Handelshogskolangu arsmagasin2013 low

Page 1

Handelshögskolans

ÅRSMAGASIN 2013 INTERNATIONELLT

EKONOMEN SOM STUDERAR POLITIK I RÄTTSSALEN NÄRINGSLIV

NÄRGÅNGEN STUDIE I KUNSKAPSÖVERFÖRING HOS VOLVOKONCERNEN TVÄRVETENSKAP

NY FORSKNINGSMILJÖ MED FOKUS PÅ HAVET


Ett fritt flöde av idéer är utgångspunkten Kunskapen är provisorisk. Den måste hela tiden erövras på nytt; granskas kritiskt för att verifieras eller falsifieras och sedan mödosamt rekonstrueras till ny provisorisk kunskap.   För mig är den där kritiska diskussionen, den ständiga strävan att bygga ny kunskap, själva hjärtat i ett universitet. Det är först då vi kan garantera att det vi förmedlar till våra studenter ligger i framkant och ännu inte har naggats av bäst före datum.   Öppenhet och ett fritt flöde av idéer är den bästa gro­ grunden för kritisk diskussion och kunskapsutveckling. Därför får vi aldrig vända oss inåt och bli provinsiella, aldrig sätta gränser för det fria flödet.   Välkommen till ett nytt årsmagasin.

Per Cramér, rektor

Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS – European Quality Improvement System – en eftertraktad kvalitetsstämpel som visar att Handelshögskolans forskning och utbildning håller högsta internationella klass. 2013 beviljades Handelshögskolan AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. Denna kvalitetssäkring anses internationellt som den mest prestigefyllda ett MBA-program kan få och utgör en global standard för MBA-program.

Handelshögskolan är miljö­c ertifierad enligt ISO14001.


16

24

Volvokoncernen tog hjälp av masterstudenter för att lära mer om hur kunskapsöverföringen fungerar.

7

På väg mot en ny, tvärvetenskaplig forskningsmiljö i havsförvaltning. Möt mannen som ska få det att hända.

23

Hon har forskat om det amerikanska jurysystemet. Nu är det dags att sätta svenska nämndemän under lupp.

27

Att läsa en Executive MBA blev en resa för Malin de Maré.

Innehåll

12

Han har synat svenska företags uppförandekoder i sömmarna!

18

Gästprofessor med egna metoder ������������������������������������������������ 4 SEB och Handelshögskolan har en lång gemensam historia.

11

Att vara partner innebär ett gemensamt engagemang ���������������� 7 Hållbarhet i alla program när Handelshögskolan satsar framåt ������� 8 Juridiskt vacuum kring stress på arbetsplatsen ������������������������� 10 Miljöekonom på Manhattan �������������������������������������������������������� 11 Ger uppförandekoder i Sverige drägliga arbetsvillkor i asiatiska fabriker? ��������������������������������������������������������������������� 12 En närgången studie i kunskapsöverföring ��������������������������������� 16 Den nya världen studeras bäst på plats �������������������������������������� 19 Konsult i hållbarhetens tjänst ����������������������������������������������������� 20 Ekonomen som studerar politik i rättssalen �������������������������������� 23 Havsförvaltning med juridisk spets ��������������������������������������������� 24 Executive MBA – ett långsiktigt lärande ������������������������������������ 27 I Amman är omtenta ett okänt begrepp �������������������������������������� 28

Thomas Sterner är tillbaka efter två år som chefsekonom på en av USAs tyngsta miljöorganisationer.

Beteendeekonomi bidrar till att rädda regnskog i Costa Rica.

3


’’

Vi pratar mycket mer med varandra här. Och då dyker det alltid upp nya idéer.” OM VISITING PROFESSOR PROGRAMME: 2009 bildades Visiting Professor Programme med finansiellt stöd från några stora Västsvenska företag. Sedan dess har ett 30-tal internationella gästprofessorer tillbringat cirka två månader per år på Handelshögskolan. Nu drivs programmet vidare och utvecklas under en femårs­period, med start 2014.

4


Gästprofessor med egna metoder Hon sitter i styrelsen för Bryssels mobilitetskommission och har utvecklat en egen metod för utvärdering av transportprojekt. Cathy Macharis tycker att det är inspirerande att vara gästprofessor på Handelshögskolan, inte minst kulturellt. Hon har redan introducerat en ny samtalskultur i sin egen forskargrupp hemma i Belgien.

O

fta är det personliga kontakter som gör att livet tar en ny vändning. I Cathy Macharis fall var det när hon träffade Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik på Handelshögskolan, via ett europeiskt nätverk för transport och kom­ munikationsforskning.   – Vi upptäckte att vår forskning om intermodala transporter var väldigt sammanlänkad. Sedan startade vi ett samarbete kring godstransporter och när Johan frågade om jag ville bli en del av Handels­ högskolans Visiting Professor Programme sa jag förstås ja, berättar Cathy Macharis.

Tvärvetenskaplig forskning nödvändig På Vrije Universiteit hemma i Bryssel leder Cathy Macharis ett forskarteam på 14 personer. Gruppen ingår i ett större forskningscentrum med fokus på hållbar logistik, miljöriktiga fordon och rese­ beteenden.   – Vi har ingenjörer, psykologer, informatörer och flera andra kompetenser i gruppen. Det finns så många aspekter på ämnet att du måste jobba tvär­ vetenskapligt. Jag har själv ekonomisk bakgrund och det är också en viktig komponent. Det går inte att göra transportsystem mer hållbara om det inte finns något business-case för de inblandade före­ tagen, säger Cathy Macharis.

Kvinnan bakom MAMCA I Göteborg jobbar Cathy Macharis bland annat med ett forskningsprojekt om hållbar hamnlogistik. I arbetet använder man den så kallade MAMCAmetoden (Multi Actor Multi Crietria Analysis) som hon själv har utvecklat.   – Det är många olika aktörer inblandade i exem­ pelvis ett trafik- eller infrastrukturprojekt. Och om du inte inlemmar dem i beslutsprocessen, så kommer det att försvåra implementeringen. Men det fanns ingen metod som fokuserade på att få med synpunkter från alla olika intressenter. Därför utvecklade jag MAMCA, berättar Cathy Macharis. Hon använder också metoden i sin undervisning. På Handelshög­ skolan har hon till exempel låtit studenterna analysera olika scenarios för hållbar logistik i Göteborg. Miljö öppen för möten Det finns likheter i forskarmiljöerna på Vrije Uni­ versiteit och på Handelshögskolan, bland annat det tvärvetenskapliga angreppssättet, men det finns också skillnader.   – På Handelshögskolan är det mycket fokus på samtalet. En del av kontorsytan är alltid anpassad för att sitta och samtala. Man tar sig tid att äta lunch och fika tillsammans. Det är något som jag verkligen gillar. Vi pratar mycket mer med varandra här. Och då dyker det alltid upp nya idéer som utvecklar det man håller på med. Nu försöker jag skapa samma klimat med mina forskarkollegor hemma, avslutar Cathy Macharis.

5


PARTNERFÖRETAG Senior Partners AB Volvo Andra AP-fonden Elanders AB Göteborg & Co Handelsbanken Liseberg SEB SKF Sparbankerna Västsverige Stena AB Stena Metall AB Svenska Mässan Volvo Car Corporation Västra Götalandsregionen Västsvenska turistrådet

Associate Partners AstraZeneca Deloitte Elof Hansson AB EY Göteborgs Hamn AB Hogia AB KPMG Länsförsäkringar PWC AB SCA Hygiene Products Sjätte AP-fonden

Johan Åkesson och Mikael Cäker.

FRUKOSTWORKSHOPS MED FOKUS PÅ HANDEL Centre for Retailing har hittat ett nytt sätt att sprida sin kunskap till branschen. I form av frukostworkshops på teman som exempelvis ”Omställning i detalj­ handeln”, ”Konsumentlogistik” och ”Hållbar handel” berättar man om aktuell forskning och får även tillfälle att diskutera och ta del av branschens synpunkter och utmaningar.

Håller styrningen på att gå överstyr? Poängen med styrning är att ge verksamheter ökat fokus och hjälpa medarbetarna att prioritera. Men Johan Åkesson och Mikael Cäker från Företagsekonomiska institutionen ser tendenser till att det samlade styrningstrycket snarare leder till ökad stress. Att mäta prestation är ofta kärnan i styrningen. Det handlar om att hålla koll på sin avdelning och sina medarbetare genom att mäta sådant som antalet kundbesök eller om hållbarhetsmålen uppfylls.   – Det är lätt att motivera styrningsinsatser en och en. Men ser man till helheten så kan kravbilden bli väldigt konstig. Många upplever att de inte får tid att göra det de egentligen ska. Lärarkåren är ett aktuellt exempel, säger Mikael Cäker.

Många faktorer bakom ökning

BERNER OCH BROCKER I HANDELSHÖGSKOLANS RÅD Handelshögskolan utsåg under året Joachim Berner, styrelseordförande i Christian Berner Invest AB, och Stefan Brocker, partner på advokatbyrån Mann­ heimer Swartling, till nya ledamöter i Handelshögskolans råd. Joachim Berner utsågs också till rådets ordförande. Rådet består av 11 externa ledamöter som bistår Handelshögskolans ledning i strate­ giska frågor och bidrar till utvecklingen av skolans kvalitet och internationella konkurrenskraft.

6

Vad är det då som ligger bakom den ökade användningen av styrsystem?   – Den har ökat successivt sedan tidigt 90-tal då man började jobba med ickefinan­ siella mått och mätning i flera dimensioner. På senare år har både miljödebatt och finanskris drivit på. En annan faktor är medias ökade granskning som har lett till fler policys och regler. Sist men inte minst har ju it-utvecklingen gjort det möjligt att mäta otroligt mycket mer, berättar Johan Åkesson.

Minskad effekt vid överdriven användning Mätning ska skapa organisatorisk uppmärksamhet. Men mäter vi för många saker kan verkan bli den motsatta. Mikael Cäker berättar.   – Det finns en brytpunkt när det vänder och styreffekten minskar istället. Idag verkar vi ha nått den nivån på vissa håll. En ganska talande kommentar som vi fångade upp under en pilotstudie var ”Nu orkar vi inte med mer omtanke uppifrån”.

Inspel från läsarna önskas Johan Åkesson och Mikael Cäker planerar att gå vidare med en kartläggning av praxis och tar gärna emot inspel från läsare med upplevelser av ekonomistyrning. Den som redan nu funderar på att se över sin styrning får ett avslutande tips: Tänk på helheten och hjälp medarbetarna att prioritera!


” Att vara partner innebär ett gemensamt engagemang” SEB och Handelshögskolan har en lång historia. Tomas Nilsson, regionchef för Västsverige, ser ett samarbete som har fördjupats och förbättrats. Själv tar han gärna en informell kopp kaffe på rektors kontor, något som gav koncernchef Annika Falkengren en tankeställare när hon var på besök. Handelshögskolans partnerprogram startade 1999 och SEB var med från början. Det är ingen tillfällighet. Bakom engagemanget finns en långsiktig tanke.   – Vi är med och stöttar kvalificerad utbildning och forskning inom ekonomiområdet. Långsiktigt handlar det om att bidra till ett bredare och mer mångfacetterat näringsliv i Västsverige. En annan viktig aspekt är förstås den kompetensutveckling och omvärldskoll som vi får genom samarbetet. Sen finns det ett mer kommersiellt syfte också; att göra oss attraktiva med vårt varumärke bland studenterna som både är potentiella medarbetare och en intressant framtida kundbas, säger Tomas Nilsson.

Bidrar till Centrum för finans SEB är bland annat engagerat i det tvärvetenskapliga forskningscentrat Centrum för finans, både genom att sponsra en professur, och genom att vara aktivt i den stiftelse som bildats för att stötta satsningen.   – Vi tycker att Göteborg och Västsverige ska vara starka inom finans. Och det finns ett behov av tvärvetenskaplig forskning inom området. Om man undersöker ämnen som algoritmhandel och hur vi fattar investeringsbeslut, så är det ju olika discipliner som ska in; från matematik till beteende­ vetenskap, berättar Tomas Nilsson. Nära samarbete i Göteborg Grunden för partnerskapet ligger, enligt Tomas Nilsson, i ett gemensamt engagemang och ett nära samarbete. Ett exempel är när SEBs VD och koncernchef Annika Falkengren var på Handelshögskolan för att föreläsa.   – Jag visste att hon var inne hos rektor Per Cramér för ett kort möte så jag gick dit. Annika sa ”Jaså kliver du bara in här till rektorn på Handelshögskolan?”. ”Ja, vad är det för konstigt med det?”, sa jag. ”Jamen jag vet ju inte ens vem rektorn på Handelshögskolan i Stockholm är!” replikerade hon. Vi har skrattat åt det där, avslutar Tomas Nilsson.

TOMAS NILSSON SEB Chef Region Väst, sedan 2006. Sitter i styrelsen för bl a Stiftelsen Centrum för finans, Stiftelsen för Ekonomisk Forskning i Västsverige och Stiftelsen Göteborgs Handelshögskolefond.

7


Hållbarhet i alla program när Handelshögskolan satsar framåt Handelshögskolan har en lång och stark tradition av forskning kring hållbarhet. Denna har gett upphov till ett stort antal kurser med hållbarhetsrelaterat innehåll och till det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet. Nu tar skolan hållbarhetsfrågorna ett steg längre och rustar alla programstudenter med kompetens för framtiden.

M

ånga av skolans studenter kommer att få ett stort ansvar i sina framtida professionella roller. Därför är det viktigt att de får lära sig att förstå och hantera de allt svårare moraliska dilemman och komplexa globala utmaningar som samhället står inför. Genom att skriva in hållbarhet i målen för programmens utbildningsplaner, rustas alla studenter från Handelshögskolans kandidat- och masterprogram med kompetens i hållbarhet i dess breda bemärkelse; ekonomisk, social och ekologisk.

”Vi har tagit fram ett ambitiöst hållbarhetsprogram” Åsa Löfgren, viceprefekt och utbildningsansvarig på Institutionen för nationalekonomi med statistik, är en av arkitekterna bakom satsningen.   – Arbetet påbörjades för snart två år sedan. Utifrån Handelshögskolans målsättning har vi tagit fram ett program som är ambitiöst, även internationellt sett och definitivt i Norden, berättar Åsa Löfgren.   Åsa Löfgren menar att det viktiga är det som händer på föreläsningar och seminarier. Därför har man nu stort fokus på att jobba in hållbarhetsfrågorna i programmen och se till att lärarna får rätt stöd.

