Diskriminering av gäster, vad gäller by Cecilia Holmberg

Diskriminering av g채ster - vad g채ller?

Diskriminering av gäster – vad gäller? Visita, är arbetsgivare- och branschorganisation för cirka 4 400 hotell, restauranger och vissa andra företag i den svenska besöksnäringen. Visitas medlemsföretag står för cirka 3/4 av hotell- och restaurangbranschens omsättning på 65 miljarder kronor. Visitas klara uppfattning är att hotell och restauranger – liksom samhället i övrigt – skall erbjuda en välkomnande och trygg miljö för alla. Detta gäller oavsett kön, nationellt eller etniskt ursprung, ras, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Visita har som branschorganisation ett ansvar för att verka för en hotell- och restaurangbransch som är fri från diskriminering. Visitas medlemsföretag bedriver sin verksamhet inom Sveriges tydligaste service- och gästfrihetssektor och vill inte utestänga människor från sin verksamhet – utan tvärtom bjuda in dem. Därmed inte sagt att misstag och felbedömningar inte kan ske, att felaktiga beslut inte tas ibland eller att missförstånd aldrig uppstår i exempelvis entréer till restauranger. Det är ett svårt arbete att korrekt och smidigt bemöta stora mängder gäster under dygnets alla timmar i skiftande miljöer och ofta stressiga situationer. Visita ser det därför som viktigt att på olika sätt arbeta aktivt med diskrimineringsfrågor – mot diskriminering. Som exempel på det arbete Visita bedriver för att motverka diskriminering av gäster kan nämnas att organisationen har arrangerat seminarier rörande frågor om diskriminering för medlemsföretagen och behandlar ämnet återkommande i samband med de kurser i tillämpad arbetsrätt som vi håller för chefer och medarbetare på olika nivåer i medlemsföretagen. Visitas medlemsföretag informeras också fortlöpande om ny och förändrad lagstiftning på diskrimineringsområdet och organisationens jurister – bland vilka några har särskilt ansvar för diskrimineringsfrågor – finns dagligen tillgängliga för att besvara medlemsföretagens frågor. Visita har ett Etiska regler som alla organisationens medlemsföretag har åtagit sig att följa. Visitas Etiska regler innehåller särskilda regler mot diskriminering av gäster. Kort sagt: att vara medlem i Visita innebär en skyldighet att följa samhällets spelregler och ett medlemsmärke från Visita vid entrén till hotellet eller restaurangen betyder att företaget bär branschens symbol för god affärsetik. Visitas uppfattning är att inte bara samhällets lagar och regler utan även god affärsetik förbjuder diskriminering av gäster.

Vad säger lagarna? Det finns lagstiftning som förbjuder olika former av diskriminering. Vissa av lagarna skyddar bland annat gäster på restauranger och hotell. Reglerna som förbjuder diskriminering av gäster finns dels i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering, dels i den civilrättsliga lagen om förbud mot diskriminering. Olaga diskriminering enligt brottsbalken Brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering innebär att den näringsidkare som i verksamheten diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning kan – efter polisanmälan och åtal – dömas för olaga diskriminering. Även den som är anställd hos näringsidkaren eller annars handlar på dennes vägnar kan dömas för brottet. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Exempel på straffbara handlingar är att vägra någon tillträde till en restaurang på grund av att personen i fråga exempelvis talar dålig svenska, är mörkhyad eller homosexuell.

BROTTSBALKEN, 16 KAP. 9 §, 1, 2 och 4 ST. ’’En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skall dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag. ( ----) Om någon som avses i första-tredje styckena på sätt som där sägs diskriminerar annan på grund av att denne har homosexuell läggning, döms likaledes för olaga diskriminering.’’

Lagen om förbud mot diskriminering Bestämmelserna i lagen om förbud mot diskriminering innebär bland annat att den som yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster – alltså exempelvis den som bedriver restaurang- eller hotellverksamhet – inte får missgynna någon genom att behandla denne sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, nationellt eller etniskt ursprung, ras, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (direkt diskriminering). Det är också förbjudet att missgynna någon genom att tillämpa bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med visst kön, visst nationellt eller etniskt ursprung, viss ras, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning eller visst funktionshinder (indirekt diskriminering). Detta gäller dock inte om bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Att till någon underlydande lämna order eller instruktioner att diskriminera någon är förbjudet. Att utsätta någon för trakasserier – ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, nationellt eller etniskt ursprung etc. – utgör också förbjuden diskriminering. Även sexuella trakasserier – det vill säga ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet – är förbjudna. Lagens bestämmelser innebär vidare att det inte är tillåtet att utsätta någon för repressalier (bestraffning) för att han eller hon har anmält, påtalat eller medverkat i en utredning om diskriminering. Enligt lagen om förbud mot diskriminering är det alltså förbjudet att exempelvis vägra någon inträde till en restaurang på grund av att personen i fråga talar dålig svenska, är mörkhyad, homosexuell eller rullstolsburen. Det är också förbjudet att vid entréer till bland annat restauranger och nattklubbar ha olika åldersgränser eller avgifter för kvinnor och män. Den näringsidkare som diskriminerar någon – själv eller genom någon anställd – riskerar att drabbas av skadeståndsskyldighet mot den diskriminerade. Ett avtal som strider mot denna lag kan förklaras ogiltigt av domstol.

