Existens nr1

v

v

v

v

EXISTENS 1

NR

2015

Eldsjälen

STYRKA

LIVSGLÄDJE KOMMUNIKATION SYNLIGHET 1

Livsglädje Vad är nu det här? Finns det inte tillräckligt många tidningar i Svenskfinland?

Nja. Vi lever i en tid när jobb försvinner och viktiga funktioner läggs ner. Det ska vi inte blunda för. Men samtidigt finns det människor som ser möjligheter där andra ser hinder. Det finns de som vågar skapa sin egen arbetsplats eller grunda en förening. Och det finns många som vågar ta nya tag när allt verkar hopplöst.

Vi vill lyfta fram den enorma kraft som finns hos vanliga människor. Vi vill skriva om kreativiteten som flödar och om glädjen som finns i den vanliga vardagen, utan att för den skull förminska de motigheter som livet självsvåldigt bjuder på. För ofta är det ur motigheterna som de djupa insikterna mognar fram. Och just i den tanken har vi förklaringen till att vi vill göra en tidning som heter Existens.

Första numret av Existens bjuder på livsglädje och skaparkraft av olika slag. Vi skriver om återbruk, träningsglädje och presenterar en författare och hennes senaste bok. Arbetslivets ständiga förändring belyser vi genom att ”dra åt skogen”. Och vår matskribent Tina Lindell hakar på. I våra annonsartiklar skapar företagare förväntan inför julens hemligheter och godsaker. Och missa för allt i världen inte sötnosen i slutet av tidningen!

Trevlig läsning!

Anne Manner och Maria Norrlin-Asplund

Existens – styrka, livsglädje, kommunikation, synlighet.

Chefredaktör Anne Manner Tfn 050 5606639 2

Försäljning och layout Redaktörer: Maria Norrlin-Asplund Matredaktör Tina Lindell Fotograf Martina Uthardt Tfn 050 5555226

Utgivning år 2015

Pärmbild: Martina Uthardt

Endast digital publicering

Utgivare: Empati förlag & media Celma

04

INNEHÅLL

Från bågsåg till elektronik

Läs om skogsarbete 1955 vs. 2015 och vad som hänt däremellan.

10

Mat från skogens skafferi

Skogen är guldgruvan för dig som uppskattar fina råvaror. Tina Lindell ger oss läckra recept.

14

Livsglädje i glad gemenskap.

24

Läs om Sara Snickars, ordförande för Malax Mittemellan Martha.

Återbruk och skaparglädje.

Patricia Moliis är kreativ med saker som kostar lite eller ingenting.

32

Kropp och knopp Träningsglädje

Kreativ person

36

Martina Uthart ger ut boken “En hyllning till hembygden” Värna om hembygden och ta hand om varandra.

3

Människan och arbetet

förr och nu

Året är 1955. En parvel på elva år trampar i pappas fotspår genom snön. Pojken bär vadmalskläder och gummistövlar, hemstickade vantar och skinnmössa. Han kånkar på en bågsåg och en yxa. I ryggsäcken finns bröd som mamma bakat och fläsk från familjens nyslaktade gris, samt en termos med ljum mjölk.

4

År 2015 parkerar en person sin fyrhjulsdrivna bil så långt ut på vägrenen som möjligt. Han klättrar upp i avverkningsmaskinen, sätter sig till rätta i den fjädrande stolen, startar maskinen och börjar fälla, kvista, kapa och lägga virke i hopar, allt med hjälp av spakar och knappar. Ur radion strömmar musik och snart är hytten behagligt varm. Det kompakta mörkret utanför ger vika inför maskinens strålkastare. Mannen fokuserar både på dataskärmen i hytten och på skogen utanför.

5

Frå n bå g s å g till elekt ro n ik Ett yrke, två verkligheter. Lars Edvin Udd, eller Lasse som han kallas, är numera pensionär.

Han har upplevt utvecklingen i skogsarbetet från bågsågens och yxans tid. Thomas Östman och Johan Söderback har arbetat med skogsavverkning sedan 2009. Tillsammans äger de sitt arbetsredskap skogsmaskinen.

Dagsljus, mörker På 1950-talet var fällningen det tyngsta arbetsmomentet.

– Om sågbladet var vasst och rätt skränkt, löpte arbetet som det skulle. Men annars högg sågbladet fast i träet och det var allt annat än muntert att fälla träd, säger Lasse Udd.

6

Kvistningen gjordes med yxa, och för kapningen av stammarna i lämpliga bitar användes bågsågen.

Arbetsdagens längd bestämdes främst av dagsljuset. Och eftersom avverkningsarbetet hörde vintern till, blev arbetsdagarna allt längre i takt med att säsongen närmade sig sitt slut. När vedmängden var tillräcklig var det hästens tur att forsla veden ur skogen.

Mörkret är inget hinder i dagens avverkningsarbete.

– Det är till och med en fördel, för då ser man bara området framför sig. Det gör gott för koncentrationen, säger Thomas Östman.

Numera pågår avverkningar även på ofrusen mark, med uppehåll under menföret på vårarna.

Varsamhet ett måste Thomas Östman och Johan Söderback arbetar nästan uteslutande med gallring. Det betyder att de ständigt måste välja vilka stammar som ska avverkas och vilka som ska fortsätta växa till sig.

– Kvaliteten på vårt arbete är A och O. Här får inga misstag ske, för en felaktigt gjord gallring kan förstöra skogen för hela den återstående livstiden, säger de.

Det betyder i klartext att 40 – 70 år – beroende på bland annat bördighet och trädslag – av tillväxt kunde gå förlorade.

Jonas Fogde följer avverkningsmaskinen i rask takt med sin skogstraktor. Han håller sig till körstråken som avverkarna huggit upp och placerat toppar och grenar på för att skydda marken. Också han talar varmt för aktsamhet i arbetet, med skogens framtid för ögonen.

– Men det är självklart att beakta sådant när man också själv är skogsägare. Östman påpekar att avverkningsmaskinen inte tillhör de minsta som finns på marknaden.

