IKAROS 1, 2013

Page 1

IKAROS nummer 1, 2013

Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Lidén

Foto: Lidén

Musik för kropp och själ

Att sjunga i kör är hälsosamt för både kropp och själ. Gemenskapen i Iriskören på Paulusgården är avspänd och samtidigt skärpt. Körledaren Kicki är noga med uppsjungning och tonbildning. I kören lär vi oss nya låtar och repeterar de traditionella

sångerna. I februari sjöng vi nyskriven musik, komponerad av Malin Gustafsson. Det blev en inspelning som kommer att bli klar i höst. Då ska vi också sjunga tillsammans med en kör från Värmland. Körsång öppnar nya dörrar till sånger och människor

1


IKAROS nummer 1, 2013

CD-inspelning Att spela in körmusik på Paulusgården är inte lätt. Ljuden från gatan och från grannar stör hela tiden. Någon i huset bredvid borrar i väggen och två motorcyklister stannar utanför porten och står och pratar med motorerna på. Det ringer på dörren och ett billarm går igång. En känslig mikrofon hör allt detta och vi måste ta om gång på gång. Men till slut blir det bra. Vi har spelat in 9 låtar. Vilket äventyr!

Foto: Lidén

Under hösten gick jag och funderade på om det inte var dags för en utmaning för Iriskören, äldsta barngruppen i Kreativa Verkstäderna och mig själv tillsammans. Sagt och gjort, jag pratade med Gunnar om att sätta några av hans texter i händerna på Malin Gustafsson, slagverkare, saxofonist mm från Norrköping. Vi har tidigare samarbetat med denna kompositör och vän och fått nya, friska sånger som slutresultat. Intensiv mejlkorrespondens utbröt mellan Norrköping och Athen strax efter nyår. Texter sändes iväg och mp3-filer med sånger returnerades. Sångerna testades vecka för vecka med körgrupperna, som nog mer än en gång slet sina hår och undrade hur i hela världen allt detta material skulle hinna övas in.

Och så kom hon då Malin den 16 februari, med väskan full av hörlurar, mikrofoner och sladdar. En hel söndag och två vardagskvällar senare har Iriskören spelat in fyra körsånger i stämmor och två enstämmiga. Det låter fint och alla är nöjda, glada och en erfarenhet rikare. Jaså, det var så det går till att spela in en CD, många omtagningar blir det! Barnen och ungdomarna ägnar en lördagseftermiddag åt sina tre sånger och ett par refränger på de unisona låtarna. Alla gör en jättefin och koncentrerad insats. Med hjälp av husmor Birgittas och vår duktiga alltiallo Kirsis goda bullar och mackor klarar man av det mesta med glans. Gunnars texter spänner över en stor bredd. Allt från det lilla vardagsnära samtalslivet på en grekisk balkong, över stenarna på stränderna, till vad Paulus kanske tänkte, kände och inspirerade till under sina dagar här i Athen. Malins slingor, rytmer och melodier tar tag i orden och meningarna. Lyfter, expanderar och skjuter iväg dem till nya höjder och breddgrader. Som körledare är det ett gott äventyr att få vara med och forma och inspirera, öva in och ta om. Locka och leda sångarna att överträffa sig själva och sina tankar om var den egna förmågan börjar och slutar. Jag upplever att vi alla tillsammans har haft en vecka där vi utvecklats och vuxit på längden, bredden och djupet. Kropp, själ och ande har fått sitt och vi har haft så roligt på köpet! Vi fortsätter och fyller de sista tjugo minuterna på skivan i oktober. Då återkommer Malin och vi sjunger in resterande fyrafem sånger.

Kicki Lidén, musiker i Skandinaviska Kyrkan

2


Plats för stillhet

IKAROS nummer 1, 2013

När fastan inleds med Rena Måndagen, börjar den tid på året som många uppskattar allra mest. Foto: Lidén

Klostren i Meteora är byggda på toppen av höga bergstoppar och det märkliga ljuset på toppen ger en inre ro. En liten pratstund med en av munkarna i klostret Agios Triada lärde mig att det är en aktiv klostervärld som renoverar och sköter om de många märkliga byggnaderna som ligger klistrade på klippan.

