IKAROS nummer 1, 2012
Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Lidén
Inte råd med vård
Många familjer i Athen har idag ont om pengar. De som har kvar sina jobb har fått se lönerna sänkta och skatterna höjda.
Många dagar är kön lång utanför vårdcentralen i Omonia där man väntar på hjälp. Foto: Gunnar Lidén
Priserna på mat och kläder är ungefär som i Sverige, men lönerna en tredjedel. Det är ovanligt kallt i Athen i januari i år. Eldningsoljan är dyr och värmepannan går några timmar i bästa fall. En del familjer har inte råd att gå till vårdcentralen när man blir sjuk. I Athen finns en mottagning som är öp-
Kyrkorådets ordförande Anette Nordgren och föreståndaren George Papadakis.
pen för de som inte har pengar att betala med. Organisationen ”Läkare i Världen” arbetar på frivillig bas för greker och invandrare med undersökning, behandling, mediciner och mat. Omonia är en av de stadsdelar där man bör se upp med vilken gata man går på. Många ögon följer den som går Sofokleosgatan där många varor byter ägare. Vid ett av de många soppköken är de dagliga köerna långa ända ut på gatan.
George Papadakis, tidigare elev i svenska för Anette Nordgren, är föreståndare på vårdcentralen i stadsdelen Omonia. Han är läkare med inriktning på diabetesforskning. Till hans vårdcen1
tral kommer flera läkare och sjuksköterskor och andra frivilliga för att packa upp och sortera medicin och mat, för att ta hand om en lång kö av väntande människor som i vissa fall också behöver en tillfällig bostad i mottagningens hus. Genom Skandinaviska Kyrkan kan fler vara med och stödja hans arbete. Vi ser till att varje krona gör skillnad på vårdcentralen i Omonia. Vill du hjälpa till? Läs mer på kyrkans webb: www.svenskakyrkan.se/grekland
IKAROS nummer 1, 2012
Redaktörens rader Någon kanske undrar varför Kyrkobladet har bytt namn och nu heter IKAROS. Idag finns många kyrkoblad tillgängliga på webben och vårt informationsblad från Athen finns också med på webben under adress: http://issuu.com/greklandskyrkan
Det är mycket lättare att hitta sin egen församlingstidning om den har ett namn som berättar något om var kyrkan finns. Paulusgården i Athen ligger på gatan Daidalou. Han var uppfinnare och en intressant problemlösare. Hans son, Ikaros, var minst lika vetgirig och ville pröva det mesta. En gång tillverkade Daidalou vingar åt Ikaros, som ville flyga mot solen. Jag känner igen mig i hans lust att pröva hur högt man kunde flyga och hur långt man kan gå innan man når gränsen för vår förmåga. Att vi nu kallar församlingstidningen för IKAROS är för att Skandinaviska kyrkan vill medverka till att fler vågar pröva sina vingar och upptäcka livets höjd och bredd och djup. Det som vi också kallar livets andliga sida. Det går att läsa församlingstidningar från Sverige och utlandet på nätet och man kan finna mycket läsvärt på nätet:
http://blogg.svenskakyrkan.se/livetisvenskakyrkan/forsamlingstidningar/
Luciahögtid i Grekiska Evangeliska kyrkan med barn och ungdomar från Skandinaviska Kyrkan, december 2011.
Hur gick julbasaren?
Årets resultat för julbasaren blev bra. Under själva basardagarna, 25-27 november var försäljningen 48.100 euro och efterförsäljningen fram till årsslutet har varit 4.800 euro. Kostnaderna för inköp av varor, samt transporter var 31.600 euro. Vinsten från julbasaren blev 21.300 euro. Vi ser alltså att det är tyvärr höga kostnader för att köpa varor från Skandinavien och frakta dem till Grekland. Inför nästa julbasar ska vi se hur vi kan samordna både inköp och frakter så att detta blir billigare. Många utlandskyrkor har märkt ökad försäljning när IKEA nu har mindre matvaror i varuhusen. Basarfesten hade mycket god uppslutning och blev en mycket trevlig avslutning på årets största händelse. Stort tack till alla volontärer och övriga medverkande.
