Hanken #1/2019 by Hanken School of Economics

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

1/19 I DETTA NUMMER:

2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Karen Spens 5 Hankens nya styrkeområden 6 Jannica Fagerholm ny styrelseordförande 8 Björn Wahlroos gjorde Hankens ekonomi stabil 10 Riktiga uppdrag motiverar i projektkurs 12 Hankenforskare skuggar anställda vid Helsingfors stad 13 Boktipset 14 Forskningsetik viktigt på alla nivåer 15 Kolumnen 16 Pingis Hadenius i Vasa 18 HIT banade väg för ny karriär 20 Partnersidan 21 På jobb 22 Brief in English

Duyen Hunh och Jordan Lawrence fick jobb via Hanken International Talent. Sidan 18.

H Ä NT PÅ H A N KE N

HANKEN ERBJUDER NYA STUDENTBOSTÄDER

GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING UPPMÄRKSAMMADES Hanken arrangerade en unik vecka i november 2018 för att uppmärksamma FN:s globala mål för hållbar utveckling. Världen står inför många hållbarhetsutmaningar, allt från miljöförstöring till ökad ojämlikhet. – Vi vill vara i främsta ledet för att hitta innovativa och kollektiva lösningar på de globala utmaningarna. Det är ambitiöst och kräver en insats av var och en av oss, säger rektor Karen Spens. Hållbarhetsveckan startade med konferensen Responsible Organising #2, som granskade hållbarhet ur olika perspektiv, allt från hållbar finansiell ekonomi till flyktingrättigheter. President Tarja Halonen underströk högskolans roll i sitt tal då hon påpekade att vi som har utbildningen och kunskaperna också har ett ansvar i att möta hållbarhetsutmaningarna i världen. Tio olika evenemang med hållbarhetstema hölls i både Helsingfors och Vasa, bland annat seminarier, en utställning, och en dag då man kunde donera kläder.

LERVIKS HEDERSDOKTOR VID EBS Hankens tidigare långvariga rektor Alf-Erik Lerviks har blivit utnämnd till hedersdoktor vid Estonian Business School EBS. Lerviks fick ta emot titeln hedersdoktor i samband med EBS:s 30-årsjubileum, som firades den 8 december 2018. Lerviks tilldelades titeln för sina bidrag till konsumentbeteendeforskningen och för att ha skapat marknadsföringsspelet Dynama. Lerviks utnämndes till professor i marknadsföring vid Hanken 1975. Han var rektor för Hanken under åren 1985–1993.

FOTO: MAARIT KUUSK

I samarbete med Finlands Ekonomer. Dina partners genom hela karriären! www.niord.fi | niord@ekonomit.fi

Hanken är delaktig i två byggprojekt, varav det första huset nu står färdigt i Arabia stranden och inväntar nya hyresgäster från och med 1.2.2019. Majsporten består av 103 lägenheter fördelat på 85 et tor, 14 tvåor och fyra treor. Majsportens studentbostäder samägs med Yrkeshögskolan Arcada. Man kan ansöka om en hyresbostad om man är närvaroanmäld vid Hanken. Hyran varierar mellan 470 och 940 euro/månad bero ende på bostadens storlek. Det andra byggprojektet, på Busholmen, färdigställs 2021 och kommer att rym ma över 80 nya bostäder för Hankens studenter.

HANKENS WEBBPLATS FÖRNYAS I vår får Hankens webbplats ett nytt utseende och genom går en grundlig uppdatering. Förnyelsen omfattar desig nen, sidstrukturen och webb plattformen. Webbsidans layout blir modernare, mer lockande och användarvän ligare oberoende av skärms torlek. Webbsidan ska också bli tillgängligare och tydliga re, så att olika målgrupper lättare kan hitta relevant infor mation. Uppdateringen, som är planerad till slutet av april, kommer dessutom att förbätt ra systemets tekniska och sä kerhetsmässiga egenskaper.

KOMPETENSUTVECKLING

PERSONLIG UTVECKLING

DITT NÄTVERK TILL 3700 EKONOMER

FRITIDSSTUGOR I TAHKO OCH HIMOS

KALENDERN MARS 2019 M

F 1

APRIL 2019 M

7.3 Seminarium i Vasa: Finland och Sverige – Dynamisk duo i världsekonomin 15.3 Ekonombrevs utdelning i Vasa 4.4 Alumni Afterwork på Miltton

MAJ 2019

HANKEN REPRESENTERAT PÅ WORLD ECONOMIC FORUM I DAVOS Under det årliga evenemanget Swedish lunch i samband med världsekonomiska forumet World Economic Forum, deltog Hankens rektor Karen Spens i en paneldebatt som behandlade påverkansinvesteringar. Dessutom presenterades Hanken & SSE:s integrationsprogram Business Lead. Programmet kombinerar utbildning, mentorskap och praktik för att underlätta integrationen av akademiskt utbildade flyktingar och immigranter i näringslivet i Finland. Business Lead vann European Foundation for Management Development:s (EFMD) första pris i kategorin Talent Development i Lausanne, Schweiz i oktober 2018.

HANKEN HAR NY STYRELSE Svenska handelshögskolans universitets kollegium utsåg en ny styrelse för Hanken för mandatperioden 2019–2021 vid sitt möte den 25 oktober 2018. Ny styrelseordförande är Jannica Fagerholm, VD för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, och viceordförande är Janne Larma, VD för eQ och Advium Corporate Finance. Övriga styrelsemedlemmar är Roger Holm, direktör för Wärtsilä Marine Solutions, Agneta Marell, rektor för Jönköping University, Sampo Sauri, medieproducent vid Hanken, Kristina Heinonen, professor i marknadsföring, Kenneth Högholm, professor i finansiell ekonomi, Mikko Vesa, forskardoktor inom företagsledning och organisation, Sofia Stolt, universitetslektor i svenska och Rasmus Sinnemaa, ekonomie studerande.

HANKEN HAR EN NY ALUMNGRUPP PÅ LINKEDIN Alumnverksamheten på Hanken har i början av februari 2019 skapat en ny alumngrupp på LinkedIn som en ny kommunikationskanal till Hankens alumner. Gruppen heter ”Hanken Alumni Official”, och är den enda alumngrup pen på LinkedIn som administreras av Hanken. Där publiceras information som riktar sig till alumner, och där kan alumner diskutera och publicera innehåll. Även på Facebook finns sedan tidigare en grupp som heter ”Hanken Alumni Official”. Gruppernas innehåll modere ras av Alumnkoordinator Mira Aarnivuo, som även godkänner nya medlemmar.

O 1

17.5.2019 Internationella alumndagen i Stockholm

SEPTEMBER 2019 M

S 1

20.9.2019 Hankendagen i Helsingfors

Se www.hanken.fi/alumni för mer information och anmälan.

MAGISTERAVHANDLING PREMIERAD

DISPUTATIONER

Salla Hyytiäinen har tilldelats ett pris för sin magisteravhandling av Helsingfors stad. Hyytiäinen utexaminerades från institutionen för företagsledning och organisation i fjol, och fick i december 2018 priset för avhandlingen The Process of Service Model Innovation in a Public Organization – Case Vuosaaren Kotihoito. För att kvalificera sig för priset måste avhandlingens ämne beröra Helsingfors, helsingforsare eller stadens servicefunktioner. I bedömningen beaktas också avhandlingens kvalitet, innovativitet och nya perspektiv. Sammanlagt premierades åtta magister avhandlingar med 500 euro var. Priset har delats ut sen år 1992.

