Arviointikertomus2015 ruotsi

Page 1

VASA STADS REVISIONSNÄMND

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2015


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ordförandens översikt och revisionsnämndens bedömning av den kommande utvecklingen

3

2. Revisionsnämnden, revisorn och revisionsenheten – verksamhetens planering och verksamhetssätten

4

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen 3.1. Strategin och budgeten 3.2. Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige år 2015 3.3. Koncernmålen

7 7 7 9

4. Konkurrenskraftig samhällsstruktur 4.1. Bakgrund 4.2. Åtgärder och mätare 4.3. Rapportering och utveckling

13 13 13 15

5. Ekonomisk balans 5.1. Förnuftig och effektiv av egendomsförvaltning 5.2. Resultatet för år 2015 och balanserad finansiering 5.3. Tillräckligheten hos åtgärdsprogrammet för balanseringen av ekonomin

17 17 22 25

6. Ordnande av intern kontroll och riskhantering

29

Behandlingen och verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna

31

I utvärderingsberättelsen har följande symboler använts för att beskriva utvärderingen: Ärendet/målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar Ärendet/målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar Ärendet kan utvecklas/uppnåendet av målet kan främjas

Kansikuva | Pärmbild: Jouko Keto Layout: Jouko Keto | Vasa stad| Grafiska tjänster 2016


1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT OCH REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING AV DEN KOMMANDE UTVECKLINGEN Revisionsnämnden har under de senaste åren utfört bedömningen med fokus på att förbättra fullmäktiges verksamhetsförutsättningar. Eftersom det ekonomiska spelrummet i vår stad i oroande takt har försämrats och framtidsutsikterna inom kommunsektorn genomgår ständiga förändringar, anser jag det nödvändigt att också för min del utveckla min översikt med strävan efter en koncis presentation.

Av de centrala mätarna i Vasa stads strategi har tillväxtnivån för befolkningstillväxten nåtts år 2015. Också skatteutfallet är i förhållande till jämförelsestäderna på en mycket bra nivå. Vår stads strategiresultat visar att en utveckling har skett under år 2015. Skapandet av en konkurrenskraftig samhällsstruktur är välplanerat i vår stad. Speciellt den brist på tomt- och planreserv som vår stad länge har lidit av har kunnat avhjälpas. Stadens egendom är omfattande. Under de senaste åren har råmark kunnat skaffas årligen nästan enligt målen. Likaså är uppföljningen och hanteringen av den byggnadsskuld som gäller egendomsmassan trots utmaningarna på en bra nivå både i affärsverket Vasa Hussektor och affärsverket Vasa Vatten. Vasa stads årsbidrag ökade år 2015 ca 8,5 miljoner € från år 2014. Samtidigt kunde verksamhetsbidraget minskas ca 2 miljoner €. Vasa stads ekonomiska läge var efter bokslutet 2015 bättre än det som uppskattats i budgeten för år 2016. Av de centrala mätarna i Vasa stads strategi har speciellt skuldnivån ökat så att den blivit ohållbar. I förhållande till jämförelsestäderna är Vasa redan på en misstänkt 2:a plats. Även sysselsättningsgraden är under det eftersträvade 75 %. En bostadsproduktionsnivå på 560 bostäder enligt bostadsprogrammet har under de senaste åren inte nåtts i vår stad. På samma sätt har utvecklandet av kollektivtrafiken vad gäller förnybar energi inte ännu nått genomförandenivån. Inom Vasa stads gatunät finns en omfattande reparationsskuld. Fastän reparationsskuldsnivån för gatorna har utretts år 2015, visar inte utvärderingsresultaten att hanteringen av den ännu skulle vara på en godtagbar nivå. Vasa stads underskott för år 2015 var 17,6 miljoner € och den kumulativa balansräkningen visar sålunda i början av år 2016 ett underskott på 21,3 miljoner €. Åren 2013–2015 har årsbidraget inte räckt till för att täcka de utgifter som föranletts av investeringar och den ökade avskrivningsnivå som uppkommit bland annat av investeringar kan inte fastställas korrekt i stadens budgeter. Mätt med ekonomiska nyckeltal har vår stad delvis hamnat i kris. I utvärderingsberättelsen har flera utvecklingsförslag presenterats. Eftersom revisionsnämnden på grund av det underskott som ackumulerats i balansräkningen ska bedöma hur balanseringen av ekonomin har utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet, ber jag läsarna att andaktsfullt koncentrera sig på alla utvecklingsförslag i den här berättelsen. De utmynnar alla i en uppfattning: den nuvarande takten måste ändras, eftersom Vasa stads ekonomi inte är i balans i slutet av år 2019 utifrån den genomförda utvärderingen.

Heimo Hokkanen revisionsnämndens ordförande

3


2. REVISIONSNÄMNDEN, REVISORN OCH REVISIONSENHETEN – VERKSAMHETENS PLANERING OCH VERKSAMHETSSÄTTEN Revisionsnämnden ska enligt kommunallagen varje år lämna fullmäktige en utvärderingsberättelse om huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden kan också bedöma huruvida verksamheten, verksamhetssätten och servicen är ordnade på ett ändamålsenligt sätt. Enligt Vasa stads revisionsstadga kan revisionsnämnden förutom utvärderingsberättelsen lämna stadsfullmäktige även andra utredningar och rapporter.

Foto: Jouko Keto

Till Vasa stads revisionsnämnd hör tio ordinarie medlemmar, som var och en har en personlig ersättare. Revisionsnämndens storlek har ökats från nio till tio medlemmar genom stadsfullmäktiges beslut (FG 25.3.2013 § 63) för viss tid för fullmäktigeperioden 2013–2016. Enligt sammanslagningsavtalet mellan Vasa stad och Lillkyro kommun ingår i revisionsnämnden minst två (2) medlemmar från Lillkyro (*).

4


Ordinarie medlemmar Heimo Hokkanen, orförande Daniel Lahti, vice ordförnde Maarit Vesapuisto* Hans Frantz Maria Storgård Aimo Pukkila Johanna Välimaa* Lauri Karppi Taina Inkeri Lehto Risto Kukko*

ekonomi vara i balans före utgången av år 2020. Inom den utsatta tiden för färdigställandet av Vasa stads bokslut och vid färdigställandet av utvärderingsberättelsen hade Vasa stads koncernbokslut inte blivit färdigt. Revisionsnämnden anser det här vara mycket beklagligt.

Ersättare Bjarne Bergsten Juho Hinkkanen Anne Södervik Mathias Skytte Gun Väkeväinen Virva Hirvi-Nevala Mataleena Kalliokoski Markus Kytöharju Salim Zeidan Pentti Paloniemi

Vid utvärderingen använder sig revisionsnämnden av jämförelseuppgifter från andra städer, data från stadens egna system, intervjuer och samråd, svar som getts och beslut som fattats till följd av utvärderingsberättelserna samt material som sammanställts och utarbetats separat för nämnden. Vad gäller år 2015 har i kommunförbundets förhandsrapportering om bokslutsuppgifterna den nedre gränsen för jämförelsestäderna höjts från 40 001 invånare till 50 001 invånare. Enligt statistikcentralen fanns totalt 11 sådana kommuner år 2015. Utöver detta följer revisionsnämnden med Borgå av den anledningen att språkförhållandena i Borgå är närmast Vasa av jämförelsestäderna. Invånarantalet i Borgå var 49 928 år 2015.

Revisionsnämndens arbete baserar sig på en verksamhetsplan som ska godkännas årligen. Revisionsnämnden har vid planeringen av 2015 års verksamhet fortsatt att tillämpa den metod som under tidigare år ansetts vara bra, nämligen att lägga tyngdpunkten för utvärderingen på stadens strategiska mål och på de praktiska funktioner, dvs. processer, som är förutsättningen för att de uppnås. I Vasa stads budget för år 2015 presenteras stadens strategiska mål, som samtidigt är bindande i förhållande till fullmäktige. Av de strategiska målen har år 2015 för granskning i det allt stramare ekonomiska läget valts de mål som revisionsnämnden med tanke på en hållbar utveckling i staden anser vara viktiga, såsom en konkurrenskraftig samhällsstruktur samt en förnuftig och effektiv egendomsförvaltning. Revisionsnämndens mål är att en utvärdering som gjorts på detta sätt ska tillföra mervärde till stadens beslutsfattande. Måluppfyllelsen för revisionsverksamheten, som lyder under revisionsnämnden, och revisionsväsendets verksamhetsberättelse för år 2015 har presenterats i stadens bokslut.

Under år 2015 har samarbetet med representanter för Umeå stad (Sverige) fortsatt i syfte att utveckla koncernutvärderingen. Vasa och Umeå har gemensamma bolag. Dessa är NLC Ferry Ab Oy (Wasaline), som grundades år 2012 och bedriver fartygstrafik, och bolaget Kvarkenhamnar Aktiebolag, som inledde sin verksamhet i början av år 2015. Därtill har personalen från kinesiska Shanghai Municipal Audit Bureau bekantat sig med revisionsnämndens arbete och förfaringssätt under verksamhetsåret. Revisionsnämndens arbete är interaktivt i samråds- och utvärderingsskedet. De anmärkningar som framförts i denna utvärderingsberättelse har inte sänts på någon separat remiss före publicerandet. I sitt arbete bistås revisionsnämnden av revisionsenheten. Vasa stads lagstadgade revisor är BDO Audiator Ab under åren 2013-2017.

Vasa stad har efter år 2014 ett ackumulerat underskott och även resultatet från år 2015 visar ett underskott. Enligt den år 2015 godkända kommunallagen ska Vasa stads

Bild 1. Shanghai Municipal Audit Bureaus besök i Vasa 21.8.2015.

5


6 Foto: Jouko Keto


3. VASA STADS STRATEGI OCH UTVÄRDERING AV MÅLEN

när mellanrapporteringen av mätare och åtgärder ska presenteras för stadsfullmäktige. År 2015 skedde behandlingen i oktober, vilket enligt revisionsnämnden är alldeles för sent med tanke på verksamhetsstyrningen under verksamhetsåret. I fråga om mätarna är problemet med rapporteringen ännu att det inte för flera mätare har satts några utgångs-/målvärden.

3.1. Strategin och budgeten I Vasa stad utfördes under åren 2012 och 2013 ett omfattande arbete för förnyandet av strategin. Den nya strategin godkändes i stadsfullmäktige 10.6.2013. Strategins vision är "Nordens energihuvudstad - flöde för ett gott liv". Strategin består av tre delområden, som är: attraktivitet, välfärd och ekonomisk balans. För varje delområde har mål fastställts och åtgärder och mätare för dem. Revisionsnämnden har bedömt beredningen och verkställigheten av den nya strategin i sina utvärderingsberättelser från åren 2013 och 2014. Verksamhetsåret 2015 var den nya strategins andra verkställighetsår.

3.2. Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige år 2015 I Vasa stads budget för år 2015 har beslutats att utfallet för de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige ska mätas med totalt 16 mätare, av vilka en togs ur bruk under verksamhetsåret som oändamålsenlig. För målen har man satt 36 särskilt fastställda åtgärder som ska vidtas under verksamhetsåret. Den viktigaste faktorn, som mäter hur utfallet av den nya strategin har lyckats, är de centrala mätarna i bild 2, vilka har varit oförändrade sedan år 2013. Av dessa mätare hör en del till den grupp på 15 mätare som påvisar utfallet av de bindande målen. I Vasa stads bokslut har resultaten av mätarna enligt bild 2 behandlats, men utifrån dem har ingen analys gjorts för situationen år 2015.

Till stadens nuvarande strategi ansluter sig en tanke om en smidig process som reagerar på kommuninvånarnas behov och det omgivande samhällets utmaningar. Syftet är att de åtgärder som ska vidtas under verksamhetsåret och de mätare som ska följas fortgående ska kunna utvecklas. På grund av det här styrdes till exempel verksamheten under verksamhetsåret 2015 med uppdateringar i strategin som gjorts redan under våren 2014. På så sätt fick man också den linje som godkänts i fullmäktige sammankopplad med budgetberedningen år 2015. Under våren 2014 preciserades som en följd av uppdateringen målen, mätarna och åtgärderna för budgeten år 2015 och samtidigt sjönk deras antal jämfört med budgeten år 2014. Då verksamheten år 2014 ännu styrdes med 12 bindande mål, fanns för detta år 2015 endast sju. På motsvarande sätt är mätarna ca 60 % och åtgärderna ca 27 % färre än år 2014. Enligt revisionsnämnden gör det situationen speciell att i den strategiuppdatering som beretts under år 2015 för år 2016 har antalet mål, mätare och åtgärder återigen ökat från år 2015, dock inte till 2014 års nivå.

Bild 2: Centrala mätare i den strategi som Vasa stad godkänt år 2013. Källa: Vasa stads strategi år 2013 (FG 17.6.2013 § 97).

Enligt bokslutet för år 2015 upplever Vasaborna att deras välfärd är ganska bra, men det finns inga uppgifter om jämförelsesituationen mellan städerna. Den senaste jämförelseuppgiften är från år 2013. Enligt en regional undersökning om hälsa och välfärd som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd har upplevelsen av lycka varit störst i Björneborg år 2013. Av invånarna i Björneborg har 54,3 % upplevt att de varit lyckliga största delen av tiden under de fyra senaste veckorna. Jämförelsetalet i hela Finland år 2013 var 49,6 %, då det i Vasa år 2012 alltjämt var 48,7 %. Under 2012-2013 har den upplevda lyckan varit högre än i Vasa i tio av de städer som deltagit i undersökningen.