Det är en fördel för skogens framtid.

– Varje rörelse i en växande skog medför en risk för skador på träden. Risken minskar i och med att armen på en större maskin har längre räckvidd, och aggregatet på vår maskin kan dessutom greppa flera stammar samtidigt.

samt verktyg och fil – kedjan måste vässas flera gånger per dag – var ett måste. Och så yxan, som fortfarande användes till kvistning av stammarnas undersida. Ovansidan kvistades med motorsåg samtidigt som huggaren förflyttade sig för att kapa stammen till stockar och massaved.

Maskinen som Östman och Söderback äger kostade 370 000 euro.

– Och standardlagret med reservdelar är värt omkring 10 000 euro. Vi måste dessutom hålla oss med bilar som klarar yrkets krav, säger Söderback.

Bränsle, olja, reservdelar, tusen liter vatten och andra nödvändigheter kräver bilar med utrymme och bärkraft.

Nej, skogen behöver inte vattnas, ifall någon undrar över vattenmängden.

– Det biologiska bekämpningsmedlet mot rotröta ska blandas med vatten, förklarar kompanjonerna.

För att flytta maskinen till ett nytt arbetsområde krävs lavett och traktor eller lastbil.

Investeringar och lönsamhet På 1960-talet hände mycket som ändrade skogsarbetet radikalt.

– Då började skogsvägnätet byggas ut. Och motorsågarna gjorde sitt intåg.

Lasse Udd började sin bana som anställd skogsarbetare år 1963. Han köpte en motorsåg som vägde 13 kilo, inklusive full tank.

Sågen kostade mellan 600 och 700 mark.

– Det fanns lättare och förmånligare sågar, men jag räknade med att en tyngre såg orkar mera. Och där räknade jag rätt. Alla sa att man måste vara väldigt stark för att arbeta i skogen, men tack och lov tog jag också det med en nypa salt.

Gångsträckorna förkortades tack vare vägnätet, men utrustningen blev tyngre. Motorsåg, bränsledunk, oljekanna, lyftkrok och -sax, ryggsäck med kaffe och smörgåsar 7

100 stockar, 1 300 stammar

Från cykel till bil

Så långt i utredningen konstaterar entreprenörerna att skuldfria lär de inte bli. Att effektiviteten är mycket hög hjälper inte.

– Som mest har vi avverkat 1300 stammar under ett åttatimmarspass. Stammarna är klena, men antalet stort. När träden är lite grövre hinner vi med 800 – 1 100 stammar under åtta timmar.

Udd berättar att hans rekord är 100 stockar under en arbetsdag. Den prestationen var möjlig tack vare de kvistfria, höga och grova tallarna på skogsskiftet.

– Varje stam gav tre eller fyra stockar. På den tiden förtjänade en skogsarbetare bra. Vi fick 50 penni per stock och tolv penni för varje två meter lång massavedsbit. I mitt föregående jobb som lagerbiträde tjänade jag 150 mark per månad.

Under många år tog sig Lasse Udd till och från skogsarbetet på moped eller cykel.

– Jag var minst sagt stelfrusen efter en mopedfärd efter en arbetsdag. Jag använde ett plastskynke som vindskydd och hade den tidstypiska tratten för ansiktet när jag körde, men jag var naturligtvis svettig efter en arbetsdag och mopedturen var kall.

Det var lättare att hålla värmen på cykeln, med motorsågen på pakethållaren och bränsledunken hängande på styrstången.

Lasse Udd slutade som skogsarbetare år 2003.

Han verkade som ekobonde fram till sin pensionering. Han konstaterar att mycket är bättre idag, men lång ifrån allt.

– Nej, jag skulle inte vilja sitta i en skogsmaskin.

Det är nog kroppsarbetet som hållit mig i god fysisk trim.

– Vi skulle gärna avverka med motorsåg, säger Thomas Östman och Johan Söderback.

Men hur gärna de två än skulle välja motionen och himlen som tak, vet de att motorsågsarbete i dag varken efterfrågas eller ger lön för mödan.

Risker förr och nu Allvarliga arbetsolyckor, en del med dödlig utgång, var inte ovanliga i det manuella skogsarbetet. Från och med 1970-talet blev arbetet säkrare när hjälm, skyddskläder och -stövlar samt motorsågar med viktig skyddsmekanism gjorde intåg i skogen. Visserligen saknade de första hjälmarna hörselskydd och visir, men snart skyddades såväl öron som ögon av en komplett hjälm.

– Vackert så, men också arbetsmetoderna ändrades och samtidigt började reallönen sjunka.

Tidigare skulle kvistarna kapas tätt intill stammen och virket skulle hålla så exakt längd som möjligt. Nu fick det finnas stumpar kvar av kvistarna och en viss längdavvikelse på massaved godkändes. Lönerna stampade i praktiken på stället och skogsarbetarens bästa tid, lönemässigt sett, var förbi.

Maskinhytten må vara ergonomiskt utformad, men dagens skogsarbete sliter.

– Det kan bli väldigt tvära kast för en terränggående maskin, och det är naturligtvis inte bra för exempelvis ryggen, säger Östman.

– Och underarmen blir lätt överansträngd, fyller Söderback i.

Bristen på motion är den värsta hälsofaran för varje maskinförare.

8

“Om sågbladet var vasst och rätt skränkt, löpte arbetet som det skulle.”

Text och foto: Anne Manner Svartvita foton: Jonas Rönnqvists privata, digitaliserade arkiv

Motorsågen gjorde skogsarbetet snabbare och lättare.

Fotot är taget på 1950-talet, alltså långt före skyddsutrustningens tidevarv.

Stormfälld skog på 1950-talet. Yxan var oumbärlig i skogsarbetet ännu på 1960-talet.

Lasse Udd fick börja arbeta i skogen som elvaåring. Sin första motorsåg köpte han år 1963. Han arbetar fortfarande i sin egen skog.