Ett besök i Meteora i Thessalien, innebär ofta en stor förundran över vad det är vi ser och hur i all sin dar någon har kommit på att bygga hus där uppe på toppen av berget. Hur fick de första munkarna upp byggnadsmaterial och varför vill man bo så avskilt, långt bortom den allmänna världen? När vi sitter där uppe och ser ut över dalen och världen, så anar vi att det finns en mening med att dra sig undan till en plats för stillhet. Rutinerna i klostren, tystnaden

Vårt behov av platser för stillhet ökar i takt med att vårt informationssamhälle blir allt intensivare. En sådan plats fann vi tillsammans med Ingabritt Thombolidou i Naussa, väster om Thessaloniki. Vi besökte den gamla skolan där Aristoteles en gång undervisade Alexander den store till att lära och reflektera över livets gåtor. Ingabritt är vår värdefulla kontaktperson i norra Grekland. Hon är också körsångare som inspireras av musikens kraft. Gunnar Lidén, kyrkoherde 3


IKAROS nummer 1, 2013

Skandinaviska Kyrkan Adress: Daidalou 18, Plaka. 105 58 Athen Tel. (+30) 210 451 6564 www.svenskakyrkan.se/grekland Kyrkoherde Gunnar Lidén, mobil 6946 072 428 Assistent/kantor Kicki Lidén, mobil 6951 941 150 Husmor Birgitta Schönberg, tel. 210 451 6564 Finsk socialkurator Mari Hilonen, mob 6977 715 228 Kassör Eva Lancing, tel. 210 451 6564 Vaktmästare Kirsi Rokosa, tel. 210 451 6564 Norsk präst, Jermod Hausberg, (+357) 99 85 80 21 Finsk präst, Pertti Hell,(+30) 2241029304 Dansk präst, Klaus Frisman, mail: CFR@KM.DK Kyrkans expedition och café, tel. (+30) 210 451 6564 Mail: aten@svenskakyrkan.se www.facebook.com/skandinaviskakyrkaniathen

Redaktörens rader

Barndop hör till höjdpunkterna för en präst. Döpt till gemenskap med Kristus, det nya livet segrar på påskdagen och i dopakten. Påskfirandet i Grekland är en ny upplevelse för mig, som är van att både fastan och påsken går i moll och passerar ganska omärkt förbi i svensk tradition. Här i Grekland har jag nu upplevt två påskhögtider, den ena på Mani och den andra i Myrtos på Kreta. Starka upplevelser båda två. Utanför kyrkan i Stoupa fick jag ett brunt ljus i handen på långfredagens kväll och ett vitt på påsknatten. Inne i kyrkan sjöng prästen för en fullsatt lokal och utanför sprang ungdomarna i buskarna och tände på smällare som yrde kring öronen och ibland överröstade prästens sång och församlingens liturgi. Framme i kyrkan stod epitafiet, Jesus på båren, som var smyckad med blomknoppar i girlander och blommor i en bädd med doft och färgprakt som fick alla sinnen att öppna sig. Påsken i Grekland är verkligen en fest för alla sinnen. I Sverige är det mest för öronen och vi kommer ibland inte längre än till Långfredag, sedan blir det stopp. Här kulminerar hela fastan och stora veckan med en fest på påskdagen när alla som kan färdas till sin hemby för att träffa unga och gamla släktingar och vänner. I år ligger den skandinaviska påsken en månad före den grekiska. Vi kommer att fira påsk på Paulusgården i slutet av mars. Vårbasaren kommer också att bli på den skandinaviska påskhelgen. Det blir alltså två påskhögtider för oss i år. Under början av det här året har vi sett en tydlig förändring när det gäller medlemsskap i Skandinaviska kyrkan i Athen. Vi har fått många nya medlemsskap och det är glädjande. Flera har ju varit med i kyrkan i flera år, men nu börjar vi inse att det är till oss själva som medlemsavgiften går. Framtiden för utlandsförsamlingarna kommer allt mer att vila på egen insats och eget arbete. Onsdagen den 13 mars kl 19 är det kyrkstämma på Paulusgården. Det är vår församlings stora årsmöte när vi redovisar årets verksamhet och ekonomi, samt diskuterar våra visioner och planer för framtiden. Alla är viktiga och varmt välkomna till det här mötet. Kyrkan bjuder på lätt förtäring efteråt. Gunnar Lidén, kyrkoherde 4

OPENING HOURS: Monday 12 am-7 pm Tuesday 12 am-7 pm Wednesday 12 am-7 pm Thursday 4 pm - 8 pm Friday closed Saturday 08.30 am - 2 pm Sunday 6 pm - 9 pm

Hemlängtan

Vi som bor utomlands, får ofta frågan om vi inte längtar hem. Ofta kommer frågan i samband med större helger eller sommarlov. Vad svarar ni? Jag brukar svara att jag inte längtar hem, jag är ju hemma, men mina tankar vandrar ofta bakåt, inte till en plats, utan en tid. Mina tankar är också ofta selektiva, jag väljer vad jag vill tänka tillbaks på, och ofta hamnar jag i solskensfyllda barndomsdagar, en plats jag aldrig kan besöka mer, och som jag egentligen inte vill besöka mer, livet ska ju levas framlänges, eller hur?

