20 minute read

Behandla övriga ärenden

from God Tid 10/2022

by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

from God Tid 10/2022, page 6

Fastställa bokslutet samt beha...

Presidentens hälsning till jubilaren

REPUBLIKENS PRESIDENTS HÄLSNING

Ärade medlemmar av Svenska pensionärsförbundet Ert jubileumsår är ett utmärkt tillfälle att se tillbaka på de gångna årens framgångar. Det är också ett tillfälle att blicka mot framtiden. Det arbete som ni gör tillsammans med andra pensionärsorganisationer har en betydande påverkan på vårt samhälle. Ni ser till att pensionärers röst hörs i beslutsfattandet om ekonomi, hälsa och omsorg. Ni påminner om att åldrande är en naturlig del av livet. De gångna åren har inte varit lätta för någon. Orolighet, förtvivlan och ensamhet har präglat mångas vardag. Under svåra tider är det viktigare än någonsin att få känna samhörighet och gemenskap. Jag hoppas att ni fortsätter ordna intressanta resor, lärorika kurser och inkluderande kaffestunder. I osäkra tider kan det enda säkra vara att vi har varandra. Jag vill framföra ett varmt tack för ert viktiga arbete. Jag önskar föreningens alla medlemmar en lyckad jubileumsfest och en god fortsättning på 50-årsjubileet.

Sauli Niinistö

Republikens president

något att slå vakt om, kämpa för! Vi är en enad nation! Vi står starka!

Från det här ögonblicket framåt är allt som hände senare samma natt utplånat ur mitt medvetande. Jag har inget minne av att bombplanen vände tillbaka några timmar senare; de hade bara flugit hem för att hämta mer bomber. Jag har inget minne av att alarmsirenerna tjöt igen och att vi sökte oss ner till källaren på nytt. Det hade vi gjort, mamma har berättat. Inte minns jag heller att mamma och jag redan följande dag snabbevakuerades till pappas kusin i Sjundeå. Där lär vi ha stått ute på ett berg precis en vecka senare och bevittnat hur Helsingfors igen blev ett flammande eldhav i det andra storbombardemanget. Inte den minsta lilla minnesskärva finns kvar.

Det är som om bombnatten skulle ha gett mig en sådan chock, att hjärnan inte längre klarade av att ta in och lagra fler intryck. Min följande minnesbild kommer först från flygresan till Sverige den 19 februari. Då flydde mamma – som väntade min lillasyster – och jag från krig och nödtider till ett land där det fanns mat och värme och man inte behövde frukta för sitt liv. Flygresan ordnade myndigheterna åt oss både på grund av mammas situation och på grund av att jag sen ett år tillbaka led av lungtuberkulos; man ansåg antagligen att en båtresa skulle ha varit en alltför stor påfrestning för oss båda.

Och hur gick det sen? Vi blev väl omhändertagna. Min lillasyster föddes i Sverige, och i november samma år kom mamma hem igen, nu med två flickebarn, till ett krigshärjat, fattigt land. Men alla i familjen hade överlevt, och hemmet byggdes upp igen.

Den dagen Agricolakyrkans tornspira höjdes, efter att under hela kriget ha varit nerdragen inne i tornet, föll en tung sten från mitt hjärta. Jag kände att nu var faran äntligen över, kriget var definitivt slut. Nu vågar de höja tornspiran. Det betyder att det aldrig mer blir krig, det var min absoluta övertygelse. Tornspiran reste sig stolt mot himlen som en garant för bestående fred i världen, det var den lilla flickan fullständigt förvissad om. Hon som såg, hörde och memorerade.

Birgitta Lönnqvist

Hör Birgitta läsa om kriget

QR-koder ger med snabbtelefonens hjälp åtkomst till webbplatser utan att du behöver skriva eller komma ihåg en viss webbadress. Du kan höra Birgitta Lönnqvist läsa sitt bidrag med hjälp av vidståend e qr-kod. Om du inte använt eller vet hur en qr-kod fungerar kan du be om hjälp av din förenings it-handledare.

Förbundet satsar mer på intressebevakning

Svenska pensionärsförbundet anställer 2023 en person som ansvarar för förbundets intressebevakning. Anställningen torde ske under hösten.

Svenska pensionärsförbundets höstmöte fastställde förbundets verksamhetsplan och budget för 2023 vid sitt möte på Hanaholmen i Esbo den 18 november.

