Fotografisk Tidskrift #6–2011
I LIBYEN MED michael Christopher Brown Robert NETTARP I RETROSPEKTIV
-------------
rusch på retusch
-------------
Fotografisk Tidskrift #6–2011
portfolion
michael christopher brown
fotografisk tidskrift | 4
5 | no 6/2011
fotografisk tidskrift | 6
»
jag åkte inte till Libyen för att skildra ett krig utan för att spegla en politisk rörelse. Efter första veckan släppte jag min vanliga kamera och började ta bilder med min Iphone istället. På det sättet kunde jag komma från den stora flocken med fotografer och komma närmare skeendet. Bilderna handlar alltså mycket om min reaktion på vad som hände runt omkring mig. namn Michael Christopher Brown bor usa arbetsplats Hela världen. Brown var en av de två som klarade sig då kollegorna Tim Hetherington och Chris Hondros omkom i Libyen i våras. aktuell Ställer ut bilderna från Libyen i Houston, Texas 2012. Brown bidrar kontinuerligt med bilder till tidningar som New York Times, Newsweek och National Geographic, med flera. www.mcbphotos.com
7 | no 6/2011
SVENSKA FOTOGRAFERS FÖRBUND PRESENTERAR STOLT
2 1 0 2 A N R A G A D S NORRLAND LULEÅ
HOTELL NORDKALOTTEN 10-12 FEB
FÖRELÄSARE:
BARBARA DAVIDSON
JOHN S. WEBB ANNIKA ASCHBERG MARTIN VON KROGH SANNA SJÖSWÄRD FREDRIK ÖDMAN ALICIA SWEDENBORG LENNART SJÖBERG NORTH KINGDOM:DAVID ERIKSSON LOTTA SCHWARZ FÖRELÄSNINGAR INSPIRATION NÄTVERKANDE NÖJE ND IMAGE TRADE EXHIBITION PROCENTER LEVERANTÖRER: NETWORK INNOVATION GOECKER CANON NIKON GEFVERT GRAFIT HUVUDSPONSOR:
ÖVRIGA SPONSORER: ICEHOTEL
NORRBOTTENS MEDIA CITYPRINT
BOKNING & PRISER: WWW.NORRLANDSDAGARNA.SE
robert nettarp
åke ericsson
jessica backhaus
20
Innehåll
Portfolio / Michael Christopher Brown / 1
44
16
Hej / Jenny Morelli »Missförstånd om lagförslaget« / 10 Aktuellt / Simon Bergs känsla för kött / 12 Gästen / Martin von Krogh »Jag blev rädd för mig själv« / 13 5 frågor / Anna Gullmark har landat i Malmö/ 14 Bokrecensioner / Åke Ericson, Misha Pedan, Dawid / 16 Aktuellt / Framtidsklot på världsturné / 18
»Det förekommer photoshoptennis på elitnivå.« sidan 34
ROBERT NETTARP / Fotografen som smiskade bilder / 20 Tankar om en bild / Jenny Maria Nilsson minns Klövervägen / 30 Rookien / Jacob Zocherman rapporterar från katastroferna / 32 simon berg
Rusch på retusch / Bildbehandlare hetare än någonsin / 34 Praktisk teknik / Skärpning del 3 / 42 Paris Photo / Det bästa från Paris 2011 / 44 Medlemssidor / Barbara Davidson kommer till Luleå /48 Ordfört / »Sluta med gratisjobb« / 49 Floskeltoppen / Rökande artisten / 50
12 9 | no 6/2011
hej
jenny morelli chefRedaktör
läsarreaktioner Mejla oss på redaktion@sfoto.se
hej och hå vad det stormar kring det nya lagförslaget »olovlig fotografering«. Flera stora mediechefer skriver i Dagens Nyheter (2/12/11) att yttrandefriheten hotas, Pressfotografernas klubb anordnar debattkväll och på fotomässan basuneras det ut från stora scenen att det kommer att bli fotoförbud på allmän plats i Sverige nästa år. Men stopp! Något sådant förbud är väl inte på gång? Eller? Bland alla upprörda röster cirkulerar mycket felaktig information. Om jag har förstått lagförslaget rätt kommer den nya paragrafen vid ett eventuellt införande inte alls att påverka yrkesfotografer. Snarare är det just alla missförstånd kring paragrafen som kan skada proffsfotograferna. Gemene man tror nämligen att det kommer bli fotoförbud.