Mina tankar kan vandra hem till Sandhult. Jag tänker på byn och på alla som var en del av min barndom. På den tiden hette de sådant som Oskar i Nabben och Bertil på Tå, visst var det härliga namn som visade var man hörde hemma. Anette i Aten låter inte alls lika fint och tryggt. Jag tänker på Harald, utan epitet, bonden mitt emot, som lät mig åka med på harven som drogs av den där hästen som Edvin i Nabben hade och som var arg när Edvin hade honom, men som var snäll när Harald körde honom. Sådan herre, sådan hund, brukar man säga, men nu blev det häst istället. Sedan satt vi i Haralds kök och såg ut över den harvade åkern, som låg mellan hans hus och vårt. Vi var alldeles tysta, vi kurade skymning. Tänk, jag minns det så klart. Harald var snäll. Hans bondmora, Elin, pysslade vid köksbänken, tyst också, det var fint. Edvin i Nabben var argsint, men det var lite spännande att ha en sådan i byn. Oskar i Nabben hade också en häst. Hästen minns jag bättre än Oskar, hon hette Vera och var enorm och bred som en lagårdsdörr, ljusbrun med ljusbeige man, så fin och så så snäll. Henne fick man rida på. Bredvid oss bodde Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin. Tre systrar som hette Hulda, Märta och Karin.


En Farbror Blå fanns det också, han hette Oskar och var gift med Hulda och de bodde där uppe i det lilla huset och Karin och Märta bodde där nere. De var min familj också. Jag var deras barn också, kanske barnbarn. De hade inga egna. De hade Tello, en vilt skällande tax, och halva våran katt. Vad hade vi gjort utan dem!? Och vad hade de gjort utan oss!?

Oskar gillade att bestämma men han ville alltid väl. En dag kom han hem från stan och sa till Hulda : - Nu du Hulda, nu har jag köpt ena bil!

IKAROS nummer 1, 2013 Idag hade det varit otänkbart! Men inte då. Sen blev det slut med det. Olle slog Göran i skallen med en butelj, i fyllan och villan, och jag minns faktiskt inte Olle efter det. Göran lullade omkring ett bra tag efter det, men inte gick vi hem till honom mer! De va la gevet! Sedan var det Håkan på posten. Han cyklade i uppförsbackarna och ledde cykeln i nerförsbackarna, bodde hemma hos mamma och när hon dog vart hans skjortor så eländigt smutsiga. Han läste posten åt oss, det var service det!

- Men du har la inte nåe körkort! sa Hulda.

- Nä, se de´ tänkte ja la att du sulle ta, sa Oskar. - Jaha, sa Hulda.

- De´ va la gevet, sa Oskar.

Och så blev det. Hulda, över femtio, urgammal på den tiden, tog körkort, och sedan for de iväg på långa resor i PVn, ända till Varberg! Oskar satt bredvid och talade om hur det skulle gå till. - Hör du Hulda, sa han, nu får du allt se till å trampa gasen i botten, de´ står 50 här!

- Hördu, fräste Hulda tillbaka, gå du hem och dra upp skôttkärra i 50 så får du se hur lätt de’ e!

De var ofta fler i PVn. En gång var mormor Elsa med. Hon var inte min mormor, men alla kallade henne så. Hon satt där bak. De var på väg till kusten. De skulle alltid stanna vid Veddige nånstans, för Oskar skulle sitta vid vägkanten en stund och ha sig en pilsner. De va la gevet! Det var ju så långt till kusten på den tiden. Sedan stoppa Oskar in en pris snus, och så iväg igen. Det gick fort, säkert 50 km i timmen, Hulda gasade på, fönstren var öppna och det fläktade härligt i den hisnande farten. Oskar spotta ut sin pris, men se, fartvinden tog tag i den och föste tillbaks den in i bilen, rakt i mormor Elsas knä! Jag var inte med, men har hört historien många gånger. Det var inte roligt att heta Oskar den dagen! Tre förbannade kärringar mot en sur gubbe. Karin var nog med, eller om det var min mormor, vet inte. Men vi skrattar än åt historien, mormor Elsas barnbarn och jag.

- Se här, sa han, här har i fått kort från Ingrid å Ragnar. Di har de ena bra på Majårka!

Han stämplade långsamt och försiktigt, man fick inte ha bråttom, se stämpeln måste ju hamna rätt! Vad skönt att Håkan slapp uppleva postens nedläggning, han hade blivit så ledsen, han tog sitt jobb på allvar, han.

Min kompis Anna-Greta och jag vandrade runt i vårt barndoms Sandhult. Fanns inte så mycket att vara rädd för, bara arge Edvin i Nabben, och Bingo, brorsans kompis sankt bernardshund som vi var livrädda för, även om han inte var ett dugg farlig. Tänk att vi ofta satt på vedlåren hemma hos Göran och Olle, två ganska alkoholiserade bröder som bodde i hattmakarns hus vid vägen, mitt emot Rune och Elsies affär, den enda i byn på den tiden (nu finns det ingen!) Våra mammor var inte rädda, bröderna var ofarliga. Jag minns lukten av snus, ved, smuts och sprit. De vart ju så glada när småtösera kom.