Revisionsnämnden har under de senaste åren betonat att i den rapportering som görs till fullmäktige medtas utöver tillräckliga mätaruppgifter också behövlig information om hur de åtgärder framskrider som fastställts i strategin. Speciellt i bokslutet år 2014 kunde brister i rapporteringen av åtgärder observeras. Bokslutsrapporteringen för år 2015 är för åtgärdernas del dock betydligt bättre än i bokslutet för år 2014, men om genomförandet av åtgärderna finns fortsättningsvis inget omnämnande i mellanrapporteringen till stadsfullmäktige (FG 19.10.2015). Enligt revisionsnämndens utredningar beaktade man inte ens åtgärderna som en del av rapporteringen i samband med datainsamlingen för mellanrapporteringen. Problem med tanke på åtgärderna är att i sin vidsträckthet kan deras styreffekt som inriktas på verksamhetsåret härmed fördunklas. Eftersom strategin genomförs genom dess åtgärder, betonas vid rapporteringen av dem allt mera betydelsen av mellanrapportering. Det ska granskas på nytt

Vasas befolkningssiffra har år 2015 ökat nästan med 1 %, vilket var målet. Befolkningsökningen är sålunda inte enligt det i bokslutet meddelade 1,02 % utan 0,98 %. Enligt Statistikcentralens uppgifter har befolkningen i Vasa ökat med 654 invånare sedan nivån år 2014 (år 2014: 66 965 invånare). Vasas sysselsättningsgrad var enligt bokslutet år 2015 ca 70 %, medan den år 2014 var 72 %. Lånestocken har i utfallet för de strategiska mätarna i bokslutet angetts anmärkningsvärt vilseledande. Skulden har angetts enligt nivån år 2014, då staden hade ca 482 €/invånare större

7


Attraktivitet skuld jämfört med medelnivån i kommunerna i Fastlandsfinland. I slutet av år 2015 var lånet dock 3 658 €/invånare, vilket är hela 865 € över medelnivån för kommunerna i Fastlandsfinland. Värdet år 2015 är sålunda 79 % större än värdet år 2014. Enligt kommunernas bokslutsprognoser hade kommunerna i slutet av år 2015 lån på i genomsnitt 2 793 €/invånare och Vasas jämförelsekommuner 2 974 €/invånare. Låneupptagningen har behandlats mer detaljerat i den här berättelsen i punkt 5.1. Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning. Vid granskningstidpunkten finns det inga uppgifter om beskattningsutfallet för år 2015 enligt mätaren. Det genomsnittliga beskattningsutfallet i jämförelsestäderna (3 840 €/invånare) överskrids dock rejält av Vasa stads siffra (4 114 €/invånare). Revisionsnämnden konstaterar att av de fem centrala mätarna i strategin är befolkningstillväxten den enda som i slutet av år 2015 varit i linje med det som fullmäktige stakat ut. Beskattningsutfallet är också det gott i förhållande till invånarantalet. När det gäller de andra mätarna har den eftersträvade nivån inte uppnåtts eller också finns det inte några uppgifter om dem för år 2015.

Bild 3.1: Förverkligandet av åtgärderna beträffande attraktiviteten 2014–2015. 1. förverkligades, 2. förverkligades delvis, 3. förverkligades inte, 4. kan inte bedömas

Rapporteringen av hur åtgärderna och mätarna utfallit gäller i bokslutet strategiperiodens andra år. Vid granskning av antalet mål, mätare och åtgärder mellan de strategiska delområdena kan observeras att vid budgetstyrningen för åren 2014-2015 har det strategiska delområdet för ekonomisk balans ökat mest kvantitativt från den tidigare strategin och 2013 års nivå. Den ekonomiska balansen har till sin betydelse blivit nästan likvärdig med de övriga delområdena. På delområdet som gäller attraktivitet har den kvantitativt största minskningen inriktats. Enligt revisionsnämnden är resultatet år 2015 på grund av detta samtidigt både intressant och dubbelbottnat. Såsom framgår av bildserie 3-5 har resultaten av alla delområdens åtgärder förbättrats under verksamhetsåret 2015. Speciellt är det att den kvantitativa koncentrationen av målstyrningen på attraktivitetens delområde ser ut att ha varit lyckad och åtgärdernas "kristallisering" har gett resultat. Jämfört med år 2014 har både åtgärderna genomförts bättre och osäkerheten med svängningar i mätarna försvunnit. Resultatet beror också delvis på att det vid rapporteringen av 2014 års åtgärder just på det här delområdet fanns brister, vilka har rättats till på ett lyckat sätt i bokslutet för år 2015.

Bild 3.2: Förverkligandet av attraktivitetsmätarna 2014–2015. 1. förverkligades, 2. förverkligades inte, 3. kan inte bedömas

Välfärd

Bild 4.1: Förverkligande av åtgärderna beträffande välfärden 2014–2015. 1. förverkligades, 2. förverkligades delvis, 3. förverkligades inte, 4. kan inte bedömas

Bild 4.2: Förverkligandet av välfärdsmätarna 2014–2015. 1. förverkligades, 2. förverkligades inte, 3. kan inte bedömas

Utvecklandet av delområdet för ekonomisk balans har gett resultat, men resultatet är enligt revisionsnämnden mycket motstridigt. Då delområdet lyfts till nästan samma startstreck som de övriga delområdena, ser det ut som att också det ger resultat jämfört med den tidigare strategiperioden. Fastän det år 2014 ännu förekommer pendlingar i resultaten, bedömer revisionsnämnden att resultaten för år 2015 är goda (bild 5.1). På stadens slutliga ekonomiska resultat inverkar dock inte resultaten från det här strategiska delområdet. Resultat år 2015 visade ett rejält underskott (ca -17,5 miljoner €) och resultatet år 2014 var ännu sämre än det (ca -25,7 miljoner €). Det som gör situationen problematisk är det att enskilda års påtagligt svaga ekonomiska resultat, om det ofta upprepas, tar bort kommunen förmåga att systematiskt utveckla

8


Foto Jouko Keto

ekonomin. Revisionsnämnden bedömer att Vasas situation för tillfället är just sådan. De uppställda mätarna (såsom lokalmängdens utveckling, avgifter, personalmängd) och åtgärderna (såsom förädling av markegendomen, utveckling av avgiftsbelagda tjänster, prognostiserande personalplanering) är klart strategiska, men då resultatet försämras kan man vid genomförandet av dem vara tvungen till nödlösningar eller utdragna beslutsprocesser, vilka inte längre betjänar stadens strategi. Revisionsnämnden konstaterar därtill att de utvecklade resultaten för det ekonomiska delområdet under åren 2014-2015 är en följd av en kraftig konstgjord andning, nämligen av skulder. Utan en ökning av lånestocken skulle inte heller åtgärder och mätare för den ekonomiska balansen ha genomförts så som de är nu och/eller deras förutsättningar för genomförande skulle ha försämrats märkbart. Den ekonomiska balansen behandlas närmare i kapitel 5.

Ekonomisk balans

I bilderna 3.1-5.2 har revisionsnämndens sammandrag av hur åtgärderna och mätarna har genomförts presenterats enligt delområdena i strategin för åren 2014 och 2015. Bedömningen av förverkligandet baserar sig på stadsstyrelsens boksluts- och mellanrapporter för ifrågavarande år.

Bild 5.1: Förverkligandet av åtgärderna beträffande ekonomisk balans 2014–2015 1. förverkligades, 2. förverkligades delvis, 3. förverkligades inte, 4. kan inte bedömas

3.3. Koncernmålen Som bindande mål i förhållande till fullmäktige hade ännu under år 2014 satts utvecklandet av koncernstyrningen och ledningen, men inte för år 2015. Inte heller några andra motsvarande mål i anslutning till koncernstyrningen hade satts. Revisionsnämnden anser det dock vara viktigt med tanke på den nya kommunallagen att utvecklandet och ledningen av kommunkoncernen styrs målinriktat. Det här av den orsaken att stadsfullmäktige i Vasa två gånger har återförvisat för

Bild 5.2: Förverkligandet av mätarna beträffande ekonomisk balans 2014–2015. * En mätare har strukits som oändamålsenlig. 1. förverkligades, 2. förverkligades inte, 3. kan inte bedömas

9


V A S A S T A D BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG Dotterbolag

VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG Ägoandel

Fast. Ab Pikipruukki som äger - Bost.Ab Vasa Långviksgatan-35 31 - Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43

100 %

Fast. Ab Sekahaku Vasa Bostadsrätt Ab As. oy Teeriniemenkatu 8 As. oy Vaasan Kråklundinkatu Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy

53 % 100 % 100 % 100 % 70 % 100 %

100 % 100 %

Intressebolag As. oy Koppelonkatu 2 Bost. ab Styrmansgatan 26

M O D E R B O L A G

31,1 % 22,2 %

Dotterbolag

ÖVRIGA BOLAG Ägoandel

Ab Klemetsösvängen Brändö Företagscentrum Ab Vasa ParkeringAb Fast. Ab Vaasan Myllynranta Fast. Ab Cargo Apron Kova Login Oy Fast. Ab Brändö Kampus Fast. Ab Teatteriparkki

61,9 % 100 % 100 % 100 % 80,8 % 60 % 100 % 100 %

Intressebolag Fast. Ab Formansgatan 14 Oy Vaasa Parks Ab som äger: - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17 - Fast. Ab Vaasan Producta II - Fast. Ab EnergyLab Vaasa Fast. Ab Brändö laboratorier Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Fast Ab Ritz SAMKOMMUNER Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Vasaregionens Arenor Samkommun Kårkulla samkommun Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, - som omfattar Yrkesakademin i Österbotten KulturÖsterbotten Wasa Teater

38,0 % 33,3 % 100 % 100 % 100 % 43 % 50 % 25,1 %

Dotterbolag Vasa Elektriska Ab som äger: - Ravera Oy 1.1.2006 - Vaasan Sähköverkko Oy - VS Vindkraft Ab - EPV Energi Ab - Smedsby Värmeservice Ab VasaregionensUtvecling Ab Vasa Ekovärme Ab Vasa Yrkeshögskolan Ab Stormossen Oy Vasaregionens Turism Ab BotniaLab Oy Oy EduVakk Ab

Ägoandel 99,9 % 100 % 100 % 100 % 42,6 % 20 % 58,1 % 100,0 % 74,0 % 54,3 % 54,10 % 100 % 100 %

Intressebolag Expo Österbotten Ab Forskningscentrum Conradi Ab Oy Merinova Ab Kyrönmaan jätevesi Oy NLC Ferry Oy Ab Kvarken Ports Ltd.

30,2 % 25 % 24,6 % 50 % 50 % 50 %

Tabell 1: Sammanslutningar som hör till Vasa stads koncern 2015, den funktionella kommunkoncernen. Källa: Vasa stads bokslut 2015.

ny beredning stadsstyrelsens förslag till förnyat koncerndirektiv under den nuvarande fullmäktigeperioden (återförvisning 14.10.2013 och 15.12.2014). Enligt revisionsnämndens åsikt saknas i koncernstyrningen fortsättningsvis de formella förfaringssätt, med vilka beslutsfattandet i anknytning till koncernen skulle bli synligt Samtidigt skulle stadens (modersamfundet) strategiska avsikter i koncernärenden bli synliga.

telsen blev färdig. Situationen ska rättas till omedelbart, eftersom redan på bokslutet år 2017 tillämpas 118 § i kommunallagen, i vilken bestäms om utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning. Skillnaden till exempelvis räkenskapsperioden 2015 är den att de så kallade kriskommunskriterierna då tillämpas på kommunkoncernen. För stadens affärsverk hade bindande mål för år 2015 satts upp enligt följande: 1) ersättning för grundkapitalet, 2) rörelseöverskott utan avskrivningar och 3) investeringar, netto. Revisionsnämnden konstaterar att de mål som satts upp för stadens affärsverk i regel har förverkligats. Vasa Vatten och Vasa Hussektor har överskridit sitt mål för rörelseöverskottet bra. Även företagshälsovården har kunnat stabilisera sin verksamhet efter flera svåra år. Företagshälsovårdens rörelseöverskott (utan avskrivningar) var trots detta ännu lågt 144 773 €. Därtill har Vasa Hussektor hållit sig till sina investeringar. Vasa Hussektor investerade år 2015 ca 19,7 miljoner €, då den år 2014 investerade för ca 9,9 miljoner € och år 2013 ca 17,7 miljoner €. Stadsstyrelsens bokslutsrapportering 31.3.2016 för år 2015 innehåller det slutliga resultatet av de bindande målen för affärsverken.

År 2015 hade mål satts för en betydligt större del av koncernbolagen än år 2014. År 2014 hade mål satts för 7 centrala dotterbolag, medan mål hade satts för alla 23 dotterbolag år 2015. Revisionsnämnden anser att trenden är bra, eftersom den berättar för stadsfullmäktige mer omfattande om stadskoncernens verksamhet och dess olika möjligheter. Enligt revisionsnämnden är problemet vid uppställandet av målen fortsättningsvis det att målen är ungefärliga utan verkliga mätbara mätare. Det här avspeglas ännu på 2015 års bokslut på samma sätt som tidigare år. Fastän rapporteringen vad gäller dotterbolagen är rikligare, vilket revisionsnämnden anser vara bra, kommer inte de verkliga resultaten av de mål som stadsfullmäktige satt tillräckligt klart fram i rapporteringen. Av rapporteringen kan enligt revisionsnämnden observeras att måldelen för dotterbolagen som förts för budgetberedning inte till alla delar motsvarar de talrika och mer detaljerade mål som dotterbolagen själva har.

Enligt kommunallagen ska revisionsnämnden se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas. I Vasa stad har man redan sedan år 2001 handlat i kommunallagens anda. I koncernanvisningarna från år 2001 konstateras att revisionsnämnden har befogenhet att ge stadens representanter anvisningar om vem de ska

Ett betydligt större problem är det att stadskoncernens bokslut för år 2015 inte har blivit färdigt inom utsatt tid (31.3.2016) och inte till dess att den här utvärderingsberät-

10


föreslå till revisorer i dottersammanslutningarna. I praktiken har revisionsnämnden gett anvisningar både vår och höst med beaktande av dottersammanslutningarnas bolagsordningar och tidpunkterna för bolagsstämmorna. År 2015 har anvisningarna reviderats så att de gäller entydigt dotterbolag där stadens ägarandel är över 50 %. Stads-

styrelsen borde noggrannare fästa uppmärksamheten på revisionsnämndens anvisningar om val av revisor. Trots detta har de anvisningar som revisionsnämnden gett år 2015 om revisorer uppfyllts utmärkt i dottersammanslutningarna, till 91,3 % (inkluderar underleveransavtal).

Av åtgärderna förverkligades år 2015 ca 37 % och delvis 34 %. Rapporteringen av åtgärderna i bokslutet har utvecklats. Av mätarna förverkligades år 2015 ca 47 %. Tillväxtmålet på 1 % för den centrala mätaren beträffande befolkningstillväxt nåddes. Beskattningsutfallet är bra i förhållande till jämförelsestäderna. Affärsverkens mål för år 2015 har uppfyllts. Av åtgärderna förverkligades år 2015 inte ca 11 %. Resultaten från det strategiska delområde som beskriver den ekonomiska balansen beskriver inte den verkliga utvecklingen av stadens ekonomiska läge. Av mätarna förverkligades år 2015 inte ca 33 %. Av de centrala mätarna nåddes inte målvärdena för upplevd lycka, sysselsättning och skuldbelopp. Koncernbokslutet för år 2015 blev inte färdigt inom utsatt tid. Koncernstyrningen är fortfarande mycket informell och dess förhållande till koncernledningsgrunderna kan inte påvisas. Avsaknaden av transparens medför en risk som om den pågår länge till och med kan hindra att stadens nya strategi genomförs. I fråga om ca 17 % av åtgärderna kan förverkligandet för år 2015 inte bedömas. I fråga om ca 20 % av mätarna kan förverkligandet för år 2015 inte bedömas. Revisionsnämnden rekommenderar att uppmärksamhet fästs speciellt på rapporteringen av åtgärderna under verksamhetsåret. Dessutom ska i rapporteringen uppmärksamhet fästas på vad värdena på de mätare som uppställts verkligen betyder. För mätarna borde också fastställas utgångs-/målvärden. Därtill ska i fråga om mätarna ytterligare granskas om de faktiskt mäter resultaten av de åtgärder som har fastställts för dem och om man genom stadens egna åtgärder kan påverka de värden som mätarna ska beskriva. Rapporteringen om resultaten för verksamheten och ekonomin i dotterbolagen ska utvecklas så att uppfyllelsen av fullmäktiges mål blir synlig i stadens bokslut. Revisionsnämnden konstaterar i enlighet med sina tidigare rekommendationer att koncernstyrning också är annat än att fatta tekniska beslut. Koncernrelaterade beslut ska kunna fattas transparent så att kommuninvånarna får en bild av koncernens betydelse som en del av stadens serviceverksamhet.

