Ölandsjournalen nr 1 2018

Ölands NR 1 • APRIL 2018 • ÅRG 11

journalen

VI INVIGER NYA LOKALER I BORGHOLM 4:e MAJ kl 07:00 Välkommen på Invigningsfest!

Norra infarten 3, 387 37 BORGHOLM Tel: 075 241 17 90 www.beijerbygg.se

Lotta Haglund chefredaktör

På spaning från en snöhög mot sommar och sol

Flingorna singlar ner utanför fönstret och har så gjort hela veckan. Snötäcket är säkert fyra decimeter och täcker mina snödroppar. Nu känns sommaren så avlägsen och jag sitter och bläddrar bland vår och sommarbilder och, just det, längtar. Här är det snökaos och bandvagnarna assisterar behövande.

Hoppas verkligen att våren och värmen har tittat fram när ni läsare håller denna tidning i handen.

Så smått men lite trögt kommer sommarplaneringen i gång. Snön gör det liksom svårare att föreställa sig att det skall vara grönt i naturen, solvärme mot huden och varmt badvatten om bara några månader.

I sommar kommer mycket att hända och ändå är vi bara i början av sommarplane-

ringen. Vi startar med påsken. Både i söder och norr kör påsk aktiviteterna i gång säsongen. Hoppas att det töat till dess eftersom vi har en tidig vår. Vårfåglarna har börjar komma till Öland och med dem kommer också fågelskådarna.

Kommunstyrelsernas ordförande berättar om vad som händer i respektive kommun under året som kommer. Det är några saker på gång såsom en ny bro. Ja, kanske inte snart men ändå. En ny folkomröstning tio år efter den förra. Med all denna nederbörd och alla åtgärder från kommunerna blir det i alla fall ingen vattenbrist i år.

Välkomna till en ny säsong med Ölandsjournalen Lotta Haglund/Chefredaktör

Vill du vara med och annonsera Kontakta vår annonsavdelning

0485–773 00 annons@olandsjournalen.se

Deadline för bokning och material till nästa nummer är 23 April.

2/1-sidor Uppslag

4

1/1-sida

1

1/1-sida Utfallande

2

1/2-sida Liggande

1

1/2-sida Stående

Ölands 1/4-sida Stående

journalen 1/4-sida Liggande

1

Utgivning: 1/8-sida Utkommer med 5 nr 2018.

1/16-sida Utdelning: Tidningen skickas hem till alla i landet som har ett fritidshus på Öland.

Samt distribueras till alla hushåll på Öland.

Prislista omslag Placering

Pris/st

2/s

2:a omslag

21.000:-

17.8

3:e omslag

21.000:-

17.8

Telefon: 0485 – 773 00

Postadress: Frejagatan 2, 386 93 FÄRJESTADEN

Besöksadress: 4:e omslag Frejagatan 2, Skogsby 31.500:-

25.

Tryck och distribution

Tryckeri:

Ölandsjournalen trycks på V-TAB

Utdelare: Posten distribuerar till Posten distribuerar den adresfritidshusägarna.

serade upplagan till fritidshusä

ute i Sverig SDRgarens delar uthemadress till alla hushållen.

Redaktionen:

Annonsformat

Boyd Sundblom Ansvarig utgivare Uppslag boyd@olandsjournalen.se Mobil: 0708-710 109 Lotta Haglund Chefredaktör lotta@olandsjournalen.se Mobil: 0768-77400 55 18x 265

mm

Kiki Lundh Kulturskribent info@olandsjournalen.se Michael Sundblom Skribent info@olandsjournalen.se 1/4-sida Telefon: 0485-773 00 Karin Sjödahl Skribent info@olandsjournalen.se Telefon: 00 1900485-773 x 64 mm

1/4-sida

93 x 130 m

Omslagsbild: Birger Lallo

Tipsa oss!

Har du tips till oss mejla till info@olandsjournalen.se

Nästa nummer kommer 5 maj 2018 inför

Kristi himmelsfärd/Öland spirar

Eller ring på 0485-773 00

För annonsering: Tel: 0485- 773 00 Mobil: 0708-710 109

annons@olandsjournalen.se

Ölandsjournalen - 3

Påsken - låt ditt frusna inre tina upp!

Tiden hastar på och vi hänger med så gott vi kan.Det är härliga tider framöver, ljuset finns här och till slut kommer nog värmen också.

Kalendermässigt och känslomässigt finns det alltså hopp om livet. Våffeldag och trandag, den laddade helgen påsken, Valborg, Första maj och där emellan flera temadagar som man kan göra nåt kul av.

Omvandling För kristna är påsken en omvandlingstid, från sorg över Jesu korsfästelse till glädje över uppståndelsen och det nya livet som därigenom erbjuds varje människa.

Det här med offertanken har jag alltid haft svårt för och har pratat med en och annan präst om det för att försöka förstå.

Men att se hela påskskeendet som en förvandling är ju positivt: från mörker till ljus, både för den enskilda människan och mera bildligt. Naturen behöver ljuset för att få ny skjuts och livet blir lättare för alla.

Fruset inre tinar upp Jag läser ju för jämnan och slogs av innehållet i en novell av Rosamunde Pilcher, Miss Cameron at Christmas.

Jo, jag vet, det betyder jul och inte påsk.

Men det finns en påsksnutt inbakad.

Miss Cameron är en ogift lärarinna, ensambarn som bott med föräldrarna tills de gick bort. Hon lever isolerad, gammal vid det här laget, i ett hus vid havet.

Men så händer något, hon får grannar. Och livet förvandlas för henne just vid påsk då hon blir bjuden på fest hos familjen, en påskfest som lockar fram en ny människa ur den försagda miss Cameron. Familjens välvilja och godhet mot henne värmer hennes frusna inre och hon blir en ny människa.

Eller så har hon alltid varit den människan men ingen har sett henne?

Fromhet och allvar Påskfest, ja.

Det går bra i våra dagar som tur är.

4 - Ölandsjournalen

Många äldre minns de dagar då de som barn satt på en stol hela långfredan och inte fick göra nåt. Det var pietisterna på 1700-talet som förklarade den dagen som en sorgens dag då intet fick uträttas. Fromhet och allvar, det var det som gällde. Förbud att dansa, ställa till med fest eller, senare, gå på bio.

I Sverige luckrade man upp det sorgliga en aning 1956 då man tillät biograferna att öppna om de vevade filmer som var förenliga med ”det kristna idealet”.

Och 1969 föll murarna: nu fick man dansa, se okristna filmer och gå på fest.

Trollkonor Det här med häxor och häxresor till Blåkulla var ett fenomen som blev stort ute i Europa på 1500-talet. Kvinnofientliga tider, tydligen, för vem har hört talas om en manlig häxa.

De stora häxprocesserna kulminerade i Sverige på 1660- och 1670-talen och anklagelserna för att vara häxa stod då som spön i backen.

I förra numret av ÖlandsJournalen skrev jag ju några rader om trollkonan Birgitta Lasse som försökte väcka upp döda och som kunde låsa upp kyrkdörren bara genom att blåsa i nyckelhålet.

Hon rannsakades vid tinget i Algutsrum, befanns skyldig och halshöggs.

Vad skönt att vi slipper tänka på sånt när de söta häxflickorna idag knackar på dörren och lämnar ett påskkort!

Sjunka eller inte?

Häxans förvandling från ond varelse till oskyldig kom till den svenska västkusten nån gång på 1800-talet. Eftersom de straffade, ”onda” häxorna alla hade varit bondkvinnor (nåja, de flesta, i alla fall) så klädde flickorna ut sig till just det, bondkvinnor.

Sen dröjde det ett bra tag innan sedvänjan nådde Stockholm i början av 1900-talet. Och idag har det bara blivit gulligt!

I min barndom fick jag veta hur man visste att en påstådd häxa verkligen var en riktig häxa. Lägg häxan i vatten: sjunker hon är hon oskyldig, flyter hon är hon skyldig.

Ett typiskt manligt påhitt tyckte jag redan då.

påskmust, snaps och öl.

För att inte glömma allt godis man sätter i sig under påsken.

Lammet är väl det enda med en tydlig religiös undermening som finns kvar. Ända fram till Jerusalems tempel föll år 70 eKr slaktades offerlamm där, framför allt vid påsk, som man sen åt sent på kvällen. Det var det Jesus och hans lärjungar gjorde vid Nattvarden, en händelse som många konstnärer försökt återskapa senare. Mest känd av dem alla är väl da Vincis Nattvarden målad i slutet av 1400-talet i Milano.

Bittra tårar

Invecklat Varje år så tänker jag: snälla, låt någon ta upp frågan om att påsken ska vara vid samma tid varje år och gärna när det är lite varmare.

Men hela uträkningen av när påsken ska infalla är så intrikat så man förstår ingenting. Det enda man lyckades enas om vid kyrkomötet i Nicaea år 325 var att påskdagen alltid ska vara på en söndag. I Sverige kan påsken infalla när som helst mellan 22 mars och 25 april och det är en rätt lång tid i ett avlångt land.

Jag menar, när norrbottningarna firar påsk ligger snön djup medan skåningarna har vår.

Sommartid är det i alla fall endera dan när ni läser detta.

Krimivecka, någon?

Ett försök som vi här i Sverige väl inte vet riktigt hur det ska falla ut är detta med att göra påskveckan till ”krimivecka”. Norrmannen/norrkvinnan reser ju till ”hytten” i bergen under påskveckan och har då laddat ryggsäcken med deckare. Så har de hållt på sen 1920-talet så det är verkligen en tradition.

Svensk påskkrimi, ja kanske, kanske inte. Då är det kanske bättre att göra som man gjort på Gotland. De frossar i krimi under en långhelg i augusti i stället, från torsdag till söndag. Krimiförfattare, krimiteveserier och krimifilmer avlöser då varann och lockade flera tusen till Visby förra året.

Varför skräck?

Den pågående skräcktrenden är väl egentligen obegriplig? Vi matas dagligen med verklig skräck, terrorism, mord och död som utspelar sig på Drottninggatan, i en ubåt, i Paris, i Syrien....

Men vi, ja, även jag då och då, använder skräcken som läsupplevelse och avkoppling. Människan är sannerligen ett märkligt djur.

Vi lämnar ämnet och tar en titt på några trevliga/underliga/viktiga temadagar som infaller framöver. Gör det bästa av dem! Som vanligt hittar man temadagarna på temadagar.se.

Bjud på morotsfika Första april är förstås Skojardagen, sen har vi en blandad kompott: Såpbubblans dag, Lakritsdagen, Surdegsdagen, Kärlekens dag, Barn-på-sjukhusdagen, Bipolärdagen, Klädbytardagen, Morotsdagen, ja, det är bara några under de närmaste veckorna.

Morotsdagen har funnits på den 4 april sen 2003, säkert påhittad av någon morotsodlare/hälsofreak.

Man kan bjuda in till morotsfika, till exempel. Gästerna ombeds att ha något orange på sig och fikavärden är förstås klädd i samma färg. När besökarna kommer hälsas de välkommen med en morotsshot, därefter fika med morotskaka och glad samvaro.

Eftersom morötter numera är både svarta, röda, vita och gula kan mat och dryck varieras på oförutsedda vis…

Judarna kallar sin påsk, pesach, för ”det osyrade brödets fest”. Det speciella brödet som man äter vid ”seder”måltiden kallas ”matza” och är således ojäst. Det symboliserar flykten från slaveriet i faraos Egypten; man hann inte jäsa brödet för det var så bråttom.

Bittra örter symboliserar de bittra tårar som judarna grät under flykten och andra rätter symboliserar andra händelser i flykthistorien.

Under ”seder”-måltiden interagerar barn och vuxna omväxlande: barnen ställer frågor om Bibelns flykthistoria och de vuxna svarar.

Men – hur ni än firar – glöm inte att njuta av ljuset, maten och tankar på en kommande vår!

Text: Kiki Lundh Foto: Birger Lallo

Nattvarden Maten i påsk innebär knappast någon överraskning. Ägg i massor, lamm om man gillar det, sill, lax och Jansson, nersköljt med

Ölandsjournalen - 5

VÅRVINTERPÅSK Jaha, det gick en gång till.

Vad, undrar ni.

Att överleva en ödslig, mörk, regnig öländsk vinter. Fast i sanningens namn – vi hade lite snö i februari…

En gärdsmyg är väl inte mycket för världen egentligen. Ser ut som en liten spräcklig köttbulle, brun och rund, med stjärten rakt upp.

Det kanske mest tilltalande med den – utom att den är så himla kavat – är att den sjunger mitt i vintern också.

Hur tidig påsken än är så är det ändå påsk och det är något visst. Det är början på ett skönare liv även om kylan från det öländska hälleberget kommer att vara länge än. ”Stickkofta till midsommar”, sa alltid min kompis Ingeborg. Så sant.

Trött tivitta

Varför gilla fåglar?

Nu blir det guskelov lite liv och rörelse runterikring, sommargäster som undrar om fritidshuset har överlevt vintern utan skavanker och fågelstammen utökas mångfalt.

Fråga mig inte varför jag gillar fåglar.

Kanske är de lite som människor - fast vackrare, för det mesta.

Den lilla gärdsmygen som gör mig sällskap på morgonpromenaden påminner om en rekorderlig liten öländska jag känner. Den ensamma sothönan som argsint jagar efter viggarna i hamnen påminner om en bekant som ger sig på allt och alla med samma frenesi. Och så vidare.

Sällskap en bit på vägen…

Gärdsmygen, ja. Den har sitt revir längs en stenskoning invid Kalmarsund. När den ser hunden och mig dyker den upp vid vår sida och sen hopp-flyger den bredvid oss bland stenarna så där en tjufem-tretti meter. Hela vintern, hur knävligt väder det än är, finns den där.

6 - Ölandsjournalen

Fågel-Ottosson, han på YouTube, säger att gärdsmygen yr, skvätter och sprutar ur sig tonerna i ett smattrande tempo.

Sant, men det hinner faktiskt bli vackert också eftersom tonerna är så klara och höga.

Var ute i vintras, det var den 27 januari, och gick med hunden, vid kusten som vanligt. Då ser jag en väldigt trött fågel som inte lyfter fast vi kommer gående; den bara sitter där och ser ”förpustet” ut som dansken säger. Ena vingen spretar lite, är den skadad?

Nä, men trött. En tofsvipa, en tivitta, vid helt fel tid, men det har plötsligt blåst sydvästligt efter en kall period, och den har väl bara hängt med vinden.

Vända eller stanna?

Den såg lite förlorad ut och jag undrar varifrån den kom. England, Marocko, Spanien? Och hur ska den klara sig ensam tills alla kompisarna kommer?

Här satt den nu som en främmande fågel lite vid sidan av en rätt avvisande häger- och grågåskoloni och funderade.

Orkar jag vända? Ska jag stanna? Jag såg den aldrig mer.

Det finns en massa tro och otro förknippat med vipor. Som ung hörde jag alltid att jag kunde bli av med mina fräknar om jag smorde in ansiktet med vipägg.

Förmodligen hänger det ihop med att

äggskalen är prickade med mörka fläckar – lika ska med lika fördrivas, som man trodde förr.

Sov på dybotten Ni har säkert hört om svalorna som man trodde övervintrade på sjöbotten och likadant var det med viporna.

Där på bottnen låg den på rygg med utbredda vingar och man fick absolut inte vända på den för då dog den.

Den är varselfågel också. Har man pengar på fickan när man ser årets första vipa blir man fattig hela året, och tvärsom. Men vem går runt med pengar på sig när man är ute och kollar naturen?

Läser i kommunbladet att Ölands natur är en turistmagnet av Guds nåde.

Hägern på bryggan Ölandsbesökare fick svara på vad som lockade mest på Öland: naturen, semesterkänslan eller sommarkänslan. 36 % svarade naturen och man kan ju inte annat än bli glad.

Apropå hägrar. Hjalmar Gullberg har verkligen fångat den märkliga känsla som hägern ger betraktaren i sin dikt Hägern på bryggan: Jag låg på bryggan naken då en häger stod ljudlöst, kommen som från ingenstans, och lät mig på mitt hårda läger död som en sten bli kvar i solens glans.

Landskapet hade fått en annan mening.

Jag ägde inte bryggan. Den var hans.

Text: Kiki Lundh

24 mars : Kalk FEST !

l buffé med dryck, Vi sparkar ut vintern. Enke d karaoketävling! kaffe o dessert. Avslutas me alkoholfritt Fram till 22 är öl, vin och reducerat. Pris, 250:éen Kvällen värd: Andreas Andr Sista anmälningsdag 22 mars

24 mars - 2 april : Påsken

att grilla i vår Alla barn får marshmallows öppna brasa var dag.