Dit längtar jag och mina tankar. Till söndagsskolan med fröken Tyra i knut och snipglasögon. Till IOGT-lokalen ner i backen mot Sundshult där vi ungar pysslade med snälla tant Maj en gång i veckan med björnklister som luktade så gott, till tant Hildas lilla hus med glasveranda som var byns telefon, för de som inte hade det, jag minns skylten, till kostigen där jag gick med Anna-Greta, till vinterkvällarna med sitt mjuka ljus när vi åkte spark i backen förbi Arturs hus, till våren när vi plockade vitsippor som vi sedan försökte sälja till alla dem som redan hade fullt med vitsippor vid knuten, till Anna-Gretas pappas kor som vi fick hjälpa till att få in lagården om kvällarna, till hölassen. Inte längtar jag hem, men jag kan längta dit, till något som inte finns längre, en annan värld, en svunnen tid. Ibland är det härligt att minnas, men livet går vidare och det är bra. Ingenting är längre som förut. De va la gevet! Anette Nordgren 5


IKAROS nummer 1, 2013

Ateenan Suomi-koulu

omatoimisesti eivätkä ainoastaan vastaa opettajan kysymyksiin.

Ateenan Suomi-koulu aloitti tänä vuonna toimintansa aivan uudessa luokkahuoneessa. Olemme saaneet ison,valoisan ja värikkään luokkahuoneen edellisen käytyä pieneksi kasvavien ryhmien vuoksi. Lukuisista liikennevälineiden lakoista ja mielenosoituksista huolimatta tunnit on pystytty pitämään ja suurin osa oppilaista on päässyt paikalle.

Jos oppilas puhuu suomea kotonaan, kielenkäyttö on hänelle luontevaa ja helppoa.Suomen kielessä puhuttu ja kirjoitettu kieli eroavat kuitenkin toisistaan suuresti,joten myös kirjallisuuden lukeminen on tärkeätä.Sitä tarvitaan myös sanavaraston kartuttamiseen,sillä yksinkertaisetkin sanat voivat olla oppilaille tuntemattomia heidän eläessään toisen valtakielen ympäröimässä kulttuurissa. Jos lukeminen on lapselle itselleen vaikeaa, kannattaa äidin lukea hänelle ääneen, ja käyttää äidinkieltä muutenkin mahdollisimman monessa tilanteessa.

Kuten viime vuonnakin, ryhmät ovat täynnä eri-ikäisiä ja kielitaidoltaan eritasoisia oppilaita. Erityisesti ensimmäisessä esikoulu- ja ekaluokkalaisten ryhmässä on paljon erilaista oppilasainesta. Tunneilla yritämme puhua ainoastaan suomea;vain poikkeustapauksessa opettaja joutuu selittämään jonkun tehtävän lyhyesti täysin kreikankielisille oppilaille.Kieltä opettelemme oppikirjojen lisäksi laulujen,rytmitehtävien ja kommunikatiivisten pelien avulla oppilaiden iästä riippuen.Pelejä pelatessa kieli kehittyy,koska oppilaat puhuvat keskenään suomea

Koti on ihanteellinen ympäristö oppia ja käyttää kieltä rakkaiden ihmisten seurassa. Elämämme on täynnä tapahtumia ja tarinoita , ja niistä muille kertominen on tärkeää. Tärkeää kielen oppimisessa on myös nauru. Suomi-koulun ryhmissä naurammekin usein hauskoille jutuille, kielen sanonnoille, ja joskus myös itsellemme.

Tiedotus Ulkoasiainministeriö on 1.1.2013 ottanut käyttöön uuden sähköisen järjestelmän https://matkustusilmoitus.fi (https://reseanmalan.fi), jolla ulkomailla vakituisesti asuvien ja maassa väliaikaisesti oleskelevien suomalaisten yhteystietoja ilmoitetaan edustustoille. Kreikassa edustuston ylläpitämä vanha yhteystietolista on poistettu käytöstä ja yhteystiedot on hävitetty. Yhteystieto- tai osoitteenmuuttoilmoituksia ei voi enää jatkossa tehdä edustuston tai kunniakonsulaattien kautta, vaan omatoimisesti suoraan uuteen järjestelmään.

