Kyrkoblad nummer 4, 2011
Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Lidén
Kyrkorådet i Athen Söndagen 25 september hade vi höstens första sammanträde med kyrkorådet i Skandinaviska kyrkan. Sammansättningen är annorlunda än i Sverige. Här i Athen har vi kyrkstämma en gång per år och då väljs några ledamöter direkt. Det är inte den politiska färgen som avgör, utan engagemanget för kyrkan. Varje ambassad har också en representant i rådet, för att få nordisk spridning på verksamheten. Och kyrkoherden är med i rådet. Vad diskuterar vi? Igår kväll var det mycket resonemang kring den kommande julbazaaren vid första advent. Förra året var det väldigt trångt på nedervåningen, där vi hade all servering. Många gick ut på gatan med sina tallrikar och glöggmuggar och gäster trängdes i biblioteket och musikrummet. Överallt var det folk och mat och man pratade om hur stort det hade varit förr, när kyrkan låg i Pireus
Bakre raden: Anette Nordgren, Kirsten Sörensen, Kristina de Cornejo, Veslemöy Talgö, Gunnar Lidén. Främre: Mari Hilonen, Gro Reistad, Marja Porri, Anne Riihimäki.
och man hade en stor uteplats där man kunde sitta och äta och röka. I år är planen att vi svänger på alltihop och har serveringen på andra våningen och allt hantverk och julpynt på första planet. Vi får börja med att släppa upp några bredaxlade herrar i full fart så att trappen upp till andra våningen vidgar sig.
Lars Frisk, Helen Svensson-Kalathaki, Kirsi Rokosa, Gro Reistad 1
Kyrkorådet är ett viktigt forum för information och samordning mellan de nordiska ländernas arrangemang. Det är viktigt att vi känner till kulturprogram, utställningar, föreläsningar och resor. Ambassaderna och instituten är nödvändiga knutpunkter i vårt gemensamma nätverk.
Kärt besök
Gunnar Lidén
Vi fick trevligt besök i slutet av september av förre kyrkoherdeparet Lars och Torgun Frisk, på besök i Grekland. De var med i gudstjänsten i St Paul´s Church och sedan vid grillkvällen på takterrassen. Många kramar blev det. Lars och Torgun njöt av att sitta med gamla vänner i den mörka Athennatten och känna vindens svalka i den varma staden. Det blev sent innan vi bröt upp. Ropen från Syntagma där en demonstration pågick tystnade. Tårgasen som stundtals kändes i näsan tunnades ut. Kyrkan är en viktig glänta i storskogen, där det är gott att mötas.
Nummer 4 2011
Rodoksella vaihtui myös pappi, Heikki Kiviluoto aloitti toimensa Kreikassa elokuussa, ja hänet tapaamme Ateenassa sunnuntaina 09. lokakuuta pidettävässä messussa St. Paulin anglikaanisessa kirkossa ja kirkkokahveilla sen jälkeen. Tällä kertaa teemana Kyrkybladetissa on kirkon kaikille avoimet ovet. Varsinkin koti-Suomessa kuin myös Ruotsissa viime vuosina kirkon ovet ovat olleet auki useinkin, mutta kulkusuunta on ollut väärä. Monet ovat eronneet kirkosta. Kirkko tietenkin toivoo, että suunta muuttuisi toiseen ja kirkolle tiensä löytäisivät uudellleen ne eronneet mutta myös uudet jäsenet. Sitä samaa me toivomme myös täällä Ateenassa Skandinaavisella kirkolla. Jäsenet ovat kirkolle monella tapaa tärkeitä, ja heistä myös riippuu aika pitkälle se, kuinka kauan kirkko pystyy toimimaan täällä Ateenassakin. Jäseneksi liittyminen helppoa! Mutta ovet ovat avoiment teille kaikille. Tervetuloa! Mari Hilonen
Lucia Årets luciahögtid kommer att hållas i grekisk-evangeliska kyrkan på söndag 11 december kl. 19. Välkomna till en stämningsfull kväll med levande ljus och vacker sång.
Hösten 2011
Julbazaar
Stick-café Tisdagar kl 16-18 Vuxenkören Sångövning måndagar kl 19-21 Musikverkstad för barn Kl. 10:30-11:10. Ålder 6-8 år. Kl. 11.30-12.00. Ålder 2-5 år. Kl. 12:00-12:45. Ålder 9-12 år.