Lucia kom med ljuset
Vid mitten av december kom Lucia till företag och föreningar i Athen. Båda IKEA-varuhusen fick höra luciasångerna. Ericson, Svensk-Grekiska klubbens julfest och Swedish Yacht Club i Piraeus fick besök. Det är alltid lika högtidligt att försöka se på grekiskt vis med stora, öppna ögon när Lucia träder in i salen med levande ljus i kronan. I det här numret av IKAROS skickar vi med en inbetalningspåminnelse för dig som är eller vill bli medlem i Skandinaviska kyrkan. Alla utlandskyrkor blir mer och mer beroende av det lokala engagemanget och den egna finansieringen. När vi kan visa kyrkorna i Norden att vi tar ett eget tydligt ekonomiskt ansvar genom inkomster från café, basarer, vigslar, konferenser och medlemsavgifter, så stärker vi kyrkans position inför framtiden. Ditt medlemsskap gör skillnad!
Gunnar Lidén, kyrkoherde 2
IKAROS nummer 1, 2012
Julbasaren - stor framgång
Julbasaren, första advent 2011, blev en stor folkfest med många fler besökare än förra året och ökad försäljning. Många frivilliga medarbetare gjorde basaren till en festlig mötesplats med mycket glädje.
Gott samarbete mellan Norge och Danmark...
Julpynt, mat och godis, ljusstakar och stjärnor, julklappar och konserver fanns att köpa i cafeterian medan matservering fanns på entréplanet. Som förra året var vädrets makter på vår sida och trottoaren blev matplats för många. Kören höjde stämningen. ... liksom mellan Sverige och Finland
3
IKAROS nummer 1, 2012
Hyvää Uutta Vuotta 2012 ! Joulu on vietetty, vuoden pimein aika takanapäin ja pikkuhiljaa päivä pitenee. Ehkä se tuo samalla enemmän valoa meidän jokaisen elämäänkin näinä melkoisen vaikeina aikoina. Ja antaa meille voimia uskoon ja toivoon paremmasta huomisesta. Isoäidilläni oli tapana lukea Päivän tunnussana-kirjasta päivittäin. Tämän vuoden Päivän tunnussanan sain postitse alkuvuodesta kirkon ulkosuomalaistyön keskuksesta ja sitä selaillessani huomasin seuraavat kohdat, jotka ovat tammikuun 11-12. päiville tarkoitetut: ”Pimeys hälvenee ja tosi valo loistaa jo.” 1. Joh. 2:8. Jeesus sanoi: ”Maailmassa te olette ahtaalla, mutta pysykää rohkeina: minä olen voittanut maailman.” Joh. 16:33. Uusi vuosi tuo tullessaan monia lupauksia, meistä varmaan jokainen on tehnyt ainakin kerran elämässään tällaisen lupauksen. Onko lupauksessa sitten pysytty, se on toinen asia. Suomessa uuden vuoden tinoista tarkastellaan mitä vuosi tuo tullessaan, ja täällä Kreikassakin jokainen naistenlehti julkaisee oman vuosihoroskooppinsa. Kyllä minä ainakin luen oman merkkini vuosiennusteen, toinen juttu on sitten se miten kovasti siihen uskoo ja vieläkö sitä muistaa muutaman kuukauden kuluttua, että pitikö nämä ennusteet paikkansa. Melkoisen tapahtumarikkaan ja hektisen syksyn jälkeen oli joulun aikana hyvä rauhoittua, tarkastella mennyttä ja suunnitella tulevaa. Samalla omaan kalenteriini merkitsin myös päiviä, jotka ovat vapaat velvoitteista. Oma uuden vuoden lupaukseni oli se, että pidän kiinni näistä vapaapäivistä. Mutta kalenteri ei ole täynnä vain ”vapaapäiviä”. Kirkolla toiminta pyörähtää käyntiin tammikuun puolivälissä. Monet tutut harrastepiirit jatkavat myös kevään aikana; maalauskurssi alkaa 31.1. ja
vapauttava tanssi 18.1. Kreikkalaiset tanssit jäävät pois, sillä jo kahden lukukauden ajan olemme yrittäneet kerätä vähintään 10 tanssijaa, mikä on minimiosallistujamäärä, kasaan tuloksetta. Jos kiinnostuneita tanssijoita on 10 tai enemmän, niin voimme ottaa kreikkalaiset tanssi taas ohjelmaan syksyllä. Elokuvailtoja järjestetään jälleen tiistaisin ja kerran kuussa katsomme suomalaisen elokuva. Vuoden ensimmäinen suomifilmi on tiistaina 07.2. Ystävänpäivää 14.2. vietetään tavernaillan merkeissä, ilmoittautuminen Marille 09.2. mennessä, tapaaminen Safka-ravintolassa klo 19:00. Turistipappi Heikki Kiviluoto tulee pitämään jumalanpalveluksen Ateenaan sunnuntaina 18.3.
