Försvarsutbildaren nr 4-2011

försvars nr 4 · 2011

VINTER 2012

KURSER Anmäl dig senast den 15 december kurskatalog vinter_2011_2012_v5.indd 1

edare l s n e d i t Fr a m sidan 10 ö d d ä V på ling Patrulltäv sidan 13 d n a l p p U i lNy genera idan 8 e s s e k re t e r a r

9/12/2011 10:10:24 AM

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 1

1

2011-09-16 15:00:16

ledare Det har varit roligt nästan jämt

försvars nr 4 · 2011

Från Svenska Försvarsutbildningsförbundet Ansvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: info@forsvarsutbildarna.se Redaktör: Tommy Jeppsson Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller info@forsvarsutbildarna.se Omslagsbild: Johan Åberg, Sölvesborg, bärs av lagkamrater i en övning som Fredrik Nilsson tycker är bra för att ”forcera” gruppkänslan. Foto: Per Lunqe Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm Telefon 08-587 742 00 Telefax 08-587 742 90 Postgiro: 69310-1 E-post: forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna.se Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se Originalframställning/Tryck Tryckerigruppen AB Adressändringar: adressandring@forsvarsutbildarna.se Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 5/11 är den 21 okt-11. Nr 5 kommer ut den 12 dec 2011.

Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011.

Tidningen är TS-kontrollerad.

2

Med ett avbrott om endast någon vecka har jag innehaft något eller några formella uppdrag inom Försvarsutbildarna ända sedan 1973. Inför min förestående pensionering kan det finnas anledning att titta tillbaka och minnas de glada stunderna, men även det mindre roliga.

Jag halkade in i rörelsen på ett bananskal, av helt andra orsaker än att söka militär frivilligutbildning. Det dröjde dock inte länge förrän jag deltog i vår utbildningsverksamhet och det dröjde heller inte länge förrän jag blev föreningssekreterare. På den vägen har det rullat på, med uppdrag i förbundsstyrelse och Överstyrelsen, ända tills jag anställdes som Generalsekreterare år 2002. I november lämnar jag det sista formella uppdraget inom Försvarsutbildarna. Det har varit roligt nästan jämt.

Den omfattande kompletteringsutbildningen av värnpliktigt befäl, där vi tidigare även hade möjligheten att genomföra befordringsutbildning, var både rolig och stimulerande. Intressanta, givande utbildningar och övningar, regionalt och centralt, vidgade vyerna för dem som deltog. Handfast utbildning med inslag av glatt sällskap och ett och annat upptåg, ledde till många nya goda vänner.

För en ideellt arbetande föreningsfunktionär kan man, i en organisation som vår, lätt finna glädje i att arbeta för andra medlemmars möjlighet att delta i en bra verksamhet. Ett av mina största glädjeämnen är när en av mina företrädares, Björn Orwards, idé om krigsförbandskurser tog fart av en slump hemma i Norrköping.

Det medförde att jag kom att engagera mig betydligt djupare i vår utbildningsverksamhet. Förmodligen är det också skälet till att jag hamnade i Överstyrelsen och så småningom även som Generalsekreterare.

Mindre roliga inslag har varit att behöva avveckla verksamheten vid flera av våra kursgårdar, som numera utgörs av en handfull. När vår huvudsakliga målgrupp försvann över en natt för drygt ett år sedan, var det inte heller svårt att hålla sig för skratt. Under några år var Försvarsutbildarnas uppgift som frivillig försvarsorganisation diffus och uppdragen minskade kraftigt. Den stormen verkar vi ha ridit ut och nu det ser betydligt ljusare ut inför de närmsta åren.

Slutligen kan jag inte underlåta att särskilt nämna det kansli, våra regionala utbildningsledare inbegripna, jag varit chef för. Jag antar att få chefer har haft en så lojal, målinriktad och tjänstvillig personal, som jag har haft. Det är med stor ödmjukhet och tacksamhet jag lämnar skaran av medarbetare samtidigt som jag önskar dem lycka till i sitt arbete i framtiden. Jag önskar även min efterträdare lycka till med den fortsatta utvecklingen av vår organisation och vår verksamhet.

Jag har lärt mina två söner att leva livet så, att när det är dags att knacka på hos S:t Per, ska man kunna titta tillbaka och konstatera att livet trots allt inte har varit så darrigt. Själv konstaterar jag för min egen del, att den tid och det arbete jag lagt ned inom Försvarsutbildarna inte har varit så dum!

Leif Tyrén Generalsekreterare

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 2

2011-09-16 15:00:18

chefredaktören har ordet

Rannsaka ert minne Svenska Försvarsutbildningsförbundet fyller 100 år 2012. Det kommer vi bland annat att uppmärksamma i tidningen genom att publicera historiska återblickar men naturligtvis även tankar om framtiden. För att göra det mer levande skulle det vara roligt att få ta del av läsarnas minnen och därför uppmanar jag alla att skicka in ert bästa, eller sämsta, minne från rörelsen. Ni som är äldre har kanske något intressant att berätta om tiden på 60–70-talet då det fortfarande var mycket vanligt att man tog hela familjen med sig och firade semester i tält eller i bästa fall en barack. Någon kanske minns en särskilt nitisk kurschef eller någon nyutexaminerad fänrik som ställde upp som instruktör för att dryga ut kassan. Till den senare kategorin hörde jag. Våren 1984 var jag instruktör på en pansarkurs i Strängnäs och fick för första gången ta del av frivilligrörelsens entusiasm. På den kursen fanns både de som skulle göra KFÖ på kursen och andra som tyckte att stridsvagnar var det häftigaste som fanns. En ganska blandad kurs av behövande och intresserade. Kursen var väl framförallt till för de behövande men

att bidra till en positiv inställning var inte fy skam det heller.

Mitt första minne härrör dock från tiden när jag som 16-årig FMCK:ungdom fick vara ordonnans under en hemvärnsövning på Tofta skjutfält 1977. Det var mer än spännande att framrycka i mörkret på en Monark Blue Arrow och bara vänta på att bli beskjuten. Här var det mycket krigslek i tankarna.

För att det skall bli hanterbart så får inte underlaget vara mer än 700–800 tecken och det är redaktören som får avgöra vilka bidrag som publiceras.

Bidrag skickas till forsvarsutbildaren@ forsvarsutbildarna.se. De som publiceras får en överraskning per post.

I detta nummer presenterar vi också för första gången vår logotyp för jubileet.

Logotypen pryder omslaget till vår vinterkurskatalog så skänk en tanke åt de som möjliggjort att vi kan fira hundra år nästa år. Den baseras på skölden som sedan 16 januari 1928 har följt med rörelsen som heraldiskt vapen.

Under hösten sker det byte på generalsekreterarposten. Andra veckan i novem-

ber så tar Bengt Sandström över som ny GS och ni kan läsa mer om honom inne i tidningen. Eftersom det är sista gången som Leif skriver och pryder ledaren på andra sidan i tidningen så vill jag i rollen som chefredaktör tacka honom för det goda samarbete vi haft under de drygt sex år vi jobbat tillsammans. Jag vill speciellt tacka för all erfarenhet som han bidragit med när det gäller sin unika kunskap om rörelsen. 28 år i Försvarsutbildarna/CFB:s tjänst har gett mycket värdefull kunskap.

Förhoppningsvis har en hel del förts över till oss på kansliet och andra berörda.

Lycka till Leif!

Per Klingvall Chefredaktör

innehåll i detta nummer NYHETER

4 5 6 7

Inryckning på Lv6 Skåneförbundet stöttar hemvärnet Utländska elever hos Försvarsutbildarna Vässa marknadsföringen av GU-F!

NY GENERALSEKRETERARE

8

Ungdomar viktiga för Bengt Sandström

REPORTAGE

10 Framtidens ledare på Väddö 13 Patrulltävling i Uppland 14 ”Jag fick verkligen skärpa mina sinnen” 16 Sammansvetsad arbetsplats 18 Vidgade vyer inom försvaret 19 Försvarets styrka är bra ledare 20 Avslut för nordiska stridsgruppen

21 Veteranerna har fått en egen dag 22 I vildmarken med Försvarsutbildarna 23 Ny studie om psykiska skador inom Försvarsmakten 24 Bra ungdomsrekrytering trots slagregn 27 Hemvärnet krigsförbandsutvecklar 28 ”Svensk soldat för Sveriges soldater” ANALYS

26 Brittiska specialstyrkor, centrala i moderna konflikter LANDET RUNT

29 Hur Försvarsutbildarna ”syns, verkar och respekteras” 30 Spännande nyhet i Försvarsutbildarnas kursutbud 31 Det händer i förbunden

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 3

3

2011-09-16 15:00:18

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NY Fjällmarsch med näringsbrist Torbjörn Groth ledde Försvarsutbildarnas centrala kurs som handlade om överlevnad i fjällterräng. Gruppen, elva elever som kom från Sveriges södra delar samt från Östersund gick i en cirkel med början i Storulvån, Sylarna, Ekorrpasset Helax och tillbaka till Storulvån. Det blev en tur på elva mil och två toppvandringar upp på Gåsen och Tjällingklumpen.

– Vi hade planerat en något längre tur och ytterligare en toppvandring på Bunnerfjällen, men en av eleverna fick problem

med ena höften. Vi fick därför planera om, säger Torbjörn Groth.

Det verkliga överlevnadsmomentet, ett dygns marsch med mycket begränsad näringstillförsel, gick bra och utökades till två dygn.

– Det var roligt att se att eleverna klarade sig så bra.

Med på överlevnadsmomentet var också Peter Gustavsson, chef för överlevnadsskolan i Karlsborg och hans utbildningschef, Owe Jansson som planerar att genomföra liknande kurser.

Cbrn på schemat i Eksjö 17 ungdomar har fått en introduktion i CBRN-tjänst av Försvarsutbildarna i Norra Småland. Per-Olof Persson, vice ordförande i Smålandsförbundet och Peter Gladewitz såg till att den komprimerade dagen löpte på räls. Till sin hjälp hade de tre ungdomsledare och instruktörer.

– Vi gick igenom grundläggande kunskaper som indikering och sanering av en kamrat som blivit utsatt för senapsgas eller nervgas, säger Per-Olof Persson.

Han är även medlem av CBRN-förbundets styrelse och kunde ge ungdomarna delar av den kunskap han själv har. Peter Gladewitz har arbetat länge på Borås sjukhus och dess anestesi-

avdelning och lärde ut sjukvård.

Dagen började med teori och en överblick av de agens som kan bli aktuella för ungdomarna när de får sina befattningar i hemvärnet eller i insatsförsvaret.

Teorin varvades med praktiska moment som övningsinjektor i låret och test av personlig skyddsutrustning.

Tillpassning av skyddsmask 90 tränades innan ungdomarna utsattes för tårgas i en tårgaskammare.

– Vi fick vid utvärderingen många synpunkter om att CBRNmoment borde in lite tidigare i Försvarsutbildarnas utbildningsstege, säger Per-Olof Persson.

Arméns musikkår i Basel

Ksp-skytt under övning i Skaraborg då reglementet följdes.

Foto: Per Lunqe

Barnfamilj beskjuten – hemvärnet slarvade Hemvärnet bröt mot flera regler när skytte övades på Äpplerum, Öland. En barnfamilj var nära att träffas av en förlupen kula. Banan var belagd med skjutförbud och gällande regler följdes ej av hemvärnet.

Barnen i familjen skulle titta på en närbelägen ladugård när en kula slog in i en vägg fem meter bort. Kulan kom från övande hemvärnssoldater 1 600 meter därifrån.

Marinbasen i Karlskrona har utrett vad som hände: Den

direkta orsaken är att kulorna studsade mot något föremål och ändrade riktning. Det ledde till att ladugården träffades. Flera soldater hade liten erfarenhet av den kulspruta som användes.

Tempot vid eldgivningen var forcerat och ledningen tog inte hänsyn till soldaternas erfarenhet. Övningen följde inte gällande skjutbaneinstruktion. Övningsledningen hade bristande kunskap om säkerheten. Brister fanns också i kännedom om hur skjutövningar ska anmälas.

Går vidare i Karlsborg Efter Nordiska stridsgruppens avveckling var ett mål för Försvarsmakten att så många som möjligt av soldaterna skulle gå vidare inom försvaret. En enhet som lyckats bra är NBG:s

4

luftburna skvadron på K3 i Karlsborg. Där har 115 av 120 soldater skrivit på för en fortsättning.

I november ger sig skvadronen av till Afghanistan.

Arméns Musikkår spelade en framträdande roll vid Basel Tattoo i augusti då 120 000 personer såg och lyssnade på 22 militärmusikkårer från hela världen.

– Det är en härlig känsla att marschera in på en fullsatt arena, säger Malin Gustavsson i Arméns Musikkår till mil.se.

Samtliga musikkårer marscherade in till musik och spelade sedan tillsammans en kvalificerad konsert. Då hade de svenska militärmusikerna en stor roll.

Regementstrumslagaren David Lindberg ledde en del av den

samlade insatsen och blev en given publikfavorit. Han intervjuades flitigt av schweiziska media inklusive television. En militär musikkår har flera roller.

– Försvarsmusikens uppgift till vardags är att stå för musik vid vaktparader, ceremonier och evenemang inom Försvarsmakten. Vid ett tattoo står orkestern och dess musik helt i fokus, säger Malin Gustavsson.

Spelningarna i Basel var de sista för de 15 rekryterna vid Arméns Musikkår. De hyllades med tal av kårens chef, Göran Mellbom.

Inryckning på Lv6 Den första KFÖ:n med tidvis anställda soldater har ägt rum. 62:a luftvärnsbataljonen som produceras av Lv6 är först i Sverige med den nya ordning som anställningsformen tidvis anställda soldater innebär.

Plutoncheferna på bataljonen har rekryterat från de förband där de själva tjänstgjort, något som bataljonschefen Torkel Nordwall anser vara en framgångsfaktor.

– Jag är mycket nöjd med rekryteringen och vi har lärt oss mycket om hur vi effektivast rekryterar rätt personer, säger han.

En viktig fråga på ett högteknologiskt förband som en luftvärnsbataljon är att besätta befattningarna som ställer stora krav på teknologiskt kunnande. Därför har Torkel Nordwalls koncept att värva via plutonchefer visat sig vara framgångsrik. De flesta nyrekryterade soldaterna har antingen varit värnpliktiga soldater på Lv6 eller tjänstgjort vid Nordiska stridsgruppen 08. Soldater är också rekryterade från den Kosovostyrka som Lv6 satte upp, KS20. KFÖ:n pågick i tre veckor och målet är att sätta upp en fulltalig bataljon.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 4

2011-09-16 15:00:19

ER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Hemvärnet sökte försvunnen kvinna När en kvinna i 80-årsåldern försvann från sitt hem i Västra Lomträsk utanför Överkalix en kväll för att plocka bär aktiverades Lapplandsjägargruppen.

