Försvarsutbildaren nr2 2011 by Marcus Rehnström

försvars nr 2 · 2011

som r a b b o j s Han sidan 12 r e c i f f o t sp e cialis viken n e d A i a n Pirater r sidan 9 a s s a p n a k t a k ti sidan 18 a i d e m i t Fö r s v are Försvarsutbildaren 2/2011

ledare Vår nya roll

försvars nr 2 · 2011

Från Svenska Försvarsutbildningsförbundet Ansvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: info@forsvarsutbildarna.se Redaktör: Tommy Jeppsson Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller info@forsvarsutbildarna.se Omslagsbild: Från vinterkurs i Ånn v 9. Foto: Peter Nordström, AMF Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm Telefon 08-587 742 00 Telefax 08-587 742 90 Postgiro: 69310-1 E-post: forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna.se Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se Originalframställning/Tryck Tryckerigruppen AB Adressändringar: adressandring@forsvarsutbildarna.se Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 3/11 är den 26 apr-11. Nr 3 kommer ut den 21 juni 2011. Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011. Tidningen är TS-kontrollerad.

Försvarsutbildaren 2/2011

Från och med i år har vi huvudmannaskapet för Grundutbildning för Frivilliga, GU-F. Det medför att vi fått en ny roll, som huvudsakligen innebär rekrytering och grundutbildning för Hemvärnets behov av frivillig avtalspersonal i hemvärnsbataljonerna. Försvarsutbildarna har förvisso fått huvudmannaskapet, men det medför även att fler frivilligorganisationer ska kunna genomföra GU-F:kurser under vårt huvudmannaskap. Huvudmannaskapet innebär även att leda utvecklingen av GU-F:kurserna. Ett omfattande samarbete har ägt rum mellan Försvarsutbildarna, Lottorna, Flygvapenfrivilliga och Bilkåren inför årets kurser. Det är dessa fyra organisationer som i år genomför kurserna. Jag ser det som ett egenvärde att en sådan samverkan har kommit till stånd. Förutom de organisationer som genomför kurserna, ska ett flertal frivilligorganisationer medverka med sina instruktörer inom sina kompetensområden, såsom Sportskyttarna, Pistolskyttarna, Röda Korset med flera. Det här medför ett ytterligare behov av samverkan mellan flera frivilligorganisationer. Bra såtillvida att en sådan samverkan kommer till stånd, men baksidan är att den innehåller många olika viljor och uppfattningar, vilka måste sammansmältas. Kurserna blir inte enklare eller billigare att planera och genomföra genom detta, men det har ett högre värde på lång sikt, anser jag. Jag har även haft möjlighet att göra ett kort besök vid den första GU-F:kursen i Försvarsutbildarnas regi i år. Den genomfördes vid F 7 i Såtenäs. Arton elever med olika åldrar, olika bakgrunder och förutsättningar har nu genomfört den kursen. Mina reflexioner efter mitt besök är först och främst det fullödiga stöd och den höga prioritet flottiljen givit GU-F:kursen, den seriösa kvalitetssäkringen kursen har fått och inte minst den positiva attityden från flottiljens sida. Det ankommer inte på mig att bedöma elevernas insatser, men jag kunde konstatera att de var vid gott mod även efter en första natt i tältförläggning. Jag brukar ofta återvända till vad det är för målsättning vi ska ha med det vi gör. I det här fallet är målsättningen att kursen ska utgöra en del av personalförsörjningen av Hemvärnet. I egenskap av att inneha huvudmannaskapet är det vårt ansvar att se till att kurserna är väl anpassade till Hemvärnets behov och att utvecklingen av kurserna sker med utgångspunkt från Hemvärnets behov. Den här första kursen har givit många intryck, rest många frågor och medfört värdefulla erfarenheter, som vi nu ska ta till oss inför det fortsatta arbetet med att utveckla dessa kurser. Mitt besök var dock vid den första och hittills enda genomförda GU-F:kursen. Därför kommer det fler tillfällen att få erfarenheter och att dra slutsatser under resten av årets kurser. Jag är ändå hittills positivt överraskad. Leif Tyrén Generalsekreterare

chefredaktören har ordet

Vad gör vi när vi fyller 100 år? Landstormen inrättades kring sekelskiftet 1900 som ett värnpliktsuppbåd för ett lokalt försvar och för bevakningsuppgifter. Som en del av den svenska hären skulle landstormen ha obligatoriska övningar, vilka före första världskrigets utbrott 1914 genomfördes i liten omfattning. På initiativ av främst civila personer, vilka saknade militär utbildning, men som utsetts till befäl i landstormen, bildades föreningar för utbildning av befäl. Den 5 juli 1912 beslöt 18 av landets landstormsföreningar vid en kongress att bilda Sveriges landstormsföreningars riksförbund. Det har hänt mycket sedan dess. Vi har bland annat upplevt två världskrig och sedan förra året har värnpliktssystemet ersatts med ett yrkesinriktat försvar. Inom vår egen rörelse har vi hunnit med att byta både namn och inriktning vid två tillfällen och nästa år är det alltså dags att fira 100 år. Det här vill vi naturligtvis manifestera ordentligt och vi planerar ett ordentligt firande i samband med Riksstämman i Stockholm nästa år. Det här får natur-

ligtvis inte bara bli ett manifesterande i Stockholm utan här finns möjlighet att ta tillvara den positiva uppmärksamhet som vi hoppas blir fallet i samband med jubileet. Det finns möjlighet att ordna både möten och informationstillfällen för allmänheten och det finns naturligtvis också möjligheter att få media att berätta om detta ute i landet men för att göra detta krävs ett engagemang från våra förbund och föreningar och deras medlemmar. Här finns utrymmen för kreativitet och goda idéer. Har du som medlem eller funktionär i något av våra förbund några idéer om vad vi borde göra så får du gärna ta kontakt med mig. Jag är naturligtvis också intresserad av om ni behöver något material för allt detta. Det här är ingen angelägenhet för enbart kansliet eller överstyrelsen utan här behövs alla goda krafter för att göra ett minnesvärt jubileum där vi framförallt blickar mot framtiden. Förutom uppmaningen om hjälp med 100-årsfirandet vill jag passa på att

officiellt hälsa vår nye tidningsredaktör, Tommy Jeppsson, välkommen. Tommy Jeppsson arbetar deltid på Försvarshögskolan (FHS) och vikarierade för mig när jag var tjänstledig. Under den tiden så var han en del av redaktionen som såg till att tidningen fungerade. Förutom arbetet på FHS så är Tommy engagerad i Allmänna Försvarsföreningen AFF och redaktör för deras tidning. Tommy ansvarar även för Krigsvetenskapsakademins tidskrift. Med Tommy som redaktör får vi en mycket bra och långsiktig lösning. Under hösten kommer vi att ta en diskussion för hur vi skall anpassa tidningen inför framtiden där ungdomsverksamhet och rekrytering till bland annat hemvärn och kurser blir allt viktigare. Per Klingvall Chefredaktör

innehåll i detta nummer NYHETER

REPORTAGE

4 5 7

19 NBG11 förbereder insats.

Avancerat Distribuerat Lärande (ADL) i frivilligförsvaret. Samverkan i Småland mellan frivilligorganisationerna. Ny marininspektör.

PERSONALFÖRSÖRJNING

12 Hur är det att vara specialistofficer? ANALYS

18 Försvaret och media. 20 Stor katastrofövning i Tyskland. 24 Veteranerna vill ha eget centrum. HISTORIA

26 70 år sedan operation Barbarossa. Försvarsutbildaren 2/2011

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Effektivare utbildning med datorn Nu har ADL – Avancerat Distribuerat Lärande – nått frivilliga inom försvaret. Tanken är att effektivisera utbildningen genom att en hel del kunskap kan inhämtas före en fysisk träff med hjälp av ADL. Enkelt uttryckt är ADL en metod där man använder datorn för att få tillgång till en utbildning som finns på en webbportal. Genom att eleven använder datortekniken för att lär sig de grundläggande och teoretiska delarna så finns förutsättningar för att man inte ska behöva utnyttja värdefull övningstid med att ta upp grundläggande enkla faktabaserade kunskaper, vilka bör kunna studeras ”hemma på kammaren” före den mer praktiskt inriktade delen av kursen. Tekniken gör även möjligt att åskådliggöra olika praktiska moment och skeenden t ex med animering eller på film, för att ytterligare förbereda eleverna. Under hela den webbaserade delen av utbildningen har eleven kontinuerlig kontakt med kurschef, instruktörer och övriga deltagare, t ex via chattforum eller mail. En projektgrupp som leds av major Christian Rexfalk från Produktionsledningens frivilligavdelning inom Försvarsmaktens

Högkvarter, arbetar nu med att analysera hur ADL kan implementeras i de frivilliga försvarsorganisationernas kursverksamhet. Projektgruppen har inledningsvis kraftsamlat arbetet med att producera ett material som kan användas inom ramen för GU-F, Grundläggande soldatutbildning för frivilliga. Syftet är bl a att möjliggöra ett bättre resultat efter genomfört ADL-skede och den mer praktiskt inriktade kursdelen, som omfattar ungefär 14 dagar. – Vi har just diskuterat hur man kan lägga upp produktionen och i projektgruppen finns representanter från huvuddelen av de frivilliga försvarsorganisationerna, säger projektgruppens sekreterare Ulf Hammarlund som till vardags är utbildningsledare i Försvarsutbildarnas södra region. Han är medveten om att det finns kritiker. – Det är helt klart att argument har förts fram som går ut på att den bästa inlärningen för frivilliga sker i grupp och samlat på en viss specifik kursplats. Jag kan förstå att en del är kritiska till ADL, men så är det ju ofta när något är nytt och obeprövat inom en organisation. Fördelarna överväger dock, enligt Ulf Hammarlund. ADL är en

Blåsmusik i Sjöbo I sommar blir det en rejäl blåsmusikfestival i skånska Sjöbo. För ändamålet byggs nu en arena med plats för 2 000 åskådare. Bland deltagande orkestrar märks hemvärnets musikkår från Eslöv. – Det är ett ungt och duktigt gäng. Faktum är att de flesta hemvärnsorkestrar numera består av unga musiker, säger Håkan Blixt som står för arrangemanget i Sjöbo. För knappt ett år sedan flyttade Håkan Blixt till Sjöbo från närbelägna Sövde, och innan dess var han med och startade upp Tattoo i Ystad. Nu är han på gång tillsammans med Tomas Quist och Sune Lindgren som också är erfarna blåsmusiker och arrangörer.

Försvarsutbildaren 2/2011

Men Håkan Blixt vill inte sätta epitetet tattoo på sommarens festival i Sjöbo. – Det är inte på den skalan, utan det är en renodlad blåsmusikfestival, säger han. Planeringen siktar på två föreställningar under aktuell lördag, en på eftermiddagen och en på kvällen. Sommarens ljusa kvällar ska inte försittas. Totalt blir det då möjlighet för 4 000 åskådare, något Sjöbo tidigare inte sett. Men publikambitionerna sträcker sig utanför kommungränsen. – Publiken för ett sådant här evenemang finns ju i ett mycket större område än bara Sjöbo, om det får ordentligt med publicitet, säger Håkan Blixt.

modern utbildningsmetod som sedan länge används inom både högskola, universitet och inom näringslivet även om vi inom Försvarsmakten inte är vana att studera på det sättet. – Just detta att eleverna kommer mer förberedda till en utbildning är en stor fördel. Eleverna har då förutsättningar att starta den praktiska utbildningen på en jämnare nivå, vilket underlättar inte bara för eleverna utan även för instruktörerna. Eleverna är också mer medvetna om vad de ger sig in på. Ulf Hammarlund och övriga medlemmar i projektgruppen agerar som ämnesexperter och författare till den ADL-kurs som ska förbereda eleverna inför praktikskedet. På sikt kommer organisationerna även att arbeta med ADL för kurser inom ramen för respektive organisations huvudmannaskap. Projektgruppen har bra stöd av Försvarsmaktens ADL-enhet och det praktiska arbetet med att ”knappa in” och omforma, dvs att producera utbildningsmaterialet till en färdig ADL-kurs. Detta genomförs på FM LOG/LedTek i Halmstad. Magnus Hallgren och Magnus Gudmundsson är två av medarbetarna på LedTek som möjliggör att ADL-kursen kan presenteras på Försvarsmaktens internetbaserade plattform, LMS. Projektgruppen arbetar med ADL-kursen i stort enligt den struktur som är fastställd för GMU, Grundläggande Militär Ut-

bildning. Det innebär bland annat att det inledande utbildningspaketet kommer att heta ”Koll på läget” precis som under GMU. Här samlas mycket av de grundkunskaper som man behöver för att komma in i verksamheten på en ny utbildningsplats; vilka regler gäller, var kan man få hjälp med olika saker, hur man bär uniformen osv. Paketen, eller ”böckerna” som projektgruppen valt att kalla de olika utbildningsblocken, som därefter ligger planerade för produktion, kommer sannolikt att heta ”Patrull” och ”Försvar”, ”Skyddsvakten bevakar” och ”Aldrig ge upp”, också i enlighet med uppdelningen inom GMU. ADL är inget nytt begrepp inom utbildning även om det är nytt för oss, det har ju funnits länge inom skolan men även andra länders försvarsmakter. Den svenska Försvarsmakten har satsat betydande resurser på att ta ytterligare ett steg med ADL, säger Ulf Hammarlund. ADL som utbildningsmetod medför många fördelar: Den ger en höjd kompetensnivå, en flexiblare utbildningsmiljö genom att utbildningarna kan genomföras i korta avsnitt och på valfri plats, vid en tidpunkt som passar den enskilde. Det blir även lättare att anpassa utbildningen efter behov och arbetsområde. Vidare ska framhållas att ADL ger ett mer individanpassat lärande, med möjligheten att kunna gå tillbaka och repetera i studiematerialet när helst eleven önskar.

Ett förbund i Norrbotten Sammanslagningen av de tre förbund som verkar i Norrbotten rullar vidare. När denna tidning går i tryck har förbunden, Södra, Östra och Norra haft stämmor och då har beslut fattats om samgåendet. Håkan Lampinen som är styrelseordförande i Södra Norrbotten säger att sammanslagningen går enligt plan. – Jodå. Den går verkligen på räls och vi hoppas kunna arbeta mer effektivt efter sammanslagningen, säger han.

Vid stämmorna har de första besluten tagits som ska leda till samgående. Startpunkten för ett samlat Norrbottensförbund kommer efter stämmorna i mars 2012. Det ska ge flera fördelar. – Vi kommer då att kunna samverka med förbunden i Västernorrland och Jämtland på ett bättre sätt, säger Håkan Lampinen. Norrbottensförbundens stora kund är Hemvärnet som erbjuds kurser och utbildningar.

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Skadegörelse på Hemvärnets hus Inom loppet av en månad har Hemvärnets hus i Möllerud haft objudna och oönskade gäster. Dessa gäster har krossat fönster och på annat sätt åstadkommit skadegörelse. Jan Nilsson, ordförande för hemvärnskretsen i Hässleholm, är riktigt sur. – Man blir både ledsen och arg och det är trist att man inte kan ha något ifred, säger han. Spår av mountainbikecyklar har synts, vilket får Jan Nilsson att misstänka ungdomar. Han och kollegorna i Hemvärnet försöker hålla kontroll på huset men någon 24/7-verksamhet kan de inte upprätthålla. – Vi försöker hålla koll på fastigheten så långt det är möjligt, men vi kan ju inte vara här

alltid. Vi har satt upp sensorer. Vi vill få slut på vandaliseringen. Jan Nilsson har gått så långt som att sätta upp järnbalkar till ett förråd där det står en gräsklippare. – Den har de försökt forcera med vinkelslip men inte kommit igenom. Kanske tog batterierna slut. Hemvärnet hyr sedan lång tid fastigheten på ett område som tidigare användes som övningsfält. I dag äger Hässleholms Industribyggnadsbolag denna fastighet som sedan byggnationen kallas Mölleruds kungsgård. Den är klassad som byggnadsminne. Att riva den är inte aktuellt, byggnaden med uthus omfattas av skyddsföreskrifter.