I år hölls höstmötet i anslutning till förbundets 50-årsjubileum samma dag. 95 delegater deltog på plats, medan 49 delegater medverkade på distans via Zoom.

För förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos, som för ett år sedan återhämtade sig från en hjärtoperation, var detta det första förbundsmötet på plats. –Jag är tacksam över att få vara här, sade hon.

Wideroos underströk betydelsen av att förbundet nu väljer att satsa på intressebevakning genom en nyinrättad tjänst. – Den budkavle som medlemföreningarna just genomfört runtom i Svenskfinland visar att det finns gott om frågor som behöver bevakas.

Det nya välfärdsområdena, som kör igång sin verksamhet vid årsskiftet, komer att ge fler anledningar till att bevaka de äldres intressen inom vården och omsorgen. – Det kommer nog att finnas arbete för en person till.

En miljon

Svenska pensionärsförbundets budget för 2023 tar även sikte på att utöka den åboländska ombudsmannens arbetstid med 20 procent.

Svenska pensionärsförbundets budget ligger på drygt en miljon euro. Budgeten för 2023 visar på ett underskott på 13 500 euro.

Medlemsavgiften är oförändrad dvs 14 euro per medlem under 2023.

Valet av styrelsemedlemmar istället för dem som stod i tur att avgå bjöd denna gång inte på någon dramatik.

Tina Johansson Helsingfors, Jan-Peter Kullberg Åbo, Pehr Löv Jakobstad, Birgitta Olsson Kotka och Carl-Gustav Mangs Kaskö omvaldes alla för en ny tvåårsperiod.

Höstmötet delade även ut Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i guld åt Paul Lindell från Vasa och Alf Skogster från Grankulla.

Arno Wirzenius från Kotka tilldelades Svenska pensionärsförbundets bordsstandard, som tack för att han var den person som initierade idén om en budkavle till makthavarna under förbundets jubileumsår.

It-biten: Elektricitet på ransonering – berör det mig?

Knappast har det kunnat undgå någon att elektriciteten varit i nyheterna en hel del under sommaren och hösten. Orsakerna har varit många och nu tänkte jag inte beröra de mer politiska delarna. Istället blir det fokus på varför vi i det moderna Finland har en situation där elektriciteten kanske inte räcker till och vad var och en av oss kan göra åt saken. I praktiken blir det, tack och lov (?), inte så att vi måste välja om huset skall vara varmt eller om vi kan se på tv.

Hur blev det så här? Idag har vi en situation där Finland som helhet förbrukar mer elektricitet än vad vi producerar, framförallt på vintern. Sol- och vindkraft producerar en hel del av vår el, speciellt så länge Olkiluoto 3 kärnkraftverket inte är igång. Tyvärr produceras det inte så mycket el från sol- och vindkraftverken under vintern då vi behöver mest el. Så Finland importerat el från grannländerna, Sverige och Norge. Men efter en torr sommar har dessa länder inte lika mycket vattenkraft att erbjuda. Detta samtidigt som nästan alla länder skurit av importen från Ryssland har det resulterat i att det denna vinter är brist på el. Så en summa av flera stora och för gemene man okontrollerbara faktorer har resulterat i att elen kanske tar slut i vinter.

Börsel, något för mig? Förr avlästes elmätaren för hand, antingen av en kontrollant eller så att man själv skulle anteckna mätarställningen och rapportera till elbolaget som sedan fakturerade enligt vad man förbrukat under det gångna året. Så är det inte längre, elmätaren räknar förbrukningen per timme och rapporterar automatiskt (trådlöst) det föregående dygnets förbrukning till elbolaget, smidigt och bra! I framtiden kommer mätningarna göras med 15 minuters intervall. Fortfarande betalar vi räkningen enligt det avtal vi har. Men det ger en möjlighet att spara pengar genom att välja när vi förbrukar el. Som alla andra marknadskrafter så avgörs idag elpriset av efterfrågan och tillgång, genom att justera priset kan man i viss mån påverka hur elen förbrukas. Industrier som förbrukar mycket el vill förstås spara på utgifterna och gör en hel del för att styra sin förbrukning till de billigare timmarna. För privatpersoner har det redan länge varit möjligt att välja ”nattel” där man har ett lägre pris på el som används under natten (kl 22-07). Men i takt med att förbrukningsmätningen blir mer detaljerad så kan man också betala enligt pris per timme. Det som kallas för börsel eller spotpris. Då följer elräkningen med enligt vad elpriset är i landet, dvs vad tillgång och efterfrågan är just i stunden. Priset kan man följa med via nätet eller gratis appen Tuntihinta.