Det här är det reella hotet mot den traditionella journalistiken, men denna fara är komplex, diffus och svår att greppa. Under pressfotografernas debattkväll i Stockholm anar jag ett av skälen till de starka känslorna. Medielandskapet har förändrats radikalt de senaste åren, traditionella mediers makt krymper i samma takt som de ekonomiska förutsättningarna att göra tidning blir allt sämre. (Aftonbladet sparkade 85 personer i november, 300 journalistjobb ska bort bara i Stockholm enligt Publicistklubben.) Journalistiken som en över hundraårig affärsidé är i gungning. På samma gång vänder sig läsare, tittare och lyssnare till övrig media – det vill säga det sociala, globala, okontrollerade och ej ansvarstagande flödet av skvaller och brus som den nya informationsteknologin har gett oss. »Vi har förlorat kontrollen över offentligheten«, sa Jan Helin som är chef för Sveriges största tidning Aftonbladet. Det här är det reella hotet mot den traditionella journalistiken, och denna fara är komplex, diffus och svår att greppa. Det är här jag tror lagförslaget blir en tacksam och enkel fiende att enas mot. Men paragrafen om olovlig fotografering kommer i första hand att drabba personer som riggar kameror för att filma i före detta sambons hem, eller den som i smyg fotar nakna tjejer i duschen. Medier med ansvarig utgivare lär kunna fortsätta sin tynande tillvaro precis som vanligt. Vi lever i en skakig och spännande tid och gud ske lov för internet, men vi har en hel del problem att lösa. Till exempel vem eller vilka som ska ta hand om begrepp som trovärdighet, saklighet och relevant information i framtiden? Och vem som ska betala? Nåväl, nu är det jul och vi gör sista F för i år. Jag är stolt över det här numret och glad över att arbeta tillsammans med så duktiga medarbetare. När F fick Stora Publishing-priset slog jag ett slag för att många tillsammans är smartare än en. Och jag tror verkligen att människor i grupp som strävar åt samma håll kan åstadkomma mycket gott. Som till exempel en läsvärd tidning och kanske till och med en ny offentlighet där folk förhoppningsvis inte trycker upp mobilkameror mellan benen på andra. God Jul! Vad sff:s jurister tycker om lagförslaget kan ni läsa på www.sfoto.se.
reklamfotografi, polisfotografi och alla andra aspekter av fotografi. Fast vi kan inte göra alla nöjda i alla nummer. Hoppas du gillar det här numret bättre. Mvh Redaktören
Hej! Vem har tagit bilderna på sidorna 7, 13, 17, 21 och 25 i förra numret? Det blir lite konstigt att läsa ordförandens krönika där hon pekar vikten av att ange upphovsmän och sedan inte hitta dem i tidningen. Jodå...nu hittar jag byline, men först efter att ha brutit upp pärmen. I förbundets egen tidskrift bör byline läggas så att man, inte utan besvär, ser vem som är upphovsman. / Thomas Fahlander, fotograf
Hej Thomas! Vi är förstås noga med bylines och ska tänka på att de görs tillräckligt stora och placeras så att de går att läsa ordentligt. Hej från Redaktören
Stora Publishingpriset
vanlig förbundstidning?
En glad chefredaktör fick ta emot 2 statyer på Münchenbryggeriet i Stockholm den 18 oktober. Först vann F priset i kategorin medlemstidningar vilket var kul. Sen knep F det Stora Publishingpriset i konkurrens med hundratals publikationer. Juryns motivering: »För en allt igenom gedigen produkt som vinner på alla plan.« Hurra säger vi.
Hej! Jag är besviken på förra numret. Bara 44 sidor om (nästan bara) fotoböcker när det finns så mycket annat! Med omgörningen blev tidningen toppen men nu känns den plötsligt som en vanlig förbundstidning igen. Jag hoppas att ni hittar tillbaka till er tidigare stil särskilt som ni fått så fina priser! /(Be)sviken medlem
Hej! Tråkigt att du inte gillade förra numret. Att tidningen krympte berodde på att vi var rädda att inte hålla budget i år – men annonsförsäljningen har pekat rejält uppåt under hösten vilket jag är jätteglad för. Och F är en förbundstidning, av våra ca 3 000 läsare är 2 400 proffsfotografer och jag kan inte lova att vi inte gör en fotoboksspecial igen. Fotoböcker har en självklar plats i F, men det betyder inte att vi struntar i porträttfotografi, bröllopsfotografi, skolfotografi, fotojournalistik,
jenny morelli
Lagförslag blir en tacksam fiende
pyttesmå bylines
Roger Ballen är en av fotograferna på vår facebooksida.
F på Facebook På Facebooksidan Fotografisk Tidskrift finns bilder från F:s stolta förflutna, men även snapshots på en stor mängd fotografer som haft med F:s redaktion att göra det senaste året. Gilla sidan du med och få automatisk uppdatering om det senaste i fotovärlden. fotografisk tidskrift | 10
M A R K U S A LATALO
PRODUKT f OTO GRAf TILL K ALLH äLL, STOCKHOLM
I snart 100 år har vi på Haglöfs tillverkat utrustning för dem som gillar utmaningar på naturens villkor. Nu söker vi en fotograf med dokumenterad utbildning som delar våra intressen och är envis nog att inte ge sig förens varje produkt kommer till sin rätt framför kameran. HAGLÖFS LOGOTYPE
B A S I C LOGOTY P E . TO B E U S E D A S N E GATI V E WH I TE ON A B LA C K OR D A R K B A C K GR OU N D
Läs mer på www.haglofs.se
OUTSTANDING OUTDOOR EQUIPMENT
PLEASE CONTACT HAGLÖFS IF YOU REQUIRE ASSISTANCE OR ADVICE WITH THE APPLICATION OF THE LOGOTYPE TEL + 46 226 670 00, FAX +46 226 571 59
Haglöfs är en av världens ledande leverantörer av Technical Outdoor och erbjuder ett ansvarstagande varumärke som fyller var tids behov av produkter med hög funktionsgrad, god form och prisvärdhet till människor som investerar i ett aktivt uteliv. 2009 uppgick omsättningen till 590 MSEK och företaget uppvisar en genomsnittlig tillväxt på 15,8 procent de senaste fem åren. Haglöfs ägs sedan den 20 augusti 2010 av ASICS Corporation. www.haglofs.se
simon berg
aktuellt
FÖR FÄNGSLADE SVENSKAR
Ett geni plåtat av ett annat.