8

– Lärarna är otroligt positiva och ser fram emot att få jobba aktivt med detta i sina kurser. En förutsättning är förstås att ledningen har visat stort engagemang och varit väldigt synlig i processen, avslutar Åsa Löfgren.

Sustainability Day – startskott för hållbarhet som sprider sig Med Sustainability Day startade satsningen den 10 oktober. Dagen, som var obligatorisk för alla första­ årsstudenter i program på grundnivå, bjöd på kunskap och tankar om de utmaningar vi står inför.   Vetenskapliga föreläsningar och diskussioner kring de tre hållbarhetsperspektiven varvades med konkreta handlingar som klädbytarevent och ekologisk fika.   Tanken är att studenterna ska få uppleva Sustaina­ bility Day tre gånger under sin grundutbildning. Den första dagen har temat Challenges. De kommande Sustainability-dagarna kommer att fokusera på vad det finns för möjliga lösningar och var ansvaret ligger.   Sustainability Day är förstås en hållbarhetsinjek­ tion, men framför allt är den symbolen för en mer genomgripande förändring – att jobba in hållbarhetsfrågorna i samtliga program.


’’

Vi har tagit fram ett program som är ambitiöst, även internationellt sett.”

Den 10 oktober såg det lite annorlunda ut på Handelshögskolan. På schemat fanns bara hållbarhet med förläsare från akademi och näringsliv och olika aktiviteter såsom ett klädbytarevent.

Åsa Löfgren, en av arkitekterna bakom Handelshögskolans hållbarhetssatsning.

”VILL MAN HA EN VARAKTIG INVESTERING MED GOD AVKASTNING BLIR HÅLLBARHET EN STRATEGISK FRÅGA” En av de externa föreläsarna på Sustainability Day var Lars Lindblom, Portfolio Manager på Andra AP-fonden.   – Mitt föredrag handlade om utmaningarna som Andra AP-fonden har inom området. Som pensionsförvaltare har vi ju en av de längre horisonterna bland placerarna. Och vill man ha en varaktig investering med god avkastning blir hållbarhet en strategisk fråga som står högt på agendan.   Lars Lindblom menar att hållbarhetsfrågorna överhuvudtaget röner stort intresse i investerarleden.   – Om man ser till rapporteringen från bolagen, så är det här frågor som får allt större uppmärksamhet. Och min bedömning är att det kommer att tillta. Man kan inte särskilja hållbarhet från andra områden som man gjorde tidigare. I utvecklingen ligger att dessa frågor integreras alltmer i producenternas såväl som investerares verksamheter.

Lars Lindblom, Andra AP-fonden.

9


Juridiskt vacuum kring stress på arbetsplatsen När Arbetsmiljöverket gjorde en undersökning bland chefer och skyddsombud om den viktigaste arbetsmiljöfrågan var svaret enhälligt – stress! Men en avhandling från Handelshögskolan visar att juridiken kring frågorna är minst sagt bristfällig.

P

eter Andersson är forskare och lärare på Juridiska institutionen. I augusti publicerades hans doktorsavhandling ”Vidta alla åtgärder som behövs”, som tar upp arbetsgivarnas ansvar för att förebygga stressrelaterad ohälsa ur ett juridiskt perspektiv.   – När jag började undersöka ämnet visade det sig att en arbetsgivare aldrig har blivit dömd för ett stressrelaterat arbetsmiljöbrott, trots att arbetsmiljölagen är väldigt långtgående i sin skrivning! Då inser man att det juridiska verktyget inte fungerar, berättar Peter Andersson.

Vidta alla åtgärder som behövs Avhandlingens titel är ett citat ur arbetsmiljölagen och det är just i frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas som problematiken ligger. Arbetsmiljölagen är en allmänt hållen så kallad ramlag som ska kompletteras med föreskrifter.   – Den stora anledningen till att det är så svårt att tillämpa lagen, är att det saknas föreskrifter som ger 10

den konkret substans. För den fysiska arbetsmiljön finns massor av föreskrifter, till exempel om sådant som gäller tryckkärl och bultsaxar, men inget speci­ fikt om stress. Min uppfattning är att det är omöjligt att säga vilka åtgärder som arbetsgivarna behöver vidta och där finns en rättssäkerhetsproblematik, säger Peter Andersson.

Avhandlingen påskyndar processen Ansvaret för att ta fram föreskrifter ligger på Arbetsmiljöverket. Där har arbetet med att få fram föreskrifterna bromsats eftersom arbetsgivare och fackföreningar inte har nått konsensus.   – Regleringar kring den fysiska arbetsmiljön är inte kontroversiellt idag. Men när det gäller stress så är vi inne på arbetsgiva­ rens rätt att leda och fördela arbetet. Det kan vara en förklaring till att föreskrifter fortfarande saknas, säger Peter Andersson.   Arbetsmiljöverket har tagit del av avhandlingen och ser den som ett stöd för det fortsatta arbetet.


Miljöekonom på Manhattan Efter två år som Chief Economist på USAs tyngsta miljöorganisation Environmental Defense Fund är professor Thomas Sterner tillbaka på Handelshögskolan med nya erfarenheter och kontakter i bagaget. Med mer än 500 anställda, en budget på en miljard om året och ett antal kontor över världen är EDF en organisation med mycket kraft. Målsättningen är att bilda opinion genom att vara vetenskapligt pålitliga och driva förslag som är praktiskt genomförbara.   – Det som utmärker EDF är att man försöker skapa regleringar som är acceptabla för näringslivet, men ändå hårda på det miljöekono­ miska planet. För att politiken ska vara genomförbar i det klimat som råder i USA, använder man de mest näringslivsvänliga styrmedlen, berättar Thomas Sterner.

Expert på utformning av styrmedel Eftersom Thomas Sterner har en gedigen forskningsbakgrund inom just utformning av styrmedel var han en perfekt kandidat för arbetet som chefsekonom.   – Om du vill begränsa fisket, minska utsläppen av koldioxid eller användningen av el så är ju alltid frågan: Hur åstadkommer man detta? Ska man använda förbud eller subventioner, reklam eller skatter? Och när ska man använda vilket styrmedel? Det är just sådana frågor som min forskning handlar om. Politisk påverkan Thomas Sterner tog tjänstledigt och flyttade till Manhattan för att arbeta på EDFs huvudkontor i höjd med 20e gatan. Det har varit två händelserika år där han bland annat rest till Kuba för en konferens om hajar och uppvaktat senatorer och kongressledamöter med en modell för att beräkna intäkter av koldioxidskatt.   – Det finns en stor skepsis till miljöskatter i USA, men ofta fick vi även en mer allmän diskussion och jag kunde berätta att vi har en koldioxidskatt i Sverige och att den har fungerat i 20 år, säger Thomas Sterner och ler brett.

THOMAS STERNER Professor miljöekonomi. Ordförande i europeiska föreningen för miljöforskare, EAERE 2008–2009. Gäst­forskare i bland annat Mexiko, Uruguay och Frankrike.

Handelshögskolan bra på miljöekonomi Att EDF vände blickarna mot Göteborg är ingen tillfällighet. Handelshögskolan har en av de största miljöekonomiska forsknings­ grupperna i Europa.   – I början av 90-talet var det jag och ett dussin entusiastiska ungdomar. Nu är vi drygt 15 disputerade. Vi har utbildning på alla nivåer, verksamhet i tredje världen, starka kontakter med Resources for the Future och förmodligen ett samarbete med EDF framöver, avslutar Thomas Sterner. 11


NIKLAS EGELS ZANDÉN Ekonomie doktor och docent Företagsekonomiska institutionen, Centre for Retailing. Aktuell med rapporten ”Hållbara leverantörsled – Detaljhandelsföretags implementering av uppförandekoder i Kina och Indonesien”, i samarbete med professor Ola Bergström.

12


Ger uppförandekoder i Sverige drägliga arbetsvillkor i asiatiska fabriker? Här i Sverige började det i klädbranschen i mitten av 90-talet. Efter ett antal skandaler kring barnarbete och dåliga villkor, tvingades företagen till en ny syn på vilket ansvar man hade för sina underleverantörer. Bara ett par år senare hade H&M sin uppförandekod klar och andra företag och branscher följde efter. Men vad har uppförandekoderna egentligen gett för resultat? Niklas Egels Zandén och kollegan Ola Bergström har studerat effekterna på plats i Asien.

A

rbetet har resulterat i rapporten ”Hållbara leverantörsled” som är finansierad av Handelns utvecklingsråd och publicerades 2013.   – Vårt arbete gick ut på att på plats försöka lista ut vad som faktiskt händer på fabriker tack vare uppförandekoder och parallellt med det intervjua detaljhandelsföretag i Sverige om hur de jobbar med frågorna, berättar Niklas Egels Zandén.

Forskning på plats i Indonesien och Kina Indonesien och Kina valdes ut för att de är stora exportländer, men också för att de har olika politisk struktur, där Indonesien är en demokrati medan Kina är en diktatur med betydligt hårdare styrning.   – Precis som vi förväntade oss var det lättare att jobba i Indonesien. Givetvis kräver det en del arbete att hitta ingångar och skapa förtroende, men det var ändå framkomligt. I Kina var det betydligt svårare. Där fick vi använda delvis andra metoder, bland annat protokoll från Fair Wear Foundations fabrikskontroller. Få exempel på förbättringar Vad är då effekten av företagens uppförandekoder? Trots seriösa satsningar är effekterna små när principerna väl ska införas i fabriker i Kina och Indo-nesien. Niklas Egels Zandén berättar:   – Våra resultat är väl något mer positiva än tidigare forskning i ämnet, i och med att vi lyckas påvisa några mindre effekter, men några mer djupgående förändringar verkar inte koderna kunna leda till.

Vägar till bättre effekt Hur ska då svenska företag agera för att få bättre effekt av sina uppförandekoder? Rapporten pekar ut några viktiga faktorer.   – Det viktigaste är att välja länder med fria fack­f öreningar och aktivister. Det ger också för­ utsättningar för samarbete med en lokal part som kan driva förändringen på plats, något som man inte lyckas med idag. Om man trots allt väljer mer repressiva länder, kan man ändå försöka handplocka fabriker med någon form av medarbetarorganisation. En praktisk sak som beställarföretagen kan tänka på när de genomför fabrikskontroller, är att även ge rapporterna till arbetstagarsidan. De har mycket sällan någon insyn i affären och har därmed också mycket svårare att förhandla om villkor, säger Niklas Egels Zandén. Svensk modell efterlyses Amerikanska företag som Nike och Walmart var tidigt ute med uppförandekoder och dagens svenska företag har i mångt och mycket modellerat sina koder efter dem. Niklas Egels Zandén tror att det kan vara en del av problemet.   – Walmart har själva en guide för hur man und­ viker fackföreningar. Så de kan ju inte jobba med den frågan när det gäller deras uppförande­koder. Det vore intressant att se en mer svensk lösning. Vi har ju en lång tradition av att få parterna att ­f örhandla, avslutar Niklas Egels Zandén.

13


Gamla Handels på Läroverksgatan

Högtid i samlingssalen på Gamla Handels, 1938

En vital 90-åring Den 1 september 1923 slog Handelshögskolan upp dörrarna. Den första kullen bestod av nio studenter som undervisades i nationalekonomi, handelsteknik, ekonomisk geografi, rättsvetenskap samt i språken engelska, tyska, franska och ryska. Mycket har hänt sedan dess men internationellt fokus, nära samverkan med näringsliv och en bred vetenskaplig bas präglar skolan än idag.

Professor Olof Jonasson får medalj, 1944 Tillbyggnaden på Vasagatan 1 under konstruktion

Föreläsningsteknik från sent 80-tal Huset på Vasagatan 3 invigdes 1952 av Prins Bertil


Seminarium med professor Hadar Berglund (till vänster), rektor 1931–1959 Sittande i mitten Lars Nordström, rektor 1986–1993

Invigning av tillbyggnaden 1995

Eva Bergström på iberoamerikanska institutet, 1948

Festtilltugg, anno 1952

Stämningsbild från 0-gasquen, 1958

Spex, 1951

Det nya datorrummet med senaste tekniken 1989 Gamla Barnbördshuset med föreläsningssalen Vasateatern


En närgången studie i kunskapsöverföring Masterstudenterna Lovisa Mankert och Eleonor Ivdal ville studera kunskapsöverföring i en internationell organisation. De fick ett eget kontor hos Volvokoncernen och reste till Japan för att intervjua projektledare på plats. Resultatet av deras arbete har redan kommit till praktisk användning.

B

ritta Börjeson är projektledare för Volvo Group University. När Lovisa Mankert och Eleonor Ivdal kom till henne med sin idé om att studera kunskapsöverföring i det dagliga arbetet var det enkelt att säga ja.   – Det är en otroligt viktig fråga. Min uppfatt­ ning var att vi är duktiga på Knowledge Sharing. Jag ville få den bilden bekräftad och lära mer om hur vi gör och vad som faktiskt fungerar. Och deras slutsatser pekar på att nu handlar det mer om mot­ tagarens vilja att lära. Det måste vi förstärka i vår företagskultur, säger Britta Börjeson. Kvalitativ studie på plats Resultatet blev mastersuppsatsen ”Sharing Knowl­ edge Creates Better Knowledge”.   – De flesta studierna i ämnet är nationella med fokus på att lagra och sända kunskap. Därför valde vi en mer internationell vinkel med mer uppmärk­ samhet på mottagaren, berättar Lovisa Mankert. Duon intervjuade ett stort antal projektledare på Volvokoncernen i Sverige, Frankrike och Brasilien. Tack vare ett stipendium från Elof Hansson kunde de dessutom resa till Japan och intervjua på plats.   – Vi hade inte kunnat få ett mer välkomnande värdföretag. Vi fick disponera ett eget kontor och därför nära kontakt med medarbetarna. Det är i

Lovisa Mankert och Eleonor Ivdal studerade masterprogrammet International Business and Trade.

sig ett exempel på den lärandekultur som gör att det faktiskt funkar så bra i Volvokoncernen, säger Eleonor Ivdal. Resultat som används Och Volvokoncernen uppskattar resultatet, inte minst att uppsatsen även gjordes i en populärversion med utpräglat Volvofokus för att göra kunskapen mer tillgänglig.   – Vi använder deras resultat som underlag i ett pilotprojekt för att skapa verktyg och koncept för Knowledge Management och dessutom som refe­ rensmaterial i en del av vår kommunikation ut till koncernen, avslutar Britta Börjeson.