Sabari Prasanna Venkatesan har disputerat i logistik och samhällsansvar på avhandlingen The Relationship between Organisational Culture and Humanitarian Supply Chain Collaboration in Long-Term Aid Tid: 14.12.2018 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Stanley E. Fawcett, Weber State University Kustos: Gyöngyi Kovács Kun Huang har disputerat i finansiell ekonomi på avhandlingen Implied Volatility and Option Pricing Models Tid: 8.2.2019 Plats: Svenska handelshögskolan, Vasa Opponent: Professor Seppo Pynnönen, University of Vaasa Kustos: Kenneth Högholm

DELTA I LÄSARUNDERSÖKNING OCH VINN ÖVERNATTNING I SAMBAND MED SUOMI-AREENA Hankentidningen gör en läsarundersökning för att få veta vad alumnerna tycker om innehållet i tidningen, och i vilken form läsarna i fortsättningen vill ha nyheter från Hanken. Svara på enkäten genom att scanna QR-koden här intill med din smarttelefon, eller gå till webbadressen hanken.fi/readersurvey. Enkäten är kort och det tar ca 5–10 minuter att svara på frågorna. Du kan svara på enkäten till och med den 24 mars. Bland alla som deltar i undersökningen lottar vi ut en övernattning i samband med Suomi-Areena i Björneborg den 18–19.7.2019.

L E DA R E N

Förändringens vindar som startskott för Hanken 110 år Den nya finansieringsmodellen för universiteten, som träder i kraft 2021, godkändes nyligen av statsrådet. Ändamålet med förändringen var att förenkla modellen, men man kan nog ifrågasätta ifall det målet nåddes. Den nya modellen införde exempelvis koeﬃcienter för examina beroende på när de avlagts, och delade upp strategifinansieringen i olika delar. Förenklingen av modellen skedde genom att stryka alla internationaliseringsindikatorer och föra in internationalisering i strategifinansieringen. Hanken har varit och är stark då det gäller internationalisering. Bland annat har vi infört som enda universitet i Finland en obligatorisk utlandstermin på kandidatnivån. Vi hoppas, och kommer att arbeta för, att Hanken även i fortsättningen får erkänsla och resurser för det gedigna arbete som görs. Trots förändringarna i finansieringsmodellen kan vi ändå konstatera att Hankens framtid ser ljus ut och att Hanken står på stabil grund. Tack vare förutseende verksamhets- och ekonomiplanering samt det stöd vi fått, bland annat genom våra medelinsamlingskampanjer, har vi en sund ekonomi och en stark balans att bygga vår framtid på. Men, trots att vi står starka behöver även Hanken förändras och utvecklas. Vi utvärderar kontinuerligt vår verksamhet och har under det senaste året gjort förändringar både i institutionsupplägget och i administrationen. På det här sättet bygger vi större kritisk massa då det gäller forskningen och satsar på våra styrkeområden, vilket är något som även ministeriet ålagt universiteten. Inom administrationen har antalet enheter minskat via sammanslagningar med målet att arbeta resurseffektivt, men med det främsta målet att öka samarbete och bryta ner silon i verksamheten. År 2019 har vi härmed utlyst som ett år av samarbete och innovation, inte minst för att fira att högskolan fyller ärevördiga 110 år i år. Året kulminerar i ett antal konstutställningar och evenemang på Hanken som ska fungera som inspiration för nytänkande i verksamheten och kreativitet i inlärningen. Jag hoppas att ni alla kan ta del i festligheterna i år på ett eller annat sätt för att fira vår fina handelshögskola. Jag vill också rikta mitt stora tack till alla er som jobbar och jobbat för Hanken, anställda, studerande och alla våra goda vänner. Speciellt vill jag rikta ett stort tack till vår långvariga styrelseordförande Björn Wahlroos som nyligen avgick, och önska vår nya styrelse med Jannica Fagerholm i spetsen välkommen. KA R EN SPENS, R EKTOR 4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Berghäll ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSRÅD Mira Aarnivuo Maria Backman Margareta Granholm Marlene Günsberg Jesper Haga Minna Kullas Charlotta Niemiestö Henrich Nyman Samuli Seppävuori Björn Sundell Camilla Wardi Johanna Wretdal OMBRYTNING Pia Pettersson ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hanken.fi/alumni eller kontakta alumnkoordinator Mira Aarnivuo tfn 050 552 7271 epost: mira.aarnivuo@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Hansaprint Oy, Åbo ISSN 17951534 (print) ISSN 2324075X (online) PÄRMFOTO Patrik Lindström PÅ BILDEN Jordan Lawrence och Hunh Duyen

Hankens nya styrkeområden är tvärvetenskapliga I december beslöt Hankens styrelse om nya styrkeområden för de följande fem åren. Att definiera styrkeområden är ett sätt för Hanken att visa vilka forskningsområden som högskolan är speciellt stark inom. De nya styrkeområdena har tydligare fokus än tidigare, säger prorektorn med ansvar för forskning.

HANKENS STYRKEOMRÅDEN 2019–2023 KONKURRENSANALYS OCH SERVICESTRATEGI Forskningen inom det här området fokuserar på företagsstrategier och på konsument och kundbeteende, med betoning på nya marknader med digitalisering och service.

ankens fyra nya styrkeområden är Konkurrensanalys och servicestrategi, Finansiering, redovisning och företagsstyrning, Ansvarsfull organisering och Att leda för tillväxt och välmående. De nya styrkeområdena har tydligare fokus jämfört med styrkeområdena för den föregående femårsperioden, säger Jaakko Aspara, som är prorektor med ansvar för forskning. – De förra styrkeområdena motsvarade namnen på institutionerna eller huvudämnena. Den här gången bestämde vi att områdena får vara tvärvetenskapliga, eller mer fokuserade delområden av våra huvudämnen eller institutioner, säger Aspara. Genom att definiera styrkeområden profilerar sig Hanken, styrkeområdena är forskningsområden som Hanken fokuserar på och där forskningen är i världsklass. Det ingår också i Hankens strategi att forskningen särskilt inom styrkeområdena ska vara banbrytande. Styrkeområdena visar tydligt för högskolans samarbetspartner vad Hanken satsar extra på.

INTERNATIONELL EXPERTPANEL EVALUERADE

Totalt anmälde nio forskningsgrupper sitt intresse för att bli nya styrkeområden. De här grupperna evaluerades av en internationell expertpanel som kom med en rekommendation om att fyra av de här skulle bli styrkeområden under följande femårsperiod. Det slutliga beslutet om styrkeområdena för åren 2019–2023 fattades av Hankens styrelse i december i fjol. Utöver profileringen har styrkeområdena också en betydelse för hur resurser kanaliseras inom Hanken i och med att styrkeområdena får en tilläggsfinansiering från bland annat Stiftelsen Svenska Handelshögskolan. Aspara vill ändå betona att det bedrivs mycket annan forskning inom Hanken, även om högskolan satsar lite extra på styrkeområdena under den följande femårsperioden. – Vi har försökt understryka att oberoende av vilka styrkeområdena är, så vill vi att alla nio forskningsgrupper fortsätter med sin framgångsrika forskning, säger Aspara.

FINANSIERING, REDOVISNING OCH FÖRETAGSSTYRNING Inom det här området undersöker forskarna hur förvaltnings och styrningssystem påverkar företagets investerings och finansieringsbeslut samt företagets långsiktiga lönsamhet. ANSVARSFULL ORGANISERING Ansvarsfull organisering avser forskning om hur samhälleliga aktörer, till exempel företag, organisationer och nätverk, organiserar sig för att uppnå förändringar för hållbar utveckling. ATT LEDA FÖR TILLVÄXT OCH VÄLMÅENDE Forskarna inom det här området fokuserar på ledning av mänskliga resurser och entreprenörskap, och intresserar sig framför allt för hur välmående kan ses som ett sätt för individen och hela organisationen att nå bättre resultat.