GENIET FRÅN FLEN Vad har Nelson Mandela, Andy Warhol, Tove Jansson, Ingmar Bergman, Evert Taube, Jane Birkin, Margaretha Krook och Olof Palme gemensamt? De har alla blivit porträtterade av den legendariske fotografen Hans Gedda. Nu har Charlie Drevstam gjort filmen »Geniet från Flen«. Här möter vi även fotografer som till exempel Anders Petersen som talar varmt om den Geddska närvaron. Filmen visas på SVT i vinter.
RYSK VINTER Den legendariska modefotografen Deborah Turbeville håller en workshop i S:t Petersburg mellan den 27 januari – 2 februari 2012. S:t Petersburg har varit platsen för flera av Turbevilles poetiska berättelser. Läs mer på www.nordphotography.com
Simon Berg undersöker människokroppen.
Bergs känsla för kött fotografen simon berg har under hösten skrivit en masteruppsats med titeln Fysiska bilder- bilder av en köttslig värld på Högskolan för Fotografi, Göteborg. I kapitel med poetiska och fantastieggande namn som Korven – Det isolerade människolika objektet och Fläcken – Att smälta ihop med världen diskuterar han bland annat vanitasbilder av förgänglighet, förhållandet mellan bild och språk och olika sorters blickar: »På kyrkogården är skillnaden mellan den begreppsliga och den köttsliga blicken tydlig. Gravstenarna säger ›sjökapten‹ eller ›grosshandlare‹ där det borde stå ›jord‹«, skriver han bland annat. I uppsatsen intervjuar han och visar bilder av bland andra den kände fotografen Otmar Thormann. Hela texten finns att läsa i sin helhet på www.simonberg.com.
BOGREN KNEP SCANPIX en rörd och glad Martin Bogren tog emot Scanpixpriset för sitt projekt Lowlands under en ceremoni i Stockholm i slutet av november. »Blicken är personlig, samtidigt som den är generös. Fotografen är säker och närvarande i sitt fotograferande och sättet denne delar med sig av denna plats ter sig alldeles naturligt.« löd juryns motivering. Lina Haskel och Åke Ericson var också nominerade och fick varsin Ipad som tröstpris. David Magnusson erhöll Scanpix-stipendiet som delas
erik mårtensson
hans gedda
En grupp göteborgsfotografer bidrog alla med bilder till en utställning i december till förmån för de fängslade journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye i Etiopien. Intäkterna för bilderna blir en del i grundplåten till den fond som har startats till förmån för de två svenskarna. – Vi bidrar med det enda vapen vi har – våra kameror, skriver GP-fotografen Lisa Thanner i ett mail.
Martin Bogren, Lina Haskel och Åke Ericson på Scanpixprisutdelningen.
ut till yngre fotografer för sina bilder på amerikanska fäder och döttrar i serien Purity.
MASTER I BILDJOURNALISTIK hösten 2012 startar Skandinaviens första masterutbild-
ning i bildjournalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall. – Utbildningen kommer att höja kompetensen inom bildjournalistik och öka konkurrenskraften på arbetsmarknaden, säger John Kimmich-Javier, professor och ämnesansvarig i bildjournalistik på Institutionen för Medie- och kommunikationsvetenskap. Utbildningen vänder sig till sökande som vill utveckla sitt visuella bildspråk, med en akademisk grundutbildning i bildjournalistik eller närliggande område följt av minst två års yrkesverksamhet. fotografisk tidskrift | 12
privat
ann eringstam
gästen
martin von krogh frilansfotograf
gustav hugosson
Att stänga av känslorna »hur orkar du?« brukar folk fråga när de får höra att jag ofta fotograferar i krigsdrabbade områden. I våras tog det slut mellan mig och min tjej och jag orkade ingenting, var på väg till Libyen, men kom överens med min kollega att jag skulle vila upp mig och ta hand om mig själv istället. Efter det stängde jag av mina känslor och det fungerade oroväckande bra. Jag gjorde ett jobb under sommaren, det var en blixtresa till Etiopien när Martin Schibbye och Johan Persson hade blivit fängslade, resten tackade jag nej till.
Eringstam i Växjö och Hugosson i Stockholm.
