Fotografisk Tidskrift 6 2012

Page 1

Fotografisk Tidskrift #6–2012

MODE MED JULIA HETTA BILDRÄTTIGHETER I SOCIALA MEDIER

--------------------

DE GLOBALA FOTOGRAFERNA

-------------------Fotografisk Tidskrift #6–2012

NY HEMSIDA! www.procenter.se


Väntan på en bild fascinerar mig - då kan vad som helst hända. Bilden är tagen under vaktavlösningen vid Frihetsmonumentet i Riga.

Vi har bett SFF-medlemmar att fånga tillfällen då det känns tryggt att vara försäkrad. Fotografi: Peter Claesson

Du tar bilden. Vi tar hand om försäkringen.

portfolion

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 Stockholm Tel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

julia hetta 2 | fotografisk tidskrift


no 6/2012 | 3


4 | fotografisk tidskrift


MAGNUS ELEBÄCK

de här bilderna är gjorda på uppdrag för Acne Paper, Dazed & Confused och Rodeo. De flesta av fotografierna har jag gjort tillsammans med min bror Hannes Hetta som är stylist och som jag har ett nära samarbete med.«

no 6/2012 | 5

NAMN Julia Hetta. BOR Stockholm. BAKGRUND Bildredaktör på Mira. Examen från Gerrit Rietveldt Academie, 2004. VERKSAM som fotograf. Hör till agenturerna Replimited (USA) och LundLund (Sverige). www.juliahetta.com


ANDY FREEBERG

Innehåll

JENNY MORELLI

JESSICA GOW

16

Portfolio / Julia Hetta / 1 Hej / Högt och lågt / 8

Aktuellt / Svenskt foto utomlands / 10 Utställningar / Landet runt / 11 Gästen / Hanna Hallborg / 11

12

5 frågor / Marie Trägårdh / 12 Aktuellt / Gammalt och nytt fejk / 13

HELGA HÄRENSTAM

»Sedan bråkade jag mycket med fotolabben i början, jag blev skitförbannad varje gång« SIDAN 18

14

Rapport / Paris Photo / 14

REPORTAGE / De globala fotograferna / 16 Mexiko / Maj Lindström / 18 Japan / Jörgen Axelvall / 20 USA / Ann Johansson / 22 Thailand / Gerhard Jörén / 24

26

Recensioner / Härenstam/Hirsch/Southam / 26 Praktisk teknik / Kromatisk aberration / 28 Teknik / Varför används inte verktygen? / 30 Medlemssidor / Norrlandsdagarna närmar sig / 32 Fråga juristen / Om beskärningar / 33 Juristen / Bilder och sociala medier / 33 Tips och trix / Billigare hårddiskar / 34 6 | fotografisk tidskrift


are

insp i

rationsh

el

g

ts

I

Nor

me

a

AR 8-10 FEBRU rlandsoperan,

U

MISS ANIELA (UK) LINDA FORSELL (US) JENS E HAUGEN (NO) DAVID MAGNUSSON INKA LINDERGARD & NICLAS HOLMSTROM DANIEL NILSSON ASA SJOSTROM CANON EUROPEAN AMBASSADOR SUNE JONSSON-PRINTAR TILL UTLOTTNING BILDBESTALLARNA AVSLOJAR WORK IN PROGRESS MED VODA SEMINARIER - UTVECKLA DIG SOM FOTOGRAF GOECKER WORKFLOW LUNDEBY & CO DSLR FILMNING ADOBE MER INFO OCH ANMALAN PA NORRLANDSDAGARNA.SE NORRLANDSDAGARNA PRESENTERAS AV

FOTO - JENS E HAUGEN


NÅGRA VINTERKURSER

hej

LOTTA SCHWARZ FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Högt eller lågt – det är frågan det är konstigt det där med högt och lågt. Är text högre än bild? Är det svårare att läsa än att titta? Är det inte själva förmågan att förstå, eller tolka, som kan vara det som tar lite tid att lära sig? Jag tänker så här: När vi föds kan vi titta. Inte så långt från början, bara någon decimeter, och vi förstår egentligen inte särskilt mycket av det vi tittar på. När vi är si så där 5–6 år

Att titta på och förstå bilder är alltså en praktisk syssla. Titta på och förstå bokstäver är teoretiskt. börjar vi kunna läsa. Bara några få ord visserligen. De flesta ord förstår vi inte alls. Jag visste ju till exempel att bokstäverna l o t t a blev mitt namn, men hur det kom sig var lite klurigare att lista ut. Alltså, i princip är läsandet cirka fem barnaår svårare än tittandet. Ordalydelsen »det vidgade text­ begreppet« har jag nyligen förstått, och nu har jag fyllt 50. »Det vidgade textbegreppet« betyder fotografi. Det betyder också film och radio. Det är det inte så lätt att förstå. Man kan läsa denna ordalydelse i en mängd dokument på svenska universitet och högskolor, särskilt i utbild­ ningsplaner. Det går inte att skriva fotografi eller radio i dessa, för då blir det ju en praktisk kurs, inte teoretisk. Att titta på och förstå bilder är alltså en praktisk syssla. Titta på och förstå bokstäver är teoretiskt. Jag anar okunskap bakom formuleringen. Samma okunskap som dn:s recensent Lotta Olsson ger uttryck för då hon i en text om fotoböcker skri­ ver att »egentligen ska ju böcker bara innehålla text« (dn 2012-11-27). I raden under fortsätter hon med att »det kommer en massa störande bilder i vägen för texten … och bilderna ska komma av sig själva i huvudet när man läser«. Lotta Olsson får givetvis tycka vad hon vill, men jag kan ju undra varför inte dn anlitar en kunnig recensent istället. Någon som har kunskap om och kan tolka bilder på samma sätt som den som har kunskap om och kan tolka text. Att Olsson kallar fotoböcker för bilderböcker för vuxna känns faktiskt lite infantilt. Vår tidigare ordförande för Fotoförfattarna, tillika suppleant i Sveriges Författarfond, Tommy Arvidson, föreslår fler nya kategoriseringar. Vad sägs om otäcka textböcker för vuxna (deckare), svåra textböcker för vissa vuxna (poesi) eller hittepåtextböcker för vuxna (skönlit­ teratur). Bildkonstnärsfondens stora stipendium tilldelas i år fotografen Gerry Johansson. Grattis Gerry! Vid ett samtal med Anna Tellgren från Moderna Museet sa han att »kompositionen är en del av bildens grammatik. Precis som med text så måste ju folk få en chans att begripa vad det står. Det blir svårt om man gör lite hur som helst«. Ja, på något sätt handlar allt om språk och precis som det skriftliga kan det fotografiska språket se olika ut i olika länder, olika kulturer. De som flyttar iväg till ett annat land lär sig att förstå kontexter i det nya landet. Högt och lågt, där som här, fast annorlunda. Så låt oss nu fira jul med kitchigt pyssel och torftiga rim och bilderböcker i paketen. God jul!

SFF-medlemmar får rabatt på samtliga externa kurser som listas här. SFF ansvarar inte för att det finns platser kvar på kurserna.

UMEÅ Marknadsföring och sälj. En eftermiddagskurs för dig som vill bli bättre på att sälja och marknadsföra dina fotografiska tjänster. när: 26 januari. var: Kulturhuset Klossen. kursledare: Johan Steensland. kostnad: sff-medlemmar 2 000 kronor, inklusive moms. MALMÖ Digital bildbehandling, hela kedjan. Denna kurs ger dig en god grund för att lära dig hela kedjan från en obearbetad bild, digital eller analog, fram till helt färdig bild för tryck eller utskrift. när: 2–10 februari. Kursen omfattar två helger, 2–3 samt 9–10 februari. var: Malmö museum. kursledare: Stefan Ohlsson och Eva-Teréz Gölin. info@profiler.nu GÖTEBORG Marknadsföring och sälj. Samma kurs som i Umeå. (se ovan). I kursen ingår boken Starta eget av Johan Steensland. när: 2 februari. var: Studiefrämjandet.

HELA SVERIGE Auktorisation i digital bild­ leverans, på distans. när: 4 februari–31 maj. kostnad: 8 000 kronor, exklusive moms. www.sffutbildning.se STOCKHOLM Marknadsföring och sälj, driva eget som fotograf. Samma kurs som i Umeå. när: 9 februari. var: Brygghuset. BISKOPS ARNÖ, BÅLSTA Komma igång-kurs i filmning och redigering. För tolfte gången har vi nu en kurs i att filma och redigera för fotografer. när: 22–24 februari. kursledare: Pelle Wichmann och Per Lindh. kostnad: 6 210 kronor, exklusive moms. MALMÖ Marknadsföring och sälj, driva eget som fotograf. Samma kurs som i Umeå. när: 23 februari. var: Medborgarskolan. Läs mer på www.sfoto.se/ kurser. SFF-medlemmar har rabatt på samtliga kurser vi erbjuder.

FOTOGRAFISK < TIDSKRIFT Finns naturligtvis att läsa på Ipad. Surfa in på www.sfoto.se eller köp F på qiozk.com.

8 | fotografisk tidskrift


www.rajalaproshop.se

En av nordens största Canon Pro dealers

Nikon D800

Canon EOS 5D Mark III

Rajala Pro Shop pålitlig kameraleverantör sedan 1919.

EOS 5D Mark III är en digital systemkamera med 22,3 mp fullformatssensor med 61-punkters autofokus och 6 b/s. Spela in högkvalitativ Full HD-video, med manuell kontroll över allt från bildhastighet till ljud.

Swedish Chameleon

GITZO

Manfrotto

Skapa exceptionella bilder med banbrytande D800. Sensorn i FX-format med 36,3 megapixlar och klassledande autofokussystem ger dina bilder djup och en oöverträffad detaljnivå. D-Movie i full HD-kvalitet ger dig stor flexibilitet att dela med dig av filmer i hög kvalitet.

Rode

Slik

Rajala Pro Shop Stockholm

Rajala Pro Shop Malmö

Besöksadress: Herkulesgatan 11 Post nr: 111 52 STOCKHOLM Tele: 08 - 789 45 00 Mail: info@rajalaproshop.se

Besöksadress: Drottninggatan 36 Post nr: 211 41 MALMÖ Tele: 040 - 12 13 06 Mail: malmo@rajalproshop.se

Tamrac

Sandisk


MARTINA HOOGLAND IVANOW

aktuellt

SENA BETALNINGAR SNART FÖRBJUDET 16 mars 2013 blir det lag på högst 30 dagars betalningstid av faktura mellan företag. Dessutom införs en rätt att ta ut förseningsavgift på 450 kronor direkt när fakturan förfaller. Kunder som drar ut på betalningen är ett problem för många företag. Storföretag och offentlig sektor lär vara sämst på att betala fakturorna i tid. Nu införs en lag om högst 30 dagars betalningstid av faktura. Lagen har tillkommit efter att EU har uppmanat sina medlemsländer till krafttag mot sena betalningar.

HÖGSKOLAN FÖR FOTOGRAFI FYLLER 30

SONY WORLD PHOTOGRAPHY AWARD Just nu pågår inlämning till Sony World Photography Award. Bilder kan skickas in fram till den 9 januari 2013. Vinnaren får 25 000 dollar. Man kan tävla i kategorierna: arkitektur, konst, reklam med flera. Läs mer om tävlingen på www.worldphoto.org

Svenskt foto i Paris en ny generation svenska fotografer har under de senaste åren uppmärksammats interna­ tionellt både av stora modemagasin, konstinstitutioner och gallerier. Nu visar Svenska Institu­ tet i Paris fem av dem i utställningen Olika avstånd, kurerad av Greger Ulf Nilsson. Gemensamt för de fem fotograferna är att deras verk ofta är en balansakt mellan mode och konstfotografi. De tar alla avstamp i konsthistorien och egna personliga erfarenheter. Medverkande fotogra­ fer: Denise Grünstein, Julia Hetta, Martina Hoogland Ivanow, Julia Peirone och Elisabeth Toll. Utställningen pågår till och med 18 januari 2013.