Happenings:

29 - Påskmyyys !

r o dylikt får Alla utklädda påskkärringa lows, kl. 16-18 varm choklad med marshmal

groulett 30 - Miss Blåkulla o Rysk Äg

Björns buffé 295:år) barn spisar för 145:- (till 12 Från kl. 18

31 - Quiz kl. 21 d kl. 12-14 1 - Påskpyssel med sagostun

kl. 17 Trerätters påskmiddag från

Kalk - Gourmetburgare & Nöje | Marknadsvägen 12 | 387 72 LÖTTORP | 0485-200 80 | kalk-oland.se

Ölandskommunerna inför säsongen 2018 Ett nytt år på Öland. Det känns som den förra påsken var nyss. I år 2018 har vi ett valår vilket sannolikt också påverkar årets samtal med Mörbylångas kommunalråd Henrik Yngvesson (m) och Borgholms kommunalråd Ilko Corkovic (s).

Förra året var dramatiskt kring vattenfrågan vilket fortfarande har sina efterdyningar i form av investeringar som ska genomföras i Mörbylånga, samtidigt är den akuta vattenbristen över på ett långt tag.

En fråga kändes i det närmaste osannolik när den kläcktes var den om en parallell bro.

De båda kommunerna delar de flesta förutsättningarna men har ändå lite olika situation förutom den politiska färgen.

Borgholm har av tradition haft mycket turism och är kanske mer utvecklat i det avseendet. Mörbylånga vilar tryggt i jordbrukets famn samtidigt som många arbetspendlare bekvämt kan resa till Kalmar och arbeta. Men det betyder verkligen inte att det inte finns bådadera i kommunerna.

2019 efter riksdagsvalet skall Öland på nytt ha en folkomröstning kring frågan om att slå ihop kommunerna. Samverkan är oavsett utgången livsviktig för dessa två små Ölandskommuner. Ölandsjournalen möter Ilko Corkovic (s) Kommunalråd i Borgholm Hur klarade ni snökaoset?

-Jag tycker att det gick bra. Det är alltid viktigt när det gäller barns säkerhet så vi gjorde rätt som ställde in skolskjutsarna, säger Ilko Corkovic.

Hur går det med vattenfrågan.

-Det var ett styrkebesked att vi på så kort tid byggde avsaltningsverket, på mindre än ett år, och på det sättet lyckades vi säkerställa vattenförsörjningen i kommunen både på kort och långt sikt. Den investe-

8 - Ölandsjournalen

ringen ger ett tillskott på 3 000 kubikmeter vatten per dygn, som är ungefär 30 % av vattenförbrukningen i kommunen.

Borgholms satsningar under året Vad satsar kommunen på under detta år?

-En av våra stora investeringar är utbyggnaden av Byxelkroks hamn som är så viktig och betydelsefull för utvecklingen på Norra Öland. Det är en investering på 40–45 miljoner över flera år. Ett stort och viktigt steg också med tanke på att öka sysselsättningen, stimulera utvecklingen på Norra Öland och skapa framtidstro.

-Kronomagasinet som är Borgholms äldsta hus som har iordningställts för att rymma Kulturskolan men också för att kunna härbärgera andra uppträdande och kulturevenemang, berättar Ilko.

Boenden -Vi ska bygga 20 stycken hyreslägenheter i kommunens regi, tio i Löttorp och tio i Rälla. Vi har tecknat markreservation med en lokalföretagare av tomten vid Bilprovningen i Borgholm där ska byggas 25 hyreslägenheter. Vid Vårdcentralen i Borgholm skall det byggas 20 kooperativa hyresrätter för seniorer. I centrala Borgholm bygger Bovieran 54 bostäder och vid Sinus i Köpingsvik byggs 13 bostäder. Vi planerar för utbyggnad Stora Rör liksom även Solberga. Dessutom har vi förlängt avsiktsförklaringen med PEAB gällande yttrehamnen i Borgholm som är en mycket attraktiv del av Borgholms stad.

Attrahera barnfamiljer och företag Vi kommer att bygga två allaktivitetsparker i samarbete med föreningslivet, en i Löttorp och i Borgholm och vi har rustat upp lekparkerna vid fyra skolor. Dessutom kommer vi satsa på upprustning av tre kommunala lekparker under det här året.

Vi vill ju attrahera barnfamiljer och det är viktigt med ett bra utbud av fritidsaktiviteter. Vi planlägger mark på Rosenfors-

området för företagsetableringar.

Utveckla besöksnäringen Det känns att vi är på rätt väg med ett positivt klimat och framtidstro. Förra året ökade antalet gästnätter en hel del.

En utbyggnad av Ekerum behövs verkligen. Här behöver de snarast komma igång med sin expansion och utbyggnad, det planeras ett hotellbygge med 200 nya bäddar.

- I går fick jag besök av Halltorp och de presenterade sina planer om att bygga nya bostäder mitt emot Halltorp.

Vi är också mycket stolta och glada för att Borgholms slott har så många inplanerade konserter under sommaren 2018.

Utvecklingen av Cykelleden ”Fyr till fyr” fortsätter och går in i sista fasen nu. Den skall så småningom också knytas ihop.

Framtiden -Vi känner en framtidstro som också gäller näringslivsklimatet.

Kommer Öland att slås ihop och bli en kommun?

-Nu pågår en utredning om förutsättningarna för en eventuell kommunslagning och meningen är att Öland 2019 skall gå till folkomröstning om innevånarna vill ha en enda Ölandskommun eller ej.

Mitt parti vill ha en kommun förutsatt att folket också visar att de vill det i folkomröstningen. I så fall blir det en kommun tidigast 2023. Men jag tror att vi även fortsättningsvis behöver samarbeta mer med både Mörbylånga och Kalmar.

En andra Ölandsbro Vad gäller brofrågan så måste vi tänka mycket långsiktig. Mycket pengar har redan lagts ner på den nuvarande bron men det kommer att behövas kanske en ny bro i framtiden. Det ligger nog en 30–40 år i framtiden.

-Fastlandet måste ju knytas till Öland avslutar Ilko med glimten i ögat.

Text: Lotta Haglund

Ölandsjournalen möter Henrik Yngvesson(m) kommunalråd i Mörbylånga efter den dramatiska snöveckan utan busstrafik.

Hur har det fungerat under denna speciella vintervecka med inställda skolskjutsar och bussar?

-Jo jag tycker nog att det fungerat bra trots allt. Vi har fått feedback på att snöröjningen fungerat bra. Skolan höll vi öppen för att de elever som kunde skulle kunna komma, resten får stöd på annat sätt att hänga med. Men det händer ju faktiskt inte så ofta att vi har fåk, säger Henrik Yngvesson (m), kommunstyrelsens ordförande i Mörbylånga.

Nytt vattenverk Tror du att vi kommer att ha tillräckligt med vatten i år?

-Nu behöver snön töa i lagom takt för att vi skall kunna ta tillvara vattnet.

Mörbylånga kommun har inte som Borgholm stora vattenreservoarer, såsom Hornsjön och Lindby tall. Nederbörden ger bara en del av det vattnet vi behöver.

Vilka investeringar ligger framför oss när det gäller vattenförsörjningen?

-Vi har ju utbyggnaden av vatten och avlopp på Östra sidan. Närmast ligger Gårdby. Här kopplar vi ihop Norra Möckleby och Gårdby. Det har funnits intresse för att bygga i Gårdby men vi har hittills varit tvungna att slå stopp eftersom inte den avloppsrening som hittills funnits klarat av fler hushåll, säger Henrik.

-Vi investerar i att bygga ett vattenverk i Mörbylånga som kommer att vara att

avsaltningsverk men också en rening av avloppet från Guldfågeln. Det blir ett annorlunda avsaltningsverk än det i Sandvik. Här kommer man att ta in vattnet genom borrhål. Verket kommer att ge 4000 kubikmeter vatten per dygn i kapacitet.

Vad händer kring turismen i år?

-Vi hade ett bra år förra året. Här på södra Öland ökade gästnätterna med c:a 70.000. I år kommer en del av turistanläggningarna som blev flyktingförläggningar att åter bli turistanläggningar och vi hoppas på lika många besökare i år. Vi hoppas på sol och värme, säger Henrik.

- Cykelleden Fyr till fyr fortsätter att byggas ut . Meningen är att den skulle vara klar 2018 men kanske drar vi över lite till nästa år. I år bygger vi Degerhamn-Grönhögen och fortsätter sedan neråt. Cykelleden byggs på samma sätt vidare på norra Öland i samarbete med Borgholms kommun.

Badplatserna -De kommunala badplatserna som vi kommer att rusta upp är den i Färjestaden med en ramp för handikappade.

Rampen har varit vänd åt fel håll och inte fungerat som den ska. Där har det kommit in fullt med sjögräs och slammat igen. Den skall åtgärdas. Badplatsen Kalvhagen i Mörbylånga skall också anpassas för personer som har svårt att gå i vattnet från stegen.

Vattenverk -Kommundirektören har fått en uppgift att utreda om Kalkbrottet i Grönhögen kan bli en kommunal badplats. Det är ett populärt besöksmål men eftersom

det är en Vattenreservoar och ett vattenskyddsområde måste det redas ut om det är möjligt att förverkliga. En kommunal badplats skall ha soptunnor, toaletter och skyltning. Det är ju ett speciellt och lockande ställe men badandet måste ske på egen risk i det djupa vattenfyllda brottet. Utredningen får visa om det går att göra till kommunal badplats, säger Henrik Yngvesson.

Samverkan mellan kommunerna -Samverkan mellan kommunerna fortsätter. Nu är det en utredning tillsatt som leds av Stefan Carlsson. Den kommer aktualiseras under nästa år efter valet då vi kommer att ha en folkomröstning. Annars tycker jag att vi nog behöver samverka mer med våra grannkommuner t.ex. när det gäller personalkompetenser som kan vara svåra att hitta idag.

Sista frågan: Tror du på en ny bro?

-Ja, det gör jag absolut. Den här bron har en livslängd till 2070 och den är redan omodern. Det är ju så långa ledtider på sådana här projekt att tankarna måste vädras redan nu. Jag skulle vilja ha en parallell bro. Det skulle kunna vara trafik i en riktning på den ena och i den andra riktningen på den andra.

Dessutom kunde man ha cyklister och kanske spår. Den skall ligga parallellt med denbefintliga för att här finns redan infrastrukturen med E22 och 136 säger avslutningsvis Henrik Yngvesson.

Text: Lotta Haglund Foto: Sofia Eckerblad

Ölandsjournalen - 9

SES

p2

för 1

Köp 2

i l t n Ä

! r å v n e g

betala fö

r1

Beställ gärna tid för synundersökning 0485-10328 leg optiker Christer Svensson Drop- in i mån av tid.

vid

Köp

uder 006522_0022.indd 1

Se d så b

Oavsett o

datorn b

ett par p vi på ett 5/10/2016 10:04:13 AM

Erbjudand

Storgatan 26 Borgholm • tel 0485-10328

// PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

// PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

Köp 2

betala fö

r1

dubbelt Se dubbelt bra ut i höst! så bra ut i vår!

Köp 2

betala fö

r1

om du gillar att spela golf, åka skidor eller långsurfa vid

blir livet bättre ett par Oavsett ommed du gillar attskräddarsydda spela golf, åka glasögon. skidor ellerKöp långsurfa vid

progressiva ZEISS-glas medmed bästa så bjuder datorn blir livet bättre ettytbehandling, par skräddarsydda glasögon. Köp valfritt andra par glas från ZEISS!med bästa ytbehandling, så bjuder ett par progressiva ZEISS-glas

Beställ gärna tid för synundersökning 0485-10328 leg optiker Christer Svensson Drop- in i mån av tid.

vi på ett valfritt andra par glas från ZEISS!

det gäller 1 september – 30 november

Erbjudandet gäller 1 september – 30 november

Storgatan 26 Borgholm • tel 0485-10328

Anders Lagar Klyts.

Klyts – en variant på kroppkakor Kroppkakor är den Öländska nationalrätten som njuts och äts vid alla stora festligheter. Anders Lindgren på Hamnkaféet i Stora Rör har hittat en variant på de traditionella kroppkakorna som också har en öländsk historia.

Anders skriver: Klyts ett mellanting mellan fin kroppkaka och klimp är en beskrivning jag hittat i ett recept från Resmo daterat till slutet av 1800 – talet. Har inte hittat någon förklaring till namnet Klyts ännu.

Själv skulle jag kanske beskriva Klyts som en Öländsk variant av Gnocchi en traditionell pastasort med ursprung i mellanöstern som tros ha funnits i ca 2000 år och Spreds över Europa av de romerska legionerna. Det är väll inte otroligt att de beresta forntida ölänningarna stillade sin hunger med olika varianter av Gnocchi, blev förtjusta och tog med sig recept hem till ön. Tanken att kroppkakan utvecklades ur samma matupplevelse är väll inte allt för fantasifull.

Hur uttalas nu Gnocchi! Jättesvårt för en svensk med våra uttalsregler.

Jag frågade en äkta italienare Tobias Croce, inflyttad till Öland. Njocki skall det uttalas och inget annat, säger Tobias.

Text: Lotta Haglund Foto: Birger Lallo Recept: Maria Malmlöf genom Anders Lindgren

12 - Ölandsjournalen

Öländska Klyts ”liten fin kroppkaka utan fyllning”

från Recept framtaget med inspiration Små a Östr av Terroiratlasen Smaken land och Öland.

Av Maria Malmlöf

4-6 port kokt skalad potatis 1 – 1,1/2 dl vetemjöl 1 ägg 1-2 msk mjölk r och 1 tsk Salt. ½ tsk nymalen vitpeppa ½ tsk riven/malen muskotnöt på Mängden mjöl och mjölk beror lite ns. siste kon s potatisen da Riv den kokta potatisen fint och blan ka gans en till nser edie med övriga ingr små till a form att går som men lös deg dbollar. Smaka av och justera ev kryd ningen.

en Koka/sjud ca 2-3 min i lätt saltat vatt håls med efter att de flyter upp. Ös upp att för na kall låt lev och håll varma eller serveras stekta okta Traditionellt serverades Klyts nyk med stekt fläsk till. med Ett tipps är att smaksätta Klytsen tex smulad rostad grönkål.

Fint hackad och hårt stekt svamp Fint hackad och stekt lök Färsk timjan och rosmarin et Stek i smör eller olja och servera i ställ för potatis

Klyts som kroppkakor med fyllningen utanpå

Ölandsjournalen - 13

Äggmålning är ett måste för

alla åldrar på påsk en.

Påskriset vajar i vårvinden.

Påskön - Så firar Öland Påsk Så är den efterlängtade påsken här med säsongsstart för både Öland och Ölandsjournalen. Påsken som ligger tidigt i år blir en start för öppning av sommarstugan och planering av trädgården.

Kanske lite tidigt att stoppa fröna i jorden. Men inomhus spirar chili, tomater, aubergine och annat spännande i fönstersmygen. Hur vädret än blir så firar vi med eller utan religiösa förtecken. Vi äter ägg. Smaskar i oss godis, kanske lite påsksill och så kan vi fira tillsammans på många ställen på den avlånga ön.

Här har vi försökt lista evenemang på så många ställen med påskfirande som kommit till vår kännedom.

Så se till att du också får en glad Påsk

14 - Ölandsjournalen

bland påskkärringar och påskgubbar. Och kör försiktigt på kvasten mot Blåkulla.

Glad Påsk Löttorp Skärtorsdag 29/3 Påskkärringar får påskägg 9–19, ICA Löttorpshallen, Utklädnad är ett måste.

Alpackagården 11–15, Vedborm. Besök dessa ståtliga djur!

Tipsrunda 11–17, Löttorpsboa Påskkärringar får varm choklad 12–14, Kalk. Utklädnad är ett måste Marshmallowgrillning för barn 13–20, Kalk Gissa antal påskägg Hantverkshuset.