TEX T: CA MILLA BERGHÄ LL 5

”HANKEN ÄR FINLANDS FÖNSTER MOT NORDEN” Hankens nyvalda styrelseordförande Jannica Fagerholm ser med stor iver på sitt nya uppdrag, men är oroad över finansieringen i framtiden.

et är med stort engagemang som Jannica Fagerholm talar om sitt nya uppdrag som Hankens styrelseordförande för de kommande tre åren. Hon har redan suttit med i Hankens styrelse i tre perioder, de två senaste som viceordförande. Hon har också ansvarat för placeringsutskottet och för medelinsamlingskampanjen HANKEN RETURNS, så Hanken har varit en del av hennes vardag i många år. När hon nu axlar styrelseordförandeskapet efter Björn Wahlroos ser hon som sina främsta uppgifter att se till att det finns utrymme och resurser för att utveckla Hankens många styrkor. Fagerholm vill jobba för att Hanken ska vara ledande och internationellt

bärkraftig inom sina forskningsområden, och att undervisningen och undervisningsmiljön ska vara högklassig och stimulerande. – Vi ska också värna om vårt starka nätverk av alumner och donatorer, som ju är något unikt för Hanken. På många sätt är Hanken Finlands fönster mot Norden, och det är viktigt att vi kan fortsätta med den uppgiften och att vi har tillräckligt med resurser för det, säger Fagerholm.

FINANSIERINGEN DEN STÖRSTA UTMANINGEN

Framtiden kommer också med utmaningar för styrelsen under åren 2019– 2021. Under den förra treårsperioden har man skurit i hela universitetssek-

JANNICA FAGERHOLM » Hankens styrelseordförande 2019–2021. » Född: 1961. » Karriär: Vd för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse sedan 2010, innan det chef för SEB (Skandinaviska Enskilda Bankens) private bankingverksamhet i Finland. Har främst jobbat inom bank och försäkringsverksamhet med kapitalförvaltning och livförsäkring. » Övriga styrelseuppdrag: styrelsemedlem i börsbolagen Sampo, Kesko, och Teleste, styrelsemedlem i onoterade Eira sjukhus. Medlem i Svenska litteratursällskapets finansråd. » Utbildning: Ekonomie magister från Hanken 1986 med huvudämnet finansiell ekonomi, biämnet nationalekonomi. 6

torns finansiering, och den fasen hoppas Fagerholm att nu är förbi. Men nästa nedskärning står redan inför dörren, då en ny finansieringsmodell för universiteten ska tas i bruk år 2021. Den nya finansieringsmodellen drabbar på sikt Hanken hårt, enligt Fagerholm. – Vi har beräkningar på att ungefär 16 procent av Hankens totala finansiering kan falla bort i den här modellen. Det är ett stort bortfall på långt över två miljoner euro, i en budget som är 25 miljoner, säger Fagerholm. Lyckligtvis infördes i sista minuten en spärr som innebär att basfinansieringen kan sjunka endast med 3% per år, men den gäller bara åren 2021 och 2022. I den nuvarande modellen har internationalisering varit en betydande fak-

Jannica Fagerholm ser fram emot att leda arbetet i Hankens styrelse. FOTO: NIKLAS GERKMAN

tor i universitetens finansiering. Eftersom Hankenforskarna utmärkt sig i internationella forskningssammanhang, och högskolan har varit mån om att studenterna är verksamma utomlands genom internationellt studentutbyte, har Hanken klarat sig bra. Fagerholm är nu bekymrad över att internationella faktorer faller bort i den nya finansieringsmodellen. – Det är en stor utmaning för oss att se vad vi kan göra för att lappa det här bortfallet, säger Fagerholm.

FRAMGÅNGSRIKA HANKEITER UTOMLANDS GLÖMS BORT

Ett annat problem, som Fagerholm påpekar att redan finns i den nuvarande finansieringsmodellen, är att universi-

teten premieras och finansieras utifrån hur väl de studerande sysselsätts när de blir färdiga. Poängen är bra, men problemet är att modellen inte alls beaktar dem som får jobb utomlands, och hankeiter är eftertraktade utanför Finlands gränser. – Vi ska vara stolta över att våra välutbildade hankeiter får jobb utomlands. På sikt gagnar det hela Finlands ekonomi, då många av dem senare återvänder med värdefulla erfarenheter. Också de som stannar ute kommer sannolikt att vara med och fatta beslut som kan vara till nytta för deras gamla hemland, säger Fagerholm. Fagerholm anser också att det är viktigt att fortsätta jobba för att de internationella studenter som väljer

Hankens magisterutbildning ska ha större möjligheter att få jobb i Finland. – Vi behöver verkligen den sakkunniga arbetskraften i vårt land, säger Fagerholm. Trots utmaningarna är Fagerholm optimistisk inför uppdraget att leda styrelsen de kommande åren. – Jag ser på styrelseordförandeskapet med stor iver, det är ett stort ansvar och jag är mycket tacksam för den här utmaningen. Vi har en nyvald styrelse som är mångsidigt sakkunnig och på ett bra sätt representerar både det externa samhället och den kunskap som finns inom Hanken, så ser jag med tillförsikt fram emot arbetet, säger Fagerholm. CA MILLA BER G HÄL L 7

BJÖRN WAHLROOS ÅTERVÄNDER ALLTID TILL HANKEN Efter nästan 10 år som styrelseordförande för Hanken har Björn Wahlroos gett över klubban till Jannica Fagerholm. Under den här tiden har Hanken fått en stabil ekonomi, och det är tack vare alumnerna, säger Wahlroos.

jörn Wahlroos var Hankens styrelseordförande i tre perioder, åren 2010–2018, och utöver det under hösten 2009. När han blickar tillbaka över de här åren anser han att styrelsens viktigaste jobb har varit att få ekonomin på fötter. – Hanken har blivit en rik högskola och har cirka 200 miljoner euro i kapital. För tio år sedan när den nya universitetslagen trädde i kraft hade vi i praktiken ingenting. De här pengarna garanterar kvalitet på kort sikt och beständighet på lång sikt, säger Wahlroos.

ALUMNERNAS FÖRTJÄNST

Det är tack vare alumnerna som Hanken har lyckats åstadkomma en stabil ekonomi, säger Wahlroos. Den första medelinsamlingskampanjen, Hanken 100, var den som vände allting. Då samlades det in nästan 16 miljoner euro,

och Hanken fick en stor motfinansiering av staten. – Hanken har en unik krets alumner. Deras familjer, familjestiftelser och alumnerna själva både kan och vill kontribuera väldigt mycket, säger Wahlroos. Också resultatet från den andra medelinsamlingen, HANKEN RETURNS, bidrog till den goda ekonomin, liksom det att affären där Hanken köpte sina egna fastigheter blev bra. I och med att ekonomin står på en stabil grund ser Wahlroos tryggt på Hankens framtid. – Alla de här sakerna ihop har gjort högskolan till en ekonomiskt mycket stabil enhet. Det är klart att vi är kritiskt beroende av vår största finansiär, staten, men det faktum att vi har ett så stort kapital betyder att vi har en rörelsefrihet som knappt någon annan högskola har.