Din egen förbrukning kan var och en, som har ett elavtal i sitt namn, kontrollera på timbasis från Fingrids Datahub på nätet. Man identifierar sig med sina bankkoder och kan där sedan se hur mycket el man använt. Oftast så att du kan se föregående dag och bakåt. Också de flesta elbolag erbjuder samma möjlighet att följa med sin förbrukning. Vad händer om elen ”tar slut”? Fingrid som ansvarar för elnätverken i Finland får varje eftermiddag en prognos för följande dag med information över tillgänglig el och uppskattad förbrukning. Det här baserar sig på väderuppgifter och information från grannländerna. På basen av dessa uppgifter kan man uppskatta och ge ut en varning om läget ser dåligt ut. Skulle det bli brist på el beordras sedan alla elbolag att minska förbrukningen, vilket innebär roterande avbrott på två timmar som i värsta fall berör alla. Sjukhus, räddningsverk och liknande kritisk verksamhet berörs inte. Då det är möjligt informeras det på förhand om avbrotten så man kan förbereda sig.

Allmänt kan man säga att under vardagar så inträffar den största elförbrukningen kl 8-10 på förmiddagen och 16-17-tiden på eftermiddagen, samt under kvällen 18-20. Förmodligen blir det i första hand dessa tider på dygnet som elavbrott kan förekomma. Vi kan också alla, oberoende vilket elavtal man har, försöka minska elförbrukningen under dessa tider. Kanske inte steka julskinkan just den tiden eller välja att värma bastun en annan tid på dygnet.

För säkerhets skull, kom ihåg att lägga en ficklampa vid sängen och ett stearinljus vid köksbordet (med tändstickor) så hittar ni i mörkret.

Med hopp om en ljus och varm jul till er alla!

Erik Jansson frilansskribent

PIO: Satsa 200 miljoner på kortare vårdköer

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf, som organiserar sex landsomfattande pensionärsförbund, lade fram en lista med krav på åtgärder för att bistå de äldre när man uppvaktade riksdagsgrupperna den 4 oktober.

PIO kräver att staten gör en extra satsning på 200 miljoner euro för att komma till rätta med vårdköerna under 2023.

PIO fäster även uppmärksamhet vid att särskilt de äldre som har små inkomster och som använder mycket social- och hälsovårdstjänster har försatts i en svår situation.

Så här ser PIO:s lista till riksdagen ut: – När riksdagen besluter om budgeten för 2023 bör tillräckliga resurser sättas på att rätta till vårdskulden i vårt land. Vi föreslår att 200 miljoner euro satsas på att krympa vårdköerna under 2023.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO:s styrelse uppvaktade riksdagsgrupperna med egna budgetkrav. Anneli Velho

Därtill bör de äldre invånarnas rätt till rehabilitering garanteras. – PIO förenar sig med äldreombudsman Päivi Tapios uttalande om att det reserverats för lite pengar till service åt de äldre i åratal. Det att de äldre lämnas utan service är ett bevis för en långvarig diskriminering. Tillräckliga resurser bör reserveras för all äldreomsorg. PIO påminde också om att investeringar i närståendevård alltid lönar sig och leder till stora inbesparingar för samhället. – PIO tackade för den extra indexjustering som gjordes av folkpensionerna den 1 augusti. Samtidigt fäste PIO uppmärksamhet vid att indexjusteringen riskerar att slå tillbaka mot de pensionärer som har rätt till bostadsbidrag, eftersom FPA beaktar den höjda folkpensionen när bostadsbidraget fastställs. I värsta fall sjunker bostadsbidraget. – PIO anser att staten bör bereda sig på att det även under 2023 behövs en extra indexjustering av de förmåner som är knutna till folkpensionsindexet. Samma sak gäller arbetspensionerna. – PIO:s ordförande Simo Paassilta lyfte även fram ett gammalt förslag från PIO, nämligen att de tre taken för självrisk på medicin, FPA-resor och vårdavgifter bör slås ihop till ett och att det inte är högre än garantipensionen under en månad. – År 2022 finns följande tre avgiftstak i bruk: Avgiftstaket för vårdtjänster (692 euro), för mediciner (592,16 euro) och för FPAtaxi (300 euro). De är tillsammans 1584,16 euro. Full garantipension är i år 885,63 euro. Avgiftstakens självrisk drabbar de äldre hårt i början av året.

