Internationella vänner
I Burma har små förhoppningar om en bättre framtid väckts sedan fyllnadsvalet och Aung San Suu Kyis slopade husarrest. Frihet har pratat med Maybel Htoo, ordförande för SSU:s burmesiska systerorganisation. Hon som framtidshopp blandat med en stor dos skepticism.
YOUTH FOR A NEW SOCIETY, YNS Youth for a New Society, YNS, är Burmas socialdemokratiska ungdomsförbund.
BILD: YNS
TEXT: JOHN ANTONSSON
Frihetskamp från exilen
N
UMERA ÄR MAYBEL Htoo ledare för Burmas socialdemokratiska ungdomsförbund Youth for a New Society, YNS, och hennes familj lämnade Burma när hon var tolv år gammal. Hon hamnade i ett flyktingläger i Thailand. Där växte hon upp i en miljö som hon beskriver som varm, mitt bland unga aktivister och studenter som tror på mänskliga rättigheter, demokrati och kampen mot Burmas militärdiktatur. – Det viktigaste är att jag fick känslan av patriotism från mina föräldrar som också var aktivister, säger Maybel.
siska grupper men också internationella organisationer som arbetar för politisk, social och ekonomisk rättvisa. Samtidigt jobbar vi med att bygga upp kompetensen hos våra unga och höjer medvetandet om den politiska situationen, säger Maybel.
EFTER ATT MAYBEL läst klart grundskolan fick hon chansen att praktisera hos Burmas socialdemokratiska parti DPNS, Democratic Party for a New Society, snart lärde hon sig mer om den politiska situationen i hemlandet. – Ju mer jag har lärt mig om mitt lands situation, desto mer förstår jag att jag har ett ansvar att arbeta mer effektivt för mitt folk som lider. Vi har ingen lag som styr och saknar fundamentala mänskliga rättigheter.
SEDAN EN TID tillbaka har Aung San Suu Kyi frigetts från sin husarrest och Burmas stora oppositionsparti National League for Democracy har nått stora framgångar. Maybel tar framgångarna med tillförsikt. – Vi är alltid optimistiska och hoppas alltid på en bättre framtid. Men det är faktiskt andra gången NLD vinner en jordskredsseger i Burma. Vi ser det som en seger för NLD, Aung San Suu Kyi och det burmesiska folket. Men vi vet att det är en lång väg kvar för att nå det vi kämpar för. Det är så många människor som har offrat sina liv i vår kamp. Vi har fortfarande flera hundra som är politiska fångar. Den väpnade konflikten och kränkningarna av mänskliga rättigheter pågår fortfarande i de områden där etniska minoriteter bor. I det läget har jag svårt att se att den burmesiska regeringen förändras eller är villig att göra det.
NUMERA BOR MAYBEL i den thailändska gränsstaden Mae Sot, där basen för DPNS verksamhet. Familjen blev kvar i flyktinglägret och har flyttat till USA med hjälp från FN-organisationen UNHCR. – Jag stannade kvar för att jag är en ung kvinnlig aktivist och vill fortsätta arbeta med min organisation och kvinnogrupper, ungdomsorganisationer och solidaritetsgrupper, allt för att kämpa för jämlikhet, mänskliga rättigheter och demokrati i Burma. Hur ser det politiska arbetet ut? – Det finns självklart många hinder och utmaningar för aktivitet. Men vi är inte ensamma, det är så många människor och vi har många syskonorganisationer som delar samma värden och har samma mål. – Det vi försöker göra är att skapa ett mer inkluderande deltagande i Burmas politiska processer. Vi försöker samarbeta med andra burme-
DPNS DRIVER EN skola med hjälp från SSU. Maybel är projektledare för skolan och har tidigare undervisat där. Hon berättar att skolan betyder mycket för den politiska kampen. – Vi har försökt starta upp en skola i ganska många år, för att ha möjligheten att lära upp unga människor inom politiken. Vi kan inte studera poltik i Burma, de unga människorna i Burma har ingen möjlighet att få information eller intryck från omvärlden. – Jag är väldigt stolt över de ledare och aktivister som erbjuder riktig och gratis utbildning för oss genom vårt informella utbildningscenter. Vi gör det eftersom vi inte kan lita på utbildningssystemet, därför måste vi själva utbilda unga människor i Burma och längs gränsen för att säkra vår framtid. Jag tror att vi kan skapa en stark nation med jämlikhet, frihet och demokrati om unga människor utbildas.
FRIHET
56 3/2012