Utbildningskatalog 2011 by Tina Johansson

ampus

Välkommen till Campus Välkommen till Helsingborg Studentliv Boende Var med och påverka Odla kontaktnätet Världen väntar Socionomutbildning Service Management, kandidatprogram – Hotel & Restaurant Management – Health Management – Tourism Management – Retail Management Logistic Service Management Food Service Management Equality and Diversity Management 24 Service Management, masterprogram Service Management – efter examen Strategisk kommunikation Strategisk kommunikation – Digital utveckling

LTH Tekniskt basår och 3 Teknisk bastermin 4 LTH Elektroteknik med automation 6 LTH Byggteknik / väg&trafik 8 LTH Byggteknik / järnväg 10 LTH Byggteknik / arkitektur 11 LTH Datateknik 12 LTH Livsmedelsteknik 14 Ämneslärarutbildning 16 Fristående kurser & nya utbildningar 17 Kurs i modevetenskap 18 Vetenskaplig grundkurs 19 Bra att veta 20 Kontaktuppgifter – fråga oss! 21 21 25 28 30 34

36 38 40 42 44 46 48 50 51 51 52 53 54

Ta ett kliv framåt! Varför Campus Helsingborg? Jo, här får du en förstklassig utbildning, insteg i yrkeslivet och ett roligt studentliv! Som en del av anrika Lunds universitet kombinerar Campus fördelarna av det stora och etablerade universitetet – vilket borgar för en examen med högt värde – med en ung, dynamisk och nyskapande studiemiljö. Vid Campus Helsingborg hittar du högaktuella utbildningar som är starkt efterfrågade av näringslivet och den offentliga sektorn idag. Utbildningar som ger dig möjlighet att bidra till att lösa morgondagens utmaningar. Mer än 70 partnerföretag och orga nisationer inom servicenäring,

produktionsindustri och offentlig sektor är knutna till Campus Helsingborg. De deltar i vår utbildning från start till mål och garanterar att våra utbildningar är verklighetsanknutna. Därför har över 65% av våra studenter ett utbildningsrelaterat jobb inom ett år efter examen. I över hundra år har Helsingborg varit porten till kontinenten och den internationella prägeln är påtaglig. Att slinka över till Danmark ingår i vardagslivet. Växtkraften, pulsen och nöjeslivet i denna kuststad är kännbar för alla och mitt i detta utvecklas ett klassiskt studentliv. Campus är beläget i centrum med några minuters promenad från färje-, buss- och järnvägsstation. Det är lätt att ta sig hit men känns svårt att lämna. Välkommen! hälsar Christer Eldh, Rektor

Välkommen! Campus ligger nära hav och centrum i Helsingborg – en ung, växande universitetsstad med ett rikt

Foto: A Ebenfeldt

Foto: S Lindholm

fika I Helsingborg finns det många fik att gå till när du vill ta en paus från pluggandet. Mumsa på en god äppelkaka på Fahlmans, njut av morotskakan på K & Co eller ta en latte på Koppi. Lägg några kronor i jukeboxen på 50-tals inredda Ebbas fik eller välj något orientaliskt på Mezo. Njut av havsutsikten vid någon av serveringarna i Norra Hamnen. Eller slå dig ner med fikakorgen på trädäcket vid Gröningen.

sporta Ta en runda på en av de många golfbanorna eller ägna dig åt handboll, brottning, fäktning, judo, tyngdlyftning med mera på Idrottens Hus. Som Stampusmedlem är du även medlem i Stampus IF, som har lag i fotboll, innebandy och volleyboll med träningar och matcher varje vecka. Vill du hellre njuta av när andra sportar kan du se en hemmamatch med HIF på Olympia.

4 Foto: C Carlberg Bärg

Foto: Albin Wahlgren

Foto: A Ebenfeldt

studentliv där det erbjuds många tillfällen att knyta kontakter med näringslivet.

Foto: B Lallo

Foto: O Jais

kultur Om du vill utforska Helsingborgs kulturutbud rekommenderas ett besök på Dunkers kulturhus, som är Skandinaviens största kultursatsning. Här kan du ta del av konst, musik, teater, utställningar och den öppna kulturverksamheten. Får du inte nog av toner och skådespel kan du bege dig till konserthuset eller stadsteatern.

koppla av Helsingborg kallas för Sundets pärla och här är det alltid nära till stranden och naturen. Sjunk ner i en solstol under en palm på Tropical Beach eller spela beachvolley på Fria Bad. Vandra runt i sköna gröna miljöer på Fredriksdals friluftsmuseum och Sofiero slott, eller njut av vitsipporna under joggingturen i Pålsjö skog. Några mil norrut ligger det vackra naturreservatet Kullaberg, där du kan vandra, dyka och klättra.

Studentlivet I en Q-märkt patriciervilla som en gång var Helsingborgs största privatbostad, hittar man i dag basen för Helsingborgs studentliv. Av studenterna kallas den kort och gott Villan. Och berättelsen om livet som Campusstudent landar förr eller senare just här. Officiellt heter den Konsul Perssons villa. Men i Campuskretsar är det alltså Villan som gäller! Här bor engagemanget och idéerna sida vid sida. Men trängas behöver de inte göra – det finns gott om plats i Villans stora salar. Under imponerande stuckatur i taket och framför anrika kakelugnar bjuds det in till både nattklubb, café och radiosändningar. Dessutom har studentföreningar och kårer sina kontor här. Följ med på en rundtur i Villan med omnejd!

Studentföreningen Stampus Som student vid Campus kommer är det svårt att missa Studentföreningen Stampus, som huserar på tredje våningen och ständigt arbetar för att skapa en guldkant i studentlivet. – Stampus är en samlingsplats för alla studenter på Campus. Vi vill skapa en ”vi”-känsla, som alla studenter ska få ta del av, säger socionomstudenten och Stampusengagerade Kristoffer Helgesson. Bland Stampus aktiviteter hittas allt från nattklubb och sittningar till pubquiz och livespelningar. Stampus cirka 1000 medlemmar kan även ägna sig åt sport eller dans. Dessutom anordnas resor och andra happenings. Tidigare i år gick kosan till Bad Gastein för skidåkning. Då var det över 100 medlemmar som hängde på.

Stampus FM Vi fortsätter några trappor ner. Hela vägen ner i Villans källare, rättare sagt. Vad kan vara en bättre verksamhet för studenter än studentradio? Frågan är naturligtvis ett hundra procent retorisk. För vad Johan Haglund, ordförande i studentradion Stampus FM, tycker är uppenbart. – Som student är radio ett perfekt sätt att göra sig hörd, både bland studenter och ut i samhället, berättar han medan redaktionen för programmet ”Akademisk kvart” sitter och småpratar i sändningsrummet i bakgrunden. Intensiva blickar och hukande nackar framför en laptop. Programmet ändras, ändras lite till och ändras sedan tillbaka. – Akademisk kvart tar upp allt som är relaterat till stadens studentliv. Vi vill också göra intervjuer med unga, lokala personer som har något speciellt på gång. I längden hoppas vi kunna få hit lite lokala kändisar, berättar redaktionsmedlemmen Maja Carlsson. – Timbuktu är drömintervjun. Han verkar vara en skön och rolig kille som dessutom har sina rötter i studentstaden Lund, säger redaktionskollegan André Mattiasson.

Studentföreningen Agora Medan radioarbetet fortsätter i källaren beger vi oss åter upp till tredje våningen. Bara några meter bredvid Stampus rum huserar Studentföreningen Agora. Deras aktiviteter riktar sig mot kommunikations- och service management-studenter. De beskriver sin verksamhet som ”utbildningskompletterande”. – Rent praktiskt betyder det att vi anordnar nollning, samarbete med företag, gästföreläsningar, arbetsmarknadsdagar och en hel del annat, säger föreningens ordförande Emma Jungmark. Studentföreningen Agora vill ge studenterna möjlighet att maximera sin tid på Campus genom att vara en stöttepelare kring projekt, idéer och engagemang. – Man hade kunnat kalla oss ett experimentföretag. Man ska redan under sin studietid kunna testa på sina ledarskapsegen skaper och våga utveckla sina idéer. Studentkören Stämpus Men musiken då? Ja, vad skulle en studietid på Lunds universitet vara utan närvaron av en studentkör? Naturligtvis har även Helsingborg sina egna sångfåglar: Stämpus.

Ett stenkast bortanför Villan ligger Gustav Adolfs kyrka. Hit beger sig medlemmarna i Stämpus varje måndag för att lära sig konsten att fånga rätt ton. – Efter att regelbundet ha sjungit tillsammans under en tid, blir man nästan till en röst. Det är sjukt häftigt, säger Oscar Pålsson som är körens ordförande. Och skulle man inte lyckas fånga den där tonen så är det helt okej. Oscar hade själv inte tagit en ton sedan barndomen när han bestämde sig för att börja i Stämpus. – Man lär sig efter hand, med hjälp av andra och vår duktiga körledare, kantorn Ilze Stala. Lyckas man inte sätta en ton kan man lyssna på den som står bredvid. Nästa gång är det kanske den personen som lyssnar på dig. Samarbetet mellan de olika studentföreningarna är tätt, och ofta leder ett engagemang till ett annat. Det gäller inte minst mellan kören och HelsingborgsSpexet, som är Campus egen spexförening. – Många som är med i kören är även med i Spexet. Förra året var jag själv med och både skrev manus och byggde kulisser. Och det blir antagligen samma i år igen, berättar Oscar.

Boende I ett och ett halvt år har Laura Miron bott i sin studentkorridor på Anglais studenthem. Hon delar kök med två andra stu denter men än så länge har inga bråk om disken hamnat på köksbänken. Tvärtom: hon hade inte velat vara utan det delade köket! När rumänska Laura, som är masterstudent på Tourism and Hospitality Management, visar upp sin lägenhet berättar hon att det delade köket mer är en mötesplats än en matplats. – Här får man möjlighet att träffa många olika människor. Hon uppskattar att studentkorridoren ligger lika nära Campus som stadens centrum. Och att det inte är långt till havet. Laura är uppvuxen i Bracov, Rumäniens åttonde störs-

ta stad, som ligger omgiven av bergskedjorna Sydkarpaterna. – Jag är uppvuxen omsluten av berg. Att bo så nära havet och kunna gå dit när jag vill är en stor sak för mig! I det gemensamma köket har eftermiddagens stillhet lagt sig. Hon kikar ut mot sofforna i rummet bredvid, och berättar att det är där som hon och hennes vänner brukar hålla till. Inne på Lauras eget rum vilar ett hemtrevligt skimmer av mjuka färger. Hennes familj och vänner betraktar henne leende från på väggens uppsatta fotografier. Den stora sängen samsas med ett skrivbord, en läshörna med fåtölj och en halvfull bokhylla. – Har du läst dem? Jag kan verkligen rekommendera dem, säger Laura och syftar på Millenium-triologin, vars tre böcker ligger i en trave på hyllan. – Jag var ju tvungen att läsa dem alla tre nu när jag är i Sverige.

”Stressa inte, det löser sig!” Helsingborg är en studentvänlig stad! Det betyder att staden aktivt deltar i att alla studenter ska känna sig välkomna och få den hjälp de behöver. Campusstudenten och bostadssamordnaren Tina Peterssons råd till dig som letar boende är: – Stressa inte, det löser sig! Men var samtidigt ute i god tid. Det finns inget kösystem på studentlägenheter i Helsingborg, vilket kan göra en del oroliga. Men det betyder egentligen

bara att man måste vara lite mer aktiv och på hugget under en viss period, och inte räkna med att få exakt den lägenhet du till en början ville ha. Vi har inte haft någon som sovit i tält i Helsingborg utan tvärtom haft boende över. Inte student lägenheter, men rum som hyrs ut. På Helsingborgsstudent.se kan du hitta kontaktuppgifter till studentboen de, länkar till fastighetsägare och hyresvärdar samt annonser för inneboendeoch andrahandsalternativ i staden.

Rebecca Wallentin (längst t h) med vänner.

Kaffebryggaren puttrar och muggar dukas fram – allt medan Rebecca Wallentin slänger en hastig blick på Danmark. Det är med andra ord en helt vanlig dag för socionomstudenten, vars studentlägenhet kan stoltsera med en havsutsikt som för henne hela vägen över Sundet. Medan MTV rullar på tv:n vilar resten av Rebeccas lägenhet i en stilren och nästintill minimalistisk inredning som går i färgerna lila, svart och vitt. – Jag gillar inredning som är enkel och stilren. Sedan kombinerar jag det med lite mysiga detaljer. Som ni ser gillar jag lila… men jag kunde ju inte bara ha allt i en färg, så det fick bli svart och vitt, berättar hon med ett skratt. På väggen hänger stora bokstäver som uppmanar läsaren att fånga dagen: eller Carpe Diem, som det så välkända uttrycket lyder. Och fångar dagen, det gör Rebecca. Gärna på sin balkong, så klart. – Tack vare balkongen har det blivit extra många sena kvällar under sommaren! Som för många andra nyblivna studenter är detta Rebeccas första egna lya. Lägg till ny stad, ny utbildning och nya vänner. Att då kunna känna en gemenskap i boendet är viktigt för henne. – Trots att jag bor själv, känns det inte som det. När jag flyttade var jag lite orolig för hur det skulle gå. Skulle jag känna mig ensam? Skulle jag lära känna andra? Men stämningen i både korridoren och hela studenthemmet är gemytlig. Det är förvånansvärt lätt att lära känna människor. Förutom gemensamma uppehållsrum finns det en idrottshall i bygg naden. För en idrottsfrälst person som Rebecca är det antagligen det bästa med hela boendet. – Det är så coolt! Sport är mitt stora intresse, jag har friidrottat sedan jag var liten. Nu sticker jag och mina kompisar dit när vi inte har något speciellt att göra, och spelar pingis, innebandy, basket eller något annat. Jag hinner aldrig riktigt med att bli uttråkad här, säger hon.

Var med och påverka

I kåren samlas studenternas många röster till en gemensam, stark stämma. Som kåraktiv får du möjlighet att vara med och påverka din tid som student, få praktisk erfarenhet inför framtiden och – inte minst – ha riktigt roligt. När du börjar studera på Campus Helsingborg kan du bli medlem i någon av de två studentkårer som finns representerade på stadens universitet. Kårerna, som håller till på Villan, arbetar för att din utbildning håller hög kvalitet och att du får det så bra som möjligt under studietiden. Ingenjörssektionen vid Campus Helsingborg finns till för studenterna vid LTH Ingenjörshögskolan. De är en sektion under Teknologkåren men fungerar till stor del som en egen organisation. – Kåren har fördelat ansvaret så att mycket beslutsfattande sköts lokalt. Det är för att vi som sektion ska kunna arbeta effektivt, berättar sektionens ordförande Linn Braun. För dem som studerar socionomutbildningen, kommunikation eller service management är det Lunds samhällsvetarkår som gäller.

Gemensamt för båda kårerna är att utbildnings bevakningen är central. – Vi arbetar för att utbildningen ska bli bättre. Det kan vara allt från problem med lärare till att hålla koll på att litteraturen är relevant. Vårt arbete är som en kvalitetssäkring av din utbildning, säger Pär-Ola Nilsson, som är Campusansvarig inom Lunds samhällsvetarkår. Kårerna vill att just du ska engagera dig, både för din egen och för dina studiekamraters skull. – Det är en chans att ha roligt och lära sig något. Du får till exempel möjlighet att sitta i styrelser eller utvärderingsgrupper som genomför tunga uppdrag. Du lär dig hur man praktiskt driver en organisation. Dessutom är kåren en förlåtande miljö. Misstag får göras – det är det man lär sig av! säger Pär-Ola Nilsson.

Odla kontaktnätet Dagen du står färdigutbildad och på jakt efter ett jobb är kontakter i näringslivet guld värt. Som student på Campus har du många möjligheter att odla kontaktnätet.

För tio år sedan, ungefär samtidigt som Campus slog upp sina glasdörrar för första gången, började Helsingborgs arbete kring stadsförnyelseprojektet H+. Inom planerna för H+ ryms bland annat en helt ny stadskärna, spårvagnar och en underjordisk järnväg. Mitt i allt detta hittas Campus med sina studenter! Staden vill att studenterna ska vara med och utveckla projektet, och redan nu har många samarbeten skett kring examensarbete. Ju längre projektets planer kommer, desto mer praktiska möjligheter att delta skapas för studenterna! H+ har mötesplatsen SHIP vägg i vägg med Campus. Där ligger deras kontor, projektutställningen ”Tänk H+” samt ett café. Som student kan du bege dig dit för att ta en fika, plugga och få inspiration. Marknadsföreningen i Helsingborg, MiH, är en mötesplats där studenterna får chansen att träffa företagare från regionen. Föreningen arrangerar Frukostklubben där tidiga fredagsmorgnar lockar till mingel, föredag och – så klart – frukost. Här kan du som student knyta kontakter och samtidigt få en god kopp kaffe. Marknadsföreningen har även en sektion för studenter, MiH Future, som bland annat driver ett mentorsprogram. Helsingborg byggdes av entreprenörer och än i dag fyller entreprenörsandan staden till bredden. Under namnet Enterprise samarbetar Campus med flera aktörer som t.ex. studentorganisationen FENA (Förening för Entreprenörskap och NyföretagarAnda), MiH Future, Nyföretagarcentrum, Näringslivets hus och Connect Skåne med att inspirera, engagera och

supporta studenterna till att starta egna företag. Samarbetet mellan staden och Campus är stort. Tillsammans arbetar man för att Campus ska växa, studenterna ska trivas och att samverkan med regionens näringsliv ska stärkas. Föreningen Campus vänner är helt nystartad och har som syfte att samla in donationer till förmån för Campus studenter och anställda. Här kan du som student ansöka som stipendium till exempel för studieresor eller något särskilt projekt. Campus egna studenter arbetar hårt för att utveckla kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet. AGORA-dagen, som arrangeras av Studentföreningen Agora, är ett sådant exempel. En gång om året hålls denna arbetsmarknadsdag. Detsamma gäller för MässING, som arrangeras av Ingenjörssektionens näringslivsutskott och är en arbetsmarknadsdag för våra framtida högskoleingenjörer. Företagsteam har funnits som ett framgångsrikt koncept på LTH under många år. Nu finns projektet även för studenterna inom strategiskt kommunikation. Här får företag en chans att ta del av Campus utbildningar, samtidigt som studenterna får möjlighet att möta vad som förhoppningsvis kan bli en framtida arbetsgivare – och till på köpet får ovärderlig verklighets förankring.

