X magazin

Page 1

Möt grundaren av Middagsfrid ”Choklad var ett måste” -Asta Stockholms finaste restauranger

Joakim Bergström om matfotograFi

Intervju från SCÄ


INFO

Namn: Joakim Bergström Ålder: 51 år Yrke: fotograf ARbetar: Fotostudion, Lovisagatan 6

”Jag är tredje generationen.”

M

atfotografi är trenden just nu i fotovärlden. Det trycks upp kokbok efter kokbok och restauranger som kockar själva vill alla få sina recept synliga på bästa möjliga vis. Med hård konkurrens och stress så är det trots allt många som brinner för området. Joakim Bergström, 51 år, är en fotograf med många års erfarenhet inom matfotografi som jag fick lyckan att intervjua om sitt specialistområde. Jag hör hur ringklockan ljuder på andra sidan dörren efter jag tryckt på knappen, efter några få sekunder så öppnas den och jag stiger in.Värmen möter mig redan i trappan på väg ner till studiogolvet. Längs med väggarna syns en massa småbilder. ”Det är ett bergrum som jag har

plåtat med min mobil. Jag hade tänkt åka tillbaka och göra det på riktigt med en kamera, men sen så blev det så fint ifrån mobilen när jag redigerade dem lite.” När jag kommer in till studion är arbetet redan i full gång. Maten står på spisen och sprider en ljuvlig doft över hela rummet medan ljuset korrigeras och kamerorna exponeras.Vi slår oss ned i kontoret bredvid och samtalet börjar. ”Först så började jag som fotograf hos min pappa och var då praktikant hos honom, men jag hade egntligen tänkt bli målare från första början, jag ville inte bli fotograf utan jag skulle bli en konstnär, men sen var det så kul att jobba som fotograf så jag fortsatte med det. Sen så fick jag jobb hos en reklamfotograf och så fortsatte det.” Joakim Bergström har nu jobbat som fotograf i över 30 år och utbildade sig genom praktik


och på Berghs fotoskola. Fotografi är Joakims liv. Han är tredje generationen, både hans pappa och farfar var fotografer, de var porträtt och institutions -fotografer men Joakim valde sin egen väg och blev reklamfotograf. ”Jag har gjort i stort sett allt utom mode, men även några sådana jobb” berättar han. ”Men det jag inte fotograferade igår är det roligaste att plåta dagen efter. ”

I Sverige trycks det upp över 300 kokböcker per år, vilket innefattar ett ännu högre antal matfotografier. Kunderna är många, men ändå finns det fler fotografer än jobb och konkurrensen är stenhård. ”Efterfrågan om matfotografer är inte stor överhuvudtaget. Det finns fler fotografer än vad det finns jobb och det är svårt att etablera sig. Det är stor konkurrens. De yngre som jobbar i studion kämpar ganska hårt för att få in kunder medan jobben kommer till mig.”

sätta på sig här också. Det är lätt att stänga av den när man är hemma och så, men man kan sätta på den blicken när som helst så länge man anstränger sig.” Det händer då och då att Joakim tar en sekund och kollar runt lite extra på sin omgivning, han berättar, ”Igår så satte jag på den där blicken när jag gick in på min sons skolgård och då kollade jag runt och tänkte ’hur ser det egentligen ut här? Vad är det här för något?’ Och det är så man kan bli inspirerad av vad som helst. ”

”Mitt tips är att gå närmare.”

”Jag tänker ofta på vad bilden ska leda till, det ska finnas någon form av tanke med det.” Joakim tycker att man ska ge sig själv ett uppdrag och en slutprodukt så att man inte sitter där några år senare med en hög av bilder som man inte tar tag i. Han berättar om hur hans bilder ligger i lådor som han inte ens under sin livstid skulle hinna gå igenom sitt eget och han har tre generationer i sitt arkiv, han både begränsar sig och har dåligt samvete över det. ”Jag bad att dem skulle ta hand om det innan dem dog.”