11


12 Foto: Jouko Keto


4. KONKURRENSKRAFTIG SAMHÄLLSSTRUKTUR handlade år 2014. Vad gäller år 2015 kan konstateras bland annat att några anskaffningar av de naturgasbussar som har planerats inte har utförts. Ett problem vid genomförandet var enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått förmåga att tanka naturgasbussarna, vilket inte är möjligt med den nuvarande infrastrukturen. Till övriga delar är åtgärderna för utvecklandet av kollektivtrafiken enligt revisionsnämnden inte på den målenliga genomförandenivån. Som helhet kommer koncentreringen av service enligt revisionsnämnden att kräva allt mera av kollektivtrafiken i framtiden. Behovet av kollektivtrafik ökar i samma förhållande som stadens övriga service flyttas från tätorterna till centrumområdet. På grund av det här anser revisionsnämnden att det är bra att man i planeringen åtminstone ännu under år 2015 har förberett sig på en ny busslinje.

4.1. Bakgrund Ett mål i Vasa stads strategi är att utveckla både Vasa stads och hela det omgivande områdets attraktivitet. För att uppnå attraktionskraft har man i strategin utgått från att attraktiviteten inte kan utvecklas enbart med enskilda åtgärder utan för hela arbetet ska byggas ett tillräckligt och vittomfattande underlag. På grund av det här har i strategin satts som mål också skapande av en konkurrenskraftig samhällsstruktur. För genomförandet av åtgärderna för en konkurrenskraftig samhällsstruktur svarar inom staden i huvudsak tekniska verket. Stadens fastighetssektor svarar bland annat för anskaffande av markområden och planläggningen (resultatområde underställt centralförvaltningen) för planering av områden, medan kommuntekniken anlägger områdena. Genomförandet av åtgärderna förutsätter av aktörerna verksamhet, samarbete och planering som går över resultatområdesgränserna. Det här förutsätter också att stadens affärsverk, såsom Vasa Vatten och Vasa Hussektor, deltar.

4.2. Åtgärder och mätare Vasa stadsfullmäktige satte i budgeten för år 2015 upp att tre åtgärder skulle vidtas. Tomtutbud som motsvarar efterfrågan ska skötas genom iakttagande av bostadsprogrammet. Vid planeringen beaktas en servicenätsutredning som beaktar livscykeltänkandet och en fungerande kollektivtrafik utvecklas genom att förnybar energi utnyttjas. I Vasa stads bokslut 2015 rapporteras för kollektivtrafikens del att planeringen av färjan mellan Vasa och Umeå har framskridit till biogasdrift samt beredskapen för anskaffande av biogasbussar är ännu möjlig. Användningsgraden på kollektivtrafiken planeras bli höjd genom att en ny busslinje anläggs. Revisionsnämnden bedömde kollektivtrafikens tillstånd redan i utvärderingsberättelsen som be-

Planeringen i anslutning till koncentrationen av servicen syns mycket bra i det markpolitiska program, genomförandeprogram för markanvändningen som utarbetats i Vasa stad och i servicenätsutredningarna som utarbetats av sektorerna. Markpolitiken styr den totala markanvändningen. I genomförandeprogrammet för markanvändningen konkretiseras hur och enligt vilken tidtabell bland annat investeringar utförs. Revisionsnämnden anser det vara mycket bra att genomförandeprogrammet för markanvändningen reagerar på vad som framläggs i de servicenätsutredningar som sektorerna gjort. På det här beror enligt uppgifter som revisionsnämnden fått bland annat att koncentrationen av service och infrastruktur mer än tidigare står i fokus för planeringen. Till denna del kan åtgärden gällande servicenätsutredningen anses ha genomförts delvis under år 2015, fastän det i bokslutsrapporteringen medges att synvinkeln har funnits någon annanstans än i livscykeltänkandet. I bokslutet år 2015 rapporteras att servicenätsutredningen inte till alla delar har gjorts ur livscykelperspektiv, men tänkesättet har utnyttjats vid olika servicenätsutredningar. Utarbetandet av själva servicenätsutredningen var ett av målen som satts för år 2014.

Bild 6: Utdrag ur genomförandeprogrammet för markanvändningen.

13


I genomförandeprogrammet för markanvändningen (FG 26.1.2015 § 5) framläggs målen i anslutning till bostadsproduktionen. Enligt genomförandeprogrammet för markanvändningen genomförs i genomsnitt 600 st. nya bostäder per år och deras bostadsstorlek ska vara i genomsnitt minst 50 m2. Likaså konstateras att man inom bostadsproduktionen säkerställer en mångsidig förvaltnings- och finansieringsfördelning samt en socialt hållbar bostadsfördelning. I Vasa stads bokslut rapporteras att man har hållit sig till bostadsprogrammet och tomtutbudet baserar sig på bostadsmarknadsöversikten.

som beviljats bostadsbyggnader 9,5 % under septembernovember år 2015 från föregående år, men av detta var närmare hälften inriktat på huvudstadsregionen. Det här syns också i bild 7. Produktionen år 2015 är i Vasa märkbart mindre än ett år tidigare. År 2014 var bostadsproduktionen på nivån 510, medan den år 2015 var totalt 366. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått finns det inga uppföljningsuppgifter för genomsnittlig bostadsstorlek eller säkerställande av fördelning av en tillräcklig bostadsproduktion vid granskningstidpunkten, eftersom det är fråga om ett mål som ansluter sig till en långsiktig bostadspolitik. Inom tekniska sektorns olika mätare finns varken uppföljning eller mål i anslutning till den genomsnittliga bostadsstorleken.

Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått är det i genomförandeprogrammet för markanvändningen framlagda bostadsproduktionsmålet på 600 st. överdimensionerat i förhållande till resultaten av bostadsmarknadsanalysen. På grund av det här har målet sänkts till 560 bostäder per år. I stadsfullmäktige har beslutet dock inte behandlats under år 2015. I bild 7 har Vasa stads bostadsproduktion enligt bostadstyp 1990-2015 presenterats.

Utvecklingen av en konkurrenskraftig samhällsstruktur ska följas med genom mätare som beskriver tomt- och planreservmängden samt genomföringsgraden för planerna. I Vasa stads mellanrapportering och i bokslutet har rapporterats att "Stadens plan- och tomtreserv är bra och erbjuder många möjligheter för byggande. Genom en långsiktig markpolitik och planläggning kan man möta utvecklingsbehoven. Kommunteknikens finansiering är i någon mån inne i ett kritiskt skede, vilket på lång sikt kan försvåra utvecklingen och kvaliteten på miljön". Det finns ingen rapportering om genomförandegraden för planerna. I tabell 2 har tomtoch planreservens utveckling åren 2014-2015 presenterats.

Såsom framgår av bild 7 har under innevarande fullmäktigeperiod det i genomförandeprogrammet för markanvändningen godkända målet på 560 bostäder inte ännu uppfyllts. Enligt en försiktig bedömning anser revisionsnämnden också att uppskattningen som stöder sig på bostadsmarknadsanalysen är utmanande. Enligt statistikcentralens uppgifter (just. 18.2.2016) steg kubikmängden för bygglov

Bild 7: Bostadsproduktionen i Vasa 1990–2015. Källa: Vasa stads byggnadstillsyn och stadsutveckling.

14


AO AK/AR/AP K T Y/P

9/2014 Kommunaltekniken klar 92 st. 44 193 k- m2 vy 32 129 k- m2 vy 339 390 m2 18 025 k- m2 vy

Kommunaltekniken saknas 256 st. 27 958 k- m2 vy 6 000 k- m2 vy 80 465 m2 2 200 k- m2 vy

9/2015 Kommunaltekniken klar 121 st. 45 481 k- m2 vy 35 029 k- m2 vy 317 395 m2 14 525 k- m2 vy

Kommunaltekniken saknas 210 st. 24 659 k- m2 vy 12 000 k- m2 vy 80 465 m2 21 539 k- m2 vy

Tabell 2: Tomt- och planreserv 2014–2015. AO Fristående småhus, AK Flervåningshus, AR Radhus motsv., AP Småhus, K Affärs- och kontorsbyggnader, T Industri- och lagerbyggnader, Y Allmänna, P Servicebyggnader Källa: Vasa stads genomförandeprogram för markanvändningen 2015–2020 och Planläggningen.

I genomförandeprogrammet för markanvändningen framläggs mer detaljerade mål för plan- och tomtreserven. Enligt programmet förblir stadens bostadstomtreserv på en nivå som möjliggör minst tre års bostadsbyggande på stadens egen mark. Det här innebär att staden erbjuder minst 50 000 m2 vy för bostadsproduktion där · AK · AP, AR · AO

har det här inneburit skapande av en tätare samhällsstruktur än tidigare på centrumområdet. Med tanke på fullmäktiges årliga målstyrning (budget) kan ett problem bli att det av strategi- och budgetmålen ändå inte kan ses någon utvecklingstrend i anslutning till koncentreringen av servicen och infrastrukturen på stadens område. De åtgärder som fullmäktige ställt upp i anslutning till servicenätet eller bostadsprogrammet presenterar inte saken som sådan. Med anledning av det här anser revisionsnämnden att det är ytterst svagt att fullmäktige inte exempelvis vid mellanrapporteringen år 2015 har fått en rapport om hur åtgärderna har framskridit under året. Därtill är det ett problem ur fullmäktiges synvinkel att de värden som uppgetts för målets mätare inte beskriver resultatet utan en tolkning av situationen. Meddelande av värdena skulle förutom tolkningen ge fullmäktige en klarare bild av situationen för plan- och tomtreserven och planernas genomförandeskede. De uppgifter som uppgetts i bokslutet för resultatområdena under tekniska nämnden och planläggningen är inte tillräckliga på grund av att de inte trots sitt stora antal direkt motsvarar de åtgärder och/eller mätare som är bindande i förhållande till fullmäktige.

20 000 m2vy, 5 000 m2vy, enligt efterfrågan

Såsom framkommer av tabell 2, nås den nivå som förutsätts i genomförandeprogrammet för markanvändningen vad gäller flervåningshus, radhus och småhus. Det blir dock oklart hur den totala nivån (50 000 m2 vy) uppnås, eftersom antalet fristående småhus uppges enbart styckevis. Trots det här bedömer revisionsnämnden att den tomt- och planreserv som erbjuds i början av strategiperioden för bostadsproduktion är enligt programmet. Sålunda har också det målvärde som satts i budgeten uppnåtts. Däremot förblir det oklart för revisionsnämnden vad som har avsetts med planernas genomförandegrad i budgeten. I praktiken har för den mätare som mäter planernas genomförandegrad inte satts något utgångs-/eller målvärde och det finns heller inte någon rapportering om det. För Vasa stads planläggning har i budgeten lagts fram flera nyckeltal, men de motsvarar inte som sådana de mätare som är bindande i förhållande till fullmäktige.

Enligt de utredningar som revisionsnämnden fått har de mål som godkänts i de tidigare strategierna såsom markpolitik, genomförandeprogrammet för markanvändningen och servicenätsutredningarna främjat samarbetet mellan tekniska sektorn och hela stadens olika sektorer för utvecklande av samhällsstrukturen. Olika aspekter har blivit beaktade och de har utformats till en gemensam syn på vad som till exempel borde eftersträvas under följande fullmäktigeperiod. För att samarbetet ska fungera flexibelt ska enligt revisionsnämnden Vasa stads organisation utvecklas så att den blir ännu effektivare så att personalresurserna kan styras på kärnkunnandet. Likaså framkom av utredningarna att planläggningsprocessen i praktiken fortsättningsvis ska påskyndas för att förbättra reaktionsförmågan.

4.3. Rapportering och utveckling Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått om det mål som ställts i strategin om en ökning i folkmängden med 1 % per år berättar både om stadens goda attraktionskraft och utmanar till utveckling av samhällsstrukturen. Både i det markpolitiska programmet och genomförandeprogrammet för markanvändningen har man starkt utgått från en koncentration av servicen. Aspekten har sina grunder. Då de ekonomiska randvillkoren blir stramare inverkar effektiviteten på all planering. Till exempel på Vasa stads område

15


Foto: Jouko Keto

I Vasa har man kunnat skapa ett styrsystem som utvecklar en konkurrenskraftig samhällsstruktur, vilket stöder den målinriktade verksamheten. Sådana är bland annat Vasa stads markpolitik, genomförandeprogrammet för markanvändningen och servicenätsutredningarna. Under år 2015 har man kunnat erbjuda det antal tomter som motsvarar efterfrågan för dem som behöver dem. Likaså berättar de mätare som beskriver mängden tomt- och planreserv om att den nivå som förutsatts i genomförandeprogrammet för markanvändning uppfylls. Bostadstomtreserven möjliggör minst tre års bostadsbyggande på stadens egen mark. Den eftersträvade årsproduktionen på 600 bostäder i Vasa stads genomförandeprogram för markanvändningen har inte under den här fullmäktigeperioden nåtts. Målet har utan fullmäktigebehandling sänkts i praktiken till 560 bostäder. Bostadsproduktionen har varierat under fullmäktigeperioden mellan 366 och 510 bostäder. Till denna del har man inte hållit sig till bostadsprogrammet. Utvecklandet av kollektivtrafiken har framskridit, men utnyttjandet av förnybar energi har inte framskridit till genomförandenivån enligt målet. Det finns ingen rapportering om genomförandegraden för planerna, och dess betydelse som en faktor för en konkurrenskraftig samhällsstruktur har inte utretts. Åtgärderna och mätarna borde på fullmäktigenivå vara tydligare än tidigare och vid uppföljningen av dem borde också beaktas den rapportering som ska göras till fullmäktige under verksamhetsåret. Skapandet av en konkurrenskraftig samhällsstruktur har i Vasa kraftigt formats kring principen om koncentration. I flera av stadens mål borde det här utvecklingsförloppet beaktas och om ärendet borde föras en öppnare diskussion än tidigare. Det här förutsätter också av stadens verksamhetsorganisationer en tätare struktur och en så effektiv användning som möjligt av personalresurserna. En bostadsproduktion som baserar sig på en bostadsmarknadsanalys är en bra utgångspunkt för de mål som definierats i genomförandeprogrammet för markanvändningen. Bostadsproduktionen borde dock kunna granskas bättre genom beaktande av hela landets utveckling. På så sätt kunde målen sättas något mera realistiskt och Vasa stads mål skulle inte vara för höga i förhållande till det verkliga, lokala behovet.

