Tovegrönroos portfolio by cityastheater

Portfolio

( i URVAL)

TOVE GRÖNROOS gronroos@kth.se + 46 706 928779 + 55 3173143704

Portfolio

( i URVAL) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

CURRICULUM VITAE (s.3) TOVE GRÖNROOS BRASILIEN (s.4-5) UTBYTESÅR 2013-2014 PROJEKTENGAGEMANG KRING ARKITEKTUR (s.6) INTERNSHIP 2012-2013

BIBLIOTEK OCH KULTURHUS I TULLINGE (s.32-41) 2010 ÖPPEN PAVILJONG DIGITAL DESIGN WORKSHOP projektspråk: Engelska

IGELKOTTENS PROMENAD - CIRKUSSKOLA I ALBY KANDIDATPROJEKT I ARKITEKTUR 2012

TÄTHET ♥ DIVERSITET ♥ AKTIVITET (s.7-22)

PARASITER PÅ KVARNHOLMEN FLERBOSTADSHUS

BERGEN - BAD OCH KONSTHALL VID VASAPARKEN

STADSBYGGNADSPROJEKT I SOLNA 2011

KVARTERET SOLNEDGÅNGEN - BOENDE FÖR VÄNNER (s.23-28) SMÅHUSPROJEKT I NACKA 2011

KLIPPLANDSKAP I GAMLA STAN (s.29-31) 2012

RUM FÖR ARKITEKTUR OCH KONST

DESIRE PATHS - VARDAGSPROMENAD GENOM VARDAGSKONST KONSTHALL I UGGLEVIKSPARKEN

ÖVRIGA PROJEKT KONST & ILLUSTRERAT

SKRIVET

CurricilumVitae

19850819-3524 TOVE GRÖNROOS Bokbindarvägen 51 12934 Hägersten gronroos@kth.se + 46 706 928779

UTBILDNING

ÖVRIGA MERITER

Kungliga Tekniska Högskolan KTH Masterprogram i arkitektur 2013 – 2015, pågående Universidade Federal de Minas Gerais, Escola de Arquitetura, Belo Horizonte, Brasilien, Utbytesår del av master i Arkitektur 2013-2014

2008- Öyvindflickorna, pågående konstprojekt.

Konstverket “CHTO delat/ What is to be done?”, under utställningen DADALENIN, 2008 Tensta konsthall, Stockholm

2011-2015

Krönikor för tidskriften MANA senast utrikeskrönika om Brasilien i MANA # 1 2014

Kungliga Tekniska Högskolan KTH Teknologie kandidatexamen 180 hp, avslutad 2012

2009-2012 Tekniska högskolans studentkår, ideellt arbete

Södertörns högskola Konstvetenskap avancerad nivå 15 hp 2008 Konstvetenskap B-C, 60 hp avslutat 2007 Konstkritik 7,5 hp 2007 Aritektur och samhälle 7,5 hp 2007

ABE-skolans Anställningsutskott samt Studentrepresentant i Arkitekturprojektet Entré och Ark, KTH 2011-2012 Vice Ordförande Arkitektursektionen, THS 2009-2011 Programansvarig student, Arkitektursektionen THS

Stockholms Universitet Portugisiska grundkurs 30 hp, 2013 Fem epoker i idéhistorien - Antiken till Upplysningen, 7,5 hp 2011 Konstvetenskap grundkurs 30 hp, 2007 Världens Eko, tvärvetenskaplig kurs i hållbarhet, 7,5 hp 2006

2013 Finalist Nordic Built Challenge

2011 A-excellence

Tillsammans med ett tvärvetenskapligt team, på PEARK, arkitektkontoret jag jobbade på, blev vi finalister i Nordic Built Challenge, en Vinnova-tävling om upprustning av miljonprogrammet.

Nyckelviksskolan, Färg form och Hantverk, 2005-2006

http://www.nordicinnovation.org/sv/nordicbuilt/the-challenge/

Priset ges årligen till en arkitekturstudent som utses av Arkitekturskolans studenter för sitt engagemang i studentkåren. Priset utgörs av en studieresa till valfri plats i Europa. Jag reste, över en weekend, tillsammans med två ingenjörsstudenter genom delar av Schweiz, Lichtenstein och Österrike. http://www.projektengagemang.se/karriar/social_kompetens_i_fokus_ for_samhallsbyggandets_excellenser TOVE GRÖNROOS

UTMÄRKELSER

1985-08-19-3524 BOKBINDARVÄGEN 51 12934 HÄGERSTEN +46 706 928779 gronroos@kth.se

STUDIESTIPENDIAT

ANSTÄLLNINGAR

2013:

Malmö Stadsbyggnadskontor, planenheten, Malmö, arkitektpraktik 2014

Carl Erik Levins Stiftelse Anna Whitlocks stiftelse Estrid Ericsson Carl Jönsson Understödsstiftelse

Projektengagemang kring Arkitektur/Zuez arkitekter, Stockholm, arkitektpraktik 2012 - 2013 Sjöhistoriska museet, Stockholm, guide och värd, 2010 - 2013 Tekniska högskolans studentkår, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm, chef för utbildningsinflytande, 2010 - 2011

SOMMAREN 2008 Guide och café Wanås Konsthall

The Wanås Foundation, Knislinge, Guide och cafévärd, 2008 Språk: Svenska (modersmål), engelska, portugisiska och tyska.

2005 - 2006

Körkort: Klass B HÖSTEN 2004

Nyckelviksskolan Färg, form & hantverk Stockholm

1985

2001-2004 Christian 4:s gymnasium

1992-2001 Parkskolan Montessoriskola

Studieresa till Harvard och MIT tillsammans med lärare från KTH Tema: Pedagogik

Stockholms Universitet Portugisiska

Engagerad som programansvarig student i Arkitektursektionen och studentrepresentant i Arkitekturskolans styrelse

2006-2008

Jobbar på Konditori Boulevard och McDonalds i Kristianstad samt tar körkort

Föds i Kristianstad i Skåne av läkaren Kristina Hansson och silversmeden Ingemar Grönroos

Curriculum Vitae

Konstvetenskap Stockholms Universitet Södertörns högskola

2010-2011 Tekniska Högskolans Studentkår Chef för Utbildningsinflytande

2011-2012 Arkitekturskolan KTH Kandidatexamen

2010-2012 VÅREN 2005 Reser till lillasyster i USA, Californien & New York. Kuba med vänner i två månader & sommartågluff i Österuropa

2008-2010 Arkitekturskolan, KTH årskurs 1-2 Studiersea till Arkitekturbiennalen Venedig och Ruhr-området

Sommar och helger som Museivärd och Guide på Sjöhistoriska Museet Studieresa Holland-Belgien

2012-2013 Projektengagemang kring Arkitektur Praktik

Studieresa Schweiz, Lichtenstein, Österrike

2013-2014

Universidade Federal Minas Gerais Brasilien 1:a året Master i Arkitektur

Studieresa Povence-Berlin

Jobbar paralellt med studiorna på skola och förskola samt som barnflicka

STUDIO 1 FULL SCALE - Femte året, Arkitekturskolan KTH I attended Studio 1: Full Scale, an architectural master studio at KTH Stockholm. “The studio aims to be an active part of building processes of different scales, Studio 1 focus on personal experiences and better knowledge of the production chain. The idea is to encounter constructions real-time rather than through simulated cases. Structural durability, materiality and detailing become unavoidable topics early on rather than last minute addons. Relations between resources, site, architecture, craft and mass-production will be exposed, feeding back into a critical approach and ultimately to a more confident conceptual focus. The idea is to be a player before becoming a coach.” / Teachers: Anders Berensson, Ebba Hallin and Johan Paju As i attended one semester of studio 1 Full Scale I was part of designing and building the “Frigatto”; one Attefalsshus and one Friggebod at the campus of KTH, Stockholm.

http://fullscalestudio.blogspot.se/

Nearly finished with construction of “Frigatto” up in a park at the KTH Campus, Stockholm, autumn 2014.

The second part of the semester I worked together with My Sivesson, experimenting on how to work with textile products as design shaping and reinforcing concrete buildings.