Polismyndigheten i Haparanda tog kontakt med insatsstaben på Försvarsmaktens högkvarter, som i sin tur tog kontakt med vakthavande befäl vid Norrbottens regemente, I19, som gav en order till Lapplandsjägargruppens chef Mikael Nordmark som i sin tur ringde det kompani som ansvarar för Överkalix kommun.

Nu satte kompanichefen igång och via larmlistor är hemvärnet igång.

– Två timmar efter att larm-

listorna plockats fram var vi på plats och jobbade sedan under polisens insatschef, säger Mikael Nordmark.

40 hemvärnssoldater deltog i eftersöket, fördelade på troppar om 16 man som avlöste varandra i det eftersök som genomfördes i skogsterräng.

Hundförare med hundar deltog också. Dessutom användes motorcyklar för sök på vägar och stigar.

Nu slutade inte eftersöket lyckligt. Kvinnan hittades död på en plats som hon med hänsyn till bedömd fysisk kapacitet inte borde ha nått.

Hemvärnsmän bar kroppen på bår tre kilometer till en väg där

ambulans väntade.

Lapplandsjägargruppen genomför normalt ett eftersök om året och då speciellt vid bärplockningstider.

Harry Sepp vid Civilförsvarsförbundet och expert på eftersök av försvunna personer är inte överraskad av att kvinnan inte klarade sig.

– Eftersom hon hade uppnått 80 års ålder och var dement hade hon mycket små chanser att överleva. De flesta personer i denna kategori och situation hittas avlidna efter ett dygn, säger han.

Den metod som polisens insatschef i Överkalix använde kallas MSO, Managment Search

Operations, och grundar sig ursprungligen på en metod, eller matematiskt program, som amerikanska konvojer använde för att undgå tyska ubåtsattacker under andra världskriget.

MSO har anpassats till svenska förhållanden och ökar möjligheterna att finna personer som hamnat vilse.

– Prognosen är klart bättre nu och normalt hittas den eftersökte inom några timmar, säger Harry Sepp.

Cirka 1 700 personer om året går vilse i Sverige med eftersök som följd.

Lottakår och Hemvärnet får museum

Stridsbåtar för avancerade för hemvärnet

Ett nytt litet museum för de som är intresserade av lottor och hemvärn har slagit upp dörrarna vid Lits hembygdsgård i Jämtland.

Museet invigdes av landshövdingen Britt Bohlin.

– Det är viktigt att ha en fysisk plats att gå till för att minnas sin historia, sa hon.

Jämtlands färskaste museum är i storleken av en friggebod och visar föremål från en period av 70 år.

– Lits hemvärn och Lottakår

Stridsbåtarna som hemvärnet i Västernorrland har är för dyra och avancerade. Västernorrlandsgruppen ser gärna att de får andra och enklare båtar. Med de uppgifter som gruppens tre bataljoner (nästa år två); att skydda och bevaka objekt och där båtar behövs för maritima skyddsobjekt, klaras dessa uppgifter med betydligt enklare båtar.

– Vi behöver inte stridsbåt 90 som är byggd för höga hastigheter, snabb urlastning av trupp för vidare lika snabbt avancemang på aktuell ö, säger Ronald Forsberg som är chef för Västernorrlandsgruppen.

Han ansvarar för i stort sett hela kuststräckan i Norrland

finns inte längre och det har känts viktigt för oss att samla saker, medaljer och urklipp som visar vad verksamheten handlade om, säger Stina Eliasson som tillsammans med gamla hemvärnssoldater jobbat för att få tillstånd till detta minnesmärke.

Ett 50-tal människor dök upp på invigningen av museet då Britt Bohlin klippte snöret och förklarade det öppet för allmänheten.

Skåneförbundet stöttar hemvärnet Hemvärnet behöver instruktörer. Försvarsutbildarna i Skåne ser till att de får duktiga och motiverade instruktörer.

På uppdrag av P7 och Skånska gruppen jobbar nu Thomas Undenius, utbildningsansvarig på Skånes Försvarsutbildningsförbund, med flera på att fylla de befattningar som hemvärnet har nytta av.

– Vårt uppdrag är att ta fram

50 instruktörer, säger Thomas Undenius.

Instruktörerna ska vara operativa från och med 2012 och de är uppdelade i fem grupper: Förbandsinstruktörer, CBRN, simulator (BT), Halvar (Liveskyttebanan) och eskorttjänst.

– Instruktörerna för eskorttjänsten är i drift redan nu under hösten, säger Thomas Undenius.

och har nu tagit tag i frågan om vilka båtar som ska användas.

Frågan går via Rikshemvärnsavdelningen till Försvarsmaktens HKV. Att ersätta stridsbåt 90 med en enklare variant innebär ett grundligt utredningsarbete. En lämplig båt, ska förutom att vara en plattform för de skyddsuppgifter som Västernorrlandsgruppen har, också fylla säkerhetskrav.

De stridsbåtar som nu funnits i Västernorrland kan göra bättre nytta i andra delar i landet.

– Jag ser att de kan användas i Stockholm, Karlskrona eller Göteborg, säger Ronald Forsberg.

Underhåll och övriga driftskostnader matchar inte användningen i Norrland.

Stridsbåt 90 behövs ej i norrländska hemvärnet. Foto: Kim Svensson / Combat Camera

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 5

5

2011-09-16 15:00:20

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NY Hemvärnet släcker Hemvärnet har varit med och släckt den största branden på Gotland sedan Kräklingbo 1992. Ett 20-tal hemvärnssoldater ryckte in till Othem och bistod räddningstjänsten i vad som betecknades som en svårsläckt och komplex brand. Terrängen innebar att slang inte kunde dras

fram till brandhärdarna utan tvingade räddningstjänst och hemvärn att använda maskiner och bandvagnar för att få fram vatten.

Förutom hemvärn understöddes släckningsaktionen av maskinentreprenörer och räddningstjänst från fastlandet.

Hemvärnet släcker skogsbrand.

Foto: Försvarsmakten

Utländska elever hos Försvarsutbildarna Vid handledarkursen överlevnad barmark i Tylebäck hade kurschefen Torbjörn Groth nöjet att undervisa en utländsk elev, Calle Persson, i hur man leder en övning ute i naturen där rötter hör till de mest kulinariska inslagen.

Calle Persson som kommer från Försvarsutbildarnas motsvarighet i finländska Österbotten, Försvarsutbildningsföreningen med förkortningen MPK, trivdes bra i Halmstad och Tylebäck.

Vid den avslutande middagen visade Calle Persson prov på god

Tummen upp för Borlänges musiker Hemvärnets musikkår i Borlänge får återigen godkänt av Försvarsmakten. Orkestern granskades noggrant under en högvaktsceremoni på slottet i Stockholm.

– De lyssnar på hur vi låter och tittar på hur vi ser ut, säger kårens ledare Thomas Hellström.

På plats vid slottet var Försvarsmaktens musikinspektör för att i detalj granska musikerna från Borlänge: klang, balans, dynamik, rytmik och tempo är musikaliska detaljer som ett tränat öra kan bedöma.

– Det är viktigt hur orkestern är sammansatt, vilka instrument man har. Åker man ner och inte har tromboner blir man inte godkänd.

Men även om tyngdpunkten ligger på det musikaliska är utseendet viktigt och bedöms lika hårt av musikinspektören.

– Eftersom vi bär uniform så finns det fasta regler. Det ska vara rätt längd på byxbenen, skorna ska vara putsade på ett visst sätt och tjejerna måste ha håret uppsatt. Sådana regler gäller vid alla våra framträdanden, säger Thomas Hellström.

Slutbetyget för Hemvärnets musikkår från Borlänge blev godkänt på alla punkter. Det betyder att kåren även fortsättningsvis godkänts för statsceremoniella spelningar som högvakten.

förmåga att framföra ett tal. Han var nöjd med allt. Det var bara lite smolk i bägaren: bastun på kursgården. Här menade Calle Persson att Sverige har mycket att lära av Finland. Det tar Ulf Hammarlund på Försvarsutbildarna till sig och han menar i sin tur att bastutraditionen är på uppsving i Sverige. Efter kursen kom ett mejl från MPK där fortsatt samarbete önskas.

Det blir mer utländskt inslag i Halmstad med omgivningar. När denna tidning går i tryck är sex estländare och två holländare med på kursen överlevnad i urban miljö. Då håller man till på övningsstaden i Mästocka.

Hallandsgruppens mj Johan Johansson (t h) besökte kursen och pratade med Calle Persson från Österbotten, Finland.

Foto: Ulf Hammarlund

Fusion av specialförband Försvarsmaktens nya specialförband, Särskilda operationsgruppen, har varit i verksamhet sedan årsskiftet.

Förbandet är en fusion av de båda tidigare specialförbanden SSG och SIG. Beslutet om sammanslagningen fattades efter inriktningen om ökad samordning mellan i

första hand lednings- och stödfunktionerna inom de förband som nu upplösts.

Försvarsmaktens specialförband består i dag av en specialförbandsledning vid Högkvarteret och Särskilda operationsgruppen, SOG, som har inriktning mot strid och underrättelseinhämtning.

Analyshuset är klart för cbrn – kompaniet Fortifikationsverket har öppnat dörren till det analyshus i Umeå där i första hand Försvarsmaktens CBRN-kompani vid SkyddC ska kunna undersöka paket och annat som förmodas innehålla kemiska, biologiska eller radioaktiva agens. Analysgruppen är specialister på sådana tester.

För fem år sedan började

huset projekteras och därefter har Fortifikationsverket hållit i verktygen. Nu är första hyresgästen, CBRN-kompaniet, installerad.

Fram till nu har ett provisorium använts med tre mobila labb i containrar, men nu vilar verksamheten på en mer stabil grund i och med att den gamla Teknikhallen byggts om för analysverksamhet.

CBRN-soldater får numer stöd från det analyshus som ligger i Umeå.

Foto: Marcus Olsson / Combat Camera

6

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 6

2011-09-16 15:00:21

ER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Vässa marknadsföringen av gu-f!

Danskar övade radioaktivt i Revingehed

Inför stundande GU-F-satsningar 2012 har utbildningsledare från Göteborg, Älvsborg och Bohusdal besökt en genomförd GU-F i Halmstad. Det var Ingmar Israelsson, Arne Ekberg och Thorsten Flood som informerade sig om hur man lagt upp och genomfört en GU-F. De var inte minst intresserade av eleverna.

I Halmstad var det Flygvapenfrivilliga som stod för utbildningen, uppbackade av flottiljen i staden. Trion som ville veta mer pratade under en dag med skolchef, biträdande skolchef, kurschef, instruktörer och med fokus på eleverna. Arne Ekberg som är utbildningsledare för vuxna och ungdomar i Älvsborg hade samtal med tolv av de 18 elever som var med på GU-F:en och såg dem bland annat genomföra ett pass med skytte.

– Kursen var upplagd på ett mycket bra sätt men jag kommer på min GU-F att planera och genomföra marknadsföringen på ett sådant sätt att vi verkligen får de vi vill ha som elever, säger han.

Arne Ekberg uppfattade en skillnad mellan de elever som varit med på ungdomsutbildning tidigare och de som inte hade erfarenhet av detta.

– Många av eleverna hade bakgrund inom försvaret och de

En dansk CBRN-grupp har under tre dagar övat på Revingehed, P7:s övningsfält. Övat ämne har varit Kobolt 60, en isotop som får användas vid svenska övningar men inte i Danmark.

– Här får våra soldater en mycket bra utbildning och insikt i hur viktigt det är att öva skarpt.

Soldaternas motivation ökar också när de kommer till ett nytt

visste vad de gett sig in på. De som inte hade denna bakgrund, hade också dimmiga föreställningar av vad som skulle vänta dem.

Tveksamhet inför vad eleverna gett sig in på dök upp bland dem som inte var bekanta med miljön.

– Vi ska i vår marknadsföring inte bara söka relationer som varar under GU-F:en utan det ska vara en relation som varar kanske i 20 år. Vem vet, det kan vara blivande officerare som går kursen, säger Arne Ekberg.

Nu var hans helhetsintryck att GU-F:en i Halmstad fungerade bra, men menar att den information som går ut före utbildningen, eller marknadsföringen, ska spegla den verklighet som väntar eleverna. Arne Ekberg har under lång tid civilt arbetat med marknadsföring och vet att långsiktiga relationer skapas med början i den information som möter den potentielle kunden i marknadsföringen.

– Jag kommer att berätta om mina erfarenheter och hur Försvarsutbildarna bäst marknadsför GU-F:en i december.

2012 kommer Bohusdal att genomföra en GU-F. Älvsborg och Göteborg genomför också en GU-F tillsammans.

regemente, det är alltid kul att se, säger det danska befälet Hvid till mil.se.

När övningen genomfördes blev det också en test av hur mycket värme en soldat tål. Med gassande sol i skånsk sommarvärme steg temperaturen under de skyddskläder som de övade bar.

Stridsbåtar i Göteborgs skärgård. Grannar störs av skjutningar.

Foto: Håkan Nyström

Försvarets skytte gör grannar arga Vid marinens övningsområde i Göteborgs södra skärgård vill Försvarsmakten kunna skjuta tio gånger så mycket som i dag.

– Vi är ju inte speciellt positivt inställda till det. Att det är så nära inpå där man bor. Och det är ju skarpa skott och det ger en obehaglig känsla, säger Annika Svensson som bor på Styrsö, till SR Ekot.

Försvarsmakten vill att taket för tillåtna finkalibriga och grovkalibriga skott tiodubblas till

över en miljon skott per år.

– Vi behöver ha en marginal för den verksamhet som man kan tänka sig kunna ske på ett enskilt fält och ett enskilt år, säger Folke Borg, chef på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

Försvarsmaktens skjutövningar har koncentrerats de senaste tio åren. Antalet militära skjutfält har halverats vilket medfört att fler skott avlossas på återstående skjutfält.

Försvarsmaktens ja till vindkraft blev nej

Försvarsmateriel slukar pengar

Först sade Försvarsmakten ja till två vindkraftverk i Karlaby på Österlen utanför Simrishamn i Skåne. När byggherren, ett vindkraftföretag, lämnade in ett ändrat bygglov blev det i stället nej med motiveringen att området blivit mättat med vindkraftverk. Nya verk stör radar och andra tekniska system. Nej, svart på vitt. Och ett nej från Försvarsmakten innebär att Simrishamns kommun också måste säga nej.