PROFFSFOTO LÄGGER NED Papperstidningen Proffsfoto som ägs av idg lägger ned. Fotosidan gjorde tre nummer av Proffsfoto men sedan tog det slut. Enligt redaktören var grundproblemet att Proffs­ foto har en smal inriktning som passar få annonsörer. Fotosidan kommer dock att fortsätta driva proffsfoto.com med nyheter, artiklar och tester med proffsinriktning.

FINT STUDENTPRIS Fotografen Viktor Johans­ son, vars bilder på sim­ mare prydde omslaget på F

VIKTOR JOHANSSON

Högskolan för fotografi, numera Akademin Valand, grundades 1982. 30-årsjubiléet firas med en utställning och en bok. Utställningen på Galleri Monitor i Göteborg har fått namnet »Tidslinjen«. Den visar bilder av ett hundratal fotografer/konst­närer som genom åren undervisat på skolan. Gunilla Knape, tidigare prefekt och Pelle Kronestedt, SFF:s förre ordförande har sammanställt intervjuer med tidigare elever och lärare och grävt i olika arkiv för att skapa fotohistoria rikt illustrerad med många fotografier. Boken finns att läsa i fulltext på issuu.com.

Martina Hoogland Ivanow om hur man definieras genom möte med en annan.

Viktor Johanssons tvillingar prisas.

nummer 3 2012, har fått ett hedersomnämnande i usa för sitt projekt om tvillingar. Tävlingen College Photographer

of the year som vänder sig till fotostuderande, är en av världens största. Läs mer på www.cpoy.org 10 | fotografisk tidskrift


FOTO PRIVAT

JOHAN STRINDBERG

gästen

HANNA HALLBORG FRILANSJOURNALIST MALMÖ

Det bästa med jobbet – fotografen

Johan Strindberg visar bilder på Galleri Ralf/Marie Laveau.

UTSTÄLLNINGAR Ett urval av vinterns sevärd­ heter! Hitta fler på sfoto.se.

THERESIA VISKA Blue Sky Gallery, Oregon, USA 6 december–6 januari 2013

FRIDA JOHANSSON Hallands Konstmuseum, Halmstad 14 november–13 januari 2013

COOPER & GORFER Dunkers kulturhus, Helsingborg 15 juni–17 februari 2013

MIA PETZÄLL Arbetets museum, Norrköping 8 september–20 januari 2013

JOAKIM HUMLEBACK Galleri Axel, Stockholm 8 december–29 december

WOLFGANG TILLMANS Moderna Museet, Stockholm 6 oktober–20 januari 2013

JOHAN STRINDBERG Galleri Ralf, Stockholm 12 december–12 januari 2013

GERRY JOHANSSON Moderna Museet, Stockholm 26 oktober–6 januari 2013

PETER ERIKSSON KG 52, Stockholm 7 februari–23 februari 2013

JENNY LINDHE Landskrona museum, Landskrona 25 november–24 februari 2013

CHRISTER FJELLMAN Galleri Axel, Stockholm 26 januari–24 februari 2013

DAVID LACHAPELLE Fotografiska, Stockholm 30 november–3 mars 2013

JOSTEIN SKEIDSVOLL Galleri Mazarin, Söderhamn 8 december–11 januari 2013

DAWID Landskrona museum, Landskrona 2 december–31 mars 2013

PETER DE RU Three Shadows, Peking, Kina 9 mars–6 april 2013

no 6/2012 | 11

det bästa med mitt jobb är fotograferna. Eller, det är det ju förstås inte. Det bästa med mitt jobb är att träffa en massa intressanta människor och få reda på en massa saker, och få skriva, och allt det där man brukar säga är så bra med att vara journalist. Fast när jag var på föräldraledighet, och tänkte på vad jag saknade med att jobba, så var det att sitta i bilen, på väg någonstans, och titta på vägen, och prata med fotografen. Jag pratar så bra med fotografer. Kanske beror det på situationen, man ska jobba men just när man åker jobbar man inte, och ofta åker man bil, och det är fotografen som kör. Ett lugn infinner sig och man är i en tidskapsel. Ibland känner man varandra och ibland inte och man tittar framför sig och fyller tystnaden, och ganska ofta kommer man in på väldigt väsentliga saker direkt. Jag tror inte bara det handlar om att man sitter i en bil tillsammans. Kanske handlar det om att bildmänniska möter textmänniska? Vi gör samma sak fast från helt olika håll och där, i den krocken, händer något intressant.

Fotograferna har tunga väskor med spännande utrustning som kostar en massa pengar och har många reglage. En del fotografer jobbar man mycket med. En fotograf jag känner brukar jag ibland äta lunch med när vi inte jobbar, men jag tycker faktiskt att vi pratar bättre när vi jobbar än när vi bara ska ses och umgås. Det kan bli så att man kan ta jobb som man verkligen inte är sugen på, mest för att ses. Så finns det foto­ grafer som man bara parats ihop med för att göra ett jobb tillsammans. Trots att man inte ens känner varandra så är det något med att man presenterar sig tillsammans, som ett team, för dem man ska intervjua och fotografera, som gör att man tror att man känner varandra. Sedan åker man hem och sedan ses man kanske aldrig igen. Fotografer. De är roliga och allvarliga. De har tunga väskor med spännande utrustning som kostar en massa pengar och har många reglage. Det är konkret och påtagligt arbete på ett annat sätt än skrivandet. Jag med mitt kollegieblock och penna och oläsliga anteckningar. De har stora bilar också, fotograferna, och kör snabbt och säkert. Jag har bara träffat en körkortslös fotograf. Det var när jag skulle göra ett resereportage på Korsika. Jag var helt säker på att fotografen, som jag aldrig träffat förr, skulle köra hyrbilen vi beställt, och rätt glad över det, för jag kände mig väldigt osäker på körning efter fyra billösa år i Paris. Men så blev det alltså inte, och det var väldigt nyttigt för mina bilkörnings­ skills. Att köra bil på Korsika är nämligen lite som att spela bilspel. Smala slingervägar med stup på ena sidan och bergvägg på andra. Då och då står det en ko på vägen bakom ett hörn. Och man måste köra skitfort annars tycker korsikanerna att man är en mes, och fotografen också, det märktes. Så jag körde fort, och efter ett par dagar körde jag säkrare än jag någonsin gjort i mitt liv. Coolt, snyggt, lite nonchalant. Nästan som en fotograf.


JESSICA GOW

VEM Marie Trägårdh. BOR Fredhäll, Stockholm. YRKE Bildredaktör Scanpix.

5 frågor

Trägårdh letar alltid bilder Hur blir man fotograf på Scanpix? – Man kan gå in på vår hemsida där finns information om hur man gör. Två gånger per år går vi igenom ansökningar. Då tittar vi på vad fotografen har att erbjuda och vad vi behöver för att bredda vårt arkiv. Sedan scoutar jag själv, ser mycket ut­ ställningar, träffar många fotografer, håller mig uppdaterad på området. Vilka bilder säljer? – Pratar vi om så kallade kreativa bilder i Sverige så säljer life-stylematerial: Människor i olika åldrar

och situationer, pigga pensionärer, familjer, hemma-hos-känsla-bilder. Utomlands märker vi att det finns ett stort intresse för en särskild skandi­ navisk stil – men det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är. Landskap, natur, ljuset, ljusa interiörer. I Sverige finns en ökad efterfrågan på bilder av familjer med medlemmar av olika ur­ sprung. Världen förändras hela tiden och bildköparnas preferenser likaså. Vad letar ni efter? – På den kreativa sidan letar vi efter bilder med ett starkt personligt

uttryck. Bilden ska kännas unik och ha hög teknisk kvalitet, inte bara vara en slentrianbild. Vi konkurrerar globalt, det är viktigt att bilderna i vårt stora arkiv sticker ut. Och vi behöver alltid bilder på personer som godkänt publicering i reklam och marknads­föring, så kallade Model Released-bilder. Hur vet fotograferna vad ni vill ha? – Jag samarbetar tätt tillsammans med våra säljare, som har bra koll på vad våra kunder frågar efter. Det kom­ municerar jag sedan till våra fotogra­

fer. Just nu i december är det förstås bilder på julfirande, vinteraktiviteter, mys framför brasan etc. Hur ser du på framtiden för bildbyråer? – Branschen står helt klart inför stora utmaningar. Vi har tuff konkur­ rens inte minst från mikrostockbyrå­ erna. Jag tror på att försöka utforska nya områden för bildanvändning och hitta nya kunder både i Sverige och utomlands. Vi måste försöka finna nya affärsmodeller för högkvalitativa / JENNY MORELLI bilder. 12 | fotografisk tidskrift


aktuellt

FRAMTIDENS MEDIA

THOMAS RUFF

Thomas Ruff är en samtida manipulatör.

Gammalt och nytt fejk just nu pågår två stora utställningar på Metropolitan Museum of Art i New York med mani­ pulerade bilder. Den ena visar runt 200 bilder tagna mellan 1840–1990 som skapades innan den digitala eran och Photoshop. Den andra delen fokuserar på samtida verklighetsförvrängningar med verk av bland andra Joan Fontcuberta, Maria Marshall och Thomas Ruff. Tanken är att öka förståelsen för hur fotografiet alltid haft ett komplext förhållande till visuell sanning och visar hur fotografikonsten har genomgått dramatiska förändringar de senaste 20 åren.

HENRIK MONTGOMERY

när sensationer som dessa skildras.

TEKNIK MÖTER KOMMUNIKATION

100 000 till Källström och Fäldt.

WIKILAND PRISAS Fotograferna Klara Källström och Thobias Fäldt som till­ sammans kallar sig kk+tf vann Scanpix Stora Fotopris 2012 med sitt projekt Wiki­ land. Projektets titel hänsyftar till fenomenet och uppstån­ delserna kring Julian Assange och det mediala fokuset på honom. kk+tf ställer sig frå­ gan vilka för­väntningar vi har på dokumentärfotografiet no 6/2012 | 13

Författaren Bo Bergström har tillsammans med redaktör Lena Erlingsson och F:s egen Stefan Ohlsson gett ut boken Tala om bilder (Carls­ son). Enligt författarna står fotografisk teknik och kom­ munikation allt för långt från varandra. Boken bygger på samtal kring konst-, nyhetsoch reklambilder såväl som dokumentära bilder. Läs ett utkast på www.sfoto.se

ALAMY SÄNKER ARVODE Den världsomspännande bildbyrån Alamy kommer att skära ned på fotografernas

provision från januari 2013. Alamy säger att minskningen av provisionen från 60% till 50% ska hjälpa företaget att finansiera framtida expansi­ on. För en del av pengarna de sparar bygger de ny hemsida med ökad funktionalitet och en allmänt förbättrad användarupplev­else. Läs mer på alamy.com

FOTOSTATION ERSÄTTER FOTOGRAF Först var det svenska passbild­er men nu ska även nyblivna körkortsinnehavare fotogra­feras på plats. Från och med 19 januari 2013 måste körkortsbilden tas i samband med provet på Trafikverkets förarprovskontor. Den bli­ vande föraren kan alltså inte ta med ett proffsfotografi.