16


5. EKONOMISK BALANS Enligt 121 § 2 momentet 3 punkten i kommunallagen som godkänts år 2015 ska revisionsnämnden om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. I den nya kommunallagen finns bestämmelser om utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning (118 §). På grund av övergångsbestämmelserna för kommunallagen tillämpas utvärderingsförfarandet första gången under räkenskapsperioden 2017. Under åren 2015 och 2016 tillämpas ännu statsrådets förordning (205/2011) om gränsvärden för de nyckeltal som gäller kommunens ekonomi. Gränsvärdena fastställer de så kallade kriskommunerna. Utöver uppfyllande av de ekonomiska gränsvärdena räknas som en kriskommun direkt en kommun där underskottet i balansräkningen enligt kommunens bokslut per invånare är minst 1 000 € i det senast godkända bokslutet och minst 500 € i bokslutet före det. Revisionsnämnden har som grund för beräkningen av de ekonomiska siffror per invånare i Vasa stad som anges i denna berättelse använt det invånarantal som Statistikcentralen uppgett. Invånarantalet var 31.12.2015 enligt uppgifter från Statistikcentralen 67 619. I Vasa stads bokslut har ett invånarantal enligt preliminära uppgifter från Befolkningsregistercentralen använts, vilket var 67 647.

Bild 8.1: Markanskaffningens utveckling 2005–2015. Källa: Vasa stads fastighetssektor.

5.1. Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning I Vasa stads budget för år 2015 fastställdes att egendomsförvaltningen under verksamhetsåret förutsätter förädling av markegendomen, utvecklande av resursplaneringen samt effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokaler. På en förnuftig och effektiv egendomsförvaltning i Vasa stad inverkar både en fungerande koncernstyrning och ägarpolitiska riktlinjer. Beroende på åtgärder som bestämts för år 2015 ligger fokus för revisionsnämndens granskning både på det markpolitiska programmet (uppdateringen godkändes i fullmäktige 26.1.2015) och genomförandeprogrammet för markanvändningen. Med det markpolitiska programmet styrs staden bland annat till en aktiv markanskaffning och till att utföra en första planläggning på mark ägd av staden. Ett allmänt mål är att trygga råmarksreserver för boende och näringsfunktioner för 7 år framåt. Enligt genomförandeprogrammet för markanvändningen är målet att skaffa minst 130 hektar/år råmark, för vilket reserveras minst 2,2 miljoner €. Enligt Vasa stads budget 2015 förberedde man sig för år 2015 på att skaffa 100 hektar mark och för ändamålet reserveras 3,5 miljoner €. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått är värdet enligt genomförandeprogrammet för markanvändningen dock felaktigt. De budgetvärden som satts för år 2015 (100 ha/3,5 miljoner €) motsvarar i praktiken målen för genomförandet. I bilderna 8.1 och 8.2 har genomförandet av markanvändningen presenterats för de senaste fullmäktigeperioderna.

17

Bild 8.2: Markanskaffningsutgifternas utveckling 2005–2015. Källa: Vasa stads fastighetssektor.

I Vasa stads bokslut för år 2015 har rapporterats vad gäller förädlingen av markegendomen att " I planläggningsobjekten har planläggningsekonomikalkyler utförts, transparensen för markanvändningsavgifterna och beredning av dem har ökat. Tomter som länge varit obebyggda har utvecklats planmässigt, fastighetstekniskt och i en riktning som motsvarar efterfrågan på undantagslov". Såsom kan ses i bilderna 8.1 och 8.2 har satsningar gjorts på markanskaffning efter år 2008. I bild 8.2 kan man dessutom se att på markanskaffning har under åren 2013 och 2014 använts rejält över den nedre gränsen på 2,2 miljoner € i genomförandeprogrammet för markanvändningen, men inte år 2015. På utfallet år 2015 inverkar enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått i första hand det investeringsförbud som satts under verksamhetsåret. Under åren 2008-2015 har mark anskaffats på i genomsnitt 89 hektar per år och anslag för ändamålet har åtgått i genom-


BS 2008 Av staden ägd markareal, ha 5 385 Markarrendeavtal, st. 3 349 Markanskaffning, ha/år 129 Markanvändningsavtal, st./år 5 Tomtöverlåtelse, st./år 90 - utarrendering 65 - försäljning (en del gamla arrendetomter) 25

BS 2009 5 500 3 379 114 19 84 60 24

BS 2010 5 500 3 520 68 3 173 124 50

BS 2011 5 535 3 567 69 2 153 99 54

BS 2012 5 566 3 593 79 1 123 81 42

BS 2013 6018 3660 88 11 76 56 20

BS 2014 6123 3702 123 0 80 61 19

BS 2015 6161 3717 45 3 96 61 35

BG 2016 6250 3750 100 5 80 60 20

Tabell 3: Uppföljning av förvaltningen av markegendomen 2008–2016. Källa: Genomförandeprogrammet för markanvändningen 2015–2020, Planläggningen.

snitt ca 2,05 miljoner € per år. Det kan konstateras att genomförandeprogrammet för markanvändningen och de mål som satts i Vasa stads budget på lång sikt nästan har genomförts, fastän det inte är så vad gäller år 2015. I tabell 3 har framlagts några prestationer och nyckeltal som ansluter sig till förvaltningen av markegendomen. Värdet på den egendom som underhålls och ett effektivt utnyttjande av den påverkar på ett avgörande sätt reparationsskulden för den egendom som förvaltas. Reparationsskuld bildas i praktiken bland annat av slitaget på egendomsmassan. Kalkylmässigt är reparationsskulden skillnaden mellan egendomspostens nuvarande konditionsnivå och den optimala konditionsnivån. Den optimala konditionsnivån är inte en nivå som motsvarar helt nytt, utan den beskriver hur mycket objektets kondition får försämras innan det börjar uppkomma reparationsskuld för objektet. Uppkomsten av reparationsskuld fördröjs förutom av grundliga reparationer också av tillräcklig skötsel och underhåll av egendomen. Reparationsskulden kan också avlägsnas genom att egendom säljs eller rivs. På motsvarande sätt ökar ny egendomsmassa reparationsskulden. Under år 2015 slutfördes i Vasa den första definieringen av gatornas reparationsskuld, vilken inleddes år 2014. Beräkningen utgjorde en del av Kehto-kommunernas gemensamma projekt. I de följande tabellerna presenteras Vasa stads reparationsskuld gällande gator mera detaljerat samt uppgifter i anslutning till beräkningen av reparationsskulden för de kommuner som deltagit i Kehto-projektet. Område Vasa Lillkyro* Totalt

Nyvärde M€ 209,0 10,8 219,8

Reparationsskuld M€ 63,4 5,4 68,8

Reparationsskuld % 30,3 50 31,3

Längd Km 333 25 358

Tabell 4: Vasa stads reparationsskuld för gator år 2015. Källa: Vasa stads kommunteknik, * Beräkning år 2015, planområdesgator. Område Joensuu Lahtis Rovaniemi Vasa*

Nyvärde M€ 380,4 418 219,8

Reparationsskuld M€ 11,7 35 19,8 68,8

Reparationsskuld % 9,2 4,7 31,3

Längd Km 417 550 333

Tabell 5: Reparationsskulden på gator för några städer som deltagit i Kehto-projektet år 2015. Källa: Vasa stads kommunteknik, Kehto-projektet. * Ingår gator på Lillkyro planområde.

På basis av tabellerna 4 och 5 kan det bedömas att Vasa stad har samlat på sig en ansenlig mängd reparationsskuld för gator. Av jämförelsestäderna är det bara värdena för Rovaniemi och Lahtis som utöver de teoretiska beräkningarna baserar sig på mätningar av gatans konditionsnivå. Fastän Vasa enligt de utredningar som revisionsnämnden fått har en mer utmanande jordmån än till exempel Lahtis och Joensuu och beräkningen baserar sig bara på års-, jordmåns- och konstruktionsuppgifter, förklarar det dock inte den märkbara skillnaden i reparationsskulden, eftersom jämförelsestäderna har gatunät som är nästan en och en halv gånger större än Vasas. En förklaring till ackumuleringen av reparationsskulden kunde vara att kostnaden per invånare för det årliga underhållet av gatuområdena är förmånlig i Vasa (51 €/invånare), medan den i Lahtis är 65 €/invånare och i Joensuu 60 €/invånare. Man bör ändå notera att situationen ser annorlunda ut om den underhållskostnad som fastställts per invånare inriktas på det gatunät som är underlag för uträkningen av reparationsskulden. I så fall används i Vasa nästan lika mycket anslag för det årliga underhållet per gatukilometer som i Joensuu, ca 10 500 €/km. Beräknat enligt samma principer används i Lahtis mest anslag för underhållet av de gatuområden som reparationsskulden gäller, ca 12 200 €/kilometer. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått beräknas medelåldern för Vasas gator vara 22 år och reparations/saneringscykeln ca 20-25 år. Årligen har för kommunaltekniska saneringar använts i genomsnitt 1,8-2,0 miljoner €. År 2015 investerades ca 4 miljoner € i ny kommunalteknik. Utifrån beräkningen av reparationsskulden är Vasas huvudleder i störst behov av sanering. I början av verksamhetsåret 2015 övergick ansvaret för dagvattennätet till Kommunteknik. Reparationsskulden för dagvattennätet beräknas vara 16,1 miljoner €. Vasa stads kommunteknik hade inte satt något mål för år 2015 när det gäller hanteringen av reparationsskulden. Revisionsnämnden måste konstatera att åtgärden i anslutning till resursplaneringen och dess utvecklande borde ha granskats betydligt mer kritiskt och detaljerat i fullmäktigerapporten. I bokslutet för år 2015 konstateras att "Lokaleffektiviteten har ökats, man har avstått från onödiga lokaler, medvetenheten om reparationsskulden med tanke på bevarande av egendomens värde har ökat. Investeringarna har minskats." I fråga om denna åtgärd

18


tet beträffande det nya vattentornet (ca 10 miljoner €) och grundvattenprojektet (ca 25 miljoner €).

torde den centrala frågan enligt revisionsnämnden vara vad man ursprungligen avsett med utvecklande av resursplaneringen. Enligt uppgifter som revisionsnämnden fått har t.ex. Kommunteknik och affärsverket Vasa Vatten gemensam resursplanering i samband med utarbetandet av saneringsprogrammet. Exempel på detta är en omfattande beräkning av behovet av gatuunderhåll (huvudsakligen tomtgatorna) där man även har beaktat behovet av sanering av vattentjänstnätverket. Enligt beräkningar kommer man t.ex. åren 2016-2020 att sanera tomtgatorna i fråga till en summa av ca 5,5 miljoner €, varav saneringsandelen för vattentjänstnätverket och för gatorna är nästan jämnt 50/50.

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått skulle en tillräcklig investeringsnivå med tanke på kontrollen över reparationsskulden för Vasa Vatten-affärsverkets egendomsmassa vara ca 4,5 miljoner € per år. Utöver detta skulle man enligt utredningar genomföra nybyggande för ca 2 miljoner € per år. Den största utmaningen i framtiden kommer enligt utredningar som revisionsnämnden fått att vara hur mycket reparationsskulden ökar i relation till behovet av nybyggande. I praktiken är det i nuläget riskbedömningarna som avgör om man inleder investeringar. Exempelvis kan man avstå från en sådan investering som innebär minst risk. Likaså granskas investeringarna vid behov även projektvis. Vasa Vattens bindande investeringsmålnivå (netto) sattes för år 2015 till nivån ca 4,5 miljoner €, varav ca 65 % (3,045 miljoner €) användes till saneringar, dvs. till att sköta reparationsskulden. I fråga om kontrollen över reparationsskulden har Vasa Vatten inga separat bindande mål i förhållande till direktionen.

Under de senaste åren har konstruktioner som är på Vasa Vattens ansvar förnyats på ett omfattande sätt. Revisionsnämnden bedömde i sin utvärderingsberättelse för år 2013 att investeringarna i avloppsreningsverket i Vasa har visat sig vara såväl nödvändiga som lyckade. Samtidigt konstaterade man i anslutning till avloppsvattenfrågan i glesbygdsområdena att man bl.a. i anslutning till byggandet av avloppsnätverk har kunnat förverkliga planer som gjorts upp redan år 2003. Trots de investeringar som gjorts har Vasa Vatten fortfarande de lägsta vatten- och avloppsvattenavgifterna bland jämförelsestäderna (tabell 6).

Städer Vasa Borgå Karleby Tavastehus Kouvola Björneborg Seinäjoki Kotka medeltal Joensuu Kuopio Salo Hyvinge Villmanstrand S:t Micheli Rovaniemi

Vatten €/m3 1,36 1,45 1,36 1,38 1,59 1,51 1,66 1,66 1,66 1,79 1,70 1,64 1,75 2,01 2,03 2,02

Avloppsvatten€/m3 2,05 2,05 2,24 2,27 2,15 2,26 2,31 2,38 2,46 2,34 2,50 2,85 2,80 2,74 2,91 2,99

Totalt €/m3 3,41 3,50 3,60 3,65 3,74 3,77 3,97 4,04 4,12 4,13 4,20 4,49 4,55 4,75 4,94 5,01

Som ett mål som för år 2015 är bindande i förhållande till affärsverket Vasa Vattens direktion fastställdes att reparationsskuldens nivå bevaras på 2014 års nivå. I bokslutet för år 2014 var reparationsskulden 31,0 miljoner €, vilket alltjämt var minst bland jämförelsestäderna. Motsvarande siffra för år 2016 har fastställts till nivån 20-50 miljoner €.

Utvecklingen av reparationsskulden för objekt som förvaltas av Hussektorn 2005–2015

Reparationsskulden (1 000 €) Reparationsskulden €/m

2

Reparationsskulden %

Tabell 6: Jämförelse av vatten- och avfallsavgifterna år 2015. Källa: Affärsverket Vasa Vatten.