Julbazaaren blir i år fredaglördag, 25-27 november. Det är första adventshelgen. Öppet kl 12-20. Vi förbereder för många besökare på årets bazaar och det blir matservering och försäljning av hantverk och prydnadssaker samt sill, knäckebröd, sirap och annat som vi gärna handlar inför julen. Stort lotteri blir det och vinsten från bazaaren går till Skandinaviska kyrkans verksamhet. Vi behöver många volontärer som hjälper till under bazaardagarna. Anmäl dig till husmor Birgitta Schönberg, tel. 210 451 6564
Paulusgården Daidalou 18, Plaka. 105 58 Athen www.svenskakyrkan.se/grekland Kyrkoherde Gunnar Lidén mobil 6946 072 428 Assistent/kantor Kicki Lidén mobil 6978 241 398 Husmor Birgitta Schönberg tel. 210 451 6564 Finsk socialkurator Mari Hilonen mobil 6977 715 228 Kassör Eva Lancing tel. 210 451 6564 Vaktmästare Kirsi Rokosa tel. 210 451 6564 Norsk präst Jon Ådnøy, Turkiet mobil +90 534 780 9437 Kyrkans expedition och café tel. 210 451 6564 Mail: aten@svenskakyrkan.se OPENING HOURS: Monday 12 am - 8 pm Tuesdag 12 am - 8 pm Wednesday 12 am - 8 pm Thursdag 4 pm - 8 pm Friday 4 pm - 8 pm Saturday 09.30 am - 2 pm Sunday 6 pm - 9 pm 2
Lördagscafé kl. 09.30-14.00 Grekisk dans startar 6 oktober och kommer att bli de 3 första torsdagarna i månaden. Målarkurs, akvarell Tisdagar kl 19-21. Start 11 oktober Frigörande dans Onsdgar kl 19-21. Start 12 oktober Bibelsamtal med Hele och Johanna för unga vuxna. Onsdagar kl 19-21. Start 5 okt på danska institutet After work fredag Kl. 16 på fredagar med Kirsi. Fika och förberedelser inför julbazaaren. Frälsarkransen Söndagkvällar i Paulusgården under hösten med Kicki och Gunnar
Kyrkans bibliotek När brudparen kommer till kapellet vid havet på Rhodos eller Kreta, har de med sig några pocketböcker eller DVD-filmer till kyrkans bibliotek. Under året har vi kunnat bygga upp en bra samling böcker och filmer som finns för utlåning i kyrkans café.
Gödsel, kanelbullar och breda dörrar I augusti hölls utlandskyrkans dagar i Sigtuna där personal och förtroendevalda från hela världen samt anställda och kyrkopolitiker från Sverige träffades under några dagar och samtalade om svenska utlandskyrkans själ. Mässor firades och workshops genomfördes som handlade om kulturarbete i kyrkorna, företagssponsring etc. Arbetsmöten hölls också för husmödrar, kassörer och förtroendevalda. Kyrkorådsordföranden från olika kyrkor runt om i världen var med under dagarna.
Det är fantastiskt att få sitta och prata med ordföranden från bl a New York, Los Angeles, Melbourne, Oslo, Berlin, Cypern, Lausanne och se hur mycket vi har gemensamt, hur lika våra glädjeämnen är och att våra problem är likartade. Vårt eget arbetsmöte, under ledning av Janne Winblad von Walter, ordförande från Mallorca, handlade om hur utlandskyrkornas kyrkoråd behöver höras och synas mer. Janne har starkt engagerat sig i hur detta ska kunna ske, hur vi ska kunna få delta och
Nummer 4 2011
engagerar oss i kyrkan ska kunna komma ut, ut dit där människor är, ut dit där vi behövs, ut för att dela människors vardag. Vi är bra på det i utlandskyrkan!
