HVB&LSS Världen nr2 2017

Page 1

& LSS HVB Gratis kompetens- och

VÄRLDEN

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

HÖSTEN 2017

inspirationsdagar

Umeå

12/10 HVB/Familjehemsdag

Göteborg

19/10 HVB/Familjehemsdag

Uppsala

14/11 LSS-dag

Örebro

29/11 HVB/Familjehemsdag

Anmäl dig idag! Begränsat antal platser

ULLAKARIN NYBERG

Nyhet!lm

o Stockh2/11

21-2 änstSocialtj rna Daga

OM SK AMMEN KRING SJÄLVMORD Johanna von Schedvin – leva med självskadebeteende och ätstörningar Anna Bergholtz använder sin ”blindbonus” som samhällsförändrare Trädgårdsterapi – börja odla och hitta naturens läkande förmåga Inspirerande föreläsare på höstens mässor


En kvinnas kärlek. Och hennes blåmärken.

För att jobba i verkligheten måste du förstå den. Förstå att världen är precis lika hänsynslös som den är vacker. Vår uppgift är att alla kvinnor som kommer till oss ska hitta sin plats i den. På HVB-hemmet Storviksgården strax utanför Sandviken hjälper vi kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor som ofta lever med våld i sitt hem. tel: 018-10 20 80 | www.alternatus.se


Ledare

hösten 2017

HVB&LSS VÄRLDEN

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

HÖSTEN 2017

Gratis kompetens- och inspirationsdagar

Umeå

12/10 HVB/Familjehemsdag

Göteborg

19/10 HVB/Familjehemsdag

Kickstarta hösten!

Uppsala

14/11 LSS-dag

Örebro

29/11 HVB/Familjehemsdag

Nyhet!

Anmäl dig idag! Begränsat antal platser

luften ute känns aningen krispigare, vinden lite kallare och tempot mycket högre - det är sant, hösten är på ingång. Inte oss emot för vi har en spännande höst framför oss! Vi har rivstartat med HVB-dagen i Stockholm, där vi bjöd in Ullakarin Nyberg som föreläsare. Ullakarin är psykiater, suicidforskare och onkolog och en person som inte räds människors inre mörker. Hon föreläser om hur viktigt det är att våga tala om det skambelagda självmordet. Läs om Ullakarin på sidan 4. Vi har också träffat Johanna von Schedvin vars ungdomstid var tung med självskadebeteende, självmordsförsök och missbruk. Nu är hon snart färdig psykolog och redo att hjälpa andra. Läs intervjun med Johanna på sidan 10. Anna Bergholtz blev blind vid 24 års ålder men hennes handikapp har inte hindrat henne att göra det hon velat, hon är idag utbildad journalist, socialpedagog och diplomerad coach. Anna berättar om hur det går att använda sin olikhet som en tillgång och vända den till något positivt. Läs mer om Anna på sidan 14.

olm Stockh/11

21-22 tns Socialtjärna Daga

ULLAKARIN NYBERG

OM SK AMMEN KRING SJÄLVMORD Johanna von Schedvin – leva med självskadebeteende och ätstörningar Anna Bergholtz använder sin ”blindbonus” som samhällsförändrare Trädgårdsterapi – börja odla och hitta naturens läkande förmåga Inspirerande föreläsare på höstens mässor

HVB&LSS VÄRLDEN

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

HÖSTEN 2017

Utges av: Cura Institutet Compro AB Industrivägen 10 A, 171 48 Solna Tel: 08-459 24 20 E-post: info@cura.se Internet: hvbguiden.se, lssguiden.se Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Redaktör: Annelie Blomqvist, annelie@cura.se

vill ni veta mer eller har frågor till dessa föreläsare och eldsjälar?

Skribenter: Martina Nyhlin och Helena Wikström

Då har ni möjlighet att träffa dem på något av våra spännande event. Hösten är full av möjligheter till möten på våra HVB-dagar, Familjehemsdagar och LSS-dagar. Ta nu fram kalendern och boka in er på några av våra event! Hela höstens program hittar du på sidorna sid 26-30.

Grafisk form: HewiDesign, Helena Wikström

nyhet! Era ramavtal blir nu en del av HVBGuiden.se Vi på HVBGuiden.se jobbar ständigt på att förbättra vår söktjänst. Nu kan ni skicka placeringsförfrågningar enbart till de verksamheter som er kommun har ramavtal med, se lediga platser, priser, rangordning eller annan avtalsinformation. Tjänsten är naturligtvis som alltid kostnadsfri. Kontakta oss så visar vi hur! 020-10 40 99 eller ramavtal@cura.se

Annonsbokning: 08-459 24 20, sales@cura.se Annonsproduktion: Helena Wikström Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: 2001-2713

Vill du hålla dig uppdaterad inom branschen och få inbjudningar till våra mässor? Maila till: info@cura.se Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis av redaktionen.

ge dig själv en vitamininjektion! Den här hösten har vi även laddat med ett nytt event - SocialtjänstDagarna 21-22 november på Hotel Birger Jarl, Stockholm. Det är två dagar fyllda av praktisk kunskap, inspiration och nätverkande (med andra i samma roll som du) med syftet att framtidssäkra socialtjänsten som en hållbar arbetsplats. Läs mer och anmäl dig idag på hvbguiden.se/socialtjanstdagarna.

Trevlig läsning och ha en fin höst! Mikael Westerlund, VD på Cura Institutet Compro AB PS. Glöm inte att följa oss på Facebook (Cura Institutet). Vi håller dig uppdaterad med nyheter, utveckling och forskning inom området för sociala frågor.

Innehåll 4

Ullakarin Nyberg om skammen kring självmord

10 Johanna von Schedvin – leva med självskadebeteende och ätstörningar

14 Anna Bergholtz använder sin ”blindbonus” som samhällsförändrare

22 Trädgårdsterapi – Söker du HVB/LSS- eller familjehem för en brukare?

Använd vår kostnadsfria placeringstjänst:

020-10 40 99

börja odla och hitta naturens läkande förmåga

26 Höstens mässor Program och talare till höstens alla mässor

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

3


hösten

HVB&LSS Världen

FOTO: SVANTE NYBERG

2017

4

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


hösten

HVB&LSS Världen

2017

8OODNDULQ 1\EHUJ

6NDPPHQ NULQJ VMlOYPRUG OHYHU NYDU Psykiatern, suicidforskaren och onkologen Ullakarin Nyberg räds inte människors inre mörker. Men det gör många andra inom vården. Därför föreläser Ullakarin så mycket hon bara orkar för att få fler att våga prata om självmord. – skammen kring suicid har minskat, men vi kan komma ännu längre, säger hon. Ullakarin Nyberg jobbar idag som överläkare med fokus på suicidprevention inom Norra Stockholms psykiatri. Men tidigare i karriären var hon onkolog och psykiater på Radiumhemmet. Där kom hon dagligen i kontakt med död och döende på grund av cancer. – När jag började inom psykiatrin såg jag att många hade svårt för den aspekten av de psykiska sjukdomarna. Psykiska sjukdomar är liksom cancer svåra och kroniska och kan leda till död, men dessa dödsfall upplevs som mer dramatiska eftersom det många gånger handlar om självmord, säger hon.

Ullakarin upptäckte att många inom psykiatrin var rädda för att närma sig självmordsbenägna patienter på djupet och att närstående som förlorat någon genom självmord fick dålig eller ingen hjälp. Ibland blev närstående till och med avvisade för att ingen tyckte att förlust genom självmord var ”deras bord”. – Att bli avvisad i en traumatisk situation gör ofta det svåra ännu värre för både patienter och anhöriga. Också för personal är det tungt att hantera att en patient tar sitt liv. Det är viktigt att inte leta syndabockar efter att katastrofen inträffat, utan i stället arbeta med förståelse av händelseförloppet, säger hon.

µ'HW lU YLNWLJW DWW LQWH OHWD V\QGDERFNDU HIWHU DWW NDWDVWURIHQ LQWUlɲDWµ

ullakarin arbetar därför med handledning och undervisning av personal som jobbar med suicidprevention. Hon forskar också om individperspektivet på suicid, bland annat har hon intervjuat 700 föräldrar som förlorat ett barn i självmord, ett arbete som lett fram till rutiner för stöd till närstående efter suicid. Hon finns dessutom med som stöd och hjälp i bedömningen av svårt suicidala, tillsammans med ordinarie personal. Det finns väldigt stora chanser att vända ut-

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

5


2017

hösten

HVB&LSS Världen

µ9L lU Sn YlJ ERUW LIUnQ LQVWlOOQLQJHQ DWW DOOW lU SV\NLDWULQV IHO ħ QX P|WHU MDJ RIWD LQVWlOOQLQJHQ DWW DOOD PnVWH KMlOSDV nW PHG GHW KlUµ

vecklingen hos den som vill ta sitt liv, menar Ullakarin. Av de som gjort ett självmordsförsök och därmed kan sägas vara högsuicidala är det nio av tio som inte sedan dör i självmord, visar forskning. – De hittar olika sätt att ta sig ur det mörker de hamnat i, säger Ullakarin. Första steget för att hjälpa en person som uttrycker självmordstankar är att lyssna och lugna. – Många inom första kedjan i vården är bra på detta. Att man blir rädd när någon berättar om sina tankar är naturligt, men att bli mottagare av suicidal kommunikation är ett förtro-

6

ende man bör förvalta genom att stanna och lyssna klart. Målet med samtalet bör inte vara att personen ska sluta tänka på självmord. Istället ska man påminna om skäl att leva. säger Ullakarin.

självmorden minskar, men inte i den takt man skulle önska, men Ullakarin tycker dock att synen på suicid har förändrats väldigt mycket under de år hon jobbat. – Vi är på väg bort ifrån inställningen att allt är psykiatrins fel – nu möter jag ofta inställningen att alla måste hjälpas åt med det här, säger hon.