Joakim har i sina 30 år som fotograf tillägnat tio av dem till matfotografi. ”När man jobbat så länge som fotograf som jag har gjort så följer man dem trender som finns, och just nu så plåtar väldigt många människor mat och det finns mycket pengar, så man hamnar lätt där och nu har jag ju blivit lite av en speciallist på området.” Kommenterar han om hur han väckte sitt intresse. Teknik och komposition är nyckeln till bra matfotografier. Ett matfotografi består utav ett stilleben av mat som man sedan ljussätter efter eget tycke, men det går i trender hur man arrangerar motiven förklarar Joakim. Målet är att få fotografiet att se attraktivt ut som möjligt. Bakom kulisserna till ett professionellt matfotografi inkluderar oftast en fotograf, en matstylist, en rekvisitastylist och en art director. ”Förr var fotografen mer inblandad i att styla bilden men nu är det en egen yrkesroll. Nu har man ofta en stylist, en kock och en fotograf, men fotografen är egentligen ansvarig för ljussättningen och vart bilden börjar och slutar. Men till slut så flyter dessa yrkesroller samman så jag kan ju tycka till om maten och be om kanske större bitar potatis istället för små, medan dem kan tycka till om min ljussättning.”

Med konkurrensen i ryggen och perioder med mycket jobb så låter stress som ett passande ord för en fotograf som Joakim, men det är inget som tycks störa. ”Det kan bli lite stressigt ibland när man har mycket att göra, men det har jag inga problem med” får jag till svar när jag frågar. När man har fotograferat i över 30 år så skulle man kunna tro att ens tänkande i nya banor tar slut och att fotografierna ser ut som antingen den ena eller den andra, men det gäller då att öppna upp sina sinnen och låta sig inspireras utav sin omgivning. ”Min inspiration kommer från allt möjligt. Resor är alltid inspirerande, när man reser sätter man alltid på sig speciella ögon, man får en fräsch blick. Men den där fräscha blicken går att

Hur man blir en professionell matfotograf, det kommer man aldrig att få veta exakt. Det krävs mycket övning, intresse och erfarenhet. Jag frågar Joakim om några tips för den som vill börja med matfotografi. ”Mitt tips är att gå närmare. Det var det första jag fick lära mig, det blir ofta bättre och intressantare, och använd ögonen.”

Skribent: Ida Lexenberg Fotograf: Filip Lindelöf


F

aktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatextFör faktatext att snabbmatskedjor ska få faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext fakhamburgare att se godare ut tatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatextsina faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext så faklägger dem ingredienserna längs tatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext fram faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext fak- emot kameran då vi inte kan tatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatextse faktatext vad som är bakom motivet. faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatextDetta faktatext får dem att se större, luftifaktatext faktatext faktatext faktatext faktatext faktatext fakta gare och fräschare ut.

Rolig fakta:


sockerberoeNde? Ibland undrar jag om jag är sockerberoende. När jag är trött så vill jag ha socker! Jag träffade en kvinna som har kämpat och segrat över sitt sockerberoende. Var går gränsen, när blir man beroende? Vad ska man göra för att inte hamna där.

Jag har intervjuat Asta Arnthorsdottir som har ett sockerberoende. Hon är VD för resebyrån Islandia resor. För några år sen så upptäckte hon att hon var beroende av socker. Hela hennes liv påverkades av det. Sockret styrde hennes liv och så ville hon inte ha de! Det är varmt inne på kontoret hos Islandia resor. Kontoret ligger mitt i stan. Nu på våren är det högsäsong och de har för mycket att göra. Resebyrån bokar resor till Island och USA för både grupper och privatpersoner. Det är fredag och i helgen ska flera stora grupper till Island. De har fullt upp med att boka sommaren också. Resebranschen är känd för att vara stresskänslig och man ska kunna ha flera bollar i luften hela tiden. Man blir trött och stressad och tar till kaffe och socker för att orka. Asta vill gärna prata om sitt sockerberoende men är lite stressad.Vi har inte lång tid på

oss att intervjua och ta bilder. Men vi får anpassa oss och sätter i gång. Asta kommer in med en ny kopp kaffe, hon går med bestämda steg mot skrivbordet. När hon satt sig ner så frågar jag hur hon märkte att hon var sockerberoende. Hon börjar prata och jag märker genast att hon har mycket att säga. -Jag lade märke till sockerberoendet genom att jag gick upp ca ett till två kilo per år från det att fyllde fyrtio. Jag åt det jag ville när jag ville, speciellt choklad varje kväll. Det var ett måste. Säger hon samtidigt som hon tar en klunk av sitt kaffe. Telefonen ringer hela tiden och folk söker henne.