Medie­dagarna i Göteborg 7–8 mars ställer frågor om hur framtidens medier ska finansieras och hur duktiga medierna är på att granska sig själva. – Vi befinner oss mitt i en stor teknologisk revolution som medför enorma förändringar och ställer många saker som förr hade en klar och tydlig definition helt upp och ner. Det handlar fortfarande om att berätta rätt historia, på rätt plats vid rätt tillfälle, säger en av deltagarna, författaren och varumärkesbyggaren Simon Pont. Läs mer på www.meg.se

IN MEMORIAM Hans Hammarskiöld har avlidit efter en kortare tids sjukdom. Han blev 87 år gammal. »Han var fotografen som fokuserade på motivens väsentligheter. Han var mångsidig som få och renodlade varje objekt som om det vore det enda. Han engagerade sig i det odramatiskt obetydliga. Han sökte det verkliga, det reella, det rentvättade livet i rumsdunklets ljuslek. Själva livsessensen. Det overkligt konstlade fäste inte på negativet i hans kamera.« Den gode vännen Leif Wigh har skrivit en minnestext om sin vän. Läs hela texten på sfoto.se

KLUM FÅR PRIS Fotografen Mattias Klum har fått Lidmanpriset 2012. I juryns motivering står att han med sin gärning som fotograf satt jordens skönhet och okränkbarhet i fokus. Hans smittande kunskap och engagemang pekar ut människans övergrepp och rovdrift. Lidmanpriset har till syfte att uppmuntra god information i ord och bild. Det delas ut av Bild och Ord Akademin.


MARC DOMAGE

»Så uselt att jag blir förbannad, de här personerna ska ju föreställa eliten inom internationell fotografi och så är de så illa förberedda.«

Rapport från Paris November, Paris 2012. Mässorna Paris Photo, Off Print och No Found Photo Fair och ett 80-tal gal­ lerier över hela staden bjuder på visuella upplevel­ ser och massor av fotografi. Det är bara att sätta på mössan och vandra runt i det kyliga höstvädret. Intresset för fotografi verkar vara enormt. Utanför vackra Grand Palais ringlar köerna in till mässan Paris Photo. Publiken består av välklädd medel­ klass i svarta kläder och påfallande många bär markerade glasögonbågar. Vakter kontrollerar vänligt men bestämt alla väskor efter vapen och ser till att inga obehöriga smiter in i vip-kön. De unga damerna bakom informationsdiskarna är vackra och tillmötesgående men har svårt att svara på några som helst frågor. Nordenhake och Gun Gallery är de svenska gallerierna på plats. Trots att det krävs en inbjudan kostar det runt 250 000 kronor för en liten monter. Men har man råd är det förmodligen en bra affär. På mässan finns de internationella samlarna och här finns pengarna. Paris Photo tydliggör verk­ ligen fotografiets ökande betydelse på konst­ marknaden. Här saluförs samtida fotografi jämte klassiska verk av bland andra Julia Cameron, Irving Penn, Henri Cartier Bresson, Andy Warhol och Bruce Gilden. Många svenska fotografer är i staden. Gerry Johans­ son signerar böcker i bokförlaget Macks monter, Gunnar Smoliansky tar en kaffe i vip-rummet, Mikael Olsson tar iphonebilder i trappan och tipsar om intressanta seminarier. Helena Blomqvist är här. David Magnusson och Hannah Modigh ming­ lar utanför Off Print. JH Engström störtar i väg för att signera böcker på café Théle­scope. Nina Korho­ nen hastar förbi utanför Svenska Institutet. Hyun-

Jin Kwak visar sina bilder på Peter Lav Gallery och är utvald av filmregissören David Lynch. Därför är en av hennes bilder med i en bok som bär hans namn. Det är även en bild av Anders Petersen. Han vinner dessutom Apertures prestigefyllda fotobokspris för sina böcker City Diary volym 1–3. Petersen är dock inte på plats på mässgolvet. I stäl­ let tar formgivaren, en glädjestrålande Ulf Greger Nilsson, emot det. Det skålas i champagne. Under dagarna bjuds på ett flertal seminarier med fotografi som tema. Ett av dem handlar om Düssel­ dorfskolans inflytande över amerikanskt fotografi och på scenen sitter megastjärnan Thomas Ruff och den legendariska Hilla Becher, känd för sitt konsekventa formspråk och sina bilder av tyska industrilandskap och vattentorn. Moderator är Roxana Marcoci, kurator på Museum of Modern Art, New York. Hon ställer ledande och tråkiga frågor som fotograferna i princip bara kan svara ja eller nej på. Det är så uselt att jag blir förban­ nad, de här personerna ska ju föreställa eliten inom internationell fotografi och så är de så illa förberedda. Thomas Ruff briljerar trots att moderatorn gör både honom och Becher på dåligt humör. Han berättar att hans studenter på konstakademin i Düsseldorf ofta brottas med hur de ska bli stora på fotomarknaden i stället för att arbeta med och utveckla sitt eget bildspråk – ett stort problem. – Man blir ju aldrig »stor« på någon marknad om man saknar eget språk, säger han. Seminariets bästa fråga ställs till Ruff av en man i publiken. Han frågar: I en tid som denna när alla kan sampla bilder och vi översvämmas av fotografier som vi kan använda på nätet – hur stäl­

ler sig Ruff – som alltså bland annat är känd för att använda andras nakenbilder i sin egen konst– till att vara just upphovsman, auteur? – Svaret är lätt. Först måste man bli en auteur. Sedan kan man sno bilder att göra konst av, sva­ rade Ruff. Bland de yngre förmågorna som uppmärksam­ mades i Young Talents utmärkte sig finskan Erica Nyholm med sina starka porträttbilder. Och själv blev jag riktigt förtjust i Andy Freebergs bilder från den amerikanska konstmarknaden och hans ömsinta porträtt av ryska museivakter. Till skillnad från de lyxiga proffssamlarnas Paris Photo har mässorna Off Print och No Found Photo Fair inte en lika penningstinn publik även om alla bok- och fotonördar får sitt lystmäte tillgodosett. Små förlag och mindre gallerier visade en mängd intressanta böcker och utställningar. Intrycket är att de mindre mässorna är mer samtida. De vågar ta ut svängarna mer och visar fotografi som ännu inte tagit steget in på de stora pengarnas marknad. / JENNY MORELLI

FAKTA Fotomånaden Mois de la Photo, med det enorma utbudet av utställningar, arrangeras varannan höst. Nästa gång blir alltså 2014. Paris Photo arrangeras däremot varje år. Nästa år även den 25–28 april i Los Angeles, USA. LÄS MER www.parisphoto.com www.offprintparis.com www.nofoundphotofair.com 14 | fotografisk tidskrift


RICHARD FINKELSTEIN

DOUG & MIKE STARN

iPhonebilder Jenny Morelli.

no 6/2012 | 15 HIROSHI SUGIMOTO

CHRISTINE OSINSKI

BERTRAND LAVIER

ILIT AZOULAY

LAURA HENNESSY

GRAEME WILLIAMS

TOM WOOD

RACHEL PERRY WELTY

OLIVIA ARTHUR

AURÉLIEN VILLETTE

MICHAEL JANG

LISE SARFATI

Greger Ulf Nilsson tar emot fint fotobokspris. MARIE QUEAU

INGRID EGGEN

DIANA SCHERER

ANDY FREEBERG

MARC DOMAGE

ERICA NYHOLM


Linda Forsell, USA Pontus Höök, USA Mattias Lundblad, USA Thomas Nilsson, USA Michael Skoglund, USA Linus Sundal-Djerf, USA Agnes Thor, USA Axel Öberg, USA

Anne-Li Engström, Danmark Jens Markus Lindhe, Danmark Erika Svensson, Danmark

Ann Johansson, Los Angeles

De globala fotograferna Joel Alvarez, Mexiko Maj Lindström, Mexiko

Naun Gonzalez, Guatemala

Lika lite som musiker, är fotografer bundna av nationer eller språkgränser. Bildspråk är universellt och en fotograf kan i princip arbeta var som helst över hela jorden. Många svenska fotografer har av olika skäl valt att bosätta sig någon annanstans. Vi har gjort nedslag i Mexiko, Japan, USA och Thailand. Möt fyra fotografer som berättar om hur arbetsmarknaden fungerar där just de bor.

16 | fotografisk tidskrift


Carl Ählström, Norge

Augusto M.F. Mendes, Åland Kjell Söderlund, Åland

Jörgen Axelvall, Japan

Gerhard Jörén, Thailand

Ahmed Unver, Turkiet Joakim Borén, England Robert Claeson, England Mark och Marianne Earthy, England Mårten Lange, England

Pieter ten Hoopen, Kenya Ingvar Kenne, Australien Per Anders Petterson, Sydafrika

Ulrika Wahlmark, Berlin

Margareta Svenssson, Amsterdam Pierre Lindberg, Luxenburg Karin Crona, Paris

no 6/2012 | 17


Mexiko: inte svårt att försörja sig

D

et är tidig morgon i Guadalajara när Foto­ grafisk Tidskrift ringer upp Maj Lind­ ström på Skype. Maj är svensk fotograf och bor och arbetar sedan nio år tillbaka i staden, som är Mexikos näst största, med sina 5–7 miljoner invånare. – Jag håller på att etablera mig här fortfarande, kan man säga. Barnsituationen är helt annorlunda jämfört med Sverige, dagis är bara några timmar om dagen och fritids finns inte. Så i många år var jag bara hemma med barnen, i stort sett hela tiden. Men nu går de i skolan till halv två på eftermidda­ gen. Jag arbetar den tid jag kan, säger hon.

Maj har håret uppsatt i en stram knut och i hennes öron dinglar färggranna örhängen. Hon sitter vid ett bord med turkosa stolar, där ljudet ekar mot de vita väggarna. Familjen flyttade alldeles nyss in i huset, ritat av Majs man Jorge – han är arkitekt. Maj träffade sin mexikanske man för femton år sedan, när hon studerade fotografi på Institut d’Estudis Fotogràfics de Catalunya i Barcelona. När studierna var klara flyttade paret först till Hökar­ ängen, Stockholm, i fyra år, innan de bestämde sig för att slå ner sina bopålar i Mexiko. Nu bor de nära Majs svärföräldrar i utkanten av Gudalajara. Maj har blivit mexikansk medborgare och driver sin enskilda firma hemifrån. – En vanlig dag går vi upp halv sju på morgonen, äter frukost och beger oss till skolan. Första plåt­ ningen brukar jag lägga redan vid åtta. Är det på en hyrstudio eller location så möter jag upp med min assistent på vägen, riggar upp och väntar in de som ska fotograferas. Klockan 13.30 hämtar jag barnen på skolan, och så är vi hemma på eftermiddagen – där kan jag sitta och arbeta med bilderna i datorn, om vi inte ska iväg på aktiviteter. Har jag plåtningar på eftermiddagen kan svärmor hjälpa till, eller så hjälps vi åt, jag och kompisar som också har barn. Min man har ofta långa arbetsdagar eftersom han är rektor på konsthögskolan, så han brukar komma hem sent på kvällen.

