Ävertyrarnas handbook by A TRUE IDENTITY

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör – vi är schyssta kompisar!

Äventyrarnas

handbok

Innehållsförteckning Äventyret väntar........................................................................ 4 Vad är äventyrarscouting?........................................................................ 6 Så funkar boken......................................................................................... 7 Målspår hjälper er att träffa rätt............................................................ 10 Scoutmetoden hjälper er att nå målen................................................. 12 Hur planerar man?.................................................................................. 14 Att jobba i projekt....................................................................................20 Gör ett Äventyr........................................................................................24 Gör skillnad............................................................................. 26 Steg för steg till ett samhällsprojekt.....................................................34 Äventyr: Rösten.......................................................................................36 Multikulturell kalender........................................................................... 42 Äventyr: Världen......................................................................................46 Ut!............................................................................................ 48 Äventyr: Miljön........................................................................................ 52 Vad är hållbarhet?....................................................................................54 Äventyr: Hajken.......................................................................................58 Hajkplanering...........................................................................................60 När kraven blir för höga........................................................................ 72 Ta hand om varandra...............................................................74 Äventyr: Förebilden................................................................................ 76 Ledarstilar.................................................................................................80 Så blir ni världens bästa patrull............................................................89 Tänk själv................................................................................ 94 Äventyr: Mötet.........................................................................................98 Scouternas värderingar.........................................................................101 Tips när du ska hålla andakt................................................................ 114 Äventyr: Scenen.....................................................................................120 Fix it........................................................................................122 Vad är ett symboliskt ramverk?...........................................................129 Lägerbålsgitarr.......................................................................................133 Äventyr: Bygget......................................................................................134 Mot nya utmaningar..............................................................136 Uppslagsdel............................................................................ 146

Äventyrarnas

handbok som ansvarat för Programutvecklingsgruppen, arbetet med boken bestått av: helheten av programmet, har under néa Andersson -Lin Arne Jamtrot, Gustav Öhrn, Sara Projektledare: Fredrik Svensson trot, Carin Grundberg-Sandell, För fattare: Anna Bratt, Arne Jam öv, Erik Fredholm, Fredrik Svensson, Charlotte Neumann, Emma Casserl a Eklundh, Kerstin Bergsten, Gustav Öhrn, Johan Nilsson, Johann edal, Sara-Linnéa Andersson, Mattias Abrahamsson, Patrik Forn Kahn Sofia Hallonsten, Ulrika Koch, Åsa rg, Jonas Elmqvist, Magnus Fröderbe : es) ang at Foto (där inget ann er stoff Chri k, Ras Kim are, n, Ole Form Jesper Landby, Peter Abrahamsso nsson, Sve nus Mag es, Gärd tav Gus ell, Larsen, Johan Landby, Anders Fors tterstock. Robert Kniola, Saga Petterson, Shu as Elmqvist Formgivning: Jesper Landby, Jon Produktion Texterna bearbetade av: Doris

Scouternas utvecklat i samprarogberam är te med:

r för en hållbar Ljungbergs tryckeri arbeta licensierat utveckling och är ett Svanen kommer t pre pap i tryckeri. Råmaterialet bruket och gar sko e kad från hållbart bru 140 ISO 01 som producerat pappret är ighet med i enl cer tifierat. Pappret är blekt en. nik tek ECF (Elementärklor fri)

ISBN: 978-91-978593-3-2 Copyright: Svenska Scoutrådet 2010 Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ljungbergs tryckeri, Klippan 2010 Scoutförlaget AB / Svenska Scoutrådet

Äventyret väntar

Det här är Äventyrarnas handbok. Din guide till äventyrarscouting. Din planeringshjälp på patrullmötet. Din godnattsaga i segelbåtsruffen. Och, din inspirationskälla till ett riktigt, riktigt häftigt scoutprogram.

Äventyret väntar! Många tycker att äventyrarscouting är den roligaste tiden. Och det är inte så konstigt. Som äventyrare kan du tillsammans med din patrull börja hitta på saker mer och mer på egen hand. Ni kan själva planera ett program som passar just er. Vad är det roligaste ni vet? Vad är det ni skulle vilja lära er mer om? Nu börjar också den stora och spännande internationella scoutvärlden öppna sig. Det är enkelt att hitta och hålla kontakt med scouter i andra länder. Vart fjärde år arrangeras en världsscoutjamboree med tiotusentals deltagare från hela världen som äventyrare får åka på, och varje år kan ni följa med på Upptäcktsfärd Norden – ett svenskt arrangemang för 12–16-åringar i ett av våra grannländer. Men äventyrarscouting handlar om så mycket mer. Det handlar om att utforska livet. Vem är du? Vad tror du på? Vem blir du kär i? Hur reagerar du i olika situationer? Tillsammans i patrullen har ni chansen att söka svar på de riktigt stora frågorna och växa som människor. En annan viktig sak är att ni får chansen att göra en verklig skillnad i världen. Scouterna är en av världens största fredsrörelser. Grundidén är att man inte krigar med sina vänner – så bara genom att vara en del av scoutrörelsen bidrar du faktiskt till att skapa fred. Men Scouterna är också en kanonbra plattform för att förändra världen. Anta utmaningen att göra en samhällsinsats i ert närområde eller globalt!

Vad är äventyrarscouting?

Äventyrarscout kan man vara från det år man fyller 12 till och med det år man fyller 15, men på många håll börjar man ett år senare eller slutar ett år tidigare. Precis som i de andra åldersgrupperna i Scouterna är ni indelade i patruller. Det finna massor av olika sätt att dela in patruller. Ibland kanske tjejerna och killarna är med i olika patruller, ibland är könen blandade. På vissa håll är alla

i en patrull lika gamla och på andra håll är ni åldersblandade. Fråga era ledare varför ni är indelade just som ni är – det finns säkert en bra förklaring! Mer om patrullsystemet kan du läsa om på sidan 86. En viktig del i äventyrarna är att få träna på ledarskap. I patrullen är det en eller kanske två av er scouter som är patrulledare men även om det inte är just du som är patrulledare finns många andra sätt och möjligheter att öva ledarskap. Det kan ske både under längre tid, genom att du har en roll i patrullen, eller vid ett speciellt tillfälle genom att att du ansvarar för en viss aktivitet eller får tillfälle att planera och genomföra en aktivitet för andra. Förutom patrulledare finns många andra behov i patrullen. Kanske behöver ni någon som ansvarar för er blogg, er hemsida och ert twitterkonto? Eller så behöver ni en lek- och pysselansvarig? Att ha ett ansvarsområde och leda och fördela arbetet inom det är minst lika viktigt som att vara patrulledare och ger dig möjlighet att utveckla ditt ledarskap lika mycket. Att vara den som lite i bakgrunden håller koll på att alla är mätta, varma och mår bra är en annat viktigt sorts ledarskap. Programmet planerar ni tillsammans med era ledare. På vissa scoutmöten har de huvudansvaret för att planera och leda aktiviteterna men det är viktigt att ni får gott om tid att göra helt egna saker i patrullen. Hela den här boken är egentligen till för att hjälpa er att planera ett bra och roligt program, mer om det i avsnittet så funkar boken på nästa sida. Ni äventyrare är de tuffaste som finns! Ja, så är det faktiskt. Samtidigt som ni kan leka, skoja och behålla ert barnasinne så är ni idoler och förebilder för de som är lite yngre – spårarna och upptäckarna. Varför inte planera en hajk åt spårarna? Eller var statister på upptäckarnas sjukvårdsövning. Förutom att ni får träna på ledarskap och att planera är det faktiskt rätt häftigt att vara en förebild!

Äventyr

Ett äventyr är en aktiv itet som innebär risker eller osäkert utfa ll, och som ofta ställer krav på deltagarna. Gemensamt för äventyr är att de ger starka upplevelser, anti ngen positiva (flow) eller negativa (skräck). Äventyr kan vara en planerad fritidsakt ivitet, som typiskt är en resa i natu ren, utan för anlagda vägar, eller ett besök i en främmande kult ur. Det finns också professionella äventyra re, som försörjer sig på verksamheten krin g äventyr. Källa: Wikipedia

Så funkar boken

Den här boken är alltså tänkt att vara ett stöd och en hjälp när ni planerar program, men den kan också vara en inspirationskälla till idéer om vad ni kan göra. Använd boken som du själv vill. Bläddra och läs mer om det du tycker verkar vara intressant. Eller använd registret och uppslagsdelen längst bak för att hitta den där texten om målspår, packlistan för hajken eller informationen om Ledarutbildning Patrull. Förutom massor av faktarutor, småtexter om allt mellan himmel och jord (ja, det finns saker både om Gud och allemansrätten), tester, tips och bilder finns det tre sorters avsnitt som sticker ut lite. Det är dels sidor som handlar om målspåren. Målspår beskriver vad du ska få lära dig i Scouterna, mer om dem kan du läsa på sidan 10. Scoutmetoden är sättet vi gör saker på i Scouterna, vår pedagogik för att använda ett fint ord. Scoutmetoden har sju delar som är ut-

spridda i boken. Målspåren och scoutmetoden finns också sammanfattade längst bak i boken, på sidorna 148-151, för att ni enkelt ska hitta dem när ni planerar. Ett bra och kul sätt att göra saker på är att genomföra olika typer av projekt.

I boken presenteras åtta äventyr: särskilda projekt som ni kan genomföra i patrullen. Mer om äventyren kan du läsa på sidan 24. För att hitta äventyren i boken ska du kolla efter sidor som har en äventyrsetikett, till exempel sidan 46. Det finns också noveller insprängda i boken, där du får följa äventyrarpatrullen Kon-Tiki.

Maria Graner

generalsekreterare för Svenska Scoutrådet Vad är ett äventyr för dig? ”Ett äventyr är något spännande, en utmaning som är både rolig och lite läskig, så där precis på gränsen till vad man tror att man klarar av. Mina bästa äventyr har haft med resor eller skidåkning att göra.”

Det första mötet Det var onsdag och klockan var 18.47. Utanför scoutlokalen började äventyrarscouterna samlas. Felix var bland de första, han tyckte om att komma i tid, när det var ordning och reda och när han visste vad som väntade. Just nu visste han inte vad som väntade, och det gav honom lite ont i magen. Hans mamma hade träffat en av scoutledarna i mataffären häromdagen och när hon kom hem kunde hon berätta att Lasse inte skulle vara ledare för äventyrarscouterna längre. Lasse hade alltid varit äventyrarledare och Felix hade svårt att tänka sig något annat än att scoutlivet skulle fortsätta som vanligt. Det var ju hans sista år i äventyrarna, varför skulle de ändra just nu? Kunde inte Lasse och hans tjej skaffat barn ett annat år istället, när Felix inte var äventyrare längre? Men han förstod att det var rätt själviskt att tänka så. En bebis måste få ha sin pappa. Det vara bara den här känslan av att Lasse inte ville veta av Felix och de andra i patrullen längre som gjorde lite ont. Satt där i magen som en liten spik och skavde. Amanda och Lise avbröt hans funderingar, de gick inte direkt tysta de där två. Nu var de högljutt oroliga för att Lise inte skulle få vara med i samma patrull som Amanda. Hela förra året hade ju varit jättetråkigt med Lise på upptäckarna och Amanda på äventyrarna. Skulle de nu äntligen få vara tillsammans? Sedan kom James på sin cykel och sen Noor. Felix blinkade lite till Noor och hon blinkade lite tillbaka. Det

onda i magen försvann och han blev bubblande glad i stället. Klockan blev 18.59 och ännu ingen skymt av några ledare. Amanda gick fram och ryckte i dörren men den var och förblev låst. Alla scouterna tittade på varandra. Vad var det här? Skulle de inte få några nya ledare alls? Klockan blev 19.03 och plötsligt hördes ett vrål. En mörkröd motorcykel rullade in framför huset. Deras nya scoutledare? På en motorcykel! ”Hej”, sa hjälmen. En hand letade i skinnjackans ficka och hittade en nyckelknippa som öppnade dörren. Äventyrarna klev in. ”Tror du att han är snygg?” viskade Noor till Lise. ”Säkert”, viskade Lise tillbaka. ”Min syrra säger att alla killar blir snygga på en motorcykel.” James satt på huk och försökte få upp sitt skosnöre. Äventyrarna skulle för all framtid reta honom för att han hade satt sig pladask första gången han fick se Sara. För när hjälmen åkte av kom en lång brun fläta fram och James tappade balansen. Noor och Lise kände sig lite blåsta på den snygga killen och Felix tänkte att det kanske inte blir så tokigt utan Lasse i alla fall. Fast om han kunde veta vad som väntade i framtiden var han inte riktigt lika säker på längre. De gick in i äventyrarnas rum och patrullerna satte sig i sina patrullhörn, lite avvaktande och blyga. Sara var i kapprummet och tog av sig skinnstället. Vad skulle hända nu?

Stämningen lättade betydligt när Marie kom in och bad dem ställa sig i en ring på golvet. Nu kändes allt nästan som vanligt igen. Marie hade de haft förra året. Hon var bra. ”Hej och välkomna till ett nytt äventyrarår”, sa Marie när Sara också kommit in. ”Förlåt att det blev en så konstig start. Sara är min kompis som har flyttat hit för att plugga. Vi tycker att det ska bli jätteroligt att vara era ledare! Nu startar vi. Jon, släcker du ljuset är du snäll?” När ceremonin var slut gick patrullerna tillbaka till sina patrullhörn. Kvar på golvet satt de nya äventyrarna, de som varit upptäckare alldeles nyss. ”Bra”, sa Marie. ”Ska vi göra så att Lise är med i Kon-Tiki, som Amanda? Det borde bli lugnast för oss alla.” Marie blinkade till Amanda. ”Jon, ska du också vara med där?” Raskt fördelade Marie de nya äventyrarna och snart satt Lise och Jon tillsammans med Felix, Noor, Amanda och James. Sara gick runt och delade ut några papper till dem. ”Vad är det här?” sa Noor. ”Pyssel?” Sara log. ”Det kan man kanske kalla det. Ni ska läsa tillsammans och försöka se om beskrivningarna passar in på någon av er.” James tog pappret och började läsa högt. Det var inte alls horoskop som han först trott. Det var rätt roliga beskrivningar. ”Du gillar att vara överens med andra och vill inte hamna i konflikter”, läste James, och fortsatte med: ”Du har en stark åsikt och försvarar den. Ha! Det låter som du Lise”. Patrullen läste tillsammans beskrivningarna. När de gjort det satte de ett namn vid var och en av rubrikerna. ”Det är kanske inte så att man alltid är den sporrande, man är ju olika personer olika dagar”, sa Sara, som kommit för att stötta dem. ”Men just nu, i den här gruppen, så kanske det passar på någon av er. Nu ska vi diskutera vilka uppgifter som behövs i en patrull.” ”Patrulledare”, sa Lise omedelbart. ”Det kanske behövs två så att de kan hjälpas åt?” fyllde Amanda i. ”Kanske en sjukvårdsansvarig?” tyckte Noor, som fortfarande hade ett ärr efter vårhajkens vedhuggning tydligt synligt över handen.

”Vi måste ha en hemsidesansvarig!” tyckte James. ”En bloggansvarig och en lekansvarig, och någon som håller ordning på patrullgrejerna”, sa Felix. ”Det ser verkligen förfärligt ut i vårt skåp.” ”Sekreterare?” föreslog Jon. ”En fotograf? En muffinsbakare? Eller kassör?” ”Har vi några pengar då?” frågade Noor. ”Och om vi har pengar, vad ska vi göra med dem då? Ska vi spara till något?” Efter att ha diskuterat hit och dit enades patrullen till slut om sex olika sysslor, en till varje patrullmedlem. De valde att ha två patrulledare, kassör, prylansvarig, sjukvårdsansvarig och bloggansvarig. ”Bra jobbat”, tyckte Sara när hon kom tillbaka till dem. ”Nu kommer den svåra biten, vem ska göra vad?” ”Du kan väl vara bloggansvarig, Lise? Du är så bra på datorer”, sa Felix. ”Aldrig i livet”, sa Lise. ”Jag vill göra något jag inte gör annars.” De fortsatte att diskutera fram och tillbaka, tills de till slut var överens. Nu hade alla en roll som de tyckte kändes spännande inför det kommande året.

Fundera på

Är du olika personer i oli ka sammanhang? Någon som är blyg och tyst i skolan kanske är tuff och modig på Scouterna. Prata i gruppen om vil ka olika rol ler en och samma person kan vid olika tillfäl len. Har du någon gång missb edömt en person du träffat för första gången ? Varför blev det så? Vad fick det för konsek venser? Vil ka funktioner i pat rul len behöver ni? Vil ka personer kan vara bra på de olika sakerna? Kom ihåg att fun dera på detta och på att byta rol ler ibland.

Målspår hjälper er att träffa rätt ga redo för livet. Scouterna gör un för unga är att möjliggöra Scouternas syfte arsfulla vecklas till ansv människor att ut eringar e utifrån de värd världsmedborgar tlöftet. outlagen och scou sc i ks yc tr ut m so

Ansvarsfulla världsmedborgare? Redo för livet? Det kanske verkar bra, eller så är du bara scout för att det är roligt. Och roligt ska det absolut vara i Scouterna! Men det finns också en anledning till att vi gör allt vi gör på det sätt vi gör det. Scouterna vill hjälpa dig att utvecklas, hjälpa dig att trivas med dig själv och som sagt, göra dig redo för livet. Därför finns det mål som beskriver hur du ska få chansen att utvecklas i Scouterna. Det finns 14 mål för varje åldersgrupp, som man kan säga följer ett spår från spårarscout ända upp till roverscout. De kallas därför helt enkelt för målspår. När man planerar program (läs mer om det på sidan 14) är det smart att börja med att ställa sig frågan ”Varför?”. Varför gör vi det här? Svaret på den frågan får man i målspåren. Vi gör aktiviteter i Scouterna för att utvecklas inom

de 14 målspåren. Det finns inget prov i slutet av äventyrarna man måste klara av. Målen mäts bara mot dig själv och berättar vad du ska få träna på och upptäcka tillsammans med din patrull under tiden som äventyrarscout. Man måste inte jobba med alla mål på en gång, nej inte ens under en termin – men på sikt måste alla målspåren finnas med för att hela du ska utvecklas. Det är som med ballongerna här intill – alla ballongerna behövs för att du ska lyfta! Utspritt i boken finns 14 uppslag som förklarar målspåren och ger exempel på vad man kan göra för att jobba med dem. Förutom förklaringen och exemplen finns en kort målformulering – det är den som är själva målet. I slutet av boken på sidan 148 finns en kort sammanfattning av alla målspår med sidhänvisningar tillbaka till uppslagen om målspåren.

Läs texten, mål formuler ingen, Bläddra igenom målspåren i boken. dera kort för dig själv: exemplen och kolla på bilderna. Fun r som • Vad kan du komma på för aktiv itete ådet? omr det inom s ckla utve att er er hjälp t? måle mot • Hur lång t har du kommit inom det • Kan du hjälpa andra att utvecklas ompi ullk patr dina kan r Elle ? här området sar hjälpa dig?

Scoutmetoden hjälper Kan man göra vad som helst i Scouterna? Är det scouting att spela fotboll? Dreja? Klättra på en klättervägg? Sova i tält? Alla de här sakerna och mycket annat av det vi gör i Scouterna kan man även göra på andra ställen, till exempel i skolan eller i olika föreningar. Det som skiljer oss från dem är att vi gör det av en särskild an-

ledning. Fotboll kan man spela för att träna på samarbete eller upptäcka hur mycket man orkar springa, man behöver inte göra det för att bli en ny Zlatan. Men det är inte bara varför vi gör saker i Scouterna som är viktigt, utan också hur vi gör saker. Svaret på frågan ”Hur?” är scoutmetoden. Scoutmetoden är egentligen inget

Learning Symboler och ceremonier

Lyssnande, stödjande ledarskap

Patrullsystemet

er att nå målen konstigt – det är mest ord på ett naturligt och självklart sätt att lära sig saker på. Scoutmetoden består av sju delar. Alla delar är lika viktiga och har ingen ordning. På samma sätt som med målen kan det vara svårt att få med alla delarna i allt ni gör, och det är inte heller nödvändigt. Men genom att variera er och se

till att få med alla delarna under en period är det både roligare och lättare att göra saker. Scoutmetodens sju delar finns beskrivna utspritt i boken. I slutet av boken finns en sammanfattning som beskriver hela scoutmetoden på ett ställe. Kolla in sidan 150. Scoutmetoden hjälper er att nå målen.

g by doing Lokalt och globalt samhällsengagemang

Friluftsliv

Scoutlag och scoutlöfte

Hur planerar man? Grunden till vad ni ska hitta på får ni genom att tänka på målspåren och scoutmetoden (se sidan 10-13). Men bara det räcker inte. När ni har koll på varför och hur gäller det att släppa loss fantasin och bestämma vad ni vill hitta på i patrullen eller i avdelningen. Vad är det roligaste du vet? Vad behöver ni kunna för att genomföra den häftigaste hajken någonsin? Blir det roligare om vi har ett tema på programmet? Säkert har era ledare förberett och funderat en del på vad ni kan göra, men det är bara om ni bestämmer detaljerna tillsammans som det kan bli riktigt bra. Ledarna kan ju inte veta exakt vad ni vill, och det är faktiskt ni som ska lära er saker och

utvecklas. I det här avsnittet kommer några tips på hur ni kan göra för att planera ert program. Äventyrarscouting bygger mycket på att genomföra projekt, mer om hur ni kan jobba på det sättet finns på sidan 20. Det kan vara bra att blanda aktiviteterna som är kopplade till projektet med helt andra aktiviteter och möten. Till exempel måste ni kanske förbereda er för en hajk under några möten samtidigt som ni är mitt uppe i ett miljöprojekt. Blanda mellan olika typer av möten och se till att ni får till en bra helhet. Ett projekt kan pågå en hel termin men samtidigt kan ni göra många andra saker när ni ses.

n ed målsp14åre tyrarscoum a b b jo tt spåren för även a ål tt m ä s de du Fyra ar tt så bl ir det hi , t er . Variera och i slute n ol ika sätt Utspritt i boke ed dem på flera m a bb jo t at r ting. Det gå roligare!

exempel t målspår. Till ss r vi te t et ite iv ed m kt a A 1. jobb med måltiv iteter för att e för att jobba tig äk llm fu un Gör speciella ak m mot ion til l kom kan ni sk riva en hä llet. m spåret A kt iv i sa . Ett exempel med målspåret a bb jo t at 2. A rbetssätt er r ras om att leda t sätt som hjälpe ap genom att tu sk ar ed L Gör saker på et et år a med målsp ar åt andra. på det är att jobb gör el ler planer ni r te ite tiv ak varandra i de år varje lar av ett målsp ng ni ses 3. L ite varje gå att komma til lbaka til l vissa de med en kort andakt sta ta varje möte Ibland är det bä genom att avslu l pe em ex ill T gång ni ses. spåret Existens. ed delar av mål för att jobba m r något ta upp dem nä let 4. Fånga ti llf äl khuv udet och ta chansen att ssa på pa h oc s i ba bl ir osam a gr nå r nä p Ha målspåren l up tat med de två na til l exempe Då har ni arbe . ra nd ra dyker upp. Stan va ot r ni vi ll vara m att prata om hu lem lösn ing. ioner och Prob at el R en år sp ål m

Allt är tillåtet för att komma på de bästa idéerna Det finns många olika sätt att komma på de bästa idéerna. Det spelar ingen roll om ni använder whiteboards, blädderblock, post it-lappar, sitter i en ring och diskuterar, skriver långa önskelistor, eller gestaltar vad ni vill göra eller gör på något helt annat sätt. Det finns ett par saker som är bra att tänka på när ni spånar idéer, eller brainstormar som det kallas ibland. Säg bara JA! I början när man bara försöker komma på så många idéer som möjligt gäller det att vara positiv. Ordet ”nej” är alltså förbjudet i det här steget. Även om inte alla idéer är bra direkt leder en dålig idé ofta till en annan som är bra. Sen

Scouternas aktivit etsbank På w w w.akt iv ite

tsbanken.se hi ttar ni tips på kompletta aktiv iteter. Sök med hj spåren, på hu r lång tid en aktiv älp av målitet tar el ler på ty p av aktiv ite t. Pa om era bästa ak ssa också på att tipsa andra tiv iteter genom att fylla i dem on line.

när ni har massor av idéer är det dags att prata om vilka ni gillar och vilka som ska bort. Då klumpar ni ihop de idéer som liknar varandra och ta bort dem som av någon anledning inte funkar. Alla ska vara med. När ni spånar idéer och diskuterar vad ni vill göra måste alla få säga vad de tycker. Pratar du mycket gäller det att vara tyst emellanåt, så att de mer tystlåtna får ta plats och vara med och bestämma. Är du en tillbakadragen person – se till att säga vad du tycker och våga kom med dina idéer också. Tillsammans skapar ni det bästa programmet.

Scoutshtipops,efönrslag på metoder och övningatare

A kt iv itets aktiv itetsm av böcker och finns i mängder am specifikt för Scouterna s fr rial. De som ta . Glöm inte helw.scout.se/shop w r w på du ar tt hi s bokhyl la efte ta i scoutkåren isp in få t at r ler att ni kan tit fö m r gam la prog ra bra böcker el le r. ration och idée

Vart vill ni komma? – Att planera med hjälp av slutmål Ett sätt att planera programmet är att börja med att bestämma vad ni vill göra i slutet av terminen, i sommar eller under en hösthelg. Kanske vill ni iväg på en hajk, segla, åka på ett läger eller åka utomlands? Tveka inte för idéer som kan kännas långt ifrån vad ni brukar göra eller som först kan kännas svårt. Ingenting är omöjligt! När ni bestämt vad ni vill göra är det dags att prata om vad ni behöver träna på eller lära er för att ni ska kunna göra det ni vill. Ska ni på en vandring är det bra om alla kan orientera, laga mat och vet hur man tar hand om skador. Ska ni åka utomlands är det bra att ha koll på hur det ser ut i det landet, veta hur kulturen skiljer sig från vår kultur och tänka på om ni ska ta med

öra det vi vill. g a n n u k a k s i v m O Vad behöver vi... r lär vi oss det ... kunna? Hu ... tillverka? ... träna på? ... kolla upp?

er något från Sverige. I det här läget plockar ni fram målspåren. Läs igenom målformuleringarna och fundera på vilka som passar bäst in på ert projekt. Efter det kan ni styra projektet för att få er att utvecklas ännu mer inom de målspår ni valt. Nu hittar ni på aktiviteter som både hjälper er att nå ert slutmål, och som passar in i de målspår ni valt. Sen är det bara att bestämma när ni ska göra vad och vem som ansvarar för det. Fler tips om hur ni kan jobba med projekt finns 20. Är ni osäkra på hur ni ska göra kan det vara bra att börja med ett av äventyren. Äventyren är projekt som har lite tydligare ramar, läs mer på sidan 24.

terkursen. ” lite inför klät att ”tjuvt räna an sl ipper skavsår och vad ll på hu r m upp. då skul le dyka en • Få ko ar m m so l Ävent yrar patr til göra om det än n n” le t ka äl de fj an ns m on fin iti ed h rådet – göra en ”Exp p natu ren i om fjäl lvandring oc up rs man la ga ot ol da åg K a N ? • gr er nå xt r patr ul lur el ler vä dä dj a n Det skul le bl i st io ly at id lst fr äl om a fj (s gr på nå de på en eciellt att tänka ra med på tre dagars boen n äta? Något sp annat tänkte va gå in i)? ka r d få an te bl in t na at an ar r m m med lem dsområden ntai nbike. Fö yd ou m lsk a ge kl få lla cy hå h a oc nn en klätterkurs fjäl len spånande • Träna samarbete för att ku när de vä l var i t lig ro n. : ha ne ra a tio gö nn di e ku pe hövd sams hela ex på grejer de be de fram en lista a tr ul lmedmel larn koll på n bestämde pa e få ta t vd lis at r hö m fö be to k ru aj m lh so Fö ke lt praktiskt dringen. al an a lv • Å ka på en cy äl fix fj l le til ul oc r n sk gbiljette h hu r de h testa tä lte det ska tionen (boka tå di cyklarna oc om pe a a ex m r fö äm in st as be ordn för att ut rust ni ng, fix lken som • Proväta mat pa mat, packa vi kö h h oc s, oc d ur te rå rk in r te ha le ät t kl at el r at vara fr ystork ordna loppis fö sponsring och enyn på fjäl let. tyckte passade m en a sk st Fi bä n m h so de oc g en in år är er sp nt ål ie M or ). r, ingar, Relaså vidare fjäl lkarto r Fysiska ut man va • Lära sig om n ne . si n ar tio di bb pe jo på ex ingen h Ta hand om hu r fjäl lräddn d. för natu ren oc a ssl pa än K m r, so ne en tio kvår lka möt • Träna på sju ryggsäcken bestämde de vi re n ar vo Se ck et D p. pa r. op an te kr m ite r per av aktiv ty a • Få koll på hu ik ol n r da fö lå st sade bä sjukvårds . att få koll på ydd och på bästa sätt a lsk br ll so ke pe m cy so em n ex ar na til l ing in a keps • Fi xa likadan hjärt-lungräddn expeditionen. g h på si g oc ra si p lä t re på at a ha h ar t sp oc ts at a gärna a lik gr e nå nd h ku tr ycka t-sh ir oc p de re de en ha inte hajken, m ol ika ty per av rsom de ändå • Lära sig om förberedda för til l efteråt efte ra ar va op t at kn r fö . ar bra knop det på hajken någon ny tta av n. r fö g klätterkurse äg rv tra på en klätte • Testa att klät

ition Fiskens fjäulllleenxpFieskden bestämde sig för att.

Att planera med hjälp av teman Har ni bestämt ett mål som till exempel en hajk eller en resa kan det också bli ett kul tema för hela terminen. Rama in det med symboler och ceremonier. Ska ni ta färjan till Sankt Petersburg kan ni bygga allt ni gör runt temat Ryssland. Ni kanske äter borstj och piroger på hajken, lär er kyrilliska alfabetet, målar ryska dockor och leker Maffia. Ni kan också lägga upp er termin kring ett tema helt utan slutmål. Det sätter igång fantasin och gör att allt från patrullnamn och ceremonier till de aktiviteter ni gör hänger ihop. Spåna fritt på teman, det kan vara precis vad som helst! Medeltiden, stjärnor, vandringen, Asterix och Obelix, Sagan om ringen, tidsresan, Hello Kitty, havet eller något helt annat ... Sedan är det bara att fundera på kul aktiviteter som passar in i temat och tillsammans

bygga den världen. Vad skulle patrullerna heta om det var år 1395? Vilka personer tycker ni är stjärnor? Ska ni sätta upp en teater och själva bli stjärnor eller vill ni utforska alla stjärnor i solsystemet? Vad behöver ni tillverka för att kunna vara i Romarriket? Hur skulle Frodo och gänget ha avslutat sina möten? Utgå från alla idéer ni kommer på som knyter an till temat. Bestäm vad det blir för aktiviteter, när ni ska göra vad och vem som ansvarar för vad. Inlednings- och avslutningsceremonier är ett bra och enkelt sätt att rama in mötet så att det hänger ihop med temat. Kolla igenom planeringen när ni är klara, så att varje aktivitet hjälper er att utvecklas inom minst ett av målspåren. Kanske kommer ni också på fler eller ännu bättre aktiviteter när ni läser målspåren? Byt i så fall ut eller lägg till dem också.

Att jobba i projekt Är ni på gång att planera en hajk eller ett läger, vill ni få scoutkåren att börja sopsortera eller är det dags att rekrytera fler scouter? Säkert har du och dina scoutkompisar massor av idéer som kan vara kul att genomföra. Då kan det vara dags att sätta igång med ett projekt. I det här avsnittet kommer tips på allt som har med projekt att göra.

l, en ett tyd ligt må Ett projekt har u m. bestämt slutdat t et ch o an rj ö b

Ett projekt kan vara nästan vad som helst Tillsammans i patrullen bestämmer ni vad ni vill göra. Det kan vara nästan vad som helst, men se till att alla är med på vad ni ska göra. Patrullen är kärnan för projektet och det är bara tillsammans som ni kommer att lyckas. Alla får vara med och får utrymme i ett projekt genom att ni delar upp ansvaret mellan

er. Hur bra ni jobbar ihop ser säkert olika ut under projektets gång, men kämpa på. Ju närmare målet ni kommer desto lättare blir det oftast. Du har väl inte missat äventyren som är projekt med vissa ramar bara för äventyrarscouter? Läs mer på 24

Projektfaser

Oavsett hur litet eller stort projekt ni ska genomföra kan ni ta hjälp av modellen nedan. Hela tiden är det viktigt att skriva ner, fota, blogga eller dokumentera på något annat sätt för att komma ihåg allt ni gjort och kunna utvärdera på ett enkelt sätt. 1. Idén Vad vill ni göra och varför? För att lyckas behöver ni bestämma detta gemensamt. Börja med att spåna vilt bland alla möjliga och omöjliga idéer. Var inte nöjda förrän ni har diskuterat färdigt och har en klar bild av vad ni vill uppnå. Välj ut vilka målspår ni kommer att jobba mest med i projektet.

tet? Hur genomfåfömredniscprouojtmek etoden när ni

Glöm inte att m til l ktet ska se ut. Bestä bestämmer hu r proje ni ska använda (ti ll boler exempel vi lka sym det r projektet) och om fö ga log en l exempe ktet. oje pr r a ceremon ier fö passar med särsk ild

2. Att göra-listan Vad behöver ni göra för att nå ert projektmål? Skriv upp allt på en lista, kanske finns det något ni måste lära er eller öva på innan ni kan genomföra projektet. 3. Tidsplanen När passar det bäst att göra vad? Gör en tidslinje eller sätt upp ett stort almanacksblad. Bestäm när ni gör de olika sakerna och hur lång tid varje sak tar. Tänk på få allt i en ordning som känns bra och att det inte krockar med annat som händer i scoutkåren eller med personliga saker någon har tänkt göra. Glöm inte att bestämma och skriva upp vem som ansvarar för vad.

4. Pengarna Vad kostar allt? Finns det bidrag att söka? Kan någon sponsra? Ska ni ordna en loppis? Räkna efter vad allt ni vill göra kommer att kosta. Sedan är det bara att försöka hitta tillräckligt med pengar. Tänk på att många företag kan tänka sig att sponsra med saker ni kan ha nytta av i stället för pengar. Det kan vara allt från målarfärg och tyg till mat och hjälp med att skjutsa grejer. Eller kan ni fixa pengar genom att ordna en loppis eller något annat? Får ni inte ihop tillräckligt med pengar är det dags att ta backa ett steg och bestämma vad ni måste ändra på i er plan för att ändå kunna genomföra någon variant av projektet. 5. Genomförandet Till slut är det dags att sätta alla planer i verket. Det går inte alltid som planerat, men se till att ha roligt tillsammans och försöka lösa problemen som uppstår på bästa sätt för alla i patrullen. 6. Utvärderingen Lyckades ni med det ni tänkt er? Vad var enkelt? Vad var svårt? Hur samarbetade ni i gruppen? Hur det än gick är det viktigt att sammanfatta och utvärdera projektet. 7. Avslutningen Nu är det dags att fira att ni kommit i mål med projektet. Kanske har ni gjort något som ni kommer att spara från projektet. Gör något kul som avslutning och glöm inte att tacka de som hjälpt er på olika sätt under projektets gång. Passa också på att berätta för andra vad ni varit med om och byt bra idéer med andra patruller.

Skattjakten ”Titta”, sa Lise. ”Stackars henne, hon mår nog inte så bra just nu.” Patrullen sneglade lite på tjejen som stod och spydde. Hennes kompisar försökte hjälpa henne så gott det gick, men de var inte heller så pigga. Tjejens kjol hade åkt upp och vem som ville kunde se att tightsen hade gått sönder uppe vid låret. Hon torkade sig om munnen med koftärmen när hon spytt klart och både koftan och håret blev kladdiga. Hon hade nog varit fint sminkad när kvällen började men nu var läpparna torra och spruckna och ögonen var knappt synliga bakom det svarta kladdet som från början måste ha varit mascara och ögonskugga. Det var lördag kväll och Kon-Tiki var på skattjakt i stan. Hajken hade börjat kvällen innan med att Marie lämnat ett chiffer till Felix. Han hade sms:at alla direkt och snart var patrullen samlad. De hade fått veta att de skulle packa för hajk men inte mer än så. De löste chiffret rätt snabbt. De hade talat om chiffer ett par veckor tidigare, och när de väl klurat ut nyckelorden gick resten som en dans. ”Bussen går 19.31” hade lösningen varit. ”Vilken buss?” suckade Amanda uppgivet. ”Äsch”, sa Felix, ”vi sticker till busstationen och ser vilken buss som går 19.31. Den tar vi.” Sagt och gjort. Patrullen fördelade den gemensamma packningen som Marie lämnat tillsammans med chiffret och så gav de sig iväg. En buss till Sjötorp gick 19.31. Chauffören hälsade vänligt på dem och verkade veta mer om deras hajk än vad de själva gjorde. Han skrattade lite åt James som försökte köpa en biljett utan att veta vart de skulle. ”Sätt ni er ner, så talar jag om när ni ska av.” Felix och Jon ordnade ryggsäckarna och Noor höll ett säte åt Felix. ”Ni ska alltid vara tillsammans”, sa James och flinade åt henne.