BJÖRN WAHLROOS »» Hankens styrelseordförande 2009–2018. »» Född: 1952. »» Andra styrelseuppdrag: Är styrelseordförande för Sampo, UPM-Kymmene och Nordea. »» Karriär: Har jobbat inom finansbranschen, var vd för Sampo fram till år 2009. Innan det har han varit vd för investeringsbanken Mandatum, jobbat inom Föreningsbanken och varit professor i nationalekonomi vid Hanken. Han har också varit gästprofessor i USA vid Brown University och Northwestern University. »» Utbildning: Ekonomie magister från Hanken 1975 med huvudämnet allmän företagsekonomi, doktorerade 1979 inom allmän företagsekonomi. 8

HANKEN EN DEL AV LIVET

När Wahlroos får en fråga om sitt bästa minne från tiden som styrelseordförande blir han fundersam en stund. Sedan svarar han att det hänger ihop med den första medelinsamlingskampanjen, som pågick åren 2009–2011 i samband med att Hanken fyllde hundra år. – Jag tror nog att det är festen när vi hade slutfört Hanken 100. Den var så unik, det var sån eufori, det var så fint. Där var fullsmockat på högskolan, och alla hade bidragit, säger Wahlroos. Wahlroos kommer inte att försvinna någonstans från Hanken, även om han nu gett över styrelseordförandeposten. – Jag har sagt att jag kommer att finnas tillgänglig om det finns något jag kan hjälpa med. Och det kommer det säkert att finnas, åtminstone i termer av att komma och prata och ge lite pengar och sådant också framöver, säger Wahlroos skämtsamt. Wahlroos har utöver styrelseordförandeskapet studerat, doktorerat och jobbat vid Hanken. Han har också engagerat sig i stiftelsen och fått flera utmärkelser för sina insatser vid Hanken. För att beskriva vad Hanken betyder för honom personligen hänvisar Wahlroos till den amerikanska författaren Kurt Vonnegut och ett uttryck som Vonnegut har skapat, wampeter. Det innebär att livet kretsar kring någonting. – Hanken är min wampeter. Hur jag än går i olika riktningar så kommer jag alltid tillbaka till Hanken. Och det är ingen dålig grej, det är jättebra! CA MILLA B E R G HÄL L

Under de år som Björn Wahlroos var Hankens styrelseordförande har högskolan fått en stabil ekonomi. FOTO: NIKLAS GERKMAN

Hela gruppen med lärare, studenter och jurymedlemmar efter avklarad kurs. Kim Lindholm från HKScan längst till vänster, och bredvid honom professor Kristina

RIKTIGA UPPDRAG GER FÖRSMAK Under en projektkurs i marknadsföring i höstas fick studerande på magisternivå skapa nya sätt att nå kunder för livsmedelsföretaget HKScan. Att lösa riktiga problem är motiverande för studenterna, ger variation i undervisningen och ger företaget nya insikter.

Kristina Heinonens projektkurs får studenterna jobba med verkliga utmaningar som företagen har i det dagliga affärslivet. De får lära sig projektledning, att skapa koncept som bygger på forskning och undersökning kring marknaden och lära sig att presentera sin lösning. – Att jobba med en konkret produkt för ett riktigt företag gör undervisningen varierande, och studenterna får lära sig att tillämpa vetenskaplig kunskap i praktiken, säger Heinonen som är professor i marknadsföring.

KONKRET UPPGIFT ATT LÖSA

Utgångspunkten i kursen är ett problem som företaget har funderat på. Studenterna hittar på innovativa och lite annorlunda lösningar till proble10

met. Under hösten 2018 fick studenterna i grupper fundera på nya distributionssätt för livsmedelsföretaget HKScans färdiga måltider. Uppgiften för kursen utvecklade Heinonen i samarbete med HKScan, och i kursen ingick också ett studiebesök till HKScan i Vanda. Kursen avslutades med att studenterna fick presentera sina idéer inför en jury, som bestod av akademiska experter och representanter från HKScan och företagets reklambyrå. Samarbetet i projektkursen har också gett företaget nya insikter, säger Kim Lindholm som är ansvarig för koncept och varumärken vid HKScan. – Som helhet var det intressant för oss att se hur studerande ser på måltider och vad de tänker på när de funderar på en måltid. Det var också den

insikten vi ville ha – hur våra nutida, men också framtida konsumenter ser på måltider och vilka alternativ de överväger, säger Lindholm.

ANVÄNDBARHET OCH TILLÄMPNING BLAND KRITERIERNA

Juryn bedömde gruppernas presentationer enligt hur innovativa gruppernas idéer var, hur användbara de var och hur lätt de kunde tillämpas, och om den lösning gruppen presenterade löser det problem som studenterna hade fått i uppgift att lösa. Den vinnande gruppen bestod av Konsta Tastula, Álvaro Perez, JanHenrik Stecker, Stijn Boon och Renata Ali-Raatikainen. Enligt gruppen var arbetsinsatsen i den här kursen lite större än i andra kurser, men de kände

Heinonen.

AV ARBETSLIVET – Uppgiften i kursen är en konkret övning och man får uppleva hur det skulle vara i arbetslivet också, säger Tastula.

HÖG KVALITET PÅ STUDENTERNAS ARBETEN

Gruppen med Stijn Boon, Álvaro Perez, Konsta Tastula, JanHenrik Stecker och Renata AliRaatikainen pitchar sin idé inför juryn.

också att kursen var mer motiverande. De lärde sig även att använda teorier i praktiken under kursen. – Det handlade om att planera marknadsföringsstrategier, sådant som vi på ett sätt kunde sedan tidigare, men

nu måste vi klä strategierna i ord och placera dem i en verklig kontext, säger Álvaro Perez. Det är också värdefullt att lära sig hur man jobbar i verkligheten, tycker de studerande.

En idé som blir till under en projektkurs kan bli en riktig lösning för ett verkligt problem hos företaget, säger Kim Lindholm från HKScan. – Absolut, det var en utgångspunkt för hela projektet. Vi ville ha någonting som vi kanske förverkligar. Vi kanske plockar russinen ur kakan, flera grupper hade detaljer som vi gillade och ansåg vara intressanta, säger Lindholm. Trots att en grupp utsågs till vinnare, poängterar Lindholm att kvaliteten i alla grupper var väldigt bra. – Vi diskuterade flera gånger inom juryn att kvaliteten på gruppernas jobb var högklassig, både innehållsmässigt och utseendemässigt, säger Lindholm. TEX T OCH FOTO: CA MILLA BERG HÄL L 11

Virpi Sorsa och Jouni Virtaharju forskar i Helsingfors stads organisationsreform.

FORSKARE SER HELSINGFORS STAD MED NYA ÖGON Virpi Sorsa och Jouni Virtaharju undersöker hur anställda inom Helsingfors stad har upplevt organisationsreformen som genomfördes för knappt två år sedan. De erbjuder staden verktyg att förstå förändringen på ett sätt som siﬀror inte kan mäta.

ommaren 2017 införde Helsingfors stad ett nytt ledarskapssystem och ny organisationsstruktur. I reformen fick staden en borgmästare i stället för stadsdirektör, och de tidigare förvaltningarna och aff ärsverken slogs ihop till fyra sektorer med olika servicehelheter. När organisationsreformen och det nya ledarskapssystemet nu ska utvärderas, kommer två forskare från Hanken att bidra med ett etnografiskt forskningsprojekt. Virpi Sorsa och Jouni Virtaharju, som är forskardoktorer inom ämnet företagsledning och organisation, forskar i hur människorna som jobbar inom staden har upplevt reformen. – Vi ser rutinerna med nya ögon. Tanken är att vi ska förstå de anställdas vardag, och vilka typer av problem eller vilka fenomen de jobbar med varje dag, säger Virtaharju. 12

I sin undersökning observerar Sorsa och Virtaharju de anställdas vardag inom två av stadens sektorer, kultur- och fritidssektorn och stadsmiljösektorn under två års tid. De börjar från ledningsgrupperna och går sedan vidare till servicehelhetsgrupper och djupare in i organisationen. I praktiken går det till så att Sorsa och Virtaharju sitter med på ledningsgruppsmöten och styrelsemöten, läser stadens intranät och talar med de anställda i organisationen. – Vi lyssnar, observerar, skriver anteckningar och använder bandspelare för att samla in material. Och vi dricker mycket kaffe med stadens administration, säger Virtaharju.