Svenska pensionärsförbundet är medlem i PIO. Förbundet representerades av ordförande UllaMaj Wideroos vid uppvaktningen i riksdagen.

Från distrikt till region i Östnyland

◗ SPF:s elva föreningar i Östnyland har beslutat att övergå från att vara ett oregistrerat distrikt till att vara en registrerad förening.

Det går inte att registrera en existerande oregistrerad förening, man måste grunda en ny förening som registreras hos Patent- och registerstyrelsen.

Alltså grundades den nya föreningen Svenska Pensionärsförbundet Östnyland som har registrerats.

Den gamla oregistrerade föreningen överlåter sin verksamhet och sina pengar till den nya. Processen har många olika steg som just nu är i gång, och blir klar i början av 2023. Processen behövde en vägkarta.

Nu när ändringen är klar kan SPF Östnyland också ansöka om stöd för verksamheten. Det finns många fonder och andra institutioner som beviljar stöd. Gemensamt för alla är att stöd beviljas endast åt registrerade föreningar.

Carita Isaksson från Åbo Svenska Pensionärsklubb utbyter hälsningar med Thomas Lundin.

Mona Lehtonen

Åboländska pensionärer kastade loss till musik

Traditionsenligt åker de åboländska pensionärerna i november på lillajulskryssning. Också i år hörsammade 250 firare inbjudan. Man fick njuta av M/S Glorys utbud av dansbands-underhållning, god mat och trevligt sällskap.

Alla föreningar var representerade och man hade en fin julfest i konferensutrymmet. För underhållningen stod Thomas Lundin med Susanne Sonntag. De ackompanjerades av Teddy Granroth. Trion bjöd på godbitar ur Evert Taubes produktion. I den produktionen finns otaliga vackra och kända sånger. Publiken fick sjunga allsång och de flesta kunde orden från förut. Artisterna från Västnyland påminde om att Everts släkt kom från Tenala och ännu idag bor släkten Taube där.

Ombudsmannen Mona Lehtonen uppvaktades på sin födelsedag av föreningsordförandena vilket var en stor och trevlig överraskning. Lehtonen kunde berätta att de åboländska pensionärsföreningarna har beslutat att registrera sin regionala samarbetsgrupp som har verkat i 15 år. Stiftelseurkunden för Svenska pensionärsförbundet i Åboland rf undertecknades härom veckan.

Det var fin julstämning ombord och deltagarna kunde utöver det egna programmet dansa, äta och shoppa. Det var Åbo svenska pensionärsklubbs Carita Isaksson som koordinerade resan tillsammans med föreningarnas resekoordinatorer.

Mona Lehtonen

Vanda svenska pensionärer segrade i frågesportsfinalen

◗ Vanda svenska pensionärsförrening utgick som segrare i Svenska pensionärsförbundets frågesportsfinal 2022.

I det segrande laget tävlade Ann-Mari Sjöberg, Per Göran Eriksson och Tom Serén.

Vandas lag segrade nu för andra året i rad. Vandalaget fick ihop 34 poäng.

Tvåa blev Borgå svenska pensionärsförening med 29,5 poäng och trea blev pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad med 29 poäng.

Finalen ordnades på Kåren i Åbo den 30 november. Frågorna hade sammanställts av Jesper von Hertzen. Han fungerade också som domare.

Spotta i glaset

◗ Den nya gentestfirman Spottiglaset berättar vid Tölöwikens pensionärers möte hur man kan testa människans gener nu och i framtiden.

Namnet kommer från testapparaten. Man spottar i glaset, maskinen testar generna i spottet och ger resultatet på fem minuter. Med dagens teknik och genkunskap får man veta om spottaren har risk för diabetes eller alkoholism, har laktosintolerans, hurudan tävlingsidrott lämpar sig, och lite annat också. Både diet och bantningsmetoder kan redan väljas med att spotta i glaset.

Men utvecklingen utvecklas. Personlighetstesterna med spott kanske i framtiden används då man anställer direktörer, finmekaniker och F1-chaufförer. För att inte tala om faderskapstest. Eller att välja fru / karl.