Instagram: #studio1_fullscale

Instagram: #textilarummet 4

UNIVERSIDADE FEDERAL DE MINAS GERAIS - Utbytesår i Brasilien Fjärde året på arkitekturutbildningen (2013-2014) valde jag att göra utbyte på Escola de Arquitetura på Universidade Federal de Minas Gerais (UFMG) i Belo Horizonte i Brasilien. Mitt fokus var på stadsplanering och frågor som rör upprustning av områden, trafikplanering och urbanisering i allmänhet.

Brasilien är ett av världens mest segregerade länder och klyftan mellan rika och fattiga störst i latinamerika. FotbollsVM går av stapeln nu i sommar och 2016 kommer OS att hållas här. Brasilien befinner sig, som kanske alltid, i en spännande tid. Jag lockades hit av den rika kulturen, de stora utmaningarna och tillfället att lära mig ett nytt språk. Här ställs allt på sin spets; enorma oplanerade favelaområden kantar gated communities. En av mina stora förebilder; Lina Bo Bardi, skapde några av världens mest intressanta arkitekturprojekt här i skuggan av Oscar Niemeyers formalistiska spektakel.

Pesrpektivcollage till Projeto Integrado de Arquitetura e urbanismo, UFMG hösten 2013

ZUES ARKITEKTER|PEARK - Praktik

Efter kandidatexamen jobbade jag på Zuez arkitekter som blev uppköpta av Projektengagemang kring arkitektur. Mitt arbete där var väldigt varierat med allt från bygglovshandlingar för villor, utveckling av Karolinska sjukhuset till projektering av skolor. Mer än halva tiden arbetade jag dock med en tävling som moderbolaget Projektengagemang deltog i; Nordic Built Challenge, som handlade om renovering av miljonprogramsområden. Vi jobbade med den svenska siten i Fittja, Stockholm och gick vidare till finalen. Min roll var att tillsammans med arkitekten Maria Grunditz leda den tvärdisciplinära grupp som formats av personer med olika kompetens från de olika dotterbolagen vid Projektengagemang. Förutom samordning och arkitektonisk utformning hade jag ansvar för 3D-modelleringen och den grafiska utformningen av tävlingsförslagen. Vårt förslag gick i korthet ut på att använda ett prefabricerat fasadelement, som Projektengagemang tagit fram, och bygga på de befintliga byggnaderna (punkthus) med tre våningar samtidigt som fasaden förstärks med elementen och på så sätt förstärka byggnadernas typiska karaktärer samtidigt som värdet av byggnaderna skulle öka och därmed kunna bekosta renoveringen, allt genom ett nära samarbete med hyresgästerna. Hela förslaget finns att se här: http://www.nordicinnovation.org/nordicbuilt/finalists

Snitt som visar fasadelementen monterade på befintlig vägg

Pesrpektivcollage Nordic Built Challenge, Fittja

INSIDE & OUTSIDE GYM

THE FIRST FARMING OF BEES AND HENS JAPANESE CHERRY BLOOMING

MEADOW REPLACE SLOWLY THE GRASS PLANTATIONS

PLANTATION BOXES ARE BEING PLACED IN THE GARDENS

1973

2013

THE BLOCK PRODUCES IT’S OWN ENERGY

EXOTIC FRUIT PLANTATION ON THE BALCONIE

BIKES, PLAYGROUNDS AND PLANST HAVE TAKEN OVER CAR PARKING LOTS

YEARLY BALCONIE PLANTATIONS START

PLAY GROUNDS ARE GRADUALLY BEING MOVED TO THE ZONE BESIDE THE BLOCKS

2015

FRUIT TREES ARE BEING PLANTED AT THE GARDENS BETWEEN THE HIGH RICES

ITS NOW POSSIBLE TO SELL HONEY AND EGGS TO THE MUNICIPALITY DUE TO THE INCREASED AMOUNT OF BEES AND HENS

2020

DECREASE OF CARS DUE TO BETTER PUBLIC TRANSPORT AND BIKE ROADS

KRÖGARVÄGEN ORGANIZE YEARLY MARKETS TO SELL FRUIT, HONEY, BERRYS AND OTHER THINGS

2043

2063

NÅGONSTANS VID INGENTING TÄTHET ♥ DIVERSITET ♥ AKTIVITET

MANIFEST ÖVER DEN UTOPISKA STADEN

STADSBYGGNADSPROJEKT ARKITEKTURSKOLAN KTH ÅRSKURS 3 HANDLEDARE: LENA STINA ANDERSSON OCH PER BACKMAN

Den utopiska staden är en stad som är levande och tillåter olikheter. I den utopiska staden är vi trygga utan övervakningskameror och murar, natt som dag. Här finns det utrymmen för spontana möten och händelser. Här kan man finna rum för ensamhet såväl som för möten. I denna stad är vi anonyma men inte ensamma, tillsammans men inte trängda. Bilismen har ingen framtid i den utopiska staden. Till den utopiska staden flyttar vi för att vara nära människor, inte isolerad i bilar som hänsynslöst kräver sin groteska yta. Som likt monster ur en futuristisk tavla fartblint tvingar undan gående och cyklister som skrämt väjar undan till den tunna periferi som skonats från metallmonstret. I den utopiska staden förpassas livet inte till perifera parker och inomhusaktiviteter. Här anpassas inte staden efter bilen, utan bilen efter staden. Här förlorar bilen de flesta av sina fördelar och ersätts av cyklism och promenerande men även en utökad kollektivtrafik såsom tunnelbana, pendeltåg och båttrafik, rymdskepp, flyboards och luftballonger. Den utopiska stadens kollage rymmer Degas balettrepetitioner, Brügels dårar, Seurats badare, Hiroshiges höstlöv, matisses röda harmoni, Onos fallande snö, dadaistiska kabaréer, Sidéns kissande kvinna och Janssons hatifnattar. Aktiviteterna sker i och utanför de kvarter i vilka eklektiska trevåningshus, modernistiska betongboxar och kretsloppshus samsas med snickarglädje och rokokopastischer. I den utopiska staden hinner vi med att vara med. En plats som byggs på en och samma gång riskerar att bli både historielös och homogen, här växer staden istället upp långsamt och äldre byggnader bevaras. I den utopiska staden kan man arbeta häcken av sig om man vill och bo i lyxlägenhet och ha en jacht, medan grannen arbetar halvtid och fördriver resten av tiden påtandes i kolonilotten eller målandes muralmålningar på husgavlarna. I den utopiska staden samsas åkervinda och pelargoner, bulldogs och rådjur, cyklister och småbarn. Här hoppar barn hage och mormor stickar, hipstern klubbar och singelfarsan breakdancar. Och ja, den utopiska staden är sentimentalt klyschig men inte omöjlig.

VÅR PLATS NÅGONSTANS VÄXER FRAM SAKTA OCH INHYSER MÄNNISKOR MED OLIKA INTRESSEN OCH EKONOMISKA MÖJLIGHETER. EN STAD MED TÄTT PLACERADE, MEN ESTETISKT OLIKA, BYGGNADER OCH GATURUM. 7

SITE Vi tilldelades en plats kring Ekelundsvägen och Essingeleden i Solna, mellan Pampas Marina, Västra Skogen, Postenhuset och Tomteboda. Platsen kantar till det som brukar kallas Ingenting och vi döpte vår plats till Ingenstans, men vi vill ge den ett värde, låta den bli Någonstans. Området domineras av motorvägen som skär genom det som en gång var ett stort kollonilottsområde. Mellan vägarna sträcker sig livlösa gräsmator. Det är en bilarnas plats, en genomfart. Trots den, med Stockholmsmått mätt, centrala placeringen känns platsen perifer och otillgänglig.

Pampas marina. Här finns året runt boenden i husbåtar och Aquavillor. Pampashuset står övergivet. Förut huserade det Arbetsmiljöverket. HSB har nu köpt upp majoriten av byggnaden och vill riva för att ge plats åt nya bostadshus.

Med utgångspunkt i vår Utopiska stad satte vi upp regelverk för att generera den typ av stad vi ville ha. Vi testade reglerna på våra studiekamrater, bollade och utforskade. Vi ville ha generella regler som skulle kunna fungera även på andra platser, men vi ville även ta tillvara på platsens styrkor och skapade därför speciella regler för just den här platsen. Minskningen av bilismen har i hög grad styrt projektets och reglernas utformning. En förutsättning för att bilismen skall kunna minskas är utökad kollektivtraffik vilket ledde till att vi gjorde en plan för hur detta skulle kunna ske och se ut.