Musiker förenade i Försvarsutbildarna Det yngsta förbundet inom Försvarsutbildarna är också det som låter mest. Musikerförbundet fick sina stadgar antagna av Överstyrelsen i november 2010. Ambitionen är att samla musikkårer inom Försvarsutbildarna. – Genom att vi knyts ihop kan vi samarbeta bättre. Det gäller både militära och civila spelningar, säger styrelseordföranden Karl-Arne Ahlqvist. När musikkårerna förenas i ett eget förbund blir alltså kontaktytorna större. – Vi kan också ge en tydligare bild till Försvarsmakten när de beställer musik från oss. Nu samlas sex musikkårer inom förbundet. Det är två

kamratföreningar och Arméns musikkårs vänner, Fältmusikkåren i Strängnäs, Bergslagens Artillerimusikkår och Marinens Ungdomsmusikkår. Vid stämman i slutet av mars valdes generallöjtnant Anders Lindström till förbundsordförande. Utmaningar som möter honom och de andra i förbundet är att sätta ramar på verksamheten. – Vi måste få en fungerande struktur och samla ihop de musikkårer som i dag är organiserade i regionala förbund. Vi ska visa att vi står för gemenskap för likasinnade, säger Karl-Arne Ahlqvist.

utbildningar för att bli duktigare i ”det andra jobbet”, det vill säga i krigsförbanden. I dag är Försvarsmaktens insatsorganisation liten och med fast anställda officerare och soldater. I detta läge har Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna blivit en allt viktigare ”kund”, åtminstone för Försvarsutbildarna. Därefter fick de inbjudna organisationerna tillfälle att presentera sig själva och hur de ser på framtiden. Många problem såsom rekrytering, oklara uppgifter och krympande ekonomi är gemensamma. Så följde en diskussion om möjligheterna till samverkan och samarbete. Aktiviteter som gemensam instruktörsutbildning, ungdomsverksamhet, rekrytering och försvarsinformation kom upp. Torsdagen den 16 mars 2011 genomfördes ett andra rådslag i Eksjö med samma inriktning som i höstas. Denna gång ställde, förutom Försvarsutbildarna, Bilkåren, Frivilliga Automobilkåren (FAK), Frivilliga radioorganisationen (FRO) och Lottakåren upp. De olika redovisningarna visade på olika sätt att arbeta

beroende på om man har till uppgift att stödja hemvärnet med signalister och bilförare eller som i FAK:s fall, är en viktig aktör i den civila katastrofberedskapen med personal- och bandvagnspooler med mera. De organisationer som medverkat i rådslagen är överens om att fortsätta samarbetet i framtiden. Avsikten är att bilda en arbetsgrupp med representanter från samtliga frivilligorganisationer i Jönköpings län. Denna arbetsgrupp skall arbeta fram konkreta förslag till samarbetsområden. – Ett litet, men dock problem dyker upp när man tar sådana här initiativ. De organisationer som tagit bort sin länsorganisation vet inte riktigt hur de skall låta sig representeras på länsnivå. Från vårt perspektiv är det önskvärt att dessa organisationer inbördes klarar ut detta så att organisationerna kan mötas på ”samma nivå”, säger Larsåke Paulsson.

Frivilliga samlas i Småland Sedan 2007 har det genomförts flera utredningar i syfte att hitta nya rationella arbetssätt och organisationsformer för de frivilliga försvarsorganisationerna. Försvarsutbildarna har varit pådrivande. – Även om intresset från några av de övriga organisationerna inledningsvis har varit stort har resultatet inte blivit önskvärt, säger Larsåke Paulsson, förbundsstyrelseordförande i Försvarsutbildarna Norra Småland. Vid Försvarsutbildarnas riksstämma 2010 diskuterades hur organisationen skall gå vidare i det uppkomna läget. – Riksstämman tyckte inte att det var värt att lägga mer kraft på dessa samgåendeplaner nu utan avvaktar. Under hösten 2010 tog Försvarsutbildarna Norra Småland initiativet till ett rådslag och bjöd in samtliga frivilligorganisationer i Jönköpings län till ett möte i Vrigstad den 18 november. Till mötet kom representanter för Svenska Lottakåren (SLK), Civilförsvarsförbundet och Frivilliga Flygkåren (FFK). – Flera av de andra organisa-

tionerna svarade på uppropet och beklagade att de inte kunde komma vid just detta tillfälle. Detta tolkades positivt av Försvarsutbildarna. Förbundsordföranden i Försvarsutbildarna Norra Småland, Wilhelm af Donner, hälsade välkommen och inledde med att understryka att syftet med mötet inte var att återuppliva FOS eller att diskutera organisationsstrukturer, utan att skapa ett forum för ömsesidiga orienteringar och framtida samarbete i gemensamma frågor. Larsåke Paulsson gjorde en återblick över de senaste årens framtidsutredningar och redovisade Försvarsutbildarnas vision för de närmaste åren. Han pekade bland annat på att ”marknaden” för frivilligförsvaret har förändrats totalt under de senaste tio åren. Många av våra frivilligorganisationer tillkom och växte under en tid då Sverige kunde mobilisera över 800 000 man i Försvarsmakten. I alla dessa förband ingick ett stort antal värnpliktiga befäl på plutons- och kompaninivå som frivilligt sökte sig till olika

Försvarsutbildaren 2/2011

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Kritik mot hemvärnet: Bristande hygien

Förbandsinstruktörer från Försvarsutbildarna Skåne kommer att stödja Hemvärnet vid KFÖ:er. På bilden gruppövning i Skaraborg. Foto: Per Lunqe

Kompetenspooler i Skåne FÖRSVARSUTBILDARNA Skåne och Thomas Undenius har rott hem flera stora uppdrag från P7 och Skånska gruppen. Vid en utbildningsdag i början av mars konkretiserades samarbetet som mynnade ut i kompetenspooler. Ett av de tyngsta uppdragen är att Försvarsutbildarna ska stödja Skånska gruppen vid Hemvärns-KFÖ:er med förbandsinstruktörer, och instruktörer ur ytterligare fyra kompetensområden. – Vi har haft en dialog med Skånska gruppen i ett år om uppdragen och nu känns det bra att vi slagit fast vad som ska göras, säger Thomas Undenius. Andra delar i överenskommelsen är att Försvarsutbildarna ska leverera kompetens

för eskort- och transportskydd, simulatortjänst under utbildning och övning, CBRN-kompetens och biträdande instruktörer till ”Halvar” som är ett utbildningsstöd för skyddsvakter. Alla uppdrag innebär utbildning. Uppdragen rullar igång under sommaren och genomslaget med förbandsinstruktörer vid KFÖ:erna slår igenom med full styrka 2012. – Vi vill ta tillvara den kompetens som finns inom Försvarsutbildarna och vi utbildar det som efterfrågas, säger Bertil Öhrstrand på Skånska gruppen. 51 instruktörer från i första hand Försvarsutbildarna Skåne men också från Småland och Halland, genom Ulf Hammarlund, kommer att leverera önskad utbildning.

Hemvärnet får kritik i en utredning från generalläkaren. Det är bristande hygien vid livsmedelshantering, sjukvårdsmaterial från andra världskriget och dieselutsläpp ute i terrängen. – Vi är medvetna om problemen och jobbar nu på att åtgärda dem, säger överstelöjtnant Lars-Erik Hassel på Hemvärnsstaben. Kritiken kommer från en tung instans inom Försvarsmakten, generalläkaren, en fristående tillsynsmyndighet som har till uppgift att se till att Försvarsmakten följer gällande lagar inom områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedel, djurskydd, djursjukvård samt hälso- och sjukvård och smittskydd. På följande punkter slår generalläkaren ner mot Hemvärnet: Miljö – Hantering och förvaring

av utrustning sker inte i överensstämmelse med gällande lag. Livsmedel – rutiner saknas ofta för förvaring, transport, upphettning och nedkylning. Hälso- och sjukvård – någon verksamhetschef finns inte, förbandsmaterial från 40-talet florerar. Lars-Erik Hassel menar att det visserligen är tråkigt att missförhållandena existerar, men blickar framåt. – Vi har fått tydliga signaler och vet nu vad vi ska jobba på. Han understryker att rikshemvärnsavdelningen ska ta fram en åtgärdsplan. – Vi ska inte lasta alla frivilliga ute i verksamheten. Detta är ett systemfel och vi har samma krav på oss som andra inom övriga Försvarsmakten, säger Lars-Erik Hassel.

Soldater sökes till skyddscentrum Nu söker SkyddsC i Umeå soldater. I annonsen på Försvarsmaktens hemsida vänds fokus i första hand mot dem som gjort sin värnplikt vid centrat. I texten påpekas att organisationen fått ett nytt utseende sedan värnplikten avskaffades. I dag finns ett CBRN-kompani med två CBRN-plutoner som ska fyllas med 26 soldater. Dessa soldater kommer att utgöra stommen vid kompaniet som är ett stående förband. SkyddsC söker också, när arbetslagstiftningen tillåter, 20 soldater för tidvis tjänstgöring under en vecka under november och tre veckor i maj 2012.

Havererad reaktor drivande under övning När Kärnkraftssverige övar med havererad reaktor i Oskarshamn är Försvarsutbildarnas Criscom aktiva i medieinspelet genom journalister. Rolf Arsenius är en av de journalister som pressade stabschefer och likställda i 50 myndigheter och andra organisationer. – Som motspelare känns det riktigt verkligt. Vi får inspel från våra redaktionschefer och sedan är det bara att ringa och ställa frågor. Vad vi är mest intresserade av är att höra hur de hanterar situationen, säger han. Kommunerna i geografisk

Försvarsutbildaren 2/2011

närhet till Oskarshamn ställdes inför flera problem, bland andra fingerat radioaktivt utsläpp och bortfall av ström. Resten av myndighetssverige fick också sina fiskar varma. – Nu förstod de flesta befattningshavare att media är en utmärkt kompis som de kan ha nytta av för att få ut information, säger Rolf Arsenius. Men de redaktioner på Ledningsregementet i Enköping som leddes av Tomas Eriksson och Lena Severin agerade som media förväntas göra av läsarna. Det blev en grävande attityd

där uttalanden av typen ”det är ingen fara” sattes under lupp. Tomas och Lena som till vardags jobbar på Rejäl Kommunikation AB rekryterade merparten av journalisterna. Det blev 23 journalister, fyra sociala medier-journalister och 21 journaliststudenter. Summan på antalet inspel från journalister i nyhetsredaktionerna blev 550, vilket innebar högt tryck för såväl journalister som övade befattningshavare. Läsarna under övningen som fäste blickarna på övningens webbsidor och lokal- eller rikspress fanns bland de övade or-

ganisationerna. På Westinghouse i Västerås som levererat reaktorerna till Oskarshamns Kraftgrupp, förklarade talespersonen kort och gott att den information han hade kom från media. Förutom journalisterna på Ledningsregementet, fanns media på plats också i Kalmar och Stockholm. 6 000 befattningshavare och motspelare i en sorts B-styrka deltog. Övningen fortsätter med långsiktiga frågor till i början av april.

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Aktivister dömdes till böter

50-årig trotjänare pensioneras

Fyra aktivister från organisation Ofog har av Luleå tingsrätt dömts till dagsböter. Ofog satte sommaren 2010 upp banderoller utanför F21 i Luleå under en militärövning som US

En riktig trotjänare inom Försvarsmakten har lyft för sista gången. Det är helikopter 4 som nu pensioneras. Färden gick från Helikopterflottiljen i Kallinge och slutade på flygmuseet Aeroseum i Göteborg. Helikopter 4 har varit i trogen tjänst hos Försvarsmakten sedan början av 1960-talet och nu tas den ur tjänst för välbehövlig vila.

Airforce deltog i. Aktivisterna har hävdat att de agerade enligt internationell rätt för att förhindra krigsbrott, men tingsrätten ansåg att de bröt mot skyddslagen.

Baltisk säkerhet Vad krävs för att de baltiska länderna ska kunna behålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet, sin ekonomiska självständighet och sin militära försvarsförmåga? Det behandlas av forskare vid FOI i en ny rapport och resultaten av denna rapport pekar på hot från öst. De baltiska länderna löper risk att utsättas för ryska politiska och militära påtryckningar. Det menar forskarna Bo Ljung, Tomas Malmlöf och Karlis Neretniks i rapporten Baltisk säkerhet: handlingsfrihet och försvarbarhet. I rapporten behandlas förändringarna i den

nordeuropeiska miljön och de baltiska ländernas säkerhetspolitiska intressen och mål. Forskarna konstaterar att de euroatlantiska institutionerna behöver fortsätta ta ansvar och prioritera frågor som rör Östersjöområdet. Kommer i stället fokus att sättas på Barents- och Arktisområdena betyder det att kraven på Sverige och Finland ökar för Baltikum. Forskarnas slutsats är att framför allt de nordiska länderna får en ökad roll i att motverka att de baltiska länderna förvandlas till en rysk-influerad gråzon.

Försvarsmakten putsar på varumärket Att locka personal är och blir Försvarsmaktens tuffaste uppgift. Då betyder varumärket mycket. Attraktionen för detta varumärke är inte vad den borde vara, konstaterar Försvarsmakten i årsredovisningen för 2010. Den stora utmaningen är att höja attraktionskraften för varumärket. I en s.k. nulägesanalys skriver Försvarsmakten: Syftet med Försvarsmakten är oklart bland allmänheten. Den kunskap som finns präglas till stora delar av ”lumpen”, amerikanska filmer och daglig nyhetsrapportering. Bilden av Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats har försvagats i gruppen män 18–25 år, men ökat bland yngre kvinnor. Överbefälhavaren Sverker

Göransson manar samhället att sluta upp kring de nya principerna för rekrytering. Ett exempel på anpassning som efterlyses är att införa reglerad rätt till tjänsteledighet för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som också vill ha ett civilt arbetsliv.

Hemliga samtal inom försvaret Nu satsar Försvarets materielverk, FMV, på fler produkter för krypterad telefoni från Sectra. Den utrustning som förutom hos Försvarsmakten också finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som ska möjliggöra säker telefoni, det vill säga med största möjliga sannolikhet inte kunna dekrypteras av antago-

nister, ska nu moderniseras. FMV beställer från Spectra systemen Tiger XS och Tiger XC Office som ska möjliggöra s.k. säker mobil telefoni, fast telefoni och datakommunikation. Sectra är ett företag baserat i Linköping. Kunderna återfinns främst bland myndigheter inom EU som köper kryptorelaterade produkter.

Alla vill bli kustjägare Alla, som har förutsättningar och viljan att kämpa mot havets element, vill nu bli kustjägare. Det finns ett stort intresse att jobba på Amfibieregementet, Amf1, och inom kustjägarkompaniet. Till 45 platser vid antagningen i

januari var det 250 sökande. Av dessa kallades 110 till tester och på kort tid hade 30 meriterat sig. De sökande kom från alla försvarsgrenar med tidigare genomförd värnplikt i bagaget. Några var redan anställda inom Försvarsmakten.

Marinen har fått ny chef Konteramiral Anders Grenstad har lämnat över stafettpinnen till flottiljamiral Jan Thörnqvist som nu är ny marininspektör och som rapporterar till överbefälhavaren general Sverker Göransson. Anders Grenstad är numera chef för den svenska delegationen vid de Neutrala nationernas övervakningskommission i den demilitariserade zonen i Korea. Kommissionen bildades på 1950-talet för att se till att stilleståndsavtalet från 1953 respekteras. Jan Thörnqvist har bland annat varit chef för Marinbasen i Karlskrona och har erfarenhet från operation Atalanta i Adenviken.

Jan Thörnqvist basar numera för marinen, i bakgrunden Anders Grenstad. Foto: Försvarets bildbyrå.

Försvarsutbildaren 2/2011

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Svenska rederier vill ha militärt skydd Nu ställs frågan om militärer ombord på svenskflaggade fartyg i farvatten där pirater härjar. I ett förslag från Sveriges redareförening kommer svensk militär att följa med på de fartyg som trafikerar Adenviken och Indiska Oceanen. Alternativet är beväpnade civila vakter ombord. – Vi har frågat näringsde-

partementet om möjligheten att ta ombord svensk militär. Det skulle i så fall innebära att svenska örlogsmän skyddar svenska fartyg på ett sätt som vad vi förstår är förenligt med svensk och internationell rätt, säger Tryggve Ahlman, säkerhetsansvarig i redareföreningen till Realtid.se. Pendeln har svängt från

privata vaktbolag till svensk militär. Redareföreningen har ändrat uppfattning och vill hellre ha svenska soldater än civila beväpnade vakter. Resonemanget går ut på att det är långt ifrån säkert att det vore förenligt med svensk och internationell rätt att låta vem som helst agera med vapen i hand. Svenska sjömän har också

erfarenhet efter EU:s insats Atalanta. Varje månad passerar ett par tusen fartyg utanför Somalias kust. En typisk månad rör sig fem svenskflaggade fartyg samma vatten.