”Det är för att de är kääära”, förklarade Amanda alldeles överdramatiskt. Det märktes tydligt att hennes andra stora intresse i livet var att spela teater. ”Småglin”, fräste Felix åt dem när han satte sig bredvid Noor och de började prata om något som hänt i skolan. De åkte buss i nästan en halvtimme innan chauffören stannade och gick bak i bussen för att hjälpa dem av med packningen. Det var inte många kvar på bussen nu och passagerarna och chauffören vinkade och önskade dem en trevlig hajk. Bussen körde vidare och kvar i mörkret på hållplatsen stod en ganska förvirrad patrull. Jon fick fram sin ficklampa och ganska snart var det något som glimmade till. En bit bort glimmade ytterligare något och patrullen bestämde sig för att det var deras spår att följa. Mycket riktigt, en dinosauriereflex gungande från en gren och snart hade patrullen letat sig fram till ett vindskydd med en välkomnande eld. En kanna med varm choklad hängde i trefoten och de gjorde mackor innan de gjorde sig i ordning för natten och kröp ner i sovsäckarna. ”Jag kommer frysa”, sa James. ”Jag har tagit på mig långkalsonger och tröja. Och träningsbyxorna och min fleece. Fast jag kommer ändå frysa. Jag får inte plats att ha jackan på också i sovsäcken.” Redan nu hade han börjat hoppa runt på marken för att värma sig. ”Du har nog för mycket på dig”, trodde Amanda. Hon såg ut som en svart panter i sina svarta långkalsonger och sin svarta tröja. Det var bara den röda mössan och den rosa tandborsten som inte var så panteraktiga. ”Minns du inte när Marie och Sara visade att man skulle få plats med luft i sovsäcken också? Det var ju luften som värmde sa de. Jag fryser

i alla fall mycket mindre nu när jag inte har på mig alla kläder i hela ryggsäcken längre.” James tog av sig fleecen och träningsbyxorna men la dem nära, nära ifall han skulle frysa under natten. Riktigt säker var han inte på det där med värmande luft. Det var ju i alla fall oktober. Lördagen grydde och alla gick upp. Alla utom James. Hade han frusit ihjäl i alla fall? Jon kastade en känga på honom för att kolla och James for upp med ett vrål. Alla skrattade, inte minst James som hade sovit bättre än på länge. Det där med värmande luft verkade ha fungerat i alla fall. Dagen gick åt till en massa äventyr. Marie och Sara hade verkligen jobbat på att få en spänn ande skattjakt för patrullen. Först hade det varit rätt vanliga saker. Men så plötsligt skulle de åka till stan! Ledarna hade lurat ut dem en lång omväg på fredagen och nu var resten av kontrollerna inne bland husen och affärerna. Felix undrade vad som egentligen varit den största utmaningen – att ta sig fram i skogen där hela patrullen kände sig hemma eller att plötsligt vara scout i stan. Skatten visade sig till slut vara ett biobesök och det var nu efter bion, på väg tillbaka till busshållplatsen, som de hade sett tjejen som stod och spydde. Om man inte tog den långa vägen som ledarna lurat dem med på fredagskvällen var det bara en kvart med bussen och sedan tio minuters promenad innan de kom till vindskyddet. Även i kväll fanns det varm choklad hängandes i trefoten och i kväll satte sig patrullen till rätta för att mysa länge. I morgon skulle de ju bara gå upp och åka hem. Lise satt tyst länge men så plötsligt började hon prata. ”Stackars tjejen vi såg”. ”Äsch”, tyckte Jon. Det var väl inte synd om henne. Hon hade druckit för mycket bara.” ”Just det”, menade James. ”Om hon mådde dåligt var det ju för att hon själv hade druckit. Det var väl inte någon annans fel.” ”Fast hon kanske inte vågade säga emot?” trodde Lise. ”Just det”, höll James med. ”Jamen James”, sa Noor. ”Du kan väl inte hålla med alla?”

Snart diskuterade de högljutt vid elden. Vem bestämmer vad som är lagom? När har något gått för långt? Varför är det spännande att prova sådant man inte får? Varför gör man ibland sånt man inte vill? ”Som i går”, sa James plötsligt. ”Jag ville verkligen inte gå och lägga mig med så lite kläder på mig. Jag trodde att jag skulle frysa jättemycket. Fast jag gjorde det för att Amanda sa att jag skulle.” ”Jamen. Det blev ju bra!” sa Noor. ”Och hon menade inget illa. Det var inte riktigt som att hälla i dig massa gift eller något.” Alla skrattade när de föreställde sig lilla Noor försöka tvinga store James till något. ”Nej, vi hade väl lika gärna kunna ge honom kött i stället?” retades Jon. ”Du vet mycket väl varför jag inte äter kött”, svarade Noor och sträckte ut tungan mot honom. ”Och jag kommer aldrig att dricka alkohol heller. Så det så.” Jon gäspade stort och tyckte att det var dags att gå och lägga sig, annars skulle de aldrig orka med morgondagen. Några höll med och gick för att borsta tänderna. Lise kröp ner i sin sovsäck och kände att hon aldrig somnade så bra som till det stilla mumlet och skrattet från patrullkompisarna som fortfarande satt uppe.

Fundera på

När mår du bra? Vad kan du göra för att andra ska må bra? Vad inn ebär det för dig att ta hand om din kropp? Sku lle du ku nna tänka dig att dricka alkohol e ller röka? Varför eller var för inte? Har det hänt att du gått med på att göra saker som du inte velat, elle r gjort något fastän du v isste att du sku lle må dål igt av det? Varför uppstår grupptry ck? Kan det hända att ni utsätter varandra i pat rul len för grupptryck? Kan grupptryck var a bra?

Gör ett äventyr! Okej, så ni vill göra ett projekt, men skulle vilja ha lite mer vägledning i hur ni ska gå till väga och vad ni ska göra? Då kan ni genomföra ett av de åtta äventyren. Äventyren är en speciell typ av projekt som beskrivs noggrannare i den här boken, för att ge er lite extra stöd och tips. Äventyren är lagom många och lagom stora för att ni ungefär ska hinna med ett per termin. Men ni kan lika gärna jobba med ett äventyr under en sommar eller på något skollov. Om ni är flera patruller i avdelningen behöver ni inte välja samma äventyr. Gör det som just ni tycker verkar roligast just nu! Äventyren är utspridda här och där i boken. Läs igenom alla och fundera på vilket ni vill börja med. Eller varför inte ordna en mys- och planeringskväll på första patrullmötet? Gör te och baka en kaka tillsammans och läs igenom

äventyren tillsammans och snacka ihop er! Det finns ett märke till varje äventyr som ni kan använda om ni vill, som ett minne från det ni gjort och upplevelsen ni varit med om. Det kan jämföras med deltagandemärkena för de yngre scouterna. (Läs mer om märkessystemet på sidan 154).

Gör äventyren till era egna

Även om äventyren ger er både ett tema och hjälp i er planering har ni stora möjligheter att göra dem till era egna. Var vill just ni hajka någonstans? Vad är det du och din patrull vill göra för miljön? Och vilket land tycker ni är mest spännande? Planera tillsammans i patrullen och ta hjälp av er ledare om ni behöver tips och råd.

Det finns några saker som är viktiga att komma ihåg om äventyren: • • • • •

Tänk på att göra dem tillsammans i patrullen. Se till så att alla är med, känner sig delaktiga och får en roll och ett ansvar. Det är både enklare och mycket roligare om alla hjälps åt. Börja med att läsa igenom målspåren för ert äventyr. Det hjälper er både att få tankarna kring vad ni kan göra att börja snurra och visar vad det är tänkt att ni ska lära er under äventyret. I alla projekt – och alltså även äventyren – finns tre faser som alla är lika viktiga. Först gäller det att planera ordentligt och fundera igenom hur och vad ni vill göra, men också vad som skulle kunna gå fel om oturen är framme och hur ni kan göra då. Sen kommer det ni jobbat och planerat för – själva genomförandet: hajken, klimataktionen, ommålningen av patrullyan eller vad det nu är. När ni är klara med det är det lätt att pusta ut och springa vidare mot nästa projekt men ni har en liten bit kvar: avslutning och utvärdering. Dels handlar det om att torka tälten, ringa och tacka för att ni fick besöka barnsjukhuset eller vad det nu kan vara, och dels behöver ni fundera igenom och diskutera vad som gick bra och vad som kan förbättras till nästa gång. Det hjälper er att bli ännu bättre till nästa gång. Skriv ner allt det här i er loggbok, er blogg eller hur ni nu väljer att dokumentera. Ofta är det många som är nyfikna på vad ni gjort. Ha som vana att redovisa ert äventyr på något sätt. Berätta för de andra patrullerna vad ni gjort, visa era konstverk för era föräldrar, skriv en liten rapport till kårstyrelsen och berätta hur kanonbra det blev eftersom de gav er pengar till den där nya sopsorteringsstationen eller skriv en artikel till en scouttidning. Många kommer bli både imponerade och inspirerade av vad ni gjort! Om något skulle hända på vägen så att ni inte kan slutföra ert äventyr eller det inte blir riktigt som ni tänkt er – deppa inte ihop. Många gånger lär man sig mer av ett misslyckande än av en framgång, även om det såklart inte är lika roligt. Utvärdera vad som hände och fundera över hur ni kan undvika det nästa gång.

58 patr ul len. Sidan dan 134 mför en hajk i ul lutr ustn ing. Si no tr ge pa h r oc le a el l er ka an pl tlo – ou en sc jk a, Ha • tr ul ly a något til l er pa Sidan 36 • Bygget – skap för Scouterna. an ut en rld vä a rk ve på – • Rösten . Sidan 52 för. Sidan 120 insats för m iljön 98 tror på och står ni d va • Miljön – gör en ni sjä lva. Sidan om g in förestäl ln n inrikt ni ng än na en r an gö en – r en ha en m Sc • pp so en ungdomsg ru scouter. Sidan 76 • Mötet – träffa iv itet för yngre kt sa ag ld he en apa nd. Sidan 46 • Förebilden – sk ter i ett annat la ou sc ed m t ak nt • Världen – ta ko

Gรถr skillnad!

Finns det något som du går och stör dig på? Eller något som du skulle vilja var annorlunda? Ta saken i egna händer och gör något åt det! Även om världen kan verka stor och svår så byggs hela samhället faktiskt upp av enskilda människors tankar och handlingar. Du och dina patrullkompisar har makt och kan påverka – sätt igång och rädda världen!

ang r. Men ser hällsengagem d andra scouter gö va ed m rt fö jäm Lokalt och apglaobenalbätttrsae m om orätt visor värld! Det kan kr ing fin ns det gott

h Scouter vi ll sk stre- vi oss om går att påverka oc ol ika sätt – demon på nära hå ll. Det en a äv dr a an vi göra på en massa lp er hjä lp e, den som hjä sk riva insändar göra sk ill nad! Och a ra mot mobbn ing, lös m he l til t sjä lv. , baka bröd lär sig också mycke l av til l på äldreboende ett fadderbarn. l gemang är en de til ga ar en ng lls pe hä m in sa t At nda eller sam la vä vi n an ka vi kan ra oss i samhä llet etoden in nebär att tm ou sc nya s Genom att engage en os a rld lär vä mang för att ra. Att förbätt ra oss av vårt engage lle lfä påverka och föränd til nå r få fö r att ke sa n hand la om om att göra ka et D r. ke n sa re tu kan också hand la ra en känna na ska. Scouter ska gö bättre ledare, lära en i bl att ant fa gon ensk ild män ni är a t de e på att använd gen sa man förr – bättre eller bl i bättr god gärn ing om da . tiv ea g sin och vara kr vä l ingen du m idé? dig också samhä llsengageman hjälpa til l lär du att om en G Loka lt och globa lt i de r hänger ihop scouter är engagera å mer om hu r sake rst fö att h in nebär att vi som oc a lv är en vikt ig del s, både här hemm får känna att du sjä h oc t g om världen omkr ing os lke vi t, lle pet får du lära di del av samhä i samhä llet. På kö til l i t långt borta. Vi är en er de i älp r hj lta du de h är oss om oc niskors liv. N än m a dr an lsa betyder att vi br yr er öv m att hä på kr ing oss. Scouter t – til l exempel geno lle hä m sa som händer ru nt om ou Sc gr ill kväll på flyker til l i samhä llet. mma äldre eller ha sa en nishela världen hjä lp s, aid ot m – lär du känna män r til l exempel tingförläg gn ingen til l p r ter i Afrika kämpa jäl fö H ter t. ou ffa sc trä r kr ig jobba rs inte hade na an du r h ko oc l r i länder där det är t ha cker är ku lper ofta til l när de dant som just ni ty så ed m ra va fred och scouter hjä ar att ng re ni lätta fer som jordbäv då är det mycket hänt stora katastro a i Sve- vikt ig t, br t de r ha Vi . ar eller översvämni ng ttigt engagerad! det vi gör kännas fu rige och ibland kan

“Girls worldwide say: Together

we can change ou Om du är tjej och scout r world!” i Sverige är du med i WA GGGS, som är en av de WAGGGS arbetar för att två världsscoutorganisatio göra sina tio mi ljoner me nerna. dlemmars röster hörda och sjä lva påverka världen. Ar stöttar medlemmarna i att betet kretsar kri ng mi llen nie må len som FN satt upp. fattigdom, orättv isor och De handlar om att stopp mi ljöförstöring. a Vil l du veta mer? Kolla in WAGGGS hemsida ww w.w vad ni kan göra i er pat rul agg gsworld.org– där fin ns också tips och idéer på l.

”A llt vad ni vi ll att människorna sk al l göra för er, det skal l ni också göra för dem.” Matt 7:12

ts älv ”En droppe droppad i live sjä lv a flyt att till ft kra har ingen a droppe: end var på v kra ett lls stä Det pe!” op ra and Hjä lp till att hål la de Tage Danielsson

”Och den som sjä lvmant gör gott utöver vad pl ik skal l finna att de ten bjuder, tta kommer honom sjä lv til l godo.” Koranen 2:184

via ALIS Danielsson – förmedlat

Julfrukosten Hela patrull Kon-Tiki dröjde sig kvar efter scoutmötet. Det var första veckan i december och julstämningen hade just hunnit infinna sig. De hade precis haft terminsavslutning men ingen var redo att gå hem ännu. Sara och Marie hade lite planering inför våren de hade tänkt göra och hade sagt att de kunde sitta kvar en stund i patrullhörnan. Jon hade varit tyst och konstig hela kvällen. Det märktes tydligt att han funderade på något. Amanda knuffade lite på honom. ”Vad är det? Vad deppar du för?” Jon ryckte på axlarna. ”Inget särskilt”, muttrade han. Amanda buffade lite till. ”Kom igen! Vad är det? Du har knappt sagt något på hela kvällen.” Jon såg lite fundersam ut, sedan började han berätta. ”Jag satt bakom ett par killar på bussen hit. Vuxna liksom. Fast rätt unga för att vara vuxna. Fast de jobbade. I alla fall den ena. Han var nog sjuksköterska tror jag. Han sa att han skulle jobba extra i ambulansen under jul, fast att han inte såg fram emot det.” Jon såg konstigt ledsen ut. ”Varför inte det?” undrade Felix. ”Sa han det?”. ”Mhmm ...” Jon svarade inte direkt. ”Han sa att under jul och andra stora helger är det fler som tar livet av sig än annars under året. Han

sa att om man jobbar på ambulansen under en sådan helg är det ganska säkert att man kommer att få ta hand om någon som har begått självmord, eller åtminstone försökt ta sitt liv.” Patrullen som nyss hade skojat och stimmat blev alldeles tyst. Noor fick tårar i ögonen men log snart. ”Kan vi inte göra något?” undrade Amanda. ”Det är säkert jättemånga som inte har någon att fira jul med. Eller jättemånga som inte firar jul.” Felix såg fundersam ut. ”Vi skulle kunna ...” började han. ”Vi ordnar en julfrukost!” sa James. Det tog inte många sekunder att få igång patrullen. Lise sprang in till Sara och Marie, med andan i halsen meddelade hon att de ville boka scoutlokalen för att ordna julfrukost. James ringde till de andra patrullerna, Kon-Tiki antog att det skulle bli succé och tyckte att det behövdes mycket folk. Utmanarscouterna fick också vara med, några av dem hade körkort som säkert skulle komma väl till pass. Felix trodde också att det kanske skulle vara lättare att bli sponsrade om det var någon som jobbade extra i mataffären som frågade och nästan alla utmanarscouterna jobbade någonstans. Till slut var de flesta medlemmar i kåren engagerade. Så här såg anteckningarna från planeringsmötet ut:

kost r runt om i stan. u r f l u J g pp a er upp la PlaneraiSn rna sätt te u o c s pårar n.

ale garn coutlok Småttin orerar s k e d a n r öt. arscoute okar gr Upptäck r oc h k a k u r d rna h hjälpe arscoute sring oc n o p Äventyr s r om a fråga coutern t. s r a n a r U tm n transpo var i sta till med ers är k d n A a r nsplats. ??? Ba n anno outerna m han hinner. e c s å r p e v a o d o R bju ommer de kan – han k lam ser om h c o gör rek n e dning dag och r ti r lö e g å p in tan Sara r tar på s till tom a d d lä är både tk y nsgröt ri gröt r Vi går u g is (R tosf uka. t oc h d inte lak oka grö alla.) – Glöm llergiker.) k a tt a m r Sche lla samlas fö borde passa kan komma a . l så det ko m m a 9.00 A och halainga mandlar, om vill s r e a h c ll s a o k t för lk. (Och lfrukos och mjö bä sta ju s n manda e ld r ånger. (Ahelgen.) ls pnar vä u p j ö r i e V sju ng nder 10.00 e repa u ompisar teaterk dag, så kan d s a d n a m rs 11.00 A ed dem på to pratar m dar. tomte och stä hem. oor är diskar 11.30 N , å n g te n s a o k k r julfru klara så att vi i stänge 12.00 V rhoppningsvis ö 13.00 F

Aldrig hade Kon-Tiki trott att julfrukosten skulle bli så populär. Alla var där. Dels en hel del föräldrar till scouterna, men även många från skolan, speciellt de som inte firade jul. Felix hittade sin klasskompis Issa i vimlet. ”Vilken bra idé!” sa Issa. ”Jag har försökt förklara för mamma hur länge som helst vad risgrynsgröt är, nu kan hon ju själv smaka.” Issa var nöjd, risgrynsgröt var bland det bästa han visste men det serverades ju bara en gång om året i skolan. Och nu var det dessutom snack om att alla svenska traditioner skulle tas bort ur skolan för att främja ett ”mångkulturellt samhälle” hade rektorn förklarat, då kanske risgrynsgröten också försvann? Issa var djupt orolig. Noor tog mod till sig och gick fram och sa hej till en ensam tant. Tanten blev glad och de pratade en stund. ”Alla mina barn och barnbarn bor långt härifrån”, sa tanten. ”Och min man dog för många år sedan. I år har det blivit så att alla firar jul

någon annanstans, så jag har liksom blivit över.” Tanten log lite. ”Så roligt att komma hit och träffa lite folk och se barnen leka.” Noor blev lite upprörd, man kan väl inte lämna sin mamma ensam på julafton?! ”Jag har haft många fina jular och om ett par timmar ska jag äta julmiddag med mina väninnor. Det här blir en fin jul det med”, sa tanten och klappade Noor på kinden. ”Så bra ni har ordnat det här. Det var nog så här Jesus ville att alla skulle vara, tänk om alla kunde leva som han och tänka på sin nästa.” ”Oj, vad bra!” sa Marie. ”Fyra timmar av min tid en julafton för att göra så många människor glada. Jag tror att det här blir min bästa julklapp i år. Jag är verkligen stolt över er!” Städningen hade gått snabbt när alla hjälptes åt så det fanns tid att tömma den sista julmusten och varva ner innan de gick hem. Det var ett gäng mycket nöjda scouter som gick hem för att fortsätta julfirandet på varsitt håll.

r å p s Mål Aktiv i samhället

Genom internet, tv, tidningar och i skolan får vi veta massor om vad som händer omkring oss. Mycket är bra – och då är det viktigt att vi hjälps åt för att behålla det så. Annat skulle vi vilja förändra till det bättre. I Scouterna vill vi förbättra omvärlden och bidra till samhället. All förändring börjar i det lilla, så fundera på vad ni kan göra dagligen i er närhet. Vi kan också engagera oss i större sammanhang. Behoven kan verka stora, men det är möjligheterna också. Läs mer om olika sätt att engagera sig i rutan till höger. Prata om vad ni tycker är fel eller vad som kan göras bättre, sen är det bara att sätta igång. Oavsett om det handlar om

att plocka skräp, skriva en motion till scoutkårens årsmöte, samla in pengar till ett fadderbarn, bygga en rullstolsramp till scoutlokalen eller hitta på aktiviteter med de som bor på ålderdomshemmet. Scoutkåren är en demokratisk organisation, precis som samhället i stort. Vet du till exempel vilka som sitter i styrelsen och vad som bestämdes på det senaste årsmötet? Allt påverkar dig, så var med och bestäm! Genom att öva på demokrati i patrullen och kåren lär du dig också hur du kan påverka samhället omkring dig. Genom att bry sig om och vara aktiv i samhället växer du som person och får känna att din röst betyder något samtidigt som du gör något för andra människor.

Mål för äventyrare

Som äventyrars cout lär du dig mer om demok rati och får öva på det, til l exem pel i patr ul len. Du får också va ra med och göra världen bätt re – både där du bo r och i andra länd er.

n Sinnesroböne nesro att

Gud, ge mig sin förändra, acceptera det jag inte kan , kan jag mod att förändra det n. ade lln ski e ins och förstånd att

Guerilla Gardening

I varje stad och samhälle finns det tråkiga bortglömda platser som skulle bli mycket roligare med lite snygga växter. Hitta en sådan plats och ge den en make over! Välj gärna en plats som ni passerar ofta, så blir det lättare att ta hand om den länge. Gör en plan för er blomattack. Vad ska ni plantera? Välj färgglada blommor som piggar upp den tråkiga platsen. Försök få ihop olika sorter som blommar vid olika tider så att det alltid finns något som blommar. Ni kan också välja plantor som ger något som går att äta, som en offentlig trädgård. För dagbok över arbetet.

Om ni kan hitta någon som kan bistå er med plantor är det förstås bra. Annars brukar man kunna köpa ganska billiga plantor. Om det inte går att gräva ner plantorna i jorden kan ni plantera i någon behållare som ni fyller med jord. Se till att vattnet kan rinna ut i lagom takt. Extra snyggt blir det om ni använder något lite oväntat som blomlåda, till exempel en gammal möbel. Tänk på att ni är ansvariga för att er plantering fortsätter vara snygg. Vattna, plocka bort vissna blommor, plantera nya och håll rent. Om ni inte orkar fortsätta städar ni undan efter er.

Exempel på samhä llsinsatser:

• Besöka äldr eboe med pensionä nde och umgås rer. • Baka bröd til l ett härbärge fö r hem lösa. • Måla om i en skateboardha ll. • Ordna disco för • Framträda på sommarlediga ungdomar. fä • Plocka sk räp ngelser. och göra konst av det. • Tillverka leks aker til l barn i Baltikum. • Besöka dagc entraler för hand ikappade. • Röja natu rb etesmark. • Hjä lpa män niskor att bära tu nga mat kassar • Sam la in pe . ngar til l bistån dsprojekt.

U p p drag 1 Besök en gammal människ a och fika med honom/hen ne.

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O __ __ __ __ __ __ __ __ __

Steg för steg till ett samhällsprojekt 1. Välj en fråga som engagerar er

Det första steget är att komma överens om en fråga som ni vill jobba med. Här gäller det att ni väljer något som känns meningsfullt för just er. Ett exempel är äventyraravdelningen Skeppet som läst i tidningen om en kvinna som låg död i sin lägenhet i flera månader innan någon upptäckte det. De bestämmer att de vill göra något åt att så många gamla är ensamma.

2. Hitta behovet

Nu behöver ni ta reda på mer om er fråga. Vad är det egentligen som är fel? Vad är det som behöver göras? Vem är det ni vill hjälpa? Hur kommer ni i kontakt med dem? Scouterna i avdelningen Skeppet undersöker hur de ska hitta ensamma äldre personer som behöver deras hjälp, och vilken slags hjälp de behöver. De använder sina kontakter: Sebastians pappa jobbar i hemtjänsten, Kira känner någon i församlingen som hälsar på många äldre och alla pratar med sina mor- och farföräldrar. De kommer fram till att många äldre vill komma ut och träffa andra människor, men har svårt att göra det själva. Här ser Skeppet en möjlighet att hjälpa till.

3. Ta reda på vad ni kan bidra med

4. Planera och genomför tillsammans

Dags att börja planera vad ni ska göra och hur! Ta tillvara på kunskaper och erfarenheter som de ni jobbar med har och lär er av varandra. Kom ihåg: Ni arbetar inte för någon, utan med dem. När planeringen är klar kör ni igång! Avdelningen Skeppet träffar Petra och Göran som är ansvariga för Röda Korsets besöksverksamhet. De tycker att Skeppets idé är jättebra och hjälper scouterna att tänka igenom vad som behövs för att kunna genoföra projektet. Hur ska de som inte orkar gå så långt ta sig till vindskyddet? Kan man köra rullstol ända fram? Finns det ordentliga sittplatser? De bestämmer att scouterna ska följa med Petra och Göran hem till de gamla för att lära känna dem lite. När dagen för vindskyddsfikat kommer hjälper Adams mamma till med att hämta och skjutsa de gamla som velat följa med. 13 pensionärer kommer, och några från Röda Korset följer också med. Tillsammans med scouterna dricker de kaffe, mumsar äppelkaka bakad över elden och sjunger lägerbålssånger.

Innan ni sätter igång är det bra att undersöka om det finns någon annan som redan arbetar med samma sak. I så fall är det kanske bättre att ni jobbar tillsammans? Fundera också på vad just ni kan bidra med. Scouterna är bra på sånt som ofta behövs, som samarbete, ledarskap och gemenskap. Scouterna i Skeppet vet att de är duktiga på friluftsliv, och tänker att det är något de kan använda sig av. Kanske kan de ta med sig några äldre personer ut och bjuda på fika i sitt vindskydd? När Kira pratar med sin kompis i församlingen får hon veta att Röda korset besöker ensamma äldre människor. Scouterna kontaktar Röda korset för att se om de kan jobba tillsammans.

5. Utvärdera tillsammans

Låt inte projektet sluta när ni har genomfört det! Håll kontakten med dem ni arbetat med och prata igenom hur ni tyckte att det gick. Vad tyckte de om samarbetet? Vad tyckte ni? Vad kan ni göra bättre nästa gång? Avdelningen Skeppet träffar Petra och Göran en gång till efter vindskyddsfikat. Petra och Göran har fått höra mycket positivt från dem som var med, och skulle gärna göra något liknande en annan gång. Scouterna i Skeppet tyckte också att det var kul – några av dem tänker till och med gå med i Röda Korsets besöksverksamhet, för att få fortsätta träffa äldre personer som behöver sällskap.

Tänk på det här!

- Det är lätt att göra något för sin omvärld! På till exempel äldreboenden och dagcenter för handikappade räcker det att visa sig för att sprida glädje. - Man behöver inte rädda hela världen – små och enkla saker är också viktiga och kan göra stor skillnad i längden. - Gå inte över ån efter vatten, titta i stället på vad som kan göras där ni bor. Då ser man resultatet själv och det känns bra. - Man kan göra på många olika sätt. Ni kan göra praktiska saker som att tillverka leksaker, baka bröd eller märka ut vandringsleder. - Tänk på att ni inte ska bli utnyttjade som gratis arbetskraft genom att göra saker som någon annan hade kunnat få betalt för att göra. - Ha scoutskjortor på er när ni är ute, så visar ni samtidigt hur bra det är med scouting!

U p p drag 2

n med Snällattack! Gå ut på sta r snälla patrullen en kväll och gö ni möter. or isk saker mot alla männ Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O __ __ __ __ __ __ __ __ __

Rösten

Det här äventyret handlar om att göra något för att påverka världen utanför Scouterna. Omfattning: 1 veckas spaning på egen hand, 1–2 planeringsmöten, 1–2 möten för att genomföra. Målspår: Förståelse för omvärlden, Aktiv i samhället, Kritiskt tänkande. Äventyret börjar med att alla i patrullen under en vecka letar efter saker runt omkring er som ni tycker är fel. Det kan ni till exempel göra genom att läsa tidningen eller kolla på tv, spana i skolan efter saker som borde vara på något annat sätt, eller se er omkring på stan. Ofta finns det ganska mycket som inte står rätt till, som man inte märker förrän man börjar tänka på det här sättet. Det handlar om att använda målspåret Kritiskt tänkande. Är det sunkigt och borde renoveras i skolan? Kanske finns det hemlösa som borde få hjälp? Har regeringen eller kommunstyrelsen föreslagit något du tycker verkar knäppt? Alla skriver ner allt de kommer på i en lista, som de tar med sig till nästa scoutmöte. När ni träffas igen diskuterar ni igenom allas listor. Välj ut ett problem som alla i patrullen tycker att ni borde göra något åt. Ägna lite tid åt att kolla upp problemet. Har någon sagt eller tyckt något om detta tidigare? Finns det någon bra fakta om problemet ni kan använda er av? Finns det lagstiftning som handlar om ert problem, till exempel arbetsmiljölagar om hur det får se ut på er arbetsplats skolan? Vem är det som har ansvar för ert problem, och har möjlighet att göra något åt det? Som bonus arbetar ni nu också med målspåret Förståelse för omvärlden. Nu är det dags att bestämma vad ni ska göra åt saken. Det finns många sätt att påverka och skapa uppmärksamhet runt en fråga. Några exempel finns i tipsrutan här intill. Så länge ni inte gör något som är olagligt kan ni hitta på vad som helst! Ofta får ni mer uppmärksamhet ju galnare det är. Glöm inte att bjuda in media, så kan ni nå ut till ännu fler människor med det ni gör. Om det ändå är svårt att komma på något att göra – kontakta en organisation som arbetar med liknande frågor som den ni valt. De kanske har något bra tips på vad ni kan göra, eller så kanske ni kan hjälpa dem med det arbete de redan gör på området. Efter det: Genomför! Det här är att vara Aktiv i samhället! När ni är klara med genomförandet utvärderar ni det ni gjort. Vilken effekt tror ni att er aktion har haft? Finns det något ni skulle göra annorlunda om ni skulle börja om nu? Vad har ni lärt er av det här äventyret?

e vred r n i d te der s nyhe rta n u ä n a Eld makte din sm med pa inte ss Däm livet från o rg i r öve stjäls din so som ta inte n Trös världe s r öve våldta ögon e red m so r våra din v nd infö under d Sjöstra a gr i Eld - In

Tips på saker att göra:

• Prata med politiker eller rektorn. • Skriv insändare till tidn ingen. • Gör ett reportage om problemet till er hemsida. • Tillverka och sätt upp affischer. • Ordna en demonst ration eller sitts trejka. • Organisera en flash mob på stan. En flash mob är när ett anta l människ or sam las på en offentlig plats och gör något ovän tat under några minuter. Kol la exem pel på Youtube. • Håll en föreläsn ing i skolan eller för scoutkåren. • Skriv brev till makthavare. • Dela ut lappar i brevlådor. • Skriv ett faktafanzine (en egen liten tidn ing med fakta) om problemet och sprid i skolan.

insändarengisbord i uppehållsrummet? Vill du få fler att cykla? Så skriverattdudeten inte finns nåt pi Är du arg på til l en tidni ng! sk riva en insändare Påverka genom att

chans att di n text tuellt är det större tid ning. ak t h ne oc äm lar ne Är äm g. lj di Vä t 1. rar jus ssar ämnet – hand om det som engage lj en tidni ng som pa Vä lot. en läs l ir til bl ng n Sk riv en insändare ni de yt det lokal ankn större chans att r h ha oc et, en in ng as ni ag tid tm i tas med dig til l Scou a du kanske vända det om scouting sk are. ka ltidn ing och så vid ren i ditt a (använd ordräk na br är d or 0 30 h oc . 2. Sk riv ellan 20 0 icerad och läst. att sk riva kort – m s har du att bl i publ är an ste ch iga rre kt stö vi ra sto all de Det ten är sk riva så att alla ram). Ju kortare tex n. Tänk också på att ge än po lva sjä , ste ordbehandl ingsprog iga texten med det vikt Var sakl ig och börja net. äm i tta sa in är te m in förstår – även de so sta br ukar vara att n insändare. Det bä di in n ar ick sk du r 3. Sk icka in. hu era också på om di s hemsida för att se på hemsidan. Fu nd kt re di ten tex in Gå in på tidni ngen a ick går det också att sk er om den lite. mejla, men ibland nstans om du sk riv na an n go nå as nd insändare kan anvä

Skriv en motion

Ibland räcker det inte att bara säga till om olika förändringar ni vill genomföra i Scouterna. Det finns kanske ingen som lyssnar, eller också tar ingen sig tid att verkligen fundera på vad förändringen skulle innebära. I så fall kan ni skriva en motion. Motionen är ett skriftligt förslag på något som den eller de som skrivit motionen vill ändra och den behandlas på den nivå där man kan göra förändringen. Vill man förändra något i kåren skickar man alltså motionen till kårstämman, medan förändringar i distriktet skickas till distriktsstämman och så vidare. Motionen består av tre delar. Först kommer en rubrik som på ett kortfattat sätt ska berätta för läsaren ungefär vad det är ni vill förändra. Därefter kommer brödtexten. Det är i brödtexten ni beskriver både vad det är ni vill förändra

och varför ni tycker att motionen är bra. Slutligen kommer att-satserna. I att-satserna skriver ni ner exakt vad det är ni vill ska beslutas. När mötet sedan ska besluta om de ska bifalla (rösta ja till) eller avslå (rösta nej till) motionen är det bara att-satserna mötet går igenom. Då spelar det alltså ingen roll vad ni har skrivit i brödtexten. Tänk till exempel att ni i brödtexten har berättat att ni tycker att det ska vara minst två personer under 18 år som sitter i distriktsstyrelsen, men i att-satsen skriver ni att två personer bör vara under 18. Då är det bör som gäller, och distriktet kan välja in bara en person eftersom det inte finns något krav på att det ska vara flera. Därför måste alla som skriver en motion vara särskilt noga när de skriver att-satserna.

Vi vill att minst två per soner i distriktsstyrelsen ska vara under 18 år Scouterna ska vara en rör else ledd av unga och stöttad av vuxna. För att den visionen ska bli sann är det viktigt att vi gör allt vi kan för att så många unga som möjligt ska vara med på de ställen där det fattas beslut. Tyv ärr ser vi att det i många styrelser är svårt att få med unga, och vi tror att ett av problemen är att det är jobbigt att vara ensam ung i en sty relse. Genom att alltid välja minst två unga ökar chansen både till att lev a upp till vision och till att få in fler unga som är beredda att ta del av dis triktsstyrelsearbetet. Därför föreslår vi distri ktsmötet besluta att: - Varje år ska minst två personer under 18 år väljas in i distrikts styrelsen.

Emilia Larsson, Veberöd Scoutkår

Ada m Sjöblom Veberöd Scoutkår

Den barmhärtige samariern

Jesus berättade en gång en historia om en man som blev överfallen av rövare i det öde klipplandskapet mellan Jerusalem och Jerik o. Mannen blev misshand lad och rånad och blev sedan lämnad på vägen. Den första personen som kom förbi efter överfallet var en präst. Han pred ikade godhet och hjälpsamhet när han var i synagogan, men nu låtsades han inte se mannen och gick förbi utan att hjälpa honom. Nästa pers on var en levit (en annan vikt ig relig iös ledare i Jerusalem på den tiden). Han gick också förbi man nen utan att stanna. Slut ligen kom en samarier , som hade låg status i samhället och som ingen förväntade sig något gott av. Han stannade till hos mannen, skötte om hans sår med dyra läkemed el, och tog med mannen till ett värdshus där sam ariern betalade för honom. • Går du ibland förbi människor du skul le kunna stanna och hjälpa? • Vilka förväntar vi oss ont och gott av i vårt samhälle? • Har du någon gång känt att någon förväntar sig ont från dig bara för att du är ung (till exempel att du ska snat ta i affärer)?

Lär dig ta plats!

Scouterna ska vara ”en rörelse ledd av unga och stöttad av vuxna”. Det innebär att ungdomar ska styra över Scouternas utveckling. Men är det alltid så? Ibland kan man känna att det är de vuxna som bestämmer vad som ska göras. Ta bara kårens årsmöte (eller stämma). Hur trist och svårförståelig kan inte den vara? Kanske tillhör ni en kår där deltagarna sitter uppradade runt ett bord, med en ordförande som läser upp en mängd punkter från dagordningen. Det kan vara redovisning av vad kåren gjorde förra året och hur det blev med ekonomin, och så ska man besluta om något som heter verksamhetsplan och beskriver vad som ska hända nästa år. Allt finns nedskrivet på papper, och om någon vill säga något räcker man upp handen, får ordet och lämnar sitt förslag. Allt ska gå så fort som möjligt och det kan vara svårt att komma sig för att säga något när alla andra lyssnar. Särskilt jobbigt kan det bli om du har en annan uppfattning än förslaget och det verkar som om alla andra gillar det.

”Om ni som är sm och hjälper vara å och svaga hå ller ihop ndra, så klarar ni mer än de stora och starka , för att ni är m ånga”. Bamse

Det går att hjälpa fattigare länder på många sätt. Hur kan er patr ull elle r kår hjälpa and ra? • Sam la in pengar till fadderbarn. • Skaffa en vänkår, håll kontakt med dem och hjälp dem. • Sam la in och skänka pengar via biståndsorganisationer. • Åk iväg och hjälp till på plats med att till exempel bygga en skola.

d på dig ”Låt ingen se ne g” för att du är un 1 Tim 4:12

Men årsmöten behöver inte vara så där tråkiga. Det finns ingenting som bestämmer att ni måste sitta runt ett bord och gå igenom dagordningen genom att läsa några papper. En möjlighet att påverka hur kåren utvecklas kan vara om ni scouter själva tar fram ett förslag till verksamhetsplan. Det tar visserligen lite tid att komma på vad det är ni vill att kåren ska göra, men när ni väl har listat ut det, kan ni ägna ett par avdelningsmöten åt att fundera på hur ni ska berätta för stämman vad ni vill. Kanske kan ni spela upp en teater med de viktigaste aktiviteterna, eller så gör ni i förväg i ordning en videofilm som visar era önskemål. Det viktigaste är inte hur ni gör, utan att ni gör. Genom att tillsammans tänka igenom vad det är för verksamhet ni vill att kåren ska göra och dessutom göra en liten annorlunda presentation av vad ni önskar ökar chansen att få genomföra den scouting som ni känner för.

r å p s l Må Förståelse för omvärlden

Att alla är olika är ofta något bra, men att alla inte har samma förutsättningar känns knappast rättvist. För att kunna påverka och göra något åt orättvisor, mobbning, rasism, krig och fördomar måste vi alla försöka förstå varför det ser ut som det gör runt oss – både i Sverige och i andra länder. Vi behöver förstå hur vi påverkar andra människor runt hela jorden även om vi inte alltid tänker på det. Scouting finns i nästan alla jordens länder och är en fredsrörelse. Det betyder att vi försöker hjälpa till att skapa fred i världen och att vi vill att alla människor på jorden ska ha det bra. Det kan till exempel handla

om att hjälpa till i ett annat land eller träffa scouter från ett annat land. Genom att träffas och byta erfarenheter och idéer får vi förståelse för varandra och inser förhoppningsvis att vi är ganska lika varandra och att det inte finns någon anledning till krig eller konflikter. Men det handlar också om att lära känna olika kulturer som finns i Sverige. Hitta på något med människor i er ålder från en annan scoutkår, förening eller område. Vad har ni gemensamt och vad skiljer er åt? Om ni lär er om varandras vanor får ni ofta förståelse för varandra och det blir lättare att göra något åt orättvisor och problem i samhället.