Vår huvudtes är att en segregerad stad är en tråkig och rädd stad (se manifest). Att leva tillsammans i en stad innebär möjligheter men också skyldigheter. Att separera rika från fattiga, svenskfödda från icke-svenskfödda, unga från gamla etcetera spär på motsättningar och ökar klyftorna. Eftersom vi vill ha en på flera sätt diversifierad stad vill vi också tvinga fram en blandning av människor med olika ekonomi och bakgrund.

OC H

Här följer vårt förslag på hur man, genom en annan typ av reglerande plandokument, skulle kunna skapa en mer diversifierad och spännande stad.

Platsen domineras av E4an. Vägarna brer ut sig och att ta sig från pampas marina till tomteboda är varken enkelt eller särskilt njutbart.

En skylt vid vägen talar om för den gående att det inte bara är farligt, utan även förbjudet, att korsa vägen.

Kolonilotterna har funnits på platsen sedan början av 1900-talet då de skapades åt arbetarna vid järnvägen. När E4an skulle byggas revs majoriteten av kollonilotterna och kvar blev några få hus och tomter på var sida om motorvägen. Även dessa kolonilotters framtid är oviss.

F ÖRU T S Ä T T N I NG

PAMPAS MARINA GAMLA STAN

2 KM Storstockholm. På kartan ser man att med “Storstockholmsmått”-mätt ligger Pampas marina nära city.

Avstjälpningsplats?

1 KM En halvmils cykeltur från centrum och enligt SLs reseplanerare 8 minuters tunnelbanefärd till Huvudsta som är närmsta t-banestation.

Området domineras av E4an

TILLVARATA OCH FÖRÄNDRA Att stora delar av platsens historia utraderats rent bokstavligt då man byggde E4an tycker vi är sorgligt. Samtidigt är det ett resultat av sin tid. Vi tror på att låta staden berätta sin historia genom att bevara mer än vad man kanske gör idag, men vill samtidigt ge utrymme till en stad i ständig förändring.

Pampas Marina flyttas österut för att skapa mer sikt ut mot vattnet. Just nu är kopplingen till vattnet otydlig trots att det är så nära. Vattnet och utsikten mot kungsholmen skyms av kranar, hamndockor och båtar. Genom att flytta marinan en bit hoppas vi kunna behålla hamnkänslan (husbåtarna och båtarna är fortfarande nära) men samtidigt göra vattnet och utsikten mer tillgänglig. VÄSTRA SKOGEN

Vi har utkristaliserat några riktmärken på platsen. Dessa får fungera som noder som hjälper en att orientera sig i området samt blir definierande för platsen. Pampashuset behålls och fungerar som en nod. Det storskaliga pampashuset sågas itu på två ställen för att bryta ned skalan. stadsbibliotekets nya filial flyttar in i en del av byggnaden och resten rustas upp för att inhysa bostäder, arbetsplatser och offentliga verksamheter. detta fungerar som en attraktor för området, vilket är speciellt viktigt i början, för att snabba på urbanitetens framväxt i området. Två huvudaxlar binder ihop orienteringsnoderna. Dessa axlar kommer styra hur framväxten av ny byggnation sker då sikten alltid skall vara fri här.

KARLBERG

EN MAGNET - DET BEHÖVS NÅGONTING SOM ATTRAHERAR MÄNNISKOR FÖR ATT FÅ IGÅNG ETT EKONOMISKT UNDERLAG

HORNSBERG

PLATSENS NODER - VIKTIGA FÖR ORIENTERBARHETEN

TVÅ AXLAR SOM BINDER IHOP ORIENTERINGSNODERNA

PAMPAS MARINA FLYTTAS ÖSTERUT.

PAMPASHUSET “SÅGAS ITU” DÅ BYGGNADEN NU BILDAR SOM EN MUR

Som det ser ut idag är platsen på de flesta sätt ganska otillgänglig. De som kör bil kör igenom platsen utan att egentligen insupa den eller kunna stanna där. För de som inte kör bil är det svårt att ta sig hit. Med tunnelbana kan man ta sig till Västertorp och med cykel eller gående från Hornsbergssidan eller Sankt Eriksplan. Trots att detta är en, med Stockholmsmått mätt, väldigt centralt belägen plats känns den avlägsen. Genom att bygga ut kollektivtraffiken blir platsen mer tillgänglig.

TVÄRBANAN BYGGS UT TILL ROPSTEN OCH BLIR DEN INNERSTA TVÄRKOPPLAREN.

BÅTTRAFIK BYGGS UT OCH KOPPLAR SPÅRBANA ISTÄLLET FÖR FÖRBIFARIHOP DE NÄRLIGGANDE ÖARNA PÅ TEN. MELLAN SOLLENTUNA OCH HAMÄLARSIDAN. NINGE. KOPPLINGEN ÄR BRA FÖR ATT MINSKA INNERSTADENS DRAGNINGSKRAFT.

TUNNELBANAN BYGGS UT. BLÅ LINJEN DRAS IN TILL SLUSSEN OCH KOPPLAR PÅ SALTSJÖBANAN. DEN BRUNA LINJEN MELLAN MÖRBY OCH NACKA STRAND BLIR EN TILL TVÄRKOPPLING.

TILLSAMMANS MED NOCKEBYBANAN, LIDINGÖBANAN, ROSLAGSBANAN OCH PENDELTÅG TÄCKS STORA DELAR AV STOCKHOLM IN I KOLLEKTIVTRAFIKEN. NÄR MAN LÄGGER TILL BUSSTRAFIKEN FINNS DET KOPPLINGAR ÖVERALLT.

KOLLEKTIVTRAFIK ERSÄTTER BILISM Med tanke på den globala uppvärmningen och oljetoppen (“peak oil”), som somliga menar inträffade redan 2006 medan andra säger att den inte kommer ske förrän 2030, tror vi att biltraffiken i framtidens stad antingen kommer fungera annorlunda, eller i hög utsträckning kommer minskas. På landsbygden krävs en annan typ av infrastruktur än i staden. I staden är det för det mesta inte nödvändigt med bil för att kunna ta sig fram. Istället kan bilen i hög utrsträckning ersättas med cyklism och kollektivtraffik. I Köpenhamn och andra städer minskar man bilismen genom att göra om gator och parkeringsplatser till offentliga parker och cykelbanor. Vi inspirerades av detta arbetssätt och har låtit det styra projektets utformning.

BILAR BORT - VÅR STAD KOMMER ATT VARA EN FÖREGÅNGARE GENOM ATT NEDMONTERA BILISMEN ÄNNU SNABBARE ÄN VAD SOM GÖRS IDAG.

KÖPENHAMNSMODELLEN - I KÖPENHAMN SÄNKER MAN BILARNAS UTRYMME MED 2% PER ÅR. DETTA FUNGERAR SOM EN FÖREBILD FÖR OSS OCH ÄR NÅGOT VI PLANERAR ATT GÖRA I HELA STOCKHOLM.

PLANERA DET OPLANERADE TÄTHET ♥ DIVERSITET ♥ AKTIVITET

GATURUMMET FYLLS AV AKTIVITET, BOTTENVÅNING AV OFFENTLIGA VERKSAMHETER, RESTERANDE AV ARBETSPLATSER OCH BOSTÄDER.

Inspirerade av Jane Jacobs, Space syntax och Camillo Sitte vill vi på platsen kring Ekelundsvägen skapa en stadsdel som knyter ihop Solna och Stockholm genom att växa fram långsamt. Vi vill undvika att ett sterilt, homogent, område växer fram och har istället strävat efter diversifiering av såväl estetiska uttryck i byggnader som en diversifiering av verksamheter. Vi anser att en trygg och dynamisk stad uppnås genom täthet och till viss del småskalighet.

MAN MÅSTE TILLHANDAHÅLLA EN AKTIVITET FÖR ATT FÅ BYGGA. MAN FÅR INTE HA SAMMA AKTIVITET SOM NÅGON I NÄRHETEN. SOCIOKULTURELLA FRÅGOR

OFFENTLIGA VERKSAMHETER KOMMER ÄVEN DET ATT REGLERAS SÅ ATT VI INTE SKAPAR ETT SAMHÄLLE SOM BARA ÄR TILL FÖR NÅGOT SPECIFIKT.

