig av? Om man måste fylla i en massa information om sig själv för att få tillgång till en tjänst ska man kanske fundera över om det är värt det. n OSKAR EKMAN

Skydda din telefon

– snabbguide -Använd alltid skärmlås.

-Rensa bort appar du inte använder och uppdatera dem du har. -Stäng av wifi och bluetooth i publika miljöer. -Kolla att din telefon har inbyggda virusprogram och brandväggar – annars skaffa. -Formatera din telefon om du säljer den, så att allt innehåll raderas. Källor: Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på IIS (Internetstiftelsen i Sverige, fd .SE), Stöldskyddsföreningen, Ny Teknik.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

UPPHANDLING | i praktiken

”Öppenhet i SKI:s upphandlingar” Precis som SKL omfattas SKI inte av det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. SKI vinnlägger sig trots detta om ett transparent upphandlingsförfarande.

et skriver chefsjuristen på SKL Kommentus Åsa Edman i månadens juridiska krönika i nyhetsbrev från SKL Kommentus Inköpscentral (SKI).

Eftersom OFFENTLIGA AFFÄRER tidigare publicerat en webbartikel som bl.a. byggde på uppgifter i den refererade SvDartikeln så publicerar vi Åsa Edmans inlägg i sin helhet här nedan. SKL Kommentus Inköpscentral, SKI, omfattas inte av offentlighetsprincipen och det väcker ont blod i vissa sammanhang. Möjligen bygger ilskan på bristande kunskaper om SKIs arbetssätt. Jag vill därför klargöra för hur SKI lever upp till de krav på öppenhet som ställs i upphandlingsdirektiven, LOU och all annan lagstiftning som kringgärdar inköpscentralens verksamhet. Därtill finns det anledning att klargöra ett par sakfel i SvD:s artikel om inköpscentralens upphandling av HPV-vaccin som tyvärr utan kritisk granskning har vidareförmedlas av ett par nyhetsorgan. Vidare förs i Dagens Medicin en diskussion om ytterligare felaktigheter i SvD:s artikel, t.ex. beträffande beräkningen av kostnaderna för HPVvaccinet.

”

Vi verkar inte på något sätt i det fördolda.

Upphandlingslagstiftningen och offentlighetsprincipen Upphandlingslagstiftningen bygger på transparens och innehåller bestämmelser som garanterar att upphandlingar genomförs på ett öppet sätt. Detta bland annat genom regler om annonsering, kommunikation med leverantörerna samt, genom praxis, hur villkor i upphandlingen får utformas. Genom att SKI följer upphandlingsregelverket säkerställs att upphandlingen genomförs på ett likabehandlande sätt och att ovidkommande hänsyn inte styr

upphandlingen. Huruvida reglerna efterföljs kan som bekant prövas i domstol. SKI ägs till 98 procent av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Precis som SKL omfattas SKI inte av det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. SKI vinnlägger sig trots detta om ett transparent upphandlingsförfarande såtillvida att vi skriver och lämnar ut betydligt mer utförliga tilldelningsbeslut och upphandlingsprotokoll än vad upphandlingslagstiftningen kräver. Av protokollen framgår bl.a. hur de enskilda anbuden uppfyller ställda krav i upphandlingen, hur de uppfyller utvärderingskriterierna och eventuella kompletteringar och förtydliganden av anbuden som har tillåtits. SKI lämnar däremot som huvudregel inte ut hela anbud. Något sådant allmänt krav finns vare sig i upphandlingsdirektiven eller LOU men SKI lämnar självfallet ut anbuden när domstol eller tillsynsmyndigheter med stöd av lag så begär. Och vi är inte alls ovana vid att våra upphandlingar granskas. Ungefär hälften begärs överprövade, vilket förvisso är normalt för nationella inköpscentraler, men kan jämföras med sju procent som är snittet på antalet överprövade upphandlingar för riket i sin helhet. Vi verkar inte på något sätt i det fördolda. SKI har inte heller ”fajtats hårt” för att inte omfattas av offentlighetsprincipen. Det är enbart ett faktum som följer av gällande rätt (Kammarrätten i Stockholm mål nr 1207-10, 8459-12 och 196-15). Att SKI inte omfattas av offentlighetsprincipen innebär också att våra beslut att sekretessbelägga uppgifter i handlingar som lämnas ut inte kan överprövas av domstol. Det är oklart om kritikerna, som menar att SKI ska lämna ut handlingar som om vi omfattades av offentlighetsprincipen, har någon lösning på hur sekretessfrågorna ska behandlas. Särskilt kan noteras att SKI, till skillnad från de upphandlande myndigheter som omfattas av offentlighetsprincipen, är bunden av vad som anges i upphandlingsdirektiven (artikel 6 i gamla direktivet och artikel 21 i nya direktivet) om att en upphandlande myndighet inte får lämna ut uppgifter som en leverantör

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

”

Det har påståtts att SKI upphandlar avtal med hemliga priser. Detta är helt felaktigt.

förklarat är konfidentiella. SKI kan inte göra någon egen bedömning av om sekretessbegäran ska respekteras eller inte. Som framgår av förarbetena till LOU (prop. 2006/087:2128, s. 265 f ) omfattas SKI även av bestämmelserna i lagen om skydd för företagshemligheter. Enligt 6 § ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare, som han i förtroende fått del av i samband med en affärsförbindelse med denne, ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande. Slutsatsen blir att SKI saknar rätt att utan särskilt lagstöd lämna ut anbud eller uppgifter ur anbud när leverantörerna begär sekretess eller om det finns risk för att SKI röjer företagshemligheter som lämnats i förtroende. Att omfattas av offentlighetsprincipen är således ingen nödvändighet för att kunna genomföra upphandlingar på ett öppet sätt enligt upphandlingslagstiftningen. Det finns en mängd upphandlande myndigheter och enheter inom statlig och privat sektor som agerar under sådana förhållanden. Givetvis finns även otaliga upphandlande myndigheter och enheter i övriga EU som följer upphandlingslagstiftningen utan offentlighetsprincip. SKI publicerar ramavtal och priser på sklkommentus.se Det har påståtts att SKI upphandlar avtal med hemliga priser. Detta är helt felaktigt. SKI anser det vara synnerligen angeläget att alla ramavtal, inklusive förfrågningsunderlag och prisuppgifter, finns tillgängliga på sklkommentus.se. SKI har hittills aldrig haft

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

anledning att sekretessbelägga prisuppgifter i våra ramavtal. Det gäller även priset på HPV-vaccin som blir tillgängligt när leveranserna påbörjas i oktober. I den förra nationella upphandlingen av HPV-vaccin, som Stockholms läns landsting (SvD anger felaktigt att det var SKI:s upphandling) genomförde, sekretessbelades priset. Detta överklagades till Kammarrätten i Stockholm som beslutade att det fanns grund för landstingets sekretessbeslut (mål nr 5480-11). Huruvida priserna är hemliga eller inte behöver inte vara kopplade till offentlighetsprincipen. SKI har, trots att vi inte lyder under offentlighetsprincipen, en större öppenhet kring priserna på HPV-vaccin än Stockholms läns landsting hade när det genomförde motsvarande upphandling. Korruptionsrisken följer med köparmakten Ett bärande motiv för LOU och upphandlingsdirektiven är att motverka risken för korruption och särbehandling. De kontrakt som avropande kommuner och landsting ingår med stöd av SKIs ramavtal är allmänna handlingar som enligt huvudregeln är offentliga. Och det är först i och med dessa kontrakt som några ekonomiska transaktioner överhuvudtaget äger rum. Detta i kombination med att det är frivilligt för kommuner och landsting att tillämpa SKI:s ramavtal gör att incitamenten att ägna sig åt otillbörliga beteenden, dvs. muta inköpscentralen, är jämförelsevis låga. Det beror på att SKI inte sitter på den verkliga köparmakten. Men ingen är vaccinerad mot korruption utan det krävs att alla upphandlande myndigheter och leverantörer arbetar medvetet med frågan. SKI motsätter sig däremot alla påhopp om att vi verkar i det fördolda och missbrukar skattebetalarnas medel. Vårt uppdrag är precis det omvända! n ÅSA EDMAN

Clear to take off Eller ???

Ditt stöd för att få visioner att lyfta, parera turbulens i förvaltningsorganisationen, undvika mörka moln (tjänster), taxa rätt mot EU dataskyddsdirektiv och landa mjukt när du har hämtat hem identifierade effekter. Rote Consulting är stolta leverantörer av strategiskt ledningsstöd till offentlig sektor sedan 1989.

www.rote.se

UPPHANDLING | i praktiken

Dubbla budskap om

”lägsta pris”?

Talar regeringen med dubbla tungor? Den frågan ställer sig juristen och konsulten i upphandling Mathias Sylvan efter att ha läst regeringens lagrådsremiss ”Nytt regelverk om upphandling”.

I debatten har civilministern Ardalan Shekarabi kritiserat bruket av lägsta prisupphandlingar. I till exempel en artikel på DN debatt samt i en intervju i samma tidning 2015-08-24. Där säger Ardalan Shekarabi: ”Det är möjligt att priset blir lite högre om rätt krav ställs. Men om man bara väljer leverantörer med lägsta pris kan de totala samhällskostnaderna på sikt bli högre”. Mathias Sylvan

På debattplats i DN skrev tidigare civilministern bland annat följande:

“Konkurrensverket redogör i sin rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling (2014:1) att lägsta pris nu för första gången är det vanligaste tilldelningskriteriet när det gäller offentliga upphandlingar. En risk när upphandlande enheter fokuserar för mycket på lägsta pris är att ytterligare kvalitet utöver ställda krav i vissa fall inte spelar någon roll i anbudsvärderingen. Vi vill vända den här negativa utvecklingen där för stort fokus läggs på lägsta pris. Det är dags att höja ambitionsnivån på det här området.” – I lagrådsremissen däremot är retoriken från DN:s debattsida som bortblåst, noterar Mathias Sylvan. Där konstaterar regeringen att flera remissinstanser vill se en lagstiftning som begränsar möjligheten att använda lägsta pris som enda tilldelningskriterium. Regeringen vill dock inte använda sig av denna möjlighet, tycks det som.

regelverket i 2014 års upphandlingsdirektiv att kontrakt tilldelas enbart på grundval av pris. En annan sak är att medlemsstaterna enligt artikel 67.2 tredje stycket LOU-direktivet och artikel 82.2 tredje stycket LUF-direktivet får begränsa användningen av pris eller kostnad som enda tilldelningskriterium. Flera remissinstanser, bl.a. LRF och flera idéburna organisationer, anser att denna möjlighet bör utnyttjas för att bättre balansera relationen mellan pris och kvalitet. Regeringen vill dock, i likhet med ett antal remissinstanser, bl.a. FMV, Malmö kommun och SOI, understryka att en utvärdering på grundval av pris inte innebär att det inte kan ställas några krav på kvaliteten på det som ska upphandlas. Tvärtom är det möjligt att uppställa höga krav på kvalitet i form av obligatoriska krav även när avsikten är att endast utvärdera priset. Ett sådant förfarande innebär att endast de anbud som uppfyller de uppställda kvalitetskraven kommer att utvärderas utifrån priset. En utvärdering på grundval av pris innebär således inte i sig att myndigheten eller enheten behöver bortse från kvalitetsaspekterna. Annorlunda uttryckt finns det, som flera remissinstanser påtalar, inget motsatsförhållande mellan kvalitet och utvärdering på grundval av pris. (Red:s kursivering). Mot denna bakgrund finner regeringen att möjligheten enligt direktiven att begränsa användningen av pris och kostnad inte bör utnyttjas.” Efter att ha gått igenom artiklarna och lagrådsremissen reflekterar Mathias Sylvan: – Jag undrar var Shekarabi egentligen står i frågan om lägsta prisupphandlingar som ett verktyg för att åstadkomma bättre kvalitet, innovation och social hållbarhet. Hur ser egentligen regeringen på lägsta pris som verktyg för att uppnå spetskvalitet, innovation och hållbarhet? n BO HÖGLANDER

I lagrådsremissen som civilminister Ardalan Shekarabi lämnat till lagrådet i riksdagen står det på s. 725: ”Som framgått medger även

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

UPPHANDLING | i praktiken

Om utredaren får bestämma:

Grönt ljus för villkor enligt kollektivavtal Samtidigt som Upphandlingsmyndigheten invigdes överlämnade professor Niklas Bruun sitt delbetänkande av utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Offentliga Affärers medarbetare Gunnar Lyckhage har tagit del av betänkandet.

Den festliga invigningen av Upphandlingsmyndigheten, den 1 september, innehöll en punkt som sannolikt kommer att påverka den kommande upphandlingslagstiftningen på ett avgörande sätt. Då överlämnade nämligen professor Niklas Bruun sitt delbetänkande ”Upphandling och villkor enligt kollektivavtal”. Redan 2011 stötte vi på Niklas Bruuns namn i en då mycket omdiskuterad fråga, nämligen hans rättsutlåtande kring möjligheten att ställa djurskyddskrav i offentlig livsmedelsupphandling. Rättsutlåtandet hade beställts av Miljöstyrningsrådet och kan kokas ner till följande; ”Det finns ett klart utrymme för djurskyddskrav vid offentlig upphandling inom EU.” Rättsutlåtandet kom att spela en viktig roll i debatten kring djurskyddskrav.

Kontroversiell fråga

Även när det gäller den aktuella utredningen handlar det om en omdiskuterad och kontroversiell fråga, och man kan konstatera att regeringen inte är helt överens med slutsatserna i den tidigare så kallade Genomförandeutredningen, som gjordes av Eskil Nord. I denna artikel ska vi helt kort, med hjälp av lämpliga citat, ge en bakgrund till regeringens syfte med utredningen, hur utredaren har tagit sig an uppdraget och även de avgränsningar som uppdraget innefattar.

Uppdraget

I regeringens uppdragsbeskrivning konstaterar man avseende Genomförandeutredningen att den inte kan se att tecknat eller tecknande av kollektivavtal är ett tillåtet krav i upphandling. I

kontrast till denna slutsats beskriver regeringen sin syn på hur 2014 års upphandlingsdirektiv tar sig an frågan på följande vis; ”Ett av syftena med 2014 års upphandlingsdirektiv är att ge upphandlande myndigheter och enheter bättre möjligheter att använda upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål. Ett betydelsefullt sådant mål är att arbetstagare som utför tjänster i Sverige som har upphandlats av upphandlande myndigheter eller enheter ska få utföra dessa på villkor enligt kollektivavtal. Sådana villkor är nämligen viktiga element i det sociala skyddet för en arbetstagare. Ett annat viktigt sådant mål är att arbete sker under drägliga förhållanden och med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter. Varor, tjänster och byggentreprenader som har upphandlats av upphandlande myndigheter eller enheter bör därför produceras, tillhandahållas och utföras under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner i tillämpliga delar.” Man säger också att möjligheten funnits redan tidigare men att ”Den hittills valda metoden att inte precisera i lagtexten att villkor enligt kollektivavtal är tillåtna krav att ställa i en upphandling har dock inte i tillräcklig omfattning lett till att sådana krav har ställts. För att säkerställa att så sker i större utsträckning enligt de nya kommande upphandlingslagarna måste kravens betydelse för det sociala skyddet för arbetstagare hos leverantörer och underleverantörer, inklusive underleverantörer i flera led, ges prioritet. Detta ska göras genom att krav på villkor enligt kollektivavtal särskilt omnämns i de nya lagarna.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken Utredaren ska därför – analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser om sådana krav i de nya kommande upphandlingslagarna, och – föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas.” Togs upp i Upphandlingsutredningen På motsvarande sätt skriver regeringen angående ILO:s kärnkonventioner; ”Frågan om krav hänförliga till ILO:s kärnkonventioner behandlades av Upphandlingsutredningen 2010 (se avsnitt 5 i SOU 2011:73 och avsnitt 8 i SOU 2013:12). Utredningen framhöll därvid en mängd åtgärder som kunde vidtas för att stödja upphandlande myndigheter och enheter att ställa sådana krav. För att ge ytterligare sådant stöd och för att säkerställa att kraven ställs enligt de nya kommande upphandlingslagarna måste betonas vikten av att varor produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner i tillämpliga delar respekteras. Detta ska göras genom att krav hänförliga till ILO:s kärnkonventioner särskilt omnämns i de nya lagarna. I lagarna ska även särskilt nämnas krav på att leverantörer, för arbeten som inte utförs i Sverige, ska följa de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs och som är tillämpliga på arbetet. Utredaren ska därför – analysera hur krav kan föras in i de nya kommande upphandlingslagarna på att varor, tjänster och byggentreprenader ska produceras, tillhandahållas och utföras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner i tillämpliga delar respekteras, – analysera hur krav kan föras in i lagarna på att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs ska följas, om arbetet inte utförs i Sverige, och som är tillämpliga på arbetet, och – föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas.”