Maj har haft flera utställningar sedan hon kom hit, och fotograferar mycket för mexikanska tidningar och företag, bland annat för månadstidningen Cream. Just nu förbereder hon bilder för konst­ eventet Tedx i Guadalajara, som är arrangerat av organisationen ted. Men Maj har även arbetat för svenska tidningar, som Chalmers tidning och en båttidning. – Det var uppdrag jag fått genom folk jag kän­ ner. Egentligen skulle jag gärna göra mer jobb för Sverige och på så sätt knyta ihop mina två länder, men jag är inte den mest strukturerade som åker runt och visar upp mina bilder – jag använder mig mest av kontakter och rekommendationer, även här i Mexiko. Många av fotografierna på Majs hemsida är porträtt av människor. – Det jag gillar mest att fota är människor, därför har det blivit så. I början marknadsförde jag mig som familjefotograf och träffade många av dem jag fotade genom barnens skola. Men sedan har min verksamhet vidgat sig till mer tidningar och företag, säger Maj. Hon sticker ut genom sitt sätt att porträttera. I Mexiko vill man gärna att det ska se gulligt ut, vara mycket spets och ryschpysch – Maj drar upp axlarna för att visa hur man gärna använder onatur­ liga poser på bild. – Det kan bli så tillgjort. Jag försöker få dem att känna sig fina utan att vara uppyntade eller tillgjorda, säger Maj. Det är inte svårt att försörja sig på fotograferandet, även om det än så länge saknas tid. När barnen är större kommer saker ändras. – Mycket är centrerat till Mexico City, så det gäller i så fall att kunna vara flexibel och resa, säger Maj. Just nu skapar knarkkriget stora rubriker världen över och det är både svårt och farligt att fotografera. – Jag gjorde en glasskampanj för några år sedan, fotograferade människor i studio. En del av mark­ nadsföringen bestod i ett reportage om familjen som startat glassföretaget. Det skulle publiceras i en dagstidnings fredagsbilaga. Men de valde att avvakta, eftersom två familjer de var nära vänner med hade drabbats hårt – pappan i en familj hade blivit kidnappad och mördad, och sonen i en annan familj kidnappad men släppt, säger Maj. Även om det händer att civila drabbas, är de flesta inblandade i knarkkriget på något sätt. – Jag känner mig inte rädd – om jag kände så skulle jag inte vara här med mina barn, säger Maj. Hon tycker att det är lätt kan lära känna mexikan­ erna, och livsstilen är ganska avslappnad. – Saker får ta tid, och det är inte så noga att hålla

MAJA PALM LINDSTRÖM

»Sedan bråkade jag mycket med fotolabben i början, jag blev skitförbannad varje gång.«

MAJ LINDSTRÖM, 39 år. Bor: I Guadalajara i Jalisco. (Guadalajara är Mexikos näst största stad). Gör: Fotograferar på heltid, har haft ett flertal utställningar och deltagit i konst­ projekt. Fotograferar ofta porträtt för företag, tidningar och privatpersoner. Gör även produktbilder och kampanjer. Från början ifrån: Västerhaninge, Stockholm. Familj: Maken Jorge Zambrano, 44, barnen Arvid, 6 och Ylva, 9. Hemsida: www.majlindstrom.com

tiden eller göra exakt rätt första gången. Alla är mer flexibla än hemma, säger Maj. Men det var också en stor källa till frustration i början. – Folk lovar lite mer än de kan hålla här. Det går till exempel inte att räkna med att få fakturan be­ tald på förfallodatum, den betalas när företaget får betalt av någon annan. Sedan bråkade jag mycket med fotolabben i början, jag blev skitförbannad varje gång. Jag kunde gå till det mest professionella fotolabbet och be dem förstora en bild 120 cm�120 cm, men så kom ett hårstrå med då de skannade in negativet, och de försökte inte ens få bort det utan skrev ut det ändå – med rätt kontrast och färger. I dag har jag lärt mig att det inte är någon idé att bli arg, man slösar bara bort sin energi. I stället handlar det om att söka upp exakt rätt person på fotolabbet. Traggla och tjata går bra, men inte bli arg, utan hålla fasaden. Folk visar inte sin ilska här på samma vis som i Sverige, så de tycker att det blir obehagligt, säger Maj. I början var hemlängtan svår. Men det har ändrat sig. – I min vardag tänker jag inte så mycket på Sveri­ ge. Jag trivs med mitt liv och lever i nuet. Sedan har jag ju kontakt med folk hemma, och har förmånen att åka till Sverige på somrarna. / ANA UDOVIC

18 | fotografisk tidskrift


Maj Lindstrรถm har tagit samtliga bilder.

no 6/2012 | 19


J

örgen Axvall, svensk fotograf som arbetar i Tokyo, öppnar sin dator och svarar på Skype. Det är en kall och regnig dag, och han har en varm tröja i beige på sig. På huvudet en svart hatt. Jörgen ursäktar sig och springer iväg för att hämta en kopp te. Från datorns kamera syns ett rum med vita väggar, till höger står ett litet bord och två stolar. När han kommer tillbaka med sitt te, vrider han datorn åt sidan för att visa resten av lägenheten. Det som syns är en tvårummare med öppen planlösning, och längst till höger finns sängen. Där skymtar en man med bar rygg. – Oj, där satt han, säger Jörgen och vänder till­ baka datorn mot sig. »Han« är Masaki, Jörgens japanske pojkvän och själva anledningen till att han bor i Tokyo sedan 1,5 år tillbaka. De träffades i New York, där Jörgen arbetat i 15 år. – Jag trivdes jättebra i New York, och har fort­

Perioden var mindre bra för ekonomin, men å andra sidan fick han många bilder gjorda, kunde bearbeta gammalt material och fota nytt. Han har också pluggat japanska och förstår ungefär 80 procent av en konversation. Japanskan behövs. – Mitt största problem i början var att många inte kan engelska. Dessutom är Japan ett ganska slutet samhälle, japaner håller sig gärna till sin grupp, umgås hela livet med dem de lärde känna i grundskolan. Det bor inte särskilt många utlän­ ningar här, och de som kommer åker snart härifrån. Jag får ofta frågan »när åker du igen?« – en fråga jag aldrig fick i New York. Å andra sidan – när du väl inleder en vänskap eller ett samarbete med en

japan, så är de trogna och lojala. Har du som frilans­ fotograf etablerat kontakten med en kund så kan du behålla den livet ut. I New York är konkurrensen hårdare, du kan bytas ut när som helst, bara för att det är »fräscht« med någon ny, säger Jörgen. I New York assisterade han i många år de stora modefotograferna och var också med och gjorde en film om Patti Smith. Så den första tiden i Tokyo arbetade han för gamla kontakter, amerikanska och

MASAKI KATAOKA

Japan: en agent får saker att lossna

farande kvar lägenheten men hyr ut den i andra hand, säger Jörgen. Problemet var bara att Masaki inte kunde få amerikanskt visum. Han blev till sist tvungen att flytta tillbaka till Japan. – Jag slängde bort tiotusentals dollar på advo­ kater för att få honom tillbaka, men det gick inte. Då tänkte jag: Jag har ju ett jobb som går att göra var som helst egentligen, så varför inte flytta hit i stället? Jörgen landade den 11 mars 2011, precis samti­ digt som det stora jordskalvet kom, med efterföl­ jande tsunami och kärnkraftskatastrof i Fukushima Daiichi. Läget för att starta verksamhet var inte det bästa. – Landet var lamslaget i tre månader, det rådde landssorg och var inte okej att springa runt på mö­ ten. De flesta hade attityden »vi vet inte hur det ska gå«. Det hände verkligen ingenting, säger Jörgen.

JÖRGEN AXELVALL, 40 år. Bor: I Tokyo, Japan. Gör: Konstfoto samt modefotografi och porträtt. Har även arbetat med film. Ursprungligen ifrån: Löddeköpinge utanför Lund, flyttade med sin familj till Stockholm på 80-talet och till New York i mitten av 90-talet. Familj: Sambon Masaki, 33. Hemsida: www.jorgenaxelvall.com 20 | fotografisk tidskrift


engelska modetidningar. Nu har han en japansk agent som hjälper honom att komma in på mark­ naden – och det börjar lossna. Snart kommer han att publicera två fotoböcker, projekt han brinner för som blivit möjliga tack vare agenten. Han har också fått fota porträtt för en glossig månadstidning och nyligen fick han i uppdrag att fota skönhetsproduk­ ter för en hemsida. – Jag och stylisten åkte till Yamaguchi och vi hade fria händer att göra som vi ville, så det blev nästan som en National Geographic-plåtning. Jag fotade allt jag tyckte var fascinerande. Ett toppen­ jobb för mig, och kunden var också glad – tyckte att jag som utlänning ser saker som de inte ser, säger Jörgen. Annars kan hans bildspråk vara lite svårt att ta till sig för vissa japaner. – Något hände här på 80-talet, innan dess var fotografin här väldigt cool. Men det slog om, allt är väldigt »kawaii«, alltså sött – allt ska vara som ett supergulligt gosedjur, Hello Kitty, hela den svängen. Jag kan inte ändra mitt bildspråk, jag är ju den jag är. Det har hänt på kundmöten att de oro­ ligt säger: »Det var ju väldigt mörkt det här«. Som om det vore något ruskigt. Det är ju egentligen en komplimang, att bilden förmedlar en känsla.

En vanlig arbetsdag brukar han gå upp redan vid sextiden. Annars går Tokyoborna upp sent, efter­ som de ofta har arbetat till sent på kvällen, många äter middag först vid midnatt. – Jag börjar med lite datorjobb, äter frukost och sedan tar jag en promenad. Det brukar vara helt tyst i stan då. Sedan tar jag en kopp kaffe på det lokala kafét och väntar tills tiden är mogen för att åka på möten. Det gäller att planera mötena, för det kan ta lång tid att ta sig mellan områdena. Jag cyk­ lar mycket, men ibland måste jag ta tåg, resandet kan sluka tre timmar av arbetsdagen. Har jag redan fotat ett jobb arbetar jag med bilderna framför datorn på dagen. Både lunch och middag äter de för det mesta hemma, dels för att både han och Masaki tycker om att laga mat, dels av ekonomiska skäl. – Sedan lägger jag mig vid elva på kvällen. Jag har blivit som en gammal gubbe! säger Jörgen och skrattar. Det händer att han längtar hem, men då är det den svenska landsbygden han drömmer om. – Sverige är så rent och fint. Här är det också rent, alltså städat, men luften är inte den bästa. Det bor 35 miljoner människor i Tokyo, och det finns ingen väg runt avgaserna, hur många hybridbilar de än har. Japan är verkligen utomlands, något helt annat. – Allt är annorlunda. Jag älskar maten och kultu­ ren, det är skithäftigt. Samtidigt finns vissa likheter mellan Japan och Sverige – att människor lever länge, att man tar av sig skorna inomhus och att det mesta fungerar, även välfärdssystemet. För en billig peng fick Jörgen del av landets sjukförsäkring, något som var ett stort problem i usa. – Man tar hand om folk här. Det är livskvalitet, tycker jag. / ANA UDOVIC

no 6/2012 | 21

Jörgen Axelvall har tagit samtliga bilder.

»Mitt största problem i början var att många inte kan engelska.«


Ann Johansson har tagit samtliga bilder.

22 | fotografisk tidskrift


USA: CSR en ny trend

F

otografen Ann Johansson kom till Los Angeles för 28 år sedan som ung back­ packer och blev kvar. I 15 år har hon för­ sörjt sig som pressfotograf för tidningar som Los Angeles Times och Wall Street Journal. Men det börjar bli nästan omöjligt att överleva enbart som pressfotograf. Med hjälp av en konsult bygger hon sin nya verksamhet och sitt varumärke och vill hitta en ny typ av bild­köpare. – Jag vill tillföra värde och sälja bilder till företag som tar socialt ansvar, säger en nyvaken Ann Johansson över Skype klockan sju på morgonen la-tid.