EKONOMISKA FRÅGOR

ARBETANDE BOENDE TURISTER/BESÖKARE

EKOLOGISKA FRÅGOR

TÄTHET SPACE SYNTAX VISAR ATT TÄTHET OCH SMÅ STADSRUM GENERERAR URBANITET

HÅLLBARHET TRE DELAR SOM ALLA BÖR TAS MED I BERÄKNINGARNA

MÅNGFALD JANE JACOBS TANKAR OM DIVERSITET AV MÄNNISKOR OCH AKTIVITETER ÄR NÅGOT SOM EFTERSTRÄVAS

ARBETSPLATSER I OLIKA STORLEK LOCKAR OLIKA SORTERS YRKESGRUPPER.

BYGGA BORT BILISMEN OLIKA UPPLÅTELSEFORMER FÖR ATT SKAPA MÅNGFALD I BOENDE.

BLANDAT!

Det skall vara möjligt att ta sig fram med bil, men det ska ej vara att föredra. Vägarna får trafikeras av alla, även bilar. Men hastighetsbegränsningarna är på platsens vägar 20km/h och på Essingeleden 40km/h. Vår förebild har varit den danska modell som säger att man i Köpenhamn skall minska biltrafiken med 1-3%/år genom att sakta montera bort (omprogrammera) bilvägar och parkeringsplatser. När vi krymper vägarna gör vi det genom att låta dem bebyggas och aktiveras.

MÄNSKLIG SKALA CAMILLO SITTES HAT MOT DET GENERALPLANERADE RUTNÄTET OCH VURM FÖR DEN OPLANERADE FRAMVÄXTEN. VI VILL PLANERA DET OPLANERADE.

MAN MÅSTE BYGGA TÄTT. INGA STORA DÖDA YTOR. GATORNA FÅR VARA MELLAN 10 OCH 17 M

MAN MÅSTE LÄMNA GAVLAR SÅ ATT DET SKA KUNNA BLI TÄTT.

MINNE EN LÅNGSAMT VÄXANDE STAD GÖR EN MEDVETEN OM DESS HISTORIA.

KVARTER FÅR INTE HA EN SIDA SOM ÄR LÄNGRE ÄN 80 M.

VAR TREDJE HUS SOM KOPPLAS IHOP MÅSTE HA EN PASSAGE.

STADSRUMMET FLYTER IN VIA PASSAGER TILL INNERGÅRDARNA, OCH ETT DIVERST OFFENTLIGT RUM SKAPAS.

AKTIVITETER OFFENTLIGA AKTIVITETER FÖR ATT GÖRA GATURUMMET MER TILLGÄNGLIGT.

GENOM ATT INTE VARA TILLÅTEN ATT PÅBÖRJA BYGGET INNAN DEN TIDIGARE BYGGNADEN ÄR KLAR REGLERAS FRAMVÄXTENS HASTIGHET

MAN MÅSTE FÖRHÅLLA SIG TILL DEN BEFINTLIGA BEBYGGELSENS SKALA SÅ ATT DET INTE BLIR FÖR STORSKALIGT.

Det är för oss inte möjligt att avgöra hur ett kvarters framväxt helt och hållet kommer se ut, vilket vi ser som spännande och dynamiskt. Med ett smart datorprograms hjälp skulle vi kunna testa alla möjliga utfall men något sådant har vi inte. Här har vi utifrån 10 startpunkter testat hur ett utfall skulle kunna se ut om man bygger vidare enligt våra uppsatta regler

EN STAD VÄXER FRAM Typologier GAVELKOPPLAD BYGGNAD En gavelkopplad byggnad är en byggnad som kopplas på en redan befintlig byggnad och lämnar minst en gavel, så att ännu en byggnad kan kopplas på denna. Detta skall uppmuntra till tätt byggande. Två byggnader bredvid varandra får inte byggas av samma byggherre eller ha samma arkitekt. En gavel skall vara platt, lodrätt, fönsterfri, sammanhållen och 10% av fasadyta. Man får inte skapa en byggnad med ett avstånd mindre än tio meter från en fasad med fönster.

NY GAVELBYGGNAD En ny gavelbyggnad är som en gavelbyggnad förutom: Att en ny byggnad får skapas på de ytor i plan som är angivna. En ny byggnad som inte bygger på en befintlig måste tillhandahålla två gavlar. Ett nytt kvarter får skapas/påbörjas när det inte går att bygga på ett befintligt kvarter därför att det är 80m långt eller redan slutet. Den nya byggnaden måste då ligga mellan 10-17 meter från det gamla kvarteret och får ej ha fri gavel mot det redan färdigbyggda kvarteret

2. PÅ DEN ENA GAVELN BYGGS ETT TILL HUS. DET GÅR ATT TA SIG FÖRBI GAVLARNA, MEN DET ÄR INTE NÅGON MARKLÄGGNING.

3. PÅ DEN ANDRA GAVELN BYGGS ÄNNU ETT HUS. EFTERSOM VAR TREDJE HUS MÅSTE HA EN PASSAGE SÅ HAR DETTA HUS EN PASSAGE. MAN FÅR BYGGA ÖVER BEFINTLIG VÄG SÅ LÄNGE MAN LÄMNAR 7 M AV VÄGEN, SÅ HÄR PASSAR MAN PÅ ATT GÖRA DET. VATTEN TAS DIREKT FRÅN HUVUDLEDNINGEN OCH DET BEHÖVS INTE DRAS NÅGOT MER, EFTERSOM GAVELN LIGGER I SAMMA RIKTNING SOM LEDNINGEN.

4. DET FJÄRDE HUSET TAR EN SVÄNG OCH TILLSAMMANS MED GAVELPLACERINGEN BÖRJAR MAN ANA ETT MER SLUTET KVARTER.

5. NR. 5 BLIR OCKSÅ TVUNGEN ATT HA EN PASSAGE. DEN TAR OCKSÅ EN SVÄNG OCH PLACERINGEN AV GAVELN GÖR ATT DET BARA KAN VÄXA PÅ LÄNGDEN VID DENNA GAVEL. VID HUS 4:S GAVEL FÅR MAN INTE BYGGA UTÅT.

0. EN TOMT LIGGER 1. PÅ ANVISAD TOMT BYGGS ETT LÄNGS MED EN VÄG HUS MED TVÅ GAVLAR. PÅ DEN MED LEDNING I. SIDA SOM INTE ÄR GAVEL RÖJER MAN UNDAN OCH MARKLÄGGER EN PASSAGE, 5 METER BRED, SÅ ATT FRAMKOMLIGHETEN ÖKAR OCH STADSRUMMET BLIR TILLGÄNGLIGT. VATTEN DRAS DIREKT FRÅN DEN BEFINTLIGA LEDNINGEN, OCH MEDAN MAN MARKLÄGGER PASSAR MAN PÅ ATT FÖRBEREDA INFÖR NÄSTA HUS, OCH DRAR EN VATTENLEDNING FRAM TILL GAVELN.

7. N ATT DÄ SO MÅ SKA ME FÖN ALL

6. NU ÄR KVARTERET SÅ LÅNGT SOM DET FÅR BLI. GAVELN BLIR TVUNGEN ATT GE EN VÄNSTERSVÄNG, EFTERSOM DET ANNARS INTE SKULLE GÅ ATT SLUTA KVARTERET. MAN KAN BÖRJA ANA HUR KVARTERET KOMMER ATT BLI.

Utifrån våra regler och tankar om hur vi vill att en stad skall vara skapade vi regler. Det visade sig svårt att skapa regler för att både generera oväntade kvarter och samtidigt inte tillåta att några få byggherrar bygger enorma, homogena, kvarter endast för en typ av verksamhet. Då vi vill att staden skall växa fram långsamt och kunna utvecklas över tid styrde detta också utformningen av regelverket. Eftersom vi vill skapa ett urbant landskap, med kvarter fyllda av olika typer av upplåtelseformer, verksamheter och aktiviteter, men samtidigt ha en mångfalld inom kvarteren, krävde detta små enheter som sedan kunde byggas på. Så kom grundregeln med gavelhus till. Varje byggnad måste tillhandahålla en gavel så att sedan nästa byggnad kan kopplas på den befintliga. I de fall då man är först med att bygga, antingen på en starpunkt (se de cerisa markeringarna i plandokumentet) eller på en väg (de ljusrosa i plandokumentet) måste man tillhandahålla två gavlar så att två byggnader kan kopplas ihop med byggnaden. detta för att kombinationerna av byggnader i slutändan skall kunna bilda ett sammanhållet kvarter med byggnader av olika byggherrar, i olika byggnadsstil och från olika tidsepoker.