LAG (2003:307) OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING, 9 § 1 ST. ’’Diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden vid yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder.’’

Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) samt Handikappombudsmannen (HO) har till uppgift bland annat att se till att lagen om förbud mot diskriminering efterlevs.

Klara och lika regler för alla Det är viktigt att komma ihåg att de som driver restauranger och hotell har rätt att själva bestämma reglerna för tillträde till och vistelse i lokalerna så länge ingen förbjuden diskriminering sker. En restaurangägare har alltså rätt att ställa krav på exempelvis viss ålder för tillträde (dock måste ålderskravet alltså vara detsamma för kvinnor och män), viss nivå på gästernas klädsel och ett allmänt gott uppträdande. En restaurang eller ett hotell som har serveringstillstånd har ju dessutom en skyldighet enligt alkohollagstiftningen att se till att de gäster som släpps in eller vistas i lokalerna uppfyller kraven på bland annat nykterhet och skötsamhet. Det är dock betydelsefullt att de regler som gäller på en restaurang eller ett hotell är enkla, klara och lätta att förstå och att lika regler gäller och tillämpas på samma sätt för alla gäster. Olika behandling av lika fall får inte förekomma om den har samband med gästens kön, nationella eller etniska ursprung, ras, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder. Reglerna får inte heller vara sådana att de framstår som neutrala men i praktiken särskilt missgynnar gäster med visst kön, visst nationellt eller etniskt ursprung etc.

Vad händer om diskriminering sker? Den hotell- eller restaurangägare som själv gör sig skyldig till diskriminering av gäster riskerar att dömas för olaga diskriminering enligt brottsbalken och/eller åläggas skadeståndsansvar mot den diskriminerade enligt den civilrättsliga lagen om förbud mot diskriminering. När det gäller skadeståndsansvaret enligt lagen om förbud mot diskriminering gäller vidare att arbetsgivaren är ansvarig för att betala det skadestånd som utdöms till följd av att någon anställd har diskriminerat en gäst. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla anställda – serveringspersonal, ordningsvakter, entrévärdar med flera – vet vilka regler som gäller för inträde och service på exempelvis hotellet eller restaurangen. De anställda på hotellet eller restaurangen – exempelvis ordningsvakter eller entrévärdar – har dock samma personliga ansvar som restaurangägaren när det gäller olaga diskriminering enligt brottsbalken. Detta oavsett av vem de är anställda, restaurangen eller exempelvis ett av restaurangen anlitat vaktbolag. Den som diskriminerar är också den som hålls straffrättsligt ansvarig och riskerar böter eller fängelse i högst ett år. En ytterligare omständighet är att den som döms för brottet olaga diskriminering också riskerar att få sitt serveringstillstånd ifrågasatt enligt alkohollagens regler.

För ”loggbok”! Bråk i restaurangentréerna resulterar ibland i anklagelser om diskriminering. Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna kan bli även av små incidenter kan det vara en bra rutin att se till att ansvariga chefer dagligen får rapporter om vad som händer i entrén och inne i restaurangen. Fortlöpande dokumentation i en ’’loggbok’’ kan vara ett effektivt sätt att kontinuerligt få information om vad som verkligen har hänt. Där kan exempelvis ordningsvakter, entrévärdar och serveringspersonal varje dag notera incidenter och avvikelser från det normala. En loggbok kan också vara bra som stöd i kontakten med polisen.

Visitas klara uppfattning är att hotell- och restaurangbranschen skall kunna erbjuda en trygg och trivsam miljö för alla. Detta gäller oavsett kön, nationellt eller etniskt ursprung, ras, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. ’’Diskriminering av gäster – vad gäller?’’ har till syfte att bidra till att motverka diskriminering av gäster inom hotell- och restaurangbranschen och innehåller en sammanfattning av vad som gäller.