behövde gå ner i vikt. Det var då som hon började tänka på vad hon åt. Det tillhörde hennes livsstil att baka bullar och andra kakor samt att alltid ha något sött till hands. Hon har fullt schema hela dagarna och mycket stress med eget företag. Hela hennes liv påverkades av det. Sockret styrde hennes liv och så ville hon inte ha de bestämde hon. Hon gick med i ITRIM som hjälpte henne att komma igång med att äta rätt och träna regelbundet. Hon lärde sig sakta att äta mindre sötsaker och att lägga om kosten. ITRIM är ett svenskt gym som hjälper människor i alla åldrar att nå sitt viktmål. De ger dig tips inom kost och motion för att få dig att nå ditt bästa resultat. ITRIM kunder går ner i snitt 10.9 kg och minskar sitt midjemått med ungefär 11,8 cm under programmets gång. Kunderna är kvar i minst två år och det blir ofta bra resultat eftersom programmet innefattar både kosten och regelbunden träning med massa stöd.

- Jag åt det jag ville när jag ville, speciellt choklad varje kväll.

Vid 59 år fick hon reda på att hennes BMI- värde var för högt, det var en chock. Ett BMI värde är något som anger ens hälsa, om man är överviktig eller inte. Allt beror på ens längd och vikt. Man räknar sitt BMI genom att ta sin vikt delat på sin längd i meter gånger längden t ex 75/1,80x1,80. En person som är 1,80 m och väger 75 kg har då alltså ett BMI på 23, vilket är ett normal värde. När ditt BMI är över 25,00 så är man överviktig. Asta hade aldrig känt sig tjock och undrade om hon verkligen

Asta tränar regelbundet i gymmet på ITRIM. Både styrketräning och går på olika motionspass. Favoriten är spinning, ett pass där man cyklar på speciella cyklar på gymmet. Hon tränar minst två gånger i veckan men


målet är tre gånger varje vecka. Även när hon är ute och reser på arbetet. En viktig del i ITRIMs program är möten med andra deltagare och tränare. Där deltagare får stöd och inspiration att fortsätta och inte ge upp. Det har gått väldigt bra för Asta, på två år har hon förlorat 18 kilo. Hon har vart med på många möten och inspirerat många andra att fortsätta. Hur blev Asta av med godissuget? -Äta god och bra mat var fjärde

timme fyra gånger om dagen. Genom det så upptäckte hon massa nya saker som man själv kan göra i köket. Istället för kakor och bullar så lagade hon hälsosam mat med naturliga ingredienser. Inget halvfabrikat. Det enda sockret som Asta äter idag är i matlagningen och mörk choklad. När hon handlar så håller hon koll på hur mycket socker som maten innehåller, finns det mer än fem gram socker så köper hon det inte. Hon ersätter gärna socker med honung i te och müsli. De sötsaker hon åt har byts ut till frukt och nötter, frukten äter hon fyra gånger varje dag- En till varje måltid tillsammans med protein och kolhydrater. Frukten blir alltid en del av måltiden aldrig ett separat tilltugg. Ät regelbundet, det håller ditt blodsocker på stabil nivå. Hoppa