Utredningens lagförslag utgår från den föreslagna lagen om offentlig upphandling i den lydelse den har i den lagrådsremiss som beslutades den 4 juni 2015.” Avgränsningar Fokus i utredningen ligger just på kollektivavtalsfrågor och därför presenteras också följande avgränsningar i uppdraget; ”Förslaget är framtaget för det direktivstyrda området och huruvida det är lämpligt eller inte att införa en motsvarande ordning för det område som inte är direktivstyrt har således inte gjorts till föremål för en närmare analys i detta skede. [...] Miljömässiga, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn som inte kan anses vara kollektivavtalsvillkor faller utanför uppdraget. [...] Frågor som rör t.ex. övergång av verksamhet eller arbetsmiljörättsliga hänsyn faller utanför uppdraget. [...] Lagstiftaren synes ha utgått från att myndigheterna genomför uppföljning på det sätt som dessa finner lämpligt. I denna utrednings uppdrag ingår inte att analysera hur särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor kan följas upp eller att överväga en ordning med obligatorisk uppföljning av ställda kontraktsvillkor.” Utredarens slutsatser Här presenteras några av de bärande slutsatserna i utredningen, hämtade ur dess sammanfattning; ”Utredningen konstaterar att det är möjligt att införa bestämmelser om att villkor enligt kollektivavtal ska ställas i offentlig upphandling men att det är komplicerat med hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen.” [...] När det gäller 2014 års upphandlingsdirektiv och de regler som avser miljö-, sociala- och arbetsrättsliga hänsyn och skyldigheter konstaterar utredningen att dessa utgör en vidareutveckling av

Utredningen Även professor Niklas Bruun tar i sin beskrivning av uppdraget avstamp i Genomförandeutredningen, genom följande skrivning; ”I Genomförandeutredningens förslag framhålls inte särskilt betydelsen av att upphandlade varor och tjänster produceras av arbetstagare i enlighet med villkor i kollektivavtal. Med tanke på den betydelsefulla roll kollektivavtalen och sådana villkor har i den svenska arbetsmarknadsmodellen anser regeringen i uppdragsbeskrivningen till aktuellt uppdrag att detta är en brist i förslagen. I Genomförandeutredningens betänkande berörs inte heller hur upphandlande myndigheter och enheter kan ställa krav på att varor och tjänster ska produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet.” Om uppdraget skriver han. ”Enligt kommittédirektiv 2014:1621 har utredningens huvudsakliga uppdrag varit att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de tre kommande upphandlingslagarna. Utredningen skulle analysera dels hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser om sådana krav och föreslå hur sådana bestämmelser skulle utformas i de kommande upphandlingslagarna, dels för vilka kontraktstyper krav på villkor enligt kollektivavtal kan göras obligatoriskt och vilka villkor som kan omfattas av ett sådant obligatorium för respektive kontraktstyp. [...] Syftet med uppdraget har varit att utnyttja det handlingsutrymme som 2014 års upphandlingsdirektiv ger i fråga om ovan angivna krav.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

det rättsläge som följer av 2004 års direktiv och den praxis som utvecklats av EU-domstolen. De nya direktiven innebär enligt utredningen en skyldighet för medlemsstaterna att se till att miljö-, sociala- och arbetsrättsliga skyldigheter beaktas vid offentlig upphandling. Det konstateras också att de nya direktiven innebär en utvidgning av vad som omfattas av det så kallade kontraktsföremålet i jämförelse med tidigare direktiv.

kontraktet enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. [...]

I betänkandet föreslås att bestämmelser som gäller villkor enligt kollektivavtal ska benämnas särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor och regleras i bestämmelserna om särskilda kontraktsvillkor. De förslag som lämnas avser att gälla för samtliga tre upphandlingslagar och kompletterar lagförslagen i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling som beslutades den 4 juni 2015.

I de fall där det inte är uppenbart obehövligt ska myndigheten också ange vad som gäller om uppdraget utförs där svensk rätt inte är tillämplig. I dessa fall föreslås att myndigheten ska ange villkor i enlighet med Internationella arbetsorganisationens, ILO, åtta kärnkonventioner. Myndigheten får också ställa särskilda kontraktsvillkor om att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet utförs. [...] ... att samtliga underleverantörer som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet följer de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som följer av upphandlingskontraktet. [...]

I betänkandet anges att syftet med att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor är att säkerställa att den leverantör som vinner anbudet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska ske med undermåliga anställningsvillkor. [...] Utredningen föreslår att det ska vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i de fall där det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor. Den upphandlande myndigheten får även i andra fall ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. [...] De särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av lag. [...]

Slutligen föreslås att det ska ankomma på den upphandlingsstödjande myndigheten, från och med den 1 september 2015, Upphandlingsmyndigheten, att göra bedömningen av när det ska vara obligatoriskt för de upphandlande myndigheterna att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt bestämma villkoren för lön, semester och arbetstid i dessa fall. Ställs arbetsrättsliga villkor i andra fall eller avses andra villkor än lön, arbetstid eller semester som dessa definieras i utstationeringslagen föreslås att den upphandlande myndigheten ska göra denna bedömning. När Upphandlingsmyndigheten eller en upphandlande myndighet fastställer villkor ur kollektivavtal föreslås att samråd ska äga rum med de parter som slutit kollektivavtalet.”

För villkor som omfattas av den så kallade hårda kärnan i utstationeringslagen föreslås att nivån ska bestämmas enligt den miniminivå som anges enligt den lagen, även när villkoren inte specifikt gäller leverantörer med utstationerad arbetskraft. [...] ... föreslår utredningen vidare att en leverantör alltid ska ha möjlighet att som alternativ till de angivna kontraktsvillkoren, fullgöra

Under våren 2016 ska 2014 års upphandlingsdirektiv implementeras i svensk lag. Det ska bli intressant att följa debatten fram tills dess, och inte minst att få ta del av det slutliga lagförslaget. n

GUNNAR LYCKHAGE

OffSÄK är en ideell förening för personer med ett intresse i

trygghets- och säkerhetsfrågor inom den offentliga sektorns ansvarsområden. Föreningen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom dessa områden och vår vision är ett tryggare och säkrare samhälle. Vi tror på att ett utbyte av kunskap och erfarenheter inom föreningens intresseområde är vägen till vår vision. De främsta aktiviteterna för detta är att föreningen kontinuerligt förmedlar utbildning, arrangerar medlemsmöten och/eller konferenser samt bidrar till medlemmarnas kontaktskapande och nätverkande. Arbetar du med kris, risk, säkerhet eller trygghet i kommun, landsting eller annan offentlig verksamhet, så är du varmt välkommen till OffSÄK! Föreningen för Tillsammans gör vi samhället tryggare trygghets- och säkerhetsarbete och säkrare. inom offentlig verksamhet 24

Of f

SÄK

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Arkivering, dokument- och ärendehantering Vi har ramavtal med Kammarkollegiet:

• Systemutveckling • Kontorsstöd • Grundläggande IT • IT Utbildning

Offentliga organisationer genomsyras idag av elektronisk information och det är inte längre ett fåtal handläggare som jobbar med ärenden och e-tjänster. Därför behövs en lösning som dels kan uppfylla antagna digitaliseringsstrategier och lagar, dels också är tillgänglig samt användbar för alla berörda. Med Alfresco erbjuder Redpill Linpro en stabil och vedertagen tjänst för informationshantering, baserad på öppna standards för snabbt införande och integration, i kombination med ett modernt gränssnitt för samarbete, arkivering, ärende- och dokumenthantering. Vi finns på eFörvaltningsdagarna!

redpill-linpro.com alfresco.com PRODUC TS

•

Möt oss och Alfresco på eFörvaltningsdagarna 7-8 oktober så kan vi berätta mer om de möjligheter som Alfrescos lösningar erbjuder. Missa inte heller vår kund Svenska Kraftnäts intressanta presentation på torsdagen kl 13.40, “Öppen källkodsbaserad informationshantering inom offentlig förvaltning”.

DEVELOPMENT

•

APPLICATION MANAGEMENT

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

•

IT OPER ATIONS

•

Foto: Ann Jangsell

TR AINIGN

•

SUPPORT

UPPHANDLING | i praktiken

”Vi hoppas kunna vara ute mera” – Vi hoppas kunna vara ute mer än hittills. Vi har befunnit oss i en ständig omorganisation, nästan. Nu vill vi snabbt kunna sätta organisationen och ge det stöd som vi vet vi är bra på. Det säger Anna Lipkin, t.f. enhetschef på den nya Upphandlingsmyndigheten som invigdes 1 september.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund som hastigast med Anna i samband med invigningen, samt nu litet senare när ett viss lugn hunnit lägga sig efter första dagens invigning med mingel och prominenta gäster med civilminister Ardalan Shekarabi i spetsen. I både Konkurrensverkets och i Upphandlingsmyndighetens instruktioner framgår det att de båda ska samverka för att utveckla den offentliga upphandlingen. Hur kommer det samarbetet att gå till? – Vi kommer att utarbeta exakt hur vi ska samarbeta. Vi har tidigare, när vi var på samma myndighet, samarbetat i viss tillsynsärenden när stöd var en lämplig åtgärd för att komplettera tillsynsbeslutet. Det vill vi gärna fortsätta med. – Dessutom kan projekt drivas tillsammans. Konkurrensverket har kanske uppmärksammat en specifik fråga, men det är inget som kräver insats från tillsynssidan. Då kan vi i stället ta fram gemensam vägledning i frågan. – Sedan kommer det att dyka upp tillfällen när vi inte tycker likadant. Då vi behöver vi vara överens om att vi inte är överens. Sådana gånger krävs tydlighet gentemot målgruppen, att vi talar om hur vi ser på saken och att det inte är något konstigt med det – vi har helt enkelt olika uppdrag. De upphandlande myndigheterna behöver kunna förstå våra skilda bedömningar. Sedan är det i varje läge upp till den upphandlande myndigheten fatta sitt beslut hur de ska agera och själva avgöra vilken risk de vill ta. Hur många medarbetare kommer myndigheten att ha totalt och hur ser organisationen ut? – Cirka 50. Vilka blir de dominerande kompetenserna bland medarbetarna? – Det finns nog ingen dominerande, många är upphand-

Anna Lipkin, enhetschef, Upphandlingsmyndigheten

lingssakkunniga och behärskar upphandling. Vi har jurister, ekonomer, kompetens inom innovationsupphandling, miljö och sociala hänsyn samt medarbetare som kan verksamheterna i kommuner och landsting och förstår behoven. Kommer det att inrättas en s.k. ”help desk”, en funktion dit leverantörer och upphandlare/inköpare kan ringa eller mejla för att få svar på frågor? – Ja, vår help desk fungerar som tidigare. Telefontid är klockan nio till tolv och andra tider går mejl bra. Behöver vi ringa tillbaka när någon frågar via e-post så gör vi det. Vi håller som bäst på att bygga upp den kompetensbank som är nödvändig. Återkommande frågor kommer att läggas ut på webbplatsen, som FAQ, med mera. Finns ytterligare något att säga om detta? – Vi ser vinsterna i att ha varit en del i Konkurrensverket. Nu ser med spänning, engagemang och glädje fram emot att bygga upp denna nya myndighet. Vi hoppas också kunna vara ute mer än hittills. Vi har ju befunnit oss i ständig omorganisation... Vi vill nu snabbt kunna sätta organisationen och ge det stöd som vi vet vi är bra på. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

VEM LEDER DEN DIGITALA UTVECKLINGEN? Acando har de viktigaste digitala insikterna, allt grundat på våra studier av Sveriges 200 största företag och offentlig sektor. I en specialstudie genomförd i samarbete med undersökningsföretaget Ipsos granskar vi offentlig sektors digitala förmågor. • Hur skiljer sig strategiska kanalval åt mellan privat och offentlig sektor? • Vilka inom offentlig sektor lyckas utveckla det digitala kundmötet bäst? • Hur organiserar offentlig sektor sitt arbete med digitala satsningar?

På E-förvaltningsdagarna kommer vi att presentera våra resultat, men redan nu kan du ta del av våra insikter på Acando Digital Insights, digitalinsights.acando.se. Vi ses på E-förvaltningsdagarna!

Acando stöttar företag, organisationer och offentlig sektor med den tuffa uppgiften att anta de digitala utmaningarna. Med oss har nya affärer uppstått och verksamhetsprocesser har utvecklats och effektiviserats. Med hjälp av oss har innovativa lösningar kunnat möta nya behov hos våra kunder. Med hjälp av vårt affärskunnande och verksamhetsfokus i kombination med ett djupt tekniskt kunnande levererar vi bestående innovativ förändring och lösningar på modern teknik och plattformar.

KRÖNIKA

Välkomna på mingel!