ETNOGRAFI OVANLIGT INOM ORGANISATIONSFORSKNING

Enligt Virpi Sorsa är det inte så vanligt inom organisations-

Petra SundNorrgård är professor i handelsrätt. FOTO: CAMILLA BERGHÄLL

BOKTIPSET

forskning att använda sig av etnografisk metod, det är vanligare att man gör intervjuer eller enkätundersökningar. Dels handlar det om att det kan vara svårt att få vara med under ledningens möten i företag. – Det är svårt att få tillgång till ledningsgrupper och att få använda bandspelare. Därför är det ovanligt i företagsledningsforskning, säger Sorsa. En annan orsak är enligt Sorsa att man inom organisationsforskningen traditionellt tänker att fakta är siff ror. Inom den etnografiska forskningen är däremot utgångspunkten inte siff ror, i stället gör man observationer och bygger upp förståelsen kring det.

FORSKARNA ERBJUDER STADEN INSIKT

Med organisationsreformen ville staden skapa en smidigare organisation och bli mer invånarfokuserad. Man ville också göra beslutsprocesserna snabbare och smidigare. Sorsa och Virtaharju ska presentera sin slutrapport för Helsingfors stad i slutet av 2020. Avsikten med deras forskning är ändå inte att berätta för staden om man inom staden har uppnått sina mål eller inte, utan de ska hjälpa staden att göra bedömningen själv. – Vi kan erbjuda dem en uppfattning om vad som har hänt efter organisationsförändringen. Vi ger dem en bredare och djupare bild så att de kan reflektera över hur de har nått målet, säger Sorsa.

Jag tycker om att läsa, gå på teater och se TVserier. Ibland finns en koppling mellan dessa intressen, vilket gäller för de två böcker som jag har valt att diskutera här. Den första boken är Margaret Atwoods dystopi The Handmaid’s Tale från år 1985 som Norstedts år 2017 gav ut i en reviderad översättning av Maria Ekman. Jag läste denna skrämmande Tjänarinnans berät telse efter att ha sett serien med samma namn på HBO Nordic. Den handlar om ett USA som, plötsligt och våldsamt, förvandlas till fundamentalkristna Gilead. I Gilead berövas kvinnor i fruktsam ålder sin frihet och utnyttjas som tjänarinnor: i hopp om att råda bot på barnbristen våldtas de av anförarna i den bisarra, månatliga ceremonin där även anförarnas hustrur deltar. Huvud person är tjänarinnan Offred, som har skiljts från sin dotter, och som kämpar för att bli fri. Boken är upprörande, tänkvärd och välskriven – och svår att lägga ifrån sig. Den andra boken är Marcus Groths Om vänskap, hundar och glädjen över att kunna andas, som gavs ut av Förlaget år 2018. Groth skriver öppet och uppriktigt om sitt liv. Bokens inledning är stark: ”Jag har varit deprimerad under en tredjedel av mitt liv. 23 år, 3 månader och 19 dagar för att vara exakt. Det började när jag var 9 år, 4 månader och 10 dagar. Det var då min mamma dog på canceravdelningen på Mejlans sjukhus.” Senare framgår det att hans pappa dog för egen hand kort därefter. Groth skriver om ångesten, som han tidigt märkte att försvann för en stund när han stod på teaterscenen. Han skriver också om sin stora aptit på kvinnor, sina skulder, och sitt liv som pappa.

T EXT & FO T O : CAM ILLA BERGHÄ LL 13

Anu Helkkula hjälper i forskningsetiska frågor.

Tänk på etiken redan i början av forskningsprocessen I värsta fall kan det hända att ﬂera års arbete går förlorat om man inte har funderat på de etiska aspekterna, säger Anu Helkkula som är forskningsetisk stödperson vid Hanken.

edan 2018 har Hanken haft en egen forskningsetisk stödperson, Anu Helkkula. Henne kan man kontakta när man funderar på frågor som gäller etik och god vetenskaplig praxis i sin forskning. Enligt Helkkula borde alla som bedriver forskning på någon nivå, från kandidatnivå till postdoktoral nivå, fundera på etiska aspekter. Etiken ska vara närvarande i hela processen, från att skriva forskningsplan till insamling och bearbetning av material och publicering av resultat. Inom vissa forskningsområden behöver man vara extra uppmärksam. – Till exempel är det viktigt att behålla informantens integritet, så att det inte går att känna igen informanten ur forskningsmaterialet. Därtill är allt som gäller barn och hälsovård frågor som kräver att man noggrant funderar på etiken, säger Helkkula.

FLEST TVISTER OM FÖRFATTARSKAP

Den nationella Forskningsetiska delegationen (TENK) har utbildat forskningsetiska stödpersoner sedan 2017, och enligt delegationen ska varje universitet ha en forskningsetisk stödperson. På det sättet ska det vara lätt för alla som forskar att få information om forskningsetik, eftersom alla inte känner till de gemensamma spelreglerna när det gäller god vetenskaplig praxis. – Enligt TENK handlar de flesta tvister om författarskap, 14

om vem som har varit medförfattare i en vetenskaplig artikel, och på vilket sätt, säger Helkkula. Om man är flera som samarbetar om att skriva en artikel rekommenderar Helkkula att man kommer överens om arbetsfördelning och regler på förhand, och gärna skriftligt. Det gäller att avtala om vem som är första författare, andra författare och så vidare, och om vem som har rätt att använda data som har samlats in.

VISSA FORSKNINGSOMRÅDEN KRÄVER ETIKPRÖVNING

Helkkula betonar att alla som forskar borde läsa de anvisningar för forskningsetik som finns på Forskningsetiska delegationens webbplats, www.tenk.fi. Hanken har också interna anvisningar, och i vissa fall kan man behöva begära ett utlåtande om etikprövning av Hankens forskningsetiska kommitté innan man sätter igång med sitt forskningsarbete. Det innebär att forskningsetiska kommittén bedömer forskningsprogrammet på förhand. Under 2019 utarbetar TENK också nya anvisningar för förhandsprövning inom humanistisk forskning, och de anvisningarna kommer även att gälla forskning vid Hanken. Dessutom brukar vetenskapliga tidskrifter inom vissa forskningsområden, till exempel hälsovård, kräva att man alltid har begärt en etikprövning innan man inleder forskningsarbetet. Om man då inte har gjort det finns det en risk att man inte kan använda insamlad data. – I värsta fall har man kanske jobbat för något i ett, två eller tre år, men kan inte använda det alls, säger Helkkula. TEX T OCH FOTO: CA MILLA B E R G HÄL L

KO LU MN

Digitaliseringen ställer nya krav – också på ekonomutbildningen

”D

igital disruption” avancerar och cirka en tredjedel av den genomsnittliga industrins digitaliseringsbara funktioner har redan digitaliserats. Digitalisering ändrar konkurrensdynamiken och idag är de största konkurrenterna ofta externa, globala konglomerat-jättar (till exempel Amazon, Google, Alibaba, Apple) som opererar breda digitala ekosystem. Digitaliseringens frukter tenderar främst plockas av kunderna i form av lägre priser och förbättrad kundupplevelse. Lejonparten av återstoden av de – oftast – rejält magrare vinstmarginalerna går till de stora och djärva ”first-movers”. Till råga på allt kommer nya, aggressiva och specialiserade små aktörer på arenan med en digitaliserad businesslogik, som utmanar traditionella företag med gammalmodiga strukturer. Innovationstakten är snabb, vilket sätter de etablerade företagens omstruktureringsförmåga på prov. Att bygga digitala produktoch kundplattformar kräver ofta storskaliga och modiga investeringar i digitalt teknologiskt kunnande och personal. Risken att misslyckas är stor, men att endast lappa på existerande businessmodeller med ett digitalt ytlager räcker inte. Företag med alltför försiktigt grepp riskerar marginalisering. För en handelshögskola innebär den turbulenta ekonomiska omgivningen stora möjligheter och samtidigt egna digitaliseringsutmaningar. Arbetsfördelningen och -bilden ändras och nya kompetenser och sätt att organisera arbete krävs. Företagsstrategi som bygger på digitala lösningar kräver snabb reaktionsförmåga och vilja att experimentera. När man lanserar nytt går man ut med pilotversioner för att snabbt lära sig och fortsätter samtidigt utvecklingen. Misslyckade satsningar kan återtas kvickt. Snabb