utställningar DAIDO MORIYAMA Galleri Riis, Stockholm 1 december – 15 januari 2012
EN ANNAN HISTORIA Moderna Museet, Stockholm 1 februari – 19 februari 2012
LIKA MED (återuppförd) Hasselblad Center, Göteborg 26 november – 15 januari 2012
ANDREAS NILSSON Breadfield, Malmö 10 december – 21 januari 2012
ANDERS RYMAN Arbetets museum, Norrköping 19 november – 11 mars 2012
HANNAH MODIGH Galleri Kontrast, Stockholm 10 december – 15 januari 2012
ROBERT NETTARP Abecita, Borås 24 november – 29 januari 2012
NORDENS FOTOSKOLA 2010 Galleri Kontrast, Stockholm 21 januari – 19 februari
MARGARET M DE LANGE Fotografiska, Stockholm 8 december – 4 mars 2012
MALIN YBERG PALMGREN Clarion, Stockholm 1 december – 29 januari 2012
ANTON CORBIJN Fotografiska, Stockholm 14 januari – 29 april 2012
AI WEIWEI Lousiana, Danmark 18 november – 12 februari 2012
STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM Göteborgs Konstmuseum Monica Englund, Jens Fänge, Annika von Hausswolff, Eva Hild, Jarl Ingvarsson,Maria Lindberg, Mikael Olsson och Ola Åstrand. 3 december – 19 februari 2012
BARBRO PAULSSON Galleri Art Photo Collection, Gbg 26 november – 17 januari 2012
13 | no 6/2011
ANN ERINGSTAM Växjö Konsthall 3 december – 30 december Se fler på www.sfoto.se
Sen klättrade han upp i mitt knä och började undersöka mitt ansikte, tårarna började rinna på mig. Det var så mycket som kom till mig där. När massmorden på Utöya skedde stängde jag av radion. Jag orkade inte ta till mig det just då, hade för mycket i mitt eget liv att ta hand om. Jag undrade om jag skulle komma tillbaka alls, för jag hade tappat all inspiration till att ta upp kameran. I slutet av augusti var det en minnesceremoni i Oslo för offren, fortfarande känslomässigt avstängd åkte jag dit och tvingade mig själv att inte känna. Det blev ett rutinjobb, jag ville inte ta in allt, inte just då och där. Jag blev också rädd för mig själv, att stänga av mina känslor fungerade. Men jag har också haft en deal med mig själv att den dagen jag inte längre känner något är det dags att lägga av. Några veckor senare blev jag uppringd av Expressen och tillfrågad om jag kunde åka till svältkatastrofen i Kenya. Så var jag igång igen, och hur fel det än kan låta blev det en underbar resa. I norra Kenya träffade jag Dekha, en liten 5- årig kille som suttit fastbunden vid ett träd i 2 år. Långsamt började jag att ta bilder av honom, men ganska snart satte han igång att undersöka mig istället. Han var pigg i blicken och sökte kontakt, klappade mig långsamt på armen och jag släppte kameran, sen klättrade han upp i mitt knä och undersökte mitt ansikte, tårarna började rinna på mig. Det var så mycket som kom till mig där – den enorma saknaden av min lilla familj, min ex-bonusdotter och mitt ex. Att bli sedd och kramad av någon som suttit fastbunden vid ett träd i två år, den genuina känslan går inte att beskriva. För honom var jag kanske bara ett vitt ansikte som snabbt fladdrade förbi i öknen, men för mig var Dekha någon som fick mig att börja leva och känna igen. Ibland har jag kommit hem från resor och behövt ligga hemma i några månader för att komma tillbaka. Det är som en gråskala när jag kommer hem, där borta är det svart eller vitt. Du lever eller dör, när du kommer hem så är det så mycket i det normala samhället som du ska fungera i att det blir som en gråskala, fina nyanser av allt. Inget här hemma är så krasst som att leva eller dö och då kan man lätt hamna i ett vakuum där man inte längre känner något ofrivilligt. Jag har andra kollegor som krökar eller knarkar för att börja känna igen, eller för att få bort det som dom varit med om. Den romantiska bilden av konfliktjournalister som kommer hem dammiga och sätter sig på krogen och visar sina ärr och berättar rövarhistorier finns kvar därute, det funkar bara inte för mig. Jag hanterar det med att vara hemma med vänner och familj och prata.
catherine nelson
aktuellt
NYTT STYCKE FOTOHISTORIA
Heder åt Nyman.
svenska färgmästare Två svenska fotografer, Lars Nyman och Johanna Henriksson, kvalade båda in i »Annual Photography Master Cup«, en internationell tävling för färgfotografi. Lars Nymans bilder från Srebrenica, Bosnien och Hercegovina, belönades med ett hedersomnämnande. Johanna Henrikssons bilder från Mali nominerades i flera kateogorier men knep inga priser.
WORKSHOPPA LOSS MED FONTCUBERTA Eyes in Progress är ett internationellt program med säte i Paris och Barcelona som håller olika workshops och klasser med världsberömda fotografer såsom Richard Dumas, Juan Manuel Castro Prieto, Patrick Zachmann, Joan Fontcuberta med flera. Programmet vänder sig till professionella fotografer i första hand. Klasserna startar i februari 2012.
Nelsons bilder handlar om framtidens minnen.
Turnerande framtidsklot konstnären och fotografen Catherine Nelson föddes i Sydney, Australien 1970. Hon har sedan 1990-talet arbetat i många länder med en mängd olika uttrycksformer. Bland annat arbetade hon länge i filmindustrin och har varit med och skapat de visuella effekterna för filmer som Moulin Rouge och Harry Potter. Hennes nya stora bilder i serien Future Memories är 1,5 x 1,5 meter stora och består av 20 flytande världar, minutiöst sammansatta med tusentals monterade detaljer. Nu är de fantasifulla framtidskloten ute på världsturné. De har ställts ut i bland annat Paris, Peking och Singapore. Så småningom kommer de att landa i usa på Los Angeles Photo Art Fair som börjar den 12 januari 2012. Bilden ovan heter Mareeba Wet, 2010. Fler klot finns att beskåda på. www.parisbeijingphotogallery.com.
GLÆD DANSKA TAR ÖVER gunilla knape, forskningschef på Hasselbladsstiftelsen i Göteborg, slutar sin tjänst den sista december 2011 och danskan Louise Wolthers tar över rodret. Louise Wolthers är född 1974 och konsthistoriker med flerårig erfarenhet som skribent, forskare och curator. Hon kommer närmast från Statens museum för Konst i Danmark där hon skrivit om genus i konsten. – Det bliver spændende at begynde på Hasselblad, jeg glæder mig meget! skriver hon i ett mail.
henrik isaksson garnell
lars nyman
Nu är Niclas Östlind, doktorand i fotografisk gestaltning, klar med tredje delen i forskningsprojektet om svensk fotografihistoria. Denna gång handlar det om fotoutställningen »Lika med« på Moderna Museet 1991. Genom utställningen kom en ny generation av kvinnliga fotografer; Annika von Hausswolff, Lotta Antonsson och Annica Karlsson Rixon för att nämna några, att etablera sig på den svenska konstscenen.