Reparationsskulden (1 000 €) Reparationsskulden €/m2

De senaste årens investeringar har varit nödvändiga. Enligt Vasa Vatten-affärsverkets verksamhetsberättelse för år 2012 bör saneringstakten när det gäller Vasas nätverk fördubblas sedan anläggningen för behandling av avloppsvatten har blivit klar. Reparationsskulden beträffande vattennätet beräknas vara ca 63,6 miljoner € i slutet av år 2015. Reparationsskulden för övriga konstruktioner (hushållsvattenverket, avloppsvattenreningsverket, pumpstationerna) är uppskattningsvis ca 9,4 miljoner € totalt. Vasa Vatten har även investeringar i anslutning till försörjningsberedskapen, vilka bör genomföras inom en snar framtid. Investeringar av den här typen, som är avgörande med avseende på försörjningsberedskapen, är såväl byggprojek-

19

Bild 9: Utvecklingen 2005–2015 av reparationsskulden för den egendomsmassa som förvaltas av Vasa Hussektor. Källa: Affärsverket Vasa Hussektor.

Så som man kan observera av bild 9 ovan har Vasa Hussektor-affärsverkets mål i anslutning till skötseln av reparationsskulden år 2015 nåtts. Reparationsskulden för egendomsmassa som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor är under 2014 års nivå. Åren 2012 och 2015 har reparationsskulden minskat i omfattning. Under dessa år har reparationsskulden påverkats markant av de objekt som har avlägsnats från byggnadsbeståndet. Exempelvis överlät man år 2012 byggnaderna på Wolffskavägen 30-34 till Fastighets Ab Brändö Campus och år 2015 sålde man Lillkyro Fyrrykartanos byggnader till Pikipruukki Fastig-


hets Ab. Den mest betydande faktorn år 2014 för ökningen av reparationsskulden var enligt Vasa Hussektor-affärsverkets uppföljning av reparationsskuldindexet att renoveringsinvesteringarna år 2014 var ca 3 miljoner € mindre än slitaget i byggnaderna. Enligt boksluten använde man 6,4 miljoner € år 2014 till renoveringsinvesteringar, medan motsvarande siffra år 2013 var 12,7 miljoner €. Enligt affärsverkets korrigerade renoveringsprogram uppgick renoveringsinvesteringarna år 2015 till 5,2 miljoner €. Enligt Vasa Hussektor-affärsverkets bokslut för år 2013 bör de byggnader som förvaltas av affärsverket årligen iståndsättas för ca 15 miljoner € för att reparationsskulden för dem inte ska öka. Enligt affärsverkets årsberättelse för år 2013 var reparationsskulden vid det tillfället minst bland 12 jämförelsestäder. Enligt en rapport som publicerades hösten 2015 och som gällde egendomens värde och investeringsbehovet (långsiktig rapport) bör i fastighetsegendomen i fortsättningen investeras ca 15,4 miljoner € årligen för att egendomens konditionsklass ska bevaras på den nuvarande nivån, dvs. 75 %. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått kan t.o.m. denna nivå vara en utmaning till följd av strukturen hos den egendom som affärsverket förvaltar. Det är troligt att investeringstrycket i fråga om grundliga renoveringar hopar sig till 2020-talets senare del.

BS 2014 rum2 Förvaltat lokalbestånd Egna lokaler 367 461 Lokaler hyrda av utomstående 23 016 Förvaltade lokaler totalt 390 477 Användning av förvaltade lokaler Lokaler i stadens användning 345 921 Lokaler uthyrda till utomstående 29 393 Övriga lokaler (bl.a. lediga, inkuranta) 15 173

BS 2015 rum2

Ändring

365 324 24 493

- 2 137 1 477

389 817

-660

344 392

- 1 529

23 620

- 5 763

21 805

6 632

Tabell 7: Lokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor. Källa: Affärsverket Vasa Hussektor, bokslutet 2015.

Så som framgår av tabell 7 har lokalmängdens utveckling år 2015 motsvarat den riktning som fastställts i strategin. Det har varit möjligt att effektivera lokalmängen; antalet egna lokaler och antalet lokaler i stadens egen användning har bägge minskat. Lokalmängdens utveckling bromsas av att den lokalmängd som hyrts av utomstående har ökat år 2015 och av att andelen övriga lokaler av de lokaler som Hussektorn förvaltar har ökat. Av denna anledning konstaterar revisionsnämnden att åtgärden, dvs. effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokalerna, kan anses ha blivit genomförd endast delvis år 2015. De siffror som affärsverket Vasa Hussektor i bokslutet 2015 har uppgett för år 2014 stämmer inte helt med bokslutet för år 2014. Till exempel var rumskvadratmetrarna (rum2) enligt bokslutet för år 2014 totalt 391 406.

I anslutning till en effektiv och mångsidig användning av lokalerna rapporterades i bokslutet att "Koncentrering av funktionella helheter har genomförts bättre än tidigare. På lokaleffektiviteten har fortsättningsvis fästs uppmärksamhet". Revisionsnämnden behandlar denna åtgärd via mätare som mäter resultatet av målet, som är bindande i förhållande till fullmäktige år 2015. Resultatet skulle enligt budgeten mätas genom en uppföljning av både lokalmängdens utveckling och lokalkostnadernas utveckling (i relation till den fria marknaden). I fullmäktiges mellanrapport (19.10. 2015) uppgavs att "nyttokvadratmetrarna i egna byggnader som förvaltas av Hussektorn har åren 2005-2014 minskat med 33 255 nytto-m2. År 2014 förvaltade Hussektorn 353 420 nytto-m2" och i bokslutet uppgavs att "År 2015 är antalet egna lokaler som Hussektorn förvaltar på nästan samma nivå som år 2006. Inverkan av kommunsammanslagningen med Lillkyro på antalet lokaler var +21 000 nytto-m2 år 2013". I båda rapporterna föreslås att den mätare som beskriver uppföljningen av lokalkostnaderna slopas.

Av Vasa stads mätare av strateginivån beskriver skuldbeloppet/invånare för sin del hur väl man har lyckats i fråga om anskaffningen och förvaltningen av egendomen samt investeringarna i förhållande till de allt större serviceutgifterna. Enligt Kommunförbundet är syftet med den accelererande upplåningen att tillsammans med försäljningen av övrig egendom lappa kommunernas s.k. inkomstfinansieringsunderskott. Inkomstfinansieringsunderskottet uppstår när kommunernas årsbidrag inte längre räcker till för att upprätthålla serviceverksamheten. Enligt revisionsnämnden är det i Vasa stad särskilt fråga om att inkomstfinansieringsunderskottet har uppstått av ett överstort investeringsprogram under flera år, som till stor del har koncentrerats till nyinvesteringar. Enligt kommunernas bokslutsprognoser har ökningen i kommunernas sammanräknade lånestock åren 2014 och 2015 varit mindre än år 2013. Kommunernas lånestock ökade enligt bokslutsprognoserna år 2015 ca 3,9 %, medan den år 2014 ökade 6,5 %. År 2013 ökade lånestocken rentav 12,9 %. Trots att ökningen av lånestocken har mattats av räcker kommunernas tillgångar inte till för att hantera det ökade investeringstrycket.

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har lokalmängdens utveckling under den tid som anges i mellanrapporten dock inte följts upp genom nyttokvadratmeter utan genom lägenhetskvadratmeter (l -m2). Likaså är värdena inte jämförbara sinsemellan förrän för åren 2014 och 2015 på grund av ändringar i uppföljningsvärdena. Från och med år 2014 används rumskvadratmeter (rum2) som officiellt uppföljningsvärde. Enligt revisionsnämnden är det endast den mätare som beskriver lokalmängdens utveckling som till någon del motsvarar åtgärden i anslutning till en effektiv och mångsidig användning av lokalerna. Det här stämmer ändå inte helt och hållet. Man kunde på ett bättre sätt observera förbättrandet av lokaleffektiviteten bl.a. genom att följa upp ändringarna såväl av internt och externt uthyrda lokalers som även av andra lokalers rumskvadratmeter (se tabell 7).

20


Foto: Jouko Keto

€/inv.

Av bild 10 framgår att Vasa stads lånenivå per invånare har fortsatt att stiga i en allt snabbare takt även år 2015. På basis av det sammandrag av kommunernas bokslutsprognoser som Kommunförbundet gett ut kan man räkna ut att lånestocken i förhållande till jämförelsestädernas invånarantal under år 2015 har ökat ca 6,3 % medan ökningen i Vasa var hela 15,1 %. Efter kommunsammanslagningen år 2013 steg Vasas lånestock ca 11 %. Enligt Kommunförbundets sammandrag hade jämförelsegruppen dit Vasa hör (2 974 €/inv.) och kommuner med över 100 001 invånare (2 927 €/inv.) nästan lika mycket lån per invånare i slutet av år 2015. Siffrorna för ovan nämnda jämförelsegrupper är, liksom under tidigare år, de största bland sju jämförelsegrupper som bildats på grundval av kommunstorlek.

Bild 10: Utvecklingen av lånestocken: 1. Vasa stad, 2. jämförelsestäderna, 3. hela landet. Obs! I Vasa stads lånestock år 2012 (2 172 €/invånare) ingår inte Lillkyros lånestock. Källa: Vasa stads bokslut 2008–2015 och Statistikcentralen, * Kommunernas bokslutsprognos.

Lånestockens ökning under de senaste åren har berott på stadens egna åtgärder, eftersom investeringarna i Vasa år 2015 till största delen finansierades med lån på samma sätt som åren innan. Lånebeloppet har ökat trots det investeringsförbud som infördes under verksamhetsåret. I sin helhet har Vasas lånestock ökat rentav 128 % från 2012 års nivå. Samtidigt har Vasa blivit den näst mest skuldsatta kommunen bland jämförelsestäderna (bild 11). På basis av tidigare utvärderingar betonar revisionsnämnden alltjämt att man i fortsättningen noggrannare än tidigare bör överväga investeringar som man ämnar inleda. Detta förutsätter också att ledningen utvecklas från ägarskapets/ägandets perspektiv, vad som bör ägas, hur egendomen förvaltas och hur den kan förbättras. Det centrala är att stadens växande skuldbelopp enligt revisionsnämnden har överskridit en kritisk gräns och att skuldsättningen inte kan fortsätta enligt den modell som fick sin början år 2011. När det gäller egendomsmassan är det fråga om planenlig riskhantering. Frågan är hur man bedömer det framtida lokalbehovet, hur stor den totala omfattningen investeringar kan vara, vilket förhållande som råder mellan ny- och renoveringsinvesteringarna samt vilken genomförandeordningen är.

Jämförelsekommuner och förkortningar: Tavastehus - HL, Joensuu – JNS, Kotka – KTA, Kouvola – KV, Villmanstrand – LR, S:t Michel – MI, Björneborg – PRI, Borgå – PRV, Rovaniemi – ROI, Salo – SLO, Seinäjoki – SK, Vasa – VS

21

Bild 11: Utvecklingen av lånebeloppet per invånare (€) i vissa jämförelsestäder åren 2012–2015. Obs! I siffran för Vasa år 2012 ingår Lillkyros lånestock. Källa: Städernas bokslut för åren 2012–2015.


Stadens egendom har under fullmäktigeperioden kunnat förbättras så att den anskaffningsnivå för råmark som förutsätts i budgeten nästan har nåtts (100 hektar). Nivån nåddes inte år 2015, men detta påverkades kraftigt av det investeringsförbud som hade införts under verksamhetsåret. Under 2008-2015 har råmark skaffats i genomsnitt 89 hektar per år och för ändamålet har använts i medeltal 2,05 miljoner € per år. Trots bristerna i bokslutsrapporteringen har staden en fungerande resursplanering som man inom tekniska sektorn har kunnat utveckla över förvaltningsgränserna, så att de mål och utmaningar som fullmäktige har satt kan mötas. Staden har en uppföljning av reparationsskulden som fungerar i nuvarande form. Kontrollen över reparationsskulden inverkar särskilt på resultatet av den åtgärd som fullmäktige godkänt, dvs. effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokalerna. Enligt Vasa Hussektor-affärsverkets uppföljning är reparationsskulden under kontroll och den lokalmängd som förvaltas har minskat. Enligt de utvärderingar som gjorts torde investeringstrycket i fråga om renoveringar hopa sig till den senare delen av 2020-talet när det gäller lokaler. Vasa Vatten-affärsverkets reparationsskuld är i förhållande till målen en utmaning, men är med de nuvarande åtgärderna kontrollerbar eftersom uppföljningen är bra och de särskilda utmaningarna kända. Likaså är Vasa Vattenaffärsverkets avgifter för kommuninvånarna rentav mycket förmånliga i förhållande till jämförelsestäderna. Vasa stads gator omfattas av en betydande reparationsskuld i förhållande till vissa jämförelsestäder. Även om Vasa stads Kommunteknik efter 2015 års kartläggning känt till nivån för reparationsskulden, har Kommuntekniken ändå inte några mål i anslutning till kontrollen över reparationsskulden. I slutet av år 2015 var Vasa stads lånestock totalt ca 247,3 miljoner €, då den exempelvis år 2011 alltjämt var ca 108,5 miljoner € (utan Lillkyro). Vasas lånestock har således ökat nästan 128 % från nivån år 2012. Lånestockens ökning beror på stadens egna investeringar, med vilka man under de senaste åren har finansierat rikliga nyinvesteringar. Den årliga nivån för markanskaffning som fastställts i Vasa stads budget och i genomförandeprogrammet för markanvändningen skiljer sig från varandra. I genomförandeprogrammet för markanvändningen är målet 130 hektar/år, för vilket borde användas ca 2,2 miljoner € per år, men i budgeten är nivån 100 hektar/år, för vilket ändamål borde reserveras 3,5 miljoner €. Eftersom man för markanskaffningen årligen bereder sig på en nivå som övergår genomförandeprogrammet för markanvändningen, borde målstyrningen förenhetligas för att fullmäktige ska ha bättre förutsättningar att fatta budgetbeslut samt följa upp deras kostnadsverkningar. Rapporteringen av en förnuftig och effektiv egendomsförvaltning borde utvecklas så att den motsvarar de åtgärder och mätare som realistiskt har satts för den t.ex. i genomförandetprogrammet för markanvändningen. I bokslutet för år 2015 är så inte fallet. Vasa stads investeringar görs under ekonomiplaneperioden alltjämt till stor del med stöd av extern finansiering. Av denna anledning borde man på ett tydligare sätt än tidigare även redogöra för stadsfullmäktige hur mycket nyinvesteringarna påverkar stadens växande reparationsskuld.

5.2. Resultatet för år 2015 och balanserad finansiering

€/invånare

Vasa Jämförelsekommunerna

Det slutgiltiga underskottet för Vasa stads räkenskapsperiod år 2015 blev enligt stadens bokslut ca 17,6 miljoner € (år 2014 var underskottet 25,7 miljoner €). Enligt kommunernas bokslutsprognoser (Statistikcentralen) var resultatet för jämförelsegruppen dit Vasa hör 29 €/invånare och det har rentav ökat jämfört med år 2014 (23 €/invånare). Efter resultatet för år 2015 visar den kumulativa balansräkningen för sammanslagna Vasa stad ett underskott på ca 21,3 miljoner €, vilket är ca 315 €/invånare. I slutet av år 2014 var underskottet 55 €/invånare.