Skogsavverkning av i dag bygger på en fungerande arbetskedja. Först röjer Bengt-Erik Österberg undan de riktigt klena stammarna. Hans insats banar väg för maskinens aggregat. Stubbarna blir lägre, skaderisken på skogen minskar rejält och maskinens arbetseffektivitet ökar avsevärt.

Skogstraktorn forslar ut virket ur skogen. Jonas Fogde är lika rädd om skogen han jobbar i som om sin egen. Han kombinerar arbetet med sitt jordbruk och avverkar själv med motorsåg i egen skog.

”Äta ute” har en bokstavlig betydelse i skogsbranschen.

När vädret är skapligt och andan faller på kan en grillad korv få förgylla arbetsdagen. Jonas Fogde, som transporterar virket från skogen till vägen, har precis 9 täljt en pinne.

Johan Söderback känner redan doften av grillkorv.

TINA LINDELL … är kock, författare och föreläsare. Hon gillar att komponera välsmakande och hälsosamma rätter av enkla, naturliga råvaror. Det ska gå snabbt och enkelt att tillreda god mat, anser hon. Råvarorna ska helst vara närproducerade eller komma från skogen – där hon gärna strövar omkring med en svampkorg på armen eller ett bärämbar i handen – eller från havet.

Tina gav för ett par år sedan ut boken ”Kärleksfulla matminnen”. Hon skriver gärna matreportage och delar här med sig av sina recept. Dottern Linda-Marie fotograferar rätterna.

10

Skogens skafferi

med

Text och recept: Tina Lindell Matfoton: Linda-Marie Lindell

Skogen är rena guldgruvan för dig som uppskattar fina råvaror. Våra skogar bjuder på en mångfald av bär, svamp och viltkött. Våra inhemska bär har ett högt näringsinnehåll och det forskas mycket kring deras hälsofrämjande egenskaper.

Bären kan användas till så mycket mera än bakning. Våga pröva nya användningsområden, piffa upp salladen, blanda i naturell yoghurt eller lyxa till med en läcker dessert.

Jag njuter av varje stund jag har möjlighet att vandra i skogen och plocka bär och svamp. Att få andas in den friska luften ger ny energi för kropp och själ. Viltkött köper jag av jägare. För mig är hösten en bråd tid för syltande, saftande och infrysning, för att vi sen ska kunna njuta av skogens skafferi hela vintern.

Tina Lindell

11

Trattkantarellsoppa

Sallad med blåbär och ost

Trattkantarellerna gömmer sig bra bland mossa och blåbärsris, men när du väl hittar dem är glädjen stor. De växer ofta utbredda i ett större område och har du riktigt tur kanske du fyller en hel korg. De är enkla att rensa och du behöver endast ånga bort svampens vätska i en varm stekpanna. Sen är de bara att tillreda eller frysa ner. Trattkantarellerna lämpar sig också utmärkt för torkning. Deras arom förstärks vid torkning, och de kan sedan användas för att lyfta upp smaken i gratänger och soppor.

En färgstark sallad med ett högt näringsvärde av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Salladen passar på buffébordet eller som komplement till en måltid.

100 g förvällda trattkantareller 1 lök 2 msk smör 1 1/2 dl grädde 3 dl vatten 2 msk köttfond 1 msk soja svartpeppar, vitpeppar lite örtsalt 1 msk majsena Använder du färska svampar börjar du med att sätta dem i en het stekpanna för att ånga bort vätskan. Fräs svamp och finhackad lök i smör.

Tillsätt vatten, fond och grädde. Smaka av med soja och kryddor. Rör ut mjölet i lite vatten och avred soppan. Låt soppan sjuda ett par minuter.

Servera med ett gott bröd. Surdegsbröd har en fyllig smak som passar utmärkt med soppor.

12

100 g babyspenat 200 g bondost 1 dl blåbär 1/2 dl rostade solrosfrön Rosta solrosfröna i en het stekpanna. Skölj spenatbladen. Skär bondosten i små tärningar.

Sätt upp alltsammans på ett snyggt serveringsfat.

Lingonsmoothie Våra inhemska bär är kända för sitt rika näringsinnehåll. Bären i smoothien kan varieras enligt tycke och smak. Drycken passar till både frukost och mellanmål. Lingonsmoothie hör till mina favoriter och genom att mixa ihop yoghurt med egna bär så slipper man onödiga tillsatser och kan själv bestämma hur mycket socker man tillsätter.

2 dl naturell yoghurt 1 dl lingon eller lingonsylt honung eller socker enligt smak Mixa bären och yoghurten med en stavmixer, tillsätt honung eller socker enligt smak.

När det blir kallare ute kan vi tillbringa mera tid i köket och satsa på maträtter som kräver lite längre koktid. Grytor är tacksamma bjudrätter. De kan stå och puttra på spisen medan du pysslar i köket. Har du en lergryta eller Tanginegryta så går det lika bra att tillreda grytan i ugnen. Älgköttet kan bytas ut till nötkött.

Mustig höstgryta 500 g grytbitar av älg 2 msk smör 2 morötter 2 lökar 2 dl trattkantareller (frysta) 1/2 dl ox- eller viltfond 1 dl rödvin 2–3 dl vatten 6–8 enbär svartpeppar, örtsalt 2–3 msk klippt persilja 1–2 msk vetemjöl eller majsena 1 dl grädde

Bryn köttet i smöret. Använd gärna en gjutjärnsgryta. Sätt i morotsslantar och lökklyftor och låt dem fräsa med ett par minuter. Sätt i de upptinade trattkantarellerna och rör om. Om du använder färska svampar: rensa svamparna och sätt dem i en varm stekpanna för att ånga bort vätskan ur dem.

Tillsätt fonden, rödvinet och vattnet. Smaksätt med kryddorna. Klipp ner persiljan och koka grytan på svag värme två till tre timmar. Koktiden för köttet varierar beroende på hur fort köttet blir mört. Tillsätt grädde och avred grytan med mjöl utblandat i vatten. Smaka av med mera kryddor och salt om det behövs. Pressad potatis är gott att servera till grytan.