Efter första positiva beskedet,

Försvarets vilja att hålla sig med den vassaste materielen binder resurser och riskerar storleken på Försvarsmaktens JAS 39 Gripen – slukar pengar? verksamhet. Det Foto: Sg Johan Lundahl / Combat Camera skriver Peter utrustning som planerats köpas Nordlund, forskningsledare på in, kan kräva besparingar på Totalförsvarets forskningsinstiregementen, eller att budgeten tut, i en rapport. höjs, är en av slutledningarna i Lika mycket vapen och rapporten.

ja, hade flera vindkraftverk uppförts i området och kommunen författat en vindkraftsplan. Det aktuella vindkraftsföretaget ville använda större rotorblad. Då valde Försvarsmakten att avslå förfrågan.

Försvarsmakten har de senaste åren haft åtskilliga ärenden uppe med frågor om bygge av vindkraftverk, som i många fall ansetts störa den militära verksamheten.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 7

7

2011-09-16 15:00:22

ny generalsekreterare

Ungdomar viktiga för Bengt Sandström Försvarsutbildarna får ny generalsekreterare. Leif Tyrén går i pension och Bengt Sandström börjar sitt nya jobb i november. Han vill bland annat satsa på ungdomarna.

Text och foto: Per Lunqe

B

engt Sandström ser fram emot sin nya utmaning. Senast kommer han från MUST:s säkerhetskontor där han var operativ ledare. Nu ska han vara med och leda Försvarsutbildarna i en brytningstid.

Bengt Sandström ser vikten av ungdomarna.

– Så här innan jag tillträtt vill jag inte spika några mål direkt. Men jag vill särskilt poängtera vikten av bra ungdomsverksamhet som en rekryteringskälla till Försvarsmakten och vikten av att vara en del av att bredda folkförankringen kring försvaret, säger han.

Kostnadseffektiv satsning Resonemanget som Bengt Sandström för är att det dels för Försvarsutbildarnas egen del och för Försvarsmakten är viktigt med påfyllning, att unga människor kommer in i verksamheten.

– Ser vi till exempel på Försvarsmaktens rekrytering, hur mycket får man per satsad krona på reklam och hur mycket ger ungdomsverksamhet per krona?

Bengt Sandström hoppas att Försvarsmakten som i år genomför en översyn av frivilligrörelsernas ungdomsverksamhet, att det ska visa sig vad han känner på sig, att väldigt många yrkesofficerare någon gång i tiden varit aktiva i ungdomsverksamhet.

Då kan det löna sig att satsa på ungdomarna, att ge instruktörerna ett rimligt arvode.

– Vi måste ge dem incitament utöver

8

en spännande verksamhet. Det här är en av de viktigaste frågorna, både för Försvarsutbildarna och Försvarsmakten, säger Bengt Sandström.

Jägare vid rodret Vem är han? 51 år med en militär karriär sedan grundutbildningen i Kiruna.

Bataljonschef och sedan regementschef i Arvidsjaur. Försvarsutbildarna får en skolad jägare som är van att gilla läget. Bengt Sandström har också varit chef för det första svenskledda PRT:et i Mazar-e-Sharif och kontingentschef. Sedan blev han biträdande chef för Norra kommandot i Afghanistan. Han har basat för arméns förbandsledningsfunktion, för att nämna några befattningar.

Hur är du som chef?

– Jag tycker om livlig debatt, vill inte ha ja-sägare. Men det ska vara en positiv stämning.

På befattningar i Afghanistan och Natoutbildning i Italien har han bekantat sig med ett sätt att fatta beslut som han tycker är berikande.

– Det har varit väldigt högljutt och det gillar jag.

Och Försvarsutbildarna är ett bra forum för debatt.

– Förbundet ska kunna vara ett debattforum för försvarspolitiska frågor och här spelar tidningen Försvarsutbildaren en viktig roll.

Plats för veteraner Med ett krympande försvar och anställda ser Bengt Sandström att folkförankringen blir allt viktigare och att Försvarsutbildarna erbjuder en av många platser i Sverige där det lärs ut kunskap om hur kriser hanteras.

För hemvändande soldater från utlandsmissioner finns en plats i Försvars-

Bengt Sandström, ny generalsekreterare i Försvarsutbildarna, ser vikten av satsning på ungdomar.

utbildarna, antingen för att de nu tycker de gjort sitt i stridande befattningar och inte vill söka sig till hemvärnet men vill ha kontakt med försvaret.

– De kan finnas med som förebilder och kanske mentorer i ungdomsverksamheten. Men många vill också hålla sig i form inför nya missioner, säger Bengt Sandström.

Han ser den grund Försvarsutbildarna står på.

– Den traditionella avtalsutbildningen är också den hårda kärnan.

Samarbete med civila myndigheter I Afghanistan samarbetade han mycket med ledare för NGO:s. En civil och militär samverkan är, säger han, nödvändig i detta land. Hur är det med Sverige, hur ser du på samverkan mellan försvaret och civila myndigheter?

– Det går inte riktigt att jämföra. Men jag förstår att MSB är en viktig samarbetspartner och detta samarbete ska förstås utvecklas.

Den vägen är helt naturlig för Bengt Sandström.

– Samarbete med MSB är givetvis viktigt när påfrestningar på samhället ska hanteras. Här har försvaret fått en inte alldeles pinfärsk men någorlunda ny uppgift vid sidan av sin traditionella, säger Bengt Sandström. n

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 8

2011-09-16 15:00:23

reportage

Ungdomarna fick möjlighet att åka i Försvarsmaktens fordon.

Hallandsungdomar sattes på prov

T

orsdag 2:a juni på förmiddagen samlades ett 30-tal ungdomar från Halland för att genomföra sin slutövning. Under de närmaste dagarna väntade flera moment där ungdomarnas förmåga och kunskaper prövades. Bland annat så ingick ett moment för att testa deras sjukvårdskunskaper. I samband med uttransport till övningsplatsen kom ungdomarna helt oförberedda fram till en fingerad trafikolycka.

Naturligtvis så ingick flera traditionella moment som tältresning, maskering, skjutning och liknande. Efter två dygn i skogen blev det transport till vårdhallen på Lv6 för tillsyn och inlämning av utrustning. Det var dock inte slut där utan övningen avslutades med 1.5 timmas marsch till Tylebäck kursgård. Alla elever godkändes och i närvaro av ungdomarnas anhöriga så delade förbundsordföranden, övlt Conny Hansen, ut pris till bäste ungdom. n

Övlt Lars T. Olsson Chef Hallandsgruppen samtalar med ungdomarna.

Text: lennart bengtsson Foto: jan-erik nordberg

Övlt Conny Hansen, förbundsordförande, delar ut priset till bäste ungdom.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 9

9

2011-09-16 15:00:26

reportage

Fr v Markus Gulin, Oskarström, Anna Olsson Bredin, Vaxholm och David Samuelsson, Glava, har löst uppgiften med rätt antal händer i marken.

Framtidens ledare på Väddö Hur lär man sig? Hur leder man en grupp? Det var två frågor på schemat för 23 blivande ungdomsledare på Väddö.

Pierre Engström leder ett pass om inlärning.

10

kursen att läsa texten. Eleverna läser en instruktion på tolv punkter och börjar bearbeta det vita pappret punkt för punkt.

Några skummar och kommer till den sista punkten: om du vill kan du gå direkt till baksidan på pappret istället och använda Text och foto: Per Lunqe den enklare instruktionen. Där visar det sig att uppgiften är att vika ett flygplan.

Pierre Engström delar ut A4-papper, Här är 23 blivande ungdomsledare på överst ett vitt och under det ett med Väddö kursgård. Ledarskap går som en text. Han ber eleverna på ungdomsledargiven tråd genom veckan. Pierres övning med pappersflygplanen ska ge eleverna insikt om sitt sätt att lära. Är du medveten om hur du lär dig och att det finns många sätt att göra det på, har du också ett bra verktyg när du ska lära andra.

– Mångfald ska premieras, säger Pierre Engström som forskar och undervisar i socialpsykologi gav eleverna nya insikter om gruppdynamik och inlärning.

Pierre.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 10

2011-09-16 15:00:28

reportage Fyra huvudkaraktärer Det låter som en självklarhet, men i en verksamhet som är ganska hierarkisk, likt den militära, kan detta perspektiv vara gynnsamt. Nyttan visar sig i nästa övning.

Nu får eleverna skatta sig själva om hur de lär sig. Fyra huvudkaraktärer finns. Det är de som lär sig med känsla och de som i stället går mer på tanke, det finns de som observerar och de som experimenterar. Epiteten kan också skrivas prövare, sammanställare, idégivare och förklarare.

Eleverna grupperar sig utifrån sin skattning så att de som skattat sig lika står bredvid varandra. Nu får grupperna i uppgift att ha sex händer i marken, två fötter, en armbåge och två knän. Det blir ganska stor spridning på hur lång tid det tar att lösa uppgiften. Momentet görs om. Och nu mixas grupperna så att varje grupp består av olika karaktärer. Då visar det sig att skillnaderna mellan grupperna i tid blir mindre.

– Prövaren behöver sammanställaren och idégivaren behöver förklararen, säger Pierre.

Erfarna lärare Ungdomsledarkursen leds av ett erfaret gäng. De har gjort det här förr. Pierre som skriver på en avhandling om socialpsykologi står bredvid kurschefen Fredrik Nilsson. Han har lång erfarenhet av ungdomsverksamhet i Försvarsutbildarna och har jobbat med Gunnar Svärd som är pappa till kursen. Richard Strand och Alice Jansson tar tag i de mjuka bitarna, som hur en ungdomsledare stöttar en ungdom med problem.

Pierre fortsätter övningen på gräsmattan och nu står de mixade grupperna inför en till synes omöjlig uppgift. Med hjälp av några kartongbitar, snören, tejp och gem ska de mellan två stolar bygga en bro som ska bära en tvåliterskaraff med vatten. Det går riktigt bra. Grupperna redovisar sina broar och vilka roller de haft under bygget.

– Hur kan ni tillämpa det här när ni kommer hem till era ungdomsgrupper? frågar Pierre.

Kursen är upplagd så att eleverna ska få insikt om sig själva och utifrån denna insikt bli bra ledare. De får ett paket med allt från socialpsykologi till hur man följer Försvarsutbildarnas planeringscykel.

Så ska vi komma dit Fredrik Nilsson vet hur hjulen snurrar.

Han berättar om treårs-cykeln i pla-

Bara deltagaren längst bak har ögonen öppna. Hur ska han styra ormen?

En kurs på Väddö ger också möjlighet till avkoppling vid havet.

Alice Jansson och Richard Strand tog upp de mjuka bitarna av ledarskap, exempelvis hur man stöttar en ungdom som kanske har det lite svårt.

Maria Bergström, Bromma och Pontus Sjögren, Färjestaden, funderar på hur kartongen ska bära vattnet.

neringen så att eleverna tycker att det är spännande.

Fredrik ser paralleller med att driva franchiseföretag: affärsidé, uppdrag, regelverk etc. Målen ska spikas utifrån nuläge och det är treårs-mål. Fredrik går metodiskt igenom vad som krävs för att komma dit. Innan ungdomarna kom till Väddö fick de en uppgift och det var att beskriva sin ungdomsavdelning: antal aktiva ung-

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 11

11

2011-09-16 15:00:30

reportage domar, aktivitetsfrekvens, problem och styrkor.

Problem sträcker sig från ledares oklara direktiv, tillgång på materiel, kommunikation mellan avdelningar och brist på motivation. Styrkor är tillgång till fordon, många instruktörer per antalet ungdomar, bra skjutbanor och gott om tid.

Fredrik arbetar framåt när han pratar med eleverna.

– 2014 ska ni alltså ha bättre samarbete med garnisonen, om ni är från södra Sverige ska ni ha samarbete med en förening i norr för vinterutbildning. Det ska vara fart på utbildningsstegen GK, LK1 och LK2. Ni vill bygga upp hemsidan om den nu inte är tio i topp och ni ska ha tolv övningar per år.

Han kommer in på de grundbultar som verksamheten drivs av: mål som är kvantifierade, aktuell budget och den budget ungdomsledarna vill ha.

Pierre, Alice och Richard kommer in i lektionssalen och börjar ett pass om hur en ungdomsledare kan vara ett stöd för sina ungdomar, stödsamtalet.

– Ungdomar har inte alltid någon att prata med. De kanske känner förtroende för er, säger Pierre.

Ledningen vill ha en bild Nu genomför Pierre ett fingerat stödsamtal med Alice. Richard observerar. Alice bekymrar sig över en kompis som har det lite svårt. Pierre lyssnar, låter Alice föra samtalet. Han ryggar inte för tystnad. Han ställer inte frågor som varför? Och speciellt försöker han inte lösa Alice problem. Det ska hon göra själv, Pierre är bara ett bollplank. Eleverna grupperar sig tre och tre.

Så gör de egna stödsamtal.

Utbildningspassen fortsätter och vid onsdag lunch får lärarna och eleverna besök av Gunnar Karlson, generalmajor och förbandsproduktionschef på Försvarsmakten. Han besöker flera kurser som landets frivilligorganisationer genomför under sommaren.

– Det är viktigt att vi som är i ledningen får en bild av ungdomsverksamheten som är helt central för frivilligorganisationerna, säger han.

Gunnar Karlson ser tre perspektiv: – Vi har nytta av direktrekrytering till Försvarsmakten, att fånga individer till hemvärnet och att sprida kunskap om att Försvarsmakten finns.

Han ser också nyttan av att ungdomarna får en insikt om det militära passar dem.

12

Gunnar Karlson, generalmajor och förbandsproduktionschef, gjorde ett nedslag på Väddö.

Han ser nyttan av ungdomsverksamhet.

Johan Åberg, Sölvesborg, bärs av lagkamrater i en övning som Fredrik Nilsson tycker är bra för att ”forcera” gruppkänslan.

– Genom ungdomsverksamheten kan vi undvika att de som söker GMU under utbildningen hoppar av. Vi får med dem som passar för yrket, säger Gunnar Karlsson.

Under året genomförs en översyn av

frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet. Då kommer det, bland annat, att visa sig hur många yrkesofficerare som har bakgrund i ungdomsverksamheten. n Svart på vitt.

”Vi kvalitetssäkrar ungdomsledarna”

Var aktiv på Facebook!

Fredrik Nilsson, kurschef på ungdomsledarkursen, är klar över den uppgift som Försvarsutbildarna har för sina ungdomar.

– Vi ska ge dem en bra och vettig fritidssysselsättning. Vi ska fånga ett intresse för Försvarsmakten, hemvärnet, Försvarsutbildarna och andra frivilligorganisationer.

Grunden för verksamheten är att ”fylla på” med nya ledare.

– För att klara det uppdraget är det viktigt att vi kvalitetssäkrar ungdomsledarna som på den här kursen.

Han ser hur kursen utvecklats.

– Det är viktigt att vi får rätt deltagare. I år känns det som vi landat rätt.

Eleverna är nyfikna, öppna och tar åt sig av utbildningen. Det stimulerar oss lärare, säger Fredrik.

