Fria Företagare #2 2021

Page 1

2021 #2 WWW.FF.SE

FRIA FÖRETAGARE TEMA HÅLLBAR HET

Leilas nyckel till hållbart företagande Svenska uppfinningen som fixar rent vatten Docenten i ekonomisk historia:

Han har hela världen som målgrupp Så kapade företag energiförbrukningen med 74 procent

”Den som inte klarar av att snabbt anpassa sitt utbud efter marknadens önskemål har ingen framtid”


INNEHÅLL Aktuella frågor

4-5 Jakob Trollbäck tog sig an den största målgrupp man kan tänka sig – hela världens befolkning.

Hållbarhet

10-11

Leila Lindholm delar med sig av sina bästa tips på hur man klarar sig i matbranschen.

Hållbarhet – vem har egentligen tid med det?

M

odeord kommer och går, vi känner igen ord som, coachning, yuppie, big data, interaktiv, multimedia och numera transparens, innovativ, agil och CSR* eller hållbart företagande. En del hävdar att begrepp som CSR-avdelning och hållbarhetsarbete kommer låta lika omodernt om tio år som ”kan du faxa det till mig”. Men frågan är om inte hållbarhet är något mer än bara ett modeord? Frågan är om inte det är en rörelse som håller på att få hela världen att svänga? I och för sig långsamt som en supertanker, men ändå, för att likt supertankern undvika gå på grund, så svänger världen långsamt för att undvika att jorden och klimatet ”går på grund”.

Alla måste vara med i arbetet h ävdar aktivisterna. Det är nog sant. Men hur ska man som småfö-

12-13

Fikasugna flockas vid 50-talskondis för att uppleva hur det var när farfar var ung.

Det saknas en förmåga att tänka i längre perspektiv. Det som händer idag, det har vi ju sett förut.

14-16 19 24-25

Jan Jörnmark tycker att alla småföretagare borde intressera sig för ekonomisk historia.

retagare orka, hinna och ha råd att arbeta med hållbarhet? Jag har inte svaret, men kanske kan du få lite inspiration i detta nummer, där vi ägnat hela tidningen åt hållbarhet. Några företag har ställt om helt och hittat lönsammare affärer genom att fokusera på hållbarhet. Andra har gjort små anpassningar bara för att det känns rätt. Båda är lika viktiga tror jag. Vi på Företagarförbundet tror att vi kan hjälpa medlemmar att ta ett första steg, om än litet, så kanske det viktigaste steget i företagets och hela världens historia. Aldrig tidigare har uttrycket ”ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten” passat bättre. Låt oss alla ta det där lilla steget.

* CSR - Corporate Social Responsibility handlar om att företag aktivt och systematiskt arbetar med frågor såsom miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och anti-korruption och därigenom tar ansvar för verksamhetens påverkan på samhälle och miljö. Genom att integrera sociala, miljömässiga, etiska samt konsumentintressen i affärsverksamheten och den grundläggande affärsstrategin är syftet med CSR att maximera gemensam och ömsesidig nytta. MATS ASSARSSON ORDFÖRANDE FÖRETAGARFÖRBUNDET

Svensk solskenshistoria hjälper människor över hela världen att få tillgång till rent vatten. Stora klimatvinster med den snabba utvecklingen med digitala möten.

Annorlunda affärer

KONTAKTINFO

SÄLJANSVARIG

REDAKTÖR

ÖVRIGT

Fria Företagare är organ

Mellansvenska

Dennis Oscarsson

Åsikter uttryckta i denna publikation är

för Företagarförbundet

Telemarketingtjänsten AB

redaktion@ff.se

antingen skribenternas egna eller de

Box 1132, 262 22 Ängelholm

ANNONSBOKNING

TIPS

intervjuades och speglar nödvändigtvis

www.ff.se

bo.furevi@ff.se

Skickas till redaktion@ff.se.

inte den ansvarige utgivarens eller

e-post: info@ff.se

WEBBEN

Märk med Fria Företagare.

FöretagarFörbundets åsikter. Det är fritt

Telefon: 020-760 761

Facebook: FöretagarFörbundet

REDAKTIONSRÅD

att citera Fria Företagare, källan ska dock

BLI MEDLEM?

www.ff.se

Mats Assarsson, Bo Furevi

alltid uppges.

Tel: 020-760 761 (anknytning 1)

ANSVARIG UTGIVARE

Dennis Oscarsson, Petri Savolainen

TRYCKERI

Mats Assarsson

LAYOUT/ORIGINAL

V-TAB

OMSLAGSFOTO

New Copywriting

Pressfoto

FÖRETAGAR FÖRBUNDET

Visste du att...

38-39 2

Lantbrukare och vindkraftentusiast fick lysande idé – satsade på integrerade solceller.

...Vi på Företagarförbundet har en enda uppgift, att förbättra villkoren för de svenska småföretagen. Vi jobbar hårt med att skapa kvalificerade medlemstjänster och att skapa ett stort utbud av förmåner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som använder förmåner från våra partners sparar i genomsnitt 6100 kr per år på medlemskapet,. Läs mer på www.ff.se/medlemsformaner

www.ff.se

info@ff.se


FRIA FÖRETAGARE FOTO: MOSTPHOTOS

Robotdammsugare in och videokameror ut när svenskarnas konsumtion synas

SJ:s vd vill se snabbtåg på pelare

16 miljoner till 16 projekt Tillväxtverket beviljar 16 miljoner kronor till 16 olika projekt som ska stärka affärs- och produktutveckling i besöksnäringsföretag. Läs om projekten på tillvaxtvarket.se

IKEA testar möbelleasing IKEA ger sig in i uthyrningsbranschen och riktar sig till företag som behöver tillfälliga möbler. Tjänsten testas först i Norge och är ett pilotprojekt där man som företag kan leasa möbler. Källa: E-handel.se FOTO: MOSTPHOTOS

SJ:s vd Monica Lingegård vill se satsningar på nya snabbspår och ser fördelar med att bygga snabbjärnväg på pelare, där rälsen byggs ”industrimässigt” med en slags mobila fabriker. – Bygger man snabbare, får man också ut effekten av bättre och miljövänligare trafik fortare. I så fall är vi beredda att anpassa våra investeringar i nya tågsätt. Men vi byter inte ut fordonsflottan på två år, därför behövs det beslut, säger Monica Lingegård i en intervju med DN. Snabbtåg i minst 320 kilometer i timmen på särskilda stambanor skulle göra att en resenär från Stockholm skulle nå Göteborg på 2 timmar och Malmö på 2,5 timmar. Regeringen ser framför sig att det kan ske till 2044–2045, SJ vill göra det redan till år 2030. – Tågresandet ökar kraftigt samtidigt som infrastrukturen är ett rejält hinder, menar SJ:s vd Monica Lingegård.

I SCB:s uppdatering av konsumentkorgen* (speglar de svenska hushållens konsumtion) har föga överraskande handsprit och munskydd letat sig in. Men även kroppsbehandlingar och robotdammsugare är nya inslag. – För kroppsbehandlingar har vi sett en mer långsiktig trend att svenskarnas konsumtion inom det området växer. Tidigare har vi haft med frisörbesök i korgen, men nu utökar vi mätningarna med tjänster såsom massage och nagelvård, säger John Eliasson som är gruppledare för Konsumentprisindex, KPI, på SCB. Utvecklingen av mobiltelefoner har medfört att både videokameror och DVD-spelare har åkt ur korgen i år. *Sedan 1950-talet har hushållens konsumtion mätts varje år genom att SCB har tittat på hur varor och tjänster ser ut i en så kallad konsumentkorg, som speglar snabba och långsiktiga förändringar i svenskarnas konsumtion.