Mål för äventyrare

Vilka länder har du besökt i dag?

Vi påverkas mer av omvärlden än vad vi tänker på. Fundera på var dina kläder kommer ifrån, vilka länder maten du ätit kommer ifrån och varifrån andra saker du använt under dagen kommer. Hur många länder har du ”besökt” under en hel dag?

Lär känna andra länder

Som äventyrars cout får du lära dig om andra ku ltu rer än di n egen, både lång t borta och nära dig, och fu nder a över hu r män niskor har det i ol ika delar av världen. Du får också lära dig hu r saker du gör va rje dag påverkar hu r världen mår .

Alla patrullerna i avdelningen väljer varsitt land. Sedan får varje patrull ta hand om en programkväll där hela programmet inspireras av patrullens land. Det kan vara exempelvis mat, dans, lekar eller kläder från landet. På vilka sätt liknar länderna varandra? På vilka sätt skiljer de sig åt?

Första äventyret utomlands

svämmat över, – När vi skulle paddla hade ån rna. Vi fick broa r unde så vi kunde inte komma ! över a tern kano kliva ur och bära bästa minnet Hajken med paddlingen är det Elin. er från Upptäck tsfärd Norden tyck 14-åring blir en enda kotte! – Vi fick göra allting själva, som och asinet – Jag såg en annons i Scoutmag det. r klara man när ade inte att åka man rätt stolt un blev sugen på att åka. Jag tvek igaste ögonblic ket på resan var jobb Det stod vi när gt pirri scou och de själv, även om det kändes lite , när det spöregna , berä ttar hon. der samma hajk och väntade på båten i Göteborg en. dag dlat hela de tolv scou terna hade pad e Det visade sig att de flesta av inte att göra upp eld och vi had gick Det – a känn att utan terna som var med åkte själva . erna kläd a tork att ns klev av båten i ingensta någon annan. Men redan när de ndra väl. vara de e Skagen i Danmar k känd des in i två dela a tern scou ra and Elin och de lära känna den patr uller som gav sig ut för att sa nya kompisar och uppdrag av Resan gav Elin en mas olika danska landsbygden. De fick levelser. upp och et renh erfa dansk familj på myc ket ledarna, bland anna t att fota en r utomlands, – Det var ju mitt första stora läge promenad. ösregnade det var stort. – Det var inte så lätt eftersom det a andra att Elin skulle absolut rekommender slut, berä t till ra någ den dagen. Men vi hittade Som deltagare åka på Upptäck tsfärd Norden. tar Elin. sin patr ull, med kan man anmäla sig ensam eller från sin söka att ag bidr och det finns gott om inte vill som den för und tförb kår eller sitt scou n själv. ngemang som betala hela resa Upptäck tsfärd Norden är ett arra d Norden får man chansen att tsfär täck Upp På åldern 12 till 16 hålls varje sommar för scouter i hela Sver ige och under två tillsammans träffa scouter från år. Scouter från hela Sver ige åker mmans. Men oavsett om tillsa allt träffar scouter, veckor göra och d nlan gran iskt nord ett till , med en kompis eller med hela landet. Vad man man åker själv . upplever äventyr och lär känna lämnar man sina ledare hemma de två veckorna patr ullen så där n inge ju s gör varierar från år till år, men fann det skt, – Det var skönt fakti över raskningar. a om, börj fick är alltid fyllda av äventyr och man n, inna var jag ing, vandring, som visste vem För Elin Olssons del blev det segl säger Elin. Danmar k. m geno cykling och kanotpaddling

scoutkår var 14 När Elin Olsson från Glimåkra största äventyr. ls dittil sitt på ut år gav hon sig ternas arrange Hon åkte till Danmar k på Scou utan att känna – mang Upptäck tsfärd Norden

Sök bidrag

Gjorde allt själva

Up pdrag 3 Lev en hel dag som blind. Använd en ordentlig ögonbindel och be en kompis vara din ledsagare. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ _

Multikulturell kalender Januari

vikt igaste Kinesiskt nyår. Den största och och vänilj fam med s k inesiska högt iden. Fira ller melInfa rier. erke fyrv och ner med god mat . uari febr 19 och ari janu lan 21

Februari

14. Alla hjärtans dag. Många tar chan sen att visa sin älsk ling lite extra uppskattnin g denna dag, kanske med ett kärleksbrev eller en ros. Fettisdagen. Infa ller sjunde tisda gen före påsk, vilket oftast i febr uari. En chan s att smä lla i sig så många fastlagsbullar man bara orkar! Varför inte baka egna sem lor på scou tmötet? 22. Thinking Day. Den 22 febr uari var både scoutings grundare Robert Baden-P owells och hans fru Olaves födelsedag, och scou ter i hela världen firar Thinking Day. En dag för att fundera över hur människor och scouter har det i andra delar av världen.

Mars

odagen. Ojämnlik8. Internationella kv inn ation runtom i värlhet och kv innors svåra situ nga länder är det må I den uppmärksammans. nderar alla länder me om en helgdag och FN rek att fira. nduerna firar vårens Holi, färgernas fest. Hi tade och glädjefyl lda sar ankomst under två kao firas med en vårbrasa, dagar. Den första dagen man färgpu lver eller under den andra kastar färgat vatten på varandra.

April

23. San kt Georg. Sankt Göran, eller Georg, var riddarnas skyddshelgon och blev sedan också Scouternas. Många scoutkår er sam las den här dagen för att påm innas om varför vi är scouter. 30. Valborgsmässoafton. Trad ition en att samlas kring majbrasor för att hälsa våre n välkommen har sina rötter i hedn iska trad ition er och firas förutom i Sverige även i Finland, Estland, Lett land, Tysk land och Tjeckien. Påsk. Infa ller i mars eller apri l. Firas av krist na till minne av Jesu död och uppståndels e, och av judar för att minnas uttåget ur Egy pten . Vesakh, Buddhadagen. Buddhistern as största högt id firas då det är fullmåne i apri l eller maj. Man firar att Buddha blev upplyst och gick in i Nirvana.

Maj

1. Första maj. Arbetarrörelsens inter nationella högt idsdag då fackföreningar och arbe tarpartier demonst rerar tillsammans. Kristi himmelsfärds dag. Torsdage n 39 dagar efter påsk firas den dag då Jesus enlig t Bibeln lämnade jorden och fördes upp till him len. Mors dag. Firas vid olika tidpunkter runtom i världen. I Sverige är det den sista söndagen i maj du ska komma ihåg din mamma lite extra.

Juni

blev Sve6. Sver iges nationa ldag. Gustav Vasa den 6 digt stän själv riges kung och gjorde Sverige gs anto m sfor ring rege e juni 1523. Vår nuvarand . den 6 juni 1974 Ande gav sig Pingst. Kristna firar att den helige 50 dagar efalltid s Fira na. till känna för lärju ngar ter påsk. an 19 och Midsommarafton. Firas fredagen mell rund i bakg sin har det 25 juni. Midsommarfiran åndet solst mar som fira att för er hedn iska trad ition – årets ljusaste dag.

September

21. Fredsdagen. Scoute r runtom i världen jobbar för fred och uppmärk sammar att vi är en av världens största fredsröre lser. Dagen är också FN:s officiella fredsdag. På fredsdagen kan man till exempel sam las med andra scouter på orten och sam la in pengar till fre dsskapande arbete. Jom Kippur, förson ing sdagen. Jud isk högtid då man ska sluta fred me d sina ovänner och be om förlåtelse. Infaller i sep tember eller oktober.

Oktober

kansk maskeradtradi31. Ha lloween. Ameri ttland som har tag it sig tion med urspru ng i Sko till Sverige på senare år. gen i oktober varje år JOTA-JOTI. Tredje hel the Air – Jamboree on arrangeras Jamboree on ). Det är ett virtuellt the Internet ( JOTA-JOTI a världen som går av möte med scouter från hel ernet, via kortvågs int stapel n i luften och på rad io och datorer. En hindu isk ljusfest Diwa li, ljusets högtid. eller början av noer ob som firas i slutet av okt tänds små oljelampor vember. Över hela Ind ien som lyser upp landet. högtid. Avslutni ngen Kathina. Budd histisk mu nkarnas tre månapå reg nperioden och på der långa meditation.

Tips!

November

mellan 31 oktober och Al la helgons dag. Firas d. Många tänder ljus 6 november. Kristen högti på anhörigas gravar. dagen i november vil l Fars dag. Den andra sön uppvaktade, kanske alla pappor bli lite ext ra med en snygg slips? högtid som varar i Chanuk ka. Är en jud isk s till mi nne av återinåtta kvä llar och som fira tempel. Infaller i slutet vig ningen av Jer usa lems ber. av november eller i decem

December

julen och ljusets återtåg 13. Lucia. Inledn ingen på medeltiden, till mi nne av har firats i Norden sedan ia Tradit ionen med en luc helgonet Sankta Lucia. . nd kla Tys ts ale 0-t 170 n frå med ljus i håret kommer r Jesus födelse. Jul firas 25. Juldagen. Kristna fira sätt, men på de flesta platvärlden över på lite olika mat och att umgås med ser är presenter, mycket Sverige är höjdpunkten på fam iljen viktiga inslag. I julafton, men även 25 och julfirandet 24 december, . 26 december är helgdagar det gam la och in med det 31. Nyårsafton. Ut med ner och fam ilj firar vi in nya! Til lsammans med vän det nya året.

Muslimska högtide r

Eftersom de m uslimska högt id erna följer den islamska månka lendern är fly tt ar de på sig varje år i förhål lande til l vår ka lender . Ramadan. Det t är islamska ka lend den nionde månaden i den ern, fastemån aden och den största högt iden för muslimer. R amadan infa ller vid ol ika tid pu nkter från år til l år och avslu tas med glädjefe sten Eid al-fitr, då fastan br yts. A ashura. En vikt ig högt id fö r sh iit iska mus limer. Man sörje r martyren Hus sein och hans vän som dödade s år 680. Eid ul-adha. Infa ller efter at t pi lg ri merna är klara med hajj, den årliga va llf ärden til l Mek ka .

Vill du ha koll på vilka datum högtiderna infaller just i år, för att fira tillsammans med scoutkompisarna? Kolla in studieförbundet Sensus multireligiösa kalender.

Mejlet från Ellen

Hela patrull Kon-Tiki var hemma hos Noor. De hade inte setts allihop på hela jullovet så nu hade de bestämt sig för en heldag tillsammans innan skolan började igen. Lise hade just kommit hem från släkten i Danmark och hela patrullen hade haft stort kramkalas när de äntligen fick träffas igen. Det var James som hade bestämt att de skulle vara hos Noor, för som han sa: ”Noors mamma gör helt sjuuukt goda kakor och de går inte att få tag på någon annanstans.” De hade bestämt sig för att spela Monopol, men spelet var snart glömt, de hade ju så mycket att prata om. Felix hade fått mejl från sin sto-

rasyster och alla i patrullen var nyfikna. Amanda fattade inte hur Ellen hade vågat åka ända till Thailand för att jobba. Lise hade mycket att rapportera från veckorna i Danmark och Noor hade läst en bok hon inte kunde sluta prata om. ”Den handlar om en tjej som bestämde sig för att utforska Amazonfloden. Ingen trodde att hon skulle slutföra det för hon hade inte gjort sådana saker förut. Jag tänkte på det där vi pratade om mycket i höstas, att alla får bestämma sitt eget äventyr. Natascha, tjejen i boken, vandrade över Anderna tillsammans med en åsna. ” Felix läste upp mejlet från Ellen för de andra.

Från: Ellen <ellen_i_thailand@semesterm ejl.se> Ämne: Hej från syrra n! Datu m: 29 december 2009 10.37.29 Till: Felix<feli x_kon_tik i@sc outmejl.se> Hej lillebror! Eller har du växt ännu mer sedan jag såg dig sist? Får väl kalla dig storebro Hoppas att du har det bra r snart. och att ni hade en fin jul. Det var konstigt att fira dig och mamma och pappa jul utan men det gick bra. När det är såhär varmt var det inge julstämning i alla fall n riktigt och juldekorationerna i köpcentrat här är så plas inte kan göra annat än att tiga att jag skratta åt det. Jag har i alla fall köpt en oran till dig att ha på ditt skri ge plastgran vbord. Tänkte att det var just vad en kille som du behöver. Annars är det rätt bra här. Vi firade jul på YMCA i Chan g Mai. Det blev ändå lite med svensk gudstjänst och julmys julskinka efteråt. Julevang eliet kändes nytt men välb tänkte på min första natt ekant. Jag i Thailand, när planet var försenat och mitt hotellru till någon annan. Jag hade m uthyrt ju telefonnummer till mina kontaktpersoner och kyrk ambassaden och allt möjl an här och igt. Och Maja var ju med, så vi var två. Ja du, lill resa är väldigt skrä mman ebror, att de och jag tror att jag komm er att ägna resten av mitt göra det. Det känns helt liv åt att meningslöst att bara sitt a hemma i Sverige och ha det finns saker man kan göra det bra när för andra. Eftersom skolorna är stän gda passar vi på att utfo rska Chang Mai. Vi bor på nätter och det är skönt med YMCA ett par ett riktigt badrum! Jag dusc har minst en gång på morg en gång på kvällen. Chan onen och g Mai är ingen stor stad i jämförelse med Bangkok semester förra året men där vi var på det kändes väldigt spännand e med gatukorsningar och efter flera månader i min neonskyltar lilla by. Och natt marknade n är jättehäftig – jag köpt åt dig som du önskade, den e en Rolex kostade bara 150 spänn. Det är kul att hinna vara ordentligt också. Vi känd med Maja e bara varandra lite inna n vi kom hit men jag har henne. Kommer du ihåg henn alltid gillat e? Hon blev färdig sjuksköt erska några månader inna ut så det här är faktiskt n vi åkte hennes första riktiga jobb . Det är en väldig skillnad på vad vi har för jobb. Maja är sjuksköterska i jag känner mig lite pluttig grannbyn och som bara jobbar som lära re. När jag kommer hem igen verkligen söka en bra utbi ska jag ldning. Maja säger att det inte alls är pluttigt att vara rare. Att lärare är bland läde viktigaste människorna i världen. Hon säger att dar tusentals liv men att lärare räddet inte syns eftersom de flesta lärare är smarta nog det innan det är för sent att göra . Kanske är det så, komm er du ihåg när du gick i jobb din lärare Jörn la ner tvåan, vilket på att du skulle lära dig läsa . Vad hade hänt om du inte haft Jörn som kämpat så? hade Som det känns nu ska jag söka till antingen sjuksköt erska, läkare eller lära på nätet och jag hinner söka re. Kollade till högskolan när jag komm er hem. Det finns en organisa som heter Läkare utan grän tion ser – det är läkare från hela världen som jobbar i krisområden. Tänk att tillsammans kunna jobba med dem! Maja säger att hon är sugen och att de behöver sjuksköt på att söka erskor också. Det är bara ett halvår sedan jag tog Då hade jag ingen aning studenten. om vad jag ville. Jag trod de att jag ville jobba med medi ville ju alla andra i klas a, det sen! Nu måste jag berätta om en rätt kul amerikansk tjej vi träffade för ett par veck Hon har varit ute och rest or sedan. i sju år! Fatta! Hon har inte träffat sin familj på Bara rest från land till hela tiden. land. Ibland har hon jobb at, här i Thailand är det rätt få jobb som lärare i enge lätt att lska och hon sa att det var så på många andra ställen undrar varför hon inte vill också. Jag åka hem. Maja tror att hon inte vågar. Jag vet inte. hade nog något bra skäl, Tjejen men hon berättade det inte för oss. Hoppas att du får mina brev från byn. Det är lite si och så med posten. Passade skriva nu när vi är i stan på att . Chang Mai kryllar av inte rnetcafeér. Stora kramar till dig älsk ade lillebror! Ellen

Världen

Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut. Omfattning: 3–7 möten. Målspår: Förståelse för omvärlden, Fantasi och kreativt uttryck, Kritiskt tänkande. Det finns scouter över hela världen. Äventyret börjar med att ni väljer ut ett land som ni är nyfikna på. Kolla på en jordglob eller i en kartbok om ni behöver inspiration. Sen kollar ni upp scouting i det landet på internet. Världsscoutförbundens hemsidor kan vara bra ställen att börja – de kan länka vidare till scoutförbund i landet ni valt. Annars kan ni leta efter scouter i landet genom till exempel en sökmotor, ert scoutförbund, scoutrådets International Commissioners eller scouternas brevlåda. Sök er vidare tills ni får kontakt med en scoutkår eller en scoutpatrull i er ålder i landet. Samtidigt som ni letar efter scouter i landet, gör ni också en undersökning av landet i övrigt. Börja med att skriva ner allt ni vet eller tror att ni vet om landet. När ni söker information, leta efter andra saker än sådant man lär sig i skolan, som ni är nyfikna på om just det landet. Hur är det att vara ung där? Vilka artister och filmer är stora i landet just nu? Vad verkar folk vara intresserade av, vad skriver tidningarna i landet om? Vilka sporter är populära? Hur funkar skolan? Samla information i ett stort collage på en av väggarna i er patrullya, i er loggbok eller på er blogg. När ni har fått kontakt med en patrull börjar ni lära känna varandra. Om de har bra tillgång till internet kanske ni kan ordna chattmöten. Annars kan de kanske mejla någon gång ibland, eller skriva pappersbrev. Om de bor i något av våra grannländer kanske ni till och med kan åka dit direkt! Nu har ni världens chans att undersöka om det ni trodde om landet stämmer. Här jobbar ni verkligen med målspåret Förståelse för omvärlden! Kom ihåg att berätta om er och om Sverige, och att svara på alla deras frågor. Scouting är en viktig sak ni har gemensamt. Hur är scouting i deras land? Skiljer det sig från scouting i Sverige? På vilket sätt? Vilka ämnen eller aktiviteter lägger de mest tid på i Scouterna? Vad gör ni mest? En av tankarna bakom scouting är att det ska vara en global fredsrörelse. Märks det i sånt som Scouterna i det andra landet gör? Märks det i er egen scoutverksamhet? Om ni inte kan ses kan ni göra foto- eller videodagböcker åt varandra. Visa er vardag, er scouting och ert land. Det är en bra chans att få en titt rakt in i deras verklighet, men också en bra chans att fundera över er egen verklighet. Vad är det som är speciellt med Sverige, egentligen? Detta är ett exempel på hur ni ägnar er åt målspåert Kritiskt tänkande i det här äventyret. Avsluta äventyret med att presentera det ni kommit fram till på något sätt som andra kan ta del av. Ni kanske vill bygga på collaget eller bloggen ni gjorde i början, göra en film eller skriva en saga om landet. Det är också ett exempel på målspåret Fantasi och kreativt uttryck. När ert äventyr är avslutat vill ni kanske hålla kontakten med era nya vänner. Det kan vara kul och ge er vänner för livet – som ni kanske kan träffa i verkligheten om ni till exempel åker på Rover Moot som utmanarscout. Om ni vill avsluta kontakten med den andra patrullen tackar ni för er och säger hejdå.

Men jag kan ju inte portugisiska och swahili!

Det är spännande att läsa vad loka la tidn ingar och hemsidor skriver om händelser i det utva lda landet. Men såklart skiver alla på sitt språk, och det kan ju vara knep igt att förstå. Men på internet finns många bra över sättn ingstjänster. Ett exempel är Goo gle translate som kan översätta en hel hemsida med ett litet klick. Med hjälp av det kan man läsa och förstå hemsidor till och med på kinesiska, rysk a eller persiska!

ni är annorlunda eller för att vara spännande för att det kan rt bo gt lån er ligg Ett land som dit och hälsa på vet mi ndre om det. e att åka till, om ni vil l åka lar enk a var kan re ma Ett land som ligger när gheten. era scoutkompisar i verkli

Tips!

Nyttiga l änkar

www.wos m.org www.wag ggsworld .org www.scou tface.com

Ut!

Vi scouter är grymma på att vara ute. I äventyrarna får du utforska naturen mer, djupare och på fler sätt än tidigare. Du utmanar dig fysiskt och tänjer dina gränser. Naturen är vår spelplan – vi gör det i skogen, helt enkelt.

r å p s l Må Känsla för naturen

Många scouter känner sig hemma i skogen, på sjön, i parken eller på fjället. Att scouter är ute i naturen mycket vet alla, men att vara scout handlar också om att ta ansvar för och vara rädd om naturen. Den som vet hur det ser ut i naturen har lättare för att se om något är fel och göra något åt det. I naturen, oavsett om det är i stadsparken eller på det öde fjället, kan ni få fantastiska upplevelser tillsammans. Som äventyrare får ni större ansvar för att själva bestämma över era hajker, utfärder och naturupple-

velser. Våga utmana er själva och hitta på saker på ställen ni aldrig varit på tidigare. Kanske vill ni lära er mer om växter och djur som ni ser. Genom att lära känna naturen får du också en relation till den och vill ta hand om den. Är det alltid en massa skräp i parken? Är det äckligt att bada där ni har scoutstugan? När du är i naturen och lär känna den får du koll på vad som händer och blir bättre på att göra något åt det, till exempel genom att själv leva mer miljövänligt.

Mål för äventyrare

Som äventyrars cout får du skap a di na eg na möten m och upptäcka ny ed natu ren a sorters natu r. Du känner ansv ar för natu ren och vet att du är en del av den. Du skyddar na tu ren genom att tänka på hu r du beter dig i vardagen.

rmat, di na fingrar fo n hi mmel, som di r se g ja är ”N där, rnorna du fäste månen och stjä nker på henne, tä du t at a sk ni än m en vad är då m? tar dig an hono en dödl ig att du gud, en l til m nästan Du gjorde hono honom.” du te ön kr rl ighet med ära och hä Ps 8:4- 6

Fågelskådning från fåtöljen eller vindskyddet

Man behöver inte jaga runt hela landet för att titta på fåglar. Det går bra att göra genom fönstret eller från vindskyddet, tänk bara på att vara tysta. Ha fågelskådarveckor och se vem som ser flest arter. Projektet kan inledas med att ni snickrar fågelbord där ni matar fåglarna. Det ökar era chanser att se fler fåglar.

Naturstig

Gör en naturstig i en park eller skogsområde där ni ofta är. Skylta vägen och sätt upp informationstavlor om olika växter, djur och naturfenomen man kan se längs stigen. Ni kan också undersöka kulturhistorian i området och informera om till exempel gamla torp eller fornminnen som finns längs vägen. Kanske finns en vandringsled i närheten som ni kan använda er av? Kolla med länsstyrelsen som har hand om vandringsleder. Länsstyrelsen kanske till och med kan bidra med pengar till ert projekt?

U p p drag 4 Gå ut ensam i na turen. Försök hitt a en plats som är he lt tyst, där du in te hör bilar eller an dra människor. St äng av mobilen, MP3spelaren och anna t som kan störa di g. Sitt still där m inst en halvtimme.

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem al ls O __ __ __ __ __ __ __ __ __

Miljön

Det här äventyret handlar om att göra något för miljön. Omfattning: 4– 8 möten. Målspår: Kritiskt tänkande, Aktiv i samhället, Känsla för naturen. Börja med att spåna tillsammans i patrullen för att komma på vad det finns för miljöproblem runtomkring er, och hur ni själva, er scoutkår och andra delar av samhället påverkar miljön. Använd gärna en whiteboard eller ett blädderblock och rita en tankekarta eller en bild över det ni kommer på. Att analysera er omvärld på det här sättet är ett exempel på att arbeta med målspåret Kritiskt tänkande. Om det är svårt att komma igång kan ni titta i faktarutan om hållbarhet på sidan 54 och tänka på saker som bryter mot någon av de fyra principerna, eller välja er favorit i rutan över miljöproblem på nästa sida. Nästa steg är att komma på idéer om hur man skulle kunna minska den miljöpåverkan och de miljöproblem ni har skrivit upp. Gå igenom allt som ni skrivit upp på tavlan eller blädderblocket och försök skriva ner minst ett förslag på varje grej. Välj sedan ut en sak som alla i patrullen vill försöka genomföra. Planera hur ni ska gå till väga. Om ni behöver köpa något för att genomföra projektet m åste ni kolla upp hur mycket pengar det kommer kosta, och hur ni ska få fram pengarna. Ett projekt som förändrar något i kåren bör ni absolut kunna övertala styrelsen att betala för. Det kan också finnas pengar att söka till exempel ur fonder eller från kommunen eller länet. Biblioteket kan hjälpa er att söka fonder. Om ni vill söka kommunala pengar kan ni titta på kommunens hemsida. Om ni har valt ett ämne som innebär att folk ska ändra sin livsstil kan ni ha inspirationsdagar, sprida information på stan eller via internet. Berätta om vad som är dåligt med att göra på det gamla sättet, och vad som är bättre med att göra på det nya sätt som ni föreslår. Oavsett vilket ämne ni väljer så arbetar ni med målspåret Aktiv i samhället och Känsla för naturen genom att göra något för att förbättra miljön. När ni är klara med ert projekt väntar ni ungefär en månad innan ni utvärderar. Har ert projekt fått den effekt ni tänkte er? Om inte, vad var det som gick fel? Vad har ni lärt er? Är det något ni skulle göra annorlunda om ni började om nu?

r nka ä l e iga en.s g Nytt o rsk

fo lick se ettk org rna. . 350 iologe se b falt amera. ent.se r t n .s e pa sverige .org g en n i l e l n c e ha npea sfor gree rskydd natu se . w wf s e . mjv

lpa till att lösa: jä h n a k i n m le b släpps ro äxthusgaserna Några miljöp ar. i at mosfären. V .

ring sgaser ni ng med olja • K limatföränd t kold ioxid och andra växt hu ar och uppvärm og sk a ke gn yc m ug r dh Orsak: Fö oduktion, ne lv is bi lar, kött pr och fabriker. ut av exempe xider från bi lar eo . äv ng kv ni h ur oc rs el • Fö pel svav ssa pp av til l exem r. Många av de Orsak: Utslä . et gr la exempel freone on l urkar. til oz , yb et av ra gr sp ng la h ni on kylskåp oc • Förtun förstör oz la m m so ga n i ne ar kv äm s na te pp av utrotas el ler in n fortfarande fin Orsak: Utslä dna nu, men ka djur och växter ju t rb at fö å är lts n al ne d, äm ångfal av biolog isk m r att arter som • M insk ning levt. r ha de r förändras, el le r le el dä er va nn le vi n rs ka fö s, hav och sjöar er lever längre r djur och växt s ner, vägar bygg dä gg r hu öe ar ilj og M : sk t ak Ors ro på at nner. Det kan be natu ren. ndri ngar sker i de äter försvi rä fö a dr an t at n på xer igen. r vä le v el r och ha här ämnena ka öa förg iftas, sj r, åa t at å och fosfor. De lts e al äv , kv ng l ni pe öd em • Överg mnen, til l ex i samhä llen. pp av näri ngsä ån reni ngsverk fr r le el Orsak: Utslä el ds gö jordbr ukens niskor. tu ng metal ler komma från , djur och män iu m och andra er xt dm ka vä ler y, av bl g l in pe från fabriker, el til l exem • Förg iftn kan släppas ut gift iga ämnen, n av ne pp äm lä a ts ig U : ift Orsak h PCB. G ier som DDT oc el ler kem ikal er. ät r le r vi köper el finnas i sake

Exempel på insats

er ni kan göra för miljön:

+ Skydda en vä rdeful l skog från att huggas ner. + Städa st ränd er. + Gå och cykla överal lt i stäl le t för att åka bu + Ät vegetariskt ss el ler bl i skju , ekolog iskt el le tsad under en te r närproducera + Sök upp prod rm in. t – fixa sådan m ukter som inne at til l ett läger. hå ller gift iga ämne + K ämpa för at t ett natu rområ n och gör antide ni gi llar ska reklam för dem + Hjä lp Fä ltbio bl i natu rreser va . logerna att räkn t. a hotade arter i + Bygg ett biol ett område. og iskt vattenre ni ngssystem fö + Bygg en vi nd r en å nära er. snurra och gör m iljövän lig el til + M inska ener l kåren. giförbrukn inge n i er scoutkår, + Ordna sorter skola el ler hem ingskärl för sops ma. orteri ng i kårlo + Gör en m iljöd ka len. ag i kåren och inspirera al la le + R äk na ut hu darna i m iljöarb r mycket el ni sp ete. arar på att al ltid + Plantera träd släcka lamporn . a och informer + Hjä lp en hota a om det. d art genom at t underlätta för el ler vad det nu de n at är som är prob t bygga bo, para lemet. + Sätt upp info sig, hitta mat rmat ionsskylta r så att folk får + Påverka en fa ve ta hu r de borde brik att by ta et bete sig i natu re t gift + Bygg en enke n. l biogasan lägg ni ig t ämne mot ett m indre gift ig t. ng til l ert dass + Hjä lp til l att – använd gasen hå lla öppna land til l mat lagn ing. skap öppna geno m att röja natu rbetesmark el le r rensa vass.

Vad är hållbarhet? Om något är hållbart betyder det att man kan fortsätta göra det hur länge som helst utan att något

förstörs eller tar slut. Vi vill förstås att allt vi gör på jorden ska vara hållbart, för att de som kommer efter oss också ska kunna leva och njuta av världen som vi gör. Vi kan tänka oss att vi lever i en liten låda, mellan jordens yta och atmosfärens slut. Allt som lever och händer på jorden ska rymmas i den lådan. Man kan säga att fyra principer måste vara uppfyllda för att vi ska leva hållbart: 1. Vi kan inte gräva upp ämnen ur jordskorpan snabbare än de försvinner tillbaka ner igen. Om vi gör det blir det bara mer och mer av dessa ämnen i vår livslåda. 2. Vi kan inte tillverka ämnen som normalt inte finns i naturen snabbare än de försvinner igen. Om vi gör det blir det bara mer och mer av de här ämnena i livslådan. 3. Vi kan inte ta från naturen snabbare än den återbildar det vi tagit – till exempel hugga ner skog fortare än den växer tillbaka. Om vi gör det kommer vi hela tiden försämra möjligheterna att leva i vår låda. 4. De resurser vi använder måste användas så effektivt och rättvist som möjligt. Om vi gör på något annat sätt kommer vissa människor att få det bättre än andra och resurserna kommer inte räcka till alla i lådan.

? er, allt fiatntnfösrskvivnnar!a? Undersök detta medocetht n in v rs fö g n ti n e g In planka a sk räp tar det för ol ik gt plastnät på en

Hur lång tid fast ett finmaski pa ol ika sk räp försök. Spänn en kan ni stop ck fa . I . ck komposterings fa å el ler i en rabatt så att ni får sm på en kompost n lla ka ko an spänn fast det h pl n oc se n ka plan rsöka. Lägg genom att lyfta som ni vi ll unde ingsprocessen tn ul rm fö lja fö Sen kan ni ibland.

Påskön

Påskön är en av de mest avlägsna och isolerade öarna i St fanns för cirka 1 00 illa Havet. Där 0 år sedan en blom strande civ ilisation, annat ku nde resa gigantiska stenstat som bland yer. Statyerna til lve ten av ön och ru lla rkades på m itdes på stora stock ar ut til l havet där Eftersom man gjord de skul le stå. e så många statyer högg man ner vä ld för att frakta dem. igt många träd Ti llslut fanns det in ga träd kvar. När in som ku nde hå lla kv ga träd fanns ar jorden gick det sn art inte att od la mat. nästan alla männi Därfär dog skor på Påskön oc h civ ilisationen gic statyerna är det en k under. Sten da som finns kvar av civ ilisationen.

råden och parfin ns många grönom r de t stä t ge in är bor på landet kan de utomhus mycket r. Men för den som i ke sig t Att scouter a de r ter gö ien or vi ngen til l att en ut man ing att ra va å ks oc ed m ny tt, men an ledni är Vi n mötet ra att vi gi llar det. i ett an nat land ka är fakt iskt inte ba . När storstaden, or lse som mösk ve ni ple än m up a m m so xa ny ku ltu r ge sam en n utomhus för att vä va är du r hemma. nan m iljö än med natu ren gör hä tet du hamnar i en an iga nl utomhus. va na di a utanför är vikt iga när vi är a rn lle tru Pa t vid måste du tänk lite laga mat över t bygger vi upp ett i vi ndsk ydd eller bo , gla Se ramar. I fri luftsl ive ngo pel enklast i små måste skaffa oss nå eld gör man til l exem en pp ö du m in isamhä lle. Vi te ås m vi e är också bra för att te laga vår mat, gr upper. Att vara ut ar ng stans att bo, vi mås i et D an m a. ut br e t nd de för att ha r göra spän na få g, di på r . rö ar er jobba til lsammans o, pr n kropp fu ng att testa ledarskap dig mer om hu r di lär h oc n. fu ger oss en chans h ten oc he , n och ro marbete i verk lig ren kan man få lug blem lösni ng och sa ra vanl iga I natu vå r vid lägerelden och ha ta te sit t in At vi r dera över livet. Ute i natu ren dä en i lt ut över havet ke en lt tts vi he norna, eller bl icka är stj på ta tit a bekväm ligheter sä skans ar kl fu ndera på män ni ner som vi måste kan få en att börja massa ol ika sit uatio t vikde en rhet. M llen. het och natu rens sto en lit bra l til lsammans i patru år til m ra du nä r att rolig t och i Sver ige ha tigaste är att det är De flesta som bor ns fin ll fjä ! h ätt oc m rr och , sjö, hav, – hå ll dig varm, to natu ren. Både skog stånd. I svenska av s ar m tim a gr på bara nå

Friluftslivär

vsäck a en s o T . k a s ra en ra iväg Säger ba nderlag och d a . Ha bar u g ch fiska , sen får och lig o e r a l a po n dvändig m ed e n mest nö år fisk som ma t e d d f r me ö n f a ra ppas m te plane man ho n ska in t som finns i a M . a t kan ä ra. De bara gö sig. mycket, r ett äventyr i len ä ej i fjäl naturen e en sådan gr ag j t l fas rd Jag g jo ren. Grymt ku iväg, men vå av oss fast på . när vi g t e d jag det e d hata lskade ä g a d efter en r! et r y ke Kör så d je Mvh Moj amledare r g o Barnpr

Credit © European Union, 2010

Margot Wallström

Tidigare svensk EU-kommissionär. Jobbar nu för FN med att bevaka kvinnors situation i krig. Vad är ett äventyr för dig? ”Ett äventyr är någonting spännande och ofta helt oväntat. Det kan vara en älg som kliver omkring i vår trädgård i gryningen, att hoppa fallskärm eller att åka båt på Amazonas. Mitt livs äventyr var just en resa på Xingufloden, en biflod till Amazonas i Brasilien. Vi landade med ett litet flygplan mitt i djungeln och tog oss sedan fram på floden för att besöka indianbyar där vi övernattade.”

Hajken Det här äventyret går ut på att ni ska planera och genomföra en hajk i patrullen. Omfång: 2–3 möten för att planera och förbereda, 1–2 dygn på hajk, 1 möte för att packa upp och utvärdera. Målspår: Känsla för naturen, Relationer, Fysiska utmaningar. Börja planeringen med att läsa igenom beskrivningarna av de tre målspåren som äventyret handlar om: känsla för naturen, relationer och fysiska utmaningar. På så sätt vet ni vilka slags aktiviteter och situationer ni ska fokusera på när ni planerar. Genom att göra en patrullhajk kommer ni att få med de här tre målspåren automatiskt, men ni kan få ut ännu mer genom att aktivt tänka på dem. Sedan är det bara att sätta igång och börja tänka! Alla äventyr handlar om att ni ska utmana er själva och lära er något nytt, så planera en hajk som är lagom utmanande för just er patrull. Om ni inte har gjort någon hajk själva i patrullen förut kan ni till exempel satsa på att göra en liknande hajk som ni gjort med avdelningen tidigare. Om ni har varit ute tillsammans mycket förut försöker ni göra en hajk som är annorlunda än vad ni brukar göra, till exempel genom att välja en annan naturtyp eller annat färdsätt mot vad ni brukar använda (pröva att paddla eller cykla om ni brukar vandra, till exempel). Planera hajken genom att gå igenom checklistan på nästa sida. Kolla av er planering med er ledare. När ledaren och ni är överens om att ni har tänkt klart är det bara att ge sig ut! Efter hajken går ni igenom planeringen igen och utvärderar. Blev det som ni hade tänkt? Vad blev bättre och vad blev sämre? Varför? Var det något ni missade i planeringen? Var det något som var helt onödigt? Vad var det absolut bästa och sämsta med hajken? Skriv ner vad ni kommer fram till och spara det i er patrullogg eller lägg ut det på er blogg. Komplettera med bilder och andra minnen från hajken! Se också till att den utrustning ni har använt är ren, torr, hel och att alla delar finns nedpackade när ni lägger tillbaka den i sina förråd.