aldrig över mål även om du är stressad. Ät mellanmål som tex frukt eller bär. Om man är mätt och belåten så minskar suget efter något sött, Ha frukt eller nötter i väskan, bra att ta till när de nybakade bullarna i kiosken lockar, det är nära till hands. Handla inte hungrig! Ät innan du går och handlar då minskar suget att köpa andra sötsaker. Skriv en inköpslista innan du går och handla inget utanför din lista. Att vara hungrig i affären är förödande. Istället för att dricka läsk eller juice, drick vatten. Undvik att dricka light produkter såsom cola light. De innehåller sötningsmedel som triggar igång sötsuget. Om sötsuget kommer, ge inte in på en gång utan vänta i någon timme innan du äter något sött Har du massa sötsaker hemma så blir du bara frestad till att äta. Ta någon timme eller två till att städa ut allt sött du har hemma. Matindustrin är stor och tjänar mycket pengar i dag.Vi har inte tid att laga mat och köper färdiglagad. De verkar kunna lägga till vad som helst i sina produkter. Vad sägs om lite symaskinolja i ditt smör? Det ”super nyttiga” smöret Becel visade sig precis innehålla symaskinolja. Kan de lägga vad som helst i sina produkter i dag undrar man. I dag finns det dolt socker i de flesta produkter vi köper i affären. När det började göras lätt produkter i matindustrin så tog man bort allt fett och la till socker! Läs på förpackningen och se hur mycket socker maten innhåller. Att tillsätta socker i stora mängder i vår mat är inte nyttigt men att ersätta det med syntetiska sötningsmedel är än mer korkat och hälsovådligt. Köp ren, oprocessad mat så mår både du och naturen bättre.


Nu är kunderna otåliga. Asta måste ringa en guide på Island snabbt med besked om lunch för gruppen. Vad sägs om färska havskräftor vid havet på Island? Vi blir lite hungriga.Vi får smaka på den isländska chokladen som resebyrån erbjuder på sina mäs�sor. Den var god! Vi fortsätter med lite mer energi. -Eftersom att det blev en helt ny

livsstil så går det alldeles utmärkt att gå förbi olika bagerier och stå emot frestelser. Förut var det frestande att gå in och köpa en bulle eller två men nu går hon förbi utan att tänka på det. Det lockar inte längre och hon är glad för det. Det passar inte in i hennes nya livsstil. Det var svårt att anpassa sig med nya rutiner och att ändra sitt sätt att tänka. I början krävdes mycket tid och

planering, men enligt henne så var det en förändring till det bättre. Hon mår mycket bättre i ddag! Det har tagit några år men med hård träning och total omställning av kosten så är hon i dag fri från sitt sockerberoende och mår mycket bättre.

FAKTA Vad är sockerberoende? Det pratas mycket om sockerberoende i tidningar och i vardagen. Vad är det som avgör att det är ett beroende? Sockerberoende är ett beroende av socker. Snabba kolhydrater omvandlas till socker i kroppen. Enligt vissa rön så är det upp till 75% av alla människor som har ett beroende av socker, en fjärdedel av dessa människor är extra känsliga för socker. Unicope är ett diagnosverktyg som du kan använda för att se om du är sockerberoende eller inte. Man kan använda dessa frågor för sockermissbruk eller sockerberoende. Att tänka på är att ”sötsaker” går att byta ut mot bröd, flingor, pasta, frukt, läsk och dylikt. 1.Har du, under senaste året, någonsin ätit mer ”sötsa-

ker” än du tänkt dig och/ eller fortsatt använda ”sötsaker” när du inte tänkt dig det? 2.Har du, under senaste året, försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket ”sötsaker”? 3.Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med ”sötsaker”? 4.Har någon, under senaste året, till exempel familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter ”sötsaker”? 5.Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa ”sötsaker”?

6.Har du, under senaste året, någonsin använt ”sötsaker” för att lindra känslomässigt obehag såsom nedstämdhet, ilska eller tristess? Svarar man ”ja” på 4 eller fler av frågorna är risken stor att man har utvecklat ett missbruk eller beroende. För en professionell bedömning kan man göra ett ADDIS-test hos någon som är ADDIS-behörig i sockerberoende. Tidigare fanns det ett behandlingshem i Hudiksvall, som numera är nedlagt.Vad som finns att tillgå idag är självhjälpsgrupperna FAA (Anonyma Matmissbrukare) och OA (Anonyma överätare) som jobbar med 12-stegsfilosofin precis som till exempel Anonyma Alkoholister.

NAMN: Asta Arnthorsdottir ÅLDER: 61 år FÖDD: 1952 KARRIÄR: Utbildad sjuksköterska, Resesäljare hos Icelandair, egen företagare sedan 1995 SOCKERFRI: sedan 3 år tillbaka.