Garnell på export.
TURK KÖPER SVENSKT den svenske fotografen Henrik Isaksson Garnell har väckt uppmärksamhet på den internationella konstmarknaden. Efter att ha ställt ut på bland annat Swedish Photography i Berlin och i Istanbul förra året har några av hans
fotografier i serien Unplugged 2.0 blivit sålda. Köparen är en stor turkisk konstsamlare som vill vara anonym. På soda Art Gallerys hemsida beskrivs svensken, som gärna kombinerar vetenskap och natur med sin konst, som »till hälften konstnär, till hälften galen vetenskapsman«. fotografisk tidskrift | 18
Scoro.
Simply the Best. Asymmetri 10 bländarstegs oberoende effektkontroll på alla 3 lamputtag Effektomfång på 3200 J - 3 J med konstant färgstabilitet Brinntider ställbara ner till extrema 1/8000 t0,1 (1/12.000 t0,5) Färgtemperatur ställbar i +/- 200 K steg Uppladdningstider 2400 J varje 0,8 sek
Ring för mer info!
www.broncolor.com
Göran Moberg 070-618 15 78 Niclas Blyberg 070-747 36 12 Hjalmar von Rüdiger 08-680 15 73
Since 1921
Senso. www.broncolor.com
Light light.
Senso A2 & A4 • Mycket ljus för pengarna • 13-1200 eller 26-2400 Ws • 3 lamputtag med 2 kanalers asymmetri • Stabil färgtemperatur • Inbyggd radiosynk • Kompakt med låg vikt Litos • Kompakt lamphuvud särskilt anpassat för Senso • Kompatibel med de flesta ljusformare från broncolor TIPA-award winner 2011. Kom in för en DEMO!
”Servicedepån för yrkesfotografer" Västberga Allé 60 • 08-680 15 70 • www.molanders.se
Robert
Nettarp När fotografen Robert Nettarp oväntat dog, endast 32 år gammal, var han redan en stjärna i modevärlden. Hans provokativa bildspråk ifrågasatte skönhetsidealen och rörde sig ofta i konstens gränsland. Nu visas hans fotografier retrospektivt i en stor utställning i Borås. bild robert nettarp text natalia kazmierska
fotografisk tidskrift | 20
p 21 | italienska no 6/2011 Milk, Amica
»Det här måste vi smiska upp«,
sa han alltid. Det betydde att bilden skulle förbättras digitalt.«
– bildserien Erskine, inspirerad av den berömda arkitekten. Här flyter människor omkring som akvariefiskar i vattenfyllda villor.
Hurt plastic boy, engelska Rank Åse Beautiul pain, svenska Bibel >
Men varifrån kom egentligen dessa mörka, skruvade stämningar i Robert Nettarps verk? Bakom de fördragna rullgardinerna i en studio i Vasastan hittar jag den saknade pusselbiten. Här sitter nämligen Robert Nettarps egen retuschör – Jenny Stigsdotter. Det var hon som bearbetade i stort sett alla hans bilder, ända fram till det sista Paris-jobbet som han lämnade ofärdigt efter sig. Jenny hade precis fått bilderna, som fotats för tidningen Elle. De bestämde med Robert att ses igen efter veckoslutet och diskutera retuscheringen. Samma helg gick han bort. – Det sista jobbet han gjorde var faktiskt väldigt vackert. Det hade en ljusning i sig. Modellen gick omkring längs med Seine och dansade. Det var inte så mörkt och dystert, inte så »dark and twisted« som Robbans bilder ofta brukade vara, säger Jenny Stigsdotter. Något år efter hans död startade hon egna företaget La Machine, specialiserat på avancerad digital bildhantering, tillsammans med kollegan Matilda Persson. Deras lokal vid Vanadisplan är mörklagd för att inte störa det färg- och ljuskänsliga arbetet vid dataskärmarna. När Jenny och Robert träffades i slutet på 90-talet jobbade hon på en reprofirma på Södermalm. På den tiden var bildretuschering fortfarande ovanligt i Sverige. Utomlands hade det börjat bubbla kring den nya tekniken – mac-datorerna, photoshop-verktyget och det behändiga ritbordet – som gjorde det möjligt för vem som helst att manipulera bilder digitalt. Tidigare hade bara stora studios haft råd med specialutrustningar och otympliga Quantel-maskiner. Jenny minns att hon och Robert satt tillsammans framför hennes dator i timmar och expe-
rimenterade med extrema retuscher, försökte få fram den plastiga huden och de måleriska ljussättningarna – det som sedan skulle bli den typiska »Nettarp-stilen«. De gjorde något nytt, och radikalt. Många var fortfarande skeptiska till att behandla fotografi på det viset. Folk var till och med frågande när de levererade bilderna på en dvd – man var ju van vid att få en färgkopia monterad på en pappskiva med plastfilm klistrad ovanpå. – Det var få som förstod vad vi höll på med då. »Retusch, det är väl att ta bort finnarna i pannan?«. Ungefär där stod Sverige när vi drog igång, berättar Jenny Stigsdotter. – Just där och då hade jag inte heller någon aning om att vi gjorde något stort. Man satt i sin bubbla, och kände bara – varför har alla så svårt att acceptera det här? Jag var hungrig, nyfiken, ville lära mig och hade tålamod nog att sitta still vid skärmen hur länge som helst. Och Robert hade enorma idéer och visioner. »Det här måste vi smiska upp« sa han alltid. Smiska upp – det betydde att de skulle göra bilden bättre digitalt. Jenny beskriver sig som en hantverkare som kunde realisera Roberts bildvärld. Han satt ofta bredvid henne vid datorn och tittade på när hon arbetade, gav lite direktiv. Vanligen pratade han i telefon under tiden, gjorde redan planer inför kommande projekt. Hon nämner ett tillfälle när han hade köpt en splitterny bmw, som han tänkte använda för att övningsköra. Efter några veckor fick han för sig att de skulle »smiska upp« bilen i ett modereportage för tidningen Rank. Han ville linda in den i plast, liksom mumifiera den. – Det var typiskt honom. Det var som om han ville att saker alltid skulle brytas ner. Människor, vackra ting, lyxprodukter. Allt skulle liksom slås fotografisk tidskrift | 26