Kevätbasaari / pääsiäismyyjäiset pidetään 31.3.-01.4. Ja tänä vuonna tilataan taas Mignon-munia! Pieni katsaus vielä menneeseen, joulubasaari oli tälläkin kertaa menestys, kreikkalaisia kävi enemmän kuin viime vuonna ja tavaraa myytiin mukavasti. Tällä kertaa kirkko luovutti osan basaarituloista ”Maailman lääkärit” –järjestölle tukien siten heidän tärkeää työtä. Suuri kiitos kaikille, jotka olitte mukana toteuttamassa basaaria! HUOM! Uuden vuoden myötä kirkon aukioloaikoihin tulee muutos, kirkko on suljettu perjantaisin 20.01. -31.5. Mukavaa alkanutta vuotta teille kaikille ja tapaamisiin! Terv. Mari
Stat og kirke i Danmark efter valget Den danske Folkekirke har en grundlovssikret særstilling, men efter folketingsvalget har den nye regering ønsker om at tildele kirken en mere tidssvarende styringsform, og der skal ifølge regeringsgrundlaget nedsættes et udvalg med henblik på at tildele kirken en større frihed i forhold til staten. Folketinget har reelt set hidtil været kirkens lovgivningsmæssige og regulerende myndighed. Dette har givet god mening af den enkle grund, at der gennem mange år har været sammenfald mellem statens borgere og kirkens medlemmer. I dag står en stadig større del af 4
befolkningen i Danmark udenfor Folkekirken, og en religion som Islam markerer sig kraftigt i det religiøse landskab. Derfor er det fristende at tildele Folkekirken en kirkeforfatning, sådan som grundlovsfædrene ønskede det, da de skrev den første grundlov, hvor § 66 blev formuleret sådan, at ”Folkekirkens forfatning ordnes ved lov”. Tanken var, at kirken skulle have frihed til selv at bestemme over sine indre anliggender. Kirken fik trods talrige forsøg aldrig en forfatning, men i dag er der tydeligt i politiske kredse et stigende ønske om at give kirken en mere selvstændig
IKAROS nummer 1, 2012
rolle i samfundet eller helt at skille stat og kirke, hvilket dog vil kræve en ændring af grundloven. I forbindelse med drøftelsen af statens forhold til kirken er der også en debat i gang om en grundlovsændring, der vil svække kongehusets placering i samfundet. Det er her interessant, at det vil betyde ændringer af de to samfundsinstanser, der har værdi som samlende symboler for den historiske kontinuitet, netop fordi de er hævet over det politiske. Vores demokrati og folkestyre har igennem historien været tæt forbundet med kristendommen, og det er ikke for meget sagt, at vores kultur er vokset ud af dette fællesskab. Derfor vil det være yderst problematisk, hvis forholdet mellem stat og kirke ændres, så det fører til adskillelse, og derfor bør der ses meget kritisk på forslaget om en kirkeforfatning.