Checklista för hajkplanering

1. Var? Var ska ni vara och hur ska ni färdas? Se till att fixa kartor över området. Planera vilka sträckor ni ska färdas och ungefär var ni ska sova. Lämna en kopia av er plan till er ledare och era föräldrar. Tänk igenom så att ni har tillgång till utrustningen ni behöver för att förflytta er (cyklar för en cykelhajk, segelbåtar för en segelhajk, hästar för en ridhajk och så vidare). Var ska ni börja, och hur ska ni ta er dit? 2. När? Vilka dagar ska ni vara ute? Vilken tid ska ni träffas och när räknar ni med att komma hem? Skriv ner detta också på planen ni lämnar till ledare och föräldrar. 3. Hur? Vad ska ni göra under hajken? Ska hajken ha något speciellt tema, och hur får ni det temat att märkas? Om ni har en hajk där ni ska färdas (vandra, åka skidor, segla …) kanske ni inte hinner göra så jättemycket mer än det. Då kan ni var och en eller två och två planera en enkel aktivitet som ni leder de andra i under hajken, med koppling till något av de målspår ni valt för hajken. Det kan vara alltifrån en lek att leka när ni pausar eller en ceremoni innan ni går och lägger er, till någonting att prata om medan ni går eller en morgongympa innan ni sätter igång. Använd Aktivitetsbanken på webben om ni vill ha inspiration. Om ni har en hajk där ni är på ett och samma ställe hela tiden behöver ni ha mer planerade aktiviteter att göra. Då kan ni till exempel göra mer av ert tema, eller dela upp er i mindre grupper som planerar en halvdag var för resten av patrullen. Ett bra tips är att söka i Aktivitetsbanken på de målspår ni valt för hajken, och välja de aktiviteter ni tycker verkar roliga. 4. Mat Vad ska ni äta? Planera er matsedel. Tips på hur man gör hittar ni på sidan 60. Se till att

ni kommer ihåg att ta hänsyn till alla allergier och annan specialkost. Ett smart tips är att välja mat som alla kan äta, så behöver ni bara laga en sorts mat varje gång. Dessutom kan det vara både gott och nytt att äta vegetariskt eller laktosfritt en helg! Tänk på att man blir hungrigare än vanligtvis när man är ute, så ta lite större portioner än ni skulle gjort hemma, och glöm inte fika. Ta hjälp av en kokbok om ni är osäkra – det finns många bra kokböcker speciellt för utematlagning. Gör en inköpslista när ni är klara och bestäm hur och när ni handlar. Bestäm också hur ni ska laga maten: trangia kök, öppen eld eller på något annat sätt? 5. Utrustning Har alla allt de behöver för hajken? Gå igenom och gör en packlista för vad ni behöver ha med er var och en, och vad ni behöver packa gemensamt. En början till en packlista finns på sidan 62. Om någon saknar utrustning, försök låna av varandra eller era ledare. Kolla igenom och packa ner er gemensamma utrustning: Finns alla delarna till exempelvis tältet och trangiaköket? Dela upp er gemensamma packning så att alla hjälps åt men också klarar av vikten. 6. Risker Vad finns det för någonting som kan bli farligt under hajken? Vad skulle kunna hända? Hur hanterar ni det? Behöver ni ha med er någon speciell utrustning för att hantera riskerna? Lägg i så fall till den på packlistan. Det kan hända att mobiltelefonen inte fungerar när man som bäst behöver den, så bygg inte er riskhanteringsplan på att ni kan ringa efter hjälp. 7. Vem? Vem ansvarar för vad i patrullen? Dela upp uppgifter som behöver göras mellan er, och se till att det finns någon som har bäst koll på till exempel var sjukvårdssakerna finns och hur de används, eller vilken mat ni ska äta när.

Tumregler för hajk

Hur mycket vatten ska man ha med sig på hajken och hur långt kan man gå på en dag? Här är några riktlinjer för ungefär vad som kan vara lagom att utgå ifrån när ni planerar. Men alla är olika – pröva er fram och se vad som passar just er patrull! • •

3 000 till 4 000 kalorier per person och dygn vid fysisk aktivitet som vandring. Tänk också på att man bränner mer energi på vintern än på sommaren, eftersom det är kallt. 2 liter vatten per person och dygn.

Äta ute

• • • • •

100 till 150 gram pasta eller andra kolhydrater per person och måltid. 1 liter t-sprit per person och vecka. Räkna inte med att gå mer än 15 kilometer per dag. Hur mycket som är bekvämt beror mycket på packning och terräng. Maximal stigning per dag (om ni vandrar i fjällen): 1 000 höjdmeter. På vintern är det bra att stanna en kort stund varje timme för att dricka lite och äta något sött. På sommaren kan man sikta på en paus med fika eller lunch varannan timme.

Hur tänker man när man ska bestämma vad man ska äta på hajken? Här är några tips: • Om ni ska vara ute länge och/eller bära er mat är det bra att ha torkad mat. Den håller bättre och är inte lika tung. Ni kan antingen torka själva eller köpa färdig frystorkad mat (till exempel pastasåser i pulver). • Variera maten genom att utgå från olika kolhydrater varje dag (pasta, ris, couscous, pulverpotatismos …) • Om ni lagar mat på kök och bär med er bränslet är det smart att ha mat som går fort att koka, går det åt mindre bränsle. Lagar ni mat över öppen eld är det inte lika viktigt – bortsett från att det är skönt att få mat snabbt när man är hungrig, förstås. • Om ni färdas och inte vill stanna så länge mitt på dagen för att laga mat kan pulversoppa och knäckemackor vara en enkel lunch. Vill man göra det ännu snabbare bär man med sig varmt vatten i en termos.

Utrustning

Friluftsliv kan lätt bli en prylsport. Det finns ju så himla många roliga och praktiska grejer som kan piffa upp utelivet, och klarar man sig verkligen utan goretex och äkta dun? Här är en överlevnadsguide om alla dina kompisar börjar snacka utrustning. Känn dig aldrig hindrad att vara ute för att du inte har ”rätt” saker! Det finns enklare och billigare alternativ till nästan all utrustning, och om man inte är professionell bergsklättrare behöver man faktiskt inte professionella bergsklättrarkläder. Låna saker. Fråga dina ledare om de har utrustning ni kan låna, kolla med kompisars storasyskon som vuxit ur grejer, eller kanske har kåren ett förråd? Köp begagnat. Kolla exempelvis Blocket, Tradera, E-bay, Utsidan.se och vanliga second handaffärer. De prylnissar som köper mest säljer också det som de har tröttnat på. Förvånansvärt mycket utrustning kan man göra själv. Leta idéer, mönster och ritningar på internet. Det finns också bra sidor som säljer tyger och material till hyggliga priser. Gör det tillsammans i patrullen som ett projekt!

öcker: Utekokb en

kbok • U teko smakare i fält n a) fi r n Prism fö t (Rabé ers Klin A nd rkat m frysto Förlag) • Borto N erlu Jo n Söd

nd (D

låga re • På en ok för uteäta b k o – k ndqvis t g) Kari n Su u blis hi n g D og P (Barkin

kbok r e n s ko n • Segla so in k n tte Je Charlo m & Widstrand) (W ahlst

• Frilu

rö

ftsmat

risma) ors ell (P Anita F

kar uftskoc för fril lazo förlag) k o b k o a • K sted t (C

Fredrik

Hjelm

Packlistor för en tvådagarshajk Här är ett par packlistor att utgå ifrån när ni förbereder er för friluftsäventyr. Till vintern behövs kanske någon extra varm tröja och ett par varma långkalsonger (fleece eller ull), till sommaren kanske man vill ha shorts och badkläder. På vinterhajk kan det även vara skönt att ha dubbla liggunderlag att sova på. Annars funkar den här listan i princip året om – använd lager på lager-principen tills det blir lagom för dagens temperatur och kroppsansträngning! Ta av lager om du börjar svettas, och ha en tröja enkelt åtkomlig i packningen som du sätter på dig när du rastar. Man blir snabbt kall när man inte rör på sig.

utrustning ig l n o s r e P

• Sovsäck erlag • Liggu nd der lä nk eg • R a skor eller stabil r o ng Kä • alsonger + gk ställ (lån s • 1 u nder tillsamman alsongerna k ng lå a, tröj nkar som byxorna fu med regn byxorna ra om de and omby te ) blir blöta t inte är r (som hels xo by r • 1 pa kta om de sa e torkar så d s, an je ) blir blöta tröja e ar n • 1 tu n fleecetröja (t.ex. e ar ck o tj • 1 tröja) eller ylle att sova i x. t-shirt) .e • Tröja (t mby te om m reservo och ha so öt du blir bl rumpor st r pa 2 • or ckare sock • 1 par tjo er ng so al osor/k • 2 par tr • Mössa • Vantar /scarf • Halsduk u behöver, med det d r sä m es • N ec te, tandk rä l tandbors pe em ex ll ti och tvål nnlampa pa eller pa • Ficklam k kåsa, bestic • Tallrik, • Kniv dskar • Arbetshan ka vattenflas g li n en • Perso r med vatt o k as tfl rs pe • 2 1, 5- lite ) ensamt bruk (för gem … … … … …. … • … … … … ......... .................. • ............... ......... ... ... ... ... ...... • ............... ......... .................. • ...............

Gemensam

• Vindskyd d

utrustning

eller tält med lin or/stänger/ pinnar • Kök • Bränsle till kök • Tändare/ tändsticko r • Slev/sto r sked • Plastlåd or för öm tålig mat • Karta • Kompass

• Förband slåd

a • Yxa, såg, späntk niv • Toalettp apper • En mobi ltelefon so m väckark locka och för nödsamtal • ............... .................. ............ • ............... .................. ........... • ............... .................. ............

Testat när Vårhajken vid torpet

Kläder

t, Jeans, T-shir , ja rö luvt gympaskor & Regnjacka

Väder +3 grader, småregnigt

Hur var det?

n Blött om bene – na er tt & fö kallt! Ok på . överkroppen

Nästa gång ska jag … Ta med regnbyxorna! Vantar hade varit skönt.

Har du koll på

allemansrätten?

Utan allemansrätten hade det varit betydligt bökigare att vara scout. Allemansrätten är en ständig gratisbiljett till naturen och ger alla rätt att njuta av friluftsliv. Men det är en frihet under ansvar. Har du koll på reglerna?

1. Var gäller allemansrätten? A. I all svensk natur. Både statligt och privat ägd mark omfattas av allemansrätten. endast privat tomtmark är undantagen. B. Överallt utom i Sveriges 28 nationalparker. Där får man bara vistas med speciellt tillstånd. C. Nästan överallt. I vissa områden som till exempel nationalparker, naturreservat, strandskyddsområden eller kulturreservat finns regler som kan begränsa (eller utöka) allemansrätten.

4. Vad får jag plocka med mig från skogen? A. Allt som jag kan bära. Den som tar den har. B. Det finns inga regler förutom fridlysning av arter och växter. I övrigt gäller sunt förnuft, det gäller att inte skada naturen. C. I princip får man plocka allt som inte är förbjudet enligt lagen. Det är bland annat växande träd och ris, grenar, bark, näver, löv, bast, ollon, nötter och kåda. Allt annat får plockas, till exempel bär, svamp och blommor.

2. Din scoutkårs årliga hajk anordnas alltid på samma plats. Vandringen går runt en vacker insjö och är mycket uppskat tad. Därför planerar ni i kåren att låta fler personer få ta del av den genom att anlägga en vandringsled runt sjön. Vad måste ni göra? A. Ingenting. Allemansrätten ger alla rätt att vistas fritt i naturen och det enda ni ska göra är att sätta upp en skylt och måla pilar på en och annan sten (givetvis med miljövänlig färg). B. Scoutkåren måste enligt lagen anmäla sina planer till länsstyrelsen eftersom en vandringsled kan ses som verksamhet som väsentligt förändrar naturmiljön. C. Frihet under ansvar är allemansrättens ledord. Därför är det brukligt att kontakta berörda markägare för att informera om era planer.

5. En lägereld är ett lika självklart som mysigt inslag på en övernattning i skogen. Vad måste du tänka på när du gör upp eld? A. Enligt allemansrätten har var och en rätt att göra upp eld. Jag måste förstås ha koll på eldvett som att inte elda på bergshällar, se till att släcka ordentligt och inte hugga ner träd. Men som scout kan jag ju allt det där. B. Det är viktigt att kolla om länsstyrelsen eller kommunen utfärdat eldningsförbud. I så fall är all eldning förbjuden. Det spelar ingen roll att det är scoutkårens fasta eldstad vi ska använda. C. Det är viktigt att i förväg fråga markägaren om det är okej att göra upp eld. Fasta iordninggjorda eldstäder får man däremot använda när man vill och utan att fråga om lov.

3. Hur länge får du tälta på samma plats? A. Det beror på omständigheterna. Någon regel finns inte. Det gäller att inte störa eller skada omgivningen. B. En natt. C. Två nätter. Därefter måste jag fråga markägaren om lov.

6. Är det möjligt att straffas om man bryter mot allemansrätten? A. Ja, allemansrätten är inskriven i grundlagen och därför kan jag dömas i domstol om jag bryter mot reglerna. B. Nej, allemansrätten är främst en beskrivning av mina rättigheter och

RÄTT SVAR!

10. Hur nära bebyggelse får man campa? A. Man måste slå upp sitt tält utanför de boendes fastighetsgräns. B. Man måste hålla sig utanför tomter. Begreppet tomt är inte preciserat i lagen men innebär enligt allemansrätten ett område runt huset där boende kan känna sig ostörda. Tomten kan alltså vara större än fastighetsgränsen. C. Allemansrätten föreskriver att man rör sig eller uppehåller sig utom synhåll för boende.

Att bara kontakta berörda markägare räcker inte. Scoutkåren måste enligt lagen anmäla sina planer på en vandringsled till länsstyrelsen (Miljöbalken föreskriver anmälningsskyldighet för verksamhet som väsentligt förändrar naturmiljön. Länsstyrelsen kan förbjuda verksamheten om man inte vidtar rätt åtgärder.)

8. Du är ute på söndagspromenad när du upptäcker att skogsområdet du brukar besöka är inhägnat av ett taggtrådsstängsel som inte varit där förut. Vad gör du? A. Jag vänder om. Ett stängsel är till för att hålla tamdjur inne och människor ute. Allemansrätten ger mig inte rätt att gå in

9. Vad säger allemansrätten om klättring? A. Allemansrätten inkluderar klättring men ställer speciella krav på utövaren. Att störa häckande fåglar är ett brott mot jaktlagen. Man får inte heller röja vegetation eller borra hål för klätterleder utan markägarens tillåtelse. B. Reglerna för klättring bestäms av länsstyrelsen och ser olika ut i olika delar av landet. C. Klättring omfattas inte av allemansrätten. Man måste antingen vara licenserad klättrare med tillstånd av kommunen eller hålla sig till anläggningar med permanenta klätterleder.

(Trots lagtexten gäller förstås sunt förnuft också. Det är till exempel inte uttryckligen förbjudet att hacka loss stenar ur ett berg men det är ändå inte okej.)

7. Du och dina scoutkompisar hittade en perfekt skogsäng till kårlägret. De 80 scouter som deltog var supernöjda. Lika nöjd var inte markägaren som säger att ängen skadats. Hon kräver ersättning. Vad ska ni göra? A. Vi ber om ursäkt och erbjuder oss att betala markägaren för de skador vi gjort under lägerveckan. Allemansrätten får nyttjas av många samtidigt men inte om man skadar naturen. B. Allemansrätten ger ju alla rätt att vistas i naturen. Det är inte vårt fel att vi scouter råkar vara många med intresse av att vara i skogen. Att det blev skador på marken är förstås tråkigt men det är inget vi är skyldiga att betala för. C. Eftersom vi bedriver ideell verksamhet har vi ingen skyldighet att betala markägaren. Men en ursäkt är på sin plats. Hade vi varit ett företag med friluftsverksamhet hade vi däremot varit tvungna att pröjsa markägaren.

i områden som avgränsats med stängsel. Jag riskerar att störa tamboskapen. B. Jag tynger försiktigt ner taggtråden och kliver över. Allemansrätten ger mig rätt att passera stängsel så länge jag inte skadar det. C. Jag vet att markägaren är folkilsken och inte gillar scouter på ägorna. Några djur finns inte i hägnet. Stängslet strider alltså mot allemansrätten. Därför tar jag fram mitt multiverktyg och klipper av taggtråden så att skogsområdet blir tillgängligt för alla.

1-C 2-B 3-A 4-C

reglerna som tas upp är endast rekommendationer. C. Nej, allemansrätten är ingen lag så jag kan inte »bryta« mot den. Däremot kan jag straffas för brott mot lagar som berör allemansrätten, i bland annat Fiskeförordningen, Brottsbalken och Ordningslagen.

5-B 6-C 7-A 8-B 9-A 10-B

(Det är alltid ett brott att förstöra stängsel även om markägaren inte har rätt att ha stängsel för att hålla bort allmänheten.) (Kolgrillar och stormkök får användas med försiktighet.) (För att allemansrättens värde ska markeras är den inskriven i grundlagen men är i sig ingen lag.)

r å p s l Må Fysiska utmaningar

Har du någon gång stått inför en utmaning som du trodde var omöjlig? Kanske en skrämmande stor klättervägg, ett pilligt pyssel med rep, en lång vandring eller en träbit som ska bli till en träfigur? Vi tycker alla att olika saker är svåra och i Scouterna utmanar vi kroppen både när det gäller det stora och det lilla. Med hjälp av pepp från dina kompisar och gemenskapen i patrullen är ingenting omöjligt. Att utmana sig själv handlar om mod. Pirret och oron i magen inför uppgiften kan vara svåra att övervinna och kanske är du orolig för att se dum ut inför dina kompisar och göra bort dig? Men när du klättrat upp för klätterväggen eller lyckats med det där pilliga hantverket och tänjt gränserna för vad du trodde du kunde klara av känns det härligt. Du har inte bara testat och lärt dig något, du har också utvecklats som person. Kom ihåg att du inte behöver klara allt som dina kompisar kan – alla kan inte vara snabbast och starkast, det är dina egna förutsättningar och kunskaper du ska fokusera på. Övervinner du en rädsla och klarar det du trodde var omöjligt för just dig kommer nästa utmaning att kännas lättare att ta sig an!

Mål för äventyrarn a

Som äventyrare får du använd a di n kropp och hitta sätt att va ra aktiv som pass ar för just dig. Du får tänja di na fysiska gränse r, i både i det stora och i det lil la.

Screentryck

ulloggan Fixa snyg gaste t-sh irtarna med patr klämman (som m erira brod en på! Ni behöver: för stor m mer fast tyg i när man broderar, lago at ann t någo eller er bild), en nylonstr umpbyxa pens ärg, tygf lim, st enfa väld igt tunt tyg, vatt . irtar lar och t-sh ni får en 1. Klipp sönder stru mpbyxan så att na fast spän att för bit som är tillräckl igt stor en. ram i t tyge fast n Spän i broderiramen. er. papp ett på iv mot ert ut skriv 2. Rita eller eribrod lägg Tejpa fast pappret i bordet och t, tyge på ivet ramen ovanpå. Rita av mot sönder. väld igt försiktig t så tyget inte går vill inte ni som en ram av r dela 3. Täck alla måla att m geno lim, st enfa vatt med ka tryc vara kan här Det el. på det med en liten pens

med ganska pilligt, om ni har ett mot iv torkar. et limm tills ta mycket deta ljer. Vän ni testa kan blev det hur på ra Om ni är osäk er papp t tom ett på en ram a lägg att m geno med på Fyll rg. och måla över med vattenfä lim tills ni är nöjda. på ett helt 4. Dags att trycka! Läg g t-sh irtarna en pel exem till lägg och , erlag und t plat en färg inte kartongskiva inut i, så att fast kladdar av sig genom tyget. Hål l måla och e ställ rätt på broderiramen eller dutta dit tsvamp. tygf ärgen med en pensel eller tvät t. iktig Ta bort ramen förs alla andra 5. Ha på er t-sh irtarna och impa på på lägret eller i kåren!

” Det fi saker nns v issa fa r l i g ma n m A n na a rs är åste våga ma n – ba r g öra. i a en l n iten l gen männ ort” iska Jonath an L e jonhjä r ta

Uppdrag 5

k som du ns/hobby/hantver da t/ or sp ny en ls Testa testa. Är du fotbol le ul sk du de od aldrig tr killen som lettlektion. Är du tjej – gå på en ba ing. Brukar torn – testa ridn da d vi er tt si id lt al a. – prova att broder du spela hockey Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! ls O Inga problem al __ __ O __ __ __ __ __

Vinterhajken ”Jag vill inte!” skrek Noor argt åt James. ”Jag kommer att dö!” Hon stod längs ut på en smal gren som vajade oroväckande över forsen. På andra sidan vattnet stod James. Det var meningen att han skulle fånga henne när hon hoppade den sista biten för att komma i säkerhet hos resten av patrullen. Jon hade precis tagit sig förbi henne och hoppat över med både sin egen och hennes ryggsäck. Grenen hade gungat till oroväckande när han tog avstamp. Den enda väg hon kunde välja var framåt. Det fanns ingen chans att de skulle kunna ta sig tillbaka över grenen, den skulle antagligen ryckas med av vattnet i samma ögonblick som Noor hoppade. Noor började gråta. Felix försökte trösta henne med att det värsta som kunde hända var att hon blev våt. ”Jag vill inte!” skrek hon igen med tårarna rinnande nerför kinderna. Hon kunde se de andras bekymrade miner. Lise och Felix hade börjat fixa med något men hon kunde inte se vad det var. Nu kom de fram till kanten.

”Noor?”, sa Lise. ”Jag kommer att kasta ett rep till dig. Du tar det och knyter det om dig. Kommer du ihåg när vi gick igenom livräddning?” Noor nickade. Lise tittade på henne och hennes blick tvingade Noor att säga något. ”Ja, det gör jag”, muttrade hon och torkade bort en tår. Lise kastade repänden till henne och hon knöt den om sig. Noor tittade förundrat på Lise och Felix. Vad hade de nu hittat på? ”Du ska hoppa nu”, förklarade Lise. ”Jag drar samtidigt, så får du extra fart. James fångar dig, det är ingen fara. HOPPA NU!” Noor blundade och hoppade. Det fanns ingen tid att diskutera saker när Lise var så bestämd. Hon kände att Lise drog tag i repet och sedan James armar som höll henne fast. Hon öppnade ögonen igen. Felix såg att hon var på väg att börja gråta igen, den här gången av lättnad, så han drog igång patrullropet vilket alltid slutade med att patrullen vred sig av skratt. De klarade resten av dagsetappen utan pro-

blem. Det var ett roligt sätt att göra sportlovshajk på tyckte patrullen. De bodde i sin egen stuga, och varje morgon fick de en karta och lite uppgifter och instruktioner om det var något speciellt de behövde veta. Sedan var det upp till varje patrull att packa för dagen, välja om de skulle gå eller åka skidor och sedan lösa uppgifterna på bästa sätt. Mellan klockan 15 och 16 skulle de vara tillbaka och patrullen som kom sist fram skulle få hitta på något de kunde göra för de andra. Dagen innan hade Kon-Tiki kommit sist och då hade de valt att torka upp efter alla blöta kängor i hallen. Lite irriterande hade det varit om de hade kommit sist fram i dag igen, det räckte med mörkerhajk en dag tyckte de. I dag var solen fortfarande uppe när de kom fram och ledarna mötte dem med nyponsoppa och frågade hur dagen varit. ”Bra”, rapporterade Felix helt kort. ”Det var jättesvårt att ta sig över forsen men det gick till slut.” Sedan gick Kon-Tiki för att laga köttfärssås med spagetti och lägga sina våta kläder på tork. På kvällen hade hela avdelningen tillsammans bestämt att de skulle pyssla, och Sara hade föreslagit att de skulle trycka tröjor. Nu plockade de fram sina saker och snart låg det tröjor, färgflaskor och svampar på vartenda bord i matsalen. Kon-Tiki stod och snackade ihop sig. De hade bestämt tidigare att de allihop skulle göra ett tryck med en flotte och skriva sina namn på varsin tröja. Noor hade skurit ut en mall efter en bild som hon hittat på nätet på den ursprungliga Kon-Tiki och tagit med, och hela patrullen beundrade den mycket. Hon var verkligen fenomenal på små, pilliga saker – pa-

trullens konstnär. Hon provade snabbt och lätt mallen på sin bruna tröja. Duttade på den rosa färgen och hade på ett ögonblick en supersnygg patrullsymbol på ryggen. Lika snabbt och lätt tryckte hon sedan dit sitt namn ovanför. Amanda var sjuk och hemma så Noor gjorde hennes tröja också. Sedan var det Jons tur. Han blev ganska nöjd med resultatet. Felix lyckades också. Lise vände i:et upp och ner men det blev ändå kul för det såg ut som ett litet utropstecken. James misslyckades totalt. På något sätt fick han inte fast mallen och medan han duttade på färgen flyttade den sig. Det var Felix som upptäckte det men då hade James redan duttat färg på en bra bit av tröjan. Argt knölade James ihop tröjan och gick med bestämda steg ut ur matsalen. Vilken jättetöntig idé! Det var väl bara på dagis som ungarna behövde tröjor med sitt namn på? Jon sprang efter. Lise tog upp tröjan som James kastat och hon och Noor tittade på den en ganska lång stund. Sedan började Noor fixa. Till slut hade hon fått till det. James hade nu rosa himmel bakom sin flotte och de andra i patrullen blev nästan avundsjuka. James hade kommit tillbaka in och han och Noor hjälptes åt att trycka dit ett JAMES. När de stod och borstade tänderna senare på kvällen funderade Felix över dagen. ”Tja”, sa han. ”Det är i alla fall tur att vi är bra på olika saker.” ”Ja”, sa Noor. ”Jag hade aldrig vågat över forsen om ni inte hade hjälpt mig” ”Det var väl tur för oss att vi gjorde det, för annars hade vi aldrig fått så snygga tröjor” tyckte Lise.

Fundera på

dde att du inte vågade? Har du gjort något du tro Hu r kändes det efteråt? rt? a? ade eller trodde var för svå Hu r gjorde du för att våg klara av något de inte våg att on någ lpt hjä g gån Har du någon a i pat rul len vad Hu r gjorde du då? pisar i pat rul len och funder kom a din för a gör kan du lv bli glad över att någon Fu ndera ut någ ra saker ledarna. Vad sku lle du sjä och na ler rul pat ra and ni kan göra för de gjorde för dig?

r å p s l Må Ta hand om sin kropp

Vet du varför du får ont i huvudet när du inte druckit tillräckligt mycket vatten? Eller hur alkohol påverkar din kropp? Är du nöjd med dig själv när du står framför en spegel? Genom att lära sig om hur kroppen reagerar är det lättare att kunna ta hand om sin kropp och veta vad just du behöver, både på insidan och på utsidan. I Scouterna lär vi oss av de upplevelser vi gör. Genom att fundera och känna efter när ni gör olika saker med din patrull kan du lära dig om hur din kropp fungerar. Om du sover för lite under ett helt läger mår du sämre när du kommer tillbaka. I patrullen får ni dessutom diskutera svåra frågor, som om det är rätt eller fel att dricka alkohol eller röka, så att du kan göra medvetna val som är bra för din kropp. Att ta hand om kroppen handlar om att ifrågasätta varför fotomodeller är så smala men också om att våga göra val som påverkar din hälsa. Detta kan vara att välja vad du vill äta, hitta roliga sätt att motionera eller att avstå från snus och cigaretter. Det är du själv som bestämmer över din kropp. Därför måste du sköta om den så att den kan bära dig genom hela livet!

Mål för äventyrarn a

Som äventyrare får du upptäcka vad just du mår bra av och får möjlig het att fu ndera öv er samhä llets idea l. Du lär dig att göra bra va l fö r di n hä lsa och att le va efter dem bå de i Scouterna och i övriga livet.

En cigarett..r. är 4 800 olika ämnen, varav

Vad gö

r du om • Någon … bjuder dig på • Du ser öl? en vuxe n köpa sprit åt ut någon i d i n å ld • En ko e mpis be rättar a r? var så f tt hon ull i he lg inte mi nns någ en att hon o nting? • Du får h parallel öra att en i d in lk • Dina k lass säljer dro ge o alkohol mpisar dricker r? oc h d u inte vil dricka l själv?

... innehå ller me allande. Du kanske till mi nst 50 är cancerframk exempel är sugen på lite: ämne som finns i Ammoniak, ett frätande l. ede sm gödsel och rengöring n dör av ifa ll man ma det är som Kolmonoxid, aser. andas in för mycket bilavg för att avrätta es Vätecyan id, som använd zi-Tysk land. Na i re ma männ iskor i gaskam änds för att tjära Tjära, som exempelv is anv båtar. är två av de giftigaste Bly och kadm ium, som metal lerna som finns. ända för att ta bort Aceton, som man kan anv nagellack. , som mest används i Arsen ik och polon ium giftmord.

Balansgång Fett är nyttigt! Fett är dödligt! Ät

Socker är farligt! dellen! Kom i form inför mer C-vitamin! Följ tallriksmo beachsäsongen! Slappna av! erade av budskap Vi bli r hela tiden bombard äta, och hu r vi rde e bo om vad vi borde och int ral lt på stan öve ns fin r borde leva. Fotomodelle ar hu r vi borde se ut. och i alla tidningar och vis Att både fet ma och Klart man bli r påverkad. säger något om vil ken anorex i ökar bland unga konstig värld vi lever i. an än du som kan Men det finns ingen ann kropp. Det är upp till veta hu r det känns i din av, hu r mycket du vil l dig vil ken mat du mår bra g du tycker är ku l. nin trä röra på dig och vil ken

Uppdrag 6 Ge din kropp lit e extra uppmärks amhet en kväll. Det kan du göra genom att smörja in den med hudkräm, få mas sage, äta något du verkligen gillar, ge dig själv komplimanger el ler något annat som du tycker kä nns bra och lyxigt . Berätta för kroppen att den är fantastisk!

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem al ls O ___________ _______

När kraven blir för höga Känner du ofta höga krav och stor press på dig? Att vara stressad ofta och länge kan göra att du mår väldigt dåligt. Lär dig undvika det! Stress är att känna press och höga krav på vad man ska göra och hur man ska vara. I kortare perioder kan stress vara något bra – det kan till exempel hjälpa oss i nödsituationer. Men om man känner att den där pressen kommer ofta och att den inte försvinner, då är stressen ett problem. Om du är stressad länge kan du börja må dåligt. Hur man reagerar på stress är olika – det viktiga är inte hur mycket du har att göra, utan hur du mår. Känner du att kraven på dig är för höga ska du ta det på allvar.

Varningstecken • • • • • • • •

Du har svårt att sova. Du är trött. Du har ont i huvudet eller magen. Du känner dig nedstämd. Du har ont i nacke och axlar. Du blir lätt irriterad. Du har svårt att koncentrera dig och glömmer lätt. Du har svårt att koppla av.

Så undviker du stressen

• Gör det du tycker om. Det är viktigt att du gör saker som du själv tycker är roligt. Gillar du att vara med dina kompisar? Vara i skogen? Lyssna på musik? Gör det! • Sänk dina egna krav. Ställer du höga krav på dig själv? Du ska inte känna att du alltid måste vara på topp – det går helt enkelt inte. Ibland räcker det att bara vara hyfsad. • Säg nej. Du måste kunna säga nej till saker du inte vill eller hinner göra – trots att det kanske gör någon ledsen. Det är svårt, men öva på det. • Koppla av. Ta dig tid att vila och ta det lugnt. Gå en promenad, läs en bok eller något annat som får dig att varva ner. Träna också på att stoppa stressande tankar. • Rör på dig och ät bra. Motion är viktigt för att må bra. Fotboll, promenader eller ridning – välj det du tycker är roligast! Se också till att äta regelbundet och nyttigt. • Sov ordentligt. När du sover kan hjärnan bearbeta de intryck du fått under dagen – därför är det viktigt att sova ordentligt. Då orkar du mer. • Be om stöd. Om du känner dig stressad är det bra att berätta det för din familj och dina vänner så att de kan stötta dig. Om du behöver mer stöd kan du söka hjälp hos skolhälsovården eller på en vårdcentral.

anorektiker Carolina – nykterämd e jag mig för att jag

”På min 20-årsdag best rakt ut: ville leva. Läkaren hade sagt det till mig le jag skul så Om jag fortsatte som jag höll på hade livet och kilo dö. Då vägde jag under 40 ga mån på mat än at ann t inte hand lat om någo enket myc så a lägg kan man hur t år. Märklig vika. ergi på det man till varje pris vill und an, utan veck i or frall Min diet bestod av två e inne-cok Diet . coke dietpålägg förstås, och var när kt pun höjd ens Dag rier. kalo håller inga smä lden lät jag fick äta min tredjedels fralla, jag gen tvun jag var råt ta långsamt i munnen. Efte jag tills a porn trap för ner att springa upp och a porn trap där de i jämt ng spra Jag var helt slut. om rier kalo – jag hade läst att man bränner flest timme, man höjer pulsen en liten stund varje ner i och upp jag ng spra en så en gång i timm

ganska trapporna tills jag var andfådd. Det gick får inte den när inte ju fort. Kroppen fungerar varje och jag, frös tiden hela , mat. Jag frös jämt slut med anst räng ning kändes enorm. Det tog på något a tänk min pojk vän, för jag kunde inte a gång, näst äta att bli annat än när jag skul le låta ljög Jag om. hon för det dölja le och hur jag skul de leva kun jag hur inte r fatta Jag . jämt för alla, så. dagen, Det har snar t gått sju år sen den där lever och igen äter Jag mig. e när jag bestämd t dålig lite som de flesta. Men alltid om jag mår inte vill jag – på eller är stressad smyger det sig är fet och äta, jag tränar man iskt, jag tror jag är sant. inte det att vet n tlige dålig fast jag egen bli helt Jag vet inte om det någonsin kommer bra. Men jag överlevde.”

Ta hand om 74

varandra

Patrullen är som din familj. För att ni ska kunna ha kul ihop hela lägret, terminen eller seglingen gäller det att alla mår bra och kan trivas tillsammans. Blir en person arg eller trött påverkar det hela patrullen. Det är allas ansvar att hålla ihop patrullen, och lyckas ni med det kan ni komma hur långt som helst!

Förebilden Det här äventyret går ut på att skapa en heldagsaktivitet för yngre scouter i scoutkåren, till exempel spårarna. Omfattning: 2–3 möten för planering, 1 möte för genomförande, 1–2 möten för uppföljning och utvärdering. Målspår: Ledarskap, Ta hand om sin kropp, Problemlösning. Eftersom aktiviteten ska byggas kring målspåren Ledarskap, Ta hand om sin kropp och Problemlösning börjar ni med att läsa på om de tre målspåren. Välj sen tillsammans med era ledare vilka ni ordnar aktiviteten för. Det är antagligen lättast att göra det för spårar scouterna, eftersom det är större åldersskillnad mellan er och dem än mellan er och upptäckarscouterna, och då blir det enklare att leda dem. Kolla också upp vad målspåren innebär för spårarscouter – det står i er ledares ledarbok. Där har ni något att utgå från när ni går vidare till nästa steg. Till att börja med sätter ni er ner och spånar idéer tillsammans med er ledare. Vad vill ni att spårarna ska ha lärt sig eller upplevt när dagen är slut? Vad vill ni lära er? Hur ska det märkas att er dag handlar just om de här tre målspåren? Ett bra sätt att samla allas idéer är att brainstorma: Ta ett stort papper att anteckna på. Under tio minuter skriver ni sedan upp de idéer som ni kommer på. Viktigt att tänka på är att ingen idé är för tokig eller galen för att få vara med på pappret, alla idéer ska vara med. Därefter kan ni börja kolla igenom förslagen och fundera över vilka som bäst passar in på det ni själva vill lära er mer om och det som spårarna ska lära sig och uppleva. Tillsammans kommer ni och de yngre scouternas ledare överrens om vad som behövs för att göra den här dagen till den bästa aktivitetsdagen någonsin. Hur ska ni göra för att den ska bli så intressant och rolig som möjligt? Vad tror ni att spårarna tycker är roligt? Skiljer sig det från vad ni tycker? Sedan kommer ni till de praktiska sakerna. Hur lång tid har ni för aktiviteten? Vad ska ni göra? Om ni ska vandra – hur långt orkar spårarna gå, och var finns det lämpliga platser att stanna och äta? Vad ska ni äta? Försök komma ihåg hur det var när ni var i spårarnas ålder. Vad behövde ni då för att må bra? Fundera även på vad som behövs för att spårarna ska orka vara aktiva hela dagen. Här jobbar ni med målspåret Ta hand om sin kropp, och ni kommer även hjälpa spårarna att göra det under dagen genom att hjälpa dem att hålla sig varma, torra och mätta. Innan aktiviteten bör ni träffa spårarnas ledare och prata med dem om dagen, och så måste ni förstås bjuda in spårarscouterna till er aktivitetsdag! Ni kanske kan komma till ett av spårarnas möten och berätta att ni kommer att leda dem under en dag? Det är tryggt både för er och för spårarna att ha träffat varandra innan ni ger er ut. Det är också bra att fixa lappar som ni kan skicka med hem till spårarnas föräldrar, där ni berättar om dagen och vad spårarna behöver ha med sig. Under själva hajken är det framförallt ni som är spårarscouternas ledare. Deras vanliga ledare är också med, men det är ni som ska träna på att leda, så de vanliga ledarna finns

bara med i bakgrunden. Ni kan förslagsvis dela upp er så att två eller tre äventyrare leder en spårarpatrull. Det här är ett jättebra tillfälle för er att sätta er in i vad lyssnande och stödjande ledarskap vi har i Scouterna betyder. Förbered er mentalt – hur är en lyssnande och stödjande ledare i olika situationer som kan uppstå under dagen? Ni kan vara nästan säkra på att det inte kommer gå exakt som ni planerat, det dyker alltid upp något oväntat när man har med barn att göra. Det är bra! Då får ni nämligen träna er i Problemlösning – att tänka nytt och klara av den nya situationen. Efter hajken gör ni en utvärdering av äventyret tillsammans med er ledare. Vad gick bra? Vad fungerade dåligt? Kunde alla planerade aktiviteter genomföras så som de var tänkta? Om inte, vad berodde det på? Vad har ni lärt er från det här äventyret? Hur kan ni använda det i andra sammanhang?

r å p s l å M Ledarskap

I Scouterna får du öva på ledarskap, något du har nytta av i många olika sammanhang. Genom att lära dig jobba tillsammans med andra sätt kan du lyckas med nästan vad som helst – oavsett om det handlar om att fixa en hajk, grupparbeta i skolan eller passa småsyskon. Det här målspåret handlar om att se alla i en grupp och hjälpa varandra fram mot ert gemensamma mål. Som äventyrarscout kan du öva dig på att leda genom att lyssna på andra och vara ett bra stöd. Huvudsaken är inte slutresultatet, utan hur ni kom dit. Prova att leda diskussioner, ansvara för patrullen på en hajk eller under ett samhällsprojekt. Det viktigaste är att få testa ledarskap och att emellanåt stanna upp och diskutera vad som hände i olika situationer, eller fundera på hur du tänkte och gjorde. På det sättet utvecklas du och är ännu mer redo nästa gång du leder dina kompisar. När du leder, tänk på att lyssna på de andra i patrullen, fråga hur de tycker det går och hur de skulle vilja att ni gjorde. Och ge stöd – tala om när någon gör något bra, hjälp den som behöver det, och peppa den som har det tungt. Alla får öva sig i ledarskap, oavsett vilken roll man har i patrullen eller i projektet ni håller på med. Är du sjukvårdsansvarig, bloggare eller den som ansvarar för en del av ett projekt övar du också på att se och leda dina kompisar.