INFILL-BYGGNAD En ny infill-byggnad är som en gavelbyggnad förutom: Byggnaden behöver inte ha någon gavel om det inte finns plats för annan byggnad att koppla på.

1:2000

PASSAGER OCH GATURUM Vid alla sidor som inte är gavlar måste byggherren anlägga någon typ av markläggning som är minst 5 meter, och högst tio meter, bred varav minst 3 meter måste gå att färdas på med cykel, rullstol och barnvagn.

Byggnaden får ej vara mer än 20% större eller mindre än den byggnad eller byggnadstomt den kopplar till. Detta gäller både area, fasadyta och höjd. Maximal byggnadshöjd regleras av plandokumentets olika zoner. Maximal taklutning är 45%

VÄGKOPPLAD BYGGNAD En ny vägkopplad byggnad är som en gavelbyggnad förutom: Byggnaden får byggas på befintlig(a) väg(ar) utan att koppla ihop med en annan byggnad. Minst 7 meter av vägen måste lämnas fri.

Å BLI. N ATT , RS INTE

TERET

7. NÄSTA HUS ÄR AVLÅNGT OCH GÖR ATT BREDDEN OCKSÅ NÅR SITT MAX. DÄRMED MÅSTE GAVELN PLACERAS SOM EN VÄNSTERSVÄNG. MEN DEN MÅSTE ÄVEN PLACERAS SÅ ATT DET SKAPAS ETT 10 METERS MELLANRUM MELLAN DE TVÅ FASADERNA MED FÖNSTER. NÄSTA BYGGNAD HAR ALLTSÅ EN GANSKA BESTÄMD FORM.

8. MYCKET RIKTIGT BLIR NÄSTA HUS AVLÅNGT. DET HAR ÄVEN PASSAGEN SOM KRÄVS.

9. DE SISTA HUSEN I KVARTERET HAR INTE SÅ MÅNGA VALMÖJLIGHETER.

10. KVARTERET NÄSTAN SLUTET.

11. KVARTERET ÄR SLUTET, MED ETT OFFENTLIGT RUM PÅ INSIDAN.

MÖJLIGT FRAMTIDSSCENARIO

TILL VÄNSTER KAN VI FÖLJA EN VARIANT AV HUR VÅRT STADSPLANERINGSFÖRSLAG SKULLE KUNNA SE UT OM DET VÄXTE FRAM.

SUNDBYBERG KOMMUN

SOLNA KOMMUN

STOCKHOLMS INNERSTAD

STOCKHOLM KOMMUN

OVAN: PLATSENS PLACERING I RELATION TILL RESTEN AV STOCKHOLM

FÖR ATT INSPIRERAS SKAPADE VI ETT FACEBOOKEVENT DÄR VÄNNER OCH BEKANTA FICK KOMMA MED TANKAR OM VAD DERAS UTOPISKA STAD INNEHÖLL. http://www.facebook.com/events/327575793924827/

KISTA TENSTA RINKEBY

HÄSSELBY

VÄLLINGBY

SOLNA SUNDBYBERG

ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE

NORRA STATIONSOMRÅDET

PAMPAS

MISSIONSVÄGEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN DROTTNINGHOLMSVÄGEN/ESSINGELEDEN

GRÖNDAL

ISTÄLLET FÖR ATT BYGGA MYCKET PÅ LITEN TID I NÅGRA OMRÅDEN

LILJEHOLMSBRON

VILL VI BYGGA UNDER LÅNG TID I MÅNGA OMRÅDEN.

ÖSTRA FINNBODAVÄGEN

NACKA

HENRIKSDALSBERGET VÄRMDÖVÄGEN/SÖDRALÄNKEN

LILJEHOLMSBRON GULLMARSPLAN

MÖJLIGA OMRÅDEN

PÅBÖRJADE OMRÅDEN

SATELLITSTAD

URBANA LUCKOR

ATT FYLLA MED BYGGNADER ENLIGT VÅR FRAMVÄXTSPRINCIP

IMPLEMENTERING AV SYSTEMET SOM LÖSNING PÅ

BOSTADSBRIST

I Stockholm idag råder ett läge av akut bostadsbrist. på pampasområdet, som tät bebyggelse med blandad upplåtelseform, skulle det kunna finnas plats för ca 8000 människor att bo. Vid årsskiftet 2010/2011 bodde det 847 073 människor i stockholm stad och 2 171 548 människor i stockholms län. Varje dag, året om, ökar befolkningstalet i stockholm med 50 personer. på ett år blir det 18250 personer. Enligt statistik publicerad på stockholmstads hemsida krävs det ungefär 600 nya bostäder per 1000 nyinflyttade. för att behovet ska tillgodoses behöver det byggas 73000 bostäder nu! En långsamt växande stad av den sorten vi eftersträvar är förmodligen inte moraliskt försvarbar om den endast utgår från en geografisk punkt i stockholm. på pampasområdet skulle det, med våra regler, inte vara möjligt att bygga lägenheter för 8000 personer inom loppet av endast ett fåtal år. därför har vi undersökt och identifierat flera platser i stockholm, vi väljer att kalla dem “urbana luckor”, där det system vi har tagit fram skulle kunna planteras och tillåtas gro långsamt.

NEDAN EN SEKTION TAGEN GENOM EN DEL AV PLATSEN OM DEN SKULLE BYGGAS UPP SÅSOM SCENARIO 2040 VISAR.

MODELLFOTO MODELL 1:200

I SEKTIONEN SER VI BOSTÄDER SÅVÄL SOM FÖRSKOLA, CAFÉ OCH KONTOR. VI SER OCKSÅ HUR DET SKULLE KUNNA SE UT NÄR BYGGNADER KOPPLAR TILL EN VÄG.

1:200

AKTIVITET

En stad blir död om den enbart erbjuder en typ av aktivitet under endel av dagen. För att få en levande stad måste byggherrarna tillhandahålla ytor för gratis aktiviteter. Detta kan innebära ett piano i trädgården eller en boulebana på vägen. Aktiviteten skall tillhandahållas av byggherrarna i samråd med de boende och skötas av fastighetsskötaren. Aktiviteten kan ta plats inomhus i byggnaden eller i det stadsrum som bildas utanför byggnaden. Tillhandahålls aktiviteten utomhus skall dock en yta inomhus kunna användas för aktiviteten under den tid av året som aktiviteten ej kan ta plats utomhus. T.ex. kan lokaler som är tänkta för föreningsverksamhet, fester eller dylikt ge plats för aktiviteten under denna tid av året. Här följer förslag på aktiviteter.

NATURRUM PIANO

MÅLARVERKSTAD UTOMHUSGYM

BOULE

MEDITATIONSRUM VÄVSTUDIO

Olika aktiviteter innefattas inom förslag på olika kategorier: Kultur, sport, natur, spel, träning, samkväm. Det får inte finnas två av samma aktivitet på en radie av 50 m och aktiviteterna skall vara öppna för alla.

UTOMHUSBIO

BASKETBANA

MINIGOLF

SCHACK

DANSSAL

URBAN KROCKET PINGIS YOGAMATTA

BINGO

SYJUNTA

BIOCAFÉ

ODLING KLÄTTERVÄGG

HOPPHAGE

SNICKARVERKSTAD

KINASCHACK

BADPLATS

GRAFITTIVÄGG

WIFI

SCEN

“TOM-TITT” LÄSHÖRNA

MODELLFOTON MODELL 1:200

PLANDOKUMENT Istället för att reglera platsen genom att rita ut exakt var och hur man får bygga, styrs framväxten av vår stad av regler vilket resulterar i ett till synes anspråkslöst plandokument. De ljusrosa fälten (i huvudsak vägar) betyder att man får bygga var som helst under förutsättning att man följer regelverket. De cerisa tomterna är så kallade startpunkter och fungerar precis som de ljusrosa fälten som utgångspunkter för byggnader. Byggnadernas höjder regleras enligt de gråa fälten.