Vinn presentkort på 200 kronor

Cirkelfys 19.30-20.30, Åkerboskolans gymnastiksal BioNio: Tomb Raider med Alicia Vikander Centrum Bion Löttorp

Långfredag 30/3 Alpackagården 11–15, Vedborm Tipsrunda 11–17, Löttorps Boa Gissa antal påskägg Hantverkshuset Vinn presentkort på 200 kronor Kakbuffé med ägglotteri Mellböda Gård Dra rätt påskägg och vinn din kakbuffé Marshmallowgrillning för barn 13–20, Kalk Vid korsets plats med Trio Cantores 17.00, Persnäs kyrka Präst: Johan Thelin Miss Blåkulla med Äggroulette och buffé 18.00, Kalk. Det brukar bli bulor i pannan på vinnaren.

Miss Blåkulla med laddade kvastar innan starten.

Vid Jesu gravplats 23.00, Böda kyrka

Påskafton 31/3 Fiskdamm 10–15, Torget Löttorp Tipsrunda 11–14, Löttorps Boa Påskpyssel för vuxna och barn 11–14, Löttorps Boa Alpackagården 11–15, Vedborm Stor Loppis 11–16, Mellböda Gård Kakbuffé med ägglotteri 11–16, Mellböda Gård Dra rätt påskägg och vinn din kakbuffé, Gissa antal påskägg Hantverkshuset.

Vinn presentkort på 200 kronor Påskracet 14, Torget Löttorp Ett lopp på 1,5 kilometer för hela familjen, klä dig gärna i påskens tecken Anmälan från 11.00 Marshmallowgrillning för barn 13–20 Kalk Bio: Grottmannen Dug 18, Centrum Bion, Animerad familjefilm Quiz 21.00, Kalk

Påskdagen 1/4 Tipsrunda 11–14, Löttorps Boa Alpackagården 11–15, Vedborm Gissa antal påskägg Hantverkshuset Vinn presentkort på 200 kronor Stor Loppis 11–16, Mellböda Gård

Kakbuffé med ägglotteri 11–16, Mellböda Gård Dra rätt påskägg och din kakbuffé.

Påskpyssel och sagostund 12–14, Kalk Marshmallowgrillning för barn 13–20, Kalk Bio: Lilla Spöket Laban, Centrum Bion Knattebio Speciell påskmeny 18.00, Kalk

Annandag Påsk 2/4 Marshmallowgrillning för barn 13–20, Kalk Gympa 19.30-20.30, Åkerbo

Borgholm-cityföreningen

Konst i Borgholm på Strandhotell Invigningstalare Landshövding Thomas Carlzon kl. 11.00 *Över trettio utställare med Ölandsanknytning *Långfredag 30 mars: Vernissage kl.11.00. Öppet 30, 31 mars och 1 april *Målarhörna för barnen. Kom och måla! *Borgholms lasarett, utställning ”Bilder från förr”. * Populärt konstlotteri med fina vinster från våra konstnärer.

Galleri G13, Trädgårdsgatan 13 Långfredag 30 mars: Vernissage kl.

13.00 Öppet: Påskafton kl. 10.00-15.00.

Påskdagen 11.00-15.00.

Utställare Birgitta Karlsson

Påskafton *Vårtal av Kommunalråd Ilko Corkovic på Borgholms torg kl. 12.00. *10.00-12.00 Fototävling för barnen med fina priser på Miniliten. Bästa påskkärring/gubbe. *14.00- Vinn bilen deltävling 3. Fototävling, vinnarna presenteras med fina priser. Påskharen hälsar på med godisregn. *Hill och nån till som spelar för alla under dagen. *Liljas bil visar upp de senaste bildmodellerna.

Påskdagen *Musik på våra gator och torg Hela Påsk! Påskmenyer på Borgholms restauranger.

Löt På långfredagen kl. 10.00 Blir det gudstjänst med Martinuskören

Ölandsjournalen - 15

Ulliga gulliga påskkycklingar på väg.

Landshövding Thomas Carlzon invigningstalar på Strand Hotel.

Borgholms påsktupp spanar stolt ut over folkhavet.

i Löts kyrka Samma dag håller Pav Johnsson föredrag i Lötgården ”Insekter i Ölandsperspektiv” Pav Jonsson, ölänning, aktiv i forskningen på Station Linné och känd från TV i programmet “Det stora fågeläventyret” Under ca en timme tar han med oss in i insekternas värld. Insekter är ett mycket aktuellt ämnesområde bl. a för att vårt klimat förändras.

Påskafton Våffelservering i Löts hembygdsgård 11–15 Ateljé Creativ i Arbelunda kommer att ha öppet mellan 11–17 påskafton, påskdagen, annandag påsk.

Kårehamn Kårehamns fisk och havskök öppnar den 22 mars Öppet varje dag under påsken På Påskdagen uppträdande med Mr X såsom det varit varje år.

Ekerum Välkomna hela familjen för att fira Påsk på Ekerum.

På Långfredagen har vi modevisning där vi visar upp alla vårens nyheter i Butiken och därefter har vi rabatt i Butiken på alla kläder.

På Påskafton är alla barn välkomna för Påskpyssel, äggletning med mera.

Färjestaden I Köpstaden finns Påskharen och påskkycklingen som går runt och delar ut godis.

Det blir också ansiktsmålning och fler barn och familjeaktiviteter under skärtorsdag, långfredag, påskafton och påskdagen.

I Färjestadens hamn blir det festligheter och Ölandschoklad håller öppet hela helgen.

Text: Lotta Haglund Foto: Tommie Skoog, Birger Lallo, Boyd Sundblom samt privata bilder.

ttorp.

Påskhandel i Lö

16 - Ölandsjournalen

Vi försäkrar

! e d n e o b t t i d

Vi kan också erbjuda försäkringar för ditt lantbruk, företag, bil, båt och husdjur!

Ring oss eller kom in.

Borgholm Västra Kyrkogatan 28, tel: 0485-104 08 Färjestaden Storgatan 7, tel: 0485-309 70 www.dina.se/oland

Borgholm • Färjestaden • Karlskrona • Kalmar • Mönsterås • Tingsryd

TRÄDGÅRDSDAX

15 kg

199,1 kg, från

139,Jordpaket

Barkmull 50 lit • Dressjord 50 lit Täckbark 50 lit • Plantjord 50 lit Kogödsel Kompost 50 lit Styckpris 49,-

25 kg, från

32,- 60,- 419,-

Mixa 4 för

SPARA 57,-

3 kg, från

Odla din egen potatis!

Järnsulfat Mineraltillskott för gräsmattan.

Lättlösligt mjöl som löses upp i vatten.

Hos oss hittar du en stor sortering av olika potatissorter som är kvalitetssäkrade, vilket är en garanti för att få friska och rika skördar. Vi hjälper dig gärna med tips och råd om olika sorter.

Reservation för slutförsäljning och ev tryckfel.

BORGHOLM Hamnvägen 10, tel 0485-56 15 00, vard 7-17, lörd 10-14 LÖTTORP Marknadsvägen 5, tel 0485-417 70, vard 9-17, lörd apr t o m sep 9-13 MÖRBYLÅNGA Köpmangatan 21, tel 0485-66 27 90, vard 8-18, lörd 10-14

Ölandsjournalen - 17

Milan Marosevic

Bomberdovanje – Belgrad bombades 1941

Milans fantastiska resa När kriget kom förlorade min mamma allt. I sin förtvivlan tänkte hon låta mig drunkna i Donau.

Men jag var en så vacker baby, att hon förmådde sig inte göra det.

Istället lämnade hon mig på ett barnhem. Där blev jag kvar i 14 år.

Milan Maronsevic bakar pizza medan han berättar. Ute är det snö och kallt.

Borgholms gator ligger nästan tomma.

Då och då kommer glada kunder för att hämta sina favoritpizzor. Många känner igen Milan, men inte alla vet att bakom disken står en professor i partikelfysik.

Pappa hängdes Min mamma var kroatiska. Min pappa var läkare. Han hängdes av tyskarna 1941. Han hade hjälpt partisanerna och straffades med döden. Jag är född i april 1940. Mamma bodde i en liten by strax intill gränsen mot Serbien. När hon skulle föda mig tog hon tåget över gränsen och därför är jag född i Belgrad, berättar Milan. I samma stund jag föddes började kriget. I april 1941 bombade tyskarna staden sönder och samman. Min mam-

18 - Ölandsjournalen

ma förlorade allt. Jag lämnades på ett hem för föräldralösa barn. Där växte jag upp. Milan träffade sin mamma bara en gång till. 1963. Det var då hon berättade om Donau.

Barnhemmet På barnhemmet fanns 700 barn som regelbundet misshandlades. Minsta förseelse medförde stryk. Misshandeln blev man van vid. Värst var svälten. Många dog. Maten som skulle gå till barnen stals av personalen. Vi var alltid hungriga, fortsätter Milan. Vi ett tillfälle höll han på att mista livet. Milan var 11 år då hungern drev honom och en kamrat att stjäla två korvar. Det fanns mängder av korv i förrådet, men de tog bara två. När pojkarna blev upptäckta viskade Milan till sin kompis ”Jag tar på mig skulden”.

Milan blev inkallad till föreståndaren.

Han försökte förklara att det kanske inte var så allvarligt brott att ta korvarna, för han tog ju bara två. Det fanns så många kvar. Men hur Milan än försökte argumentera lyssnade ingen.

Piskad Jag togs ner till ett särskilt rum i käl-

Milan 26 å r på

sitt första svenska jo bb

laren. Där fanns en låg bänk. Jag fick klä av mig och lägga mig på mage på bänken. Mina armar spändes fast längs benen på bänken. Sedan började slagen.

Jag fällde inte en tår. Istället såg jag in i hennes ögon och mötte hennes blick vid varje slag, utan att röra en min. Hon fortsatte slå så länge hon orkade. Sedan släpptes jag lös. Jag kunde inte sova på rygg på två veckor.

Dagen efter gick jag till skolan som vanligt. Men jag kunde inte sitta ner för då skulle såren spricka upp. Läraren trodde jag trotsade och gav mig en örfil så jag voltade över bänken och föll i golvet.

Just då öppnades dörren och där stod en skolinspektör, tillsammans med skolans rektor. Jag låg på golvet och min tröja hade åkt upp. Hela min rygg var ett blodigt sår. Inspektören frågade läraren vad som hade hänt här? Läraren skruvade på sig och medgav generat att han kanske hade gått för långt.

Rymde Barnhemmet låg bara 10 minuter från skolan och inspektören tog med mig dit. Han pratade med föreståndaren.

Men misshandeln och svälten fortsatte.

När jag var 14 år hade jag och mina

Milan blev pizzabagare 1981 klasskamrater gått de 8 år i skolan som erbjöds. Nu skulle vi skickas ut för att arbeta.

Men jag och två av mina kompisar drömde om ett annat liv. En natt bröt vi oss in på barnhemmets kontor och stal våra slutbetyg och födelseattester. Sedan gick vi till centralstationen och gömde oss i en godsvagn. Vi tog oss till Rieka, en stad vid den kroatiska kusten. En av oss hade släktingar där. När vi kom till släktingar fick han stanna, men jag och den andre fortsatte vidare. Vi gick till Zagreb där min kompis hade en släkting, en snäll tant. Han fick stanna där.

Ensam kvar Nu var jag helt ensam i den stora staden.

Jag sov i parkerna i sju månader. För att få mat sprang jag ärenden, hjälpte till att handla, bära väskor och annat. Då brukade jag få lite några kakor eller en bit bröd. En dag träffade jag en jämnårig och frågade om han visste något ställe där jag kunde sova.

Han tog med mig till en äldre kvinna.

Hon tyckte om mig och lät mig sova i hennes källarförråd. Där bodde jag i fyra år medan jag gick gymnasiet. Jag rädd för att skickas tillbaka till barnhemmet, så jag bad kvinnan säga att hon var min släkting så ingen skulle förstå att jag var ensam. Det gick hon med på. De fyra åren jag bodde i hennes källare är nog det lyckligaste i mitt liv, konstaterar Milan och gör ytterligare tre pizzor.

Militärtjänst Jag var bäst i klassen. Varje morgon arbetade jag extra, sedan gick jag till skolan. Extrajobben höll mig vid liv under de fyra åren. Sedan åkte jag in i lumpen.

Eftersom det bara var 30 av 1000 rekryter som kunde läsa och skriva blev jag reservofficer i marinen. Jag blev en rätt bra telegrafist och vann marinmästerskapen i telegrafi två år i rad, säger Milan och ler.

Ljudtekniker När Milan hade gjort 18 månaders militärtjänst fick han erbjudande att fortsätta inom det militära. Men jag sa att jag aldrig kommer bli varken militär eller politiker, utan ville göra något annat, förklarar Milan. Amiralen var god vän med högste chefen för radio och tv i Zagreb. Han skrev ett rekommendationsbrev. Med det i handen gick jag till Tv-huset. Jag visades in i ett elegant kontor, där jag bjöds på cigaretter och kaffe.

Direktören frågade vad jag kunde. Jag svarade; Jag kan allt! Bra, då får du bli ljudtekniker, svarade han. Jag fick börja samma dag 16.00. När jag lämnade hans kontor var klockan runt 12. Jag gick ut ur porten och funderade på var jag skulle sova.

Ingenjör och journalist Då såg jag en gammal kvinna som kämpade med två stora säckar. Jag frågade om jag kunde hjälpa till. Hon bodde bara två hus bort. När jag skulle gå därifrån frågade jag om hon visste något bil-

ligt rum jag kunde hyra. Du kanske kan bo hos oss, svarade hon. Hennes man skulle komma hem vid 17-tiden. Jag skulle komma tillbaka så han fick träffa mig. Jag fick bo där under de kommande fyra åren. Jag började på universitetet och jobbade som ljudtekniker på kvällsskiftet, för att hinna med skolan.

Det var en mycket lycklig tid. Paret jag bodde hos blev som mina föräldrar. Hon var 80 år och han var 60. Jag tog examen som civilingenjör 8 maj 1965. Parallellt hade jag läst in en fil. kand. i journalistik.

Det har man alltid nytta av.

Misstaget Jag arbetade inte bara som ljudtekniker, jag fick göra radioprogram och ett eget Tv-program. Det var då jag gjorde mitt stora misstag som skulle förändra hela mitt liv, berättar Milan. Jag hade länge velat göra program om vanliga människor. Jag bestämde mig för att göra ett program där man jämförde en arbetares liv med högste chefens på samma företag. Vi åkte ut och filmade arbetaren där han bodde med sin fru och tre barn i något som kunde kalls ett skjul. Hans arbetsdag började klockan 6 och han tjänade 200 kr i månaden.

Dagen därpå filmade vi direktören som svepte in på kontoret vid 10.30. Han berättade att han hade 10 000 kr i månaden. Det här var 1965 så det var en förmögenhet, fortsätter Milan. Vi filmade allt, men när censorerna var färdiga med

Ölandsjournalen - 19

izza på delikatessp Milan satsar

Pizza kräve r rätt handla g filmen återstod mycket lite. Det blev en menlös historia som berättade ingenting, säger Milan.

Bytte film Kvällen då programmet skulle sändas besökte jag min kompis som skulle ansvara för utsändningen. Jag råkade ha den ocensurerade filmen i en ask under armen. Det var 35 mm film på rulle. Min kompis hade den censurerade filmen i en annan ask, färdig för sändning. Han gick ut ett ögonblick och jag tänkte ”jag gör det” och bytte ut filmerna. Så mitt program om arbetaren och högste chefen sändes ut över hela landet i originalversionen.

Häktad Klockan 3 på morgonen bultade det på min dörr och jag hann knappt ta på mig kläder innan jag släpades iväg till häktet. Jag blev svårt misshandlad under tre dygn. På tredje dagen lyckades jag få ringa ett samtal. Jag var god vän med kommunistpartiets högste ledare. Jag sa till honom att du måste få ut mig härifrån, de kommer att slå ihjäl mig annars!

Han kom och lyckades få mig utsläppt.

Du har 12 timmar på dig att försvinna. Är du kvar i staden efter det kommer du att omhäktas och riskerar 10 års fängelse, förklarade han. Jag gick ut från polisstationen och funderade på vart jag skulle ta vägen. Då tutade en bil.

Flykten Det visade sig vara en kompis från gym-

20 - Ölandsjournalen

nasiet. Han arbetade som svetsare på Kockums i Malmö och var på väg tillbaka till Sverige. Jag berättade vad som hänt och frågade om han vågade ta mig med, trots att jag saknade både pass och pengar och dessutom skulle bli efterlyst.

Han vågade och jag låg i bagageluckan när vi passerade gränsen. Det var så jag kom till Sverige. Jag gick genast till polisen och anmälde mig. Jag hamnade på ett uppsamlingsläger i Skåne.