Om Barnen skulle få bestämma skulle det bli godis och saft Tunnelbanan rycker till och stannar vid Slussen’s tunnelbanestation. Det är en bit att gå ifrån tunnelbanan till kontoret.Väl där, ringer jag på klockan och en man kommer och möter mig.Vi går innanför den stora glasdörren. Det luktar kakor. Folk sitter vid skrivbord i hela lokalen, längst bort är ett kök. Han visar mig upp en våning till ett annat kök där jag väntar på Kerstin Theander. Efter ungefär en minut kommer Kerstin och hälsar på mig.Vi går tillbaka ner till köket som var längst in i lokalen. Det var ljust här med ett takfönster.Vi slog oss ner vid ett matbord. Jag och Kicki sätter oss vid något som ser ut som ett matbord men som troligtvis används mer vid möten. Kicki springer iväg för att fixa till håret inför några foton som ska tas efter intervjun. Kerstin Theander är grundare av Middagsfrid och är gift med nuvarande VD’n för företaget; Victor Theander. Kicki bjuder på nybakta kakor, hon verkar väldigt givmild.

här blev viktigt. Så ja det var nog väldigt förknippat med att bebisen skulle ha det bästa, så var det ju från början. Och sen efter det så har mat blivit att det är en stor miljöfråga, som jag inte alls hade i åtanke då när jag fick mitt första barn. Det var kanske inte förrän 2006, 2007 eller 2008 som jag förstod det och det har ju en väldigt stor inverkan. Vad är dina mål inom företaget med detta? Det är att folk ska börja laga mat mer själva, att inte köpa halvfabrikat. Men det finns ingen given definition utav halvfabrikat, men mer att göra sina egna köttbullar och sådant. Det är lite vår vision. Men om det är så att vi hittar en bra guacamole till exempel utan tillsatser så kan vi skicka med det. Vad är dina personliga mål med det här?

Hur kommer det sig att du är så intresserad av det här med mat, och att äta rätt?

ligt och det blev lite smygande

Alltså, jag var ju matvägrare som barn. Och kände att mat bara var ett otroligt begränsat område, jag tyckte att allting var äckligt. Men sen när jag blev ungefär 18 år och var på min första tjejmiddag och fick laga själv så fick det en ny värld att öppnas helt plöts-

och jag fick mitt första riktiga matintresse när jag var kanske 20-22, men det var inte förrän jag fick min första bebis som jag bara kände att det här med matkvalité och giftfri och obesprutad mat och utan e-nummer inte industriellt processat och allt det

Det är nog just det här att få folk att upptäcka mat om hur roligt det är och hur man kan variera sig, för jag tror att många har fastnat i det här gurka, tomat, isbergssallad-träsket liksom. Färdiga fiskpinnar och köttbullar, makaroner och ketchup. Och det är inte roligt. Det finns så mycket annat och där vill jag gärna visa vägen, hur roligt det kan vara och hur mycket man kan variera sig.


Middagsfrid var det första företaget som införde konceptet med ”Matkassen”. Lina’s matkasse är dock störst pga att dom hade ett risk-kapital på 80 miljoner kronor från en privatperson och hade därmed råd med Tv-reklam och att synas mer. Lina’s matkasse är även det största hotet Middagsfrid har. Middagsfrid och Matkassen grundades 2007.


SCÄ om

Ätstörningar Jag har intervjuat Sidsel Kjerstad som arbetar på SCÄ som står för Stockholms Centrum för Ätstörningar som även är Nordens största specialiserade ätstörnings klinik för människor i alla åldrar. Deras behandlingsmodell bygger på att behandla både kroppen och själen. Tidigare har det kallats det Södra Barnbördshuset (Södra BB) och var även den största i Stockholm på sin tid fram till 1944 då de bytte byggnader. Vi har besökt en av SCÄs sjuksköterskor Sidsel Kjerstad, hon är 10 års erfaren woch hon berättar lite mer om hur man går tillväga med patienter och lite mer hur de jobbwwar. Hon tipsar även hur man hålller sig ifrån det..


irka 1 procent av alla C kvinnor mellan 14-19 år i Sverige har Anorexia och cirka 1,5 procent mellan 17-25 år har Bulimi. Man räknar med att 4-5 procent av alla kvinnor någon gång fyller kriterierna för någon typ av ätstörningsdiagnoserna. Det är olika typer av ätstörningar som drabbar framförallt unga män och kvinnor. Eftersom att ätstörningar kan komma smygande kan det vara svårt att själv förstå när det börjar bli allvarligt, man börjar till exempelvis att äta oregelbundet och blir kritisk till sin kropp. Man blir mer och mer upptagen av sina matvanor och ett av dem vanligaste symptom är att man kräks efter att ha ätit.