För några år sen ställde jag och min kollega Kristian ut på en mässa. I vår iver att vara kreativa föddes idén om ett episkt mingel i håltimmen mellan konferensprogram och bankett. Sagt och gjort. Hotellets största svit bokades tillsammans med Halmstads näst bäste trubadur. Tilltugg köptes in, läskeblasken lades på kylning och hundratals gäster bjöds in. Problemet var bara att ingen kom. Vi hade nämligen glömt att leva som vi lär.

sa: borgarre d e m e r t t r dem där för en bä r och möte m dit ja r Fem tips ö b sa ljer de arens re

fö g r medbor slutar och - Vi vet va edborgarens resa d n aret rm r ku tt var ansv - Vi vet va ldrig ifrån oss infö se v a o t, tern ra - Vi skylle pmärksamma fel in p u r a g å velsen - Vi v lhetsupple e h r, å st r r ligge , och fö a måna om - Vi är all

Vi kallar oss processutvecklare och har under tio år pratat om vikten att se saker från kundens perspektiv. Men vi hade gjort tvärtom och sett saker från vårt perspektiv. För oss började mingelresan då gästerna klev över vår tröskel men för gästerna började den långt tidigare. I samma stund som de fick vår inbjudan väcktes en rad frågor som vi direkt borde besvarat. Vi borde gett dem utdrag ur programmet, så de direkt såg att det fanns tid att både gå på alla pass, mingla och byta om. Vi borde också tänkt på att det inte fanns några skyltar till vår hyrda, pimpade, svit. Så även om de ville komma, blev det väldigt svårt för dem att hitta. Vi är i gott sällskap. För inte så länge sedan hade en av

Sveriges största hotellkedjor problem. Man tappade marknadsandelar och vinst byttes mot förlust. Man bestämde sig för att förbättra kundens upplevelse och fattade två beslut. För det första skulle lobbyn på samtliga hotell renoveras. För det andra valde man att inte finnas med på bokningssajter. Hotellets egna bokningssystem på den egna hemsidan ansågs vara minst lika bra. Det gick inte så bra. Hotellkedjan hade – precis som jag och Kristian – misslyckats. En fräsch lobby ger inte med automatik fler bokningar, utan kundens resa börjar långt innan svängdörrarna passerats. Och det är där kundens resa börjar som mötet måste ske. Idag går det bättre för hotellkedjan. De finns på alla bokningssajter och de ser till att kunden får svar på sina frågor innan de uttalats. Finns det parkering? Vad kostar den? Finns det restaurang och hur ser den ut? Hotellkedjan började inte tänka utanför lådan, utan de förstod att det från kundens perspektiv inte finns några lådor alls. Kunden varken känner till, eller bryr sig om, när ansvaret går över från en funktion till en annan. Allt ingår i upplevelsen: från att hotellet dyker upp på bokningssajten, till att man parkerar, checkar in, åker hiss, tittar på tv, sover, duschar, äter frukost och checkar ut.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

Jag vågar påstå att offentlig sektor, i likhet med mig och Kristian, ibland missar kundens perspektiv och fastnar i sin låda. Jag har själv stött på upphandlingar av e-tjänsteplattformar där man ställer samma krav på upptid som Google har, trots att e-tjänsterna ska publiceras på kommunens hemsida. Som sköts av IT-avdelningen. Som arbetar 8-16. Helgfri vardag. Eller förslagslådor som aldrig ger förslagslämnaren någon återkoppling, eftersom en annan funktion ansvarar för den. Medborgarfokus handlar inte enbart om högre servicenivå och bättre bemötande – även om man kommer långt med ett leende. Medborgarfokus handlar lika mycket om att förstå medborgarens resa så att vi kan följas åt från start till slut. Detta innebär inte sällan att vi måste samarbete över våra funktionsgränser och ta ett gemensamt ansvar för att helheten ska bli så bra som möjligt. Det gjorde jag och Kristian några månader senare, och ni som var där vet att det fungerade. n Karl-Oskar Brännström Karl-Oskar.Brannstrom@flexite.com eller 070-635 00 06 för vidare dialog

Karl-Oskar Bränns tröm är utbildad jur ist och delägare i flexiteBPMS. Un der mer än 10 år har han varit med på många spänna nde resor där offen tlig sektor förbättra både sina proces t ser och sin medbo rgarservice. Vid sid av sitt uppenbara an mingelintresse up pskattar han även mat, gärna i kom god bination med trevli gt sällskap.

Hur gick det med motorcykeln? För ett tag sedan berättade jag om att min motorcykel blivit stulen och många har undrat hur det gick med den. Jag kan gladeligen berätta att polisen hittade den och att jag fått tillbaka den. Tjuven visade också att man känner andra som man känner sig själv. När motorcykeln stals var den låst med två lås. Mina lås satt kvar, men var kompletterade med ett tredje. Hen visste att två lås inte räckte som stöldskydd.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

OFFENTLIG IT

Blir störst i Sverige

på shared services Shared services-fenomenet har utvecklats starkt i både privat och offentlig sektor under senare år. Om regeringens intentioner fullföljs kommer Statens servicecenter bli det totalt sett största shared services-centret i landet.

kostnadsmassa. Det är dess skyldighet mot skattebetalarna, säger Anders Kron, managementkonsult och medförfattare till boken ”Shared Service Management” som ges ut i höst. I dag sköter Statens servicecenter administration åt 41 procent av landets 370 statliga myndigheter (till exempel Skatteverket, Försäkringskassan, Försvarets materielverk och Kronofogden). Det innebär att fler än 70 000 statligt anställda omfattas av Statens servicecenters tjänster.

Thomas Pålsson Regeringen har aviserat att alla statliga myndigheter ska anslutas till Statens servicecenter och använda dess tjänster för sin löneadministration. Enligt planerna ska det ske före 2020. – Vi växer i rasande fart. Sedan tidigare har vi verksamhet i Gävle, Östersund och Stockholm. Nu har vi öppnat ett kontor i Eskilstuna, och vi ska öppna ett i Göteborg. Trots expansionen ser vi till att leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet alltid kommer i första rummet, säger Thomas Pålsson, generaldirektör för Statens servicecenter. Ett shared services-center är en organisation som utför tjänster inom stödfunktioner – såsom lönehantering, ekonomiadministration, personaladministration, IT, juridik och upphandling – åt ett flertal interna eller externa kunder. Eftersom processerna utförs av en organisation uppnås stordriftsfördelar. I dag har den övervägande delen av Europas större företag hela eller delar av sin löne- och ekonomiadministration organiserade i ett servicecenter. Många driver detta i egen regi medan andra lägger ut produktionen i form av outsourcing. Tidigare har den offentliga sektorn legat efter den privata när det gäller satsningen på shared services-center. Den bilden har förändrats på senare år. Men flera länders offentliga sektorer ligger långt före Sveriges. – I till exempel Danmark, Finland, Norge och Kanada har i stort sett hela den statliga förvaltningen ett gemensamt servicecenter, säger Thomas Pålsson. I Sverige är vi sent ute i jämförelse med dem.

Om regeringen driver igenom reformen fullt ut blir Statens servicecenter Sveriges totalt sett största shared services-organisation (räknat i transaktionsvolymer). – Regeringens målsättning är att vi på löneområdet ska få in hela staten med samtliga cirka 250 000 anställda, säger Thomas Pålsson. Om det blir verklighet skulle vi ändå vara en småspelare jämfört med motsvarande servicecenter i exempelvis Storbritannien, Frankrike, Kanada och USA. Med många nya kundmyndigheter blir effektiviseringsvinsterna för statsförvaltningen på sikt mycket stora. Om hela statsförvaltningen ansluts kommer arbets- och systemrelaterade kostnader minska med några hundra miljoner kronor om året. Oavsett regeringens avisering fortsätter Statens servicecenter att växa. Arbetsförmedlingen med 13 000 anställda har nyligen anslutit sig. Därför öppnade Statens servicecenter kontoret i Eskilstuna. Göteborgs universitet kommer att anslutas. Därför öppnar Statens servicecenter ett kontor i Göteborg med särskild löneadministrativ kompetens för universitets- och högskolesektorn. – I år och nästa år räknar vi med att ta över hanteringen av ytterligare 32 000–33 000 löner, säger Thomas Pålsson. Vi får också nya kundmyndigheter när det gäller våra övriga ekonomiadministrativa tjänster. Det har även börjat hända saker i den kommunala sektorn på shared services-området. Vissa kommuner samarbetar, ofta inom ett särskilt område, till exempel upphandling. Några exempel på sådana samarbeten är Region Skåne, Samverkan Norrköping–Linköping och Dalakommuner. – Potentialen att ytterligare effektivisera administrationen på den kommunala sidan genom servicecenter är stor. Sveriges kommuner och landsting har sammanlagt cirka 1 miljon anställda. Det handlar om mycket betydande möjliga besparingar, säger Anders Kron. n

– Det var ett naturligt steg att starta Statens servicecenter 2012. Det borde ha skett redan tidigare. Staten är en stor organisation som måste se över sin Måns Widman

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Kom igång snabbt med

e-förslag Få medborgarna Delaktiga & engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Med vår systemlösning för e-förslag kan medborgarna lämna förslag, kommentera och rösta med mobil, läsplatta eller dator när de har tid, oavsett var de är.

Öka er interna effektivitet Systemet sköter sammanställningen av förslagen automatiskt och styr och stödjer hanteringen genom hela processen.

Besök oss gärna på www.flexite.com eller ring oss på 0660 29 95 00

0 0 1 _ 3 . 3 0 3 _ 0 1 _ 3 . 3 3 . 3 _ 3 3 _ 0 3 0 . 1 3 3 . 3 3 3_3333. 00 . 1 3 3 . 3 3 3

. 3 3 3 . 3 3 , 3 3 3 . 3 ] 3 0 / 3 0 / 100:_ 1 3 . 3 0 3 3 0 > . 0 3 1 0 . 3 1 3 3 .3 3 3 , . 3 _ 3 33 . 3 3 3 3 3 3 . 3 . 3 3 3 3 3 _33. / . 3 0 3 0 / 1 3 _ _ 3 . : 3 3 0 3 Möt våra experter 3.3 3 0 . 3 3 1 . 3 '[ 33.3 3 0 3 3 0 [ . 00_3 0> 1 1 0 ] 3 1 3 . > 0 .3 3 03 . 0 0 .3 33 _ 3eFörvaltningsdagarna 1 .3 33 3 på 3 1 3 3 3 3 3 . . . _ 3 33 3 3 3 3 0_33 _33. . . 3 0 3 0 . 1 0 3 1 3 3 3 _ . 3 3 3 3 3 33.3 . . .3 33 _ 3 3 . 3 3 3 3 3 3 . 3 3 3 . . 3 03 ' 3 0 [ 33.3 3 0_33 1 _ er 3 0 [ 0 s 1 0 3 . 1 s 3 _ ] . 3 3 e 3 . 3 > 30 .3 oc 3 0 00 . r .3 33< /31 3 3 1 3 p 3 3 : 3 3 e . . _ r 3 3 3 . 3 3 3.33 // 3 tiva . 100_ k 3 3 3 . e 3 3 f 3 3 ef .3 _ 3 33.3 3 3 3 . . % 3 0 3 3 0 10 er 3 s 100_ 3 . s 3 _ 0 . 3 e 3 /1< .3/33.3 3 3.3 3 : 33.3 roc / p e var i 33 // t k effe UPPHANDLING | i praktiken

Kom och träffa våra experter på plats i Agios monter under eFörvaltningsdagarna. Tag chansen att diskutera just dina behov eller samtala allmänt om e-förvaltning. Träffa Johan Aldén processutvecklare med lång erfarenhet av att leda myndigheter från traditionell förvaltning till e-förvaltning, och Maria Brodin, verksamhetsutvecklare specialiserad på offentlig sektor samt Peter Foberg, specialist på att realisera processorienterad arkivredovisning inom e-förvaltning och slutligen Katrin Holmgren som verkligen kan det här med nyttorealisering.

% 0 //10

Seminarium

Konsulter på plats Maria Brodin

Förvaltning för stagnation eller ständig innovation? Joakim Wiklund

Maria Brodin är en av våra konsulter på plats. Hon är verksamhetsutvecklare specialiserad på offentlig sektor. Maria har lett förändringsprojekt, ärende- och dokumenthanteringsuppdrag inom myndigheter, gjort kartläggningar av processer och är van ledare av fokusgrupper och workshops. Maria är sociolog specialiserad på ledning och styrning inom hälso- och välfärds0> organisationer, har certifiering inom PROSCI och .3 10 3 3 arbetar med metoder som PROPS, XLMP, PM3, Prosci. 33.3

.3 3 3 3 . 3 3 , 3 3 3 . 3 3 / 3 / 100:_ 3 . 3 3 3 . 3 . 3 3 3 3 , 3 _ 3 3 3 3 . 3 . 3 3 . 3 3 3 3 3 / . 3 3 / 100_ 3 _ _ 3 . : 3 3 3 3 . 0 .3 3 0 . 3 33 1 . 3 3 ['33 3 3 _ 3 [ 0 . ] 3 100>> .3 10 3 0 3 . 3 3 3 3 0 3 . _ 1 3 33.3 3 .3 33 . .3 _ 3 3 . 3 3 3 3 _ 3 3 3 3 0 _ . . 3 0 3 0 . 1 0 3 33 _ 3 3 3 33.3 3.3 1 3 3 3 . 3 . . _ 3 3 . 3 3 3 3.33 . 3 0 .3 33 3 ' 33.3 3 3 0 [ _ 3 3 0 1 _ 3 0 0 .]3 [0 _ 3 3.3 1 .3 10 / 3 30 3 > 3 3 . 3 3 . 0 0 3 3 . . < 31 1 3 3 3 3 _ 3 3 3 . . 3 : 3 . .3__33.3_33 </33 3r3o 3 3 0_33 . 3 // 0 p 3 . 1 s 3 3 3 3 . . r 3 3 3 3 3 3 .a3ffä _ 3 33.3 100_ 3 3 _ 3 . . a 3 . 3 3 3 0t0iv 1 3 k 00_3 .3_3 1 3 3 e . 3 3 _ f . _ 3 f 3 3 ,3< /33% 3e _100 3 3 3.3 3 : 33.3 33. . 3 3 3 . 33.3 3 . _ 0 </33 3 3 . 3 3 // 0 sp .3_3 r 1 3 ä 3 / f _ / 00 af

_ 3 . 3 3 _ 3 . 3 3 . 3 _ 3 3 _ 0 3 0 . 1 3 3 . 3 3 3_3333. 00 . 1 3 3 . 3 3 3

Joakim Wiklund är en ivrig pådrivare av värdeskapande förändringsarbete inom offentlig förvaltning. Under eFörvaltningsdagarna rycker Joakim bromsklossarna ur förvaltningsloket, ifrågasätter traditionell förvaltning och visar hur innovativ förvaltning leder till ständiga förbättringar och kontinuerlig nyttorealisering. Joakim är en av Agios grundare och en erfaren förändringsledare. Han brinner för att ta vara på de möjligheter till effektivisering och förbättringar som digitaliseringen ger.

00 0 0 10 32

Maria vill aktivt driva digitaliseringen framåt för att ta vara på möjligheterna att utveckla den demokratiska styrningen.

Möt oss på eFörvaltningsdagarna den 3_17-8 oktober. _33.

33,3

% 0 0

3 Agio System & Kompetens • 08-22 _33.77 03 • www.agio.se 33.3

ti k e f ef

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Omsättningskrav kan stoppa små leverantörer Att ställa för höga krav på omsättning vid upphandling av byggentreprenader eller byggoch reparationstjänster kan diskvalificera små leverantörer. Det framkom när Nyköpings kommun bjöd in byggbolag och underleverantörer till en träff om offentlig upphandling.

] 0 0 1

0 0 ] 1 _ 0 0 333.3110000 1 _ 3>33.3 100

– Man känner att man inte är kvalificerad, särskilt när företaget är nystartat, förklarade Peter Hardö, Linhus Bygg och Fastighets AB, ett av de 20-talet företag som deltog i träffen. – I början har man ju ingen omsättning alls, tillägger han och menar att krav på viss omsättning är befogat vid större projekt, som badhus och liknande, men inte fungerar för mindre uppdrag.

100

Helen Musslinder, upphandlare i Nyköpings kommun, höll med och menade att kravet ibland slinker med litet slentrianmässigt i förfrågningsunderlaget.

Upphandlingschef Stefan Kindeborg är också medveten om problemet och tog upp en av de fem gemenskapsrättsliga principerna som styr offentlig upphandling, nämligen principen om proportionalitet. Krav som ställs ska stå i proportion till det som upphandlas och inte vara orimligt höga.

Träffen hölls på anrika Nyköpingshus och Grindstugan, som i dag är konferenslokal. OFFENTLIGA AFFÄRER var på plats. Upphandlingschef Stefan Kindeborg gick igenom lagstiftning och andra förutsättningar för att göra affärer med kommunen. På plats fanns även Göran Adolfsson från upphandlingsenheten.

Ett rimligt omsättningskrav kan dock behövas som en slags garanti för att kom-

Stefan Kindeborg erkänner att affären med offentlig sektor kan bli tung på formalia, inte minst som det ställs ett antal krav både på den upphandlande myndigheten och på de som ska leverera

> 00 1 3 . 3

– Det viktiga är inte hur mycket ni som leverantörer omsätter utan att ni kan jobbet, sa Helen Musslinder. Vid kontakt med Skatteverket har det till och med framkommit att kommunen kan bidra till att höja omsättningen väsentligt genom att anlita ett företag med låg omsättning.

ss oce

ss e c o r

munen får det man efterfrågat av bolaget under hela avtalstiden, menar Helen Musslinder.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

varor eller tjänster. Fördelarna med att göra affärer med en kommun är bl.a. att det är förenat med liten risk. En kommun är en säker betalare och kan knappast gå i konkurs. Kommunen är inte konjunkturkänslig, tvärtom kanske man ”gasar på” under lågkonjunktur för att tjänster är billigare då. Dessutom kan man som leverantör få sin sak prövad i domstol om man är missnöjd. n BO HÖGLANDER

UPPHANDLING | i praktiken

Almedalen 2015 hade allt! Offentliga Affärers och deltagande partners medverkan i Almedalsveckan 2015 formade sig till en regelrätt succé med flera fullsatta seminarier och kända och intressanta deltagare på podiet och i panelerna. Färgstarka paneler. De flesta av samhällets sfärer var representerade vid olika tillfällen på scenen.