6


IKAROS nummer 1, 2013

Hei kaikki, Kevättä ilmassa ja pääsiäinen lähestyy. Sen myötä kirkolla tapahtuu taas. Tänä kev-

Jotta saisimme näistä avustuksista osuutemme, täytyy meidän myös näyttää / todistaa, että työmme täällä on tarpeellista. Itse tällä hetkellä raportoin todella tarkasti mitä kirkolla on tapahtunut, mitä on tulossa ja kuinka paljon väkeä on ollut mukana. Kun osallistujaluvut ovat matalia, päättäjät tekevät siitä omat johtopäätöksensä toiminnan tarpeellisuudesta. Tietenkään tämä ei kerro tilanteen koko totuutta, mutta kun tehdään päätöksiä, niin joitain kriteereitä pitää tarkastella.

äänä onkin mukava toivottaa tervetulleiksi pari suomalaista ryhmää. Loimaan seurakunta järjestää Ateenassa rippileirin helmikuun loppupuolella. Heidän vierailun yhteydessä pidämme suomalaisen jumalanpalveluksen St. Paulsin kirkossa lauantaina 23.2. klo 17:00 ja kirkkokahvit sen jälkeen Paulusgårdenissa. Kajaanin lukio vierailee Ateenassa toukokuun alussa tutustuen Merimieskirkon ja Skandiinavisen kirkon toimintaan, mutta myös Kreikan nähtävyyksiin kiertomatkan aikana.

Muutoksia tulee kaiken aikaa, ihmiset mm. muuttavat paikkakunnalta ja maasta toiseen. Kun teemme normaalit muuttoilmoitukset ystäville, sukulaisille jne, niin siinä samalla varmaankin hoituisi myös ilmoitus kirkolle osoitteen vaihdosta. Merimieskirkolle ilmoitetut osoitetiedot pysyvät kirkolla eikä niitä luovuteta kenenkään muun tietoon.

Kevät / pääsiäisbasaari järjestetään maaliskuun lopulla, eli luterilaisen pääsiäisen aikaan 30-31.3. klo 12-20. Ja kuten aikaisempina vuosina tarvitsemme apua basaarin totuettamiseen. Kaikki vapaaehtoiset tervetulleita, ilmoittautukaan Birgitalle tai Marille. Jatkamme perinnettä, eli alakerrassa toimii tänäkin vuonna kirpputori ja yläkerrassa on kahvila sekä myyntipöytiä, joita voi vuokrata kahdeksi päiväksi myyjäisten ajaksi.

Tällä hetkellä pakerramme Sinivalkopurjeet-lehden parissa, ja uusi numeron on tarkoitus saada painosta huhtikuun aikana. Lehti on saatavilla kirkolla toukokuun alusta, ja jos asut Ateenan ulkopuolella, lähetämme sen sinulle, jos olet ilmoittanut osoitetietosi. Samalla tässä suunnittelen myös syksyä ja syksyn toimintaa. Otan mielelläni ehdotuksia vastaan. Onko kiinnostusta kirjakerhoon, eriaiheisiin keskustelutunteihin, käsityökerhoon tms. Ehdotuksia voi lähettää sähköpostilla mari.hilonen@merimieskirkko.fi toukokuun loppuun asti.

Kreikkalaiset tanssit pyörähtelevät kirkolla torstaiiltapäivisin. Ryhmään mahtuu vielä hyvin mukaan. On mukavaa, että saimme ryhmän kokoon, vaikkakin melkoisen ponnistelujen jälkeen. Toivottavasti tanssiryhmä jatkaa myös syksyllä. Mitä enemmän meillä on kirkolla toimintaa ja mitä useampi ottaa toimintaamme osaa, sitä paremmin pystymme kertomaan kirkon tarpeellisuudesta Ateenassa. Suomessa ja Ruotsissa käydään kovasti kädenvääntöä säästöistä, ja mihin avustuksia käytetään.

Mukavaa kevättä ! Mari 7


IKAROS nummer 1, 2013 så hans ansigt strålede som solen, og hans klæder blev hvide som sne. Og vi hører om, hvordan Peter gribes af en voldsom begejstring ved pludselig at været hævet langt op over hverdagen. Himmelglansen kan for en stund fortrænge det jordiske liv med alle dets sorger og bekymringer. Peter bliver i den grad grebet af øjeblikket, så han får byggelyst og vil til at bygge hytter.

Skabte i Guds billede

Mattæus er en fremragende fortæller, og der er meget i Peters reaktion, som vi kan genkende. Alle oplever vi vel engang imellem øjeblikke, hvor vi kunne ønske at sætte tiden i stå. Det kan være ved en barnefødsel eller en bryllupsdag eller blot et kærligt møde med et andet menneske. Og vi kunne da også finde på at ønske, at Gud i højere grad var den talende Gud, der gennem et overbevisende under kunne give vores hverdag lidt af himmelglansen. Vi synger i en salme ”Foragter ej de ringe dage” (Den gamle salmebog 305), men må indrømme, at de ringe dage under tiden kan være belastende og tunge. Apostlen Peter fik aldrig byggetilladelse oppe på forklarelsens bjerg, og de tre disciple måtte pænt slå følge med Jesus ned ad bjerget. Det er fortællingens pointe, at vi af Jesus altid kaldes ned af bjerget og ned til de ringe dage, hvor livet for det meste leves.