Räkenskaps- årsbidrag periodens resultat - 260 171

29

265

statsandelar

skatteinkomster

1 474

4 114

1 618

3 840

Tabell 8: Några ekonomiska nyckeltal för år 2015 (€/invånare, jämförelse: kommuner med 50 001–100 000 invånare). Källa: Statistikcentralen, kommunernas bokslutsprognoser för år 2015 och Vasa stads bokslut 2015.

22


Vasa stads årsbidrag var år 2015 bättre i bokslutet än i budgeten. Till denna del har man i Vasa när det gäller verkställandet av budgeten och den tidigare verksamheten under verksamhetsåret gått tillbaka till den bekanta linjen (bild 12). Åren 2012 och 2014 har årsbidraget dock varit sämre i bokslutet. Särskilt årsbidraget för år 2014 var närapå otillräckligt. Årsbidraget var enligt bokslutsprognoserna i slutet av år 2015 negativt i 11 kommuner i Finland, men inte i en enda av Vasas jämförelsestäder. Enligt Kommunförbundet har det i kommunernas statsandelar skett en nedgång på senaste år, men år 2015 förblev statsandelarna på nästan samma nivå som året innan. Skatteinkomsterna däremot har fortsatt att öka något. Enligt Kommunförbundet var hela landets sammanräknade ökning av skatteinkomsterna år 2015 ca 2,8 %, vilket var nästan identiskt med ökningen år 2014. Vasa jämförelsekommuners statsandelar har år 2015 ökat ca 1,6 % och skatteinkomsterna har likaså ökat 2,6 %. Beaktansvärt är att kommunalskatten i Finland inte har ökat i någon betydande omfattning på senare år (1,5-1,8 %) även om inkomstskattesatsen har höjts i flera kommuner. År 2014 höjde 156 kommuner inkomstskattesatsen och år 2015 totalt 98 kommuner. För Vasas del är det alltjämt bra att man har kunnat öka de totala skatteinkomsterna jämfört med tidigare år. De totala skatteinkomsterna ökade ca 4,1 miljoner €, vilket motsvarar en ökning på ca 1,5 %. Ökningen är ca 0,4 miljoner € större än vad som beräknades i budgeten för verksamhetsåret 2015. Det är speciellt att höjningen av inkomstskattesatsen i Vasa inte gäller åren 2014 och 2015. Trots detta ökade kommunalskatten i Vasa 0,9 % år 2015, men var ändå samtidigt 2,2 miljoner € under den eftersträvade nivån. Dessutom har finansieringsintäkterna ökat. I enlighet med koncernmålen har Vasa Elektriska Ab betalt ca 12 miljoner € i dividend, vilket är ca 1 miljon € mer än år 2014. Däremot sjönk statsandelarna i Vasa år 2015 ca 0,7 % (0,7 miljoner €). Enligt Vasa stads resultaträkning ökade intäkterna år 2015 totalt med ca 1,1 % (ca 5,6 miljoner €), men de är ännu inte på 2013 års intäktsnivå eftersom minskningen av intäkterna år 2014 var ca 7,9 miljoner €. Ombildandet till bolag av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor år 2014 i enlighet med kommunsammanslagningen påverkade avsevärt den kommunala ekonomins siffror år 2015. Förutom bolagiseringarna dämpades verksamhetskostnadernas ökning av anpassningen av personalkostnaderna. Så som framgår av tabell 9 har man i Vasa bättre än i landet i övrigt kunnat tygla verksamhetskostnaderna. Detta påverkas särskilt av målet att minska personalutgifterna samt av beslutet om anskaffningsförbud från

Bild 12: Utvecklingen av Vasa stads årsbidrag 2005–2015. Källa: Vasa stads bokslut 2005−2015.

slutet av år 2015, genom vilket möjligheterna att använda de resterande anslagen för år 2015 begränsades kraftigt. Exempelvis ökade personalutgifterna alltjämt år 2012 och 2011 ca 5,8 %. Minskningen av personalkostnaderna åren 2014 och 2015 omfattar t.ex. inte bolagiseringen av yrkeshögskolan, eftersom den utfördes i Vasa redan före år 2010. När det gäller köpen av service bör man i anslutning till den minskning som presenteras i tabellen notera att mer än hälften av dess innehåll är kostnader för specialsjukvård. Eftersom kostnaderna för specialsjukvården betalades tillbaka till staden år 2015 (för åren 2013 och 2014) skulle köpen av service de facto ha stigit i Vasa 1,5 % (ca 2,7 miljoner €) år 2015.

Vasa Hela landet

Personalkostnader

Köp av service

Verksamhetskostnader 2014 2015 + 1,3 % - 0,6 %

2014 - 0,7 %

2015 - 0,9 %

2014 2015 + 4,4 % - 0,8 %

+ 0,5 %* + 1,8 %

- 0,1 %

+ 0,6 %

+ 3,0 % + 2,8 %

Tabell 9: Utvecklingen av verksamhetskostnaderna och vissa poster i dem åren 2014–2015. Obs! * = inkluderar omfattande avdrag för utgifter till följd av yrkeshögskolornas bolagisering. Källa: Statistikcentralen, kommunernas bokslutsprognoser och Vasa stads bokslut.

23


Invånarantal 2015 72 875 68 001 67 619 61 838 61 530

Villmanstrand Tavastehus Vasa Rovaniemi Seinäjoki

Verksamhetsbidrag 2014 2015 -373,9 -381,6 -345,9 -350,2 -380,9 -377,0 -323,0 -337,8 -309,0 -319,4

Statsandelar 2014 2015 102,0 100,0 91,6 87,3 100,4 99,7 92,0 91,1 77,3 83,0

Skatteinkomster 2014 2015 289,8 297,0 268,7 278,1 274,1 278,2 235,7 241,4 237,2 243,8

Årsbidrag 2014 2015 26,0 26,7 17,4 19,5 3,1 11,6 9,6 2,8 11,2 11,8

Tabell 10: Utvecklingen av nyckeltalen (miljoner €) i vissa jämförelsestäder åren 2014–2015. Källa: Stadens bokslut. 2008 70,05

Vasa

Hela landet 66,2

2009 67,8

2010 65,8

2011 64,6

64,6

64,9

64,2

2012 58,9 61,1* 62,1

2013 56,3

2014 51,5

2015 47,2

60,5

61,1

**

I tabell 10 presenteras de ekonomiska nyckeltalen för vissa jämförelsestäder. Så som framgår av tabell 10 motsvarar Vasa stads verksamhetsbidrag alltjämt verksamhetsbidraget för en stad med ca 75 000-80 000 invånare, enligt en försiktig bedömning. Vasas värden motsvarar nästan värdena för Villmanstrand, exklusive skatteinkomsterna. I Villmanstrand var kommunalskattens inkomstskattesats under motsvarande tid 21 %, medan den i Vasa var 19,5 %.

Nivån på Vasa stads relativa skuldsättningsgrad har ökat kontinuerligt och i allt snabbare takt under de senaste åren. Skillnaden i förhållande till situationen i hela landet har utjämnats exempelvis sedan år 2011 och den uppnådda fördelen i förhållande till jämförelsegruppen har minskat avsevärt. Värdet år 2014 överskrider för andra gången det gränsvärde som fastställts för en kriskommun. Jämförelsestädernas relativa skuldsättningsgrad var år 2014 rentav 55,0 %.

Vid bedömningen av balansen i Vasa stads totalfinansiering granskas stadens soliditet och likviditet, vilka som helhet utgör kommunens finansiella ställning. Soliditeten kan mätas bl.a. med mätarna soliditetsgrad %, relativ skuldsättningsgrad och lån euro/invånare.

Anpassningsprogrammet för den kommunala ekonomin 2014-2017 (7.2.2013), vilket behandlats av Kommunförbundets styrelse, bygger på tanken att kommunernas årsbidrag ska räcka till för avskrivningar enligt planen (relationstalet ca 1) och att låneskötselbidraget [(årsbidrag + ränteutgifter) / (ränteutgifter + amorteringar)] ska vara tillräckligt (relationstalet ca 1,5). När t.ex. Vasa stads årsbidrag år 2009 täckte 127,6 % av avskrivningarna, och investeringarnas inkomstfinansiering ännu var på nivån 73,3 %, täckte 2015 års årsbidrag 37,5 % av avskrivningarna (år 2014 endast 10,1 %) och investeringarnas inkomstfinansiering var 26,8 % (år 2014 endast 6,7 %). Låneskötselbidraget åter var år 2009 alltjämt så högt som 2,1. Vid 2015 års bokslutssituation är låneskötselbidraget endast på nivån 0,5.

Soliditetsgraden beskriver en kommuns soliditet, förmåga att tåla underskott och kapacitet att klara av sina åtagaden på lång sikt. I en kriskommun är kommunens soliditet svag när nyckeltalet är under 50 %. Vasas soliditet var under den senaste fullmäktigeperioden på samma nivå som i hela landet och bättre än i jämförelsestäderna. Soliditetsgraden har försämrats i jämn takt sedan år 2008, men sedan år 2012 har försämringen varit kraftig. Resultatet år 2015 visar att utan det överskott som samlats under tidigare år finns det inte längre någon kapacitet att tåla ett sådant underskott i resultatet som åren 2014 och 2015. Soliditeten i jämförelsegruppen dit Vasa hör var 54,2 % år 2014.

Vasa stad har under de senaste åren investerat över sin bärförmåga. Det här kan ses i att penningflödet mellan de inkomster som stadens egen verksamhet producerar och investeringarna under de senaste fem åren har varit rentav så svagt som -176,3 miljoner €, då det i slutet av år 2013 var -123,8 miljoner €. Så som framgår av tabell 12 har de investeringar som Vasa gjort, jämfört med vissa andra jämförelsestäder, orsakat ett betydligt större tryck på att finansera investeringarna antingen genom kassamedel och/eller genom att lyfta lån. Den omfattande ökningen av lånestocken tyder på att investeringarna huvudsakligen har gjorts endast med stöd av extern finansiering. År 2013 investerade staden för 54,1 miljoner €, år 2014 för ca 46,7 miljoner € och år 2015 för ca 46 miljoner €.

Den relativa skuldsättningsgraden beskriver hur mycket av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. För kommunens del är situationen bättre ju mindre talet är. På nyckeltalets värde inverkar inte anläggningstillgångarnas ålder, värderingen av dem eller avskrivningsmetoden, vilket innebär att nyckeltalet är användbart vid en jämförelse mellan kommunerna. I en kriskommun är den relativa skuldsättningsgraden minst 50 %. Vasa

2008 31,2

2009 34,0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 37,7 38,6 46,2 50,1 57,6 64,0 43,4*

Hela landet

41,9

44,6

44,5

45,4

48,3

50,7

52,0

Tabell 11: Utvecklingen av soliditetsgraden (%) åren 2008–2015. Källa: Vasa stads bokslut 2008–2015, * Vasa före kommunsammanslagningen ** Ej tillgängligt.

Invånarantal

**

Villmanstrand Tavastehus Vasa Rovaniemi Seinäjoki

Tabell 12: Utvecklingen av den relativa skuldsättningsgraden (%) åren 2008–2015. Källa: Vasa stads bokslut 2008–2015, * Vasa före kommunsammanslagningen. ** Ej tillgängligt.

2015 72 875 68 001 67 619 61 838 61 530

Kassaflödet för verksamhetens och investeringarnas del 2014 2015 -18 900 -24 100 -11 611 12 231 -42 266 -30 714 -22 660 56 537 -15 845 -30 431

Penningflödet av verksamheten och investeringarna 2014 2015 -73 900 -68 100 -83 884 -70 802 -156 069 -176 295 -47 913 4 413 -28 626 -51 704

Tabell 13: Penningflödet av investeringarna (tusen €) i vissa jämförelsestäder åren 2014–2015. Källa: Stadens bokslut.

24


Vasa stads verksamhetsbidrag minskade år 2015 ca 2 miljoner € jämfört med år 2014. Under samma tid ökade årsbidraget ca 8,5 miljoner €. I Vasa stad var det möjligt år 2015 att minska verksamhetskostnaderna från år 2014. Personalkostnaderna kunde minskas 0,9 %, vilket är ett gott resultat i nuläget. Kännetecken för en god ekonomi (Statsrådets förordning 205/2011): Ekonomiindikator

Kriterium

1. Underskott eller underskott i senaste BS

1 000 €/inv.

2015

2014

2013

nej

nej

nej

- 315 €

- 55,5 €

nej

2. Årsbidragnegativt

negativt

ca 11,6 miljoner € ca 3,0 miljoner €

ca 18,8 miljoner €

3. Inkomstskattesats

+ 0,5 % kommunernas genomsnittl. skattesats + 50 % kommunernas genomsnittl. skattesats

19,50 % gräns: 20,34 %

19,50 % gräns: 20,24 %

19,50 % gräns: 19,88 %

3 658 €/inv. gräns: 4 190 €/inv.

3 179 €/inv. gräns: 4 100 €/inv.

2 657 €/inv. gräns: 3 813 €/inv.

ca 3,7 miljoner €

nej

4. Lånebelopp €/inv.

ca 21,3 miljoner €

5. Underskott i balansräkningen

ja

6. Soliditet 7. Relativ skuldsättning

under 50 %

47,2 %

51,5 %

56,2 %

över 50 %

64,0 %

57,6 %

50,1 %

Vasa stads underskott år 2015 är ca 17,6 miljoner €. Enligt Vasa stads balansräkning var Vasa stads underskott från tidigare räkenskapsperioder ca 3,7 miljoner € före resultatet år 2015. Vasa stads kumulativa balansräkning visar således, när fullmäktigeperioden 2013-2016 börjar närma sig sitt slut, ett underskott på ca 21,3 miljoner €, när den efter resultatet för år 2013 alltjämt visade ett överskott på ca 22 miljoner €. Åren 2010-2015 har årsbidraget inte längre räckt till för att täcka utgifterna för investeringarna. Soliditetsgraden och den relativa skuldsättningsgraden är över gränsvärdet för kriskommuner. Vasa stads verksamhetsbidrag motsvarar enligt revisionsnämndens uppföljningar en kommun med ca 75 000-80 000 invånare. Verksamhetsbidragets omfattning bör i framtiden anpassas till verksamhetsbidraget för en kommun som motsvarar Vasas storlek. På så sätt är det möjligt att få en konkurrensfördel åt staden av Vasa stads höga skatteinkomster. Vasa stad har trots det allt stramare ekonomiska läget höga skatteinkomster i förhållande till jämförelsestäderna.