Strukultur är nyckeln till framgång Handledare för projektet var docent Anna Jonsson, ny medarbetare på Handelshögskolan och kunnig inom knowledge management och kunskapsöverföring. Hon kommer närmast från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet där hon disputerade med avhandlingen ”Knowledge sharing across borders – a study in the IKEA world”. I sitt senaste projekt följde hon det dagliga arbetet på advokatbyrån Mannheimer Swartling för att studera hur kunskap överförs i praktiken. Anna Jonssons bästa tips för de som vill bli bättre på kunskapsöverföring kan sammanfattas i begreppet Strukultur. 16

– Det behövs en bra struktur och ordning och reda på rutiner för kunskapsöverföring. Men det behövs också en kultur som främjar lärande och uppmuntrar till att dela med sig av sitt kunnande, där det är kul att lära och lära andra.   Lärdomarna om kunskapsöverföring, som ytterst handlar om att samtala och samverka, har Anna Jonsson också försökt ta med sig i handledarrollen.   – Jag uppmuntrade Eleonor och Lovisa att följa Volvos arbete i praktiken och samtidigt reflektera över sin egen lärprocess. Det har varit kul att följa deras utveckling.


’’

Vi använder deras resultat som underlag för att skapa verktyg och koncept.” BRITTA BÖRJESON Chief Program Manager för Volvo Group University.

17


BRISTANDE RÄTTSSÄKERHET När människor med funktionsnedsätt­ ning får beslut om stödinsatser ska de kunna känna trygghet i att beslutet inte ändras. För detta finns en stark princip som ska garantera den enskildes rättssä­ kerhet. Men kommuner agerar aktivt för att göra undantag och kringgå principen, till exempel genom att lägga in tidsbe­ gränsningar eller att beslutet får ändras under vissa förutsättningar. För kom­ munerna, som ofta har en ansträngd eko­ nomi, handlar det om en större möjlighet att kunna styra sina verksamheter. Men för personerna som fått besluten blir det en ovisshet. Ytterst handlar det om vilka behov som ska väga tyngst: Den enskildes intresse eller kommunernas behov av att kunna styra sina verksamheter? Detta visar Therese Bäckman vid Juridiska institutionen i sin avhandling.

Beteendeekonomisk studie nyanserar regnskogsdebatt Costa Rica har använt incitamentsprogrammet Payment for Ecosystem Services (PES) för att skydda regnskogen sedan 1997. Men det råder delade meningar om hur effektivt PES egentligen är, och röster har höjts för att ändra principerna i belöningssystemet. Nationalekonomen Anna Nordén har gjort en studie som gör avtryck i debatten.

NÄTVERK FÖR EUROPEISKA OCH KINESISKA HANDELSHÖGSKOLOR Som enda svenska lärosäte blev Handelshögskolan inbjuden att vara en av de grundande medlemmarna i Alliance of Chinese & European Business Schools (ACE) - ett nytt samarbete mellan tio europeiska och tio kinesiska handels­ högskolor. ACE bygger på bilaterala avtal för student- och lärarutbyten samt forskningssamverkan. Samarbetet stärker Handelshögskolans internationalisering och relationerna med såväl de kinesiska som de europeiska skolorna i nätverket.

18

I grunden handlar det om global uppvärmning där avskogning är ett nästan lika stort problem som koldioxidutsläpp. Problemet med den befintliga PES-policyn i Costa Rica är att man inte får tillräckligt mycket effekt av investeringen.   – Stora finansiärer som Världsbanken och UN Redd vill förstås ha valuta för peng­ arna och ställer krav på att incitamenten utformas så att de tydligt riktas mot skogsägare med högriskprofil och betalar dem för att ”inte avverka”, berättar Anna Nordén.

Rättvisa vs effektivitet En fråga som Anna Nordén och hennes forskarkollegor i Costa Rica ville undersöka var hur en sådan omställning skulle tas emot bland skogsägarna.   – En hypotes var att om man satsar pengarna på dem som har ett ”icke önskvärt bete­ ende” så kanske de som idag ”gör rätt” kan reagera negativt och minska sitt skydd av skogen. Det har vi fått bekräftat genom beteendeekonomiska experiment med studenter och markägare. Det fanns en oro för det här problemet redan när programmet började men vår studie är den första som verkligen lyckas mäta det, säger Anna Nordén.

Policybrief till beslutsfattare Arbetet har bland annat resulterat i en policybrief som nu sprids till beslutsfattare, både i Costa Rica och runt om i världen. För Anna Nordén har det också lett till avhandlingen ”Essays on Behavioral Economics and Policies for Provision of Ecosystem Services”


Den nya världen studeras bäst på plats Vi vet mycket om utmaningarna våra västerländska företag står inför när de ska erövra nya marknader och investera i utvecklingsländer. Men vad händer när situationen är den omvända? Och vad innebär det när internationella företag tar steget över i det gränslöst globala? Professor Ola Bergström tog med sig hela sektionen för Management & Organisation till Kina för att komma närmare framtidens forskningsfrågor.

H

andelshögskolan har alltid ambitionen att hålla forskningen relevant genom att ligga nära verkligheten och förstå morgondagens utmaningar. Under en vecka i november reste en delegation från Företagsekonomiska institutionen till Shanghai för att besöka ett stort antal företag och universitet och lära sig mer om den nya värld som företag och studenter ska verka i.

Globala företag har andra utmaningar – Redan vid millennieskiftet hade de svenska multinationella företagen fler anställda utomlands än hemma i Sverige. Utmaningen är inte längre att gå från nationellt till internationellt, utan att leva och verka i det globala. Allt fler människor har sina närmaste arbetskamrater på andra sidan jordklotet i en annan tidszon. Det är en ny och annorlunda värld, säger Ola Bergström. Omvända världen när Kina investerar i Sverige Under några intensiva dagar träffade man företag som Volvo, Ericsson, H&M och IKEA. Handelshögskolan fick också, som första svenska universitet, besöka Geelys huvudkontor i Shanghai.   – Förut gick investeringarna från västvärlden till utvecklingsekonomierna. Nu har vi på nära håll exempel på att processen går åt motsatt håll: Kinesiska företag som Geely och Nevs investerar i Västsverige, en intressant process som vi måste bygga upp bra kunskap om, säger Ola Bergström. Ackreditering nödvändigt när forskningskontakter knyts Ett viktigt syfte med resan var också att skapa kontakter med forskare i Kina som vill vara med och dela på uppgiften.   – Det är svårt att studera de här frågorna på egen hand. Vi tittar på olika universitet för att se om vi har gemensamma intressen och för att skapa kontakter som vi kan jobba vidare med. I de här sammanhangen är det oerhört viktigt att vi har våra ackrediteringar. När man kommer från en liten handelshögskola i en avlägsen stad spelar sådant en väldigt stor roll, avslutar Ola Bergström

19


CAROLINE WETTERLING Läste marknadsföringsstrategi, ekonomistyrning och redovisning på Handelshögskolan 2002–2006. Tillbringade en utbytestermin i Maastricht, Nederländerna.

20


Konsult i hållbarhetens tjänst Hållbarhetsfrågorna jobbar sig allt högre upp på dagordningen hos världens företag och organisationer. Caroline Wetterling arbetar med hållbarhetsfrågor hos konsultjätten Accenture. Hennes hållbarhetsinriktning har lett till spännande uppdrag i bland annat Indien, Kina och USA.

A

ccenture är en global konsultfirma inom – Företagsledare tror inte att den globala ekonomin är på rätt spår för att kunna försörja planeten och management, it och outsourcing. Inom affärsområdet Sustainability Services erbjuder den växande populationen i framtiden. Det måste till en förändring. Och det man ser är en extrem man, precis som namnet antyder, konsulttjänster potential för att skapa innovation och skaffa sig inom hållbarhetsområdet. Uppdragen kan till konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbarhet. exempel handla om att skapa hållbarhetsstrategier, arbeta med cirkulär ekonomi för att hantera en mins­ Till Indien och Kina för barns rätt kad tillgång på råmaterial eller om hur man bäst prioriterar och följer upp sina hållbarhetssatsningar. Men hållbarheten är inte bara business. Det senaste   – Det har hänt mycket sedan jag tog examen året har Caroline Wetterling varit engagerad i ett från Handelshögskolan och mer pro bono-orienterat pro­ började jobba 2006, berättar jekt kring Childrens Rights ” Företagsledare tror inte att den globala and Business ­Principles. Caroline Wetterling. Stora, globala företag börjar se håll­ ekonomin är på rätt spår för att kunna Tillsammans med Rädda barhetsfrågorna på ett nytt ­Barnen och ett pilot­f öre­t ag försörja planeten och den växande sätt. Man tar sig från ”riskhar Caroline Wetterling och populationen i framtiden.” boxen”, där man framför allt hennes kollegor tagit fram har fokus på att inte skapa en modell för hur man kan negativ publicitet, till att se hållbarhet som ett vik­ hjälpa enskilda företag att förstå principerna och tigt område för att skapa ­t illväxt. aktivt engagera sig i frågor som rör barns rätt, en modell som Rädda Barnen nu använder för att Världens företagsledare tror hållbarhet stödja företag. är framtiden   – Det är ingen watch dog-verksamhet, istället En tydlig indikation på hållbarhetsfrågornas aktua­ har vi jobbat med att förändra genom förståelse. litet är en rapport som Accenture har tagit fram Och tillsammans med Rädda Barnen, pilot­ tillsammans med FNs företagsorgan, UN Global före­t aget, deras underleverantör i Indien och en Compact. Rapporten, som presenterades i september barnrättsorganisation i Kina, kunde vi testa alla 2013, bygger på samtal med över 1000 företagsledare verktyg och allt arbetsmaterial vi tog fram, avslutar från hela världen. ­Caroline ­Wetterling.

21


HANDELSHÖGSKOLANS MEDALJ Med utmärkelsen Pro Studio et Scientia vill Handelshög­ skolan uppmärksamma och hedra personer som gjort omfat­ tande och mångåriga insatser för att stödja och främja skolan. 2013 års mottagare av medaljen var Barbara Czarniawska, professor vid Handelshögskolans forskningsinstitut GRI, och Tomas Söderberg, filosofie hedersdoktor och ordförande i Torsten Söderbergs Stiftelse.

VÄRLDENS LEDANDE EKONOMER TILL GÖTEBORG I augusti gästades Handelshögskolan av 1700 national­ ekonomer när skolan stod värd för konferensen EEA-ESEM. Detta är den största årliga europeiska konferensen inom disciplinen och en stor händelse som satte Handelshögskolan och Göteborgs universitet på kartan. Några av de ämnen som berördes var strukturförändringar och råvaruresurser i utvecklingsländer, kvinnors karriärvägar inom national­ ekonomi, nationalekonomins nytta och centralbankers ­agerande i finanskrisen.

NOBELT BESÖK Mottagaren av Nobels fredspris 2013, Organization for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW), i form av dess generalsekreterare Ahmet Üzümcü, gästade Handelshögskolan den 13 december och höll en öppen föreläsning. Besöket var ett samarrangemang mellan Göteborgs universitet och Chalmers.

SAMVERKANSPRISET TILL CENTRUM FÖR TURISM Göteborgs universitets samverkanspris 2013 tilldelades projektet ”Framtidskuster” vid Centrum för turism på Handelshögskolan. Mottagare var Erik Lundberg och Kristina Lindström tillsammans med Mia Larsson, Lunds universitet. Samverkanspriset delades ut för fjärde gången och det var tredje gången en verksamhet vid Handelshög­ skolan stod som mottagare.

STÄDERS AVFALL I NY BOK ANDERS BORG PÅ BESÖK I februari besökte Anders Borg för tredje gången Handels­ högskolan för att tala inför skolans studenter. Temat var ”Utmaningar för svensk ekonomi”, där finansministern spådde att 2013 skulle bli ett relativt magert år för världsekonomin med en försiktig återhämtning under 2014. Under den efterföljande frågestunden fick Anders Borg svara på publikens frågor om Sveriges ekonomi, finanspolitik och hur han ser på framtiden för världsekonomin. 22

I boken “Organizing waste in the city. International perspectives on narratives and practices”, redigerad av María José Zapata Campos på GRI och C. Michael Hall, ges ett kritiskt perspektiv på hur man organiserar avfall i städer. Detta har tidigare bara studerats ur ett ingenjörsperspektiv, men här tar man ett brett och internationellt grepp på frågan om sopor och avfall och ställer samman berättelser från vitt skilda städer som Amsterdam, Bristol, Kairo, Göteborg, Helsingborg och Managua. Boken ger nya insikter och knyter an till frågor om globalisering, styrning, stadsekologi och social, ekonomisk och miljömässig rättvisa.


Ekonomen som studerar politik i rättssalen Hon har påvisat allvarliga brister i det amerikanska jurysystemet. Nu riktar Randi Hjalmarsson blicken mot de svenska nämndemännen. Och de preliminära forskningsresultaten tyder på att det finns liknande utmaningar även här.

R

andi Hjalmarsson är professor i nationalekonomi med ett särskilt fokus på ”the economics of crime”. I sitt forskningsarbete har hon bland annat tittat på vad som påverkar kriminellas beslut, på gruppeffekter i fängelsemiljöer och jurysammansättningars påverkan på domstolsutslag. Under 2013 flyttade hon sin forsknings­ verksamhet från London till Handelshögskolan.