Polestar 2 tog hem titeln ”Best of the Best” Det svenska elbilvarumärket Polestar fortsätter att vinna mark. I konkurrens med 60 olika länders bidrag inom produktdesign utsågs Polestar 2 till vinnare i den internationella designtävlingen Red Dot Awards 2021. – Vi har lyckats skapa en tydlig visuell identitet för varumärket Polestar. Som ny spelare på marknaden kan vi skapa ett designspråk och uttryck som är samtida och behöver inte förhålla oss till traditioner och historia”, säger Maximilian Missoni, Designchef på Polestar. Några av de mest framträdande detaljerna i designen är den bakre ljusrampen med 288 LED-lampor och klädseln WeaveTech, som är ett 100 procent veganskt material. FOTO: POLESTAR

www.ff.se

info@ff.se

Ökad import av coronarelaterade varor 2020 Ett år med pandemirestriktioner har påverkat handeln i världen negativt. Under 2020 föll det samlade värdet av varor och tjänster i EU-länderna med 6,2 procent jämfört med 2019. Men ett stort undantag är olika typer av varor som kan kopplas till bekämpningen av pandemin. Jämfört med föregående år så ökade den svenska importen av handsprit och liknande varor med 148 procent, från 203 miljoner till 503 miljoner kronor. För läkemedel var ökningen 13 procent (även läkemedel för andra sjukdomar än covid–19). Källa: SCB, Eurostat

3


ENTREPRENÖREN

Jakob Trollbäck har fått mersmak för hållbarhetskommunikation. Foto: Pontus Höök.

4

www.ff.se

info@ff.se


ENTREPRENÖREN

Jakob Trollbäck – mannen bakom

VÄRLDENS VIKTIGASTE MÅL Efter en lång karriär som grafisk formgivare tog sig Jakob Trollbäck an den största målgrupp man kan tänka sig – hela världens befolkning. Uppdraget? Att formulera och designa FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

J

akob Trollbäck är tillbaka i Sverige, efter 30 år i USA och New York. Det arbete han gjorde för FN för några år sedan, och som resulterade i de färgstarka och tydliga globala målen för hållbar utveckling, har gett blodad tand. Nu vill han jobba mer med hållbarhetskommunikation. – Jag har kvar mitt företag Trollbäck + Company i New York, men har helt lämnat över driften till min ledningsgrupp och är inte längre inblandad själv i det dagliga arbetet, berättar Jakob. Här i Stockholm har jag startat kommunikationsbyrån The New Division, som arbetar med hållbarhetsuppdrag. Det var också i Stockholm som det började. Eller inte började, för som ung och datorintresserad formgivare fick Jakob inte något jobb. – Jag hade en tidig Macintosh och var självlärd inom grafisk design och formgivning. Men i Stockholm ville man arbeta med design på traditionellt sätt och efterfrågade utbildning från någon av designskolorna.

Lösningen blev en flytt till New York. Flera personer hade sagt att det säkert skulle passa Jakob. Det stämde. Efter bara några veckor i USA hade han jobb på en reklambyrå. – Sedan gick det rätt fort, minns han. Efter några år var jag creative director och satt med

i ledningsgruppen. Jag var också med och star- le bli 17 mål. Han trodde att målen skulle misstade den digitala del av byrån som senare blev lyckas om de inte blev kända av alla runt hela R/GA, idag en av världens största digitala re- världen och frågade om jag ville hjälpa till att klambyråer. göra dem populära. Exakt ett år senare skulEfter sju år som anställd ville Jakob bestäm- le FN komma att lansera de mål vi hade forma själv. Han startade Trollbäck + Company mulerat. och jobbade bland annat under många år med olika TV-bolag. Egentligen hade Jakob i nte ett formellt uppdrag – Vi bygger varumärken med hjälp av grafis- från FN, utan han och hans team utvecklade ka identiteter. Exempelvis arbetamålen med stöd av Richard Curde vi med SVT under 2012 och erPersonligt tis grupp Project Everyone. Av ett satte ett ganska anonymt uttryck Namn: Jakob Trollbäck tjockt textdokument skrivet på med starka färger och ett nytt Yrke: Grafisk designer och företa- fikonspråk tog Jakob fram nya formspråk. I USA har vi jobbat gare med verksamhet i både USA namn på målen samt färg och och Sverige. form som kunde stötta och tydmed uppåt 50 olika stora tv-boBor: I Stockholm, efter nästan lag, bland annat CBS, NBC, AMC liggöra dem. 30 år i New York. och HBO. Spotify, Apple, Google, – Sedan tog vi kontakt med Familj: Två vuxna barn som är Nike och New York Times är ockFN:s kommunikationsavdelning födda i USA och bor där. så kunder. och sa att vi hade en idé om hur Intressen: Musik, filosofi, teknik de här ganska komplexa målen och logik. Jakobs arbete med F N:s globala mål skulle kunna förklaras på ett eninitierades av filmskaparen Rickelt och tydligt sätt. Jag hade kanhard Curtis, känd bland annat ske inte förväntat mig att de nya som mannen bakom Mr. Bean, Fyra bröllop och namn som jag hade satt på målen skulle goden begravning samt Notting Hill. Jakob träffa- kännas, men så blev det i alla fall. de honom i ett helt annat ärende och mot slutet av det mötet frågade Richard Curtis om Jakob Även innan de globala målen för hållbar utveckkände till att FN skulle ersätta sina Millenni- ling formulerades var det lätt att se att det finns um Development Goals med Sustainable De- problem på många områden i världen. Samtivelopment Goals. digt var det svårt att förstå var och hur man – Richard sa att det ryktades om att det skul- skulle börja för att åstadkomma en förändring.

www.ff.se

info@ff.se

5


FRIA FÖRETAGARE

Hållbarhet handlar om smarta ekvationer. – Med målen har vi lyckats skapa ett system för vad alla tillsammans behöver ta hand om, säger Jakob. Målen är en karta över de utmaningar som finns och symbolerna, namnen och färgerna ger tillsammans en tydlig målbild.

Arbetet med de globala målen har gett Jakob mer-

Jakob Trollbäck formulerade och designade de 17 globala målen. Foto: A Sustainable Tomorrow.

SEX VIKTIGA ÅR

6

smak för hållbarhetskommunikation, samhällsfrågor och socialt engagemang. – Med The New Division i Stockholm jobbar jag med företag och organisationer som vill hitta nya smarta lösningar på de utmaningar som finns. Att arbeta med hållbarhetsfrågor är otroligt stimulerande, inte främst för att jag bryr

FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling antogs av världens ledare 2015. Flera av målen är kopplade till varandra, så att framgång på ett område även ger effekter på andra mål.

mig om svältande barn, för det gör jag förstås, utan för att jag vill att saker och ting ska fungera så bra som möjligt. Hållbarhet handlar om smarta ekvationer. Jag avskyr dåliga lösningar och älskar de eleganta. Vi jobbar framför allt med företag, men också med FN-organisationer och statliga myndigheter. Strategi för hållbarhet är grunden i vårt arbete. Sedan är vi duktiga på att skapa kommunikation som gör komplexa frågor begripliga. Vi hjälper också till med aktivering, så att företaget eller myndigheten kan nå ut och engagera människor både internt och externt. TEXT: STEFAN HEDNER

1992

1999

2014

2015

2017

2030

Jakob flyttar till USA.

Startar Trollbäck + Company i New York.

Får höra talas om SDG:s, de 17 globala målen för hållbar utveckling.

Presenterar sitt förslag för FN som ger tummen upp. Senare under året antas målen och kommuniceras mot en hel värld.

Startar The New Division i Stockholm för att koncentrera sig mer på uppdrag med tydlig hållbarhetsprofil. Utökar kommunikationssystemet med de 169 delmålen.

FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling ska vara uppfyllda.

www.ff.se

info@ff.se


KurioFRIA saFÖRETAGARE Mål för en hel värld

Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling är den mest ambitiösa agenda som världens länder har enats om. Till år 2030 ska extrem fattigdom vara avskaffad, ojämlikheter och orättvisor i världen ska ha minskat, fred och rättvisa ska ha främjats och det ska finnas en lösning på klimatkrisen. Läs gärna mer på: globalamalen.se

Jakob talar framför publik.

www.ff.se

info@ff.se

7


MEDLEMSFOKUS

Punkterna som kan få fler att ar Företagarförbundets reformagenda punkt 8 lyfter fram förslag på förändringar för att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart företagande.