Hon får numera föreläsningsförfrågningar ifrån alla möjliga olika verksamheter varenda dag. Att SVT valde att göra programmet ”30 liv i veckan” om självmord, där Ullakarin var med som expert, visar också på en öppnare samhällsinställning inför problemet, tycker hon. – SVT har tidigare haft policyn att inte prata om självmord, nu fattade de ett övergripande beslut att det var dags. Det var verkligen ett tecken! säger hon. Q

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


Sök placering hos oss )DPLOMHKHP RFK |SSHQYnUG

+9% %DUQ RFK XQJD

+9% 9X[QD

6lUVNLOW ERHQGH RFK NRUWWLGV

bOGUHSV\NLDWUL

6SHFLDOLVW SV\NLDWUL

5LQJ Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer. De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning. Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, LSS-boende, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.


Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar YL PHU RP YLOND P|MOLJKHWHU VRP ¿QQV

info@mogard.se | www.mogard.se 010-471 66 00

Din trygghet. Proffs på social arbete. 'LQ WU\JJKHW 9L lU SURIIV Sn VRFLDOW DUEHWH

7U\JJKHW RFK WLOOLW Trygghet och tillit.

7U\JJKHW RFK IUDPWLG Trygghet och stöd.

7U\JJKHW RFK RPVRUJ Trygghet och omsorg.


hösten

HVB&LSS Världen

2017

µ3RMNDUQD PnVWH I|UVW KDPQD L HWW JRWW WLOOVWnQGµ På Russinbacken behandlar man med värme, kärlek och närhet som främsta metod. – Det är först när pojkarna upplever trygghet och känner att de är omtyckta, som de kan börja läka, säger Ola Hammarström, en av ägarna till Russinbackens behandlingshem. russinbacken ligger i Långshyttan utanför Hedemora. Här tar man emot pojkar i åldrarna 16-21 år som har olika former av missbruks- och/eller kriminalitetsproblem. Hemmet startades 2008 av Ola och hans fru. Idag äger Ola verksamheten tillsammans med Veronica Wahlsten Lundberg, båda med lång erfarenhet av behandling genom 12-stegsprogrammet. – Jag började 1996 att arbeta med unga pojkar och kände direkt att jag var väldigt bekväm med den här målgruppen, berättar Ola. Att som ägare till ett behandlingshem vara närvarande i hemmets vardag är centralt för Ola. Han berättar att så har man arbetat på Russinhemmet från början och den här inställningen smittar av sig till övriga anställda. Alla tycker att det är roligt att gå till jobbet. Russinhemmet har 18 anställda och en av de viktigaste funktionerna har husmor.

– Det är lika viktigt för en ungdom hur man lagar ett trasigt blixtlås, som att förstå de olika behandlingsteorierna. Har man inte blivit sedd i det trasiga blixtlåset, då lyssnar man inte heller på behandlingen, förklarar Ola. Köket är hemmets hjärta, där kan pojkarna få sitta och bara prata av sig om allt och känna att det finns någon som lyssnar. Maten är hemlagad, det ska lukta bullar och vara familjärt. Husmor ska vara som en trygg mamma.

relationen till pojkarnas familjer och övriga anhöriga är central för Russinbacken. Man driver anhörigutbildning eftersom det är viktigt att de anhöriga förstår vad pojkarna lär sig i sin behandling. Men även att de förstår missbrukets dynamik och att hålla isär det från barnets person. Russinbacken arbetar med 12-stegsprogrammet, men har också tagit fram texter som är skrivna för att en 16-åring ska förstå dem, istället för texter skrivna för vuxna missbrukare. – Många av våra ungdomar har dock inte ett utvecklat beroende, och det är något man måste respektera. 12-stegsprogrammet handlar om att man ska ”äga sitt problem” och det kan se olika ut beroende på hur gammal man är, menar Ola.

efter avslutad primärbehandling går ungdomarna ofta vidare till en förlängd behandling där huvudinriktningen är praktikplats, arbete eller skola. Under den här fasen

vill man också att ungdomarna hittar en egen mentor, en vägledare, utanför behandlingshemmet. – Vi åker till självhjälpsgrupper och går på NA-möten. Där träffar de andra som har gått igenom det här tidigare och som kan fungera som vägledare och stöd efter avslutad behandling, berättar Ola vidare. Systemet med NAoch AA-grupper är att man delar vidare de erfarenheter man gjort, på detta sätt säkrar man eftervården. Q

Russinbackens behandlingshem Har 16 platser i primärbehandling, 6 platser för förlängd behandling och 2 platser i stödboende (egna lägenheter). Russinbacken arbetar aktivt med 12-stegsprogrammet men använder sig även bland annat av ADDIS och ASI som diagnosverktyg. Russinbacken har också tillsammans med ett antal andra behandlingshem tagit initiativ till en förening som ska säkra att hemmen ger den behandling de utlovar. Föreningen kommer att heta ”Uni12” och här certifieras hem som bedriver seriös vård utifrån 12-stegsprogrammet. Föreningen vill bli rikstäckande och har även som ett medlemskriterie att man säger nej till viss medicin under behandlingstiden.

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

9


2017

hösten

HVB&LSS Världen

-RKDQQD YRQ 6FKHGYLQ

0LQD GnOLJD XSSOHYHOVHU NDQ KMlOSD DQGUD DWW Pn ElWWUH Johanna von Schedvins ungdomstid var tung med självskadebeteende, självmordsförsök och missbruk. Som 23-åring fick hon sin diagnos ”emotionell instabil personlighetssyndrom” (EIPS) och livet tog en annan vändning. Nu är hon snart färdig psykolog och redo att hjälpa andra. – många gånger ses personer med min diagnos som hopplösa fall som inte går att rädda. Jag vill förändra den uppfattningen. Det går att få ett bra liv, trots diagnosen! säger hon. Som liten uppfattades Johanna von Schedvin som lugn och ambitiös, men hennes inre var ett kaos av självhat. Vid sexton års ålder började hon skada sig själv för att upprätthålla fasaden utåt och det inre kaoset växte. Hon mådde allt sämre och blev inlagd på sluten vård men hennes tillstånd förändrades inte trots psykologer och medicinering. Självsvält blev till bulimi och alkoholmissbruk och hon gjorde även flera suicidförsök. – Tiden innan jag fick min diagnos var de värsta åren, säger hon. Men vid 23 års ålder mötte hon en bra terapeut och fick sin diagnos EIPS. – När jag fick diagnosen orkade jag först inte kämpa mer och jag gjorde ytterligare ett för-

10

FOTO: EVELINA RÖNNBÄCK

sök att ta mitt liv. Men efter det vände det och jag bestämde mig för att försöka förstå diagnosen och använda den till något positivt. Jag hade varit väldigt sluten, men min terapeut lyckades få mig att öppna mig. Sakta men säkert började jag må bättre, säger hon.

i dag har johanna ett bra liv, men hennes bakgrund kommer alltid finnas med henne. – Jag har en extra skörhet och reagerar på saker på sätt som jag måste förhålla mig till, men i dag uppfyller jag inte diagnoskriterierna – så man kan säga att jag står på den ”friska sidan”, säger hon. Ganska snart efter att det vände för Johanna började hon studera till psykolog i Umeå. Parallellt med studierna har hon föreläst mycket. Hon satt i ett brukarråd genom SHEDO – en förening som arbetar med att sprida information kring psykisk ohälsa, ätstörningar och

självskadebeteende. När en föreläsare från föreningen blev sjuk hoppade hon in. – Det kändes så givande att det dåliga jag upplevt kunde hjälpa andra så jag fortsatte, säger hon. I sina föreläsningar varvar Johanna sin egen historia med teori kring sin diagnos. Något hon vill förmedla till de som jobbar med personer med hennes problematik är att delaktighet är viktigt för patientens behandling. Behandlaren bör vara öppen med sina tankar, prata om diagnoser, och göra utredningar i samråd med patienten. – Jag fick själv ta beslutet att göra en utredning och det är ett beslut som inte alltid är självklart för patienten, även om det är det för behandlaren. Vill inte patienten utforska detta måste man kanske göra det ändå, men man måste förklara varför, säger hon.