Rätten till en opartisk jury En rättvis rättegång med en opartisk jury är en grundbult för rättssäkerheten. I det amerikanska systemet får försvars­advokater och åklagare stryka ett antal personer från en jurypool innan den slutliga juryn är fastställd.   – Officiellt får inte strykningarna baseras på sådant som ras eller kön, men urvalet är inte slumpmässigt och det uppstår ett samband mellan jurygruppens sammansättning och rättens utslag, berättar Randi Hjalmarsson.   Det här sambandet gör det svårt att studera jurysamman­ sättningens påverkan på utfallet. Randis innovation är att studera jurypoolen, som är helt slumpmässig från fall till fall. Det uppseendeväckande med resultatet är att förekomsten av en enda svart person i jurypoolen resulterar i signifikant högre grad av fällande domar för vita åtalade och lägre grad av fällande domar för svarta åtalade. Svenska nämndemän under lupp Nu är Randi Hjalmarsson intresserad av att titta på om liknande problem uppstår i en annan typ av rättssystem. Just nu studerar hon data från närmare tusen fall i Göteborgs tingsrätt, med initialt fokus på huruvida nämndemännens politiska profil påverkar domens utfall. Även om resultaten ännu är preliminära ser hon påtagliga effekter.   – Det ser ut som om nämndemännens politiska plattform ­påverkar utfallet mycket mer än vad jag hade väntat mig, berättar Randi ­Hjalmarsson.   Hon baserar sin analys på rättsfall där den åtalade har ett arabisktklingande namn eller där brottsoffret är en kvinna. Under 2014 räknar hon med att vara färdig med studien och många kommer att vara intresserade av resultatet. Med extrema politiska partier på frammarsch och ett redan ifrågasatt nämndemannasystem är frågan mycket aktuell.

RANDI HJALMARSSON Professor i tillämpad mikroekonomi på Institutionen för nationalekonomi med statistik. Född i New York, grundutbildning på Columbia University, doktorsexamen från Yale University. Även verksam vid Queen Mary, University of London.

23


Havsförvaltning med juridisk spets Förvaltningen av mark, skog och råvaror på land är väl utforskad och reglerad. Men när det gäller haven är det fortfarande mycket som flyter. På Handelshögskolan byggs nu en ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på havsförvaltning.

L

ars-Göran Malmberg är professor i offentlig ­rätt med särskilt ansvar för sjörätt, och är den som leder arbetet med att inrätta den nya professuren i havsförvaltningsrätt.   – Samhället står inför många utmaningar när det gäller hur vi förvaltar våra hav. EU kommer med krav på att vi ska öppna våra inre vattenvägar för sjöfarten. Vi har en biodiversitetskonvention att ta hänsyn till, och en pågående etablering av exempelvis fiskodlingar och vindkraftparker. Både myndigheter och näringsliv är i stort behov av mer kompetens inom området, berättar Lars-Göran Malmberg.

Unikt med juridisk inriktning på havsförvaltning Det pågående arbetet med att skapa en komplett forskningsmiljö med en professor, två doktorander och två mer seniora forskare, initierades i den klusterstudie som VGR genomförde 2012.   – De flesta universitet som håller på med havs­ förvaltning har mer av en policy-inrikning. Vi har en juridisk spets på ämnet som gör oss unika. Men det gör förstås också att det är en lite större utma­ ning att tillsätta professuren, säger Lars-Göran Malmberg.

24

Tvärvetenskap nödvändigt Men tanken är inte att det ska vara ett ensidigt juridiskt perspektiv på verksamheten. Tvärt om måste arbetet drivas tvärvetenskapligt. Det kan till exempel handla om att det behövs mer marinbio­ logisk kunskap i en fråga innan man kan koppla på det juridiska, eller att doktorander från olika disci­ pliner arbetar tillsammans. Lars-Göran Malmberg berättar mer.   – Hade vi vetat mer om havet hade vi sannolikt haft bättre juridik och förvaltning av det. Därför måste processerna drivas parallellt. Vi kommer att etablera ett tätt samarbete med både naturveten­ skapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och med Chalmers, genom exempelvis forskningscentra som Lighthouse och Northern Lead. Livskraftig forskningsmiljö målet Målsättningarna är högt ställda, men med många av förberedelserna klara och finansieringen på plats är Lars-Göran Malmberg optimistisk inför fram­ tiden.   – Vi har både krattat manegen, bonat golvet och fyllt skafferiet så jag känner mig väldigt trygg med att vi har etablerat en livskraftig forskningsmiljö inom de närmaste åren.


LARS-GÖRAN MALMBERG Professor i offentlig rätt på Juridiska institutionen. Forskar också om rättsliga frågor rörande sjöfart och luftsäkerhet. Ansvarig för att etablera den nya professuren i havsförvaltningsrätt. Kom till Handelshögskolan 2011 från Lunds universitet. Arbetar med att förstärka sjörättsutbildningen med fyra nya kurser: International Law in a Maritime Context, General Shipping Law and Regulatory Maritime Law, International Law on Shipping and Trade, och Maritime Environmental Law.

25


PRIS FÖR ÅRETS HR-FORSKNING Freddy Hällsten och Per Thilander på Företagsekonomiska institutionen har tillsammans med Anders Boglind, socio­ log och associerad till institutionen, fått priset Årets HR-forskning 2013. Utmär­ kelsen premierar det mest värdefulla forskningsbidraget inom personal, orga­ nisation eller ledarskap och syftet är att öka spridningen av vetenskapligt grundad kunskap inom området och bidra till ökad professionalisering. Bakom utmär­ kelsen står tidningen Personal & Ledar­ skap, Sveriges HR-förening, Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet och Studentlitteratur.

FÖRST I SVERIGE MED AMBAACKREDITERING Handelshögskolan har, som enda skola i Sverige, beviljats den eftertraktade inter­ nationella AMBA-ackrediteringen för sitt Executive MBA-program. Bakom ackrediteringen står organisationen Association of MBAs (AMBA) och denna kvalitetssäkring anses internationellt som den mest prestigefyllda ett MBAprogram kan få. Ackrediteringen utgör en global standard för MBA-program och endast 207 handelshögskolor i världen har hittills blivit ackrediterade, vilket motsvarar mindre än fem procent.

Förverkliga forskardrömmen! Många leker med tanken att någon gång i livet återvända till universitetet för att studera vidare eller forska. Staffan Albinsson vågade språnget. Efter en lång karriär i musikbranschen, sadlade han om till forskare i ekonomisk historia. I maj 2013 kom hans avhandling ”Nothing New under the Sun – Essays on the Economic History of ­Intellectual Property Rights in Music”.

NY BOK OM GÖTEBORGS HAMN I en ny bok av ekonomhistorikerna ­Lili-Annè Aldman, Per Hallén och Kent Olsson skildras Göteborgs hamn under tiden 1619-1862. Ett omfattande arbete med en databas över handeln under perioden och en genomgång av stadens räkenskaper har möjliggjort en nytolk­ ning av hamnens historia och i boken dominerar handel och varuflöden fram­ ställningen. Hamnens utveckling har place­rats in i en struktur av tre åldrar. I två kommande böcker skildras åldern 1862-1960 – Industrisystemets och järn­ vägsepokens hamn och den tredje åldern efter 1960 – Bulk, tankers och containers.

26

Staffan Albinsson har arbetat med musik ett helt yrkesliv. Han har varit orkesterchef i Helsingborg och länsmusikchef i Skaraborg och varit med och byggt upp både Musik i Väst och konserthuset i Vara. Men han har alltid undrat hur det skulle ha varit, om han hade tackat ja till den där amanuenstjänsten han en gång blev erbjuden i Lund.   – Jag kom till ett läge när pusselbitarna föll på plats och jag tänkte att nu måste jag göra det, annars blir det aldrig av, berättar Staffan Albinsson.

Upphovsrätt – ett ämne som engagerar Det första steget var att klara av en magisterutbildning. Redan då hade Staffan Albinsson siktat in sig på att disputera på temat musikupphovsrätter.   – I min yrkesroll har jag beställt väldigt mycket ny musik av tonsättare, så det är något jag har funderat över. Dessutom har ju ämnet fått ny aktualitet de senaste åren. Det gjorde att jag inte bara fick gehör för att bli doktorand på temat utan också att jag fick ett rejält forskningsstipendium från Ragnar Söderbergs stiftelse.

Pionjärarbete om upphovsrättsliga intäkter Avhandlingen visar att svenska kompositörers totala intäkter har ökat väsentligt de senaste 15 åren, men att ytterst få tjänar tillräckligt mycket för att kunna försörja sig på upphovsrätten. Arbetet har rönt stor intresse. En artikel har till exempel publicerats i den internationellt ansedda Review of Economic Research on Copyright Issues. Men Staffan Albinsson har redan ett nytt forskningsprojekt på gång. Den här gången ska det handla om nationaloperornas ­ekonomiska historia.


Executive MBA – ett långsiktigt lärande När Malin de Maré fick en plats i divisionsledningen tyckte hon att det var dags att komplettera sin ingenjörsutbildning med ekonomikunskaper. Lösningen blev Handelshögskolans Executive MBA – en resa som gav betydligt mer, bland annat en djupdykning i personliga rädslor och en karta för framtiden.

N

är Malin de Maré började på Executive MBAprogrammet hade hon precis fått ett nytt jobb som Supply Chain Director, och i samband med det en plats i divisionsledningen. Malin de Maré berättar:   – Framför allt ville jag komplettera med de ekonomiska bitarna. Eftersom Supply Chain ligger så centralt i värde­ kedjan, ville jag också få en bättre bild av företagets olika funktioner, för att förstå vilka krafter som påverkar. Det var främsta anledningen till att jag ansökte till Executive MBA-programmet.

Nya insikter och nytt nätverk I retrospektiv ser Malin de Maré att hon lärde sig mycket mer än så, inte minst av att interagera med de andra deltagarna i gruppen.   – Det var människor i ledande roller från olika världsdelar. Jag lärde mig väldigt mycket om mig själv och mitt ledar­ skap genom att arbeta tillsammans med dem. Utöver dessa lärdomar fick jag också ett värdefullt nätverk och fantastiska vänner, säger Malin de Maré. En omvälvande Indienresa Executive MBA-programmet har ett tydligt Asienfokus och innehåller bland annat en tiodagars resa till Indien. Förutom att träffa politiker och företagsledare uppmärksammade man existentiella frågor.   – En övning gick ut på att hitta vår inre ledstjärna. En annan handlade om att se våra största rädslor. En av mina rädslor var ”publicitet”. Och det verkar ju ha gett resultat, för nu sitter jag här, skrattar Malin de Maré. Snabbare slutsatser Vissa kunskaper fick hon användning för direkt. Men det fanns ett mer långsiktigt lärande också.   – Jag har fått kartor och strukturer som jag kan relatera nya intryck till. När jag ser på olika situationer idag, kan jag lösa dem och dra slutsatser mycket snabbare. Det ger en sån här utbildning, avslutar Malin de Maré. 27


” I Amman är omtenta ett okänt begrepp”

Internationella studenter skapar dynamik i klassrummet och är viktiga för kvaliteten på Handelshögskolans masterutbildningar. Men hur är det egentligen att komma till Göteborg och Handelshögskolan? Huda Besiso läser masterprogrammet i management. Som ung tjej från Mellanöstern är det en stor utmaning bara att få lov att bege sig ensam till ett avlägset land som Sverige. Hon har palestinska rötter, är uppvuxen i Kuwait och tog sin kandidatexamen i Business Management på University of  Jordan i Amman. Där fick hon ett Erasmus­stipendium för att läsa en master och valde Handelshögskolan i Göteborg. Nu är Huda Besiso inne på sitt andra år och börjar känna sig hemma i sin nya studiemiljö.

Fokus på teamarbete Det är ett stort steg från Amman till Göteborg, inte minst vad gäller sättet att undervisa.   – Jag tycker om den pedagogiska metoden här. Team­arbete är essentiellt i det här programmet. Utgångspunkten är att ett case kan lösas på 100 sätt och det handlar om att vara lyhörd för olika perspektiv. Så det är mycket grupparbete, presentationer, case studies och diskussioner i klassen. Så jobbar man inte i Amman. Där är det mer läs de här kapitlen och skriv en tenta. Och det är absolut inte någon som har hört talas om begrepp som hemtenta eller omtenta, säger Huda Besiso och ler.

28

Lärare och föreläsare med egen erfarenhet Kvaliteten på lärare och föreläsare är en annan sak som Huda Besiso uppskattar med Handelshögskolan.   – Lärarna är väldigt specialiserade och har egna erfarenheter från området de undervisar inom. Dessutom har vi gästföreläsare från näringslivet. I ledarskapskursen som jag läser nu har vi till exempel två chefer från Volvo. De delar med sig av hur de löser uppgifterna i sin vardag. Detta tycker jag är väldigt värdefullt. Lång väg till Sverige Liksom för alla som studerar utomlands finns det förstås också sociala barriärer att hantera. För en ung tjej från Mellanöstern ligger den kanske största utmaningen innan avfärd.   – Du måste ha föräldrar som är väldigt förstående. Det är inte särskilt vanligt att skicka sina döttrar till universitet utomlands. Jag känner bara till en annan tjej som gjort något liknande. Men jag är väldigt viljestark och vet vad jag vill med mitt liv, avslutar Huda Besiso.


Studentdrivet företag gör juridiken tillgänglig för fler Studentdrivna företag som Handels Consulting och Handels Rekrytering har redan gjort sig kända som bra plantskolor och prisvärda alternativ på marknaden. Nu har de blivande juristerna skapat motsvarande möjlighet att prova på att både praktisera yrket och driva affärsverksamhet under studietiden. Ola Bernhardtz är VD för studentkårens nystartade företag HandelsJuristerna. Han är nöjd med sitt första verksamhetsår och med satsningen som helhet.   – Det här är något som har saknats för juriststudenter. En del affärsjuridiska byråer erbjuder sommarnotarietjänster efter tredje året, men det räcker inte. Vi är många som har ambition och vilja att få praktik och meriter innan vi kommer ut i arbetslivet.

Alternativet är ingen rådgivning alls Den typiska kunden är ett mindre företag i uppstarts- eller tidig utvecklingsfas som behöver säkerställa juridiken i form av olika dokument och avtal.   – Det är många företag i det här segmentet som inte har tillräckligt stark kassa för att arbeta med en etablerad byrå. Alternativet är oftast ingen juridisk rådgivning alls. Vår ambition är att bli bryggan som gör juridiken tillgänglig även för dem, berättar Ola Bernhardtz.

Branschen positiv till initiativet Hur ser då advokatbyråerna på att HandelsJuristerna etablerar sig som en ny spelare på marknaden?   – De vi har varit i kontakt med är extremt positiva. De ser oss inte som konkurrenter eftersom vi inte vänder oss till riktigt samma kunder. Istället tycker de att det är positivt med studenter som engagerar sig och ser vår verksamhet som en plantskola för framtidens jurister, avslutar Ola Bernhardtz.