27 | no 6/2011
framtidsjobb
Rusch på retusch
Om en fotograf tidigare hade fyra dagar på sig att plåta en klocka ska de nu hinna med fyra klockor på en dag. Inte konstigt kanske att efterfrågan på bildbehandlare ökar. Dessutom blir kunderna allt mer medvetna om av vad man göra med en bild. Följ med Linus Höök genom retuschbranschen. text linus höök
A
tt den fotografiska branschen fortfarande talar om digital bildbehandling är lite pinsamt. För även om det analoga mörkrummet har tagit en viss revansch de senaste åren borde det lilla tillägget digital lagts till handlingarna för länge sedan. Möjligen lever det kvar eftersom det är det enda begrepp som samlar all den spretiga kunskap som bildredigering i dator handlar om. Dessutom låter det kanske lite modernt. Förvånansvärt många envisas ju fortfarande med att säga digitalkamera.
På de skolor som bjuder kurser i ämnet talas i samtliga fall om digital bildbehandling. Även på Fotoskolan i Stockholm, som för drygt fyra år sedan invigde Sveriges första utbildning i ämnet: Yrkeslinjen Digital bildbehandling. – Vi ska ta bort digital, men det är en administrativ fråga. Vi får ta det allt eftersom och kommer ta bort »digital« inom ett år, förklarar linjens kursansvarige, Mikael Cronwall. Utbildningen kom till efter påtryckningar från branschfolk. Bildredigerare med lika bred som spetsig kompetens inom bildhantering efterfråga-
des och Fotoskolan såg nya möjligheter. Det har visat sig att de varit rätt ute. – När den senaste kullen studenter gick ut hade vi fått fler konkreta jobberbjudanden till skolan än vi hade studenter. Modern bildbehandling kräver nya specialistkunskaper för att bli tidsmässigt ekonomisk. Även om det fortfarande kanske är mest rock-n-roll att jobba med retusch inom reklam och mode ryms mycket mer i yrkesrollen som bildbehandlare idag. När Mikael Cronwall beskriver kunnandet hos en färdig student konstaterar han att det handlar fotografisk tidskrift | 34
Foto: Martin Vallin > Reklam för La Rinascente, varuhuset i Milano > Bilden är tagen med en digital mellanformatskamera. Vi plåtade flera set med olika kläder på modell, skrev ut printarna, gjorde kollage direkt på studiogolvet och reproplåtade. Kändes som en rolig sak att göra nu när så mycket görs i Photoshop.
35 | no 6/2011
Foto: Martin Vallin > Redaktionell bild för tidningen Perfect Magazine. > Jag ville konstruera något som kändes organiskt med beautyprodukter. Allt är tagit i en exponering. Retuschen handlade mest om att göra rent i bakgrunden och att sätta dit lite färger.
stefan ohlsson
om yrkesroller som ännu inte fått moderna namn, men att alla vid examen ska klara av det jobb som förut sköttes av en skannerförare, reprofotograf, originalare, reprotekniker eller kopist, för att nämna några. – För bara några år sedan gick det att kalla sig proffs inom digital bildbehandling bara genom att kunna mycket inom Photoshop och liknande redigeringsverktyg. Nu finns krav på kunnande inom flera andra nivåer av bildkommunikation. Det gör att det tidigare systemet med lärlingar och assistenter inte ger den bredd som efterfrågas nu. Han menar att det är en växande bransch, inte minst tack vare de 18 elever per år som skolan examinerar.
– Det gör också att till exempel behovet av retuschörer kanske blir mättat framöver. Men den som istället vill jobba med till exempel färgstyrning kommer inte att få problem att hitta jobb. En av skolans lärare, som också varit med och utformat kursplanen, är bildbehandlaren Eva-Teréz Gölin. Hon har sett hur de flesta avgångseleverna hittat jobb inom branschen. – Efterfrågan har varit stor redan innan utbildningen började. Medvetenheten om vad som är möjligt att göra med en bild har ökat både hos fotografer och hos kunder. Dels beror det på att tryck och utskriftsmöjligheter blivit bättre, men också för att det blivit lättare att göra provtryck, bland annat genom en standard som kallas Fogra. Det har
blivit svårare för fotografer eller tryckeri att skylla på varandra om något inte ser ut som det gjorde på skärmen. pia eklund tog sin examen i våras. Tillsammans med några andra klasskamrater startade hon nyligen byrån Rétine som är en byrå för avancerad bildredigering med inriktning på mode, reklam och stilleben. – Tack vare att vi har breda kunskaper från utbildningen kan vi bredda oss mer än så. De senaste veckorna har vi till exempel gjort en bok, teaterkulisser och reklammontage i stora format. Den digitala utvecklingen har gått väldigt snabbt och det märks att kraven ökar i samma takt. Vi märker
»Medvetenheten om vad som är möjligt att göra har ökat både hos fotografer och hos kunder « .