Mål för äventyrarn a

Som äventyrars cout får du öv a dig på att lyssna, stödja och leda di na kompisar. Du få r testa att vara ledare för di n patr ul l på något sä tt och til lsammans pl anerar och geno mför ni ol ika projekt, stora som små.

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en da g av törst.

Nog finns det mål och me ning i vår färd men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattl ång rast, där elden tänds och bröde t bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drö mmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den ny a dagen gryr. Oändligt är vårt stora äve ntyr.

- Karin Boye

Vem 채r en ledare? Hur blir man en bra ledare?

Foto: Fred

rik Hjerli

Ledarstilar Det är inte alltid lätt att leda andra, men det

är oftast väldigt spännande att försöka. Inom Scouterna jobbar vi med ”det delade ledarskapet”, det betyder att du inte är ensam i det du gör, oftast finns det någon som kan hjälpa dig, eller som du kan hjälpa. Ibland pratar man om tre olika ledartyper • • •

Den auktoritäre ledaren som vill att allt ska bli gjort på hans eller hennes sätt. Den demokratiske ledaren som vill att alla i gruppen ska vara med och bestämma Låt gå-ledaren som tycker att allt nog går rätt bra så länge ingen gör sig illa.

Vilken typ av ledare är du? Vilken typ av ledare skulle du vilja vara? Finns det både fördelar och nackdelar med de olika ledartyperna? En bra ledare är oftast en blandning av de tre ledarstilarna. Ibland måste ledare vara auktoritär och tala om för sin grupp när något inte funkar eller kanske när en olycka har hänt. Då kan det vara bättre att någon bestämmer än att alla sätter sig ner och röstar om saken. Det kan också hända att allt funkar, gruppen sköter sig som den ska. Middagen är gjord och diskvattnet håller på att koka upp. Organisationstävlingen på förmiddagen gick superbra och då spelar det ju faktiskt

ingen roll om patrullen lägger köttfärssåsen på spagettin eller spagettin på köttfärssåsen, så länge alla är glada och får mat. Likaså kanske man inte behöver rösta om precis allting hela tiden, även om demokrati och medbestämmande är viktiga i scoutrörelsen. En överraskningshajk är rätt bortkastad om alla visste allt innan. Det är inte bara ledaren som har ett ansvar för gruppen, det är faktiskt också så att den som blir ledd av andra har ett ansvar. Dels måste man uppträda på ett schysst sätt mot andra gruppmedlemmar, dels måste man tala om ifall något är fel. Att gå hem efter scoutmöten en hel termin och vara missnöjd med sina patrulledare är inte så roligt, då är det bättre att säga till vad som är fel så att alla kan hjälpas åt att rätta till det. Även om man har valt patrulledare är det kanske inte de som leder varje aktivitet. Ibland passar en annan person bättre att leda en grupp i olika sammanhang. Det kanske är bättre att någon som har fjällvana leder patrullen på fjällen och att någon som är duktig på att sy leder patrullen när det är dags att sy packpåsar. Patrulledaren är vald eller utsedd av sina patrullkompisar. Det är också det som är definitionen på en ledare, en ledare väljer gruppen själva och en chef är någon som andra har tillsatt.

Reflektion

? äll? Sträng? Virrig är som ledare? Sn ? Varför? du ren att da du lle r tru tro pa Hur e bli den bä sta ull sk du r tro is Vilken känd

Har varit bra ledare? r de gjort när de ha r Hu e? ar led Hur är dina m varit dåligt? de gjort något so

pisar? att tortera dina kom Vad skulle få dig gjor riment där han lät vanexpe mt berö de 1973 ett

Psykologen Zimbardo vaktare i ett påhittat fängelse. Han liga studenter leva som fångar och fång några dagar eftersom låtsasfångvaktarfick avbr yta experimentet efter bara tortera låtsas-fångarna. Tror du att du na började utny ttja och till och med tion? skul le bli en dålig ledare i en sådan situa

Regeldag

Gör en ”regeldag” när ni är på hajk eller läger. Alla i patr ullen får varsin timme där de får sätta upp regler som de andra måste följa. Det kan vara vilka regler som helst, till exempel ”alla måste hoppa på ett ben tills jag säger stopp” eller ”tre personer ska följa mig överallt och fläkta mig med solfjädrar”. Bestäm ett tecken (till exempel att klappa tre gånger i marken) som avbr yter leken. Teck net kan vem som helst göra om den känner att det gått för lång t. Reflekte ra tillsammans efteråt: Hur kändes det att bestämma? Hur kändes det att lyda? Hur påverkar det ditt ledarskap framöver?

Reflektion

Vem är led aren i er pa trull? Kansk patrulledar e är det in en som ta te alltid r ledarroll olika pers en? Är det oner leder bra eller d i olika situ åligt att ationer? Vad kan d u ham na i för ledarsi du lärt dig tuationer något om utanför Sc ledarskap av i andra outerna? Ha på Scouter sammanha r na som du ng? haft glädje

nande ledarskap are får du en chans att upptäcka vad det Stödjande och lyss anär led stödjande och lyssn i Scouterna. Det

a r att vara en Al la lär sig att led llkompisar , utan alla in nebä er led m so a rn ata med di na patru da Pr e. ar led de inte bara scoutle ledar llit i en aktiv itet er får lära sig vad are efter att du hå led h oc I scouter oavsett åld e. ar mmans i patru llen. an bl ir en bra led något ni gjort til lsa er ell h skap är och hu r m ur var oc a sn a sina kompisar? H genom att lys Hur var det att led Scouterna leder vi t att bl i ledd? stödja. om att br y sig h ger stöd är de oc ar sn lys m hand lar ledarskap so d e lan Ib te En ledar de d n än om andra. In i gr uppen säga va om vissa i gr uppe er m n, na t bra på att låta alla an go n nå r go gö nå igare än för alla när de r att någon är vikt d fö stö tycker och berätta en er ar m r led r ve dä hö ett ledarskap man ibland be att r fö an ut ou h bra. Motsatsen är Sc r oc uppen. I pen vad som gä lle för att må bra i gr lp hjä h oc de an ta lar om för gr up en sn M lys e och hon eller han vi ll. vänder vi stödjand sedan styr den dit sitta och terna an n r bra med vårt ka ssa pa en t ar de led att att arskap för led t det in nebär inte ke yc m tror att alla t de Vi s . är tom kräv män niskor på se att tt sä göra ingent ing. Tv la pa n vad som helst d alla vi ll och få he skor klarar av nästa ni än m för att uppfatta va du att överens. Genom r rätt stöd! tru llen att komma l patru l- om de få pe em ex l til ra va sjä lv får prova att

rull Ledarutbildning Pat för dig som varit äventyrarscout i är en spännande och rolig utbi ldni ng

Ledarutbildning Patr ull i en patr ull. Du dig själv och dina jämnåriga kamrater minst ett år. Här får du träna på att leda hemma. idéer för hur du kan leda din patr ull utvecklas som ledare och får många där du och de andra hajk på du går dygn ett er Und hus. En stor del av utbi ldni ngen sker utom mat. Du får också laga och när gruppen ska slå läger, elda deltagarna turas om att leda varandra r varför inte Elle rep. eller n skin tälja, tova, arbeta med prova på skapande aktiv iteter som att spela in en reklamfi lm om scouting? innebär egentreflektera. Hur ska en ledare vara? Vad Mycket tid ägnas åt att diskutera och av lärarna på En re? leda re grupp? Hur kan jag bli en bätt n dit. Efter ligen scoutmetoden? Vad händer i en väge och en kurs med mål ans pratar ni om ditt bildning arut utbi ldni ngen blir din fadder. Tillsamm Led re. lärt dig och hur du utvecklats som leda nik, ttek utbi ldni ngen utvärderar ni vad du har scou roll, s och består av sju delar: patr ulledaren till Patr ull är samman lagt 40 timmar lång gå eller re leda din a och ansvar, hant verk. Fråg scoutmetoden, patr ullen, jag, säkerhet utbi ldni ngen. för mer information och all fakta om i.se dem saka www.scouternasledarskap

Turas om att leda p är att under

Ett sätt att öva ledarska en hajk, ett läger eller några kväl lsmö en are ulled ten bestämma att ni är patr dag var. Att testa både att leda och att bli ledd är nytt igt, och ni får dessutom känna på att bli ledda av olika ledare. Vad trivs du med? Vad gjorde du bra under din ledardag och vad kan du göra bätt re nästa gång?

Bli en bättre lyssnare!

Vi säger att vi ska vara lyssnande leda re, men att verk ligen lyssna på någon är inte alltid så enkelt. Här kom mer några tips! • Ha rätt attit yd. För att kunna höra och förstå vad någon vill säga behöver du vara koncentrerad på den andr a personen, nyfiken på vad han eller hon har att säga, och varm och öppen så han eller hon litar på dig. • Uppmuntra den som pratar. Det kan du till exempel göra genom ditt krop psspråk – sitt vänd mot personen, nicka, titta på personen och le. • Ställ frågor och be personen förk lara om du inte förstår. • Få personen att berätta mer genom att ställa öppna frågor, som inte kan besvaras med bara ja eller nej. Exempel på öppna frågor är ”Hu r kändes det? ”, ”Kan du berätta mer om ...?” och ”Vad tänkte du då?”. • Berätta kort vad du har hört personen säga, och ge henne eller honom en chan s att rätta dig om han eller hon inte hålle r med. • Våga låta det bli tyst. Ni kan behö va tystnaden för att tänka efter, båda två.

Patrulledarkursen

”Så synd att Lise inte kunde följa med.” Noor suckade lite belåtet och såg inte alls vidare ledsen ut över att Lises föräldrar kommit på att familjen skulle åka till Paris över Kristi Himmelsfärdshelgen. Noor hade precis fått sms från Lise som inte heller var ledsen, hon hade just varit på middag på Le Relais de l’Entrecôte och var hur mätt och belåten som helst. Noor och Felix stod och diskade efter middagen. Vad var väl entrecote mot kyckling och wokgrönsaker, stekta över den öppna elden och serverade med nudlar? Dessutom hade de ätit pannkakor med frukt till efterrätt. Felix skvätte lite diskvatten på Noor som skrattade och skvätte tillbaka. De var på patrulledarkurs sedan ett par timmar tillbaka och funderade redan på om de någonsin ville åka hem igen. Allt hade börjat i februari, Marie hade fått en inbjudan och två från varje patrull var välkomna på patrulledarkurs med distriktet. Kon-Tiki hade lottat, de två som drog de längsta stickorna fick åka. En av dem var Lise, som nu alltså åkt till Paris och lämnat över sin plats till Noor. Patrullen hade fått en del förberedelse uppgifter att lösa innan kursen, det var visserligen bara två som fick åka på kursen, men hela patrullen skulle vara med och lära sig i alla fall.

Meningen var sedan att de som åkte på kursen skulle fortsätta att instruera resten av patrullen i ledarskap när de kom hem. Nästa vecka väntade alla spänt utanför scoutlokalen. Hur hade kursen varit? Alla var på plats säkert en kvart innan de skulle börja. Men var fanns Noor och Felix? Där kom de i gående tillsammans på vägen från Noors hus, men vad hade de gjort tillsammans där?! ”Eeeeh… Jag trodde att Noor fått med sig min kåsa från kursen, så jag gick förbi henne för att se om den var där”, sa Felix. ”För Noor kan inte leta efter en kåsa själv!” retades Jon och himlade med ögonen. ”Äh, lägg av!” sa Noor ”Ska vi gå in, eller?” Felix började genast berätta: ”Ledarkursen var så häftig och ledarna var så bra! Vi fick göra hur mycket som helst. Vi gick en vandring, lagade massa utländsk mat, gjorde en mörkerspårning och så hade vi teater också!” Lise såg lite fundersam ut. ”Skulle ni inte på kurs? Det låter ju som vilket scoutläger som helst!” ”Jo, men det är ju det som är grejen”, flikade Noor in.

”På en scoutledarkurs kan man ju självklart inte sitta och lyssna på en lärare hela tiden, det är ’learning by doing’ för ledare också.” Felix fortsatte: ”Och övningarna var verkligen jättebra, ibland var man ledare och ibland var man vanlig scout, och så gick vi igenom jättenoga efteråt vad den som hade varit ledare varit bra på och vad som kunde bli bättre. I teatern fick vi pröva på olika ledarroller, och fast vi visste att det var på låtsas kändes det verkligen jättejobbigt att spela scout mot en ledare som var värsta diktatorn. Vi måste verkligen göra den övningen på scouterna någon gång så att alla får pröva.” Nu kom Sara och Marie till scoutlokalen. ”Hej allihop och hej alla som var på patrulledarkursen. Hade ni det bra i helgen?” ”Jaaa …”, sa Felix med glittrande ögon. ”Jag vill bli ledare nu på direkten!” ”Det kanske du kan få också”, sa Sara. ”Erik som är spårarledare ringde mig precis och behövde hjälp på måndag. Han är sjuk och hinner inte planera program och de andra ledarna ska vara bortresta, så han ville att jag ska hjälpa till. Men det kanske ni kan göra i stället?” Kon-Tiki började genast planera spårarnas program. ”Vad vill vi göra?” frågade Felix. ”Knopar … Nää förresten, alldeles för tråkigt. De måste ju få göra något häftigt när de får ha såna häftiga ledare”, sa Lise. ”Matlagning på stormkök, då?” förselog Noor. ”Ja, jättebra idé. Då får de ju lära sig något de verkligen behöver. Men går det att göra roligare än att bara laga något efter ett recept?” sa Felix. ”En matlagningstävling! Det finns ju massor av mat kvar efter hajkerna de senaste veckorna och den blir snart gammal. Samma slöseri varje gång. Vi köper alltid för mycket mat. Men de kan ju få använda alla varor som finns kvar och försöka hitta på egna maträtter”, kom James på. ”Vilken bra idé! Vilka målspår handlar det om då? För oss själva blir det mycket Ledarskap, eftersom vi får hjälpa varsin patrull. När spårarna lagar mat i patrullen måste de ju samarbeta – det blir Aktiv i gruppen.” sa Jon. ”Just det”, fyllde Amanda i, ”och att komma på vad de ska laga av matresterna är Problemlösning.”

”Jättebra!” sa Sara ”Men tror ni spårarna klarar av att komma på vilken mat man kan göra bara genom att se ingredienserna?” ”Nej, det är kanske lite väl svårt för dem”, höll Lise med. ”Men om vi låter alla spårarna i patrullen säga sin favoritmat innan vi börjar, så kan vi hjälpa dem att göra något som liknar det? Då blir det dessutom mer av Aktiv i gruppen.” Snart hade de gjort upp en planering för kvällen: 17.30 Vi träffas och förbereder 18.00 Inledning, Noor 18.10 James drar igång programmet och förklarar 18.15 Genomgång av stormkök i patrullerna, sen drar vi igång matlagningen 19.15 Provsmakning. Vi är jury! 19.30 Avslutning, Jon 19.45 Diska 20.30 Utvärdering Kvällen gick jättebra. Alla i Kon-Tiki var nöjda efteråt. ”Men min patrull brände ju maten”, sa Lise. ”Det gör väl inget. Andra försöket blev jätte bra och det viktiga var att de fick försöka helt själva”, sa Felix. ”Jag tycker ni var jätteduktiga”, sa Sara som hade varit med under kvällen. ”Spårarna hade roligt och jag tror verkligen att de lärde sig något. Dessutom är det viktigt att de får träffa er som är äldre ibland också, då kan de få förebilder bland er och dessutom se att ni har roligt, så att de vill fortsätta i Scouterna.” Det fanns många saker att diskutera och Kon-Tiki blev kvar länge i scoutlokalen. Hade spårarna lärt sig något? Hade de kunnat göra något annorlunda? Två scouter hade blivit osams – hur hade det gått att förhindra? Hade alla scouter fått vara med? ”Nej, nu måste vi verkligen hem”, tyckte Felix när klockan var kvart i tio och hans mamma hade ringt för andra gången och undrat var han var. ”Jag måste titta på läxorna en sista gång också. Vi ses på onsdag. Då börjar vi planera hajken för spårarna.”

Patrullsystemet

höver och m vi lka roller ni be stä Be . ilt rsk sä n sta i vi lken roll. len, i skogen och i vi ll och passar bäst m so m ve På läger, i scoutloka snä n h kan komma med r vi ihop i patru lle rna har bra tips oc da Le st. – i Scouterna jobba en lit en ra lar upp rollerna bä ll är mer än ba a idéer på hu r ni de br oek h tan jämt. En patru , re oc da fem lle an tru ell pa empel vara gr upp av m ex l til n ka et D an e gr upp – det är en gg gr arig, blo a jobba ihop en län arig, sjukvårdsansv sv ian m no ig. ar åtta scouter som sk na sv ar an er lek ni sjä lva eller led ateria lansvarig ell period. Oavsett om patru ll svarig, m n deln ing passar lke av vi i en ed i m r är lle m tru ni flera pa Är a bestämmer vi lka so br en ellanåt. Då a ap sk en til l. För att att ha rollmöt em a br ta of t de gä ller det att tänka är som svar träffas för ty per av personer a med lik nande an all n ka gr upp krävs ol ika tar ru sp mer om något eller En gr upp där alla til l exempel lära sig att a bra på ol ika saker. lik ar er ng göra något fu varandra. ur sig idéer utan att kan få dig att ra pratar om hjä lpa ba a all r dä p up ll som fu nkar bra gr tru pa En då lig t som en på l til stä lls inför utan ska göra. Tänk ta nya saker! När ni tes ga vå hu r och inte vad m up er. Som gr ner och sätt ihop mmans lär ni er m vi lka ni är som perso det. Är det ledarna man ingar til lsa n men lle tru pa en del av ifrån patru lledare är du per som fu nkar ut tänka rt ke att sä igt de kt r vi ha är tru llerna ar. Men det sv an er m r ha som satt ihop pa ar fu nk te delar ut ort. När en patru ll som patru lledare in du att på redan tänkt på de sig er kt lite i förväg och ska göra och känn du är den som har tän om hu r ni ska r, de s bra vet alla vad de an m m lsa as tankar tru ll klarar til lyssnar på de andr ok ratrygga. En sådan pa sig! r fö r . Patru llen är dem va er at ift ar pg kl up de ika ol a lös som mer än ni ha d en va mmans mmans kan bi lda ni bestämmer til lsa h oc k tis Flera patru ller til lsa e. ar led eller flera vu xna er. avdeln ing med en något är bäst för tru llen ansvar för pa i a all r ha st fta O

Att vara med i en grupp

I Scouterna jobbar vi i mindre grupper, som vi en roll i en patr ull betyder inte det att man alltid kallar patr uller. Men en patr ull är inte vilken är på det sättet. Alla lär sig nya saker och ibland liten grupp som helst. Fem kompisar som sätter kan man våga saker i en grupp som man inte sig vid samma bord i matsalen är en liten grupp, vågar i en annan. sju främ lingar som väntar på en buss är en liDet hand lar inte bara om att vara ten grupp. En patr ull är däremot en patr ullegrupp av dare eller sjuk vårdsansvari g. När man talar om människor som känner varandra och gör upple- roller i gruppen menar man ofta egenskaper. velser tillsammans under en läng re tid, och där Det kan vara den pådrivande, den ordn ingsamvarje med lem har sin uppgift och är vikt ig för me, den eftertänksamme. När man har jobbat patr ullens bästa. i en grupp ett tag lär man sig ofta att se vad Att arbeta i en patr ull är både rolig are och gruppen behöver. Kanske ham nar man i en ny mer effektivt än att jobba ensam eller i en stor grupp i skolan och upptäck er efter ett tag att grupp. I en patr ull får alla komma till tals och oj, här behövs någon som hålle r ordn ing. Scoualla blir sedda. Patr ullen kan leda sig själv fram- ter brukar bli rätt bra på det här så småningom åt i arbetet och behöver inte alltid en scout och det har man alltid nytt a av resten av livet. ledare som talar om varje sak som ska göras. Hem ligheten med att lyck as i en grupp eller en Däremot är det bra om det finns scou tledare patr ull är att se till att alla i gruppen får plats. som kanske hjälper till att starta upp arbe tet och Bara för att någon är lite blyg behöver inte det kan stötta om något händer eller när patr ullen betyda att personen inte har någonting att säga. behöver hjälp. Det är vikt igt att alla känner sig Det kan vara så att den blyge har en superbra hemma i patr ullen och att alla vågar ta plats och idé, då får resten av patr ullen se till att den blyge tala om vad de tycker. I en patr ull är det bra vågar tala. Sedan är det ju inte så att den blyge att använda sig av de olik heter som finn s bland ska få all uppmärksamhet och stora applåder med lemmarna. Det vore fakt iskt lite tråk igt om bara för att han vågade tala. I en grupp får man alla tyckte samma sak och alltid gick på hajk ge och ta. Någon gång får man sin vilja igenom till samma ställe och åt likadan mat som förra men ofta får man fakt iskt se till det som är bäst gången patr ullen var ute. Bara för att man har för gruppen.

r å p s l Må Aktiv i gruppen

På samma sätt som det behövs olika ingredienser för att laga en god och bra middag behövs olika personer i en grupp. Alla är bra på olika saker och kan tillföra något till patrullen. I en patrull där alla får säga vad de tycker skapas en öppenhet. Alla känner sig trygga och får utrymme och det är vad som behövs för att få patrullen att funka som bäst. Gemensamt löser ni problem lättare än om en person bestämmer hur allt ska gå till. Tillsammans är ni grymma och kan övervinna nästan vilka hinder som helst. Alla i gruppen har ett ansvar för att gruppen funkar. Att vara aktiv i gruppen handlar om att se vad som behöver göras och bidra oavsett vilken roll du har för tillfället. Alla har sina ansvarsområden som hjälper gruppen framåt. Passa på att utmana dig själv och ta reda på vad som är dina styrkor och svagheter. Det gör också att det är lättare att lyfta fram dina styrkor och hjälpa andra med det du är bra på, och att be om stöd och hjälp när du ska göra något du inte är lika trygg med. Som alltid i Scouterna är inte det viktiga att vara bäst på allt utan att testa och lära sig på vägen. För att lyckas med det gäller det att vara ärliga mot varandra och på ett positivt sätt berätta för sina kompisar när de gör bra och dåliga saker.

a Mål för tyävraersncotyutrablrnir du bättre

Som även med r til lsammans på att göra sake som d fu ndera ut va pandra och kan up r få uppen. Du st är bäst för gr bä du r hu h a på oc d täcka vad du br va Du vågar säga är kan hjälpa til l. t de er fel och tyck som är rätt och att gon annan säga nå okej att höra du har fel.

Uppdrag 7 Testa att ta en annan roll i din patrull än den du brukar ha, på nästa scoutmöte! Är du vanligtvis tyst? Försök ta så mycket plats du kan! Brukar du oftas t stå i centrum? Se om du kan vara nästan tyst ett helt möte!

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O___ ____ ____ __

bästa patrull Så blir ni världensviss patr ull löser upp-

man kan. ler bli sedd för den man är och det t börjar sätte Vad beror det på att en det på arna mm edle ullm ans och När patr ra vem avgö gifter på egen hand, har rolig t tillsamm öker förs an andra söka sina riktiga roller och står upp planerar egna hajker och äventyr med ullen patr i er fylls av som egentligen bestämm att sätt Ett . inte riktigt får till den där hajken eller ikter konfl och ns många det lätt konkurre att är ullen konfl ikter? I en patr ull är ni inte bara patr i fas a denn om igen r mellan jobbasig så on, ikati individer utan också en massa relat ione mun kom mmans vara öppna och ärliga i sin lita kan varandra. Ju läng re ni har jobbat tillsa man att och as gruppen att ett fört roende skap desto mer lär ni känna varandra och r ge- på varandra. söke r ikterna utvecklas. Det är hur ni som individe När man lyckats ta sig igenom konfl som a mer med plats de vill r rolle menskap, blir sedda, får ta t och alla patr ullmedlemmar hitta kul det blir styr hur patr ullen utvecklas. i, e äftad an alla ha och känner sig bekr sig er Det finns några olika faser som näst känn ullen Patr ans. mm lite mer igen att vara tillsa d på sera grupper går igenom. Genom att veta foku an börj en till är och elig er och lära oöver vinn om dem kan ni förstå vad som händ sserad av andra: ”Vi är skt brukar sig själv och inte så intre Typi ar. gång mot er av era med- och är samhörigheten . besk rivs världens bästa patr ull!” Nu det här kallas för ”grupprocesser” och litar på varanarna mm edle ullm stark och patr här: så ofta och utmaningar kom- dra och kan lösa de konfl ikter När en ny patr ull bildas (eller när det som nått hit i sin ningen som dyker upp. En patr ull mer en ny patr ullmedlem) brukar stäm de. Den kan ta gåen själv att känna grupprocess är väld igt präglas av att det är vikt igt för alla en lösn ing. fram a driv själv r man sig ett uppdrag och att de är med i gemenskapen. Då visa mitt uppe i en är ut rsco tyra även som du När a åsikter a något som från sin bästa sida, tonar ner egna stark dett är känner grupprocess med din patr ull hända nästa och anpassar sig till de andra. När alla att mer kom rätt mysigt sker helt natu rligt och . Vad du igen sig hemma i patr ullen brukar det bli och igen p grup en i det skönt gång du går in är läge a dett I . ihop kul har , vara man själv och vara dig lösn ing kan öva dig på är att våga re för lätta om någon annan ger både uppdrag och det är Då upp med ärlig och prata med andra. bli och re till uppgifter, för patr ullen har ju fullt vida gå ans mm alla i patr ullen att tillsa re stör och re att ha kul ihop. stör av a klar och re lägga tajtare och tajta Efter ett tag börjar det bli jobbigt att åsikter el- utmaningar tillsammans! band på sig och inte uttrycka sina

r å p s l Må Relationer

Tänk vad många människor du har omkring dig, och tänk att till allihop har du någon form av relation. Bästisar, syskon, föräldrar, klasskompisar, pojk- eller flickvänner, patrullkompisar, släktingar, lärare, tränare, ledare och så vidare. Det här målspåret handlar om att kunna ta hand om och utveckla sina relationer, oavsett om det är personer du tycker mycket eller lite om. I Scouterna gäller det att vara en bra kompis för att lyckas med projekt och ha roligt. Det kan handla om att bli bättre på att lyssna, att bry sig om någon lite extra eller att se till att alla får vara med när ni planerar och gör något. Om du är hungrig, blöt och arg och ni är mitt ute i ingenstans kan det kännas extra jobbigt – men då har du ett perfekt läge att upptäcka hur du funkar med andra i pressade lägen och utveckla dina relationer! Målspåret handlar också om relationer till både yngre och äldre personer. Men allra mest handlar det om att ge alla människor respekt – i Scouterna tycker vi det är viktigt att alla är lika mycket värda, det ska märkas i våra relationer. Det är vanligt att folk blir kära i varandra i Scouterna. Kärleksrelationer kan vara härliga och fantastiska men också jobbiga. Våga prata med både dina patrullkompisar och dina ledare om kärlek, och respektera den som inte vill prata om det.

Mål för äventyrarn a

att andas är att välja, ken, säga ”hoppsan”. att kyssa en främl ing i nac att andas är att välja gt, hål lplats längre än brukli plötsligheten i att åka en ”. ow med livet, säga ”w se NySyner, Mjuk Hångla nen, dansa sig in andas är att spärra upp ögo stret, a jävla världen genom fön i kupén och sju nga dit hel ” na! ”tje a eller Drambu ie, säg bjuda grannen på pra lin en, andas är att akt ivera dag tid igare gjort, rig ald n ma det a gör att vända upp säga ”kör!” sitt ansus mot solen och

Som äventyrars cout lär du dig inse hu r det du gör påverkar andra. Du får visa vad du känner och öv a på att bl i bätt re på att förstå hu r an dra känner. Du får prata om kärle k och sex, och du bl ir bätt re på at t visa respekt för andr a.

”Överse med männ iskorn as nat ur och deras brister, och uppm ana alla att visa hövlighet och vän lighet.” Koranen 7:199

igare gjort, Att göra det man aldrig tid helt högt ta grå badas i stark färg, n!” aaa ”fa på jobbet, skrika kliva på den där bussen Och med vacklande steg land ören gastrampa er till ett den här gången be chauff utr ymmet, age bag i in pa behöver kry där mjukheten inte längre ns kvar i lagböckerna, där det enda ordet som fin är ”tjo!”

Bob Hansson

Relationskarta

Gör en relationskarta över er patrull! Börja med att skriva upp alla patrullmedlemmarnas namn utspritt över ett stort papper eller en whiteboardtavla. Skriv sedan upp personer som ni har relationer till runt era namn. Det kan vara föräldrar, kompisar, lärare, folk på Scouterna och så vidare. Varje person ska bara stå en gång, så prata med varandra under tiden så att ni inte skriver upp dubbelt. Dra sedan streck mellan alla personer som har relationer med varandra. Använd gärna olika färger för olika typer av relationer, till exempel familj, kärlek, kompis och scoutkompis. Ta ett steg tillbaka när ni är klara och betrakta. Är det inte ganska fint med sociala nätverk?

[Illustrera med ett foto på en tavla där den här övningen har genomförts – många namn och en massa streck i olika färger emellan, ska se kaosigt ut.]

Var går gränsen?

I Scouterna är vi schyssta kompisar! Ingen ska bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att alla tycker det är kul att vara med och känner sig accepterade som de är. Du, dina scoutkompisar och era ledare har tillsammans ansvar för att alla har det bra. Ett bra sätt kan vara att ni med jämna mellanrum pratar om hur ni har det i patrullen eller avdelningen. Tänk på att: • Lekar, ceremonier och andra aktiviteter ska vara okej för alla att vara med i. Tänk på det när du själv planerar aktiviteter och säg till dina ledare om de vill göra saker som inte känns okej. • Du har alltid rätt att säga nej om du inte vill var med i en lek, tävling eller aktivitet som du inte känner dig bekväm med. • Det som känns bra för dig behöver inte kännas bra för alla andra. • Tala med din ledare om du känner dig utsatt, utanför eller mobbad i Scouterna. • Tala med din ledare om du vet att någon i din patrull eller avdelning blir mobbad eller på annat sätt kränkt i Scouterna. • Om någon av dina ledare beter sig illa mot dig eller mot någon annan scout ska du direkt berätta det för någon annan ledare eller kårens ordförande.

”Jag var jättepoppis i högstadiet, alla ville vara med mig. Jag hade alltid en ny pojk vän. På ett sätt var det härl igt, så mycket bekr äftelse och uppmärksamhet. På ett sätt var det jobbigt – jag blev liksom till genom de andra, för att de gillade mig. Men vem var jag utan dem?” på en skidresa. Det var under”Jag och min första flick vän blev ihop vad någon tyckte. När vi kom bart, bara vi två, vi brydde oss inte om ma kastade ut oss mitt i natten – hem var det mycket svårare. Min mam es dotter hade en flick vän.” hon stod inte ut med tanken på att henn

”Jag hade en pojkvän som jag verkligen gil lade. Ha n var lite äldre, men hans lillebror gick i mi n klass. När vi var på skolresa blev jag ful l och så hånglade jag med en annan kil le. Mi n pojkvän fick veta det såk lart, och sen vil le han inte veta av mig. Jag fick inte ens säga förlåt.”

jag tänker ”Det spelar ingen rol l vad som vil l ha en ing å änd är det om kärlek, mig.”

n. at det för någo hade inte berätt en r m va lle n ki ho en t i t at ”Jag var jättekär la kompisgänge in kompis för he r al la att förm fö e t te ad tt ek rä oj be pr n ta Se rs vä ev bl t de gen att hänga lle, och kär i samma ki llen. Jag var tv un t.” ki r dä ed m e henn msk söka fixa ihop got. Det var he de m isstänkt nå le ul sk rs na an på,

”Jag var ihop med en underbar tjej he la åttan och hela ni inte sex, jag vi lle in an. Vi hade te det. M ina kompis ar tyckte jag var kn det var så härligt att äpp, men bara kyssas och sm ekas.”

r snackade om ”M ina kompisa ig diet, jag var aldr ta tjejer hela högs en m r lla ki tänkte på intresserad. Jag lk fo r nä t, rikt ig fattade nog inte te r bög tog jag in fö nn ra va ka llade in m något fu lt i åt m ig. Bög var med lle ju bara vara vi g ja skola, men fina ki llar.”

”Jag träffade en tjej på ett läger. Alla sa att hon var kär i mig, men jag var egentligen inte så intresserad. En kväl l hånglade vi. Efteråt fick jag jättedålig t samvete , det kändes som jag hade utny ttjat henne.”

”Jag var så him la kär i den där tjejen, i flera år gick jag och spanade på henne. Jag vågade aldrig ta kontakt. Fem år senare träffades vi igen, då visade det sig att hon hade varit kär i mig med. Om jag bara hade vågat …”

”Vi körde mycket Sannin g eller konsek vens när jag gick i sjuan. Det var så jag fick mi n för sta kyss.”

”Vi fick syn på vara skoldisco. Jag ha ndra tvärs över dansgolvet på ett de aldrig lagt m ärke til l honom men den här kv innan, äl len var han så hi m la fin. Vi da länge och sen gi nsade ck vi ut bakom skol huset och ky sstes.”

Uppdrag 8

Ge person en du är k är i en ko mplimang. Hur var de t? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga pro blem alls O ______ ________

T채nk sj채lv

Vem är jag? Vad tror jag på? Vad tycker jag? Oavsett om det handlar om att dissa bidragen i Melodifestivalen eller att bestämma sig för att bli vegetarian får du som äventyrare chansen att brottas med livets stora och små frågor. Tillsammans med din patrull får du söka en tro och ta ställning för det du tycker är viktigt. Och är allting sant bara för att du läst det på internet?

r å p s Mål Egna värderingar

Vet du alltid vad du tycker är rätt eller fel? Vem du är handlar inte bara om var du bor, vad du heter, vilken skola du går i eller vad dina kompisar heter. Vem du är hänger ihop med dina värderingar, det som du tror på, hur du vill leva och vad du tycker är viktigt. Genom att jobba med dina värderingar blir du säkrare på dig själv. I Scouterna kan vi ifrågasätta, diskutera, bestämma oss för vad vi tror på och få chans att tänka om. Dina värderingar och vad du tror på är grundläggande, men kan ändå förändras när du blir äldre. Antagligen är inte exakt samma saker viktiga nu som när du var spårarscout och hur du lever ditt liv i dag är kanske inte samma sätt som du vill leva om tio år. Genom att utmanas och diskutera det du tror på kan du känna dig mer säker eller kanske utveckla dina värderingar till att tro på något annat. Scouternas värderingar finns bland annat sammanfattade i scoutlagen och scoutlöftet på sidan 157. Vad tycker du om scoutlagen och hur märks det på dina värderingar och ditt sätt att vara att du är scout? Ibland kan det vara bra att pröva sina värderingar mot scoutlagen. Scoutlagen består av väldigt mycket olika saker. Men samtidigt berättar den inte i detalj vad Scouterna tycker om allt. Scouternas värderingar kan vara en grund för dina egna, men det finns fortfarande mycket du måste komma fram till själv.

Mål för äventyrare

Var fast i din övertygelse och pål itlig i ditt tal. Var genast beredd att lys sna, men tänk dig för innan du svarar. Har du beg repp om sak en, så svara din nästa; om inte, så hål l tand för tunga. Syr 5:10-12

Mod

Att visa Sin svaghet Fodrar Stor styrka Att erkänna Sin feghet K räver Stort Mod

Er ik Sjödin © Erik Sjöd in S – förmedlat via ALI

Som äventyrare ut manas du at t ta stäl ln ing i ol ika svåra frågor. D u får öva på att mot iv era di na åsikter och förstå konsek ve nserna av di na va l. Som äventyrare får tera över di na eg du också reflekna värderingar och jämföra dem med vad Scou terna står för.

vis del lt r e e h e alls m mer er int täm m s m m ä ä n Hur väl stämmer påståendet in på dig? t t s I In bäst! Ins Sätt ett kryss på linjen där det passar as Jag söker min tro och respekterar andr Jag är ärlig och pålit lig

Är det här du?