Ett tidigt tecken är överdrivet motionerande som kommer innan viktförlusten. Det som bara skulle varit ett par kilos bantning utvecklas till ett anorektiskt beteende som leder vidare. bland syns det inte alltid att man har någon typ av ätstörning men man kan tappa mycket vikt under kortare tid och bli väldigt smal. Det är oftast känslor inblandade och de som har ätstörningar kan vara allt ifrån

överviktiga det finns ingen specifik storlek. Det kan kännas som en fobi att gå upp i vikt, alla har inte heller samma orsaker. Det kan uppstå vid exempelvis en jobbig upplevelse, eller något problem hemma osv. Det är väldigt olika från person till person, dock är det tio gånger så vanligt hos kvinnor än hos män. Inom psykiatrin räknar man med tre olika diagnosgrupper såsom anorexia, bulimi och den tredje kallas UNS som står för ätstörning utan närmare specifikation. När man inte kriterierna på varken Anorexia eller Bulimi uppfylls kan man få den här diagnosen. Man har även uppmärksammat sig på en ny diagnos på senare tid som kallas Ortorexi som går ut på en överdriven hälsosamhet. Man kan exempelvis träna överdrivet mycket och ta skada utav det. Om man kortfattat ska förklara ätstörningar så är det när ens förhållande till mat blivit ett problem. Det kan se olika ut från person till person, det kan vara så att man är rädd för att äta fel mat och gå upp i vikt och därför inte äta överhuvudtaget. Eller så kan det vara så att man äter

i mängder när man är ensam och inte äta alls när man är runt andra. Hur det än är så påverkas kroppen och man stör kroppens naturliga funktioner och därför bör man få hjälp så snabbt som möjligt. Det bästa sättet att bli av med är att äta, mat är som medicin för kroppen om du har någon typ av ätstörning. Det går att bota det men det brukar oftast vara en lång och kämpig väg, det kan vara så att man inte själv vet hur illa man ligger till eller så att man bara har svårt inse att man faktiskt hamnat där man är och därför är rädd för att prata med någon om det. Det leder i slutändan till ett mer hälsosamt och gladare liv. Man kan känna att man vill följa en diet till att bli nöjd med sin kropp, man väntar på den dagen man äntligen blir nöjd med sig själv men den kommer inte då man blir fast i tankarna kring ätandet och känner sig ofta ful och besviken på sig själv. Hjärtat på bilden bredvbid är som en symbol och visar att ätstörningar kan leda till hjärtproblem eller värre.


Jag befinner mig på Mariatorget med min fotograf Lilia där vi bestämt träff för en intervju med sjuksköterskan Sidsel Kjerstad angående ätstörningar. Efter en lång och jobbig vecka är träffen äntligen fixad och jag är otroligt nervös, det här var min första gång så det var extra spännande. Vi kliver in på infarten och ser en stor korall färgad byggnad med texten ”Stockholms södra barnbördhuset, tidigare hade det kallats det just för att det var det största i Stockholm på sin tid fram till år 1944 då de byggde byggnader. Vi kände på oss att vi hade kommit rätt. Vi kliver in i receptionen och det var litet på insidan och på avstånd och skymtar vi kvinna bakom disken. Det var knäpp tyst där inne men jag fick en varm känsla när man klev in och det kändes väldigt hemvänligt. Vi berättade att vi var där för en intervju och hon hänvisade oss vidare till vänte rummet, vi fortsatte vidare och går längs en korridor, den var smal och väggarna var målat i vitt och det kändes som en vanlig läkarmottagning. Luften var klar och vi hinner knappt sätta oss innan hon tar emot oss i ett rum intill, vi hälsar och skakar