18,0

I övrigt gäller för byggande: 20% offebtlig verksamhet 30% arbetsplatser 40% bostäder 10% övriga (barer/teater m.m.) För bostäder gäller: 30% Bostadsrätter 50% Hyresrätter 10% Social Housing 10% Studentbostäder

23,0

18,0

23,0

10,0

REGLERANDE PLANDOKUMENT 1:4000 Ulvsundasjön

Någonstans vid ingenting - Detaljplanförslag Johanna Jelinek Boman, Tove Grönroos, Valter Lindgren

Befintlig bebyggelse

Höjdzon 1. Bostäder, kontor, handel, offentlig verksamhet. Höjdzon 2. Bostäder, kontor, handel, offentlig verksamhet.

+11,8

Planlagda tomter

+19,8

Maken får ej bebyggas

+10,9

+6,2

Befintlig väg som får bebyggas under förutsättning att 7 meter av vägen lämnas fri för framkomlighet

Norr 0

Byggnadshöjd

Marken mellan kvarteren ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning i form av körytor och gångvägar

18,0

+17,8

18,0

BYGGNADSREGLER: Ett ny byggnad får skapas på de ytor i plan som är angivna, det vill säga starttomter och vägar. En ny byggnad får också byggas vid en befintlig byggnad om man kopplar ihop den nya byggnaden med den befintliga. En byggnad som inte bygger på en befintlig, måste tillhandahålla två gavlar. (En gavel skall vara platt, lodrät, fönsterfri, sammanhållen och 10 % av fasadytan). En byggnad som kopplar till en befintlig byggnad måste tillhandahålla minst en gavel.

+7,3

Ett nytt kvarter får skapas/påbörjas när det inte går att bygga på ett befintligt kvarter därför att det är 80m långt. Det nya huset måste ligga mellan 10 och 17 meter ifrån det gamla kvarteret och får ej ha fri gavel mot det redan färdigbyggda kvarteret.

+9,0 +9,5

E, T

Den yttersta byggnaden i ett kvarter, som det inte går att bygga vidare på, får frångå regeln om en fönsterfri gavel. Samma sak gäller för fristående byggnader som byggs på till exempel innergårdar eller mellan kvarter, där det uppenbarligen inte går att bygga vidare. Under förutsättning att de uppfyller övriga regler om avstånd till befintlig byggnation. Storleksförhållanden: En ny byggnad får inte vara mer än 20 % större eller 20 % mindre än byggnaden den kopplar till. Detta gäller både area, fasadyta och höjd. Maximal taklutning för alla nya byggnader på platsen är 45°. En fasad/kvarterslängd får max vara 80 meter. PASSAGER OCH VÄGAR: Genom var tredje byggnad måste en passage skapas, minst 3*3 meter, som möjliggör för gångtraffikanter att utomhus förflytta sig från den ena sidan av byggnaden till den andra sidan.

+6,2

+7,9

Vid alla sidor som inte är gavlar måste byggherren anlägga någon typ av markläggning som minst är 5 meter, & högst 7 meter, bred varav minst 3 meter måste gå att färdas på med cykel, rullstol och barnvagn.

+12,7

UTFORMNING: Balkonger och burspråk får ej finnas på de två första våningsplanen. På övriga plan får balkong och burspråk ifår skjuta ut max 1 meter.

18,0

Nedersta plan, dvs gatuplan, måste ha en takhöjd på minst 3,5 meter.

23,0

UPPLYSNINGAR: Till planen knyts Civilrättsliga Avtal och bifogas diagram för exempel på framväxande av byggnader.

AKADEMISKT PROJEKT, ÅRSKURS 2 ARKITEKTURSKOLAN KTH TOVE GRÖNROOS HANDLEDARE: KATARINA ERIKSSON OCH BURE BERGLUND KONSTRUKTÖR: DOMINIK WACH

MARKNÄRA BOENDE I NACKA

BOENDE FÖR VÄNNER

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PLATSMODELL 1:400

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

SITUATIONSPLAN 1: 400

FASAD MOT NORR 1:400

KVARTERET INDIVIDUELLT I DET KOLLEKTIVA

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

Kvarteret Solnedgången är ett fiktivt bostadsområde i Duvnäs Utskog med sex sammanlänkade byggnader och totalt åtta olika bostadsenheter. Vi var sex studenter som beslöt oss för att göra en gemensam radhuslänga i vilken vi skulle skapa varsin byggnadsenhet. PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

Byggnaderna ligger i en södersluttning och flera av dem har olika typer av suterränglösningar. Husens vridning och förskjutning i sidled gör att entrésidan får morgonsol och baksidan får eftermiddagssol.

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

FASAD MOT SÖDER 1:400

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

ODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

Byggnaderna är ganska olika beträffande materialval och planlösningar men det har förekommit en del samarbete mellan arkitekterna. Även om de flesta har sin egen lilla tomt framför huset, delas vissa ytor och det finns en liten promenadslinga som går över fyra av byggnaderna och som är tillgänglig för de boende. PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

En egen liten väg leder in från Utskogsvägen och slutar i en vändplan. Parkeringsplatser finns integrerade med vägbanan så att man får slingra sig fram mellan parkerade bilar och träd som står på vägen. Detta håller ner hastigheten och gör vägen trevligare och mer tillgänglig för cyklister och fotgängare. Inspiration kommer från det holländska parkeringskonceptet woonerf.

SITUATIONSPLAN 1:2000

PLATSMODELL 1:400

FRÅN IDÉ TILL BYGGNAD I marknära småhusprojektet ville jag skapa en byggnad för vänner, med såväl privata rum som rum för umgänge. I byggnaden skall man kunna röra sig från offentligt till halvoffentligt till privat, ljus till mörker och ljud till tystnad, såväl vertikalt som horisontalt. Då utformningen av min byggnad var begränsad, dels av att två sidogavlar skulle koppla ihop till de bredvidliggande byggnaderna i radhuslängan, samt av den backiga topografin, fick konceptet anpassas efter dessa faktorer. Ibland vill man inte umgås, i min byggnad vill jag därför att man skall kunna ta sig till sitt privata rum osedd, genom vad jag kom att kalla den “hemliga väggen”. I den hemliga väggen sker transport till de privata rummen, här finns också WC och förvaring. Den första konceptskissen, med privata celler “flygande” över den kollektiva delen, fick även styra utformningen av byggnaden och resulterade i en långsmal byggnad med husliknande enheter på ett platt tak på vilket man också kan vistas om man inte vill vara på den uteplats som finns utanför den kollektiva bottenplanens matsalsdel. På husets fram- och baksida finns ingen inhägnad trädgård utan byggnaden möter direkt mossbeklädd berghäll och skog. Här kanske man kan umgås med grannarna eller bara sitta och vara nära skogen.

LJUSSTUDIE I MODELL 1:100

SOLNEDGÅNGEN 3 BOENDE FÖR VÄNNER

På Solnedgången, i Duvnäs Utskog i Nacka, Stockholm, ligger ett radhus i rött tegel och trä. I huset bor fyra vänner. De umgås i en gemensam, öppen del. När de vill ha lugn och ro och ensamhet drar de sig undan till sina egna rum i de övre, avskilda, delarna av huset, utformade som små stugor på den allmänna delens tak.

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

KONCEPTSKISS: privata enheter ovanför gemensam del.

Radhus är ofta anpassade till, och bebodda av, par eller familjer. Då jag själv har bott i radhus tillsammans med ett gäng kompisar ville jag utforma ett hus som är anpassat för den sortens boende. Att bo i kollektiv eller studentkorridor är ofta förknippat med negativa känslor av att aldrig kunna få vara ifred eller att det är någon som alltid lämnar disk eller vägrar städa. Mina erfarenheter av kollektiv är nästan enbart positiva. Bostadssituationen för unga är inte alltför lätt numer, det vill säga om man inte har rika föräldrar eller ett välbetalt arbete. Att bo tillsammans med sina vänner är både ekonomiskt och mysigt, särskilt i en stad som Stockholm där man ofta tenderar att få bostad långt ifrån de flesta man känner.

A B

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

För att kunna bo tillsammans krävs dock att man har möjlighet att dra sig undan, samt att man inte är allför många för att kunna enas om gemensama beslut (rörande t.ex. städning och matlagning). Solnedgången 3 är utformat för minst fyra personer, men fler om det är par som bor där. Huset kan dock även bebos av en större familj även om det huvudsakligen är anpassat för vuxna människor.