Hallondröm Du behöver inte alltid krångla till det när du skall ha middagsgäster. Det här är en enkel och snabb efterrätt som går att förbereda i god tid, och jag kan lova att den kommer att uppskattas av gästerna.

2 dl vispgrädde 2 dl vaniljkvarg 1 dl hallonsylt eller hallon + socker Vispa grädden lagom hårt. Rör ner kvarg och hallonsylt. Sätt upp i portionsglas och dekorera med några hallon.

13

Eldsjälen ”Du funderar på hur du ska göra för att flytta hus, medan andra säger att det är omöjligt” sa en chef till Sara Snickars en gång.

– Javisst! Man uträttar ingenting med pessimism! Vidga vyerna istället, våga vara nyfiken, säger hon.

PRÖVAR NYTT I GLAD GEMENSKAP Nyfiken och intresserad av det mesta. Ja, utom möjligen att titta på sport, då.

Det är så Sara Snickars beskriver sig själv.

– Det är alltid roligt att pröva på nya saker. Och tillsammans med likasinnade är det möjligt att verkligen göra sådant man annars bara ägnar en flyktig tanke.

Många likasinnade finns i föreningen hon är ordförande för, Malax 14

Mittemellan Martha. Här råder en anda av öppen diskussion och god gemenskap.

– Våra möten är allt annat än formella. Vi träffas, dricker kaffe och pratar. Och då poppar det upp idéer, minsann!

Många av idéerna har förverkligats i en form som allmänheten kunnat ta del av. Eller vad sägs om ett loppisrace som fick hela kommunen med omnejd på fötter? För

att inte tala om Fånga dagen, som ordnades i samarbete med två andra föreningar och som bjöd på program för hela familjen.

– Vi gör numera så att den som kläcker en idé också får jobba vidare på den. Inför större evenemang väljer vi numera en arbetsgrupp. På så sätt delar vi alla på arbetet och goda idéer förverkligas istället för att bara rinna ut i sanden.

Fiffigt återbruk

Sara ler lite åt den paradox hon själv upplever. Hon gillar vackra saker. Och inredning, som hon är utbildad inom, är inte främmande för konsumtion.

Men samtidigt harklar sig samvetets röst, och viljan att leva ett miljövänligt och hållbart liv är påtaglig.

– När jag till exempel köper ett klädesplagg tänker jag noga efter. Jag undrar var plagget är tillverkat och av vem, samt i vems fickor pengarna landar.

År 2015 är föreningens första år som självständig. Samarbetet med Det gäller att prioritera…

Marthaförbundet och andra lokala föreningar är mycket gott, God arbetsfördelning och fin ge– Klädbytardagen i november är ett menskap gör naturligtvis det roliexempel på förbundets satsningar. gare och lättare att ordna eveneFörbundet valde faktiskt att fira den mang. Men ingen ska inbilla sig dagen tillsammans med oss i år. att exempelvis temadagar fixas i Evenemanget blev mera mångsien handvändning även om många digt än tidigare. I år erbjöd marthjälps åt. horna även föreläsningar och goda – Det handlar naturligtvis om att priråd om återbruk av kläder. oritera. Det man gillar att göra kom– Precis som tidigare år var det mer automatiskt högt upp på listan. fritt fram att lämna in plagg man På Saras prioriteringslista står inte använder och istället plocka åt jobbet först, helt enkelt för att jobsig något man behöver. Dessutom bet måste skötas. Dessutom trivs kunde man ta del av kunskaper om hon bra med sitt nuvarande jobb fiffigt återbruk. som städare på Wasa Teater. Både Den som missade dagen behöver människorna och utrymmena är inte vänta länge på nästa chans. bekanta, eftersom Sara praktiserEnligt lokal tradition ordnas en at på teatern under studierna till klädbytardag varje vår. inredare.

15

– Atmosfären på min arbetsplats är härlig. Människorna är varma och arbetet är riktigt trevligt. Även om arbetet kräver både eftertanke och inlärning, lämnar en del tid över för tankens fria flykt.

Det är en fördel speciellt när ett evenemang är under uppsegling.

Då gäller det att anteckna allt som poppar upp i hjärnan, och att efter arbetsdagens slut fixa det som är ogjort.

– Jag får nog erkänna att det där

med att sköta hemmet kommer väldigt långt ner på min prioriteringslista. Min sambo och katterna, släkt och vänner är mycket viktigare än ett välstädat hem.

Allra bäst trivs Sara när nära och kära under sina besök bor hos henne och sambon Josip. Paret trivs med människor omkring sig, och även om borta – resmål, evenemang och annat trevligt – är bra, så är hemma ändå bäst.

Född i Vasa, uppvuxen på Gotland Bor sedan 2011 i en röd stuga i Malax Familj: Jonas “Josip” Rönnqvist och två katter Utbildad inredare, examen 2015 Intressen: marthaföreningen, loppis, inredning, pyssel, yoga och mycket mera Gillar att vidga vyerna, umgås med familj, släkt och vänner Ogillar fördomar

Text: Anne Manner Foto: Martina Uthardt 16

17

Den glömda huvudpersonen av Anne Manner Diskussionen om äldreomsorg handlar mest om pengar. Äldre individer behandlas som objekt och utmålas som en ekonomisk belastning.

Men vad säger huvudpersonerna själva?

Läs om den livsglädje snart 93-åriga Jalle Holmström känner varje dag. I detta nummer figurerar han som månadens motionär.

Läs också om 87-åriga Ellen Karlsson, som var hemkommunens första hemhjälpare, och som fortfarande besöker gamla och ensamma människor.

Ett 50-tal personer – äldre och yngre, friska och sjuka, vårdbehövande, anhöriga, vårdare, ledare, eldsjälar och politiskt engagerade – medverkar i boken.

Beställ här:

w w w.e mpa ti .fi

eller ring 050 5606639

18

Ringer telefonen när du inte kan svara?