Universiteten kan i framtiden använda spottiglastest för att gallra läkarstuderande. Partierna kan välja presidentkandidater, tv-firmor söker framtida filmstjärnor och teatrar hittar lovande operasångare.

Gränsbevakningen använder spottiglastest för att kolla turisternas sannolikhet för terrordåd, inbrottsverksamhet, trafikolyckor och annan mindre önskvärd sysselsättning.

Till slut visar föredragshållaren att kriminalerna redan har konstruerat små plastpåsar att hållas under tungan, så att man kan spruta pålitligt spott för att bedra universitet, faderskapsundersökare, arbetsgivare och gränsbevakningen. Men kom ihåg nu och i framtiden: spotta inte i okända glas.

Arbetspensionen höjs med 6,8%

◗ Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt indextalen för arbetspensionerna för år 2023. Arbetspensionsindex höjs med 6,8 procent och lönekoefficienten med 3,8 procent jämfört med år 2022.

Den exceptionellt stora höjningen av arbetspensionsindex inverkar på när det lönar sig att gå i pension kring årsskiftet.

Till följd av den kraftiga inflationen höjs arbetspensionsindex i början av år 2023 klart mer än lönekoefficienten.

Nästa år är arbetspensionsindex 2874, vilket innebär att arbetspensionerna höjs med cirka 6,8 procent vid årsskiftet.

Lönekoefficienten har fastställts till 1,558. Jämfört med år 2022 höjs lönekoefficienten med 3,8 procent. Med lönekoefficienten uppräknas de inkomster som en blivande pensionär haft i arbetslivet till nivån för det år då pensionen börjar.

Kommande program

12.1. SPF Österbottens resekoordinatorsträff

25.1.

Resekoordinatorträff i Nyland 8.2. Frågesportsuttagningar 22.3. Äldrerådsseminarium i Vasa 26.4. Förbundets vårmöte i Björneborg

Medlemsrekryteringstävling 2022

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av

medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2022

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Elbelysningen satt på sparlåga när Lovisa firar historisk jul

När julen närmar sig slås dörrarna upp för allmänheten till flera hem i Lovisa. Folk pyntar inne och ute och välkomnar andra att njuta av stunden och möjligen inspireras i de egna julförberedelserna.

Trädgårdarna brukar smyckas med ljusslingor och lyktor redan i slutet av oktober. I god tid till Advent brukar ljusstakar synas i fönstren. Mönstret är det samma i år, men sparsammare. Det är tydligt att de flesta håller efter sin egen energiförbrukning. Många är noggranna med att använda belysning som snålar rejält med energin. Julgranar utomhus tänds här och där, men kanske inte lika många som tidigare år. Någon säger att de väntar med utegranen till själva julveckan.

Jul i Lovisa Historiska Hus

Andra adventveckoslutet bjöd elva julpyntade hem in gäster från klockan 10 till 17 båda dagarna. De flesta officiella julhusen finns i Lovisa centrum, därtill ett i Skinnarby lite norr om centrum och ett i Strömfors bruk, cirka 20 kilometer österut. Den gamla bruksmiljön är också i övrigt vackert smyckad, som gjord för drömmar om den perfekta julen och flydda tider. Arrangör för evenemanget är Lovisa Historiska Hus rf, samma förening som årligen ordnar det stora evenemanget Lovisa Historiska Hus i augusti.

Ett annat stort sommarevenemang som bidrar till ljusprakten i Lovisa är Öppna trädgårdar. Officiellt har de inget vinterevenemang, men pyntar gör de. Anneli Sjöholms Villa Ilenna har en stor trädgård, placerad så att den syns bra för den som vandrar förbi. Grönskan är borta, men några äpplen hänger envist kvar, som extra attraktion. – Visst har jag tänkt om med julbelysningen. Något har jag minskat helt och hållet, och så har jag bytt till energisnålare lampor. Levande ljus i lyktor är alltid vackra, säger hon.

I den här trädgården kan man njuta av varm glögg under tak, ute, men lite inne ändå. Ett uthus är byggt så att det går att njuta av trädgården året om, oberoende av årstid och väder.