SEKTION AA 1:200

Inspiration: Unité habitation

Lav på stenhäll

SEKTION BB 1:200

A B

BOTTENPLAN 1:200

PLAN ETT 1:200

PLAN TVÅ 1:200

MODELLFOTON 1:100

TEKNISKT SNITT 1:40

INRE UPPBYGGNAD ELSA HAR PRECIS FLYTTAT IN OCH HÅLLER PÅ ATT PACKA UPP SINA SAKER.

PRIVATA CELLER Via trappan i väggen tar man sig upp till den tredje delen; fyra volymer uppe på taket vilka inhyser ett privat rum vardera.

“HEMLIGA” VÄGGEN En programmerad vägg går längs med den allmäna delens ena långsida och innehåller trappa, WC och förvaringsutrymmen. HANNA HAR PRECIS VAKNAT EFTER ATT HA JOBBAT NATT. JAKOB GÖR IORDNING EN SALLAD TILL LUNCH.

DET ALLMÄNNA ÖPPNA

ELLEN BADAR EFTER ATT HA VARIT UTE OCH SPRUNGIT I SKOGEN RUNT HUSET.

En öppen allmän del som sträcker sig horisontal från de bägge ingångarna.

KLIPPOR OCH SPRICKOR VID VATTNET I GAMLA STAN

A31P2D Arkitekturprojekt 3:2 Stadsrum och landskap Årskurs 3 Arkitekturskolan KTH 2011-02-02 Tove Grönroos Lärare: Lena-Stina Andersson och Per Backman Kursansvarig: Jesús Azpeitia

Kort akademiskt projekt / Landskap / årskurs 3 Arkitekturskolan KTH VT 2012 Handledare Lena Stina Andersson & PER Backman

TRA

Site: Gamla stan. Om man svänger höger när man kommit ut från t-banan så kommer man ut på en kaj vilken jag valt att fokusera på av den valda platsen (som är 50*50*50m & representeras ovan av den röda kvadraten).

FIK

LUMMET Tätt placerade träd som skuggar en varm dag. Plan markyta för bord och stolar.

Fart och UNDER BRON buller i Mörker dans & mystiska fokus. möten. GÅNG EN Ut STRA i vattn NDEN et går en gån g

Projektet började med ett besök på platsen vi tilldelats i gamla stan i

stockholm. På platsen analyserade jag två huvudzoner. huvudzonerna var trafikzonen som inkluderar såväl tunnelbana, järnväg och biltrafik samt kajzonen vid vattnet, en cirka 11 meter bred kajremsa längst med trafikpaketet. Som första uppgift fick vi att göra en film om platsen, i filmen försöker jag lyfta fram de två huvudzonerna och från det gick jag vidare med att arbeta med kajen och hur mötet med vattnet där skulle kunna se annorlunda ut. När man står på kajen är det endast ca en halv meter ner till vattnet vilket känns som riskfyllt om vattnet stiger, samtidigt som man lockas att hoppa i. jag har jobbat med mötet med vattnet. att man istället för som det är idag bara möte vattnet med samma avstånd hela tiden skall man kunna befinna sig olika nära det, och det olika nära en.

På plats identifierade jag fem olika zoner som det skulle vara möjligt att förstärka. I slutändan valde jag att fokusera på “stranden” och “gången”.

ZONERNA

Under bron kanske en riktig klubb eller enbart påminnelse om nattlivet i form av ljus och ljud (muzak exempelvis).

Längst med vägarna och spåren kan ljudet ökas och isloleras. Man skulle till exempel kunna gå in i någonting som förstärker ljuden samt även det visuella inrtycket av tåg- och biltrafik.

Komma närmare vattnet, känna vattnet. Inte som en strand men en yta som sakta försvinner ner i vattnet och som förändras beroende på vattenståndet. Här bör det vara lugnt. Människor skall kunna ligga eller sitta här utan att störas av ljudet från staden. Solen ligger på och framför sig kan man se ända till Västerbron.

När man stiger upp för trappan från tunnelbanan ser man vattnet och istället för att abrupt avbrytas av en kaj-kant fortsätter man som ner i vattnet.

Till höger om t-baneutgången blir kajen större. Här finns bänkar och om man planterade fler träd här skulle man få skugga där under sommaren.

...Staden växer och växlar ständigt, så mycket blir nytt, så mycket försvinner. Innan vi ännu märkt det går vi i en annan stad, har vi hunnit förvandlas till främlingar. Så trolös är staden, och ändå överger vi den inte, ändå älskar vi den så som bara den som har bedragits kan älska. Mina Drömmars Stad Per Anders Fågelström

SCENARIOS över hur vattenståndet påverkar platsen. Modellcollage

Inne & Ute

Tullinge Idea Store andra året, Arkitekturskolan KTH HT 2009 Handledare: Bure Berglund & Hanna Palmgren, Konstruktör Domink Wach

TULLINGE BIBLIOTEK OCH KULTURHUS Uppgiften var att skapa en ”Idea Store” i Tullinge på 2000kvm. I mitt projekt blev ”Idea Store” ”bibliotek och kulturhus”. Ska man sammanfatta projektet kan man se det som tre delar. Dels vill jag knyta ihop Tullinges nordöstra och sydvästra del och skapa ett mer levande centrum vilket fått styra utformingen och placeringen av byggnaden; mellan pendeltågsstationen och centrum där det idag är en parkeringsplats. Dels bygger mitt projekt på fiktiva berättelser om platsen, som jag själv har skrivit, men inspirerade av platsen och dess egna historier och material. Där har byggnader och material tillsammans fått skapa den kollageartade byggnad som blivit mitt förslag på Tullinge Bibliotek och Kulturhus. Som tredje del har jag velat formge en tillgänglig byggnad, som man delvis ska kunna promenera igenom utan att behöva stanna och där rummen inte bara avskiljs av väggar utan även av markmaterial och höjdskillnader. Den mänskliga skalan har varit drivande så tillvida att mycket av upplevelserna kommer av de små detaljerna. Mötet mellan olika material, gränser mellan inne och ute och programmets rumsmässiga uppdelning. Jag ville att byggnaden skulle kännas öppen och välkomnande och möjlig att nå från olika riktningar.

INNE, UTE & Platsens hemliga minnen Undersöker Tullinge utan några riktiga preferenser eller utan att egentligen leta efter något. Kanske letade jag efter något som skulle vara specifikt för Tullinge, som skilde det från andra förorter i Stockholm och Botkyrka kommun. Och visst hittas olikheter. Men det jag fastnade vid var ändå likheterna. Likheterna med svenska byar och småstäder. Likheterna med min egen uppväxtsstad Kristianstad i Skåne. Medelklass, villaförort. Mest bostadsrätter. Fastnade istället vid detaljerna: en vacker tallstubbe, ekorren och alla fågelholkar, materialen, vägarna och rikningarna i centrum. Den gamla videobutiken och reliefer som skapats av filmplanscher och häftstift, färgerna, de bortglömda mellanrummen...det ut och invända huset

Innan projektet har vi konstvecka i Tullinge. Vi insuper platsen. Jag tänker på utanförskap. Att man är ganska ensam när man promenerar på gatorna mitt på dagen. Antngen är människorna inomhus eller någon helt annanstans. Det “ut-och-invända”-huset fascinerar mig. Det är som att de har använd badrumskakel och hallgolvssten som fasadmaterial. Vad hör hemma inne och vad hör hemma ute. Vem hör hemma var? Innanförskap och utanförskap. Bostadsägare och hemlösa. Tankarna leder till skapandet av ett verk föreställandes en säng som ser ut att ha växt eller pressats ut ur huset. Som lockar in i värmen men även talar om det utestängda. Sovplats i frostigt gräs som borde vara inne i ett varmt hus.

Ett möte mellan Karin Boye och ALice Tegnér, en förklädd Margot Hanell, utgör grunden i en fiktiv historia om platsen. Den specifika platsen; Tullinge, och den generiska platsen; förorten, villastaden, minnets plats.