Foto: Ted Kronvall

Världen väntar Som student på Lunds universitet Campus Helsingborg har du möjlighet att ansöka om att studera, praktisera eller skriva examensarbetet utomlands. Universitetet har avtal med över 600 universitet i ett 50-tal länder och som utbytesstudent är undervisningen avgiftsfri och studiemedelsberättigad. Du kan även ordna utlandsstudier på egen hand.

Christian Olsson spenderade en termin som student i Kanada. Det gav honom möjlighet att uppleva ett magiskt friluftsliv fyllt av skidåkning, samtidigt som han fördjupade sig i sitt stora intresse: turism. Allt började i den österrikiska skidorten S:t Anton. Det var under tiden som reseledare där som Christian insåg att det var inom turism och upplevelseindustrin han ville studera vidare. Vägen gick därför till kandidatprogrammet i Service Management – Tourism. När det tredje och sista året av programmet drog i gång valde Christian att spendera en termin utomlands. – Jag har alltid haft Kanada varmt om hjärtat. Skidåkningen är fantastisk och människorna är trevliga, säger han. På det kanadensiska universitetet Thompson Rivers University i västkanadensiska staden Kamloops hittade han vad han sökte. Dels möjligheter till natur- och sportupplevelser utöver det vanliga, samt universitetsstudier inom turism. – Universitetets områden var verkligen fina. Det var som på film med enorma, gamla universitetsbyggnader omgivna av stora gröna parker. Och den omgivande naturen var minst lika vacker. När vi var lediga åkte jag och andra studenter och vandrade i bergen, badade i floden, åkte skidor, grillade och umgicks.

Att studera i Kanada var enligt Christian på många sätt likt att vara student i Sverige. Rent kulturellt kände han sig nära kanadensarna. Samtidigt skilde sig mycket åt – inte minst sättet att tentera. – Jag läste flera olika, mindre kurser. Bland annat Event Management och kurser som tog sig an turism ur ett globalt perspektiv. Men medan studier i Sverige ofta har en mer jämn takt kom tentorna i Kanada samtidigt, vilket gjorde att det blev väldigt intensivt. Hans studiekamrater var personer från världens alla hörn, något som alltid speglade sig i undervisningen och diskussionerna som hölls. – Det var inte bara fokus på Nordamerika inom turismstudierna utan vi kunde relatera till olika exempel och problem i hela världens turismindustri. Och förutom djupare kunskaper inom turism fick han även med sig ett stort kontaktnät, som varje skidälskande person kan avundas, hem till Sverige. – I Kanada träffade jag på väldigt många tyskar, schweizare och österrikare. Det kan tyckas lite lustigt, men så var det! Så nästa gång jag åker på skidresa till någon av länderna har jag vänner att bo hos, säger han och skrattar.

Aloha! Hawaiis välkända hälsningsfras har vi nog alla hört talas om. Men Harriet Lenninger har gjort mer än så. Hon valde att spendera sin tre månader långa praktik i Honolulu. De öar som tillsammans bildar den amerikanska delstaten Hawaii är en destination som människor från hela världen drömmer om. Helt rätt, tänkte Harriet, som pluggar strategisk kommunikation på Campus, och satsade på en utlandspraktik hon sent kommer att glömma. – Eftersom jag vill arbeta med kommunikation i internationella sammanhang måste jag lära mig att förstå kulturskillnader. Det är ett ämne som tilltalat mig när vi läst om det. Så jag bestämde mig för att uppleva det på riktigt! Under tre månader fick hon göra just det, och mycket mer, på McNeil Wilson Communications (MVC) PR-avdelning för resor och turism i Honolulu. – Jag fick spendera en del tid vid kopieringsmaskinen, säger hon och skrattar. Men också skriva pressmeddelande, nyhetsbrev, uppdatera hemsidor, layouta, assistera vid fotograferingar och tv-inspelningar samt vara med på möten. Under sin tid på MWC fascinerades hon av den tillbakalutade stämningen som rådde. – De var otroligt laid back och stressade inte. Samtidigt var de oerhört duktiga och fick precis lika mycket gjort som vilken effektiv skandinav som helst. Ibland hade jag svårt att förstå hur det gick ihop! Hon beskriver också en ö fylld av vänlighet och glädje. Något hon fick uppleva redan första dagen, då företagets VD välkomnade henne med både kindpussar och en lei, Hawaiis traditionella blomkrans. ”The Aloha Spirit” är något Hawaii-borna är väldigt stolta över berättar Harriet. – Det handlar om att behandla varandra med vänlighet och respekt. Ger du Aloha, så får du Aloha! Det finns över allt som ett slags ledord för deras kultur. Det var fantastiskt att få uppleva det på riktigt. Praktiken har inte bara vidgat hennes vyer kring kommunikation. Självständigheten drillades, engelskan blev flytande, kunskapen om landet växte – och samtidigt fick Harriet en upplevelse som hon sent kommer att glömma. Att spendera en after work bland solbrända surfare och svajande palmer skiljer sig en smula från en svensk students vardag. – Tiden på Hawaii var en både spännande och social upplevelse. På dagarna umgicks jag med mina k ollegor. På kvällarna träffade jag människor från hela världen. Vi surfade, vandrade i djungeln, klättrade upp för vulkaner och simmade med hajar.

Socionomutbildning Socionomutbildningen omfattar 210 högskole poäng och är en bred ut bildning som ger möjlig het till s ocialt arbete inom många områden. Socialhögskolan har utbildat socionomer i mer än sextio år. I dag finns utbildningen förlagd i Helsingborg och Lund och antag ning sker varje termin. Som socionomstu dent på Campus tillhör du Socialhögskolan i Lund men undervisning sker i Helsing borg, förutom valbar kurs termin 7 där du väljer mellan kurser som ges både i Lund och Helsingborg. Målet för utbildningen är att ge en bred samhällsvetenskaplig grund och förbereda dig för arbete inom sociala verksamhetsområden. Du läser bland annat sociologi, psykologi och juridik för att få kunskap i hur både människan och samhäl let fungerar. I utbildningen ingår också 18 veckors handledd studiepraktik. Socialhögskolan har ett väl utbyggt sam arbete med universitet och högskolor över hela världen. Det finns därför möjlighet att

förlägga delar av studierna utomlands. Utbildningen sträcker sig över sju terminer och leder till en socionomexamen. Du kan endast få en socionomexamen genom att gå socionomutbildningen. Arbetsmarknad

Som nyutbildad socionom har du goda utsikter att få arbete. Utbildningens bredd gör att du kan arbeta inom många olika fält. De flesta socionomer finns inom den kommunala socialtjänsten och arbetar bl a med frågor kring barns situation, männi skors ekonomiska hjälpbehov och missbruk av alkohol och droger. Andra exempel är kuratorsjobb inom sjukvård och skola, familjerådgivare, rehabiliteringskonsulenter vid Försäkringskassan, sociala utredningar inom kriminalvården, eller behandlings arbete på institution. Socionomer är också efterfrågade inom den privata sektorn, t ex som personalkonsulenter. Många sociono mer väljer också att arbeta i egen verksam het som konsulter. Arbetssituation

Gemensamt för socionomyrkena är att du arbetar med människor i olika skeden av

livet. Ofta möter du människor i svåra situa tioner, med sociala och personliga problem, och din uppgift är att hjälpa dem att själva åstadkomma förändringar i sina liv. Arbetet kräver tålamod och du kan ibland ställas inför besvikelser. Som socionom måste du vara intresserad av människor. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 54, eller läs mer på www.soch.lu.se!

Näringslivsrepresentant

Ingemar Hansson, enhetschef, social förvaltningen, Helsingborg Hur samarbetar ni med Campus? – Vi erbjuder kandidatplatser, gästföreläser vid några kursmoment och medverkar vid olika arenor för forskning och uppsatser. Vi kan ge studenterna verklighet bakom arbetsuppgif terna, vi har ju praktisk kunskap och kontakter.

”I hotfulla situationer måste man gå på magkänslan”

Redan innan Susanne Herlin Torkeli tagit sin examen på socionomutbildningen fick hon arbete inom socialtjänsten i Helsingborg. Idag är hon socialsekreterare på Entrén Försörjningsstöd. 8 14

– Många har förutfattade meningar om hur det är att arbeta med försörjningsstöd, men jag trivs fantastiskt bra framför allt med arbetskamraterna. Ju tyngre jobb man har desto viktigare är det att man trivs ihop och kan skratta tillsammans, säger Susanne Herlin Torkeli. Hon beskriver arbetet som intressant men också mycket krävande. I det dagliga arbetet träffar hon människor som söker försörjningsstöd. Hon handlägger och utreder ärenden och gör hembesök. Det går aldrig att riktigt planera en arbetsdag, telefonen ringer hela tiden och klienter dyker upp oanmälda. Vissa är arga och upprörda. Ibland kan stämningen bli hotfull. – Då måste man gå på magkänslan här och nu och ta hjälp från sina tidigare erfarenheter både i yrkeslivet och som mamma, säger Susanne, som har fem barn och en sjuksköterskeexamen med sig i bagaget. Hon tycker att socionomutbildningen ger en bra grund för socialt arbete. – Då, när jag gick på skolan, fnös jag lite när vi höll på med rollspel för att förbereda oss för verkligheten. Men det är en

hjälp att ha pratat igenom sådana här situationer innan man hamnar i dem. De som valde att inriktningen missbruk fick lära sig mer om att hantera tuffa situationer. Själv läste jag familjeterapi, vilket gav mig andra kunskaper. Något Susanne uppskattar från utbild ningen var att kurskamraterna fick gå i terapi hos varandra. Många öppnade upp sig under samtalen och berättade om svåra upplevelser. När lärarna fångade upp de jobbiga erfarenheterna och ledde diskussioner kring dem gav det otroligt mycket. – Men jag skulle vilja ha mer praktik i utbildningen. Praktik som noga följs upp. Det är ute i verkligheten man lär sig. Vad har du för framtidsplaner? – Jag trivs jättebra här och nu, men skulle gärna arbeta med barn i framtiden. Jag hade uppskattat att få arbeta under mindre tidspress – att ha möjlighet att ägna mer tid åt varje ärende och göra fördjupade utredningar. Och jag skulle gärna pröva på att arbeta i privat regi.

socionom

”Jag vill få människor att se sina destruktiva beteenden och göra något för att hjälpa dem” Varför valde du Campus? – Jag ville komma ifrån min hemstad Linköping. Några kompisar som ville läsa till byggnadsingenjörer kollade upp Campus på nätet och tipsade mig om socionom utbildningen. Jag tyckte att skolan verkade så mysig och fräsch. Hur trivs du? – Jag trivs jättebra. Alla som går här verkar så dedikerade. Jag gillar att vi socionomer inte är i en egen byggnad utan att alla blandas på Campus. Man träffar hela tiden studenter på andra utbildningar. Och jag älskar Helsingborg. Det är en lyx att kunna gå ner till havet när man vill. Varför vill du bli socionom? – Det har jag velat sedan jag var 14-15 år. Jag har alltid känt en dragning till folk som har det kämpigt. Många kompisar har sagt att jag har en förmåga att lyssna och jag har alltid varit något av en ”kompispsykolog”. Att sitta och prata med människor, att få dem att se sina destruktiva beteenden och göra något för att hjälpa dem. Det är det som lockar i yrket. Vad har du för framtidsplaner? – Jag har alltid tyckt om att vara med barn, och skulle gärna vilja arbeta med barn i någon form. Kanske med barn som blivit utsatta för övergrepp. Jag vill föra barnens röst, försöka underlätta för dem och hjälpa dem att må bättre. Ett mål är att någon gång i framtiden arbeta inom psykiatrin. För att nå dit funderar jag på att bygga på med en psykoterapeututbildning. Jag vill också arbeta utomlands i framtiden och tänker försöka göra min praktik i Kanada. Vad tycker du om utbildningen? – Den är bra upplagd, kurserna kommer i en bra följd. Utbildningen är förstås mycket teoretisk för att vi ska få redskapen. Men det är först när man kommer ut i jobbet och använder dem som man lär sig på riktigt. Våra lärare och föreläsare är otroligt engagerade. De pushar en och vi kan alltid ringa eller mejla om det är något. Det är klart att det är tufft mellan varven. Vi läser många tunga ämnen och mycket av det vi läser inom juridik, sociologi eller psykologi är abstrakt. Eftersom man alltid kan göra många olika tolkningar pratar och diskuterar vi mycket på lektionerna. Det är otroligt intressant och givande. Lever du studentliv? – Jag är ofta med när studentföreningen Stampus ordnar aktiviteter på Villan. En gång i månaden anordnar före ningen ”turning” på Danmarksbåtarna. Det är alltid proppfullt på båtarna och jätteroligt. Jag har varit fadder åt nya studenter och har som många andra ansökt om att bli studentambassadör. Det ska bli jättekul att gå ut och informera om vår utbildning.

Frida Söderlund, 23 år från Linköping Läser Socionomutbildningen Bor: Studentlägenhet i Helsingborg tillsammans med pojkvännen 15

Service Management

– Health – Hotel & Restaurant – Retail – Tourism

Detta är utbildningen för dig som vill arbeta med att leda, utveckla och organi sera verksamheter där kundmöten och service är centrala. På kandidatprogrammet i Service Manage ment lär du dig skapa förutsättningar för goda servicemöten och kundrelationer. Utbildningen är tvärvetenskaplig och ger dig bred kunskap om organisation, ekono mi, marknadsföring och ledning av tjänste intensiva företag och organisationer. Du läser också kurser där serviceverksamheter nas innehåll analyseras utifrån bl.a. sociala, kulturella och miljörelaterade perspektiv. Förankrad i näringslivet

Programmet är utvecklat tillsammans med företag och organisationer i olika service

branscher. De teoretiska studierna inom service management och tjänstevetenskap varvas med branschkunskap där represen tanter från institutionens partnerföretag gästföreläser. Här kan du som student ock så knyta värdefulla kontakter inför framti den. Undervisningen är uppbyggd på före läsningar, PBL (problembaserat lärande), grupparbeten, workshops, case och semina rier. Fyra inriktningar

Kandidatprogrammet i Service Manage ment har fyra inriktningar: Health, Hotel & Restaurant, Retail och Tourism. När du söker till programmet väljer du inriktning. Under varje läsår är tre av fyra kurser gemensamma och en kurs är inriktnings specifik, men även på de gemensamma kurserna behandlas fall ur de olika bran schernas perspektiv. Det finns också möjlig het till utlandsstudier under utbildningens senare del. På följande sidor kan du läsa mer om vad som utmärker de olika inrikt

ningarna Health, Hotel & Restaurant, Tourism och Retail. Examen

Utbildningen leder till en kandidatexamen på 180 högskolepoäng. Då är du även behörig att söka till masterutbildningen i Service Management. Behörighet:

Grundläggande behörighet samt Matematik C, Samhällskunskap A. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 54, eller läs mer på www.ism.lu.se!

Så tycker några av våra partnerföretag om samarbetet:

Staffan Lindqvist IKEA

Kent Orrgren SATS

Ann Runnström Swedavia Malmö-Sturup Airport

Fredrik Voltaire Svensk Handel

John Monhardt Radisson SAS

– Vår nära relation till universitetet bidrar till att branschens kompetens behov överförs till utbildningen. Vi verkar för att kursplanerna ska vara aktuella och stämma överens med framtida behov. Eftersom vi vill vara det naturliga valet av arbetsgivare är det viktigt att förstå vilka krav studenter ställer på framtida arbetsgivare

– Samarbetet med utbildningen känns helt rätt för oss på SATS. Träningsbranschen växer och vi har stort behov av kompetenta och pålästa medarbetare för att kunna fortsätta erbjuda våra kunder högkvalitativa produkter och ett högklassigt servicebemötande. Vi på SATS tycker att det är oerhört spännande att få dela med oss av våra erfarenheter och få vara med och utveckla denna utbildningssatsning.

– Det här är en fantastisk utbildning inom både ekonomi och ledarskap som dessutom är anpassad till både näringslivets och samhällets krav. Vi får definitivt gehör för våra synpunkter och samarbetet ger vår organisation stora fördelar. Dels får vi kontakt med presumtiva anställda, dels får vi hjälp att belysa frågeställningar i vår egen organisation – nytt friskt tänkande.

– Samarbetet är ett bra sätt att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Det har skett stora förändringar här, jag upplever att Campus verkligen lyssnar på våra synpunkter. Vi har bland annat bidragit till att ett mentorprogram införts. Det är viktigt att studenterna får testa sina nya kunskaper och får träning i att omsätta dem i handling.

– Det märks att Institutionen för Service Management tar intryck av branschen och utvecklar utbildningsplanen. Vi ges ett unikt tillfälle att föra in arbetslivets synpunkter till utbildningen samtidigt som vi lär känna studenter och lärare. Det är roligt att kunna vara en del av dialogen.

service management

Hotel & Restaurant Management På inriktningen Hotel & Restaurant Management blir du väl insatt i hur branschen fungerar när det gäller kundrela tioner, organisationsstrukturer, personalledning och företagens roll i samhället. På de inriktningsspecifika kurserna lär du dig arbeta kreativt med konceptutveckling och upplevelsedesign, du får en inblick i måltidsproduktion, distribution och kvalitetsaspekter samt grundläggande kunskap i det juridiska regelsystemet och handelsrättsliga aspekter. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. receptionschef, restaurangchef, driftansvarig, inköpsansvarig, marknadsförare, entreprenör eller andra ledarbefattningar inom branschen.