A

rbete med hållbarhet runt om i världen styrs till dels av välfärdskapacitet. Det innebär att länder med låg välfärdskapacitet prioriterar denna före hållbarhetsarbete. Det finns likheter med hur det fungerar bland företagen. Trycket från konsumenter ökar successivt och är i vissa branscher så stort att hållbart företagande är en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. För att kunderna annars vänder dem ryggen. Friluftsbranschen är ett sådant exempel, de leverantörer av kläder och utrustning som inte har ett hållbarhetsfokus ses inte av målgruppen som ett varumärke man först och främst vill handla av. Men i många branscher är trycket ännu inte stort nog att påverka en aktiv omställning. Många företag arbetar med hållbarhet ändå, för att det ”känns bra” och för att det är viktigt för dem själva och deras personal. Men för de som ännu inte kommit igång

behövs incitament för att börja arbeta med företagets hållbarhet. Incitament som driver på utvecklingen till dess att efterfrågan på hållbarhet från slutkunden så stor att det ger en komparativ fördel mot andra företag. Eller växa sig så pass stora att de anser sig ha råd att investera i hållbarhet för möjligheter till rekrytering och rykte på marknaden. Här behöver staten fylla på med incitament under tiden denna marknadsutveckling pågår och till dess att trycket är stort nog att reglera kraven på hållbarhet på egen hand. Dessutom behöver insatser göras på kompetenssidan avseende hållbarhet för de minsta företagen. Därför är det rimligt att koppla stödinsatser till följd av corona med kompetensutveckling för individer och företag och att dessa kompetensutvecklingsinsatser innehåller hållbarhetsfrågor. Företagarförbundet föreslår fyra insatser för att småföretag ska ges möjlighet att arbeta med hållbarhet:

Hälften av småföretagarna påverkas och anpassar sitt företagande av miljödebatten enligt en undersökning bland Företagarförbundets medlemmar. Både vid inköp av varor och i skapandet av sitt eget varu-, och tjänsteutbud. Det är kunderna som pressar företagen. 30 procent av företagen säger att deras kunder ställer krav på miljömärkning, vilket påverkar deras val av både inköp och erbjudande.

8

www.ff.se

info@ff.se


MEDLEMSFOKUS

rbeta med hållbart företagande

1 2 4

Låt hållbarhet och FN:s globala mål för hållbarhet vara en av grundbultarna för de initiativ och regelförändringar som görs politiskt avseende entreprenörskap och företagande. Det gör både Sverige och företagen konkurrenskraftigare i förhållande till omvärlden på den globala marknaden.

Skapa en anpassad och enkel certifiering – ”Hållbara affärer” för mindre företag så att dessa kan ta ett första steg mot hållbarhet. Ett företag är inte antingen hållbart eller inte. Därför är det avgörande att det första steget mot hållbarhet är lätt att ta. Det är viktigt att sänka tröskeln för det första steget.

3

Kräv någon form av certifiering för deltagande i upphandlingar.

Möjliggör större avsättning till periodiseringsfond för entreprenörsföretag som är certifierade. Eftersom de affärsmässiga fördelarna för småföretag ännu ofta är små avseende hållbarhet behöver dessa investeringar ett incitament. Exempelvis kan små företag få sätta av 70-100 procent i periodiseringsfond under fem år. Det ger nystartade entreprenörsföretag möjlighet att arbeta hållbart och lättare kapitalisera detta arbete.

www.ff.se

info@ff.se

5

Möjliggör avdrag på arbetsgivaravgiften liknande FoU-avdraget för de anställda som arbetar med utveckling av hållbarhet.

9


HÅLLBARHET

Många ungdomar ser Leila Lindholm som en förebild och hon får ofta frågor om hur de ska göra för att slå sig in i den tuffa matbranschen.

HÅLLBART FÖRETAGANDE – Leilas recept för framgång

”Håller passionen levande genom att jobba med olika saker” – Det viktigaste är att våga lita på sin magkänsla och att tro på sina visioner och drömmar. Man ska aldrig ge upp och inte heller låta någon tala om för en att det man gör dåligt eller inte håller måttet, säger hon. Samtidigt tillägger hon att det inte spelar någon roll om man är man eller kvinna för att lyckas, det är snarare den egna passionen och drivet som sätter gränserna. – Själv håller jag passionen levande genom att jobba med olika saker, och det skapar ett hållbart företagande för mig.

ger en ökade möjligheter att förverkliga sina egna idéer. – Jag tycker att vi har ett bra företagarklimat i Sverige, dessutom är det en klar fördel att vi har en tradition av att lita på varandra och att hålla ingångna överenskommelser. Det är fantastiskt att intresset ökat så mycket för att laga och äta god mat. Matlagning är en stor och viktig del av vårt kulturarv. TEXT: PETER FREDRIKSSON FOTO: PRESS

Att skriva böcker, driva butiker o ch vara med i teveproduktioner samtidigt som hon tar fram och vidareutvecklar egna varumärken, gör att idéerna blir korsbefruktade och att hon på så sätt får inspiration till nya projekt och satsningar. – För mig är det väldigt viktigt med variation och nyskapande, det passar mig inte att fastna i ett fack och sedan bli kvar där. Och så tror jag det är för väldigt många i den här branschen, vi är många som behöver utlopp för vår kreativitet, och det fantastiska är att hela matbranschen ger möjlighet till det. Hon konstaterar att det varit en stor fördel att synas i media men hon tillhör inte den kategorin som gör allt för att få uppmärksamhet, istället försöker hon att synas i rätt sammanhang.

Det är fantastiskt att intresset ökat så mycket för att laga och äta god mat. Matlagning är en stor och viktig del av vårt kulturarv.

Hon tillägger att för hennes egen del har det varit en fördel att hon driver företag eftersom det

10

www.ff.se

info@ff.se


HÅLLBARHET

” ”

Genom att h å passionen le lla v blir mitt för ande etagande hållbart för mig.

www.ff.se

info@ff.se

11


HÅLLBARHET

Stora klimatvinster med En effekt av Coronapandemin är att många möten flyttat från det fysiska rummet till digitala mötestjänster. Det kan i sin tur ge positiva effekter för miljön och göra det möjligt för fler att delta, enligt en jämförelse som MeetGreen gjort.

Redan innan pandemin slog till och tvingade fram en minskning av fysiska möten levde diskussionen om ”resfria” möten som ett alternativ. Då främst med fokus på att minska företags och organisationers miljöpåverkan. Det amerikanska eventföretaget MeetGreen har kartlagt effekterna av att hålla en konferens med 1 000 deltagare på nätet i stället för i en amerikansk stad. Enligt MeetGreen ökade antalet deltagare med 50 procent jämfört

med den fysiska konferensen, samtidigt som koldioxidutsläppen – där bland annat resor och boende ingår – minskade från 1 800 ton till 8,4 ton. Funderar du på att börja med digitala möten? Fria företagare har testat några av de mest populära mötestjänsterna. Här är en genomgång av några av dem.

MICROSOFT TEAMS Videomötestjänsten ingår som en del i det större Teams-paketet som bland annat ger möjligheter till chattar, fillagring och webbversioner av Word, Excel och Powerpoint. Även här finns en gratisvariant med maximalt 100 deltagare och 60 minuter som längsta möte (tillfälligt höjt till 300 personer och 24 timmar under covid-19-pandemin). Betalda abonnemang ger möjlighet till upp till 300 deltagare, och möjlighet finns även att sända video till upp till 10 000 mottagare, som inte själva deltar med video. Pris: Gratis för den begränsade versionen, från cirka 50 kronor per månad och användare för betalda varianter (från cirka 120 kronor i månaden med Office–paketet inkluderat). Bäst till: Den som också har behov av de andra funktioner som finns i paketen.

SKYPE Gammal klassiker som fortfarande fungerar. Skype för företag som ägs av Microsoft håller på att ersättas av Teams. Pris: Gratis Bäst till: Samtal med vänner och familj, eller för intervjuer, medarbetarsamtal eller liknande. Möjligheten att ringa till nummer utanför Skype är också användbart.

GOOGLE MEET Enkel tjänst att komma igång med, då många redan har Google-konton, exempelvis genom Gmail. Gratistjänsten via personliga Google-konton är begränsad till 100 deltagare och 1 timme långa möten, men företag och organisationer som använder Google Workspace kan ha upp till 250 deltagare och 24 timmar långa möten. Pris: Gratis för den begränsade versionen, cirka 80 kronor per månad och användare för den enklare Workspace-varianten. Bäst till: Mellanstora möten.