att berätta om hur det är att vara drabbad av samsjuklighet är också viktigt för Johanna. – Den problematiken gör ofta att man slussas mellan olika vårdenheter och har svårt att få bra vård, säger hon. Johanna är snart klar med sin psykologutbildning och tror att hennes bakgrund kan vara både till fördel och nackdel i hennes yrke. – Vissa situationer kommer att vara en större utmaning för mig. Samtidigt har jag varit tvungen att bearbeta mycket, vilket gör att jag lärt känna mig själv, men också att jag har en annan förståelse och insikt. Jag försöker se min bakgrund som en styrka, säger hon. Q

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


HVB&LSS Världen

hösten

2017

föreläser på HVB-/ Familjehemsdagen i: Umeå 12/10 Göteborg 19/10 Örebro 29/11

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

FOTO: EVELINA RÖNNBÄCK

Johanna von Schedvin

11


&UU VOJLU )7# IFN GzS VUlUBHFSBOEF QPKLBS lS Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom att vara exibla och anpassa sig efter BBIC. Vi arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är A och O och att varje individ ska bli delaktig i det svenska samhället. Vi arbetar bĂĽde med SoL samt LVU placeringar och erbjuder ĂĽtta platser i tvĂĽ olika hus. Grunden i behandlingen hämtas frĂĽn KBT, med kompetens inom ART, HAP m.m.

ESSAGRUPPE N

Spetskompetens inom den Romska kulturen och müngkulturella grupper. Essagruppen har personal med kompetens inom era olika sprük och kulturer. Kontakta fÜrestündare fÜr platsfÜrfrügan, büde akut samt behandlingsplacering pü: 076-868 65 41 eller e-post: kenneth.ekholm@essagruppen.se

&TTBHSVQQFO J 4UPDLIPMN "# Â… 5FM Â… & QPTU JOGP!FTTBHSVQQFO TF

Rikskonferens Kvalitet i LSS-verksamhet

Stockholm 9 nov 2017

Fortbildning och de mest aktuella frĂĽgorna fĂśr dig som arbetar inom LSS

Konventionen om rättigheter fÜr personer med funktionsnedsättning, inflytande och självbestämmande Myndigheten fÜr delaktighet

Kvalitet inom LSS – standardisering pü güng Alexandra Antoni, projektledare pü SIS standardiseringsomrüde vürd och omsorg

Bromma stadsdelsfÜrvaltning om sin Kvalitetsutmärkelse Bromma stadsfÜrvaltning tillsammans med initiativtagare och utvecklare

Etiska reflektioner kring arbetet inom LSS verksamheter Erik Blennberger är teol dr och professor i etik pü Ersta SkÜndal Bräcke hÜgskola

Självständighetens labyrint Emil Erdtman, HandikappfÜrbunden och FOU

Lokal: Bonnier Conference Center, Torsgatan 21, Stockholm Ord.pris: 2 895 kr/pers inkl lunch och kaffe. Moms tillkommer. Rabatter: 10% rabatt vid bokning av 3 eller fler

Boka din plats: www.kui.se/boka, 08-522 506 90, bokning@kui.se


hösten

HVB&LSS Världen

2017

6NROD RFK +9%ĦKHP Sn VDPPD JnQJ Dormsjöskolan i Garpenberg har en numera smått unik profil med både skola och HVB-hem i samma enhet. Där hjälper de pojkar som har svårt att klara av skolan och livet, att hitta tillbaka på rätt kurs. – att ha ett hvb-hem kopplat till skolan är ett bra sätt att få gemensam struktur på skola och boende, säger Rutger Zachau, verksamhetschef och vd på Dormsjöskolan. Dormsjöskolan har funnits sedan 1958. Då var skolhem en ganska vanliga företeelse, men nu är det ovanligt. På Dormsjöskolan har man dock funnit att det ger bra resultat när elevstöden kan jobba både på skolan och på boendet. – De möter upp barnen på morgonen och följer dem till skolan. Vi kan också dela upp

tjänster så den behandlingsperson som fungerar bra på boendet även kan arbeta med eleven på skolan, säger Rutger Zachau. Skolan startade i en antroposofisk anda som lever kvar genom att man värnar mycket om miljön och strukturerar skoldagarna med teoretiska ämnen på förmiddagarna och estetiska ämnen på eftermiddagarna.

Barnen som kommer till Dormsjöskolan har social eller psykiatrisk problematik kopplad till skolproblematik. Det finns grundskola, särskola och gymnasiesärskola och just nu har man barn som är mellan 10-21 år gamla. Varje elev har individuella mål utifrån sina förutsättningar, men behandlingstiden är i snitt 3-4 år.

man har en heltidsanställd

undervisningen bedrivs i små klas-

trädgårdsmästare och en vaktmästare som ska se till att byggnader och trädgård bevaras i gott skick och över hundra hektar mark som kan användas i verksamheten genom att barnen är med och vårdar skogen. – Vi använder alla delar i verksamheten så pedagogiskt vi kan - vi tänker till exempel på att när vi pyntar med blommor i utemiljön sätter vi skyltar på blommor och sädesslag - så att barnen till exempel kan se vad som blommar, säger Rutger Zachau.

ser, från enskild undervisning till grupper på tre till fyra stycken. Det finns både lärare och elevstödjare i skolan. Personalbemanningen är hög både i skolan och på boendet och man jobbar mycket för att finnas till hands. – Vi har inga enstaka metoder som ska lösa allt, vi jobbar med relationer, struktur, framförhållning och tydlighet. Genom att vara väldigt tillgängliga relationsmässigt skapar vi trygghet och möjliggör förändringsarbete, säger Rutger Zachau. Q

Under Aktuellt/Blogg på vår hemsida hittar du Skolinspektionens tillsynsrapport samt en kvalitetsrapport.

Dormsjöskolan – www.dormsjoskolan.com Dormsjöskolan har tillstånd för boende (28 platser) enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialtjänstlagen samt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Friskolan har tillstånd från Skolverket för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Dormsjöskolan tar emot pojkar i åldern 7-20 år. HVB-hemmet består av fyra olika boenden och eleverna bor i små enheter med personal. Verksamheten är stiftelseägd och all vinst går in i verksamheten och kommer eleverna till godo.

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

13


hösten

HVB&LSS Världen

FOTO: HELENA BERZELIUS

2017

Anna Bergholtz föreläser på LSS-dagen i Uppsala 14/11

14

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


hösten

HVB&LSS Världen

2017

$QQD %HUJKROW]

Varken sjukdom eller blindhet har hindrat Anna Bergholtz från att nå sina drömmar. I sitt yrkesliv har hon gjort mer än många andra kan hoppas på. – Jag tror inte det finns något min synnedsättning hindrar mig från att göra, men jag kanske får göra det på ett annorlunda sätt, säger hon.

anna är utbildad journalist, socialpedagog och diplomerad coach. I dag jobbar hon främst som radioreporter för Sveriges radio, moderator och föreläsare. Hon är även känd som Sveriges första blinda filmrecensent, bland annat hos Filip & Fredrik och som ”Blindchick” från P3:s Morgonpasset. Hon kan också titulera sig barnboksförfattare och har vunnit pris för sin förmåga att inkludera människor med funktionsnedsättning i samhället. Allt detta har hon åstadkommit trots att hon fick barnreumatism vid tre års ålder och som en följd av detta blev blind vid 24 års ålder. – I mina föreläsningar pratar jag om min historia från när jag var barn till nu. Jag vill berätta om hur man kan använda sin olikhet som en tillgång och vända den till något positivt, säger hon.