”Vi utbildas till framtidens ledare” Hur trivs du på Campus? – Jättebra. Allt är lite mindre här, nästan familjärt och man känner igen många ansikten. Jag tycker om att engagera mig och vill kunna påverka därför sitter jag med som utskottsansvarig i studentföreningen Stampus. Nu har jag också blivit företagsansvarig för årets upplaga av EXpåC, Examensmässan på Campus, där studenterna visar upp sina examensarbeten för allmänheten. Vi är fem-sex studenter som arbetar med mässan. Vi ska skapa kontakter med företag och knyta ihop dem med elever som ska göra sina exjobb. Det är otroligt spännande men lite tufft att kombinera med studierna. Varför valde du Hotell- och Restaurang Management? – Jag har släktingar som driver restauranger i USA och har själv sommarjobbat på hotell. Det verkar roligt att arbeta inom servicebranschen. När jag letade efter utbildningar upptäckte jag att det här var den enda man kan söka direkt från gymnasiet. Det kändes som det bästa alternativet och lite roligt att komma ifrån Stockholm ett tag. Vad tycker du om utbildningen? – Väldigt intressant. Utbildningen ger en heltäckande bild av service branschen – hotell, restaurang, turism, retail – så vi vet hur den fungerar när det gäller kundrelationer, organisationsstrukturer och personalledning. Vi läser mycket ekonomi, marknadsföring och ledarskap. Är det en tuff utbildning? – Det är en ledarskapsutbildning, där vi utbildas till att bli framtidens ledare. Det gör att man måste känna efter vad man är för en person. Det gäller att stå på sig och veta vad man vill. Man måste vara utåtriktad och knyta kontakter om man ska lyckas i framtiden. Konkurrensen är stenhård. Hur trivs du med att bo i Helsingborg? – Jag trivs bra. Det är en charmig och mysig stad, speciellt på våren och sommaren. Den hör till de krogtätaste i Sverige, vilket jag gillar. Och jag uppskattar närheten till Helsingör och till Tyskland. Jag är uppvuxen där och reser ofta dit och hälsar på min bror. Vad skulle du vilja arbeta med? – Jag funderat på att många industriföretag inte är så duktiga på att ge kunderna service, till exempel en sån enkel sak som att hålla leveranstider. Det hade varit roligt att arbeta inom industrin och på något sätt förmedla vikten av god service. Jag kan också tänka mig att arbeta på hotell, men inte inom restaurangbranschen. Det verkar så slitigt. Jag vill ha familj så småningom och det verkar svårt att kombinera. Vad gör du om tio år? – Då hoppas jag att jag är i toppen av min karriär för att sen bli mammaledig. Jag kanske ändrar mig och slutar som restaurangägare i alla fall. Eller driver hotell. Jag är verkligen spänd inför framtiden och längtar till arbetslivet. Wenche Eklund, 21 år från Stockholm Läser Hotell & Restaurang Management Bor i lägenhet i Helsingborg 17

Health Management Inriktningen Health Management ger dig färdigheter i att planera, driva, effektivisera och utveckla verksamheter inom hälso- och sjukvårdsbranschen. På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om etik och konflikthantering samt om personal- och hälsoekonomi för att kunna leda och motivera medarbetare. Här lär du dig också analysera och utveckla nya affärsidéer för såväl den traditionella hälso- och sjukvården men också för fitness- och wellnessorienterade verksamheter. Efter utbildningen kan du arbeta t.ex. som verksamhetsansvarig, controller, projektledare, hälsoutveck lare, platschef eller andra befattningar inom hälso- och sjukvårdsbranschen.

”Det är långsiktigt lönsamt med förebyggande hälsovård” Varför valde du Campus? – Jag har alltid varit intresserad av hälsa och att arbeta med människor. Genom bekanta hittade jag Health Management och utbildningens upplägg och tvärvetenskapliga synsätt tilltalade mig. Bredden gör att man kan söka många olika sorters arbeten. Jag ville gärna flytta ifrån min hemstad Västerås, så när jag hittade en lägenhet i Helsingborg reste jag ner på vinst och förlust innan jag visste om jag blivit antagen. Men jag kom in och har trivts bra från första dagen. Campus är litet och mysigt och det finns bra möjligheter att sitta och s tudera. Är man intresserad av studentliv finns det hur mycket som helst att göra. Vad lär du dig? – Det tvärvetenskapliga upplägget innebär att utbildningen spänner över allt ifrån organisation och företagsekonomi till ledarskap och hälsa. Ledarskap är en viktig del. Vi studerar hur hälsosektorn fungerar, etik och moral, men läser också mycket om kommunikation. Vi gör många projektarbeten riktade mot olika företag inom hälso- och sjukvårdssektorn. Jag har till exempel skrivit en uppsats om hur arbetsmiljön påverkar personalen på Helsingborgs lasarett och hur kunderna känner sig bemötta. Vi har många g ästföreläsare från den privata hälsosektorn som berättar hur deras företag fungerar och vilka nyheter som finns på marknaden. Vad vill du arbeta med? – Jag tror att det finns en stor otrygghet bland personal i dag. Arbetsmarknaden har hårdnat och ställer allt högre krav på flexibilitet och att människors ständigt ska vidareutbilda sig. Trots att det kan löna sig rent ekonomiskt i ett längre perspektiv är det inte många företag som satsar på förebyggande hälsovård. De här frågorna skulle jag vilja arbeta med. Jag vill att människor ska tycka det är kul att gå till jobbet. Hur trivs du med att bo i Helsingborg? – Jag trivs jättebra. Det är en mysig stad med närhet till Danmark. Somrarna är helt underbara, bara en kort promenad till stranden. Vad gör du om tio år? – Då tror jag att jag arbetar med Human Resources-frågor och sitter i ledningen på ett internationellt företag. Det sistnämnda kan man väl säga är mitt mål.

Sara Eriksson, 24 år från Västerås Läser Health Management Bor: Lägenhet, Helsingborg 18

service management

Tourism M anagement Inriktningen Tourism Management riktar sig till dig som vill ha världen som arbetsfält och som gärna arbetar med värdskap, ledarskap och har ett intresse för besöksnäringen. På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om hur man utvecklar hållbara destinationer, hur turistnäringens nätverk och relationer samverkar, hur upplevelser, konsumtionen och drivkrafter hänger samman samt hur framgångsrikt entreprenörskap skapas. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. turistchef, destinationsutvecklingskonsult, Operations Manager, Travel Consultant, Travel Manager eller andra befattningar inom rese- och besöksnäringen eller inom mötesbranschen.

”Jag vill jobba för Visit Sweden eller UNWTO” Varför blev det Campus för dig? – Jag har jobbat på hotell och turistbyrå och även varit reseledare i några säsonger. Kände att det var en stimulerande bransch som jag ville fortsätta i. När jag hittade Tourism Managementutbildningen mejlade jag till en av lärarna och kollade upp kurslitteratur. Sen reste jag hit och träffade då flera lärare och studenter. På det sättet fick jag reda på att det var mycket bra utbildning. Jag kan verkligen rekommendera andra att göra på samma sätt. Vad läser ni? – Vi läser mycket allmänt om turism men även ekonomi, marknadsföring, ledarskap. Det är en bred utbildning som ger en god grund att stå på. Varje år gör vi en längre studieresa.

Hur är Helsingborg som studentstad? – Det är roligt att Helsingborgs Stad verkar satsa mycket på Campus och är mån om att ha ett bra samarbete. Studentföreningen Stampus ordnar många bra aktiviteter som är mycket uppskattade. Men eftersom jag bor i Lund på en nation är jag mest aktiv där, jobbar på puben och är även mentor för utbytesstudenter. Här i Helsingborg sitter jag med i Service Managements utbildningsutskott och är studentambassadör för Turism och hela Campus, det är stimulerande.

Hur är utbildningen upplagd? – För det mesta har vi lektioner två dagar i veckan ibland fem. Det är många grupp- och projektarbeten. Vi får stöd och handledning av lärarna, men det handlar mycket om att vara självgående, att hitta information och frågeställningar på egen hand. Vad vill du jobba med i framtiden? – Jag skulle vilja promota Sverige i en organisation som Visit Sweden, eller jobba på en turistorganisation inom EU. Ännu mer intressant vore att arbeta för en internationell organisation som UNWTO, som försöker hjälpa länder som är för starkt påverkade av turism. Men jag har fått smak på att plugga så jag skulle också vilja fortsätta att ta en masterutbildning och att forska inom turism. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i varför folk reser. Om man frågar urinvånare i andra länder tycker de till exempel inte att det är speciellt naturligt att resa på semester till Kanarieöarna två veckor om året.

Johan Arnberg, 25 år från Stockholm Läser Tourism Management Bor: I studentlägenhet på nation i Lund 19

Retail Management Inriktningen Retail Management ger dig färdigheter att organisera, driva och utveckla företag och organisationer inom detaljhandeln. Detaljhandeln är en av de största näringsgrenarna i landet och innefattar allt från mode och inredning till hemelektronik och dagligvaror. På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om utformning, utveckling, sortiment och upplevelser i butiken samt om nätverk, yrkesroller och relationer inom detaljhandeln. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. butikskommunikatör, marknadsförare, projektledare, butikschef, inköpare eller andra befatt ningar inom retailföretag.

”Jag uppskattar det nära samarbetet med företag” Varför valde du Retail Management? – Jag hade arbetat länge med grafisk support på ett stort företag här i Helsingborg och kände att det var dags för något annat. Jag funderade först på en teknisk utbildning men när jag hittade Service Management kände jag att kursupplägget med tonvikt på projektarbeten och muntlig framställning passade mig bättre. Att det är en bred utbildning inom handel som går att applicera på många branscher tilltalade mig också. Dessutom var det skönt att kunna läsa på hemmaplan och slippa resa ner till Lund.

Vad vill du arbeta med i framtiden? – Jag har inte riktigt kommit fram till det ännu men har många uppslag. Jag är uppvuxen på en större lantgård, har arbetat en hel del inom lantbruk och skulle gärna fortsätta inom den branschen. Jag ser att det finns ett behov hos många småföretag, som inte vet hur de ska nå ut till sina kunder. De är dåliga på att marknadsföra sina produkter och har inte förstått värdet av att exponera sina varor. Det kan handla om en sådan enkel sak som att variera och målgruppsanpassa sin skyltning.

Något som varit speciellt värdefullt på

– En annan möjlighet är att starta eget

Förra terminen hade vi till exempel ett uppdrag för Scandinavian Retail Center då vi inventerade marknadsföringsåtgärder i butiker i samband med Halloween. När vi var färdiga blev vi inbjudna för att diskutera resultatet. Det var roligt att se att de tankar och idéer vi får här på utbildningen är precis dem man arbetar med ute i näringslivet.

företagsidéer, som fungerar i både Stockholm och Göteborg, som man skulle kunna pröva här. Med ett intressant koncept tror jag man kan locka folk från både Malmö och Köpenhamn.

man sig utbildningen på ett annat sätt. Jag känner mig trygg och kör mitt race. Men när gäller studentlivet hade det varit bra med ett alternativ. Kan du rekommendera andra att välja utbildningen? – Absolut. Det finns bra och intressanta jobb att välja mellan. Du kan bli butiksoch varuhuschef, arbeta med projekt ledning, marknadsföring, inköp eller som egen företagare.

utbildningen? Jag upplever att det finns luckor i Så tycker några av företag. våra partnerföretag om samarbetet: – Det är det nära samarbetet med företag. Helsingborgs sortiment. Det finns flera

Hur trivs du på Campus? – Bra överlag. Det känns som att man månar om oss studenter och ser till våra behov. Man får ut mycket av kurserna. Här är det experter som föreläser och använder sina egna böcker och artiklar i undervisningen. Lärarna är nästan alltid tillgängliga. De finns ofta på sina rum, svarar på mejl och uppmuntrar till diskussioner.

Mats Boson, 35 år från Viken Retail Management Bor: Lägenhet, Helsingborg 20

Deltar du i studentlivet något? – Nej, det ska jag ärligt säga att jag inte gör. Jag upplever inte min ålder som ett problem, snarare tvärtom. När man har erfarenhet från arbetslivet tillgodogör

service mgmt & LTH

Logistics Service Management Food Service Management Institutionen för Service Management och Lunds tekniska högskola har till sammans utvecklat två unika program som ut bildar ledare inom logistik och livsmedelsnäring. Utbildningarna i Food Service Managment och Logistics Service Management ger dig kompetens för att kunna utveckla innova tiva, hållbara och kostnadseffektiva lösning

ar som sätter kunden i centrum – g enom hela organisationen. Närlingslivsanpassat

Till utbildningarna har vi knutit ett antal samarbetsföretag, som levererar synpunk ter, behov, och branschperspektiv och tillför kunskap och praktisk problem anknytning till undervisningen. På så vis ser vi till att utbildningarna matchar näringslivets behov. Företagen ger också studenterna möjlig het att använda sina teoretiska kunskaper i olika praktiska sammanhang. Gemensamt för utbildningarna, förutom huvudämnet

Logistics Service Management:

Food Service Management:

Logistik handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet i en verksamhet genom bra service och låga kostnader, för att till godose alla parter i en flödeskedja. Kandidatprogrammet i Logistics är utbildningen för dig som vill arbeta med att utveckla innovativa och kostnadseffek tiva logistiklösningar som sätter kunden och service i centrum. Programmet är tvärvetenskaplig med en internationell profil då framtidens arbetsmarknad präglas av samarbete över gränser och globalisering. Under din utbildning studerar du metoder och modeller från olika perspektiv för att kunna förbättra logistiksystem, servicelösningar och lönsamhet. Du läser kurser i ekonomi, affärsmannaskap och verksamhetsstyrning. Under studietiden får du också kontakt med näringslivet genom gästföreläsare och studiebesök. Idag finns ett växande behov av logistiker på arbets marknaden. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. logistikchef, projektledare, informa tör, inköpare, distributionsansvarig, plats chef eller andra befattningar inom logistik, varuflöden och transportekonomi.

Vill du vara med och utveckla livsmedels näringen och påverka framtidens produk tion av mat? Då är Kandidatprogrammet i Food Service Management utbildningen för dig. Denna utbildning ger dig en unik kom bination av ämnen och kurser och du får kunskap om hela livsmedelskedjan. Du lär dig hur man utvecklar nya produkter, kon cept och tjänster inom livsmedels- och måltidsbranschen samt hur man driver framgångsrika företag. Genom dina studier om måltidsproduktion, kvalitet, närings lära, service, ekonomi och ledarskap får du både spetskompetens och ett helhetsper spektiv på livsmedels- och måltidsindu strin. I undervisningen varvas föreläsningar med fallstudier, grupparbeten, seminarier, laborationer, studiebesök och arbeten med

Vänd och läs om Niklas och Quynh som läser Logistics Service Management!

Service Management, är alla de in slag av projektarbeten som sker till sammans med företag och organisa tioner. Behörighet:

Grundläggande behörighet samt Matematik C, Samhällskunskap A. Vill du veta mer? Kontakta studie

vägledarna vid Service Management, se sid 54, eller läs mer på www.ism.lu.se!

konkreta verklighetsförankrade fall. Inblickar och deltagande i den framstående forskningen inom livsmedel och livsmed elsteknik vid Lunds universitet är också en naturlig del av utbildningen. Branschen står inför många nya utma ningar och det behövs hela tiden mer kun nande inom ledarskap, livsmedel och näringslära. Efter utbildningen kommer du att ha en ljus arbetsmarknad framför dig och kan arbeta som t.ex. kost- eller kvalitetsansva rig, kvalitetstekniker, produktchef, inköps chef, marknadsförare, Key Account Mana ger, konsulent inom t ex Special Foods, butiksansvarig, entreprenör eller andra befattningar inom livsmedelsnäringen.

Vänd och läs om Johanna som läser Food Management! 21

service mgmt & LTH

”För att kunna ifrågasätta och förändra vår mat krävs det kunskap”

Varför valde du utbildningen? – Jag läste ett år till idrottslärare i Malmö men trivdes inte och kände inte att jag hittat rätt. Jag har alltid varit mycket intresserad av matlagning och mat överhuvudtaget. Jag kan inte se mig själv som kock och stå vid spisen hela dagarna, utan funderar mer på ett jobb som produktutvecklare inom industrin. Jag hittade utbildningen på nätet, sökte och trivs jättebra. Vad lär ni er på Food Management? – Det är mycket bred utbildning med bland annat företagsekonomi, livs medelskemi, -biologi- och -teknik, kundutveckling och en jätteintressant kurs som heter livsmedelskedjan och dess förutsättningar. Det är en bra mix av enskilt arbete, grupp- och projektarbeten. Något jag verkligen uppskattar är alla gästföreläsare från näringslivet som varit här och berättat om hur de jobbar. Det gör att man får en inblick i hur det fungerar i verkligheten. Istället för att bara läsa och läsa har man något att relatera till och förstår varför man läser det. Varför är det bra att plugga på Campus? – För det första kände jag mig mycket väl omhändertagen från dag ett. Vi är de första som går programmet och lärarna är mycket måna om att vi ska lyckas. Det jag gillar här är relationen mellan lärare och elever. Lärarna förmedlar kunskap på lektionerna, men uppskattar att vi diskuterar och ifrågasätter det de säger. Dessutom är de hela tiden tillgängliga. Är det lätt att få jobb efter utbildningen? – Enligt vad jag har hört ser det ljust ut. Det är en bred utbildning som gör att du kan arbeta med många olika saker inom livsmedelsnäringen. Du kan bli alltifrån produktutvecklare till ekonom eller entreprenör inom livsmedelsbranschen. Vad är drömjobbet? – Jag skulle kunna tänka mig att jobba med import och export av livsmedel. Men helst skulle jag vilja arbeta som produktutvecklare. En viktig uppgift i framtiden är att få bort ämnen i maten som inte behövs. Boken ”Den hemlige kocken” som handlar om alla tillsatser i vår mat har fått stor uppmärksamhet och många av våra föreläsare har talat mycket om just det. Det finns enormt många tillsatser i vår mat som inte så bra för kroppen. För att kunna ifrågasätta och förändra krävs det att man har kunskap. Det behövs folk som kommer in branschen och arbetar med de här frågorna. Jag kanske blir en av dem.