Den växande nischen csr (Corporate Social Re­ sponsibility) är alltså företag som värnar om att ta socialt ansvar för sitt agerande. Trenden växer sig starkare i hela världen. På den nya hemsidan for­ mulerar hon det tydligt: »Jag arbetar med globala miljötänkande företag. Jag gör bilder åt kunder som respekterar och hyllar alla kulturer.« – Över hela jorden pågår det en massa spännan­ de projekt som många inte känner till. Jag fick ett uppdrag från en hotellkedjas stiftelse som hjälper människor med funktionsnedsättning att få riktigt bra jobb, det vill säga matchar deras engagemang, förmåga och kunskap med arbetsgivare som kan erbjuda jobb de verkligen vill ha. Häftigt tycker jag. Sådant vill jag berätta om i bild. Att Ann Johansson en gång valde banan som pressfotograf var på grund av hennes starka sociala no 6/2012 | 23

engagemang. Hon har gjort reportage från många länder och för tidningar över hela världen. Men tidningsmarknaden globalt är hårt pressad och arvoden sjunker överallt. – Förr kunde jag få 200 dollar (cirka 1 400 kronor) per uppdrag och hade jag tur fick jag 4–5 uppdrag per dag. Nu är New York Times dagsarvode runt 200 dollar och då ska man leverera bild, ljud, filmer och dessutom överlåta alla rättigheter till kunden. Det går helt enkelt inte att leva på längre. Det är synd att vissa medier använder sina kända varumärken till att hålla ned priserna för fotografer. »Vi är så kända att vi inte behöver betala mer« är den attityd som råder. Men visst gör jag sådana jobb ändå i bland för de är ofta roliga och intressanta. Göteborgskan Ann Johansson hamnade i Los Angeles av en slump. Hon trodde länge att hon skulle återvända till Sverige och plugga till läkare eller ingenjör. Men så träffade hon en tjej och blev kvar. Hobbyfotograf hade hon varit länge. Fotograf­ drömmen växte sakta fram. Hon började ta kurser på Santa Moncia College, fick jobb som assistent och gjorde produktplåtningar i studio. – Inte så spännade att stå inomhus i mörkret och plåta varor varje dag. Jag ville ju ut i världen, säger hon. Så hon mailade en fotograf som jobbade för fn och frågade: Hur gör jag för att få göra det du gör? John Isaac som han hette svarade med att an­ ställa Ann Johansson som assistent på en Michael Jackson-turné som de åkte på i fyra månader. – Jag hade väldig tur och det var en otrolig grej att få vara med om. Vi for runt hela världen: Ryssland, Brunei, Kuala Lumpur, Manilla, Prag, Tunisien. John blev min lärare och mentor. Så fort vi var lediga åkte vi runt och tog bilder och letade stories, säger hon. När hon så småningom kom hem hade hon en portfolio att visa för Los Angeles Times och på den vägen var det. Fram till nu alltså. Beslutet att sadla om och ta in en konsult växte fram. Konsulttjänsten är dyr (runt 50 000 kronor) men Ann Johansson tror att det kommer betala sig i långa loppet. – Som skapande fotograf har jag ju fokus på

CRYSTAL HOVER

»Ibland är man ju kär i bilder man tagit för att de var svåra att ta.«

ANN JOHANSSON, 49 år. Bor: Los Angeles, USA. Gör: Tar bilder av människor och deras omgivning över hela världen. Ursprungligen ifrån: Göteborg. Familj: Gift med Crystal, 48. Hemsida: www.annjohansson.com

mina egna bilder men har inte koll på vilka som fungerar i ett större sammanhang. I bland är man ju kär i bilder man tagit för att de var svåra att ta. Konsulten ser större perspektiv än jag och förstår marknaden för fotografer. Hon kan plocka bort bilder jag älskar och välja ut helt andra, säger Ann Johansson. Etableringen och marknadsföringen pågår som bäst genom nätverkande, nya hemsidan och sociala medier. – Fast just sociala medier är jag inte så bra på, så jag tänker ta hjälp. Jag tycker det är så mycket skräp därute och vill inte bara vara en i mängden som babblar på. Mitt syfte är ju att få företag att se att jag kan tillföra värde till deras verksamhet. Ann Johansson har inte tänkt så mycket på hur hon uppfattas som svensk men tror att det är en fördel att komma från Sverige. – Det är något exotiskt med det tycker ameri­ kaner. Och reser jag ute i världen känns det också tryggt med det svenska passet även om jag också har ett amerikanskt. Jag ser fram emot att resa och jobba. Jag ser inga gränser nu. / JENNY MORELLI


»Många jobb är egentligen lite tråkiga men man möter alltid intressanta människor.«

Thailand: billigt att leva

J

ag träffar Gerhard Jörén i ett bullrigt gathörn i Bangkok. Mopeder susar förbi med småbarn på pallen, utan hjälm. Regnet hänger i luften. Vi sätter oss i »ett hål i väggen«, på en restaurang i ett hörn som få turister hittar till. Kyparen kommer och ställer en Heineken på bordet. Gerhard har varit här förr. Han har rest runt och fotograferat i 35 år. I 30 år har han fått betalt för sina bilder.

– I en värld där alla är fotografer är jag en resenär. Jag ville först bli sjöman och gick på sjöbefälsskola i ett år, berättar han. Men han tålde inte dofterna så han började tänka om. Att komma ut och möta världen var det som lockade och nästa tanke var därför att bli sjuksköterska. Han sökte och blev an­ tagen till utbildningen, men tackade nej och köpte i stället en flygbiljett till New York. Därifrån tänkte han lifta hela vägen till Vancouver. Det var 1982 och sedan dess har han varit iväg. I många år var Hongkong den huvudsakliga hemvisten, men numera är det Bangkok där han har en stor fyrarummare, vilken kostar mindre i hyra än en etta i Stockholm. Han hyr också en liten lägenhet i Yangon i Burma, vilken han delar med en kollega. De senaste årens politiska utveckling gör det både möjligt och väldigt intressant att vistas och verka i Burma. – Det är billigt att leva i Asien. Jag behöver inte så mycket jobb som i Sverige för att leva ett gott liv, säger han samtidigt som han beställer riktigt kryddstark mat åt oss båda. Kunderna är oftast internationella företag. Han

LOTTA SCHWARZ

Gerhard Jörén har tagit samtliga bilder.

GERHARD JÖRÉN, 55. Bor: I en lya i Bangkok, men tillbringar mer och mer tid i Yangon, annars reser jag mest. Gör: Allt som erbjuds, men skapar främst egna projekt. Jobbar med ett antal dokumentärfilmer. Ursprungligen i från: Tranås. Familj: Mina vänner, syskon och spännande möten. Hemsida: www.gerhardjoren.com 24 | fotografisk tidskrift


har just avslutat en reklamfilm åt företaget Fuji och medan vi sitter och pratar ringer det från ett företag från Singapore som vill att han kommer dit nästa dag. Numera jobbar han med både rörliga bilder och stillbild. Ungefär hälften av varje. Han har också en egen bildbyrå på internet där han säljer enskilda bilder och hela fotoreportage. Enkelt och smidigt kan kunderna betala och ladda ner material i olika storlek och upplösning. Men det har blivit svårare att få uppdrag, säger han. Fler slåss om jobben, fler kunder anlitar amatörer. Ett faktum vi känner igen. Det går inte längre att bara fotografera. Man måste spela på fler arenor. Han tackar i princip aldrig nej till ett jobb. – Många jobb är egentligen lite tråkiga, säger han, men man möter alltid intressanta människor. Ödet spelar en ofta ett spratt och det är ett tråkigt jobb som kan leda till spännande nya möten. – Människor intresserar mig. Jag har en social nyfikenhet som driver mig i allt jag gör. Det är denna nyfikenhet som lett honom i arbe­ no 6/2012 | 25

tet med att undersöka sexturismen i olika länder. Ett antal veckor levde han bland prostituerade i Pattaya utanför Bangkok. Att medelålders europe­ iska män söker sig dit var ingen hemlighet, men vilka är de unga männen? Och vilka är kvinnorna som även de köper sex? Detta var frågor han sökte svar på. Arbetet resulterade i boken First Deadly Sin. En känslosam och respektfull berättelse om villko­ ren i denna marknad. Medan jag lite desperat försöker släcka den peppar­ orsakade branden i min mun, berättar han om sitt nya projekt. Han arbetar nu med förberedelserna till en film om bankrånaren Jan Olsson, mannen som höll fyra personer som gisslan vid Norrmalms­ torgsdramat 1973. Olsson bor sedan många år i norra Thailand. En av Olssons söner har till viss del gått i sin fars fotspår och det är detta som intresserar Gerhard. Familjeaspekten och det sociala arvet. Han berättar om filmen med en smittande energi och jag tänker att det är härligt att se en sådan lust och nyfikenhet.

Nu har det börjat regna. Störtregna. På trottoar­ en springer folk och söker skydd, för när det regnar i Bangkok så kommer allt på en gång. Många söker skydd under restaurangens tak och det har blivit fullsatt. Jag frågar om hur umgänget ser ut till vardags. Vilka blir ens vänner när man jobbar och lever så här? – Jag har ett litet gäng nära vänner som arbetar på samma sätt som jag. Alla reser mycket runt i världen, men då och då sammanstrålar vi här i stan, säger han. Bland vännerna finns bland annat James Nacht­ way och Damir Segolj, båda stora namn och World Press Photo-pristagare. Bangkok är hemmahamnen för många som rapporterar från Asien. Högst uppe i The Penthouse på Ploenchit-gatan i centrala Bangkok ligger The Foreign Correspondents Club of Thai­ land, en mötesplats för utlandskorrar och fotogra­ fer, där man kan få intressanta tips, sällskap och dricka en öl. Annars föredrar han att sitta på just sådana hål i väggen som vi nu är på väg att lämna i en taxi, i Bangkok, i Thailand, i Asien, i världen. / LOTTA SCHWARZ


Hotfullt, bisarrt och humoristiskt böcker

Helga Härenstam Berättelser för en 87 år gammal dam journal

»För några år sedan jobbade jag som popcornför­ säljare på en stadsfestival« skriver Helga Hären­ stam på baksidan av sin fotografi- och textbok Berättelser för en 87 år gammal dam. Hon får en spå­ dom i utbyte mot en mugg mellanpopcorn och får veta att hon kommer att få problem med minnet på äldre dagar och gå ur tiden vid 87 års ålder. »Berättelserna i boken är en samling minnen till mig om jag blir en 87 år gammal dam utan minne«, skriver författaren. vad är det då för minnen som är centrala att återberätta för en åldrad kvinna som glömt livets essens och magi? Vad händer exempelvis på den skrämmande suggestiva omslagsbilden? Ett vilddjur med lurvig päls och stora tänder verkar

kasta sig över en människa vars huvud skyms av djuret. Människans mun tycks öppen som till ett gallskrik. Det textila omslaget känns sammetslikt och förstärker den djuriska känslan. Bilden är typisk för Härenstams projekt, som består av fotografier tagna 2009–2011 och texter ur hennes dagboksanteckningar 1988–2011. Varje anteckning från en felstavande åttaåring till en mer vuxen 31-åring blickar ut mot världen och blir berättelser om motsägelser och mysterier. Även bilderna ter sig som utsnitt ur en längre historia, som arrangerade stillbilder ur en novellfilm, ett minne, eller som på omslaget ur en mardröm i uppvaknandets ögonblick. Liksom i Annika von Hausswolffs fotografier förnimmer man laddningen av något svårgrepp­ bart, ibland hotfullt, men Helga Härenstam har också en öppen, absurd sida med drag av en bisarr humor. Varför har exempelvis fyra personer i pru­ dentligt borgerlig 30-talsmundering gömt sig inuti en rufsig gran? De autentiska(?) dagboksanteckningarna visar intresse för det skeva, det som faller utanför ramen. I en anteckning från Göteborg 2004, skriver författaren:

En gång rev jag ut en dödsannons ur en tidning. I den stod det »liljekonvalj nr 17« där en bild av blomman skulle vara, och längst ner i annonsen stod det »hälsa till pappa ska stå i kursivt«. Det stod inte ens i kursivt. I vissas liv blir det feltryck till och med i döds­ annonsen. helga härenstam intresserar sig för det skeva, det icke förväntade, feltrycket. På en bild ser man en stor himlakropp lysa över ett skymningsland­ skap. Himlakroppen är jorden iakttagen som i en självklar dröm, där Afrikas kontur avtecknar sig. Dagboksavsnittet på föregående sida beskriver ett besök på ett observatorium där berättaren får se Saturnus genom ett teleskop och noterar att observatoriepersonalen verkar besviken å rymdens vägnar »för att jag inte var tillräckligt mållös«. Om däremot jorden skulle dyka upp på himlavalvet, istället för Saturnus, beskådad genom ett teleskop, skulle vi nog häpna på allvar. Vi skulle nog också häpna om någon försökte uppstå ur en grav och försöka kämpa sig upp ur jordhålet, som det ser ut på en bild från en kyrko­ gård. Det är möjligen så att någon täckt över blom­ 26 | fotografisk tidskrift


»Varför har fyra personer i prudentligt borgerlig 30-tals­mundering gömt sig inuti en rufsig gran?«

mor, sand och jord med ett skynke, men effekten blir absurt illusorisk. Den 87-åriga damen kommer säkert att roas och oroas av sitt unga alter egos skiftande minnen som inte sällan kretsar kring liv och död. Personerna stiger fram som budbärare och vittnen, sagoberät­ tare och förtrollare som med generöst egensinne vill återskapa det försvunna minnet. Försvinnan­ dets gåta är alltid närvarande som när en man på tunnelbanan i mobil säger: »Jag är i tunnelbanan och kan försvinna när som helst«. Denna triviala utsaga om minskad mobiltäckning blir ett konkret, existentiellt påstående.