IBM Jag hade gift mig 2 oktober och jag släpptes ur häktet 15 oktober. Jag hade inte haft kontakt med min fru sedan natten då jag blev häktad. I Sverige kunde jag äntligen ringa henne. Hon skickade mina examensbevis. Hon fick sedan komma efter till Sverige därför att hon var gravid, annars hade de aldrig släppt henne. Jag fick jobb på ett teknikföretag i Åstorp i Skåne. Därefter fick jag arbete på IBM där jag stannade i 13 år. Vi utvecklade och byggde Sveriges första datacentral 1968.

Under årens lopp hade jag plågats av svår migrän flera gånger i månaden. Läkaren rådde mig att byta jobb. Försök skaffa dig ett fysiskt arbete, sa han. När jag gick därifrån stötte jag på min kompis Rafael, en italienare som drev pizzeria i Malmö. Köp min pizzeria, föreslog han. Pizzeria? Jag har ingen aning om hur man gör pizzor, svarade jag. Jag lär dig sa Rafael. Så körde vi igång. Rafael skulle stanna två veckor, men han försvann efter tre dagar. Kvar stod jag med mina kom-i-håg-lappar.

Pizzabagare Men det blev bra. Sedan jag började med pizzor 1981 har jag bara haft migrän en enda gång. Vi blev så småningom Malmös bästa pizzeria. Big Bengt Erlandsson ringde och erbjöd mig jobb på High Chaparall. Jag sa att jag kan ju inte bara lämna allt här. Big Bengt sa Stäng, jag betalar allt! Så gjorde vi 1000 pizzor om dagen i två veckor. Därefter hörde Ole Henningsson av sig.

Till Öland Han drev Jacksons Håla i Köpingsvik.

Hans pizzabagare hade försvunnit 1 juli.

Jag fick anställning, sålde pizzerian i Malmö och byggde upp ”Kronan” som jag drev i 20 år mellan 1986-2004. Jag började tröttna på 18 timmars arbetsdag och sålde restaurangen. Tyvärr till helt fel personer och det gör ont i hjärtat varje gång jag passerar Kronan och ser hur den förfaller, säger Milan. År 2006 köpte han Pizzabutiken på Storgatan i Borgholm och sålde den 2015. Trots det rycker Milan in och bakar pizza varenda helg. Det här är ingenting, det känns som semester, avslutar Milan Marosevic.

Text och bild Karin Sjödahl

När infaller påsken, egentligen?...

I år målar vi ägg, letar efter påskharen och spanar efter häxor från Blåkulla den 1 april. Nästa år genomför vi samma dans fast tre veckor senare, den 21 april. Varför då? Julafton är ju alltid den 24 december, varför kan påsken skilja sig så hiskeligt mycket i så fall?

Låt oss gå till bottnen med detta!

Ville fira på en söndag

Judisk påsk och kristen påsk

Beslut på högre ort

Jesus själv avled ungefär samtidigt som den judiska påsken, som alltid infallit på ett fast datum. Det är en av de viktigaste judiska högtiderna och firar judarnas uttåg ur Egypten ca 1500 f.Kr. Den kristna påsken har vissa rötter i detta firande men redan tidigt rådde det oenighet om när den kristna påskfesten egentligen skulle hållas.

Tillslut beslutade den kristna kyrkan i det första kyrkokonciliet i Nicaea år 325 e.Kr. att fortsätta denna tradition.

I fortsättningen skulle tidpunkten för påsken infalla den första söndagen efter första påskfullmånen, vilket innebär tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Detta var inte det enda beslutet som togs, de där sommardagarna i Ni-

På vissa håll försökte vissa kristna församlingar fira påsken på fasta datum, på samma sätt som den judiska påsken.

Problemet var att detta fasta datum inte särskilt ofta inträffade på vilodagen söndag, vilket då var dagen då kristna egentligen föredrog att fira högtider. Av denna anledning började många kristna att fira påsken den första söndagen efter fullmånen vid vårdagsjämningen.

caea, som påverkar oss än idag.

Viktigt ögonblick för kristendomen I Nicaea löstes många tvister och en rangordning för biskoparna inskaffades. Syftet med mötet var att sammanstråla kristendomens sprötande grenar och att nå koncensus om vissa gemensamma principer. Mötet enade kyrkan och bidrog till tydliga riktlinjer i många kontroversiella ärenden, vilket skulle få stor betydelse i kyrkans historia och därmed även Europas historia. Det som inte stod i överenskommelse med kyrkomötets beslut utgjorde heresi mot den allmänneliga och renläriga kristna tron.

I år firar vi påsk den 1 april, nästa år den 21 april, och 2020 den 12 april.

Text: Michael Sundblom

Ölandsjournalen - 21

beijerbygg.se

UTFART

Nya anläggningen i Triangeln, Borgholm.

FASAD MOT SYDOST

Beijers satsar på in innan de köptes upp av Beijer 1990.

På den gamla tomten i hamnen har det varit trävaruhandel sedan mycket länge.

Jag hade gamla kollegor som mindes hur anläggningen såg ut på 1960-talet berättar Peder.

Beijers historia

Det 4 maj är det dags att slå upp portarna för Beijers nya anläggning i Triangeln, Borgholm. Flytten från gamla lokalerna hamnområdet påbörjades vecka 11, men verksamheten kommer att pågå som vanligt fram till invigningen. Beijers kommer att satsa stort på ny FASAD MOT NORDVÄST utställningsavdelning för köksoch badrumsinteriörer.

Det har varit bråda dagar för att allt ska flyta på, men det har gått enligt planerna, säger Peder Johansson, platschef.

Han själv har varit i branschen sedan 1989 och började på gamla Andréns,

22 - Ölandsjournalen

Historien om Beijer startar i Malmö 1866, då familjen Beijer startade ett handelsbolag. Tio år senare bildade b r ö derna Gottfried o c h Lorens G & L Beijer, ett företag som fortfarande finns kvar i Malmö. Man importerade olika typer av varor som spannmål, stenkol, koks, järn, metaller, kemikalier och livsmedelsprodukter.

1894 startade man en filial i Stockholm och började engagera sig i den inhemska distributionen av bränsle. Man köpte upp AB Kol & Koks, som var Skandinaviens ledande företag i branschen. I mitten av 1960-talet inledde Kjell Beijer och företagets VD Anders Wall, en om-

struktureringsprocess av bolaget som senare utmynnade i Beijerinvest 1967.

Det dröjde ytterligare två år innan Beijer Byggmaterial AB såg dagens ljus.

Gör-det-själv Under åren 1993 och 1994 utvecklades både byggvaruhus och affärsmodellen för att anpassa försäljningen till vanliga privatpersoner. Målet är fortfarande att 1/3 av omsättningen ska komma från stora byggentreprenörer, 1/3 från mindre byggfirmor och hantverkare och slutligen 1/3 från hemmasnickare.

Brittisk koncern Efter diverse ägarbyten under 1970-80-talen köptes Beijer upp 1989 av Det Danska Trealastkompagni A/S. Tillsammans med den danska verksamheten bildade Beijers ett av Europas största företag i byggvarubranschen.

2006 bytte koncernen namn till DT Group A/S. Sedan 2006 ingick Beijer Byggmaterial i den brittiska koncernen Wolsley, med 36 000 anställda i 18 länder och en omsättning på 12,8 miljarder pund. I december 2017 sålde den brittiska koncernen hela Stark Group vidare till ett amerikanskt bolag, Lone Star. Nya marknader öppnas än en gång för det lilla handelsbolaget från Malmö.

En riktig framgångssaga. Ett stabilt och väletablerat byggföretag som slår upp

Entré Mån-Fre: 07.00-17.00 Lör: 09.00-13.00

spirerade interiörer portarna i Triangeln 4 maj.

Utställningsavdelning Vi kommer får mindre yta i de nya lokalerna, jämfört med de gamla, men hela anläggningen kommer att passa våra behov mycket bättre, säger Peder. Bland annat kommer vi att anställa en person som ansvarar för att bygga upp och inreda vår nya utställningsavdelning, där vi presenterar olika köks- och badrumsinteriörer, fortsätter han.

25 års garanti När IKEA etablerade sig i Kalmar blev det ett stort avbräck för alla andra i köks- och badrumsbranschen. På 90-talet var det inte så bra kvalité på IKEAs kök och bad, men numer är det betydligt bättre, berättar Peder. De är fortfarande billigare. Vi kan inte konkurrera prismässigt. Det vi har att komma med är just kvalitén och våra långa garantier. Exempelvis har vi 25 års garanti på en köksinredning, fortsätter han.

Het byggbransch I största allmänhet kan man säga att det går mycket bra för byggbranschen på Öland. Det byggs och renoveras som aldrig förr. Om man ser till behovet av att förbättra sina bostäder så verkar det aldrig ta slut. Varenda snickare och andra hantverkare har schemat fulltecknat i månade, ibland år framöver, konstaterar Peder.

Invigning 4 maj Nu hoppas man på att både gamla och nya kunder ska känna sig välkomna att kika in på Beijers nya anläggning vid invigningen 4 maj, låta sig inspireras av nya utställningsavdelningen och kanske få hjälp att planera sitt nya kök eller badrum.

Peder Johansson, pla tschef Foto: Boyd Su ndblom

Text Karin Sjödahl Källa: https://www.beijerbygg.se/store/privat/historien-om-beijer

Ölandsjournalen - 23

Niclas Solberg med rejäl abborre. Foto Johan Bjekendal

Ölands Sportfiskeklubb satsar på fiskevård Ölands Sportfiskeklubb bildades 2010 av ett gäng trollingintresserade sportfiskare. Under många år hade medlemmarna med oro sett hur fiskebeståndet runt Ölands kust utarmats. För att kommande generationer skulle få uppleva ett friskt hav beslöt man sig att satsa på fiskevård.

Vi inriktade oss på att förbättra havsöringens lekplatser. Vi hämtade inspiration och kunskap från bland andra Bornholm och Gotland som satsat stort på att bli besöksmål för fisketurismen, berättar Lasse Karlsson, kassör i Ölands Sportfiskeklubb.

Studiebesök på Gotland Vid ett studiebesök på Gotland fick sportfiskeklubbens delegation ta del av

24 - Ölandsjournalen

Isfiske med fin fångst

det framgångsrika arbetet med havsöringen. Själsöån är ett relativt litet vattendrag, men har mycket stort värde för fiskereproduktionen. En havsöringshona lägger ca 1000-1200 romkorn per kilo av sin egen vikt. Skillnaden hur många som kläcks varierar mellan 10% finkornig sandbotten, mot upp till 90% på en 30 –70 mms grusbotten . Av de som kläcks överlever bar några procent som återvänder till sin födelseplats.

Därför är varenda individ viktig för att säkra artens fortlevnad.

Ölands Sportfiskeklubb håller inte bara på med praktiskt arbete, utan bedriver ett omfattande informationsarbete.

Man deltar bland annat i Ölandsvattenråd där vi lyfter fram fiskefrågorna med framgång, fortsätter Lasse. Klubben har varit drivande i att utbilda fisketillsynsmän för Ölandskusten vilka till största delen har till uppgift att övervaka vårfredningen av abborre/gädda under våren och fredningen av havsöringen under höstleken.

Startskottet

Skyddet för lekande havsöring på Ölandskusten är i stort sett obefintlig med ynka ett fredningsområde, jämfört med Gotlands 27 stycken och Bornholm med ungefär lika många, förklarar Lasse.

Redan i juni 2016 gjorde länsstyrelsen på klubbens begäran en hemställan hos Havs- och Vattenmyndigheten att inrät-

År 2011 blev startskottet för lekbottenförbättring i Silverån på Öland.

Vi skottade för hand ut 30 ton naturgrus, det var ett tungt jobb, påminner sig Lasse. Åren därefter fortsatte vi på samma sätt med ytterligare sex bäckar.

Vi kommer iordningsställa flera bäckar till, främst på sydöstra Öland.

Obefintligt skydd

Andreas Johansson, Johan Albien och Stig Palmgren Foto Michael Ingard

ta 6 nya fredningsområden på ön. Ett år senare uppgav man att ärendet skulle gå på remiss inom kort, idag har fortfarande inget hänt. Snabbare handläggningstid borde prioriteras med tanke på Östersjöns tillstånd, understryker han vidare.

Bristande kommunikation För abborren har klubben satt ut risvasar i Borgholm, Sandvik och Färjestadens hamnar, nya projekt med vasar är i planeringsstadiet. Vasarna i Borgholm blev kortlivade då man från kommunens sida glömde att informera om ett planerat muddringsarbete. Eftersom vasarna var fastgjorda i flytbryggorna hade det varit enkelt att lyfta dem och låtit följa med flytten av bryggorna. I stället blev det ca 100 timmar ideellt arbete och någon tusenlapp i material som kastades bort, berättar Lasse.

Bristen på kommunikation mellan kommunen och Sportfiskeklubben är frustrerande. Ingen verkar vara intresserad av vårt arbete eller inser att vi gör en insats för Östersjön som under så lång tid varit döende anser Lasse. Trots det bristande gensvaret från Borgholms kommun kämpar man på, både för fiskens skull och för att Öland faktiskt ska bli ett besöksmål för fisketurister året runt.

fen på hösten. Deltagarantalet på cupen brukar ligga på ca 70-90 deltagare och lite mindre på träffen. Förutom lokala fiskare är det deltagare från södra Sverige ca 10 från Danmark vilka oftast är svåra att slå. Överskottet från träffarna går oavkortat till fiskevård för havsöring. Förutom att marknadsföra fisket på ön är det ett bra sätt att träffa andra fiskare, och diskutera fiskeetik och hänsyn till miljö och andra fiskare, säger Lasse.

Händer inget På klubbens önskelista står bland annat att kommunala fiskevatten skyddas från överfiske. I september 2015 begärde klubben att Borgholms kommun ser över sina fiskevatten. Anledningen var

det omfattande nätfisket vilket skadade bland annat abborren som åter fanns i våra vatten efter att ha varit försvunnen i många år.

I Borgholms hamn såg man åter människor som fiskade, många av dem barn och ungdomar som har svårt att ta sig till andra vatten. Tyvärr så har man från kommunens sida låtit nätfisket pågå även inne i hamnbassängen, vilket lett till att abborren åter lyser med sin frånvaro. Och det inte näten tog under sommarhalvåret tog skarven under vintern.

Man tillåter även fiske på den starkt hotade ålen på kommunalt vatten. Två och ett halvt år har gått med ideliga påstötningar där svaret blir att ansvarig tjänsteman skall återkomma vilket inte sker. Däremot har politiker och tjänste-

Havsöring Cup Klubben anordnar varje år tillsammans med Källahamn Stugor Öland Havsöring Cup på våren och Havsöringsträf-

Havsöring Cup är en av fisketävlingarna anordnade av sportfiskeklubben . Foto Niclas Solbe

Ölandsjournalen - 25

Pelnabrobäcken, Foto: Michael Ingard.ww

Fiskevård ger yngel äve n i framtiden män besökt Gotland och Bornholm för att på plats studera deras arbete med fisketurism, även politikerbesök med fint tal om fiskevård och turism har vi begåvats med. Mycket prat och lite handling, konstaterar Lasse. Det är bara en av punkterna. Listan är lång och man hoppas på ökat intresse från kommunernas sida.

Beklagar fördröjningen Jag vill understryka att vi från kommunens sida beundrar den stora insats som Ölands Sportfiskeklubb gör för fiskevården på ön säger Ilko Corkovic, kommunstyrelsens ordförande i Borgholms kommun. Tyvärr har vi inte ta-

26 - Ölandsjournalen

Spännande att meta git tag i frågan om fiskevårdsområden tillräckligt snabbt. Det är något som jag beklagar.

Förbättra samarbetet Jag kommer omgående ta kontakt med Sportfiskeklubben för att bestämma ett möte där vi kan diskutera, dels vilken hjälp de vill ha av kommunen, dels hur vi ska gå vidare. Jag ska personligen göra allt för att samarbetet mellan kommunen och sportfiskeklubben ska fungera bättre, säger Ilko.

Ersätter riskasarna När det gäller riskasarna som förstördes i Borgholms hamn, kommer vi natur-

ligtvis att ersätta dem. Det var mycket olyckligt att vi inte kontaktades innan man raserade dem. Förmodligen insåg man inte från muddringsföretagets sida, vilket hårt arbete som lagts ner för att få riskasarna på plats, säger Ilko.