NY SKULPTUR PÅ HANDELSHÖGSKOLANS GÅRD Skulpturen ”Regn” av konstnären Pål Svensson invigdes på Handelshögskolan gård i november 2013. Skulpturen är en gåva från Stiftelsen Richard C Malmstens minne, som ett sätt att uppmärksamma skolans 90-årsjubileum och stiftelsens 30-årsjubileum. Stiftelsen har under åren bidragit med avsevärda belopp till Handelshögskolans verksam­ het och utveckling.

ÅRETS UNGA ALUMNER För andra gången har Handelshögskolan delat ut utmärkelsen Årets unga alumn till två personer som gjort något extra med sina kunskaper och som är goda inspirationskällor för nuvarande och bli­ vande studenter. Visar Jaha, ekonomichef på Holtback Group, utsågs till Årets unga ekonomalumn och Madeleine Sundell, barnrättsjurist vid Frälsningsarmén, till Årets unga juristalumn.

KONKURRENSKRAFT GENOM VISUALISERING Information är en källa till konkurrens­ kraft för företag och organisationer. Till­ gången på information är inget problem, däremot är det en utmaning att hitta sätt att ta vara på allt man vet. Här kan Busi­ ness Intelligence (BI), dvs verktyg för interaktiv visualisering av informationen, vara en lösning. Men BI är komplext och nyckeln till en framgångsrik användning är att knäcka koden för vilken användning som passar för vilken typ av användare och beslutssituation. Detta ska Centrum för affärssystem studera i ett internationellt, tvärvetenskapligt forskningsprogram där även företag och organisationer kommer att vara involverade i fallstudier och experiment. Förhoppningen är att hitta ett tydligt svar på vad som krävs för att säkerställa nyttan av BI.

29


LEDER RÖRLIGHET TILL TILLVÄXT? Att ökad rörlighet genom transporter leder till ekonomisk tillväxt, utveckling och framgång är något som tycks taget för givet. Men det är att låsa in sig i ett snävt tänkande, menar kulturgeografen Maja Essebo vid Institutionen för Eko­ nomi och samhälle. I sin avhandling har hon studerat hur ”myter”, dvs sådant som tas för givet, som vi dagligen använder för att sätta saker i sammanhang, hjälper till att skapa samhälleliga inlåsningar som begränsar handlingsutrymmet och ute­ sluter andra möjliga vägar. Ett exempel är myten som säger att fysisk rörlighet med bil, buss och tåg leder till ekonomisk tillväxt. Den myten tar bland annat inte hänsyn till faktiska begränsningar. Maja Essebo menar att vi behöver myter för att fungera i vardagen, men att de också kan låsa in oss i system som är ohållbara i längden, och hoppas att hennes forskning kan leda till ifrågasättande av saker som tas för givna av ett helt samhälle.

Leila Nedaei och Maria Norrström jobbar för breddad rekrytering.

Handelshögskolan sår frön till förändring Många pratar om vikten av mångfald och breddad rekrytering. Handelshögskolan har utvecklat en modell med potential att göra skillnad på riktigt. En grupp studenter, som själva har gjort resan från studieovana miljöer till studier på Handelshögskolan, är ute och inspirerar ungdomar med liknande bakgrund att tro på sig själva. Under det första året har gruppen genomfört inte mindre än 21 aktiviteter och träffat fler än 750 ungdomar, oftast i åldern 14 till 20 år. En av de engagerade studenterna är Leila Nedaei som läser sista året på Juristprogrammet.   – Varje aktivitet har varit jättelyckad. Vi känner att vi verkligen når fram. Tanken är ju att vi ska vara förebilder som inspirerar, att vi kan så det där lilla fröet som ligger och gror i bakhuvudet; ”om dom kan så kan jag också”.

Trovärdiga förebilder

ANNIKA FALKENGREN TRÄFFADE STUDENTER OCH PARTNERFÖRETAG Under vårens Senior Partner’s Day med SEB fick studenter och partnerföretag lyssna till en av bankvärldens höjdare – Annika Falkengren, VD och koncern­ chef. Hon pratade kring temat karriär inom bankvärlden, med fokus på kundrelationer, och delade med sig av erfaren­ heter från sin egen karriär.

30

Hennes egen resa har varit allt annat än rak. Under uppväxten i Hammarkullen präglades hennes skolgång av låg motivation och hon var långt ifrån framtida universitetsstudier.   – Min egen bakgrund ger mig väldigt mycket trovärdighet i mötet med eleverna. Många av dem vi träffar kan identifiera sig med mig. När jag berättar om min resa nämner jag naturligtvis de utmaningar jag stött på, men lyfter även fram möjligheter och fördelar som kommer när man väl har tagit sig över tröskeln. Ofta kommer det fram några efteråt och tackar och säger att de nu kommer att satsa på att läsa vidare, berättar Leila Nedaei.

Fler aktiviteter för yngre

Maria Norrström är kommunikatör på Handelshögskolan och leder projektet. Hon ser behovet av att börja tidigt för att fånga upp ungdomar med drömmar.   – När de har nått gymnasieåldern kan det redan vara för sent. Därför gör vi allt fler aktiviteter som vänder sig till högstadieelever. En sådan är att med hjälp av Handels­ högskolans partnerföretag hitta praoplatser som kan ge eleverna chansen att få nya impulser och se nya miljöer, avslutar Maria Norrström.


UTBILDNINGSUTBUD 2014 En termins studier motsvarar 30 hp. Grundnivån omfattar de första tre åren och den avancerade nivån de två följande. Därefter följer forskarutbildningsnivån.

Clara Stigring

PRAKTIK I WASHINGTON D.C. Masterstudenten Clara Stigring är 2013 års Sten-Olof  Palm-stipendiat och får nu göra praktik på Swedish-American Chambers of Commerce i Washington D.C. under ett år. Stipendiet är instiftat av Göteborgs Köpmannaförbund i samverkan med the Swedish-American Chambers of Com­ merce (SACC-USA) och Centre for Retailing vid Handelshögskolan. Mål­ sättningen är att stimulera intresset för de särskilda förutsättningar, utmaningar och möjligheter som möter parti- och detalj­ handeln.

NY ANVÄNDNING FÖR RETUR­ BURKAR OCH ÖVERBLIVEN MAT Handelshögskolan har inlett ett sam­arbete med Göteborgs Räddningsmission kring returflaskor och mat som blir över från restaurang Handelsrätten. Initiativet kommer från studenten Henrik Håkansson. Göteborgs Räddningsmission är en ideell organisation som arbetar med socialt arbete på kristen grund.   På Räddningsmissionens café på ­Vasagatan serveras varje dag 70–150 hemlösa en rejäl frukost. 100 kronor i pant ger frukost för 10 gäster.

Program på grundnivå Handelshögskolans ekonomprogram, 300 (180 + 120) hp* Två inriktningar: analytisk och språklig (engelsk, fransk, spansk, tysk, japansk och kinesisk). Ekonomie kandidatexamen, civilekonomexamen, masterexamen. Juristprogrammet, 270 hp* Juristexamen. Handelshögskolans logistikprogram, 300 (180 + 120) hp* Ekonomie kandidatexamen, civilekonomexamen, masterexamen. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, 180 hp Filosofie kandidatexamen. * S tartar på grundnivå och avslutas på ­avancerad nivå.

Fristående kurser Handelshögskolan har ett brett utbud av fristående kurser på grundnivå. De ges inom följande ämnen: ekonomisk geografi, ekonomisk historia, företagsekonomi, juridik, kulturgeografi, nationalekonomi och statistik. Program på avancerad nivå Ges på engelska och omfattar 120 hp. Master of Science in: Accounting Economics Finance Innovation and Industrial Management International Business and Trade Knowledge-based Entrepreneurship Logistics and Transport Management Management Marketing and Consumption Forskarutbildning Omfattar licentiatexamen och doktorsexamen. Ges vid alla institutioner på Handelshögskolan.

ANTAGNINGSPOÄNG Handelshögskolans program står sig väl i konkurrensen och antagningspoängen är höga. I grupp I antas de som har gymnasiebetyg utan komplettering och i grupp II de som har kompletterat sina betyg. Flest studenter antas i grupp I. Maxpoäng är 22,5 (20,0 + 2,5 meritpoäng). Det går även att antas på resultat från Högskoleprovet.

Samir el Sabini

ÅRETS NOVA Talangnätverket Nova 100 delar varje år ut Årets Nova till den medlem som inspirerat, motiverat och uppmuntrat fler medlemmar till engagemang och som genomfört något extraordinärt under sin studietid. 2013 gick utmärkelsen till Samir el Sabini, juridikstudent på Handelshögskolan och fd ordförande för Sveriges Elevkårer. Samir el Sabini har tidigare bland annat blivit utsedd till The Swedish Business Law Student of the Year och blivit rankad som en av tid­ ningen Shortcuts uppstickare 2012.

LÄTTILLGÄNGLIGA KURSBÖCKER OCH FLER LÄSPLATSER Under 2013 har samtliga kursböcker inom Handelshögskolans ämnesområden flyttats till Ekonomiska biblioteket och placerats lättillgängligt i anslutning till bibliotekets entré och stora läsesalen. Böckerna var tidigare placerade på Kursoch tidningsbiblioteket, som under våren byggts om och bytt namn till Samhälls­ vetenskapliga biblioteket. Där finns nu ytterligare 100 läsplatser, lätt tillgängliga också för Handelshögskolans studenter.

Lägsta poäng i urval 2 ht 2013 Grp I Handelshögskolans ekonomprogram  Analytisk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,70  Engelsk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,00  Fransk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,00  Spansk.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,60  Tysk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,10  Japansk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,40  Kinesisk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,60 Handelshögskolans logistikprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,00 Juristprogrammet. . . . . . . . . . . . . . . . 21,30 Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. . . . . . . . . . . . . . . . 17,96

Grp II 21,00 22,50 20,74 20,00 20,30 20,80 20,85 19,90 21,30 17,67

31


Handelshögskolans ledning Handelshögskolans fakultetsstyrelse har ansvar för strategisk planering, övergri­ pande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Fakultetsstyrelsen utgör också ett forum för diskussion och samordning av fakul­ tetens verksamhet. Det dagliga arbetet leds av en lednings­ grupp bestående av Per Cramér, rektor, Olof Johansson-Stenman, prorektor och Jan Marton, vicerektor. Skolans kanslichef och kommunikationschef är adjungerade till ledningsgruppen. Per Cramér är den som primärt har hand om ledningens kon­ takter med samhälle och näringsliv och

med Göteborgs universitet. Han ansvarar också för personal, ekonomi, infrastruk­ tur med mera. Olof Johansson-Stenman är rektors ställföreträdare och har särskilt ansvar för frågor som rör forskning. Jan Marton har särskilt ansvar för frågor som rör grundutbildning.

Ledamöter för mandatperioden 2012-07-01 till 2015-06-30 Christer Lund, professor Katarina Renström, studievägledare Sara Stendahl, docent Marie Stenseke, professor Ewa Wikström, docent Johan Woxenius, professor

LEDAMÖTER I HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSSTYRELSE 2013

Studenter (1-åriga mandatperioder) André Danielsson, HHGS Therese Hallin, HHGS Jannice Käll, HHGS (doktorandrepresentant)

Ledamöter för mandatperioden 2012-07-01 till 2018-06-30 Per Cramér, professor, dekanus, ordförande Olof Johansson-Stenman, professor, prodekanus, stf ordförande

Företrädare för de anställda med närvaro- och yttranderätt Anna Wahle, OFR-S Mikael Johansson, SACO SEKO, vakant

Handelshögskolans råd Handelshögskolans råd består av utvalda personer från näringsliv och offentlig verksamhet och bistår Handelshögskolans ledning i strategiska frågor. Handelshög­ skolans rektor är ständig ledamot, liksom innehavaren av Assar Gabrielssons gäst­ professur. Prorektor, vicerektor och ord­ förande i Handelshögskolans studentkår är adjungerade ledamöter.

LEDAMÖTER I HANDELSHÖGSKOLANS RÅD Inga-Britt Ahlenius, innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur Lena Apler, styrelseordöfrande, Collector Finance & Law AB Joachim Berner, styrelseordförande, Christian Berner, ordförande Stefan Brocker, partner, Mannheimer Swartling ­Advokatbyrå AB Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden Anders Jansson, vd och koncernchef, Stena Metall AB

Henrik Lange, Executive Vice President & CFO, AB SKF Johan Malmsten, ordförande, Stiftelsen Richard C Malmstens minne Anders Osberg, Executive Vice President Corporate Finance & Control, CFO, Volvo Group M Johan Widerberg, Senior Executive, Handelsbanken Per Cramér, rektor, Handelshögskolan

Organisation Göteborgs universitet

Handelshögskolans fakultetsstyrelse Administration

Rektor Prorektor, vicerektor

Handelshögskolans råd

Externa relationer

Institutet för innovation och samhällsförändring

Institutionen för nationalekonomi med statistik

Ekonomi och samhälle

Företags­ ekonomiska institutionen

Centrum för konsumtionsvetenskap

Centre for Business in Society

Centrum för Global Human Resource ­M anagement

Centrum för finans

Centre for International Business Studies

Centrum för regional analys

Centrum för hälsoekonomi

Centre for Retailing

Centrum för turism

Gothenburg Centre of Globalization and Development

Centrum för affärssystem

Avdelningen för Graduate School (Masterprogram, Visiting Professor Programme, GMAT Centre, School of Executive Education)

32

Utlandsavdelning

Fakultetskansli

Juridiska institutionen


Handelshögskolans ekonomi 2013 INTÄKTER 2013, TOTALT 454 MKR

KOSTNADER 2013, TOTALT 434 MKR

INTÄKTSSTRUKTUR 2013 Mkr

Statsanslag 297 Mkr, 65 %

Personal 261 Mkr, 60 %

Bidrag och försäljning 128 Mkr, 28 %

Universitetsgemensamt och bibliotek 73 Mkr, 17 %

Uppdrag 28 Mkr, 6 %

Lokaler 46 Mkr, 10 %

Övrigt 2 Mkr, 1 %

Övrig drift 52 Mkr, 12 % Avskrivningar 3 Mkr, 1 %

KOMMENTARER TILL INTÄKTER Av statsanslagen på totalt 297 Mkr, avser 177 Mkr anslag till grundutbildningen och 120 Mkr avser anslag till forskning och forskarutbildning. De totala stats­a nslagen ökade med 4 procent jämfört med föregå­ ende år. ”Bidrag och försäljning” rymmer externa forskningsbidrag om 108 Mkr samt intäkter från försäljning av material,

uthyrning av lokaler med mera. ­”Uppdrag” är intäkter från forskningsoch undervisningsuppdrag. KOMMENTARER TILL KOSTNADER De totala kostnaderna uppgår till 434 Mkr och ökar med 7 Mkr, eller 2 procent jämfört med föregående år. Kostnader för perso­nal inklusive dokto­rand­löner och

Statsanslag Bidrag/uppdrag/ försäljning Övriga intäkter Summa

2011

2012

266 (62%) 162 (37%)

286 (62%) 172 (37%)

2013 297(65%) 156(34%)

3 (1%)

3 (1%)

2(1%)

431

461

454

utbildningsbidrag uppgår till 261 Mkr. Jämfört med 2012 ökar dessa med 12 Mkr, eller med 5 procent. Av posten ”Universitets­gemensamma kostnader” utgör Handels­hög­skolans andel av biblio­ teket 29 Mkr och 44 Mkr utgör kostnader för universitetsgemensam verksamhet.