Underrättelseförband Nationella underrättelseenheten, NUE, är ett nytt och stående förband som Försvarsmakten ska använda i internationella insatser där Sverige har eller avser ha förbandsbidrag. Förbandet som är underställt chefen för Must, ska stödja chefer i multinationella miljöer i insatsområden och stödja nationella styrkebidrag med underrättelser.

Mikael Persbrandt i rikets försvar Nu lanseras Mikael Persbrandt som ny Hamilton, ständigt beredd att vara Försvarsmaktens yttersta utpost i kamp mot fienden. Det är en produktion med TV4 och filmbolaget Pampas där Persbrandt axlar rollen som den populäre Hamilton. – Med Mikael Persbrandt som Jan Guillous legendariske hjälte Carl Hamilton, i händerna på enastående regissören Katrine Windfeld, är jag mycket glad och stolt över vår medverkan i Hamiltonfilmerna, säger

Åsa Sjöberg, programdirektör på TV4-gruppen. Mikael Persbrandt spelar huvudrollen som underrättelseofficeren Carl Hamilton i filmatiseringarna av Jan Guillous böcker. Persbrandt spelade senast huvudrollen i den danska filmen Hämnden som fick en Oscar för bästa utländska film. Hamiltontrilogin börjar spelas in under våren 2011 och baseras på de tre böckerna ”I nationens intresse”, ”I hennes majestäts tjänst” och ”Men inte om det gäller min dotter”.

Håller masken tätt? Säkerhetsmaterielavdelningen på F7 kollar passformen. Foto: John Lidman / Försvarsmakten

F7 fortsätter utbilda thailändare Samtidigt som sex JAS 39 Gripen levererades till Thailand, kom sex thailändska piloter till Sverige för att utbilda sig på flygplanet och de system som omgärdar piloten. Det är andra omgången thailändska piloter är på utbildning under ledning av lärare på Skaraborgs Flygflottilj F7. Under sex månader varvas lektionssal med tid i simulator liksom flygning med JAS Gripen. Piloterna är vana vid F16 vilket innebär att utbildningen inte behöver börja från grunden. Språkförbistringen är en del av den verklighet som lärarna och eleverna lever med, men det ska inte behöva innebära problem. – Det är klart att det kan bli smärre svårigheter och det är en annan kultur vi ska förhålla oss till, men det är både utmanande och mycket motiverande, säger Anders Hjärp, kurschef på första divisionen. Den första omgången thailändska piloter utbildades 2010. Den omgången tog ett år, vilket berodde på att piloterna då också utbildades till att bli instruktörer vilket innebar att de fick kunskaper om luftförsvars- och markförsvarsspecifika roller. De thailändska piloter som nu utbildas på F7 har fokus inställt på att försvara luftrummet. Nytt ess i Försvarsmaktens högra rockärm på bio: Mikael Persbrandt (tv), i mitten regissören Katrine Windfeld som ska krama ut max i stridsscenerna och upphovsmannen Jan Guillou. Foto: Linus Hallsénius/TV4

Försvarsutbildaren 2/2011

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER utblick

Piraterna använder sig ofta av ryska raketgevär, RPG, som syns på bilden.

Piraterna i Adenviken taktikanpassar Som jag tidigare har skrivit i Försvarsutbildaren så är piraterna utanför Somalias kust ett verkligt gissel för sjöfarten i Indiska Oceanen och genom Adenviken. Under hösten 2010 och inledningen av 2011 har de anpassat sin taktik så att de inte är lika känsliga för vare sig de marina styrkorna eller för de väderbetingelser som råder i området. text: per klingvall foto: samtliga foton från eunavfor

idigare har piraterna använt mindre, öppna, fartyg som moderskepp för sina attacker mot handelsfartygen men har nu övergått till att använda betydligt större kapade fartyg som moderfartyg. Normalt har Nordostmonsunen hindrat piraterna från att operera i Indiska Oceanen under perioden från slutet av november till mars. Men i och med att man nu övergått till att använda sig av kapade fartyg som moderskepp har man möjlighet att under längre tid operera mellan 1 000–1 300 sjömil utanför den afrikanska kusten, där flertalet handelsfartyg valt att trafikera under sin väg till och från Suezkanalen. Det har även gett dem möjlighet att operera även längre söderut mot Tanzania, Moçambique och Seychellerna. Genom att använda kapade fartyg,

inkluderande besättningen som gisslan, har man också gjort det betydligt svårare för fartygsstyrkorna från EU, NATO och den USA-ledda koalitionen att förhindra kapningar. Även om man på fartygsstyrkorna känner till att det finns pirater ombord så har gisslansituationen inneburit att man haft stora svårigheter att ingripa mot piratverksamheten. Det finns även fördelar ur logistiksynpunkt med att använda kapade fartyg av den här storleken. Tidigare har man skickat ut mindre och öppna moderfartyg, s.k. whalers som kan ta med sig mycket begränsade underhållsresurser i form av bränsle och mat. Har de inte kunnat kapa ett fartyg inom ett par veckor har de i princip blivit kvar ute i Indiska Oceanen för alltid. Med kapade handelsfartyg har man möjlighet att försörja flera mindre fartyg som ligger och väntar på möjligheten att upptäcka och kapa ett fartyg. Det här har inneburit att antalet kapningar ökat dramatiskt de senaste månaderna. Under tiden jag tjänstgjorde som kommunikationsansvarig för EU-styrkan så var inledningsvis snittsiffran strax under 20 kapade fartyg med drygt 350 människor som gisslan, för att i slutet på min sexmånadersperiod ligga på över 30 fartyg med 659 personer i gisslan. Det senaste fartyg som kapades var den danska yachten S/Y Ing som kapades knappt 500 nautiska mil utanför Afrikas Horn. Segelbåtar är inget prioriterat mål för piraterna men

om de inte fått tag på något handelsfartyg i samband med att det börjar bli ont om förnödenheter så tar man det man får tag på, oavsett vilket fartyg det är. Som jag tidigare skrivit så ligger lösningen på piratverksamheten i att Somalia utvecklar sig till ett land där vanliga lagar och regler gäller. Det verkar finnas en ambition i det autonoma Puntland att agera. De har gjort det i flera fall och det skall bli spännande att fortsatt följa utvecklingen. Särskilt med tanke på att svenska redare vill ha svenska soldater ombord på sina båtar. n

Fortfarande används whalers som moderfartyg men för att nå längre ut i Indiska Oceanen använder nu flera grupper kapade fartyg istället.

Försvarsutbildaren 2/2011

utblick

Stridsbåt 90 i dansk tappning med huggtänder.

På andra sidan Västerhavet Den danska flottan, Søværnet, går just nu igenom en moderniseringsfas, bland annat genom tillförsel av större och modernare fartygstyper. Bara tio landmil från den svenska västkusten ligger NATO-basen Flådestation Fredrikshavn.

”

TEXT OCH FOTO: RICHARD KJAERGAARD

ag minns fortfarande hur ofta vi blev uppropade på radion av svenskarna under Kalla Kriget när vi kom för nära territorialvattengränsen. Självklart kunde de inte särbehandla någon nation. Men vi hade samma hotbild, menar den rutinerade danska chefssergeanten Claus Just Gustafsen. Under sitt långa yrkesliv i Søværnet har han sett det mesta som har med flottan och marin verksamhet att göra: Katt- och råttalekar med östtyska Volksmarine i Östersjön under Kalla Kriget. Första Gulfkriget i Persiska Viken. Piratjakt i Adenvi-

Försvarsutbildaren 2/2011

ken. Och inte minst inspektionsturer till Färöarna och Grönland. För det är egentligen det sistnämnda som är en av huvuduppgifterna för fartygen inom 1:e Eskadre som det marina förbandet i Fredrikshavn benämns. Staden har under lång tid varit Danmarks marina utfallsport mot de nordliga farvattnen. Här är inspektionsfartygen baserade. – Besättningarna tjänstgör tre månader i stöten på fartygen oavsett om det är i farvattnen kring Grönland eller i Adenviken. Det är en lagom tidsperiod. De anställda har ett liv här hemma också, säger 1:e Eskadres stabschef, kommendörkapten Poul-Erik Larsen. De tre månader långa insatserna har lockat en del personal från armén att byta till flottan. De återkommande och tuffa halvårsmissionerna i Afghanistan är ett av skälen. Själva underhållsbasen är benämnd OPLOG, Operative Logistiske Stöttecenter Fredrikshavn. Den skapar förutsättningar för att den danska flottans enheter

ska kunna operera, men servar också andra NATO-länders fartyg. Chefssergeant Claus Just Gustafsen berättar: – Det är en del av hela alliansupplägget. Fartygen ska kunna gå in här och få de grundläggande behoven tillgodosedda. Det möjliggörs bland annat genom NATOstandardiserade system, säger han. Framtida kryssningsrobotar Vid kajen ligger flaggskeppet HDMS Absalon. Fartyget är stort, dryga 138 meter långt. Det kan användas både som understöds- och ledningsfartyg under större operationer, men även i rollen som trupptransportfartyg. Det är tillsammans med systerfartyget Esbern Snare det största fartyget som någonsin byggts till den danska flottan. – Fartyget har luckor i aktern och kan medföra stridsvagnar eller svenskbyggda stridsbåtar samt trupp. Beväpningen består av två 30 millimeters automatkanoner av Gatlingmodell (CIWS) för luftvärn och en grövre kanon. Till det kommer fem mo-

utblick duler för olika robotsystem. Ombord finns även hangarer för helikoptrar. Fartygstypen är en anpassning till de nya uppgifter och insatser som danska försvaret genomför i dagsläget, säger Claus Just Gustafsen. Inom några år levereras tre fregatter av ungefär samma storlek som Absalon och Esbern Snare till Søværnet. Dessa kommer ha kapacitet att bära kryssningsrobotar i Tomahawk-klassen och även fungera som plattform för det territoriella luftvärnet över Danmark. Det landbaserade luftvärnet, tidigare ingående i Flygvapnet är helt nedlagt. Värnplikten bevaras Det danska försvaret har sedan länge haft yrkessoldater, men värnplikten har inte släppts helt. Samtliga danska män är skyldiga att mönstra. Kvinnor kan göra det samma på frivillig basis. Varje individ får ett nummer och därefter lottas de fåtal värnpliktsplatserna ut. Det finns också möjlighet för de riktigt intresserade att göra värnplikten frivilligt. Kommendörkapten Poul-Erik Larsen menar att det är ett bra system, inte minst ur ett samhällsförankrande perspektiv. I Danmark vill politikerna att Försvarsmakten ska ha en naturlig kontakt med det civila samhället. – Värnplikten omfattar fyra månader med chans till en frivillig förlängning på ytterligare fyra månader. Efter tjänsten kan personen teckna ett kontrakt för att ingå i en reserv och tjänstgöra på frivillig basis vid insatser utomlands. Värnplikten betraktas som en utbildning. Syftet är inte att soldaterna ska fylla en befattning vid ett förband eller fartyg. De handleds och går vid sidan av yrkessoldaterna. Värnplikten utgör också en bra rekryteringsmöjlighet, säger Poul-Erik Larsen. Det enda fartyg som idag bemannas med värnpliktiga matroser är kungaskeppet Dannebrog, en nationell symbol och vacker representant för flottan. Flådestation Fredrikshavn ansvarar också för havsmiljöinsatser. En del av kapaciteten baseras på frivilliga från Marinehjemmeværnet som finns runt hela den danska kusten. Nyligen har organisationens standardfartyg förlängts med några meter för att kunna rymma oljebekämpningsutrustning. Søværnets Specialskole ligger också inne på basen. Här utbildas det bland annat inom områden som dykning, räddning, teknik, vapen och taktik. 2010 fyllde den danska flottan 500 år. Under en stor del av den tiden har dess fokus varit att bevaka danska intressen.

Chefssergeant Claus Just Gustafsen kan se tillbaka på en händelserik karriär som specialistofficer inom danska flottan.

Danmark har skaffat sig större fartyg för att kunna lösa uppgifter i alla typer av farvatten. 2008 var HDMS Absalon flaggskepp för NATO-insatser utanför Somalias kust. Foto: Det danske forsvar

Länder och områden som Norge, Island sant i framtiden, inte minst med tanke på och stora delar av norra Tyskland var tidieventuellt kommande oljefyndigheter på gare styrda av den danska kronan. DessGrönland samt att fiskebestånden minskar utom hade landet öar i Västindien fram till i andra delar av världen, säger kommen1920-talet. dörkapten Poul-Erik Larsen. n Poul-Erik Larsen tror att inspektionerna i Nordatlanten kommer att kvarstå under en lång tid framöver, trots ökat självstyre för de tidigare danska områdena. – Generellt kommer Grönland och Färöarna ha svårt att själva lösa inspektionsuppgifter inom en överskådlig framtid. Området 1:e Eskadre i Fredrikshavn har som huvuduppgift att genomföra inspeki norr kan också tioner i norra Atlanten, samt att hävda Danmarks territorialvatten. Här ses marina enheter utanför Grönlands kust. Foto: Det danske forsvar bli än mer intresFörsvarsutbildaren 2/2011

personalförsörjning

Hans Eklund trivdes som frivilliganställd sergeant och valde att läsa vidare till specialistofficer.

Hans jobbar som specialistofficer De är ett av Försvarsmaktens nyaste yrken. Men vad innebär egentligen begreppet specialistofficer? Vi träffade Hans Eklund, en av de första att anställas i Marinen som 1:e sergeant.

förbereder jag mig för att bli chef på en lätt trossbåt. Ett hyfsat stort fartyg som är 25 meter långt och 5,40 meter brett. Troligen är jag en av de första specialistofficerarna som blir fartygschef på en större båt.

Text och FOTO: Richard Kjaergaard

Regelverken haltade Men i början var specialistofficerarnas roll inte glasklar ute på förbanden. Något som Hans Eklund fick erfara när han började jobba efter skolan. – Regelverken var inte riktigt anpassade. Jag fick till exempel inte hämta ut viss materiel på förrådet. I början frågade kolleger om jag var anställd på ”riktigt” eller om jag fortfarande var kontraktsanställd. På bröstet satt ju fortfarande 1:e sergeants grad. Men med tiden har begreppet specialistofficer blivit mer känt. Jag upplever heller inte att det finns en ”segregering” mellan befälskategorierna. Dessutom får jag vara med att utveckla och påverka min arbetssituation. I slutet på förra året kom Hans Eklund hem från EU-insatsen i Adenviken. Uppgiften där var primärt att skydda och eskortera sjöfart med mattransporter till svältande flyktingar i Somalia. Nu jobbar han återigen vid Amfibiebevakningsbåtskompaniet, ett förband som lyder under Amf 1 men som är baserat i Göteborg. – Det här är ett kul och mångfacetterat jobb. Jag skulle nog aldrig stå ut med att arbeta med samma sak dag ut och dag in. Min grundlön ligger just nu på 21 000 kronor, men när vi har övningar så tillkommer även andra ersättningar. Det är

et har gått drygt fyra år sedan Hans påbörjade sin utbildning till specialistofficer i Karlskrona. Vägen in i Försvarsmakten gick via värnplikten som stridsbåtsförare till en tidsbegränsad anställning vid Amf 4 och Amf 1:s Bordningsstyrka baserad inom Göteborgs Garnison. Beslutet att läsa vidare var lätt. – Mina chefer vid förbandet uppmuntrade mig att söka. Längden på utbildningen passade mig också perfekt. Just då visste jag inte om jag ville jobba en kortare eller längre tid inom Försvarsmakten. Marinens specialistofficersutbildning genomförs vid Sjöstridsskolan i Karlskrona. Utbildningen omfattar tre halvårslånga terminer, varav en innebär befattningsinriktad utbildning vid hemmaförbandet. Men förkovrandet slutar inte i och med examen. Kompetensutvecklingen fortsätter sedan vid respektive förband, civila högskolor eller andra utbildningar. – När jag kom tillbaka till förbandet så kastades jag direkt in i hetluften och fick köra bevakningsbåt. En ganska avancerad uppgift. Tidigare hade jag läst kurser i nautik vid Chalmers och hade en bredare kompetens än vad man annars brukar ha efter skolan. Nu, drygt tre år efter examen

Försvarsutbildaren 2/2011

inte lönen som står i fokus för mig, det är de spännande arbetsuppgifterna som att få vara ute till sjöss som lockar. Rollen utvecklas Högkvarteret har nyligen publicerat en systembeskrivning för det nya tvåbefälssystemet. I den redovisas specialistofficerarnas framtida arbetsuppgifter och karriärväg. Grundsatsen är att specialistofficeren ska ha djup kompetens inom sitt specifika område och kunna arbeta som systemoperatör, lärare/instruktör, funktionsföreträdare och inte minst kunna leda verksamhet genom ett direkt ledarskap. Ett exempel är befattningen som ställföreträdande plutonchef vid vissa förband. Men oavsett tjänstegrad, så ska även en erfaren specialistofficer kunna arbeta på en taktisk och operativ nivå i rollen som stabsmedlem, funktionsföreträdare eller expert. Vid många förbandstyper kommer också specialistofficersbefattningarna att vara fler än för taktiskt utbildade officerare. Anställning kan efter utbildning ske både som yrkesofficer eller i reserven. n

Specialistofficernas tjänsteställning OR 6, 1.e sergeant (strax under fänrik) OR 7, Fanjunkare (mellan fänrik och löjtnant) OR 8, Förvaltare (mellan löjtnant och kapten) OR 9, Regementsförvaltare (mellan major och överstelöjtnant)

personalförsörjning

Sarah Samuelsson och Emil Olsson tycker att övernattning i ”puppan” under kalla vinternätter är en självklar del av soldatjobbet.