reaktionsförmåga kräver decentraliserat, självstyrande specialist-teamarbete nära kritiska kontaktytor: kunder, leverantörer, samarbetspartners. Digitalisering expanderar kolossalt den tillgängliga informationen. Hantering av ”big data” som företagens digitaliseringssatsningar ger upphov till kräver teamarbete mellan informationsteknologer, databasexperter och data-analytiker med mera. Ekonomers roll blir framför allt att ge sammanhang och riktning åt det tekniska utvecklingsarbetet. De nya tekniska digitala kompetenserna är en nödvändighet för de flesta företagen, men alla behöver inte bli programmerare eller datasystemspecialister. Förståelse för konkurrensdynamik, ekonomiska modeller, företagsstrategi och lönsamhet behövs också mer än någonsin. Hurdan utbildning behöver den framtida ”digitala företagsledaren” från Hanken? Framförallt i början av karriären behövs kunskaper i att använda digitala verktyg till att hantera problem med växande datamängder av olika slag. Förmåga att också vid behov skapa själv ger bättre förutsättningar att kunna erbjuda realistiska, förverkligbara idéer och lösningar. Hanken satsar kontinuerligt på nya inlärningsmetoder och utvecklar utbildning i användning av digitala verktyg. Som prorektor för fortbildning och externa relationer är det spännande att jobba precis på kontaktytan då våra studenter lämnar Hanken och blir alumner i näringslivet. Att våra alumner blir framgångsrika även i fortsättningen är bästa reklam och förtroendekapital för Hanken. A ND ER S LÖFLUND Ä R PR OREKTOR MED A NSVA R FÖR FORTBILD NING OCH NÄ R INGSLIVSR ELATIONER OCH PROFESSOR I FINA NSIELL EKONOMI 15

Pingis Hadenius föreläste under VIPseminariet på Hanken i Vasa i november.

FOTO: MIKAEL NYBACKA

PINGIS HADENIUS I VASA:

“DET ÄR JAG SOM KOMMER MED DE KNASIGA IDÉERNA” Pingis Hadenius, 40, har på kort tid byggt ett aﬀärsimperium med Isabella “Blondinbella” Löwengrip. Det är Pingis som kommer på de galnaste idéerna – som att klona Isabella. Måndag: Vasa. Onsdag och torsdag: London. Måndag: New York. Pingis Hadenius, 40, är alltid på väg någonstans. – Jag reser varje vecka. Det står alltid en väska packad hemma. Det är mycket lanseringar utomlands nu, framför allt i USA och Australien men också i Europa. Hon har besökt Helsingfors tidigare, men aldrig Vasa. – Men Isabella har ju varit här förut, så det är väl på tiden att jag också kommer hit. 16

Den som läser Isabella “Blondinbella” Löwengrips blogg är också välbekant med Pingis Hadenius. De träffades över en lunch för några år sedan. Då var civilekonomen Pingis 33 år och jobbade som publisher, men sade upp sig för att bli entreprenör och skriva en bok om privatekonomi med Isabella. – Många startar bolag sent, när de är mellan 35 och 50. Sedan finns det sådana som börjar väldigt tidigt. I mitt fall hade jag byggt upp en personlig trygghet, så jag vågade ta risken. Dessutom hade jag sparat pengar så jag visste hur länge jag skulle klara mig.

Hur stor del har Isabella Löwengrip som varumärke haft för er framgång? – Många tror att vi skulle kunna sälja snö på Island bara Isabella marknadsför det. Men det ligger mycket mer strategi bakom än så. Isabella Löwengrips viktigaste uppgift är att upprätthålla en direktkontakt till kunderna via sina sociala medier. – Med henne har vi en stor influencer internt som kan mediekommunikation. Det är jätteviktigt för oss, för då kan vi ta reda på vilka produkter och tjänster våra konsumenter vill ha. Genom sociala medier får vi in väldigt mycket data över vilka produkter vi ska utveckla eller sluta att producera.

JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET ÄR VIKTIGT

I november vann Nordic Tech House – startupfabriken som Pingis och Isabella är medgrundare till – ett jämställdhetspris på Considgalan i Stockholm. Jämställdhetstänket är viktigt för att bolagen ska fungera, säger Pingis Hadenius. – Jag försöker kämpa för att få in fler män i Löwengrip för jag märker att vi får bättre resultat då och organisationen mår bättre. På samma sätt är det viktigt att få in fler människor som inte är svenska, i alla bolag är det bra att ha en mix av kön, ålder och kulturell bakgrund. De senaste åren har Löwengrip också anställt flera äldre chefer – vice vd:n Jeanette van Reis fyller snart 70. – Vi har fått många goda vitsord för att vi har anställda i så olika åldrar – 19 till 70. Jämställdhet och jämlikhet är viktigt för medarbetarna och ger även en viktig signal utåt om att vi är öppna. SOFIA NYG ÅR D

SAMARBETE MED ÖMSESIDIG RESPEKT

I dag driver de skönhetsbolaget Löwengrip tillsammans. Pingis är vd, Isabella är kreativ chef. Det fungerar bra. – Vi har så olika roller. Jag brukar beskriva det som att vi dribblar en boll parallellt framåt. Var och en gör sin sak och så stämmer vi av en gång i veckan. Vi lägger oss aldrig i vad den andra gör. Den ömsesidiga respekten är en stor orsak till att tillväxten har gått snabbt. – Vi backar upp varandra till hundra procent. Det är väldigt viktigt, särskilt med tanke på hennes utsatta roll. Det hade inte fungerat om jag försökt konkurrera med henne. Pingis Hadenius pratar mycket om Isabella Löwengrip. Det skiljer tolv år mellan dem. Trots det är det Pingis som gasar medan Isabella hellre bromsar. – Man tror nog att jag är lugnare bara för att jag är äldre, men jag är en tillväxtmotor. Det är faktiskt jag som kommer med de knasiga idéerna. En av dem är att utveckla en klon. Gabrielle Löwengrip är den digitala versionen av Isabella Löwengrip. Det är en influencerrobot som ska hjälpa till att marknadsföra Löwengrip i New York.

PINGIS HADENIUS » 40 år. » Civilekonom och journalist. Har bland annat jobbat som aktiemäklare, analytiker och chefredaktör. Vd för skönhetsbolaget Löwengrip, som hon grundade med Isabella Löwengrip. Det bolaget upptar mest av Pingis Hadenius tid. Det är också det enda operativa uppdraget hon har. » Förutom det sitter hon med i styrelsen för skoföretaget Flattered och för startupfabriken Nordic Tech House, som hon och Isabella Löwengrip var med och grundade. » Tillsammans har bolagen kring 75 anställda och omsätter runt 150 miljoner kronor. 17

» Föreläste på Hanken i Vasa den 26 november 2018.

Duyen Huynh has digital expertise that KPMG’s Sonja Manninen had been looking for. For Huynh, this eventually led to a traineeship at the company. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

FOREIGN TALENT FOR FINNISH COMPANIES By matching foreign students with mentors at local companies, the Hanken International Talent initiative is a win-win for business in Finland.

uyen Huynh from Vietnam came to Finland in 2015 to do a degree in Quantitative Finance at Hanken. An expert in modelling financial-market data for the trading of options and derivatives, Huynh had been concerned about finding a job in Finland after completing her studies in 2017. This changed when she was introduced to Hanken International Talent (HIT), an initiative that connects the university’s high-performing foreign students with mentors at Finnish companies looking for international expertise. “When I started my Master’s degree at Hanken, I was already wondering what I would be able to do afterwards, as many people had told me that it’s diﬃcult to find a job in Finland,” she says. “So Hanken International Talent came along at the right time and helped me a lot.” Through the HIT initiative, Huynh found an on-the-job mentor at KPMG Finland, which eventually led to a traineeship role with the company. Today, she uses her coding skills

to help KPMG grow its automation and machine learning initiatives, developing new technologies that both improve internal processes and can be sold on to customers.

