306
RAMÓN PARADA
Derecho Administrativo, 12. zk., apirila-ekaina, 1974; GARCÍA DE ENTERRÍA eta PAREJO ALFONSO, L.: Lecciones de Derecho Urbanístico, Civitas, Madril, 1981; GÓMEZ FERRER: Las zonas verdes y espacios libres como problema jurídico, Tecnos, Madril, 1971; GONZÁLEZ PÉREZ: Comentario a la Ley del Suelo (Texto refundido de 1992); MARELO ABELLA, J.M.: La reforma del Régimen Urbanístico y Valoraciones del Suelo, Tokiko Kreditu Bankua, Madril, 1991; LASO MARTÍNEZ: Derecho urbanístico, Madril, 1982; PAREJA LOZANO, C.: Régimen del suelo no urbanizable, Marcial Pons, Madril, 1990; PAREJO ALFONSO, L.: Régimen urbanístico de la propiedad y responsabilidad patrimonial de la Administración, IEAL, Madril, 1982; Derecho urbanístico. Instituciones básicas, Mendoza, Argentina, 1986; Suelo y urbanismo: el nuevo sistema legal, Tecnos, Madril, 1991; «El régimen urbanístico de la propiedad inmobiliaria en España», in Propiedad, expropiación y responsabilidad. La garantía indemnizatoria en el Derecho europeo y comparado, Tecnos/Andaluziako Batza, Madril, 1995; SALAS, J.: «Beneficios y cargas derivados del planeamiento», in Revista de Administración Pública, 92. zk., 1980; VILLAR EZCURRA, La protección pública a la vivienda, Montecorvo, Madril, 1981.
1. HIRIGINTZA ZUZENBIDEAREN KONTZEPTUA. LURRALDE ANTOLAKETA, URBANIZAZIO ETA ERAIKITZEAREN ARTEKO BEREIZKETA, HORIEK EMATEN DITUZTEN AHALGO ETA ESKUBIDE DESBERDINEN ARABERA Hirigintza zuzenbidera biltzen dira, grosso modo, lurralde antolaketaren prozesuak xedatzen dituzten arauak, bai eta lurraldeak hirigintza eta eraikuntzaren bidez duen transformazio fisikoari buruzkoak ere. Hortaz, Zuzenbide horrek herri ahalgo argi-argiak arautzen ditu, besteak beste, lurralde osoaren gaineko antolaketa, hirigintza eta Administrazioak ius aedificandian duen esku-hartzea (ius aedificandia dela medio, funts baten jabeak bertan eraiki eta horrekin funtsa transforma dezake, etxebizitza, industria edo beste edozein xede iristeko). Lurraldearen plangintza eta eraikuntzaren artean, bitarteko prozesua gertatzen da, hots, urbanizazio prozesua. Prozesu hori honetara defini dezakegu: komunikaziorako gune erkideak (plazak, kaleak, errepideak edo azpiegiturak orokorrean) eratu nahiz aldarazteko prozesua da eta, horren bidez, lurrak prest uzten dira geroan biztanleguneak eraiki ahal izateko. Urbanizazio prozesua Hirigintza zuzenbidearen oinarrizko ardatza da.