Mest folk drog kanske civilminister Ardalan Shekarabi, med ansvar för upphandlingsfrågorna. Han deltog både i en paneldiskussion och blev utfrågad av Offentliga Affärers redaktör och publiken. Tummen upp för SOIs (Sveriges Offentliga Inköpare) förslag till förbättringar gjorde ”upphandlingsministern” och fick applåder. När det gäller den offentliga upphandlingen så vidhåller Shekarabi att den utgör ett medel inte bara för anskaffning till den offentliga sektorn utan också ska fungera som ett sätt att förnya den offentliga förvaltningen. Dessutom ska andra politiska krav kunna ställas på tjänsten och varan, ”krav som bidrar till ett bättre samhälle”.

Vinst i vården

Daniel

Suhone

SKL Kommentus lockade bl.a. med ett välbesökt seminarium om vinst i välfärden och profiler som Stig-Björn Ljunggren, moderator, Daniel Suhonen, tankesmedjan Katalys och Ali Esbati, vänsterpartiet, samt flera andra.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Ulrica Dyrke

Intressanta och aktuella var också Advokatfirman Lindahls olika seminarier. Vid ett seminarium om krockar mellan regler och verklighet menade SOI:s ordförande Henrik Karlsson apropå de ständiga påståendena om att upphandlarna kläms mellan olika intressen, att just detta kanske är den offentliga inköparens roll och lott. – Det är inte skoj att vara i kläm, men om alternativet är att ingen vill någonting så är jag hellre i kläm, menade Henrik Karlsson. Krock regler-verklighet Även Catharina Piper, Lindahl, var inne på att krocken mellan regler och verklighet utgör dynamiken i arbetet för de som på olika sätt jobbar med offentlig upphandling. Rangordning av ramavtal och sociala hänsyn är de två ”värsta” krock-bovarna. Louise Strand, SOI och inköpschef i Region Skåne, ser också krockarna och vill se en tydlig förenkling av regelverket. Inköparna måste få större makt, menar hon. Ulrica Dyrke, Företagarna, pekade på missmatchen mellan kravställande och verklighet. Detta blir en extra utmaning med de nya upphandlingsreglerna med större tonvikt på socialt hänsynstagande, m.m.

Krav på maten

Vilka krav kan och ska offentlig sektor ställa på den mat som upphandlas och som serveras runt om på förskolor, skolor, äldreboenden, m.m.? Denna och liknande frågor stöttes och blöttes i flera panelsamtal.

Helena

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

Rosén A

nderss

Mathias Sylvan, upphandlingskonsult och tidigare förbundsjurist på SKL, i samspråk med seminariedeltagare.

UPPHANDLING | i praktiken

Till och med regeringen jobbar med en livsmedelsstrategi, avslöjade Shekarabi från scenen. Maja Brännvall, politiskt sakkunnig på detta departement, deltog i Fazers ambitiösa seminarium om ekologiska livsmedel. Frågeställningen var om eko är det enda saliggörande eller om andra krav och hänsyn också ska och kan ställas. Och apropå krav så deltog Staffan Carlberg från KRAV i samma panel, liksom Thomas Eriksson, Menigo, och Harald Rydén, Fazer. Alla var rörande överens om att eko bidrar till att främja klimat, hållbarhet och andra rimliga krav som kan ställas på offentlig mat. Men Fazer betonar också att man ska köpa med beaktande av säsong under året och tänka på att minska köttkonsumtionen. Ett pass hölls av Dining Developement med VD:n Inger Stiltjestrand Svensson i spetsen. I den digra panelen fanns bl.a. grossister, myndigheter och andra med koppling till offentliga livsmedel. Sofia Elmeholt, vinnaren av Årets Handslag och upphandlare i Härnösands kommun, fick berätta hur man kunde genomföra den prisade upphandlingen av livsmedel, bland annat genom att vara tydliga i vilka krav man skulle ställa och vad syftet skulle vara. Ökad tydlighet är något som Inger Stiltjestrand Svensson efterlyser hos kommuner och landsting.

Mingel till bastoner

Utanför tältet minglades det konstant och människor möttes för samtal, en kopp kaffe eller för att provsitta de certifierade massagefåtöljer som Friskonomen tillhandahöll. Allt till välspelade bastoner av Magnus Rosén, tidigare basist i Hammerfall och nu entreprenör i hälsobranschen.

Ardalan Shekarabi En av kvällarna bjöd Offentliga Affärer inbjudna gäster på mingel vid Hamnplan 5 där samvaron fortsatte under mer otvungna former, precis som på en lång rad andra tillställningar runt om i det sommarfagra Visby. n BO HÖGLANDER

Fullt i tältet. Intresset för seminarierna var rekordstort. 36

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 4 2015

OFFENTLIG IT

Så, du tror du sett allt IT kan göra? Det är lätt att tro att IT-tekniken är färdigutvecklad och att vi sett allt den kan göra. Det är mänskligt att förenkla samband och skissa framtider från nuläget och förenklingarna men den emergenta utveckling som IT-tekniken har inlett är långt ifrån enkel och kommer i grunden att förändra hur vi lever våra liv. Den romerske ingenjören Julius Sextus Frontinus hade helt rätt när han påstod att uppfinningarna inom krigskonsten hade nått så långt de kunde. Givet de material och sätt att tänka som han kände till var det en helt riktig slutsats. Vad mer kunde man göra med trä, sten, rep, eld och järn?

att det fanns ett röstmeddelande lagrat till att bli en mångmiljardförtjänst baserad på tusentals miljarder SMS. Internet skulle inte heller vara speciellt intressant för en ensam användare men det stadiet är passerat. Vart kan det tänkas ta vägen givet några miljarder användare?

Datorernas intåg i samhället kantas av motsvarande uttalanden. På 40-talet hävdade IBM:s styrelseordförande Thomas Watson att datormarknaden i världen var begränsad till fem datorer. Så sent som slutet av 70-talet såg Ken Olsen styrelseordförande i det då gigantiska datorföretaget Digital equipment inga skäl till varför någon skulle vilja ha en dator i sitt hem. I mitten av 90-talet kunde inte sveriges kommunikationsminister Inez Uusmann tänka sig att att folk ”i längden skulle ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet”.

Återigen är det en fråga om ett emergent system som kommer att transformeras när komponeterna utvecklas och nya integreras. Några av de viktigaste trenderna är:

Hur kommer det sig att inte ens smarta, informerade människor kan se teknikutvecklingens påverkan ens på 10 års sikt? Till en viss del handlar det om att tekniken faktiskt utvecklas men den största anledningen är de emergenta fenomen som uppträder när tekniktillämpningar får tillräckligt antal användare och integrerar tillräckligt antal nya komponenter. Ett exempel där antalet användare spelade roll är SMS. Det gick från att att indikera

Större mängder data går att processa till samma kostnad. Minneskostnaden per sparad datamängd sjunker. Den information som kan transporteras ökar. Tekniken blir mer och mer energieffektiv och batterierna bättre. Fler och bättre sensorer och skärmar blir tillgängliga till ett lägre pris. Allt, allt, allt kopplas upp mot nätet. Med nya sensorer kan vi lära känna oss själva på helt nya sätt och till exempel kontinuerligt följa vår fysiska status. Den informationen kan i sin tur användas för att motivera en billigare sjukförsäkring. Nästa steg är att se bortom individen, de individuella prylarna och mätpunkterna. Den omgivning där tekniken lanseras är mycket viktig för hur tekniken används och anpassas. Det är inte grejen som är

grejen utan allt omkring den. När vår omgivning kopplas ihop skapas möjligheter för nya typer av emergenta system som samarbetar med de personliga system vi bär med oss. Passerar vi en datorskärm i köpcentret kan den mycket enkelt ge oss den information vi letar efter, eller som den tror att vi letar efter. Kanske ett extraerbjudande baserat på det digitala recept vi valt ut? I den värld som tonar fram tvingas vi ta svåra etiska beslut. Hur mycket värderar vi till exempel det privata och integritet i förhållande till möjligheten till nya relationer? Med kunskap om oss själva kan vi lära oss mer om våra relationer. Vad händer när vi delar med oss av den kunskapen? Mobiltjänsten Truecaller gör redan det när den ger mottagaren av ett telefonsamtal en förhandsinformation om telefonnumret som ringer. Vilka andra har ogillat det? Egentligen gör vi inget nytt med IT-teknik. Vi pratar, jobbar, älskar och bråkar bara på lite nya sätt men förändringarna påverkar ändå djupt hur vi ser på oss själva och vår omvärld, vad vi gör all vår vakna tid och hur vi utvecklar våra relationer. Kort sagt, ny IT-teknik ändrar hur vi lever våra liv och förändringarna är bara i sin linda. Vi har ännu inte förstått vad IT kan göra. Vi är fortfarande blinda i den nya digitala världen. n HÅKAN GULLIKSSON

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling. Inget onödigt. Inget oklart. Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

DEBATT

Fortsatt debatt om

arbetsrättsliga villkor vid

offentlig upphandling

Krav på kollektivavtalsenliga villkor

Den 1 september överlämnade den särskilda utredaren, professor Niklas Bruun, delbetänkandet Upphandling och villkor enligt Kollektivavtal (SOU 2015:78) till regeringen. Utredningen hade bland annat i uppdrag att föreslå obligatoriska bestämmelser i de nya upphandlingslagarna om kollektivavtalsenliga villkor. Utredningen föreslår att det ska bli obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor avseende lön, semester och arbetstid men endast under förutsättning att det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor. Vi har här strukit under rekvisitet ”behövligt” för att tydliggöra att utredningen därmed gör de till synes tvingande reglerna fakultativa i den meningen att lagstiftaren föreslås överlämna åt den upphandlande myndigheten att ta ställning till om det

Göran Thalén Delägare vid Advokatfirman Lindahl Göteborg

över huvud taget går att ställa arbetsrättsliga krav vid en viss typ av upphandling. Lagstiftaren föreslås också överlämna åt den upphandlande myndigheten att ta ställning till vilka slags krav som kan ställas vid en viss typ av upphandling. Utredningens förslag ändrar därför inte det rådande rättsläget att det är den upphandlande myndigheten som själv ansvarar för att ta fram lagliga och lämpliga arbetsrättsliga villkor för varje enskild upphandling. Vi delar utredningens uppfattning om att lagregler om arbetsrättsliga arbetsvillkor måste göras fakultativa eftersom det inte är lagligen möjligt att i upphandlingslag införa obligatoriska krav på sådana villkor som ska gälla generellt i alla typer av upphandlingar utan att närmare reglera vilka begränsade krav det då är fråga om. En lagstiftning som innebär att arbetsrättsliga kontraktsvillkor görs obligatoriska rent generellt skulle ju i vissa fall riskera att strida mot upphandlingsrättslig lagstiftning i övrigt, arbetsrättslig lagstiftning och EU-rättens grundläggande principer om fri rörlighet av t.ex. tjänster.

Helena Rosén Andersson Delägare vid Advokatfirman Lindahl Göteborg

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

utstationerad arbetskraft skulle kräva att den ordinarie arbetstiden ska vara kortare än så.

Precis som hittills är det alltså med utredningens förslag upp till varje upphandlande myndighet att med ledning av centrala, rikstäckande kollektivavtal – som reglerar den bransch som den enskilda upphandlingen omfattar – avgöra hur särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ska formuleras. Om myndigheten inte själv har tillgång till det relevanta kollektivavtalet får den vända sig till de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som har ingått kollektivavtalet och formulera villkoret utifrån de uppgifter som organisationerna anger. I många fall, särskilt på tjänstemannasidan, är kollektivavtalen sifferlösa och saknar centralt bestämda lönenivåer vilket medför svårigheter för upphandlande myndigheter att avgöra vilka särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor avseende lön som är möjliga eller rimliga att kräva. Om den upphandlande myndigheten väljer att ställa mer omfattande krav än vad som följer av de bestämmelser som 5 § lagen om utstationering av arbetstagare hänvisar till, den så kallade hårda kärnan, måste myndigheten dessutom ställa upp ett alternativt krav som varken är mer eller mindre gynnsamt för utstationerade arbetstagare än vad som följer av den hårda kärnan och som det räcker för de leverantörer som använder utstationerad arbetskraft att uppfylla. Upphandlande myndigheter måste till exempel ställa upp ett alternativt krav som motsvarar vad som följer av 5 § arbetstidslagen, det vill säga att den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan, om den upphandlande myndigheten i förhållande till de leverantörer som inte har

Anders Nilsson Delägare vid Advokatfirman Lindahl Göteborg

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

Enligt utredningen är det främst aktuellt att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor i upphandlingar som rör tjänster, blandade kontrakt med inslag av både tjänster och varor samt upphandlingar som innebär att den leverantör som tilldelas upphandlingskontraktet ska tillverka en vara. Vidare anser utredningen att hänsyn ska tas till om upphandlingen avser en bransch där det finns en risk för att anställningsförhållanden och arbetsrättsliga förhållanden avviker från en godtagbar nivå. Utredningen förutsätter i övrigt att den nybildade Upphandlingsmyndigheten ska klargöra vid vilka typer av upphandlingar som det är behövligt att ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor och hur de villkoren närmare kan vara utformade. Det återstår att se vad Upphandlingsmyndigheten kan bidra med. Efter remissbehandling av betänkandet kommer regering och riksdag att ta ställning till förslagen. Krav på jobbskapande åtgärder Ett krav på jobbskapande åtgärder är inte förenligt med det upphandlingsrättsliga regelverket om kravet får som konsekvens att inte alla leverantörer behandlas lika. Sådan olikbehandling riskerar att uppkomma till exempel om en upphandlande myndighet i en upphandling av en byggentreprenad kräver att den leverantör som tilldelas upphandlingskontraktet ska ingå ettåriga visstidsanställningar med ett antal personer som är arbetssökande. Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet har i Byggavtalet reglerat att en visstidsanställning automatiskt övergår till en tillsvidareanställning om den sammanlagda anställningstiden överstiger åtta månader inom en tolvmånadersperiod. Ett krav i en offentlig upphandling på ettårig visstidsanställning av arbetssökande innebär därför i praktiken att de leverantörer som är anslutna till Byggavtalet måste tillsvidareanställa arbetssökande för att uppfylla kravet. Det gäller emellertid inte för leverantörer som inte är anslutna till något kollektivavtal eftersom de enligt lagen om anställningsskydd (LAS) kan ingå allmänna visstidsanställningar under två år under en femårsperiod utan att de övergår till tillsvidareanställningar. Ett krav på ettårig visstidsanställning kan därför riskera att diskriminera kollektivavtalsanslutna leverantörer i förhål-

Filip Malm Biträdande jurist vid Advokatfirman Lindahl Göteborg

UPPHANDLING | i praktiken

lande till leverantörer som inte är kollektivavtalsanslutna. Kravet kan då vara upphandlingsrättsligt oproportionellt och olikbehandlande i förhållande till de kollektivavtalsanslutna leverantörerna. Vi ser också anledning att påpeka att upphandlande myndigheter bör använda begreppet ”arbetssökande” i stället för det ibland lite slarvigt använda begreppet ”arbetslös”. Begreppet arbetssökande används inom arbetsmarknadsområdet och avser individer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det innefattar såväl arbetslösa arbetssökande som individer som redan har ett arbete, helt eller delvis, och som söker ett annat arbete. Krav på övertagande av personal Det är tveksamt om det är lagligt att i en offentlig upphandling kräva att de arbetstagare som är anställda hos den tidigare leverantören ska erhålla anställning hos en ny leverantör, om det inte är fråga om en sådan övergång av verksamhet som uppfyller kraven enligt 6 b § LAS. Vid en helhetsbedömning av om det föreligger en verksamhetsövergång ska följande sju kriterier, de så kallade Spijker-kriterierna, - utan inbördes rangordning - beaktas: 1. Arten av företag eller verksamhet. 2. Frågan om företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har överförts eller inte. 3. Värdet av överförda immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten. 4. Om majoriteten av arbetstagarna har tagits över av den nya leverantören eller inte. 5. Om kunderna har tagits över eller inte. 6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen. 7. I förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har legat nere.