FOTO: JAN DAHLQVIST

+LWWD GLQ µEOLQGERQXVµ RFK I|UlQGUD VDPKlOOHWV QRUPHU många gånger finns det en ”tycka synd om”-attityd gentemot personer med funktionsnedsättning både i LSS-branschen och samhället i stort. Det synsättet vill Anna vända upp och ner på. I sina föreläsningar talar hon om hur man kan hitta sin ”blindbonus”– sin oväntade tillgång. – Jag ska inte sticka under stol med att det är tufft att vara blind, men det handlar ju mycket om normer, och hur samhället är byggt. Alla bär vi på våra olika historier, men får man rätt stödinsatser och hjälpmedel kan man snarare bidra till mångfald genom sina olikheter, tror Anna. I sitt jobb som radioreporter har hon märkt av detta på många sätt. – Jag gör många reportage om mångfald och inkludering där jag återger personliga berättelser och utmanar normer. Jag tror jag ställer andra frågor eftersom jag har egen erfarenhet av det här, säger Anna. Personer Anna intervjuar får ofta ett annat sorts förtroende när de förstår att Anna är blind, som att situationen blir mindre farlig, säger hon. – Om jag kan använda min normbrytande funktionalitet som en fördel i mitt arbete, är det bra, säger hon. Med ett nätverk av kollegor och tekniker och med hjälp av ledsagare går det att skapa en situation där hon kan nå i princip alla de slutresultat hon strävar mot, trots fysiska utmaningar. – Jag kan göra allt, det är oftast bara sam-

hällets otillgänglighet som sätter gränser, säger hon.

anna betonar därför vikten av att samhället inte sparar in på ledsagningstimmar, ledarhund och andra faktorer som kan göra livet lättare för personer med synnedsättning. Det är en mänsklig rättighet att få rätt hjälp. – De som bestämmer om mina ledsagningstimmar har en oerhörd makt, och det är jätteviktigt att de lyssnar och försöker sätta sig in i mitt liv, säger hon. Sedan hon blev blind har hennes ledsagningstimmar stramats åt flera gånger, bland annat när hon träffade sin sambo och när hon fick en ledarhund. – Jag tror att samhället skulle vinna på att tänka tvärtom och vara mer generös här. Fler ledsagningstimmar skulle nog ge färre sjukskrivningar, mindre utbrändhet och det skulle kosta mindre i förlängningen, säger hon. Q

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

15


Journalsystemet för dig som verkar inom HVB, LSS och andra verksamheter inom vård och omsorg Safe-Doc är ett användarvänligt dokumentationssystem för hälsa, vård och omsorg inom privat och offentlig verksamhet. Det används dagligen inom många HVB och LSS-boende runt om kring i Sverige. Safe-Doc har också 16 tilläggsmoduler för att effektivisera och förenkla ytterligare för våra användare, bland annat en mycket populär modul för familjehem, med funktion för ”match-making” och där du också enkelt får fram debiterings- och faktureringsunderlag. Naturligtvis finns också Safe-Doc i app-utförande, både för iOS och Android.

Ring oss idag för en visning över Internet eller hos er. Safe Care Svenska AB

Behandling för pojkar 15-19 år. Missbruksvård med kvalitativt behandlingsinnehåll: KBT- / 12-stegsbehandling och familjeterapeut.

040-643 03 20

www.safecare.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år och uppåt. Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

0292-411 11 ALLVIKEN HVB | Segelbo | 740 45 | TÄRNSJÖ

072-399 05 33 ÄLBY STÖDBOENDE | Älby | 743 72 | BJÖRKLINGE

info@allviken.se | www.allviken.se

info@allviken.se | www.allviken.se


hösten

HVB&LSS Världen

2017

HVB&LSS Världen

Ringer upp! P

it e

HVB&LSS Världen ringde upp Linda Westin, som är vårdsamordnare för barn på Piteå kommun. Vi var intresserade av hur Linda upplever HVBGuiden.se:s placeringstjänst. Hej Linda! Hur upplever du att det fungerar med HVBGuiden.se? – Jag tycker att den fungerar jättebra. Och jag tycker att vi har fått många användbara svar. Både från HVB-hem som vi faktiskt har använt men även sådana som vi har tagit kontakt med och är intresserade av för framtida placeringar. Blir det placeringar från HVBGuiden.se vid varje förfrågan? – Kanske inte vid varje, men väldigt ofta.

Tycker du att placeringstjänsten på HVBGuiden.se är lätt att använda? – Ja, det tycker jag. Den är enkel och begriplig. På vilket sätt har placeringstjänsten förenklat eller förbättrat ditt arbete? – Jag tycker att det är bra att svaren kommer direkt till mig. Om inte HVBGuiden.se hade funnits hade jag fått googla på HVB-hem, och då hade jag kunnat få svar från vilken målgrupp som helst. Med placeringstjänsten så kommer det bara svar utifrån den specifika förfrågan jag har gjort. Det sparar mycket tid. Finns det några saker som du är mindre nöjd med, något du skulle vilja att vi förändrade? – Ja, det skulle vara att när jag skickar en placeringsförfrågan på yngre barn, och söker ett HVB-hem, så får jag även svar från Familjehemsenheter. Jag skulle önska att när min sökning gäller HVB-hem, så skulle det bara bli HVB-hem som svarade. Jag förstår att barnets ålder är det som leder till Familjehemssvar.

å ko m mu

n

På HVBGuiden.se har man möjlighet att vara anonym i sin förfrågan, är det viktig för dig? – För mig är det inte viktigt. När jag valt att inte vara anonym så hör de av sig direkt till mig och det tycker jag har varit bra. Jag klickar inte i att jag ska vara anonym så ofta. Hur många placeringar gör ni i veckan? – Då Piteå är en mindre kommun så behöver vi inte göra placeringsförfrågningar varje vecka. Q

Fakta Piteå kommun Piteå ligger i Norrbottens län och har ca 42 000 invånare. Piteå är en turistoch sommarstad känt bland annat för ortens dialekt, pitemål, för maträtten pitepalt och för sin långa havsstrand Pite havsbad.

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

17


När barnet trivs i sitt sammanhang... 'RUNDTANKENõËRõATTõVIõTILLõSTORõDELõFORMASõGENOMõMÚTENõMEDõMËNNISKORõIõVÍRõOMGIV NINGõOCHõMÚJLIGHETENõTILLõFÚRËNDRINGõLIGGERõIõDESSAõNYAõMÚTEN RELATIONER õ6IõERBJUDERõ ETTõALTERNATIVõTILLõINSTITUTIONSVÍRDõGENOMõKRAFTIGTõFÚRSTËRKTõFAMILJEHEMSVÍRDõDËRõENõAVõ FÚRËLDRARNAõIõFAMILJENõËRõANSTËLLDõPÍõHELTID õ5TGÍNGSPUNKTENõFÚRõVÍRTõBEHANDLINGSARBETEõ ËRõVËGLEDANDEõSAMSPELõOCHõMENTALISERINGSBASERADõTERAPIõVARSõBEHANDLINGSFOKUSõLIGGERõ IõSJËLVAõPROCESSEN 6ÍRAõBEHANDLINGSFAMILJERõLIGGERõIõNËROMRÍDETõRUNTõVÍRAõKONTORõIõVästervik, Vimmerby, JönköpingõOCH Norrköping &ÚRõPROFESSIONELLõBEHANDLING õUTREDNINGõOCHõVËGLEDNINGõlNNSõETTõTEAMõBESTÍENDEõAVõ PSYKOLOGER õPSYKIATERõOCHõBEHANDLINGSSAMORDNARE õ!LLAõlNNSõIõBEHANDLINGSFAMILJENSõ NËRHETõFÚRõATTõKUNNAõGEõFÚRSTËRKNINGõOCHõSTÚD

4JUSTõBEHANDLINGSFAMILJERõ!"õõsõõ¯NGALUNDSGATANõ "õõsõõ õ õ6ËSTERVIKõõsõõ4FN õ õ õõsõõ&AX õ õ % POST õINFO TJUSTBEHANDLINGSFAMILJER SEõõsõõ(EMSIDA õWWW TJUSTBEHANDLINGSFAMILJER SE


hösten

HVB&LSS Världen

2017

µ'HW ÀQQV LQJD KRSSO|VD IDOOµ ”Det finns inga hopplösa fall”, så löd Erik Edins motto när han 1997 startade Erik Edin-stiftelsen. Det är även mottot idag för Anki och Björn Törnqvist som båda är föreståndare för Furulundshemmet, ett HVB-hem för missbrukande män och kvinnor. på furulundshemmet utgår man ifrån en kristen värdegrund med fokus på alla människors lika värde och rättigheter. Alla människor bör behandlas lika oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. – Vi anser att varje person är unik och består av ande, själ och kropp. För att kunna uppnå en förändring bör man involvera hela människan. Vi arbetar därför andligt, medicinskt och socialt och kombinerar detta förhållningssätt med evidensbaserade metoder, berättar föreståndarparet. Furulundshemmet ligger vackert i närheten av Kungsberget i Sandvikens kommun. De har 12 platser på primärbehandlingen för män

och 6 platser för kvinnor samt 2 platser för par och 4 platser på utslussboende. Målgruppen är män och kvinnor med alkohol och/eller drogmissbruk. Furulundshemmet tar även emot personer med ett långt framskridet missbruk och/eller psykiska eller fysiska funktionshinder. – Personer som ofta har svårt att tillgodogöra sig en traditionell behandling, är välkomna till oss med sin ansökan, fortsätter de.

erik edin-stiftelsen är en ideell stiftelse och Furulundshemmet är ett idéburet företag som förutom vårdavgifter från placerande myndigheter även tar emot gåvor från privatpersoner och organisationer. Vilket skapar möjligheter att hjälpa personer som inte kan få hjälp till behandling genom sin socialförvaltning. – Den eventuella vinsten går tillbaka till klienten genom förbättrad kvalitet samt för att utöka vår verksamhet vilket i sin tur gynnar

både klienten och den svenska välfärden, säger Anki och Björn Törnqvist. De berättar att Furulundshemmet särskilt brinner för de 300 000 barn och ungdomar i Sverige som lever med missbrukande föräldrar. Ambitionen är därför att kunna återuppta familjebehandling inom Erik Edin-stiftelsens regi. Teoretiskt sett utgår man från Aaron Antonovskys KASAM, med ett tydligt salutogent perspektiv. Furulundshemmet vill fokusera på de friskfaktorer som kan hjälpa människor att behålla eller återfå sin hälsa. De arbetar också systemteoretiskt och med ett kognitivt synsätt. Vid arbetet med kvinnor använder man sig också av empowerment både som teori och metod för att stödja kvinnorna att återta kontrollen över sitt liv. Q

Furulundshemmet Furulundshemmet startades 1997 av Erik Edin och ligger i Järbo i Sandvikens kommun. De har plats för 12 män och 6 kvinnor med missbruksproblematik. HVB-hemmet drivs av ett vårdbolag som ägs av Erik Edins Insamlingsstiftelse.