I dag er Folkekirken identisk med de ca. 4.500.000 medlemmer, der fordeler sig i en række sogne og menigheder holdt sammen af den fælles barnedåbspraksis og de lutherske bekendelsesskrifter. Dertil kommer, at der for god ordens skyld er ansat præster til at forkynde kristendom. Staten har så været repræsenteret ved skiftende kirkeministre, der altid har evnet at administrere i respekt for kirken. I denne store organisation er der ingen, der kan tale på kirkens vegne, hvilket sikrer friheden for den enkelte til at leve sit eget kristenliv og frihed for præsterne til at forkynde evangeliet efter egen samvittighed. Netop fordi det er staten, der sætter rammerne, sikres også religionsfriheden. Dette forekommer i dag åbenbart for nogle at være utilstrækkeligt, og derfor fremstår ønsket om, at kirken skal have mund og mæle og have mulighed for at udtale sig i moralske og samfundsmæssige spørgsmål. Her vil en kirkeforfatning være et egnet, men også yderst farligt
instrument. En eventuel kirkeforfatning vil antagelig betyde, at kirken vil få et kirkemøde sammensat af repræsentanter fra de ti stifter og et mindre kirkeråd som det beslutningsdygtige organ. Så længe opgaven blot bliver at tage hånd om kirkens såkaldt indre anliggender, vil det være harmløst, for her gælder det ritualer, salmebog, bibeloversættelser, kaldelse af præster m.m. Faren er, at beslutningskompetencen hurtigt kan udvides til også at omfatte en lang række samfundsspørgsmål, som folketingspolitikerne ellers er valgt til at tage sig af.
Asyl- og flygtningepolitik, socialpolitik, klimapolitik, udenrigspolitik og dansk krigsdeltagelse vil være emner, der naturligt vil påkalde sig interesse i et moralsk årvågent kirkeråd, der vil kunne komme med udmeldinger om kristelige holdninger. Hvis vi får en kirkeforfatning, vil det meget nemt blive et parallelorgan til folketinget, og dermed gøre kirken til en politisk kampplads. Og i politik deler vi os som bekendt efter anskuelser, hvor vi i kirken er fælles om syndernes forladelse. Så det tjener nok kirken bedst fortsat at koncentrere sig om den 5
eneste væsentlige opgave, som er at forkynde evangelisk-luthersk kristendom.
Det varsler ilde, at den nye kirkeminister flere gange siden tiltrædelsen har henvist til inspirationen fra den svenske kirke. Den svenske kirke blev skilt fra staten i år 2000 og har siden mistet ca. 800.000 medlemmer, men til gengæld er kirken blevet interessant for de politiske partier, og den politiske debat er flyttet fra rigsdagen og ind i kirken, hvor kirkens ledende organ kirkemødet er besat med medlemmer fra de politiske partier, hvorfor kirken da også udtaler sig om alt lige fra flygtningepolitik og klimapolitik til tankskibe og klyngebomber. Så galt behøver det ikke at gå i Danmark, men der er al grund til at følge debatten om forholdet mellem stat og kirke meget intenst for at sikre, at vi undgår, at kirken bliver en politisk aktør med stort tab af medlemmer til følge. Det er bemærkelsesværdigt, at Sveriges tidligere statsminister Göran Persson i sine erindringer angiver at have fortrudt adskillelsen af stat og kirke. ”En større ødelæggelse af kirken er nok ikke blevet gennemført i moderne tid. Svenska Kyrkan var en af de få nationale symboler i vores land, som tilbød et nærvær og et indhold i hverdagen. En samlende kraft i en globaliseret verden”.