Johanna Elmström, 24 år från Klippan Läser Food Management Bor: Lägenhet i Lund 22

service mgmt & LTH

Niklas Delling, 23 år från Malmö och Quynh Hoang, 24 år från Helsingborg läser Logistics Service Management

”Vi blir länken mellan logistik och service” Vad läser ni på Logistics Service Management? Niklas: – Vi lär oss att se helheter för att för hindra krockar mellan logistiker och sevicetjänster. Det ryktas att ”teknologer inte är så serviceminded”. Men det är vi som blir länken mellan logistik och service och det vi läser ger perspektiv och kunskaper om olika enheter på företag. Quynh: – Vi varvar teknisk logistik med servicekunskap. Utöver det läser vi ekonomi. Det mest givande är att vi arbetar med praktiskt lärande redan från början. Vi gör projektarbeten hos företag och får tidigt en inblick i hur det fungerar i det verkliga näringslivet. Niklas: – Projektarbetena är en del av bedömningen i betygsättningen. De går ut på att vi identifierar problem i logistik, ekonomi och servicefrågor och föreslår lösningar på dem. Hur kom det sig att ni valde att kombinera logistik och service? Niklas: – För mig var det ett givet beslut. Jag ville antingen läsa logistik eller service. Och så hittade jag den här utbildningen med både och. Quynh: – Jag har jobbat mycket inom servicebranschen och ville fortsätta med det, fast med mer inflytande över helheten. När jag

är klar kan jag fortsätta jobba med och ha människor omkring mig samtidigt som jag har kompetens och större insyn i hur olika delar inom företag påverkar varandra. Niklas: – Ingen dag är den andra lik när man jobbar med människor. Det är det som är det bästa med servicebranschen. Det är viktigt att jobba med kollegor som man kommer överens med. Som när jag jobbade på passagerarbåt som gick mellan Danmark och Norge. Där träffade man på alla möjliga typer av människor. Hur ser era framtidsmöjligheter ut? Niklas: – Det kan nog bero mycket på vad man har med sig i bagaget sedan innan. Jag har läst både miljövetenskap, företagsekonomi med miljöinriktning och danska tidigare. Miljötänkande inom logistik är absolut viktigt och bra att ha med sig. Förhoppningsvis kommer också danskan till nytta. Jag kan tänka mig att jobba både i Sverige och Danmark. Och sedan i resten av världen… Quynh: – Jag läste natur med företagsinriktning på gymnasiet och sedan dess har jag mycket arbetslivserfarenhet inom service. Jag ser positivt på arbetsmarknaden eftersom det här programmet är så brett. Med de företagskontakter vi får under

utbildningen kan jag förhoppningsvis börja jobba direkt efter examen. Vad är drömjobbet? Quynh: – Nja, riktigt så långt har inte jag kommit ännu… Inköpare på ett företag kanske. Niklas: Jag skulle kunna tänka mig att äga och driva ett rederi! På lång sikt alltså… Inom sjöfarten finns det gott om problem som härrör från dålig kommunikation mellan logistik och service. Det har jag själv sett med egna ögon. Varför är det bra att plugga på Campus? Quynh: – Helsingborg blir mer och mer en utpräglad studentstad. Det finns mycket för en student att göra här, många mysiga fik att gå till. Vår klass har en bra blandning av olika åldrar och nationaliteter. Niklas: – Det är inte lika strikt och traditionellt att läsa vid Campus som i Lund. Campus styrka är utbildningarnas bredd och det praktiska som vävs samman med det teoretiska. Och i slutänden har man både det med sig ut i arbetslivet och Lunds universitets stämpel som bevis på god kvalitet på utbildningen.

NY! Equality and Diversity Management I dagens samhälle ökar ständigt efterfrågan av personer med kunskaper inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. I branscher där kundmöten och service är centrala behövs också kunskap om hur man utvecklar och tillvaratar arbetsplatser nas kulturella mångfald och hur man främ jar jämställdheten. Statliga myndigheter, lokal förvaltning och olika typer av utbild ningar har också ökande behov av mång faldskompetens. Kandidatprogrammet i Equality and Diversity Management riktar sig till dig som vill arbeta nationellt eller internatio nellt med jämställdhets- och mångfaldsfrå gor i privata eller offentliga organisationer

och verksamheter. Programmet är flerve tenskapligt och ges av Institutionen för Service Management tillsammans med Centrum för Genusvetenskap. Du läser kurser i bl.a. ledarskap, likabehandling, juridik, organisation, ekonomi, globalise ring och genusvetenskap. Under din utbildning får du teoretiska och praktiska kunskaper i hur man på dagens arbetsplatser kan arbeta med mång fald, service och utveckling. Under utbild ningen ges möjlighet till utlandsstudier eller praktik och inför den sista terminen på programmet väljer du huvudområde, genusvetenskap eller service management. Efter utbildningen kan du t.ex. arbeta med HR, personalutveckling, som utbild ningskonsult eller med mångfalds- och jämställdhetsfrågor inom företag, organisa tion eller myndighet. Behörighet: Grundläggande behörighet samt

Behörighet:

Grundläggande behörighet samt Matematik C, Samhällskunskap A. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 54, eller läs mer på www.ism.lu.se/edm!

inom Service Management, 120 hp

På avancerad nivå erbjuder vi en unik ledarskapsutbild ning med stark forsknings anknytning inom Retail Management och Tourism & Hospitality Management. Masterprogrammet i Service Management är det enda i sitt slag i Sverige och är pla cerat vid institutionen för Service Mana gement som räknas som en internationellt ledande forskningsmiljö inom tjänsteve tenskap. Programmet är en branschnära ledarskapsutbildning med stark forsk ningsanknytning. Vårt nära samarbete med partnerföretag och organisationer ger dig möjlighet att utveckla både din analy tiska och arbetsledande förmåga. I pro grammet förenas djup ämneskunskap med breddade perspektiv och omvärldsanknyt ning. Du fortsätter arbeta med ett veten skapligt förhållningssätt som är av stort värde för exempelvis utredningsarbete, utvärderingar, omvärldsanalys, affärsut veckling och entreprenörskap men som också är grundläggande för att fortsätta med en forskarutbildning. Programmet omfattar 120 hp och huvudområdet är service management.

– Retail Management:

Vill du veta mer? Kontakta oss direkt,

Inriktningen ger fördjupade kunskaper kring ledning av serviceverksamheter och detaljhandel. Teorier om tjänstesamhällets framväxt och förändring kombineras med en bredare förtrogenhet med retailverk samheters specifika villkor samt organisa tions- och ledningsbehov. Efter avslutad utbildning kan du arbeta som verksam hetsledare, marknadsförare, analytiker eller projektledare. Utbildningen ger också en god grund för att utveckla och organisera nya affärsidéer och koncept.

se sid 54, eller läs mer på www.ism.lu.se/master!

service management

Masterutbildning

Näringslivsrepresentant

– Tourism & Hopitality Management:

Inom inriktningen studeras turism och hospitality ur ett mångvetenskapligt per spektiv, med inslag från management, marknadsföring, samhällsvetenskap och humaniora. Teorier om tjänstesamhällets framväxt och förändring kombineras med en fördjupad förtrogenhet med serviceverk samheters specifika organisations- och ledningsbehov. Efter avslutad utbildning ska du på ett självständigt och strategiskt sätt kunna utveckla och leda serviceverk samheter. Framtida positioner på arbets marknaden kan vara service manager, ana lytiker, konsult eller forskare inom events, turism, rese-, hotell- och restaurangbran schen. All undervisning sker på engelska.

John F Monhardt, ordförande i institutionens Advisory Board samt VD för hotell Radisson Blu i Malmö: – Sverige och Skandinavien har varit ledande inom Service Management sedan 80-talet. Med en masterutbildning banar vi vägen för våra ungdomar att göra internationella och nationella karriärer inom servicesektorn, som har ett stort behov av kompetenta och utbildade ledare.

Vänd och läs om Matti som läser Retail Management och Isabel som läser Tourism & Hospitality!

”Mitt drömjobb är att arbeta som klädinköpare på ett stort modeföretag” Varför valde du Retail management? – Jag vill få en djupare inblick i handelsbranschen i allmänhet och i hur olika handelsföretag fungerar. Jag vill också få mer ingående kunskap om den svenska kulturen och arbetsklimatet. Jag upplever att svenska företag har mycket energi och en förmåga att se framåt. De är positiva och energiska, vilket jag hoppas få med mig hem till Finland efter utbildningen. Att jag vill lära mig bättre svenska är en stor anledning till varför jag är här. Jag har studerat en del svenska innan och i mitt tidigare arbete har jag ofta prata svenska med våra kunder. Men efter två år på ett svenskt universitet hoppas jag kunna prata flytande. Jag hoppas också kunna skaffa mig många skandinaviska vänner och kontakter, för att bygga upp ett nätverk inför mitt framtida yrkesliv. Vad gjorde du innan du kom till Campus? – Jag är uppvuxen i Nådendal, som är en väldigt populär turiststad i nordvästra Finland. Där finns bland annat temaparken Muminvärlden. Turism har alltid varit en naturlig del av min vardag, och jag valde därför att ta en kandidatexamen i Business and Tourism på universitetet i Åbo. Efter mina studier började jag arbeta på ett fraktföretag vars färjor körde last mellan Sverige och Finland. Jag arbetade främst med företagets fraktbokningar. Jag har hela tiden tänkt ta en mastersexamen, och efter ett år på fraktföretaget kändes tiden rätt. Jag vill ha en mastersexamen för att kunna få tjänster med mer ansvar och utmaningar. Vad har varit bäst med din utbildning hittills? – För mig betyder det mycket att vi arbetar mycket i mindre grupper. Man lär känna både studenter och lärare och kan ha diskussioner på ett helt annat sätt än om vi hade varit en stor grupp i en stor föreläsningssal. Vad tycker du om att bo i Helsingborg? – Jag delar en lägenhet med min flickvän, och vi trivs bra. Storleken är okej: det finns uteliv och saker att hitta på, och det går samtidigt lätt att ta sig till Lund. Det jag tycker bäst om med Helsingborg är att det är en väg ut i världen. Man tar sig lätt till andra länder härifrån, och att åka på utflykter till Danmark är hur lätt som helst. Sedan märks det att Helsingborg är en handelsstad, vilket är lite extra kul för oss som studerar branschen. I hamnen precis bredvid universitetet brer frakt och logistik ut sig, och hela staden finns mycket detaljhandel av olika slag. Vad vill du arbeta med efter utbildningen? – Mitt drömjobb är att arbeta som klädinköpare på ett stort modeföretag. Jag vill välja vad som ska köpas in och säljas vidare. Drömmen är att se människor gå runt i kläder som jag har bestämt ska säljas!

Matti Rainio, 26 år från Åbo i Finland Läser masterprogrammet Retail Management Bor: i Helsingborg,

service management

”Hur kan vi skapa hållbarhet så att även framtida generationerna kan få resa?” Varför valde du att läsa masterprogrammet Tourism & Hospitality? – Jag var på ett Erasmusutbyte i London under min kandidatutbildning på Turismprogrammet vid Karlstad universitet. Genom kurslitteraturen kom jag i kontakt med flera av forskarna från institutionen Service Management på Campus. Jag har alltid vetat att jag skulle vidareutbilda mig inom turismområdet och när jag kom i kontakt med masterprogrammet så kändes det helt rätt. Att studera i Öresundsregionen, där man arbetar mycket med turismrelaterade frågor, verkade också spännande. När jag tog kontakt med personalen vid institutionen fick jag ett vänligt och positivt bemötande. Magkänslan sa mig att jag absolut skulle söka. Vad lockar med turismbranschen? – Jag har alltid vetat att jag vill arbeta internationellt med människor och använda mina språkkunskaper; engelska, svenska och spanska på något sätt. Det finns många olika aspekter inom turismområdet: politiska, ekonomiska, sociala och psykologiska. Det tilltalar mig. Vad tycker du om utbildningen hittills? – Jag trivs jättebra på utbildningen. Våra lärare är mycket engagerade och vi har haft flera framgångsrika forskare som hållit i föreläsningarna. All undervisning sker på engelska, vilket ger en bra grund för ett arbete utomlands. Dessutom möter jag världen i min klass – det finns elever från Kina, Ryssland, USA, Tyskland och Slovakien. Eftersom många av eleverna i klassen har en helt annan bakgrund och annorlunda perspektiv än jag själv lär man sig att bli en bättre lyssnare och respektera varandras olikheter. Det förbereder en både för ett internationellt arbete och för att kunna leda människor. Hur är utbildningen upplagd? – Det är intensiva studier, mycket att läsa, hemtentor och grupparbeten. Vi läser olika ämnen från turismutveckling till projektledning och metodkurser. Alla ämnen ska tillsammans förbereda oss inför masteruppsatsen. Något jag verkligen uppskattat under första terminen är våra exkursioner. Vi har gjort två resor – en till Köpenhamn och en till Kalmar och Öland för att studera hur man satsar på turismen och vad man gör för att utveckla den. Det var mycket givande. Vad vill du arbeta med i framtiden? – Som det känns nu skulle jag vilja arbeta med hållbarhetsfrågor. Frågor som engagerar mig är: Vad innebär hållbarhet? Hur kan vi skapa hållbarhet när vi reser och för lokalbefolkningen vid resmålet? Hur kan dagens turist agera på ett hållbart sätt så att även de framtida generationerna kan få resa? Lever du studentliv? – Inte på samma sätt som under min grundutbildning i Karlstad. Jag har större fokus på studierna men umgås mycket med människorna i klassen. Vi tränar och går ut tillsammans. Helsingborg är en lätt stad att tycka om, precis vid havet och massa mysiga caféer. Så fort jag får chansen åker jag till Helsingör och Louisiana och det är fantastiskt att vara i närheten av Köpenhamn.

Isabel Dahlin, 24 år från Stockholm Läser Master in Tourism & Hospitality Bor: Lägenhet i Helsingborg

Efter examen

”Service är en strategisk fråga” Efter examen på Hotel & Restaurang Management 2006 mellanlandade Jonas Lundström på Telia. Men sen dök drömchansen upp – att bli driftsansvarig för SHIP, en läckert designad lokal/ showroom i kommunal regi.

– Jag har fått chansen att bygga upp verk samheten från grunden. Mycket energi har gått åt till att skapa en serviceorganisation, vilket var mycket svårare än jag trodde. Jag har fått ta hjälp ibland, men det mesta har jag fått lösa själv och jag har lärt mig mycket. Det säger Jonas Lundström som är driftsansvarig på SHIP, ett showroom och kontorshotell i Helsingborg. Jonas är SHIPS ansikte utåt, han sätter priser, tecknar avtal med konferensgäster, tar fram informationsmaterial och ansvarar för personalen i receptionen. – Det är ett jättestimulerande arbete. Det som är mest spännande är alla kreativa entreprenörer som rör sig i byggnaden. Jag har fört ihop många Campusstudenter som ska göra projektarbete med entreprenörer

på SHIP och gett dem möjligheten att sitta på kontorshotellet och arbeta. Att arbeta i den här miljön där det finns så mycket idéer i luften har gjort att jag själv blivit mycket intresserad av att starta eget.

kunderna utan att hålla dig à jour med hur de sköter bemötandet. En serviceupplevelse kan verka obetydlig i stunden, men den kan påverka din relation med en eller flera viktiga kunder för lång tid framöver.

Har du nytta av utbildningen i ditt arbete? – Ja, mycket. Något som inpräntades var att kunder bara minns exceptionellt bra eller exceptionellt dålig service, allt a nnat där emellan glöms bort. Att verkligen anstränga sig och vända en dålig känsla hos kunden till något riktigt bra är en stor utmaning i jobbet, berättar Jonas. – Service är en oerhört viktig strategisk fråga och det är nog den viktigaste lärdomen jag fått med mig från utbildningen. Du kan inte sätta din personal i kontakt med

Vad är nästa mål? – Till sommaren reser jag ett halvår till Nya Zeeland. När jag kommer hem igen skulle jag vilja arbeta med service på webben. Företag släpper mer och mer in sina kunder på sina hemsidor så att de kan kommunicera och ge feedback. Att företag lyssnar mer på sina kunder – hur påverkar det servicen? Det skulle vara roligt att jobba med i framtiden.

”Jag trivs i rollen som chef, det är utvecklande”

Sofia Forss hade siktet inställt på ett chefsjobb redan när hon började på Health Management. Idag är hon biträdande verksam hetschef på Attendo Care i Ystad. 28

Sofia Forss fastnade för Service Management med inriktningen Health för att den lät nytänkande. Att den fokuserade på service och ekonomi, och samtidigt gav stora möjligheter att djupdyka i något hon brinner för, g jorde att utbildningen passade perfekt. – Innan jag började på utbildningen jobbade jag inom äldreomsorgen vilket jag fortsatte med under hela min studietid. Det hade jag stor nytta av när jag sökte jobbet jag har idag, säger Sofia. Det var på Agora-dagen, Campus Helsingborgs stora arbetsmarknadsdag, som hon knöt kontakter med sin nuvarande arbetsgivare, Attendo Care. – Efter examen fick jag ett sommarvikariat som områdeschef inom äldreomsorgen i Karlskrona kommun. Därefter fick jag tjänsten som jag har idag, som biträdande verksamhetschef. Det känns som jag har hamnat helt rätt. Jag trivs i rollen som chef,

det är ett utvecklande och stimulerande jobb. Har du haft nytta av utbildningen? – Jag tror att det är bredden i utbildningen som gör den konkurrenskraftig. Jag upplever att som chef är det bra att veta lite om mycket och kunna förstå helheten i ett företag. Jag har stor nytta av kombinationen av ekonomistyrning, marknadsföring, socialpsykologi och juridik, vilket jag tror skapar ett kreativt tänkande. Service handlar om så mycket mer än ett leende på läpparna. Motsvarar arbetet dina förväntningar? – Ja, det gör det verkligen. Det är ett varierande och roligt jobb. Men det är självklart svårt att i förväg föreställa sig hur det är att vara chef. Det kan många g ånger vara tufft, men jag gillar utmaningar och att ständigt känna att jag utvecklas.

service management

”Det är de mjukare värdena som skapar framgång” Judith Adler tog examen på Service Management Retail 2007. Sedan dess har hon gjort karriär inom The Body Shop och är i dag butikschef i Malmö.