ZOOM Populär tjänst för större möten. Gratisabonnemanget är begränsat till maximalt 100 deltagare och 40 minuter, men det finns betalda varianter utan tidsbegränsning och med upp till 1000 deltagare. Pris: Gratis för den begränsade versionen, betalda varianter kostar från 1 500 kronor per år. Bäst till: Stora möten.

12

www.ff.se

info@ff.se

TEXT: HANS OLOFSSON FOTO: MOSTPHOTOS


HÅLLBARHET

möten på nätet

JIT.SI Videomötestjänsten Jitsi Meet är enkel att använda. Du behöver inte installera någon programvara, inte köpa någonting, inte registrera dig. Allt som behövs är att skapa en länk till ett möte och sedan sprida den länken till mötesdeltagarna, som antingen använder dator, surfplatta eller telefon. Pris: Gratis Bäst till: Mindre möten. Möjlighet till att sätta eget namn på mötesrummet. www.ff.se

info@ff.se

13


ti ark, docen Jan Jörnm istoria. h k ekonomis

14

www.ff.se

info@ff.se


HÅLLBARHET

Gårdagens ruiner – en smygtitt in i

D

FRAMTIDEN

et finns bara en sak som är riktigt säker när det gäller företagandets villkor, och det är att ingenting är statiskt i dessa coronatider. Marknadens efterfrågan förändras ständigt och det som gällde igår gäller inte idag. – Men det går att ana sig till morgondagen, säger Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och författare till de båda succéböckerna Övergivna platser.

Han menar att ruinmiljöerna som han stött på under sina resor visar mer än misslyckade företags- och samhällsprojekt. Lämningarna efter fabriker, hyreskaserner, simhallar och nöjesparker är också tydliga exempel på hur snabbt omvälvande förändringar kan ske. – Det ligger i den globala marknadsekonomins natur att snabba upp processerna. Det är en tydlig trend som pågått under lång tid. Som företagare kan man aldrig luta sig tillbaka och vila på lagrarna. Den som inte klarar av att snabbt anpassa sitt utbud av varor och tjänster efter marknadens önskemål har ingen framtid, säger Jan Jörnmark som menar att det

finns väldigt många förklaringar till att ruinmiljöer uppstår. Men samtidigt anser han att det finns en gemensam nämnare och det är att företagsledare och politiker inte lyckats ta till sig och omsätta ny kunskap på ett marknadsmässigt sätt.

Bland de klassiska exemplen finns skrivmaskinstillverkaren Facit som envisades med att tillverka elektroniska skrivmaskiner även efter att de första persondatorerna introducerats. Men här finns även kassettbandstillverkaren Track som skulle ta upp kampen mot de japanska jättarna. Tyvärr var timingen usel eftersom staten införde den så kallade kassettskatten strax före lanseringen. De etablerade konkurrenterna lyckades få ut sina band till detaljisterna innan skatten infördes, till skillnad från Track som inte kunde sälja de volymer de räknat med. Jan Jörnmark menar att det svenska näringslivet i allmänhet och småföretagarna i synnerhet ofta har svårt att ta till sig och dra slutsatser av historien. Han liknar beteendet vid en skygglappsmentalitet där alla följer i varandras fotspår. – Det saknas en förmåga att tänka i längre perspektiv. Det som händer idag, det har vi ju sett förut, säger Jan Jörnmark som menar att ekonomisk historia är något som alla småföretagare borde intressera sig för.

Att se de stora sammanhangen gör att man enklare kan förstå och i viss mån även förutse vad som kommer att hända i framtiden.

www.ff.se

info@ff.se

Jan Jörnmark har inventerat spåren efter företagsnedläggningar i hela landet och dokumenterat dessa i böckerna ”Övergivna platser”.

– Under de senaste 60 åren har internationaliseringen och globaliseringen fortsatt, och inget tyder på att den utvecklingen skulle vända.

15


HÅLLBARHET

Deje bruk producerade pappersmassa i nästan hundra år. Men på 1980-talet tog allt slut. Kvar finns bara ruinerna.

Jan Jörnmark.

I Svenskt Konstsilkes före detta fabrik i Borås står maskinerna kvar som de en gång lämnades.

När företagen slår igen och de anställda flyttar står sportarenorna tomma, som här i Billesholm.

En annan trend är att digitaliseringen kommer att fortsätta i en allt snabbare takt. Jan Jörnmark menar att alla företagare borde ta sig tid åt att försöka förstå sin egen roll på marknaden. Genom att skåda in i kristallkulan går det inte bara att fatta bättre strategiska beslut. Det ger även möjlighet att vara förberedd på de förändringar som står inför dörren. – Globaliseringen ökar och informationen blir allt billigare. Den fråga som jag tycker att alla företagare ska ställa sig är hur man ska hantera detta.

Det var länge sedan någon simmade i den här bassängen.

Globaliseringen ökar och informationen blir allt billigare. Den fråga som jag tycker att alla företagare ska ställa sig är hur man ska hantera detta.

Men så reste han på semester till en liten ort i Värmland som han inte besökt sedan han gick på mellanstadiet. – Då var det ett ställe som jag bara hade trevliga minnen ifrån. Men när vi åkte in till centrum på lördagen var det en förfärlig upplevelse, samhället var i stort sett folktomt. Semesterresan fortsatte mot mer eller mindre övergivna platser. – Då började jag ana att det fanns övergivna områden även i Sverige som ingen ville kännas vid.

Jan Jörnmark är själv ett exempel på hur snabbt

Väl hemma började han s nickra på en hemsida

saker och ting kan förändra sig. Under flera år arbetade han med utredningar åt byggföretag och intresseorganisationer i byggsfären. På fritiden surfade han runt på olika webbsajter som handlade om byggnader. När han hittade en amerikansk sajt med bilder från skyskrapor i Detroit som stått tomma sedan 1980-talet blev han fascinerad. – Då trodde jag att det inte fanns några liknande miljöer i Sverige.

där han lade ut de första bilderna. Sajten fick snabbt nya besökare och snart blev han erbjuden ett bokkontrakt om han började inventera de svenska övergivna miljöerna. – Jag hade haft eget företag sedan början på 90-talet, så jag satsade överskottet i det här som var ett riktigt högriskprojekt.

16

Jan Jörnmarks fem favoriter ÂÂ Buketten i Sörmland. ÂÂ Deje bruk i Värmland. ÂÂ Fredriksbergs bruk med Parkliden i Dalarna. ÂÂ Ljusne Plywood i Hälsingland. ÂÂ Yngeredsfors gamla damm i Halland.

TEXT: PETER FREDRIKSSON FOTO: JAN JÖRNMARK

www.ff.se

info@ff.se


NYHETER FRÅN TIDNINGEN RESULTAT

Så kan redovisningskonsulten hjälpa dig med ditt hållbarhetsarbete Redovisningskonsulten har stor kännedom om din verksamhet och kan därför se dina utmaningar och möjligheter att arbeta mer hållbart. Det säger Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR. Riskera inte att gå miste om en ny kund, bara för att du inte har identifierat hur viktig hållbarhetsfrågan är. Det är något Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på branschorganisationen FAR, vill skicka med till alla små- och medelstora företag. För de stora företagen är nämligen hållbarhet en självklar fråga när de söker ny leverantör, produkt eller tjänst – och det gäller för de mindre företagen att hänga med. – Man får inte glömma att redovisningskonsulten ofta är företagets bästa bollplank – och kan därför hjälpa kunden även med andra frågor än enbart redovisningsuppdraget. Mitt råd är: Prata med din redovisningskonsult om hållbarhetsfrågor!, säger Yvonne Jansson. Hon arbetar med kvalitets- och hållbarhetsfrågor på FAR och har ständigt fingret i luften för att pejla av läget. Yvonne Jansson påminner vidare om att hållbarhet inte enbart handlar om verksamhetens arbete med miljöfrågor.

Visste du att... ... tidningen Resultat ges ut av FAR – branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, lönekonsulter och skatterådgivare. Resultat skriver om senaste nytt inom skatt, moms, redovisning och andra företagsaktuella ämnen. Tidningen ges ut sex gånger om året och finns även på tidningenresultat.se och Facebook.

Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR, konstaterar att redovisningskonsulten många gånger är företagarens bästa bollplank.

– Det kan handla om företagets arbete med miljöfrågor och sociala frågor, men även om verksamhetens etiska arbete kring till exempel antikorruption, alltså dess hållbarhetsarbete. Redovisningskonsulten har kunskapen och förutsättningarna att hjälpa ditt företag hantera den typen av information, säger Yvonne Jansson.

TEXT: SOFIA HADJIPETRI GLANTZ FOTO: PIXABAY

3

HÅLLBARA STEG!

• Ta hjälp att analysera vilka förväntningar som kan finnas på ditt företags hållbarhetsarbete från exempelvis kunder, anställda, nya uppdragsgivare och investerare. • Utgå från redovisningen för att få en uppfattning om företagets utgångsläge. • Gå tillsammans med redovisningskonsulten igenom frågeställningar som exempelvis: har din verksamhet grönt hyreskontrakt, kör ni miljöbilar, hur produceras och transporteras det material som köps in, hur tar ni hand om er personal, finns skyddsutrustning, får alla utbildning och företagshälsovård.

Arbetsgivare ska anmäla coronatillbud

Nya regler för bilförmån på förslag

Arbetsmiljöverket har förtydligat coronainformationen på sin hemsida. Om en arbetstagare har exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom i samband med arbetet är arbetsgivaren skyldig att, utan dröjsmål, anmäla det till Arbetsmiljöverket, skriver myndigheten.

Skatteverket vill att reglerna för beskattning av bilförmån blir enklare och mer förutsägbara. Schabloner i stället för snåriga regler och skattefri milersättning för tjänsteresor till anställda, även om de laddat privat bil eller förmånsbil på arbetet, föreslås i ett förslag som myndigheten lämnat till finansdepartementet.

www.ff.se

info@ff.se

17


HÅLLBARHET

Isolamin kapade energiförbrukningen med 74 procent

Deltagandet i ett projekt för att kartlägga energiförbrukning och hitta energismarta åtgärder gav jackpot för sandwichpanelstillverkaren i Överkalix. – Att se vilken energi som förbrukas och var har varit nyckeln, säger Magnus Hansson, platschef. Projektet som pågått under fem år har omfattat 16 företag i olika branscher. Med experthjälp och årliga träffar har deltagarna fått både konkret hjälp och möjlighet att lära sig mer om att energieffektivisera. Målsättningen för Energieffektiviseringsnätverket Norrbotten, som projektet heter, var att företagen skulle spara in 30 procent på koldioxidutsläppen. Siffrorna för Isolamin blev betydligt högre, med 74 procent lägre energikonsumtion, 78 procent lägre energikostnader och en sänkning med koldioxidutsläppen med 86 procent. – Vi hade väldigt mycket som var ogjort, bland annat hade vi ingen återvinning av värmen från frånluften i våra lokaler, så när det var väldigt kallt ute behövde vi stötta upp med en oljepanna, säger Magnus Hansson, platschef på Isolamin. Med åtta av tio åtgärder som projektet hittade hittills utförda, är han nöjd med deltagandet. – Vi ser fram emot att fortsätta göra framsteg och arbeta vidare med energieffektiviseringar, säger Magnus Hansson. TEXT OCH FOTO: HANS L. OLOFSSON

Bland annat hade vi ingen återvinning av värmen från frånluften i våra lokaler, så när det var väldigt kallt ute behövde vi stötta upp med en oljepanna.

nsson, Magnus Ha min. å Isola platschef p

18

www.ff.se

info@ff.se


HÅLLBARHET

En svensk solskenshistoria

”I dagarna skickar vi två containrar lastade med Solvatten till Uganda”

Rent dricksvatten kan vara skillnaden mellan liv och död. Med hjälp av den svenska uppfinningen Solvatten kan utsatta människor över hela världen få tillgång till rent vatten. Det var i Australien under sent 90-tal som Petra Wadström fick idén till Solvatten. Hon slogs av överflödet och intensiteten i solljuset och efter funderingar, konstruktion och testning var uppfinningen klar. – Solvatten är en kombinerad vattenrenare och vattenvärmare, säger David Wadström, marknadschef på Solvatten och son till Petra. Produkten kan bäras och öppnas som en väska. Den består av två femliters behållare som fylls med vatten. När behållarna placeras i direkt solljus värms vattnet upp, samtidigt som kombinationen av värme och UV-ljus renar vattnet så att det kan användas i matlagning och för hygien. Processen tar 2–6 timmar.

Svenska Petra Wadström är grundare av Solvatten, en kombinerad vattenrenare och vattenvärmare som idag hjälper människor i över 40 länder.

Idag används Solvatten i över 40 länder och av fler än 370 000 människor. Målet är att nå 1 mil-

jon användare till år 2030. – Det är realistiskt, säger David. I dagarna skickar vi två containrar lastade med Solvatten till Uganda, vilket kommer att hjälpa ytterligare cirka 20 000 personer. Produkten har positiv påverkan på flera plan och bidrar faktiskt till samtliga FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Företag som vill bidra till rent vatten kan göra hållbarhetssamarbeten med Solvatten. Skriv till hello@solvatten.org för mer information. TEXT: STEFAN HEDNER FOTO: SOLVATTEN

På 2–6 timmar renas vattnet från bland annat parasiter, virus och e-colibakterier.

1 400 000 000 000 miljarder liter vatten

Det finns 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten på jorden. Bara tre procent är sötvatten. Två tredjedelar av sötvattnet är ytvatten som finns i sjöar, glaciärer och vattendrag, medan en tredjedel är grundvatten som bildas när vatten rinner genom jordlagren. I Sverige används både yt- och grundvatten till vårt dricksvatten. Källa: svensktvatten.se

www.ff.se

Brist på dricksvatten i världen

I Sverige använder vi ca 140 liter vatten per person och dygn, men av det använder vi bara 10 liter för mat och dryck. Av världens befolkning saknar 2,1 miljarder människor (29 procent) tillgång till rent vatten. Fler än 1 300 barn under fem år dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig hygien och sanitet. Källor: svensktvatten.se och unicef.se

info@ff.se

19


:s rar tre av FN y IF priorite annat det om VejbOMSTÄLLNING ett ål, bland globala m en riktig satsning på d e n a E gla et m jämställdh vänster syns spelarn ea n å Linn damlag. Fr Paulina Sandberg, , d. m rö ra Wennst lie Ekst n och Natha m rö st lt Fä

Den lilla idrottsföreningen satsar på de stora globala målen Hållbarhet är inte bara en fråga för näringslivet. Idrottsföreningen Vejby IF i nordvästra Skåne har valt att satsa extra på tre av FN:s globala mål. – Vi har under många år haft ett djupare samhällsengagemang och varit mer än bara en idrottsförening, säger ordförande Håkan Eriksson. Vi driver bland annat en fritidsgård och äger en villa med tre lägenheter för nyanlända familjer. Vejby IF har lagt fast en hållbarhetsstrategi och en handlingsplan som sträcker sig fram till 2023. Med fotbollen som bas anser man sig

20

ha både möjligheter och ansvar att driva på utvecklingen. – När vi tittade på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling var det framför allt tre mål som vi kunde prioritera, säger Håkan Eriksson. Det handlar om Hälsa och välbefinnande där föreningen bland annat ska stimulera fler att röra på sig, samt Jämställdhet, där alla ledare, tränare och deltagare ska verka för ökad jämställdhet och inkludering. – Efter flera tidigare försök gör vi också en

www.ff.se

info@ff.se

riktig satsning på ett damlag. Vi har rena tjejgrupper och bygger om omklädningsrummen utifrån tjejernas önskemål. Det tredje målet att prioritera är Bekämpa klimatförändringarna”. – Här ska vi bland annat klimatkompensera verksamheten så att föreningen blir helt klimatneutral. Detta gör vi genom att köpa andelar i ett certifierat vindkraftsprojekt. TEXT : STEFAN HEDNER FOTO: VEJBY IF