Om ett antal av dessa kriterier är uppfyllda och det därigenom föreligger en verksamhetsövergång övergår också arbetstagarnas samtliga rättigheter och skyldigheter på den nya leverantören. En upphandlande myndighet och en leverantör kan emellertid inte med bindande verkan gentemot arbetstagare (befintliga och nya) avtala om de rättsverkningar som en verksamhetsövergång enligt 6 b LAS medför. Om myndigheten och leverantören ingår ett sådant avtal kan det få till följd att arbetstagare som avtalsvis, men utan stöd i LAS, går över till den nya leverantören inte har rätt att i förhållande till den nya leverantörens befintliga personal tillgodoräkna sig sin anställningstid hos den tidigare leverantören. En följd kan då bli att den övertagna personalen, vid arbetsbrist hos den nya leverantören, riskerar att sägas upp först eftersom de vid en korrekt bedömning av turordningen är att betrakta som de sist anställda. Motsatsvis, om den nya leverantören, arbetstagarna eller berörda fackliga organisationer inte är införstådda med eller uppmärksammar att det inte är fråga om en lagenlig verksamhetsövergång, kan den nya leverantörens befintliga arbetstagare felaktigt komma att sägas upp. Vid en korrekt bedömning av vad som gäller får därför ett krav i en upphandling om att en ny leverantör ska ta över personalen inte någon direkt praktisk betydelse i fall när det inte är fråga om en sådan övergång av verksamhet som avses i LAS. Däremot kan ett sådant krav, förutom de ovan nämnda, ge upphov till ett antal problematiska följdfrågor såsom exempelvis uppsägningstider, verkan av sekretess- och konkurrensklausuler samt skyldighet att tillämpa kollektivavtal m.m. Det är vidare olyckligt om en upphandlande myndighet – genom att införa tvingande avtalsvillkor om övertagande av personal – förespeglar arbetstagare hos befintlig leverantör att de har kvar samtliga sina förmåner, avtalade som intjänade, vid en övergång till ny leverantör om de inte kommer att ha det. Krav på meddelarskydd Det blir vanligare att upphandlande myndigheter kräver att privata leverantörer ska tillförsäkra sina arbetstagare ett meddelarskydd motsvarande det som offentliganställda har. Meddelarskyddet består av meddelarfriheten, anskaffarfriheten (rätten att anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller publicera dem), efterforskningsskyddet och källskyddet. För privatanställda begränsas meddelarfriheten och anskaffarfriheten av anställningsavtalet, lojalitetsplikten och lagen om skydd för företagshemligheter. Privata arbetstagare omfattas inte heller av efterforskningsskyddet, vilket innebär att en privat arbetsgivare har rätt att undersöka om arbetstagarna har lämnat ut uppgifter för publicering. En privat arbetsgivare kan också vidta arbetsrättsliga åtgärder mot den eller de arbetstagare som har lämnat ut uppgifterna. Ett generellt krav på ett förstärkt meddelarskydd för privatanställda i samband med upphandlingar riskerar att strida mot proportionalitetsprincipen eftersom det innebär en omfattande inskränkning av arbetstagarnas lojalitetsplikt. n

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

En europeisk ledare i digital transformation

Så lyckas du med stora digitala transformationsprojekt Kom och träffa oss på eFörvaltningsdagarna och lyssna på Bodil Dreyer Rønning från Statens Vegvesen i Norge om deras erfarenheter och framgångsfaktorer från ett av de största IKT-projekt de någonsin genomfört. Föredraget sker på onsdag den 7 oktober kl. 11.40 – 12.10. Sopra Steria är ett ledande internationellt konsultföretag. Vi har en av marknadens mest omfattande tjänsteportföljer, inklusive strategiutveckling, IT-rådgivning, infrastruktur- och systemutveckling, digitala lösningar och drift. Vi hjälper privata och offentliga organisationer i Skandinavien och har djupgående kunskap om flera branscher.

Hur kan vi hjälpa dig med dina utmaningar? Kontakta vår konsultchef Thomas Browall, E-post: thomas.browall@soprasteria.com - Telnr: 072 245 43 80.

soprasteria.se

2015 Träffa oss på eFörvaltningsdagarna 7- 8 oktober – monter B10

UPPHANDLING | Juridik

Är informationstekniken

hållbar?

Om internet slocknar tvärnitar Sverige. Omedelbart. Nu är det inte så troligt eftersom nätet medvetet är uppbyggt för att hantera fel, men tanken väcker frågan på hur hållbart internet är på längre sikt? Är det socialt, ekonomiskt, och ekologiskt hållbart?

nformationstekniken (IT) är den teknik som ändrat vår tillvaro mest de senaste 20 åren, Den har lett till förändrade vanor, nya jobb, nya räkningar, och ett nytt språk. På samma sätt som att alla måste kunna läsa, skriva och räkna är datoranvändning på väg att bli en grundläggande färdighet som behövs för att sköta ett jobb och för att smidigt hantera vardagens bestyr. Vi är ständigt anträffbara, många går omkring med en personlig mobil musikmiljö, de flesta unga kan skriva på tangentbord så det smattrar, och många söker och skannar i stället för att tänka. IT ligger bakom en enorm smygande förvandling av samhället, med eller mot vår vilja, där vi inte klarar av att se alla samtidiga förändringar. Det finns problem med IT som att användbarheten inte alltid är den bästa, men på det hela taget fungerar tekniken. Kraften i IT kan illustreras av hur den första bilden av jorden från rymden, skapad och förmedlad av IT, påverkade människors syn på vår hemplanet. Men IT kan göra mycket mer än så. IT ger oss nya möjligheter att läsa av information om oss själva i realtid. Ett exempel är att mäta pulsen och få varningar när vi når kritiska stressnivåer. IT kan stötta oss och ge oss ledtrådar till hur vi ska leva hållbara liv. Samtidigt måste vi vara vaksamma närhelst system utsträcker våra medfödda talanger. Realtidssamhället, där vi vet allt, här, precis när det händer har okända följdverkningar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

En närliggande fråga är hur och till vilken grad våra privatliv kan och bör skyddas. Trenden just nu går mot ökad övervakning. Ett sätt att se saken är att vi ändå är så övervakade av företag som Google och ICA och av staten så att vi lika gärna kan låta all information vara öppen för alla. Men, att det borde vara självklart att vi själva får reda på allt vad andra vet om oss och hur denna information används. IT stöttar social gemenskap. Populariteten hos mobiltelefoner, dejtingsajter och andra sociala medier pekar på att vi är på väg in i ett IT-baserat relationssamhälle. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv bör vi då fråga oss vem som får vara med. Vem är med och deltar just nu, och vem gör det inte? Vem har tillåtelse att göra vad, med vad, och med vem? Det finns begränsningar hos sociala medier som beror av våra mänskliga begränsningar. Att kunna skicka e-post till statsministern och ge några goda förslag om hur landet ska skötas på ett hållbart sätt är nog bra, men ingen tror väl att han personligen hinner svara på hundratusentals brev? Ett problem med en snabb IT-utveckling är att den kan leda till svängningar i sociala och ekonomiska system. En politiker hamnar plötsligt i fokus av ett upptrappat mediedrev, ett förväntat

OFFENTLIG IT

valresultat ändras över en natt, eller att ett företag gör ett misstag som skapar en global negativ opinion, som i sin tur ruinerar företaget. Händelserna i Egypten våren 2011 visar på vad IT ger för möjligheter. Människor organiserade sig och resten av världen hölls informerad om utvecklingen. Denna användning av tekniken kommer att vara en distribuerad nagel i ögat på alla makthavare framöver. För tillfället har makten svårt att värja sig eftersom internet är så integrerat i samhället, men verktygen för att kontrollera nätaktivitet förbättras hela tiden. Att stänga av internet är som att stänga av elnätet så det är inte ett alternativ för makten. I grunden är det förstås inte nätverket i sig som ger möjligheter utan engagemang, gemenskap och samhörighet mellan människor som förmedlas via nätet. En annan möjlighet är att bygga sociala relationer via IT mellan individer i olika samhällen och med olika ekonomiska villkor. Empatin och förståelsen från dessa kommer att ändra attityder och direkt påverka kampen mot fattigdomen. Teknik för social interaktion kan alltså ge oss ett rikare socialt liv med risken att vi blir ännu mer kontrollerade och övervakade. Vad vill vi själva? Vi kan inte både äta kakan och ha den kvar. Vad är den hållbara kompromissen? IT är distribuerat. Flera miljarder mobiltelefoner vandrar omkring i världens byxfickor och när även andra prylar nu kopplas till internet formas en infrastruktur som ger oss nya möjligheter att lösa problemen med hållbarheten. Självklart visar sig samtidigt nya problem. När det gäller tillgången till IT finns det obalanser att rätta till. Statistik från International Telecommunication Union (ITU) visar på att internetanvändningen i Afrika släpar efter. Det finns också klasskillnader och åldersskillnader i datorvana som kan vara stora även i i-länder. Ett positivt exempel är att sardinfiskare i Kerala i Indien tidigare tvingades sälja delar av fångsten eftersom de inte hittade köpare i tid. Med mobiltelefonen kunde

köpare hittas och svinnet reducerades drastiskt. IT klarar att hantera olika skalor av det som sker samtidigt på många ställen. En känd slogan för hållbarhet är ”tänk globalt, handla lokalt”. Med IT kan vi förstå hur våra beteenden förändrar samhällen och miljöer både lokalt och globalt så nuläget förstår vi bäst genom systematisk insamling via IT. Det är omöjligt att medvetet skapa en hållbar värld utan den kunskapen. Vi behöver också kunna lagra data, simulera effekter och presentera resultaten. Uppgifter som vi med största glädje kan lämna till informationstekniken. Vi vet att människor är relativt usla på att förstå sig på saker som går för fort, för långsamt, eller som sker samtidigt på olika ställen. Där är tekniken fullständigt överlägsen ända fram till dess att data ska tolkas etiskt, moraliskt och politiskt. Med IT är det enklare att optimera hela system, det handlar inte ”bara” om att flytta mänskligt arbete till maskinellt arbete. Vi kan med hjälp av IT vikta in hur resurser kan användas för att styra mot ett hållbart samhälle. Analys av odlingsmetoder och kunskapsutbyggnad i jordbruket kan öka skördar överallt där jordbruk bedrivs. IT kan också hjälpa oss att jämföra abstrakta mått genom att hålla koll på de underliggande sambanden. Ett exempel är maten vi äter. Den står för en stor del av vår konsumtion och med information som förmedlas med hjälp av IT kan alla styra dessa pengar i nya, bättre banor. Om man till exempel inför krav på att kaffe märks med ursprungsland och odlingssätt skulle det kunna ge möjligheter att lyfta fram ekologisk odling där användandet av gifter minimerats och där marken brukas på ett hållbart sätt. Det skulle också kunna skapa personliga relationer mellan konsumenter och odlare långt bort. Som ett komplement till produktmärkningar kan IT hjälpa till och få fram information om produkter och presentera den på ett sätt som underlättar valet. IT kan också hjälpa till att organisera konsumenter. Hur vi hanterar energisystemen är ett annat exempel. IT kan normalisera hur energi hanteras, den kan övervaka och checka av att regler följs, och den kan hjälpa oss att lära från det vi gör så att vi kan bli ännu bättre. I bästa fall kan energidata presenteras så att

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT koldioxidutsläppen och är i samma storleksordning som det allt flyg släpper ut. Denna uppskattning tar inte med tv och alla världens ljudanläggningar. IT skapar också politiska problem. Coltan är ett mineral innehållande bland annat grundämnet tantal som behövs för datorkomponenter. Coltan finns i Kongo där en del av brytningen finansierar rebellgrupper i ett konstant inbördeskrig där miljoner människor drabbats. Vi är snart totalt beroende av internet för att samhället ska fungera. Då behövs det också att internet skyddas mot angrepp av olika slag. Frågor som vem som kontrollerar internet och vem som utvecklar det, med vilka mål är mycket viktiga. Med hjälp av IT har ekonomin blivit global, distribuerad och blixtsnabb. Det är inte lätt att som individ anpassa sig och sin fastighetsägaren själv kan analysera data och åtgärda där det ger ekonomi efter de snabba svängningarna. Ännu värre är det att bäst utbyte. Systemet skulle kunna användas över ett helt bostads- samhällsfunktioner som till exempel lagstiftning inte hinner med. område och ge villaägarna information om hur de ligger till jämfört Det enda sättet att lugna ner tempot verkar vara en politisk global med de andra vad det gäller energikonsumtion. Motsvarande kan samverkan och ännu mer teknik för centraliserad kontroll och göras även för energihanteringen i industrier och för den offentliga styrning. sektorn. IT kan å andra sidan också ha positiva effekter. Ekonomiska Vad som gäller i jordbruks- och energisektorn kan överföras till verktyg för att underlätta handel och ekonomisk aktivitet kan områden som återvinning och kollektivtrafik. IT ger också forskare byggas upp där det tidigare inte ens fanns något banksystem. Ett från olika discipliner och länder verktyg och medier för att sådant system bygger helt enkelt på att pengar skickas i form av samarbeta med varandra. Resultatet från forskningen publiceras på samtalstid som sedan säljs lokalt. Möjligheten finns då till mikrolån internet, något som ger gemene man eller kvinna alla fakta i målet som kan utnyttjas för att bygga upp småskaliga verksamheter. och en ärlig chans att själv bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel. Flyttar vi över en del av konsumtionen till IT-tjänster som inte sliter på naturens kanske vi kan lätta på trycket på naturresurserna. Baksidan är att systemen kan optimeras även mot andra mål. Det finns gott om sådana tjänster för att sälja, handla och byta. SerMaximal effektivitet, maximala marknadsandelar och maximal vicenivån går alltid att höja för vi får aldrig nog av vänlighet, och vinst är några alternativ som idag är högt prioriterade. estetikens möjligheter har vi bara börjat lära oss. Tjänsterna är ofta lokala, åtminstone nationellt avgränsade. Det måste de vara Vi vet fortfarande långt ifrån allt om det totala systemet och hur eftersom de är beroende av kulturen där de säljs. Den globala nära vi är dess ekologiska, ekonomiska och sociala gränser. Hur marknaden kan inte enkelt köra över en sådan lokal marknad och mycket kommer temperaturen att öka om vi fortsätter ”business as minimum måste de globala tjänsterna anpassas till lokala förhållanusual”? Om vi känner gränserna blir det lättare att prioritera och den. Detta i sin tur kräver lokalkännedom och skapar arbetstillfälbygga lösningar men innan dess så bör vi använda försiktighetslen. E-handeln ger oss fler ställen att köpa ifrån och ett mycket principen och komma överens om konservativt satta gränser. Att större utbud vilket ökar konsumtionen och sätter press på transdetta inte är lätt vet vi från klimatförhandlingarna. portsystemen. Å andra sidan kan man köpa begagnat över internet, vilket är ett distribuerat sätt att minska konsumtionen. Alla säljer i På ett personligt plan kommer informationsstressen att öka när stället för att slänga. hänsyn ska tas till alla insamlade fakta och andra faktorer som kan påverka val. Hur kommer vi att hantera detta? Genom att strunta i alla fakta och göra som vi tycker och vill? Att ha ny teknik som en bundsförvant och medhjälpare är ett alternativ, om vi vågar. Sammantaget kan man konstatera att IT kan ge både individer och institutioner nya möjligheter att kontrollera omgivningen och att reagera på det som händer i den. Vi kommer att ”se” längre bort både i tid, rum och komplexitet. Indianstammen irokeserna tyckte att sju generationer framåt var en lämplig tidshorisont, men så långt kommer vi inte på ett tag. Vädret 10 dagar framåt är riktigt svårt och klimatmodellering touchar gränsen för vad mänskligheten mäktar med just nu. Det kostar i resurser att bygga och driva IT-system. Förutom problem med material och avfall är det dyrt att hålla i gång infrastrukturen. Enligt forskarna slukar IT motsvarade 4,7 procent av världens elproduktion och ger upphov till 1,6 procent av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