INTERNATIONAL TALENT, LOCAL OPPORTUNITIES

Huynh’s concerns about finding a job are shared by many foreigners living in Finland. Language and cultural barriers can be diﬃcult to overcome, and foreigners may lack the informal connections and job-market exposure that can lead to employment. Hanken is tackling this challenge head on with HIT, an initiative that has been running since 2017. Guided by a personal mentor at participating companies, students experience professional development and personal growth in parallel to their studies, while the companies benefit from the students’ skillsets and international perspective. HIT is now well established at Fazer, KPMG, PWC, Stora Enso, Wärtsilä and several other companies.

“Fazer’s decision to engage with HIT was specifically related to its commitment to increase university partnership,” says Lawrence. “It’s all part of the company pushing itself in a more international direction, and becoming more youthful and connected.” Lawrence’s mentor at Fazer was the company’s Head of Digital Transformation, Juho Friberg. He saw HIT as a way to both bring fresh thinking and an extra pair of hands into his team. “I needed someone to start working on a specific project, so I met with Jordan and the fit seemed really good right from the start,” says Friberg. “HIT is a great way to get new insights and ideas, as well as concrete help in actual daily work and projects.”

WORKING WHILE STUDYING

Jordan Lawrence found a mentor at Fazer through Hanken International Talent. He soon got a traineeship at the company and is now also writing his thesis for Fazer. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

In their first year at participating companies, HIT students typically work with their mentors to set up a two-year plan. On-the-job training takes the student into the second year, which is often centred around Master’s thesis planning and execution – bringing value to both the student and the participating company. “HIT is an excellent initiative, especially when it comes to recruiting students with digital expertise,” says KPMG’s Manninen. “The collaboration with Hanken has always been really smooth, and we’ll certainly continue to be involved.” A ND R EW FLOW ER S

Sonja Manninen, Head of Talent Acquisition at KPMG Finland, sees HIT as one of the ways to bring in expertise the company is not able to find in the Finnish workforce. “We decided to get involved because today’s business environment requires a versatile talent base,” she says. “Diversity brings different kinds of knowledge into the company and enables everyone to learn something new.” “We have a huge trainee programme that has been running for more than ten years. But it was through HIT that we hired Duyen, one of our first international trainees.”

FROM DETROIT TO HELSINKI

Jordan Lawrence, from the US city of Detroit, is another HIT success story. He moved to Finland in 2017 when his American wife was offered a job in Helsinki. Lawrence was soon accepted at Hanken for a Master’s Degree in Business Administration, but also had concerns about finding a job in Finland. “Many of my American friends here have had a hard time finding work, so I was very worried about it,” he says. “But during the HIT launch at Hanken two years ago I met with a few different companies and was then offered a job at Fazer.” While the HIT mentorship program does not guarantee employment at participating companies, in Lawrence’s case it quickly led to a job as a trainee in the Finnish confectionary giant’s digital transformation team. Projects he’s worked on include the use of digital tools to improve supply-chain traceability and transparency, and looking at ways to increase collaborative methods inside the organization.

Juho Friberg was Jordan Lawrence’s mentor at Fazer. “Hanken International Talent is a great way to get new insights and ideas,” he says. FOTO: CAMILLA BERGHÄLL

PA RTNER S I DA N

Waselius & Wist vill samarbeta med uppstartsföretag Administrativ direktör Jonna BäckströmSuikki, advokat Kim Ekqvist, advokat Fredrik Lassenius och advokat Christoffer Waselius vid Waselius & Wist ser fram emot att samarbeta med unga entreprenörer.

röskeln för att kontakta en advokatbyrå kan vara hög för uppstartsbolag, och det vill Waselius & Wist råda bot på, berättar Fredrik Lassenius, Christoffer Waselius, Jonna Bäckström-Suikki och Kim Ekqvist vid advokatbyrån. – Ofta har uppstartsföretag andra businessproblem och tekniska problem som man måste lösa, och då kanske man struntar lite i den juridiska sidan. Detta kan stå sig dyrt och bli besvärligt i ett senare skede, så då är det bra att få juridisk rådgivning från början, säger Fredrik Lassenius som är partner vid firman. Advokatbyrån Waselius & Wist är grundad 1997. Firman är specialiserad på affärsjuridik, och jobbar bland annat med företagsköp och tvister, arbetsrätt och skatter. Waselius & Wist har främst etablerade industrikunder, och vill nu få en insyn i uppstartsvärlden och samarbeta med unga entreprenörer. – Samtidigt kan vi också dela med oss av vår erfarenhet

Hanken har fått ett nytt partnerföretag i advokatbyrån Waselius & Wist. I samarbete med Hanken Business Lab vill Waselius & Wist göra det lättare för uppstartsföretag att komma i kontakt med juridiska tjänster redan i början av entreprenörskapet. av vad utländska köpare eller finansiärer vill se i de här bolagen, och ge den informationen till bolagen i Business Lab, säger Lassenius. Samarbetet med Hanken Business Lab kommer bland annat att innefatta seminarier med innehåll som entreprenörerna upplever att de behöver veta mer om. Waselius & Wist erbjuder också företagarna möjlighet att själva kontakta advokatbyrån. Waselius, Lassenius och Ekqvist besökte Hanken redan i höstas för ett seminarium med utvalda deltagare från Business Lab, och ser fram emot att fortsätta samarbetet. – Det var häftigt att se energinivån som fanns bland entreprenörerna – idéerna flög från höger och vänster, och man såg den där viljan att hitta den rätta idén och bygga upp sitt eget bolag. De var motiverade och inspirerade, säger Ekqvist. TEX T OCH FOTO: CA MILLA B ER G HÄL L

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI Hanken Partner

Hanken Branding Partner

Hanken Non-Profit Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Näringslivsplanerare Nikoline StenmanMöller, 040 352 1380, nikoline.stenmanmoller@hanken eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi 20

PÅ J OB B

DET HÄR GJORDE VI... HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet har varit. Den här gången träffar vi Jessica Kock och Rudi Skogman. FOTO: MICHELL E H ÄGGL UND , K AAP O K AM U

Jessica Kock

Rudi Skogman

Jessica Kock jobbar med processutveckling på Wärtsilä Marine Business. Hennes titel är Operational Excellence Specialist på avdelningen Exhaust Treatment, där man jobbar med produkter och lösningar för avgasrening. Kock utexaminerades 2018 från Hanken i Vasa med huvudämnet företagsledning och organisation. På Wärtsilä går hennes arbete ut på att utveckla arbetsprocesserna för att göra arbetsflödet smidigare. Under den senaste månaden på jobbet har hon varit med om att starta nya utvecklingsinitiativ. – Vi går igenom hur processens alla steg ser ut i verkligheten tillsammans med teammedlemmar och chefer. Sedan identifieras de steg som kan förbättras, och tillsammans funderar vi på lösningar som passar just det teamet, säger Kock. Att planera utvecklingsarbete hör till det dagliga arbetet för Kock. Bland annat jobbar hon med att visualisera arbetsprocessen i programmet Microsoft Visio. – På det här sättet kan man se alla steg som finns i processen. I en bild som jag jobbade med i dag har vi visualiserat aktiviteter som förhindrar flödet i processen. Vi använder sedan bilderna som hjälp när vi prioriterar vårens utvecklingsaktiviteter, säger Kock. Kock arbetar med flera utvecklingsinitiativ samtidigt, och för en ständig dialog med de personer som deltar i initiativen. – Så det är mycket utveckling – jag håller koll på det mesta av den utveckling som händer i hela företaget för att veta vad min avdelning borde ta del av och vad kan vi ha nytta av, säger Kock. Kock samlar in kollegernas idéer till förbättrade processer och drar därefter igång utvecklingsarbetet. Det bästa med jobbet är enligt Kock att hon lär sig mycket hela tiden. – Jag tycker om det att jag jobbar med tekniskt orienterade människor, de har en helt annan kunskapsbas än jag själv har. Jag tycker om hur man kan kombinera de två för att nå resultat, säger Kock.