FF TIPSAR

Kinto SCS Stainless Filter kaffefilter i stål. Med ett kaffefilter av rostfritt stål från japanska Kinto kan du brygga kaffe hållbart och samtidigt undvika risken att stå där utan filter när kaffesuget infinner sig. Det permanenta filtret för fyra koppar har små hål som släpper igenom kaffets fetter och sägs enligt tillverkaren få en fylligare karaktär jämfört med kaffe som har bryggts med ett pappersfilter. Pris: 315 kronor, cremashop.se

Foam rollern Morph från Brazyn är något så enkelt som en skumrulle som går att fälla ihop när du inte använder den. Smidig att ta med och använda och en bra garant för att du ska kunna fortsätta med stretch- och rehabiliteringsövningar var du än befinner dig. Morph Brazyn foam roller är tillverkad av ekovänliga material som aluminium, bambu och återvunnet skum och håller för 160 kg. Form rollern är latex-fri och är säker att använda av latexkänsliga personer. Pris: 69,95 dollar, brazinlife.com

5

smarta prylar för hållbarhet Celly SolarMax Solcellsladdare laddar dina enheter med hjälp av solens strålar. Den testvinnande laddaren har två USB-portar som kan ladda två enheter samtidigt. Ett grönt laddningsalternativ idyllisk för alla typer av utomhusaktiviteter – så länge solen håller sig framme. Pris: 467 kronor, teknikdelar.se

Med smarta patenterade sophinken Frank komprimerar du ditt avfall med 70 procent och får mer plats i påsen. I med soporna, stäng locket och tryck ihop och låt stå till nästa gång du ska slänga något. Spar plats och tid (för att gå till källsorteringsstationen) och locket stänger dessutom inne lukten. Perfekt på jobbet . Pris: 549 kronor, smartaprylar.se

Vindkraftverket Sunwind X400 fixar energiförsörjningen även under den mörka tiden på året. X400 har en uteffekt på 400W vid en vindstyrka på 12,5 m/s och har en startvind på endast 2,5 m/s för laddning. Hybridregulator som även kan hantera laddning från solpaneler medföljer. Pris: 14 550 kronor, bygghemma.se

www.ff.se

info@ff.se

21


HÅLLBARHET

Ökat intresse för hållbara hus XNvillan startades av Martin Erixon och Patrik Nyhlén 2010. Målet var att erbjuda miljösmarta småhus med bra material och ny teknik.

FOTO: PRIVAT

Elva år senare har bolaget utvecklats rejält. Företaget har 20 anställda, omsätter ungefär 55 miljoner kronor och bygger såväl villor som fritidshus, radhus och hyreshus. – Vi hade inga ambitioner att bli så här stora från början, förklarar Martin. Vi ville bygga energisnåla hus och samtidigt ha kul på jobbet. Men intresset för lågenergihus och hållbara material och lösningar var större än förväntat.

– Gemensamt för alla våra hus är att vi använder hållbara material och att husen har låg energiförbrukning. Vi har exempelvis valt bort plast och mineralull i väggarna och isolerar med cellulosa, en återvunnen produkt av papper. Som standard har alla våra hus en väggtjocklek som nästan är i nivå med vad som krävs för passivhus. Med solceller och andra möjliga tillval kan man göra sig nästan oberoende av köpt el.

Trots det ökade intresset för l ågenergihus och passivhus finns fortfarande en stor okunskap om möjligheterna på marknaden. – Många som ska bygga hus känner inte till så mycket om alternativen. Då är det lätt att hamna hos de stora leverantörerna och i en traditionell lösning, säger Martin. Våra kunder har nog det gemensamt att de är medvetna och har läst på.

TEXT: STEFAN HEDNER FOTO: XNVILLAN

Olika typer av lågenergihus

Martin Erixon är en av grundarna till XNvillan, som bland annat konstruerar och bygger lågenergihus samt passivhus.

22

Lågenergihus ska använda 25 procent mindre energi än byggnormen kräver. Ett passivhus är än mer energisnålt och behöver tack vare återanvändning av energi ofta inga element, utan det räcker med sol, kroppsvärme, lampor etc. Ett Nollenergihus producerar lika mycket energi som det gör av med. Ett Plusenergihus levererar mer energi än det förbrukar.

www.ff.se

info@ff.se


OMSTÄLLNING

Fakta

XNvillan

• XNvillan grundades 2010 av Martin Erixon och Patrik Nyhlén med affärsidén att ge alla människor möjligheten att bygga sitt drömhus och samtidigt ta sitt miljöansvar genom att bygga för framtiden med ny teknik och nya material. Efter 10 år ligger företaget fortfarande i framkant vad gäller miljösmart byggande och sund boendemiljö. • XNvillans väggar och tak isoleras med cellulosa, vilket gör klimatskalet både fuktsäkert och sunt.

Med solceller och andra möjliga tillval kan man göra sig nästan oberoende av köpt el.

www.ff.se

info@ff.se

23


HÅLLBARHET

Fikasugna flockas för Satsning på gammalt kondis blev lönsam historia Fenix i småländska Emmaboda är ett av Sveriges bäst bevarade 50-talskonditorier. Här flockas fikasugna för att uppleva hur det var när farfar var ung. Den mexitegelklädda fasaden gör att konditoriet lätt kan förväxlas med en vanlig 60-talsvilla, men för den som kliver in väntar en rejäl överraskning. Inte nog med att disken med kakor, bakelser och tårtor ser ut som den gjorde när konditoriet öppnade på 1930-talet. Serveringsutrymmen är fyllda med inredningsdetaljer från 1950-, 60och 70-talet.

I ett hörn hittar vi Anna Svensson och Lisa Nilsson. De båda väninnorna har handlat gardiner i en närliggande möbelaffär och mer eller mindre snubblat över fiket. Nu är de inne på sin andra kopp kaffe och Anna har lovat att ta med sig en bakelse till maken. – Men han får nog vänta ett bra tag, vi har inte hunnit titta på allt ännu. Ta bara en sån sak som boken När Var Hur från 1954, det är ju det året som jag föddes, säger hon och blir avbruten av Lisa som bläddrar i en Ikeakatalog från tidigt 70-tal. – Man önskar att priserna i möbelaffärerna idag var desamma som då, säger hon med ett skratt.

Ingen av de båda väninnorna vill vara med på bild utan ropar till sig personalen som håller på att duka av efter några gäster. – Vi som jobbar här är intresserade av heminredning i retrostil, och det är ett intresse som

24

Nostalgiker redo för fler fikasugna kunder. Från vänster: Ulf Thor, Sibel Jasarevic, Tina Hult Elmersson och Lisa Elmersson.

Den bedömningen blev vi väldigt stolta över, inte minst med tanke på att vi finns på en så pass liten ort som Emmaboda. Det är ju inte många som har vägarna förbi här annars. www.ff.se

info@ff.se

vi delar med allt fler svenskar. Det har blivit riktigt svårt att hitta prylar från den här tiden, säger Ulf Thor när vi slår oss ned med en kopp kaffe i 50-talsdelen.

Det är strax efter lunch och de flesta gästerna har lämnat lokalen. Nu är det är lugnt fram till eftermiddagen, men vid 16-tiden brukar det bli


HÅLLBARHET

Fenix farfarsfika Det mesta av inredningen kommer från loppmarknader. Det schackrutiga golvet förstärker känslan av svunna tider. Den oöppnade Ingoläsken är ett loppisfynd som inte är till salu.

långa köer när kunder kommer förbi för att köpa med sig fika hem. Under årens lopp har man arbetat målmedvetet med att skapa den speciella retrostilen som gör att konditoriet numera är värt en egen

resa, om man får tro K-spanarna på Dagens Nyheter. – Ja, den bedömningen blev vi väldigt stolta över, inte minst med tanke på att vi finns på en så pass liten ort som Emmaboda. Det är ju

www.ff.se

info@ff.se

inte många som har vägarna förbi här annars, säger Tina Hult Elmersson.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