Folkekirken i Danmark er en ramme omkring evangeliets forkyndelse og sakramenternes forvaltning, og kirken har brug for staten, der sikrer, at kirken ikke udvikler sig til en privat klub af ligesindede, men lever op til sit navn af folkets kirke. Omvendt har staten også brug for kirken, der kan fastholde staten på dens forpligtelser overfor det enkelte menneske og dæmme op for autoritære tendenser. Folkekirkeordningen sikrer denne fine gensidige balance, og derfor vil det være en ulykke, hvis stat og kirke adskilles. Klaus Frisman Besøgspræst i Grækenland
IKAROS nummer 1, 2012 FEBRUARI MARS 1 ons 19.00 Glas o Papiér maché 3 lör 09.30 Café. Kreativ verkstad 4 lör 09.30 Café. Kreativ verkstad 4 sön 14.30-17. Frigörande dans JANUARI 5 sön 14.30-17. Frigörande dans 4 sön 18.00 Söndagskväll 8 sön. 18.00. Söndagsmässa St 5 sön 18.00 Söndagsmässa St Paul´s i Paulusgården Paul´s Church. Lidén Kyndelsmässodag. Lidén, kören 5 mån 19.00 Körsång 10 tis. 16.00. Stickcafé 6 mån 19.00 Körsång 6 tis 16.00 Stickcafé 10 tis. 19.00. Filmkväll. Martin 7 tis 16.00 Stickcafé 6 tis 19.00 Film, Picassos äventyr Luther 7 tis 19.00 Filmkväll, finsk film 6 tis 20.00 Dansk gudstjänst på 14 lör 09.30. Café. 8 ons 19.00 Glas o Papiér maché danska insitutet. Klaus Frisman 15 sön 18.00. Söndagskväll 11 lör 09.30 Café. Kreativ verkstad 7 ons 19.00 Glas o Papiér maché i Paulusgården. Lidén 12 sön 18.00 Söndagskväll i Paulus 10 lör 09.30 Café, kreativ verkstad 17 tis 16.00. Stickcafé gården. Volontärer 11 sön 18.00 Söndagkväll i Paulus 17 tis 19.00 Samtalskväll om 13 mån 19.00 Körsång gården. Lidén Martin Luther. 14 tis 16.00 Stickcafé 12 mån 19.00 Körsång Sune Eliasson/G. Lidén 14 tis 19.00 Målarkväll 13 tis 16.00 Stickcafé 21 lör 09.30. Café. kreativ verkstad 15 ons 19.00 Glas o Papiér maché 13 tis 19.00 Målarkväll Uppstart 18 lör 09.30 Café. Karnevalsfest fm 14 ons 19.00 Glas o Papiér maché 22 sön 14.30-17. Frigörande dans med 19 sön 14.30-17. Frigörande dans 17 lör 09.30 Café, kreativ verkstad Kicki Lidén, uppstart 19 sön 18.00 Fastlagssöndagen. 18 sön 18.00 Finsk gudstjänst i St 22 sön 18.00. Söndagskväll Söndagsmässa St Paul´s. Lidén. Kören Paul´s Church. Heikki Kiviluoto Paulusgården. Lidén 20 mån 19.00 Körsång 20 tis 16.00 Stickcafé 23 mån 19.00. Körstart 21 tis 16.00 Stickcafé. Semlor 20 tis 19.00 Sv film. Släpp 24 tis 16.00. Stickcafé, dagens kaka 21 tis 19.00 Sv. film. Äppelkriget fångarne loss, det är vår 24 tis 19.00. Filmkväll, Jägarna 2 22 19.00 Glas o Papiér maché 24 lör 09.30 Café, kreativ verkstad sv.film från 2011 25 lör 09.30 Café. 25 sön 18.00 Jungfru Marie be25 ons 19.00 Glas o Papiér maché 26 sön 18.00 Söndagskväll i Paulus bådelsedag. Söndagsmässa St Paul´s 28 lör 09.30 café. kreativ verkstad gården. Volontärer Church. Kören, Lidén. Våfflor 29 sön 18.00 Söndagkväll i Paulus- 27 mån “Rena måndag”, kyrkan stängd 27 tis 16.00 Stickcafé gården. Volontärer 28 tis 16.00 Stickcafé. 27 tis 19.00 Målarkväll 30 mån 19.00 Körsång 28 tis 19.00 Målarkväll 28 ons 19.00 Glas o Papiér maché 31 tis 16.00 Stickcafé 29 ons 19.00 Glas o Papiér maché 31 lör 12.00-20.00 Vårbasar öppet 31 tis 19.00 Målarkväll. Start. lördag-söndag. Second Hand-varor
Januari - Mars
Nytt under veckan...