Agneta Leroy, orförande i Paris, som fick komma till tals på söndagen höll, vad jag tyckte var dagarnas bästa anförande. Hon tog fram det som vi alla kyrkoråd i världen vet - att utlandsAnders Bergqvist, Annika Gustafskyrkans själ inte ligger på kansliet son och Pelle Sundelin i Uppsala, inte heller i de partäven få en chans att vara med och politiskt valda nämnderna eller besluta i frågor som rör våra egna råden i Sverige, utan i våra egna församlingar, alltså en självklar kyrkor. Själen finns hos utsänd demokratisk rättighet. Det går personal, hos husmor, hos lokatrögt, men Janne är envis och lanställda, hos alla som engagerar energisk och ger sig inte lätt och sig i aktiviteter, hos alla kyrkoråd vi skrev alla på en skrivelse till kyrkostyrelsen i den förhoppningen att processen för att få representera våra kyrkor ska förenklas. Utlandskyrkorna är alltså idag inte representerade i rådet för utlandskyrkan och det visas ett mycket litet intresse för det arbete vi utför i församlingarna. Vi arbetar för och hoppas på en förändring. Utlandskyrkan är en bit av Sverige och på många platser i världen hör man ”-Vi ses i kyrkan.” Något man kanske inte så ofta hör i Sverige idag.
Vår biskop Sven-Bernard Fast talade om att utlandskyrkan bör ha breda dörrar, inte för att folk ska komma in, utan för att vi som
Agneta Leroy Mona Svensson, kyrkoherde i N.Y., talade om oss som gödsel – ligger det i en stor hög luktar det illa, men sprids det ut kan det göra en viss nytta! När man talar eller läser om utlandskyrkan förstår man att, kanske inte gödsel, utan kanelbullen har blivit en symbol för utlandskyrkorna eftersom den representerar det kyrkorna står för - gemenskap, samtal, värme, vänskap, närhet, trygghet. Så själen, vad är den? Den är vad du och jag gör den till. Eller, kanske helt enkelt en kanelbulle! Anette Nordgren Kyrkorådsordförande
3
Nummer 4 2011
Mukavaa alkanutta syksyä! Kesälomat on pidetty ja paluu arkeen tapahtunut. Kirkolla ollaan myös palattu normaaliin arkeen kesätauon jälkeen. Saimme jälleen kirkolle kaksi suomalasita harjoittelijaa Diakista ja tytöt ovat Ateenassa kolme kuukautta. He esittelevät itsensä seuraavassa. Hei! Meitä on kaksi harjoittelijaa Suomesta, Johanna ja Hele-Elina. Opiskelemme diakonia-ammattikorkeakoulussa. Ateenassa olemme tekemässä Monikulttuurisuus-opintokokonaisuuteen liittyvää harjottelua, joka kestää kolme kuukautta. Eli tulkaa tervehtimään meitä, tutustumaan ja juttelemaan. Alla esittelemme lyhyesti itsemme. Johanna Mä oon 21-vuotias, Hämeenlinnasta kotosin alunperin, nykyisin asun kehä III sisäpuolella Espoossa, aivan Kauniaisten rajalla. Opiskelen kolmatta vuotta Diakissa Kauniaisten yksikössä sosionomiksi ja kirkon nuorisotyöntekijäksi. Ateenan merimieskirkossa haluaisin kehittää suomalaisille ja suomenkielisille lapsille ja nuorille sekä nuorille aikuisille järjestettävää toimintaa, varsinkin sen hengellistä sisältöä. Hele Hehei, olen pian 21-vuotias tyttö Jämsästä, Keski-Suomesta. Opiskelen Järvenpään Diakonia-ammattikorkeakoulussa sosionomi-diakoniksi. Asun Vantaalla Tikkurilan lähellä ja vietän aikaani Helsingissä Kansan Raamattuseuran opiskelijatyön parissa. Ateenan merimieskirkolle harjoitteluu halusin, koska minusta kuulosti hauskalta lähteä Kreikkaan puhumaan ruotsia ja kohtaamaan skandinavisia ihmisiä. Täällä haluaisin tutustua ihmisiin ja nähdä minkälaista elämää täällä eletään. Merimieskiron puitteissa haluaisin järjestää hengellistä nuoria aikuisia tavoittavaa toimintaa. Lisäksi tavoitteeni on kohdata