Försvarsutbildarna finns sedan en tid på Facebook. Den nya Facebook-sidan är framförallt till för alla medlemmar som tycker det är roligt att delta i den stora bredd av ungdoms- och vuxenverksamhet som finns ute i landet.

Den skall ge medlemmar som deltar i utbildning eller annan verksamhet, en mötesplats där man kan hålla kontakt från kurser, ställa frågor om utbildning och försvar samt berätta om allt roligt man varit med om. För att sidan skall hållas levande så hoppas vi få många deltagare i kursverksamheten att skriva kommentarer och lägga upp foton/filmer på sidan. För att kunna vara aktiv på sidan krävs att ni går in och gillar den.

Som i all verksamhet vi bedriver så förväntar vi oss att inläggen sker med den demokratiska värdegrunden som bas. Kränkande eller stötande kommentarer kommer att tas bort från sidan. Ni hittar oss på www.facebook. com/forsvarsutbildarna

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 12

2011-09-16 15:00:32

reportage

Patrulltävling i Uppland Försvarsutbildarna i Uppland bedriver en aktiv ungdomsverksamhet tillsammans med den lokala hemvärnsbataljonen. Lördagen den 28 maj genomfördes terminens sista verksamhet; en patrulltävling. Under utbildningsåret har en omfattande rekrytering genomförts så denna lördag medverkar de nästan 40 ungdomar.

– Kul att se så många ungdomar här, tyckte instruktören Victor Flemström.

Text och foto: Alexander Akterin

– Utbildningsgruppen ger oss ett bra stöd och efterfrågar i utbyte volym på verksamheten, antalet intresserade ungdomar är den produkt som vi levererar till myndigheten, förklarar Viktor.

Verksamheten inleds med att Victor tillsammans med en annan instruktör förklarar förutsättningarna och säkerhetsbestämmelserna för dagens verksamhet.

Ungdomarna kommer, indelade i patruller, att förflytta sig mellan ett antal stationer.

Några av stationerna räknas i försvarsutbildarsammanhang som klassiker t.ex. sjukvård och avståndsbedömning. Andra grenar som bårbärning (genom en enklare hinderbana) och löpning 2 km är nya för ungdomarna. Ungdomarna kämpar på bra och samlar under dagen poäng på de olika stationerna. Vid bårstationen peppar de varandra med glada tillrop.

– Det viktigaste för mig är att ungdomarna har roligt, säger Victor.

Dagen avslutas med en middag. Försvarsutbildarna i Uppland bjuder på en buffé bestående av rostbiff, parmaskinka, potatissallad och andra delikatesser. Ungdomarna och instruktörer äter tillsammans och pratar om det gångna utbildningsåret.

Stämningen är på topp!

Några av de äldre deltagarna pratar med engagemang om stundande grundutbildning. Alla ungdomar tillhörande Ledarskapskursen kommer efter sommaren att rycka in för att genomföra GMU eller GU-F. – Att ungdomarna vill fortsätta inom Försvarsmakten ser jag som ett kvitto på att vi löser en viktig uppgift, säger in-

struktören Victor som civilt utbildar sig till högstadielärare. Militärt är Victor utöver sitt engagemang i Försvarsutbildarna, hemvärnsoldat i ett insatskompani.

Nu återstår bara en besökskväll innan instruktörer och ungdomar tar ledigt för sommaren. Föräldrarna är inbjudna för att besöka ungdomsverksamheten. Under den kvällen kommer ungdomarna även att tilldelas nya märken som markerar ytterligare ett genomfört år som försvarsutbildarungdom. Själv kan jag bara konstatera att dagens verksamhet har stärkt min tro på att ungdomsverksamheten är ett positivt inslag i många ungdomars liv, samt att den bidrar till att öka intresset för den stödjande myndigheten, Försvarsmakten och Försvarsutbildarna.

Har du några frågor eller vill du komma i kontakt med ungdomsverksamheten i Uppland? Kontakta: alexander.akterin@ forsvarsutbildarna.se GU-F - grundläggande soldatutbildning för friviliga. En två veckors utbildning för individer som syftat till att skriva ett hemvärnsavtal genom en friviligorganisation.

Ungdomarna tar sig igenom en hinderbana med båren.

Försvarsutbildarna bjuder på middag.

Kast med handgranatsattrapp kräver precision.

GMU - grundläggande militär utbildning.

En tremånaders utbildning som kan leda fram till anställning inom försvarsmakten.

Bårstationen är en utmaning.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 13

13

2011-09-16 15:00:35

reportage

Elever och instruktörer vid fältartistkurserna, PAO-kursen och Combat Camera-kursen. Foto: Alexander Karlsson/Försvarsmakten

”Jag fick verkligen skärpa mina sinnen” Realistiska stridsövningar, skarp mediaträning och förstklassig kvällsunderhållning blev facit när tre kurser genomfördes samtidigt under en intensiv vecka i skånska Höllviken.

Text: Petra Månström

I

början av augusti hölls för första gången PAO2-, Combat Camera- och fältartistkurserna samtidigt på Skåne Försvarsutbildningsförbunds kursgård i Höllviken.

Med andra ord fanns ypperliga förutsättningar för givande samverkan och övning över kursgränserna, något som Jesper Tengroth kom på när han tillsammans med sina kollegor planerade sommarens kurser.

Bland annat fick Combat Camera delta med fältartisterna under en stridsövning och under några intensiva timmar höll

14

PAO2-eleverna mediaträning. Förutom ny, användbar kunskap innebar detta också ökad förståelse för de olika yrkesgruppernas arbete och kompetenser.

– Combat Camera, PAO och fältartisterna kommer ju in i regel som främmande fåglar i ett sammansvetsat förband, vilket ställer krav på flexibilitet och social kompetens, egenskaper som säkerligen växt sig starkare hos samtliga elever under den gångna veckan, säger Carl A Karlsson, ansvarig för Combat Camera-kursen.

– Det är ju 1 000 gånger enklare att vara skyttesoldat, då inlemmas du ju i förbandet från dag ett. Combat Camera, PAO och fältartisterna får jobba betydligt mer för att komma in i gruppen, säger Jesper Tengroth, instruktör på PAO2- och fältartistkurserna.

Charlotte Pettersson och John Lidman, elever på PAO2-kursen, är mycket nöjda

med vad sammanflätningen av kurserna har gett dem.

– Det har varit väldigt positivt. Man skärper sig till exempel mycket mer när man ska hålla en skarp mediaträning för riktiga fältartister istället för låtsasövningar med kurskamraterna. Johannes Kotschy, elev på fältartistkursen, tycker att mediaträningen som gavs av yrkesverksamma journalister var väldigt nyttig.

– Jag som fältartist fick verkligen skärpa mina sinnen i en intervjusituation med en tidigare okänd journalist som skulle försöka få mig på fall. Mindre grupper gav mer tid till personlig reflektion och utveckling av intervjusituationer vilket var väldigt givande. Combat Cameras medverkan under stridsövningen ser han som väldigt lärorik.

– Det gav tyngd och övningen kändes mer realistisk. Dessutom fick vi mycket

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 14

2011-09-16 15:00:36

reportage god hjälp av dessa personer i övningen då vi kunde bolla förflyttningsstrategi och taktik med dessa på egen hand. Att allt sen dokumenterades så man kunde se sitt agerande i olika situationer var otroligt utvecklande.

Varför kurssamverkan inte skett förrän nu beror helt enkelt på att ingen tidigare har tänkt på det. Men responsen har varit genomgående positiv och man ser gärna en repris framöver.

– Magkänslan är att det här är bra. Det ger kurserna mervärde och är dessutom positivt för elevernas nätverk. Nu skall vi gemensamt göra en utvärdering och se hur vi går vidare säger Rickard Wissman, chef för PAO2-kursen. n Fältartisterna

1953 bildades Försvarets Fältartistkår (numera Försvarets Fältartister). Förbundet utbildar musiker och artister som har till uppgift att stödja Försvarsmakten med personalvård i form av musik och underhållning i Sverige och utomlands.

Under 2011 har Fältartisterna spelat för de svenskar som ingår i insatserna i Afghanistan, Kosovo och Libyen. Under utbildningsveckan i Höllviken deltog nära 50 fältartister fördelade på tre kurser - grundkurs, fördjupningskurs och repetitionskurs. På schemat stod, förutom musik, bland annat sjukvård, vapentjänst, utbildning i folkrätt och Försvarsmaktens värdegrund liksom informationstjänst. Genom åren har många av Sveriges största och mest kända artister uppträtt i uniform, bland annat Charlie Norman, Alice Babs, Jill Johnson och Nanne Grönvall.

Combat Camera Combat Camera är en nationell, strategisk resurs som dokumenterar Försvarsmaktens verksamhet i Sverige och utomlands genom film- och stillbildsfotografering.

Förmågan har funnits permanent i För-

svarsmakten sedan 1 januari 2009. Syftet är att ge och bidra till att chefer på alla nivåer får bättre lägesuppfattning och visuellt underlag för beslut och utvärdering. Chefen ska även kunna använda Combat Camera som ett verktyg för att bekräfta en viss händelse eller hur pågående och genomförd verksamhet har bedrivits. Combat Camera-specialisterna är kombattanter och har förmåga att följa svenska soldater och sjömän på alla platser de verkar och över alla konfliktnivåer.

Stora krav ställs därför på soldatfärdighet.

På kursen i Höllviken deltog ett 15-tal elever.

PAO PAO är en förkortning för Public Affairs Officer. En PAO arbetar med informationstjänst i förband i Sverige och utomlands.

Just nu finns till exempel två PAO i Afghanistan och en i den svenska Libyeninsatsen. PAO2 är den andra av tre kurser för blivande PAO. I Höllviken deltog cirka 20 elever.

– Jag fick verkligen skärpa mina sinnen, säger Fältartisten Johannes Kotschy efter att ha blivit tränad av PAO-eleverna.

Foto: Mats Hermansson/Fältartisterna Fältartisten Mikael Lundstedt intervjuas av PAO-eleven Celinda Andersson. Foto: Jesper Tengroth/Försvarsmakten

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 15

15

2011-09-16 15:00:38

reportage

HMS Carlskrona är Sveriges största örlogsfartyg.

Sammansvetsad arbetsplats till havs

Många årskullar av värnpliktiga har ägnat timmar åt att skrubba däck på Sveriges största örlogsfartyg, HMS Carlskrona. Numera bygger Försvarsmaktens personalförsörjning på frivillighet och då få alla vara med och hjälpa till.

Anna Gros trivs som signalmatros ombord på HMS Carlskrona.

16

Text och foto: Lubna El-Shanti

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 16

2011-09-16 15:00:40

Kurschefen uppmanar fler att bidra med artiklar – och glöm för all del inte bort att bifoga bilder!

Det erbjuds ett rikligt liv ombord på stridsfartyget HMS Carlskrona.

D

et märks vid första anblick att personalen ombord på HMS Carlskrona, oavsett grad, är i första hand kollegor. Sjömanslivet är idag som vilket yrke som helst och ändå inget annat likt.

– Alla hjälper till när vi tvättar, städar och skurar, det ligger i allas intressen att det ska vara rent och snyggt på fartyget, säger Anna Gros, nyanställd signalmatros.

Hennes väg in till tredje sjöstridsflottiljen och HMS Carlskrona var en lång process, men Anna tvekade aldrig. Efter en intresseanmälan och korta urvalsfrågor välkomnades hon till Rekryteringsmyndigheten för mönstring och blev sedan antagen till den grundmilitära utbildningen.

Idag är Anna anställd och trivs på sin nya arbetsplats.

– Än så länge är allt väldigt nytt och spännande men visst märker jag vissa dagar allt inte är guld och gröna skogar. Ibland kan det bli enformigt och tråkigt, men så är det ju överallt.

Ombord på fartyget saknas det väldigt lite, detta är nödvändigt för många dagar till havs. Gym, teve och datorer är exempel på vad besättningen kan underhålla sig med utanför arbetstid. När anställda ombord tillbringar mycket tid tillsammans även utanför arbetet blir resultatet ett sammansvetsat arbetsteam.

– Här finns i stort sätt allt, här lever man ju en del av sitt liv och därför är det viktigt att vi alla trivs och har det bra, vilket vi också gör, säger Anna.

Fysisk aktivitet är viktigt för besättningen på fartyget. På gymmet går det att träna både kondition och styrka.

Hoppas på spridning En ny kull försvarsinformatörer har just avslutat sin utbildning och förväntningarna är höga. Uppdraget är att sprida information om försvarets verksamheter och att öka intresset för rekrytering, men också att göra försvarets verksamheter mer synliga i debatt och i media.

Text: Malin Linder & Nina Wickman foto: malin linder

N

är Försvarsmakten omorganiserar sig så kommer också nya krav och förväntningar på frivilligorganisationerna och oss medlemmar.

För att möta dessa uppgifter har Försvarsutbildarna dammat av sin utbildning ”Instruktör Totalförsvarsinformation” som legat i träda under några år, och låter den komma tillbaka med nytt och mer aktuellt innehåll.

I sommar har två kurser genomförts, dels i Tylebäck v28 och nu i Ånn v33. Innehållsmässigt har vissa justeringar redan genomförts, men något som varit högt uppskattat är möjligheten för deltagarna att få ta del av rykande aktuell information inom framförallt det säkerhetspolitiska området.

Kursen består av tre olika block varav de två första varit mer inriktade på teori. Första blocket är det säkerhetspolitiska läget i norden och närliggande områden, medan det andra handlat om samhällets säkerhet och krishantering samt vilket stöd Försvarsmakten har att bidra med vid sådana händelser. Det tredje och mer praktiska blocket har handlat mer om hur detta kan förmedlas ut via exempelvis artiklar och föreläsningar såväl internt inom de olika organisationerna som externt till en intresserad allmänhet. Förhoppningarna är att frågor kopplade till försvarets utveckling, i större utsträckning kommer att synas i media och att intresset för försvarets verksamhet sprids. n

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 17

17

2011-09-16 15:00:44

reportage

Vidgade vyer inom försvaret Med ena benet i världens längsta och smalaste land, Chile, och andra i en svensk förort i Uppsala, vet Paloma Blanco vad det innebär att växa upp i två olika kulturer. Som snart utexaminerad officer banar Paloma vägen för det framtida försvaret.

Text och foto: Lubna El-Shanti

M

ångfald av kön, kompetenser och etnicitet är viktigt för Försvarsmakten. Med hela världen som arbetsfält utgör det en bred grund för att lösa svåra uppgifter utanför Sveriges gränser. Även om vägen till en helt heterogen arbetsplats är lång, är försvaret en bra bit på väg.

– Många blir positivt överraskade när de träffar mig, kanske trodde man att det inte fanns sådana som mig i Försvarsmakten, säger Paloma.