Bara några månader efter examen fick Judith Adler jobb som säljare på The Body Shop. Hon kände med en gång att hon trivdes med sina arbetskamrater och företagets värderingar och bestämde sig för att söka till företagets interna traineeprogram. Innan hon hade hunnit gå färdigt utbildningen erbjöds hon en butikschefstjänst i Malmö, där hon nu arbetat i snart ett år. – Jag trivs mycket bra på jobbet. Det är underbart att få så stort utrymme att utöva ledarskap. Mitt examensarbete hette ”Att leda genom olikheter” och det har jag haft stor nytta av. Leder olikheter gör jag hela tiden, säger Judith. Arbetet som butikschef är mångfacetterat. Att vara tydlig och att sätta upp olika mål, vare sig det gäller ren försäljning eller kundservicenivå, är något av det

viktigaste i arbetet, menar Judith. – Kundens förväntningar måste alltid överträffas. Jag ser mig själv som personalens inspiratör, utbildare och utvecklare. En viktig strategi jag har är att öka självkänslan hos personalen. Då känner de sig mer involverade och engagerade och kan i sin tur öka kundernas självkänsla när de kommer in i vår butik. Har du nytta av utbildningen i ditt arbete? – Definitivt! Teorierna och modellerna jag studerade på utbildningen är väldigt up-todate och mer verklighetsförankrade än vad jag trodde. De ha varit till stor hjälp liksom utbildningens olika verklighetsbaserade case. Mycket av det som händer i mitt dagliga arbete känner jag igen från dessa case. Vi får en fantastisk förståelse för hur före-

tag bör framhäva och satsa på värderingar och människor som nyckeln till framgång. Eftersom The Body Shop tror på människors passion är det väldigt lätt för mig att applicera allt det tvärvetenskapliga från Retail Management i mitt jobb. Vad vill du göra i framtiden? – Jag vill fortsätta arbeta med passionerade människor och med servicefrågor på olika sätt, som jag gör idag. Jag hoppas vi snart får se nya yrkesgrupper i näringslivet, med namn som servicechef, värderingsförmedlare, serviceutvecklare. Det är de mjukare värdena, att ta hand om sin personal, värderingar, utvecklingsmöjligheter och mångfald som ger resultat och skapar framgång hos företag.

”Det är ett fritt och roligt arbete” För Tomas Segerlund var vägen inte helt spikrak efter utbildningen på Tourism Management. Men genom projektanställningar och aktivt nätverkande har han i dag ett spännande arbete som turist samordnare i Laholms kommun. – Det visar verkligen hur viktigt det är med kontakter, säger Tomas. Som turistsamordnare arbetar han med turism- och destinationsutveckling, vilket handlar om att få turisterna att hitta till kommunen, att hjälpa turistanläggningarna att marknadsföra sig, men också att arbeta för hållbar ekonomisk och ekologisk utveck ling kring en sjö som slits hårt av turismen. – Det är ett väldigt fritt och roligt arbete som jag till stor del skapar själv. Jag gillar att träffa nya människor, att kunna påverka dem och få dem med på tåget i olika projekt. Just nu arbetar jag med Laholms stads-

fest som går av stapeln i sommar. Det gäller att målgruppsanpassa festen och få den att stämma med Laholms varumärke. Jag jobbar också med att leta upp EU-finansiering i ett projekt vi har tillsammans med danska och norska kommuner. Vad har du haft för nytta av utbildningen? – Framför allt hade jag aldrig fått jobbet utan att ha gått utbildningen. Men annars är det främst förståelsen för hur hela turist branschen fungerar och hänger samman. Vad är viktigast att kunna i ditt jobb? – Kontaktskapande, nätverkande och diplomati. Alla tycker inte att turism är bra. För mig gäller det att försöka skapa en positiv känsla och på olika sätt arbeta för att turisternas pengar stannar kvar i kommunen. Dina framtidsdrömmar? – Eftersom jag är en riktig skidnörd har jag en dröm om att någon gång starta eget inom alpin skidåkning. Det hade varit läckert att vara egen företagare. 29

Strategisk kommunikation – kandidat- & masterprogram

I ett globaliserat kunskaps samhälle blir förmågan att kommunicera över kultu rella, s ociala och tekniska gränser en allt viktigare strategisk resurs. Det finns inget så praktiskt som en god teori. Det är så vi tänker på Institutionen för kommunikation och medier (KOM) och därför bygger våra utbildningar på både teori och praktik. KOM är en ung och växande enhet på Campus Helsingborg. Vi erbjuder såväl kandidatprogram (även ”Strategisk kommunikation – Digital utveckling” på sid 34) som masterprogram i strategisk kommunikation samt fristående kurser i bland annat retorik och kommuni kationspsykologi. Kandidatprogrammet 180 hp

Kandidatprogrammet med strategisk kom munikation som huvudämne är unikt i Sverige och erbjuder en utbildning som är: – Praktisk: vi kombinerar kommunika tionsteorier med praktiska moment, t ex skrivande, webbutveckling, grafisk design och retorik. – Flervetenskaplig: förutom kommunikation ges en inblick i ämnen som företagsekonomi, sociologi, språk vetenskap och statsvetenskap. – Efterfrågeorienterad: de valda kurserna

”Jag utvecklas något så fantastiskt” 30

är aktuella för näringslivet, vilket gör att du blir attraktiv på arbetsmarknaden. Under studieperioden får du kontakt med företag genom praktik, gästföreläsare och partner företag som erbjuder studentuppdrag – Internationell: de flesta kurserna har internationella perspektiv. Under termin fem ges du möjlighet att studera utomlands eller vid annat lärosäte i Sverige. Målet med utbildningen är att du ska bli en kritiskt tänkande, men också praktiskt kompetent informatör, marknadskommu nikatör eller informationsproducent. Masterprogrammet 120 hp

Masterprogrammet i strategisk kommuni kation är det första i sitt slag i Sverige. Det vänder sig till dig som brinner för organi sationers kommunikationsfrågor och som vill ha spetskompetens inom strategisk kommunikation. Alla som har en kandidat examen i medie- och kommunikationsve tenskap, journalistik, retorik eller motsva rande är välkommen att söka. Masterprogrammet är en ﬂervetenskaplig utbildning som överskrider traditionella akademiska gränser och utgår från ett helhetsperspektiv på kommunika tion, organisation och ledarskap. Det har en nära koppling till den senaste forsk ningen inom områdena organisationskom munikation, public relations, marknads kommunikation och ledarskap. Utbild ningen omfattar teoretiska moment som är strategiskt tilllämpbara. Utöver traditionella kurser ingår också kurser där du utvecklar

Linus Bohman avslutade sin magisterutbildning i kommunikation 2008. Under sista terminen blev han erbjuden projektledartjänst på halvtid på Campus. Det blev ett roligt, lärorikt och utmanande år. När tjänsten var slut sökte han sig vidare och fick drömjobbet på webbyrån Good Old. – Good Old är en ung firma med otroligt begåvade människor och jag kunde inte trivas bättre. Jag utvecklas något så fantastiskt. Mitt arbete är en spännande mix av hantverk (multimedia), sociala kontakter och entreprenörskap. Good Old har tio anställda, varav hälften tillkom det senaste året. Det ska bli spännande att se var vi är om ett eller fem år. Jobbet som support inom digitala medier innebär att han gör och bugfixar hemsidor, skapar multimedia,

din kommunikationskompetens och får kun skap om hur du kan leda och utveckla kom munikationsprojekt i form av projektledning. Efter examen kan du arbeta i strategiska befattningar med kommunikationsfrågor. Utbildningen ger även en god grund för framtida entreprenörer. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 54, eller läs mer på www.kom.lu.se!

Näringslivsrepresentant

Eva Johannesson, Kommunikations chef på Skånes universitetssjukhus: – Vi erbjuder praktikplatser, gästföreläser och samarbetar med studenter som skriver uppsatser. En kommunikationsavdelning på ett universitetssjukhus har många utmaningar och vi vill gärna ha ett utbyte med både studenter och forskare. Vi har själva stor nytta av kontakten med studenterna som läser strategisk kommunikation och har även rekryterat en medarbetare som har gått masterprogrammet.

lär ut sociala mediers betydelse i det nya kommunikationslandskapet och mycket mer. Har du haft nytta av din utbildning? – Absolut. Under fyra och ett halvt år hade jag möjlighet att konstant tänka, andas och diskutera människor och kommunikation. Det gjorde mig till kommunikatör. Vad gör du imorgon? – Jag och två vänner driver en kommunikationsblogg tillsammans på socialagerillan.se. I framtiden kommer den ha blivit en plattform, som ger oss kontakt med många spännande människor. Kan jag inte leva på mina kreativa sidoföretag ger de mig åtminstone en hyfsad extrainkomst. Oavsett kommer jag fortfarande kämpa för att få in mer respekt, lyhördhet och kreativitet i företags kommunikation.

kommunikation

”Utbildningen är en skön b landning av teori och p raktik” Varför valde du strategisk kommunikation? – Jag letade efter en utbildning där arbetsmöjligheterna var breda och som samtidigt engagerade mig. När jag hittade utbildningen inom strategisk kommunikation hittade jag min framtid. När jag är färdig kan jag arbeta med allt från kommunala frågor till kommersiellt varumärkesbyggande. Men framför allt är kommunikation något som talar till mig på ett djupare plan. Det är ett levande ämne eftersom det till stor del handlar om människor och deras relation till varandra. I processen bakom kommunikation finns det otroligt många psykologiska aspekter att ta hänsyn till. Det är ett ungt och levande ämne som är öppet för ny forskning och nya tankesätt. Du går nu ditt tredje och sista år. Hur har det varit hittills? – Utbildningen är en skön blandning av teori och praktik. Vi tar oss an kommunikation ur många perspektiv: allt från psykologiska och sociologiska aspekter till marknadsföring, PR och kurser i ekonomi. Även sättet vi studerar och arbetar på har stor variation: vi har haft allt från litteraturseminarium till rent retoriska föredrag. Med andra ord får vi en helhet kring kommunikation som begrepp och bransch. Vad gjorde du på din praktik? – Jag skrev en plan för webbkommunikationen på ett stort företag som har sitt huvudkontor här i Helsingborg. Steg för steg

bildade jag mig en uppfattning om företaget, deras värderingar och vad de vill kommunicera till sina kunder. Jag började sedan lägga upp en strategi som jag hela tiden förankrade i teorier om webbaserad kommunikation och effektivt relationsskapande på internet. Jag arbetade hårt, men fick väldigt bra respons från företaget. Praktiken är det jag själv tycker jag lärt mig mest av under utbildningen. Lever du studentliv? – Till viss del. Jag brukar inte gå till Villan men var till exempel fadder under nollningen förra året. Det kändes givande att få vara med och lotsa in de nya studenterna i deras nya liv, och minska klyftan mellan människorna på Campus. Hur är det att bo i Helsingborg? – Innan jag flyttade hit bodde jag tio år i Malmö, så jag uppfattar Helsingborg som liten och mysig stad där man har nära till allt. Det skönt att slippa den stress som finns i större städer. Vad vill du jobba med i framtiden? – Att laga mat är mitt största intresse, och jag har en gång i tiden arbetat som kock i Köpenhamn. Men jag är inte intresserad av att göra karriär inom matlagning. Att få kombinera mat och kommunikation för att exempelvis arbeta med externkommunikation på ett mat- och livsmedelsföretag hade varit roligt! Det hade varit en kreativ utmaning, helt i min smak, där jag hade kunnat relatera mitt arbete till ett personligt intresse.

Sebastian Huseby, 28 år, från Malmö Läser kandidatprogrammet i strategisk kommunikation Bor: i Helsingborg, 31

”Kommunikation är framtidens jobb” Hur blev du intresserad av strategisk kommunikation, Henrik? – Jag har alltid gillat att lyssna på debatter. Jag insåg att man inte ”vann” en debatt på vad man sade, utan hur man sade det. Den som kommunicerade ut sitt budskap bäst vann! Någonstans där började mitt intresse för kommunikation. Efter gymnasiet flytta de jag till Kalmar, där jag tog en kandidatexamen i internationell kommunikation. Då hade vi en kortare kurs i strategisk kommunikation och jag tyckte det var otroligt intressant! Strategisk kommunikation är ett nytt och fräscht akademiskt ämne, som samtidigt är centralt för oss människor. När jag hittade möjligheten att ta en master i ämnet kändes det som helt rätt för mig. Vad har ni lärt er hittills? – Att det gäller att vara ärlig och rak om kommunikation ska fungera i längden. Samtidigt handlar det om att ha kläder för väder. Informationsflödet i dag är helt enormt, så hur ska just du göra för att nå ut med ditt budskap…? Till stor del handlar det om att skaffa sig en förståelse för situationen och sätta sig in i vardagen kring den du ska nå ut till. Hur tror du det är att ar beta med kommunikation? – Kommunikation är framtidens jobb. Informationsflödet blir större och större och villkoren för ens arbete förändras ständigt. Du vet aldrig vad som kommer att hända; när som helst kan mattan komma att ryckas bort under dina fötter och du måste kasta dig i kommunikationsarbete vid kriser eller akuta frågor. Det hörs ju redan här att yrket inte kan bli tråkigt! Har du något drömjobb? – EU-lobbyist, eftersom EU är en intressant organisation. Inom EU finns enormt många områden man kan arbeta med; allt från ren politik till miljöfrågor. Det hade varit roligt att få möjlighet att influera och arbeta på den nivån. Som EU-lobbyist kan man verkligen göra en skillnad i samhället. Henrik Elmkvist, 23 år, från Rydebäck Läser masterprogrammet i strategisk kommunikation Bor: i Helsingborg. 32

Du har precis börjat ditt andra år, Therese. Hur har det varit hittills? – Jag tycker vi har en bra blandning av teori och praktik. Det första året hade vi mycket teori och nu under andra året drar våra praktiska moment i gång allt mer. Det är nu teoretisk kunskap ska appliceras på verkligheten. Bland annat har vi en projektkurs som snart startar. Där ska jag och min projektgrupp arbeta med att utveckla Lunds universitets kommunikation med utomeuropeiska studenter. Vad är det viktigaste du lärt dig? – Vi har fått ett helhetsperspektiv på kommunikation; vi läser allt från PR till internkommunikation. Men också förmågan att sätta sig in i olika gruppers situationer. Kommunikation handlar om en medvetenhet om samhället och världen. Att jag säger A kan innebära att en hel grupp människor hör B. För att lyckas med kommunikation måste man kunna sätta sig in i någon annans verklighet genom att bryta ner stora samhällstendenser till små bitarna i en människas vardag. Vad händer efter utbild ningen? – Alla i min klass har helt olika tankar om vad de ska göra i framtiden. Det säger väldigt mycket om strategisk kommunikation! Kommunikationsbranschen förändras hela tiden. Även efter min examen kommer jag att behöva gå på workshops, utvecklas och ständigt hålla koll på det senaste. Men jag hade aldrig velat arbeta i en stillastående bransch! Vilket är ditt drömjobb? –Internkommunikation på ett stort, internationellt företag. Det är genom internkommunikation som medarbetare känner sig som en del av företaget och trivs. Eftersom jag själv är väldigt engagerad i djurrätts- och miljöfrågor vill jag arbeta på ett företag som har etiska värderingar som en stor del av sin verksamhet och arbetar med till exempel djur- och natur vänliga produkter.

Therese Månsson, 24 år, från Landskrona Läser masterprogrammet i strategisk kommunikation Bor: i Landskrona

kommunikation

”Man får en riktig adrenalinkick av att ha allas blickar på sig” Martina Hansson arbetar som kommunikationsstrateg på konsultföretaget Jansäter Kommunikation. Ett jobb där hon ständigt får ta sig an olika nya projekt. – Det är just det jag älskar med kommunikation: det ständigt nya som aldrig hinner bli tråkigt, säger Martina. Det började tidigt. Närmare bestämt var det redan i åttonde klass – efter några veckor som praoande informatör – som Martina Hansson bestämde sig för att det var kommunikation hon ville arbeta med. Omkring tio år senare började drömmen ta form. Efter en kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap gick Martinas väg till masterutbildningen i strategisk kommunikation. I dag arbetar hon som kommunikationsstrateg. – Som konsult arbetar jag i projektform med olika kunder. Det handlar mycket om att ta fram nya kommunikationsstrategier inom exempelvis marknadsföring eller internkommunikation, säger Martina och fortsätter: – Och jag har tur, för i mitt jobb ingår det även att föreläsa om retorik. Jag gillar att stå scen och har alltid sjungit, dansat och varit med i studentspex. Även om det inte är samma sak som att sjunga på Broadway får man en riktig adrenalinkick av att ha allas blickar på sig, och veta att de har kommit för att lyssna på just mig, säger Martina med ett skratt. Sin utbildning på Campus tackar hon för det helhetsperspektiv hon idag har med sig. – Jag har kunskap kring kommunikationens alla delar. Allt från projektledning och det breda helhetsperspektivet, till min spetskompetens inom internkommunikation. I framtiden är det just internkommunikation som lockar. – Min dröm är att arbeta på ett företag som sysslar med mode, kultur eller samhällsfrågor. Gärna i någon form av chefsposition! Då kan jag verkligen göra en insats och får möjlighet att på ett närmare sätt påverka och förbättra genom kommunikation.