25


RÅDGIVNINGSPANELEN

Arbetstagares så kallade lojalitetsplikt En frågeställning som jag som medlem i rådgivningspanelen allt som oftast får är hur långt en arbetstagares lojalitetsplikt sträcker sig och vad man som arbetsgivare kan göra om arbetstagaren bryter mot denna lojalitetsplikt. Svar. I alla avtalsförhållanden ska parterna visa varandra lojalitet. Lojalitetsplikten, vilken således följer av anställningsavtalet, gäller oavsett om det finns ett muntligt eller skriftligt anställningsavtal och oavsett om avtalet stadgar något om lojalitetsplikt eller inte. Arbetstagaren får således inte agera på sådant sätt att han eller hon skadar arbetsgivaren. Denna lojalitetsplikt sträcker sig så långt att arbetstagaren oftast måste sätta arbetsgivarens intressen framför sina egna intressen, naturligtvis dock inte i frågor som exempelvis rör löne- eller andra förmånsförhandlingar. En arbetstagare som exempelvis bedriver med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet bryter allvarligt mot kravet på lojalitet men detsamma gäller även när en konkurrerande verksamhet planeras genom olika för-

beredande åtgärder under anställningstiden. När det gäller brott mot lojalitetskravet kan flera påföljder komma att riktas mot arbetstagaren, förutom avsked/uppsägning på grund av personliga skäl även exempelvis skadestånd enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer eller enligt bestämmelserna i Lag om Företagshemligheter. Det svåra för en arbetsgivare är oftast inte att bevisa att arbetstagaren brutit mot lojalitetsplikten genom att exempelvis bedriva konkurrerande verksamhet eller att förbereda sådan utan att styrka skadans storlek. Av den anledningen är rådet alltid att i anställningsavtal förslagsvis skriva in en klausul om, som i detta fall, konkurrensförbud med ett fastslaget vitesbelopp om arbetstagaren skulle begå avtalsbrott i den delen. En sådan klausul underlättar och förbilligar betydligt en tvistemålsprocess; arbetsgivarens skada är ju i sådant fall redan fastställd till i vart fall ett minimibelopp. Om arbetsgivaren sedan dessutom skulle kunna bevisa en större skada än vad vitesbeloppet stadgar har man rätt till detta.

LARS ANDERSSON Advokataktiebolaget Janson & Partners, Helsingborg

Välja ersättning istället för semester?

Att ha semester är inte bara en rättighet utan också en skyldighet att ta ut. Det är arbetsgivaren som slutligen förlägger semestern. Semesterdagarna kan vara betalda eller obetalda och det är alltid bara betalda dagar som det finns en skyldighet att ta ut. Betald semester måste alltid förläggas som ledighet, och kan inte kompenseras med pengar. Det är såklart tillåtet att betala ut semesterersättning, men arbetstagaren måste ta ut förlagd ledighet: Det finns två situationer när en arbetstagare med stöd av semesterlagen kan erhålla ersättning istället för ledighet. 1. Om arbetsgivaren inte kunnat förlägga semestern under semesteråret. Det kan till exempel bero på att arbetstagaren varit sjuk hela året. Då kan betalda semesterdagar betalas ut, men enbart de dagar som tillsammans med nya intjänade dagar överstiger tjugofem betalda semesterdagar. 2. Om arbetstagaren avslutar sin anställning. Innestående semester betalas då ut som semesterersättning efter det att anställningen upphört. Semestern kan också betalas ut i pengar om det gäller en tidsbegränsad anställning som pågår mindre än tre månader. LARS ANDERSSON

RÅDGIVNINGSPANELEN Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du någon fråga, kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre x 15 minuter per år och medlem. LASSE GÄRDLUND Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje

PER LARSSON Per Larsson AB, Sundsvall

REBECCA EDMAN Säkra Stenstaden AB Stockholm

26

THORBJÖRN HILLESKOG Advokat Thorbjörn Hilleskog Malmö

GÖRAN SMEDBERG Advokatfirman Göran Smedberg AB

JOHAN ENGBORG Astra Advokater Stockholm

www.ff.se

LARS ANDERSSON Advokataktiebolaget Janson & Partners, Helsingborg

MARIA LIDSTRÖM Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå

Skicka in din fr åga till kansliet! E-po st: info@ff.se

MAGNUS HEDENBERG Advokatfirman Hedenberg & Partner KB, Göteborg

info@ff.se

FRÅGA OSS!


Efter hundratals anmälningar mot uttrycket ”netto noll klimatavtryck” inledde Konsumentverket ett ärende mot Arla. Företaget valde till slut att lägga till en text på förpackningarna som förklarade uttrycket.

Som företagare gäller det alltid att vara tydlig och ärlig i sin marknadsföring. När det gäller miljöpåståenden ställs särskilt höga krav. ”Tänk på att undvika vaga och oprecisa påståenden som ”grön” och ”klimatsmart”, säger Emelie Neidre, jurist på Konsumentverket.

Konsumentverket granskar greenwashing i reklamen det väntar ett bötesbelopp som storleksmässigt bestäms utifrån företagets omsättning. – Konsumentverket vill inte hämma användandet av miljöpåståenden i marknadsföring, säger Emelie Neidre. Men vi vill att allt är tydligt och korrekt, så att inte konsumenterna blir vilseledda. Generellt ska man som företag tänka på att undvika vaga och oprecisa påståenden som ”grön” och ”klimatsmart”. Använder man ändå dessa ord ska man precisera påståendet, det vill säga förklara på vilket sätt något är ”grönt”.

Hotell greenwashade först

EU granskar miljöpåståenden

FOTO: MOSTPHOTOS

I Sverige ska Konsumentverket bidra till ”en genomsnittskonsument och där spelar även såsäkrare marknad där både konsumendant som bildval, symboler och färgsättning in. ter och företag vet vad som gäller”, som det formuleras på KonsuNär en anmälan kommer in mentverkets hemsida. I det kan Konsumentverket starta uppdraget ingår bland annat ett tillsynsärende. att granska sådant som fö– Då kontaktar vi företaretag påstår i sin marknadsget och förmedlar våra synföring, till exempel budskap punkter. Efter att företaget ÂÂ Emelie Neidre, jurist kopplade till miljö och hållfått möjlighet att bemöta på Konsumentverket. synpunkterna bestämmer barhet. Foto: Öyvind Lund – Vi får in anmälningar från konvi om och i så fall hur vi ska gå vidare. Vår förhoppning är sumenter och omvärldsbevakar även själva för att upptäcka vilseledande eller otyd- alltid att företaget frivilligt ska ändra sig, men liga miljöpåståenden, säger Emelie Neidre, ju- om så inte sker kan ärendet tas till Patent- och rist på Konsumentverket. En grundregel är att marknadsdomstolen. företag alltid ska kunna styrka det de säger, men även helt sanna påståenden kan vara vil- Fälls företaget i domstol k an det förbjudas att fortseledande. Allt beror på hur de uppfattas av en sätta använda påståendet. Överträds det förbu-

Begreppet greenwashing sägs ha myntats av den amerikanske miljöaktivisten Jay Westervelt 1986. Han menade att hotell som bad sina gäster återanvända handdukarna ”för miljöns skull” egentligen bara gjorde det för att spara pengar.

www.ff.se

info@ff.se

ÂÂ Läs mer: På konsumentverket.se finns tips och råd om hur företag bör tänka i sin marknadsföring för att undvika vilseledande miljöpåståenden.

TEXT: STEFAN HEDNER

Konsumentmyndigheterna i 27 europeiska länder koordinerade nyligen en stor granskning av miljöpåståenden i reklam. Granskningen fokuserade på produkter som marknadsförs på nätet och resultatet var nedslående. Nästan hälften (42 procent) av de 344 granskade påståendena uppfyllde inte lagkraven på vederhäftighet. Källa: konsumentverket.se

27


ANNORLUNDA AFFÄRER

Kuriosa Ängavången

• Lennart Bosrup är åttonde generationen på Ängavången medan sheltien Bill är den tredje. • Det ska bli fler ekar i bestånden på sikt.   • Snickeriet har under flera år gett intäkter från framförallt gallringarna. • Lennart vill ha 80 centimeter i brösthöjd på ekarna

30

www.ff.se

info@ff.se


ANNORLUNDA AFFÄRER

Plankad idé lockar tyskar till Lennart

C

ivilingenjören Lennart sadlade om och startade småskaligt sågverk. Nu har han specialiserat sig på exklusiva ekplank för bland annat den tyska marknaden. Som ung hade han inte större ambitioner på att ta över gården som funnits i släktens ägo sedan slutet av 1600-talet, men när hans far gick bort ville inte de andra syskonen driva skogsbruket vidare. – Jag är civilingenjör och jobbade på Alfa Laval i Lund på den tiden, och eftersom både jag och min fru är rörelsehindrade var inte heller vi speciellt intresserade av att bli skogsägare. Men samtidigt fanns det ett slumrande skogsintresse som väcktes, och nu driver vi gården sedan 20 år tillbaka, säger han och tillägger att han redan från början insåg att det skulle krävas mer än traditionell skogsskötsel för att få snurr på ekonomin. På gården stod tomma uthus och en höloge som inte användes, och i samband med att han kunde kvittera ut Södras ersättning för skadorna efter stormen Gudrun bestämde han sig för att öppna ett snickeri för att förädla produkterna på egen hand. – Vi behövde gallra en hel del i våra ekbestånd och eftersom klenare dimensioner ger så dåligt betalt var det en betydligt bättre affär att såga golvplank och sedan sälja direkt till slutkunder. www.ff.se

info@ff.se

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

31


ANNORLUNDA AFFÄRER

Kuriosa Blommor i mängder

Håkan Assarsson har flera kompletta samlingar av majblomman. Riktigt fina bilblommor är svåra att tag i eftersom de slits ut snabbt.