Hele ja Johanna Agoralla monia teistä lukijoista ja muista ohjaa, etten väisty, milloin kutsut kirkolla kävijöistä sekä muualla auttamaan. tavattavista ihmisistä kohentaen Sydäntäni ohjaa, anna minun, samalla kehnoa ruotsin ja englan- Herra, armossasi kasvaa, olla nin kielen taitoani. ihminen. – Nyt saamme itse kokea, milHej! Vi är två studenter från Finland. laista on tulla uuteen maahan ja Vi studerar i Diakoni Yrkeshögskola och kulttuuriin. Kuinka kaikki pitää vi gör vårt praktik här i Skandinaviska kyrkan (eller i Finska Sjömanskyrkan opetella alusta, kaupoissa on på Atens). Det är första gången vi är i erilaisia elintarvikkeita, joiden Grekland och i Aten. Vi ska organisera teksteistä emme ymmärrä, joka program för finländare och hjälpa huspuolella kuulee vierasta puhetta. mor och alla andra som behöver någon On opeteltava liikkuminen ja hjälp. Trevligt att träffas! ihmisten tavat, jotta voi elää Johanna muiden ihmisten seassa ilman Jag är 21-årig student från Tavastehus. erityistä huomiota. Tämä on Nuvarande bor jag i Esbo, som ligger mahtava mahdollisuus saada nära Helsingfors. Jag studerar i Grankulkäsitystä siitä, millaista tukea la. Jag ska bli socionom ocharbetsleihminen tarvitsee muuttaessaan dare i kyrkans ungdom. I kyrkan här i toiseen maahan. Saatamme tuAten vill jag gärna träna mera svenska levassa työssämme Suomessa olla och engelska. Jag ville komma hit därtekemisissä maahnamuuttajien för att jag ville arbeta i Skandinaviska kanssa, harjoittelussa saamamme kyrkan. Det var så roligt att komma till Grekland för att prata svenska! Jag ville kokemuksen perusteella voimme också veta hur livet är för finska invandehkä auttaa ja ymmärtää heitä rare här i Atens. paremmin. Kuulemme mielellämme myös teidän kokemuksiHele Hejsan. Jag är snart 21 år tjej från Jämsä anne ja ajatuksianne elämisestä men jag bor i Vanda nu. Jag ska bli maahanmuuttajana Kreikassa diakon och socionom från Träskändas sekä uuteen kulttuuriin sopeutudiakoni-yrkeshögskol. Jag kommer misesta. hit eftersom jag vill lära mig att prata Loppuun kaksi viimeistä säettäsvenska och engelska. Jag tycker om virrestä 509, jotka kertovat joitain att bo i Grekland och tala svenska. Jag toiveita täällä olo ajalle ja koko är intresserade av sjömans kyrkans och skandinaviska kyrkans aktiviteter och elämälle. jag vill träffa människor. Det är också -Vierelläni kulje, askeleeni härlig att veta hur är livet här i Aten.
4
Kirkeskibet
Nummer 4 2011
av Klaus Frisman, besøgspræst for Danske Sømands- og Udlandskirker i Grækenland
Rundt omkring i næsten alle danske kirker hænger der et kirkeskib. Dette er således også tilfældet i både Spentrup og Gassum kirker, hvor jeg har mit daglige virke. Mest kendt udenfor sognene er nok kirkeskibet i Spentrup kirke, en tremastet skibsmodel, som bærer navnet Tordenskjold. Skibet blev i 1838 skænket til kirken af købmand Bruun, Randers, m.fl. Anledningen var Blichers datter Malvinas Bryllup med præstegårdsforpagteren Rasmus Schade Berg, og ved ophængningen holdt Blicher sin berømte Skibsprædiken. Traditionen med at udsmykke kirken med skibe er måske ikke så ejendommelig al den stund Danmark - som tilfældet også er med Grækenland - er omgivet af vand og afhængig af samfærdslen til søs. Dertil kommer, at et skib som sådan altid kan have en symbolsk betydning og tjene som billede på kirken.