Kvinnor med en annan etnisk bakgrund än svensk har länge varit en underrepresenterad grupp i försvaret. För Paloma själv var vägen in inte given. Skepsis och fördomar haglade gentemot hennes vägval.

När Paloma tog studenten fick viljan att göra värnplikten läggas på hyllan. Istället började hon studera sociologi och blev snart fast besluten om att hon skulle bli sociolog.

När tankarna kring framtiden hade kommit till rätta fanns det rum för ett sabbatsår och tid för något som Paloma velat göra länge.

– Att göra lumpen hade jag velat sen jag var 16 år,

men varken vänner eller familj tyckte att det var en bra idé. Under min studietid väcktes intresset på nytt. Pedagogiken och organisationen i försvaret lockade, förutom att det skulle bli en utmaning.

Högskolestudierna fick vänta. Efter mönstring på det gamla Pliktverket placerades Paloma på en ledningspluton vid Lv6 i Halmstad, chef för en stabsgrupp. Det tog inte lång tid innan hon, liksom hennes befäl och chefer, insåg att hon hörde hemma i det militära. Efter muck blev Paloma erbjuden en tjänst som instruktör vid samma förband. Som 22-årig tjej och sergeant, var Paloma ensam i sitt slag.

– Mina befäl tyckte att det var bra att jag fanns där för att jag var duktig.

Personligen upplever Paloma Blanco att det är öppet klimat inom Försvarsmakten.

Att hennes bakgrund skiljer sig en hel del från hennes kollegors märker oftast enbart

hon själv. Ändå behöver mångfald och genusfrågor lyftas fram mer, tycker hon.

– Vi gör väldigt stora framsteg, numera är försvaret mycket bättre på att handskas med sådana frågor, detta är viktigt.

Försvarsmakten bör representera och vara förberett att försvara hela samhället. Detta går inte om det skapas en allt för stor klyfta mellan försvaret och det civila samhället, menar Paloma.

Efter drygt fem år i organisationen är målsnöret nära. Vad framtiden exakt har att erbjuda för Paloma återstår att se. Härnäst skall hon ta en anställning som reservofficer vid hennes hemförband Lv6. Vid sidan av ska hon studera statsvetenskap vid Stockholm Universitet. Bred kompetens är en styrka när Sverige axlar ett allt större ansvar både nationellt och internationellt, något Paloma hoppas kunna bidra till. n

Paloma Blanco

18

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 18

2011-09-16 15:00:46

personalförsörjning

”Försvarets styrka är bra ledare” Försvarsmakten kämpar mot klockan. – Den närmsta tiden måste vi visa att vi är en attraktiv arbetsgivare, säger Per-Olof Stålesjö, Försvarsmaktens HR-chef.

När Försvarsmakten attraherar unga killar och tjejer på en arbetsmarknad där Ericsson och Google också lockar är ledarskap en viktig faktor för Per-Olof Stålesjö, Försvarsmaktens HR-chef.

Text och foto: Per Lunqe

P

er-Olof Stålesjö är medveten om att det som kan komma kan blir ett problem. I dag är det inte det. Men om några år när systemet med heltids- och visstidsanställd GSS, gruppchefer, soldater och sjömän rullat några år, då är det upp till bevis.

Det som då ska få killarna och tjejerna att välja Försvarsmakten före Ericsson eller Google är gott ledarskap.

– Ledarskap är det viktigaste. Och vi vill ge dem som söker sig till oss bra utvecklingsmöjligheter och karriärvägar, säger Per-Olof Stålesjö.

Gott ledarskap avgörande De GMU, grundläggande militär utbildning, som har genomförts eller kommer att genomföras i år har lockat 22 000 sökande. Försvarsmakten har attraktionskraft. Och nio av tio som antagits har

genomfört utbildningen och också tagit anställning. Försvarsmakten jobbar nu med att ge dem ett civilt meritvärde, inom fem till sex år är de färdiga med Försvarsmakten och ska då ge sig ut på den civila arbetsmarknaden.

– Det finns två delar. Den ena är att beskriva det de får i utbildningen hos oss och deras utveckling i civila termer. Det gäller inte minst att översätta officerarnas meritförteckning så att en extern arbetsgivare förstår vad den innebär.

Hur viktigt är det att vara en bra arbetsgivare?

– Det är avgörande och handlar om gott ledarskap och att ge de anställda möjlighet till en bra utveckling. Det ska vara många öppna dörrar.

Bekymmersam åldersfördelning Det finns ett överskott på officerare över 35 år men brist på befäl i lägre kategorier. Hur jobbar ni med det?

– Vi ser att vi har en åldersstruktur som är bekymmersam. I dagsläget och under några år framåt har vi en övertalighet bland officerare och civila. Men från 2013 och tre år framåt kommer många pensionsavgångar. Siffermässigt går pusslet ihop, men vi har också kompetensfrågor. Vi måste börja

titta på hur vi ska hantera karriärväxlingen, säger Per-Olof Stålesjö.

Försvarsmakten har hittills kunnat, lite bekvämt, hämta personal från värnpliktskullarna och från tjänstgörande som muckat från insats utomlands. När värnplikten inte längre ger reserver hur påverkar det rekryteringen, varifrån ska de rekryteras?

– De kommer från gymnasieskolan eller från andra jobb. Där kommer vi att vara som vilken annan arbetsgivare som helst.

Men vi tär på värnpliktsmagasinet och de som tjänstgjort utomlands. Det var det som skedde i våras. Vi anställde fler än vi tidigare räknat med. ”Kombinera med universitetet” Ungdomar som kanske funderar på universitetsutbildning kan väga detta lockande alternativ till att söka tjänst hos Försvarsmakten. Per-Olof Stålesjö hoppas och tror att det för många är ett ännu mer lockande alternativ att kombinera universitetsstudier med tjänst i Försvarsmakten.

– Under studietiden gör de som visstidsanställda hos oss ett avbrott i studierna på sex till nio månader. På det sättet kan de hitta en bra väg att finansiera utbildningen.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 19

19

2011-09-16 15:00:47

reportage Peter Hultqvist, ordförande i Försvarsutskottet menade i en intervju (Försvarsutbildaren 3/2011) att kompetensen riskerar att dräneras i ett yrkesförsvar jämfört med värnpliktsförsvaret.

– Det förstår jag inte. I det gamla systemet hade vi värnpliktiga inne på tjänstgöring upp till 15 månader och repetitionsövningar. En del åkte ut på insats och efter insatsen skingrades förbandet för vinden. Och så blev det en ny rekrytering för nästa insats. Nu skapar vi homogena förband och behåller dessa. Det måste på sikt skapa inte bara bättre förband utan också soldater, säger Per-Olof Stålesjö.

Försvarsmakten har ännu tid Hur ser du på invändningen att Försvarsmakten kan hamna i det holländska dilemmat där bara de som inte får annat jobb söker till er?

– Vi är inte där nu. Men det finns en risk att Sverige hamnar i en högkonjunktur med stor efterfrågan på arbetskraft, eller att vi får stora pensionsavgångar, vilket vi kommer att få. Det ligger några år framför oss. Den närmsta tiden har vi att visa att vi är attraktiv arbetsgivare, säger Per-Olof Stålesjö. n

2 700 soldater blev 300 I HALVÅRSRAPPORTEN som Försvarsmakten publicerat visar det sig att målet med de 2 700 tidvis anställda soldater som i den tidigare kvartalsrapporten redovisats som uppnått, nu skrivits ned.

Endast 300 anställningar av soldater på tillfälliga kontrakt har gjorts under första halvåret 2011. Det visar Försvarsmaktens halvårsrapport. Det betyder att försvaret under hösten ska försöka anställa 2 000 soldater.

– Det är bra att Försvarsmakten granskat sina siffror och det är viktigt att man nu arbetar med en bättre kvalitetssäkring. Under 2011 kommer antalet heltidsanställda soldater och soldater med interimskontrakt att vara cirka 3 800 plus 2 400, det vill säga 6 200 soldater. Under året kan ytterligare tillväxt av soldater med interimskontrakt komma att ske, säger försvarsminister Sten Tolgfors till Sveriges Radio, Ekoredaktionen.

20

AVSLUT för nordiska stridsgruppen

Vi har löst uppgiften, fr v ÖB Sverker Göranson, Force Commander Stefan Andersson, stabschefen Mikael Frisell och chefs-PAO:n Jesper Tengroth.

Vid en ceremoni på Ledningsregementet sattes punkt för nordiska stridsgruppen NBG11. Stridsgruppen blev inte insatt, förutom Expeditionary Air Wing, som hämtad från NBG11 23 timmar efter riksdagsbeslut, var på plats på Sicilien.

Text och foto: Per Lunqe

E

fter förra nordiska stridsgruppen, NBG08, restes många frågetecken.

Det var dålig materielförsörjning och överskriden budget.

– Vi har förstås noggrant studerat den stridsgruppen och dragit viktiga lärdomar.

Budgeten håller vi och materielen klaffade bättre den här gången, säger brigadgeneral Stefan Andersson som varit stridsgruppens högste chef, Force Commander.

Dessutom jobbade han och ledningen redan från början 2008 på att driva stridsgruppen ”i linjen”, det vill säga bygga den från existerande förband eller förbandsklossar.

– Vi har haft en fantastisk resa sedan starten. Vi har löst uppgiften (att stå i beredskap) och skapat en flexibel och robust förmåga med tilldelade resurser.

Förbandet har levererat ”Uppdraget är slutfört” var budskapet vid den presskonferens som ordnades på Ledningsregementet och därmed upplöste Stefan Andersson förbandet.

Lärdomar från den nu avvecklade stridsgruppen är flera.

– Vi har lärt oss mycket, vad som efterfrågas och vad en interoperabel styrka är, där flera länder är med. Vi ska alla gå i takt. Vi har kulturella skillnader. Det mesta har fungerat. Sambandsutrustningen fick vi arbeta med.

Att gå och vänta på order om uppsitt-

ning kan vara demoraliserande. Hur har ni hållit moralen uppe?

– Jag har lärt mig alltsedan jag var fänrik att hålla truppen sysselsatt med kontinuerlig utbildning och övning.

Soldaterna och befälen i stridsgruppen har hela tiden haft nationella uppgifter, säger Stefan Andersson.

Vi har leveransförmåga Vad har vunnits med NBG11?

– Vi har visat EU att vi har leveransförmåga. En verktygslåda öppnades. Vi har tagit på oss uppgifter och visat att vi är en del av Europas försvar.

Under årets första sex månader har stridsgruppen stått i beredskap på uppdrag av EU. Uppgiften har varit att inom tio dagar kunna sättas in i nästa hela världen när EU fattar beslut.

Stridsgruppen har bestått av drygt 2 200 soldater och officerare från sex länder, Sverige, Estland, Finland, Kroatien, Irland och Norge. Det svenska bidraget har uppgått till 1 600 personer och huvuddelen av soldaterna kommer nu att fortsätta sina anställningar i Försvarsmaktens olika insatsförband, nationellt eller internationellt.

Styrkans multinationella högkvarter, Force Headquarters, har varit förlagd på Ledningsregementet.

Tillsammans med Stefan Andersson deltog vid pressmötet och ceremonin på Ledningsregementet, ÖB, general Sverker Göranson, styrkans stabschef överste Mikael Frisell och kommunikationschefen, PAO kapten Jesper Tengroth. n EU håller ständigt två snabbinsatsstyrkor i beredskap. Vid sidan av Sverige, som ledde NBG11, har en styrka under ledning av Nederländerna varit beredd att sättas in. I den av Sverige ledda styrkan ingick 1 600 soldater, 200 från Finland, 150 från Norge, 140 från Irland, 50 från Estland och 30 från Kroatien.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 20

2011-09-16 15:00:48

n

reportage

Alla Försvarsmaktens fanor vajade i vinden vid veterandagen, som nu fått statsceremoniell status.

Veteranerna

har fått en egen dag Sveriges veteransoldater har uppmärksammats och fått ett officiellt erkännande vid en ceremoni som hölls vid FN-monumentet, Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm.

Text och foto: Per Lunqe

N

yheter för veteranerna kom från Försvarsmakten dagarna före ceremonin. Det är fler psykologer och rehabiliteringsspecialister, en nyinrättad medalj till sårade i strid och den ceremoniella dag där bland andra försvarsminister Sten Tolgfors och överbefälhavaren general Sverker Göranson talade.

– Många svenska soldater och befäl har varit under FN-flagg. Ett stort antal har skadats. Alla har valt att ta risker och valt att vara borta från sin familj, sa Sten Tolgfors.

Han fortsatte med att understryka den

roll Sverige spelar och hur statsmakterna tar hand om sina veteraner.

– Där kriser finns, där finns också Sverige. En god veteranvård börjar före insats, fortsätter under och följs upp med erkännanden och vård av psykiska och fysiska skador efter insatsen. ÖB: Stark ceremoni Sverker Göranson välkomnade den första veterandagen där Försvarsmakten och regeringen uppmärksammar alla som genomfört internationella insatser.

– Detta är en dag som kommer att bli en stark ceremoni för veteraner, deras anhöriga och allmänheten, sa Sverker Göranson. Överbefälhavaren vände sig, inte bara till de som var med vid FN-monumentet, utan till alla 100 000 veteraner som finns i Sverige och som tjänstgjort utomlands.

Han pratade inte bara om militär personal.

– Det är inte bara militärer utan även personal från polisen, Sida, MSB och kustbevakningen.

Medaljer för FS17-insats Bland insatserna som Sverker Göranson nämnde finns Libyen och Kosovo som närmar sig ett slut, Adenviken med skydd för World Food Program och piratbekämpning. Han talade över stupade svenska soldater och till skadade och delade sedan

n

ÖB general Sverker Göranson och försvarsminister Sten Tolgfors visar respekt genom en krans vid fredsmonumentet.

Försvarsminister Sten Tolgfors uttryckte sin uppskattning över alla som tjänstgjort vid en internationell insats.

ut Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver och guld, samt för sårade i strid. Medaljerna gick denna gång till soldater och befäl ur FS17, Afghanistan.

Fler än 100 000 Sten Tolgfors, vad tror du en dag som denna betyder för veteranerna?

– Mycket. Den fyller en roll vi saknat i Sverige, att samlas en gång om året och uppmärksamma vad Sverige gör internationellt och då också uppmärksamma alla dem som är förutsättningen.

100 000 veteraner, det är många som ska ha ett erkännande?

– Det är egentligen ännu fler. Vi ska också räkna in alla anhöriga. Totalt sett är det flera hundra tusen.

Nu kommer 22 psykologer att anställas. Är detta medaljens baksida?

– Problemet med posttraumatisk stress är att den kan komma långt efteråt. Om man inte upptäcker den och behandlar i tid så tenderar den att förvärras.