Möt de nya yrkessoldaterna 2014 ska Försvarsmaktens insatsorganisation vara fulltalig. Då ska 16 000 personer ha rekryterats. Strax efter nyår påbörjade ett antal nyanställda soldater sin tjänst vid Säkerhetskompani Sjö, några av dem har rötter i Försvarsutbildarna. Text och foto: Richard Kjaergaard

mil Olsson och Sarah Samuelsson är nyinflyttade göteborgare. För en tid sedan lämnade de hemstäderna Örebro respektive Stockholm för att jobba som soldater inom Säkerhetskompani Sjö, ett förband som tidigare kallades ”Bassäk”. Kompaniet är Marinens bidrag till det försvarsmaktsgemensamma förbandet 13:e Säkerhetsbataljonen som leds av Livgardet. Natten har varit kall, som den brukar vara i februari. Emil och Sarah har tillsammans med de andra kamraterna övernattat i ”puppan”, ett enmanstält. Kompaniet genomför PEK-skjutningar norr om Göte-

borg när vi kommer på besök. – Det var lite kyligt i natt men vi har bra utrustning och jag är motiverad. Det är en del av jobbet, säger Emil Olsson. De nyrekryterade soldaterna har alla genomfört värnplikten, men det är inget krav på att man ska ha gjort den vid kompaniet eller inom Marinen. Sarah Samuelsson gjorde sin grundutbildning som sjukvårdare vid Amf 1:s bordningsstyrka som också den är baserad inom Göteborgs Garnison. – Just nu befinner vi oss i en infasningsperiod. För vissa blir det repetition, för andra är det en helt ny typ av utbildning. Vi kommer bland annat att läsa juridik vid Polishögskolan i Växjö om några veckor, säger Sarah Samuelsson.

– Som jag ser det så kommer mycket lite att förändras. Disciplin, respekt för tjänsteställning och formell militär framtoning är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera. Hemma eller ute på insats spelar ingen roll. Soldaterna är på det klara med detta när de söker hit. Det enda som kommer att vara annorlunda är att de går hem till sina egna bostäder när arbetsdagen är slut, säger Mats Afzelius. Men vad är det då som lockar med soldatyrket? Grundlönen är förhållandevis låg, arbetsuppgifterna kommer stundom att vara riskfyllda och strapatsrika. Dessutom kommer mycket tid att tillbringas i insatsområden, långt borta från nära och kära. Emil Olsson berättar att han blev intresserad av Försvarsmakten redan före värnplikten. Då var han engagerad i Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet hemma i Örebro. – Det blev en tid som försvarsungdom innan värnplikten. Efter muck läste jag kriminologi och arbetade på ett lager. Det jobbet var något av det tråkigaste jag gjort. Jag vill ha ett omväxlande jobb med möjlighet att utvecklas som person. Dessutom gillar jag att jobba i grupp. Jag tänker göra en mission och efter det får jag se om jag vill fortsätta att jobba inom Försvarsmakten, säger Emil Olsson. Rikard Englafall har även han varit aktiv inom Försvarsutbildarna i Örebro. – Först som ungdom och sedan ungdomsledare. Det var väl engagemanget där som ledde mig till att göra värnplikten och så småningom bli yrkessoldat, säger han. Kraven är högt ställda på soldaterna inom Säkerhetskompani Sjö. De fysiska betingelserna är samma som för jägarsoldater. Förbandet är Marinens svar på militärpolisförbanden och kan användas såväl nationellt som internationellt mot hot som kriminalitet, subversion, underrättelseverksamhet, sabotage och terrorism. Uppgifterna kan lösas med hjälp av bland annat hundar, prickskyttar och en sökgrupp med särskild kompetens och utrustning. Taktiska förflyttningar kan ske med hjälp av stridsbåtar, kanoter, motorfordon eller helikoptrar. n Rikard Englafalls väg in i Försvarsmakten började som ungdom i Försvarsutbildarna.

Bibehållen disciplin Men kommer då det disciplinära förhållandet att bli annorlunda nu när soldaterna är anställda och kolleger? Kompanichefen major Mats Afzelius förklarar sin syn på ledarskap och förhållningssätt inom den nya insatsorganisationen. Försvarsutbildaren 2/2011

personalförsörjning nellt och oförutsägbart hot för en motpart, oavsett denne är en reguljär eller irreguljär motståndare. Jägarbataljonen kan användas inom ramen för alla former av markoperationer.

Alla detaljer finslipas under övningarna. Här har en grupp precis landat in med helikopter.

Jägarbataljonen I arméns insatsorganisation finns numera endast två jägarförband, av dessa är jägarbataljonen det enda självständiga förbandet som är ett bataljonsystem. Text: Fredrik Andersson. Inledningen är författad av chefen för arméns jägarbataljon. FOTO: JOHAN ALTHÉN

ägarbataljonen är ett specialiserat markstridsförband med stor flexibilitet, robusthet och hög uthållighet. Bataljonen är avsett för strid, spaning och övervakning. Förbandets taktiska huvudinriktning är operationer inom områden som en motpart kontrollerar och behärskar samt operationer i områden som består av svårtillgänglig, restriktiv och påfrestande terräng. Jägarbataljonens särart är förmågan att genomföra självständiga insatser, utan eller med begränsat stöd av militär

Försvarsutbildaren 2/2011

infrastruktur, under lång tid och med begränsad tillgång till regelbunden förnödenhetsförsörjning. Inriktningen utesluter inte andra uppdrag, i andra sammanhang eller miljöer. Den främsta särarten är förbandets förmåga att genomföra operationer i arktisk och subarktisk miljö. Förmågan i dessa miljöer och särskilt under vinterförhållanden tvingar fram det absolut yttersta av en människa och driver fram enkla och uthålliga lösningar för stridsteknik, metoder, ledning och logistik. Jägartjänsten och jägarstriden som de kravsättande verksamheterna ger hållfasta och anpassbara egenskaper vilka i sin tur gör att förbandet har en mycket hög användbarhet, oavsett scenario, inriktning eller uppgifter. Det gör att man kan insättas i princip var som helst i världen, oberoende av klimat, väderförhållanden eller terrängförhållanden. Jägarbataljonens förmågemässiga tyngdpunkt är dock offensiva stridsinsatser. Förbandet breddar och fördjupar markstridskrafternas förmåga och bidrar med ett okonventio-

Plutonchefens roll Att vara plutonchef vid ett jägarförband är sannolikt ett av de bästa jobben i Försvarsmakten och nu när vi är ett stående förband är det än mer stimulerande. Jägartjänsten är krävande och de soldater som söker sig hit har det lilla extra, de är dugliga och motiverade. Frivilligheten är som tidigare hög, intresset för anställning vid förbandet har varit stort. Rollen som plutonchef har delvis ändrats men en del är sig likt, åtminstone för en plutonchef vid jägarbataljonen. Från att det i första hand har handlat att utbilda och öva soldater och grupper till en viss nivå och sedan, på slutet av deras grundutbildning truppföra plutonen, har mitt arbete nu en tyngdpunkt på truppföring. Detta till del ändrade fokus känns välkommet och rätt. Men det finns fortfarande inslag av att vara utbildare, jag måste planera och genomföra utbildning av soldatfärdigheter och samöva grupper. Men numera har alla i en pluton sina yrkesroller, vi är alla professionella och därmed ställer vi krav på varandra att vi ska kunna vårt jobb så att grupper och plutoner fungerar när det ställs på sin yttersta spets, nämligen under operationer och insatser. Huvuddelen av soldaterna har genomfört sin GU vid jägarbataljonen och några kommer från andra förband. Många har genomfört internationella insatser. Vissa har gjort sin GU för flera år sedan. Det är med andra ord ett visst spann inom de enheter som har anställts. Detta faktum är förstås en utmaning, särskilt vintertid. Det innebär att det dels måste ske repetering av personlig färdighet, dels måste genomföras befattningsspecifik utbildning på gruppens fordon, vapensystem m.m. Det krävs noggrannhet, tålamod och en attityd att skynda långsamt med kontroll och i många avseenden kan man säga att grupperna börjar samövas från grunden. Det viktigaste är att målsättningarna inledningsvis är rimliga. Ansvaret som arbetsgivare har blivit påtagligt. Plutonchefen anställer, arbetstidsplanerar och administrerar personalen. Tidigare kunde det röra sig om några underställda officerare men nu skall dryga 30-talet kollegor administreras med allt vad det innebär. Ovana att hantera system PRIO för tid- och lönerapportering och övrig administration tenderar att stjäla tid

personalförsörjning från de prioriterade huvuduppgifterna. Det praktiska ledarskapet skiljer sig dock inte nämnvärt från tidigare, när värnpliktiga soldater utbildades. Jägartjänsten kräver och har alltid krävt ett nära och situationsanpassat ledarskap där jägarplutonchefen i många avseenden måste vara en föregångsman. Soldaternas krav, oavsett värnpliktiga eller anställda, på chefen vad avser rättvisa, professionalism och hög färdighet är oförändrade då tjänstens karaktär inte har förändrats. Det går inte att kompromissa bort kvalitén i verksamheten, kravet på hög kvalité vid utbildningen och övningarna är större nu, man accepterar helt enkelt inget annat än den högsta tänkbara nivån i verksamheten. Och det är ju inte så konstigt, om vi inte genomför utbildningen med största fokus och bästa innehåll samt om vi inte övar realistiskt är plutonen föga förberedd för insatser. Även jag ställer något högre krav uppåt i organisationen, vilket nästa och nästa chefsnivå kommer att göra. Mina soldater levererar, de är intresserade och motiverade, de har alla visat goda omdömen. Det är mycket tacksamt att vara chef under sådana premisser. Kravet på min planering och framförhållning har tydliggjorts. Soldaterna har precis som oss officerare ett civilt liv utanför tjänsten och behöver precis som officeren handla, hämta på dagis och besiktiga bilen. Vi måste vara flexibla och öppna samt att vi behandlar varandra lika. Jägarsoldaten Jägartjänsten har alltid attraherat en viss typ av människor även om det naturligtvis inte går att säga att det finns en exakt typ av människa som passar i jägarförband. Men det är oftast personer som söker en utmaning, såväl psykiskt som fysiskt och som klarar av att samarbeta och kämpa tillsammans med andra soldater under svåra förhållanden. Signifikativt för en jägarsoldat är dennes mognad, ansvarstagande samt förmåga att sätta ”jaget” åt sidan för kamraterna och uppgiftens lösande. Efter de rekryteringsprocesser vi har haft kan vi konstatera att dessa egenskaper fortfarande gäller för dem vi har valt att anställa. Sökande till Arméns jägarbataljon genomgår först en granskning där behörighet och tidigare erfarenhet kontrolleras. De sökande som passerar första steget gör tester och prov som är särskilt utformade för jägartjänst, där den sökandes fysik, motivation samt lämplighet kontrolleras. Också fördjupade intervjuer genomförs för att verifiera motivation och intresse. Motivationen är en av de främsta urvalsfaktorerna

Jägarsoldaten skall kunna uppträda dolt, tyst och uthålligt.

eftersom det stundom är en psykiskt påfrestande tillvaro, särskilt under vinterperioden. Men det är motståndskraften för umbäranden som är jägarsoldaten och jägarofficerens signum. Den största skillnaden mot tidigare är mängden ansvar som läggs på soldaten. Grupper förväntas lösa avancerade uppgifter länge och under svåra förhållanden. I större utsträckning än tidigare arbetar grupperna enskilt varvid stort ansvar läggs på den enskilde att lösa ålagda uppgifter. Vikten av att lösa sina uppgifter kan inte nog understrykas då grupperna i ännu högre grad är beroende av den enskildes lösande av sin specifika uppgift. Under värnpliktstiden kunde man vid behov göra om övningen. Eftersom förbandet tidvis ska kunna sättas in med kort varsel är alla övnings- och utbildningstillfällen av största vikt vilket alla är medvetna om på ett annat sätt än tidigare. Faktorn tid är för den anställde soldaten en av de största förändringarna i förhållande till värnpliktssystemet. Soldaterna kan tjänstgöra i upp till 8 år varvid utbildningen och repetitionen kan göras omfattande, återkommande och djup. Alla anställda är arbetstidsreglerade vilket inledningsvis har åstadkommit viss frustration. Vård och förberedelser skall göras på tjänstetid vilket medför att den effektiva utbildningen en ”normal” arbetsdag nedgår jämfört med tidigare. Tidigare kunde vård och förberedelser ske under kvällstid dagen innan övningen. Men här gäller det att se långsiktigt och brister kan accepteras om vi har en plan för hur de ska återtas på sikt. Jägarsoldaten måste också vidga sin kompetens för att öka redundansen och uthålligheten i gruppen. Därför genomförs efter hand en omfattande breddutbildning vilken

inte hanns med under värnpliktstiden.

Fakta om Jägarbataljonen • Jägarbataljon NY beslutades av Riksdagen i FB00. • Jägarbataljon NY var ett resultat av Försvarsmaktens perspektivstudier på slutet av 90-talet och en vidareutveckling av Norrlandsjägarbataljonen. • Förbandet har utvecklats successivt och transformeras nu till Jägarbataljon 2014. • Bataljonen består av cirka 500 officerare, gruppbefäl och soldater samt civila specialister. • För närvarande är drygt 60 gruppbefäl och soldater anställda för kontinuerlig tjänstgöring. • Fullt uppfyllt ska ungefär 215 kontinuerlig tjänstgörande och omkring 140 tidvis tjänstgörande gruppbefäl och soldater ingå och vara anställda i jägarbataljonen. • Jägarplutonen är bataljonens främsta taktiska insatsenhet, den består av enheter som ger en bred taktisk och stridsteknisk förmågebredd och innehåller grupper med förmåga till prickskytte, flygsamverkan och ledning av flygbekämpning samt direkt strid med olika vapen. • Bataljonen förfogar över en särskild bergspluton. Bergsplutonen innehåller militära bergsguider och bergsgrupper med hög kompetens i bergsverksamhet syftande till att öka bataljonens rörlighet och uthållighet vid operationer i bergsterräng men också för att lösa självständiga spanings- eller stridsuppgifter i svårare bergsterräng. • I förbandet ingår även andra enheter med specialkompetenser såsom avancerad sjukvård, logistikstöd och ledning.

Försvarsutbildaren 2/2011

reportage

Christina Fröberg och Sonja Hedenberg, Härnösand diskuterar motivationspsykologi med avgående ordförande i Försvarskvinnorna Västernorrland, Gunilla Wahlén.

Vind i seglen för Försvarskvinnorna L Försvarskvinnorna i Västernorrland fortsätter att stärka sin ställning som en uppskattad utbildare inom krishantering och psykologiskt krisstöd. Det senaste exemplet är en utbildning inom motivationspsykologi i Sundsvall en heldag i slutet av februari. 30 motiverade elever från Västernorrland, Västerbotten och Jämtland deltog i utbildningen. Deltagarantalet är rekord hittills inom organisationen. Text och foto: Uno Gradin

ärare var mor och dotter Åkerstedt, mamma Britt och dottern Nina. Den senare är ett välkänt namn inom Försvarsmakten efter många utbildningar inom främst krishantering, kommunikation och ledarskap. Vid kursen i Sundsvall avhandlade Nina förutom grunderna i motivationspsykologi, hur hjärnans belöningssystem fungerar och vad som förorsakar att människor blir beroende av till exempel narkotika och alkohol. Britt föreläste under eftermiddagspasset om den nya forskningsgrenen positiv psykologi samt kaosteori. – Missbruk eller beroende kan uppstå både på grund av alkohol- eller drogvanor eller beteenden, konstaterade Nina. Ett bra exempel på beroendeframkallande beteenden är spelmissbruk. Den drabbade kan helt enkelt inte låta bli att köpa trisslotter eller spela på hästar trots att ekonomin rasar. Britt berättade bland annat om signalämnet dopamin som hon beskrev som kroppens eget knark. Mor och dotter Åkerstedt, mamma Britt och dottern Nina.