5.3. Tillräckligheten hos åtgärdsprogrammet för balanseringen av ekonomin

20 åtgärder genom vilka de ekonomiska balanseringsåtgärderna kan inledas. Det har även förekommit inkonsekvenser i verkställandet av budgeten.

Revisionsnämnden konstaterade i utvärderingsberättelsen om verksamheten för år 2014 att den vid situationen våren 2015 inte har tillgång till någon sådan plan genom vilken det underskott som samlats under år 2014 systematiskt skulle kunna täckas på det sätt som kommunallagen förutsätter. I budgeten för år 2015 hade man framfört motiveringar till stadens program för en balansering av ekonomin, men problemet var enligt revisionsnämnden att det inte fanns några grunder för att inleda en tillräckligt omfattande verksamhet. Budgeten för år 2015 innehöll omfattande objekt som förutsätter att verksamheten utvecklas, och dessa inkluderade ca 20 åtgärder som kan anses vara tämligen stora.

Exempelvis har målet om en minskning av årsverkena med 100 årsverken inte beaktats som avdrag i budgetutgifterna, och även den nedläggning av mindre skolor som separat varit föremål för en omröstning i fullmäktige har inte verkställts och/eller beaktats i dispositionsplanerna för ekonomin. Det faktum att minskningen av 100 årsverken inte beaktas i budgeten medför osäkerhet när det gäller det verkliga behovet med målet samt när det gäller hur mycket stadens totalekonomi påverkas av att målet inte fullföljs. Enligt bokslutsrapporteringen har det totala antalet årsverken för stadens arbetstagare minskat med 93 årsverken under verksamhetsåret 2015. Denna siffra innehåller bl.a. bolagiseringarna av affärsverket Vasa Hamn och stadens miljölaboratorium och ingår i tabell 14 som ändringar inom tekniska sektorn åren 2014-2015. I tabell 14 presenteras i sin helhet utvecklingen av årsverkena i Vasa stad under innevarande fullmäktigeperiod.

Revisionsnämnden har år 2015 följt verkställandet och uppföljningen av budgeten. Av ekonomirapporteringen kan man konstatera att i den inte på ett tillräckligt sätt har beaktats de riktlinjer som fastställts i budgeten eller de ca

25


2013-2014 Sektorernas årsverkesändringar Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Tekniska sektorn Övriga Totalt

2013/12 2012,0 2196,1 764,2 401,1 5373,4

2014/12 1941,1 2163,4 753,7 394,9 5253,1

2014 - 2015 Jfr % -3,5% -1,5% -1,4% -1,6% -2,2%

Ändring -70,9 -32,7 -10,5 -6,2 -120,3

2014/12 1941,1 2163,4 753,7 394,9 5253,1

2015/12 Jfr% 1887,8 -2,7% 2079,3 -3,9% 686,9 -8,9% 504,5 27,8% 5158,6 -1,8%

Ändring -53,3 -84,1 -66,8 109,6* -94,5

Tabell 14: Ändring av årsverkena inom Vasa stads olika sektorer 2013–2015. Obs! * Innehåller interna personalöverföringar som en följd av stödservicereformen. Källa: Vasa stad.

Att först på hösten 2015 börja bereda nedläggningen av mindre skolor leder i sin tur till att verkställandet av nedläggningen drar långt ut på tiden in i ekonomiplaneåren och att utvecklandet av organisationen förhindras. I bud-getens dispositionsplaner borde motsvarande åtgärder dock beaktas och nödvändiga åtgärder vidtas genast i början av året och inte i slutet av verksamhetsåret. Detta bör beaktas särskilt i ordnandet av undervisningen, eftersom läsåret och den kommunala ekonomins verksamhetsår skiljer sig från varandra.

Kostnader

€/invånare Fastlands Finland medeltal Vasa Laihela Korsholm

De sammanlagda nettoutgifternas differens till medeltalet €/invånare mn €

+ 224 + 246 + 62

15,0 2,0 1,2

Tabell 15: Specialsjukvårdens kostnader år 2014. Källa: Kommunförbundet, Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd.

I början av år 2016 har Vasa ett underskott i balansräkningen på ca 21,3 miljoner €. I budgeten för år 2016 var uppskattningen att underskottet skulle vara ca 25,3 miljoner € och att årsbidraget för år 2015 skulle kvarstå på nivån 9,5 miljoner €. Till denna del är den i budgeten för år 2016 beräknade situationen något sämre än vad den är efter bokslutet för år 2015. Årsbidraget beräknas i slutet av år 2016 uppgå till 25,7 miljoner € och underskottet till 25,4 miljoner €. Enligt planerna kommer överskottet att i slutet av år 2019 vara ca 6,5 miljoner €. Den beräknade inverkan av ekonomiplaneårens sparprogram är 26,8 miljoner €. Revisionsnämnden behandlar den sparskyldighet som gäller ekonomiplaneåren och planernas tillräcklighet genom exempel. Köpen av service utgör enligt budgeten för år 2016 ca 35 % av stadens utgifter. Av dem orsakas en stor del av kostnaderna för specialsjukvård. År 2014 var specialsjukvårdens verksamhetsbidrag 93,4 miljoner € och år 2015 ca 91,05 miljoner €. Eftersom det slutliga utfallet för år 2015 innehåller återbetalningar för åren 2014 och 2013 till ett belopp av ca 4,06 miljoner €, skulle specialsjukvårdens verksamhetsbidrag år 2015 utan återbetalningar ha varit ca 95 miljoner €. Vid en historisk granskning kan man notera att specialsjukvårdens kostnader har ökat kontinuerligt. Exempelvis år 2013 ökade specialsjukvårdens kostnader i vårt land ca 3,5 % enligt Institutet för hälsa och välfärd. Trots detta har man i budgeten för år 2016 när det gäller specialsjukvården berett sig på ett verksamhetsbidrag på ca 88,5 miljoner €. När det gäller tidigare år kan man också konstatera att Vasa sjukvårdsdistrikts och Vasa stads budgeter har skilt sig från varandra när det gäller verksamheten i Vasa. Så är fallet även år 2016. Utan att ta ställning till utgångspunkterna för någondera budgeten bedömer revisionsnämnden på basis av den historiska utvecklingen att budgeten för år 2016 när det gäller grunderna för specialsjukvården är ca 4,5-6,5 miljoner € för liten. I tabell 15 presenteras vissa av specialsjukvårdens kostnader år 2014 i förhållande till landets genomsnitt.

1172 1396 1418 1234

Skillnad

I början av år 2015 trädde en finansieringsreform som gäller arbetsmarknadsstödet i kraft. På basis av reformen finansierar staten och kommunerna till hälften arbetsmarknadsstödet för den som varit arbetslös över 300 dagar. Arbetsmarknadsstödet fördelas i förhållandet 50/50 ända upp till 1 000 arbetslöshetsdagar. Efter det stiger finansieringsansvaret för den arbetslösa personens hemkommun 70 %. Före finansieringsreformen år 2015 inleddes hemkommunens finansieringsansvar när arbetslösheten hade pågått över 500 dagar. Denna finansieringsandel gällde åren 20062014. På bild 13 nedan presenteras utvecklingen av arbetsmarknadsstödets kommunandel för Vasas jämförelsekommuner efter finansieringsreformen år 2006.

Bild 13: Utvecklingen av arbetsmarknadsstödets kommunandel åren 2006–2015 i Vasas jämförelsestäder. Källa: Folkpensionsanstalten. Jämförelsekommuner och förkortningar: Tavastehus - HL, Joensuu – JNS, Kotka – KTA, Kouvola – KV, Villmanstrand – LR, S:t Michel – MI, Björneborg – PRI, Borgå – PRV, Rovaniemi – ROI, Salo – SLO, Seinäjoki – SK, Vasa – VS

26

Kuva:: Jouko Keto


Budgeten för år 2016 innehåller enligt revisionsnämnden en detaljerad lista över åtgärder för att balansera ekonomin. Åtgärdslistan innehåller resultatområdesvis objekten och de åtgärder som kommer att vidtas i fråga om dem åren 2016-2019. Enligt revisionsnämndens uppfattning har åtgärderna på listan beaktats i 2016 års budget, bortsett från eventuella personalbesparingar. För år 2016 har ca 256,1 miljoner € budgeterats för personalutgifterna. I bokslutet för år 2015 omfattades personalkostnaderna av besparingar på ca 2,2 miljoner €. Ifall man år 2016 lyckas få till stånd åtgärder i likhet med åtgärderna år 2015, kan man bedöma att budgeten för personalkostnaderna är ca 2-3 miljoner € större än behovet. Likaså lyckades man år 2015 spara ca 2,3 miljoner € av material och förnödenheter, till stor del till följd av det anskaffningsförbud som verkställdes på hösten. Budgeten för år 2016 motsvarar till denna del nästan den ursprungliga budgeten för år 2015. I mån av möjlighet skulle motsvarande besparing kunna åstadkommas även år 2016.

År 2015 uppgick verksamhetsutgifterna för Vasas sysselsättningsservice till ca 4,4, miljoner €. Utgifter har separat budgeterats för sysselsättningsservicen och de omfattar sysselsättningsverksamheten, Jupiter-stiftelsens köpservice, stadens sommarjobb samt andra utgifter. Den helhet bestående av sysselsättningsservice som presenteras i budgeten och bokslutet omfattar dock inte arbetsmarknadsstödets kommunandel (bild 13). Arbetsmarknadsstödets kommunandel har som konto inkluderats i vuxensocialarbetets resultatenhet inom social- och hälsovårdssektorns socialarbete och familjeservice, och år 2015 var utfallet för kontot i fråga ca 3,96 miljoner €. Det här innebär enligt revisionsnämnden betydande angelägenheter i fråga om hanteringen av stadens ekonomi. För det första framgår det inte entydigt av den rapportering som ska göras till fullmäktige att det i Vasa på årsnivå går över 8 miljoner € till sysselsättningsservice och/eller kostnader till följd av den. Av denna anledning bör man överväga en överföring av arbetsmarknadsstödets kommunandel till sysselsättningsservicen, för att rapporteringen till fullmäktige ska bli mer entydig och transparent. För det andra har för arbetsmarknadsstödets kommunandel budgeterats 2,5 miljoner € för år 2016, vilket enligt revisionsnämnden torde vara ca 1,5 miljoner € för litet. Så som framgår av bild 13 har jämförelsestädernas kommunandel av arbetsmarknadsstödet inte sjunkit i någon betydande mån t.ex. efter senaste finansieringsreform av arbetsmarknadsstödet (år 2006), trots omfattande aktiveringsåtgärder. På basis av detta kan man konstatera att under kommande ekonomiplaneperiod torde arbetsmarknadsstödets kommunandel förverkligas årligen i likhet med år 2015. Detta trots att man enligt utredningar som revisionsnämnden fått har gjort upp mångsidiga planer för ekonomiplaneåren för att kunna hantera sysselsättningen. En central förklaring är även den svåra ekonomiska situationen och den växande arbetslösheten vid granskningstidpunkten. För det tredje kommer såväl arbetsmarknadsstödets kommunandels som specialsjukvårdens budgeter för år 2016 och balanseringskravet gällande dem troligen att medföra ett oskäligt tryck i fråga om den övriga social- och hälsovårdens budget, eftersom bland annat social- och hälsovårdens övriga kostnader utan specialsjukvården låg under landets medeltal år 2014 (se tabell 16). För Vasas del innehåller värdet i tabell 16 arbetsmarknadsstödets kommunandel, och i budgeten för år 2016 har utgiften budgeterats för social- och hälsovårdssektorn.

FastlandsFinland medeltal Vasa Laihela Korsholm

Kostnader

Skillnad

€/invånare

€/invånare

2097 2093 2017 1744

-4 - 80 -353

Enligt ovanstående grova beräkningar skulle Vasa stads verksamhetsbidrag för år 2016 vara ca 2-6 miljoner € för litet. Eftersom man i budgeten för år 2016 även har beaktat den höjning av kommunalskattens inkomstskattesats som genomfördes hösten 2015 (19,5 -> 20 %), torde årsbidraget i budgeten för år 2016, enligt revisionsnämndens försiktiga beräkningar, vara ca 5-6 miljoner € för positivt om inte några nya åtgärder vidtas (t.ex. begränsning av anskaffningarna). Det resultat som har beräknats för år 2016 försämras, förutom av en sänkning av årsbidraget, dessutom betydligt av den felaktiga beräkning av avskrivningar som har fortsatt inom Vasa stad. Revisionsnämnden har behandlat ärendet från och med början av år 2012 och har gjort ett sammandrag i ärendet bland annat i utvärderingsberättelsen för år 2014. Den uppdaterade avskrivningsplanen i enlighet med b o k f ö r i n g s n ä m n d e n s ko m m u n s e k t i o n s a n v i s n i n g (15.11.2011) har godkänts i stadsfullmäktige våren 2014 (Fg 17.3.2014). Vasa stadsfullmäktige har på sitt möte 14.3.2016 godkänt ett tilläggsanslag på 3 miljoner € för avskrivningar enligt planen för år 2015 och på så sätt höjt det totala anslaget för år 2015 till 29 miljoner €. Av bokslutet för år 2015 kan man dock notera att den slutgiltiga avskrivningsnivån för år 2015 är nästan identisk med avskrivningsnivån för år 2014. Avskrivningarna enligt planen för år 2015 var sist och slutligen 30,9 miljoner €. I utvärderingsberättelsen för år 2014 bedömde revisionsnämnden att bristerna i fastställandet av avskrivningsnivån har försämrat stadens resultat från år 2013 med totalt 7,7 miljoner €. Differensen mellan budgeten för år 2015 och bokslutet var slutligen 4,9 miljoner €. Den sammanräknade försämringen av stadens slutliga resultat jämfört med de ursprungliga budgeterna var under innevarande fullmäktigeperiod således redan 12,6 miljoner € i slutet av år 2015.

De sammanlagda nettoutgifternas differens till medeltalet mn €

- 0,27 - 0,65 - 6,81

Revisionsnämnden anmärker alltjämt att de nya avskrivningarna, som orsakats av de senaste årens höga investeringsnivå/investeringar, höjer stadens avskrivningsnivå ytterligare, eftersom de överskrider de gamla poster som faller bort från avskrivningsplanen. I budgeten för år 2016 har avskrivningsnivån fastställts till 26 miljoner €. På basis av

Tabell 16: Kommunens social- och hälsovårdskostnader utan specialsjukvården år 2014. Källa: Kommunförbundet, Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd.

27


bokslutet för år 2015 är avskrivningsnivån för år 2016 ca 4,9 miljoner € för låg. Vasa stadsstyrelse har inte behandlat avskrivningsplanen eller problemen till följd av den i sina

svar med anledning av revisionsnämndens utvärderingsberättelser.