Vad tror du att förtjänstmedaljen betyder?

– Allt som visar erkännande, både från regeringens och Försvarsmaktens sida gentemot deras anställda, är viktigt. Det är ett sätt att symbolisera uppskattning och respekt, sa Sten Tolgfors. n Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 21

21

2011-09-16 15:00:50

reportage

I ödemarken är det inte bara att sätta på spisen.

Hygien är viktigt i fjällmiljö också.

I vildmarken med Försvarsutbildarna I början av augusti gick 37 ungdomar från Försvarsutbildarna i Stockholm en sommarkurs vid Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur. Med ny utrustning och ovan miljö blev det en spännande vecka.

– Jag har aldrig varit så här långt norrut i landet förut, säger Nadiya Jevstigneeva.

Text: Cecilia Andersson Foto: Antoine Gabert

J

ägarutrustning, överlevnadsmoment och en nio kilometer lång marsch. Det och mycket mer fick Försvarsutbildarnas ungdomar uppleva under kursveckan, som på flera sätt skilde sig från tidigare kurser.

– Nu använder vi jägarkök och 100-

litersryggsäckar, och en stor del av veckan handlar om överlevnad, säger Filip Grönlund som varit aktiv i Försvarsutbildarna i snart fyra år.

i Norrbotten. Förhoppningsvis vill några kursdeltagare komma tillbaka och arbeta som soldater i framtiden, säger Christer Viltstig.

Speciell utrustning Filip Grönlund brukar fjällvandra på sin fritid, men det här är första gången han är i Arvidsjaur.

– Jag har alltid velat bli jägarsoldat, så det är roligt att få komma hit och testa jägarbataljonens utrustning, säger han.

Arméns jägarbataljon har stått för övningsfält, logement och utrustning.

– Det här är en möjlighet för kursdeltagarna att ta del av den unika naturen i norr, men också en chans för oss på Arméns jägarbataljon att visa upp förbanden

Ovan miljö Med ovan terräng och ny utrustning fick kursdeltagarna testa på en jägarsoldats vardag.

– Vi har gått en lång marsch med tung packning och korta raster, säger Nadiya Jevstigneeva som konstaterar att man tappar tidsperspektivet när man ligger ute i fält.

– Den här veckan har känts både som en dag och en månad. Vi har haft jättekul och lärt oss hur mycket som helst, berättar hon. n

Funktionärer på kurs Varje år genomför Försvarsutbildarna en veckas utbildning för funktionärer. Detta år fanns det tre inriktningar att välja på: Allmän, Rekrytering och Utbildning. Totalt var över 100 personer från Försvarsutbildarna samlade på Tylebäck kursgård under vecka 31. Funktionärerna fick under veckan bland annat träffa och diskutera med

Rikshemvärnschefen, Roland Ekenberg och kanslichefen för Försvarsutskottet, Ingemar Wahlberg. Rekryteringslinjen genomförde dessutom ett studiebesök på Försvarsmaktens utställning i samband med Tall Ship Race inne i Halmstad.

Text och Foto: Per Klingvall

Varje morgon spelade Hans Alexius, Criscom, flaggsignal i samband med flagghissning.

22

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 22

2011-09-16 15:00:54

reportage historia

Veteranerna finns mitt ibland oss och några av dem mår dåligt. 10 000-tals svenskar har deltagit i utlandsinsatser genom FN, NATO och EU sedan 1948. (Bilden är arrangerad).

Ny studie om psykiska skador inom Försvarsmakten Säkerhetsläget i Afghanistan förvärras. Svenska soldater utsätts för allt hårdare fysiska och psykiska påfrestningar. Just nu genomför Försvarsmakten en undersökning om förekomsten av posttraumatisk stresssyndrom (PTSD) bland utlandssoldater.

Text och Foto: Richard Kjaergaard

C

hrister Westfahl från Försvarsmedicincentrum har sedan en tid tillbaka arbetat med utredningen omkring PTSD. Personal som tjänstgjorde under FS 16 och FS 17 har fått svara på ett antal frågor om hur de upplever sin situation efter tiden i Afghanistan. Christer Westfahl berättar: – Soldaterna har fått fylla i fem iden-

tiska frågeformulär under en tvåårsperiod.

Vi har då möjlighet se en eventuell förändring i deras mentala hälsa över tid. Det första formuläret fick de fylla i redan under utbildningen på Livgardet.

Reservofficeren Christer Westfahl har själv utlandserfarenheter. Militärt har han tjänstgjort i Libanon samt under första Gulfkriget. 1995 jobbade han i Afghanistan för Röda Korset och under 2003 för FN:s World Food Program i Irak.

Tidningen träffar honom efter en föreläsning arrangerad av förbundet Criscom i Göteborg.

Sverige har haft soldater i utlandsinsatser sedan 1948. Varför kommer denna utredning först nu?

– Det fanns länge en uppfattning om att svenska soldater inte hade utsatts för lika svåra händelser som exempelvis amerikanska soldater. Jag sökte på eget initiativ tillstånd av Högkvarteret om att få genomföra undersökningen.

Christer Westfahl är sjuksköterska och reservofficer. Han forskar just nu kring förekomsten av posttraumatisk stress bland soldater som tjänstgjort i Afghanistan.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 23

23

2011-09-16 15:00:55

reportage I samma tidsspann kom rapporter om en ökad självmordsfrekvens bland amerikanska soldater. Säkerhetsläget trappades samtidigt upp i det svenska området i Afghanistan. Sverige hade under tiden antagit en ny veteranpolitik med innebörden att Försvarsmakten har ett livslångt ansvarstagande för soldaten.

Sämre förståelse civilt Försvarsmakten har i dagsläget psykologer som tjänstgör både hemma och på plats i Afghanistan. Men ofta hamnar soldaterna i den civila vårdkedjan. Många har uttryckt att det varit svårt att få förståelse för militära miljöer och situationer bland civil vårdpersonal när de sökt hjälp. Christer Westfahl har sin syn på saken.

– Jag personligen tycker att vi borde satsa på ett liknande veterancenter som det i Norge. Det skapar möjlighet för kontinuitet och uppföljning. Det skulle vara en trygghet för de drabbade soldaterna att få hjälp av personal som själv varit iväg på insatser. I Sverige har Fredsbaskrarna varit drivande när det gäller stöd till veteraner.

De deltar också nu i arbetet kring hur den framtida vården ska utformas.

Det är inte bara i Afghanistan som svenskar har skadats. Christer Westfahl har just nu inget mandat för att undersöka personal från tidigare missioner, även om han skulle vilja. Ett sådant tillstånd måste först godkännas av Centrala etikprövningsnämnden.

– Det har exempelvis inträffat traumatiska händelser under flera missioner i Kongo, Libanon och Bosnien. Dessa soldater finns mitt ibland oss i samhället.

Huvudparten är inte skadade, men det finns fall av självmord bland utlandssoldater. Om dessa enbart beror på upplevelser från insatsområden och missioner är väldigt svårt att fastställa utan att grundligt gå in på de specifika fallen.

Försvarsmakten släpade länge i veteranfrågan. Redan under 1960-talet gjorde forskaren Bertil Kettner en undersökning av soldater som deltagit i FN-insatsen i Kongo mellan åren 1961–62, Han kunde påvisa förekomsten av posttraumatisk stresssyndrom bland vissa soldater. Men utredningen resulterade inte i att något radikalt gjordes åt saken. ”Nervösa besvär” och mental ohälsa var länge ett tabu i samhället.

Att människor får psykiska besvär i krig är välkänt sedan länge. Efter Sveriges

24

deltagande i Napoleonkrigen i början av 1800-talet kom flertalet rapporter om självmord och social utsatthet hos de hemvändande soldaterna. Några kategoriserades med tiden som ”byaoriginal” och enstöringar.

Drabbar på olika sätt Posttraumatisk stress kan även drabba soldater som tjänstgjort i lågintensiva konflikter. Att ständigt vara beredd under ett halvår i områden där inget händer kan också sätta spår. Christer Westfahl menar att det är viktigt att upplysa om att hjälpen finns.

– Det är nödvändigt att soldaterna uppmuntras till att söka vård om de mår dåligt. Psykologer och sjukvårdspersonal inom Försvarsmakten har sekretess. Det stora flertalet klarar sig dock bra igenom de insatser som de genomför. Idag har uppföljningen och vården också blivit mycket bättre än vad den tidigare varit. Förbanden utbildas dessutom i mental hälsa innan de skickas till insatsområdet, avslutar han.

Aldrig tidigare har Försvarsmakten genomfört en så grundlig studie omkring PTSD. Undersökningen av personalen vid FS16 och FS17 kommer att publiceras i sin helhet genom olika forum när samtliga fakta har sammanställts i enlighet med gängse vetenskapliga normer. n

De vanligaste tecknen vid posttraumatiskt stressyndrom är: • att återuppleva traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder. Det kan ske både när du är vaken och när du sover, då i form av mardrömmar.

• att försöka undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att du isolerar dig från familj, vänner och arbetskamrater.

• en överdriven vaksamhet. Den överdrivna vaksamheten kan göra dig onormalt lättskrämd och lättirriterad.

Du kan få omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen.

• minnesförlust. Den kan vara total och är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.

(Källa: Vårdguiden Stockholms Läns Landsting)

Emil Kuokkanen kämpar med eldstål för att få fart på eld för kaffekokning.

Bra ungdom Aftonbladet lovar medelhavsklimat.

Men slagregnet börjar halv åtta på morgonen. Då har åskan gått i tjugo minuter. Ingen drömstart för Försvarsutbildarnas ungdom i Halmstad och deras rekryteringsdag. De har i veckor planerat denna dag med fem stationer utanför Lv-regementet i staden.

Text och foto: Per Lunqe

F

ör Hallands utbildningsledare och ungdomsansvarige Lennart Bengtsson och hans medhjälpare finns visserligen problem, men inga som inte kan forceras. Utom möjligen, det medger han, slagregn. När Lennart hämtar mig på Halmstad C kvällen före, känner han på sig det här med vädret, åska och regn. Det tycks inte störa hans goda humör.

Facebook Innan jag lämnat Huddinge för att se ungdomar rekryteras i Halmstad får jag se information om dagen på Facebook.

Det är Henrik Håkansson som lagt ut detaljer om dagen under gruppen Hallands Försvarsutbildare. Han har också gjort en riktad annons till målgruppen, åldrarna 15 till 20 år, upp till några mils radie från Halmstad. Annonsen blir billig för endast tre har öppnat den. Men ansatsen är bra tycker han. ”Alla är ju med på Facebook” resonerar han.

Krut på marknadsföring Lennarts grupp har gått ut med information i Hallandsposten och Hallands Nyheter. Affischer har klistrats upp på alla grundskolor och gymnasier i Halland.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 24

2011-09-16 15:00:57

försvarsungdom reportage

Oscar Mattsson förevisar Terrängbil 20 för Johan Bragée och hans pappa.

Lennart Bengtsson och hans biträdande utbildningsledare, Frida Simfors, tycker att det trots vädret gick bra.

domsrekrytering trots slagregn Gruppen har annonserat rekryteringsdagen på större träffar som Sjönevads marknad och Tall Ships Race i Halmstad. De skulle ha varit med på mässan i Laholm men kunde inte. Kort sagt: krut har lagts ner på att marknadsföra denna viktiga dag.

– Inte minst har vi tillämpat mun mot mun-metoden, säger Lennart.

Det visar sig att denna metod är effektiv, både insatsmässigt och utfallsmässigt.

Flera av de ungdomar som kommer denna dag, kommer för att de känner någon som redan är aktiv eller till och med känner någon som känner någon som är aktiv.

Sociala medier i all ära: känner jag någon som berättar om något jag är intresserad av, då gör jag slag i saken.

honom ett papper och han skriver på.

Regnet kommer och går. Åskan bildar med sitt muller fond i bakgrunden.

– Det kunde varit fler här i dag men om det störtar ner när man tänker sätta sig i bilen, känns det kanske inte så motiverat, säger Frida.

Johans pappa tycker det är utmärkt att Johan kommer med i gemenskapen.

Själv har han bara goda erfarenheter av sin värnplikt och tillämpar fortfarande den ledningsfilosofi han fick där, nu som lärare på Chalmers. Och han upptäcker att elever som gjort värnplikten och kanske varit med i ungdomsverksamhet, har lättare att klara grupparbeten än de som inte har denna erfarenhet.

Slag i saken Så är det med Johan Bragée från Göteborg.

Han känner Oscar Mattsson i ungdomsavdelningen som under dagen förevisar terrängbil 20. Johan och hans pappa har rest hit denna dag, för nu ska Johan göra slag i saken. Och det gör han. Biträdande utbildningsledaren i Halland, Frida Simfors, ger

Tält 20 Ungdomarna med ledare och instruktörer har kvällen före dukat upp i terränglådan.

Det är en bivack med en liten eld som under rekryteringen ska tändas med stål och som sedan ska ge värme till vatten för kaffe. Här är Emil Kuokkanen flitig och till slut blir det en eld.

Besökarna droppar in och flockas vid bivacken. Lennart startar plan B för kaffet och kör igång sitt elverk som ger ström åt vattenkokaren. Denna plan räddar tidsmässigt kaffet som vi svenskar så gärna vill ha när det är lite rått och fuktigt.

Där finns också Oscars terrängbil som utrustats för sjuktransport, där finns två tält 20 för att visa förläggning, där finns förstås också anordning för den som blivit nödig. Vapnen 22-long och Ak4 ser jag inte och de plockas inte fram under förevisningen.

Med i gemenskapen – Och så en namnteckning...

Frida Simfors har just värvat Pontus Malmström till ungdomsavdelningen.

Rekryteringskontoret är i dag förlagt till bakluckan på Lennarts Passat. Frida har varit med i ett år. Till vardags jobbar hon på Lv6 och dess motorförråd. Där sköter hon det mesta från tankning till miljöfarligt avfall som oljor. Hon pendlar mellan hemmet i Tvååker utanför Varberg och Halmstad.

– Den här rekryteringsdagen har vi jobbat med under några veckor. Vi vet vad vi ska göra bättre nästa gång, men vädret är det ju inte mycket att göra åt, säger hon.

Klockan 14 börjar regnet igen. 13 ungdomar har skrivit på och kommer snart med i Halmstads gemenskap. Ytterligare några har under dagen mejlat och sagt sig vara villiga att komma med. Så facit av den dag som kunde regnat bort blev ganska bra, tycker Lennart.

– Det kunde varit fler. Vi fortsätter, säger han. n

Instruktörer och ungdomar efter avslutad materielvård.

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 25

25

2011-09-16 15:01:00

utblick

Brittiska specialstyrkor,

centrala i moderna konflikter Den 30 april 1980 bröt en terroristgrupp vid namn Democratic Revolutionary Movement for the Liberation of Arabistan sig in på Irans ambassad i London. (Gruppen ville att Irans arabiska del skulle bli självständig från landets persiska majoritet.) 26 personer togs som gisslan.