- Låt mig svara!

Telefonsvarstjänster Förmedling Semestersvarare Telefonväxeltjänster

www.citicall.fi

Hur får du kunderna att välja dig?

Om du inte kan förklara det enkelt, så förstår du det inte tillräckligt bra.

-Albert Einstein-

Vill du satsa på en annons som ger rätt budskap till rätt målgrupp?

Kontakta Maria för mera information. Ring 050 5555226 19

Annons

publicerad i existens.fi

Fransk chokladtårta när den är som bäst. MChocolats produkt. foto: Maria Norrlin-Asplund

med PASSION för CHOKLAD

M.Cho www.cho 050 33 Maxmo,

Riktig choklad ska bestå av tre ingredienser: kakaomassa, kakaosmör och socker. Ingenting mer.

– Det är kvalitetschoklad, det, säger Gunilla Norrlin Choklad av sämre kvalitet än så är portförbjuden i M. Chocolats tillverkning. Den franska chokladtårtan och pralinerna består av kvalitetschoklad och äkta råvaror.

– Den franska chokladtårtan har strykande åtgång året om. Men så är jag också noga med att använda kvalitetschoklad, äkta smör och riktig grädde.

Tårtan är den enda produkten som fick följa med när Gunilla Norrlin grundade M. Chocolat som en del av sitt företag Maxmo Hembageri. Det steget tog hon när hembageriet hon grundat firade 20 år i november 2014.

– Choklad är min passion, och jag vet att det är en passion jag delar med väldigt många.

20

ocolat ocolat.fi 360855 , Qvimo

Gunilla Norrlin valde choklad istället för bröd. Maxmo Hembageri startade MChocolat och sortimentet består av en gudomlig fransk chokladtårta och en mängd olika, handgjorda praliner.

Foto: Ann-Britt Pada Foto: Ann-Britt 21 Pada

Annons

publicerad i existens.fi

Nytt hantverk: praliner Nu eller aldrig. Det var tanken när Gunilla Norrlin slutade baka bröd och istället satsade helhjärtat på choklad.

– Jag hade länge drömt om att tillverka praliner av hög kvalitet. Och jag behöver inte ångra att jag vågade börja.

Hon gick en kurs i Sverige och började sedan utveckla egna recept. Pralinerna är handgjorda och även de innehåller enbart råvaror av högsta tänkbara kvalitet. Det ska så långt som möjligt komma från närregionen.

– Jag använder bär och frukter från närområdet. Och jag testar mina recept noga innan de når mina kunder.

Hon använder inga maskiner, och säljer ingenting hon inte själv är nöjd med. Hon erkänner att hon är perfektionist när det kommer till hantverket hon brinner för.

– Pralinerna ska smaka gott och se perfekta ut. Det är kanske mycket begärt med tanke på att det är ett hantverk, men jag lever enligt regeln ”endast det bästa är gott nog”.

En smakupplevelse med perfekt utformning. Att tillverka praliner för hand kräver tid och tålamod.

Foto: Ann-Britt Pada 22

Julens smaker gör intåg Recepten är redan många och alla praliner verkar falla kunderna i smaken. Beställningarna visar att mångfalden var ett lyckat koncept.

– Jag utvecklar olika recept beroende på säsong.

Ju mer vi närmar oss julen desto större är efterfrågan på praliner med julsmak.

Och ”julsmak” innebär en uppsjö av olika kombinationer och smakupplevelser. Pepparkakskryddor, konjaksmarinerade russin, kola i kombination med lingon är bara några exempel.

– En populär pralin i fjol var den med karamelliserad vitchoklad och saffran, berättar den chokladälskande företagaren.

Hon fortsätter att utveckla nya smaker. Idéerna är många, och varje ny variant genomgår en process under vilken företagaren noggrant testar, funderar, kasserar, tar nya tag, ändrar och finslipar den nya produkten in i minsta detalj.

Slutresultatet kan bli någonting helt annat än den ursprungliga tanken var. Bara det perfekta duger.

Julpraliner, Foto: Gunilla Norrlin

Gediget hantverk Naturliga råvaror 23

ÅTERBRUK OCH SKAPARGLÄDJE Text: Anne Manner Foto: Patricia Moliis privata, Anne Manner Knappa resurser Fantasi Händer som har svårt att vara stilla Skräp eller vad som råkar finnas Det är ingredienserna när Patricia Moliis arbetar.

– Varje fredag är pysseldag på eftiset där jag jobbar.

Och eftersom resurserna är små, får vi vara kreativa och använda sådant som kostar lite eller helst ingenting.

Barnen är i sju–åttaårsåldern. De bestämmer själva om de gör någonting efter modell eller hittar på egna skapelser.

– Vi använder tidningspapper, restbitar av tapeter, tomma Pringlesburkar och mycket mer. Ja, vi tar till och med vara på små pappersbitar som blir över när barnen ritat.

Bara i den listan finns material till en fin farsdagspresent. En burk klädd med tapet, smyckad med fjärilar av pappersbitar och blommor av tidningspapper är en ypperlig gåva, speciellt om den fylls med egenhändigt bakade kex.

Morsdagen till ära gick ledare och elever lös på tomma läskburkar. Bottnarna blev – efter en del försök och misstag – halsband.

– Det gick inte att måla på dem, så vi använde decoupage-teknik istället för själva dekorationen. Men det krävdes mer arbete än så: Ett smycke av en sönderskuren läskburk har vassa kanter, så vi fick ta till filen och dessutom limma en bit filttyg på baksidan.

24

Kreativ

“Att vara kreativ med material som kostar lite eller helst ingenting”

En av familjens tre döttrar behövde en påse att ha gymnastikkläder i. Det blev en uggla av rester. Patricia Moliis erkänner att hon lärt sig sy sedan hon kom till Replot.

Hennes mamma i El Salvador är sömmerska, men Patricia såg inte ens åt en symaskin i sin barn- och ungdom.

Om hösten delar naturen frikostigt med sig av pysselmaterial.