Jag är vänl ig och hjälpsam Jag visar hänsyn och är en god kamrat

ör Jag möter svårigheter med ett gott hum Jag lär känna och vårdar natu ren Jag känner ansvar för mig själv och andr

Vad tycker du? Ringa in det du håller med om: Jag skulle bli upprörd om min syster sa att hon är lesbisk

rösträtt Barn borde ha

Det är vä rt penga rna att hand ikappanp assa allt

bra Kärnkraft är

Kött är mord

J ag ä r s ny gg

Ku ngen bo rde avsä ttas

yg r sn er ä Tjej

k smin tan u t g as

Det är rätt att döda en för att rädda tio

t et är naturlig

Homosexualit

Dockor o ch rosa ä Sprit är gift r för kil bilar och lar, blått är för tjeje r Alla bord e tvingas att testa Att kyssas offentligt scouting borde vara förbjudet hår gast i långt Killar är snyg

lla min jag kan behå igt, men att kt vi är ljö Mi igare livsstil är vikt

ö gr e ar h h r illa tt k r gt a i l nno r i natu O live n kv ä r ä n r är lö D et g o tt Politik är jättekul

Det är fel att man inte får gifta sig med mer än en person J es us

lever

Mötet Det här äventyret går ut på att träffa en annan ungdomsgrupp, som har en annan inriktning än ni själva och fundera över hur era livsåskådningar är lika eller olika. Omfattning: 1–2 möten för förberedelser, 1 möte för genomförande, 1 möte för uppföljning. Målspår: Existens, Självinsikt och självkänsla, Förståelse för omvärlden. Börja med att läsa målspåren för äventyret. Sätt sedan igång med att spåna kring vilka olika religiösa, politiska grupper eller andra grupper med åsikter det finns nära er. Skriv ner alla ni kommer på på ett stort papper eller en whiteboard. Prata sedan igenom alla grupperna ni kommit på. Vad vet ni om dem egentligen? Vad tror och tycker de? Välj tillsammans ut en eller flera grupper som ni inte vet så mycket om, eller som ni är extra nyfikna på. Välj ungdomsförbundet om den grupp ni valt har vuxna och ungdomar uppdelade. Kontakta gruppen och be att få träffa dem, till exempel genom att ni kommer till dem när de har ett möte. Berätta varför ni vill träffa dem och vad ni vill göra när ni ses. Förbered ert möte med gruppen på två sätt. För det första ska ni tänka ut frågor att ställa till den andra gruppen, om saker ni är nyfikna på. Det kan handla till exempel om vad de tror på, vad de står för, vad som gör deras grupp speciell, eller hur det påverkar medlemmarnas vardag att tillhöra den här gruppen. För det andra ska ni kolla upp vad scouting står för. Vilka idéer och värderingar bygger scouting och er egen kårs verksamhet på? Vad står ni för som grupp? Förbered en kort presentation av er själva och det ni kommer fram till om Scouterna och er kår. När ni väl träffas kan det vara bra att hitta på lite aktiviteter tillsammans för att lära känna varandra. Börja gärna med att presentera er, scouting och vilka värderingar ni har i er kår eller ert förbund. Sedan presenterar gruppen ni besöker sig själva på samma sätt. Efter det parar ni ihop er, en eller två scouter med en eller två från gruppen ni besöker , och pratar en stund. Gör gärna först någon samarbetsövning två och två. Intervjua dem ni besöker genom att ställa frågorna ni förberett, och låt dem ni pratar med göra samma sak med er. Sedan är det bra att avsluta med att ni fikar tillsammans allihop. När ni träffas i patrullen nästa gång, gå igenom vad ni fått veta om den andra gruppen. Vad tror de på, vad står de för, och hur verkar det vara att vara medlem i den gruppen? Vad skiljer deras värderingar eller tro från er egen? Finns det något i deras livsåskådning ni kan ta med er in i er egen? Finns det något ni absolut inte håller med om? Hur kändes det att prata om scouting och era värderingar? Var det något som var svårt att förklara? Varför?

tressanta in a r a v n a k ing. Grupper som l ivsåskådn

k ild med en särs på olika • Grupper st na (tänk ri k , el p em ska kyrkan Til l ex d, som Sven n fu , m et sa d a n u k rist n issionsförb én), a kyrkan, M lsn ingsarm rä F a, n K atolsk er st ti ap B , yrkan, ter, h induer Pingst k ar, budd is d ju , er im a. musl u man istern , ateister, H spartiernas new age er, R iksdag p p ru g a sk tiska el ler • Politi nd, fem in is u rb ö sf m o u ngd at ioner. . iska organ is olika saker anti rast kämpar för m on, so ti ak er p at p , K li m • Gru er st ri te yk n rens rätt, rset, relsen, Dju Röda ko rö ls il b g lo P eace, Greenp gerna. lo io b Fä lt pper. ngdomsg ru • A ndra u ps . .lsu.se för ti outförbu nd Se w w w ett annat sc i er år tk u • Sco

tlöfte a Scoutlag erocathpåscvaou d det betyder att lov

kyratt börja träna, gå i jobba med – kanske när ån ifr våga säga äta vegetariskt eller n, ka Har du fu nd läg av att r du möjl ighet gon bl ir mobbad. något? Som scout få vi vi ll att saatt efter bästa nå ar lov du – te n hand lar om hu r löf ge tla ou Sc ga ett vikt igt ter ef ingent ing utan tlagen. Men tänk vara, den förbjuder all sk r ke förmåga följa scou du t go änniskor i gr unden det säkert är nå er på tron att alla m gg by bäsinnan du lovar så att m sa på er ar att följa den efter g överallt bygg vi ll göra gott. Vi lov sta är med på! Scoutin bä på r ter ke ef t tyc go vi nå att t betyder – och att göra a åg rm fö ta Jag . a ma värderingar, de gt sk hö or r vi vi ll att människ er ju att man siktar ett visst sätt om hu ou- förmåga betyd t samtisc ve s en jag rld en vä m , la sta Al . bä ra göra m itt all ra a sk a bete sig mot varand til l exall a er sk öv Vi r . kan gå fel got som gå digt att det ibland ll ter sam las kring nå gonsin vi nå vi a vi lk t vi ke yc tar gen berät a natu ren så m rd vå l pe em gränser och scoutla fte , och inte kräva scoutlag och scoutlö en m indre eller mer rk va n, ka . r vara. Att jobba med ke tyc också gör sitt bästa ndera över hu r vi av andra än att de er m du – h hand lar om att fu n oc , go ra nå l nd ra alltid til vara mot va Ett löfte riktar sig , att människor ska ttet. Målet är sä t berätta hem ligheten de te in på a att lev en ka pis m ko ar . lov tio att sedan försö re att fö tlagen utantil l, utan a att vara hemma rda inte att lära dig scou dig. Scoutlagen ska du lovar mamm tle ou Sc tlöftet til l? l av Vem riktar sig scou kt igöra den til l en de ! mpisarna? Det vi an rn Ko hjä a? i rn na? Förä ldra är et vara i hjärtat, inte att D a lv. dr sjä an g r di fö ar h sjä lv oc kt iskt att du lov fa är ste h ga För att visa för dig oc , att r sta fö ditt bä gen och vi ll jobba som vet vad som är du ra ba ra lle tdu vi ll följa scoutla ro ou nt sc ko och ska, avläg ger du nan kan komma bl i en bättre männi m en del ingen an so en det kan ändå g M di te. er löf nn tt kä di t du lli om du har hå löftet. De gör att på p up en ceremon i lla stä gö l ll en och vi att til l exempe ra a br as nn kä tav scoutgemenskap ou n. tlagen besk river. Sc varandra i patru lle att vara så som scou jobba där ni lovar att vet du också tt r, sä fö r ett h stå oc , du d än Om du vet va lagen är ganska all m ål m du vi ll bl i. iga nl ve rso lva sätter pe m du är – eller m ve om er m e lit ll vidare är att ni sjä vi Sk riv ner vad just du ut ifrån scoutlagen.

100

”Våra värderingar kan man uttrycka på många olika sätt. Det här är två!”

Vi har ingen avbytarbänk. Vi har plats för alla i laget. Scouterna jobbar i den lilla gruppen där var och en får synas och utvecklas i en drogfri miljö. Vi är sjysta kompisar.

Vi möts i världen. Vi lär känna varandra och verkar för fred. Scouterna finns i hela världen. Vi är alla olika men ändå lika.

Vi har ett stort hjärta. Scouterna är öppet för alla barn och unga. Vi visar varandra hänsyn och respekt.

Vi brinner. Vi vill ha en bättre värld. Scouterna engagerar sig för rättvisa, miljö och medmänsklighet. Vi bryr oss både lokalt och globalt.

Vi gör det i skogen. Vi har naturen som vardagsrum. Scouterna skapar utmaningar som lockar till samarbete och lösningar. Vi ser inga hinder.

Vi söker. Vi söker vägar i livet. Scouterna stödjer unga i sitt sökande efter mening och tro. Vi låter alla välja själva.

Scoutlagen tro och

Vi leder som vi lär. Vi uppmuntrar unga att leda. Scouterna satsar på ledarskap där värderingarna utgör grunden. Vi leder för framtiden.

Vi vill ha fler ungdomsgäng. Vi tror på oss själva. Scouterna är viktiga för unga nu och i framtiden. Vi ska bli fler.

En scout söker sin respektera r andras En scout är ärlig och pålit lig En scout är vänlig och hjälpsam En scout visar hänsyn och är en god kamrat En scout möter svårigheter med gott humör En scout lär känna och vårda r natu ren En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet

Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.

101

102

Uppdrag 9 Ge dig själv ett löfte att göra något du tycker är rätt men ändå inte brukar göra, under en månad. Till exempel att säga ifrån varje gång någon är taskig mot någon annan, gå i kyrkan, äta helt vegetariskt, inte gå mot röd gubbe, plocka upp skräp som du ser eller inte snacka skit. Håll löftet. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ___ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ___ ___ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ___

103

r å p s Mål Självinsikt och självkänsla

Självinsikt betyder att känna sig själv, att veta vad just du tycker om att göra, vad du tycker är viktigt, vad du känner och vad du klarar av. Precis som att kunskap om världen och hur vårt samhälle funkar är viktigt när du vill förändra din omvärld, så är kunskap om vem du själv är viktigt för att du ska kunna styra över ditt liv och kunna växa. För att utvecklas behöver du lära känna dig själv. Självkänsla är att veta att du duger som du är. Både självinsikt och självkänsla är viktigt både för att må bra och för att lyckas med det man vill göra i livet. I Scouterna får alla vara med och bli sedda och du uppmuntras och peppas att testa dina gränser utan krav på att lyckas med allt. Våga testa, utmana dig själv och dina kompisar! För att lyckas är det viktigt att ni är öppna mot varandra i patrullen och låter kompisarna vara sig själva. Var ärliga mot varandra, berätta vad dina kompisar är bra på, reflektera över hur ni genomfört olika övningar och våga diskutera även jobbiga saker. Det gör att ni lär känna både varandra och er själva ännu bättre. I det här målspåret får du också öva på att hantera stress som kan uppstå till exempel när man ska göra svåra grejer eller inte kan leva upp till sina egna eller andras förväntningar. Genom att lära dig känna igen dina egna reaktioner på stress och var dina egna gränser går blir du bättre på att hantera stressen och kan slippa må dåligt.

Mål för äventyrare

Som äventyrare får du uppleva att du är bra, oavs ett hu r bra du lyckas med det du gö r och oavsett om du är kort, lång, tjock el ler smal . Du får hjälp att se ditt eget värde och att respektera andras. När du känner att du inte räck att känna sig st er til l är det lätt ressad. I Scoute rna får du lära dig at t handskas med den st ressen.

Det som ”Lätt är inte livet för någon av oss. et och lligh uthå ändock nyttar oss, är att äga åga. förm egen sin på framföra llt att förlita sig ett för vats begå har man att Man måste tro på, mådet nå upp te mås man att och mål bestämt let, kosta vad det kosta vill.” - Mar ie Curie

104

. Vem är du? Det är år 2025 tror att du Fyl l i som du 2025! sk ul le sk riva år

: __/_ _2 02 Dagens datum __ __ __ __ __ __

__ Namn:__ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ Å lder._ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ Jag bor i __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ med __ __ __ __ __ ti llsammans __ __ __ __ __ __ __ __ :_ ed m ller jag på __ __ __ _ På dagarna hå __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ ukar jag:__ __ __ På fr itiden br __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ bra på __ __ __ __ __ Jag är väld igt __ __ __ __ __ __ __ __ __ ig m å vi lja lära __ __ men sku lle ocks __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ om att:__ __ __ __ _ Jag drömmer __ __ __ __ __ __ är t ve li i s ll ti it h har hänt mig __ __ __ __ Det bästa som __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __

105

Vad är din stil?

Gå i klädaffärer tillsammans och prova kläder. Testa kläder som du aldrig skulle ha valt i vanliga fall. Hur känns det? Vad är din stil, och varför? Välj ut kläder åt varandra i patrullen – vad passar de andra i? Stämmer det med vad de själva tycker att de passar i? Tips! I second hand-affärer brukar det finnas väldigt blandade stilar till billiga priser (om ni hittar något ni gillar). Dessutom är det miljövänligt att handla återvunna kläder.

” I s va r t n på svart att sten e n s va r t m G u d se r y r a . den.” Arabisk

t ordsprå

Beskriv er patrull

Beskriv var och en av dina patrullkompisar med max två meningar. Skriv ner meningarna på en post it-lapp (en per patrullkompis). Turas sen om i patrullen att läsa upp beskrivningarna och gissa vem det handlar om. När alla beskrivningarna är upplästa så fundera över om beskrivningarna på respektive person var väldigt lika eller om de skilde sig mycket. Varför var det en skillnad? Läs igenom lapparna om dig själv. Var dina kompisars uppfattning om dig som du trodde? Om inte – vad var skillnaden och varför tror du att det är så? Vad kan du göra för att dina kompisar ska uppfatta dig på det sätt som du tycker att du är?

106

Vilken knop är du? Beskriv dig själv med ett ord: a. Säker b. Flexibel c. Stabil d. Hård e. Först (eller sist) Vad har du för uppgift i gruppen? a. Jag är bra på lite av det mesta och gör lite av varje. b. Jag är bra på att se till att folk lär känna varandra och få dem att jobba bra ihop. c. Jag tar ofta hand om mina kompisar när något är jobbigt. d. Jag är väldigt bra på vissa specifika saker – egenskaper som är bra att plocka fram vid specifika tillfällen. e. Jag kommer på många nya saker att göra och startar upp många nya projekt.

Hur lär du känna nya kompisar? a. Vadå lära känna?? Alla vet väl vem jag är!? b. Jag brukar vara ganska lätt att lära känna och en av de första i gruppen som de flesta vet vem det är. c. Många känner till mig, men ibland är det nog mest för att andra berättar historier om mig. d. Det är många som aldrig lär känna mig, eller som ens hört talas om mig. e. Jag är lite blyg. Jag behöver någon att hålla i för att presentera mig. Har du humor? a. Nja, man kan ju inte skoja till det för mycket. b. Javisst! Ett gott skratt är det bästa sättet att föra samman olika människor. c. Självklart! Varför tror du annars att det finns så många berättelser om mig? d. Absolut! (Åtminstone tycker jag det) e. Ja, till en början i alla fall.

Vilken knop blev du?

Flest a: Råbandsknop: Du är den stora trotjänaren, säker och pålitlig. Du kan lite av det mesta och de flesta lär känna dig rätt snabbt. Du kan kanske behöva öva dig på att vara flexibel och även låta andra få chansen. Flest b: Skotstek: Du är en säker och stabil person men har också lätt att anpassa dig till olika situationer. Du fungerar bra i gruppen och är också den som ser till att fler lär känna varandra och för samman nya och gamla, stora och små. Flest c: Pålstek: Många känner till dig, bland annat för att det brukar berättas massa historier om dig. Du är den i gruppen som tar hand om andra. Trygg och säker är du en lugn hamn vid ett stormigt hav. Flest d: Constrictor: Du är ofta den som många lär känna sist i gruppen, ibland kan du känna att det inte är någon som känner dig. Men du har en uppgift precis som alla andra. Du är en stabil och fast punkt som står för dina åsikter, men som också kan busa till det ibland. Flest e: Dubbelt halvslag: Det är många som känner dig, men ibland kan du vara svår att lära känna. Du har en viktig plats i gruppen eftersom du är bra på att starta nya projekt och även är bra på att avsluta dem. Men tänk på att du måste ha med dig resten av gruppen för att komma till målet.

107

Jeansen ”Nej! Inte den gula”, sa Amanda bestämt. Noor hängde tillbaka tröjan på galgen och tog nästa. Den var blå, men Amanda verkade inte gilla den heller för hon rynkade på näsan på ett sätt som Noor visste betydde nej. Den tredje gröna tröjan blev slutligen godkänd så då var det dags för Noor att börja prova jeans. ”Jag ser så tjock ut”, sa Noor där hon vände och vred sig framför spegeln. ”Nejdå”, sa Amanda tröstande. ”Du ser ju ut så där.” Noor var säker på att Amanda inte menade något illa men hon tyckte inte om tanken på att se tjock ut som normalläge. Noor provade åtta par jeans innan hon gav upp. Hon höll precis på att hänga tillbaka dem när Jon och James kom förbi. ”Vilka snygga jeans!” sa James. ”Ska du köpa dem?” Noor skakade på huvudet. ”Prova dem igen”, bestämde Jon.

108

Jeansen var rätt snygga, det tyckte Noor med, de hade varit hennes favoriter så hon tog dem och gick mot provrummet en gång till. ”Ska du prova mer?” undrade Amanda. Noor nickade och Amanda slängde till henne en rosa tröja. ”Prova den med.” Noor hörde de andra prata utanför provrummet, snart var det sommarlov och alla hade olika planer. ”Jag vill inte gå på seglarskola”, muttrade James. ”Jag vill mycket hellre åka på scoutläger. Men mamma säger att jag var på scoutläger förra sommaren så nu blir det seglarskola i sommar.” ”Jag önskar att jag var 18”, sa Amanda. ”Då får man välja själv.” ”Jamen”, invände Noor från provrummet. ”Det är väl inte tråkigt att åka till Chile?” ”Ska du till Chile?” hördes plötsligt Felix röst utanför provrummet. Typiskt, tänkte Noor, tänk att man inte kun-

de få prova ett par jeans utan att hela patrullen måste kolla. Hade de aldrig hört om privatliv? Ordnade de telefonkedja för att få se henne i kläder som inte passade? ”Är du klar snart?” sa Amanda och slet undan draperiet. Noor skrek till men hon var faktiskt klädd. Trotsigt vände hon sig mot patrullkompisarna och skulle just säga till att hon faktiskt inte uppskattade att bli hånad för hur hon såg ut när hon fick syn på blicken i Felixs ögon. Noor blev alldeles tyst och förvirrad. Felix såg så glad och stolt ut, som om han faktiskt var just glad och stolt över att han kände någon som var så fin som Noor. Jon visslade till och Amanda log. ”Så fin du är”, sa hon. Noor snurrade runt lite och lekte fotomodell för de andra. Lises skratt avbröt henne. ”Noooor!” Hela patrullen hörde att Lise var på väg genom affären. Lise tjöt av skratt. ”Jag vet ingen som är så tuff som du. Eller så snygg som du! Jag skulle aldrig våga göra så där mitt i en affär.” Noor log. Hon var bra, hon var fin. Hon hade kompisar som gillade henne men som vågade tala om när hon hade fel. Hon gick tillbaka in i provrummet igen och bytte om till sina egna kläder. Det var inte så konstigt att de hade dykt upp utanför provrummet egentligen. De hade be-

stämt sig för att äta lunch ihop på köpcentret och planera sommaren. Det var scoutläger hit och volleybollturneringar dit. Noor skulle åka med familjen till Libanon, hennes pappa skulle åka dit och jobba och ville ha familjen med sig när det ändå var sommar. Amanda skulle till Chile och hälsa på sin pappas släkt. Jon skulle vara hemma men hans faster skulle komma på besök en månad och Lise skulle överta sin brors tidningsrunda för att tjäna extrapengar. James skulle gå på seglarskola och Felix skulle läsa in nästa års matte under sommaren så att han kunde koncentrera sig på andra ämnen nästa läsår. Hur skulle de få tid att träffas? Scoutlägret var inte förrän i slutet av juli och de saknade redan varandra. Hoppas, hoppas, hoppas bara att James fick åka på både sommarläger och seglarskola. Men, sa James, allt kostade ju pengar och han hade inte sparat ihop så mycket. De velade en stund vid mattorget. Felix och Lise valde kebab. Amanda och Noor valde pasta och James ville ha hamburgare. Amanda blängde surt på James hamburgare men han hade lärt sig att försvara sig och meddelade att hamburgaren var gjord av svenskt kött. Noor hamnade lite bakom de andra när de gick hemåt och snart hade hon Felix vid sin sida. ”Du var söt i den rosa tröjan”, hann han viska innan James drog tag i honom och ville spela fotboll med en tom läskflaska som låg på vägen.

Fundera på

senast? Och när kände du När kände du dig snygg d var ski llnaden mellan de Va dig absolut inte snygg? som gjorde att det kändes två gångerna, vad var det annorlunda? nde? Vad är dål igt sjä lvfört roe n kan göra för att peppa ma hur Diskutera i gruppen en kompis som är osäker.

e känt dig osäker? Vad had Tänk på ett tillfäl le när du då? sku lle gjort du velat att dina kompisar

109

r å p s l Må Existens

Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad ska jag tro på? Att fundera över livets stora frågor är alltid aktuellt och det är inte lätt att hitta alla svar. Men det viktiga är att fråga. Att du inte ger upp även om du inte kommer fram till något, och att du inte slår dig till ro för att du har hittat något att tro på och känner dig klar. Att ha en tro är inte att vara färdig, det är att veta vad man söker och var man ska leta. Bara genom att fundera och prata med andra väcker du frågor och blir mer trygg i dig själv. Passa på att prata både med patrullkompisarna och andra scouter från Sverige och andra länder som du möter i olika sammanhang. Har ni samma traditioner? Samma frågor? Var nyfiken och fråga om andras tro och livsstil, men kom ihåg att samtidigt visa respekt. Det gäller att våga både tänka och tänka om. Att prata om livets stora frågor är också ett sätt att lära känna sig själv. Kanske sitter ni vid lägerelden och pratar, eller så hamnar ni på en fjälltopp där världen bara känns väldigt stor. Ta varandras funderingar på allvar och respektera varandra. Att jobba med existentiella frågor kan också innebära att ta reda på fakta om olika livsstilar och religioner för att kunna veta hur du vill leva, och att ta din egen tro på allvar och fundera på vad den betyder för hur du lever.

Mål för äventyrare

Uppdrag 10

Som äventyrars cout lär du di g mer om ol ika sorter s tro, och du både förstår och re spekterar andr as sätt att leva. Du får känna och tro precis som du vi ll. Du får prata om liv et och stora frågor til lsammans med andra, och även uttr yc ka dig på andra sätt.

Intervjua någon om deras tro. Fråga saker som ”Vad tror du på?”, ”Vad tror du händer efter döden?” och ”Varför finns det liv på jorden, tror du?”. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ __

110

– Vilken massa stjärnor. – Ja. Man känner sig ganska liten på den här pytteplaneten när det finns så här mycket stjärnor i universum. – För att inte tala om alla stjärnor som inte syns. Fast det är rätt häftigt också. Här sitter vi mitt i det här enorma, bland alla de här stjärnorna finns vi, liksom. På nåt sätt känns det stort. Som att vi är … viktiga. – Ja … det också. Både stor och liten. – Du? sa hon efter en stund. – Mm … – Får jag fråga en sak? – Jaa …? – Tror du att det finns nån där ute? – Du menar typ aliens? – Nej, mer som nåt som är större än oss. – Som Gud? – Ja, kanske. Fast inte nån gubbe med skägg eller nåt. – Hehe, nej det förstås … mja … jag vet inte. – Fast vi är ju också en del av rymden. Så om det finns nån där ute så borde han eller hon lika gärna kunna finnas här. – Här där vi sitter? – Nej … mer här … i oss. Och i allt annat som lever. – Det låter lite flummigt … – Ja … men ändå. Det finns ju något allting som lever, liv. Och det finns så mycket bra saker, kärlek och godhet och sånt. Det kanske är det som är Gud.

– Jo, kanske. Eller så är vi bara helt ensamma i universum. Bara vi, pytteplaneten, och sen tomt tomt tomt. – Hu … jag vill inte tänka så. – Men det behöver inte vara obehagligt, det är också ganska vackert. Tänk vilken helt sjuk slump det är att vi lever, att just den här planeten fick vatten och luft. Och sen att livet uppstod. Och sen att tusen och tusen generationer av dina förfäder träffades så att just du blev till. – Usch! Nu blev det ännu värre! – Nej, men tänk på vilken helt fantastisk tur du har som lever, att just precis du fick testa livet tack vare all den där slumpen. Det finns nästan inget osannolikare, och ändå hände det. Som att du är utvald. – Jag skulle vilja kunna prata om sånt här nånstans. – Tänker du konfirmera dig? Då får man väl göra det? – Jag vet inte. Du då? – En kompis till mig var på konfaläger förra sommaren, med kyrkan där hans familj är med. Han sa att det var askul. – Mm. Men jag är inte kristen alls, det känns konstigt att göra det när jag inte tror på det. En av mina kompisar gick i och för sig och läste men sen var hon inte med på ceremonin i kyrkan. Så kan man också göra. – Ja … Men kolla upp. Det är sjukt ändå, vad mycket stjärnor det finns. Man känner sig så …liten. – Ja, och på samma gång viktig, sa hon och log.

111

Spindelbajs Felix låg på sängen. Han var så arg så han nästan grät. Han var arg och svettig efter att ha varit i garaget och boxat på boxbollen. Felix hade trott att han skulle bli lite mindre arg om han fick avreagera sig men i stället var han mest trött. Det var två dagar till konserten i Globen och fortfarande hade ingen frågat honom om han ville följa med. Felix hade tänkt att han kanske borde frågat själv när han hörde de andra planera resan och hur de skulle sova över hos Noors faster. Men så hade han känt sig dum, oönskad och värdelös i stället. Nej, han var nog en mus, alldeles osynlig. Eller en spindel kanske? Spindelbajs? Ett dammkorn? Vilket var det minsta man kunde vara och ändå finnas? Vad bestod ett dammkorn av? Saker som bara luddade ihop sig. Felix satte sig vid datorn. ”Människans värde”, knappade han in i sökfältet. Jo, människan är skapad till Guds avbild och oändligt värdefull, hävdar vissa. Alla män-

112

niskor har samma värde. Ja, om man inte var dumpad av sina kompisar då. Felix klickade vidare, i Koranen stod det visst att människan är det värdefullaste och mest fulländade Gud har skapat. ”Jo, jo”, muttrade Felix. ”Fulländad, va? Då kanske man inte skulle glömma sina vänner hur som helst.” Felix var nyfiken på vad judendomen sa. Han sökte hit och dit, men så kom han på att Gamla testamentet ju var judarnas bok från början. Skapelseberättelsen var i stort sett densamma för judar, kristna och muslimer. De hade pratat om det på religionen, att de tre religionerna egentligen är rätt lika i grunden. Han tänkte på hur förvånad Issa hade blivit när de gick i ettan och han hade sett en teckning av Gud. Issa hade blivit arg och sagt att han inte ville gå kvar i skolan, men deras fröken Ann-Charlotte hade förklarat att de som är kristna inte har något emot bilder på Gud. Andra religioner ville inte ha bilder, eller ens

säga ”Gud” högt. Det var lite olika hade AnnCharlotte förklarat, men det viktiga var att Issa visste vad han trodde på och att han respekterade andra, oavsett om de trodde på samma sak som Issa eller inte. Förra året hade Noor blivit irriterad när hon såg samma sorts bild, en bild som framställde Gud som en skäggig gubbe. ”Vilken omodern bild, nu för tiden borde väl Gud ha jeans som alla andra. Och förresten lika gärna vara tjej”, hade hon sagt till Felix. Kunde man verkligen göra sin egen gud, funderade Felix. Tänk om han skulle starta Felixreligionen? Men han kände sig inte så värst religiös. Det var nog som Ann-Charlotte också hade sagt, alla måste hitta sin egen tro. När man tror på något blir det verkligt. Felix hade sett filmerna om Arn förra helgen. Arn drog ut i krig i religionens namn. Han borde ha lyssnat lite mer på Ann-Charlotte och inte gett sig på andra för att de trodde annorlunda. Felix började skratta mitt i funderingarna när han såg Ann-Charlotte i en medeltida

klänning mitt på ett stridsfält. Vinden ven i hennes långa fläta och med sin lugna men bestämda röst fick hon alla korsfarare att vända hemåt igen. Hur hade världen sett ut om hans fröken hade fått bestämma? Vem var det som bestämde att något var rätt eller fel? Speciellt om det nu var samma gud det handlade om? Varför slogs människor och försökte övertyga varandra om att just de hade den enda samma bilden av Gud? Var det den som skrek högst som hade mest rätt? Felix kände sig lite bättre. Inte riktigt lika mycket spindelbajs. Just som han skulle stänga av datorn dök det upp ett mejl på skärmen. Det var från Noor. ”Hej! Tänkte bara kolla om du hänger med till Stockholm i helgen? Vi kan sova hos min faster och gå på den där konsterten vi snackade om du vet. Hoppas du vill, kram från Noor” Spindelbajs, tänkte Felix. Vem ville vara spindelbajs när man kunde vara Felix, värdefull och fulländad?

Fundera på om din tro! Tror du på Gud? Berätta gion? reli om Varför bråkar folk egen religion, en ta star lle sku Om du hur sku lle den se ut?

113

Tips när du ska hålla andakt Andakten är viktig för många. Den är en självklar del av livet. För många är andakten knuten till en viss religion, till exempel kristendom eller islam. Andra förknippar andakten med en stilla stund då man funderar över dagen och livet utan att blanda in någon särskild religion. Andakter som hålls inom en viss religion brukar ofta innehålla läsning ur texter kopplade till den religionen, till exempel Bibeln och Koranen, och bön till den Gud man tror på. Det finns även andra böcker med tänkvärda texter och uppmaningar som inte är knutna till en viss religion. En scout söker sin tro och respekterar andras, står det i scoutlagen. Både att söka och respektera är viktiga ingredienser när du planerar och genomför en andakt. En andakt bör ge utrymme för deltagarna att söka både inom sig själva och utanför. För en kristen är det naturligt att livet utgår ifrån Jesus. På samma sätt är det för andra trosåskådningar naturligt att livet utgår från något annat. Ett av andaktens syften är att ta med oss på en upptäcktsfärd i fråga om tro, för att

114

finna en tro för första gången, för att fördjupa en redan funnen tro eller för att lära oss mer om hur andra tror. Inom Scouterna förutsätter vi inte att alla tror på samma sätt, snarare utgår vi från att vi tänker och tror olika. Det är viktigt att i andakten visa respekt för våra olikheter. Så länge du visar den respekten är det inte konstigt att vara tydlig med vad just du tror eller inte tror. Överallt möter vi människor som tror annorlunda än vi, som tänker sig att Gud är någon annan än det vi tänker, i det mötet är det ofta en styrka att ha reflekterat över vad man själv tror. En andakt är inte en prestation som kan betygsättas. Du håller inte andakten för patrullkompisarna utan tillsammans med dem. Det är ni gemensamt som firar andakt. Vi människor fungerar ju på olika sätt och är bra på olika saker. Detta kan vara bra att tänka på när man skall förbereda en andakt. Tänk på att vi har fler sinnen än hörsel. Går det att använda bilder, lukter eller smaker för att förstärka det du vill förmedla. Ska du hålla en andakt tillsammans med hela

kåren eller hela lägret är det bra att se till att du hörs och syns. Det är tråkigt för dem som sitter längst bort om de inte känner att de är med. Om du har tänkt att ni skall sjunga sånger tillsammans, vilket kan vara en bra idé, så är det bra om alla har tillgång till texten. Det är också bra med något instrument så att man lättare kan sjunga med. Du behöver inte alltid ha en andakt ihop med andra. Det kan vara en god idé att ha så kallad ”personlig andakt”. Om du eller din patrull är ute i skogen kan ni ta en promenad på var sitt håll där ni funderar över livet, dagen och Gud. Många läser något eller ber en bön i början eller slutet av dagen. Hur du utformar din personliga andakt är upp till dig. Andra kan bara visa hur de själva sökt och funnit, de kan inte söka och finna åt dig. Konkreta tips på andakter och material att använda finns det gott om på Scouternas aktivitetsbank. Lycka till!

im v inden m liga, förn hand.” o d u g et d ra känna solen på d in Buddha ” Vil l du lä den varma – ch o te k si n mot d it a

Uppdrag 11 Led din patr ull i en andak t eller eftertänksam avslutningscer emoni. Hur var det?

O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga probl em alls O ________ ______

115

r å p s l Må Kritiskt tänkande

Tror du på allt du hör och ser? Hela tiden möts vi av intryck och information från kompisar, lärare, släktingar och från tv, tidningar, radio och nätet, men allt du hör och ser kanske inte är sant. Det är inte alltid lätt att veta vad man ska tro på. Därför är det viktigt att du själv skaffar dig kunskap så att du kan vara kritisk till olika budskap. Lyssna på flera personers åsikter och fundera på vad du själv faktiskt tycker. Det är lätt att tro att allt som står i tidningen är sant och att du alltid måste tycka och göra som dina kompisar. Ibland har vi en massa åsikter som vi aldrig funderat över var de kommer ifrån. Om du vågar vara öppen och se vad som händer runt om dig, vad olika personer säger och gör blir det lättare att prata om det i patrullen. Tveka inte att diskutera, fundera, ta reda på saker och göra övningar i patrullen. På det sättet övar ni upp ert kritiska tänkande i gruppen både när det gäller små frågor och stora samhällsproblem. Kanske kommer ni på att det alltid är några som hugger ved medan andra diskar, och då kan ni ändra på det. Kanske inser du att fotomodellen faktiskt inte är så perfekt som hon ser ut på bilden, och då kan du känna dig finare själv. Men det gäller också att tänka kritiskt när ni planerar era projekt. Hur mycket pengar är rimligt att lyckas samla in? Hur mycket mat behöver ni egentligen? Hinner ni verkligen allt ni har planerat? Och behöver ni en reservplan om det börjar ösregna? När du vet vad du vill och varför blir det lättare att slå hål på myter, stå för vad du tycker inför dina kompisar och våga gå din egen väg.

Mål för äventyrare

Som äventyrare får du träna på att på saker från ol ika hå ll och refle se ktera över vad som st ämmer och inte . Du får också lära dig se och ifråg asätta invanda tankem önster.

”Den oerfarne tror allt som sägs, den kloke ger akt på varje steg.” Ords 14:15

116

Tips för att veta vad som stäm mer

Att granska käl lor är viktig t och har kanske blivit änn u viktigare med internet eft ersom man lätt gömmer sig bakom en hemsida. Viktig a pu nkter att tänka på: • Vem ligger egentl igen bakom informationen? • Vem vinner på det som sägs? • Får du samma inform ation från flera käl lor? • Är informationen akt uel l? Länktips: kol lakallan.skol verket.se

Lek viskleken! n mening Vad händer med e öra till öra? som vandrat från

r ut som C ”Inte ens jag se

indy Crawford

på morgonen”

– Cindy Crawfor

d, supermodell

Vem är normal?

Det finns en massa människor som är konstiga. Bögar. Invandrare. Psyksjuka. Scou ter. Eller? Innan man bestämmer vem som är kons tig kan man fråga sig själv vem som egentlige n är normal. Vad är det att vara normal? Test a att göra en lista över vad det betyder att vara normal till exempel i ett kärleksförhå llande. Hur många uppf yller egentligen alla krav? Att undersöka normen, alltså vad som krävs

för att anses vara normal, i stället för att titta på dem som är konstiga kallas för ett norm kritiskt förhålln ingssätt. Mer information och aktiv iteter ni kan göra finns i metodmateria let Bryt! . Bryt! är ett metodmateria l om norm er i allmän het och heteronomen i synnerhe t från Forum för levande historia och RFSL ungdom. Det finns som bok eller pdf, se: www.rfslungdom.se.