Det er en afgørende påstand i vores kristne tro, at mennesket er skabt i Guds billede. Grundtvig fremhæver således, at det er væsentligt, at vi ikke betragter os selv som ”abekatte efterabende de andre dyr og siden os selv til verdens ende”. Vi skal modsætningsvis se på os selv som ”guddommelige eksperimenter af støv og ånd”. Og kun ved at være meget bevidste om vores åndelige natur bliver vi befriet fra at se på os selv som abekatte i et stærkt reduceret menneskesyn. Så kan vi værdsætte, at ”det er guderne ligt at tale med mennesketunge”. For netop ordet og sproget gør os til mennesker skabte i Guds billede. Det er dette aristokratiske og dynamisk menneskesyn, som sætter os i stand til tage del i tidens begivenheder og tolke dem i lyset af forkyndelsen af Jesus Kristus. Det er dette menneskesyn, der sætter os fri til med skønsomhed at gøre gavn i hverdagen til bedste for vort medmenneske.

Der blev ikke bygget hytter oppe på forklarelsens bjerg, og disciplene måtte affinde sig med et liv på støvede landeveje og i de snavsede gader i Jerusalem. Og når Jesus vælger den ydmyge vandring som den skjulte frelser, så må det bero på, at netop menneskelivet som skabt i Guds billede binder os til hverdagen. Gud skal vi ikke møde i form af glansfulde skikkelser eller åndsåbenbaringer. Spørgsmålet bliver så, hvor vi går hen og henter nyt livsmod til hverdagen? Ja! Peter drømte om at bygge løvhytter på bjerget, men med årene blev disse hytter til ganske almindelige kirkebygninger spredt ud over hele verden, og i disse bygninger forkyndes evangeliet.

På den sidste søndag i helligtrekongerstiden hører vi i kirken en bemærkelsesværdig fortælling (Mattæus 17,19). Jesus har taget tre disciple med op på et højt bjerg Det var Peter og Jakob og Johannes, som også var sammen med Jesus i Gethsemane. Oppe på forklarelsens bjerg forvandledes Jesus for øjnene af de måbende disciple, Gudstjenesten er på en måde trådt i stedet for forklarelsens bjerg, som det sted, hvor vi henter mod og kraft til dagliglivet i hverdagen. Med Guds velsignelse og Guds fred sendes vi altid fra en gudstjeneste ud i den travle hverdag, hvor vi skal tage godt vare på hinanden. Buddet om næstekærlighed giver ingen anvisninger på, hvordan denne opgave løses, og der er ingen faste regler for, hvordan mødet med medmennesket skal foregå, det enkelte menneske må altid selv i fuld frihed træffe sine afgørelser. Men at den opgave kan løses, den opgave der er sat med mødet med det andet menneske, det beror netop på vores skabthed i Guds billede, altså at vi ikke er ”abekatte efterabende de andre dyr og siden os selv til verdens ende”.

Klaus Frisman

Besøgspræst for DSUK i Grækenland 8


IKAROS nummer 1, 2013

Terveiset lumisestä suomesta

Kirjoittelen tätä tekstiä kotona Turussa helmikuun alussa katsellen ikkunasta lumista maisemaa. Viime yönä lunta tuli noin kymmenen senttiä lisää, siispä lumikolalle oli jälleen käyttö pihassa. Lähdimme Rodokselta Suomeen juuri ennen joulua. Tosin joulun vietimme Ruotsissa tyttären perheen luona. Loppiaisena lähdimme Kanarialle neljäksi viikoksi ja tulimme takaisin Suomeen helmikuun neljäntenä päivänä. Olemme Suomessa kolme viikkoa ja lähdemme kohti Rodosta maaliskuun neljäntenä päivänä. Työt siis odottavat kolmen viikon päästä. Syyskausi Rodoksella meni erittäin nopeasti. Viimeiset pari viikkoa joulukuussa olivat lentämistä paikasta toiseen joulukirkkojen ja kauneimpien joululaulujen merkeissä. Vihin Rodoksella syyskauden aikana yhteensä yhdeksäntoista Suomesta tulleita pariskuntia. Syyskausi Rodoksella oli neljän kuukauden pituinen. Lokakuun loppuun saakka oli vilkas turistikausi. Turistikautena järjestettiin viikoittain ehtoollisjumalanpalvelukset ja matkalaisen lauluillat, sekä kävimme matkatoimistojen tervetulotilaisuuksissa kertomassa Rodoksen evankelis-luterilaisen seurakunnan toiminnasta kaiken muun toiminnan lisäksi. Nyt siis odotamme kevätkautta Rodoksella, joka on myös neljän kuukauden pituinen. Kolmen viikon jälkeen talvinen Suomi muuttuu keväiseksi Kreikaksi. Silloin eivät enää varpaat palele eikä paksuja talvivaatteitaan enää tarvita. Tosin onhan maaliskuu vielä vähän viileä Kreikassakin, ettei ihan kesävaatteilla kannata kävellä. Pääsiäinen on jo tänä vuonna aika aikaisin, jo maaliskuun