TEXT: Elisabeth Braw

P

remiärminister Margaret Thatcher beslöt att det enda sättet att lösa krisen var att sända specialstyrkor, närmare bestämt Special Air Service (SAS). Sitt namn till trots tillhör SAS armén. För att dölja sina förberedelser bad SAS flygplan som landade på Heathrow att cirkulera på låg höjd över ambassaden – det skapade buller. Energibolaget British Gas ombads att borra i markledningar kring ambassaden – det skapade ytterligare buller.

Under tiden installerade en SAS-styrka sig i grannbyggnaden. Den 5 maj mördade terroristerna ambassadens pressattache och slängde ut hans kropp. 23 minuter senare tog SAS-styrkan sig in. Två grupper hissade sig ner från taket, tre andra grupper tog sig in genom framingången och baksidan. SAS-soldaterna, klädda i svart med skidluvor över huvudet, sköt ihjäl fem av de sex terroristerna och lyckades rädda alla utom en av gisslan.

Bin Ladens död Nästan exakt 31 år senare genomförde USA:s Navy SEALs en lika spektakulär räd när de fann och dödade Osama bin Laden.

De amerikanska specialstyrkorna är numera ett begrepp – och ett populärt samtalsämne – bland allmänheten. Till och med bin Laden-gruppens hund, Cairo, har fått hjältestatus. Ända sedan andra världskriget har Storbritanniens specialstyrkor – SAS och flottans Special Boat Service – dock varit minst lika framgångsrika som USA:s Navy SEALs (flottan), Green Berets (armén), Delta force (armén) och Rangers (armén).

– Tills 1960-talet var specialstyrkornas ställning marginell, men sedan dess har de blivit allt viktigare, ett resultat av deras roll

26

inom kontraterrorismen. Numera är de väsentliga och gynnas alltid i försvarsbudgeten. De var den enda styrkan som fick ett ökat anslag i den senaste Strategic Defence and Security Review, förklarar Anthony King, professor i sociologi på University of Exeter och författare till den nyutkomna boken The Transformation of Europe’s Armed Forces (Cambridge University Press).

Storbritanniens specialstyrkor grundas SAS och Special Boat Service skapades 1941 respektive 1940. Sedan dess har i synnerhet SAS skickats till snart sagt varje konflikt och terroristkris med brittisk inblandning. Dess soldater har kämpat i Borneo, Gambia och Bosnien. De har tampats med IRA och tyska terrorister. De har deltagit i krigen i Irak och Afghanistan.

(I Afghanistan genomförde en SAS-grupp 175 uppdrag på sex månader.)

– Specialstyrkorna tillkom under andra världskriget för att genomföra räder bakom fiendelinjen, framför allt i Nordafrika.

De skulle avskaffas efter kriget, men det upptäcktes att deras expertis var mycket användbar i Malaya, och sedan behövdes de i uppror efter uppror, noterar överste David Benest, före detta tekniskt ansvarig för specialstyrkor på brittiska försvarsministeriet, och fortsätter: – Efter ett antal år hade de utvecklat en sådan expertis att de användes i kontraterrorism, vilket är skälet till att de skickades till iranska ambassaden. Specialstyrkorna har haft en rad mycket kompetenta chefer, och även om andra länder säger att deras

specialstyrkor är enastående är det Storbritannien som är förebilden. General David Peträus kallade nyligen Storbritanniens specialstyrkor, den mest framstående styrkan i världen.

Läget idag Idag består SAS av tre regement, ett reguljärt (22 SAS Regiment) och två i Territorial Army (21 och 23 SAS Regiment). Territorial Army är en frivillig styrka som närmast motsvarar det svenska hemvärnet. SBS består av runt 250 soldater, experter i simning, dykning och fallskärmshoppning. 2006 tillkom Special Forces Support Group (SFSG), vars uppgift är att backa upp SAS och SBS. – Specialstyrkorna har en helt annan mystik än militären i övrigt och i allmänhetens ögon kan de inte göra något fel, påpekar King.

Krav på soldaterna Soldater inom specialstyrkorna genomgår de sedvanliga fysiska proven: simma flera kilometer i frysande vatten, kastas i frysande vatten med bakbundna händer, ta sig till ytan och ”simma” 50 meter, rulla i sand, iförd blöt uniform, sedan göra mängder av armhävningar och situps och därfter springa.

– De måste också kunna tänka självständigt och etiskt. Det är inte några dödsmaskiner utan måste kunna avgöra när det enda alternativet är att skjuta, säger Benest.

Brittiska specialstyrkor i Afghanistan SFSG fick omgående sitt elddop när dess soldater tillsammans med SBS-soldater

Amerikanska soldater tillhöriga Special Forces. Foto: Försvarets Bildbyrå

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 26

2011-09-16 15:01:01

reportage

Specialstyrkorna kan användas i skiftande klimat och terrängtyper. Bilden visar norska specialstyrkor i Afghanistan.

Foto: Försvarets Bildbyrå Hela kursen samlad med lärare och elever.

De brittiska specialstyrkorna har stått modell för många andras specialstyrkor. Bland annat de norska. Bilden visar ett norskt stridspar som tillhör specialstyrkorna.

Foto: Försvarets Bildbyrå

dödade Taliban-ledaren Mullah Dadullah i Afghanistan. Året därpå genomförde SBS-soldater en än mer vågad aktion: en helikopter släppte ner dem på den väg där talibanledaren Mullah Abdul Matin och hans nära medarbetare skulle färdas, och lyckades skjuta ihjäl Matin trots att dennes livvakter öppnade eld. SAS ingick tidigare i den brittiska styrkan i Irak, där deras djärva nattliga räder ledde till att 3 500 upprorsledare dödades eller tillfångatogs. (BBCjournalisten Mark Urbans bok Task Force Black, om SAS i Irak, ger unik insyn i specialstyrkornas krigföring och är redan en klassiker.) Sedan förra året tjänstgör SAS tillsammans med SBS och SFSG i Afghanistan.

Fler specialstyrkor?

Terrorism och uppror har gjort specialstyrkor till kanske den viktigaste beståndsdelen i 2000-talets krig. Inte överraskande föreslås det numera därför ofta att specialstyrkorna borde utökas. David Benest: men det kommer inte att bli av. För det första tillåter Storbritanniens ekonomi inte det. För det andra är den kombination av egenskaper en soldat i specialstyrkorna behöver mycket ovanlig. Dessutom har krigföring inte förändrats så mycket som folk tror. Visst förändras krig; idag har vi till exempel drones, som har tillkommit under de senaste tio åren. Men förändringarna sker långsamt.

Upprorsbekämpningen i Mesopotamien på 1920-talet var mycket lik motsvarigheten i Irak på 2000-talet. n

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 27

Hemvärnet krigsförbandsutvecklar Söndagen den 10 juli ryckte 13 förväntansfulla elever från hela Sverige in till HvSS kurs i Verksamhetsplanering och krigsförbandsutveckling på Tylebäck kursgård. Kursen genomförs av Försvarsutbildarna på uppdrag av HvSS. Text och foto: Kn Björn Lundgren Älvsborgs hemvärnsbataljon

K

ursen vänder sig till personal som har en chefsbefattning eller är funktionsföreträdare i Hemvärnet med de Nationella skyddsstyrkorna.

Syftet med kursen är att Hv BatC/KompC skall kunna planera utbildning och övning på kort och lång sikt i syfte att öka sina förbands insatsförmåga.

Efter inryckning på söndag eftermiddag startade utbildningen omgående med skolchefen Mj Ulf Hammarlunds genomgång, samt kurschefen Mj Bo Alfredssons presentation av målsättningar och planering av veckans arbete. I kursledningen fanns även Mj Jonny Nilsson HvSS och Mj Claes-Åke Henricsson HvbatC inom EBG. Efter uppställning och avlämning ägnades måndagen åt genomgång och arbete med de styrande dokument som ligger till grund för budgetering och verksamhetsplaneringen inom hemvärnets nya SÖB/SÖF/ KFÖ system.

Efter den på Tylebäck sedvanliga inryckaren på måndag kväll följde en intensiv vecka.

Ett flertal representanter för Hallandsgruppen samt olika stödfunktioner på Lv6, P7 och F17 hade engagerats för att under kursen närmare presentera vilka förutsättningar som gäller, och vad man bör tänka på i planeringsarbetet avseende olika typer av frågor. Detta gällde allt ifrån hur Hallandsgruppen lagt upp sin årsplaneringscykel till rutinerna för beställning av mtrl, skjutbanor, övningsterräng mm.

Mycket kurstid ägnades åt eget elevarbete, vilket i huvudsak genomförts i form av grupparbeten med många intressanta och givande diskussioner som följd.

Kursen konstaterade att det finns många olika arbetssätt inom utbildningsgrupperna. Detta bland annat beroende på lokala olikheter avseende förutsättningar.

För- och nackdelar med dessa gav kursdeltagarna nya infallsvinklar på hur planeringen av den egna KFÖ-verksamheten kan läggas upp.

Under veckan gavs också ett mycket intressant anförande rörande det militärstrategiska läget i Ryssland.

Veckan avslutades med föredrag och grupparbeten kring hur utvärderingsarbetet och förbandsvärdering genomförs efter avslutad övningsverksamhet.

Lördagen den 16 juli var det dags för utryckning och en av elevernas kommentarer var: intressant, mycket nyttigt och verkligen motiverande.

Kursen genomförs även v39 i Ånn. n

Försvarsutbildaren 4/2011

27

2011-09-16 15:01:02

reportage

”Svensk Soldat” för Sveriges soldater Det finns inget värnpliktsråd längre som kan företräda svenska soldaters intresse, men behovet finns. I samband med övergången till ett frivilligt försvar ansågs en intresseorganisation för Sveriges soldater nödvändig.

Text: Lubna El-Shanti Foto: Josef El Mahdi

S

vensk Soldat, så heter den nystartade intresseorganisationen som ska representera och företräda Sveriges soldater. Oberoende och byggd på ideell verksamhet har upptakten varit krävande, trots det har det gjorts stora framsteg. Idag har Svensk Soldat över 300 medlemmar och en välarbetad organisationsgrund.

– I dag är vårt främsta mål att utarbeta en bred medlemsbas och en finansieringsform. Detta är något vi aktivt arbetar med, säger Ylva Forsberg, ordförande för Svensk Soldat.

Det var på initiativ av den sista årskullen av Värnpliktsrådet som utveck-

lingen av intresseorganisationen tog fart.

Syftet var att starta en organisation med fokus på soldatfrågor, en idé som varmt välkomnades.

– Vår uppgift är att presentera ett soldatperspektiv hos beslutsfattare. Tanken är att vi ska arbeta för både stora och små frågor, allt som soldater vill ta upp, fortsätter Ylva.

Svensk Soldats styrelse består av 13 personer med olika bakgrund och yrken. Flera utav dem har en bakgrund i värnpliktsrådet, andra är kadetter och officerare, men Ylva Forsberg hoppas på en annan framtid.

– Med tiden hoppas vi att kunna

NYHETER • NYHETER KARLSKRONAMUSIKER TILL LOS ANGELES Nyåret 2012 planerar Marinens Ungdomsmusikkår i Karlskrona att resa till Los Angeles och spela för miljontals TV-tittare.

Orkestern har fått en inbjudan till The Rose Parade som visas på TV i över 100 länder.

– Det är ovanligt att en orkester får en inbjudan till paraden, det normala är att orkestrar ansöker om att få delta, skriver kårchefen Lotta Hjortenhammar i ett pressmeddelande.

Ett intensivt arbete pågår för att söka sponsorer till resan.

28

lämna över uppdraget till soldaterna. Det är viktigt att de ska leda organisationen framåt.

Redan idag finns det ett tiotal ambassadörer som jobbar som soldater och sjömän i Försvarsmakten. Deras uppgift är att fungera som stöd åt sina kollegor och en länk mellan intresseorganisationen och arbetsplatsen.

– Jag hoppas att vi ska fortsätta växa och bli fler. Svenska soldater har ett viktigt uppdrag, att försvara demokratiska värden både i Sverige och internationellt.

Därför fyller den organisation som försvarar soldaternas intressen en viktig funktion, säger Ylva Forsberg. n En organisation behövs som tillvaratar soldaternas behov och intressen. Bilden visar ett stridspar som övar strid i bebyggelse.

Foto: Andreas Karlsson/Försvarsmakten

Lär dig skriva proffsigt Två kurser under ledning av en erfaren journalist genomförs för de som är intresserade av att skriva för Försvarsutbildaren. Vi behöver skribenter som kan skriva om vad som händer lokalt och på förbundsnivå.

Den första kursen genomförs i Tylebäck 7 – 9 oktober och den andra i Lycksele 25 – 27 november.

Skicka intresseanmälan till utbildning@forsvarsutbildarna.se

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 28

2011-09-16 15:01:04

Under Försvarsmaktens omställning till ett insatsförsvar har de frivilliga försvarsorganisationerna en viktig funktion att fylla i samband med informations- och rekryteringskampanjer. Fördelen med ett nära förhållande mellan verksamheterna visade sin bästa sida v 31.

Vecka 31 genomförde Försvarsmakten en försvarsinformations- och rekryteringskampanj i Kungsträdgården i samband med Stockholms Pridefestival. I Försvarsmaktens utställningsmonter deltog 10 yrkesofficerare samt 16 representanter från de frivilliga försvarsorganisationerna.

Deltagarnas huvudsakliga arbete var att informera om den grundläggande militära utbildningen (GMU) och den ungdomsverksamhet som genomförs inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Besökare som fyllt 18 år upplystes om möjligheter att genomföra GMU och därefter söka anställning inom antingen insatsorganisationen eller hemvärnet.

Yngre besökare informerades om möjligheten till medlemskap inom ungdomsverksamheten.

– Ungdomsverksamheten lockar och i synnerhet möjligheten att få genomföra veckokurser i sommar- och vintermiljö, säger Johan Nyström, ordförande i Kavalleri-Jägarförbundet och ansvarig för Försvarsutbildarnas del under festivalen. För en del ungdomar kanske detta blir den enda möjligheten att lämna Stockholm under skoluppehållet.

Försvarsutbildarna har fått in ett 80-tal intresseanmälningar från ungdomar som vill testa ungdomsverksamheten. Liksom föregående år kom det även ett flertal föräldrar till montern som sökte information om ungdomsverksamheten.