117

Nätkompisar och lösa rykten Amanda satt i datorsalen i skolan och laddade upp bilder från förra mötet till Kon-Tiki-sidan. Den på Noor när hon borstade tänderna måste de ju ha. Och den på Jon när han härmade deras NO-lärares ansiktsuttryck när någon kom för sent. Bilden på Lise i t-shirt och trosor la hon inte upp, det kändes inte schysst även om man faktiskt inte såg så mycket av hennes underkropp. Felix gick förbi när hon nästan var klar och tillsammans tittade de på Kon-Tiki-sidan en stund. När klockan ringde rusade Amanda på lektion men Felix hade håltimme och satt kvar vid datorn. Felix tänkte kolla in ett träningsforum när han ändå hade lite ledig tid. Han loggade in och svor nästan än en gång över Jon som gjort kontot åt honom. Jon hade varit på något slags skämthumör när de gjorde kontot och på forumet hade Felix ett användarnamn som inte ens påminde om Felix. Han hette Felicia. Det var ett rätt kul forum. Många människor verkade vara aktiva där och han hade fått en del meddelanden i sin inkorg. Det var ett par killar som han brukade få och skicka meddelanden till. Det var kul att prata träning med andra personer än de han redan kände. Ibland kom det tips han inte kände till och ibland kunde han hjälpa till. Han kollade igenom meddelandena. Det förra meddelandet han hade fått från en kille som hette Magnus hade varit rätt konstigt. Han hade undrat om Felix blev svettig på träningen och om han njöt av

118

att duscha efteråt. Helsjukt tyckte Felix, det fanns väl inte en människa som inte tyckte om att duscha efter ett träningspass. Allt annat var ju ganska äckligt. Meddelandet från Magnus den här gången handlade om vilka underkläder Felix tyckte bäst om att träna i. Tja, tänkte Felix, kalsonger eller kalsonger eller kalsonger? Han valde att inte svara på Magnus meddelande eftersom han tyckte att det inte riktigt hade med träning att göra. Sedan kollade han sin vanliga mejl och sitt facebookkonto. Allt verkade lugnt i cyberrymden. Precis innan han skulle gå fick han syn på en bild på skrivbordet. ’Lises trosor’ hette bilden. Amanda måste ha glömt att radera den. Felix skickade bilden till Amanda med en liten bitsk påminnelse om att alla skolans elever kunde kolla datorerna och raderade sedan bilden från hårddisken. Sedan var han tvungen att rusa till mattelektionen. På kvällen hade de patrullmöte hemma hos Lise. Amanda var alldeles tokglad över ett mejl hon fått. ”Det är från en organisation som heter Fritt samhälle. De säger att de tycker att de har mycket gemensamt med scoutrörelsen. De vill att vi samarbetar. Om vi visar deras namn precis som vi visar att vi är scouter, får vi låna deras segelbåt. Fatta vilken hajk vi kan ha!” Alla i patrullen började genast planera seglingshajken. ”Men vad vill de egentligen?” sa Jon plötsligt. ”Scouting är ju så mycket. Är det frilufts-

liv eftersom de har en segelbåt? Eller är det scouternas samhällsengagemang de är intresserade av?” ”Äsch”, sa Amanda, ”huvudsaken är väl att vi kan låna en båt gratis.” ”Vi kollar upp dem på nätet”, sa Lise och patrull Kon-Tiki samlade sig runt skärmen. Lise knappade in ”fritt samhälle!” och tryckte på enter. Hon klickade på länken överst på listan och kom till en hemsida som visade glada människor på en solig gräsmatta. Bilden verkade vara från ett möte som hållits i somras. ”Torbjörn berättar om föreningens nya mål”, stod det under bilden. ”Vad konstigt”, sa Felix, ”bestämmer de inte mål tillsammans?” Lise hittade en infoknapp med texten ’Våra Mål’ ”Vi kollar”, sa hon och klickade på den. Listan började ganska luddigt: - Vi vill ha ett samhälle där varje svensk har rätt att uttrycka sin åsikt. - Vi vill ha ett samhälle fritt från brottslighet. - Vi vill att varje svensk har rätt till jobb och bostad. ”Jaha”, sa Noor, ”det låter ju rätt bra. Det är väl ingen som vill ha brottslighet och bostadslöshet i ett förtryckt samhällle.” Plötsligt tystnade hon. ”Nä fy farao ... Klicka på knappen där, Lise.” Noor pekade på en infoknapp med texten ”Svensk och osvensk”. Lise klickade och nu fick patrullen veta att det bara var de som var svenska som hade rätt till arbete och bostad. Läste man lite mer noggrant fick man reda på att det var de som inte var svenska som stod för brottsligheten och gjorde samhället ofritt. Lösningen var att stänga Sveriges gränser för de som ville flytta hit från ett annat land. ”Men”, sa Amanda. ”Då kan vi ju inte ha en segling. Vi kan ju inte samarbeta med någon som inte tycker att alla människor är lika värda.” Alla Kon-Tiki-medlemmarna var rätt upprörda nu. Dels kände de sig lurade av det trevliga mejlet – tänk om de hade gått på idén om samarbete? Dels kände de att de var tvungna att göra något för att inte andra skulle bli lurade. Tänk om föreningen Fritt Samhälle

skickade mejl till de andra patrullerna i kåren. Tänk om de skickade mejl till alla scoutpatruller i hela stan. Eller i hela Sverige! Tänk om det fanns patruller som inte kollade upp föreningen. ”Jag gick ju på det”, sa Amanda. ”Jag ville bara att vi skulle kunna segla. Jag tänkte inte på att det kanske inte var så bra som det verkade.” Nästa onsdag var det dags för scoutmöte igen. Hela Kon-Tiki var på plats och var självklart ivriga att få diskutera föreningen Fritt samhälle. Men innan de hann sätta igång kom Sara in till patrullen och såg bedrövad ut. ”Tyvärr har jag en tråkig nyhet. Efter förra hajken hade spårarna fått lite pengar över som de förvarade i sitt skåp, men när ledarna skulle ge pengarna till kassören i går var de borta. Vet ni vad som kan ha hänt?” ”Va, har vi en tjuv på Scouterna!?” nästan skrek Lise. ”Nä nu jäv…” ”Tyst!” snäste Amanda av henne. ”Det är klart att vi inte har någon tjuv i kåren. Det måste vara de där stora grabbarna i volleybollaget. Jag såg att de hängde borta vid fotbollsplanen i måndags efter sin träning. De måste ha tagit sig in på något sätt.” ”Varför tror du att de har gjort nåt?” frågade Felix. ”Bara för att du inte tycker om idrott och inte fick chans på Max när du gick i femman!” ”Skärp er!” röt Sara ifrån. ”Vi vet inte vem tjuven är och då ska vi absolut inte anklaga någon om vi inte har några bevis, men håll ögon och öron öppna.” ”Jag tror i alla fall att det är de”, muttrade Amanda tyst när Sara gått. ”Varför då”, sa James. ”Jag tror det kan vara Lotten i Apollo. Du vet hur mysko hon är, och sen hennes pappa blev av med jobbet har de kanske inga pengar. Jag tror att hon passade på när hon hämtade Sebbe efter utmanarscouterna i måndags. Och i går stod hon med världens godispåse och bjöd alla efter skolan.” ”Lugna ner er nu”, sa Felix, fortfarande lite butter över att hans klubbkompisar blivit anklagade. ”Vi kommer inte lösa något genom att sitta här och tro en massa saker, och som Sara sa så ska vi inte döma någon. Lotten har haft det jobbigt så försök att vara snälla mot henne.”

119

Scenen Det här äventyret går ut på att göra en teaterföreställning som handlar om vad patrullmedlemmarna tror på och står för. Omfattning: 3–7 möten. Målspår: Existens, Egna värderingar och Fantasi och kreativt uttryck. Läs målspåren som hör till det här äventyret. Börja sedan med att sätta upp tre blädderblockspapper och ge alla i patrullen varsin penna att skriva med. Det första pappret har rubriken ”Jag tror …”, det andra pappret ”Jag tycker …”, och det tredje pappret ”Jag är …”. Sedan skriver alla upp saker på papprena som just de tror, tycker och är. Det kan vara alltifrån ”Jag tror på Gud”, ”Jag är nykterist” eller ”Jag tycker att alla borde bli vegetarianer” till ”Jag är blond”, ”Jag tycker att Aron är snygg” eller ”Jag tror att HV71 vinner elitserien”. Alla i patrullen måste skriva minst fyra saker på varje papper, men man får gärna skriva mer. Detta handlar om målspåren Existens och Egna värderingar – att fundera ut några saker du står för. När alla har skrivit färdigt, läs upp meningarna som står på papprena högt, gärna några meningar var. Nu ska ni göra scenkonst av era tankar och åsikter. Var och en i patrullen ansvarar för ett nummer i er föreställning, men man får gärna ta hjälp av andra i patrullen med sitt nummer om man vill. Till ditt nummer väljer du ut någon eller några av de meningar som ni skrev upp. Ta helst av de meningar du skrev själv, men om det finns någon du gillar bättre kan du ta den istället. Ditt nummer kan vara nästan vad som helst, beroende på vad du tycker är roligt. Exempel på vad du kan göra finns i rutan härintill. Vad du än väljer att göra så ska ditt nummer på något sätt hänga ihop med den eller de tankar och åsikter du har valt. Det kanske är en dikt om hur du ser på livet efter döden, ett bildspel som visar att grönt är den snyggaste färgen, eller ett musikalnummer med sång och dans om varför det är puckat att röka. Nu jobbar du med målspåret Fantasi och kreativt uttryck! Bestäm var och när ni ska visa upp er föreställning redan nu, eftersom det kan påverka vilka nummer ni kan göra. Om ni ska visa den på en hajk eller ett läger är det inte säkert ni har el, till exempel. Bestäm också vilka ni vill ska se er föreställning – är det era ledare, de andra patrullerna, resten av kåren på ett läger, eller era föräldrar på ett föräldramöte? Eller vill ni kanske sälja biljetter och göra reklam för er föreställning med affischer i skolan och på stan? Boka ett datum och bjud in folk i tid, så att de säkert kan komma. När alla har valt vad de vill göra är det bara att öva! Det kan ni göra på scoutmötena, men det kan också vara bra att träffas utanför Scouterna och träna. Sätt ihop föreställningen med allas nummer så att det blir ett bra flyt, och öva tills allt sitter. Det blir mycket proffsigare och är ganska enkelt att ha mikrofoner och högtalare eller strålkastare, om ni har möjlighet till det. Tänk på att ordna den teknik ni måste ha för föreställningen, till exempel dator och projektor om någon ska visa bilder eller film, eller musikspelare, högtalare och sladdar att koppla ihop dem med om någon ska använda en inspelad låt. Så småningom är det dags för dagen D. Peppa varandra, håll huvudet kallt och kör hårt! Nästa gång ni träffas efter föreställningen går ni igenom hur det gick och hur det kändes. Var det lätt eller läskigt att stå på scen och framföra åsikter? Vad lärde ni er från det här projektet som ni kan använda i verkligheten när man behöver stå upp för vad man tycker? Ge varandra beröm för det ni gjorde bra!

120

mer: d du kan hgösjurangielldierttrapnupam. Exempel låtpåellva er en låttext oc

• Sk riv en h läs upp den. • Sk riv en dikt oc pjäs eller sketch. en • Sätt ihop en lit ssar med åsikten. upp, er ak robatik som pa resentation att visa • Gör en dans ell yg g power point-p sn en er ell eo vid • Gör en r ett bi ldspel. m passar bra ihop eller fota och gö redan finns men so m so kt di en läs er • Sju ng en låt ell stycke ur en bok. va lt, eller läs upp ett med åsikten du men ingen du va lt. iker och prata om instr ument. • Var stå upp-kom med åsikten på ditt op ih r hö r ke tyc du • Spela ett stycke åsikt är rätt. drag om varför di n re fö rt ko ett åll H •

Tips!

Blev förestä lln inge n bra? Erbjud er att spela upp den å lderdomshemmet, på sjukhuset eller fäng elset också – de br kar uppskatta när nå ugon vi ll komma di t och underhålla! D gör ni dessutom en å god gärn ing och ar betar med målspåre Aktiv i samhä llet på t samma gång.

121

122

FIX IT

Att få lämna den seriösa vardagen och läxorna bakom sig för ett slag och ge sig in i fantasins värld är ofta underbart skönt. Och samma kreativitet och påhittighet som krävs för att göra patrullyan till ett piratnäste kan du få nytta av i andra sammanhang också. Vad gör du till exempel om båtmotorn vägrar att starta när ni som bäst behöver det eller om remmen till ryggsäcken går sönder mitt ute i skogen?

123

Målspår Fantasi och kreativt uttryck

Har du någonsin försvunnit in i en annan värld? Låtsats att du varit en annan person på en teaterscen, gått upp helt i en bok eller suttit en hel dag med ett tv-spel? En av de härligaste sakerna som finns är att låta fantasin och kreativiteten flöda. När vi gör något i Scouterna använder vi ofta en saga eller ett tema för att det vi gör ska bli tydligare. Läs mer om symboler och ceremonier på sidan 128. När du får höra orden fantasi och kreativitet tänker du kanske på att sjunga, spela teater eller måla. Men att göra något kreativt kan också vara att leka charader, bygga eller jobba med olika hantverk. I scoutkåren kan det vara att bygga upp berättelsen inför ett läger eller skapa ett tema för ert projekt eller er termin. Du behöver inte vara konstnär eller författare för att vara kreativ och det är heller inte det färdiga resultatet som är det viktiga. Våga testa dig själv, inspireras av vad andra gör, acceptera dig själv och vad du tycker om att göra och visa uppskattning för andra när de gjort nåt kreativt och kul!

Mål för äventyrare

Som äventyrare vå ut veck la di n fa gar du prova och ntasi och krea tiv itet. Du får leva dig in i sagor och berättelser, prova at t uttr ycka dig på ol ika sätt och planer a kreativa aktiv iteter för andra. Det gör dig säkrare på sjä lv och mod igare så du våga dig r visa upp det du gör .

Uppdrag 12 Gör en lek, sång, sketch eller ett rop på ett lägerbål.

124

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ __

er. å och stora skapels ra ... ateria l för både sm m göra små saker, sto a br att r ett fö Papier-macenhé är ar h bit oc å er (sm pp ar pa ! bit at i eta gg et sm tu pr tligen att börja ni ngspap

… betyder eg lister. Riv tid etk listret. Färd igt t spapper och tapetk eller läg g dem i tap ter lis etk stä lln ing av hönsnä tap ed Ni behöver tidni ng m nsla bitarna hé, til l exempel en Pe ac t). r). r-m de ke pie sa ut pa ra få n ed sto m ka ra man bitar för att gö r man hå ller på sig utan stödet (om t att bygga kring nä den hård och klarar er något annat fett ir ell bl at lin ln Man behöver någo se ste va r , lja ha n ato sa m as m ed m är t N . de ng in llo smörja eller en uppblåst ba åt är det smart att a bort stödet efter mache.co.uk ck plo ll vi an m m O Länktips: www.papier t lättare. de ar sn los då r, rja innan man bö

Brodera ditt budskap!

du Vilka är de bästa teman som var rför Va r? läge var it med om på de så bra?

Tänk ut vad du vil l säga. Gör sen ett mönster för ditt korsstygnsbroderi, din stic kn ing eller din pär platta genom att använda ett rutat papper och kryssa i rutor. Du kan också använda någon av de gra tistjänster som finns på nät et för att omvandla bilder till korsstygns- eller stickmönste r, till exempel: ww w.m icrorevolt.org.

64 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2

http://www.microrevolt.org/

Vad är lajv? n

viserad teater. I en kan beskrivas som impro och el lsp som rol e and lev gestaltas så trovärdig t ”Lajv kal las äve lare en rol l som ska ll ig spe nd lstä alla ful har så t en ghe as kli skp påh ittad ver aktärsbakgru nd kar en och ista vis en rek ha , att der möjlig t. Med hjä lp av klä let är inte att vinna utan påh ittade verkligheten. Må den av t jlig re.” mö ela som dsp n me a sio sin illu med de upplevelse tillsammans Källa: Sverok givande och underhål lan

125

Teaterpj채sen

126

Modern legend i Stad sparken

Det var med stor glädje och iver som äventyrar scouterna från Fredbä cken framförde sin pjä s baserad på legenden om San kt Göran och draken på Stadsparksscenen i går. Det var med stor glädje och iver som äventyrar s couter na från Fredb äcken framförde sin pjäs baserad på legenden om Sankt Göran och dra ken på Stadsparkssc enen i går. Scouterna har jobba t med pjäsen sed an årsskiftet och pub li ken bjöds på såväl kvi cka repliker som välgjo rd rek visita. Felix Larsso n, pa trulledare för äve n tyrarpatr ullen Kon-T iki, berättar att scoute rna gjort om legenden så att den passar i vår tid. – Vi funderade över vilka som är hjältar, dra kar och vilka som beh över räddas. Resulta tet blev den här pjäsen om George som går i ått an och vågar sät ta stopp för drakgänget som mo b bar en tjej i sjuan.

Ny tradition

Sara Mohammed, led are för äventyrar na, be rät tar att scouterna jobba t självständig t hela våren. – De har själva skr ivit pjäsen och ordnat rek vi sita, vi ledare har me st fåt t hjälpa till med trans porter av ma ter ial och att påminna dem om att gå hem i tid. Det är första gånge n scouterna bjuder på underhållning från sta dsparkssc enen, men Felix Larsson menar att det kan bli en tradition. – Det här var kul! Eft ersom det är vi själva som bestämmer vad vi vill göra på Scoute rna kan det säkert bli fler föreställningar. Vi får se vad som händer nästa ter min. Pjäsen om Sankt Gö ran och draken kom mer däremot inte att spe las till hösten. Legend en

hög tidlighålls av sco uter runt om i vär lde n den 23 april var je år till min ne av Sankt Göran som kämpade för det goda och sanna och just dä rför är Scouternas skyddshe lgon.

Korvgrillning och hind

erbana

Till föreställningen had e scouterna bjudit in sina lärare och ledningen för Fredbäcksskolan, des s utom kommunens sko lnämnd. Det kom my cket folk – för utom ett ant al av dessa personer var även scouternas föräld rar och många kompis ar och elever från Fredb äcksskolan på pla ts. Utöver pjäsen bjöd scouterna på kor vgr ill ning, en skickligt hop sur rad hinder bana för den med barnasinnet kva r samt en tipspromenad . – Scouting spelar en stor roll i vär lden vad det gäller att stötta ung a i att utvecklas som in divider och att våga var a mer aktiva i samhäl let, säger Sara Mohamme d.

Vad tyckte du om dage

James Northwood, 14, medlem i pa trull Kon-T iki: – Det var kul att få ap plåder. Bengt- Åke Svensson, 63: – Nej fy, så här var inte

scouting på min tid!

Lars Svedin , 49, rek tor för Fredbäckssk olan: – Jag är väldig t impone rad av scouternas pjä s. Det här var ett nyt t sät t att se på mobbning! Angelica och Mattias Älvström med barnen Yrsa och Tindra: – Scouterna var så duk tiga!

127

h ceremonhöiegtridlig märSymbolerr-toc ema på läg ret,

er pallsymbol? Tänk på när de ser er patru a fylsk m ru märke so ll nästan som ett va tru med Harry Potte l pa pe ed em m ex r för til l snyg ga t-shi rta med innehå ll. Jäm las det i kesutdeln ing och r, ro ats pl va r få iga r nl hä . Al lt det len på m iljövä bo m -sy rav K så tru llens egen log ga m sy tänka på nt etoden som ka llas bol som får en att m sy en är den delen av scoutm att du och människan. ier. K anske trodde är bra för natu ren m so liga boler och ceremon lsa hä att nder som är högt id om saker som Ceremon ier är stu er nd det bara hand lade Så stu ? ke er är ell , llm ter tru ha ett pa en att tänka ef få n ka h oc dje på flaggan och att ar glä nk nna och ceremon ier fu a och får en att kä är det inte, symboler t vi som är rolig mon ier i all re n ce sta nä iga nl op ih Va . er ed nd att vara m er öv som en ram som bi att rjan eller av bö la i ns ta da en lyk et skapar en kä Scouterna är att tän gör i Scouterna. D m t, dela ut lsa til fte lt tlö iel ou ec sc läg ga r något sp slutet av mötet, av vi hör ihop och ha hissa flaggan, ropa n, be scoutbönen, ke är . m mans. ra h oc ra scouthälsni ngen m hå ller ihop patru llrop eller gö t sit m Om vi har något so so d läg va er n ell sta et ra nä kan scoutmöt en ceremon i kan va mar in allt vi gör lite mag iskt. Men n ceremon ier för att sta na nä eg t a go er nå l på til tta hi – lst ! he ret förvandlas ler bo avsluta era möten vikt igt att ha sym empel in leda och ex l : til ed m Men det är också er r ell ba t re at ni job e än bara på läg t ihop dem med tem ny K er gg n som varar lite längr by am ni lln n ke tru ur bo er vad ert pa n kanske läsa högt mötet. Fu ndera öv mbol som är Ni ka bi ldspel kring ert sy ett ild på rsk sä ta tit en , r på gö a tem t er betyder och rö llt mtiden i framtil l exempel patru er sk riva brev til l fra ell a tem er egen, til lverka et eg ett ag ga och gör jor och en patru llfl på tidstemat. att andra ska tänka ni ll vi d Va p. lro ul atr p

128

Vad är ett symboliskt ramverk?

Symboliska ramverk är en del av det som skapar magin i Scouting. Det är symboliska ramverk som får oss att känna att vi lever i en annan värld eller en saga. Vad är hemligheten? Jo, för att bygga ett riktigt bra symboliskt ramverk kan du tänka ”tema”. Allt ska hänga ihop med temat. Ett exempel kan vara Sagan om ringentema. Då vill vi exempelvis: - Använda namn på personer, patruller, platser och saker som känns ”äkta” (Frodo, Sam, Gandalf, Midgård, Shire, Mordor, Härskarringen ...). - Fixa kläder och dekoration av patrullyan eller lägerplatsen som passar in i temat (filtmantlar, trollkarskäppar ...).

- Äta mat som passar med temat (torkat kött, bäckvatten, hårt bröd...). - Göra aktiviteter som hänger ihop med temat, eller inleda och avsluta våra möten med ceremonier som knyter an till temat (gå på långa, strapatsfyllda fjällvandringar eller ha rådslag i slutet av varje möte och ge någon ett ödesmättat uppdrag att utföra till nästa gång ni ses). Symboliska ramverk går att bygga kring nästan vad som helst – det kan vara en färdig berättelse som i exemplet, men det kan också vara ett koncept (vattnet, elden), en känsla (kärlek) , en miljö (urskogen, rymden) en färg eller en person.

l? Varför heter nidetså? cka Vad heter din patrul känns mer att det är just er patr ull? Ttry med patr ullnamnet, så att

Kan ni göra något mer ke skriva en sång? n på samma tema som namnet eller kans tröjor, skaffa en maskot, pimpa patr ullya

129

Målspår Problemlösning

Ingen vet allt och ingen kan säga hur alla knepiga situationer ska lösas. Men tillsammans kan ni klara ut det mesta – oavsett om det handlar om att ni glömt vindskyddet på hajken, att ni gått vilse på en vandring eller att det bara finns ett omöjligt ord kvar i korsordet. Scouternas målspår Problemlösning handlar om att ta tänka till och lära sig av olika problem. Som äventyrarscout blir du bättre på att samla ihop och sortera fakta och lösa alla typer av problem, oavsett om de är påhittade eller något som händer helt plötsligt. När du hamnat i några svåra situationer så lär du dig så småningom knep som hjälper dig att lösa andra problem. Ett tips är att inte vara för envis och bestämma sig för en lösning utan att lyssna på vad kompisarna tycker. Är ni ute på hajk och regnet börjar ösa ner kan ni säkert komma på ett fiffigt sätt att fixa skydd tillsammans i patrullen – utan att det blir sura miner. Men det är också viktigt att komma ihåg att det är okej att misslyckas. Varje gång du försöker lösa en uppgift lär du dig något nytt, oavsett om du fixar det eller inte!

Mål för äventyrare

Äggstronaut

K larar ni att by gga som gör att äg ge en ”r ymdraket” til l ett äg g, t hå ller om ni sl äpper det från meters höjd? Fr två ån tre meter? Te sta!

Båtarnar var på väg till från Newcastle tillfyNraewbåYotarnrka. Fyra båta h en av de er mel lan var oc åt och Det var 350 met åtarna var en kajak, en segelb B n. bå r slags t? under hela resa fjärde båten fö n de r va ad V . en stor färja (Sva ret hitta r du

130

på sidan 149.)

Som äventyrare får du lösa svår a pr blem och klurig a uppg ifter geno om att ta hjälp av andr a, göra en sak i taget, och göra sake r i rätt ordn in g. Du får försöka fu ndera ut nya oc h annorlu nda lösn in gar på stora oc h små problem. Du tr änar ditt tå lam od och på att ta itu m ed uppg ifterna på ett smart sätt.

När löste du senast ett problem? seglade på en ”En gång när vi var ute och slutade det plötsligt Kristi Hi mmelf ärdshelg rätt skönt och att blåsa. Vi tyckte det var rde vi fem höga hö åt kräm i solskenet. Sen det kom en och led far en tut - vi låg mitt i ik och började leta Fin landsf ärja! Vi fick pan e vi glömt dem efter paddlarna. Såk lart had vi ku nde ta att på vi hemma. Til l slut kom r och paddla ädo rbr skä och våra hajkbrickor ta oss ur farleden. med dem och vi lyckade g inte glömma Nästa gång kommer vi no paddlarna...” Oskar 13 år

”Vi var på hösthajk och slog läger trötta och hungriga och lite blöta. När vi hade satt upp trangiaköket och skulle plocka fram T-spriten upptäckte vi att flaskan hade gått sönder och Tove hade T-sprit i hela väksan. Det kändes väldrig hopplöst ett tag, men sedan lyckades vi surra ihop en ställning som vi kunde hänga kastrullerna i och laga mat över öppen eld istället. Tim hjälpte Tove att tvätta sina kläder och elden räckte både till att fixa soppan coh torka kläderna. Det blev rätt mysigt till slut, ändå.” Sofie 14 år

”Vi hade jobbat jättelänge för att få lov att snygga till parkbänkarna som står utanför vår skola. Vi hade samlat ihop pengar till färg och nya plankor. När allt var klart och vi precis hade målat färdigt så började det regna, och vår färg var vattenlöslig. Vi trodde att allt skulle bli förstört men sen kom Joppe på att vi kunde tejpa ihop och hålla upp sopsäckarna som vi burit dit färgen i över bänkarna. Vi själva blev jätteblöta men bänkarna klarade sig och blev precis så snygga som vi hade tänkt.” Fatima 12 år

Bäst i världen!

Bussresan

Tänk dig att du kö r en av de Rosa bussarna från Nair boi til l K apstaden. Hela resan tar 37 da gar och det är 29 passagerare med på bussen. Passagerarn a är mellan 18 och 43 år och kommer från nio ol ika lände r. Bussen åker förb i fem huvudstäder oc h passagerarna ser til lsammans åtm in stone 192 dju rarter genom fönstret. Hu r gammal är busschauffören?

(Svaret hit tar du på

sidan 149.)

Slå ett världsrekord! Här är några ni kan börja med: • Längsta avståndet med kullerby ttor: Zee- 10,16 kilometer (12 personer på Nya land, 2008) • Flest snöänglar samtidig t: 15 851 (60 skolor i Kanada, 2004). eter • Största diskoku lan: 7, 35meter i diam (Belgien, 2007 ). bast u: • Flest nationaliteter samtidig t i en ). 2008 n, Japa ( 57 r • Längsta seriestrippen: 238,4 mete ). 2003 , land (596 teck nare i Tysk A, 2007 ). • Högsta sandslottet: 9,6 meter (US hur man Fler världsrekord och information om finns på ord srek gör för att sätta ett nytt värld m. s.co cord www.guinnessworldre sreTips: Kanske är det lättare att sätta värld rd reko kord i något som ingen har försökt sätta i tidigare?

131

det r du tänka igenom det du gjort behöve l? fe v ble bra? Vad åt. Vad gjorde jag ter ef kvi Learni ng by få en att är h om a, oc låter som. Gen llas för att reflekter – är precis vad det att prata med får du som Det ka t om tig en G rik . på sig r a ke lär sa att av l de tig prova att göra du m med di na ledare lära dig mycket. O a i patru llen och dr an de r scout möjl ighet att nä på av det du försökt stä llet för att titta er du att förstå mer m m ko ttre gör upp eld sjä lv i m O e. ttr ingsvis klara det bä t lär du dig bä göra och förhoppn någon an nan gör de lär n de un gr n ar. msida frå å nästa gång du prov du bygger upp en he förk larar för dig ol ika sätt att först n ga go ån nå m om ns än fin er et D nra , du dig m er va nd ed vä i kan prata m fler sin nen du an det man gjort. N hu r det går til l. Ju en ni k di rekt efteråt, m gic g. t di dra om hu r de läg a desto mer lär du la nn he ku er a öv sk ok du för att sk riva en dagb å ks oc n ka är En förutsättn ing m ns so kä dra sätt ra är att du har en alla era möten. An er ell t re er ell lära genom att gö et D gg . blo en läger r du ska göra först l kan vara att starta t ku At – la för ungefär hu n. m lle fra tru pa sig um til l bara testa göra ett fint fotoalb vad ni gjort under hand lar inte om att ås rst fö a sk t ru a ner at elda fö til lsammans sk riv r til l den som aldrig prov vi nst och förlust. eller vä lja ut bi lde på n, a jke as ha br er en ell a et öt m vad r inte tänd er ke sa öv a ra att fu nder st genom att gö album, är ett sätt t et ha a Men man lär sig bä att lär t lig att e ro ar är som det – det är rolig ni gjort samtid igt i rätt samman hang att r fö eld en r då behöve att sig elda när man än att efteråt. ats där alla får lov upp elden bara för ra gö att än Scouterna är en pl få du laga mat, n ka är h lyckas. H teråt. ova, m isslyckas oc a pr dr g släcka den di rekt ef an di m du so nt de da lär ar för så kan. Hur en chans att ta ansv är Tänk på något du r du hu att år er rst ck fö ty h oc ke t kans r någo utanför Scouterna det? Det är när vi gö den där aha-uppler få vi m r. so fö ar en er det fu ng dig av för lit verk ligen ska lära velsen. För att du

doing Learning by m att göra doing – att lära geno

132

Lägerbålsgitarr

Vill du också bli en sån där gitarrcha rmör, som plinkar vid lägerbålet eller på stranden och blir cent rum för allas uppmärksamhet? Enkelt! Många lägerbålssånger, poplåtar och lovsånger klarar du på bara tre ackord: A, E7 och D. Skisserna nedan visar hur du håller fing rarn a för att ta de tre ackorden. Strecket längst till vänster motsvarar den tjockaste strängen och strecket längst till höger den tunnaste. Siffrorna berättar var du sätter fing rarna – 1 för pekfingre t, 2 för lång fing ret och 3 för ring fing ret.

Vad har du lärt dig idag?

Klarar du de tre ackorden? Då kan du bland annat spela alla de här låtarna! • Omkring vår eld • Temperaturen • Trampa på gasen • Balladen om den kaxiga myran • Kumbayah • My Bonnie • Oh when the saints • Bad moon rising • Blow ing in the wind • Ob-La-Di, Ob-La-Da • The lion sleeps tonight • Han håller hela världen i sin hand • Gasflygmaski nen • I natt jag drömde • Let it be • Jag är en liten underlat Börja med A och försök lyssna dig fram till när du ska byta till de andra ackorden. Ann ars kan du säkert hitta låten i någon gammal sångbok och se hur ackorden ska komma.

Uppdrag 13 Nästa gång ni är på läger, bygg lägrets största pionjärarbete (till exempel en portal, ett matbord långt upp i luften eller ett pariserhjul).

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O___ ____ ____ ___

133

Bygget Det här äventyret handlar om att tillsammans skapa något till er utrustning, patrullya, eller scoutlokal. Omfattning: Cirka 3–7 möten, beroende på vad ni gör. Målspår: Fantasi och kreativt uttryck, Fysiska utmaningar, Aktiv i gruppen. Det första ni ska göra är att läsa igenom målspåren Fantasi och kreativt uttryck, Fysiska utmaningar och Aktiv i gruppen som alla tre hör till det här äventyret. Sen är det dags att sätta igång. Börja med att skriva varsin önskelista över vad ni vill ha till er patrull eller kår för att göra scoutlivet lättare och roligare. Tips på idéer hittar ni i listan här nedanför. Sen läser ni upp dem för varandra. Genom att alla tänker igenom vad de önskar sig och berättar sina idéer arbetar ni med målspåret Aktiv i gruppen. Välj tillsammans ut någon av idéerna som ni alla känner att ni skulle vilja ha, och som verkar lagom svårt och dyrt att göra.

en: Tips på byeteggr hö g patru llmaskot

• En två m l patru llyan ar patru llhemsidan • Nya gard iner til spelas när man öppn m so l ge jin sst hy • En sc ydd • Ett ny tt vi ndsk len ggarna i scoutloka vä på • En ny färg an ug tst ou sc r fö nk utan • En snyg gare bä

134

Sen börjar ni designa! Hur ska det ni bygger eller förändrar se ut? Vad ska det vara gjort av? Hur ska det sitta ihop för att hålla och vara både praktiskt och snyggt? Kolla med scoutkåren om ni vill göra något som förändrar lokalen. Fundera också på vilken budget ni har för projektet. Om ni gör något för kåren kan ni antagligen få pengar för projektet. Ni kan också söka pengar från andra håll eller försöka få företag att sponsra med material. Har ni pengar i er egen patrullkassa som ni kan använda? Eller finns det kanske material som ni kan använda gratis? När ni har klart för er vad och hur ni ska göra sätter ni igång och fixar. Se till att alla i patrullen är aktiva. Ett sätt att göra det är att ingen gör det de är bäst på, utan istället hjälper någon annan i patrullen att göra det. Om Ahmed är jättebra på att sy på symaskin och Kim är väldigt duktig på att tälja, så lär sig båda två mer på att Ahmed täljer med Kim som ”tränare”, och Kim syr medan Ahmed hejar på. Det viktigaste med äventyret är inte att resultatet blir perfekt, utan att ni utmanar er själva och testar något nytt! När ert bygge är klart ordnar ni en invigning eller ett vernissage, som man brukar ha när man öppnar en konstutställning, där ni kan bjuda in andra patruller och ledare. Testa er nya grej och fira att ni gjorde det tillsammans! Avslutningsvis utvärderar ni hur arbetet gick, tänk både på hur ni jobbade tillsammans och hur det slutliga resultatet blev.

Klarar ni det h채r?

135

Mot nya 136

utmaningar

Hur roligt äventyrarscouting än är finns det nya utmaningar som väntar runt hörnet. Som utmanare är du och din patrull mer självständiga och du får chansen att växa ännu mer som människa. Tag med dig alla dina erfarenheter från äventyrarna och ta ett språng mot ännu högre höjder!

137

Prinsessan Noor

”Det var en gång för länge, länge sedan en prinsessa som hette Noor. Hon bodde i ett stort slott på en stor äng i en stor skog på ett stort berg. Varje morgon åt hon rosen från en prinsesstårta till frukost och sedan studerade hon alla böcker hon kom över noga, noga i ett par timmar. Till lunch åt hon en prinsessbakelse och sedan brukade hon träna fäktning eller rida under eftermiddagen innan det var dags för middag med prinsesstårta och dans. Då dansade hon vackrast av dem alla. Om det blev oroligheter i kungariket och någon bråkade så brukade prinsessan Noor utmana dem på svärdsfäktning eller kappritt. Hon vann alltid och sedan var det ingen som bråkade mer. En dag när hon var ute och red blev hon ikappriden av en okänd riddare. Han red jämsides med henne en stund innan han sporrade sin häst ytterligare, ökade farten och lämnade en förstummad prinsessa bakom sig. Vem hade lyckats vinna över henne? Hon måste genast få reda på vem det var! Prinsessan Noor skickade ut alla sina hovdamer för att leta efter riddaren. Över hela riket vände hovdamerna upp och ner på varenda sten och dunbolster för att se om de kunde hitta riddaren, men han var spårlöst försvunnen. Då kallade prinsessan Noor in sin armé. Den brukade hon annars bara använda vid högtidliga parader med flaggor, pukor och fanfarer men nu tyckte hon att det började likna en nödsituation och att alla idéer var värda att pröva. Innan hon skickade ut soldaterna inspekterade hon dem noga. Hon tänkte att riddaren kanske var en av soldaterna, han hade varit en så bra ryttare att han hade passat fint att ha med på paraderna. Ingenstans hittade hon riddaren, så hon skickade iväg dem för att leta. Nu letade alla. Hovdamerna letade, soldaterna letade, alla invånarna i riket letade men ingenstans kunde de hitta riddaren. Prinsessan Noor var utom sig av förtvivlan. Hon gick in i tronsalen och slängde sig i tronen, sedan kom hon på att hon var törstig och gick till brunnen för att hämta lite vatten. Köksgossen stod vid brunnen och när han såg prinsessan Noor komma öste han upp en hink vatten och fyllde en bägare

138

till henne. Han räckte henne bägaren och då kände prinsessan Noor igen honom! Prinsessan Noor nästan svimmade av glädje. Äntligen hade hon hittat riddaren. Prinsessan Noor gifte sig med riddaren som var kökspojke redan nästa dag och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. När de fick en egen liten lillprinsessa förklarade prinsessan Noor för henne att den man älskar alltid är en riddare, även om han egentligen råkar vara en kökspojke från början. Snipp snapp slut, så var sagan slut.” ”Vet du vad, Amanda? Du kan verkligen konsten att berätta en saga”, sa Noor. ”Tack för att du gjorde mig glad igen!” Noor hade surat hela förmiddagen. Hon hade bråkat med en ledare från kåren som de delade by med på sommarlägret. Noor hade inte hittat sin slöja i tältet och därför blivit sen till flagghissningen på morgonen. Noor var van vid att man väntade tills alla hade kommit, men i den andra kåren var det flagghissning på ett bestämt klockslag och sedan grälade man på dem som inte var där. ”Hade ni haft bättre ordning i ert tält hade du inte kommit för sent. Nu missade du viktig information och det är inte speciellt respektfullt att komma försent till en flagghissning”, hade surledaren sagt. Noor kokade av ilska. ”Jag hade i alla fall något på huvudet”, muttrade hon. ”Och det var inte riktigt så att jag missade att Älgarna är diskpatrull, Kon-Tiki vattenpatrull, Apollo ska laga maten, Björnarna har ledigt och Lise måste gå och kolla upphittat-lådan i stora infotältet i stället för i det lilla infotältet. Vårt tält ligger ju precis bredvid flaggstången.” Hon önskade nästan att hon inte hittat slöjan så att hon skulle få solsting. Då kunde surledaren ångra sig bäst hon ville. ”Nu ska du inte vara näsvis, unga dam”, sa surledaren. ”Det är trevligt att visa respekt för svenska flaggan, men sådant bryr du dig kanske inte om? Jag tror bestämt att jag måste prata med din ledare.” ”Maria!” hojtade surledaren och hennes röst steg flera oktaver i slutet, som för att verkligen poängtera att hon visste vad Marie hette men hade beslutat sig för att strunta i det. Surledaren hade pratat med Marie och sedan hade

Marie tagit Noor åt sidan, gett henne en kram och förklarat att alla ledare skulle träffas om en stund för att diskutera byregler, båda kårerna hade förstått att det var nödvändigt. ”Jag ska prata med våra ledare innan, så att de verkligen förstår att det är skillnad och att vi håller ihop och kommer fram till någonting bra.” Jon kom och la sig i skuggan bredvid Amanda och Noor. ”Vad du ser deppig ut”, sa Amanda ”Behöver du piggas upp? Jag är precis klar med Noor.” Amanda slet kepsen av Jon och kastade den till Noor. ”Kom igen Jon, ta den om du kan!” Jon tittade lite håglöst på dem och ryckte på axlarna. ”Vad är det?” sa Noor. ”Berätta.” Jon skruvade lite på sig. ”Inget”, sa han dröjande. Efter några minuter började han berätta. ”Mamma och jag bråkade innan jag gick till lägerbussen. Hon sa att jag inte fick ha de nya gympaskorna på lägret men jag tog dem i alla fall, de är ju mycket snyggare. Hon sa att de skulle bli smutsiga och det har de ju blivit också. Jag saknar henne. Jag vill säga förlåt.” ”Jamen, ring henne då”, sa Noor. ”Jag kan inte, surledaren tog min mobil.” Jon torkade bort en tår men låtsades som om det var en mygga. ”Jag hämtar Marie eller Sara”, sa Amanda och reste sig upp. Noor gav tillbaka kepsen till Jon och efter en liten stund kom Amanda tillbaka med Sara. De förklarade vad som hade hänt och Sara såg förargad ut. ”Du ska få låna min mobil alldeles strax”, sa hon ”och sedan går vi och hämtar din egen. Först ska jag bara berätta vad som hände när vi hade ledarmöte.” Sara berättade att det egentligen bara var surledaren som tyckte att regler var regler. ”De andra ledarna i den kåren är rätt bra, fast de har nog blivit så vana vid att hon bestämmer så de ser inte att det kan vara ett problem för andra. Vi har gjort gemensamma byregler som vi ska gå igenom vid kvällsmaten, jag tror att de blir bra. Vi kan behöva lite ordning ibland och de kan behöva slappna av. Men din mobil har hon ingen rätt att ta och det ska jag tala om för henne när vi hämtar den.” Sara plockade fram sin mobil ur bakfickan på jeansen och räckte den till Jon. ”Ring din mamma nu så ska du se att allt blir bra.” Jon tog telefonen.