Lampan är gjord av papperssnören, visar Patricia Moliis. Hon gillar att testa olika material och tycker om utmaningar.

– Jag har svårt att sitta overksam. Händerna vill ha någonting att göra.

25

Naturen tar inte betalt Inför högtiderna flödar kreativiteten kanske ännu mer än vanligt. Då återbrukar barnen ännu fler material.

– En gammal glödlampa, lite färg, piprensare lindade runt huvudet och filttyg till horn blev en ren. För att få en snögubbe är det bara att använda vit färg istället för brun och förse gubben med hatt. Båda passar bra i julgranen.

Oftast är det återbruk i sin sanna form som barnen sysslar med. Men även naturen får bidra med färgsprakande höstlöv och kvistar.

– Det går bra att kombinera utelekar och utflykter med materialinsamling. Bara en så enkel sak som en promenad genom Replot kan väcka skaparlusten hos barnen.

Patricia Moliis berättar att under en sådan promenad pratar barnen gärna om vad de olika trädslagen heter och vad de ska hitta på att göra av löv och kvistar de hittar på marken.

– Vi människor är olika, men kreativitet finns nog hos alla, även om den kan ta sig olika uttryck. Jag vill gärna att barnen ska få chansen att använda sin fantasi och skapa någonting de själva väljer.

Av pappersbitar kan man tillverka blommor som inte 26 vissnar.

Bottnen från en tom läskburk kan med hjälp av decoupage bli ett halssmycke.

Kasserade jeans kan återbrukas till en handväska. En ensam, bortglömd knapp kommer plötsligt till användning.

Renen och snögubben är gjorda av gamla glödlampor och lite nytt pysselmaterial.

Förvandla papperstidningen till en korg 1. Remsor av pappret rullas ihop till ”sugrör”.

2. En stadig bit papp bildar botten. ”Sugrören” limmas fast och ytterligare en bit papp placeras över ändarna.

3. Flätning i närbild.

4. Ett stöd inuti korgen krävs för att den inte ska vika sig när det är dags att försköna skapelsen med pensel och färg.

5. En bit resttyg som klädsel och korgen är klar.

27

Annons

publicerad i existens.fi

MJUKA PAKET MED KÄRLEK I Tissel, tassel. Smussel och hemlighetsfulla leenden. Ja, så är det under tiden när tomtesäcken väntar på att fyllas.

– Hos oss märks givandets stora glädje särskilt tydligt inför julen. Många vill ge julklappar som är gjorda speciellt för mottagaren. Det är mycket omsorg och kärlek i en sådan julklapp.

Det säger Ulla-Britta Martinsson medan hon plockar upp nyanlända garnnystan.

Medan mörkret lagt sig utanför fönstren

har fliten och skaparglädjen gått på högvarv. Och ännu finns tid för den som inte kommit i gång.

– Det finns många julklappar som inte kräver mer än en eller ett par kvällars arbete. Och vi vet ju alla hur roligt det är att få en present som är handgjord av någon vi verkligen tycker om.

Färdiga modeller är ett gott alternativ för den som själv inte handarbetar. Det finns sockor, vantar, tröjor, halsdukar, sjalar och en mängd annat till vardag och fest, till prydnad och värme.

28

Karkmovägen 366, Helsingby

Onödigt att våndas – här finns!

Den som vill sticka någonting men saknar idéer gör klokt i att söka sig till Ulla-Brittas i Karkmo.

– Här finns massor av mönster, och alla är välkomna att i lugn och ro bläddra, titta, fundera och diskutera. Och den som redan har ett mönster hittar lämpligt garn hos oss.

Ulla-Britta berättar att många mönster relaterar till ett särskilt garn. Men ingenting är hugget i sten.

– Här är utbudet så stort att det alltid går att hitta ersättningsgarn. Istället för att våndas i jakten på ett visst märke, kontrollerar man bara hur många stickade maskor som behövs för att få tio centimeter. För att få rätt antal nystan kontrollerar man hur många löpmeter garn varje nystan innehåller.

29

Annons publicerad i existens.fi

Broderi eller garn som julklapp?

För den som vill ge någon en broderad julklapp börjar tiden bli knapp.

– Broderi kallas den långsamma vägen till lyckan. Ja, det tar tid att brodera. Men oj, en sådan lycka att se mönstret växa fram, stygn för stygn!

Den som testat vet. Och den personen uppskattar säkert ett broderi som present.

Hos Ulla-Brittas finns mängder av broderier att välja mellan: dukar, löpare, kuddar, tavlor – för att nämna några exempel.

– Givaren behöver inte vara orolig för att köpa ett broderi som mottagaren redan sytt upp. Det är fritt fram att komma och byta! Skulle den som fått broderiet föredra stickgarn, så går det lika bra att byta till sig nystan.

Presentkort är ett annat alternativ.

– Och varför inte ge ett nystan istället för en blomma? Garnet överlever utan skötsel och det har heller inget bäst-före-datum.

Färdigt broderade kuddar, dukar och tavlor är uppskattade julklappar. Den som broderar själv blir allra gladast åt ett handarbete.

30

www.ulla-brittas.fi

Unika, färdiga presenter Den som vill ge en unik, handgjord julklapp men inte handarbetar själv kan få sig en glad överraskning under ett besök hos Ulla-Brittas.

– Vi har mängder av färdigstickade modeller och färdigt broderade produkter. Kuddar och tavlor är lika populära som dukar och löpare. Det finns inte två likadana av någonting, och storleken på plaggen varierar.

De populära babyfiltarna i fleece är efterfrågade under hela året. Till jul köper många av de lite större filtarna, i samma sköna och hållbara material.

– Många köper filtar till de lite större barnen eller till vuxna som vill ha en trevlig mysfilt i soffan.

Ulla-Britta påpekar att ingen behöver snofsa till sig för att besöka hennes affär. Det är bara att hoppa i bilen och komma när andan faller på. Och utanför hennes affär är parkeringen rymlig och fri.

– Man behöver inte ens backa!

