p o r t r ättet
Pionjär inom mansforskningen t e x t: C h a r l i e O lo f s s o n f o t o : m a r i e s wa r t z
Han var en av världens första maskulinitetsforskare och satte tonen i debatten om mäns roll i familjen. Möt pionjären som satte sig upp mot Freud. När vi träffas gläds Lars Jalmert åt nyheten att det normkritiska arbetet på högstadieskolan i Gnesta har gett resultat. Sedan skolan började med sitt systematiska jämställdhetsarbete har pojkarnas betyg förbättrats avsevärt. – Det är så här vi kan lösa problemen. Det finns ingen quick fix, säger han med en hänvisning till de senaste årens skolpolitik. Det är knappast någon hemlighet att den numera pensionerade pedagogikprofessorn inte köper dagens skolpolitik. Lars Jalmert tror inte att pojkars betyg kan höjas genom kvarsittning och betyg i lägre åldrar. Enligt honom är problemet att pojkar inte får status genom att plugga utan genom att bråka i korridoren. – För att förändra det krävs ett gediget normkritiskt arbete, säger han. Vi ses vid Män för jämställdhets lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Lars Jalmert har varit engagerad i organisationen sedan den bildades år 1993. Organisationen startades som ett upprop bland män inom Rädda Barnen som ville skapa debatt om mäns våld mot kvinnor och barn. Arbetet mot våld fortsätter, men i dag har man ett bredare fokus. Organisationen driver bland annat samtalsgrupper för pappor och håller normkritiska utbildningar inom projekten Killfrågor och Machofabriken. Lars Jalmerts engagemang för jämställdhetsfrågor väcktes redan under uppväxten med mamma och syster. – Jag såg att jag hade det lättare än dem, säger han. En kväll i början av 60-talet fick han en ögonöppnare.
Han klev av bussen och gick som vanligt mot sin port. Framför honom gick en kvinna med allt snabbare steg. Hon sneglade bakåt. – Hon var rädd för mig och det fanns inte ett skit jag kunde göra, säger han. När de kom in på gården kände kvinnan igen sin granne och pustade ut: ”Åh, var det bara du”. Den är här situationen känner nog de flesta igen, tror Lars, men händelsen bet sig fast. – Hon var rädd på grund av vad män har gjort mot kvinnor. Våldet är det yttersta tecknet på mäns överordning, säger han. Avhandling om pappors betydelse Mansforskningen började etableras i Sverige under 1990-talet, men för Lars började det långt tidigare. Efter att ha jobbat några år som barnpsykolog i mitten av 1970-talet skrev han avhandlingen Små barns sociala utveckling: Kritisk granskning av forskning. I avhandlingsarbetet gjorde han upp med traditionella psykologiska teorier som framhäver mammors betydelse framför pappor. – Jag hade ju läst alla de där teorierna och såg att det inte stämde med verkligheten. Jag var ju pappa själv. Avhandlingen fick ett varmt mottagande i pressen, men betygsnämnden var inte enig. – Psykologiprofessorn godkände inte avhandlingen. Han stod väl för de där gamla teorierna. Att reaktionerna inom akademin skulle bli blandade kunde han nästan räkna ut på förhand. Det kommer kanske på köpet när man sätter sig upp mot storheter som Freud. Vid det här laget hade Lars redan viss vana vid att kritisera erkända akademiker. När zoologen Konrad Lorenz fick nobelpriset 1973 kallade Lars nobel-
G E N U S № 1 /1 3
www
27