Försvarsutbildaren 2/2011

Intresserade deltagare vid Försvarskvinnornas kurs i motivationspsykologi var Tina Forsberg och Martin Hanell från Örnsköldsvik.

– När vi upplever något positivt så utsöndras dopamin i hjärnan som framkallar lustkänslor. Eftersom vår hjärna inte kan skilja på fantasi och verklighet så behöver man inte alltid uppleva en önskad situation utan det kan räcka med att bara tänka sig den för att dopaminet ska börja cirkulera och vi känner glädje. Britt konstaterade att den psykologiska forskningen varit inriktad mot beteendestörningar, men nu har forskare också börjat intressera sig för vad det är som gör att vi mår bra och är harmoniska. Den nya forskningsgrenen kallas positiv psykologi. n

utbildning

Ina Ununger från Stockholm vilar mellan två övningsmoment.

Henrik Håkansson från Försvarsutbildarna Halmstad funderar på att bli signalist.

Försvarsutbildarna grundutbildar soldater i Såtenäs Försvarsutbildarna har nu huvudmannaskapet för den nya grundläggande soldatutbildningen för frivilliga, GU-F. Huvudsyftet med kursen är att ett stort antal frivilliga skall genomföra grundläggande soldatutbildning för att sedan fortsätta med bland annat befattningsutbildning och introduktionsutbildning. Tanken är att eleverna som genomför GU-F på sikt skall kunna placeras i insatsorganisationen, exempelvis i Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Text: Ulf Hammarlund Foto: Lars Westerström

nder två veckor har knappt 20 elever genomfört Försvarsutbildarnas första GU-F i Såtenäs. Detta var årets första GU-F och ytterligare 15 återstår att genomföra. Dessa kurser genomförs av Flygvapenfrivilliga, Bilkåren, Lottorna och Försvarsutbildarna. Utvärderingen av eleverna och kursen är ännu inte färdig men man kan konstatera att en GU-F behöver bra stöd från Försvarsmakten, bland annat för att eleverna är relativt ovana vid den militära miljön. Här har medarbetarna på Frivilligavdelningen på F7 på ett mycket serviceinriktat och ansvarsfullt sätt gett Försvarsutbildarna stöd till kursen. GU-F är ett samarbete mellan flera frivilliga försvarsorganisationer där man hjälps åt att tillsätta instruktörer. Det är bra att organisationerna nu, tack vare GU-F, samarbetar och hjälps åt med olika uppgifter eftersom det på sikt sannolikt

Åsa Preinitz från SBK och Per Nilsson från FMCK hjälper varandra med C-vätskeskyddet.

Claes-Åke Henriksson från Göteborg är nöjd med de 18 eleverna.

blir mer kostnadseffektivt och utvecklande för alla inblandade. Ett exempel på positivt samarbete i Såtenäs var samverkan mellan Lottorna och Försvarsutbildarna. Charlotta Öhgren från Lottorna var biträdande skolchef och adjutant. Hon hjälpte Försvarsutbildarna med en mängd viktiga uppgifter för att kursen skulle fungera bra och effektivt. Parallellt med GU-F:en genomförde Lottorna två kurser där Försvarsutbildarna tillsatte instruktörer. Försvarsutbildarnas Generalsekreterare Leif Tyrén besökte kursen under andra kursveckan och fick möjlighet att tillsammans med Ulf Hammarlund, som är huvudansvarig för kurserna, diskutera med instruktörer, elever och skolledning. Leif och Ulf kunde sammanfatta besöket i mycket positiva ordalag. Mest nöjd är man med det goda samarbetet med F7 och andra frivilliga försvarsorganisationer. n

Biträdande skolchef Charlotta Ögren och Pontus Jansson från Försvarsutbildarna Malmö diskuterar.

Försvarsutbildaren 2/2011

analys

Försvaret i medierna Den officiella försvarspolitiken bygger på att hela Sverige ska försvaras. Det är här och nu, hemma och borta. Wilhelm Agrells bok om försvarspolitiken ger en annan beskrivning av verkligheten. Bokens titel är Fredens illusioner: Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 19882009 (Atlantis 2010). På frågan varför det nationella försvaret försvann är svaret närmast att det bara blev så. Text: Claes Arvidsson

å den tiden var det väldigt lite debatt i medierna - om annat än försvarets ”svarta hål” och vilka orter som skulle drabbas av förbandsnedläggningar. Den sista juni 2010 gick värnpliktssystemet i graven. Det formella beslutet hade fattats tidigare på våren men det reella långt tidigare. Ja, i själva verket innan den statliga pliktutredningen hade lagt fram sina betänkanden. Den Rolénska utredningen, för att klara ut det finstilta i kontrakten med soldaterna, var inte heller färdig när ÖB Sverker Göranson sade tack och farväl till värnplikten vid en ceremoni på Stockholms slott. Och det dröjer innan den nya lagstiftning som reglerar villkoren är på plats. Inte heller den här bakvända processen fram till yrkesförsvaret har varit särskilt het i det offentliga samtalet. Detta är bara några exempel på att det finns skäl att fråga hur väl medierna klarar sin granskade roll. Min egen granskning av saken är inte särskilt uppmuntrande.

Granskning av granskarna I rapporten Försvaret och medierna (Timbro Medieinstitut, 2010) har jag gått igenom samtliga ledarkommentarer i samband med Folk och Försvars rikskonferenser 2008–2010. Trots att utvecklingen i Ryssland under en lång period hade gått i fel riktning levererade Försvarsberedningen ett ”lugnoch-ro-betänkande”. I Sälen i januari 2008 rådde också på ledarsidorna fortfarande den eviga freden. Klimathotet var det stora hotet. Fokus låg på internationella insatser långt borta. Ryssland var på det hela taget ute ur hotbilden.

Försvarsutbildaren 2/2011

I augusti 2008 utbröt Georgienkriget. I kommentarerna till rikskonferensen 2009 fick FP-ledaren Jan Björklund stöd för att föra upp försvarets nationella dimension på dagordningen, men också hård kritik. Han var populist, spräckte den politiska enigheten, agerade för tidigt eller för sent. Dock fanns en växande vilja att ifrågasätta försvarspolitikens ensidiga inriktning på internationella insatser. Vid Sälenkonferensen 2010 fick Björklunds försök att lyfta försvaret av Sverige starkare stöd och det behovet underströks i diskussionen om Solidaritetsförklaringen. Populismkritiken var inte alls lika stark som 2009, men samtidigt hade debatten också nu en slagsida åt det politiska spelet (de rödgrönas försvarspolitiska utspel). En viktig slutsats är att ledarkommentarerna inte låg i framkant utan kom efter politiken. Intresset för det politiska spelet tenderade också att vara större än det för försvarspolitikens svåra frågor. En annan slutsats är att den nationella dimensionen ändå blir mer central under perioden 2008–2010. Försvaret inte viktigt För att fördjupa bilden av den vikt som medierna fäster vid försvaret – och särskilt den nationella dimensionen – genomförde jag också en enkät med ledar-, debatt- och nyhetsredaktioner vid de största tidningarna samt ledande etermedia och nyhetsbyråer. 21 av 27 redaktioner svarade på enkäten. Svarsalternativen var: mycket viktig, viktig, varken viktig eller oviktig, inte särskilt viktig samt oviktig. Skillnaderna redaktioner och medier emellan är stora, men tendensen är tydlig. När det gäller försvars- och säkerhetspolitiken i stort anges den i 15 fall som ”mycket viktig” eller ”viktig” (9 respektive 6). Det kan jämföras med prioriteringen av försvarets nationella dimension. Bara i fem fall anser man att den är ”mycket viktig” medan åtta svarar ”viktig”. Fem redaktioner bedömer den som ”varken oviktig

eller viktig”. För två redaktioner är den ”inte särskilt viktig”. I ett fall svarar man ”oviktig”! Ledande tidningar – Aftonbladets ledaroch debattredaktioner (”varken viktig eller oviktig”) och DNs motsvarigheter (”inte särskilt viktig”) – har närmast abdikerat i fråga om opinionsbildningen om försvaret av Sverige. För att få en jämförelsepunkt frågade jag om rättspolitiken, som kostar ungefär lika mycket och även tillhör statens kärnområden: 20 av 21 redaktioner anser att den är ”mycket viktig (12) eller ”viktig” (8). Det är svårt att undvika slutsatsen att det svala intresset i medierna för försvaret – och särskilt försvaret av Sverige – är en förklaring till varför bristen på granskning och debatt. Man anser inte att det är viktigt. En fråga som skulle behöva belysas är varför försvaret av Sverige inte är viktigt. Lever föreställningen om den eviga freden kvar? Eller är det så enkelt att medielogiken gör att brott och straff i Sverige eller insatsen i Afghanistan slår ut frågorna om vilket nationellt försvar som behövs för att bevara det rådande goda säkerhetsläget? n

reportage

NBG i beredskap Nordiska stridsgruppen håller sig i trim och är i beredskap – om uppdraget att åka kommer. Text och foto: Per Lunqe

å Ledningsregementet pågår patrulltävling. Momentet för den timme då Försvarsutbildaren gör ett nedslag är tillagning av entrecote i jägarkök, ett lustfyllt inslag i den väntan som finns över det eventuella uppdrag att åka ut till en konfliktzon upp till 6 000 km från Bryssel. Jag har haft kontakt med stridsgruppens chefskommunikatör Jesper Tengroth och han banade vägen för ett trettio minuters besök i den agenda som är spikad för alla delar av denna nordiska stridsgrupp, NBG11. Per Wallin är rekryterad för att arbeta med eskort och närskydd som gruppchef. – Jag ska genomföra förstärkt transportskydd, säger han.

Per är beredd Från Västerås sökte han till NBG11 och kom med efter att en kompis från Amf1 där han gjort värnplikten dels tipsade honom och dels rekommenderade Per. – Jag hade sökt några gånger tidigare, det rann ut i sanden men nu är jag här och det känns riktigt bra. Civilt pluggar han till journalist i Sundsvall. För honom känns det rätt att bo på logement på Ledningsregementet och vara beredd. – Man är beredd på att åka ut till något som är riktigt jävligt. Det blir inte läge att missionera demokrati för vi är först där, säger Per.

Mina gruppmedlemmar håller igång ordentligt och är väl motiverade, säger Fredrik Bergqvist.

I första hand säkerhet Han och hans kompisar har flera genomgångar och föreläsningar. Då blir det värdegrund och varför NBG11 kan sättas in - för att stärka demokrati och ge hyggliga förutsättningar för säkerhet och för humanitära insatser. Men som första förband på plats kommer NBG11 att ta första smällen och reda ut en situation som kräver en europeisk insats. – Vi vet vilket mandatet är och jag har min övertygelse om demokrati, men den får komma senare, efter vår insats. Strid från lätta fordon Den vecka då Försvarsutbildaren är på plats, flyter ungefär som vilken vecka som helst. För Per och hans kompisar är det sambandstjänst och fordonsuppföljning, det vill säga att rapportera om fordonets plats i geografin. Det sker med GPS och samband. Två dagar är det strid från lätta fordon och eskorterande av konvoj. Sista dagen i veckan ägnas åt bokföring av material som lastas, det är kablar, tält och mycket mer. – Logistiken kräver mycket. Det är mycket som ska fraktas med flyg och båt om vi åker ut, säger Per. Också Fredrik Bergqvist är upptagen med sitt denna dag. Han chefar för en enhet som kallas Forward Command Post och ska, underställd högste chefen för stridsgruppen, Stefan Andersson, se till att hålla koll på allt det praktiska med stabsplatsen. Vidareutbildning Han har en bakgrund från S1 och kan det här med samband. – Det rullar på, gruppen är helt sysselsatt med vidareutbildning och att hålla gamla kunskaper vid liv, säger Fredrik Bergqvist.

Jag vet vilket mandatet är för vår stridsgrupp och jag ser fram emot att åka ut, säger Per Wallin.

Hans grupp är Stefan Anderssons rörliga resursgrupp. Det är hela linan från samverkan till samband. Fredrik skrev på i januari 2010 för NBG11 och sedan dess är han beredd att åka ut. – Men huvuduppgiften är beredskap. Åker vi inte ut, så är det bara så. Han var också med i förra nordiska stridsgruppen NBG08 som fick mycket kritik, bland annat för undermålig materielförsörjning. – Vi har lärt oss mycket från NBG08 och vi behöver inte uppfinna hjulet igen, säger Fredrik. NBG08-misstag rättas till Nu finns en beredskap för omfall, då materiel inte kommer fram, hur det då ska hanteras. Ovissheter som fanns i NBG08 är i dag undanröjda, menar Fredrik. Hur ser du på motivationen i din grupp? – Vi fortsätter öva och håller aktiviteterna på hög nivå. Som jag uppfattar det är motivationen på acceptabel nivå, säger Fredrik. n

Efter artikeln skrevs har Riksdagen beslutat att flygförbandet med JAS 39 gripen som tillhör NBG skall sättas in i Libyen. Detta sker då som en nationell svensk resurs och inte som en EU-resurs.

Försvarsutbildaren 2/2011

reportage

Det var en omfattande övning där 2 500 personer och 457 fordon deltog. Foto: Hans Granquist

Tysklands största katastrofövning – och ett Criscomperspektiv I slutet av förra året genomfördes Tysklands största katastrofövning (enligt uppgift även Europas största). Platsen var Frankfurts flygplats och scenariot var två passagerarplan som kolliderade på en av banorna. När olyckan inträffar utlöstes enligt beredskapsplanen larmet MCI 500 (Mass Casualty Incident). TEXT: Hans Granquist, Criscom

edan ett flertal år har Försvarsutbildarna i Stockholm och Livgardesgruppen ett samarbete med Hessen Reservisten, ett förband i ”der Reservisten der Deutschen Bundeswehr”. Dessa inbjöd sina svenska vänner att ta del av den stora katastrofövningen på Frankfurts flygplats. Då katastrofer är en viktig del av Criscoms verksamhet erbjöds vi att medfölja till övningen. Som Criscomrepresentant möter jag upp i Helsingborg för en bussresa till Frankfurt tillsammans med tre trevliga representanter för försvaret av vår huvudstad. Efter en god natts sömn hos Hessen

Försvarsutbildaren 2/2011

Reservisten i Butsbach åkte vi tidigt på lördagsmorgonen till Frankfurts flygplats och övningen. Det blev en imponerande övning som gjorde ett stort intryck på oss alla avseende professionalitet, teknik och resursanvändning. Övningens syfte Övningens övergripande syfte var samspelet mellan sjukvård, transport av skadade samt de omgivande sjukhusens beredskap och möjlighet att ta hand om dessa, samt användandet av avancerad kommunikationsteknik via satellit. Övningen och ny teknik för triagearbetet I triagearbetet användes en ny teknik för skadekategorisering med patientdata i realtid. (Triage är en process för att sortera och prioritera patienter). De skadade erhöll färgade armband med ett RFID-chip (Radio Frequency IDentification) och färgen på armbandet visade graden av skada. Med hjälp av en handdator fyller man sedan i uppgifter om kön, ålder, grad av skada samt foto och överför dessa uppgifter till RFID-chipet. Dessa data överförs även via