Situationens dramarturgi, som skapas i dikten och berättelsen om Karin och Alice, blir grunden för en modell. Likt scenografi växer berättelsernas platser fram och in i varndra. Karin sitter på ett café men är snart ute vid busshållsplatsen för att sedan sitta och spela piano med Alice men minnas barndomsdagarna med akvarellmåleri på trägolvet. Alla dessa idéer och tankar blev motorn i min syn på vad ett Tullinge Idea Store skulle kunna vara; ett collage av minnen (sanna och osannaom platsens material och historia), öppet och lättgenomträngligt, välkomnande och välplacerat.

YTANS MATERIALITET & Skissprocessen För djupare förståelse av ytor och materialmöten läste jag ”Ytans Materialitet” av Kristina Fridh & Thomas Laurien. I boken beskrivs ytans materialitet så här: I boken Ytans materialitet ställs frågan om och hur sättet att använda olika material i rumsskapandet är kopplat till olika kulturers föreställningar om rum. (…) I arkitekturen behandlas ofta ytan som något rumsavskiljande, där ytans materialitet får bli den gräns som ska definiera rumsligheten. Men om rummet är något föränderligt i våra medvetanden blir också ytan något obeständigt. Denna gräns får en subjektiv laddning, och ytans materialitet blir föränderlig. Jag inspiriredes av Kengo Kumas sätt att avskilja rum, inte alltid med väggar utan med markytor och nivåskillnader. Och skissade därefter på olika sätt att avskilja rum.

Olika stora öppningar och nivåskillnader samt färgskillnader i marken.

Nivåskillnader samt färgskillnader i marken.

Glipor mellan väggar och lager.

Låta markmaterialet defeniera rumsavgränsningar snarare än att väggar ska göra det.

Rörelseflöden både diagonalt, horisontalt och vertikalt.

Typiska utomhus-markmaterial möter typiska inomhus-golvmaterial.

Skissmodeller Genom att bygga modeller testade jag att skapa olika sorters rum med väggar och volymer i olika nivåer. Olika stora öppningar och glipor mellan rum ger dem olika karaktär och gör att man i olika hög grad lockas att ta sig vidare genom rummen. Somliga väggar nästan transparenta möter massiva volymer. Från ljus går det till mörker, från öppenhet till vrår allt beroende av programmets begär.

Akvarellskisser Genom akvarellskisser försökte jag få fram känslor av hur olika rum gör intrång hos varandra. Uterummet som strävar in i byggnaden. Innerum som vill ut och upp.

Från Idé till BYGGNADSFÖRSLAG Om processen var spännande och lekfull så kom ändå verkligheten snabbt ifatt. Där inte min egen kunskapsbrist begränsade gjorde konstruktion och hållbarhetskrav det. Byggnaden skulle anpassas till såväl platsens som programmets krav. I samtal med Sara Grahn, professor i hållbar arkitektur, reducerades den spretiga och öppna byggnaden till två kuber med små glipor för in och utblick. Några öppningar behöll jag trotsigt för att inte helt förlora mig i någonting som inte längre korellerade med processen. Hade tid funnits att utveckla projektet hade jag jobbat vidare med vad som skulle kunna vara öppet och vad som skulle kunna vara stängt samt även med konstruktionen. Då hade det kanske snarare blivit några bärande väggar inne i byggnaden för att skapa en större öppenhet utåt. Som förslaget ser ut nu består varje byggnadskloss av två bärande väggar vardera och begränsar på så sätt öppenheten till att förhålla sig inom byggnaden och de fyra väggar som inte har samma krav på sig att vara intakta och massiva.

Otydlig gräns mellan ute & inne

Innerum ute uppe på taket

Olika stora öppningar gör att man ser genom rummen.

Relationen vertikalt och diagonalt

Programmet är uppdelat så att bottenplan och våningsplan 1 skall kunna vara öppet kvällstid för fest och studieverksamhet. Medan bibliotek och personallokaler då kan vara stängda. Replokalen för band går att nå via en egen dörr så att den skall kunna vara öppen dygnet runt och befinner sig på bottenplan. På bottenplan finns de verksamheter som skall vara allra mest lättilgängliga. Här finns en ateljé som man också ser utifrån och ett vernissage- och caféplan som man enkelt skall kunna promenera igenom. Istället för väggar är det här golvmaterial och nivåskillnader som delar av. Medborgarkontoret har sin del i den sydvästra byggnadsenheten. på våningsplan två ligger biblioteksdelen uppdelad så att barnoch ungdomsdelarna är i de sydvästra medan vuxendelen är i den nordöstra. I den nordöstra delen kan man från samtliga våningsplan ta en nypa luft och titta ner på picknickdelen genom det öppna schakt som går genom hela byggnaden.

Efter att ha valt platsen anpssades byggnadsformen helt och hållet efter den. Parkeringsplatsens form genererade en långsmal byggnad kapad i ändarna för att lättare tillfredställa människoflödena (anpassat till gångvägar och relationen till centrum och pendeltågsstationen. Formen blev sedan åter kvadratisk och delades i två halvor där den ena sedan vreds för att anpassas till platsen.

BIBLIOTEK FEST MEDBORGARKONTOR

ENTRÉER & RÖRELSER

PERSONAL STUDIEFRÄMJANDET FIKA & KONST

Glipor mellan väggar.

Uterum som tränger in i fikadel

Innerummet ut på trottoaren

Olika markmaterial

väggmaterial som går ner på marken.

FASAD & UPPBYGGNAD

FASADELEVATION FRÅN NORDÖST 1:200 Fasaden anpassas efter program och planerna. Olika material får klä fasaden; betong, plåt, trä. Materialen på husets interiöra fasader får klättra ut på exteriörfasaden.

INSPIRATIONSBILD FASAD

SEKTION AA 1:200 I sektionen kan man se de bärande limträbalkarna som går regelbundet genom byggnaden och spänner mellan de två bärande väggarna.

VISIONSBILD TULLINGE BIBLIOTEK & KULTURHUS PÅ NATTEN

STORA TORGET

TULLINGE CENTRUM

BIL

RIN

AR ELP

CYK

NORRA TORGET

TULLINGE BIBLIOTEK OCH KULTURHUS

SÖDRA TORGET

P-PLATSER

SITUATIONSPLAN 1:500 ÖVERGRIPANDE SITUATIONSPLAN TUL

PENDELTÅGSTATION

NORRA TORGET

PERSONALKÖK

BIBLIOTEKSPERSONAL

FIKA

VÅNINGSPLAN 3 1:400

PICKNICK

BIBLIOTEKSPERSONAL 250 KVM PERSONALKÖK 40 KVM MEDBORGARKONTORETS PERSONAL 65 KVM FÖRRÅD 150 KVM TEKNIK 50 KVM WC 16 KVM

ATELJÉ

MEDBORGARKONTORET PERSONAL

TEKNIK FÖRRÅD

VERNISSAGE

STUDIER

REPA MED BANDET

VUXENBIBLIOTEK

WC LÄS- & SKRIVSTUDIO

UTSTÄLLNING

VÅNINGSPLAN 2 1:400

UNGOMSBIBLIOTEK

BIBLIOTET: VUXENAVDELNING 200 KVM LÄS- & SKRIVSTUDIO 30 KVM STUDIERUM 40 KVM UNGDOMSDELEN 125 KVM BARNDELEN 125 KVM GRUPPRUM 40 KVM

MEDBORGARKONTOR

NYHETER

WC WC GRUPPRUM BARNBIBLIOTEK

GRUPPRUM

KÖK

BOTTENPLAN MED OMGIVNING 1:200 FIKADEL/ CAFÉ: 150 KVM REPLOKALER CA 30 KVM ATELJÉ CA 20 KVM NYHETER: 50 KVM WC SAMMANLAGT 16 KVM VERNISSAGEYTA CA 50 KVM UTSTÄLLNINGSYTA CA 50 KVM GRUPPRUM 40 KVM MEDBORGARKONTORET: INFOTORG: 40 KVM SAMMANTRÄDESRUM 4 st 50 KVM

GRUPPRUM

STUDIEFRÄMJANDET

SÖDRA TORGET

VÅNINGSPLAN 1 1:400 KÖK STUDIEVERKSAMHET 40 KVM STUDIEFRÄMJANDETS LOKALER CA 200 KVM GRUPPRUM 40 KVM FEST CA 300 KVM WC SAMMANLAGT 16 KVM

WC WC

FEST

Fรถr mer ... TOVE GRร NROOS

gronroos@kth.se + 46 706 928779