/ eva-teréz gölin, bildbehandlare
fotografisk tidskrift | 36
Foto: Frederik Lieberath > Retusch: Retine > Här var det viktigt att hålla koll på kornstrukturen i de olika bilderna. Vi sökte efter en surrealistisk känsla, men att flaskan ändå känns äkta med reflektionerna i formerna. Vilket i sin tur framhäver formerna ytterligare.
hur viktigt det är att det finns en djupare kunskap om till exempel färghantering och anpassning efter mediet, säger Pia Eklund.
M
odefotografiet har en lång tradition av retusch. Även om tekniska framsteg gjort det möjligt för fotograferna själva att styra en del av redigeringen pekar mycket på att retusch idag fått en större roll. – Retuschörerna är mycket närmare slutkunden nu än tidigare, säger modefotografen Martin Vallin, som representeras av agenturen Camera Link. Han har sett hur det blivit vanligare för stora företag att knyta till sig en speciell byrå som gör all deras retusch under ett år, oavsett fotograf. – Jag försöker så långt det går att alltid jobba med samma personer som behandlar mina bilder. Ju närmare jag jobbar med någon, ju mer effektivt blir det eftersom de har lärt känna mitt bildspråk. Oftast kan de se var jag är på väg med en bild bara genom att gå igenom grundurvalet. Martin Vallin ser också att teknikerna för retusch gjort det möjligt att göra fler bilder per dag, men
37 | no 6/2011
har för egen del inte märkt att det för den skull blivit mindre jobb. Snarare tvärtom. – Däremot har jag hört från några schweiziska fotografer som plåtar klockor att de får mindre fototid per jobb. Om de tidigare skulle fotografera en klocka i fyra dagar ska de nu hinna med fyra klockor på en dag. Istället är det retuschörerna som får jobbet. Det beror på att det är möjligt att bygga färdigt varianter av bilderna i datorn snarare än under fotograferingen. Det går att plocka blänk och reflexer på ett sätt som inte gick lika lätt tidigare. Han tror också att bildbehandlarens roll blivit tydligare eftersom det ur vissa aspekter är ett svårare jobb idag än tidigare. – Retusch är betydligt mer avancerat nu och kan i många fall vara lika viktigt som själva fotograferingen. Det tekniska kunnandet har också blivit viktigare hos en bildbehandlare eftersom där fotografer tidigare kunde lämna en färdig fotoprint kommer nu en digital fil som ska tryckas. Då måste bildbehandlingen vara gjord så att bilden ser ut som det är tänkt även i trycket. Samtidigt har han också sett hur retuschören
de senaste åren blivit mer osynlig i det slutliga resultatet. – För några år sedan fanns en trend där bilderna verkligen skulle se retuscherade ut, modeller med nästan plastig hy och trådsmala midjor. Nu handlar jobbet snarare om att få bilden att verka nästan orörd, en mer minimalistisk redigering. Något som ställer större krav på retuschören. Han ser inte att fotografyrket hotas för att bildbehandlare och retuschörer får mer jobb. – En bra fotograf kommer alltid att ha sina gamla traditionella vapen att konkurrera med: idéer, komposition, trender och känsla, säger han. En av dem som sett den digitala bildredigeringen växa fram under 15 år är Matilda Persson på retuschstudion La Machine. Hon började sin karriär ungefär samtidigt som Photoshop 3.0 var senaste modell. – Efterfrågan är jättestor. Kvalitetskraven ökar också hela tiden eftersom alla kunder vill skrika högst med de finaste kampanjerna och de mest spektakulära bilderna. Samtidigt som rollen
Ovan: Före skärpningen. Nedan: Efter det att en selektiv skärpning har gjorts på kaktusens mitt.