OFFENTLIG IT Ett sista ekonomirelaterat exempel är att tillverkningsindustrin har också mycket att vinna på att använda IT, framför allt för att få bättre kontroll över resursanvändningen. För tillfället står tillverkningsindustrin globalt sett för 36 procent av koldioxidutsläppen. IT-tekniken kan också hjälpa till med kvalitetsförbättring i både industri och offentlig sektor. Livscykelanalys och andra metoder behöver tillförlitliga data och datoriserade verktyg för analys och simulering. IT behövs i politiken. Eftersom miljarder människor måste ändra attityd och beteende om vi ska klara bli hållbara är IT för informationsspridning och opinionsbildning en nödvändighet. Den måste samtidigt ge medborgarna bättre insyn i vad som händer dem, och stora administrativa system måste byggas om med detta mål. Ur ett nationellt perspektiv behöver kommuner och stat tillförlitlig information för att analys och styrning ska fungera bra och IT behövs också för en mängd administrativa processer som i många fall måste rationalisera och effektiviseras. Administration är slöseri. På punkt efter punkt kan IT användas för nytänkande runt välfärden och i samhällsfrågor som rör oss i en hållbar vardag. Om vi ser på arbete och fritid har vi idag kalender i mobilen och en trend som pekar på mer arbete från hemmet. I DN kunde men 1978 läsa att ”Det mest slående är den fart med vilken miljoner jobb kommer att försvinna om datatekniken får breda ut sig utan motåtgärder”. Datortekniken har lett till att många jobb försvunnit, men den har skapat minst lika många nya arbeten. Hur blir det med IT-tekniken?

av att hastighetsbegränsningarna styr medelhastigheten till 90 km/h vilket gjort det möjligt att optimera bilmotorns bränsleförbrukning. Det är inte så lätt att sia om framtiden och en sista väl underbyggd gissning är att det kommer både gott och ont från IT-teknikens otroliga utveckling. Om det blir mer gott än ont är upp till oss själva. Eftersom den mänskliga rasen inte har tagit kål på sig själv än lutar domen åt att människan är lite mer god än ond och då bör teknik kunna förstärka våra goda sidor. n

Om Håk an

HÅKAN GULLIKSSON

ulliksson I botten ä : r jag civil ingenjör i Nu under Teknisk fy visar tekn sik. ikstudente utvecklin r i hållbar g och inte ra k ti universite onsdesign t efter att på Umeå tidigare a datornät rbetat me och intera st med ktionsdesi vit ett anta gn. Jag ha l böcker i r skriämnen so framtiden m hållbarh s interakti et, onsdesign Böcker: M och teknik ultimedia . över nätv utvecklin erk, Hållb g och tek ar nik, Dida jörslärare ktik för in , Per vasiv g e n e design fo Hållbarh r sustaina etens kara bility, ktär, Håll der och H bara värld ållbar hum sbilor.

Andra välfärdsfunktioner som påverkats och kommer att förändras ytterligare är: • Utbildning – utbildning via internet ger nya möjligheter till jobb, inte minst i u-länderna, och en chans att följa sina intressen var man än bor och hur man än har det. • Kultur – distribuerade medier ger alla en chans att inte bara titta på utan även att delta. • Socialt kapital – tätare och fler relationer ökar tilliten. • Integration och mångfald – medier ger oss en ökad kunskap om hur andra har det. Om informationen inte vinklas bör detta öka acceptan sen för oliktänkande. Ur ett välståndsperspektiv skapar kunskapen om hur man har det på andra ställen i världen ett förändringstryck. • Jämställdhet – statistik som samlas in och presenteras via teknikbehövs för att styra mot ett mer jämställt samhälle. • Ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag och arbetslöshetsunderstöd – ur ett administrativt perspektiv är IT nödvändigt för att dessa stora system ska snurra nog snabbt. • Barnomsorg – föräldrar kan via IT-tekniken få större chans att tillsammans med förskolan planera sin dag. Föräldrarna kan också via tekniken lättare hålla kontakt med sina barn. IT är en pågående innovationsprocess. Denna process är svår att kontroller och vi kan bara till viss del styra den genom medveten design, regler och information. Att det spelar roll visas till exempel

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött! Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

BOKTIPS

Ny bok tipsar om framgångsrik

upphandling Vad gör vi i händelse av kris? Vem har ansvaret för att alla får mat, vatten, el och värme när alla broar kapats? Det saknas klara direktiv och en övergripande myndighet med ansvar, hävdas det i en nyutkommen bok från Civilförsvarsförbundet.

Boken är en blandning mellan en diskussion om förhållningssätt och praktiska, konkreta exempel på hur man kan gå tillväga för att skapa en framgångsrik affär. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde ett antal frågor till Eva-Lotta med anledning av att hon även kommer att vara PROFIL i kommande utgåva av papperstidningen. Du har varit en inflytelserik person på olika poster i Upphandlarsverige under ett antal år. Hur tycker du att inköp och upphandling utvecklats sedan du kom in i ”branschen”? – Oj, det har både hänt mycket och väldigt lite. Vi har fortfarande för mycket fokus på själva upphandlingsmomenten, där vi ju utvecklats enormt, men där vi riskerar att låsa in vår professionella identitet. Men det börjar hända spännande saker och jag tycker faktiskt att vi för första gången har ett statsråd i Ardalan Shekarabi som tar till sig de budskap som handlar om att arbeta med styrning och ledning av inköp i offentlig sektor. I boken beskrivs centrala ingredienser för att skapa en framgångsrik upphandling, från viktiga förhållningssätt till praktiska verktyg och metoder. Författarna vill erbjuda ett helhetsperspektiv på hela upphandlingsprocessen och lyfter fram tio principer för framgång. Bland annat får läsaren upp-

maningen att inte fastna i expertrollen och att agera som affärsman (eller affärskvinna) i gränslandet kund-leverantör. Upphandlare uppmanas att lyfta blicken bort från juridiken och istället fokusera på tydliga roller, goda relationer och genomtänkta behov. Boken innehåller konkreta exempel och tips men beskriver framför allt ett förhållningssätt, heter det i förlagets informationstext. – Den här boken fyller ett tomrum. Dess tio principer kommer att vara till stor hjälp för alla som verkar inom upphandlingsområdet. Jag rekommenderar alla praktiskt verksamma att läsa boken och hoppas att det leder till bättre upphandlingar till gagn för alla, säger Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare på Delphi, på förlagets webbplats. n

Om författarna: Björn Bergström, jurist som jobbat med offentliga affärer sedan början av 2000-talet, bl.a. på Sveriges Riksbank. Har lett många upphandlingar på lokal och nationell nivå, arbetat aktivt med upphandlingsstödjande verksamhet som utbildare och i linjearbete, samt genom mångårig gärning i styrelsen för Sveriges Offentliga Inköpare (SOI). Eva-Lotta Löwstedt Lundell, civilekonom, har arbetat med inköp och upphandling i ledande roller bl.a. som inköpschef på SVT. Har byggt upp inköpsfunktioner och lett upphandlingar inom komplexa områden. Eva-Lotta har ett mångårigt engagemang i Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) och är en ofta anlitad föreläsare inom området. Från den 1 september är hon koncernchef på SKL Kommentus.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Maten och krisen –

är vi beredda?

Vad gör vi i händelse av kris? Vem har ansvaret för att alla får mat, vatten, el och värme när alla broar kapats? Det saknas klara direktiv och en övergripande myndighet med ansvar, hävdas det i en nyutkommen bok från Civilförsvarsförbundet. Regeringen har beslutat att utveckla en livsmedelsstrategi, som ska klubbas våren 2016. Men en livsmedelsstrategi värd namnet måste innehålla en försörjningsoch krisberedskap. Kring dessa frågor råder politisk tystnad.

I dagsläget är det individen som själv får ta det största ansvaret, kring resten råder förvirring. Samtidigt låter vi det svenska jordbruket gå under. Vi tar varken ansvar för Sverige eller för vår omvärld, detta måste ändras på, skriver författarna.

Så inleds boken BEREDSKAP I KRIS – Om livsmedelsstrategi och försörjning, av Susanne Gäre och Gunnar Lyckhage. Susanne Gäre är journalist för författare i småländska Hallaböke och Gunnar Lyckhage är välkänd av OFFENTLIGA AFFÄRERS läsare. Han är journalist och författare, verksam många år med Göteborg som bas, och har tidigare även medverkat i AnbudsJournalen.

I dag läggs det svenska jordbruket ner i rasande takt. När schackspelaren gör ett bondeoffer är det för att vinna andra och viktigare fördelar. I Sverige har vi under några decennier genomfört ett storskaligt nationellt bondeoffer utan att vinna någonting och, som det förefaller, utan att ens veta varför, säger Gunnar Lyckhage. n

Högre kurs i samhällets krisberedskap, steg 1 Kursen ger dig fördjupade kunskaper i samhällets krisberedskap och civil-militär samverkan över hela hotskalan före, under och efter en kris. • 1–19 februari 2016 i Stockholm Sista anmälningsdag: 13 november 2015 • 16 maj–3 juni 2016 i Stockholm Sista anmälningsdag: 26 februari 2016

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

UPPHANDLING | i praktiken

OUTSOURCING MÅSTE BÖRJA INIFRÅN När det går snett i outsourcingprojekt visar det sig ofta att myndighetens operativa personal inte involverats i upphandlingen. Genom att planera rätt från början minskar man risken för besvikelser.

Glädjen hos myndigheten går inte att ta miste på när ITchefen meddelar beslutet om att outsourca IT-driften. Nu ska kostnaderna för IT-drift sänkas och effektiviteten höjas! Skälen för outsourcingbeslutet är många. IT-leverantörer på en konkurrensutsatt marknad med specialisering mot förvaltningstjänster måste rimligen få mer utväxling på insatt arbete jämfört med den egna IT-avdelningen – särskilt med tanke på de stora spelarnas skalfördelar och resursflexibilitet. Istället för att äga teknik, betala löner och lokaler kommer myndigheten faktureras kvartalsvis med ett förutsebart belopp, vilket är en administrativ vinst i sig. Verksamhetskritiska system som är gamla och mer eller mindre hemmagjorda kan bytas ut mot standardlösningar i lagom takt. Myndigheten kan nu fokusera på kärnverksamhet.

”

Det gäller att välja lämpliga tillfällen för diskussion och undvika att delaktigheten blir skenbar.

FÖRLORAD KONTROLL Myndigheter med dålig erfarenhet av outsourcing berättar liknande historier. Man har sett framför sig hur det genomarbetade avtalet säkerställer en konfliktfri och effektiv samverkan mellan parterna. I verkligheten blir allt dyrare än beräknat,

brister visar sig i service och leveranskvalitet och missnöjet växer i organisationen. Vid en djupdykning i frågan visar sig myndigheten ha tappat kontrollen över sanktionssystemet och ändringshanteringen, det vill säga – tjänster och produkter faktureras löpande utan tydliga beställningar och leverantörens brist att upprätthålla avtalade servicenivåer leder varken till prisavdrag, viten eller skadestånd. FÖRSTÅELSE OCH LOJALITET Outsourcinguppdrag är omfattande och komplexa och ställer stora krav på en fungerande kommunikation mellan parterna på olika nivå. Att cheferna är eniga om avtalets innehåll och konsekvenser innebär inte att denna kunskap automatiskt letar sig ned till den operativa personalen. Ofta visar det sig att de driftsansvariga personerna hos myndigheten inte känner till avtalets huvudsakliga innehåll. De förstår exempelvis inte vikten av att reagera snabbt och konsekvent mot leverantörens avtalsstridiga prestation. Inte heller förstår de betydelsen av att följa överenskommen formalia för förändringar av tjänsteinnehållet och tilläggsbeställningar. Det är inte ens säkert att personalen ”på golvet” är fullt ut lojala med beslutet att låta en extern lT-leverantör utföra drift och underhåll av myndighetens IT-stöd. Och varför skulle de vara lojala? Avbrotten och incidenterna har ju varit få och användarna får alltid snabb hjälp. Flera av myndighetens system är helt unika och kan inte hanteras av oinvigt IT-folk utan myndighe-

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

tens hjälp. Vad är meningen med att flytta över personal från myndigheten till IT-leverantören? De problem som tidigare löstes på en kafferast har nu blivit onödigt svårhanterliga. Överhuvudtaget känns avtalet och alla nya rutiner och pappersarbete som helt verklighetsfrämmande. Den operativa personalens upplevelse blir lätt grogrund för en destruktiv subkultur som varken syns eller hörs på annat sätt än att det sprids ett obestämt missnöje från den allt mer kostsamma IT-driften. LÖSNINGEN ÄR DELAKTIGHET För att undvika problem av det slag som jag beskriver ovan bör myndigheten tänka på tre saker 1 Se till att förankra outsourcingbeslutet i hela organisationen

2 Utforma avtalet i samverkan med den operativa persona-

len och utbilda i avtalets centrala funktioner under transitionen (= ”övergången”) 3 Avsätt resurser för avtalsvård inom ramen för parternas löpande samverkan.

BESLUTET Om den operativa personalen tidigt blir delaktig i förändringsprocessen ökar chanserna att tongivande personer blir lojala med myndighetens beslut. Basera förankringsprocessen på faktamässiga grundorsaker till outsourcingbeslutet, såsom exempelvis kostnader, säkerhet, resursallokering, framtidsberedskap osv. Det är många gånger klargörande att gemensamt gå igenom och värdera de resurser myndigheten tar i anspråk för att upprätthålla den interna driften.

svarstider för eventuell supportfunktion. Om leverantören inte upprätthåller de avtalade servicenivåerna får myndigheten göra gällande sanktioner i form av viten eller prisavdrag. Ett annat viktigt avtalsområde är regler för förändringar av uppdragets omfattning och beställning av tillkommande arbeten.

”

Den som inte vet vad som är rätt har svårt att förklara vad som är fel.