Jem Southam The River, WINTER mack

Walter Hirsch Fotografier 1960–2003 bokförlaget arena 2012

VRESIG NATUR

ÖDSLIGA YTOR

En flod i England, på vintern, är lite förrädiskt skrämmande. Vintern 2010–11 var den kallaste i Devon på hundra år och snön låg kvar i nästan två veckor. Southam tränger sig ner till strandkanten, ställer sig mitt i snåren… och skapar svindlande vackra färgbilder. Han vänder åter dag efter dag, ofta till samma plats, noterar förändringar, som en vetenskapsman. I den svarta strandvegetationen uppträder lite frost och så plötsligt, ett snötäcke. Vinden kommer och smutsar ner det sammetslena vita med grenar och frön. Alla skiften registreras. Sista bilden är tagen i slutet av mars. Nu skymtar den första grönskan. Detta är en bok om när naturen vilar och är lite vresig. Richard Hamblyns ruggiga essä/efterord om vinterns kulturhistoria gör att man gärna kryper ihop i läshörnan och tar på sig en filt till.

Människor, platser och tider passerar i ett tätt flöde genom Walter Hirsch fotografier. Folk i rörelse på gatan i London, Rom och New York. De tittar in i kameran. Och blir betraktade genom den. Här finns porträtt av vänner och filmfolk. Intimare dagboksbilder blandas med reklamfoto och egna bildserier. De senare är ofta nakenfoton, och faller så här i efterhand ganska platt till marken. Bilderna framstår mer som ödsliga ytor av hud än som brännande möten. Boken är inbunden och i stort format, och med ett överväld­ig­ande rikt urval av bilder. Vissa uppslag går till och med att vika ut. Ändå saknas något. Boken hade vunnit på en mjukare pärm, mer i linje med foto­grafiernas tillfälliga karaktär. Nu blir det både klumpigt och för högtidligt, onödigt likt andra monografier över »fotografiska mästare«.

/ TOMMY ARVIDSON

helga härenstam låter orden följas av ett foto av en man med uppbunden haka, som en nyligen avliden. Men vad ska vi säga om skuggan av den hand som oroande avtecknar sig mot lakanet och ser ut att göra ett V-tecken? Kanske att tragik och humor lever sida vid sida, slumpmässigt eller medvetet, som siamesiska tvillingar? Helga Hären­ stams bildvärld är egensinnig och poetisk, förtjust i felstavningen och förälskad i det magiska jordklot som svävar över våra huvuden. / EVA STRÖM

no 6/2012 | 27

Walter Hirsch porträtterar sina vänner.

/ MAGNUS BONS


Utsnitt 1. Vid 100 % är det enkelt att se den lila missfärgning som uppstår runt grenarna.

Longitudinell. Bilden är tagen sent en kväll. Det svaga kvällsljuset medförde att bilden togs på full bländaröppning. De nedhängande grenarna i förgrunden fick en tydlig magentafärgad kant vid en normal råkonvertering.

Utsnitt 2. Efter justeringen har den lila färgen försvunnit. Bilden är ett utsnitt ur hela den bild som finns nederst till höger.

Överstrålning 1. När jag placerade pipetten ovanför en missfärgad kant fylldes den med lila färg och orden »Lila färg« markerades i panelen.

Överstrålning 2. Efter det att jag klickat på detta parti ställdes »Mängd« och »Lila färg« in på de inställningar som Lightroom bedömde som optimala.

Överstrålning 3. Genom att hålla ner alt-tangenten samtidigt som man drar i Mängd-reglaget är det enkelt att se vilka färger som kommer att påverkas. Den svarta färgen i bilden indikerar vilka färger som kommer att påverkas.

Justerad. Efter justeringen blir resultatet så här.

28 | fotografisk tidskrift


praktik

STEFAN OHLSSON TEKNIKREDAKTÖR

Kromatisk aberration på djupet Så här motverkar du lila kanter.

I allt fler råkonverteringsprogram kan vi få en automatisk korrigering av den kromatiska aberrationen. Vi slip­ per på så sätt bilder som har gröna linjer på en sida och magentafärgade linjer på den andra sidan på objekt med hög kontrast. Särskilt med vid­ vinkelzoomar har denna korrigering gett oss bättre bilder. Men det finns dock fortfarande ett fel som varit svårt att korrigera. Det är också en kromatisk aberration, men här har den skapat olikfärgade ytor framför och bakom skärpeplanet. Särskilt i motiv med hög kontrast, som till exempel solblänk i vatten är det vanligt med en magentafärgad missfärgning framför skärpeplanet och en grönfärgad bakom. Detta objektivfel kallas longitudinell kromatisk aberration. På engelska används ofta termen purple fringing för att beskriva detta bildfel. Genom att blända ner vid foto­ graferingen minskas eller försvinner felet. Men om det har uppstått vid fotograferingen har det varit svårt att korrigera det på ett enkelt sätt vid efterbehandlingen. Detta till skillnad från den vanliga kromatiska aberrationen, som kan korrigeras rätt enkelt. Eftersom longi­ tudinell kromatisk aberration syns rätt tydligt, framförallt om bilden dras upp till större storlekar, har detta fel varit irriterande. Min lösning på problemet har hittills varit att skapa ett nyans/ mättnads-justeringslager i Photo­ shop, markera den färg jag vill ta bort, dra ner mättnaden på denna färg maximalt så att den blir grå och sedan maska bort alla de färger som no 6/2012 | 29

påverkats, trots att de inte uppstått på grund av detta objektivfel. Det har varit rätt tidsödande och också rätt svårt att hitta fram till de rätta inställningarna. I uppdateringen till Lightroom 4.1 (och därigenom också till Camera Raw 7.1) har Adobe dock adderat nya verktyg för att man ska kunna kor­ rigera detta fel. Dessa verktyg finns i panelen »Objektivkorrigeringar«, i den nya delen som heter »Färg«. Där hittar du också kryssrutan för kromatisk aberration. Av någon an­ ledning är inte den rutan förbockad från början. Jag har därför gjort en grundinställning som har kromatisk aberration markerad. Dessutom har jag markerat den automatiska objektivkorrigeringen som finns i samma panel. På så sätt slipper jag gå in och aktivera dessa inställningar varje gång jag öppnar en ny råfil från min kamera. För att ändra programmets grund­ inställning klickar jag på den lilla triangel som finns till höger om namnet på flikarna. Då öppnas en meny där jag kan välja »Spara nya Camera Raw-grundinställningar«. Men den longitudinella kroma­ tiska aberrationen, den som ger oss missfärgningar framför och bakom fokusplanet, den kan inte korrigeras automatiskt. Istället ger oss Lightroom en pipett för att vi ska kunna klicka på en färg som miss­färgar bilden. Första gången jag använde denna nya funktion fick jag bara ett felmeddelande som sade att det inte gick att ange den lila eller gröna kantfärgen. Hur jag än klickade på färger som jag tyckte hade ett

färgstick fick jag bara samma felmed­ delande. Men sedan lade jag märke till att när jag förde pipetten över vissa färger »fylldes« den med lila eller grön färg. I panelen blev också orden »Lila färg« eller »Grön färg« markerade med en lite ljusare färg. Klickade jag på detta parti ställdes färgurvalet in på just den färg jag valt och mängden ändra­ des, så att missfärgningen försvann. Jag slapp då också det irriterande fel­ meddelandet. När jag väl hittat denna funktion blev det enkelt att hitta fram till rätt inställningar för både den lilafärgade och den gröna kantlinjen. Denna funktion gör att dessa färgade linjer ersätts med grå färg. Men tyvärr kan inte programmet skilja mellan sådana lila och gröna linjer som skapats av den longitudinella kromatiska aberrationen och lila och gröna färger som faktiskt finns i motivet. Lila och gröna färger som jag ville skulle finnas kvar blev därför

Nu har jag hittat fram till en lösning som fungerar för alla de bilder där jag har problem med longitudinell kromatisk aberration.

grå istället. Men genom att hålla ner alt-tangenten under det att jag drog i både mängdreglaget och de två pilar som avgränsade färgerna som påverkades kunde jag få en förhands­ visning. Direkt på bilden kunde jag se vilka färger som skulle komma att ändras med de inställningar som jag använde. Jag kunde då ställa in dessa reglage så att jag träffade de färger jag verkligen ville komma åt och undvek att korrigera fler färger än nödvändigt. Det verkade nu som om dessa nya funktionerna verkligen kunde an­vändas. Men efterhand som jag testade alltfler bilder såg jag att i några bilder hittade jag partier som påverkades, men som inte skulle ändras. Hur jag än försökte optimera mina inställningar hittade jag inte fram till någon sådan som tog bort de felaktiga linjerna, men samtidigt lämnade de färger som verkligen fanns i motivet orörda. Då såg jag att penselverktyget i Lightroom också hade fått en ny parameter, kallad »Överstrålning«. Drog jag ned denna till –100 kunde jag måla de partier som inte skulle påverkas. Med denna inställning avaktiverades alla ändringar som jag just hade gjort och färgen kom tillbaka i de partier som jag inte ville skulle ändras. Så nu har jag hittat fram till en lös­ ning som fungerar för alla de bilder där jag har problem med longitudi­ nell kromatisk aberration. Det är inte många bilder där jag verkligen störs av detta problem, men det känns skönt att veta att verktygen för att korrigera felet finns där.


teknik

STEFAN OHLSSON TEKNIKREDAKTÖR

Varför används inte verktygen? i min förra krönika skrev jag om de stora fel och brister jag ser i många av de bilder som levereras av yrkesfotografer till tidningar. Vad är det då för fel som jag stöter på? De allvarligaste felen som är svåra att korrigera i efterhand, är utfrätta högdagrar, igensotade skuggor och överdrivet mättade färger. Varför uppstår dessa fel? Problemet med överdrivet hög kontrast, som leder fram till de utfrätta högdagrarna, beror på det som jag kallar Light­roomsjukan. Fotografen bearbetar bilder på skärmar som inte är särdeles väl kalibrerade och ser inte att de extrema partierna har förlorat valörer och teckning.

