Att arbetarrörelsen ännu efter snart 120 år som formaliserad kamporganisation domineras av medelålders vita män är ett så tydligt svaghetstecken att de överskuggar alla goda viljor i världen.
Och att våga släppa på denna kontroll, våga lita på att ens vänner vill en väl och tar emot en när man faller.
Det, mina vänner, är en del av en lyckad intervention och första steget till ett Jag tycker att frågorna är rätt ställda och tillfrisknande. att de hör hemma i den rörelse jag är en del av. Hur ska vi uppnå jämlikhet, jämställdhet och lika livschanser? Hur ska vi nå full sysselsättning? Hur ska vi klara miljön? Hur ska vi tackla främlingsfientligheten?
" Problemet är att vi int e ställer frågorna Problemet är att vi inte ställer frågorna till rätt personer. Vi ställer dem gärna över huvudet på de som har svaren, vi ställer dem till våra valda representanter, proffspolitiker och tjänstemän.
till rätt personer "
Idag har vi bättre förutsättningar än tidigare att ställa rätt frågor på rätt ställe. De sociala medierna är inte revolutionerande men de betyder helt nya möjligheter till snabb och direkt kontakt med människor som borde vara engagerade i arbetarrörelsen, men som inte är det. Den stora möjligheten är att gräsrötterna blir oändligt mycket viktigare i den politiska diskussionen, inte bara som organisatoriska hjälpredor. Den stora faran är att de i toppen inte vågar släppa kontrollen till de som faktiskt kan hjälpa dem att se rörelsens problem.
Staffan Lindström fritidspolitiker (s), digital aktivist på www.jamlikhetsanden.se
13