Större anslag Här listas nya anslag som tilldelats Handels­hög­skolan under 2013 och som omfattar 1 Mkr eller mer. Professur i havsförvaltningsrätt, 7,5 Mkr (Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, Carl Bennet AB). Juridiska institutionen. ”Mot en hållbar urban och regional tillgänglighet. Utveckling av GIS-baserade interaktiva planeringsmetoder”. 7,1 Mkr, Formas. Professor Bertil Vilhelmson, Institutionen för ekonomi och samhälle. Stöd till fakultetsövergripande centrumbildningar och strategisk utveckling, 5,3 Mkr, Stiftelsen Richard C Malmstens minne. ”Samarbete för uthålligt resursutnyttjande”, 5 Mkr, Formas. Professor Thomas Sterner, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Improving the effectiveness and efficiency of large Swedish firms through Accounting Information Systems (AIS) design and use”, 5 Mkr, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Docent Urban Ask, Centrum för affärssystem. ”Vikter och valutor: svenska produktivitetsnivåer i jordbruk-, industri- och tjänstenäring i relation till brittiska och amerikanska, 1850–2010.”, 4,74 Mkr (3,15 Mkr, Riksbankens jubileumsfond, 1,59 Mkr, Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse). Fil dr Svante Prado, Institutionen för ekonomi och samhälle. “Optimal Regulation of Multiple Pollutants: Empirical Insights and Policy Implications”, 4,46 Mkr, Formas. Docent Jessica Coria, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Tiden på nätet – var kommer den ifrån? Internets påverkan på människors användning av tid och platsanvändning”, 3,9 Mkr, Vetenskapsrådet. Professor Bertil Vilhelmson, Institutionen för ekonomi och samhälle. ”CHANGE- Changing antifouling practices for leisure boats in the Baltic Sea”, 3,9 Mkr, BONUS. Ek dr Cecilia Solér, Företagsekonomiska institutionen. ”En studie av strukturella orsaker till spridningen av HIV i östra och södra Afrika”, 2,88 Mkr, Vetenskapsrådet. Professor Dick Durevall, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Utformning av institutioner som främjar samarbete och förbättrad skötsel av naturresurser: Fältexperiment Etiopien.”, 2,65 Mkr, Vetenskapsrådet. Docent Gunnar Köhlin, Institutionen för nationalekonomi med statistik.

“Optimal Regulation of Multiple Pollutants: Theoretical Insights”, 2,49 Mkr, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Docent Jessica Coria, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Radical Innovation for Enhancement of the Swedish Economy”, 2,26 Mkr, Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur. Ek dr Rick Middel och professor Maureen McKelvey, Institutionen för ekonomi och samhälle. Professur i sjörätt och annan transporträtt, 2,17 Mkr, Stiftelsen Torsten Petterssons donation för professur i sjörätt och annan transporträtt. Professor Lars-Göran Malmberg, Juridiska institutionen. ”Hotels as innovative workplaces”, 1,6 Mkr, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Ek dr Wajda Wikhamn. ”Selektion och migration. Jämförande studier av flyttningar under förhållanden som påminner om naturliga experiment”, 1,6 Mkr, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse. Professor Christer Lundh, Institutionen för ekonomi och samhälle. Donationsprofessur i Business History, 1,5 Mkr, Torsten Söderbergs stiftelse. Handelshögskolan. Strategisk utveckling av lärosätets samhällsutmaningsdrivna samverkansarbete, 1,5 Mkr, Vinnova, 2013-04748. Institutet för Innovation och Samhällsförändring. (900 000 SEK fördelas vidare till andra lärosäten.) ”Näringsliv och arbetsmarknad i förändring 1945-2010”, 1,5 Mkr, Anna Ahrenbergs stiftelse. Ek dr Joacim Waara och fil dr Peter Sandberg, Institutionen för ekonomi och samhälle. Stöd till Centre for Retailing, gästforskare, 1,5 Mkr, Handelns Forskningsstiftelse. Ek dr Johan Hagberg, Centre for Retailing. Finansiering av forskarstuderande, 1,45 Mkr, Forskarskolan management och IT (MIT). Fil dr Elisabeth Frisk, Företagsekonomiska institutionen. ”MOLIERE, Monitoring Learning Innovation in European Restructuring”, 1,38 Mkr, European Commission, DG Employment and Social Affairs. Professor Ola Bergström, Företagsekonomiska institutionen.

Adlerbertska forskningsstiftelsen tilldelade Handelshögskolan totalt 1,99 Mkr till forskning inom temat ”Hållbar utveckling i ett helhetsperspektiv”. Mottagare av forskningsmedlen är Christian Fuentes, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Mehdin Haile­selassie,

Bidrag till forskning och utbildning inom Centrum för turism, 1,3 Mkr (0,7 Mkr, Västsvenska Turistrådet, 0,6 Mkr, Göteborg & Co Träffpunkt. Professor Lena Mossberg, Centrum för turism. ”Cross-Border Value Added Taxation of Media Services in the EU”, 1,28 Mkr, Ragnar Söderbergs stiftelse. Jur dr Pernilla Rendahl, Juridiska institutionen. “BUMILLA, Business Model Innovation in Living Labs”, 1,23 Mkr, Europeiska kommissionen. Professor Johan Woxenius, Företagsekonomiska institutionen. ”Land Grabbing or Agricultural Investments: the Two Sides of the Coin”, 1,2 Mkr, Vetenskapsrådet. Fil dr Sven Tengstam, Institutionen för nationalekonomi med statistik. “Ledarskap och arbetsorganisation”, 1,2 Mkr, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Docent Peter Zackariasson, Gothenburg Research Institute. ”Industrialisering i den resursrika periferin”, 1, 13 Mkr, Veten­skaps­rådet. Docent Jan Bohlin, Institutionen för ekonomi och samhälle. ”Political participation and governance in Africa”, 1,1 Mkr, Vetenskapsrådet. Professor Arne Bigsten, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Avgifter och regler för godstransporter”, 1,13 Mkr, Trafikverket. Docent Rickard Bergqvist, Företagsekonomiska institutionen. ”Grönare Godsflöden”, 1 Mkr, Trafikverket. Docent Rickard Bergqvist, Företagsekonomiska institutionen. Forskning inom området handel, 1 Mkr, AB Göteborgs Handelskompanis deposition. Docent Filip Bladini, Juridiska institutionen. Professur i industriell ekonomi, 1 Mkr, Volvo Group. Professor Maureen McKelvey, Institutionen för ekonomi och samhälle. Stöd till utveckling och ledning, 1 Mkr, Stiftelsen Göteborgs Handelshögskolefond. Handelshögskolan.

Företagsekonomiska institutionen, Anna Nordén, ­Institutionen för nationalekonomi med statistik och Klas Rönnbäck, Institutionen för ekonomi och samhälle. Dessutom finansieras del av en gästprofessur gemensam med Chalmers och Göteborgs universitet.

33


Utmärkelser och förtroendeuppdrag PERSONAL Professor Arne Bigsten valdes till ledamot i Vetenskapsrådets nyinrättade kommitté för utvecklingsforskning. Han tilldelades också Thuréus-priset i teknisk-ekonomiska klassen. Tek dr Johan Brink tilldelades studentkårens pris ”Bästa lärare”. Professor Per Cramér blev kallad som ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Professor Barbara Czarniawska fick ett hedersutnämnande som gästprofessor vid University of Technology (UTS), Sydney. Docent Niklas Egels Zandén blev invald i KRAVs nybildade Vetenskapliga råd. Professor Ulla Eriksson-Zetterquist valdes till ordförande för FEKIS (Föreningen Företagsekonomi i Sverige) för 2014. Professor Sven Hemlin och fil lic Leif Denti tilldelades priset Best Paper inom programmet Technology and ­Innovation Management. Fil dr Freddy Hällsten och fil dr Per Thilander fick, tillsammans med fil dr Anders Boglind, pris för årets HR-forskning av Sveriges HR-förening, tidningen Personal & ledarskap, Studentlitteratur och IPF. Professor Inge Ivarsson utsågs till Vice-President of Europe för organisationen Euro-Asia Management Studies Associa­tion (EAMSA). Professor Ulla Johansson-Sköldberg och professor Jill Woodilla nominerades tillsammans med Mehves Cetinkaya till the Tudor Rickards and Susan Moger Best Paper Award 2013 för sin artikel ”Design Thinking: Past, Present and Possible Futures”, publicerad i Creativity and Innovation Management. Docent Anna Jonsson tilldelades priset Årets bokhylla 2012 av Sveriges HR-förening för sin bok ”Kunskapsöverföring & Knowledge management”. Doktorand Pernilla Lundqvist förordnades av regeringen att ingå som redovisningsexpert och sakkunnig i den statliga Redovisningsutredningen Ju 2013:01. Docent Jan Marton utsågs till rådgivare till SOU Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten och till External Evaluator för tre masterprogram vid Copenhagen Business School. Professor Maureen McKelvey utsågs till ledamot av the DRUID Scientific Advisory Committee, till ledamot av the Advisory Committee of the Manchester Institute of Innovation och till ledamot av the Excecutive Board and Scientific Committee of the EU project AEGIS. Professor Ola Olsson utsågs av regeringen att ingå i SIDAs forskningsråd under 2014–15. Ek dr Eva Ossiansson utsågs av Göteborgs-Posten till en av Göteborgs 20 mäktigaste inom media och opinion 2013. Hon utsågs även till jurymedlem i MathFACTOR EUROPE 2013 Competition och för MarCom Award 2012, Volvo Trucks Global Marketing Communication Competition.

34

Professor Airi Rovio-Johanssons och Roy Liffs artikel ”Members’ sensemaking in a multi-professional team” publi­ce­rad i Journal of Health Organization and Management utsågs till Highly Commended Award Winners av Literati Network Awards for Excellence 2013.

Försäkringsjuridiska föreningen tilldelade fem studenter pris för deras examensuppsatser inom ämnesområdet försäkring och skadestånd. Pristagarna var Olof Fristorp, Reza Ghasemi, Jenny Gustafsson, Albert Gustavsson och Elin Olsson.

Fil dr Joakim Ruist tilldelades Myrdalspriset 2013 för sin artikel ”Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna”.

Masterstudenten Fredrik Andersson från programmet Knowledge-based Entrepreneurship vann, tillsammans med Hans Carlson och Peter Ekeros, regionfinalen i Venture cup inom kategorin Människa & Samhälle, med affärsidén ”studentkonst” som är en marknadsplats på internet för konst från studenter vid konsthögskolor.

Ek dr Anders Sandoff utsågs av regeringen till expert i den statliga Fjärrvärmenämnden och av Energimyndigheten till medlem i programrådet för det med Svensk Fjärrvärme samfinansierade forskningsprogrammet Fjärrsyn. Professor Marie Stenseke blev invald som ledamot i Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Naturvårdsverket). Hon utsågs också till medlem i NYMILJØ-projektet, Norges forskningsråd, arbetsgruppen Kulturmiljøer og landskap. Professor Thomas Sterner utsågs till Member of the High-Level Advisory Panel for the Mid-Term Evaluation of the UK International Climate Fund och till ledamot i Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Docent Patrik Ström blev utvald att ingå i expertgruppen ”High Level Group on Business Services” som tillsattes av EU-kommissionen. Professor Måns Söderbom invaldes som ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för Ekonomisk forskning, ekonomisk geografi och kulturgeografi, statistik och demografi (HS-B). Professor Dennis Töllborg utsågs av Göteborgs-Posten till en av Göteborgs 20 mäktigaste inom media och opinion 2013. Studieadministratör Christina Varkki tilldelades student­ kårens pris “Bästa administratör”. Professor Johan Woxenius och ek dr Jonas Flodén ­belönades med DB Schenker Award för handledningen av Sönke Behrends, Chalmers, avhandling ”Urban freight transport sustainability. The interaction of urban freight and intermodal transport”. Professor Johan Woxenius utsågs till medlem i ledningsgruppen för IVA Väst, till medlem i vetenskapliga rådet för Volvo Research and Education Foundations (VREF) och till medlem i World Conference on Transport Research Society (WCTRS) Scientific Committee, delansvarig för gods­området och ledare för special interest group Intermodal Freight Transport.

STUDENTER The Malmsten Award tilldelades de bästa masteruppsatserna vid vart och ett av Handelshögskolans master­program. Pristagare var: Karin Berg, Martina Blomquist, Oscar Bonnedahl, Torbjörn Jozhansson, Frida Lyxell, Ida Muz, Hanna Månsson, Erik Nordén, Ingvild Nyløkken, Savvas Papadopoulos, Ryan Rumble, Therese Thörner och Jennie Wang.