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

19


FAM-huset

HVB-hem för familjen med barnet i fokus

Utbildning & Behandling

Missbruk och beroende ökar bland ungdomar i takt som den existentiella ångesten växer Vårt grundläggande synsätt bygger på existentiell ångest, som är livsnödvändig men kan bli plågsam om vi inte lär oss hantera den! För diagnostisering av missbruk och beroende använder vi oss av Jellineks diagnostik och DSM 5. För oss är det viktigt att se helheten för att förstå missbruk och beroende

Vi erbjuder utslussningslägenheter familjebehandling i öppenvård; samspelsbehandling, med möjlighet till familjebehandling; Marte Meo, COS, PYC, ICDP, samspelsbehandling, Marte Meo, ÅP m.m. COS, PYC, ICDP, ÅP m.m. Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 7 år, samt familjer som väntar barn. Hagvägen 11 Fristad . 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset

FAM-huset

HVB-hem för familjen med barnet i fokus Alkohol- och drogterapeut (ATU) Utbildningen är på distans, 3 år 50% MALMÖ: start 22/9/2017 GÖTEBORG: start 6/10/2017 STOCKHOLM: start 2/3/2018

För mer info om våra utbildningar besök www.bergstroms.org eller ring 08 642 42 88

Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC, behandlingar och akutplaceringar. Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn. Välkommen att kontakta oss, vi har öppet dygnet runt!

Hagvägen 11 Fristad . 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset

- För medmänsklig utveckling

Lediga platser Vuxenboende Möllan 9:9 LSS

Ungdomsboende Utsikten 9:8 LSS Vi finns i Stockholms län. Järna, Södertälje och Mölnbo.

Stödboende och skyddat boende. Grundutrustade och möblerade lägenheter i vanliga hyreshus. Vi har 17 års erfarenhet. Flexibilitet för bästa insats. www.tunabacke.nu

tunabacke@telia.com

Ellinor Idevall 070 962 04 01 åsgatan 2, 153 30 järna humanprogress.se

070-4387150 www.tunabacke.nu


hösten

HVB&LSS Världen

2017

HVB&LSS Världen

T

yr

HVB&LSS Världen ringde upp Malin Hultlid som är gruppledare för barn- och ungdomsenheten på Tyresö kommun. Vi var intresserade av hur Malin upplever HVBGuiden.se:s placeringstjänst.

Hej Malin! Hur upplever du att det fungerar med HVBGuiden.se? – Jag tycker det fungerar jättebra, det är en superbra tjänst! Enormt tidsbesparande. Blir det placeringar från HVBGuiden.se vid varje förfrågan? – Vi skickar förfrågningar till fler ställen, så varje förfrågan leder inte till en placering, men varje gång vi använt oss av HVBGuiden.se så blir det en placering! Vilket vi gjort sen i våras. På vilket sätt har placeringstjänsten förenklat eller förbättrat ditt arbete? – Det är tidsbesparande, allt finns på samma ställe. Tidigare fick jag googla eller prata med

es

n

Ringer upp! ö ko m m

u

kollegor, nu går allt mycket snabbare och lättare.

2 gånger per vecka. Men i snitt skulle jag säga att det kan röra sig om 1 per månad.

Tycker du att placeringstjänsten på HVBGuiden.se är lätt att använda? – Det är mycket som är jättebra, tycker jag.

Ni är en av de första kommunerna som har börjat använda vår nya ramavtalstjänst. Hur kommer tjänsten att underlätta ert vardagliga placeringsarbete? – Vi har ännu inte fått in alla våra ramavtal, men jag tror att det kommer underlätta vårt jobb otroligt mycket. Vi kommer ju direkt att se vilka vi har ramavtal med och om de har lediga platser, och då börjar man med dem innan man går vidare. Tidigare har det här tagit onödigt mycket tid då man först ska leta efter verksamheterna man har avtal med och sen vänta på svar från dem. Q

Finns det något du skulle vilja att vi förändrade? – När det gäller hur man kan söka på ålder på barn så saknar jag möjligheten att söka på flickor 12-18 år. Idag finns den möjligheten endast för pojkar, det andra alternativet är pojkar och flickor 12-18 år. Jag skulle vilja ha det sökspecifikt för flickor också. HVBGuiden.se: Tack för bra återkoppling. Vi har naturligtvis åtgärdat detta. På HVBGuiden.se har man ju möjlighet att vara anonym i sin förfrågan, är det viktigt för dig? – Nej, inte alls! Tvärtom. Jag tror att det är viktigt för hemmen att de vet vem som frågar. Hur många placeringar gör ni i veckan? – Det är väldigt svårt att svara på, det går upp och ner. Sista tiden har vi haft många förfrågningar på ungdomar, då har det nog blivit 1 till

Fakta Tyresö kommun Tyresö ligger i Stockholms län och har drygt 47 000 invånare. I Tyresö har man nära till havet och naturen men når ändå centrala Stockholm på 20 minuter. Tyresös mest besökta turistmål är Tyresö slott med tillhörande park och Tyresö kyrka.

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

21


2017

hösten hösten

HVB&LSS Världen

9HURQLFDV WUlGJnUG

EOHY KHQQHV UlGGQLQJ Att få diagnosen utbrändhet drabbar fler och fler. 2010 gick Veronica Axelsson ”in i väggen” och blev sjukskriven för utbrändhet. Hennes väg ut ur denna jobbiga tid blev hennes trädgård. Idag arbetar Veronica på Cura Institutet och delar med sig av sina upplevelser. när veronica blev sjuk sommaren 2010 hade hon redan en trädgård sedan några år, men den här sommaren blev trädgården hennes väg till styrka och ett nytt liv. – Det var den enda plats jag kände mig trygg på. Jag satt där ute, tårarna sprutade och det enda jag gjorde var att gräva, gräva och gräva. Plantera och skapa. För det är skapa man gör i en trädgård, säger Veronica. Veronica menar att just skapandet är centralt för tillfrisknandet. Det finns annat skapande som fyller samma funktion, men i en trädgård är man dessutom utomhus. – Jag kunde andas! säger hon med eftertryck. Trädgården fyller samma funktion för henne idag. Varje gång hon känner att hon får ett stresspåslag så söker hon sig ut till trädgården och det fysiska arbetet det innebär. Veronica har även fibromyalgi som hindrar henne på många sätt i vardagen. Hon får värk och ont i kroppen av fysiskt arbete. Men med arbetet i trädgården är det annorlunda. – Ute i trädgården kan jag vara en hel dag utan att jag tänker på min smärta. Det är verkligen märkligt! Såklart kan jag vara trött efteråt, men det är en helt annan trötthet, berättar Veronica. Att låta tankarna komma och gå Veronica menar att det var i trädgården hon ”började leva igen”, den där sommaren 2010. När det sedan blev höst och vinter så tillbringade hon istället tiden med att läsa böcker och

22

lära sig mer om trädgårdsskötsel. – Jag kunde egentligen ingenting från början. Men det här med trädgården blev som ett gift för mig. Jag gick fullt upp i detta på alla sätt, och lärde mig givetvis väldigt mycket, berättar hon. Att stoppa ner en spade i jorden, att låta tankarna komma och gå, utan att älta. Att vara här och nu och vara ute i friska luften blev min medicin förklarar Veronica. Hennes pollenallergi, som hon haft sedan hon var liten har dessutom försvunnit. – När jag började tillbringa tid ute i min trädgård var jag fortfarande väldigt allergisk. Näsan rann och ögonen kliade. Men idag är jag inte det längre! Jag tror att jag helt enkelt har vant mig, min kropp har vant sig eftersom jag är utomhus varje dag året runt, säger hon.