34

www.ff.se

info@ff.se


ANNORLUNDA AFFÄRER

Antikt goes online

A

ntikhandlarna satsar på nätförsäljning i och med att tillströmningen av kunder i de fysiska butikerna minskat. Håkan Assarsson på företaget Antikt, tryckt & präglat konstaterar att pandemin gör att allt fler kunder hittar till honom via nätet. Och det är en stor fördel eftersom marknaden för samlarprylar inte längre är en lokal företeelse utan i allra högsta grad global. Men ibland kommer de verkliga entusiasterna ändå förbi för att på ett coronasäkert sätt botanisera bland de udda föremålen. Att kliva över tröskeln till lokalen är som att förflytta sig åtskilliga år tillbaka i tiden. Exakt hur många år det rör sig om beror på vart man vänder blicken. Här finns nämligen allt ifrån leksaksbilar och tomma mellanölsburkar till kärl, almanackor, fiskerullar och LP-skivor. För att inte tala om majblommor, majblommor och åter majblommor. – Jag är nog lite tokig, erkänner Håkan som dock inte har de mest värdefulla blommorna framme. Med tanke på att ett riktigt fint exemplar av den första majblomman från 1907 betingar mycket höga priser är det lätt att förstå att Håkan gärna har dessa inlåsta. – När den lilla välgörenhetsblomman började säljas 1907 kostade den 10 öre. Så man kan lugnt säga att det var en bra investering för den som köpte en sådan på den tiden, säger han. TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

www.ff.se

info@ff.se

35


ANNORLUNDA AFFÄRER

Vindkraft och toppmodernt soltak ger klirr i kassan

Kuriosa Energiskt värre

• Nils-Erik Bondesson gillar grön energi och nu har mangårdsbyggnaden fått ett toppmodernt soltak. • Årsförbrukningen ligger på cirka 11 000 kilowattimmar och framöver kommer taket att producera hälften av behovet. • Varje modul ger cirka 83W/m2 och som minst krävs en yta på 13-15m2/kW. • Som sig bör kör Nils-Erik Bondesson elbil, en Kia e-Niro.

38

www.ff.se

info@ff.se


ANNORLUNDA AFFÄRER

L

antbrukaren och vindkraftsentusiasten Nils-Erik Bondesson bytte ut det gamla taket på mangårdsbyggnaden mot ett plåttak med integrerade solceller. Dessa skiljer sig från de vanliga solcellerna som man lägger uppe på den befintliga takbeläggningen. På avstånd ser det nya taket ut som vilket plåttak som helst och det är just det som är själva poängen med det nya taket som är ett av de första som installerats i Sverige. Inte nog med att det ser betydligt trevligare ut med ett vanligt tak istället för en samling med utanpåliggande solcellspaneler, det finns även andra fördelar. – Här på slätten blåser det nästan jämt och med tanke på att det blir ett mellanrum mellan vanliga solcellspaneler och taket finns det risk för att det tjuter när vinden friskar i, säger Nils-Erik Bondesson när vi träffas utanför byggnaden. Även om det varit mulet i stort sett varje dag sedan installationen har solcellerna producerat mer el än han räknat med. Prognosen är att taket ska ge cirka 5000 kilowattimmar per år där merparten av naturliga skäl produceras sommartid. – Jag gör av med cirka 11000 kilowattimmar per år så taket kommer att producera ungefär hälften av den el som jag

www.ff.se

info@ff.se

förbrukar, säger han och tillägger att han letade länge efter ett alternativ till det gamla taket som var från 70-talet och nu började ge upp. Nils-Erik Bondesson är nöjd med taket som i och för sig blev dyrare än ett traditionellt plåttak, men där det kontinuerliga tillskottet av gratis el gör att kalkylen förbättras. – Solel har helt klart framtiden för sig, säger Nils-Erik Bondesson som i trakten blivit en miljöprofil och tidigare tagit initiativ till att uppföra flera vindkraftverk som står på hans mark och som ägs av bland annat en ekonomisk förening. Men även om verken tycks snurra för fullt har man i likhet med många andra vindkraftsägare fått skruvat ned effekten, i det här fallet till 1490 kilowatt för att inte tvingas betala orimligt mycket i elnätsavgift. – Går vi över 1 500 kilowatt skulle det kosta föreningen 19 000 kronor i månaden, men under 1 500 kilowatt blir det bara 152 kronor. Det här är bedrövligt och går stick i stäv med alla fina ord om att vi ska satsa på grön och förnybar energi. Vi skulle kunna producera betydligt mer vindkraftsel än vad vi gör, men nu har vi inte råd att göra det.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

39


ställer vi om för framt s n a m iden m a s Till Tillsammans med dig som kund vill vi på OKQ8 underlätta omställningen för en fossilfri framtid. OKQ8 Elbilsladdning är vår helhetslösning som möjliggör smidig, snabb och säker laddning hemma, på jobbet och där du behöver den. Genom Sveriges största stationsnät med mer än 1000 laddplatser runtom i landet är vårt mål att du aldrig ska ha långt till närmaste laddning.

Snabb, snabbare, supersnabb – laddningen som ger nya möjligheter Möjligheten att färdas långt med el underlättar en snabbare omställning mot fossilfritt. Idag erbjuder vi elbilsladdning på 70 av våra stationer i Sverige, där närmare 40 har snabbladdare. Och redan inom några år kommer vårt nätverk dessutom att utökas med supersnabbladdare på fler än 300 stationer, genom ett samarbete med Skellefteå Kraft.

Så hjälper vi dig att göra skillnad Laddutrustning för hemmet och på arbetsplatsen

Ladda hemma, på jobbet och var du än är OKQ8 Elbilsladdning är helhetslösningen som ger dig möjlighet att snabbt och säkert ladda din elbil var du än befinner dig – på arbetsplatsen, hemma och längs vägen. Vi erbjuder marknadsledande laddutrustning, installation och service samt enkel uppföljning av hur mycket som laddats i tjänsten och privat.

+ 1 000 laddplatser för elbilar över hela Sverige*

Business Basic El – alla drivmedel på samma faktura

Hyrbilar som körs på el, biogas och HVO100

Med vårt företagskort Business Basic El kan du samla alla drivmedelsköp, både flytande och el, på samma faktura. Laddning aktiverar du på någon av OKQ8:s eller våra partners publika laddare genom att blippa kortet på laddstationen.

Solpaneler som ger dig 100 % fossilfri elförsörjning

Kortet kan också användas på din uppkopplade laddbox från OKQ8 i hemmet, vilket gör det möjligt att nyttja drivmedelsförmånen även där. Som kortkund får du dessutom tillgång till hela vårt laddnätverk med appen OKQ8 Elbilsladdning. Självklart kan du byta ditt befintliga kort mot nya Business Basic El.

Sveriges största nätverk* för biogas med 71 stationer

Läs mer på OKQ8.se/foretag/elbilsladdning HVO100

Sveriges största nätverk* av Neste MY Förnybar Diesel (HVO100)

*Tillsammans med våra samarbetspartners


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.