NYHET! Hösten 2011 startar vi en engelskspråkig joint masterutbildning i European Public Relations tillsammans med Stirling UniversIty, Skottland. För mer information: www.kom.lu.se 33

Digital utveckling

– kandidatprogram inom strategisk kommunikation

Detta är den första utbild ningen i sitt slag i S verige som kombinerar kommuni kation med informations teknologi. I dag hanterar företag och organisationer mycket stora mängder av information, vil ket ställer krav på strateger med analytisk kompetens, systemkunskap, kvalitetstän kande och, inte minst, kommunikations förmåga. I Strategisk kommunikation – digital utveckling (180 hp) kombinerar vi kom munikation med informationsteknologi och ger dig som student en kompetens som efterfrågas av alltfler företag och orga nisationer. Det är ett flervetenskapligt program som är utformat i samverkan mellan en heten för strategisk kommunikation och Ingenjörshögskolan (LTH) vid Campus

Helsingborg. Utbildningens huvudom råde är strategisk kommunikation och det är inom detta område om du skriver ditt examens arbete. LTH bidrar med kurser som ger utbildningen dess systemtekniska förankring. Under dina studier utvecklar du ett hel hetstänkande och en bred förståelse för organisationers kommunikationsbehov och utvecklingsprocesser. Samtidigt får du kunskaper och färdigheter inom områden såsom projektutveckling, kravhantering och kvalitetssäkring. Detta medför att du kan driva projekt i både etablerade och nya kommunikationskanaler.

tem, följa upp och kvalitetsgranska externa IT-projekt samt kunna kommunicera över organisationsgränser. Det finns alltfler exempel på organisatio ner som integrerar informationsenheter med IT-enheter, vilket gör att du blir extra attrak tiv på arbetsmarknaden. a Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 54, eller läs mer på www.kom.lu.se! rbete.

Efter examen blir du IKT-strateg. IKT står för informations- och kommunika tionsteknik. En IKT-strateg har djupgå ende förståelse av dagens medier och kan utforma och verkställa effektiva lösningar på företagens kommunikationsproblem. IKT-strategen kan också ta rollen som intelligent beställare av avancerade IT-sys

”Det ska bli m ycket spännande att följa studenterna”

Näringslivsrepresentant Birgitta Darrell, kommunikationsdirektör, Helsingborgs stad: – Det känns otroligt spännande att Campus har startat den här utbildningen. Inom Helsingborgs stad har vi nyligen bakat ihop vår kommunikations- och it-verksamhet till en gemensam avdelning, som består av cirka 80 medarbetare. Det har inte varit helt friktionsfritt. Det är två kulturer som möts och två olika sorters sätt att kommunicera. – För oss hade det varit jättebra att kunna anställa en student med den här examen där hon/han kunde fungerat som en brygga mellan de olika kulturerna. Det ska bli mycket spännande att följa studenterna.

kommunikation

”Jag vill vara den där länken mellan programmerare, informatörer och användare” Varför valde du Strategisk kommunikation – Digital utveckling? – Jag läste först IT-Säkerhet på Blekinge tekniska högskola och sedan en kvalificerad yrkesutbildning i Mekatronik i Halmstad, men det passade inte mig. När jag letade på nätet hittade jag den här utbildningen. Jag gillade att det var en skola där man satsar på studenterna och att utbildningen var ny, framtagen i samråd med näringslivet, vilket jag tror ökar chanserna att få jobb efter utbildningen. Jag kände också att jag skulle få nytta av mina stora intressen – jag är lite av en inbiten datanörd. Varför valde du Strategisk kommunikation/Digital utveckling? – Jag har bara läst knappt två månader, men hittills känns det riktigt bra. Jag gillar att vi får jobba med riktiga ”case”. Just nu gör vi en visuell presentation åt Helsingborgs Cityförening som ska användas i tävlingen ”Årets stadskärna”. Genom mina tidigare studier och min egen drivkraft att lära mig har jag rätt stora förkunskaper. Det som imponerat mest på mig är en av våra programansvariga som undervisar på kursen ”Digital förmedling och digitala verktyg”. Hon har totalkoll på internetvärlden, spelar själv World of Warcraft och är helt uppdaterad på vad som händer på nätet, trots att hon är i min mammas ålder. Jag gillar när mina fördomar utmanas. Vad vill du arbete med i framtiden? – Jag och några killar i klassen har redan börjat jobba på ett gemensamt projekt. Det handlar om att skapa en plattform för att förmedla jobb inom it/kommunikationssektorn. Annars kan man nog säga att jag vill vara den där länken mellan programmerare, informatörer och användare. Jag vill gärna arbeta med visuell kommunikation på något sätt, kanske med intern kommunikation inom offentlig sektor. Många webbsidor är rätt dåliga idag och når inte ut med sitt budskap. Det är en utmaning är att utforma informationen så att användarna blir mer receptiva. Om man till exempel stänger av en gata i staden, hur ska man informera om det så att så många som möjligt tar åt sig informationen? Sådant skulle jag vilja arbeta med. Jag tycker det är kul att kunna påverka. Lever du studentliv? – Nej, det kan jag inte säga. Jag är ingen gruppmänniska, är alldeles för individualistisk. Men något jag alltid brukar gå på är Marknadsföreningens frukostträffar. Som Campus-student har man stora möjlighet att träffa och knyta kontakt med näringslivet genom olika nätverk. Jag lyssnar på föreläsarna och suger i mig så mycket som möjligt. Just nu håller även jag och en kurskamrat på med att göra en film på uppdrag av Campus och som ska användas för att promota vårt utbildningsprogram, det är en spännande utmaning. Vad tycker du om Helsingborg? – Det är en jätteskön stad med cykelavstånd till allt. Min studentlägenhet ligger på Söder och jag gillar verkligen den delen av staden. Man kan handla färska råvaror på GA-torget och det är människor uppe och ute dygnet runt. Och så gillar jag den fina strandpromenaden på Norr och att ”tura” till Danmark på båtarna, vilket är ett speciellt fenomen i Helsingborg.

Ronni Söderberg, 23 år från Halmstad Läser Strategisk kommunikation – Digital utveckling Bor: Studentlägenhet i Helsingborg

”Jag fick en positiv känsla av utbildningen redan vid uppropet”

Catharina Hedborg, 21 år från Landskrona Läser tekniskt basår Bor: Hus med familjen, Landskrona

Varför valde du tekniskt basår? – Efter gymnasiet tog jag två sabbatsår och jobbade som florist och lärarvikarie och bodde även ett tag i Florens. När jag sökte till gymnasiet valde jag mellan samhälle och naturvetenskap – den gången blev det samhällsprogrammet. Nu ville jag pröva på det naturvetenskapliga området innan jag bestämde riktning inför universitet. En bekant som läste för några år sen var mycket nöjd och tipsade om utbildningen. Redan på uppropet fick jag en positiv känsla av utbildningen!

Vad tycker du om undervisningen? – Jag tycker det fungerar väldigt bra. Lärarna är duktiga och inspirerande och att allt är så bra strukturerat. Undervisningen är så väl förberedd med lång framförhållning. Det har jag aldrig upplevt på samma sätt när jag har studerat tidigare. Är det mycket plugg? – Ja det är det, men vi får mycket hjälp av lärarna. Man kan söka upp dem och mejla dem och de finns alltid på plats vid övningstillfällen och laborationer. Även om det är mycket att läsa hinner jag med ett extrajobb och att plugga italienska på komvux parallellt.

Hur ser en dag ut? - Vi börjar vid 8 på morgonen och har för det mesta en eller två föreläsningar om dagen. Är det övningar och laborationer finns lärarna tillgängliga och anvisar vad som ska göras. Har vi inga övningar brukar vi plugga tillsammans i ett studentrum. Schemat är ganska varierat, det händer att vi slutar vid lunch. Men för det mesta är jag hemma till 3 eller 5. Vissa fredagar är vi helt fria. Vad tycker du om Campus? – Jättefint. Allt är så nytt och fräscht och här blandas alla utbildningar vilket är roligt. Jag gillar mångfald. Här ser man nya ansikten varje dag.

Lunds Tekniska Högskola

Vill du utbilda dig till högskoleingenjör, civilingenjör eller brandingenjör men saknar behörighet? Då är våra förberedande utbildningar något för dig! På LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg har du möjlighet att skaffa dig rätt förkunskaper genom våra förberedande utbildningar. Beroende på din studiebak grund kan du söka till Tekniskt basår eller Teknisk bastermin. Utbildningarna omfat tar matematik, fysik, kemi och en teknisk orienteringskurs. Tekniskt basår

Tekniskt basår vänder sig till dig som har Matematik B från gymnasiet och saknar den särskilda behörigheten för att läsa på teknisk högskola. Basåret pågår under höst- och vårterminen och undervisningen är uppdelad i föreläsningar, övningar i mindre grupper och laborationer. I början av utbildningen repe teras viktiga moment från Matematik A och B. Obligatoriska kurser: – Matematik CD – Fysik AB – Kemi A – Teknisk orienteringskurs Tillvalskurser: – Matematik E – Kemi B

Hur är Helsingborg som studentstad? – Hittills har jag ägnat mig mest åt studentlivet i Lund, men den här terminen tänkte jag prova på det i Helsingborg. Helsingborg är en trevlig stad med ett stort utbud av barer och klubbar och studentkåren på skolan har aktiviteter varje vecka. Deras tillhåll Villan har jag inte hunnit besöka ännu men ska dit så fort jag kan. Kan du rekommendera utbildningen? – Absolut. Efter tekniskt basår är man väl förberedd inför universitetet. Man lär sig studieteknik och då har man en sak mindre att vara bekymrad över när man

teknikst basår

LTH tekniskt basår & teknisk bastermin

Teknisk bastermin

Fortsatta studier

Du som saknar vissa behörighetsgivande kurser har möjlighet att läsa Teknisk bas termin. Det gäller dig som har läst Mate matik C, Fysik A och Kemi A på gymna siet men ändå inte uppfyller den särskilda behörigheten för att gå vidare till en tek nisk högskoleutbildning. Basterminen pågår under vårterminen och undervisningen är uppdelad i föreläsningar i storgrupp, övningar i mindre grupper samt laborationer. Obligatoriska kurser: – Matematik D – Fysik B – Teknisk orienteringskurs Tillvalskurser: – Matematik E – Kemi B

Godkänt Tekniskt basår eller Teknisk bas termin ger platsgaranti till valfri högsko leingenjörsutbildning i Helsingborg. Har du uppnått godkänt resultat på tillvalskursen Matematik E, är du även behörig att söka civilingenjörsutbildningar och brandingenjörsutbildningen vid LTH i Lund. Goda studieresultat från basåret/ basterminen beaktas vid antagningen till civilingenjörsutbildningarna och bran dingenjörsutbildningen. Vill du veta mer? Läs mer på vår hem

sida www.teknisktbasar.hbg.lth.se eller kontakta oss direkt, se sid 54!

påbörjar en längre utbildning. För min egen del känns det bra att ha provat på naturvetenskapliga ämnen. Det är först nu som jag kan säga – det här vill jag göra! Vad har du för framtidsplaner? – Jag vill fortsätta att plugga i Lund och funderar just nu på industriell ekonomi men det är höga intagningspoäng. Maskinteknik eller civilekonom är andra alternativ. Det vore kul att läsa något som går att kombinera med språk. Sen har jag och en god vän en dröm inför framtiden – att starta eget och tillverka skor.

37 27

LTH Elektroteknik med – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp mationsteknik och datorteknik.

LTH:s högskoleingenjörs utbildning är framtagen tillsammans med närings livet för att möta efterfrå gan på ingenjörer inom elektro- och automations teknik. Behovet av att anställa nya ingenjörer inom elektroteknik och automationsteknik är stort enligt näringslivets egna prognoser. Studenter med en högskoleingenjörsexamen inom området kan förväntas gå ut till en mycket god arbetsmarknad. Du får en lysande möjlighet till att utbilda dig inom ett spännande ämne och du kommer att kunna välja mellan många attraktiva jobb då du är färdig högskoleingenjör. En elektro/automationsingenjör arbetar med projektering, konstruktion, underhåll och drift av automations- och elanlägg ningar. Inom dessa områden ingår såväl hårdvaru- som mjukvaruarbete. Därför krävs kunskaper inom elektroteknik, auto mationsteknik och datorteknik. Därför krävs kunskaper inom elektroteknik, auto

Teori och praktik

Målet med utbildningen är att ge kunskap om såväl elkraftsystem som installationstek nik samt automationsteknik med givare, reglersystem och datorbaserade styr- och automationssystem. I utbildningen ingår realistiska projekt, som utförs i samarbete med företag i regionen. Anknytningen till näringslivet är stort och de grundläggande teorierna ansluter till befintlig teknik. Utbildningen börjar med grundläggande matematik, elektrisk kretsteori och digitaloch datorteknik samt programmering. I en översiktskurs får du en inblick i program mets kurser och den röda tråden i utbild ningen. I åk 2 fördjupas kunskapen i elektroteknik med såväl elektromagnetism med EMC, signalbehandling, elektrisk mätteknik, energiteknik, elektriska drivsys tem. Dessutom inleds automationsdelen med styr- och reglersystem för att sedan fortsätta i åk 3 med automationskonstruk tion och installationsteknik. Av en ingenjör inom automations- och elektroteknikbran schen krävs idag även kunskaper inom datateknik och data- och telekommunika

tion varför kurser i dessa ämnen också ingår i utbildningen. Utbildningen avslutas med ett examens arbete omfattande 15 veckor och som oftast utförs på ett företag i regionen. Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 54, eller läs mer: www.elautomation.hbg.lth.se!

”Utbildningens bredd möter kundernas krav på en automationsingenjör”

26 30 38

Mikael Scott, Director Filling Line Technology, Ecolean AB:

Per.G.Johansson, ABB:

– Ecoleans tekniska utveckling för framtidens globala förpackningssystem präglas av entreprenörskap, innovationer och engagerade medarbetare. Automationsingenjörer har en central roll i denna utveckling, där Ecolean ser LTH-Helsingborg som en viktig samarbetspartner.

– Utbildningens bredd på både stryr och drivsystem möter upp kundernas krav på en automationsingenjör. Som leverantör förväntas vi leverera kompetens som s pänner över hela området automation.

Lunds Tekniska Högskola

”Framtiden ser väldigt bra ut för oss högskoleingenjörer”

Elektroteknik Automation

automation

Varför sökte du till Elektroteknik med automation? – ı grund och botten handlar det om att jag har haft ett teknik intresse så länge jag kan minnas. Jag tycker om processen att få en elektrisk maskin att fungera; att ta reda på hur alla delar och detaljer hänger ihop. Jag gick elprogrammet på gymnasiet och när studenten närmade sig började jag bläddra i olika utbildningskataloger. Jag funderade på att bli ingenjör av något slag, och när jag såg just elektroteknik kände jag direkt att det var något jag ville veta mer om! Jag kollade upp lite mer om programmet, och det var precis det jag hade letat efter. Hur är din utbildning upplagd? – Vi får en bred kunskap med kurser i allt från matematik och programmering till ellära och elektroteknik. Det man lär sig stannar kvar på djupet eftersom vi tar oss an det i flera olika moment. Först har vi en föreläsning i ämnet, därefter får vi göra beräkningar kring hur olika problem kan och bör lösas. Sist, men inte minst, får vi i en laboration testa våra teoretiska beräkningar i praktiken. Tack vare att vi har så mycket lärarledd undervisning får man som student all hjälp man behöver. Hur ser du på arbetsmarknaden? – Jag studerar första året på utbildningen så jag har inte börjat tänka så mycket på framtiden. Jag fokuserar på utbildningen, men ser så klart fram emot att få komma ut och arbeta. Just nu ser framtiden väldigt bra ut för oss högskoleingenjörer. Det kommer att finnas mycket jobb att söka när jag får min examen. Har du något drömjobb? – Elektroteknik med automation finns överallt i samhället, så jag vet att jag kommer kunna testa på många olika saker. Jag har inga konkreta företag jag vill jobba för just nu, men en sak vet jag: jag vill gärna arbeta i projektform. Hellre stora engångsprojekt än ett arbete med upprepningar. Och hemskt gärna med stora maskiner eftersom hela teknikprocessen blir verkligare då. Hur ser en helt vanlig dag på universitetet ut för dig? – Jag går upp halv sju, tar tåget till Helsingborg vid kvart över sju och är på plats till första lektionen kvart över åtta. På förmiddagen har vi ofta en föreläsning som varar till klockan tolv. Sedan sticker jag några klasskamrater och äter lunch, och vid ett är det dags för lektioner igen. Då har vi laboration eller ytterligare en föreläsning. Vid fem tar jag tåget hem, pluggar och åker sedan till scouterna där jag är ledare för en ungdomsgrupp. Jag är väl hemma runt nio eller tio på kvällen. Nästa dag börjar det om igen! Hur tycker du det är att pendla? –– Så länge tågen är i tid är det helt okej! Jag trivs i Lund och planerar inte att flytta till Helsingborg. Det tar bara en halvtimme att åka och tågen går ofta, så vill jag hitta på något i Helsingborg går det hur bra som helst.