I Det Nye Testamente læser vi beretningen om en farefuld sejlads på Genezareth sø, hvor Jesu disciple under en voldsom storm er i yderste livsfare, alt medens Jesus ganske vist deler skæbne med dem i båden, men samtidig sover trygt. Og med Jesus ombord ender historien lykkeligt, og båden bliver forvandlet til en redningsbåd, da Jesus stiller stormen på søen, og de voldsomme bølger lægger sig (Matt. 8,23-27). Den fortælling er altid blevet forstået som et billede på den kristne kirke og altså ikke betragtet som en tilfældig historisk hændelse. Disciplene var kommet i havsnød, og er båden et billede på kirken, så ved vi fra kirkehistorien, at der helt op til i dag ofte har været svære trængselstider. Under det kommunistiske regime i Østeuropa havde kirke det svært, og i flere muslimske lande hører vi i dag om, at forfølgelse af kristne tager foruroligende til i styrke og omfang. Det ses i den
arabiske verden, i Afghanistan og i Pakistan, i Mellemøsten og i Ægypten, hvor den ældgamle koptiske kirke er kommet under et vældigt pres. Og ofte må bønnen være den samme, som på Genezareth sø: ” Herre! Frels os, vi går under!”
Hjemme i vores danske Folkekirke er situationen anderledes privilegeret, for her er det ikke ligefrem stormvejret, der præger billedet, og nogle vil måske tilmed mene, at der tværtimod er lidt for blikstille og ikke rigtig vind i sejlene. Men bliver vi ved billedet af kirken som en båd i havsnød, så falder det i tråd med, at vi altid som mennesker er omgivet af kræfter, som vi ikke har kontrol over. Vi kan være ganske magtesløse overfor voldsomme naturkræfter. Det har vi oplevet ved store jordskælv i Grækenland og ude i verden f.eks. på Haiti, eller da vældige oversvømmelser bragte død og ødelæggelse med sig til Brasilien og Australien. Vi ved, at vi påvirkes af dramatiske ændringer i klimaet, at sygdomsepidemier altid er en trussel, og at menneskesindet undertiden kan føre ud i mismod og depression. Det er med livet, som det er med skibet, det er ikke altid let at navigere, fordi vi aldrig fuldt ud har styr på vores tilværelse og kan gribes af en angst, som den angst der på Genezareth sø fik disciplene til at forme bønnen: ”Herre! Frels os, vi gå under!”. Og eftersom vi ved kirken ikke 5
kun forstår kirkebygningen eller tænker på kirken som institution, men ser kirken som alle os, der bliver tiltalt af Jesu ord, så betyder det, at den gamle beretning om den stormfulde sejlads på Genezareth sø i virkeligheden er fortællingen om ethvert menneskes sejlads henover livets hav. Kirkeskibene i vores kirkerum i Danmark erindrer os om, at dengang vi blev døbt, blev vi Guds børn og taget med ombord i menighedens fællesskab og sendt ud på livets videre sejlads. Og når vi erkender, at vi ikke altid magter livet, og at meget går i stykker for os, og at vi kan føle os, som var vi anbragt på et stormfuldt hav, så kan vi forme bønnen: ”Herre! Frels os, vi går under!”, og høre evangeliet om Herren Jesus Kristus, der altid er i samme båd som lidettroende og anfægtede og bange mennesker, høre ordet om Ham, der forbliver i båden hos frygtsomme disciple. Det er evangeliets tale, at vi fortrøstningsfuldt skal sejle livets sejlads i medbør, og når bølgegangen er høj i tillid til, at kristen tro ikke handler om selv at skulle kunne magte tilværelsen, men om at lægge livet over i Guds hånd, og Gud er den Gud, der er alle muligheders Gud. - - -
Efterårets danske præstebesøg falder i perioden 22. oktober – 29. oktober og 9. december – 18. december. Jeg kan kontaktes på mobiltelefon 004523600693 og via Den Skandinaviske kirke. Der bliver dansk gudstjeneste på Paulusgården søndag den 23. oktober kl. 19:00 og advents/julegudstjeneste mandag den 12. december kl. 19:00 på Det Danske Institut i Plaka. Efter gudstjenesterne begiver vi os til en nærliggende taverna. På godt gensyn Klaus Frisman
Nummer 4 2011
Höst i Athen Efter en varm sommar är vi nu på väg in i hösten med många grupper som startar i Skandinaviska kyrkan i Athen. Kyrkan är en aktiv mötesplats för bofasta i Athen och tillfälliga besökare på genomresa. Kyrkans dörr är öppen för alla. Det innebär att det är lätt att komma in men kanske svårare att ta sig ut. Kyrkan finns med där människor finns. Några är patienter på sjukhus och några är i sin bostad och kan inte ta sig till Paulusgården. Några behöver hjälp att handla mat och några behöver någon att prata med.