”Hej mamma, det är Jon”, hörde de att han sa innan han försvann utom hörhåll. De låg kvar i skuggan och slöade medan de väntade på Jon. Fanns det något bättre än att ligga i skuggan av ett förrådstält och vara på sommarläger. De kom överens om att situationen möjligen, möjligen hade kunnat bli bättre med varsin glass. Jon kom tillbaka just som de fantiserade ihop nya glassmaker. Han hörde Amanda rata Noors förslag på vegetarisk pizzaglass och skrattade medan han satte sig. ”Vad sa din mamma?” undrade Noor. ”Hon sa att skor går att tvätta. Att det är mina skor och att hon förstår att jag tog dem, även om hon tycker att det var lite onödigt.” ”Så det slutade bra då?” sa Amanda. ”Ni är sams nu och du är inte ledsen?” ”Nu är allt bra”, sa Jon och hoppade upp. ”Kan vi gå och hämta telefonen nu, Sara? Jag vill ha den så att jag kan skicka sms hem i kväll.” Det var alldeles mörkt när Noor, Amanda och Lise äntligen kom sig för att borsta tänderna. I mörkret vid slaskgropen pratade två personer tyst, de stod nära, nära varandra. ”Pussas de?” viskade Lise. ”Vi kanske ska vänta?” ”Vi smyger tillbaka en bit och för lite oväsen så de märker att vi kommer, jag måste verkligen borsta tänderna innan jag somnar mitt på ängen!” sa Noor. De smög tillbaka en bit och började sedan sjunga en stilla visa från lägerbålet de varit på tidigare på kvällen. Den passade bra i sommarnatten men det gör ju de flesta lägerbålsvisor. När de kom fram till slaskgropen såg de att det var Marie och en annan ledare de inte träffat förr som stod där. ”Hej tjejer”, sa Marie. ”Har ni träffat Ida? Hon är scoutledare i Göteborg. Vi träffades på en ledarskapskurs.” De hejade på Ida, borstade tänderna och gick sedan tillbaka till tältet. Just innan de skulle somna öppnade Lise munnen. ”Tänk om de pussades i alla fall?” ”Äsch”, sa Noor. ”Spelar roll.”

på Fundera orä g? ttvist behand lad någon gån

Ha r du bliv it Hu r var det? helst? Ka n ma n bli kär i vem som ske är kär i i kökspojken och Ma rie kan kär blev or No ssan nse Pri år? utk sco din och j i din skola en tjej. Sku lle det vara oke säga förlåt? Hu r att älle tillf få att n uta Ha r du bråkat med någon kändes det?

t ke n len yc so e m löre r. t g, r ne n tun år i r. Pa vän ä ! är st a n ör er h bäst Tja ge g i f i nin ch v e sä våra tt bl t. d ck o a , r de s r ä t d Pa e a an n v k tan tig r l ste s av boke ons gens igt hä rd es k i in häft det all d i t h o oc kän mit åååå jälv ias s t s d El a r De sig ss t ä mp pu ra de du a l n or, me å k ck f ve att gra nå om s es Vi

140

n e ng i n el vd a r ra nty a e rn Äv a l g år vfå Ro utk o Sc ie ie Ox x O

tyr. Hej! ligen blev ett även tyrarhajken verk en äv ta sis t at e Hörd hem! gav upp och gick Coolt att ni inte i utmanargänget! t att få med dig ig vl tre h la m hi i bl Det ska a med mycket, oc er att kunna bidr m m ko du t at r Vi tro kså. lära dig en del oc hoppas att kunna : r som du bör veta Det är några sake l projekt på G. Vi de rt att vi har en hö r är så ha ke ns ka Du något åt att det tvungna att göra r a va sk vi vi t så at , e G nd ar kä m inte klar so an ol sk pe vi ip t ås at många på Bl orn har lovat r till hösten. Rekt t starta läxhjälp dä till. Vi kommer at er lp en om vi hjä Ov h om tc a br Du tte en jä få ska det vore termiddagar och höver ha läxhjälp två ef månaden. Man be i ng gå n go nå p up h vi Oc lla ! stä bara vara du kunde n räcker det att ge tli en eg st, bä inte vara hjälps åt. så släng inga en fritidsloppis, ha t at t å nk tä å Vi har ocks och bekanta ocks Och tipsa vänner ! ar yl pr ds iti fr gamla ;-) ång. Vart är cykelhajk. Hjälmtv en ed m r rja bö vi r, fast du behöve Sen brukar hajkpackning gälle ig te nl in va Ta en ! m BS t, hemlig också. (O Vi fixar glutenfritt isk!) inte ta med mat. rg le al är il tter! Khal med godis med nö . Om du inte vill g själv på fredag di på t rt ko t et Ta med det i lokalen. De , kan vi kopiera så r r le fö el r t ha de i du d pa klip ra va t träffas och få hö ska bli jättekul at ! år i ra ska gö idéer om vad vi Kram Lotta

ss?!? Ds. Ps: Du har väl pa

141

Sista kvällen Sommaren var nästan slut. Hela patrull KonTiki hade bestämt sig för en bad- och grilleftermiddag innan skolan började igen. På tisdag var det skolstart och på onsdag nästa vecka var det dags för äventyrarmöte. Noor och Felix fick vänta till torsdagen med sitt första utmanarmöte. Lite kittlade det i magen igen på Felix. Han mindes förra året då han varit så besviken på att Lasse inte skulle vara hans ledare. Det hade blivit bra ändå, han hade inte velat missa året med Marie och Sara. Först hade han varit skeptisk när Sara berättade att hon inte hade varit scout förut, men nu tyckte han att hon tillfört mycket som de annars hade missat. Lite kändes det som om det fanns en mening med allt, Lasse skulle vara ledare för utmanar scouterna. Han tyckte att bebisen Saga var gammal nog att vara med på Scouterna då och då. Dessutom jobbade utmanarscouterna ännu mer självständigt än de gjort i äventyrarscouterna. Felix såg verkligen fram emot terminsstarten. Han och Noor hade fått ett brev för ett par dagar sedan och det verkade som om utmanar scouterna hittade på mycket skoj. Många annorlunda scoututmaningar verkade det som. Han och Noor hade talat om hur mycket de hade gjort under åren i äventyrarscouterna, saker de aldrig hade trott att de skulle klara. Så små de hade varit när de började för flera år sedan. Nu skulle de bli minst igen men det kändes som om det var dags att gå vidare.

142

Att vara äventyrarscout hade sin tid och att vara utmanarscout hade sin tid. Nu var det snart nya tider. Felix kom att tänka på grötfrukosten. Hur många av hans kompisar hade kunnat fixa något sådant? Hur många hade fått förtroendet att fixa något sådant? Det var det han gillade med Scouterna, alla hade en chans, även de små. Ingen blev avvisad utan alla fick testa sig fram med bra stöd från patrullkompisar och ledare. Felix blev avbruten i sina tankar av Noor som plötsligt puffade på honom. ”Kolla anden!” sa hon. ”Stackarn har ett fiskedrag i näbben, vad ska vi göra?” Patrullen samlades till rådslag och bestämde sig för att ringa kommunen. Noor som visste jättemycket om kommunalpolitik sa att kommunens parkförvaltning hade en djuransvarig. Noor kunde till och med numret till kommunväxeln utantill. De lyckades få tag på en djurvårdare precis innan hon gick hem, och hon lovade att komma förbi badplatsen på vägen för att hjälpa anden. Jon och Lise hade börjat fixa med grillen. De hade en engångsgrill med sig som de ställde i en eldstad på stranden. ”Kan vi inte sitta här borta?” föreslog Amanda. ”Det är mycket bättre.” Lise rynkade på näsan. ”Men vi måste ju ha grillen här, vi kan inte ha den på berget, berget kan spricka.”

”Nej”, Amanda pekade längre bort. ”Vi kan ha den här, det finns en annan eldstad bakom buskarna. Det blir mycket bättre att sitta här.” Jon lyfte upp grillen och Lise samlade ihop all plast och kartong som varit runt den. Noor och James plockade fram maten. Killarna hade förberett grillspett hemma och nu var det bara att lägga dem på glöden, så snart det blev glöd vill säga. Varför tog glöden alltid så lång tid på sig när man var hungrig? Noor hade tagit med cola och päronsoda att dricka. De stod uppradade kring grillen och väntade, intensivt stirrande på elden som snart skulle bli glöd. ”Äsch”, sa James. ”Vi hoppar i vattnet medan vi väntar.” Noor erbjöd sig att stanna kvar och passa grillen och de andra plumsade i en efter en. Efter en stund kom Felix upp med en trasig flaska i handen som han la i skräppåsen. ”Den låg precis nedanför bryggan, tänk om någon skurit sig på den. Vilka idioter det finns, slänga glasflaskor på en badplats.” Felix la handen på Noors axel och kikade på glöden. ”Ser bra ut.” Han vände sig mot badplatsen igen och hans hand snuddade vid hennes kind innan han sprang tillbaka till de andra och slängde sig ut i vattnet. Noor kände sig som en mamma när hon kal�lade på resten av gänget. ”Maten är klar!” hojtade hon. Patrull Kon-Tiki kom upp ur vattnet och svepte in sig i handdukar och badrockar. De tog för sig av maten och var tysta en stund innan James började prata. ”Nu kommer jag vara äldst i patrullen. Undrar vilka nya vi får.” ”Småbarn”, suckade Jon, ”de var så små på sommarlägret.” Amanda och Noor tjöt av skratt. ”Jon! Du var ju lika liten för ett år sedan. Förra året var du upptäckarscout med dem som kommer upp nu. Har du redan glömt det?” Jon såg lite förvånad ut. Var det verkligen bara ett år sedan han lämnat upptäckarscouterna? De hade gjort så mycket på äventyrarscouterna, det kändes som om han alltid hade varit här. Han funderade på hur nästa uppsättning av

Kon-Tiki skulle se ut. Skulle de ens heta KonTiki längre? Noor och Felix försvann men det var säkert sju upptäckarscouter som skulle upp, så varje äventyrarpatrull skulle få påfyllning. ”Kommer ni ihåg ...”, sa Amanda och snart var hela patrullen igång med att minnas, påminna varandra och skratta åt året som gått. ”Jag har nog aldrig varit så rädd som när jag skulle över den där ån”, sa Noor. ”Vilken å?” undrade James. ”Ååh, du menar bäcken på vinterhajken?” Noor slängde en paprikabit på honom. ”Det var minst en flod!” ”Skattjakten vi gjorde var häftig”, tyckte Felix. ”Det var nog min favorithajk under året. Jag undrar vad vi ska göra på utmanarna?” ”De cyklade dressin i våras”, sa Noor. ”Och så var de på stadsorientering i Köpenhamn med scoutkåren de träffade på ett läger i Danmark förra sommaren.” Kon-Tiki pratade vidare medan de åt upp maten. Amanda trollade fram chokladbollar till efterrätt och de satt kvar en lång stund. Noor la sig på rygg och kikade upp på himlen som sakta färgades rosa. ”Jag tror att det här varit ett av de bästa åren i mitt liv”, sa hon. ”Jag håller med”, sa Felix ”och det blir nog bara bättre.” Felix tog Noors hand och flätade ihop sina fingrar med hennes. Noor log mot honom och tog inte bort handen. Snart var sommaren slut, men nya äventyr väntade alltid.

Fundera över

Känner du ansvar för natu ren? Hur då? Tänk tillbaka på din tid hitti lls i Scou terna – vilka tillfä llen har varit bäst? Varför? Vad har du lärt er av dem? Hur känns det att byta patr ull och lämn a kompisar bakom sig? Sorgligt, spännande eller både och?

143

Vad är det bästa Scouterna gör för dig, och vad är de bästa du gör för din scoutpatrull? Gör två toppl istor och jämför med dina kompisars listor!

144

...to be continued...

145

146

Uppsl

agsdel

147

Mål för äventyrare Ett bra sätt att börja planera är att utgå från målspåren. De är också svaret på frågan ”varför” – om ni gör något i patrullen och ni kan hitta svaret till varför ni gör det (förutom att det är kul...) bland målspåren så är det scouting! Mer om målspåren kan du läsa på sidan 10. På det här uppslaget finns alla mål för äventyrarna men hänvisningar till var du kan läsa mer om dem i boken.

Ta hand om sin kropp

Aktiv i samhället

– Läs mer på sidan 78. Som äventyrarscout får du öva dig på att lyssna, stödja och leda dina kompisar. Du får testa att vara ledare för din patrull på något sätt och tillsammans planerar och genomför ni olika projekt, stora som små.

– Läs mer på sidan 32. Som äventyrarscout lär du dig mer om demokrati och får öva på det, till exempel i patrullen. Du får också vara med gör världen bättre - både där du bor och i andra länder.

Ledarskap

Förståelse för omvärlden

Aktiv i gruppen

Känsla för naturen

Relationer

– Läs mer på sidan 40. Som äventyrarscout får du lära dig om andra kulturer än din egen, både långt borta och nära dig, och fundera över hur människor har det i olika delar av världen. Du får också lära dig hur saker du gör varje dag påverkar hur världen mår.

– Läs mer på sidan 50. Som äventyrarscout får du skapa dina egna möten med naturen och upptäcka nya sorters natur. Du känner ansvar för naturen och vet att du är en del av den. Du skyddar naturen genom att tänka på hur du beter dig i vardagen.

Fysiska utmaningar

– Läs mer på sidan 66. Som äventyrare får du använda din kropp och hitta sätt att vara aktiv som passar för just dig. Du får tänja dina fysiska gränser, i både i det stora och i det lilla.

148

– Läs mer på sidan 70. Som äventyrare får du upptäcka vad just du mår bra av och får möjlighet att fundera över samhällets ideal. Du lär dig att göra bra val för din hälsa och att leva efter dem både i Scouterna och i övriga livet.

– Läs mer på sidan 88. Som äventyrarscout blir du bättre på att göra saker tillsammans med andra och kan fundera ut vad som är bäst för gruppen. Du får upptäcka vad du bra på och hur du bäst kan hjälpa till. Du vågar säga vad som är rätt och fel och tycker det är okej att höra någon annan säga att du har fel.

– Läs mer på sidan 90. Som äventyrarscout lär du dig inse hur det du gör påverkar andra. Du får visa vad du känner och öva på att bli bättre på att förstå hur andra känner. Du får prata om kärlek och sex, och du blir bättre på att visa respekt för andra.

Egna värderingar

– Läs mer på sidan 96. Som äventyrare utmanas du att ta ställning i olika svåra frågor. Du får öva på att motivera dina åsikter och förstå konsekvenserna av dina val. Som äventyrare får du också reflektera över dina egna värderingar och jämföra dem med vad Scouterna står för.

Självinsikt och självkänsla

– Läs mer på sidan 104. Som äventyrare får du uppleva att du är bra, oavsett hur bra du lyckas med det du gör och oavsett om du är kort, lång, tjock eller smal. Du får hjälp att se ditt eget värde och att respektera andras. När du känner att du inte räcker till är det lätt att känna sig stressad. I Scouterna får du lära dig att handskas med den stressen.

Existens

– Läs mer på sidan 110. Som äventyrarscout lär du dig mer om olika sorters tro, och du både förstår och respekterar andras sätt att leva. Du får känna och tro precis som du vill. Du får prata om livet och stora frågor tillsammans med andra, och även uttrycka dig på andra sätt.

Fantasi och kreativt uttryck

– Läs mer på sidan 124. Som äventyrare vågar du prova och utveckla din fantasi och kreativitet. Du får leva dig in i sagor och berättelser, prova att uttrycka dig på olika sätt och planera kreativa aktiviteter för andra. Det gör dig säkrare på dig själv och modigare så du vågar visa upp det du gör.

Problemlösning

– Läs mer på sidan 130. Som äventyrare får du lösa svåra problem och kluriga uppgifter genom att ta hjälp av andra, göra en sak i taget, och göra saker i rätt ordning. Du får försöka fundera ut nya och annorlunda lösningar på stora och små problem. Du tränar ditt tålamod och på att ta itu med uppgifterna på ett smart sätt.

Kritiskt tänkande

– Läs mer på sidan 116. Som äventyrare får du träna på att se på saker från olika håll och reflektera över vad som stämmer och inte. Du får också lära dig se och ifrågasätta invanda tankemönster.

Lösningarna

Till kluringarn

a på sidan 130

och 131. Den fjärde båte n var en ubåt. H ur skul le den annars ha ku nn at ha 350 m til l var och en av de andra båtarn a? Det var du som

körde bussen!

149

Scoutmetoden

Scoutmetoden är sättet vi gör saker på i Scouterna. Den hjälper dig att utvecklas som människa och gör att aktiviteterna blir roliga. Mer om scoutmetoden kan du läsa på sidan – 12.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Lyssnande och stödjande ledarskap

Friluftsliv

Scoutlag och scoutlöfte

– Läs mer på sidan 28 Scouter vill skapa en bättre värld! Genom att engagera oss i samhället kan vi påverka och förändra. Vi är engagerade i världen omkring oss, både här hemma och långt borta. Vi gör insatser där vi ser att det behövs i samhället, eller gör livet lite bättre för enskilda personer. Scouter ska göra en god gärning om dagen sa man förr – det är väl ingen dum idé?

– Läs mer på sidan 56 Att scouter är utomhus mycket är inget nytt, men anledningen till att vi gör det är faktiskt inte bara att vi gillar det. Vi är utomhus för att växa som människor. När du hamnar i en annan miljö än du är van vid måste du tänka utanför dina vanliga ramar. Ute i naturen hamnar ni i en massa olika situationer som vi måste klara tillsammans i patrullen. Du testar olika varianter av friluftsliv, till exempel vandra, rida, segla, paddla, dressin, cykla, klättra, åka skidor eller skridskor.

150

– Läs mer på sidan 82 Alla lär sig att leda i Scouterna. En ledare som lyssnar och ger stöd är bra på att låta alla i gruppen säga vad de tycker och berätta för alla när de gör något bra. I Scouterna använder vi stödjande och lyssnande ledarskap för att det passar bra med vårt sätt att se på människor. Vi tror att alla människor klarar av nästan vad som helst om de får rätt stöd!

– Läs mer på sidan 100 Att jobba med scoutlag och scoutlöfte handlar om att fundera över hur vi tycker att människor ska vara mot varandra, och att sedan försöka leva på det sättet. Målet är inte att lära dig scoutlagen utantill, utan att göra den till en del av dig. Scoutlagen ska vara i hjärtat, inte i hjärnan! För att visa för dig själv och för andra att du vill följa scoutlagen och vill jobba för att bli en bättre människa, avlägger du scoutlöftet.

Patrullsystemet

– Läs mer på sidan 86 I Scouterna jobbar vi ihop i patrullen nästan jämt. En patrull är mer än bara en liten grupp – det är en grupp av mellan fem och åtta scouter som jobbar ihop en längre period. När en patrull funkar bra vet alla vad de ska göra och känner sig trygga. En sådan patrull klarar tillsammans mer än ni hade klarat var för sig! Oftast har alla i patrullen ansvar för något särskilt. Tillsammans i patrullen ansvarar ni för att planera de flesta av era möten och era projekt – era vuxna ledare hjälper er om det behövs.

Symboler och ceremonier

– Läs mer på sidan 128 Harry Potter-tema på lägret, högtidlig märkesutdelning och snygga t-shirtar med patrullens egen logga på. Allt det här får plats i den delen av scoutmetoden som kallas symboler och ceremonier. Symboler och ceremonier funkar som en ram som binder ihop nästan allt vi gör i Scouterna. Det skapar en känsla av att vi hör ihop och har något speciellt tillsammans. Vi använder också ceremonier för att fundera över livet och livsfrågorna.

Learning by doing

– Läs mer på sidan 132 Learning by doing – att lära genom att göra – är precis vad det låter som. Genom att prova att göra saker på riktigt lär du dig inte bara det du provar, utan också att du klarar mer än du tror . Om du själv bygger en hemsida lär du dig mer än om någon förklarar för dig hur det går till. För att du verkligen ska lära dig av det du gjort behöver du tänka igenom det efteråt. Vad gjorde jag bra? Vad blev fel? Att reflektera är en viktig del av att lära sig.

151

Demokrati och organisation Alla medlemmar i scoutrörelsen har både rätt och möjlighet att påverka organisationen. Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, ny eller medlem sedan många år, bor i Oxelösund, Stockholm eller Delsbo. Så länge du betalar medlemsavgift har du rätt att vara med och bestämma. Det innebär inte att du alltid och i alla sammanhang kan säga vad du tycker eller vara med och rösta om en fråga. I scoutrörelsen använder vi oss ofta av representativ demokrati. Det innebär att medlemmarna väljer representanter, eller delegater, som företrädare till olika typer av möten, till exempel årsmöten på regional eller nationell nivå som ofta kallas för en stämma. Hur många delegater scoutkåren får välja beror oftast på antalet medlemmar. Vad bestäms var i scoutrörelsen? Så här hänger det ihop – från dig till världen.

Scoutkåren

en cout är scoutkår Som äventyrars mok ratiska ditt närmaste de arje scoutkår är V . ng samman ha eg na stadgar, en föreni ng med vara en del av en men kan också ni ng. annan loka l före

Regional sammanslutni ng

Ofta bi ldar scoutk årer inom ett visst geog rafiskt område i samma scou tförbund ett gemen samt distrikt eller en region. De kan sk ilja sig mycke t åt vad gä ller til l exempel geog ra fisk storlek och med lemsantal . Där jobbar man of ta til lsammans med aktiv iteter, läger och ledar utbi ldni ngar. I några av scoutförbunden är det också di striktet som sänder delegater til l förbundets årsmöt e. Större distrikt ha r ofta ett kansli med en eller flera an stä llda.

152

Förbundet

Sveriges scouter organiseras i olika förb und, flera av dem är nästan lika gam la som scou trörelsen. Scoutförbunden i Sverige är Frälsnin gsarméns Scoutförbund, KFUK-K FUMs scoutförbund , Nykterhetsrörelsens scoutförbund, SMU Scou t och Svenska Scoutförbundet. Antalet med lemmar varierar mellan förbunden från dryg t tusen med lemm ar upp till nästan 55 000. Det gör förstås att demokra tin ser olika ut. Men alla förbund har ett årsmöte där delegater väljer en styrelse och tar beslut om verk samheten under kommande år. Det kan hand la om med lemsavgift, olika arrangemang och samarbe te med andra förbund. Förbunden skickar delegater till Scou trådets årsmöte dit man också lägger fram olik a mot ioner, det vill säga förslag. Alla förbund har kanslier i Stockholm med personal som stöttar verksamheten. Alla förbund utom Svenska Scoutförb undet har kopplingar till en moderorganisation. Tillhörigheten avgör vilken scoutprofil scoutförbund et har. Moderorganisationen har i sin tur en egen styre lse och ett årsmöte, vars beslut kan påverka scou tförbundet.

NR4.2009 NR4.2 009

SCOUTMAGASIN

SCOUTmag

SÅ PACKAR DU FJÄDERLÄTT MASKROSBARNE NS KÄMPE UPPGRADERAD

SCOUTING

2009

nr1

afrika scout i Syd att vara Så är det Kungen träffar Scouten kunskap! Skaffa snö

ögonblick av

Tidningarna

Svenska Scoutrådet

Genom Scout rådet jobbar Scouterna tillsammans med utveckling av verksamheten och stöd till den lokala verksamheten för att göra fler unga redo för livet. När vi tillsammans till exempel utvecklar program och utbildningar gör vi det i Scout rådets regi. Scout rådet arrangerar också årligen internationella ävent yr genom till exempel Explorer Belt och es Upptäcksf ärd Norden, dessutom samordnas Sverig ni Vill de. liknan medverkan i världsjamboreer och ha kontakt med en scout kår i ett annat land finns .se kontakten nära genom Scout rådet. På www.scout . gifter ktupp konta och ation inform du hittar

LÄNGTAN

s Isbjörnen coola liv

Tidni ngarna är ett öppet foru m dä kan komma til l ta ls och föra de r med lemmar batt. Redaktionerna för Scou ten och Scoutm agasinet är en del av Scoutråd ets kansli. Scou trådets st yrelse beslutar om tid ni ng Chefredaktörern arna ekonom i och policy. a bestämmer in nehå llet.

Internat iona l commissioners kan likn as vid Scouternas utrikesm inist rar. De före träder scoutsverige internationellt. IC är idee lla och väljs av Scoutrådets årsmöte.

Scouternas världs

organistioner

A lla scouter i vä rlden är anslutn a til l någon av organisationern de två världsa. Båda har en komm itté som vä ljs av en värld vart tredje år skonferens där al la med lemslän WAGGGS (W der deltar. orld Associatio n of Girl Guide har 10 m iljoner and Girl Scouts med lemmar, nä ) stan (World Organ iz at ion of the Scou bara flickor. WOSM t Movement) ha med lemmar av r 38 m iljoner båda könen, m estadels pojkar nisationerna be . I världsorgaslutas hu r scou trörelsen ska ut WOSM anordn veck las globalt. ar världsjambo ree vart fjärde profi lerar sig på år. WAGGGS att stötta unga kv innors intres sen.

153

T 903 - PMS 8400

T 172 - PMS 166

T 712 - PMS 1675

Märken och scoutdräkt T 231 - PMS 361

I Scouterna kopplar vi ofta saker vi gör till märken. Dels är de en hjälp för dig själv att se hur du utvecklas i Scouterna, dels kan de vara något att hänga upp programplaneringen på. Tänk på att märket alltså är mycket mer än bara själva tygbiten, det står för en del av dina upplevelser i Scouterna. Det finns fyra typer av märken i äventyrarscout: tillhörighet, deltagande, intresse och bevis. Tillsammans med era ledare väljer ni att jobba med de typer som passar bäst för er. Märkena kan beställas i scoutshopen. Där står det också mer om vad de står för.

T 231 - PMS 361

T 802 - PMS 2995

T 172 - PMS 166

T 155 - PMS Rub Red

T 8324 - PMS 396

T 343 - PMS 547

www.scout.se/shop projekt ett märke eller Är det bästa mi nnet av ett skärp, en t-sh irt, en kn iv, är det bättre att göra ett ocollage? en fig ur i lera eller ett fot

T 802 - PMS 2995

T 172 - PMS 166

T 155 - PMS Rub Red

Delta i programmet

T 342 - PMS 549

PMS 253

PMS 187

T 712 - PMS 1675

PMS 504

T 8324 - PMS 396

PMS 204

T 343 - PMS 547

PMS 217

Deltagandemärkena står för de upplevelser ni gör tillsammans i patrullen. Det är ditt eget minne av dina upplevelser tillsammans med dina patrullkompisar. I äventyrarscout bygger deltagandemärkena på de projekt, de Äventyr, som ni gör tillsammans. Alla som har varit med i projektet får märket, på samma sätt som att alla som har varit på ett läger får ett lägermärke, oavsett om de varit med hela tiden eller bara en del. Det finns åtta olika äventyr: • Hajken – sidan 58 • Bygget – sidan 134 • Rösten – sidan 36 • Miljön – sidan 52 • Scenen – sidan 120 • Mötet – sidan 98 • Förebilden – sidan 76 • Världen – sidan 46 Hur ni kan jobba med äventyren beskrivs på sidan 24.

Tillhörighet

Tillhörighetsmärkena och symbolerna visar var du ingår. Till att börja med tillhör du ju en patrull och en åldersgrupp, men ofta också en avdelning, en scoutkår, ett distrikt eller en region. Dessutom tillhör du ett svenskt scoutförbund och ett världsscoutförbund. I scoutshopen finns en mängd färdiga patrullmärken för den som föredrar det, men det är förstås mycket roligare att göra sin egen unika symbol för patrullen. Det finns också märken och andra prylar särskilt för äventyrare.

154

Intressemärken

T 342 - PMS 549

Intressemärkena handlar om dina egna intressen. Vad vill just du lära dig mer om? Det finns en massa olika intressemärken att välja bland. När ni arbetar med dem kan det ibland vara bra att blanda patrullerna, så att du jobbar med ditt intressemärke tillsammans med andra som gör samma sak, även om dina patrullkompisar gör något annat.

PMS 253

Scoutdräkten

Bevismärken

SVER IG

WAGGGS /WOSM

Patrull Åldersgrupp

EUR

E OP

UNIO

EUR

E OP

UNIO

Svenska Scoutrådet (broderat på) Patrull Åldersgrupp

Förbunds/sektionsmärke Förtjänstmärken Ledarutbildningsbevis

Märken från världsförbunden EN KA

Var ska märkena sitta?

SW E

E OP EUR ION

Förbunds/sektionsmärke Förtjänstmärken

Nationella Världsförbund Ledarutbildningsbevis EU

Lokala märken /scoutkår Regionala märken /distrikt Svenska Scoutrådet Sjöscout (broderat på) Ställningstagande Patrull Deltagande Åldersgrupp Bevis, intresse Individuella utmaningar

SW E

N DE

SVER IG

Det är inte bara Scouterna i Sverige som tar Arrangemang fram märken och programmaterial. Världsförbunden WAGGGS och WOSM tar ibland fram projekt och märken för både individuellt arbete och patrullarbete, inriktade på olika ämnen. Några exempel är: Our rights Our responsibility, Advocacy Toolkit, AIDS badge Curriculum, Lands of Adventure, World Scout Environment Programme och Scouts of the World. I möjligaste mån översätts och anpassas de till Sverige, men titta gärna direkt på världförbundens egna hemsidor för det senaste Mer information om Scouternas märkessystem finns på www.aktivitetsbanken.se/marken materialet. WAGGGS /WOSM

E OP EUR ION IS

EN KA

Arrangemang

EN KA

Märket för ett visst äventyr delas ut när äventyret är slut. Ofta delar man ut märken i samband med en ceremoni, för att skapa en högtidlig känsla. Se till att bestämma hur ni vill att utdelningen ska gå till så att ni får er egen stil på ceremonin. Om ni bjuder in andra kan det kan vara kul att visa eller berätta vad ni har gjort som hörSvenska ihop Scoutrådet med just de märkena (broderat på) eller vad de står för. N DE

Nationella Världsförbund EU

WAGGGS /WOSM E OP EUR ION

Arrangemang Märkesutdelning

SW E

N DE

Världsförbund EU

SVER IG

Bevismärkena ger dig behörighet att göra något (till exempel att ha ansvaret ombord på en viss båttyp) efter att du har visat att du kan göra det på ett säkert sätt. Om ni har behov att att arbeta med bevismärken eller inte beror på vilken typ av verksamhet ni har. Är ni ute och seglar eller klättrar finns det rent säkerhetsmässiga saker som gör att ni kan ha behov av Nationella dem.

Den svenska scoutdräkten består av skjorta, pikétröja och t-shirt. De olika plaggen är likvärdiga, vilket innebär att alla räknas som scoutdräkt. Du väljer själv vilket av dem du vill bära i vilket sammanhang, men ibland kan ni förstås komma överens om att alla i patrullen ska ha samma, om ni vill vara enhetligt klädda. Dräkten är komplett när man har halsduk till. Halsduken kan också användas till vilket annat plagg som helst. De olika förbunden har sina olika halsdukar, och scoutrådet har en. Ofta har kåren en egen, och ibland har man speciella halsdukar för ett läger eller andra arrangemang.

EUR

E OP

UNIO

155

Index Äventyrarnas handbok Aktiv i gruppen............................................88, 148 Aktiv i samhället.................................... 32-33, 148 Aktivitetsbanken..................................................15 Allemansrätten............................................... 64-65 Andakt.......................................................... 114-115 Bevismärken....................................................... 155 Brainstorming.......................................................15 Bygget............................................................25, 134 Deltagarmärken................................................. 154 Demokrati....................................................152-153 Egna värderingar................................... 96-97, 148 Existens................................................ 110-111, 149 Fantasi och kreativt uttryck.............124-125, 149 Fredsdagen.............................................................43 Friluftsliv........................................... 17, 56-57, 150 Frälsningsarméns scoutförbund..................... 152 Fysiska utmaningar............................... 66-67, 148 Förebilden................................................. 25, 76-77 Förståelse för omvärlden......................40-41, 148 Gitarrskola.......................................................... 133 Gruppdynamik..................................................... 89 Hajk, hajkplanering.......................................... 59ff Hajken........................................................ 25, 58-59 Hållbarhet........................................................54-55 Insändare............................................................... 37 International Commissioner (IC)................... 153 Intressemärken................................................... 154 KFUM-KFUK Scoutförbund........................ 152 Kommunikationsplattform............................. 101 Kritiskt tänkande................................ 116-117, 149 Känsla för naturen................................ 50-51, 148 Lajv....................................................................... 125 Learning by doing............................. 132-133, 151 Ledarskap................................................ 78-79, 148 Ledarstilar............................................................. 80 Ledarutbildning Patrull...................................... 83 Lokalt och globalt samhällsengagemang.....28-29, 150 Lyssnande och stödjande ledarskap...82-83, 150 Lyssnare................................................................. 83 Lär dig ta plats!..................................................... 39 Miljö, Miljöproblem ........................................ 53ff Miljön......................................................... 25, 52-53 Motion................................................................... 38 Målspår.......................................10-11, 14, 148-149 Märken..........................................................154-155

156

Mötet..........................................................25, 98-99 NSF, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund...... 152 Packlista........................................................... 62-63 Patrull.................................................................... 87 Patrullsystemet....................................... 86-87, 151 Planera program................................................14ff Problemlösning.................................. 130-131, 149 Programplanering..............................................14ff Projekt, Projektmetodik............................... 20-21 Reflektera............................................................ 133 Relationer................................................ 90-91, 148 Rösten........................................................25, 36-37 Samhällsengagemang........................ 28-29, 34-35 Samhällsinsats.......................................33ff, 39, 53 Sankt Georg.......................................................... 42 Scenen....................................................25, 120-121 Scoutbönen......................................................... 159 Scoutdräkt, Scoutskjorta.................................. 155 Scoutförbund...................................................... 152 Scoutlag och löfte......................100-101, 150, 159 Scoutmetoden.................................12-13, 150-151 Scoutshoppen........................................................15 Screentryck........................................................... 66 Självinsikt och självkänsla........................104, 149 SMU Scout.......................................................... 152 Stress, stressförebyggande åtgärder.................. 72 Svenska Scoutförbundet................................... 152 Svenska Scoutrådet............................................ 153 Symboler och Ceremonier............... 128-129, 151 Symboliskt ramverk........................................... 129 Ta hand om sin kropp.......................... 70-71, 148 Teman.....................................................................18 Thinking Day....................................................... 42 Tidsplan................................................................. 21 Tillhörighetsmärken.......................................... 154 Utmanarscout, utmanarscouting.............140-141 Utvärdering........................................................... 21 WAGGS, World Association of Girl Guides and Girl Scouts................. 29, 153 Valspråk och lösen......................................156-159 WOSM, World Organization of the Scout Movement.................................... 153 Världen......................................................25, 46-47 Äventyr........................................................ 7, 24-25 Äventyrarsscout, Äventyrarscouting...................6

Äventyrarnas

handbok Projektgrupp

Projektgruppen har ansvarat för utvecklingen av Scouternas program har bestått av: Fredrik Svensson, projektledare Arne Jamtrot Gustav Öhrn Sara-Linnéa Andersson

Författare

Gustav Öhrn, Sara-Linnéa Andersson, Ulrika Koch, Erik Fredholm, Fredrik Svensson, Arne Jamtrot

Noveller

Alla noveller i boken är skrivna av Ulrika Koch

Övriga författare

”Skriv en motion” och ”Ta plats” är skrivet av Patrik Fornedal ”Första äventyret utomlands” är skrivet av Anna Bratt ”Multikulturell kalender” är gjord av Emma Casserlöv ”Har du koll på allemansrätten?” är gjort av Mattias Abrahamsson ”Så skriver du en insändare” och ”När kraven blir för höga” är skrivet av Åsa Kahn ”Så blir ni världens bästa patrull” är skrivet av Kerstin Bergsten ”Var går gränsen?” är skrivet av Carin Grundberg-Sandell ”Tips när du ska hålla andakt ” är skrivet av Johan Nilsson Brevet från utmanarscouterna är skrivet av Charlotte Neumann

157

Scoutrörelsens lösen. Förr kallade man en signal eller tecken för att känna igen någon för lösen, det fungerade ungefär som ett lösenord. Att ge lösen är ett sätt att visa att du är scout, och håller med om valspråket.

Scoutrörelsens valspråk. Tanken med valspråket är att kort sammanfatta vad vi står för, ungefär som en slogan. Scouterna vill vara redo att göra rätt sak vid rätt tillfälle, både i kroppen och i tanken.

Scouthälsningen. Kan ges olika symbolisk innebörd. En tolkning är att de tre uppsträckta fingrarna symboliserar tro, hjälpsamhet och att följa scoutlagen, och att ringen som bildas av tumme och lillfinger symboliserar gemenskapen bland scouter världen runt.

1. Var redo! 2. Alltid redo!

Scouter hälsar ofta med vänster hand. Grundaren Baden-Powell pratade om detta som ett hemligt tecken – om du träffar en person som hälsar på dig med vänster hand, så vet du att hon eller han är scout. En del i Scouternas ursprungliga symboliska ramverk.

158

Scoutlagen

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 2. En scout är ärlig och pålitlig 3. En scout är vänlig och hjälpsam 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat 5. En scout möter svårigheter med gott humör 6. En scout lär känna och vårdar naturen 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet

”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.”

Valspråk och lösen Var redo! – alltid redo!

Scoutbönen

Käre Fader i din himmel Du som alltid hjälper mig Vart jag går i världens vimmel Hör min bön som söker Dig Hjälp mig leva Dig till ära Hedra Sverige, mor och far Min och andras bördor bära Hjälp mig lyda scouters lag. Amen.

159

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör – vi är schyssta kompisar!

Äventyrarnas

handbok

Äventyrarnas handbok är fylld av allt möj ligt för att din tid som äventyrarscout ska bli den allra bästa, roligaste och mest givande någonsin . Använd boken som inspiration och stöd för att planera och genomföra ett riktigt häft igt scou tprogram. I boken hittar du allt du behöver veta om varför och hur vi gör allt i Scouterna. Med hjälp av målspår och scoutmetod blir det lätt att planera. Du får också all information om även tyren som är särsk ilda projekt för äventyrarpat rulle r. I Äventyrarnas handbok blandas fakt arutor och småtexter om allt mellan himmel och jord (ja, det finns saker både om Gud och Alleman srätten) med tester, tips och noveller om äventyra rpat rullen Kon-Tik i. Det här är helt enkelt handboken för dig som är Äventyrarscout!