Föräldrarna var överlag positiva till ungdomsverksamheten och betraktade denna som en meningsfull fritidssysselsättning som de gärna låter sina barn delta i, fortsätter Johan. Att Försvarsmakten deltar på just Pride stärker troligen både myndighetens och frivilligorganisationernas varumärke. Det understryker att värdegrundsfrågor tas på allvar. De som inte är villiga att stödja de demokratiska principer som vårt samhälle bygger på har inget att hämta inom Försvarsmakten eller de frivilliga försvarsorganisationerna.

TEXT: Per Klingvall

LANDET RUNT

Hur Försvarsutbildarna ”syns, verkar och respekteras”

Johan Nyström och flygvapeninspektören, Anders Silwer, under Pride. Foto: Anki Köhler

Två ungdomar känner på den militära utrustningen. Foto: Johan Nyström

Luftvärnskurs: Skydda Halmstad Under en krigsförbandskurs i regi av Lv6 och Försvarsutbildarnas Luftvärnsförbund plockades gamla och nya kunskaper fram. Kursen fokuserade på ett scenario där fientligt flyg bekämpades och viktiga knutpunkter i Halmstad skyddades.

Det var 26 elever som på Tylebäck kursgård gick igenom luftvärnstaktik.

– Vi fick en bra genomgång av de resurser, i första hand robotsystem och sensorer som vi har till hands för att kunna lösa uppgifter när exempelvis förbindelser ska skyddas, säger Per-Olov Lisén som deltog på kursen och som dessutom är Luftvärnsförbundets vice ordförande sedan mars i år.

Förutsättningar gavs den fredag som inledde kursen. Kartor

Här ska vi gruppera. Fr v Thomas Svensson, Anders Linnertz, Per-Olov Lisén, Hannes Magnegård, Magnus Konradsson och Roger Åhfelt under krigsförbandskurs på Tylebäck kursgård.

delades ut och lärarna gick igenom vad som gällde inför lördagens fältövning.

– Det var intressant eftersom vi tränade för att uppträda i bebyggelse. Vad innebär det att det finns så mycket höghus och mycket civila människor i området? För att klara uppgiften koncentrerade vi oss på att skydda broar som anfölls av fientligt flyg.

Mötte fi med en mix Sun Tzu och hans över 2 500 år gamla visdomar dammades av.

– Vi frågade oss vilka styrkor och svagheter vi och fienden hade och kom då fram till att vi i det spelade scenariet hade det ganska gott ställt, särskilt eftersom vi kunde möta fienden med en mix av luftvärnsresurser, säger Per-Olov Lisén.

Luftvärnsbataljonen som de övade spelade med hade kontroll av terrängen, en viktig framgångsfaktor. I spelet förekom inte markstrider i eller omkring Halmstad.

– Vi genomförde hela fältövningen tillsammans och samlat, men indelade i fyra lag. Det visade sig också att grupperna kom fram till olika lösningar, säger Per-Olov Lisén.

Text och foto: Per Lunqe

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 29

29

2011-09-16 15:01:06

Spännande nyhet i Försvarsutbildarnas kursutbud

LANDET RUNT

Under en vecka i juli fick 14 kursdeltagare bekanta sig med uppgiften totalförsvarsinformation. Kursens lärarlag hade en imponerande laguppställning. Några av lärarna som undervisade var militärer eller akademiker från försvarshögskolan (FHS). Ulf Ivarsson som lärde kursdeltagarna hur man skriver en artikel har en bakgrund som redaktör för tidningen hemvärnet. Lärarens kunskap var något som eleven Eric Sjölin pratade varmt om. Eric arbetar som rekryterare på förbandet K3. Eric sökte kursen för att öka sina kunskaper om totalförsvaret.

Under kursens första dagar fick eleverna lyssna till ett antal föreläsningar om säkerhetspolitik. Magnus Christiansson som till vardags är lärare vid FHS var en av föreläsarna.

Magnus förklarade t.ex. hur konflikter långt borta eller i vårt närområde kan påverka Sverige. Det skrivs ofta om de förändringar som äger rum inom Försvarsmakten men det är inte så många som känner till den säkerhetspolitiska bakgrunden.

Att skriva en bra text Ulf Ivarsson använde en pedagogisk modell som byggde på olika exempel från tidningen hemvärnet och Försvarsutbildaren för att illustrera hur man författar en bra text i syfte att informera om totalförsvaret. Ulf visar upp både bra och dåliga exempel på texter. En av eleverna kommenterar – saknar inte texten en röd tråd?

Ulf kommer under oktober att hålla en kurs vars huvudfokus är att skriva för Försvarsutbildarna. På kursens sista dag höll Anders Gummesson, från Criscom, en föreläsning om samhällets krishanteringsförmåga. Anders illustrerade hur kommuner och myndigheter hanterar kriser, genom att ta exempel från verkligheten, t.ex. stormen Gudrun.

Fördomar Eleven Eric berättar att det var första gången som han gick en kurs med Försvarsutbildarna. Som anställd inom Försvarsmakten erkänner han även att han hade en del fördomar mot friviligförsvaret.

Hans syn på Försvarsutbildarna förändrades under veckan.

– Jag blev verkligen positivt överraskad av den höga kvalité som kursen höll. Utöver det är kursgården en trevlig plats att vara på.

Maten och login är ett stort plus.

Fredrik Norrman har en bakgrund som yrkesofficer. I dag är Fredrik aktiv inom Försvarsutbildarna och han deltar i kursen.

Den sociala samvaron är något som Fredrik betonar. – Jag upplevde en unik blandning av individer i olika åldrar och med olika referenspunkter.

Huvudmannaskapet för totalförsvarsinformation är något nytt inom Försvarsutbildarna. Således är även denna kurs ny i kurskatalogen. Kurschefen överstelöjtnant Tommy Jeppsson (FHS) berättar att kursen kommer fortsätta att utvecklas.

– Med utgångspunkt på elevernas synpunkter i utvärderingen kommer jag eventuellt att förändra delar av kursinnehållet.

Efter avslutad kurs är det nu upp till kursdeltagarna att omsätta sina kunskaper i praktiken genom att bidra till utförandet av totalförsvarsinformationsuppdraget.

Text och foto: Alexander Akterin

Ulf Ivarsson lärde eleverna hur man skriver en artikel.

Anhöriga på överlevnadskurs Under vecka 32 genomfördes flera militära specialkurser på Falsterbo kursgård utanför Malmö.

Irma, 7 år, berättar hur det är att följa med när pappa utbildas i militär informationstjänst.

– Det är många jämnåriga kompisar att leka med och bäst av allt är inomhuspoolen. När solen skiner är jag och lillasyster Vera, 4 år, på stranden med mamma och badar bland vågorna i Falsterbo.

Irma säger att ”maten på Falsterbo kursgård smakar jättegott och är ibland ”gul men inte så stark”.

Under veckan ges fem olika kurser: fältartisternas tre kurser, informationstjänst och kamerateknik under fältmässiga förhållanden. De olika kurserna samverkar och eleverna

30

både utbildar varandra liksom genomför grupparbeten tillsammans. Kamerakursen är dessutom internationell med soldater från Finland. Över 100 personer är samlade från Försvarsutbildarna tillsammans med lärare från olika försvarsutbildningsförbund och förband. På kvällarna underhåller fältartisterna i matsalen som under veckan är förvandlad till en rockscen.

Försvarsutbildarna erbjuder familjer att följa med när mamma eller pappa genomför en utbildningsvecka under sommaren. Det är en krävande vecka från tidig morgon till sen kväll som väntar den förälder som ska hålla barnens tempo. Därför finns det ett alldeles eget namn på veckan, nämligen överlevnadskurs familj.

Text: Fredrik Norrman

Försvarsutbildaren 4/2011

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 30

2011-09-16 15:01:16

Det händer i förbunden 1/10 – 1/12 Region Syd

Instruktörskurs – miljö- och hälsoskydd Mediarelationer Kurs för lokalredaktörer Utvecklande ledarskap Skjutinstruktör gevär 22 hv

Försvarsutbildarna i Blekinge Ungdomsutbildning Ungdomsutbildning

07–09 oktober 07–09 oktober 07–09 oktober 11–13 november 11–13 november

Tylebäck Tylebäck Tylebäck Skredsvik Skredsvik

14–16 oktober 14–16 oktober

Försvarsutbildarna i Bohuslän-Dal

Försvarsinformation Studieresa Totalförsvarskväll Försvarsinformation Vapentjänst (ungdom) Sambandstjänst Skjutinstruktör gevär 22 hv Höstövning (ungdom) Rekrytering Filmkväll Filmkväll Vapentjänst Vapentjänst Studiebesök Försvarsmuseet Uddevalla Hundtjänst Höstavslutning med försvarsinformation Julavslutning (ungdom) Årsavslutning Årsavslutning

Försvarsutbildarna i Göteborg

”Prova på helg” (ungdom) Försvarsinformation Ungdomskurs AmfU

Försvarsutbildarna i Halland

Försvarsinformation Vapentjänst Studie- och planeringsresa Julavslutning (taktik)

Försvarsutbildarna i Kronoberg

Utbildningsdag (ungdom) Utbildningsdag (ungdom) Utbildningsdag (ungdom) Utbildningsdag (ungdom)

12 oktober Lysekil 18 oktober Vänersborg 19 oktober Vänersborg 28 oktober Åmål 28–30 oktober Uddevalla oktober Uddevalla 11–13 november Skredsvik 11–13 november Uddevalla 12 november Åmål 16 november Lysekil 16 november Vänersborg 19 november Kville 26 november Sotenäs november Orust november Uddevalla 03 december Åmål 03 december Uddevalla 05 december Södra Dal 07 december Lysekil 01–02 oktober 04 oktober 15–16 oktober 17 oktober 02 november 25–27 november 14 december

Halmstad Halmstad Göteborg Tylebäck

08 oktober 22 oktober 12 november 26 november

Ljungby Markaryd Växjö Ljungby

Försvarsutbildarna i Skåne

Utbildningsdag (ungdom) Vapentjänst (ungdom) Utbildningsdag (ungdom) Ungdomskurs Utbildningsdag (ungdom) Utbildningshelg (ungdom) Utbildningsdag (ungdom)

Försvarsutbildarna i Älvsborg

Orientering (ungdom) Banskjutning Vapentjänst (ungdom) Kunskapskontroll (ungdom) CBRN Exercis (ungdom)

Orderträning – avtalspersonal CBRN – introduktion Utvecklande ledarskap

Försvarsutbildarna i Stockholm

Utbildning Ak4B/Ak5C Utbildningskontroll/soldatprov Vapentjänst - kulspruta 58 Vapentjänst - granatgevär m/48 Minibuss för nybörjare Stabstjänst Hv-kompani Skjutinstruktörskurs ungdom Minspan/sprängtjänst Försvarsinformation Regional höstkurs (ungdom) Utvecklande ledarskap Ungdomsledarträff

Försvarsutbildarna i Värmland

Folkrätt CBRN – introduktion

01 oktober 08 oktober 14–16 oktober 14–16 oktober 14–16 oktober 21–23 oktober 12–13 november 26–27 november 13 oktober 28–30 oktober 25–27 november 09–11 december 22 oktober 12–13 november

Försvarsutbildarna i Västmanland

Orderträning – hvavtalspersonal Totalförsvarskväll

Region Norr

CBRN – introduktion Utvecklande ledarskap Instruktörskurs – ungdom Prova på helg Kurs för lokalredaktörer

Väddö Väddö Livgardet Rosersberg Livgardet

CBRN – varning, rapportering Sjukvårdstjänst

Kiruna Boden Umeå Umeå Lycksele

11–13 november 07 och 14 november 07-09 oktober

Försvarsutbildarna i Norrbotten södra Försvarsutbildarna i Västerbotten

Repetitionskurs instruktörer Soldatprov CBRN – introduktion Instruktörskurs – ungdom Strid i mörker, prisskjutning

02–04 oktober 03 oktober 23–25 oktober 04–06 november 14 november

Umeå Umeå Umeå Umeå Umeå

Malmö Malmö Malmö Falsterbo Malmö

Försvarsinformation Kurs GPS, UTM, karta, kompass Försvarsinformation Strid i bebyggelse Överlevnad urban miljö Posttraumatiska upplevelser

Malmö

Rikstäckande förbund

01 oktober 15 oktober 15–16 oktober 04–06 november 12 november 26 november

Horred

Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa

Försvarsutbildarna i Västernorrland

Mediarelationer

Luftvärnsförbundet

Kiruna Boden

09 oktober 15–16 oktober 23 oktober 31 okt–04 nov 20 november 26–27 november 04 december

Kriskommunikatörerna

Östersund Frösön

28–30 okt + 03 dec

Eksjö

Instruktörskurs – miljö- och hälsoskydd

Karlstad Karlstad

07–09 oktober 28–30 okt + 03 dec 04–06 november 04–06 november 25–27 november

Försvarsutbildarna i Norrbotten norra CBRN – introduktion

HvSS

Enköping Västerås

29–31 oktober

Remmene Borås Rydal

Enköping Karlstad HvSS

01 oktober 20 oktober

Försvarsutbildarna i Jämtlands län

Ungdomskurs Ungdomskurs

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 31

01 oktober 12–13 november 25–27 november

Försvarsutbildarna i Södermanland

Utvecklande ledarskap

Försvarsutbildarna i Norra Småland Ungdomsutbildning

Göteborg Kviberg Göteborg

Region Mitt

06 oktober 09 oktober 15 oktober 22 oktober 11–12 november 12 november

Härnösand Sollefteå Sundsvall Härnösand Härnösand

07–09 oktober

Tylebäck

07–09 oktober

Tylebäck

Försvarsutbildaren 4/2011 05 oktober Roslagen 07–09 oktober Roslagen

31

2011-09-16 15:01:26

POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

16 mil på fyra dagar I år var 320 personer från Försvarsmakten och frivilligorganisationerna på plats i staden Nijmegen i Holland för att under 4 dagar genomföra ett ”soldatprov” på 4 x 4 mil.

Nijmegenmarschen är inte bara en militär historia, detta gör att marschen inramar en folkfest i området runt Nijmegen. Marschen startade 1909 på initiativ av en löjtnant från 8. Infanteriregementet, som hade sina kaserner i Arnhem. Med avbrott för de båda världskrigen har marschen genomförts varje år. Första året startade det 306 personer varav 10 civila. 1934 hade antalet växt till 3 000. På 1930-talet började också militärer från utlandet att delta och 1967 var första gången svensk militär deltog. Årets svenska militära deltagande lockade 259 marschdeltagare varav 236 fullföljde marschen.

För att hålla igång alla deltagare så krävs också en omfattande serviceorganisation som i år bestod av drygt 20 personer. För att bibehålla stridsvärdet så deltog även Skaraborgs hemvärnsmusikkår.

32

Försvarsutbildaren 4/2011

Anmäl ändrad adress!

Forsvarsutbildaren 4_2011.indd 32

Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in på www.forsvarsutbildarna.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.

2011-09-16 15:01:29