Tobias Sundblad, 19 år, från Lund Läser Elektroteknik med automation Bor: i Lund 39

LTH byggteknik – väg- & – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp

Samhället satsar på infra struktur och det r åder stor brist på utbildade vägoch trafikingenjörer. Vår unika utbildning ger dig förutsättningar att verka inom hela väg- och trafik området. LTH Byggteknik – väg- och trafikteknik är en treårig högskoleingenjörsutbildning, som är unik i Sverige. Den ger dig kunskaper inom samhällsbyggnad, transportsektorns marknad och krav, trafikplanering, projek tering, byggande samt drift och underhåll av väganläggningar. Därmed har du förut sättningar att verka inom hela väg- och trafikområdet. Framtidsutsikterna är goda – det görs stora satsningar på infrastruktur och det råder därför stor brist på utbildade väg- och trafikingenjörer. I din framtida yrkesroll kommer du ofta att arbeta i projektgrupper tillsammans med olika specialister för t ex miljökonsekvens beskrivningar, landskapsanalyser, trafikprog noser och samhällsekonomiska kalkyler.

Teori och praktik

Fortsatt utbildning

Utbildningen bedrivs i samarbete med civilingenjörsutbildningen för Väg- och vattenbyggnad vid LTH i Lund och en del av kurserna i åk 2 och 3 läses i Lund. För att knyta utbildningen till väg- och trafikbranschen finns möjligheter att kom ma ut på företagsförlagd praktik på t ex ingenjörs- och entreprenadföretag, myndig heter och förvaltningar. Första året innehåller introducerande kurser inom området väg- och trafikteknik samt grundläggande ingenjörskurser i t ex mekanik, fysik och matematik. Under den första terminen får du även kunskaper i presentationsteknik, retorik och i att han tera olika datorverktyg. Andra året innehåller grundläggande ingenjörskurser, ekonomi och en fördjup ning inom områdena vägbyggnad, geode tisk mätningsteknik och trafikteknik. Tredje året fokuserar på vägbyggnad och trafiktekniska planeringsmodeller. Utbild ningen avslutas med ett examensarbete.

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund.

Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 54, eller läs mer: www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se!

Hur samarbetar ni med Campus?

Anna-Karin Jons, gruppchef WSP samhällsbyggnad i Helsingborg: – Vi har ett mycket givande samarbete. Våra vägprojektörer undervisar inom vägteknik på LTH-kurser i Lund där studenter från Campus deltar. Vi brukar erbjuda praktikplatser och fungera som handledare vid exjobb. – Samarbetet ger oss en möjlighet att få inblick och att kunna påverka utbildningen och studenternas kunskapsnivå samt en möjlighet att få träffa blivande medarbetare. Under åren har vi anställt flera vägprojektörer från Campus, senast 2008. För Väg- och trafikstudenter som lever upp till våra krav ser framtidsutsikterna stabila ut.

”Självständigt och varierat” – Något av det roligaste i jobbet är att se en väg eller cykelbana man ritat i verkligheten. Det är häftigt, säger Christian Cruz Torres, som är vägprojektör på WSP i Helsingborg. Christian Cruz Torres valde Väg- och trafikteknikprogrammet för att han gillar att köra bil och gärna ville rita nya vägar. Och det är precis vad han gör idag. Redan innan utbildningen var slut fick han jobb som vägprojektör på WSP, ett internationellt företag med kontor i flera världsdelar. – Det fanns mycket jobb i Helsingborg just då och de behövde en ung och nytänkande vägprojektör. Och jag tror att de gillade min entusiasm, förklarar Christian sin snabba väg ut i arbetslivet. Christian tycker att han haft stor nytta av utbildningen i sitt arbete. Framför allt kunskapen att vägprojektering är en mycket komplex process där många olika kom26 40

ponenter, som säkerhet, tillgänglighet, lagar, ekonomi, måste vägas in. – Något jag också fick med mig från Campus var ett kritiskt tänkande, att ifrågasätta saker och ting. Man behöver inte göra som man alltid har gjort, det finns nya sätt att bygga vägar på. Som vägprojektör har Christian en mängd olika sorters uppdrag. Det kan handla om att bredda en gata, rita en parkeringsplats eller cykelbana. Just nu är han en av många vägprojektörer som är inblandade i arbetet med Österleden i Helsingborg. – Det är ett mycket självständigt och varierat arbete. Jag har för det mesta trefyra projekt på gång samtidigt. Det kändes lite svårt i början, men nu har jag lärt mig hur jag lägger upp mitt arbete. Vad vill du göra i framtiden? – Eftersom jag jobbar i ett internationellt företag skulle jag gärna arbeta utomlands. Om fem år ser jag mig som uppdragsledare i konsultsektorn.

byggteknik

trafikteknik

Vad lär du dig på Väg- och trafikteknik? – Vi lär oss hur man planerar och bygger vägar. Första och andra året läser vi förstås mycket matematik och fysik, vilket är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kurser i till exempel geodetisk mätningsteknik och trafikteknik. Inom ämnet vägbyggnad studerar vi bland annat asfalts bärighet och hållbarhet och lär oss hur man gör miljökonsekvensbeskrivningar. Vi får också en inblick i hur hela transportsektorn – väg, järnväg, sjöfart och flyg – samverkar. Utbildningen är väldigt bred vilket är bra, eftersom man inte oftast inte vet vad man vill bli förrän man provat på många olika delar. Själv har jag fastnat för projektering. Varför valde du utbildningen? – Jag har alltid varit intresserad av bilar. Tog körkort så snabbt jag kunde och g illade att meka med bilar. Ju mer jag körde bil desto mer började jag tänka på hur viktigt det är med bra vägar. Jag hade kommit så långt att jag visste att jag ville läsa vid Lunds universitet, min fysiklärare på gymnasiet rekommenderade mig att läsa där. När jag hittade den här utbildningen föll alla bitar på plats.

Hur är utsikterna att få jobb? – Goda tror jag. Oavsett om det är högeller lågkonjunktur finns det alltid arbete inom infrastrukturbranschen. Genom min praktik på ett globalt konsultföretag med kontor i Helsingborg har jag fått i en fot i branschen. Vi har precis avtalat att jag ska göra mitt examensjobb hos dem. Och när det är färdigt är jag lovad jobb på kontoret. Första halvåret kommer jag nog att prova på lite varierande arbetsuppgifter och hjälpa till med olika projekt. Jag tror att jag har mycket att tillföra.

Lunds Tekniska Högskola

”Jag tycker om att skapa nya saker och fundera på idéer, som utvecklar samhället” vloppsledningar. Det är en stor fördel att a kunna vända och vrida på ritningarna och upptäcka om något inte är bra vid möten med beställare och kunder. Har du något drömjobb i framtiden? – Jag vill gärna arbeta i en lagom stor stad, ungefär som Helsingborg, på ett globalt företag, som erbjuder möjligheter att utvecklas och att klättra inom företaget. Jag är väldigt inställd på att göra karriär och har inget emot stort ansvar. Jag tycker om att skapa nya saker och fundera på idéer, som utvecklar samhället i positiv riktning.

Vad ska du skriva examensjobbet om? – Jag ska undersöka om det går att leverera underlag som gör det möjligt att ta fram 3D-modeller på ett projekt i sin helhet. Idag används det här i liten utsträckning inom infrastruktur. Med hjälp av 3D-modeller får man en bättre uppfattning om hur vägar samverkar med b elysning, planteringar och vatten- och

Vad tycker du om Campus? – Det är en väldigt bra skola. Lärarna är mycket kompetenta och har goda kontakter med näringslivet, vilket gör att man oftast kan få jobb direkt efter examen om man tar för sig. Studentfesterna i Villan är trevliga att vara med på. Genom studentkåren har man möjlighet att idrotta, vilket jag gillar. Jag spelar fotboll i Nicolaiskolan på tisdagar när jag hinner. Är det mycket plugg? – Ja, men även om det är rätt intensivt ibland hinner jag jobba extra på kvällar och helger och att umgås med min flickvän. Det kanske beror på att jag har inställningen att det är bäst att göra alla övningsuppgifter, allt som är schemalagt, innan man lämnar skolan. Annars hamnar man efter.

Adis Dzafic, 21 år från Gislaved Läser Väg- och trafikteknik Bor: Studentlägenhet i Helsingborg

LTH byggteknik – järnväg – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp En kraftig utbyggnad av våra järnvägssystem håller på att ske. Det behövs många duktiga järnvägsingenjörer för att denna satsning ska kunna genomföras. Om du vill vara med att påverka utform ningen av framtidens transportsystem är denna utbildning rätt för dig. Med den storskaliga satsning på järnvägskommunika tion som nu görs i hela Europa, råder det redan brist på järnvägsingenjörer, som inte bara är duktiga tekniker, utan även förstår samspelet mellan olika trafikslag. Vi kan erbjuda en mycket intressant utbildning – den enda av sitt slag i Väst europa –där du har möjlighet att bidra till

tågtrafikens utveckling, planering, byg gande, förvaltning och operativa ledning. Teori och praktik

Utbildningen bedrivs i samarbete med Järn vägsskolan i Ängelholm dit också flera av kurserna är förlagda (du ansvarar själv för ev reskostnader till och från Ängelholm). För att knyta utbildningen till järnvägs branschen finns möjligheter att komma ut på företagsförlagd praktik på t ex ingenjörsoch entreprenadföretag, myndigheter och förvaltningar. Under första året får du läsa flera kurser som berör hela samhällsbyggnadsprocessen. Dessutom ingår traditionella ämnen som matematik, fysik, mekanik mm. Andra året är till största delen förlagt till Järnvägsskolan i Ängelholm och innehåller en blandning av teori och praktik inom det järnvägstekniska området. Fördjupning sker

inom områdena banteknik, elteknik, signaloch teleteknik. Tredje året fokuserar på projektering och nybyggnation av järnvägsanläggningar. Fördjupningskurser kan komma att läsas i Lund. Utbildningen avslutas med ett exa mensarbete som normalt genomförs i samarbete med ett företag inom järnvägs sektorn. Fortsatt utbildning

”Jag fick jobb redan andra året” ta tjänstledigt ett år för att avsluta utbildningen, berättar Nicoleta. Just nu arbetar hon med ett stort projekt som heter 50-11, där plattformarna på 50 tågstationer runt om i Skåne ska förlängas. – Jag trivs jättebra. På Atkins har man inställningen att man jobbar bäst om man gör det man tycker är kul. Och det gör jag. Som konsultföretag får vi nya uppdrag hela tiden, vilket innebär att man hela tiden lär sig något nytt. Förra sommaren arbetade jag en längre period i Danmark, det var mycket lärorikt.

Efter många år som ban- och signaltekniker tröttnade Nicoleta Palerson på att arbeta nätter och kände att vidareutbildning var en genväg för att snabbare nå sitt drömjobb, byggledare. Hon sökte utbildningen Byggteknik/järnvägsteknik. På Ängelholmsmässan, som Järnvägsskolan arrangerar en gång om året, knöt Nicoleta kontakt med en chef på Atkins, som är ett av världens ledande tekniska konsultföretag med över 17 000 medarbetare i världen. Andra året på utbildningen blev hon erbjuden en fast anställning som järnvägsingenjör på Atkins. – Ett internationellt företag med stora utvecklingsmöjligheter var förstås intressant och att Atkins är stora i Danmark. Jag hoppade på erbjudandet och fick sedan 42

Har du haft nytta av det du har läst? – Tidigare hade jag djupa kunskaper inom ett område – signalteknik. Genom utbildningen fick jag en större bredd och kan knyta samman alla teknikområden: ban-, el-, signaloch teleteknik. Det gör att jag kan hoppa in var som helst och det är bra inte minst som byggledare när man har hand om hela projekt. Vad är det som lockar med att bli byggledare? – Jag är ingen kontorsmänniska. Som byggledare får man vara både ute och inne och se saker på fältet, inte bara ritningar. Efter nyår ska jag vara mammaledig, men när jag kommer tillbaka och blivit varm i kläderna tror jag att jag når mitt mål rätt snabbt. Det är brist på folk i branschen och företagen suger upp all kompetens de kan få.

Stellan Jönsson, lärare på Järnvägsskolan i Ängelholm

Hur samarbetar ni med Campus? – Vi på Järnvägsskolan har tagit fram utbild ningen tillsammans med LTH och branschfolk – och vi är faktiskt pionjärer i Västeuropa. Det finns än så länge ingen annan renodlad utbildning för järnvägsingenjörer. Det hör samman med att sektorn varit statlig och all utbildning har skötts internt – men så är det inte längre. Nu finns det många privata företag som jobbar med byggande och underhåll av järnvägar.

Hur är framtidsutsikterna? – Branschen är oerhört expansiv. Det satsas miljarder på ny järnväg och samtidigt behöver de gamla b anorna underhåll. Det blir enorma pensionsavgångar bland tekniker och ingenjörer de närmaste åren, så det finns gott om jobb. Alla som gått vår utbildning har fått anställning direkt och vi får allt oftare samtal från arbetsgivarna som f rågar om vi har några nya studenter att skicka iväg! Samtidigt utvecklas tekniken snabbt, så det finns kolossalt mycket intressant att göra för den som är teknik intresserad!

Lunds Tekniska Högskola

”Det är häftigt att utbildningen har så stor spännvidd!”

byggteknik

steknik

Varför järnvägsteknik på Campus? – Efter sju år i banksektorn kände jag att jag ville byta spår. Jag har alltid velat utbilda mig inom teknik och fastnade för den här utbildningen som kombinerar teknik med en vettig inriktning – tåg. Jag ser järnvägens utbyggnad som en viktig del av samhällsutvecklingen. Och den vill jag gärna vara med och påverka i framtiden. Vad tycker om utbildningen? – Det är häftigt att det är så stor spännvidd. Vi lär oss hur en spårväxel fungerar men kan också ta fram ett koncept för kollektivtrafik i Landskrona. Samman sättningen är mycket genomtänkt. Vi har bland annat läst samhällsbyggnad, matte, fysik, mekanik. Andra året är man mycket på Järnvägsskolan i Ängelholm och läser banteknik, elteknik, signaloch teleteknik. I de ämnena går man på djupet, vilket gör att vi kommer ut i branschen med mycket goda kunskaper. Deltar du i studentlivet? – Nej det har inte blivit mycket av det. Jag är stadgad familjefar med en liten dotter och ett barn till på väg till sommaren. Tiden räcker inte riktigt till. Vad vill du jobba med? – Det skulle vara roligt att arbeta som projektledare. Då tror jag att utbildningens bredd skulle vara en stor fördel, men jag är också intresserad av förstudier eftersom det snuddar vid samhällsplanering. Annars finns det möjligheter att jobba utomlands. Jag gillar att se världen och skulle gärna återvända till Frankrike där jag har bott tidigare. Men först är det dags för exjobb! – Ja, jag ser verkligen fram emot att göra något verkligt, som det finns ett behov av och kan göra nytta. Jag ska göra mitt exjobb i samarbete med Ångpanneföreningen, som har en stark järnvägsdel. Jag praktiserade där förra året, vilket ledde till bra kontakter. Mitt exjobb ska handla om projekteringsprocessen – hur den förhoppningsvis kan förbättras. Hur ser arbetsmarknaden ut när du kommer ut? – Den är positiv. Just nu är det mycket hett med tåg, speciellt här nere i Öresundsregionen där det händer mycket i Danmark. Så det är en bra region att befinna sig i. Historiskt sett brukar man satsa på infrastrukturbyggen i kristider. Det känns skönt att ha valt en konjunkturokänslig bransch.

Johan Lindgren, 30 år från Halmstad Läser Järnvägsteknik Bor: i radhus med fru och dotter i Ängelholm 43

LTH byggteknik – arkitek – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp

Är du intresserad av ut formningen av vårt sam hälle och tycker att gestalt ning och planering av byggnader är viktig, ska du söka denna utbildning. Inriktningen mot arkitektur innebär att du får fördjupade kunskaper inom byggnaders planering och gestaltning, arkitekturhistoria och visualiseringsteknik. Det hållbara sam hället ställer inte bara krav på tekniskt god tagbara lösningar utan även på ett estetiskt tilltalande innehåll. En sådan syntes mellan byggteknik, miljökunnande och estetik finner du på denna utbildning. Arbetsuppgifterna för en byggingenjör kan vara mycket varierande. Planering, konstruktion, produktion, projektledning,

byggnadskontroll, administration, ekonomi är exempel på arbetsområden. Ofta arbetar man i projektgrupper tillsammans med arki tekter och andra ingenjörer, där samsyn och förståelse för varandras kunskapsområden krävs. Arbetsmarknaden för högskoleingenjörer inom byggteknik/arkitektur anses som mycket god – inom de närmaste tio åren kommer mer än varannan anställd med högskoleutbilning att pensioneras. Teori och praktik

För att knyta utbildningen till byggbran schen finns möjligheter att komma ut på företagsförlagd praktik på t ex ingenjörsoch arkitektkontor, byggarbetsplatser, kom munala tekniska kontor, fastighetsbolag, entreprenad- och byggmaterialföretag. Första året innehåller en kombination av breda introducerande översiktskurser inom

byggområdet och grundläggande kurser inom matematik, cad och fysik. Det andra året domineras av tillämpningsämnen. Under det tredje avslutande året görs ett stort tillämpat projektarbete som pågår under hela höstterminen. Parallellt läser du kurser med mer påtaglig arkitekturprägel. Examensarbetet genomförs normalt ute i näringslivet. Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 54, eller läs mer på www.byggteknik.hbg.lth.se!

”Det kräver en stor dos logik, nyfikenhet och nytänkande”

Med plats för en ständig ström av nyfikenhet och med problem lösning som sitt hjärta. Så beskri ver högskoleingenjören Alice Ljungberg kärnan i sitt yrke. Alice läste till högskoleingenjör med arkitektinriktning. – Jag är både teknisk och lite konstnärlig, så utbildningen kändes helt rätt.