För att avtalet ska fungera beteendereglerande krävs det någon på planen som kan spelreglerna, blåser i visselpipan när det är offside och i värsta fall visar rött kort. Om myndigheten inte reagerar mot avtalsbrott kommer avtalet efter viss tid vara svårt att använda och vad värre är – upprepad underlåtenhet att göra gällande sanktioner kan anses utgöra en väsentlig ändring av det upphandlade kontraktet i strid med upphandlingsreglerna. Det är den operativa personalen hos myndigheten som först kommer i kontakt med fel och brister i driftsleveransen. Den operativa personalen hos myndigheten måste därför förstå och kunna tillämpa avtalet. Att förstå ett avtal är inte alltid det lättaste – det blir dock betydligt lättare för den som är med och utformar modellavta-

Andra fakta att förhålla sig till är myndighetens långsiktiga strategiska inriktning. Det är inte ovanligt med en långsiktig målsättning att ersätta valda delar av IT-stödet med standardlösningar och få tillgång till funktionerna genom molntjänster. Svara på alla frågor och uteslut inte att diskutera alternativ till outsourcing! Ha förståelse för – och beredskap att hantera – den operativa personalens invändningar, rädslor och fientlighet. Alla kommer inte att tycka att myndighetens vägval är det bästa, men de flesta har förutsättningar att förstå förändringsbehovet och respektera outsourcing som ett av många lösningsalternativ. Det gäller att välja lämpliga tillfällen för diskussion och undvika att delaktigheten blir skenbar. AVTALET Avtalet är hjärtat i outsourcingaffären. Dess viktigaste del är specifikationen av ”rätt leverans”. Den som inte vet vad som är rätt har svårt att förklara vad som är fel. Rätt leverans kommer till uttryck genom de avtalade servicenivåerna, främst som en garanterad tillgänglighet till de respektive driftsobjekten, ofta formulerad som en procentsats. Avtalade servicenivåer finns också på andra områden såsom exempelvis respons- och felavhjälpandetider samt service- och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

”

Det är lärorikt att tvingas förklara och hantera frustrationen.

let inför upphandlingen. Det är generellt ingen bra idé att vara många kockar när man skriver avtal. Teknisk personal och jurister har dessutom traditionellt olika syn på avtalets funktion. Det är emellertid en framkomlig väg att skicka tidiga versioner av avtalsutkastet på remissrundor med tydliga instruktioner om vad den operativa personalen ska ”tycka till om”. Faktum är att teknikernas kompetens behövs för att få fram användbara specifikationer av avtalad tillgänglighet. Detta hänger ihop med de så kallade mätpunkterna, vilka blir avgörande för mätresultaten av den faktiska tillgängligheten. Remissrundor kan också utlösa tålamodsprövande missförstånd av innehållet i avtalsutkastet och irritation över detsamma hos den operativa personalen. Det är lärorikt att tvingas förklara och hantera frustationen. Under det projekt då driften förs över från myndigheten till driftsleverantören (transitionen) bör myndighetens driftspersonal utbildas i avtalsinnehållet och träna på att reagera vid leverantörens bristande prestation på rätt sätt i rätt tid. Det gäller inte bara brister i att upprätthålla avtalade servicenivåer utan även att se upp för ”olåsta bakdörrar”. Med olåsta bakdörrar avses leverantörens tendens att med tiden hitta informella vägar att utöka uppdraget och utföra tilläggsarbeten utanför den avtalade ändrings- och beställningsfunktionen. Myndighetens operativa personal måste lära sig varningssignalerna och mota alla sådana beteenden i grind tydligt och skriftligt. För att den operativa personelens kunskap inte ska gå förlorad över tid är det tillrådigt att under transitionen upprätta checklistor och policys för nämnda ändamål. Det kan också vara bra att skapa en kortversion av avtalet: ”Outsourcingavtalet for Dummies”.

Om den operativa personalen görs delaktig i utformningen av outsourcingavtalet och tränas på att reagera mot avtalsbrott ökar alltså förutsättningarna för styrning och kontroll. RESURSER FÖR AVTALSVÅRD Slutligen bör påpekas att tanken om att outsourcing leder till att man får ut IT-frågorna ur huset och kan jobba med kärnverksamheten är fel från början. Myndighetens IT-stöd är ingen administrativ sidoverksamhet som kan avskiljas helt från den övriga verksamheten. Skulle Skattemyndighetens olika IT-understödda deklarationsverktyg via internet och genom smarta telefon-appar vara något annat än ren kärnverksamhet? I informationssamhället är informationsteknologin så pass integrerad i den offentliga verksamheten att man svårligen kan skilja mellan kärnverksamhet och IT-stödfunktioner. För att få ut maximal nytta ur outsourcingleverantören har myndigheten mycket att vinna på att avsätta resurser för samarbetet. Detta gäller både mer framåtriktande vidareutvecklingsfrågor och frågor om avtalsefterlevnad. Det ska avslutningsvis sägas att många outsourcingsamarbeten inom offentlig verksamhet fungerar friktionsfritt – det är inte osannolikt att dessa samarbeten har det gemensamt att den operativa personalen har varit med på båten från början.n

LARS ARRHED Lars Arrhed är advokat och partner vid Advokatfirman Lindahl. Han arbetar bland annat med IT-rätt och skriver för närvarande en lärobok om offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster som släpps under 2016 av Norstedts Juridik.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Permanent är inte alltid den bästa lösningen Att bygga eller inte bygga. Det är frågan. När hyrda baracker inte känns rätt och att investera permanent känns för stort. Det är då vi på Parmaco kommer in. Vi bygger upp riktiga byggnader utifrån ert behov. De kan under tiden ni hyr skalas upp eller ned om behovet skulle förändras. Helt enkelt dynamiska byggnader i tid och rum. När projekttiden är slut efter 3-10 år fraktar vi bort dem. Om ni vill. RIKTIGA BYGGNADER FÖR BEHOV SOM FÖRÄNDRAS parmaco.se

NYHETER

”Privat samverkan dyrare på sikt”

På sikt blir OPS (Offentlig-Privat Samverkan) ett dyrt alternativ för staten och skattebetalarna, skriver riksgäldsdirektör Hans Lindblad. ”Det finns starka skäl att höja ett varningens finger för lösningar där privata företag samverkar med staten vid stora infrastruktursatsningar”, menar han.

fentlig Privat Samverkan (OPS), något som han menar har fått fördyrande effekter.

Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör

Riksgäldsdirektör Hans Lindblad pekar i Svenska Dagbladet debatt på att Nya Karolinska i Solna har genomförts med Of-

De kanske mest kända exemplen på OPS i Sverige är Arlandabanan som byggdes under 1990-talet samt det aktuella bygget av Karolinska sjukhuset. Riksgäldsdirektörens åsikt är att den traditionella och helt dominerande finansieringsmodellen för infrastrukturinvesteringar, nämligen att de löpande investeringskostnaderna tillförs från den statliga budgeten, är att föredra. ”Riksdagen ges full insyn och kan överblicka kostnaderna. Denna transparens skapar en tydlighet som underlättar uppföljning och kontroll.”

Det är inslaget av privat finansiering i OPS som skiljer det åt jämfört med andra entreprenadformer och gör att infrastrukturprojekt riskerar att bli markant dyrare jämfört med om staten själv finansierar. Det går nämligen inte att komma ifrån att staten alltid lånar billigast, slår Hans Lindblad fast. ”Förutom att OPS-företaget betalar ett påslag för att låna pengar jämfört med staten, har bolaget samtidigt ett avkastningskrav på det egna kapitalet som ytterligare driver upp kostnaden för beställaren – staten”, skriver debattören. n BO HÖGLANDER

KRAV gör skillnad —ställ tuffare krav på maten!

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur? Bra! Men hur skiljer sig ett KRAV-märkt ägg från ett EU-ekologiskt? Och vilka grisar får egentligen beta, böka och bada? Använd våra underlag för att reda ut skillnaderna. Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se 56Då får du som gör upphandlingar lätt att göra rätt! krav.se/offentlig-upphandling

NYHETER

ESV får ny roll i digitaliseringen

ESV har fått i uppdrag att stödja regeringens satsning på e-förvaltning under perioden 2015-2018. – Det viktiga arbetet som E-delegationen byggt upp ges nu en mer långsiktig hemvist hos ESV, säger IT-minister Mehmet Kaplan.

Det är regeringen som fattat beslut om att ge Ekonomistyrningsverket (ESV) en ny roll inom e-förvaltningsområdet i samband med en satsning på e-förvaltning. Satsningen ska ”effektivisera och underlätta vardagen för medborgare och företag”, heter det från regeringshåll. – Vi håller nu på att bygga upp verksamheten, bland annat pågår rekrytering av de som ska arbeta med uppdraget, uppger avdelningschef Eva Lindblom på ESV. – Vi kommer att bygga upp verksamheten och utveckla rollen successivt. Just nu rekryterar vi befattningshavare till verksamheten, fortsätter Eva Lindblom och berättar att ESV-dagen den 6 oktober i år går i digitaliseringens tecken.

På ESV:s webbplats framgår att dagen till stor del handlar om ”hur vi gemensamt kan förbättra den offentliga verksamheten med hjälp av digitala verktyg”. Myndigheten välkomnar även besökare på Hexanovas E-förvaltningsdagar den 7-8 oktober IT-minister Mehmet Kaplan förklarade i ett pressmeddelande i våras att ESV kommer att kunna se digitaliseringen av förvaltningen i ett helhetsperspektiv. – Det är mycket välkommet och kommer att underlätta att sätta den enskilde medborgarens och den enskilde företagarens behov i centrum för utvecklingen av framtidens digitala samhällsservice, säger IT-ministern.

IT-minister Mehmet Kaplan

ESV ska, i samarbete med utvalda myndigheter, stötta myndigheterna under de olika faserna i utvecklingsprocessen, bidra till att förbättra regeringens förmåga att styra, samordna och följa upp de statliga myndigheternas arbete med att digitalisera förvaltningen under 2015-2018. Uppdraget ska slutrapporteras den 15 mars 2019. n BO HÖGLANDER

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

LANDET

RUNT

Bra mat på Holmsunds äldrecenter uppmärksammas i White Guide Junior Umeå kommuns måltidsservice hamnar på fina placeringar i kategorierna Årets seniormåltid och Årets skolkök i White Guide Junior. – Det är roligt att få ett kvitto på att den mat vi serverar våra äldre och våra elever håller bra kvalitet och är konkurrenskraftig, säger Ida Milton, enhetschef på Måltidsservice. White Guide Junior lyfter fram det bästa från den svenska offentliga gastronomin. Juryn har tagit hänsyn till bland annat smak, näring, säkerhet, måltidsmiljö, kommunikation, service och pedagogiskt samarbete vid sina besök. Vinnarna presenterades 1 september på White Guide Juniorgalan i Malmö. Placeringar som ger mersmak Holmsunds äldrecenter placerade sig på en åttonde plats i kategorin Årets seniormåltid 2015. Kategorin Årets seniormåltid är en ny kategori med intentionen att höja statusen för måltiderna för äldre. Runt 60 kök har testats. – Vi är väldigt stolta och glada över att komma bland de tio bästa köken, säger Ida Milton. – I grund och botten handlar det om att våra gäster ska vara nöjda och må bra. Vi vill fortsätta utvecklas och bli ännu bättre till nästa år, säger Ida Milton. Storsjöskolan på plats 26 Inom skolrestauranger är konkurrensen hård. Många väletablerade restauranger är med och tävlar. Storsjöskolan i Holmsund kom på plats 26 i kategorin Årets skolrestaurang. – Det är fantastiskt roligt att vi kan räkna oss till de 10 procent som utgör toppskiktet av landets skolrestauranger, säger Ida Milton. Även Sandviksskolan finns med i boken som en av de 90 skolrestauranger som är omnämnda, men som inte fått placering i guiden.

Vellinge kommun tecknar nytt avtal för IT-tjänster Vellinge kommun har beslutat att efter upphandling teckna ett nytt outsourcingavtal för IT med Evry One Outsourcing Services Malmö AB angående IT-tjänster. Tilldelningsbeslutet fattades den 7 juli och avtalet tecknades den 7 september. Avtalstiden löper mellan perioden 2015-09-07 till och 2020-09-06. Vellinge kommun har utöver denna period en option om förlängning upp till 5 år. – Jag är mycket nöjd med upphandlingen. Fokus har legat på att se till att vi får ett IT-stöd som verkligen gör skillnad i vardagen för alla som arbetar i kommunen, och där vi har en leverantör som på ett professionellt sätt hanterar IT som en tjänst över tid. Genom att vi handlar upp IT som tjänst ligger vi i framkant som organisation och kommun och helt rätt i tiden. Vi kan på ett flexibelt sätt skala upp och ner IT-tjänster vid behov för verksamheten men också utveckla dem över tid utan att vara låsta i gamla ramar. Vi är också mycket nöjda med Evrys anbud. De har på ett moget och utvecklat sätt visat att de jobbar med IT-tjänster som sticker ut på marknaden och vi ser mycket fram emot att arbeta med dem, säger Thomas Lorentzon, IT-chef i Vellinge kommun. Bra avtal genom ny upphandlingsform Även Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge, ser fram emot samarbetet. – Med det nya avtalet kommer Vellinge att få ett mer samlat grepp om ITtjänsterna. Det här är oerhört viktiga funktioner för kommunen och det blir nu lättare att följa upp och kvalitetssäkra våra dem. Avtalet innehåller även en utökad service, incitament till utveckling och en helt annan flexibilitet än vad vi haft tidigare. Dessutom lyckas vi med detta till en något lägre kostnad än vad vi har idag. Det kommer att bli positiv en förändring även för verksamheterna. Detta är första gången kommunen arbetat med upphandlingsformen konkurrenspräglad dialog, vilket har gett oss mycket goda erfarenheter som vi kommer ta med oss i framtida upphandlingar, säger hon. Avtalet omfattar följande områden: • ServiceDesk och Onsite support • IT-arbetsplats som tjänst • Användarnära IT-tillbehör • Unified Communication som tjänst • Applikationsdrift som tjänst • Serverplattform som tjänst • Nätverk som tjänst • Datacenter som tjänst • Debiterbart IT-stöd På bilden: Thomas Lorentzon, IT-chef i Vellinge kommun och Peter Sjödahl, chef på Evry One Outsourcing Services Malmö AB. Foto: Magnus Mosén

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Rekordmånga flyttade till Karlstad Befolkningstillväxten fortsätter i Karlstad. Första halvåret i år ökade Karlstad med 175 invånare. Det är den största folkökningen för ett första halvår sedan 2010. Statistiska centralbyråns senaste befolkningssiffror visar att antalet Karlstadsbor ökade med 175 personer från årsskiftet till sista juni. Det är mycket bra siffror jämfört med förra årets halvårsökning på 11 personer. - Det är oerhört glädjande att Karlstad är en attraktiv stad att flytta till och nu ser vi att även antalet studenter som vill flytta hit är fler än någonsin tidigare. Det ser lovande ut för helåret, säger Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande. Ökningen beror till störst del på att många fler flyttat till Karlstad än härifrån. Totalt var det 2 405 personer som flyttade hit samtidigt som 488 barn föddes. Nu är vi 88 525 Karlstadsbor. - Vi fortsätter att ha en hög nivå när det gäller nyfödda, vilket är väldigt roligt eftersom det är de som är framtiden, säger PerSamuel Nisser. Inflyttningen slog rekord 2 405 personer flyttade in till Karlstad under första halvåret 2015 och 2 270 flyttade ut från Karlstad, vilket ger ett positivt flytnetto på 135 personer. Detta är det största positiva flyttnettot sedan 2006 och beror på att inflyttningen slog rekord; många flyttade in från andra delar av Sverige men även från övriga Värmland. Det var även något fler än vanligt som flyttade till Karlstad från utlandet, men det är endast en marginell skillnad mot tidigare år.