Babyfiltarna är populära presenter till familjens nyfödda. De större filtarna landar ofta i tomtesäcken.

Hos Ulla-Brittas finns garn i alla tänkbara färger, tjocklekar och material.

Här finns även mönster, idéer och viljan att hjälpa alla på traven.

Öppet: Måndagar 17–19 Tisdagar och onsdagar 9.30–17 Eller enligt överenskommelse 31 Ring 050 5167422!

KROPP och KNOPP

Forskningsresultat i all ära, men utan träningsglädje lär nog soffan dra det längsta strået.

– Det är helt onödigt att pressa in sig i en mall. Välj istället en träningsform som passar just dig! Då blir motionen rolig och då blir det lätt att vårda både kropp och knopp, säger 32 fysioterapeuten Frida Enlund.

Glädje är bästa motivationen – Välj en träningsform som passar dig. Och håll det hela enkelt.

Det är två av de goda råd som fysioterapeuten Frida Enlund ger alla som behöver komma i gång med sin motion. Hon föreläste på Vegana i Vasa en regnig novemberkväll – precis en sådan kväll när det känns allra svårast att ta en promenad eller joggingtur.

Men – just det – det finns så många andra motionsformer. Den som avskyr mörka kvällar ska kanske söka sig till närmaste simhall, ett gym eller någon idrottsförening. Och den som ser på en träningsmaskin med avsmak kan hitta formen i dansens virvlar.

Enlund påpekar att vi är individer med olika förutsättningar. Att tvinga in sin kropp i en motionsform som inte passar lär inte hålla motivationen vid liv.

– Vi väljer ju vilka böcker vi läser, så varför skulle vi inte välja hur vi vill röra på oss? Jag önskar att alla ska kunna hitta träningsglädje istället för att känna en press.

Enlund vet mycket väl at motivationen har en avgörande betydelse. Dels har hon studerat idrottspsykologi, dels har hon själv tränat sedan barnsben och tävlar numera i triathlon.

Det viktigaste är alltid med

sparar vår viktigaste muskel – hjärtat.

Men det finns en tröskel att ta sig över. Det är här Enlunds råd att hålla det hela enkelt kommer in i bilden.

– Många upplever att de inte vet hur de ska börja. Det finns mängder av specialkläder och massor av utrustning i dag. Men det går faktiskt att motionera i nästan vilka kläder som helst. Och den som föredrar att träna hemma har ju det viktigaste, det vill säga den egna kroppen!

Balans behövs Frida Enlund vet av egen erfarenhet att alla motionspass inte känns trevliga.

– Men om promenaden blev 45 minuter lång istället för en timme, som du planerat, så gläds åt den som blev av istället för att gräma dig över den del som inte blev av.

Hon vet också att en kropp i en ny motionsform i början gärna skriker ”nej-nej-nej!”.

Men efter ett tag börjar ett välmående infinna sig. Och det är i det skedet som motionen blir glädjefylld.

– När motionen ger glädje är det lätt att skapa en rutin som håller. När vi väl kommit i gång ökar vår självkännedom, och vi lär oss skilja på god och dålig smärta. Träningsvärk är inte farlig, men irritation eller överbelastning kräver vila.

Enlund påminner om vilans betydelse.

– Det krävs balans. Det är under vilan efter träningen som kroppen byggs upp. Och precis som i alla sammanhang är det bra att använda något vi alla är rustade med: sunt bondförnuft.

Människokroppen är gjord för rörelse, och forskare har om och om igen kunnat påvisa motionens många hälsoeffekter.

– Listan på hälsoeffekter är mycket lång, liksom listan på sjukdomar som kan förebyggas, bromsas och vårdas med hjälp av motion.

Som exempel kan nämnas depression, reuma och diabetes. Motion får muskelmassan att växa och sätter fart på ämnesomsättnin- Text och foto: Anne Manner gen, stärker skelettet, sänker blodtrycket och

33

Motionären Jalle Holmström, snart 93 år, använder sin motionscykel varje dag.

– Jag har en sjukdom som gör att musklerna förtvinar, men jag ger mig inte. Det är mina dagliga motionspass som räddar min hälsa.

Han rekommenderar alla som fyllt 65 år att hålla sig i trim genom cykling.

– När man trampar kommer cirkulationen i gång ordentligt. Det är bra för muskulaturen, hjärtat, lungorna… ja, hela människan.

Läs mer om Jalle i ”Den glömda huvudpersonen”! www.empati.fi

KROPP och KNOPP 34

Vi gillar praktik mer än teori.

Våra kurser ger dig praktiska kunskaper och inspiration. Ditt budskap blir det som just din målgrupp genast uppfattar och tar till sig.

Vi erbjuder kurser vid olika tidpunkter, för att just du ska hitta lämpligt datum.

PRAKTISK SKRIVKURS Lär dig konsten att skriva texter som fångar läsaren.

För personer som till exempel vill blogga, skriva debattinlägg, artiklar (faktaartiklar, reportage, personporträtt) eller en hel bok.

17.11 kl 9-12 23.11 kl 9-12 24.11 kl 9-12

KONSTEN ATT SKAPA SYNLIGHET Hitta kärnan i ditt företag! Få din målgrupp att stanna upp, ta in dina ord och uppfatta det du för fram som trovärdigt och intressant.

Kursen är uppdelad i två delar. del I 17.11 kl 18-21 26.11 kl 9-12

NÅ DINA KUNDER VIA DIGITALA MEDIER Nå kunderna via digitala medier och andra medier. Få de rätta verktygen för att nå fram genom bruset till din målgrupp. Vilka kanaler kan du använda och hur skall du kommunicera för att få synlighet för dig och din produkt.

17.11 kl 13-16 23.11 kl 13-16 24.11 kl 13-16 KONSTEN ATT FÅNGA MÅLGRUPPEN Kursen Konsten att fånga målgruppen är en fördjupningskurs där vi bygger vidare på existerande innehåll. På basen av innehållet bygger vi ett synlighetsschema som kommer att stödja dina marknadsföringsaktiviteter för ett år framåt.