Fisketurism året runt Kommunen är beredda att hjälpa till på olika sätt. De kan få länka till klubbens hemsida via kommunens webbplats.

Vi delar naturligtvis Sportfiskeklubbens önskan om att göra Öland till ett besöksmål för fisketurismen året runt, avslutar Ilko Corkovic.

Text: Karin Sjödahl

0485-50 35 05 | oland@veteranpoolen.se

Tjäna pengar genom aTt hyra ut din stuga!

- Tryggt och enkelt via ÖlanDS turiStBYRÅ!

Personlig service året runt!

Välkommen med din anmälan till: www.oland.se/hyra-ut eller ring: 0485-88 800

Ölands Turistbyrå

.

.

www.oland.se info@oland.se 0485-88 800

VI ÄLSKAR LÅNGA ATT-GÖRA-LISTOR. SÄRSKILT DIN.

Butiken fylld med Vårens nyheter!

MBT – 10 år i Sverige -och fortfarande bäst i klassen!

• Göra vårfint i trädgården • Beskära träden • Putsa fönster • Snickra, måla och tapetsera inne • Se till huset när du inte är där ... och mycket mer!

Välkommen att boka idag!

Sjukgymnast Maria Schäfer Öppettider: Må-To 10-18 11-15 15 finns• iLångfredag butiken fredag Påskafton 10-16 • Påskdagen & Annandagen 11-15 maj och förevisar MBT.

NYSTRÖMS SKOAFFÄR Storgatan 23, Borgholm. Tel 100 42 www.nystromsskor.se

HEMMET I HANTVERK I TRÄDGÅRD

Ölandsjournalen - 27

OSÄMJA

Bild: 9x6 rutor 0760_0897_ paskkarring

ÅSTAD- JUST DÅ KOMMA FÖLJER

FASTSTÄLL- ÄR DA ORD- JOLNINGARNA MIGT

DJÄRVT

SJ

VÄRMER EN SJÄLV LÄNGDENHET KNÅPANDE

KRAFTFULLA DET ÄR EN BÖRJAN SITTER PÅ BOCK

LÅTA SLUMPEN RÅDA

TILLTALSORD ROCKIG YOUNG

DÄMPAD

PLUSPOL NABOBY GULDHALTERNA

GER LIV ÅT GRÖDOR

HAR

LITEN I MUMINDALEN TERIST MARVISA NICKEL

BOXAR- INMUN- BEATEGEN LESBAT- SOMNA DIGAT

MOLNFRITT TESERNA

HÖGTIDLIGHETEN

NERSMORT HAR BARR

KNASBOLLARNA BOKEN

L O J HASTIG

SKILJA UT FÖRUTSATTE

SÄCKVÄV

VILL NATURVÄN

LITER DYSTRE SOM ENGELSK KUNGAÄTT

KRAFTIGT VERKANDE

PYSSLADE

GRÖN

UNGA OXAR

BLAD UPPSOLIDA- SÄTTSNING RISKA ÅK

LAND PÅ BAKUÅK

BERÖRA

BITA

MINERAL ÄR MARKLEVANDE

VÄLDIG FÅGEL

OSTÖRDHET

HJÄLTEN WILHELM

SLUT NATALIE IVARSEN VÄNJA LITEN

ET

NATRIUM

STICKAD KAN SÅDTRÖJA AN HETA ROTFÖRE BAJA FRUKTER

FRISYR ÄNGLA OLSSON

SMUGIT SIG IN

FYLLER VI ALLA ÄR RIKT

ÄR MIL TILL HAVS FÖRKYLT UTTRYCK

JORDENS LUNGA

ÄR KURANSTALT PLATT NUMERA

STÄLLS OM TVÅ GÅNGER PER ÅR

KABELDJUR

HALSKOTA

GREVE KALLAS IBLAND GUSTAF

TRYCKS UPP MOT I RINKEN

Bild: 8x5 rutor 0760_1026_ påskliljor_trav

Bild: 4x7 rutor 0760_ 0771_0842 kyckling

RAD AV

EFTER VÄNTANIOGT DE IHOP

KAR MÅLEN KVÄVE

ÖPPEN

OXUDDE 0760

MED MERA

TUR OCH RETUR FÖRR

BRYTER ISEN HAMSTRAT

FLAMMIG OCH VÅGIG STRUKTUR

VRICKAS MED

Lösningen på krysset, se sidan 41.

28 - Ölandsjournalen

SOLBERG I NORGE

Christina hälsar välkommen till Sibylla i Triangeln

hela dagarna.

Det är full fart

Sibylla passar bra i Borgholm Christina Svantesson letade i många år efter en lämplig tomt på Öland. När sedan Triangeln i Borgholm blev verklighet hittade hon sin plats för en Sibyllarestaurang. Starten har varit bra. Nu ser hon fram mot sommaren.

Christina Svantesson är en erfaren restaurangägare. I många år drev hon Sibylla i Karlsborg. Men så kom kärleken som lockade henne till Öland. Jag flyttade till Öland 2015 berättar Christina.

Det är mitt i lunchrusningen, men den duktiga personalen fixar alla beställningar, medan Christina pratar med Ölandsjournalen.

Öland 2015 Jag har varit på Öland varenda sommar i många år, berättar Christina. Redan för flera år sedan hade jag tankar på att öppna något här, men det var först nu alla bitar föll på plats. 2015 flyttade Christina till Öland. Christinas dotter tog över restaurangen i Karlsborg.

Inom Sibylla finns en särskilt anställd person som har som jobb att resa runt i Sverige och besöka städer och tätorter. Han utvärderar föreslagna platser, för att se om det kan passa för en Sibyl-

larestaurang, berättar Christina. Bland annat ser man på läge och trafikflöde.

Räknade bilar

För att verkligen ha torrt på fötterna genomförde Christina två trafikräkningar.

För hand. Med penna och papper satt hon och räknade varenda bil och noterade hur man av dem som svängde av.

Sedan gick hon ut på nätet och läste statistik över hur många som behövde svänga av för att en restaurang skulle löna sig. Det visade sig att Triangeln låg över det genomsnitt som krävs för att det ska löna sig att öppna ett snabbmatsställe. När Christina öppnade Sibyllarestaurangen i januari 2018, så visade det sig att hon hade rätt.

Leksaker När Ölandsjournalen besöker Christina är hela restaurangen fullsatt och folk står på kö. Så här har vi det för det mesta, konstaterar Christina. Många kommer gärna hit och lunchar. En hel del tar med sig familjen. När de har varit här en gång vill barnen gärna komma tillbaka, de gillar att få välja en leksak.

Vi har en särskild barnmeny, berättar Christina vidare.

Menyn är ungefär likadan som på andra snabbmatsrestauranger, mest hamburgare och korv med olika tillbehör.

Sibylla är ett svenskt märke som funnits

mycket länge, men menyn har förändrats. Vi har blivit mer moderna. Här kan man få både kebab och pannkaka säger Christina och ler. Hon tycker att Sibylla är som en liten hemmarestaurang, det borde finnas en Sibylla i varje samhälle.

Sommartider I sommar satsar man på att ha öppet till 24.00 och utökar personalen från tre till sju, förutom Christina själv. Det här är en jättesatsning för min personliga del. Allt jag har ligger i den här restaurangen. Men hittills har det gått över all förväntan och framtiden ser ljus ut.

När Triangeln blir mer färdig kommer fler att hitta hit. Sedan hoppas man förstås att fler företag ska tillkomma, säger Christina innan hon återvänder bakom disken. Det är fortfarande en kö av kunder som väntar på sin mat.

Text och bild Karin Sjödahl

I skrivande stund erfar Ölandsjournalen att Liljas i Borgholm eventuellt planerar en flytt av sin verksamhet till Triangeln. Man kommer i så fall satsa på en ny modern anläggning med såväl biltvätt som drivmedelstation. Om allting går i lås blir en invigning aktuell hösten 2019.

Ölandsjournalen - 29

En gammal guldring återvinns och Johanna arbetar om den till rätt storlek.

Kamelia i nytt ut föra Foto Gudrun Thiel nde. emann.

Guldsmeden Johanna:

HÅLLBART HELA VÄGEN I södra Vickleby finns en verkstad som skiljer sig en del från andra. Här tillverkar Johanna Fagerstedt, Ateljé Johanna E., sina häftiga guld- och silversmycken, olika mycket annat man sett.

Det som lockade mig dit – utöver hennes estetiska formspråk – är det faktum att hon arbetar med hållbarhetstänk genom hela processen.

Hur kan man göra det? Är det över huvud taget möjligt?

30 - Ölandsjournalen

Ja, säger Johanna med ett skratt, när jag för cirka tio år sen efterlyste ”etiskt” guld, ädelstenar och silver skakade folk på huvudet: Är du inte riktigt klok?

Gå till källan Men tiderna förändras gudskelov när det gäller miljöfrågor, både globalt och lokalt.

Johanna har hittat sina kanaler och till och med de stenar hon använder i sitt arbete, diamanter, safirer, rubiner och andra kommer från etiska källor.

Inga så kallade konfliktdiamanter finns hos mig, säger hon.

Jag säljer enbart etiskt framtagna diamanter och ingenting annat.

Ja, det gäller att vara observant på källan till produktionen, hur ser den ut egentligen?

En brun diamant?

Traditionell diamantindustri brukar beskrivas som ”en smutsig historia”.

Johanna använder sig bara av etiskt utvunna diamanter från Australien och Canada från en licensierad stengrossist i England.

När jag började var utbudet av etiskt utvunna ädelstenar inte särskilt stort,

berättar hon.

Då fanns det vita diamanter, men nu finns det andra spännande diamantvarianter, bland annat i brunt: champagne, kaffe, konjak…

Hon tycker mycket om de bruna diamanterna men arbetar också med turmaliner, akvamariner och safirer.

Alla är vinnare När det gäller guldet köper Johanna enbart Fairtrade-guld varav det mesta kommer från Sydamerika. Genom Fairtrade-projekten där och i Afrika garanteras hon ett guld som möjliggör fattiga gruvarbetares överlevnad för sig och sina familjer.

Här är onekligen alla vinnare: arbetaren som slipper svåra arbetsförhållanden med giftutsläpp och har garanterad betalning, miljön som sparas för vidriga ingrepp och guld- och silversmederna som vet att guldet är etiskt hanterat från första början.

Johanna exponerar sina örhängen i butiken i Vickleby.

Ett smycke just för dig Johanna är ju guldsmed, inte silversmed. Hon förklarar: en silversmed arbetar med så kallade corpusarbeten, hen driver silvret i stora arbeten, skålar, fat och annat. Hon själv arbetar mest i guld i småskaligare arbeten där hon alltid letar efter en form som är den ultimata för just den kunden som ska bära smycket.

Ja, så är det, säger hon.

Min största drivkraft är formgivningen. Jag är materialnörd dessutom och smycken är min utmaning.

Hon berättar hur hon försöker ”läsa av” kunden för att pricka rätt med det blivande smyckets utformning…

Hon vill helst göra smycken som inte passar alla!

Georg och Petronella Hur ska man då beskriva Johannas formspråk?

Med hennes egna ord: Det får gärna vara kraftigt, organiskt och runt och inte bara vara skapat för ögat.

Det är ju faktiskt en liten skulptur som ska bäras på kroppen.

Alla har vi förebilder för vår yrkesutövning och när det kommer till silver är danske Georg Jensen en förebild, ”maken till formsäkerhet!”

Bland svenska smyckedesigners har hon ett särskilt gott öga till Petronella Erikssons böljande former.

Inte ens gravyren i ringarna slarvar Johanna bort. Nä, de graveras för hand med stickel av gravyrmästaren Joakim Jansson i Hjo.

Johanna tillverkar många förlovnings- och vigselringar. Foto: Gudrun Thielemann.

Hey Princess Johanna arbetar till 90 % med vigseloch förlovningsringar i olika kombinationer efter kundens önskemål: rödHård metall och mjuk ull. Foto Gudrun Thielemann.

Ölandsjournalen - 31

Johanna bland punsarna i verkstan.

En ring får sin slutfinish.

Som en fin rök tittar ullen fram ur silverringen som fått sin form av punsen i Johannas vänsterhand. guld, vitguld och traditionellt guld med/ utan någon spännande diamantvariant.

Numera köper Johanna färdiglegerat guld vilket snabbar upp hennes eget arbete en del.

Att titta runt i butiken intill guldsmedjan är som att vandra runt i en godisbutik, fast lösviktspriset kanske inte är riktigt detsamma. Min ringfavorit alla kategorier är en rätt enkel historia med ruggad yta som passande nog heter Raw Power.

Men här finns allt möjligt vackert i ringväg med eggande namn: Hey Princess, Line of love, Totoro, Flow, You complete me, och så förstås örhängen och hängsmycken.

land och har nu bott med man, familj och hund i Vickleby i sex år. Hon gick humanistisk linje och där fanns ett estetiskt val, konstsmide. Hon tyckte det var jättekul och efter gymnasiet gick hon vidare i en tvåårig utbildning med mycket praktik.

Det var rätt tekniskt, minns hon.

Jag ville vidare, mot formgivning och smyckedesign och avslutade min formella utbildning på ett konsthantverksprogram på folkhögskolan Heliden i Tidaholm.

Hon arbetade som guldsmed på olika ställen, bland annat i Lidköping, Göteborg och Kalmar. I Kalmar mötte hon sin nuvarande man Simon.

Återvinning

Kreativa Öland

En fiffighet när man köper ring hos Johanna: en del av summan går direkt till Vi-skogen, en biståndsorganisation som väl numera är välkänd för alla svenskar.

De bedriver så kallad agroforestry i fyra afrikanska länder där utarmningen av jord har varit i det närmaste total: Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania.

Agroforestry handlar om att samodla träd och grödor för att återskapa den ursprungliga bördigheten. Därmed är balansen återställd och den jordbrukande familjen slipper svälta.

Johanna framhåller att återvinning så klart också är en del i miljötänket. Gör om mormors ring och få något nytt av något gammalt och kärt!

Sedan 2005 arbetar Johanna självständigt i eget företag. Branschen är tuff även om vi kan brainstorma fram ett antal guldoch silversmeder på Öland.

Men i min gamla guldsmedsklass med tio elever tror jag vi är två som har det som enda yrke idag, säger hon.

Johanna är aktiv inom Kreativa Öland, ett samverkansorgan för företagare och blivande företagare på södra Öland som finansieras av Mörbylånga kommun, Capellagården, Ölands Folkhögskola och Nyföretagarcentrum.

Samverkan är viktig, säger Johanna. Vi kreativa går ihop i gemensamma projekt och evenemang och blir starkare än om vi verkar ensamma.

Ädla metaller sen ungdomen

Positiv byanda

Johanna kommer från Vara i Västergöt-

Byandan i Vickleby är också föredöm-

32 - Ölandsjournalen

ligt god och Johanna tar fram förra årets Skördefest som ett exempel på ett väl fungerande samarbete.

(Här får jag en flashback till Helge Nelsons mer än hundra år gamla Emigrantutredning där han fastslog att ölänningar aldrig kan fås att samarbeta om någonting. Se där vad hundra år kan göra åt utvecklingen!)

Vad gör du nu, undrar jag. Snön ligger decimeterdjup vid intervjutillfället och det känns knappast som högsäsong, eller?

Stockholm Fashion Week Jo, Johanna arbetar med sina beställningar. När materialet för just en specifik beställning kommer arbetar hon färdigt i ett svep och skickar iväg produkten på en gång – allt för att slippa ha värdefullt material hemma.

Behöver jag skriva att hela emballage- och fraktproceduren också sköts på ett hållbart sätt? Nä, förmodligen inte.

Nu ska Johanna snart börja arbeta på ett komplicerat öron-/huvudsmycke till Stockholm Fashion Week i slutet av augusti i år. Hon är utvald av en jury tillsammans med nio andra smyckedesigners att skapa något extra på temat Altruism (medmänsklighet).

Allt jag får veta är att det blir en kreation i vitguld och safirer…

Text: Kiki Lundh Foto: Birger Lallo och Gudrun Thielemann

Eva Hansson Törngren

Södra Möckleby sockenförening ser framåt – för utveckling av sydöland Södra Möckleby sockenförening startades 2012, efter den gigantiska satsningen på invigning av Skördefesten 2011.

Redan första året förstod man att det var nödvändigt att ta ansvar för hela sydöland och man fick framgång då kommunen beslutade att Södra Möckleby utsågs till serviceort för sydöland, något allt planerings- och utvecklingsarbete ska ta hänsyn till. Samtidigt tvingas man påminna politiker och tjänstemän om dessa beslut, som lätt glöms bort.