Kyrkan finns i mötet på en taverna eller på ett café. Det goda samtalet fungerar bra över en bit mat eller en kopp kaffe ute på stan.
Vår nye biskop för Svenska Kyrkan i Utlandet, Sven-Bernhard Fast, menar att kyrkans dörr ska vara så öppen att vi tar oss ut bland människor. Ljuden från gatan når in och dofterna från kyrkan tränger ut bland människor på torget.
Hösten och vintern kommer att präglas av den ekonomiska krisen i Grekland, med mycket oro inför framtiden. Kyrkan har en viktig uppgift att fungera som mötesplats för det goda samtalet
Många människor demonstrerar utanför parlamentet i slutet av september som inte väjer för rädslan men inte heller försöker komma med snabba lösningar. Det goda samtalet är det öppna samtalet.
Skandinaviska kyrkan i Athen vill skapa många mötesplatser under en vanlig vecka. Vi tror att det behövs träffar när vet att vi kan möta andra kring någon aktivitet. Under hösten blir det en ny träff på fredagseftermiddag, After work kl 16 med Kirsi, när vi förberder inför julbazaaren.
I början av oktober börjar flera aktiviteter, målarkurs med Gunnar och frigörande dans med Kicki. Se i programmet vilka dagar som gäller. Den grekiska danskursen fortsätter med Periklis som ledare. Det är alltid förmånligare att vara medlem i Skandinaviska kyrkan. Då är flera kurser gratis eller har en billigare kursavgift. Kyrkan behöver ditt medlemsskap för att fungera. Efter Utlandskyrkans sommarkonferens i Sverige, ser vi att alla kyrkor i framtiden måste ta ett eget större ansvar för sin ekonomi. Det är andra tider som väntar, både för Grekland och för Skandinaviska kyrkan. Gunnar Lidén, kyrkoherde 6
En åpen dør - Nei, vi gjør ingenting for å bygge vårt image. Ingenting for å bli kompiser med de nye makthaverne. Vårt kall er å være kirke, sa soknepresten i Tomas-kirken i Leipzig i 1992. De hadde hatt et par år på å posisjonere seg etter kommunismens fall. Ganske mange der ute ønsket seg kirken på laget. I Johann Sebastian Bachs kirke i sentrum av storbyen var de ikke interessert. - Vå oppgave er å være kirke. Det er bare to ting som er viktige. Det ene er å skape gudstjenester så vakre som vi bare kan. Vi skal jo speile Guds herlighet. Det andre er å møte mennesker slik Jesus gjorde, sa presten. Bak i kirken var det suppekjøkken for fattige pensjonister, akterutseilte studenter fra land som DDR hadde hatt vennskapelige forbindelser med, og ikke minst rusavhengige av alle aldre. Bach-lydene fra kor og organister ble akkompagnert av suppeslurping og odøren fra mennesker som ikke hatt fått vakset seg eller klærne på en god stund. Himmelsk. Jon Ådnøy, resepräst
Nummer 4 2011
Seglora smedja - plats för de stora frågorna
Vigsel på Kreta är möten med brudpar som vill ha en liten och närvarande ceremoni i lugn och ro.
Torsdagsmässa på Rhodos är mycket sång och varm gemenskap och stort deltagande.
Skapa ett sammanhang och en plats för gränsöverskridande möten och samtal kring andlighet, kultur och samhälle är syftet med nystartade nätverket Seglora smedja. Dess grundare och ledare är prästerna Helle Klein, som idag tjänstgör i Nacka församling, och Ewa Lindqvist Hotz som tidigare tjänst-gjorde i Gustav Vasa församling men nu skriver och föreläser i egen regi. En samtidsorienterad teologisk verksamhet är vad Seglora folkbildande tankesmedja vill vara där man är Svenska kyrkan både närstående och fristående. Ewa Lindqvist kommer att leda en TANKESMEDJA på Skandinaviska kyrkan i Athen den 13 november. Läs mer om www.seglorasmedja.se på webben
Nya vänner blir delar i vårt nätverk på Kreta och Rhodos. Det är viktigt att lyssna på de som har stor erfarenhet av det dagliga livet och historien.