Möjlighet för fler att läka Den avgörande betydelsen som arbetet i trädgården inneburit för henne, har också lett till tankar om att göra den egna trädgården tillgänglig för fler. Idag får hon besök av många trädgårdsföreningar och andra trädgårdsintresserade människor. Men Veronica skulle även vilja öppna sin trädgård för människor med psykisk ohälsa. – Eftersom jag vet hur läkande det är att få vara i en trädgård vill jag gärna få dela med mig till andra som skulle må bra av att få klappa på växter och uppleva allt som en trädgård kan erbjuda. Att få vara i en trädgård både lindrar och läker, säger Veronica. Q

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


hösten

HVB&LSS Världen

2017

7UlGJnUGVWHUDSL I|U VWUHVVUHODWHUDG RKlOVD Det är grönt, det är lugnt, fuktigt och varmt. Det växer. Att befinna sig i en trädgård som prunkar upplever de flesta av oss som lugnande. Men grönska i vår närmiljö kan även vara avgörande för människors hälsa på flera sätt. Det är så viktigt att Folkhälsomyndigheten har som mål att grönområden ska finnas tillgängliga för alla människor. i en trädgård kan vi använda alla våra sinnen, genom att inte bara se all grönska utan också lyssna på fåglarna, känna på jorden under naglarna, dofta på blommorna och följa växternas cykler. Trädgården upplevs ofta som en kravlös plats. Vi kan inte alltid göra så mycket åt att tomaterna inte gror eller att blommorna vissnar. Ibland räcker det inte med att vi vattnar eller visar omsorg, naturen har sin gång och vi får följa dess egen rytm. Att vara i naturen upplevs av många människor som kravlöst och avslappnande.

Vill du läsa mer om Veronica och hennes trädgård, besök: www.facebook.com/sandacottage

Gammal kunskap Idén om trädgårdsterapi har funnits länge, till exempel fick engelska soldater arbeta i trädgårdar för att bearbeta sina trauman redan efter andra världskriget. Men i takt med ökad psykisk ohälsa och utbrändhet blir trädgården och trädgårdsarbete ännu viktigare för att människor ska kunna rehabilitera på ett bra sätt. Studier vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp visar att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa faktiskt mår bättre av att vistas i en så kallad hälsoträdgård. – Vi har sett i en kontrollstudie att de individer vi har haft hos oss konsumerar mindre vård än de som inte fått rehabilitering i Al-

narp, säger Anna María Pálsdóttir, doktor i landskapsplanering med inriktning på miljöpsykologi på SLU. Anna Maria har många års erfarenhet av att forska på och utveckla koncept inom naturbaserad och naturunderstödd rehabilitering för bland annat personer med stressrelaterad ohälsa och mentala utmattningssyndrom, en grupp som ökar i samhället. Hon berättar vidare att det finns studier som visar att hjärt- och pulsfrekvens sänks i naturmiljöer, och förklarar att för människor med stressrelaterad ohälsa kan naturen skapa en känsla av trygghet, och att ”lugn och ro”-systemet, även kallat parasympatiska systemet, kan kopplas på.

Trädgårdar för rehabilitering Idag finns det flera institutioner och privata initiativ som bedriver trädgårdsterapi och har hälsoträdgårdar. På Sabbatsbergs sjukhus finns ”Sinnenas trädgård”, en grön miljö för äldre människor att vistas i, och Vårsta diakoni driver projektet ”Vårsta Växtkraft” som riktar sig till människor med psykiska funktionsnedsättningar och syftar till att rusta deltagarna till att komma närmare arbetsmarknaden. En verksamhet där förädling av egenproducerade grönsaker är en väsentlig del. ”Grön rehab väster” drivs av Närhälsan Frölunda rehabmottagning och finansieras av statliga rehab garantimedel. Man utgår från Alnarp metoden och vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som lider av långvarig smärta och/eller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. På Haga Hälsoträdgård i Stockholm rehabiliteras människor som drabbats av utmattningssyndrom och utbrändhet. Trädgården är indelad efter olika kravnivåer, i en stigande skala från vila till aktivitet, representerade med varsitt rum i ett växthus bakom Fjärilsmuseet i Hagaparken. Q Källor: Expressen, Livskick.nu, SvD och Psykologtidningen.

Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

23


2017

hösten

”Ge alla barn i Sverige rätt till skolgång på lika villkor” thomas af bjur, förbundsdirektör i branschorganisationen Svenska Vård skriver i Dagens Samhälle: ”Idag finns det en utsatt grupp barn som sällan uppmärksammas när det gäller rätten till skolgång. Det handlar om barn som är placerade i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende, och som varje dag förvägras skolgång. Socialstyrelsens Öppna jämförelser för 2017 visar att färre än fyra av tio, av dessa barn, lyckas slutföra en treårig gymnasieutbildning. Ingen förbättring har skett de senaste 20 åren. Jag välkomnar att regeringen givit Skolverket i uppdrag att anpassa en modell som även omfattar barn som är placerade i olika insatser. Men det innebär att en modell som ger alla barn rätt till en trygg och jämlik skolgång inte kommer att vara på plats förrän tidigast till höstterminen 2019. Regeringen måste skynda på processen samtidigt som felande kommuner redan nu måste leva upp till sitt ansvar.” Källa: Utdrag ur artikel från Dagens Samhälle, www.dagenssamhalle.se

HVB&LSS Världen

Alternativen till assistans dyrare för samhället det finns inget alternativ som är mer kostnadseffektivt än personlig assistans när det gäller det stöd som människor med funktionsnedsättning behöver. Det visar rapporten ”Den personliga assistansens alternativkostnader”. Hans Knutsson, forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, har på RBU:s uppdrag räknat på vad alternativen till personlig assistans skulle kosta. Rapporten visar att samhällets kostnad för personlig assistans dygnet runt för en assistansberättigad uppgår till cirka 2,52 miljoner kronor per år. Hemtjänstalternativet och de olika boendealternativen innebär en samhällskostnad på drygt 3,2 miljoner kronor årligen. Om assistansen ersätts med anhörigs arbete beräknas årskostnaden uppgå till 2,67 miljoner kronor. Vid samma personaltäthet som i assistansen så ökar alltså kostnaderna för hemtjänst och boenden. Även då anhöriga tvingas sluta arbeta för att hjälpa personen med funktionsnedsättning innebär det en stor kostnad för samhället. Källa: Dagens Samhälle, www.dagenssamhalle.se

Gör Almedalsveckan tillgänglig för alla jonathan wahlström ordförande Unga Hörselskadade (UH) och Linus Forsberg ordförande Unga med Synnedsättning (US) vill att Almedalsveckan blir en tillgänglig mötesplats för alla. För att kontrollera tillgängligheten för hörselskadade genomför Unga Hörselskadade “Slingpatrullen” som testar hörslingor, bedömer ljudmiljön och tar fram statistik på hur ofta det finns teckenspråkstolk och skrivtolk. Slingpatrullens deltidsrapport visar att en fjärdedel av lokalerna saknar hörslinga, 60 procent av seminarierna saknar teckenspråkstolkning och endast 1 procent syntolkas. De skriver i sin artikel att allas rätt till delaktighet är grundläggande och avgörande för att Almedalen ska vara den demokratiska mötesplats som den skulle kunna vara. Källa: Dagens Samhälle, www.dagenssamhalle.se

EU:s nya dataskyddsförordning den 25 maj 2018 träder en ny europeisk persondataskyddsreglering i kraft – dataskyddsförordningen. Förordningen blir direkt tillämplig som lag i Sverige. Samtidigt upphör det nuvarande dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen. Dataskyddsförordningen ställer högre krav på dem som behandlar enskildas personuppgifter, oavsett verksamhet. Vikten av regelefterlevnad understryks av höga vitessanktioner för dem som inte efterlever regelverket. Samtidigt kommer många av de registerförfattningar som finns idag att fortsatta gälla. De innehåller skyldigheter som ibland går längre än dataskyddsförordningen, och även begränsningar av rättigheterna i förordningen. Källa: Svenska Vård, www.svenskavard.se

Söker du HVB/LSS- eller familjehem för en brukare?

Självklart möter du Göran i Misas nya bok

SJÄLVKLART Berättelser om människor som haft oddsen emot sig, men hamnat rätt.

Använd vår kostnadsfria placeringstjänst:

020-10 40 99 www.misa.se

24

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


KOSTNADSFRI MASSAGE! Nu har ni chansen att lĂĽna en av vĂĽra fantastiska ĂĽterhämtningsfĂĽtĂśljer. Skänker välbeďŹ nnande, harmoni och tid fĂśr reektion. LĂĽna helt kostnadsfritt under 2 veckor.