Tomtar, brasa och tända ljus Tomtar klarar sig i allmänhet med egen lyskraft, dessutom är de inställda på att återanvändas. Ofta är ju tomtar och andra juldekorationer gjorda av återvunnet eller

Tomtarna har krupit fram ur vrårna. Per-Håkan och Siv-Britt Lindroos är båda riktiga baddare på hantverk. Siv-Britt har för många år sedan stickat tröjan med älgar.

Varje tomte har sin egen berättelse. Över ett hundra småtomtar tävlar om uppmärksamhet på spiselkransen.

”Visst har jag tänkt om med julbelysningen. Något har jag minskat helt och hållet, och så har jag bytt till energisnålare lampor.”W

Villa Ilenna står pyntad, de flesta dekorationerna har Anneli Sjöholm gjort själv. annars överblivet material. Ett sympatiskt exempel är tomtar av ullgarn.

Hos Siv-Britt och Per-Håkan Lindroos i ett rymligt egnahemshus i Lovisa är tomtarna så många att de mindre tomtarna har det direkt trångt. Varmt, skönt och ombonat har de det där de är samlade på spiselkransen. De kommer från olika länder och har med åren lärt sig att trivas tillsammans. – De är just över hundra. Flera av dem har vi köpt på resor. De är trevliga påminnelser om platser vi har besökt, säger Siv-Britt Lindroos.

Hela hemmet är prytt med vackra föremål som hon har gjort, här finns glasföremål, en stor rya och så tomtarna. Själva huset är byggt för att precis passa familjen, byggmaterialet är i huvudsak trä. Mitt i huset finns ett varmt hjärta som består av en stor eldstad med en öppning mot vardagsrummet och en präktig vedspis i köket. – Eldstäderna håller hela huset varmt. Huset är byggt 1985. Vi har alltid tyckt om att elda med ved, nu är ju vedeldning i ropet på ett nytt sätt, konstaterar Per-Håkan Lindroos som har haft husbygge som yrke.

Lovisa stadsmuseum gör en tidsresa till julfirandet för mer än hundra år bakåt i tiden. Kommendantshuset från 1700-talet dekoreras till Första Advent och står i julskrud ännu över Trettonhelgen. Kom och njut av julstämningen i småstaden!

Ljus av olika slag, dekorationer och glögg gjord på äpplen från den egna trädgården förgyller väntan på Julafton. God Tids reporter Nina Björkman-Nystén till vänster njuter av varm glögg med Anneli Sjöholm.

Pensionärerna talar för höjda minimipensioner

◗ Solidaritet i vardagen – pensionärerna talar för höjd minimipension. Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt höll höstmöte i Nykarleby den 25 oktober och pekar i ett uttalande på de lägsta pensionerna. Stigande priser gör det svårt att klara vardagen, påpekades det.

Ett 90-tal delegater fanns på plats vid Kristliga Folkhögskolan och man gläntade redan lite på dörren till nästa verksamhetsår när distriktet l kommer att fira sitt 50-årsjubileum.

Lokalföreningens ordförande Görel Ahlnäs ställde en berättigad fråga gällande föreningens och förbundets framtid: – Hur få med yngre medlemmar?

Hon är den sjunde i raden av ordföranden för pensionärsföreningen i Nykarleby. Hon berättade att föreningen nu har 350 medlemmar och att 80-140 av dessa brukar vara närvarande på månadsmöten. Föreningen grundades 1976 och den har nu också fått en egen seniorkör.

I programmet medverkade Boris Bränn och Helena Häggström från Juthbacka teater med ett skämtsamt utdrag ur dess produktion. En av skolans lärare, Cecilia Åminne, sjöng två sånger till eget ackompanjemang.

Distriktets ordförande Anita Ismark noterade att Kvarkens pensionärsparlament nästa år ordnas i Umeå. Firandet av distriktets 50 år kommer att prägla sommarfesten liksom hela verksamhetsåret. Distriktets vårmöte ordnas i Kristinestad medan Jeppo står värd för höstmötet. –En tidning eller skrift kommer att ges ut för att markera jubileet, och en planerad sommarfest utformas som jubileumsfest, berättade hon.

Ett nyval skedde när mötet valde ledning för verksamhetsåret. Hans Sandström från Terjärv önskade befrielse från styrelsen och ersattes av Lalle Broberg från samma förening. Till ny ersättare från Milstolpen i Jakobstad valdes Annica Turpeinen. Till ny ordförande för valberedningen valdes Henrik Sandberg från Esse.