WLAN (Wireless Local Area Network) till ledningscentralen där uppgifterna lagras och finns tillgängliga för personal ute på fältet och vid sjukhusen. En rödmarkerad patient skall omhändertas omedelbart, därefter en gulmarkerad och slutligen den grönmarkerade patienten. Markering svart är lika med död. Satellitkommunikation Katastrofen är mycket omfattande och de ordinarie kommunikationsnäten (radio, fast- och mobil telefon) blir överbelastade varför all kommunikation från olycksplatsen går via satellit. (CPN Satellit Sevice via satellitterminalen Inmarsat BGAN EXPLORER® 500 och Stratos Globals webbplats.) Övrig kommunikation och information under katastrofen Någon möjlighet att ta del av övrig verksamhet inom informationsområdet var svår då olycksplatsen låg flera kilometer från flygplatsterminalen. Enligt flygplatsens krishanteringsplan upprättas omgående när katastrof inträffar en kriscentral med ledningsgrupp och administrativt och

reportage tekniskt stöd. En mottagningsplats för anhöriga, resurspersonal för socialt och psykiskt stödarbete organiseras liksom en informationsplats med informationsnummer (telefonnummer) som allmänheten/ anhöriga kan ringa till. Trycket från media kommer att bli omfattande och ett väl förberett mediacenter upprättas. Katastrofövningen Flygplatsens räddningstjänst är först på plats och försöker skaffa sig en bild över det inträffade. De första brandfordonen och ambulanserna anländer och triagearbetet påbörjas. Fler och fler räddningsenheter anländer, kommunikationscentral och uppsamlingsplatser upprättas. Det första som sker är att få chockade och förvirrade passagerare bort från katastrofplatsen till en särskild samlingsplats för att därmed underlätta det fortsatta räddningsarbetet. Övningen var omfattande och genomfördes under realistiska förhållanden med mycket stora tidskrav från olyckans start tills de skadade var omhändertagna vid något av Frankfurts 15 sjukhus. Sirenerna ljöd över Frankfurt hela dagen från brandbilar och ambulanser. Med maximal fart körde ambulanser till och från sjukhusen. Polis och polisbilar tog över stadens alla trafikkorsningar då fri fart var nödvändig för sjuktransporter och övriga utryckningsfordon. Insatsen var imponerande. 2 500 personer var involverade varav 560 var passagerare, de flesta skadade, 30 var döda och ett stort antal var chockade och förvirrade. Skademarkörerna hade gjort ett bra jobb och passagerarna levde sig in i rollerna mycket bra. Antal fordon i övningen: ca. 100 ambulanser, ett 70-tal fordon från brandförsvaret (flygplatsens samt Frankfurt stads), ett 100-tal polisbilar samt läkarbilar och säkerhetsfordon, totalt 457 fordon. Egna tankegångar om triagearbetet Det triagearbete som genomfördes under övningen genomfördes mycket snabbt. För ett bra triagearbete med hög medicinsk säkerhet och kvalitet behövs normalt specialtränade sjuksköterskor som arbetar i team och med läkarstöd. I Sverige har vi idag på många av våra akutmottagningar personal som behöver fortbildas inom triage. Triagemetoden bygger på subjektiva bedömningar vid besiktning av patienten och det blir lätt stora variationer mer beroende på den som gör bedömningen än det tillstånd som patienten har. Övningen var en ”realtidsövning”, men det grundläggande triagearbetet var redan genomförd då de ”skadade” hade förhands-

Ett första kvalificerat omhändertagande är livsavgörande för en svårt skadad patient. Foto: Hans Granquist

skriven triage-skademarkeringsinformation på ett kort hängande i ett band runt halsen. Den praktiska övningen var därför mer inriktad på användandet av handdator och RFID-chipet samt kommunikationsarbetet via satellit. Hade ett riktigt triagemoment ingått i övningen så hade ”realtiden” blivit betydligt längre. Den frågeställning som man kanske bör ställa är om det vid en katastrof av den här omfattningen finns tillräckligt med välutbildad personal för ett kvalitativt triagearbete. Erfarenhets- och kunskapsutbyte Med facit i hand är det bara att konstatera att övningar liknande denna har ett stort värde för katastrof- och krishanteringsarbetet. Representanter från räddnings-, säkerhets- och beredskapsorganisationer från ett stort antal europeiska, afrikanska och asiatiska länder var närvarande samt även ett flertal ambassadörer. Vi var förvånade över att inte MSB var närvarande. MSB är trots allt den myndighet som vi ska förlita oss på om stora katastrofer inträffar. Sannolikt har vi duktiga medarbetare inom MSB, men att negligera en katastrofövning av denna digniteten blir oförståeligt. Det finns fortfarande saker att lära, vi är inte alltid bäst, även om vi gärna vill tro det. Det vi får glädja oss åt är att det bland de närvarade fanns ansvarsfulla och intresserade svenska representanter från Livgardesgruppen och Försvarsutbildarna. Samarbetet som Livgardesgruppen och Försvarsutbildarna i Stockholm har med

Hessen Reservisten är av stort värde. Ett samarbete som jag hoppas kommer att utvecklas ytterligare då det kunskaps- och erfarenhetsmässigt har stor betydelse för den positiva utveckling som vi önskar oss av vår verksamhet. Inte minst idag när våra ekonomiska resurser minskar i en allt för hastig takt är detta samarbetet mer än nödvändigt. n

Många skadade, som denna kvinna, befinner sig i svårt chocktillstånd. Foto: Inge Karlsson

Försvarsutbildaren 2/2011

reportage

” Ofta när någon ringer är det för att prata av sig, att inte gå i egna cirklar hemma. Har det varit eldstrid blir det fler samtal. Vi är medmänniskor som förstår.” Cesilia Karlsson håller modet uppe när andra hälften strider i Afghanistan. Th Försvarsutbildarens redaktör Tommy Jeppsson som vid releasepartyt överlämnade Försvarsutbildarnas standar.

Soldatanhöriga har nu tidning Invidzon – det är en tidning och förening för anhöriga till utlandssoldater. Första numret firades med releaseparty. Nu finns ett forum för dem som har sina män eller kvinnor i militär tjänst långt borta. Text och foto: Per Lunqe

nvidzonen är en ideell förening som arbetar efter den enkla devisen ”hjälp till självhjälp”. Tack vare stöttning från Försvarsmakten kan föreningen genomföra sin verksamhet på ett bredare plan än vid starten för tre år sedan. – Men det är vi själva, vi anhöriga som är den verkliga resursen genom att vi stöttar och bekräftar varandra, säger Cesilia Karlsson som för tre år sedan drog igång Invidzonen.

Knackar på dörren Pengarna från Försvarsmakten ger möjlighet för föreningen att producera en tidning. – Att den här gruppen får en egen tidning och ekonomiskt stöd till flera aktiviteter är ett bevis för att utvecklingen går åt rätt håll. Det som driver Cesilia Karlsson är upptäckten att anhöriga behöver hjälp. – Ofta när någon ringer är det för att prata av sig, att inte gå i egna cirklar

Försvarsutbildaren 2/2011

hemma. Har det varit eldstrid blir det fler samtal. Vi är medmänniskor som förstår. Tanken med tidningen är att föreningen ska jobba ”preventivt” och ”knacka på dörren” till anhöriga. Den blir ett komplement till föreningens andra aktiviteter som visar sig på en fullmatad hemsida: forum, stödchatt, mentornätverk, föräldra- och familjegrupper och många fler. Mjuk förening Tidningen genomsyras vid en snabb blick av en positiv anda och den ska enligt Cesilia Karlsson återspegla den vardag som anhöriga lever i. – Invidzonen är en mjuk organisation som snabbt kan anpassa sig efter omvärldens önskemål. Anhöriga ger oss idéer som utvecklas och utifrån dessa bygger vi organisationen. Hittills har alla aktiviteter varit populära och det kommer nya under året, säger Cesilia Karlsson. Fyra nummer och en hemsida Tidningen kommer under 2011 att ges ut med fyra nummer och är gratis. Prenumerationer tecknas på bestallning@invidzonen. se. Försvarsmakten distribuerar den till s.k. lokalt anhörigansvariga och till Soldathem runt om i landet. Hemsidan, invidzonen.se ger information om träffar, artiklar som rör anhörigas situation och råd och tips för livet hemma.

Mentorer stöttar Direkt stöd ges till anhöriga genom samtalsstödjare och mentornätverk. Mentorerna som är voluntärer har varit med om, eller är med om att någon i deras närhet tjänstgör utomlands i uniform. – Detta är ett lyckat koncept, eftersom den som söker stöd talar med någon som har liknande känslor eller erfarenheter, säger Cesilia Karlsson. Via ett anhörigforum finns möjligheter att på hemsidan ta del av andras tankar och råd. Här kan den som klickar sig in nätverka med andra anhöriga. Professionellt stöd Invidzonen samarbetar med Svenska Soldathemsförbundet som kan erbjuda professionellt stöd hos utbildade samtalsterapeuter. – Också detta har visat sig vara en bra hjälp för personer med oroskänslor, eller för dem som kanske vill hitta verktyg för att kunna fungera här hemma under den anhöriges mission. Vilken är din belöning för att jobba med Invidzonen? – Bra fråga. Jag blir glad när jag kan hjälpa någon att må bättre. Föräldraklubben dyker också upp i tidningen och på hemsidan. Klubben ger stöd för ensamma föräldrar. Träffar arrangeras efter behov och efterfrågan. Här kommer barnen i fokus. n

reportage FNs Mine Action Service FN strävar efter en värld där människor inte ska dödas eller skadas av explosivämnen som ligger kvar på marken efter en militär konflikt. I visionen är världen fri från kvarlämnade minor och oexploderad ammunition från vapen som klusterbomber. Detta jobbar Mine Action Service för. Ett verktyg är konventioner. Ett annat är minröjning. Ett tredje är utbildning i drabbade länder som ska ge hjälp till själv-hjälp. Liban Holm och FNs Mine Action Centre för en strid mot användning av klusterbomber.

Klusterbomber

gissel som FN vill ha bort Klusterbomber dödar civila, barn och vuxna. Detta lömska vapen är ett stort problem i stora delar av världen. Liban Holm på FNs Mine Action Centre i New York arbetar för att klusterbomber ska bort. Text och foto: Per Lunqe

tt land ska vara beboeligt även efter ett krig. På det temat forskade FOI under några år för att få fram explosivämnen som i mark och vatten inte sprider giftiga ämnen. Forskarna testade giftigheten på små hinnkräftdjur för att få fram miljövänligt krut. Problemet har en annan sida och visar sig när krigförande länder sprider så kallad klusterammunition eller klusterbomber över sin fiende. Den verkliga effekten berör inte så mycket fientliga soldater utan barn och vuxna som efter konflikten rör sig i de områden där bomberna tagit mark. – Problemet är det civila lidandet, lemlästade kvinnor, män och barn. Problemet är också att områden där oexploderad ammunition från klusterbomber ligger kvar, inte kan användas för till exempel jordbruk, säger Liban Holm.

Problemet blev känt 2006 Av 87 länder som har förfogat över eller fortfarande har klusterbomber färdiga att använda vid en eventuell militär konflikt,

har 38 skrivit under klusterbombskonventionen. Sverige har skrivit på. Bland länder som är i eller i närtid varit involverade i militära konflikter som har klusterbomber och inte skrivit på märks USA och Israel. – Efter konflikten i södra Libanon 2006 där den israeliska försvarsmakten i stor utsträckning särskilt, de sista dagarna, använde klusterbomber tog vårt arbete fart. Det enorma problemet blev allmänt känt. Av de 107 länder som skrivit under konventionen har långt ifrån alla ratificerat den. Sverige tillhör de länder som inte ratificerat. När konventionen trädde ikraft augusti 2010 menade UD att den svenska lagstiftningen måste anpassas till konventionen och att detta skulle ”ta tid”. – Vi ska stigmatisera länder och försvarsmakter som använder eller har för avsikt att använda klusterbomber, säger Liban Holm. 10 000 liv Strategin från FN och dess Mine Action Centre är tydlig. De länder som utsätter

Stridsparet Caroline Eriksson och Martin Häggkvist in action.

civilbefolkning, män, kvinnor och barn för vapnets följder ska brännmärkas. Hittills har klusterbomber krävt över 10 000 liv, av dessa 4 000 barn. Det finns ingen statistik tillgänglig över hur många armar och ben som gått förlorade. Klusterbomber är vapen som används i luften eller på marken. Från dessa sprids dussintals eller hundratals mindre sprängämneskapslar. Problemet är att explosivämnena sprids över stora områden. Hur många länder har använt klusterbomber? – Minst 15. Och det är inte bara länder utan även organisationer som Hisbollah. Miljardtals kapslar finns i lager färdiga att användas och ett tjugotal länder har drabbats, säger Liban Holm. Han menar att ett förbud är nödvändigt just för att det är civila som drabbas. Vapnet skördade fler civila offer i Irak 2003 och Kosovo 1999 än något annat vapen som användes under konflikterna. n Försvarsutbildaren 2/2011

reportage

Jesper Lindblom på patrull i Afghanistan. Han offrade sitt liv för att hjälpa människor under förtryck. Foto: Stiftelsen Jesper Lindbloms minne

Veteranerna behöver ett centrum Jesper Lindblom lämnade ett bestående minne efter sig. Stiftelsen i hans namn och minne har satts upp av hans anhöriga efter att han stupat i Afghanistan i november 2005. Jesper tjänstgjorde vid Försvarsmaktens specialförband. En minnesdag genomförs varje år som ett inslag i den verklighet som svenska soldater och anhöriga lever i. Text: Per Lunqe

Mod, uthållighet & framåtanda Genom den stiftelse som upprätthåller minnet av Jesper premieras andra soldater till att vara föregångare, att vara kamrater och till ledarskap under förhållanden som tidvis kan vara pressande. Stiftelsen delar varje år sedan 2007 ut ett stipendium på 10 000 kronor till en eller flera personer inom Försvarsmaktens specialförband. Det är många kriterier som ska uppfyllas av den eller dem som får stipendiet. Mod, uthållighet och framåtanda är tre. Ordförande är Anna Jonsson som var Jespers mamma. Hon och styrelsen driver stiftelsen ideellt framåt och förståelsen är stor för de villkor som soldater och befäl i specialförbanden verkar under.

Försvarsutbildaren 2/2011

Stiftelsen har gjort en rejäl genomlysning av vilka behov som finns och vilka resurser som disponeras idag. – Mer forskning behövs. Ansvar och resurser bör vara lokalt förankrade, säger Anna. När kommer veterancentrat? Stödet från Försvarsmakten tycker Anna är bra. Men på en punkt skulle hon vilja gå vidare och det är att skapa ett veterancentrum med en som hon säger fysisk plats. Det finns veteraner som efter hemkomst utvecklar posttraumatiska stressyndrom. Händelser och livet under utlandsmissionen kan sätta spår i själen och de kan dyka upp flera år efter hemkomsten. Det är inte ovanligt att veteraner hamnar i ”vårdsvängen” och försvinner så småningom ut i samhället, där förståelsen för vad de varit med om inte finns, med oanade konsekvenser som följd. – Här skulle det vara bra om det finns en fysisk plats med kompetenta vårdgivare som förstår problematiken och kan hantera den därefter. Det skulle vara en trygghet för veteranerna, säger Anna. Drack bort erfarenheterna I Norge och Danmark finns sådana och varför inte i Sverige? menar Anna som genom stiftelsens arbete fått reda på tragiska fall. Ett var en veteran som efter hemkomsten mådde riktigt dåligt. Han bedövade

sig med alkohol och det blev hans död. – Han dog helt enkelt i misär, ett värdigare slut kunde han fått. Anna berättar om en soldat som inte klarar av att leva ett ”normalt” samhällsliv. Han lever nu bokstavligen utanför detta samhälle, i skogen. Stiftelsen är en av flera kanaler som ska uppmärksamma de män och kvinnor som strider för medmänniskor i andra länder. – I den globala värld vi lever i, finns inga gränser för solidaritet med människor som lever i förtryck utan demokrati, där kvinnor lever som slavar och barn lever i skräck. Jesper offrade sitt liv för dem. Det är inte bortkastat, säger Anna. Själv tänker hon varje dag på sin son. – Jag bär på sorgen i ett eget rum inom mig. Den finns där och jag har lärt mig att hantera den. Det handlar om att finna kraften att leva vidare. Jag insåg bara för ett par månader sedan att Jesper hade gett mig en gåva, som jag ska hantera. Varje år är familjen med på en ceremoni med specialförbanden. Det betyder mycket för Anna. Där kan vi både gråta och skratta och prata om minnen om Jesper och annat som är angeläget. Gemenskapen och stödet kring en förolyckad kamrat kan vara livslång. n