18.11 kl 18-21 (plats: Selmas Torp, Maxmo) 27.11 kl 9-12 (Vasa, Brändö)

del II 24.11 kl 18-21 3.12 kl 9-12

PLATS: Existens, Wolffskavägen 36, Vasa, hus F11, våning 3

mera info: www.existens.fi

35

MARTINA UTHART

Kreativ

En hyllning till hembygden Text: Anne Manner Foto: Martina Uthardt och Miranda Uthardt

Martina Uthardt medverkar som fotograf i Existens. Hon driver företaget Martina Uthardt foto, har gett ut flera böcker i egen regi samt i samarbete med andra författare och matskribenter.

Hon är flitigt anlitad av såväl företag som privatpersoner och tidningar, eftersom hon genom sin lins fångar allt från personer, djur och natur till produkter, evenemang och företagsverksamhet.

36 själv bör fotograferas är det ofta dottern Miranda som greppar kameran.

När fotografen

– Låt oss tillsammans värna om en hembygd där vi tar hand om varandra!

Det vill författaren och fotografen Martina Uthardt ha sagt i sin senaste bok, Malax i mitt hjärta.

I boken medverkar 19 Malaxbor, alla med stark kärlek till sin hembygd. Den yngsta är 17 år, den äldsta 90. En del är födda och uppvuxna i Malax, andra är inflyttade till någon av kommunens delar. I den samlade skaran finns många modersmål, en mängd livsstilar och intressen. Gemensamt för alla medverkande är att Malax är en plats där de vill leva.

– Man ska inte behöva fylla några särskilda kriterier för att räknas som ortsbo. Det handlar mera om att älska platsen där man har sitt hem, oberoende av om tidigare generationer bott här eller på andra sidan jordklotet.

Det är den känslan Martina Uthardt tagit fasta på när hon bett olika personer medverka i boken. Hon har inte känt alla sedan tidigare, utan ägnat mycket tid åt att söka fram människor med olika bakgrund för att visa det genuina Malax av i dag.

– För mig har det varit riktigt givande att träffa dem alla och jag är mycket glad över att de ville dela med sig av sina reflektioner, alla på sitt personliga sätt.

sin prägel på texten. Det är intressant att se hur olika de fokuserat på frågorna.

Fotografierna är tagna i den miljö varje skribent valt. En person står ute i sommargrönskan med sitt kära dragspel, andra har valt att fotograferas i sällskap av ett kärt djur eller med en stickning i knäet. Fotografens mamma har valt att bli fotograferad tillsammans med en av sina älskade hästar, pappan på en vintrig väg med bössan i handen, hängiven jägare som han är.

– Jag valde att be mina föräldrar medverka därför att det är tack vare dem jag fått växa upp här. Pappa kom till Malax som barn, mamma i vuxen ålder och båda håller bygden väldigt kär.

En dikt av Ann-Marie Selänniemi har också fått plats i boken. Dikten lästes upp på Övermalax ungdomsförenings 100-årsjubileum.

– Jag har velat lyfta fram den genuina känslan för hembygden, och den vackra dikten platsade mycket väl bland alla reflektionerna, säger Martina Uthardt.

Personlig prägel Alla medverkande i boken berättar varför kommunen Malax är viktig för dem, om de har en favoritplats och hur de tror att Malax ser ut om 50 år.

– De medverkande har skrivit själva.

På det sättet har var och en fått sätta

37

Rejäl erfarenhet bakom Existens Existens står på två starka ben: en marknadsföringskonsult och en journalist, som även är författare.

Maria Norrlin-Asplund har mångårig erfarenhet av marknadsföring.

– Jag insåg betydelsen av god kommunikation och synlighet redan som 26-åring. Det var då jag grundade mitt första företag.

Kunskapstörsten förde henne till skolbänken. Förutom tradenomexamen har hon byggt på kunskapsbanken genom en mängd kurser, bland annat på högskolenivå. Hon har arbetat med marknadsföring och som tidningsredaktör på ett börsbolag.

Under de senaste åren har Maria Norrlin-Asplund hållit en mängd marknadsföringskurser, främst för småföretag. Uppdragen hon får är många och varierande. Hon gör hemsidor, producerar reklam i alla former och föreläser ofta och gärna.

Anne Manner har tolv års erfarenhet av journalistiskt arbete– Jag har skrivit artiklar för ett 20-tal tidningar i Norden, och nu i höst har jag skrivit frilansavtal med Aller Media i Sverige.

De senaste fyra åren har hon varit författare på heltid. Hon har skrivit elva böcker, av vilka sex stycken är beställningsarbeten av företag och föreningar.

Hon har vunnit två skrivtävlingar. År 2010 vann hon en tävling i kvalitetsjournalistik för den kosmopolitiska tidskriften Le Monde diplomatique. År 2004 vann hon en novelltävling för Hemmets Veckotidning.

De två samarbetande företagarna ordnar kurser i Maxmo och Vasa. I Maxmo finns Selmas Torp.

– Jag och min man är även företagare i turistbranschen. Vi kunde äntligen inviga Selmas Torp efter två års renoveringsarbete. Vi var noga med att bygga en ramp för att alla ska kunna ta sig in i torpet. Vi hyr ut torpet till turister, men också till mötes- och kursarrangörer, säger Maria Norrlin-Asplund.

I Vasa hyr de två kursarrangörerna ett kontorsutrymme. På Wolffskavägen 36, hus F 11 finns hiss.

– Det var viktigt för oss att ingen ska hindras av trappor. Här ska vi ha många givande kurser med praktisk inriktning, säger båda.

38

Jaså, du har läst Existens nu?

Då tycker jag du ska klappa mig. Men skynda dig, för jag håller mig inte stilla särskilt länge!

Du läser väl nästa nummer av Existens? Det gör matte Helena Grönholm och husse Elof Gädda.

Samma plats, 15.12!

Leo, 5 månader

39