Paulusgården
Vårbasar
Tisdagseftermiddagarnas stickcafé kommer under vintern att erbjuda veckans småkaka med olika recept varje tisdag. Vid kaffet börjar vi också förbereda kommande basarer med saker till försäljning och lotterivinster. På onsdagar startar konstkurs med Inger Carlsson och Barbro Augustin kl 19-21. Torsdagkvällarna är föreningskväll när SvenskGrekiska klubben, SWEA och andra kan mötas i Paulusgården. Den grekiska dansen vilar under våren. Under perioden januari - maj kommer Paulusgården att ha fredagsstängt. Lördagar öppet café mellan 09.30 - 14.00 med Kreativ Verkstad för barn. Frigörande dans leds av Kicki Lidén på söndagseftermiddagar. Söndagkväll i Paulusgården kl 18 är öppen för volontärer att leda mycket fritt utformade samlingar.
Daidalou 18, Plaka. 105 58 Athen www.svenskakyrkan.se/grekland
Vårbasaren blir i år lördagsöndag, 31 mars - 1 april. Öppet kl 12-20. Fynda bland second hand-varor; kläder, skor, leksaker, böcker. Inlämning en vecka före. Servering. Volontärer kan anmäla sig till husmor Birgitta Schönberg, tel. 210 451 6564
Kyrkoherde Gunnar Lidén mobil 6946 072 428 Assistent/kantor Kicki Lidén mobil 6978 241 398 Husmor Birgitta Schönberg tel. 210 451 6564 Finsk socialkurator Mari Hilonen mobil 6977 715 228 Kassör Eva Lancing tel. 210 451 6564 Vaktmästare Kirsi Rokosa tel. 210 451 6564 Norsk präst Jon Ådnøy, Turkiet mobil +90 534 780 9437 Kyrkans expedition och café tel. 210 451 6564 Mail: aten@svenskakyrkan.se OPENING HOURS: Monday 12 pm - 8 pm Tuesdag 12 pm - 8 pm Wednesday 12 pm - 8 pm Thursdag 4 pm - 8 pm Friday closed Saturday 08.30 am - 2 pm Sunday 6 pm - 9 pm 6
IKAROS nummer 1, 2012
God Ny Gryning - varje dag Det nya året har börjat och som alltid förväntar man sig något nytt. Det är som om något ska hända vid midnatt mellan den 31 december och den 1 januari, men oftast är allt sig likt när man vaknar på morgonen den första. Solen går upp, man känner hunger och törst, man klär på sig, man kanske t o m går till jobbet, allt är precis som dagen innan. Vi i Grekland kanske hoppades att ett under skulle ske, vi kanske hoppades att krisen på något mirakulöst sätt bara skulle dö, tillsammans med det gamla året, vi kanske hoppades att vår regering (mirakulöst!) skulle hitta en lösning. Men nej. Allt är sig likt. Men ändå är det något fint med ett nytt år. Man kan känna att man på något sätt kan börja om, att man är som ett nytt oskrivet blad, precis som i den nya kalendern man köpt. Nya vita blad som kan fyllas med ett bättre liv. Jag ska motionera, jag ska äta mindre, jag ska sluta röka, jag ska spara, jag ska inte bråka med min man eller mina barn, jag ska bli en så mycket bättre människa. En vecka in på det nya året, brukar det gå över. Kalendern känns inte ny längre, man har ju redan kladdat i den, liksom man redan kladdat ner sitt nya liv med flera chokladkakor och kanske med några uppfriskande gräl med mannen och barnen. Allt är som vanligt alltså. Hur kan vi få den här känslan av en ny början att hålla i sig lite längre än till den femte januari? En mycket god vän till mina föräldrar, som var som en del av min familj, levde med cancer i 30 år. När han fick sitt tredje återfall, ville jag köpa en