Se till att du använder en skärm som har ett omfång som faktiskt kan återge sådana färger som kan tryckas korrekt. Det är inget fel på sådana program som Lightroom eller Capture One, de är utmärkta program som gör det möjligt att snabbt korrigera en stor mängd bilder till utmärkt resultat. Men man måste då använda de verktyg som pro­ grammen ger oss för att kontrollera hur bilden ser ut. I båda dessa program finns enkla, snabba verktyg som indikerar om bilderna innehåller högdagrar som är utfrätta eller skuggor som gror igen. Och att idag använda en skärm som inte är kalibrerad och profilerad, det är inte professionellt. Men det räcker inte med att skärmen kalibreras, man måste också kontrollera resultatet efter kalibreringen. Går det att se valörer i de extrema partierna? Det finns en rad bilder på nätet speciellt gjorda för att man ska kunna kontrollera skärmars prestanda. Det finns i alltfler kalibre­ ringsprogram funktioner för att validera skärmens prestanda efter kalibre­ ringen. Får skärmen ett tillräckligt stort kontrastomfång? Om inte, byt skärm. Många sitter också och fixar sina bilder på skärmar med ett snävt färgom­ fång. De tycker då att färgerna ser lite för matta och bleka ut och skruvar därför upp färgerna. I själva verket är färgerna tillräckligt mättade redan från början. Det är skärmen som återger färgerna med för bleka färger. Det går att korrigera en bild på en skärm med ett snävare färgomfång med acceptabla resultat. Men det kräver då att man använder de kontrollmöjlig­ heter som finns i Photoshop. Tyvärr finns de inte på samma sätt i Lightroom, en av de brister som finns kvar att åtgärda i programmet. En bättre lösning än att sitta och vänta på att Adobe åtgärdar dessa brister är att se till att du använder en skärm som har ett omfång som faktiskt kan återge sådana färger som kan tryckas korrekt. Och på samma sätt som en validering kan kontrollera om kontrastomfånget räcker till, kan samma validering kontrollera om skärmens färgomfång räcker till för att återge alla tryckbara färger.

KAMERA FÖR ARKITEKTURFOTO Från Sinar kommer en ny kamera, främst avsedd för arkitekturfotografi. Sinar lan­Tec har en objektivfatt­ning som kan skiftas 20 mm i sidled, 25 mm uppåt eller 15 mm nedåt. Till kameran finns en objektivserie som omfattar brännvidder från 23 mm upp till 180 mm. Dessa Sinaron HR objektiv har en stor bildcirkel, vilket gör att det inte är några problem att utnyttja de stora möjligheterna till förställning som kameran ger. Varje enskilt objektiv är testat för att garantera att fokusering är korrekt. Till kameran kan det anslutas bakstycken med fattning för M645, Hasselblad-H och Hasselblad-V. Som sökare används en iPhone via appen Viewfinder Pro.

10-poliga uttag. Sändaren ska ha en räckvidd på upp till 20 meter till mottagaren. Sändaren kan utlösa flera kameror samtidigt. Avståndet mellan två kameror kan då vara upp till 50 meter.

BRON TILL GOECKER Molanders har representerat Bron i Sverige sedan 90-talets början. Nu tar Goecker över den agenturen och kommer att svara för försäljning och service av Broncolor. Det blir Hansa Andersson som blir kontaktperson för Brons blixtar sedan agenturen tagits över av Goecker. I Goeckers showroom på Åsögatan 144 på Södermalm i Stockholm kan man se de olika Broncoloraggregaten. Det är också dit man ska vända sig med ett krånglande aggregat.

EXPONERA VIA RADIO De flesta trådlösa fjärrutlösare bygger på IR-teknik. Det finns dock begränsningar med denna teknik. IR-utlösare fungerar inte på särdeles stort avstånd och det får inte finnas objekt mellan kameran och utlösaren. För att komma förbi dessa begränsningar har Nikon ut­­ vecklat en radiostyrd fjärr­ut­lösare, kallad WR-T10 för sändaren och WR-R10 för mot­tagar­enheten. Fjärrutlösaren består av tre enheter, en sändare, en mottagare och en adapter som används till Nikons speciella

BILDSTABILISERADE VIDVINKLAR Canon fortsätter att bredda sitt sortiment med stabiliser­ ade objektiv. Nu lanseras ett 24-70 mm f/4 och samtidigt ett 35 mm f/2. 30 | fotografisk tidskrift


Standardzoomen EF 24-70 mm f/4 kan användas på Canons alla EOS-kameror och använder deras senaste gene­ ration av bildstabilisering. Objektivet använder två as­färiska linser och två linser är gjorda av UD-glas, vilket Canon säger ska ge ett mycket välkorrigerat objektiv. Objektivet har också ett speciellt makroläge som opti­merar objektivet för närbildsfotografering i skala upp till 0,7 gånger förstoring. Bild­ stabiliseringen är gjord för att kompensera för de rörelser som uppstår vid närbildsfoto­ grafering. Systemet sägs kom­pensera för sådana rörelser upp till 4 stegs längre exponeringstid. EF 35 mm f/2 är Canons första objektiv med fast brännvidd som fått ett bildstabiliserande system. Även i detta objektiv har man använt ett asfäriskt linselement.

UPPDATERAD RÅKONVERTERARE Phase One uppdaterar sin rå­ konverterare Capture One till version 7. Den främsta nyheten är en bildbearbetningsmotor, som ska ge bättre detalj- och färgåtergivning än i tidigare versioner. Den nya motorn ska också ge en stor förbättring av brus­reducering och kunna ta fram fler detaljer i skuggor och högdagrar. Programmet har också fått en förbättrad katalogiseringsfunktion, med nya biblioteksfunktioner. Det har också blivit enklare att göra lokala justeringar med en automask-funktion. Man kan också lägga in en förhandsvisning som visar bildens utseende efter export till ett antal RGB- eller CMYK-profiler. no 6/2012 | 31

NYTT STATIVMÄRKE Den kinesiske stativtillverk­ aren Sirui har fått en svensk importör, Focus Nordic. Sortimentet omfattar både stativ gjorda i aluminium och kolfiber, vanliga trebens- och enbensstativ och kulleder och videohuvuden. Enligt Focus Nordic håller stativen en mycket hög klass, med en rad detaljer som ska göra dem slittåliga och smidiga att arbeta med. Stativen har en garantitid på sex år. Stativen levereras med väska och bärrem. Bärremmen kan också fästas direkt på stativet.

NYA SOFTBOXAR Profoto har utvecklat en ny serie med softboxar, kallad RFi. Dessa boxar kommer i kvadratiska, rektangulära, strip- eller oktagonala format i storlekar upp till 120 x 180 cm. RFi står för den indragna fronten, vilket gör det enklare att kontrollera spilljus. Det gör det också enklare att ansluta tillbehör som de softgridar som finns för varje box. Till de långsmala stripboxarna finns det också en stripmask, som gör ljusbilden ännu mer långsmal. Softboxarna ansluts till blixthuvudet via en monteringsring, som finns anpassad till en rad olika blixtmärken, alltså inte enbart Profotos egna blixthuvuden. Det finns även en monteringsring som gör det möjligt att använda en handblixt tillsammans med boxarna.

BRUCE BAYER HAR AVLIDIT Det speciella mönster som färgfiltren på våra digitala kameror är utplacerade på kallas för Bayerfilter. Bakom utvecklingen av detta mönster fanns en person, Bruce Bayer. 1976 patenterade Kodak, där Bruce Bayer arbetade, detta filtermönster. Så gott som alla digitala kameror använder idag detta mönster av filterfärg.

Bruce Bayers försökte efterlikna hur det mänskliga ögat registrerar färg med tre olika tappar. En typ av tappar i våra ögon är känsliga för rött ljus, en för grönt och en för blå. Bayers lösning innebar att man satte röda filter framför 25% av sensorerna, gröna filter framför 50% av sensorerna och blå filter framför 25% av sensorerna. Anledningen till att de gröna filtrena fick dominera så starkt var att dessa sensorer bygger upp skärpan i bilden. Bruce Bayer blev 83 år.

KAMERAVÄSKA FÖR LÅNGA OBJEKTIV Från Think Tank kommer en ny väska, kallad Glass Limo, speciellt designad för att bära långa teleobjektiv. I väskan får ett 600 mm objektiv plats. Alternativt kan ett 500 mm med monterat kamerahus eller ett kamerahus med 5–8 normala objektiv få plats i väskan. Väskan är integrerad i Think Tanks övriga väsksystem. D­et innebär att man kan hänga tre väskmoduler på grundenheten.

TELEZOOM Nikon har kompletterat sitt sortiment av telezoomar med objektivet AF-S Nikkor 70-200 mm f/4G ED VR. Det är ett lättare och mindre objektiv än Nikons andra 70-200 mm zoom, som har ljusstyrka f/2,8. Nikon har nu fått en komplett serie med f/4-zoomar, allt från 16-35 mm f/4, via 24-120 mm f/4 till denna telezoom. Genom den höga ljuskänslig­ heten på dagens DSLR-kameror minskar behovet av objektiv med hög ljusstyrka. Objektivet har en inbyggd vibrationsdämpning. Nikon säger att detta objektiv är det första som använder den tredje generationen av VR och menar

att man kan arbeta på fem stegs längre exponeringstider än utan VR. VR-lösningen har tre olika lägen, ett läge för normal, handhållen fotografering, ett läge som reducerar de högfrekventa vibrationerna som kameran får vid fotografering från fordon, till exempel en helikopter, och ett tredje läge för stativfotografering. Oftast stängs vibrationsdämpningen av när objektivet registrerar att kameran är monterad på ett stativ, men här har Nikon valt en annan lösning. Vibrationsdämp­ ningen är kalibrerad för att ta bort små vibrationer som uppstår av spegelns och slutarens rörelse.


JENS E HAUGEN

medlem

NYA MEDLEMMAR Iris Alexandrov, Väster­ haninge, Pontus Björkbacka, Stockholm, Anders Hansson, Malmö, Fredrik Lerneryd, Bålsta, Sara Linderoth, Stock­ holm, Magnus Orwell, Vara, Markus Oskarsson, Spånga, Emilia Petersson Ellafi, Hägersten, Kent Renåker, Kolmården, Sonya Singh, Jönköping, Agnes Stuber, Nacka, Jonas Tobin, Gråbo. MARTIN JOHANSSON

Jens E Haugen är en av föreläsarna i Umeå.

Dags för Norrlandsdagarna den 8–10 februari 2013 flyttar Norrlandsdagarna in på Norrlandsoperan i Umeå. Arrangörerna ser fram emot tre fantastiska dagar då alla ska ska få njuta av inspirerande föreläsare, leverantörers expertis och givande möten med kollegor. Kvällarna erbjuder med­ ryckande underhållning och mingel. Som vanligt är det mycket spännande på gång. Nytt för i år är att bildbeställare är inbjudna. Konrad Olsson på Plaza Magazine, Sofia Weisler på Plakat reklambyrå och Magnus Bergström på Magasinet Filter deltar i ett samtal om hur bildbeställarna ser på fotografer. Bland de inbjudna fotografer som föreläser finns Jens E Haugen, Natalie Dybisz, Linda Forsell, David Magnusson, Daniel Nilsson och Åsa Sjöström. Anmäler dig och läser mer gör du på www.norrlandsdagarna.se Sonja Sing vill nätverka.

Varför gick du med i SFF? – Jag är student på June Fotoskola i Jönköping, på väg in i yrkeslivet och jag vill nätverka med andra fotografer runtom i landet. Dessutom tycker jag att det är roligt att få hem tidningen med en massa inspiration för att förbättra min teknik och få ta del av ny kunskap. Jag förväntar mig att få hjälp med frågor om bildrättigheter men även när det gäller vilka stipendium det finns att söka. Ett plus i kanten är att jag använde mig av SFF:s hemsida som en sökmotor när jag letade efter praktik. Är du yrkesfotograf men inte medlem ännu? Läs mer om förmånerna du får och ansök om medlemskap på sfoto.se

A-KURSEN I februari erbjuder vi äntligen utbildningen som leder till auktorisation i digital bild­ leverans. Kursen som vänder sig till professionella foto­ grafer är en distansutbild­ ning som man alltså kan följa var man än bor. Kursavgift: 8 000 kronor + moms. Läs mer på www.sffutbildning.se eller anmäl dig på sfoto.se/kurser.