Vi har träffat Eva Hansson Törngren, ordförande i Sockenföreningen, som berättar.

Nu har vi arbetat med fiberbredband i närmare tre år, för att alla runt om i byarna ska få tillgång till fibernätet. De stora frågorna framöver är att förverkliga det utlovade äldreboendet, uppbygge av ett kulturcentrum, att biblioteket får ligga kvar i centrum mitt emot affären, att busstrafiken förbättras och att samarbetet lokalt fortsätter att utvecklas. Vi har startat en grupp kring idén om gemensamhetsboende för äldre som vi vill utveckla till en lokal utvecklingsgrupp för sydöland.

Byarnas folk vet vad som behövs Ute i byarna vet man hur verkligheten fungerar. Där vet man att jordbruket och kulturen är basen och att man måste underlätta för inflyttning och för att människor ska kunna bo kvar. Lokalt kan man i dialog med kommunen lägga grunden till att vända utvecklingen.

Vi vill gärna ha dialog med kommunen och själva kommer vi att bjuda in till lokala samtal under våren i Södra Möckleby, Grönhögen och Torngård. Där ska vi bl.a samtala om gemensamhetsboende för äldre.

Sockenföreningens breda arbete Sockenföreningen byggde upp och driver Alunhälsan i Alungården. Där har man skapat ett väl utbyggt gym för alla åldrar, med mer än hundra medlemmar.

Där ordnas också gruppträning, cirkelträning och träning med mjuka, lugna rörelser.

När flyktingmottagningen var som intensivast mottog man krigens flyktingar med öppna armar och hjälpte till att visa dem vad samhället har att erbjuda.

På Södra bruket fick många inflyttare en ny hemort. Sockenföreningen hjälpte till

att organisera grupper för att lära svenska. Alltsammans var framgångsrikt och därför problemfritt. Ett positivt mottagande skapar förstående möten.

En hemsida, Ölands södra slinga, har skapats, för att marknadsföra delar av sydöland och erbjuda boende, mat, smultronställen och aktiviteter. Ett stort arbete har lagts ned på att organisera samarbetet kring utbyggnad av fiberbredband. Man arbetar också med att föreslå förbättringar i busstrafiken. Införandet av Närtrafik, som går endast när någon beställer resa, ser man positivt på. Men informationen är bristfällig och svårförståelig. Det behövs fler turer med Närtrafiken bl.a på helgerna. Ett annat område man ägnar sig åt är utveckling av världsarvet som möjlighet.

En hemsida för världsarvsslinga håller på att förberedas.

Vi välkomnar alla idéer och synpunkter.

I glesbygden behöver vi hjälpas åt och vi behöver stöd från kommunen för att bibehålla service och våga utveckla byarna och bysamhällen till framtida attraktiva alternativ, avslutar Eva Hansson Törngren.

Text: walle dickson F oto: Eva Hansson Törngren och walle dickson.

Ölandsjournalen - 33

Tomatgryta med chili och bönor, se rverat på vackert porslin

Helena hemma i trädgården Foto Olof Elm

34 - Ölandsjournalen

Helena trivs i köket

Helena återvände hem till Öland Helena Elm är född och uppväxt på Öland. Som tonåring längtade hon ut i den stora världen. Drömmen om ett liv utomlands ledde till Turismlinjen på Linnéuniversitetet och vidare mot Sydeuropa.

Vid sin sida hade hon då som nu sin man Olof. Men när det blev dags att bilda familj återvände de hem till Öland.

Min pappa var sjökapten och kunde ta med familjen på vissa resor. Redan innan jag började skolan hade jag besökt många länder och varit ute och rest månader i sträck, berättar Helena, medan hon skär grönsaker till lunchen. På bänken balanserar Lily, snart 4 år. Olof är ute på barnvagnspromenad med Evelyn, 17 månader.

Tillsammans 18 år Jag träffade Olof när jag gick sista året på gymnasiet. Olof kommer från Mariannelund och hade fått jobb på en fotoaffär i Kalmar. Jag fick syn på honom när jag lämnade in en film för framkallning. Jag tyckte Olof var hur snygg som helst, men jag var bara 18 år och vågade inte föreslå en träff. Däremot började jag lämna in alla vänners och familjens

filmer för framkallning. Allt för att få en chans att träffa Olof, berättar Helena.

När de sedan träffades på ett uteställe i Kalmar kände de redan varandra. Efter ett par dejter blev Helena och Olof ett par. Vi har varit tillsammans i 18 år nu, konstaterar Helena.

Att leva utomlands Drömmen om ett liv i utlandet levde kvar. Efter studenten reste Helena till Alicante för ett språkhalvår. Därefter blev det Turismlinjen med inriktning mot marknadsföring.

För att bredda sina språkkunskaper ytterligare tillbringade Helena en termin i Tyskland.

Tillsammans med Olof återvände hon sedan till Spanien efter högskolan, där paret bosatte sig i Barcelona. Det kändes härligt, klimatet och människorna var underbara, men trots allt blir det en vardag även i Barcelona, säger Helena. Både hon och Olof kände att det var dags att återvända hem till Sverige.

många år, bor mamma alldeles i närheten. Runt omkring finns människor och platser Helena känt hela sitt liv.

Familjens hus ligger idylliskt inbäddat i grönskan och barnen kan leka fritt.

Förskolan ligger en liten bit bort och Lily stortrivs. Nu efter påsk är det dags att skola in lillasyster Evelyn.

Starta ett nytt liv Många undrar

förstås hur det är att återvända och star-

Sverige är fantastiskt Sverige är det absolut bästa land man kan bo i, konstaterar Helena.

Inte minst tryggheten och det fantastiska välfärdssystemet. Att det blev hem till Öland är inte så konstigt. Även om Helenas pappa är borta sedan Helena samlar kokböcker från hela världen som inspiration

Ölandsjournalen - 35

Helenas påskdesserter

och inte vara rädda för att prova nya smaker.

Startade blogg År 2009 startade Helena bloggen ”Bara en kaka till”. Namnet syftar på min dåliga karaktär, påpekar Helena. Det är inte en blogg om enbart bakning och matlagning, utan jag berättar om händelser ur vårt familjeliv, utarbetar olika recept, skriver om utflykter och resor vi gör. Olof som är fotograf tar matbilder som jag sedan publicerar på bloggen.

Ganska ofta utarbetar även Olof olika recept, något som speciellt tilltalar killarna. Hans grillrecept är särskilt populära, säger Helena. Företag hör av sig och betalar för att Helena ska skriva om deras produkter eller ta fram recept där produkterna används. Det gör att bloggen ger en viss inkomst.

Krönikör och matskribent

Mammornas punschglass 4 små portioner:

Den här glassen har en strykande åtgång, så dubblera gärna receptet.

3 äggulor 1,5 dl socker 0,5 dl punsch (gärna Carlshamns flaggpunsch) 3 dl vispgrädde Separera äggen och vispa äggulorna fluffiga med sockret. Tillsätt punschen och vispa en stund till. Vispa grädden för sig, och rör sedan samman de båda smeterna till en jämn och tjock smet.

Frys i minst 5 timmar, gärna över en natt.

ta ett nytt liv på Öland, inte minst när det gäller jobb. Olof slutade i fotoaffären och började efter hemkomsten från Barcelona att jobba som bildretuschör i Kalmar. Helena som har en masterexamen i internationell marknadsföring, tog ett tillfälligt kundtjänstjobb innan hon hittade det jobb hon är kvar på idag, som marknadsansvarig på ett företag i Kalmar. Där jobbar hon heltid, förutom nu när hon delvis är föräldraledig med Evelyn.

Älskar matlagning Mat är ett stort intresse, som Helena delar med maken Olof. Mina förebilder

36 - Ölandsjournalen

Ägglikörpannacotta 4 portioner

Pannacotta smaksatt med ägglikör blir en ljuvlig dessert till påskmiddagen. Garnera med hyvlad choklad och spräckliga godisägg för att få till små fågelbon ovanpå varje dessert.

3,75 dl vispgrädde 2 gelatinblad 0,75 dl ägglikör, t ex Amarula Cream 1 tsk socker Godisägg och choklad till garnering Börja med att lägga gelatinbladen i en skål med kallt vatten, låt dem ligga i blöt i minst 5 minuter. Koka upp grädden i en kastrull, ta den från värmen och rör ner gelatinbladen och sockret.

Låt svalna i ca 10 minuter och häll sedan upp i portionsformar som ställs in i kylen, minst 5 timmar, allra helst över en natt. Precis före servering; garnera med godisägg och choklad. Är man för ivrig med garneringen och gör det för långt i förväg tappar äggen färg lite, färg som då hamnar på pannacottan.

är min pappa och min mormor, som båda var duktiga på att laga mat och gjorde det med glädje. Min mamma brukar säga att matlagningsintresset har hoppat över en generation, för själv är hon inte alls road av matlagning, berättar Helena. Hur det blir med mina egna barn, om de också kommer att gilla att laga mat det vet man ju inte än.

Jag hoppas åtminstone att de ska lära sig tycka om många olika sorters mat

Sedan sju år tillbaka är Helena matskribent och krönikör i både Barometern och Smålandsposten. Jag skapar recept till deras lördagsbilagor och skriver dessutom en krönika som handlar om temat för just det receptreportaget. Den har blivit omtyckt, kanske för att jag bjuder på mig själv och skriver som det verkligen är, på ett humoristiskt sätt, säger Helena.

Vill skriva mera Just skrivandet är något som Helena vill utveckla. När Evelyn börjar på förskolan efter påsk kommer jag att gå ner i arbetstid och arbeta hemifrån en dag i veckan i mitt eget företag. Som det är nu, när jag och Olof varvar föräldraledigheten med jobb, har jag väldigt sällan möjlighet att sitta och skriva. Jag sköter bloggen och mina uppdrag mellan 21-23 på kvällarna efter att barnen somnat, därför blir den inte uppdaterad så ofta som innan barnen kom. Det skulle vara skönt att klara av jobbet på dagen så man bara kunde ta det lugnt på kvällarna, säger Helena.

Text Karin Sjödahl samt foto, där inget annat anges

Om Helena: Namn: Helena Elm Ålder: 36 Familj: Maken Olof, 40, döttrarna Lily, snart 4 och Evelyn, 17 månader, samt hunden Bally Bor: Färjestaden Arbetar: som marknadsansvarig och som frilansande matskribent/bloggare Blogg: www.baraenkakatill.se Instagram: @baraenkakatill

Idegerhamnsbibbla

Degerhamns bibliotek

ToveJohanssonbibb lan

Degerhamns bibliotek – en mötesplats Degerhamns bibliotek hittar du vid väg 136 i Södra Möckleby, mitt emot ICA – affären. Med en liten park framför och lekpark bakom huset, fritidsgård i samma hus, mataffären, blomsteraffär, Mattssons café o bageri, betongkonst och kyrkan intill, utgör platsen ett litet centrum. Ett väsentligt centrum när samhället ska fungera som utvecklingskraft för Sydöland, något politikerna är överens om.

Bibliotekarie Helena Rosén Johansson: Placeringen är viktig för biblioteket. När människor stannar till för att handla på ICA upptäcker dom biblioteket på väg ut från affären. Det är så många nya besökare hittar hit.

tar med de litterära sällskapen och säljer deras böcker. En demokratisk uppgift är att vi har tillgång till politiska protokoll, översiktsplaner mm. Sen har vi en service för dom som inte kan ta sig till biblioteket.

Antingen kan en anhörig hämta böcker, som vi har plockat ihop eller kör vi ut dom i mån av tid, säger Helena Rosén.

Biblioteket samarbetar med skola, förskola, kulturskola och fritidsgården. Alunskolans elever kommer kontinuerligt på besök och det är lätt att springa mellan fritidsgården och biblioteket. Tove Johansson har ansvar för barn- och ungdomslitteraturen och ordnar presentationer av böcker. Man har också tagit in tvåspråkiga böcker, så att invandrarfamiljer och andra kan läsa berättelser samtidigt på svenska och annat språk. Kreativ verkstad kommer hit, liksom slöjdcafé och författaraftnar. I april kommer Triangelteatern med barnteater.

Biblioteket mer än böcker

Möt Helena Rosén Johansson

Det lilla landsbygdsbiblioteket fungerar som en väsentlig mötesplats. Hit kommer åretrunt boende och tillfälliga besökare, småpratar, får hjälp med att komma ut på nätet, tips om bra matställen eller fina besöksplatser och naturligtvis för att låna böcker, talböcker, tidskrifter och filmer.

Biblioteket som är öppet för alla.

Vi hjälper till med allt möjligt, som t.ex. om man har problem med e- utlåning. Vi har en del turistinformation, samarbe-

Helena Rosén är bibliotekarie och det har hon varit sedan -93.

Det är världens bästa jobb, det finns ingenting bättre. Jag gillar att möta människor och jag tycker naturligtvis om böcker.

Jag läser gärna relationsromaner och även sagoberättare. Majgull Axelsson och Tunström är två favoriter. Frida Nilssons Ishavspirater är en fantastisk äventyrssaga, som kan läsas av både barn och vuxna.

Helena Rosén berättar att arbetet och bib-

lioteken förändrats mycket.

Det har varit en enorm teknisk utveckling.

När jag började hanterade vi tusentals kort i kortregister, idag är allt datoriserat. Böckernas värde och livslängd har försämrats. Papperskvaliteten är sämre, liksom korrekturläsning. Samhällets allt högre tempo har slagit igenom också i böckernas värld. Idag vill alla ha tillgång till nya böcker direkt. Även utlåningen har förändrats, dock inte så mycket som man kunde tro. Romaner och deckare dominerar och lånas ungefär lika mycket. Faktaböcker, t.ex. kokböcker har minskat eftersom många letar fakta på nätet istället.

Utlåningen här är ganska konstant. En period minskade utlåningen av barnböcker, men den har ökat igen tack vare inflyttningen i samhället. Vi ser nu också fram emot planeringen för tillgång till biblioteket alla dagar i veckan, tack vare idlås, som i Färjestaden. Vi måste alltid ha personal minst två dagar i veckan för att möta och hjälpa människor och sortera inlämnade böcker, men bra om besökarna kan komma hit andra dagar också, avslutar Helena Rosén.

Som låntagare kan dessutom undertecknad berätta om fantastisk service på biblioteket. Finns inte boken inom kommunen gör de allt för att skaffa fram den, hur udda boken än är.

Text: walle dickson

Ölandsjournalen - 37

Välkommen till träladan i Bröttorp hälsar Lennart Andersson med hustru Maggan. Hon är behjälplig både här och där, i parets BoB-verksamhet, vid Öland Spirar, Skördefesten och Himmelsbergas julmarknad.

38 - Ölandsjournalen

Lennart arbetar i sin trälada.

Lennart Andersson i Bröttorp sitter på en av sina ljugarbänkar med ett bänkämne i näven.

LENNARTS UDDA TRÄ

Lennart Andersson i Bröttorp i Norra Möckleby trivs med livet.

Ladan hans är full med virke och han gillar att fundera på hur just den eller den träbiten kommer bäst till sin rätt.

Hylla, krokbräda, ljugarbänk, grytunderlägg, skärbräda, en skylt, en liten bordsskiva eller en äggkopp, ja, vad passar trät bäst till?

Lennart vill också inspirera andra att göra något i trä med egna händer, vare sig de är amatörer eller proffs. Då finns han där och kan ge råd.

Oxel, alm, björk, päron…

Jag sa träbit men det var kanske inte rätt ord. Här i ladan finns allt från plank, balk och bräder ner till smått, snevuxet och stadiga klabbar. I ett hörn ser jag gammalt byggvirke från någon riven lada som väntar på att återanvändas.

Här finns alla möjliga och omöjliga svenska träslag och jag fångas av de

olika träslagens färger och karaktärer.

Stenhård oxel, rödskimrande alm, ljus björk, robust ek…

Vi klättrar runt bland trä av tuja, lind, ask, oxel, valnöt, päron, furutöre, sälg och andra träsorter.

- En del människor ser inget särskilt här inne men jag bara ser möjligheter, säger Lennart med ett skratt.

Gör en egen ljugarbänk!

Här i ladan står ett gäng ljugarbänkar i olika former och längder.

Ljugarbänkar med vackra linjer och fina ådringar tycks vara din specialitet?

Ja, säger Lennart, de är väldigt efterfrågade.