Debatt

Hemvärnet – En vital 71-åring Hemvärnet, de nationella skyddsstyrkorna, fyller en allt viktigare funktion inom Försvarsmakten samt utgör dessutom en väsentlig del i stödet till samhället vid svåra påfrestningar. 2000-talets hemvärnssoldat utgör utan tvekan en av Sveriges absolut viktigaste samhällsresurser – i både krig och fred. Text: Johan Nyström

emvärnet och dess avtalspersonal från andra frivilliga försvarsorganisationer kommer inom en snar framtid att utgöra nära hälften av Försvarsmaktens personalstyrka. Tidigare har huvuddelen av hemvärnspersonalen, såväl soldater som befäl, rekryterats från avgångna värnpliktskullar eller från åldersklasser som passerat 47 år. Historiskt hade den typiske hemvärnsoldaten vid anslutandet till organisationen genomgått dels en värnpliktutbildning på mellan 7,5 till 15 månader samt genomfört ett flertal repetitionsövningar. Denna erfarenhet borgade för att såväl individuella soldatrutiner som ett säkerhetstänkande följde med in i organisationen. Utöver detta hade individen ofta yrkesutbildningar och civila erfarenheter, t ex att organisera och leda medarbetare, samt ett kontaktnät som hemvärnet inte sällan kunde dra nytta av. Situationen har dock förändrats. Föranlett av nya hotbilder, men också som en konsekvens av den ekonomiska verkligheten, saknar ett flertal av dagens hemvärnssoldater, och i synnerhet hemvärnsbefälen, äldre generationers soldatrutiner och förkunskaper. Huvuddelen av framtidens hemvärnssoldater kommer endast att ha en 3-månaders grundutbildning i bagaget – inte att förringa – fast de facto betydligt mindre än tidigare generationer. Hemvärnet genomgår nu en av de

största omställningarna sedan tillblivelsen. Detta inkluderar bl a ett breddande av stridsuppgifter, tillförande av nya materielsystem och ökad mobilitet. Basen för lösandet av stridsuppgifter är hemvärnsplutonen. Min erfarenhet är att Hemvärnet generellt sett har lyhörda och kunniga plutonchefer. Jag skulle gärna se att deras kunskaper tillvaratas och vidareutvecklas med ökad kontinuitet. En sådan process skulle kunna bestå i att plutoncheferna bereds möjlighet att med jämna mellanrum praktiktjänstgöra tillsammans med ordinarie plutonchefer i Försvarsmaktens insatsorganisation. Ett sorts faddersystem. Om försöken blir lyckade skulle även övriga hemvärnssoldater och befäl beredas sådana möjligheter med sina motsvarigheter. Sannolikt har även reservofficerare en viktig funktion att fylla inom hemvärnsorganisationen. I synnerhet på kompani- och bataljonsnivå, både som förbandschefer och stabsofficerare. Vidare bör hemvärnssoldaternas försvarsmaktsidentitet förstärkas. Hemvärnssoldaterna måste på en vardaglig basis känna att han eller hon är en medarbetare inom Försvarsmakten med rättighet att utkräva ansvar av linjeorganisationen, samt också ovillkorliga skyldigheter såsom efterlevnad av Försvarsmaktens värdegrund. Att soldater och sjömän efter 8-12 års tjänstgöring vid ett insatsförband med tre-fyra utlandsuppdrag ansluter sig till hemvärnsorganisationen är välkommet. Detta humankapital bör emellertid betraktas som en välkommen bonus och inte som med någon typ av lagbundenhet. Hemvärnet måste vara förberett att klara av sin personalförsörjning av egen kraft. Inte minst för att inte åldersstrukturen ånyo skall förskjutas uppåt. I detta arbete kan de frivilliga försvarsorganisationerna med sin folkliga förankring utgöra ett personalförsörjningsstöd. En ökad korsbefruktning mellan dessa och Hemvärnet skapar synergieffekter vad gäller både utbildning och rekrytering. En förstudie i denna fråga har

Kavalleri- och Jägarförbundets symbol får illustrera det positiva stöd som Försvarsutbildarna kan ge Hemvärnet.

med ett positivt mottagande genomförts av Kavalleri- och Jägarförbundet. För att hemvärnets nya uppgifter, utrustning, organisation och personal skall spela i samklang behövs enligt mitt förmenande ett fördjupat politiskt intresse för hemvärnet som samhällsresurs. Detta innebär varken organisatoriska förändringar eller tillförsel av ekonomiska resurser. Hemvärnssoldaterna behöver istället känna ett aktivt stöd av landets folkvalda på såväl kommunal, som central nivå. Hemvärnet som samhällsresurs är till för att utnyttjas både lokalt och nationellt. Jag hoppas att omnämnandet i samband med riksdagens öppnande den 5 oktober 2010 bara var en början. n Försvarsutbildaren 2/2011

historia

Specialförband ur SS, som följde efter de tyska trupperna, avrättade systematiskt alla judar, partifunktionärer och andra ”mindervärdiga”. Bara i ravinen Babij Jar utanför Kiev sköts 300 000 judar. (Bilden togs i smyg av en SS-officer.)

Här förlorade Hitler kriget För 70 år sedan inleddes den största och blodigaste militära operationen i mänsklighetens historia – operation Barbarossa. Över 3,6 miljoner tyska soldater gick till anfall mot Sovjetunionen med understöd av 600 000 motorfordon, 3 600 stridsvagnar och fler än 3 000 flygplan. Text: Mats Nihlén FOTO: ARKIVBILDER

Katastrofala följder Trots enorma framgångar i början blev kriget en katastrof för Hitlers krigsmaskin och ledde så småningom till det nazistiska Tysklands undergång. Minst 25 miljoner människor miste livet, varav en stor andel civila. På många sätt hade operation Barbarossa mer karaktären av en utrotningskampanj än ett vanligt fälttåg. De tyska soldaterna hade order om att omedelbart avrätta varje kommunistisk funktionär som påträffades liksom naturligtvis alla judar. I hälarna på de framryckande trupperna följde så kallade Einsatzgruppen som hade i uppdrag att döda ”alla judar och kommunister”. I Ukraina fick de hjälp av högerextremister och i de baltiska staterna hjälpte lokala nationalister till med tyskarnas blodiga värv. Enbart under invasionens

Försvarsutbildaren 2/2011

första månader mördades hundratusentals judar och kommunister. Livsrum, olja och ideologi Hitlers motiv för kriget mot sin gamle bundsförvant Stalin var att utvidga det tyska livsrummet och skaffa sig tillgång till ryska råvaror, främst olja. Men det framställdes som ett ideologiskt korståg mot världskommunismen, de blonda ariernas kamp mot de undermänskliga slaviskajudiska folken. På så sätt blev kriget inte bara en strid mellan två länder utan också en ideologisk kraftmätning mellan nationalsocialism och kommunism. Efter månader av förberedelser – i själva verket började Hitler planera operationen redan kort efter undertecknandet av den tysk-ryska icke-angreppspakten i augusti 1939 (!) – brakade det lös i gryningen den 22 juni 1941. Över 3,6 miljoner man – tyskar och med Tyskland allierade soldater – slog då till mot en så gott som helt oförberedd fiende längs en 2 500 kilometer lång front från Norra ishavet till Svarta havet. Jättelik operation 3 000 flygplan stödde blixtangreppet och krossade bl a huvuddelen av det ryska flygvapnet, över 1 200 flygplan – på marken. På sex veckor lyckades Hitlers arméer

förinta eller riva upp 100 ryska divisioner av sammanlagt 170 och ta 800 000 fångar. Det tyska huvudangreppet sattes in i tre riktningar – mot Leningrad, mot Moskva och mot Kiev. Leningrad lyckades man aldrig erövra, men nästan en miljon invånare dog av svält under den 900 dagar långa belägringen. Kiev, Ukrainas huvudstad, intogs efter ett gigantiskt förintelseslag i september 1941 då tyskarna tog mer än 600 000 fångar. I december nådde de tyska arméerna Moskvas förstäder och kunde se lökkupolerna i Kreml genom sina kikare. Hitler triumferade - nu var den ryska krigsmakten likviderad, nu återstod bara rensningsaktioner. I själva verket hade tyskarna redan i princip förlorat kriget. De lyckades inte, som planerat, krossa Ryssland första vintern. Nu fastnade trupperna, liksom tidigare Karl XII:s och Napoleons arméer, på de ryska vägarna, som höstregnen förvandlade till bottenlösa kärr. Så kom kylan och snön – och de tyska förbanden visste ingenting om vinterkrig. Dessutom var försörjningslinjerna farligt utdragna och anfölls med allt större framgång av ryska partisanförband. Att den tyska armén var förlamad av arktiska temperaturer är dock en myt som skapades av de tyska generalerna efter kriget. I själva verket var vintern tämligen

historia

Barbarossa blev början till slutet på Hitlers tusenårsrike.

Den nazistiska propagandan framställde kriget mot Sovjet som ett ideologiskt korståg mot den ”undermänskliga” judiska – slaviska rasen. Frånstötande ryska krigsfångar kontrasterades mot blonda ”ariska” tyska soldater.

mild med undantag av en kort köldknäpp i månadsskiftet november-december 1941. För att sporra den ryska fosterlandskärleken kallades kampen mot tyskarna officiellt ”Det stora fosterländska kriget”, precis som kriget mot Napoleon 1812. Hela nationen uppbådades mot det nazistiska barbariet. Tyskarnas terror mot civilbefolkningen saknar motsvarighet i historien. Efter trupperna följde specialförband ur SS som systematiskt avrättade alla judar, partifunktionärer och andra ”mindervärdiga”. Bara i ravinen Babij Jar vid Kiev sköts 300 000 människor. Ryska krigsfångar behandlades sämre än djur och ytterst få överlevde. Fram till den första veckan i december 1941 hade tyskarna förlorat 750 000 man – stupade, sårade och försvunna. Ryssarna hade förlorat ännu fler, men de hade 16 miljoner utvilade soldater i reserv. Tyskarna hade svårare att stampa fram nya förband. Dessutom lyckades ryssarna evakuera nästan hela sin krigsindustri utom räckhåll för fienden – en fantastisk prestation.

anfallet den 22 juni tillsynes som en blixt från klar himmel? Det framstår som en av historiens största gåtor. Chrustjov pekar i sin bok på en av orsakerna till den usla ryska beredskapen: Stalins likvidering av större delen av arméns överkommando 1937. Hälften av officerskåren, 35 000 man, sköts under den stora terrorn. När kriget kom var luckorna ännu inte fyllda. Ryssarna hade dessutom, skriver Chrustjov, ”en fruktansvärd brist på vapen av alla slag under de första krigsmånaderna”.

Frågetecken och förklaringar Enligt Chrustjovs memoarer var ryssarna redan tidigt medvetna om att Hitler vid lämpligt tillfälle tänkte anfalla Sovjet. Stalin avfärdade rapporterna som ”desinformation”. Varför utnyttjade då Stalin tidsfristen så sällsynt illa? Varför kom

Vändpunkten Krigets vändpunkt kom vintern 19411942. Efter den sista stora tyska offensiven 1942, som förde Hitlers arméer fram till oljefälten i Kaukasien och Volgas strand, kom de ryska motoffensiverna, katastrofen vid Stalingrad och det långa bittra återtåget. Hitlers nederlag blev totalt - mycket beroende på att han lett kriget på egen hand och struntat i de ledande militärernas råd. Hans Tredje rike störtade samman i eld och blod, och när han slutligen sköt sig i sin underjordiska bunker i Berlin i april 1945 höll ryssarna redan på att tränga in i rikshuvudstaden. Men det ryska priset för segern var ohyggligt; över 20 miljoner dog på slagfälten, i fånglägren, framför arkubuserings-

plutonerna, av svält och misshandel. Den materiella förstörelsen saknade motstycke, och när freden kom hade landet nästan förblött. n

Pansargeneralen Heinz Guderian t.v var en av tyskarnas främsta befälhavare under operation Barbarossa. Här är han vid ett frontbesök.

Försvarsutbildaren 2/2011

notiser Riksstämma i Höllviken Riksstämman är Försvarsutbildarnas högsta organ och väljer bland annat Överstyrelsen för Försvarsutbildarna. Det är respektive förbund som utser totalt 92 delegater till stämman. Under riksstämman utses bland annat ledamöter till Försvarsutbildarnas överstyrelse. I år genomförs Riksstämman den 28–29/5 på Falsterbo kursgård. Kontakta ditt förbund eller din förening om du vill veta mer.

Riksskytte 2011 Tävlingsperioden för årets riksskytte är 1 april–15 oktober. Ta kontakt med ditt förbund för mer information.

Soldater sökes Arméns jägarbataljon söker soldater för anställning. Vi vill ha din ansökan senast 30 april. Lämpliga kandidater kallas till kompletterande prov och tester 10-12 juni. Anställning sker 8 augusti. Vid frågor kontakta rekrytering-i19-ajb@mil.se. Sökbara befattningar finns på www.forsvarsmakten.se/i19

Förtydligande I förra numret av Försvarsutbildaren uppgavs ej namnet på den fotograf som tagit bilderna till artikeln Regn, rusk och pytt från havet på sid. 30. Fotograf är Stig Jörgensen.

Ny funktionärslinje i sommar I år genomförs traditionsenligt Försvarsutbildarnas funktionärskurs v31 på kursgården i Tylebäck. Kursen riktar sig till Försvarsutbildarnas funktionärer och det finns möjlighet till fördjupning i Allmän linje, Utbildningslinje och Rekryteringslinjen. Den senare linjen är ny för i år och ersätter den civila linje som genomförts tidigare år. På Rekryteringslinjen får du bland annat möjlighet att fördjupa dig i hur vi med hjälp av marknadsföring och information kan genomföra olika typer av rekrytering till både oss själva och Försvarsmakten. Vill du veta mer kan du kontakta kansliet på 08-587 742 00 eller gå in på www.forsvarsutbildarna.se under utbildningsfliken.

Noggranna förberedelser krävs innan man ger sig ut på fjället.

Försvarsutbildaren 2/2011

CBRN-plutonerna börjar fyllas De fyra CBRN-plutoner som är under uppbyggnad har nu börjat få sina första soldater. – Rekryteringen går hyfsat, jag bedömer att en fjärdedel av befattningarna är besatta, säger Bernt-Åke Nensén, förbundsordförande i CBRN-förbundet. CBRN-plutonerna ska vara baserade i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommer att vara underställda Försvarsmaktens insatschef och ingå i hemvärnsbataljoner som verkar i de fyra städerna. 32 personer rekryteras till varje pluton. – De krav vi ställer innebär att plutoncheferna ska ha kompanichefsutbildning och gruppcheferna plutonchefsutbildning. Rekryteringen sker bland annat genom Hemvärnets utbildningsgrupper. Plutons- och gruppchefer är också aktiva med att söka lämplig personal. De krav som ställs på plutonerna är, förutom att de ska kunna agera inom sitt eget område, att de också ska vara insats-

beredda i hela Sverige. Uppgifterna är att de ska kunna hantera flera händelser. – Det kan vara att upptäcka, mäta ut och övervaka till exempel utsläpp efter en tankbil som släppt ut ammoniak eller klor. Sedan ska de kunna sanera sig själva, säger Bernt-Åke Nensén. CBRN-förbundet hjälper till med rekryteringen. – Vi stöttar utbildningsgrupperna med underlag och kontakter och vi är också med och kvalitetssäkrar rekryteringen. Bernt-Åke Nensén räknar med att rekryteringen ska vara klar före sommarens semestrar. Plutonerna ska vara operativa 2012. De utbildningsgrupper som står för rekryteringen är Västerbottensgruppen, Skånska gruppen, Södertörnsgruppen och Elfsborgsgruppen. Innan CBRN-plutonerna går in i bataljonerna får soldater och befäl fackutbildning och en valideringsövning kommer att genomföras. Text och foto: Per Lunqe

Sjövärnskåren i Ånn Under skolornas vintersportlov har en mängd ungdomar passerat våra kurser och kursgårdar. Under sportlovet i mellersta Sverige var både Sjövärnskårens och Försvarsutbildarnas ungdomskurser i Ånn. Här förbereder sig Sjövärnskårens ungdomar för att ge sig ut i fjällterrängen och övernatta i tält. Försvarsutbildarna hade två kurser som pågick samtidigt. En motsvarande grundkurs som Sjövärnskårens samt en fortsättningskurs som fick pröva på att överleva uppe på fjället. Text och foto: Per Klingvall

Inte bara jobbiga övningar. Naturen kan också njutas på bandvagnstaket.

Älvsborgs Försvarsutbildningsförbund inbjöd första veckan i februari till en kurs i Mörkertjänst. Platsen var Bråts skjutfält i Borås på f.d. Älvsborgs regementes övningsområde som fortfarande används av Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilligorganisationerna. Tidpunkten var tydligen väl vald, både ur vädersynpunkt och ämnesval, då uppemot 40 personer infunnit sig. Det var elva ungdomar ur Älvsborgs Försvarsungdom samt vuxna från Försvarsutbildarna, FAK Borås, Hemvärnet och SVOF i V Götaland. Kursen började med en timmas teori inomhus omfattande ljud- och ljusdisciplin, förevisning av material och utrustning för mörkerstrid, såsom bildförstärkare, signalpistol, ljusstavar mm. Även sådan teknisk utrustning som aktiv och passiv IR mm, men som inte fanns till hands att förevisa, gicks igenom. Därefter var det dags för den praktiska tillämpningen ute i mörkret. Vädret var förhållandevis lämpligt för övningen då marken var snötäckt, ingen nederbörd men svag blåst. Deltagarna ställdes upp på trehundrameters vallen och uppgiften blev att fokusera ut över fältet och spana efter ev. rörelser i terrängen. Samtidigt övade man ljuddisciplin, vilket visade sig vara svårt. En deltagare som kom efter de andra hördes ganska väl trots att han försökte smyga fram. När det gällde mörkerseendet som förbättrades efter hand som

Uppmärksamma kursdeltagare under teoripasset.