(BCSJFM ,BSMFWJOH t HBCSJFM LBSMFWJOH!UJNF DBSF TF XXX UJNF DBSF TF

HVB flickor 12-18 12-18 ür ür HVB fÜr flickor LVU § 2, 3 och och 6. 6. SoL SoL Ramavtal kommuner Ramavtalmed med 139 kommuner

VI ERBJUDER:

INDIVIDANPASSADE LĂ–SNINGAR EN GESTALTAD MILJĂ– EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP Syftet med boendet är att kunna erbjuda de boende ett individuellt liv i gemenskap. Detta innefattar social samvaro pĂĽ olika sätt. Personalen skall fungera som ett stĂśd till att bryta den eventuella sociala isoleringen och kunna motivera den boende att inte sitta ensam i lägenheten. MĂĽlet är att fĂĽ den boende att känna gemenskap med andra människor och att komma ut i samhället.

ÂťETT INDIVIDUELLT LIV I GEMENSKAPÂŤ

Nanolfsvillan Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspüng och har plats fÜr 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi tar emot fÜr utredning, behandling och skydd.

Telefon: 0530-301 0530-301 23 23 info@stubben.se info@stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljĂś fĂśr bĂĽde barn och vuxna. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

TTT nanolfsvillan sB Âź QBl


2017

hösten

HVB&LSS Världen

Inspireras och kompetensutveckla dig kostnadsfritt

HVB/

Familjehems-

dagen Umeå

12/10

Åke Pålshammar

Angelica Frithiof

Marcus Sandborg

Program 8.30

Dagen inleds med kaffe/te, smörgås och registrering

9.30

”Hjärnans roll vid beteenden och känslor, minnen och tankar”

Johanna von Schedvin

Plats: Umeå Folkets Hus Pris: Kostnadsfritt

Föreläsare: Åke Pålshammar, neuropsykolog och universitetslektor vid Uppsala universitet. I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Dess hälsosamma utveckling beror inte minst av stimulans av olika slag, men får inte överbelastas alltför mycket. Hur individens hälsa kan kopplas till känslomässiga upplevelser är intimt förknippad med hjärnans sätt att fungera. Exempel på detta ges under föreläsningen.

10.15 Kaffe och mingel med utställarna 11.00 ”Samtal som stärker - om kreativ dialog i svåra situationer” Föreläsare: Angelica Frithiof, Fil. kand. inom humaniora samt utbildningar inom medicinsk etik, psykologi, lösningsfokus och samtalsmetodik. Här får du inspiration till hur du kan leda en dialog som synliggör den enskildes resurser på ett helt nytt sätt.

11.45 Lättare lunch 13.00 ”Psykos, Schizofreni, Drogberoende, Tillfrisknande, Hopp, Förståelse” Föreläsare: Marcus Sandborg, föreläsare med såväl praktisk som teoretisk kunskap. Marcus kommer från en vanlig medelklassfamilj från Falköping. Under hans uppväxt flyttade familjen mycket vilket skapade oro hos honom. Som tonåring började han att missbruka hasch och alkohol och vid 25-års ålder hamnade han i sin första psykos. Om det var drogerna som utlöste schizofrenin eller inte är svårt att svara på men idag är Marcus drogfri och lever ett stabilt liv och har skapat en karriär som föreläsare och författare inom psykiatri och beroendefrågor.

13.45 Fika och mingel med utställarna 14.15 ”En kamp för att överleva - om borderline, självskadebeteenden och ätstörningar” Föreläsare: Johanna von Schedvin, föreläsare med såväl praktisk som teoretisk kunskap. Johanna brinner för att förändra synen på borderline- och självskadepatienter. Hon pratar öppet och ärligt om hur det är att leva med självskadebeteenden, ätstörningar och att överleva självmordsförsök, till att nå sjukdomsinsikt och tillfrisknande. Johanna är en föreläsare som fångar publiken med sitt färgstarka berättande som sällan lämnar någon oberörd.

15.15 Vi avrundar dagen med utlottning av fantastiska priser!

Det är gratis entré och föreläsningar för alla föranmälda besökare. Vi bjuder även på frukostsmörgås, lättare lunch och eftermiddagsfika. Begränsat antal platser!

Anmäl dig på: hvbguiden.se 26

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


hösten

HVB&LSS Världen

2017

Inspireras och kompetensutveckla dig kostnadsfritt

HVB/

Familjehems-

dagen

Göteborg Åke Pålshammar

Angelica Frithiof

19/10

Johanna von Schedvin

Program 8.30

Dagen inleds med kaffe/te, smörgås och registrering

9.30

”Hjärnans roll vid beteenden och känslor, minnen och tankar”

Plats: Göteborgs Konserthus Pris: Kostnadsfritt

Föreläsare: Åke Pålshammar, neuropsykolog och universitetslektor vid Uppsala universitet. I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Dess hälsosamma utveckling beror inte minst av stimulans av olika slag, men får inte överbelastas alltför mycket. Hur individens hälsa kan kopplas till känslomässiga upplevelser är intimt förknippad med hjärnans sätt att fungera.

10.15 Kaffe och mingel med utställarna 11.00 ”Mot en systematisk suicidprevention” Föreläsare: Martin Letell, filosofie doktor, utbildningsansvarig på Suicidprevention i Väst. Varje sjätte timme tar en människa livet av sig. Bara i Sverige. Varje dag. Året om. Vi har en dröm och en vilja att ingen människa ska ta sitt liv som en sista utväg. Det finns andra vägar. Att bedöma suicidrisk kan av olika anledningar vara svårt. Med utgångspunkt i statistiska riskfaktorer tar föreläsningen upp sätt att hantera suicidalitet och att bemöta en person i olika skeden av den suicidala processen. Suicidprevention börjar i mötet med en annan människa, men om vi ska minska antalet självmord i västra Sverige krävs också systematiska åtgärder. Hur når vi de politiska målen?

12.00 Lättare lunch 13.00 ”Samtal som stärker - om kreativ dialog i svåra situationer” Föreläsare: Angelica Frithiof, Fil. kand. inom humaniora samt utbildningar inom medicinsk etik, psykologi, lösningsfokus och samtalsmetodik. Här får du inspiration till hur du kan leda en dialog som synliggör den enskildes resurser på ett helt nytt sätt.

13.45 Fika och mingel med utställarna 14.15 ”En kamp för att överleva - om borderline, självskadebeteenden och ätstörningar” Föreläsare: Johanna von Schedvin, föreläsare med såväl praktisk som teoretisk kunskap. Johanna brinner för att förändra synen på borderline- och självskadepatienter. Hon pratar öppet och ärligt om hur det är att leva med självskadebeteenden, ätstörningar och att överleva självmordsförsök, till att nå sjukdomsinsikt och tillfrisknande. Johanna är en föreläsare som fångar publiken med sitt färgstarka berättande som sällan lämnar någon oberörd.

15.15 Vi avrundar dagen med utlottning av fantastiska priser! Det är gratis entré och föreläsningar för alla föranmälda besökare. Vi bjuder även på frukostsmörgås, lättare lunch och eftermiddagsfika. Begränsat antal platser!

Anmäl dig på: hvbguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

27


2017

hösten

HVB&LSS Världen

Inspireras och kompetensutveckla dig kostnadsfritt

LSSdagen Uppsala

14/11

Åke Pålshammar

Finn Kronsporre

Angelica Frithiof

Program 8.30

Dagen inleds med kaffe/te, smörgås och registrering

9.30

”Hjärnans roll vid beteenden och känslor, minnen och tankar”

Anna Bergholtz

Plats: Norrlands Nation Pris: Kostnadsfritt

Föreläsare: Åke Pålshammar, neuropsykolog och universitetslektor vid Uppsala universitet. I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Dess hälsosamma utveckling beror inte minst av stimulans av olika slag, men får inte överbelastas alltför mycket. Hur individens hälsa kan kopplas till känslomässiga upplevelser är intimt förknippad med hjärnans sätt att fungera. Exempel på detta ges under föreläsningen.

10.15 Kaffe och mingel med utställarna 11.00 ”Högaktuella frågor inom personlig assistans” Föreläsare: Finn Kronsporre, jurist och konsult. Kan egenvård vara ett grundläggande behov? Hur ska beräkning av tidsåtgång göras beträffande passiv tillsyn? Vilken utredning krävs för att bedöma skäliga kostnader inom ramen för yrkat timbelopp enligt 9 § 2 LSS?

11.45 Lättare lunch 13.00 ”Samtal som stärker - om kreativ dialog i svåra situationer” Föreläsare: Angelica Frithiof, Fil. kand. inom humaniora samt utbildningar inom medicinsk etik, psykologi, lösningsfokus och samtalsmetodik. Här får du inspiration till hur du kan leda en dialog som synliggör den enskildes resurser på ett helt nytt sätt.

13.45 Fika och mingel med utställarna 14.15 ”Boosta ditt unika jag, alla har vi en blindbonus” Föreläsare: Anna Bergholtz, journalist, föreläsare, moderator, författare, inspiratör och debattör. Anna Bergholtz, känd som Sveriges första blinda filmrecensent och som ”Blindchick” från P3:s Morgonpasset, tar oss med på sin livsresa. Det handlar om barnreumatism och sjukdomen som ledde till blindhet vid 24 års ålder. Om en resa att övervinna hinder som samhällets otillgänglighet, människors fördomar, men också ens egna inre hinder. Anna är utbildad journalist, socialpedagog och diplomerad coach. Hon kan även titulera sig barnboksförfattare och har vunnit pris för sin förmåga att inkludera människor med funktionsnedsättning i samhället.