Den ursprungliga träformen avgör utseendet och som du ser sparar jag ofta barken där det går.

Man kan så klart skaffa en färdig ljugarbänk men Lennart hjälper gärna till att hitta lämpligt virke för den som vill göra sin egen.

Lennart har ett yrkesliv bland annat inom Försäkringskassan bakom sig och

har alltid tyckt om att arbeta med rehabiliteringsfrågor.

Ja, till och med här i min träverksamhet kan jag se hur folk lyser upp inför möjligheten att få göra nånting själv med sina händer!

Samarbete med smed Vi tittar på en fiffig konstruktion som ser ut att vara en blomsterhylla för flera krukor: en träklamp i botten med träplattor uppträdda på olika avstånd längs en järnstav som är förankrad i klampen.

Kan bli fint utomhus med lite lobelia i krukorna, säger Lennart.

Eftersom den ska stå utomhus på gräs har han gjort små fötter under klampen så att gräset ändå kan växa obehindrat.

Fiffigt!

Handsmitt järn ingår då och då i Lennarts produkter, krokar, hyllstöd och annat. Det är smeden Erik Östergren i Norra Möckleby som står för smidesarbetet.

Ölandsjournalen - 39

Bröttorpsladan rymmer många ämn en till bänkar

och annat.

krok av smeed handsmidd öckleby.

Krokbräda m gren i Norra M den Erik Öster

Bäst att skriva på

vilket träslag det

är…

Ved och brädor Lennart är barnfödd i Bredinge i Kastlösa. Livet förde honom till huset i Bröttorp som var i stort renoveringsbehov när han köpte det.

Här behövdes det brädor till renoveringen så jag skaffade en så kallad Solosåg och satte igång, berättar Lennart.

Det ena gav det andra, snart sågade Lennart både bräder och ved till pannan till kunder som inte hade någon såg. Verksamheten växte och han fick handla in en bandsåg med bättre kapacitet. Även idag utför han legosågning på uppdrag av andra, bland annat sågning av stockar.

Fruktträd kan han också ta hand om och såga upp. Om dom inte är alltför stora…

Udda Trä sen 1994 Ibland fick Lennart in virke till vedeldning som var fina slöjdämnen och dom pratade han sig till för att använda till något konstnärligt i stället för att elda upp dem.

Och på den vägen är det. Lennart har nu haft sin verksamhet Udda Trä sen 1994. Han och hans fru Maggan är engagerade både på Himmelsbergas jul-

40 - Ölandsjournalen

marknader och vid Öland spirar.

Vid Öland spirar i maj har vi öppen trägård, berättar de. Då pyntar vi vår trädgård med Lennarts grejer och bjuder på kaffe med hembakat. Öppna träd-gårdar är annars en av Öland spirars verkliga publikmagneter.

Öppen Trägård Maggan berättar: Ja, det är kul att se hur folk bromsar in här ute på vägen, åh, en öppen trägård, va trevligt.

Sen stiger de ur bilen och tittar sig undrande omkring– var är alla blomster, alla buskar, alla anläggningar?

Ja, det kan ta en stund innan de förstår att de är i en öppen trä-gård.

Men ingen har hittills blivit besviken!

Och publikrekordet i Lennarts trägård under Öland spirar ligger på runt 400 besökare.

Udda former Lennart säger med bestämd röst att han är ingen finsnickare. Och som skolpojk hemma i Kastlösa hade han det rätt jobbigt i träslöjden, avslöjar han.

Trots det har han gjort en vacker skål i björkvril…

Nä, utmaningen är att se vad han kan locka ut ur träet och ändå behålla dess naturliga form. Han vill skapa udda former, helt enkelt.

Han gillar alla träslag men har ett särskilt gott öga till alm vars färdiga ytor han stryker med paraffin. Resultatet: en vacker gulrödaktig yta.

En väderpinne?

Nu funderar han som bäst på hur han ska kunna ta emot SPF-medlemmar från Färjestaden på bästa sätt. Dom är rätt många och Lennart har det trångt i sin trälada. Han får nog ta några åt gången, rekommendera ett bra slöjdämne och kanske visa nybörjarna hur man kan göra?

Eller fixa material till en ljugarbänk som de själva får sätta ihop?

Det ordnar sig säkert. Själv skulle jag vilja ha en sån där väderpinne av gran som visar luftfuktigheten: inför soligt väder reser pinnen sig, inför fuktigt sänker den sig.

Har förstått att det är lite meck att hitta rätt grangren i skogen men det ska väl gå…

Text: Kiki Lundh Foto: Birger Lallo

Ölandsjournalen - 41

Bild: 9x6 rutor 0760_0897_ paskkarring

O

NABOBY GULDHALTERNA

S

HAR

BOXAR- INMUN- BEATEGEN LESBAT- SOMNA DIGAT

G

DJÄRVT OSÄMJA

K

FASTSTÄLL- ÄR DA ORD- JOLNINGARNA MIGT

F

ÅSTAD- JUST DÅ KOMMA FÖLJER SJ

S

V I R I L A

KRAFTFULLA

Å K A R B R A S A

VÄRMER EN SJÄLV

DET ÄR EN BÖRJAN LÅTA SLUMPEN RÅDA

GER LIV ÅT GRÖDOR

LÄNGDENHET KNÅPANDE

K M

A V S T A M P E T S

SITTER PÅ BOCK DÄMPAD

K U S K NERSMORT HAR BARR

L

PLUSPOL

L O T T A LITEN I MUMINDALEN

TERIST MARVISA NICKEL

M Y

HÖGTIDLIGHETEN

TILLTALSORD ROCKIG YOUNG

N I

A N O D L E R I

P Å S K K Ä R R I N G S F E E L I N G MOLNFRITT TESERNA

K L A R T

KNASBOLLARNA BOKEN

L O J

I D I O T E R N A L A T

T E O R I E R N A SÄCKVÄV KRAFTIGT VERKANDE

FÖRUTSATTE

R

VILL NATURVÄN

A N T O G

J U T E

DYSTRE SOM ENGELSK KUNGAÄTT

R

BERÖRA

R

LAND PÅ BAKUÅK

UNGA OXAR LITER

SKILJA UT

T

UPPSOLIDA- SÄTTSNING RISKA ÅK

R

HJÄLTEN WILHELM

SLUT

ÄR MIL TILL HAVS FÖRKYLT UTTRYCK

HASTIG

BITA

S N A

FYLLER VI ALLA ÄR RIKT

Bild: 4x7 rutor 0760_ 0771_0842 kyckling

Å R

N A U T I S K MINERAL ÄR MARKLEVANDE

T A L K

T E L L

N Ä S T L A T

BLAD

V A G N P A

U N G E R N

D O N A D E

A M A Z O N A S ÄR KURANSTALT PLATT NUMERA

GRÖN

S T U T A R

M O L O K N E

P O T E N T A PYSSLADE JORDENS LUNGA VÄLDIG FÅGEL

Ö R N SMUGIT SIG IN

ÄNGLA OLSSON ET

Ä O

FRISYR NATALIE IVARSEN VÄNJA LITEN

OSTÖRDHET

A F R O N I

KABELDJUR

K A M P V I L J O R V I D L I N A

NATRIUM

STÄLLS OM TVÅ GÅNGER PER ÅR

K L O C K A N H O KAR

Bild: 8x5 rutor 0760_1026_ påskliljor_trav

MÅLEN KVÄVE OXUDDE 0760

TRYCKS UPP MOT I RINKEN

HALSKOTA

U

GREVE KALLAS IBLAND GUSTAF

S A R G

STICKAD KAN SÅDTRÖJA AN HETA ROTFÖRE BAJA FRUKTER

K

L A M A L J O R E A R L RAD AV

EFTER VÄNTANIOGT DE IHOP

Ö

SOLBERG I NORGE

R I K T P U N K T E N

ÖPPEN MED MERA

O L Å S T

S A M L A T HAMSTRAT

FLAMMIG OCH VÅGIG STRUKTUR

BRYTER ISEN

M A S U R

TUR OCH RETUR FÖRR

T R

O D E N VRICKAS MED

Å R A

Tuppen Gyllenkamme

Ölandshöns – både vänliga och vackra På Mellangården i Äpplerum bor sju Ölandshönor och en tupp av okänt ursprung. Ölandshöns är en gammal lantras, som i sista stund räddades till eftervärlden under 1940-talet. Nu finns det ett antal flockar med Ölandshöns i Sverige, allra flest norrut i vårt land. Mellangårdens höns kommer från Hagby på Öland.

Helén och Michael driver Mellangården och har flera olika verksamheter. Det finns både får, kor och andra djur på gården, men Ölandshönsen är de ovanligaste. Vi fick sju hönor från Hagby, de kommer från gården som har Ölands hund- och kattpensionat, berättar Helén.

Rovdjuren tar dem Det har funnits minst tre gårdar där de haft Ölandshöns i Räpplingeområdet,

42 - Ölandsjournalen

men det är stora problem med rovdjur och rovfåglar så de har helt enkelt blivit uppätna fortsätter hon. Ölandshöns har en rätt rejäl storlek, men det hjälper inte när räven gräver sig in och tar dem i hönshusen. Jag tror att de klarar sig bättre när de får gå lösa i naturen, för de kan ju exempelvis flyga upp i ett träd.

Men är de instängda i en hönsgård har de ingenstans att ta vägen.

köpt på ett byggvaruhus. Botten är förstärkt med nät för rävens skull. Där härskar sju hönor; Creme Fraicha, Choklada, Nougata, Silver-Sara, Piffan, Puffan och Matilda. Hönsen är döpta av en tio-årig flicka som var på semester här med sin farfar, just då hönsen behövde namn, berättar Helén. Mellangården har Bo på Lantgård och hela sommaren kommer nya gäster.

Vana vid varandra

Långlivade

Det finns katter och två hundar på gården, men de kommer väl överens med hönsen. Som djurägare så får man uppfostra sina djur så de lär sig vara snälla mot varandra, precis som vi gjort med våra barn. Redan när hönsen var kycklingar och bodde i hallen inne, fick katterna bekanta sig med dem under vår översyn. Men jag måste erkänna att de låg som lejon utanför kycklingburen och bevakade dem, skrattar Helén.

Sju hönor Hönsen bor i en liten röd arbetsbod,

Ölandshönsen har en mängd olika färger, från svart till nästan vitt och alla nyanser däremellan. När man har lantrashöns är det viktigt att avla på egenskaper såsom att de vill ruva. Lantrasdjur är tåliga, de är anpassade för klimatet och de har upp till tre gånger längre livslängd jämfört med exempelvis värphöns i högproduktionsstall, förklarar Helen.

Stor kam Det är lätt att förväxla hönor med tup-

Rottingstolen är en fin sittplats Två vackra hönor

naturfärgad höna

par för den oinvigde. Ölandshönsen har ofta stor fina kammar och många misstar sig och tror det är tuppar, säger Helén. Dessutom är de stora och det gör också att de uppfattas som tuppar.

Men de vänliga Ölandshönorna, med sitt milda sätt och sin sällskapliga natur har helt annat kynne än tupparna, som dessutom är ännu större.

Näringsrika ägg Äggen är lite mindre än normalstora hönsägg, men sägs vara mer näringsrika än de större äggen från affären. Det är åtminstone vad man konstaterar på Forsnäs Hemman i Lappland, som sedan länge hållit Ölandshöns

Paralyserade Om hönsen blir angripna av rovdjur händer det att de blir paralyserade. Vi hade en främmande hund här på besök, vi tänkte inte på faran men plötsligt började den jaga hönsen. De sprang åt alla håll, men vi fick tag i sex av dem.

Den sjunde hönan var försvunnen och vi letade länge. Till sist hittade jag henne

Tre i hönsgänget

bakom ett träd, där hon stod helt stel.

Till slut repade hon sig, men det är sådant som kan hända om olyckan är framme.

Bra föräldrar Mellangårdens hönsbesättning är inte med i genbank men är ändå Ölandshöns och Helén letar nu efter en äkta Ölandstupp så att hon får bra förutsättningar för att bevara Ölandshönsen. De stora Ölandshönsen har inte alltid goda ruvegenskaper, troligtvis för att det inte fanns så många höns att avla på när besättningen i Kåtorp upptäcktes, men jag måste berätta att det finns dvärgÖlandshöns och de är bättre på att ruva säger Helén.

Tv-tuppen Jokern i leken när det gäller Mellangårdens höns är den kritvita tuppen Gyllenkamme, döpt efter den nordiska mytologins tupp högst upp i världsträdet Yggdrasil. Där sitter han och väcker varje morgon hela världen till en ny dag. Mellangårdens Gyllenkamme kom

till gården från en ägare som haft Gyllenkamme som husdjur i ordets rätta betydelse. Gyllenkamme fick redan som liten kyckling sitta med i knäet och titta på TV. Med tiden blev Gyllenkamme allt mer en vuxen tupp och började bete sig som en tupp gör. Nämligen försvara sin plats i TV-soffan som om det vore hans eget revir. Det var då det blev dags att hitta ett bättre alternativ till liv och han hamnade då på Mellangården.

Kärleksbarn?

Nu försvarar han sin sju hönor, intensivt och mycket modigt, precis som han ska. Däremot försöker Helén inte låta honom få kycklingar med Ölandshönorna, eftersom man inte vet hans ursprung. Men ett eller annat kärleksbarn kanske det blir ändå? Hönsen går ute överallt och det finns många buskar att gömma sig bakom.

Efterlyser Ölandshönsägare Som hönsägare till Ölandshöns känner sig Helén lite ensam. De flesta gårdar med Ölandshöns finns långt borta, i

Ölandsjournalen - 43

Lite mörkare nyans

Vinterpromenad norra Sverige. Det blir för långa avstånd för att hålla en bra kontakt i exempelvis en förening. Därför efterlyser Helén andra som också har Ölandshöns på Öland. Det vore trevligt att veta om varandra och kunna inhandla t.ex. tuppar med varandra för att få ett bredare avelsarbete som är så viktigt för att bevara Ölandshönsen friska, säger Helen.

Fria livet Nu stundar lamningen på Mellangården. I april kommer de första lammungarna och sedan rullar det på. Vi har 42 tackor och av dem är det många som kommer få trillingar, berättar Helén. Vi förväntar oss ungefär 100 lamm i vår. Årstiderna på gården avlöser varandra och varje månad har sina speciella arbetsuppgifter. Det är stor frihet att ha bondgård, säger Helén. Man kan välja att arbeta hur mycket som helst, alla tider på dygnet, hahaha! Men det är precis så hon vill leva.

Text och bild Karin Sjödahl

Fakta om Ölandshöns

en perfekt påskhöna

En mycket liten rest av den förr vanliga lantrashönan på Öland återfanns i byn Kåtorp, på samma gård som den sista ölandshästen levde. Flocken har funnits på gården under mycket lång tid och inga vita leghornshöns köptes in, trots flera försök från nasare.

Kännetecken Av det lilla fåtal av hönsen som kunde räddas var det 1 tupp och 5 hönor.

Flera färger som omtalats från förr tycktes vara borta. Endast gökfärgat (grårandigt), där tuppen var ljusare än hönorna, och en beigeaktig höna fanns kvar. I dag har en och annan svart och vildfärgad utveclats. Benen är glatta.

Kamformen är enkel. De flesta hönorna har en rel. stor upprättstående, ibland svagt hängande kam. Tupparna har en stor kraftig kam och långa välutvecklade haklappar. Tuppens vikt 2,5 - 3 kg och hönans ca 2 kg. Källa; http://www. kackel.se/lantras_hons.html

Mer om Ölandshöns: anser Systrar i tre ny

44 - Ölandsjournalen

https://forsnashemman.blogspot.se/p/ olandshons.html

Företagsjuridik Familjejuridik Familjejuridik

Kvarterskrog med hög mysfaktor!

•• Arv Bodelning • Testamente • Arv, tvister • Bodelning •• Äktenskapsförord Testamente, gåva •• Avtal Äktenskapsförord

Mitt i Centrum på gågatan. Vi erbjuder lunch, kvällsmenyer, brunch, sallader, mackor m.m. och vi har fullständiga rättigheter!

Påskveckan har vi öppet tisdag-söndag från 11:30.

Nya öppettider

För fullständiga öppettider, erbjudanden m.m, se vår hemsida.

1 april!

Läs merfrånpå www.laurentius.se. lokala jurist!

Finns det en lösning påDinditt problem?

Ställ en kostnadsfri mer på vår hemsida!

Välkommen oss!