fotografisk tidskrift | 42
praktik
Skärpning del 3 Överdriv inte selektiv skärpning
Bildens skärpa är en viktig metod för att styra hur betraktaren tar till sig en bild. Skarpa delar av bilden ser vi snabbare och bedömer dem som viktigare än suddiga partier. Att kunna skärpa delar av bilder så att de lyfts fram ordentligt är därför en viktig del av bildbearbetningen. Det är lätt att en sådan selektiv skärpning överdriver resultatet och gör att bilden känns skärpt, inte skarp. Därför använder jag en rätt komplicerad skärpning i flera steg. Varje enskild del görs mycket försiktigt, men den sammanlagda effekten blir rätt kraftig. Slutresultatet blir ett lager som innehåller en skärpt version av bilden. Detta lager har en mask som döljer skärpningen. För att få fram skärpningen målar jag med en pensel med mycket ludd och låg opacitet på penseln. Genom att måla masken med denna pensel och med vit färg över de partier som jag vill lyfta fram kommer det skärpta lagret att bli synligt i dessa partier. För att se hur skärpningen kommer fram har jag alltid skärmvisningen inställd på 100%, så att jag ser en bildpixel för varje skärmpixel. Får jag för kraftig effekt är det enkelt att byta till svart färg och måla över de partierna där jag behöver
43 | no 6/2011
dämpa effekten. På så sätt är det enkelt att kontrollera att skärpningen inte blir för kraftig. Som vanligt när det gäller skärpning är det bättre att ligga lite lågt än att överskärpa bilden. Jag vill inte göra några justeringar i färg eller kontrast efter det att jag har gjort denna skärpning, därför gör jag det som det sista momentet under bildbearbetningen. Det enda som ska göras efter denna skärpning är anpassningen till den slutliga publiceringsformen. Skapa ett skärpelager Själva skärpningen sker genom att jag slår samman alla lager som bilden innehåller till ett enda.Snabbkommandot för detta är skift+alt+cmd/ ctrl+E. Photoshop lägger då samman alla bildlager till ett enda lager och placerar detta nya lager direkt ovanför det lager som är markerat. Eftersom detta nya lager ska ligga högst upp i lagerstapeln är det därför viktigt att jag markerat det översta lagret innan jag trycker detta snabbkommando. Sedan använder jag filtret Oskarp mask med en extremt hög mängd och en mycket liten radie. Direkt efter det att jag gjort denna skärpning använder jag kommandot Tona (Redigera
>Tona). Där ändrar jag blandningsläget till »Luminiscens« och drar ner mängden till 20%. Sedan fortsätter jag med en lägre mängd och större radie och upprepar därefter min toning. Detta upprepas flera gånger till dess att jag har en mycket låg mängd och en mycket hög radie. När jag gjort alla steg i denna skärpning tar jag bort skärpeeffekten i de allra ljusaste och mörkaste partierna genom att använda en lagerstil. Denna skärpning är rätt komplicerad att göra. Framförallt att komma ihåg varje enskilt steg är inte så lätt. Ska du använda denna skärpning är det därför självklart att skapa
Får jag för kraftig effekt är det enkelt att byta till svart färg och måla över de partier där jag behöver dämpa effekten.
ett makro av alla dessa steg. Och naturligtvis har jag gjort detta makro åt dig, som du kan ladda ner från sfoto-webben. Efter det att du läst ner makrot installerar du det i Photoshop genom att gå till Fönster>Funktionsmakron. I den panel som då öppnas klickar du på triangeln i det övre högra hörnet av panelen. Bildbearbetaren Om du vill rationalisera arbetet ytterligare kan du lägga på detta skärpelager på ett antal bilder. Då kan du i efterhand gå in i bilderna och måla på skärpningen på de partier som du vill lyfta fram. Jag börjar detta genom att markera de bilder där jag vill addera ett sådant skärpelager i Bridge. Jag väljer sedan kommandot »Bildbearbetaren« (Verk tyg>Photoshop>Bildbearbetare). Då öppnas dialogrutan »Bildbearbetare« i Photoshop, där jag kan välja detta makro. Efter ett litet slag har alla mina bilder sparats i den mapp som jag valt att spara dem i. Då kan jag öppna dem en och en och måla dit den extra skärpa jag vill ha. / Stefan Ohlsson
Läs mer och se bilder på inställningarna på www.sfoto.se.
»Sense of Space – Prayer« av de kinesiska fotograferna Gao Zhen och Gao Qiang som går under namnet Gao Brothers. Bröderna som arbetar i Peking, Kina, har hållit på med måleri, installation, foto, skulptur och performance sedan 1980-talet. De kinesiska myndigheterna uppskattar inte deras konst och stänger ofta ned deras utställningar. Särskilt ilskna blev de då bröderna ställde ut en knäböjande Mao under namnet »Maos skuld«. Bilden på de nakna männen inträngda i klaustrofobiska lådor sägs vara en allegori över människans tillstånd.
Paris Photo 2011 Här är några smakprov från årets festival.
Andra medverkande konstnärer i Paris. Ovan fr. v: Nino Migliori, »Il tuffatore«, från 1951 Alec MacLean, »Tirage Photographique« Anna Fox, »Ocean Hotel Restaurant, Butlins«
fotografisk tidskrift | 46
Finns naturligtvis att läsa på Ipad. Surfa in på www.sfoto.se eller köp F på qiozk.com.
Small size
great light
Vill du kunna hålla ett högt tempo men samtidigt leverera bästa kvalitet? Behöver du en batteriblixt som inte bara är kraftig, pålitlig och enkel att använda, utan också liten och lätt? Du kan sluta leta. Köp en AcuteB2 AirS nu och få lamphuvudet på köpet.
51-987. Photo © tom Muñoz. * Kampanjen gäller t.o.m. 31 december 2011.
FOTOGRAFISK < TIDSKRIFT
Se mer på www.ni.se/profoto
Profoto AcuteB2 600 AirS Profoto AcuteB2 är vår minsta batteriblixt – perfekt för bröllop, porträtt, redaktionellt arbete och andra situationer där du behöver vara rörlig.
Köp den nu och få lamphuvudet gratis!
Network Innovation
www.ni.se/profoto
Under första dagen på Koh Chang i Thailand blir jag förförd av en sällsam spegling i en pool. Balanserande längst ut på poolkanten hittade jag den perfekta bildvinkeln. Risky business med en splitter ny Phase One P40+ med unik objektivprototyp.
Vi har bett SFF-medlemmar att fånga tillfällen då det känns tryggt att vara försäkrad.
Fotografi: Sara Arnald
Du tar bilden. Vi tar hand om försäkringen.
portfolion
michael christopher brown
Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 Stockholm Tel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se
fotografisk tidskrift | 2
Fotografisk Tidskrift #6–2011
I LIBYEN MED michael Christopher Brown Robert NETTARP I RETROSPEKTIV
-------------
rusch på retusch
-------------
Fotografisk Tidskrift #6–2011