lopussa. Tosin kreikkalais-katolista Pääsiäistä vietetään vasta toukokuun alussa. Pääsiäisen aikaan on suunniteltu ja sovittu jo Pääsiäismessut Manner-Kreikassa ja saarilla. Kiirastorstaina 28.3. pidetään Pääsiäismessu Ateenassa. Sitä ennen ovat jo saman viikon alussa Pääsiäismessut Kreetalla. Rodoksen pääsiäismessu on Pääsiäispäivänä 31.3. Huhtikuun alkupuolella alkavat lomalennot Rodokselle. Ensimmäiset, suomalaisia tuovat lennot ovat jo 10.4. Sen jälkeen suomalaisia tuovia lentoja tulee kolmen päivän päästä ensimmäisestä lennosta. Se merkitsee sitä, että säännölliset ehtoollisjumalanpalvelukset ja matkalaisen lauluillat alkavat turistien saapuessa. Ensi keväälle on jo sovittu neljätoista vihkimistä ja lisää kyselyjä tulee miltei päivittäin. Ennätys lienee 35 paria vuoden aikana, luulen, että tämä ennätys rikkoutuu tällä kaudella. Ensi syksyllekin on jo kuusi paria halukkaita tulemaan Rodokselle vihittäväksi. Sehän on aivan mainiota: samalla kertaa lomamatka, joka muuttuu häämatkaksi, eikä isoja häitä tarvitse järjestää! Odotamme siis teidän, Kreikassa asuvien suomalaisten jälleentapaamista. Oikein hyvää alkanutta kevättä Teille kaikille ja myös Korkeimman siunausta Teille kaikille!

Pertti Hell, Rodoksen turistipappi

Medlemsavgift 2013 Skandinaviska Kyrkan i Athen Namn: ............................................................................................................................................................................................ Adress: .......................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................................................................................... Mailadress .................................................................................................................................................................................. Avgift för enskild: 25 €

familj 50 €

Insättes på Alpha bank. IBAN: GR66 0140 2560 2560 0200 2002 503. BIC: CRBAGRAAXXX. Scandinavian Church OBS! Notera ditt namn när du betalar medlemsavgiften. Det går också att betala medlemsavgiften på kyrkan 9


IKAROS nummer 1, 2013

Annonser

Helene Bankefors Palaghias Allmän praktik

Giorgos Palaghias Specialist i protetik

Vas. Konstantinou 33, Athen (i närheten av Sv. Ambassaden) Tel. 210-722 25 33 Mobil: 6973 790 267

AUKTORISERAD ÖVERSÄTTARE

Juridik, medicin, ekonomi, betyg, intyg, examen. Kostnadsfri hämtning och leverans. Öppet mån-fre 09-17. Tel. 210 7560926 Fax. 210-7562151 Vryaxidos 21, 11634 Pagrati, Athen

E-mail: alc@otenet.gr www.alc.gr

Georgios N. Charonis Obstretiker / gynekolog Utbildad och specialiserad i Sverige. Svensk mottagningssjuksköterska

Mottagning: Vas. Sofias 131 115 21 Athen Tel. 210 643 4243 Mobil: 6983 193 173

‘SE GENOM NÅLENS ÖGA’

Brodera i liten bergsby på södra Kreta. Läs om Ingers och Henriettes kurs ‘Kreativt Broderi på Kreta’.

www.henrietteousback.blogspot.com välj fliken “Se genom nålens öga” Info: Inger Carlsson, 6947 474 275

Lägenheter, studios och rum precis vid havet, med havsutsikt och luftkonditionering, pool och restaurang. Gångavstånd till by och stränder. För information och bokning kontakta Pia Kvarnström info@kouros-village.gr +30 22840 61084 (-5) +30 210 2014 218 10


IKAROS nummer 1, 2013

Kreativa Verkstaden På lördagarna är skaparlusten i full gång i

Kreativa Verkstaden. Fritt broderi, skulpturer av trolldeg och målningar växer fram när barn och ungdomar låter fantasin flöda tillsammans med Kicki Lidén och textilkonstnär Inger Carlsson.