Karin Berg och Ingvild Nyløkken från master­programmet Innovation and Industrial Management tilldelades resestipendier från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Sophia Bertilsson fick pris för bästa examensuppsats inom familjerätt för sin uppsats ”En rätt till ett hem? En rättsteoretisk undersökning om barns rätt till bostad med fokus på vräkningssituationer”. Priset delades ut av juristbyrån Familjens jurist. Magisterstudenterna Emilie Eriksson och Karin Lindqvist tilldelades Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats framlagd under 2012 för sin uppsats ”Pågående arbeten på löpande räkning – HDF 2011 ref 20 och dess påverkan på redovisningen”. Kristian Kärrman tilldelades, som första student från Handelshögskolan, stipendium från the Brittingham Viking Organization vilket innebär ett års studier vid University of Wisconsin-Madison. Jonathan Moy de Vitry från masterprogrammet Innovation and Industrial Management kom på andra plats i tävlingen ”Nytt&Nyttigt” med sin uppsats ”Innovating out of the Fishmeal Trap”. Juridikstudenten Samir El-Sabini utsågs till Årets Nova av talangnätverket Nova 100. Masterstudenten Clara Stigring tilldelades 2013 års StenOlof Palm-stipendium. David Schreiber vann första pris i juridikklassen av Konkurrensverkets uppsatstävling för sin uppsats, ”Möjligheten att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar som går längre än EU-lagstiftningen”. Första pris i ekonomiklassen vanns av Osmis Areda Habte, för uppsatsen ”Competitive conditions in the Swedish banking system”. Ackordcentralens pris för bästa examensuppsats i Göteborg 2012 tilldelades Elli Tolonen för uppsatsen ”Hantering av nytillkomna fordringar under företagsrekonstruktion – En studie av svensk rätt i ljuset av nordisk rätt” och Oskar Hjärpe för uppsatsen ”Förvärvslåneförbudet i förändring - hamnar Sverige på efterkälken? En analys av det svenska förvärvs­ låneförbudet i en föränderlig internationell kontext”. Alexander Weddmark och Marcus Turesson fick en av ­Göteborgs Hamns utmärkelser för årets bästa examensarbeten inom hållbara godstransporter för sin uppsats ”Svavel­ direktivets påverkan på skogsindustrins transportstruktur och logistikstrategier”.


Disputationer 2013 Staffan Albinsson, ekonomisk historia: “Nothing New under the Sun: Essays on the Economic History of Intellectual Property Rights in Music.” Lisa Andersson, nationalekonomi: “Essays on Development and Experimental Economics: Migration, Discrimination and Positional Concerns.” Peter Andersson, offentlig rätt: ”Vidta alla åtgärder som behövs – en rättvetenskaplig studie av arbetsgivarens ansvar att förebygga stressrelaterad ohälsa och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö.” Niklas Arvidsson, företagsekonomi: ”Essays on operational freight transport efficiency and sustainability.” Erik Bengtsson, ekonomisk historia: “Essays on trade unions and functional income distribution.” Ulla Bengtsson, företagsekonomi: ”Stora investeringar i mindre kommuner – Scope, Scale and Stage Construction som strategier.” Jorge Alexander Bonilla Londoño, nationalekonomi: “Essays on the Economics of Air Quality Control.” Evangelos Bourelos, innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar: “Knowledge creation and technology transfer: An analysis of Swedish academics.”

Therese Bäckman, offentlig rätt: ”Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom rättsområdena SoL och LSS.” Maja Essebo, kulturgeografi: “Lock-in as make-believe – Exploring the role of myth in the lock-in of high mobility systems.” Marita Fagerling, företagsekonomi: ”Introduktionen av ett försök att förnya sjukhusvården – ringar skrivna på vattnet.” Andreas Hagberg, företagsekonomi: ”Lönsamhet och finansiell flexibilitet. Rederinäringen i Sverige 1997-2006.” Elif Härkönen, civilrätt: ”Aktiebolags informationsgivning på värdepappersmarknaden – särskilt om amerikansk och svensk reglering av selektiv information på sekundärmarknaden för värdepapper.” Hans Jeppsson, företagsekonomi: “Essays on Information Asymmetry, Disclosures and the Financing of R&D. The Case of the Biotechnology Industry.” Haileselassie Medhin, nationalekonomi: “The Poor and Their Neighbors: Essays on Behavioral and Experimental Economics.” Kristina Mohlin, nationalekonomi: “Essays on Environmental Taxation and Climate Policy.”

Publikationer 2013 Översikt över antal publikationer av olika slag. Detaljerad information finns i databasen GUP, se http://gup.ub.gu.se/

st

Böcker Bokbidrag Artiklar, refereegranskade Artiklar, övriga Konferensbidrag Rapporter Licentiatavhandlingar Doktorsavhandlingar

48 170 261 44 158 68 7 21

Anna Nordén, nationalekonomi: “Essays on Behavioral Economics and Policies for Provision of Ecosystem Services.” Joakim Ruist, nationalekonomi: “Immigration, Work, and Welfare.” Svetlana Sabelfeld, företagsekonomi: “Investor Relations on the Web – interpretations across borders.” Bernt Saxin, företagsekonomi: “Resilience in transport services – focus on constraints.” Ana Gil Solá, kulturgeografi: ”På väg mot jämställda arbetsresor? Vardagens mobilitet i förändring och förhandling.” Per Thilander, företagsekonomi: ”Personalarbete och HR-transformation – om samspel och relationer mellan linjechefer och HR-medarbetare.” Claudine Uwera, miljövetenskap: “Water Demand and Financing in Rwanda: An empirical analysis.” Simon Wagura Ndiritu, nationalekonomi: “Essays on Gender Issues, Food Security, and Technology Adoption in East Africa.” Xiaojun Yang, nationalekonomi: “Household DecisionMaking, Time Preferences, and Positional Concern: Experimental Evidence from Rural China.”

Personal 2013 Totalt

Kvinnor

Män

Professorer Gästprofessorer /adjungerade professorer Docenter Disputerade lärare/forskare Övriga lärare Forskarstuderande Administration och teknik

42 21 47 128 40 72 107

10 5 20 39 15 42 87

32 16 27 89 25 30 20

Summa:

457

218

239

Antal personer

Nya professorer och docenter NYA PROFESSORER

NYA DOCENTER

Kristian Bolin (gästprofessor) Hervé Corvellec (gästprofessor) Kevin Cullinane Lars-Göran Malmberg

Petra Adolfsson, företagsekonomi Fransisco Alpizar, nationalekonomi Urban Ask, företagsekonomi Jessica Corria, nationalekonomi Christian Jensen, företagsekonomi Anna Jonsson, företagsekonomi

Martin Kahn, ekonomisk historia Jonas Lindberg, kulturgeografi Björn Remneland-Wikhamn, företagsekonomi Klas Rönnbäck, ekonomisk historia Roger Schweizer, företagsekonomi

Internationella gästforskare Genom Handelshögskolans stora kontakt­nät får forskare och studenter möjlighet att samarbeta med och undervisas av fram­ stående internationella forskare. Här listas disputerade forskare som gästade skolan under 2013. Ekonomi och samhälle Dr Jennifer Atchison, University of Wollongong, Australien Dr Thomas H Beery, University of Minnesota Duluth, USA Dr Kathryn M Fahy, Lancaster University, Storbritannien Dr Valentina Fava, University of Helsinki, Finland och B­ occoni University, Milano, Italien Visiting Assistant Professor Melissa Fisher, New York University, USA

Assistant Professor Olle Folke, Columbia University, New York, USA Professor Masaki Kawase, Hiroshima Shudo University, Japan Professor Chris Lloyd, University of New England, ­Australien och University of Tampere & University of Jyväskylä, Finland Professor Bart Van Looy, University of Leuven, Belgien Associate Professor Emma Mawdsley, University of Cambridge, Storbritannien Professor Johanna Moisander, Aalto University, Helsingfors, Finland Professor Mika Pantzar, National Consumer Research Centre, Helsingfors, Finland Researcher Johanna Rickne, Columbia University, New York, USA Professor Gunhild Setten, Norges teknisk-natur­veten­skapliga universitet, Trondheim, Norge Associate Professor Yanmei Zhu, Tongji University, China

35


Företagsekonomi Professor Antti Ainamo, Aalto University, Helsingfors, Finland Professor Stephen Böhm, University of Essex, Storbritannien Dr Sharon Cullinane, Napier University, Edinburgh, Storbritannien Professor emeritus John Dawson, University of Edinburgh, Storbritannien Professor Laura Empson, Cass Business School, London, Storbritannien Assistant Professor Ulf Nilsson, Sabanci University, Istanbul, Turkiet Dr G. Shainesh, Indian Institutie of Management, Bangalore, Indien Professor Jill Woodilla, tidigare Sacred Heart University, Fairfield, USA Juridik Professor Raj Dhankar, University of Delhi, Indien Professor H. Patrick Glenn, McGill University, Montreal, Kanada Professor Yasushi Kamiyama, University of Tsukuba, Japan Jur dr Sari Kouvo, Vrije Universiteit Brussels och Kent university, Bryssel, Belgien Professor Petros Mavroidis, Columbia Law School, New York, USA och European University Institute, Florens, Italien Professor Alan Neal, University of Warwick, Coventry, Storbritannien och Zhejiang University, Hangzhou, Kina Executive Director Asha Ramgobin, Human Rights Development Initiative, Pretoria, Sydafrika Professor emeritus D. Rhidian Thomas, Swansea University, Storbritannien Professor Fumie Suga, Hosei University, Tokyo, Japan Nationalekonomi med statistik PhD Alpaslan Akay, IZA, Bonn, Tyskland Associate Professor Wisdom Akpalu, State University of New York, Farmingdale, USA PhD Francisco Alpizar, CATIE, Costa Rica Professor Stefan Ambec, Toulouse School of Economics, Frankrike Professor Jean Marie Baland, University of Namur, Belgien Professor Abigail Barr, University of Nottingham, Storbritannien PhD Thushyanthan Baskaran, University of Göttingen, Tyskland Professor Michèle Belot, University of Edinburgh, Storbritannien Professor Sascha Becker, University of Warwick, Coventry, Storbritannien PhD Cindy Berck, University of California Berkeley, USA Professor Peter Berck, University of California Berkeley, USA Professor Sonia Bhalotra, University of Bristol, Storbritannien Senior Fellow Allen Blackman, Resources for the Future, Washington D.C., USA Professor Steve Bond, University of Oxford, Storbritannien PhD Jorge Bonilla, Universidad de Los Andes, Bogotá, Colombia Associate Professor Christa N. Brunnschweiler, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim, Norge Associate Professor Maria Damon, New York University, USA Professor Fréderic Docquier, Université Catholique de Louvain, Belgien Professor Christian Dustmann, University College London, Storbritannien Professor Gunnar Eskeland, Norwegian School of Economics, Bergen, Norge Professor Marcel Fafchamps, University of Oxford, Storbritannien Professor Francesco Fasani, Institute for Economic Analysis, Barcelona, Spanien PhD Jan Feld, Maastricht University, Nederländerna Professor Odd-Helge Fjeldstad, Chr. Michelsen Institute (CMI), Bergen, Norge Professor Robert H. Frank, Cornell University, Ithaca, USA Professor Finn Försund, Oslo University, Norge PhD Gavin George, HEARD, University of KwaZulu-Natal, Durban, Sydafrika PhD Jérémie Gignoux, Paris School of Economics och French National Institute for Research in Agronomy, Paris, Frankrike PhD Kaymarlin Govender, University of KwaZulu-Natal, Durban, Sydafrika PhD Mads Greaker, Statistics Norway, Oslo, Norge Associate professor Aleksandra Gregoric, Copenhagen Business School, Danmark Senior Researcher Cathrine Hagem, Statistics Norway, Oslo, Norge Professor Bård Harstad, Oslo University, Norge Professor emeritus Robin Hogarth, Universitat Pompeu Fabra, Barcelona, Spanien Professor Stein Holden, University of Life Sciences, Aas, Norge Professor Hans Hvide, University of Bergen, Norge PhD Bereket Kebede, University of East Anglia, Norwich, Storbritannien Professor Markku Lanne, University of Helsinki, Finland PhD David Le Blanc, UN Department of Economic and Social Affairs, New York, USA Professor Justin Lin, Beijing University, Kina PhD Anastasia Litina, University of Luxembourg, Luxemburg PhD Guy Michaels, London School of Economics, Storbritannien PhD Topi Miettinen, Hanken School of Economics, Helsingfors, Finland PhD Katrin Millock, University Paris 1 Pantheon-Sorbonne, Frankrike PhD Wilfred Nyangena, University of Nairobi, Kenya Professor Henri Overman, London School of Economics, Storbritannien Professor Erik Plug, University of Amsterdam, Nederländerna Professor Carol Propper, University of Bristol, Storbritannien Professor Timothy Quinlan, University of KwaZulu-Natal, Durban, Sydafrika Professor Helene Rey, London Business School, Storbritannien