hand innan vi går in. Mitt första intryck av henne var att hon var trevlig och glad men samtidigt väldigt lugn vilket gjorde mig mer bekväm under intervjun. Vi började med att ställa lite frågor exempelvis vad som fick henne att jobba med just ätstörningar och då svarade hon ” Att se att det går bra och att man blir frisk annars hade man inte orkat”, Sidsel svarar även att man blir mer vaken när det gäller mat och med sina egna barn. Ifall man vill ta lärdom utav arbetet tipsar hon om att det är bra att hålla ett regelbundet ätande och att man som förälder förmedlar detta vidare till barn. Det kändes väldigt nervöst och knappt något ljud hördes under de första minuterna. Arbetstiderna där är väldigt olika från person till person och gör det väldigt individuellt men Sidsel själv berättar att hennes arbetsschema är väldigt konkret i och med att hon jobbar både i huset och hemma hos patienter beroende på hur mycket stöd och hjälp man behöver. Hon svarar med en lugn och sansad röst utan något tecken på stress eller liknande. Rummet var litet men samtidigt hemtrevligt, väggarna var smala och taket var lågt, man

Det är vanligast att få någon typ av ätstörning som tjej dock har det blivit vanligare för killar idag. Hon förklarar att de delar upp de och att det finns tre grupper Bulimi, Anorexi och UNS och den vanligaste är UNS, man tänker att man inte uppfyller alla kriterierna för varken Bulimi eller Anorexi och därför är det en egen typ av ätstörning.. För killar ser det annorlunda ut, man pratar mer om Ortodoxi just för att det oftast handlar om att man tränar överdrivet mycket, man vill exempelvis få större armar och magrutor. Man vill bygga upp en muskulös kropp genom att träna mer än kroppen orkar det vill säga. Men än så länge är det flest kvinnor än män som har någon ätstörning. Sidsels schema är inte obligatoriskt istället ser hennes arbetstider olika från dag till dag, ibland har hon besök där och ibland är hon hemma hos patienterna och ibland kan hon varva. De följer även med på skolmöten samt andra möten exempelvis tillsammans med bup. Det passar henne bra just att dagen aldrig är lik. Hos SCÄ har de ungefär minst 10% killar som har någon typ av

ätstörning. Hon tar fråga för fråga och visar oss senare vidare ut på gården där vi tar ett porträtt foto och går vidare, hon visar oss senare vidare ut på gården där vi tar några porträtt foton för artikeln innan vi sedan går vidare, hon visar oss även den välkända ”drakprinsessan” som är en känd staty som står precis innanför deras bakgård som har ett format hjärta på magen som hon berättar invigdes av drottningen. Statyn såg ut att vara i någon typ av mörkt stål och ska föreställa en kvinna som sneglar över axeln med handen på höften. Det verkar som att hon bär en krona på huvudet. Hon liknade någon sorts skyddsgudinna. Hon visar oss vidare ut på framsidan igen och återigen skakar vi hand och tackar, hon ler och ber oss vänligen att ringa oss ifall vi har några fler frågor innan vi skiljs åt och åker tillbaka till skolan. Om man har bulimi och till exempel kräks så syns det tyvärr inte alltid att man är sjuk, de som arbetar där kan se snabbt att det kan vara förstorat kring käken samt på tänderna. Framförallt det farliga med Bulimi är att salterna

i blodet blir påverkade och det är väldigt farligt för hjärtat, om man förklarar enkelt. Därför behöver man ta blodprov för att ha stenkoll. Anorexi har jättemånga komplikationer exempelvis så påverkas psyket, man blir nedstämd samt håravfall. Man kanske inte orkar skolan, man kan få ben-

"Vi coachar föräldrar till att coacha sina barn." skörhet. I värsta fall kan man dö av anorexi ifall man är obehandlad och ingen fångar upp det. Det finns ingen ätstörning som är farligare än den andra eftersom att salterna påverkas på Bulimi som kan vara lika farligt som Anorexi. ”Killar är mer medvetna nu än när jag var ung” svarar Sidsel och förklarar att det är lite som en tabu för de. Några andra tecken på ätstörningar kan även vara att man blir uttorkad och muskler blir svaga.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.