LANDET RUNT

Mörkertjänstkurs i Borås

tiden gick så var det ändå svårt att upptäcka de figuranter som rörde sig i kanten av skjutfältet på två-tre hundra meters avstånd. Om de hade rört sig över det öppna fältet hade nog de flesta kunnat observera dem. Nu blev det efter hand bara två eller tre av ungdomarna som verkligen såg något och kunde lämna en vag observation till övningsledarna. Efter ungefär en timme ute i mörkret, då ögonen borde vara optimalt anpassade för mörkerseende, fick denna del av övningen ett oväntat och abrupt slut. Trots att skjutfältet var avlyst med röda flaggor och röda lampor på höga master och bommen var fälld vid bron över Viskan in till området så dök plötsligt en bil upp med strålkastare tända på helljus och med tre extraljus som svepte över fältet och fullständigt bländade alla deltagare. Bilen körde fram till deltagarna och då visade det sig att det var en MP-patrull som var ute på en av sina vanliga patrullrundor och inte var informerade om verksamheten i mörkret. Något förgrymmade över denna oväntade utveckling av övningsförloppet var det bara att återvända till värmestugan en halvtimme för tidigt. Men det var samtidigt en nyttig erfarenhet hur människans seende reagerar. Nu fortsatte övningen med teori inomhus med att beskriva hur man rör sig på bästa sätt vid patrullering, avlösning av post mm för att inte bli röjd av fienden. Vid den utvärdering som gjordes framkom att deltagarna var nöjda med Försvarsutbildarnas initiativ till val av övning, det var lättbegriplig information, intressant att ta del av materialen osv. Dock hade man gärna sett lite mer lysmaterial även om den inte hade fått användas praktiskt. Till den uppföljningsövning som redan planerats och de flesta vill delta i, blir det annan övningsplats, patrullslinga, förevisning av en bra o-plats samt när, var, hur man använder material, i synnerhet det som nu inte fanns till hands att förevisa. Detta är dock en resursfråga och fordrar mer planläggning och längre förberedelser för kursledningen, som denna kväll bestod av kurschef lt Arne Ekberg som till sin hjälp hade fk Kjell Larsson och fanj Glenn Altsten. Text och foto: Glenn Altsten

Stridsutbildning i Halland Strid RU - Enskild soldat (avtalspersonal) är en återkommande utbildning sista helgen i januari inom Försvarsutbildarna Halland. Årets upplaga var mycket svår att genomföra. Det var för få anmälda. Med hjälp av Hallands Södra kompani fick vi genomfört utbildningen ändå. Rekrytering till nästa år måste göras på ett annorlunda sätt, förslagsvis via bataljonchefernas försorg inom Region Syd. Eleverna var mycket nöjda och såg fram emot en fortsatt utbildning. Kn Henrik Hasselström och kn Ted Långstedt från Lv6 gjorde en utomordentlig insats för våra elever. Tylebäck Kursgård bidrog med god mat och logi. Förhoppningsvis blir det en ny utbildning till nästa år.

Trots att antalet deltagare inte var så stort var kursdeltagarna i alla fall mycket nöjda med utbildningen.

Text och foto: Lennart Bengtsson

Försvarsutbildaren 2/2011

Bra vinterutbildning i Älvdalen Älvdalen –30 grader, låter kanske inte så härligt för många. Slänger man in ett par befäl, lite gruppchefer och en bunt glada ungdomar, så kan detta bli ett riktigt paradis! Det blev det i vilket fall för mig. Jag har lärt mig massor. Exempelvis så har jag aldrig stått på ett par ”vita blixten” förut och aldrig stått på skidor innan och nu åker jag åtta km hur enkelt som helst. Utmaningarna som vi ställdes inför är egentligen ganska svåra men man upptäcker hur snabbt det går att lära och även att resultatet blev över ens egna förväntningar. Dessa dagar har varit något av det roligaste jag har varit med om. Underbara befäl och gruppchefer gjorde det bara bättre. De får en att kämpa och ta sig till nya höjder. Det sista jag vill säga är en uppmaning till andra unga, sök! Man kommer att bli förvånad över hur mycket man egentligen klarar av.

Leila Winblad, Vinterkursen

Årets Vinterutbildning på Älvdalens skjutfält gick som vanligt av stapeln vecka 7. Det är en brokig men härlig skara som samlas på F7 för gemensam Herculestransport till Mora flygplats. Deltagare från Försvarsutbildarna, Elfsborgsgruppen och F7, både ungdomar och befäl genomför tillsammans vinterutbildningen. Detta koncept har vi använt i ett flertal år och det fungerar alldeles utmärkt. Utbildningen är uppdelad i tre kurser. Vinterkursen, Fjällkurs 1 och Fjällkurs 2. I år hade vi dessutom underlag för en Instruktörskurs vinter, en kurs för äldre elever som vill bli biträdande instruktörer. Ungdomsutbildning i denna form där Försvarsmakten, Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna gemensamt samarbetar är en framgångsfaktor för det framtida

LANDET RUNT

rekryteringsarbetet till GSS, SOU, OP och försvarsorganisationerna. Ungdomarna får en bred försvarsupplysning från flera olika organisationer och förband och ser att samarbete över gränserna är möjlig och lyckad. Att en vinterutbildning är en utmaning för de flesta elever råder det inget tvivel om. Vädrets makter och den fysiska ansträngningen ställer stora krav på den enskilde men även på planerande befäl. Resultatet vid kursavlutningen är dock utmärkt när elevernas utvärdering talar för fortsättning och att de är nöjda med kursen. Avslutningsvis har vi fått förmånen att få besök från förband, Försvarsutbildarna och ett spontant besök av Rikshemvärnschefen. Dessa besök är mycket uppskattade och ger ett bra signalvärde till ungdomarna att deras utbildning är viktig. TEXT OCH FOTO: KIM HAGLUND

Det krävs styrka och kondition för att dra en lastad pulka.

Övning SAMÖ-KKÖ 2011

Så inleddes alla telefonsamtal under Sveriges största katastrofövning som inleddes den 1 februari. Scenariot var olyckstillbud på kärnkraftverket i Oskarshamn efter en svår vinter. Huvudmän var MSB och Länsstyrelsen i Kalmar län och ca 70 organisationer och myndigheter blev involverade med omkring 6 000 personer. Övningen genomförs i tre etapper varav den första 1–3 februari. Skede 2 genomförs den 11 februari–23 mars och hade fokus på att analysera samhällspåverkan. Criscom fanns representerat både i Enköping och i Kalmar. Anders Gummesson och Patrik Itzel arbetade tillsammans med ytterligare tre journalister samt nio studenter på lokalredaktionen i Kalmar. Totalt var ungefär 60 personer involverade i mediespelet. Både SVT och Sverige Radio satsade stort med kanalen ”Sammnytt” via övningswebben. Det har genomförts andra liknande övningar tidigare men detta var första gången ett så samlat grepp togs. Anders Gummesson, Förbundsordförande i Criscom säger: – Det var fantastiskt roligt att få vara med. Det är inte första gången för mig och det är alltid lika intressant att se de olika kompetensnivåerna hos de deltagande aktörerna.

Försvarsutbildaren 2/2011

Det är ju därför det är så viktigt, att träna och rätta till misstagen. Övningen blev ju skrämmande realistisk. Patrik Itzel, Informatör och utbildare i Medierelationer: – Jag imponeras av hur alla parter lever sig in i spelet. Med fejkade TV och radiosändningar dras man med. SVTs soffprogram besöktes av dagstidningarnas chefredaktörer och experter uttalade sig. Det är tur att det inte sändes publikt, men Orson Wells hade varit stolt. – Det var också intressant att se att så många av aktörerna har svårt att hantera medier. Många behöver utbildning, avslutar Patrik. Text: Patrik Itzel

Anders Gummesson (t.v) och Patrik Itzel. Foto: Jörgen Cardell

Det händer i förbunden 17/4 – 26/6 Region Syd

Instruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) CBRN- varning och rapportering – introduktion Regional budgetkonferens Regional budgetkonferens Hälsoskydd och fälthygien – chefskurs Instruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool)

Försvarsutbildarna i Blekinge

CBRN- varning och rapportering – introduktion Utbildningshelg (ungdom)

15–17 april Revingehed 15–17 april Karlskrona 26 april Växjö 27 april Göteborg 07–08 maj Göteborg 13–15 maj Revingehed 15–17 april Karlskrona 01 juni–05 juni Karlskrona

Försvarsutbildarna i Bohuslän-Dal

Studieresa Karlsborg Påskövning (ungdom) Serieskjutning 3 Vapentjänst Försvarsinformation Utbildningsdag (ungdom) Fälttävlan Lagtävlan vapentjänst - Leos Minne Vapentjänst Vårövning (ungdom) Studieresa Tyskland Studieresa Hamburgsund

Försvarsutbildarna i Göteborg

Utbildningshelg (ungdom) Försvarsinformation ”Framtiden” Hälsoskydd och fälthygien – chefskurs Totalförsvarsinformation Vårläger (ungdom)

Försvarsutbildarna i Halland

Vapentjänst (inkl ungdom) Information om räddningstjänst (inkl ungdom) Utbildningshelg (ungdom) Slutövning (ungdom) Nationaldagen (inkl ungdom) Information om krishantering (inkl ungdom)

21 april Vänersborg 22–24 april Uddevalla 25 april Backamo 27 april Södra Dal 09 maj Åmål 14 maj Uddevalla 21 maj Orust 25 maj Uddevalla 29 maj Dals-Valbo 02–05 Uddevalla 02–06 juni Åmål 05 juni Kville

18 maj Halmstad 04 maj Halmstad 06–08 maj Halmstad 15–19 juni Halmstad 06 juni Halmstad 08 juni Halmstad 17 april Skillingaryd 29–30 april Eksjö/Skillingaryd 26–28 maj Eksjö

Försvarsutbildarna i Skåne

Instruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) 15–17 april Revingehed Instruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) 13–15 maj Revingehed Utbildningshelg (ungdom) 02–05 maj Revingehed

Försvarsutbildarna i Älvsborg

Förläggning (ungdom) Strapatsövning (ungdom) Personlig materiel (ungdom) Terrängtjänst (ungdom) Vapentjänst - tävling Personlig materiel (ungdom) Vapentjänst (även ungdom) Uttagning lagtävling (ungdom) Överlevnad (ungdom) Vapentjänst - tävling Vapentjänst - tävling Dygnsövning (ungdom)

Region Mitt

Orderträning – hvavtalspersonal

Försvarsutbildarna i Stockholm

MOUT (SIB) Strid i bebyggelse Soldatprov Tunga vapen: Granatgevär m/48 Vårfältskjutning

18 maj 19 maj Tånga hed 21–22 maj 26 maj Tånga hed 28–29 maj Borås 31 maj 02–05 juni 06 juni Borås 06 juni Kinna 09 juni 09–10 april Uppsala 06–08 maj Kungsängen 07 maj Stockholm 20–22 maj Väddö 21 maj Kungsängen

Försvarsutbildarna i Södermanland Soldatprov Ungdomsledarträff Sommarkurs (ungdom)

21 maj 17–18 juni 27 juni – 03 juli

Region Norr Försvarsutbildarna i Jämtlands län

16–17 april Göteborg 04 maj Göteborg 07–08 maj Göteborg 02 juni Känsö 02–05 juni Göteborg

Försvarsutbildarna i Norra Småland Vapentjänst Utbildningshelg (ungdom) Vårövning (ungdom)

Vapentjänst - tävling Överlevnad (ungdom) Fältskjutning Överlevnad (ungdom) Karttjänst (ungdom) Vapentjänst - tävling Vårövning (ungdom) Nationaldagen Nationaldagen Vapentjänst - mästerskap

21 april Tånga hed 23–24 april Remmene 28 april Tånga hed 30 april Rydal 04 maj 05 maj Tånga hed 07–08 maj 07–08 maj Bråt 12 maj Tånga hed 14 maj 15 maj 14–15 maj Rydal

Eskort- och transporttjänst Vapentjänst, Riksskytte

16–17 april Östersund maj

Försvarsutbildarna i Norrbotten södra Skogsbrandutrustning, materielkunskap

Försvarsutbildarna i Västerbotten

Riksskytte Överlevnad (ungdom) Soldatprov Ungdomsläger Träningsläger, inför HvSS ungdomstävling

07 maj Boden

april–maj Umeå 20–22 maj Umeå juni Umeå 16–23 juni Umeå 7–19 juni Umeå

Försvarsutbildarna i Västernorrland Gruppdynamik Skyttehelg (ungdom) Överlevnad vår (ungdom) Höga Kusten-marschen

16 april 22–24 april 10–12 juni 18–19 juni

Härnösand Härnösand Sollefteå Örnsköldsvik

Rikstäckande förbund CBRN-förbundet

Rekrytering till CBRN-plutonerna: april–juni Västerbottensgruppen Södertörnsgruppen Skånska gruppen Elfsborgsgruppen Se mera på www.cbrn.hemvarnet.se och www.forsvarsutbildarna.se/cbrn DIM/DECON utbildning 23–27/5 (utbildningen är obligatorisk för placering i förbanden)

Luftvärnsförbundet Ungdomsövning Fältskjutning, markmål Ungdomsövning 85-årsjubileum Försvarsinformation

15–17 april 06–08 maj 20–22 maj 21 maj 06 juni

Umeå Stockholm Revingehed Göteborg

Umeå

Roslagen Väddö Roslagen Väddö Stockholm

Försvarsutbildaren 1/2011 2/2011

POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

Grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F)

*Kurser speciellt inriktade för FMCK, SRK, FFK, och SBK (som har pistol 88 i stället för AK 4 B). Alla är dock välkomna att söka till den utbildning som passar dem bäst tidsmässigt och geografiskt.

I år börjar en ny grundläggande soldatutbildning för frivilliga, GU-F. Det är en obligatorisk tvåveckorsutbildning på cirka 135 timmar för de som vill tjänstgöra på avtalsbefattningar och som saknar militär grundutbildning sedan tidigare.

Boden* Vecka 19-20

Umeå Vecka 37-38

Försvarsutbildarna

Härnösand Vecka 19-20

Flygvapenfrivilliga Bilkåren

Svenska Lottakåren

Falun* Vecka 26-27 Östersund Vecka 34-35 Väddö* Vecka 20-21 Villingsberg Vecka 26-27

Såtenäs Vecka 11-12

FAKTA: GU-F

Halmstad* Vecka 13-14

Ronneby Vecka 20-21

Halmstad* Vecka 28-29

Ronneby Vecka 37-38

Revingehed Vecka 26-28

Revingehed Vecka 35-36

Försvarsutbildaren 2/2011

Anmäl ändrad adress!

Ronneby Vecka 43-44

Karlskrona Vecka 31-32

Försvarsutbildarna har huvudmannaskapet för utbildningen vilket innebär att de leder, samordnar och genomför den tillsammans med Svenska Lottakåren, Bilkåren och Flygvapenfrivilliga. Utbildningen kraftsamlas framför allt till vapentjänst (40 tim), sjukvård (20 tim), CBRN (10 tim) och strid (10 tim). Övriga moment är bland annat fysisk träning, soldatregler och Försvarsmaktens värdegrund. Kursen avslutas med en tillämpningsövning under cirka ett dygn som också är en kontroll av att uppsatta mål nåtts. Utbildningen beskrivs som fysiskt och psykiskt ansträngande. Krav: Den sökande ska ha fyllt 18 år, vara folkbokförd i Sverige och vara svensk medborgare samt medlem i en frivillig försvarsorganisation. Utbildningen kräver god psykisk balans och god fysik. Ansökan: OBS, den sökande skickar sin ansökan till den organisation han eller hon är medlem i, efter kontroll av medlemskap skickas ansökan sedan vidare till den organisation som ansvarar för den utbildning/de utbildningar som sökts. Läs mer på www.frivilligutbildning.se

Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in på Karta t tidningen_v5.indd www.forsvarsutbildarna.se 1 2011-03-31 18:53:58 – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.