36

Associate Professor Elizabeth Robinson, University of Reading, Storbritannien Professor Casper Rose, Copenhagen Business School, Danmark Professor Paul Seabright, Toulouse School of Economics, Frankrike Associate Professor Maros Servatka, University of Canterbury, Nya Zeeland PhD Aurélie Slechten, Free University of Brussels, Belgien Professor Adriaan Soetevent, University of Amsterdam, Nederländerna Professor Dick Sweeney, Georgetown University, Washington D.C., USA Professor Francis Teal, University of Oxford, Storbritannien Professor Ragnar Torvik, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norge Adjunct Professor Nicolas Treich, Toulouse School of Economics, Frankrike PhD Ferdinand Vieider, WZB Berlin Social Science Center, Tyskland PhD Clara Villegas, Universidad Nacional de Colombia - Sede Medellín, Colombia Associate Professor Ben Vollaard, Tilburg University, Nederländerna Professor Toyoaki Washida, Shopia University, Tokyo, Japan Professor Elke Weber, Columbia University, New York, USA Professor Francois-Charles Wolff, INED, Paris och University of Nantes, Frankrike The International Visiting Professor Programme Tamir Agmon, Tel Aviv University, Israel (Centrum för finans, Institutet för innovation och entreprenörskap) Sharmistha Bagchi-Sen, University of New York at Buffalo, USA (Institutet för innovation och entreprenörskap) Luis Bértola, Universidad de la Republica, Montevideo, Uruguay (Ekonomisk-historiska institutionen) Michael Browne, University of Westminster, London, Storbritannien (Företagsekonomiska institutionen) William van Caenegem, Bond University, Robina, Australien (Juridiska institutionen) Franck Cochoy, University of Toulouse II, Frankrike (Företagsekonomiska institutionen) Kevin Cullinane, Napier University, Edinburgh, Storbritannien (Företagsekonomiska institutionen) Martin Dufwenberg, Bocconi University, Milano, Italien (Institutionen för nationalekonomi med statistik) Carolyn Fischer, Resources for the Future, Washington D.C., USA (Institutionen för nationalekonomi med statistik) Shubhashis Gangopadhyay, India Development Foundation, Mumbai, Indien (Centrum för finans) Yitchak Haberfeld, Tel Aviv University, Israel (Företagsekonomiska institutionen) Mary Jo Hatch, University of Virginia, Charlottesville, USA (Business & Design Lab) Lesley Head, University of Wollongong, Australien (Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi) Michael Kirchler, University of Innsbruck, Österrike (Centrum för finans) Martin Kocher, University of Munich, Tyskland (Institutionen för nationalekonomi med statistik) Gideon Kunda, Tel Aviv University, Israel (Företagsekonomiska institutionen) Cathy Macharis, Vrije Universiteit Brussel, Belgien (Företagsekonomiska institutionen) Deirdre McCloskey, University of Illinois, Chicago, USA (Ekonomisk-historiska institutionen) Anna Nagurney, University of Massachusetts, Amherst, USA (Företagsekonomiska institutionen) Sang-Chul Park, Korea Polytechnic University, Korea (Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi) Frans Pennings, University of Utrecht, Nederländerna (Juridiska institutionen) Bent Petersen, Copenhagen Business School, Danmark (Företagsekonomiska institutionen) Sock-Yong Phang, Singapore Management University, Singapore (Institutionen för nationalekonomi med statistik) Matthias Sutter, University of Innsbruck, Österrike (Institutionen för nationalekonomi med statistik) Ashok Thampy, Indian Institute of Management Bangalore, Indien (Centrum för finans, Institutet för innovation och entreprenörskap)

EXECUTIVE FACULTY Handelshögskolans program Executive Faculty erbjuder erfarna praktiker och specialister en möjlighet att utveckla sin kompetens genom att skapa tid och rum för reflektion i en akademisk miljö. Deltagare som startade 2013: Cecilia Hallengren, Vice President Human Resources, Global Medicines Development, AstraZeneca R&D Jörgen Scribe, Senior Vice President Controlling, Volvo Group Trucks Operation Katarina Lindström, Senior Vice President, Strategy, Volvo Group Trucks Operation Leif Andersson, Controller (Regiondirektörens stab), Västra Götalandsregionen Maria Roth, Distriktschef Göteborg Syd, SEB Martin Sundblad, Senior Legal Councel, AstraZeneca Martina Klaus, Senior Vice President General Counsel, Volvo Group Trucks Operation Michaela Ahlberg, Chief Compliance Officer, Volvo Car Corporation Stefan Lorentzson, Senior Vice President, Corporate Communications, Volvo Group Trucks Operation


Gästföreläsare från yrkeslivet Handelshögskolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och god kontakt med många alumner. Tack vare detta har Handelshögskolans studenter många tillfällen att lyssna till och diskutera med yrkesverksamma gästföreläsare. Under året delade bland andra följande personer med sig av sina kunskaper och erfarenheter: Andrea Ahlberg, Transportstyrelsen Michaela Ahlberg, TeliaSonera Inga-Britt Ahlenius, Assar Gabrielssons gästprofessur Benjamin Ajo, Domstein Rebecka Alfredsson, PWC Anna-Lena Alvekrans, Sahlgrenska universitetssjukhuset Christian O Andersson, Spotify Mattias Andersson, SKF Lars-Göran Andersson, Cirkus AB Eva Andersson-Jensen, Maquire Tim Annerkull, EY Mats Antonsson, Polismyndigheten Nina Aresund, Volvo Lastvagnar Hans-Peter Arnborg, YesP Kjell Arnesson, Kapsch Traffic Com AB Stefan Aronsson, Polismyndigheten Erik Arvidsson, Censor Racine Ashjari, Setterwalls advokatbyrå Sven Atterhed, IT-Avdelningen David Augustsson, Prime Heidi Bader, Cupcake Time Cecilia Baumann, Agresso Anita Beijer, A+N Beijer Consulting AB David Bergendahl, Hammarplast Anders Berger, Volvo Group Trucks Technology Jacob Bergström, On Demand Sweden AB Gothenburg Maria Berhé, Västra Götalandsregionen Sofia Berntsson, Göteborg & Co Josef Bilek, IT-Avdelningen Malin Bjerkhede, Vision Martin Björnberg, Svenska Handelsbanken Michael Blaxland, Reseguiden Håkan Bohlin, Sjätte AP-fonden Carina Borelius, Volvo Group Sebastian Brander, Brandersports AB Alf Brodin, Transportstyrelsen Jonas Brogårdh, Censor Morten Bruhl, Rederi AB Transatlantic Joakim Bråtemyr, BDO Lisa Burden, Svensk Handel Johan Börjesson, Vattenfall Ingemar Börjesson, Hogia Håkan Carlsson, Polismyndigheten Kent Carlsson, Pro Sell Education AB Galo Carrera, UN Commission on the Limits of the Continental Shelf Joana Ciurana, Polismyndigheten Robin Cleverly, United Kingdom Hydro­ graphic Office Sven Cristea, EY Per Croner, TTS Susanne Dahlberg, SKF Marica Derenstrand, Stena AB Caisa Drefeldt, KPMG Elisabeth Dreijer von Sydow, Svenska Handelsbanken Jun Du, Volvo Group Axel Edh, Volvo Car Corporation Åsa Ekman, Göteborgs stad Ola Ekman, First to Know Scandinavia AB Susanne With, EKN Johanna Elensky, EY Fredrik Engblom, Volvo Group Truck Operations Rikard Engström, Trafikverket Åse Enkvist, Västra Götalandsregionen

Mats Eriksson, Åklagarmyndigheten Jan Fager, Lindwall Law Group Karin Falck, Volvo Business Transformation Services Annika Falkengren, SEB Nina Ferdinandsson, Maquire Monica Fleming Glogoza, Västsvenska Turistrådet Jenna Follett, Bloomberg Annika Fornäs, HR Performance AB Irina Fransson, Bloomberg Pernilla Fransson, Trafikverket Tobias Fransson, PWC Magnus Fransson, PWC Sofia Gadelii, PeaceWorks Niki Ganz, United Nations Department of Political Affairs, New York Kari Gardelin, Europeiska kommissionen Ulla Gawlick, Tikitut Community-based Tourism Seroj Ghazarian, Göteborgs stad Susanna Glenndahl Thorslund, Forsman & Bodenfors Birgitta Granqvist, PWC Ola Gravenfors, Censor Anna-Karin Grenninger, Prime Enar Gustavsson, Polismyndigheten Lena Göthberg, Sjöfartens Analysinstitut Carl-Johan Hagman, Stena Rederi AB Cecilia Hallengren, AstraZeneca Johan Hampf, PGA Sweden AB Martin du Hane, Lind Andersson Tommy Hansson, Volvo Group Åsa Helg, Glaglazo AB Sigrid Hellberg, Prototyp Business Design Johan Hellenby, Viscus Ingrid Hellgren, Hellex David Hellsing, KGH Customs Services Per Hendar, Styrelseakademin Johan Hogsved, Hogia Thomas Hordern, Volvo IT Niclas Ihrén, Respect Sustainable Business Mats Ivarsson, Havs- och vattenmyndigheten Nils-Erik Jansson, Jansson & Norin Cecilia Jansson, Crawford & Company Rolf Jansson, CoFactor AB Eddie Jansson, MariTrain AB Magnus Jarlén, Volvo Group Kristian Jelse, IVL Fredrik Jilmstad, PWC David Joelsson, Prototyp AB Mattias Johansson, SKF Karin Johansson, SKF Magnus Johansson, MQ Kerstin Johansson, SCA Jenny Johansson, PWC Martin Johansson, KRIS Margaretha Johnsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Pernilla Jonsson, Kairos Future Bengt Järrehult, SCA Zandra Jönsson, CSR Västsverige Jan Kaaling, Göteborgs stad Gustav Karlsson, Riksbanken Bengt Kasemo, Q-Sense and insplorion AB Erik Kjellström, Svenska Handelsbanken Jonas Klingberg, Affecto Inger Kollberg, PWC Magnus Kroon, Svensk Handel

Bertil G Larsson, Ortoma Charles Larsson, Steen & Ström Rune Lavin, tidigare domare, ordförande i Regeringsrätten, ledamot i lagrådet samt Justitieombudsman. Andreas Lavstrand, Volvo Group Victoria Leader, United Kingdom Hydrographic Office Lotta Lehikoinen, Drivhuset Sari Lehkonnen, Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO) Desiree Lilliehöök, Fjällmans Sandra Lindberg, Adecco Lars Lindblom, Andra AP-fonden Katarina Lindström, Volvo Group Trucks Operations Lena Lindström, Djurens Rätt Christian Lulek, Marknadsskaparen Magnus Lundin, BeKind Sofia Lundquist, Volvo Group Julie Maes, Volvo Powertrain Kalle Malmstedt, Cordovan Frida Martinsson, PWC Maria Mebius Schröder, TILLT Emmy Melander, Granater Dzenana Mesinovic, Volvo Group Christoph Michalski, SCA Robert Mjösén, Advokatfirman Credo Åke Modig, tidigare ArlaFoods Per Myrbäck, SCA Karl-Magnus Möller, Ericsson AB Per-Arne Nilsson, Polismyndigheten Royne Nilsson, Polismyndigheten Emelie Nordlander, Elof Hansson Trade AB Tobias Nordström, Forsman & Bodenfors Johan Norin, Jansson & Norin Salomo Ntuve, Angered Boxing Club och Mixgården i Hammarkullen Åse Nyberg, Västra Götalandsregionen Per Nygren, Göteborgs-Posten Per-Olof Nyström, Svenska Handelsbanken Anders Ohlsson, tidigare TNS-Gallup Robin Oldenstam, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Lars Olof Pekkari, Volvo Bus Corporation Rikard Olsson, Ekan Management Catarina Olvenmark, Olvenmark AB Johan Palmgren, PWC Mikael Paltschik, NormannPartners AB Maria Paulinz, Volvo Group Thomas Pedersén, Acando Johanna Pernborn, Deloitte Rebecca Persson, Skatteverket Bengt Petersson, KPMG AB Johan Pettersson, Göteborgs universitet Hanna Plymouth, Plymouth Utveckling AB Bo Rex, Cordial Thomas Rickne, DPS Christian Riedl, Lindholmen Visual Arena Frida Rimark, HUI Stefan Risö, Stefan Risö Advokatbyrå AB Glenn Rolin, Mentor Magnus Rosell, Prové AB Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl KB Magnus Rosén, SKF Maria Rosenkrantz-Sundemo, Volvo Group Martin Samuelsson, Drivhuset Eva Sandesjö, SEB

Wolfgang Schomburg, tidigare UN Inter­ national Tribunal for the former Yugoslavia Jörgen Scribe, Volvo Group Erik Sennunger, Kriminalvården Anna Sikström, Volvo Group Per Sjöberger, Sveriges Redareförening Christopher Skogfeldt, H&M Henrik Skoglundh, Kriminalvården Thomas Skärnell, TS Management AB Jörgen Sköld, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Leif Sköld, IC Konsult Ann Sofie Gullbring, SKF Logistics Services Jessica Sollander, Lind Andersson Irem Soydan, Volvo Group Patrik Stenberg, Volvo Lastvagnar Fredrik Stenhagen, Volvo Group Truck Operations Bo-Inge Stensson, SKF Group Purchasing Maria Sterup, Åklagarmyndigheten Jim Stiborg, Volvo Group Björn Stigson, tidigare World Business Council for Sustainable Development Håkan Stigzelius, Angered Boxing Club Ola Stål, Inspiratör Martin Sundblad, Astra Zeneca Magnus Sundemo, Volvo Car Corporation Claes Sundmark, Göteborgs Hamn Kjell Svensson, Styrelseakademin Christer Svärd, Volvo Group Trucks Operations Mathias Säfström, Svenska Handels­ banken Amanda Söderlund, Riksrevisionen Claes Thimfors, PWC Christina Thordén, Drivhuset Katarina Thorstensson, Göteborg & Co Erik Thorstensson, Creatables Olle Thunberg, Prime Madelene Ullbro, Lindex Kim Ullman, Stena LNG Patrik Unell, Mediacom Tomas Unfors, Raysafe Unfors Bernt Wahlsten, Göteborgs stad Ulf Wahlström, Valentin & Byhr John Wennevid, PWC Susanne Wiigh-Mäsak, Promessa Organic Burial Anders Wijkman, Stockholm Environmental Institute och Romklubben Stig Wiklund, StoraEnso Logistics Malin Wikström, Gärde Wesslau Advokat­ byrå Helene Willberg, KPMG Gordon Wilmsmeier, United Nations Economic Commission for Latin America and the Caribbean Åsa Wilske, Göteborgs hamn Emil Winkler, Advokatfirman Wåhlin Ilias Visvikis, World Maritime University Parham Zadeh, Jobtip Services Yibo Zhao, Volvo Group Ingrid Zweers Franceschini, Agresso Lisa Ålsnäs, Brandjobs

37



Projektledning Handelshögskolan: Åsa Kultje och Maria Norrström. Grafisk form & produktion: Frank & Earnest. Fotografer: Carina Gran, Helene Bernstone, Ulrike Chemnitz, Per Hanstorp, Johan Wingborg/ Göteborgs u­ niversitet, Daniel Karlsson/Handels­ högskolan, Jeffrey Johns/Handelshögskolan, Sergey Nivens/Shutterstock, Pavel L Photo and Video/Shutterstock, Getty Images. Bilder på jubileums­uppslaget från Handelshögskolans arkiv. Tryck: TMG Tabergs 2014. Årsberättelsen är tryckt på miljövänligt papper. Svanenmärkning 341  271. Omslag: 200  g Munken Polar. Inlaga: 120 g Munken Polar.


Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Vasagatan 1, Box 600, SE-405   30 Göteborg, 031-786   0000, info@handels.gu.se, www.handels.gu.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.