Vasa stads ekonomiska situation är efter bokslutet för år 2015 bättre än vad som uppskattades i budgeten för år 2016. Att begränsa personalbesparingarna och anskaffningarna på samma sätt som år 2015 skulle möjliggöra en minskning på ca 4-5 miljoner € av verksamhetskostnaderna även år 2016. De budgeter som har godkänts inom Vasa stad får inte tillräckligt snabbt igång en balansering av ekonomin. Godkännandet av dispositionsplaner främjar inte heller detta. I budgeterna har specialsjukvårdens kostnader årligen uppskattats vara mindre än vad de verkligen är. På basis av den historiska utvecklingen är specialsjukvårdens behov av tilläggsanslag år 2016 ca 4,5-6,5 miljoner €. Rapporteringen av sysselsättningsservicen har inte visat fullmäktige de kostnader i sin helhet som orsakas av skötseln av sysselsättningen samt av arbetslösheten. I budgeten för år 2016 är uppskattningen av arbetsmarknadsstödets kommunandel ca 1,5 miljoner € för låg. Den avskrivningsnivå som orsakats av investeringarna under ekonomiplaneperioden har inte kunnat uppskattas med tillräcklig noggrannhet på grund av brister i metoderna och avsaknaden av behövliga beslut. Även om bristerna har korrigerats i boksluten och de nödvändiga besluten fattats, har de försämrat stadens resultat från och med budgeten för år 2013. Försämringen har sedan år 2013 varit redan ca 12,6 miljoner € från den planerade nivån i budgeterna. Dessutom bör den avskrivningsnivå som har fastställts i budgeten för år 2016 bedömas vara ca 4,9 miljoner € för låg. I verkställandet av budgeten framhävs dispositionsplanens betydelse. Genomförandet av de åtgärder som förutsätts i dispositionsplanen bör effektiveras. Arbetsmarknadsstödets kommunandel borde överföras från social- och hälsovårdsservicen till sysselsättningsservicen. Arbetsmarknadsstödets kommunandel och specialsjukvårdens kostnader medför oskäliga påfrestningar i fråga om den övriga social- och hälsovårdssektorns kostnadsstruktur, eftersom ökningen av kostnaderna i fråga inte tillräckligt effektivt kan förebyggas genom stadens egna åtgärder. Revisionsnämnden bedömer att förutsättningen enligt kommunallagen, dvs. att ekonomin ska vara i balans, är hotad i vår stad. Revisionsnämnden måste konstatera att resultatet i budgeten för 2016 års räkenskapsperiod är i grunden ca 10-11 miljoner € för positivt om nya åtgärder inte vidtas. På basis av detta skulle stadens kumulativa underskott i slutet av år 2016 vara ca 31,3-32,3 miljoner €, vilket avviker från det som uppgetts i budgeten för år 2016, dvs. 25,4 miljoner €. På grund av detta kommer stadens ekonomi inte att vara i balans i slutet av år 2019, vilket skulle ha överensstämt med det nuvarande målet, eftersom underskottet är för stort i förhållande till det sparprogram som räknats fram under ekonomiplaneåren. Nettoinverkan av det planerade sparprogrammet är ca 26,8 miljoner €. Således skulle stadens kumulativa balansräkning i slutet av år 2019 alltjämt visa ett underskott på ca 5-7 miljoner €. De investeringar som ska göras/planeras i huvudsak med hjälp av lånefinansiering under ekonomiplaneperioden 20162019 stöder för närvarande inte tillräckligt den lagstadgade basservice som permanent skulle kunna förbättra stadens verksamhetsbidrag i effektiverad form.

28 Kuva | Foto:Esa Siltaloppi


Foto: Jouko Keto

6. ORDNANDE AV INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna kontrollen och den därmed förbundna riskhanteringen är ordnad i kommunen och stadskoncernen, om det har framkommit brister i kontrollen under den gånga räkenskapsperioden och hur den interna kontrollen ska utvecklas under den pågående ekonomiplaneperioden. För år 2015 har man inte längre satt några bindande mål i förhållande till fullmäktige när det gäller den interna kontrollen, men förvaltningarna har haft rikligt med mål.

bolag. Revisionsnämnden anser att utvecklingen är bra och konstaterar att den i sin nuvarande form uppfyller kraven i kommunallagen. Revisionsnämnden önskar särskilt betona att rapporteringen även inkluderar riskerna i anslutning till egendomen; i rapporteringen beaktas både kostnaderna till följd av skötseln av egendomen (lånestocken) och de nya finansieringsrisker som denna medför. I regel har stadsstyrelsen sedan år 2010 bedömt att den interna kontrollen ligger på en bra nivå men åren 2014 och 2015 har stadsstyrelsen anfört att den når en godtagbar nivå. Brister har sedan år 2011 konstaterats i informationen och uppföljningsmetodernas funktionsduglighet. Från och med år 2015 har utvecklingsobjektet varit identifiering och bedömning av risker. Stadsfullmäktige i Vasa har 16.12. 2013 på grund av en ändring i kommunallagen godkänt grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen inom kommunen och kommunkoncernen.

Vasa stads revisionsnämnd har regelbundet i sina utvärderingsberättelser utvärderat situationen vad gäller den interna kontrollen. Tyngdpunkten har legat på förståelsen av sambandet mellan ledarskapet och den interna kontrollen. Under de senaste åren har framsteg gjorts och utveckling har skett i redogörelsen i boksluten om hur den interna kontrollen är ordnad. Redogörelsen för år 2014 ansåg revisionsnämnden vara bra. För år 2015 är redogörelsen ännu grundligare. Redogörelsen för år 2015 innehåller även en utredning om situationen för stadskoncernens koncern-

29


Utifrån de utvärderingar som revisionsnämnden gjort och på basis av år 2015 förenar sig revisionsnämnden med stadsstyrelsens bedömning i bokslutet. Den interna kontrollen är redan på en godtagbar nivå i stadsorganisationen, men ännu får den inte gott betyg av nämnden. I huvudsak är det dessutom fråga om att den rapportering som presenteras i bokslutsrapporteringen till stor del baserar sig på förvaltningarnas självutvärdering, men staden har ännu inte någon egentlig funktion för att kontrollera resultaten eller några metoder för att konstatera deras riktighet. Revisionsnämnden förenar sig t.ex. inte helt med att förvaltningarnas mål i sin helhet skulle vara härledda ur mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige. Under den nuvarande fullmäktigeperioden har framsteg dock gjorts i ärendet. Likaså fäster revisionsnämnden alltjämt uppmärksamhet vid stadens olika uppföljningsmetoder. Det största problemet har under de senaste åren varit förnyandet av redovisningssystemet, att projektet drar ut på tiden, de extra kostnaderna på grund av detta samt verifieringen av informationens riktighet. Under verksamhetsåret 2015 har redovisningssystemet fortfarande inte varit helt funktionellt. Kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro trädde i kraft i början av 2013. I enlighet med sammanslagningsavtalet (27.6.2011) har en områdesnämnd för områdesdemokrati bildats för Lillkyroområdet. Områdesnämnden har bevakat att sammanslagningsavtalet iakttas och för detta ändamål gjort en bedömning av den allmänna utvecklingen och servicen i Lillkyroområdet åren 2013, 2014 och 2015. Områdesnämnden har aktivt behandlat även genomförandet av investerings- och utvecklingsprogrammet, som ingår i sammanslagningsavtalet. För genomförandet av sammanslagningsavtalets investeringsprogram skulle åren 2012-2015 reserveras ca 21,3 miljoner €. Investeringsprogrammet utesluter inte andra eventuella och nödvändiga investeringar. Ekonomi- och ägarstyrningen rapporterade i slutet av år 2015 att nettoutgifterna enligt investeringsprogrammet borde, med beaktande av kostnaderna för år 2016, vara ca 19,9 miljoner €. Beräkningen baserar sig på investeringar till en summa på ca 22,8 miljoner €, varav inkomster har fåtts till en summa på ca 2,9 miljoner €. Ekonomi- och ägarstyrningen rapporterar dessutom att andra

nödvändiga investeringar på totalt ca 2,4 miljoner € har gjorts i Lillkyro kommuns område åren 2012-2015. På basis av detta har de totala investeringarna i f.d. Lillkyro kommuns område varit ca 25,3 miljoner € (brutto), och av detta har inkomster fåtts på ca 3,3 miljoner €. Revisionsnämnden förenar sig inte helt med ekonomi- och ägarstyrningens punkter i rapporten till de delar man anser att investeringarna i f.d. Lillkyro kommuns område är andra än de som överenskommits separat i investeringsprogrammet. Enligt områdesnämnden borde investeringar i enlighet med programmet göras för ytterligare ca 1,5-2 miljoner €. Områdesnämnden tar inte ställning till nivån för de totala investeringarna, ca 25,3 miljoner €. Revisionsnämnden förenar sig inte med områdesnämndens uppfattning om brister i investeringsprogrammets genomförande. Sammanslagningsavtalet innehåller inget särskilt omnämnande om att man i investeringarna borde beakta eventuella inkomster av projektet. Det var uttryckligen fråga om investeringarnas storlek, något som enligt ekonomi- och ägarstyrningens rapport har förverkligats. Även om det skulle förekomma oklarheter om huruvida vissa objekt ingår i det ursprungliga investeringsprogrammet, underskrider investeringarnas faktiska utgifter inte heller efter dessa beräkningar det anslag som överenskommits i sam-manslagningsavtalet. Enligt de utredningar som revisionsnämnden fått har en del av investeringarna även omfattat faktorer som hänför sig till koncernen, såsom Fab Pikipruukki. Med beaktande av den nuvarande kommunallagen bedömer revisionsnämnden att man i ärendet har agerat precis så som stadskoncernens verksamhet bör förstås. Som en helhetsbedömning konstaterar revisionsnämnden att utvecklings- och investeringsprogrammet i VasaLillkyro sammanslagningsavtal har genomförts och att Vasa stad har klarat av sina skyldigheter väl. Med beaktande av den nuvarande ekonomiska situationen bör genomförandet av investeringarna anses vara utmärkt, då investeringarna i huvudsak har genomförts med stöd av extern finansiering och då de totala investeringarna på 25,3 miljoner € motsvarar f.d. Lillkyro kommuns investeringsprogram för ca 25 år.

Rapporteringen av den interna kontrollen i boksluten har utvecklats systematiskt. Helhetsbedömningen är bättre och mer detaljerad än tidigare. Utvecklings- och investeringsprogrammet i enlighet med det sammanslagningsavtal som ingicks vid kommunsammanslagningen Vasa-Lillkyro har genomförts med beaktande av investeringarna år 2016. På f.d. Lillkyroområdet har investeringar gjorts på totalt ca 25,3 miljoner €. Under åren 2014 och 2015 har verkställandet och genomförandet av utvecklings- och investeringsprogrammet följts bättre än tidigare. Riskerna i anslutning till förnyelsen och upphandlingen av redovisningssystemet har orsakat stadens verksamhet skada även år 2015. Förberedelser för utdragna risker har inte gjorts. När den interna kontrollen och riskhanteringen utvecklas bör resurser inriktas även på de kontrollåtgärder genom vilka förverkligandet av de rapporterade verksamhetssätten säkerställs även i praktiken.

30


Kuva: Jouko Keto

7. BEHANDLINGEN OCH VERKNINGSFULLHETEN AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSERNA Revisionsnämnden har årligen meddelat fullmäktige de anmärkningar som funnits i utvärderingsberättelsen och som lett till åtgärder inom stadens förvaltning eller i fråga om vilka ingenting har gjorts och/eller tillräckliga åtgärder vidtagits. Utvärderingsberättelserna har årligen behandlats i stadsfullmäktige samtidigt med bokslutet för motsvarande år. De utredningar och förslag som stadsstyrelsen gett med anledning av utvärderingsberättelserna har behandlats i stadsfullmäktige huvudsakligen under samma verksamhetsår.

Stadsstyrelsens bemötande, som utarbetats på basis av revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, har inom den utsatta tiden behandlats i stadsfullmäktige 19.10.2015 § 87. Verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna för fullmäktigeperioden 2009-2012 har behandlats i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013.

31


Utvärdering Vasa stads strategi och utvärdering av målen Ordnande av intern kontroll och riskhantering

Avloppsvattnet på glesbebyggda områden

Vasa kommunkoncern koncernledning och -styrning Balanserad totalfinansiering

Sammanslagning av Vasa och Lillkyro kommun - åtgärdsförslag Kommunsammanslagningens sammanslagningsavtals utvecklingsoch investeringsprogram - Lillkyro Välfärd och välfärdsberättelsen 2013

2009 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2013

2010 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2013

Förverkligats/Inletts x

Inte förverkligats/Inte inletts Se 3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen

x

x

Se 6. Ordnande av intern kontroll och riskhantering.

x

x

x

x

Finlands regering har godkänt en förlängning av avloppsvattenförordningens övergångsperiod med två år (15.3.2018) och andra lindringar planeras. Lillkyroområdet i Vasa är alltjämt en utmaning med beaktande av den nya tidsfristen. Se 3.3. Koncernmålen.

x

x

Se 5. Ekonomisk balans och särskilt 5.3. Tillräckligheten hos åtgärdsprogrammet för balanseringen av ekonomin. Se 6. Ordnande av intern kontroll och riskhantering.

x

x

x

x

Klientens delaktighet och främjande av autonomin

2014

God tillgång på basservice

2014

x

x

Kultur- och fritidsevenemang, utvecklande av deltagarantalet

2014

x

x

Fungerande kollektivtrafik

2009 2014

x

x

x

Se 6. Ordnande av intern kontroll och riskhantering. Centrala välfärdsmätare följs upp som en del av stadens strategi. Det finns fortfarande sådant som bör utvecklas i rapporteringen av mätarna. Utvecklingsförslagen har beaktats i välfärdsberättelsen. Stadsstyrelsen presenterade inte några åtgärder för stadsfullmäktige om utvecklandet av klientens delaktighet och autonomin i sitt svar 19.10.2015. Den helt nya kommunallagen, som godkändes år 2015, betonar dock betydelsen av målet och nödvändigheten att utveckla det. Social- och hälsovårdssektorn är under ständig utveckling, bl.a. centraliseras nätet av hälsovårdscentraler. I framtiden påverkas helheten beträffande ordnandet av servicen i hög grad av avgörandena på riksnivå. Barnskyddets verksamhet granskas kritiskt från klientens perspektiv. Erbjudandet av service och serviceanvändarnas verksamhetssätt är inne i en brytningstid. Det skulle vara bra att granska mätandet av deltagarantalets utveckling genom mer kvalitativa än kvantitativa mätare, eftersom jämförbarheten under olika år har visat sig variera. Se 4. Konkurrenskraftig samhällsstruktur.

Tabell 16: Verkningsfullheten av revisionsnämndens utvärderingsberättelser för år 2013–2014.

Kuva: Jouko Keto Kuvat | Foton: Jaakko J Salo

32


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.