En världsvid kyrka Förmiddagsgudstjänsterna i Anglikanska kyrkan, St Paul´s innebär nästan alltid möten med människor från världens olika hörn. Father Lloyd från Melbourn var med på gudstjänsten för några veckor sedan och berättade om gemenskapen i den världsvida engelska kyrkan. 7
Nummer 4 2011
OCTOBER 1 sat 09.30. Saturday café, childrens corner 2 sun 18.00. Sunday evening in Paulusgården. Anette, Gro. 4 tues 16.00. Knitting-café, Birgitta´s sandwiches 19.00. Movie. Änglagård 3 5 wed 19.00. Bible study with Johanna and Hele. Danish Institute
Events during October - December DECEMBER
NOVEMBER 1 tues 19.00. Movie, Svinalängorna 2 wed 19.00. Free dance. 3 thur 19.00. Greek dance 5 sat
09.30. Saturday café, music childrens corner
6 sun 18.00. Sunday mass, St Paul´s Church. Lidén 7 mon 19.00. Choir 8 tues 16.00. Knitting café 6 thur 19.00. Greek dance, start 8 sat 09.30. Saturday café, music workwhop for children 9 sun 18.00. Finnish mass, St Paul. Heikki Kiviluoto, Rhodos 10 mon 19.00. Choir 11 tues 16.00. Knitting-café 19.00. Art course, start. 12 wed 19.00. Free dance, start 13 thur 19.00. Greek dance 15 sat 09.30. Saturday café, music workwhop for children 16 sun 18.00. Sunday evenging, Paulusgården. Lidén. Frälsarkransen 17 mon 19.00. Choir 18 tues 16.00. Knitting café 19.00. Finnish movie: Väärät juuret 19 wed 19.00. Free dance 20 thur 19.00. Greek dance 22 sat 09.30. Saturday café, music workwhop for children 23 sun 19.00. Sunday mass, Paulusgården. Klaus Frisman
19.00. Art course
10 thur 19.00. Greek dance 12 sat 09.30. Saturday café, workwhop for children 13 sun 15.00. Tankesmedja, Ewa and Kenneth Lindqvist, Gunnar och Kicki Lidén. “Comfort and Crisis ?”. Kl. 18.00. Sunday evening, Paulusgården. Ewa Lindqvist. Coffee and snacks. 14 mon 19.00. Choir
4 sun 18.00. Sunday mass, St Paul´s Church. Heikki Kiviluoto 5 mon 19.00. Choir 6 tues 16.00. Knitting café 8 thur 19.00. Greek dance 10 sat 18.00. Norwegian family service before Christmas, Jon Ådnøy Paulusgården
15 tues 16.00. Knitting café
19.00. Finnish film: Postria Pappi Jaakobille
17 thur 19.00. Greek dance 19 sat 09.30. Saturday movie, childrens corner. Café 20 sun 18.00. Sunday evening, Paulusgården. Anette and Gro 25 fri
12-20. Christmas Bazaar
26 sat 12-20. Christmas Bazaar 27 sun 12-20. Christmas Bazaar
19.30. Lottery result and advent service. Lidén
24 mon 19.00. Choir
11 sun 19.00. Lucia ceremony, Greek-evangelical church 12 mon 19.00. Danish Christmas servcie, Danish Institute. Klaus Frisman 18 sun 18.00. Sunday evening, Paulusgården. Lidén. Frälsarkransen
25 tues 16.00. Knitting café
3 sat 09.30. Saturday café, music workwhop for children
19.00. Art course
19 mon 19.00. Choir
26 wed 19.00. Free dance
24 sat Christmas Eve. 16.00. Family gathering around the cradle. Glögg. 18.00. Christmas movie. 19.00. Santa is coming 20.00. Christmas dinner.
29 sat 09.30. Saturday café, music workwhop for children 30 sun 18.00. Sunday evening, Paulusgården. Lidén. Frälsarkransen 31 mon 19.00. Choir
Paulusgården closed 25 dec - 7 jan 8