11


IKAROS nummer 1, 2013 Next IKAROS will be published, May 15, 2013

CALENDAR March-May MARCH 3 Sun, 3 PM. Carnival at Paulusgården. Afternoon coffe and lemonade, cake and funny games. 5 Tue, 4 PM. Knitting-Café 5 Tue, 7 PM. “Searching for Sugarman”. Oscar award winner 7 Thu. 5.45 PM. Greek dance 9 Sat, 10 AM. Creative Workshop

10 Wed. 7 PM. Free dance.

11 Thu. 5.45 PM. Greek dance

13 Sat. 10 AM. Creative Workshop 14 Sun. 6 PM. Sunday service 15 Mon. 7 PM. Iris Choir

16 Tue. 4 PM. Knitting Café

16 Tue. 7 PM. Finnish evening 17 Wed. 7 PM. Free dance.

18 Thu. 5.45 PM. Greek dance 10 Sun, 6 PM. Paulusgården. Kortfilm 20 Sat. 10 AM. Creative Workshop m KG Hammar, “Min sanning”. 21 Sun. 6 PM. Sunday mass, St Paul´s 12 Tue, 4 PM. Knitting-Café Church. 12 Tue, 7 PM. Finnish movie night 22 Mon. 7 PM. Iris Choir 13 Wed. 7 PM. Church Meeting 14 Thu. 5.45 PM. Greek dance 16 Sat, 10 AM. Creative Workshop 17 Sun, 6 PM. Sunday service. Paulusgården. 18 Mon. Clean Monday. Church closed. 19 Tue. 4 PM. Knitting Café 19 Tue. 7 PM. Iris Choir. 21 Thu. 5.45 PM. Greek dance 24 Sun. 6 PM. Music mass. St Paul´s 25 Mon National day. Church closed

23 Tue. 4 PM. Knitting Café 23 Tue. 7 PM. Movie Night 24 Wed. 7 PM. Free dance.

25 Thu. 5.45 PM. Greek dance

27 Sat. 10 AM. Creative Workshop

28 Sun. 6 PM. Valborg, last of April at Paulusgården. Choir. 29 Mon. Great Easter Week begins

MAY

Church closed during greek easter, Wedn-Mond. 7 Tue. 4 PM. Knitting Café

26 Tue. Collection of clothes, shoes, books and more for the bazaar.

7 Tue. 7 PM. Movie Night 8 Wed. 7 PM. Free dance.

9 Thu. 5.45 PM. Greek dance

10 Fri. 7 PM. Danish service. Frisman 13 Mon. 7 PM. Iris Choir

14 Tue. 4 PM. Knitting Café

14-17. Retreat on Crete with bishop Sven-Bernhard 16 Thu. 5.45 PM. Greek dance 18 Sat. ESC in Malmö

19 Sun. 6 PM. Pentecostal service in St Paul´s Church 20 Mon. 7 PM. Iris Choir

21 Thu. 7 PM. Finnish movie night. Puhdistus. 22 Wed. 7 PM. Free dance.

23 Thu. 5.45 PM. Greek dance

23 Thu. 7 PM. Service Rhodos.

25 Sat. 10 AM. Creative Workshop

26 Sun.3 PM. Family day, trip to Kessariani. Bring your own picnic. 27 Mon. 7 PM. Iris Choir

28 Tue. 4 PM. Knitting Café

28 Tue. 7 PM. Let´s talk about... ...a word of St Paul. Roof terrace 29 Wed. 7 PM. Free dance.

26 Tue. 4 PM. Knitting Café 26 Tue. 7 PM. Iris Choir 28 Thu. 6 PM. Finnish service, Paulusgården. Pertti Hell. 30 Sat. 12-8 PM. Spring bazaar.. Nordic Easter 31 Sun. 11 AM. Easter Service. Paulusgården. Iris Choir

Vårbasaren blir i år lördag-söndag, 30-31 mars. Öppet kl 12-20. Fynda bland second hand-varor; kläder, skor, leksaker, böcker med mera. Inlämning en vecka före. Bord uthyres till hantverkare. Servering. Volontärer behövs!Anmäl dig till husmor Birgitta Schönberg, tel. 210 451 65 64

31 Sun 12-8 PM. Spring bazaar

APRIL 2 Tue. 4 PM. Knitting Café

2 Tue. 7 PM. Service in Rethymno 3 Wed. 6 PM. Service in Heraklio 4 Thu. 5.45 PM. Greek dance

6 Sat. 10 AM. Creative Workshop

7 Sun. 6 PM. Sunday service. Voluntaries. 8 Mon. 7 PM. Iris Choir.

9 Tue. 4 PM. Knitting Café

9 Tue. 7 PM. Movie. “Nobels Testamente” 12


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.