Ny E-tjänst inom socialtjänsten Robertsfors, Vindeln och Lycksele startar nu en 24-timmars service inom socialtjänstens område. Invånarna kan själva skriva in basuppgifter i datorn dygnet runt för att inledningsvis ansöka om socialtjänstens försörjningsstöd och hjälp som faller inom ramen för LSS, Lagen om stöd och service. Den 1 september lanseras Socialtjänstens medborgarsida av de tre kommunerna Robertsfors, Vindeln och Lycksele. De tre kommunerna blir först i Västerbotten med att använda Medborgarsidan, som är en e-tjänst där medborgaren själv kan följa sitt ärende, skicka in ansökan och skicka säkra meddelanden till handläggaren eller utföraren. Grundläggande för systemet är att ett formulär bara fylls i en gång. Sparad information visas sedan i flödet där det finns behov av att ha med uppgifterna, vilket underlättar för personal vid myndighet liksom utförare. Sekretessbelagda uppgifter behöver aldrig lämna systemet och hanteringen blir på så sätt mycket säkrare än vid traditionell hantering där handlingar i pappersform hanteras i den vanliga postgången. Anställda inom de tre kommunernas respektive socialtjänster har internutbildats för ändamålet. Naturligtvis går det fortfarande bra att stämma tid för ett personligt möte eller slå en signal i telefonen till socialtjänsten. Logga in med e-legitimation Inloggning sker via e-legitimation och Medborgarsidan knyter samman medborgare, myndighet och utförare. Du som medborgare kan alltså se precis var ditt ärende ligger i handläggningsprocessen och du kan kommunicera med din handläggare genom att skicka meddelanden som kommer fram tryggt och säkert utan att någon annan kan se dem på vägen. Uppgifterna behandlas och lagras enligt Personuppgiftslagen. Med stor sannolikhet kommer systemet sedan att byggas ut någon gång i framtiden med allt fler funktioner inom socialtjänstens områden.

Petter Hansson ny ekonomichef på Ystads kommun Den 1 oktober tillträder Petter Hansson som ekonomichef vid Ystads kommun. Han efterträder Marcus Nilsson som går vidare till motsvarande tjänst i Lomma kommun. Petter Hansson kommer senast från tjänsten som ekonomiansvarig för Division Specialiserad Närsjukvård inom Skånevård Kryh. Petter Hansson har 14 års erfarenhet av arbete inom Region Skåne i olika befattningar; controller, ekonomichef och senast som ekonomiansvarig på Division Specialiserad Närsjukvård, som är en av fyra divisioner inom Skånevård Kryh. - Jag tycker det är viktigt att engagera och stimulera medarbetarna vilket jag kommer att fokusera på. Jag kommer också att besöka kommunens olika verksamheter för att få bra insikt och förståelse om kärnfrågorna, säger Petter Hansson, tillträdande ekonomichef Ystads kommun. Som ekonomichef i Ystads kommun ansvarar Petter Hansson för ekonomiavdelningen med 30 medarbetare i tre avdelningar; redovisning, löne- och personalekonomi samt budget och analys. Förutom ekonomiadministrationen för alla förvaltningar och nämnder, ingår det även i avdelningens uppdrag att arbeta med de kommunala bolagens ekonomi och bistå kommunalförbunden med ekonomikompetens. - Vi är väldigt glada att få Petter som medarbetare och ekonomichef och välkomnar honom den 1 oktober, säger Clas Martinsson, tf kommundirektör Ystads kommun.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

KRÖNIKA

LANDET

RUNT

Enköping och Västerås kan samarbeta inom fjärrvärme och vatten och avlopp Kommunala bolagen Ena Energi och Mälarenergi ska utreda möjligheterna för Enköping och Västerås att samarbeta inom fjärrvärme och vatten och avlopp. Sedan början av 2015 har de kommunala bolagen Ena Energi (Enköping) och Mälarenergi (Västerås) diskuterat möjligheten att samarbeta inom produktion och distribution av fjärrvärme. Bolagen har också diskuterat möjligheten att samarbeta inom vatten och avlopp. Nu ska de utreda hur samarbetet kan se ut. Kommunledningarna för Enköpings kommun och Västerås stad har träffats och är positiva till idén. – Både vi och Västerås vill ha en försörjning av fjärrvärme och vatten och avlopp som är långsiktig och kostnadseffektiv. Då kan det här vara en bra lösning. Vi behöver samarbeta mer över gränserna, säger kommunstyrelsens ordförande Helena Proos (S). Ena Energi och Mälarenergi ska utreda tre frågor: möjligheten att samlokalisera en ny avloppsrengöringsanläggning för båda kommunerna

Satsning på fler gröna möten De gröna näringarna är prioriterade i Skaraborg och Västra Götaland. På SLU Campus i Skara finns en mängd aktörer som jobbar på ett såväl lokalt, regionalt som nationellt plan för att vi ska ta vara på dessa möjligheter. Sammantaget finns i Skara en enorm kunskapsbank som genom nya arbetssätt skulle kunna komma till än större nytta för lantbrukare och andra entreprenörer i Skaraborg och Västra Götaland. - Vi vill med denna satsning stärka samverkan mellan de olika aktörerna och göra SLU Campus till en mer öppen och tillgänglig miljö där forskare, företag och entreprenörer kan mötas, växa och utvecklas, säger Sofia Kämpe, programkoordinator på Agroväst. - Vi kommer att under hösten arrangera ett flertal möten för olika målgrupper inom de gröna näringarna, fortsätter Sofia. Skaraborgs kommunalförbund finansierar Projektet drivs genom Agroväst och finansieras av Skaraborgs kommunalförbund. Skara kommun deltager i projektet jämte Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Biologiska Yrkeshögskolan (BYS) och Institutet för Jordbruks- och miljöteknik ( JTI). Skaraborgs kommunalförbund ser ett behov av att stärka Skara som en mötesplats för de gröna näringarna för att skapa möjligheter att realisera den potential för lokal utveckling som de gröna näringarna har för Skaraborg. - Genom att finansiera olika insatser vill vi stimulera till exempel mer lokal förädling av råvaror från de gröna näringarna, för att därigenom få till stånd lokal utveckling och fler arbetstillfällen, säger Magnus Fredricson, näringslivsstrateg på Skaraborgs kommunalförbund. Skara, med ett kluster av aktörer, kan vara motor i den utvecklingen, tillägger Magnus.

förutsättningarna för ett samarbete inom fjärrvärme förutsättningarna för att Enköping ska få sitt dricksvatten från Västerås Ett samarbete kan dessutom få andra positiva följdeffekter. – Det skulle kunna frigöra attraktiva ytor att bygga till exempel bostäder på, säger Helena Proos.

Första spadtag för ny brandstation Fredagen den 4 september togs ett första spadtag för en helt ny brandstation i Åkersberga. Den nya brandstationen ska byggas på Näsvägen 25 i Åkersberga och beräknas vara klar vid årsskiftet 2016/2017. Den kommer att ersätta nuvarande brandstation i Åkersberga centrum och inrymma både brandförsvar och ambulansverksamhet. – Det är otroligt roligt att få sätta spaden i marken för en ny och ändamålsenlig brandstation, en av de viktigaste funktionerna i samhället. Det är ett ypperligt läge för en ny brandstation vid den nya infarten till Kanalstaden, säger Michaela Fletcher (M), Kommunstyrelsens ordförande. Den nya brandstationen kommer att byggas och ägas av Österåkers kommun genom kommunens fastighetsbolag Armada.

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

DET HÄR ÄR OCKSÅ EN

Vill ni dra ert strå till stacken väljer ni en miljöanpassad och fungerande paviljonglösning från oss. Ni väljer uppvärmningssystem och värmekälla själva, direktverkande el eller vattenburet system. Är valet vattenburet ansluter ni er kanske mot kommunens fjärrvärmenät? Det finns många och viktiga val att göra. Att ni väljer krav på hållbara lösningar ser vi gärna mer av i förfrågningsunderlagen - vi har energisnåla och hållbara lösningar i upp till tre våningar att erbjuda. Utmana oss och dra ert strå till stacken!

ROOM FOR GREAT DAYS

NS AD INVPÄA LSIG L IGA

AL OAKL OLK

Vi vill dra vårt strå till stacken. I vår bransch finns det både bra och mindre bra lösningar. Som Nordens ledande leverantör jobbar vi för att våra flyttbara lokaler för skola och förskola är hållbara över tiden och motsvarar både dagens och morgondagens energikrav.

ENEENRE GR

ENERGIANPASSAD LOKAL

Flyttbara och energianpassade lokaler i 1-3 plan, läs mer på cramoadapteo.se

Vad ska du jobba med? Vad vill jag göra egentligen? Det är en fråga som många av oss brottas med. Enligt karriärcoachen Anna Hagstedt bär vi ofta svaret inom oss. – Lyssna på magkänslan. Anna Hagstedt coachar människor som drömmer om att göra något annat i arbetslivet till att våga ta steget. Hon har själv gjort samma resa som hon lotsar sina klienter genom. – Jag är civilekonom i grunden och har bland annat jobbat på olika försäkringsbolags marknadsföringsavdelningar. Jag hade intressanta arbetsuppgifter, bra chefer och en bra lön. Men något gnagde i mig, även om jag inte kunde sätta ord på det då så var det inte rätt jobb för mig. Under en middag med några kompisar sade plötsligt en vän att ”nu har du pratat så himla länge om att du är missnöjd, varför byter du inte jobb?”. – Det var som en glödlampa som tändes. Jag hade omedvetet tänkt att jag måste jobba med det yrke som jag har utbildat mig till, men då gick det upp för mig att jag borde jobba med det jag verkligen ville och brann för. I rollen som coach känner Anna att hon har får utlopp för sitt behov att möta människor mer på djupet. Och det är också behoven,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2015

lusten och de personliga drivkrafterna som är det centrala i hennes coachning. Efter att hon har stämt av med klienten att den är redo för att göra en förändring, pausar de behoven av att hitta ett färdigt yrke. – Det är en vanlig tankefälla att jag vill skriva en bok men det går ju inte för det är redan så många som skriver böcker, eller jag vill starta eget men det går inte för att... Om man direkt försöker hitta ett jobb som stämmer perfekt så kommer man förmodligen inte att hitta svaret på vad man vill. Efter det pratar Anna med klienten om drivkrafter. En drivkraft är något man behöver för att trivas i sitt jobb. Det kan till exempel vara att man älskar att organisera och strukturera upp saker, tycker om att träffa människor, vill lösa tekniska problem eller kanske att man vill styra hur arbetet läggs upp. – När vi gör det brukar det bli tydligt för folk varför de inte trivs på jobbet och vilka pusselbitar som saknas. Det är hur spännande som helst.

Nästa steg är att lista det som hon kallar för superkrafter. Saker som man är naturligt bra på och har en fallenhet för.

vad som ska ingå i rollen och spaltar upp den. Det blir en lista på ingredienser som kan bli väldigt många olika jobb.

– Vissa är superbra på att organisera, andra på att skapa förtroende och så vidare. Vi kommer alltid att använda våra superkrafter i vårt jobb, oavsett om det ingår i vår roll eller inte. Då gäller det att se till att de ingår i rollen, då går det roligt och lätt och vi gör ett väldigt bra jobb.

Anna och klienten brainstormar sedan och gör en ny lista med olika yrken och roller. Sedan får klienten välja ut ett par saker som får det att pirra lite extra i magen.

Drivkrafterna och superkrafterna bakas ihop till ett recept för drömjobbet. – Vi tittar på vilka förutsättningar jobbet ska ha. Vilken företagskultur trivs jag i? Hur ska kollegorna vara? Och så funderar vi på

– Inte det som är praktiskt möjligt, utan vad som känns mest inspirerande just nu. Klienten får sedan prata med personer som jobbar inom de utvalda områdena och ställa frågor som ger större insikt om vad jobbet innebär. – Varje möte brukar göra att bilden och känslan av vad man vill blir tydligare, menar Anna. Processen att hitta rätt jobb kan ta lite tid. Men när man blir mer medveten om vad man vill så blir man också bättre på arbetsintervjuer. – Egentligen vet de flesta vad de vill redan när de kommer till mig. De har bara inte vågat lyssna på den där inre rösten, säger Anna, som vill förmedla att man ska våga ta sin längtan på allvar. – Jag har sett många som blivit utbrända för att de är på fel plats och gör fel saker. Om vi mår bra på jobbet blir det istället en vinst för alla, både individen och samhället, säger Anna Hagstedt. KARIN JANSON

Var slänger du tidningen när du läst den? Vi vill att så många som möjligt sorterar sitt avfall och vi vet att varje område har sina speciella förutsättningar. Vi hjälper dig sortera och återvinna mera och ger därmed möjlighet till ökad miljöprofilering för ditt företag. Vi erbjuder tillgång till daglig support i källsorteringsarbetet via vår personal som aktivt stödjer, utvecklar och utbildar dig som kund i källsortering och miljöengagemang. Vi kallar det plustjänster, läs mer på srvatervinning.se/plus

Tillsammans för miljön

Annas tips Dina intressen skvallrar om vad du ska jobba med Om du jobbar med något du är intresserad av kommer du att ha roligt och känna inspiration. Vad är du intresserad av? Vilka är de frågor som du fokuserar på och pratar om – på och utanför jobbet? Vilka böcker, tidningar, bloggar eller liknande läser du helst?

Alla dina jobbidéer är en guldgruva

Lista de jobbidéer du redan har. Både de tydliga och otydliga. Här finns viktiga ledtrådar. Finns det någon röd tråd bland dina idéer? Vad får du utlopp för i dina olika idéer? Om du till exempel drömmer om ett öppna ett café, är det bullbakandet eller kontakten med kunder du är ute efter? Eller är det att vara sin egen och inte ha en chef ?

Du vet redan mer än du tror

De flesta har så bråttom att leta efter nya svar att de missar det de redan vet. Dessutom kan det kan vara läskigt att uttala det där man egentligen längtar efter. Stanna upp en stund. Var helt ärlig med dig själv och skriv ner det du redan vet.

Om Karin Janson:

Frilansjournalist med bas i Borlänge. För mer info se hemsidan:

www.journalistkarin.se

NYHETER

Bo Nordlin slutar på Upphandling24 Chefredaktören och grundaren av Upphandling24, Bo Nordlin, lämnar sitt uppdrag för annan verksamhet. Det avslöjar Upphandling24. Bo Nordlin har jobbat som chefredaktör i åtta år och grundade både tidningen, sajten och konferenserna år 2007. – Det har varit en härlig resa, men nu är det hög tid för mig att göra något nytt, att försöka utvecklas en smula till, säger han på Upphandling 24:s webbplats. Nordlin menar att det skett en stor professionalisering av hela yrkeskåren under de åtta år han följt utvecklingen och att respekten för upphandling ökat i offentliga verksamheter. Upphandling har blivit viktigare i samhällsdebatten och politiker börjar intressera.

Bo Nordlin hoppas att politikerna ska börjar se effektiv upphandling som ett sätt att höja kvaliteten i den offentliga verksamheten och för att sänka kostnaderna: – Jag är säker på att båda delarna går att uppnå med en stark upphandlingsavdelning som får rätt bemanning. Här finns det en grym potential. Bo ska starta egen verksamhet med koppling till offentlig upphandling. Han säger sig inte kunna lämna branschen. n BO HÖGLANDER

ts progr e r å s p p ober slä t k korg! O l 1 i a n m De n i kid

Håll ut

Offentliga Affärer 4 2015 | www.offentligaaffarer.se

Stockholm 27-28 januari

FÖRVARINGSSYSTEMET SOM GER DIG ULTIMAT INREDNINGSFRIHET!

Design: Tim Alpen Design

FÖRVARINGSSYSTEM MAX Max Förvaring är ett unikt system speciellt utvecklat och anpassat för bl.a förskolans krav, där man enkelt kan skapa rum i rummet. Det finns 7 olika grundmoduler att välja mellan. Till dessa väljer man sedan bestämd höjd, djup, färg och vad de ska stå på. Detta ger max valfrihet och flexibilitet! Oavsett vilka moduler man väljer så passar de alltid ihop i höjdled och djup vilket gör att inredningen blir mer sammanhållen och stilfull. Kontakta oss redan idag och beställ vår broschyr!

ABA Skol AB • Scheelegatan 7 • 212 28 Malmö Telefon: 040 – 680 50 00 • E-mail: mobler@abaskol.se

www.abaskol.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Har alla en plats i framtidens digitala samhälle? PTS arbetar för digital delaktighet för alla. Varför och hur kan du läsa om på pts.se/funk