Ta kontakt redan ifråga! dag! • Lästill www.laurentius.se Ring - eller maila!

Hos oss ska du ska trivas, äta & och dricka gott och ha det mysigt, vare sig du kommer själv, eller med vänner!

Välkommen till Mormor Julias önskar Ann med personal.

Maila Janmåndag på jan@laurentius.se redan i dag – fredag 9 –17 om du har en akut fråga!

Välkommen!lunchstängt

13 –14 lördag 9 –13 Telefon 0485-301 65

Jan Laurentius

Nära dig!Telefon Storgatan 25, 0485-20078 mitt i Färjestaden till butiken för elinstallation och måleri Juridisk Byrå Kb EndastTelefon tidsbeställning, beställ tid!

Jonte 070-659 13 52

Tel: 0485-100 18

Storgatan 22, 387 31 Borgholm dinmat@tele2.se Hemsida: mormorjulias.se “Gilla oss på fb”

Storgatan 25 Färjestaden 0485-301 65 Öppettider: www.laurentius.se info@laurentius.se måndag, onsdag , fredag 9 –17, lunchstängt 13 –14, lördag 9 –13 t.o.m. 31 mars Butik • Elinstallationer • Måleri/tapetsering samt fönsterrenovering

SÅ MYCKET. SÅ NÄRA.

Välkommen till oss!

Vi gör din vår ljusare.

Vi utför allt inom el, tele, larm & nätverk.

Löttorpsvägen 39, Löttorp • www.akerboel.se Installation av solelsutrustning. www.akerboel.se 070-659 13 51 el 070-659 13 52 50013817_Löttorp_DR2_17.indd 2

Vår måleriavdelning hjälper dig med allt inom måleri och fönsterrenoveringar.

Calle målare 070-319 42 99

2017-01-30 09:41

Omvandla Omvandla solenergi solenergi till till el! el! Öland är en av Sveriges solsäkraste platser. Vi hjälper dig med planering och installation.

Din elpartner på Öland.

Påskveckan har vi öppet: Mån-Tor Långfredag Påskafton Påskdagen Annandag Påsk

Butik Tel. butik: 0485-200 78 Måleri Tel. måleri: 070-659 13 52 Elinstallationer Tel. el: 070-659 13 52

09:00 - 17:30 Stängt 09:00 - 14:00 Stängt Stängt

Butikens öppettider: Mån - fre Lör

09:00-17:30 (lunchstängt 13-14) 09:00-14:00

ÅKERBO EL & MÅLERI AB, LÖTTORPSVÄGEN 39, 387 72 LÖTTORP, ÖLAND Ölandsjournalen - 45

Våren spirar på Öland! Öland är ett av Sveriges mest artrika landskap där floran främst präglas av det varma och torra klimatet och den stora kalkrikedomen. Alvar, strandängar, sjömarker, ädellövskog, kalktallskog och den karga kusten är miljöer med bidragande upplevelser du inte hittar någon annanstans.

En av dessa värden är rikedomen av orkidéer. Lika säkert som att solen går upp i väster blommar orkidéerna på Öland där Sankt Pers Nycklar och Adam och Eva är bland de första vi möts av un-

46 - Ölandsjournalen

der våren. Bland orkidéerna hittar du avkoppling och inspiration, men det är inte alltid så lätt att finna andra orkidéarter än Sankt Pers Nycklar, varför man ofta menar att orkidéer både lurar och förför.

När den öländska naturen gror öppnar ön upp för evenemanget Öland Spirar som ger dig möjligheten att dofta dig genom alla grönskande trädgårdar, njuta av konst och hantverk i alla de former och smaka på öländska delikatesser och specialiteter. Öland är ett enda stort smultronställe som bör avnjutas utan en tickande klocka runt handleden. Under hela fyra dagar i vecka 19 ges möjlighe-

ten att ta del av ”trädgårdar, naturupplevelser och lantliv” som är årets tema för Öland Spirar.

Öland, fågelskådarnas paradis!

Till alla fågelskådares lycka finns det alltid en udde eller en strand att utforska, en löv- och barrskog att upptäcka eller hagmarker, ängar och alvar där fåglarna gömmer sig. Året runt finns det en plats på Öland för att trollbindas av en gränslös fågelvärld.

Våren är en särskilt händelserik och spännande period i fågelvärlden som ofta inleds med vinterkalla nätter och sommarvarma dagar där de sista över-

vintrarna lämnar Öland och de långväga flyttfåglar anländer. Under våren, särskilt i maj, är chansen att se flest antal fågelarter som störst. Att dessutom få se något utöver det vanliga är en av de främsta orsakerna till att fågelskådarna besöker ön, vilket gör våren och särskilt veckorna 21 och 22 heliga för många fågelskådare.

Cyklisternas och Vandrarnas pärla! Öland är ett lyckoland för cyklister med sitt platta landskap, raka landsvägar och lagom långa distanser mellan utflyktsmålen. Nyfikna vandrare upptäcker istället de smala stigarna vid sidan av vägen, längs den karga kusten, på öppna fält eller längre in i skogen. Att vandra i någon av Ölands lundar är dessutom en fröjd för öronen med alla sjungande vårfåglar. Oavsett om du vill vandra eller cykla mellan fornlämningar, mellan öns alla ateljéer och trädgårdar, eller för att upptäcka orkidéer och fåglar finns ditt nästa äventyr på Öland.

STENLADAN

Text: Rebecca Strandén Ölands Turistorganisation

GÅRDSBUTIKEN Öppet året runt. Se vår hemsida eller ring om våra öppettider.

VÄLKOMNA www.stenladan.se Algutsrum 0485-354 18 070-553 56 45

Hos oss hittar ni de flesta lokala producenterna...

...och deras fantastiska produkter! Tex Rosas Handel, Hagslättens Deli, Ölandsost, Smakglädje, Ölands örtagård, Birgittas matbod, Yngdens, Ölandsköksmejeri, Hagelstad getgård, Lundells honung, Ölandschoklad och Ölands ljuvliga.

Vi delar och säljer ost i den storlek och lagring ni önskar!

Per Lindströms väg 7a (bredvid Nisses Fisk) ostbutikenborgholm@gmail.com Följ oss på Facebook för öppettider och nyheter!

Vi hyr bla ut: •Minigrävare •Skylift •Moaarivare •Kompaktlastare

Försäljning & Service av trädgårdsmaskiner.

Vi utför bla: •Markarbeten •Grävarbeten •Bortfräsning av stubbar •Försäljning av jord Tel 0485-352 41 • 070-249 18 00. FÄRJESTADEN www.pelleshyrservice.se

Ölandsjournalen - 47

Guldet dominerar i altaruppsatsen med det senmedeltida altarskåpet där helgonkungen Knut står till höger om Jesus. Gudspärlan till vänster under ljusplåten.

Algutsrums kyrka, sto rsl ovanför ölandssidans agen kyrka i högt läge brofäste.

48 - Ölandsjournalen

Nötta gravstenar i golvet leder fram till altaret i det stora ljusa kyrkorummet.

Bildhuggaren Jonas Be rggrens förnämliga predikstol från 1775 som en gång satt över altare t.

ALGUTSRUMS KYRKA – en lång historia Algutsrums kyrka har ett storslaget läge ovanför brofästet på ölandssidan. Och kyrkan själv har en pampig exteriör intill den gamla marknadsplatsen med en insida som inte är mindre storslagen.

Så har det förstås inte alltid varit. I den fjärran tid då Asgut levde här, han som gett namn åt hela socknen, stod förmodligen en enkel liten träkyrka på platsen som snart lämnade plats för en liten stenkyrka.

Jaha, säger ni, varför heter platsen inte Asgutsrum då? Jo, men det gjorde den ända till 1400-talets slut då man tyckte leden ”as” lät illa och ändrade till Algut.

Knutsgille I tidig medeltid var Asgutsrum en viktig knutpunkt för den framväxande kristendomen.

Den första stenkyrkan byggdes, liksom Knuts kapell sex-sju kilometer därifrån.

Den gamla järnåldersborgen Gråborg (även kallad Backaborg) intill kapellet byggdes också om för att kunna användas igen. Aktörerna var det danska Knutsgillet, kristna handelsmän som befäste denna punkt som ett av sina handelscentra i Östersjön.

Knut ska vi träffa lite senare men vi återvänder till kyrkan en stund.

Som den ser ut idag är den förstås ett resultat av rivningar och ombyggnader, precis som de flesta andra öländska kyrkor.

Möt Knut!

Men kanske kan man säga att Algutsrums kyrka är en produkt av 1800-talet. Det jättestora långhuset och tornet med sin lanternin kom båda till då. Självklart använde man stenen i tidigare kyrkomurar till allt det nya och här och där ingår gamla medeltida murar i den ”nya” kyrkan.

Insidan av kyrkan är minst sagt rymlig och härrör från en tid då Ölands folkmängd växte så det knakade.

Och där, längst fram vid altaret nedanför altartavlan av Kristus på korset av N.J.Jonsson så möter vi helgonkungen Knut.

En god helgonkung Han ingår i ett persongalleri på sju personer i ett vackert altarskåp som snidades i ek av någon nordtysk mästare i slutet av 1400-talet. Kristus står i mitten med Den heliga Birgitta till vänster och Knut med äpple och spira till höger. I skåpets dörrar står Nordens helgonkungar Olav, Erik, Göran och Henrik.

Knut kämpade för många goda ting, fattiga, kvinnor och kyrkan. Han donerade också en massa pengar till Lunds domkyrka för att skapa en skola för utbildning av präster.

Bönderna blev hans fall Trots sina goda gärningar kom Knut ihop sig med landets bönder då han mitt i skördetiden kallade ihop dem för ett erövringståg till England – en erövring som ställdes in eftersom engelsmännen snappat upp hans planer.

Bönderna var vid det här laget rosenrasande och några bestämde sig för att jaga bort Knut eller döda honom. De hann ifatt honom och hans vänner i en liten träkyrka i Odense och dödade honom med spjut där han låg knäböjande vid altaret.

Knut, hans bror Benedikt och hela hans följe mördades i kyrkan. Året var 1086.

Skrinlagd i krypta Det sägs att altarskåpet flyttats från Knuts kapell till Algutsrums kyrka och det verkar ju logiskt. Troligen var det Knutsgillet som köpt och installerat skåpet i kapellet en gång.

Men var det verkligen ”Knut i skåpet”

som var kapellets skyddshelgon? En del säger att det var en annan Knut som också var kung och kallades Knut Lavard. Ja, endast Gud vet…

Vi får väl förmoda att skåpet flyttades till kyrkan vid reformationen på 1500-talet då kapellet lades ned. Då hade Knutbröderna lämnat platsen för länge sen. ”Knut i skåpet” blev helgonförklarad några år efter sin död och hans ben skrinlades. Han vilar idag i kryptan till den kyrka i Odense som bär hans namn.

Åldrig dopfunt Tittar vi oss runt i Algutsrums kyrka ser vi vackra inventarier från många gångna tidsperioder. N.J. Jonsson som målat altartavlan var en på sin tid välkänd konstnär från Glömminge som målat altartavlor till flera öländska kyrkor. Burget folk anlitade honom också för att måla på väggarna hemma på gården.

Dopfunten i sandsten ser lite nött ut och jag misstänker att den kanske stått utomhus under någon period. Men åldern är imponerande, sent 1100-tal. Kanske är det tillverkad av någon av de stora gotländska stenhuggarmästarna, Hegwald eller Calcarius?

En fin gest: när barnen döps i Algutsrums kyrka får dom en liten glasängel från Bergdala bruk som minne!

Vägvisaren Vid dopfunten hänger Vägvisaren, en väv av den öländska textilkonstnärinnan Sara Olaisson. Här går en familj med sina barn mellan vallmo och cikoria över de öländska strandängarna mot kyrkan i fjärran.

Framför dem står, som i en dimma, Jesus Vägvisaren, och bjuder dem in i kristenheten. Så fint!

Votivskeppet Walkyrian strax ovanför dopfundten tillverkades som ett tack till Gud av Anders Fredric Engström för att han räddats levande från ett skeppsbrott.

Ölandsjournalen - 49

Tornet från 1100-talet byggdes upp och förändrades1864, under Karl XV´s ”lyckliga regering”, som vi kan se av inskriptionen ovanför porten.

Dopplatsen i kyrkan med dopfunt från 1100-talet, ljusplåtar, krucifix och textilkonstnärinnan Sara Olaissons väv ”Vägvisaren”.

Kyrkan fick skeppet år 1860.

danefter snida i nyklassicistisk stil.

Gudspärlan i centrum

Erlands gravsten

Ni känner väl alla till tidigare biskopen Martin Lönnebos fina armband Frälsarkransen? I Frälsarkransen ingår arton pärlor, alla med sin egen betydelse som signalerar ljus, mörker och hopp i livet.

I centrum står Gudspärlan, sedan följer Tystnadspärlorna, Jagpärlan, Doppärlan, Ökenpärlan och alla de andra.

I Algutsrums kyrka kan man vandra runt i kyrkan och se varje pärla och läsa om just den pärlans betydelse. Man börjar vid altaret där den gyllene Gudspärlan, alltings början och slut, tronar och följer sedan pärlorna i fönstren runt kyrkrummet.

Algutsrums församling har haft sin beskärda del av goda och mindre goda präster i gammal tid. Den förste kyrkoherden över Glömminge-Algutsrum som man känner till hette Haldanus på 1340-talet, samma tid som Erlandus var komminister i ”Asguzrum”.

Erlands gravsten i kalksten – han dog 1345 - finns kvar än idag och är ett vackert prov på högklassig stenhuggerikonst.

Om Erlands gravsten skriver Gunnar Håkansson i Öländska personminnen: ” Figurens proportioner, ansiktets rena linjer, händernas eleganta grepp om kalken och den veckrika dräktens mjuka fall låta oss förstå, att en god konstnär här varit verksam. På Öland finnes författaren veterligt ingen gravsten från denna tidpunkt, som kan mäta sig med denna i fråga om konstnärligt utförande.”

Bildhuggaren Jonas Berggren Martin Lönnebo har berättat att han fick idén till Frälsarkransen på en liten ö i Grekland. En idé som betyder mycket för det femtiotal familjer utanför New Delhi som tillverkar pärlorna för hand. Inte nog med det; pärlpengarna har möjliggjort en skola också!

Men tillbaka till kyrkrummet. Predikstolen med det tillhörande ljudtaket härrör från rokokons tidevarv och höggs 1775 av bildhuggaren Jonas Berggren.

Han var född i Kristdala och utbildades på Stockholms slott. Algutsrums predikstol i vitt och guld var nog bland det sista han gjorde i rokokostil för 1776 blev han ålagd av Överintendentsämbetet att hä-

50 - Ölandsjournalen

En god affär Herr Lars tycks ha varit en olämplig kyrkoherde som använde grova ord och inte drog sig för att begå äktenskapsbrott trots sitt ämbete. Men han fick betala ordentligt för sitt hor: reda pengar och sex lod silver. Året var 1557.

Vid hans död något år senare plockade fogden Siffred Jönsson av dödsboet hälften av alla tillgångar på hertig Eriks (sedermera kung Erik XIV) order: kedjor, kors, skedar och stop av rent silver, sex

oxar, sju stutar, åtta kor, tre kvigor, 24 får, 13 lamm, 26 getter, tio getkillingar, nio bockkillingar, 16 svin, fem gäss och 32 fläsksidor.

En nätt vinst till staten för prästerlig begången otrohet!

Bra akustik Algutsrums kyrka är känd för sin goda akustik och kanske har ni varit där på konsert?

Flera kända artister har uppträtt i kyrkan de senaste åren: Papa Bue´s Viking Jazz Band, sångaren Magnus Carlsson – senast 2017 med ”Änglarnas tid” – och sångerskan Sofia Källgren bland andra.

Hamnar ni på konsert där i framtiden så lova att titta er omkring i det vackra kyrkorummet med alla fina inventarier från gångna tider. En del har jag berättat om men många historier förblir här oberättade.

PS Det sägs att man kan se en hel massa kyrkor från Algutsrums kyrktorn, både öländska och småländska. Hur många, kan man undra?

Det sägs också att sågblad är nedgrävda vid ingångarna för att hålla frigående djur borta från kyrkogården. Ja, det här var förstås för länge sen. Men är det sant?

Text: Kiki Lundh Foto: Birger Lallo

Pask

Ölandsjournalen Frejagatan 2 386 93 FÄRJESTADEN