15.00 Vi avrundar dagen med utlottning av fantastiska priser! Det är gratis entré och föreläsningar för alla föranmälda besökare. Vi bjuder även på frukostsmörgås, lättare lunch och eftermiddagsfika. Begränsat antal platser!

Anmäl dig på: lssguiden.se 28

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


hösten

HVB&LSS Världen

2017

Inspireras och kompetensutveckla dig kostnadsfritt

HVB/

Familjehems-

dagen Örebro

Ulla-Maria Andersson

Åke Pålshammar

Marcus Sandborg

Johanna von Schedvin

Program

29/11 Plats: Örebro slott Pris: Kostnadsfritt

8.30

Dagen inleds med kaffe/te, smörgås och registrering

9.30

”Att vara en missbrukande mamma - leva med vetskapen om att ha skadat sitt eget barn” Föreläsare: Ulla-Maria Andersson, författare, terapeut, personlig erfarenhet av beroendeproblematik. Missbruk är förknippat med skuld och skam och något man inte talar om... Ulla-Maria vill nu bryta tabut kring ämnet och berättar om sitt liv som missbrukande mamma. Om skulden och skammen och om hur plågsamt det är att välja drogen istället för sitt egna barn. Vi får en inblick i hur det är att växa upp med psykisk ohälsa i familjen, med övergrepp, missbruk och kriminalitet. Och många års vistelse på kvinnofängelset Hinseberg.

10.15 Kaffe och mingel med utställarna 11.00 ”Hjärnans roll vid beteenden och känslor, minnen och tankar” Föreläsare: Åke Pålshammar, neuropsykolog och universitetslektor vid Uppsala universitet. I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Dess hälsosamma utveckling beror inte minst av stimulans av olika slag, men får inte överbelastas alltför mycket. Hur individens hälsa kan kopplas till känslomässiga upplevelser är intimt förknippad med hjärnans sätt att fungera. Exempel på detta ges under föreläsningen.

11.45 Lättare lunch 13.00 ”Psykos, Schizofreni, Drogberoende, Tillfrisknande, Hopp, Förståelse” Föreläsare: Marcus Sandborg, föreläsare med såväl praktisk som teoretisk kunskap. Marcus kommer från en vanlig medelklassfamilj från Falköping. Under hans uppväxt flyttade familjen mycket vilket skapade oro hos honom. Som tonåring började han att missbruka hasch och alkohol och vid 25-års ålder hamnade han i sin första psykos. Om det var drogerna som utlöste schizofrenin eller inte är svårt att svara på men idag är Marcus drogfri och lever ett stabilt liv och har skapat en karriär som föreläsare och författare inom psykiatri och beroendefrågor.

13.45 Fika och mingel med utställarna 14.15 ”En kamp för att överleva - om borderline, självskadebeteenden och ätstörningar” Föreläsare: Johanna von Schedvin, föreläsare med såväl praktisk som teoretisk kunskap. Johanna brinner för att förändra synen på borderline- och självskadepatienter. Hon pratar öppet och ärligt om hur det är att leva med självskadebeteenden, ätstörningar och att överleva självmordsförsök, till att nå sjukdomsinsikt och tillfrisknande. Johanna är en föreläsare som fångar publiken med sitt färgstarka berättande som sällan lämnar någon oberörd.

15.15 Vi avrundar dagen med utlottning av fantastiska priser! Det är gratis entré och föreläsningar för alla föranmälda besökare. Vi bjuder även på frukostsmörgås, lättare lunch och eftermiddagsfika. Begränsat antal platser!

Anmäl dig på: hvbguiden.se Sveriges största söktjänster för att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter hvbguiden.se & lssguiden.se

29


2017

hĂśsten

HVB&LSS Världen

SocialtjänstDagarna 2017 Framtidens socialtjänst: En hüllbar arbetsplats OPWFNCFS t )PUFM #JSHFS +BSM 4UPDLIPMN Välkommen till tvü dagar fyllda av praktisk kunskap, inspiration och nätverkande med syftet att framtidssäkra socialtjänsten som en hüllbar arbetsplats. Detta är en dag fÜr büde medarbetare och chefer dü vi träffar experter och verksamhetschefer som har verktygen fÜr att skapa en bättre arbetsmiljÜ och som kan dela med sig kring sina erfarenheter.

Dag 1 (21 nov): Kunskap och nya perspektiv FÜreläsningar & NätverksmÜten. Q Q Q Q

Mia TĂśrnblom, livscoach och ledarutvecklare – â€?Självledarskap leder till hĂĽllbara medarbetareâ€? Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut – â€?Att mĂśta människor med ett rättshaveristiskt beteendeâ€? Jan Tern, fĂśrfattare och fĂśreläsare – â€?Minska stressen, prestera bättre och fĂĽ ett Ăśkat välbeďŹ nnandeâ€? Uppstart av nätverksgrupper inom socialtjänsten – Skapa en lĂĽngsiktig kontakt fĂśr utbyte av erfarenheter med kollegor frĂĽn andra kommuner

Dag 2 (22 nov): Erfarenheter och Verktyg som fungerat Seminarier & Workshops. Programledare och moderator: Jan Tern Q Forskare frĂĽn Stockholms universitet presenterar resultatet av en ny studie om arbetsvillkoren inom socialtjänsten Q Verksamhetschefer berättar om hur de lyckats vända trenden Q JĂśnkĂśping – En verksamhet utan bemanningspersonal – hur gĂśr de? Q Mora – Vände kris till trivsel – hur gick det till? Q UmeĂĽ – Berättar om kompetenstrappan – sĂĽ ďŹ ck de personalen att stanna Q Socialsekreterare diskuterar utmaningar och fungerande lĂśsningar Q Hälsocoacher delar med sig av sina bästa tips fĂśr vardagstrivsel Anmäl dig till nĂĽgon av dagarna eller till bĂĽda! Ordinarie Pris 1 295 kr per dag.

Early bird-pris: 995 kr per dag t.o.m. den 20 oktober. De 50 fĂśrsta anmälda fĂĽr dessutom Jan Terns bok â€?26-timmarsdygnetâ€?.

Anmäl dig idag pü hvbguiden.se/socialtjanstdagarna SocialtjänstDagarna 2017 arrangeras av Cura Institutet Compro AB som ocksü stür bakom HVBGuiden.se, LSSGuiden.se samt HVB- & LSS-dagarna.

30

hvbguiden.se & lssguiden.se Sveriges stÜrsta sÜktjänster fÜr att hitta HVB-hem och LSS-verksamheter


Är din verksamhet framtidssäkrad? Tips på utbildningar från Svenska Vård EU:s nya dataskyddsförordning

IBIC – individens behov i centrum

Den 25 maj 2018 införs en ny dataskyddsförordning i Sverige. Det nya regelverket är direkt tillämplig som lag i samtliga EU:s medlemsländer och där det finns få möjligheter till speciallösningar i respektive land.

Av Sveriges 290 kommuner har redan 200 fattat beslut om att införa IBIC i sina verksamheter. Denna utveckling pekar tydligt mot att offentliga upphandlare kommer att ha IBIC i fokus i samband med bland annat framtida upphandlingar.

De företag och organisationer som inte följer förordningen riskerar mycket höga sanktionsavgifter. Svenska Vård kan hjälpa dig och din verksamhet i förberedelserna inför det nya regelverket. Vi erbjuder utbildningar i dataskyddsförordningen i Stockholm och Göteborg.

IBIC är ett gemensamt språk och arbetssätt för att beskriva individens behov och mål. Svenska Vård kan hjälpa din verksamhet att stå väl förberedda när IBIC slår igenom på allvar i branschen. Våra utbildningar i IBIC anordnas i Stockholm, Göteborg och Höör.

Gå in på www.svenskavard.se/utbildningar för att läsa mer om dataskyddsförordningen, IBIC och vad Svenska Vård kan göra för att din verksamhet ska bli framtidssäkrad. Svenska Vård är branschorganisationen för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling. www.svenskavard.se info@svenskavard.se


Posttidning B Returadress: HVB&LSS Världen Industrivägen 10 A, 171 48 Solna Adressändring: adress@cura.se

Nyhet!

Ny tjänst!

Era ramavtal blir nu en del av HVBGuiden.se! Vill ni enkelt kunna skicka placeringsförfrågningar enbart till de verksamheter som er kommun har ramavtal med? Vill ni snabbt kunna se lediga platser, priser, rangordning eller någon annan avtalsinformation? (Tjänsten är naturligtvis som alltid kostnadsfri)

Kontakta oss så visar vi hur! 020-10 40 99 • ramavtal@cura.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.