Rudi Skogman är vd och en av grundarna vid bostadsförmedlingsföretaget Blok. Företaget grundades i januari 2017. Idén med Blok är att företaget sköter allt annat i samband med försäljningen, förutom visningen som försäljaren sköter själv. – Vi är ett uppstartsföretag som automatiserar bostadsförmedling. Vi sköter allt pappersarbete, alla foton, marknadsföring och all budgivning via vår webbplattform. Och vi tar ett mycket lägre arvode än traditionella mäklare tar, säger Skogman, som utexaminerades från Hanken i Helsingfors 2012 med företagsledning och organisation som huvudämne. Blok har vuxit från 70 sålda lägenheter 2017 till 700 sålda lägenheter under 2018, berättar Skogman. I december deltog han i Slush för att bland annat träffa investerare och under den senaste månaden har han också rest till Stockholm och London i samma syfte. – Vi håller på med en ny finansieringsrunda, så nästan hela min tid har gått åt till att diskutera med investerare. Jag har också anställt en medarbetare under den här tiden, säger Skogman. För Skogman innehåller en vanlig arbetsdag väldigt mycket e-post, ett eller två möten och några Skypesamtal med olika parter. Han läser också dagligen för att hålla sig uppdaterad med vad som händer i uppstartsvärlden. – Jag läser ganska mycket olika bloggar och nyheter från den här världen. Administrativa uppgifter hör också till dagen, jag sköter fortfarande alla HR-grejer, och jag beställer alla datorer och sådant, säger Skogman. Enligt Skogman har det varit både spännande och krävande att grunda eget. För att vara företagare tycker han ändå att han har stött på överraskande lite motgångar. Det han inte tycker om med sitt jobb är att säga upp anställda. – Som tur är har jag inte behövt göra det särskilt ofta. När man grundar ett företag kommer man inte alltid att tänka på att man också måste fatta svåra beslut i något skede, säger Skogman. CA MILLA BER G HÄL L 21

B R I E F I N E N GL I S H

“Hanken is Finland’s window to the Nordic countries” Jannica Fagerholm takes over as Chairman of the Board at Hanken with a strong feeling of commitment. Hanken has been part of her daily life for several years, as she has already been an active member of its board for three terms. Fagerholm takes over from Björn Wahlroos; she sees it as her main task to continue providing room and resources for Hanken to go on developing its many strengths. Fagerholm wants to work for a Hanken that’s an internationally strong leader within its research areas, and one that ensures its students education of a high quality in a stimulating environment. “We should uphold our strong networks of alumni and donors, something unique to Hanken. Hanken is in many ways Finland’s window to the Nordic countries. It’s essential that we see to it to have enough resources for this important undertaking”, says Fagerholm. The new financing model will be a great challenge; it entails cuts for Hanken in 2021. “We have calculations that show an approximate reduction of 16 per cent in Hanken’s total financing. This is a lot – over two million euro – considering the budget is 25 million”, says Fagerholm. Fagerholm welcomes the responsibility of being Chairman of the Board for the next three years. “I’m excited and optimistic. We have a new competent board, representing both our surrounding society and Hanken’s special knowhow. I’m really looking forward to this challenge” says Fagerholm. Jannica Fagerholm PHOTO: NIKLAS GERKMAN

Think about ethics at the beginning of the research process

Anu Helkkula PHOTO: CAMILLA BERGHÄLL

Since 2018 Anu Helkkula has worked as Hanken’s Research Integrity Oﬃcer. She provides support in questions regarding ethics and responsible conduct of research. According to Helkkula, everyone who carries out research at any level should consider the ethical aspects. Ethics should be present during the whole process, from writing your research plan to the collecting, processing and publication of results. Some research areas demand extra vigilance. “It’s important to retain the informant’s integrity, to ensure that you cannot recognise the person from the research material. And beyond this, everything involving children or healthcare must be under careful ethical consideration”, says Helkkula. The Finnish National Board of Research Integrity (TENK) has educated support persons for research ethics since 2017 and according to the Board, every university should have a Research Integrity Oﬃcer. This should make it easy for all researchers to receive information about research ethics, since not everyone knows the rules of responsible conduct of research. Some research areas require ethical review and Helkkula emphasises that researchers should read the instructions found on the website of The Finnish National Board of Research Integrity, www.tenk.fi. Hanken has its own internal instructions and some research projects might require a statement from Hanken’s Ethics Committee before starting the actual research.

B RIEF IN EN G L ISH

Hanken’s new Areas of Strength are interdisciplinary

HANKEN’S AREAS OF STRENGTH 2019-2023 COMPETITION ECONOMICS AND SERVICE STRATEGY

This research area focuses on company strategies as well as consumer and customer behaviours in new markets, which involve digitalization and servitization. FINANCIAL MANAGEMENT, ACCOUNTING AND GOVERNANCE

In December, the Board of Hanken decided on new Areas of Strength for the next five years. Defining Areas of Strength is a way to show which areas of research are particularly strong for Hanken. Hanken’s four new Areas of Strength are Competition Economics and Service Strategy, Financial Management, Accounting and Governance, Responsible Organising, and Leading People for Growth and Well-being. The new Areas of Strength have a clearer focus compared to the previous Areas of Strength, says Jaakko Aspara, Dean of Research and Innovation. ”The previous Areas of Strength were based on the names of the departments or subjects. This time around, we decided that the Areas of Strength may be interdisciplinary, or more focused sub-disciplines within the subjects or departments”, says Aspara. Hanken’s new Areas of Strength are research areas whose research output is world-class. According to the strategy of the School, the research conducted is to be cutting- edge, in particular in the Areas of Strength. The Areas of Strength clearly indicate to all stakeholders what Hanken has chosen to focus on and invest in. Nine research groups showed an interest in becoming new Areas of Strength. An international panel of experts recommended four of these to become the new Areas of Strength of the School. The Board of Hanken made the final decision in December of last year.

This research area investigates how corporate governance mechanisms affect firms’ investment and financing policies and longterm profitability. RESPONSIBLE ORGANISING

Responsible Organising (RO) comprises research on how different actors, such as firms and other organisations and networks, organise for transformative action towards sustainable outcomes. LEADING PEOPLE FOR GROWTH AND WELL-BEING

The researchers of this area focus on people management and entrepreneurship, and have a shared interest in wellbeing at work as a route to better performance on the individual, team, and organizational level.

Take part in the reader survey and win accommodations at Suomi-Areena The Hanken Magazine is performing a reader survey in order to find out what alumni think of the content of the magazine and in what form readers want to receive news from Hanken in the future. Answer the survey by scanning the QR-code with your smartphone, or go to hanken.fi/readersurvey. The survey is short and takes about 5–10 minutes to answer. You can take part in the survey until 24 March. Everyone who answers has a chance to win accommodations at Suomi-Areena in Pori 18-19.7.2019. 23

INTERNATIONELLA ALUMNDAGEN

Boka in fredagen den 17 maj för en eftermiddag kring kreativt tänkande och försäkra din plats på den stämningsfulla middagen! PROGRAM OCH ANMÄLAN PÅ HANKEN.FI/ALUMNI

VI SES I STOCKHOLM ISTOCK/BRZOZOWSKA