JUL OCH FLYTT

KNUT KOIVISTO

HEJ SONJA SING!

NY JURIST

Thomas Riesler ny förbundsjurist.

Thomas Riesler blir ny för­bundsjurist på Svenska Fotografers Förbund från och med 1 januari 2013. Han kommer närmast från Föreningen för svenska tonsättare. Han kom­ mer bland annat att se till att sff:s primäravtal är så bra som möjligt.

– Jag kommer att ge stöd och råd och hoppas få möj­ lighet att bidra till att öka medlemmarnas kunskaper om avtal och förhandling inom upphovsrättens om­ råde, säger han. Läs en längre intervju på www.sfoto.se

Den 8 januari 2013 går kan­ s­liets flyttlass från Lilje­ holm­en till Hornsgatan 103 i Stockholm. Vi fortsätter att dela lokaler med bildorganisationerna och får dess­ utom nya grannar i form av musikorganisationerna. Ny adress: Svenska Foto­ grafers Förbund, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm. Med anledning av flytten kommer kansliet inte att ha telefonerna öppna under tiden 23 december till den 9 januari. Mellan jul och nyår är kansliet stängt. Den 2–8 januari nås vi enbart via e-post. Vi ber om förståelse för det eventuella kaos som kommer att uppstå i sam­ band med vår flytt. 32 | fotografisk tidskrift


RÄTT ATT BESKÄRA?

fråga juristen NY ÄGARE? Fråga: För länge sedan, 2004 gjorde jag en produktfotografering för ett företag. Jag genomförde fotograferingsuppdraget, levererade bilder, fakturerade, fick betalt och alla var nöjda. Under alla dessa år har bilderna använts sedan i allehanda sammanhang. Det rör sig om klassiska produkter som fortfarande finns i sortimentet och således är även så gamla produktbilder fortfarande i användning. Nu har företaget sålts och den nye ägaren vill använda samma bilder. Vad gäller? Svar: Avgörande för vem som innehar rättigheterna till bilderna idag är vad ni kom överens om för snart nio år sedan. Finns det ett förbehåll i er överenskommelse om att rättigheterna inte får över­ låtas till tredje part i ert avtal så gäller naturligtvis det. I 28 § stadgas ett generellt överlåtesleförbud vilket inne­ bär att bilderna inte får säljas vidare till annan part utan ditt tillstånd. Det finns dock ett undantag och det gäller just de fall då hela eller delar av en rörelse överlåts, då kan rättigheterna följa med över till den nya ägaren. Återigen är ert ursprungs­ avtal vägledande: är det en fullständig överlåtelse av rättigheterna ter det sig naturligt att förvärvaren har rätt att vidareöverlåta rättig­ heterna i detta sammanhang, var er överenskommelse mer begränsad så är nog tenden­ sen snarare det motsatta. Det här är en svår och ofta omtvistad fråga och den visar hur viktigt det är att ingå tydliga avtal och min rekom­ mendation för framtiden är att du alltid ska lägga in ett överlåtelseförbud i dina offer­ ter och avtal så är det tydligt för samtliga inblandade vad som gäller. no 6/2012 | 33

Fråga: Några av mina äldre bilder ska ingå i en utställning för en kunds räkning. Nu har det visat sig att byrån, som producerar utställningen för samma kund, har beskurit bilderna radikalt. När jag påtalar detta hävdar de att de har rätt att göra detta eftersom jag en gång sålt bilderna till kunden. Det här stämmer ju inte men vad ska jag säga till byrån? Svar: Du har helt rätt i att bilderna inte kan ändras utan ditt godkännande. Det du kan hänvisa till är dels 28 § upphovsrättslagen som stad­ gar ett generellt ändringsför­ bund. Såvida man inte avtalat om annat så får den som förvärvat rättigheter till ett verk inte ändra verket utan upphovsmannens tillstånd. Lagtexten lyder: 28 § Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande. Även om man avtalat om rätt att ändra i bilden så har du som upphovsman ett grundskydd i dina ideella rättigheter. Detta innebär att du ska aldrig behöva tåla ändringar av ditt verk som kan uppfattas som kränkande för dig. Detta framgår av upp­ hovsrättslagens 3 § andra och tredje stycke. Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsman­ nen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket. En eventuell eftergift enligt sista stycket ska vara explicit och väl avgränsad för att vara giltig enligt svensk rätt. Det är extremt ovanligt med denna typ av eftergift. Till sist så hänvisar jag här också till vår hemsida med information om de frågor som kan uppkomma för en bildköpare: www.sfoto.se/ bilder-och-upphovsratt

VD har ordet

CATHARINA EKDAHL VD/VERKSAMHETSCHEF SFF

Bilder och sociala medier – det här gäller känner du verkligen till vilka villkor som gäller för dina bilder och filmer i sociala medier? För ett par år sedan rullade en våg av protester bland Facebooks miljontals medlemmar. Anledningen var den exklusiva rätt som Facebook förbehöll sig till allt det material som användarna lade upp på sina profilsidor. Facebook gjorde avbön och drog snabbt tillbaka kravet på exklusiv rätt. Medlemmarna lugnade ner sig, Facebook växte och företaget börsnoterades härförleden. I själva verket borde man som medlem ha kollat användarvillkoren en extra gång till innan man slog sig till ro. För genom villkoren som varje medlem har godkänt ger man Facebook en »icke-exklusiv, överföringsbar, vidarelicensier­ bar, royaltyfri, global licens« att använda alla bilder och filmer som man pub­ licerar. Den rätt som varje medlem ger Facebook i samma stund som registre­ ring till tjänsten sker är oerhört generös och dessutom värdefull för dem.

Dina bilder och filmer kan alltså dyka upp runt om i världen där Facebook har valt att licensiera dem vidare. Dina bilder och filmer kan alltså dyka upp runt om i världen där Facebook har valt att licensiera dem vidare. Ingenting i villkoren förhindrar Facebook att ta betalt för en sådan vidarelicensiering eller att upplåta dina bilder och filmer för kommersiella nyttjanden. Rätten att vidarelicens­iera har Facebook fram till dess att du tar bort materialet eller avslutar din profil. I skrivande stund har det landat ett mejl från Facebook till mig och alla andra användare. Facebook uppmanar oss att lämna synpunkter på de villkor som gäller för deras tjänster. Vad det i praktiken innebär lär vi få reda på i början av nästa år, men det handlar förhoppningsvis om en insikt hos Face­ book att global licensiering och vidareupplåtelse av användarnas material inte längre accepteras. För det finns de som gör tappra försök att värja sig mot Facebooks omfattande användningsrätt. Någon ute i världen har tagit fram en text som man kan hitta på enskilda Facebookprofiler. Genom texten markerar dessa Facebookmedlemmar sin oinskränkta upphovsrätt till sitt material och förbjuder Facebook eller någon annan användare att använda materialet i kom­ mersiella sammanhang utan uttryckligt tillstånd. Juridiskt är det tveksamt om den typen av ensidigt upprättade texter på enskilda Facebookprofiler verkligen biter på de villkor som varje medlem på Facebook redan har accepterat. Det handlar nog snarare om att vara ytterst försiktig med vad man laddar upp. Det är nu inte bara Facebook som ägnar sig åt insamlande av värdefulla bi­ drag från användarna. I stort sett samma villkor som för Facebookmedlemskap gäller även för tjänsterna Instagram och Pinterest. Dessutom får Instagram rätt att ändra och framställa exemplar av de bilder som du delar publikt och använda dem i alla medieformer och mediakanaler. Att sociala nätverk uppställer villkor för att du ska få använda deras tjänster är inte så märkligt. Samtliga är ju gratis, så någon form av motprestation kan­ ske vi måste räkna med.


spara pengar

Tips & trix Köp billigare lagringsmedia.

Lagringsmedia (hårddiskar med mera) som används för professionellt bruk, omfattas inte av privatkopieringsersättning. Därför får professionella användare ingen extra kostnad för privatkopieringsersättning när de köper lagringsmedier som ska användas i verksamheten. Men du måste först vara registrerad som proffs.

5. Kontakta någon av dessa leverantörer via mail eller telefon. Det finns både lokala handlare och rikstäckande kedjor på listan. 6. Meddela dem att du är registrerad professionell användare genom Copyswede. Gör din beställning på lagringsmedia. Proffsregistreringen innebär att

importören/återförsäljaren får rätt att sälja utan privatkopieringsersättning. 7. Du får då automatiskt 80 kronor i rabatt för varje hårddisk du köper. 1 krona per Gb upp till 80 Gb för varje usb, 2,65 kronor i rabatt för varje dvd och 60 öre rabatt för varje cd.

GÖR SÅ HÄR 1. Besök www.copyswede.se och anmäl dig som pro­ fessionell användare. Du måste inte vara medlem i Svenska Fotografers Förbund men du måste styrka att du arbetar professionellt och ha F-skattsedel. 2. Du kommer strax få ett bekräft­elsemail från Copyswede. 3. Efter ett par dagar blir du sökbar i Copyswedes databas där cirka 2 000 professionella användare finns listade. 4. Gå in på www.copyswede.se och sök efter listan med registrerade importörer/återförsäljare. Det finns ungefär 200 stycken.

Fotografisk Tidskrift Nr 6 2012, årgång 124 Ansvarig utgivare Lotta Schwarz lotta.schwarz@sfoto.se Chefredaktör Jenny Morelli jenny.morelli@sfoto.se Grafisk formgivning Mattias Sjöstedt Grafisk grundform Anders Birgersson Teknikredaktör Stefan Ohlsson stefan.ohlsson@sfoto.se Korrektur Anna Köhler Repro Projektor Tryckeri Trydells tryckeri ab, Laholm

Redaktionsråd Casia Bromberg, Martin von Krogh, Yvonne Sundin, Thomas Wågström Omslagsbild Julia Hetta Bildbylines Knut Koivisto Webbadress www.sfoto.se/f Redaktionsadress Årstaängsvägen 5 b, 7 trappor 117 43 Stockholm

För icke beställt material ansvaras ej.

Prenumeration Yvonne Sundin 08-702 03 45 prenumeration@sfoto.se 450 kronor/helår 500 kronor/helår, utland postgiro 13 0199-3 bankgiro 274-9075

Annonser Annonshuset Linnégatan 22 114 47 Stockholm 08-662 75 00 annons@annonshuset.se

Vill du sälja Fotografisk Tidskrift? Mejla ekonomitjanst@natverkstan.net

Ägare Svenska Fotografers Förbund (sff) Årstaängsvägen 5 b, 7 trappor 117 43 Stockholm 08-702 03 45 sff@sfoto.se www.sfoto.se

F sälj digitalt genom Qiozk.com

ISSN 284-7035

Lösnummer kan beställas från kans­ liet för 75 kronor inklusive moms.

34 | fotografisk tidskrift


Väntan på en bild fascinerar mig - då kan vad som helst hända. Bilden är tagen under vaktavlösningen vid Frihetsmonumentet i Riga.

Vi har bett SFF-medlemmar att fånga tillfällen då det känns tryggt att vara försäkrad. Fotografi: Peter Claesson

Du tar bilden. Vi tar hand om försäkringen.

portfolion

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 Stockholm Tel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

julia hetta 2 | fotografisk tidskrift


Fotografisk Tidskrift #6–2012

MODE MED JULIA HETTA BILDRÄTTIGHETER I SOCIALA MEDIER

--------------------

DE GLOBALA FOTOGRAFERNA

-------------------Fotografisk Tidskrift #6–2012

NY HEMSIDA! www.procenter.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.