present, kanske en lite märklig reaktion, men det var vad jag ville. Jag hittade en vacker affich med texten Each dawn is a new beginning, alltså Varje gryning är en ny början. Har ofta tänkt på den affichen, vet inte var den hamnade när han till sist gick bort, skulle vilja haft den, både för att tänka på honom och på vad det stod – Varje gryning är en ny början – det är något vi alla nog behöver tänka på och något som kan ge oss den kraft vi behöver för att gå vidare. Så tänk på att nyårslöften kan vi ge varenda dag hela året runt för varje gryning är en ny början, det är aldrig försent! I vår kyrka går vi också vidare med våra aktiviteter, våra söndagssamlingar och våra gudstjänster. Birgitta kokar kaffe, Eva räknar pengar, Kicki spelar och sjunger, Gunnar leder samtalen, Kirsi håller ordning i våra lokaler, och kyrkorådet försöker kolla att allt går runt på ett bra sätt. Vi hoppas också att ni alla förtsätter att komma till kyrkan och att ni stöder vår verksamhet, kyrkan är viktig för många och har blivt en positiv samlingsplats, en rastplats, ett andrum. God förtsättning på 2012, eller kanske God Ny Gryning varje dag! Anette Nordgren Kyrkorådsordförande
7
IKAROS nummer 1, 2012
Målarkväll
Frigörande dans
Under några söndagseftermiddagar är du välkommen med att låta kroppen fritt uttrycka sig till musik. Kicki Lidén leder denna frigörande avslappning där inga förkunskaper i dans krävs. Vi öppnar upp kropp och själ och låter tankar och känslor komma och gå. Datum: 22 jan. 5 och 19 feb. 4 mars. Söndagar kl 14.30-17.00. Ingen kostnad för medlemmar i Skandinaviska Kyrkan. Övriga 25 euro per gång.
5 tisdagskvällar under vintern kommer vi att arbeta med akvarell. Ta med egna färger och penslar. Papper finns. Villkor: Deltagarna ska kunna arbeta självständigt. Vi möts för att inspirera varandra och är öppna för att ge och ta kritik på våra arbeten. Datum: 31 jan, 14 och 28 feb, 13 och 27 mars. Kl. 19-21. Ingen kostnad för medlemmar. Övriga 25 euro per gång.
Kursledare: Kicki Lidén
Konstkurs i vinter
Glaskonst med Barbro Augustin Hemsida: www.bybarbro.com Papiermaché med Inger Carlsson Onsdagar kl 19 – 21. Ev. kan mer tid behövas. Kostnad 25 € per person och gång. Materialkostnad för 2 objekt ingår. Start 25 januari, 1, 8, 15, 22 och 29 februari, 7, 14 och 28 mars, 4 april. Paulusgården. Anmälan till glaskursen: baaugustin@gmail.com Anmälan till kurs i papier maché: ingeraki@yahoo.com
Kursledare: Barbro Augustin; Inger Carlsson
Kursledare: Gunnar Lidén
Sociala medier är viktiga kontaktytor.
Information om Skandinaviska Kyrkan i Athen finns idag på församlingens webb: www.svenskakyrkan.se/grekland. Vi skriver också på facebook om aktuella evenemang. Sedan i höstas finns vi också med på Svenska Kyrkans bloggportal som representant för Utlandskyrkan. Du hittar oss på adressen: www.blogg.svenskakyrkan.se/lideniaten. Här finns text och bilder om vad som händer i Skandinaviska kyrkan i Grekland. Bloggen handlar om Athen och om Skandinaviska kyrkan på Rhodos, Kreta och i Thessaloniki. Vi reflekterar över hur det är att arbeta i Utlandskyrkans verksamhet i Grekland. Läs bloggen och kommentera gärna.
Medlemsavgift 2012 Skandinaviska Kyrkan i Athen Namn: ............................................................................................................................................................................................ Adress: .......................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................................................................................... Mailadress .................................................................................................................................................................................. Avgift för enskild: 25 €
familj 50 €
Insättes på Alpha bank. IBAN: GR66 0140 2560 2560 0200 2002 503. BIC: CRBAGRAAXXX. Scandinavian Church OBS! Notera ditt namn när du betalar medlemsavgiften. Det går också att betala medlemsavgiften på kyrkan 8