34 44

Vägen från studier till jobb var nästintill obefintlig. Bara en dag efter hon hade presenterat sitt examensarbete, bar det av till Tyréns där hon i dag är fast anställd som projektör. Ett jobb som innebär att hon tar fram ritningar och beskrivningar för själva byggprocessen. Just arkitektdelen kommer väl till pass i Alice roll som projektör. – Utifrån arkitekternas ritningar, ritar jag upp hur själva huset ska konstrueras och det som bär upp huset. Just därför har jag användning av min utbildnings arkitektdel, eftersom den har gett mig en helt annat förståelse för hur arkitekter tänker, säger hon. Hennes jobb innebär ett ständigt problemlösande där det gäller att koppla på både logiken och kreativiteten. – Man får vara finurlig och hitta nya lösningar. Det kräver en stor dos logik, nyfikenhet och nytänkande. Man kan inte säga ”det har vi gjort i tio år, så nu gör vi det igen”. Man måste alltid titta efter alternativ.

Jonas Rosberg (mitten) VVS-Ingenjör SBR  Råå VVS-Byrå AB :

Hur samarbetar ni med Campus? – Flera av Campus byggstudenter som är intresserade av VVS har börjat hos oss med CAD-ritning på kvällstid. Vi vidareutbildar dem i VVSteknik och slussar dem även vidare till ”riktiga” VVS-ingenjörsjobb. – Inom SBR (Sveriges Byggnadsingenjörers Riksförbund) delar vi årligen ut ett stipendium till den bästa byggstudenten, hittills har en manlig och en kvinnlig student fått vardera 5000 kr.

byggteknik

tur

Varför sökte du till Bygg/arkitektur? – Jag läste elprogrammet på gymnasiet och sedan tekniskt basår. Sen varvade jag med jobb i några år på ABB Swedwater, men ville ha större ansvar och utmaningar. När jag läste om den här utbildningen tyckte jag det lät så häftigt att hålla på med byggprojekt – rita, designa, konstruera – och kände att det skulle passa mig. Vad tycker du om utbildningen? – Den är verkligen rolig. Från dag ett har vi jobbat i olika projekt och det är mycket självständigt arbete, vilket jag gillar. I början läser vi rätt mycket kurser inom matematik och fysik men även andra roligare kurser, som arkitektur, materiallära och byggnadsfysik. Rit programmen Autocad architecture och Revit architecture är ett måste och här hänger skolans mjukvara hela tiden med i utvecklingen så vi är uppdaterade när vi tar examen. Något som har varit särskilt givande under utbildningen? – Ja, våra projektarbeten som handlat om att rita hus för olika behov. Första terminen fick vi rita ett hus åt en familj i Honduras. Det skulle vara på 60 kvadratmeter och fungera för sju personer. Det andra projektet handlade om att designa en kiosk vid Sundstorget här i Helsingborg och det tredje om att rita ”Villan villan”, som ska uppfylla Boverkets alla regler. Det är otroligt lärorikt att använda sina kunskaper i sådana konkreta projekt.

Vad vill du arbeta med efter examen? – Det finns jättemycket att välja på. Man kan jobba som konstruktör, bli plats- och projektchef, arbeta med planering, inköp, administration, eller med försäkringsfrågor inom stadsförvaltningen. Jag kan inte tänka mig att sitta vid en dator åtta timmar om dagen utan ser mig mer som en ledartyp och vill röra mig ute bland människor, leda, planera, förhandla. Vill nog helst arbeta som projektledare för ett stort byggföretag i framtiden och så småningom, om 10-15 år, driva ett eget byggföretag.

Lunds Tekniska Högskola

”Jag vill leda, planera och förhandla”

Är det lätt att få jobb? – Just nu känns det lite tufft, men jag resonerar så här: det är bostadsbrist, många av miljonprogrammets bostäder klarar inte av Boverkets krav och måste rustas upp och det är många 40-talister som ska gå i pension. Så visst måste det finnas jobb. Skanska var här och informerade om sitt studentprogram P3. Då får man praktisera hos dem och skriva examensjobb, vilket kan leda till en anställning. Jag ska faktiskt på intervju hos dem här under våren. Får jag inte jobb på en gång kan jag också tänka mig att studera vidare på arkitekthögskolan eller civilingenjörsutbildningen i Lund.

Hur trivs du på Campus? – Underbart. Lokalerna är nybyggda, öppna och fräscha. Lärarna är så pedagogiska. Under terminens gång görs det hela tiden kvalitets undersökningar så att vi studenter har möjlighet att säga vad vi tycker och kan påverka vår utbildning. Hur är studentlivet? – Studentföreningen Stampus festlokal Villan är bra och det finns mycket tjejer på Campus så festlivet kan man inte klaga på. Stampus arrangerar en mängd olika sorters aktiviteter, alltifrån volleyboll till att lära sig att dansa tango. De är måna om vårt sociala liv och ska snart börja anordna speeddating. Något jag verkligen uppskattar är den årliga skidresan som i år går till Bad Gastein. Adnan Vrbanjac, 23 år från Landskrona (ursprungligen Travnik, Bosnien) Läser Bygg/arkitektur Bor: I lägenhet i Landskrona 45

LTH datateknik

– högskoleingenjörsutbildning, 180 hp Att arbeta som data ingenjör innebär att man kan arbeta inom hela fältet mellan teknik och människa. Ett datorsystem är sällan en isolerad del, utan finns i samverkan med människor och andra system. Mycket av det som vi använ der oss av i vår vardag är utrustat eller styrs och övervakas av datorsystem. Tekniken får en allt större betydelse för hur vi lever våra liv. Tänk bara på vad vi använder vår mobil telefon till. Vi kommer i framtiden kunna styra allt fler saker via trådlös kommunika tion, allt från hushållsmaskiner till bilar. Som dataingenjör kommer du att ha en bred arbetsmarknad. Dataingenjörer behövs inom alla branscher. Nya produkter och och tjänster skapas ständigt vilket innebär att du som dataingenjör har möjlighet att vara med och påverka utvecklingen och framtiden. Redan under utbildningen kommer du att få inblick i arbetslivet genom gästförelä sare från näringslivet samt projekt och exa mensarbete i samarbete med företag. Du kommer också att erbjudas möjligheten att

ingå i ett företagsteam tillsammans med ett företag. Utbildningen

Utbildningen handlar om datorsystem, både programvara och hårdvara samt de tekniska gränssnitten mot den miljö i vilken dator systemen ska verka. Du får en bred teoretisk kunskapsbas inom datateknikområdet. För att verklighetsförankra och ge dig färdighe ter, kopplas denna kunskap till praktiska uppgifter och problemlösning. Utveckling av datorbaserade system är oftast en uppgift för projektgrupper av olika storlek. Därför är projektarbete en central del av utbild ningen och under andra och tredje året bedrivs projekten i större grupper. Det första året ger kunskap om de grundläggande byggstenarna i datorn: digi talteknik, datorteknik, inledande datorkom munikation, programmering samt basfärdig heter i matematik. Det andra året ägnas åt projektarbete och programmets profilämnen: datorsystem, databaser, tele- och datorkommunikation samt gränssnittsteknik. Det tredje året innehåller fördjupnings kurser, projekt med introduktion till idéut veckling och entreprenörskap samt examens arbete.

Fortsatt utbildning

Hur samarbetar ni med Campus? Jonas Berggren, Senior Process, Project and Con tract M anager, ReadSoft: – Vi har haft ett långt samarbete med Campus, givande för båda parter. En viktig del i vårt uppdrag är att ge underlag för utformning av ett modernt och eftertraktat program. Något både vi och studenterna uppskattar är när vi gör gästföreläsningar inom ett aktuellt ämne. Vi kan belysa ämnet från en marknadsanpassad situation vilket förtydligar ämnet och studenterna ser dess värde tydligare. När möjlighet ges har vi också tagit in studenter för praktikplats. Trevligt nog har det resulterat i en anställning och idag har vi ännu en ambitiös och trevlig kollega.

”Det är intressant och utvecklande, nya problem att lösa varje dag” Christopher Svensson är elitfriidrottare inom löpning men bestämde sig tidigt för att ha en utbildning att falla tillbaka på. Han valde Datateknik på Campus. När det var dags för examensarbetet hittade han Atea i exjobbspoolen på nätet. – Jag kände igen företaget eftersom det är en av huvudsponsorerna inom svensk friidrott. De blev nöjda med mitt examens arbete och jag fick en provanställning. Idag är jag tillsvidareanställd som programmerare/systemkonsult. Atea som har cirka 1400 anställa i Sverige utvecklar produkter och tjänster som förenklar hantering, drift och utveckling av it-infrastruktur. Som systemkonsult utvecklar Christopher produkter som underlättar för företagens it-avdelningar. Målet är att göra systemen så användarvänliga att chefer och anställda kan sköta det mesta själva.

– Det är ett intressant och utvecklande jobb. Nya problem att lösa varje dag. Jag trivs bra. Mina chefer har verkligen ställt upp så att jag kan tävla och åka på träningsläger. Det har gått utmärkt. Har du haft nytta av utbildningen? – Det är ett antal kurser som har varit mycket bra att ha med, som ”Algoritmer och datastrukturer”. Jag har också haft stor nytta av det vi lärde oss om system utvecklingsmetoder, kravspecifikationer och processmodeller, där vi fick utveckla program från idé till färdig produkt och även göra användartester. Har du några framtidsplaner? – Det skulle vara roligt att arbeta utomlands, gärna för Google, Microsoft eller Ericsson. Och gärna kombinera it med försäljning i någon form.

datateknik

Lunds Tekniska Högskola

”Tanken slog mig: varför inte själv vara den som utvecklar och förbättrar dessa program?” Varför valde du datateknikutbildningen? – Jag är utbildad lärare, men när jag väl kom ut och började arbeta insåg jag att läraryrket inte passade mig. Jag besökte stadens karriärvägledning och fick tipset om att läsa annonser för lediga jobb, leta upp det jag tyckte verkade roligt och titta på vilka krav det fanns på de sökande. Jag insåg ganska fort att alla roliga jobb krävde en högskoleingenjörsutbildning. Samtidigt började jag fundera kring hur ofta man själv suttit och svurit över olika datorprogram, och tänkte ”så här borde det vara”. Tanken slog mig: varför inte själv vara den som utvecklar och förbättrar dessa program? Vad tycker du om att vara student i Helsingborg? – Jag älskar staden! Nu är jag lite partisk eftersom jag är uppvuxen här men här finns allt jag behöver; uteliv, universitet, hav och natur, vänner och familj. Jag lever ett ”vanligt” liv och går inte på så mycket studentaktivteter, men tycker om att vara på universitetet eftersom jag trivs och har väldigt roligt ihop med min klass.

Rebecka Helgesson, 28 år, från Helsingborg Läser Datateknik Bor: i Helsingborg

Vad lär du dig på utbildningen? – Vi lär oss lite av mycket och får därför en bred grund att stå på. Utbildningen blandar teori och praktik, vilket gör att jag får en grundläggande förståelse för det mesta inom området. Det jag var mest nervös för var utan tvekan programmeringen. Jag har aldrig varit intresserad av datorer, än mindre programmerat riktiga program... Men det har inte varit några problem! Det handlar om att lära sig ett nytt språk: jag vet vad jag vill göra och måste lära mig hur jag ska säga det till programmet.

Vad gillar du med datateknik? – Det roliga är problemlösningen, utan tvekan. Det är som att lägga ett pussel eller lösa sudoku. Skillnaden är att lösningen blir något man kan använda sig av i verkligheten. Just problemlösning går som en röd tråd genom hela utbildningen. Det bästa med studierna hittills är alla ahaupplevelser man får när man faktiskt lyckas lösa ett problem. Vad vill du arbeta med? – Jag är en social person och vill arbeta med människor. Så att det var datateknik jag valde att studera fick en del att bli överraskade! Men det berodde på att många tror att det är ett stillasittande jobb framför en dator, vilket det verkligen inte är. Jag vill vara en teknisk kundkontakt på ett företag som utvecklar till exempel redovisningsprogram. Alltså personen som förstår kundernas önskemål och samtidigt kan förklara tekniken för dem.

LTH livsmedelsteknik

Livsmedelsteknisk högskoleutbildning, 120 hp

Ökat fokus på m atens betydelse för vår hälsa, gör att det finns ett stort framtida behov av människor med bred livsmedelsutbildning. På Campus Helsingborg kan vi erbjuda en tvåårig livsmedelsteknisk högskoleutbild ning på 120 högskolepoäng. Den riktar sig till dig som arbetat med livsmedelshantering i minst 2 år. Varför livsmedelsteknisk högskole utbildning?

Morgondagens handel och produktion av mat kommer att ställa helt nya krav på kun skaper om de mikrobiella, kemiska och fysikaliska processer som samverkar under framställning, förvaring och distribution av livsmedel. Dessa krav tillsammans med en ökad insikt om matens betydelse för vår hälsa, gör att personer med bred livsmedels teknisk utbildning kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Genom att höja kunskapsnivån inom livs medelsområdet är det möjligt att påverka framtidens mat i positiv riktning och möta konsumenternas ökade krav på säker livs medelsproduktion och -hantering.

Denna utbildning kan vara din chans till ett nytt arbete med större ansvar – våra studenter är attraktiva på en bred arbets marknad idag och framöver. Efter examen kan du arbeta som t ex produktionsledare, arbetsledare, produktutvecklare, industri konsulent, kvalitetsledare, hygienansvarig, försäljare, livsmedelsinspektör, kökschef, kostchef, lärare, egen företagare/konsult. Utbildningen ger dig också behörighet att söka till lärarhögskolan för vidareutbil ning till yrkeslärare inom gymnasieskolan.

Antagningskrav

Grundläggande behörighet för högskole studier samt minst 2 års yrkesverksamhet med livsmedelshantering inom livsmedels industri, livsmedelsbutik eller storhushålloch restaurangsektor.

Utbildningen

Utbildningen omfattar fyra terminers studier om totalt 120 högskolepoäng, och präglas av förankringen i studenternas yrkesmässiga erfarenhet av arbete med livsmedel. De teoretiska studierna varvas med labora tioner och projektarbeten, där vi tar vara på studenternas tidigare yrkeserfarenheter. Vissa projekt görs i samarbete med företag. De kurser som ingår i utbildningen är: – Livsmedelskedjans förutsättningar – Livsmedelskemi – Livsmedelsteknik – Livsmedels kemiska & mikrobiella grunder – Livsmedels näringsmässiga och mikrobiella kvalitet – Metodik – Animaliska livsmedel

Rick Carlberg hade arbetat som bagare/konditor i tio år när han tog steget att vidareutbilda sig inom livsmedelsteknik. Bara några månader efter examen fick han arbete som produktutvecklare hos Lantmännen Cerealia.

”Jag har hittat helt rätt”

– Näringslära – Produktionsplanering och ledarrollen – Produktutveckling – Vegetabiliska livsmedel Utbildningen avslutas med ett examens arbete.

Rick Carlberg visste vad han ville. Direkt efter examen sommaren 2008 ringde han produktutvecklingschefen på Lantmännen Cerealia och frågade om han kunde komma upp och presentera sig. Några månader senare var jobbet som produktutvecklare hans. – Jag tror att jag tog kontakt i precis rätt tid. De behövde en produktuvecklare. Att jag skrivit mitt examensarbete om ”saltersättare i bröd” bidrog säkert också, berättar Rick. Jobbet som produktutvecklare kan till exempel innebära att han får uppdraget att ta fram en ekologisk kaffebrödsmix. – Jag gör lite research, talar med

Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 54, eller läs mer på www.livsmedel.lth.se!

Hur ser branschen på utbildningen? Jeanette Silow, Avdelningschef för livsmedelskontroll, Miljöförvaltningen i Malmö: – Vårt samarbete med Campus är viktigt för att säkra det framtida rekryteringsbehovet – behovet av livsmedelsinspektörer ute i landet kommer inte att minska ännu utifrån Livsmedelsverkets analys. Utbildningen i kombination med branscherfarenhet är en lämplig bakgrund för att klara av att arbeta som livsmedelsinspektör.

leverantörer, tar fram recept, provbakar och känner efter om brödet har rätt textur och inkråm, om det är saftigt och smakar som jag vill. Är jag nöjd med resultatet visar jag upp det för marknadsavdelningen, som sedan släpper ut produkten på marknaden. – Det är ett självständigt arbete med stort ansvar och mycket kontakter med leverantörer runt om i Europa. Jag trivs fantastiskt bra på jobbet och har hittat fullständigt rätt med den här tjänsten. Just nu känns det som att jag skulle kunna stanna här hur länge som helst. Som produktutvecklare tycker Rick att han haft stor nytta av den breda kunskapen om livsmedel han fick på utbildningen. Den teoretiska fördjupningen i framför allt livsmedelskemi har varit en stor fördel att ha med sig i arbetet. Vad är viktigast att kunna i ditt jobb? – Det behövs ett kreativt tänkande och förmågan att se vad morgondagens konsumenter vill ha. Med ett ord – innovationsförmåga!

livsmedelsteknik

Lunds Tekniska Högskola

”Jag skulle gärna arbeta som kostcoach”

Susanne Carlson, 39 år från Laholm Läser Livsmedelsteknik Bor: Hus i Laholm med familjen

Varför blev det Livsmedelsteknisk högskoleutbildning? – Jag har alltid jobbat inom hotell och restaurang som kock, kallskänka, servitris och de senaste åren drivit en pay & play golfbana. Man blir trött på att arbeta kvällstid. Nu när barnen blivit större kände jag att jag ville läsa vidare och fördjupa mina kunskaper om livsmedel. Jag började med att läsa in högskolebehörighet på Komvux och sökte sen in på Kostekonom i Göteborg, där jag kom in. Men när jag fick höra talas om den här utbildningen reste jag hit, träffade lärare och gamla studenter, och kände då att det här var rätt utbildning att satsa på. Hur är undervisningen upplagd? – Det är mycket teori och vi fördjupar oss framför allt inom livsmedelskemi och -teknik, mikrobiologi och läser intressanta kurser som ”livsmedelskedjans förutsättningar” och ”från jord till bord”. Inom näringslära lär vi oss hur fetter, proteiner och kolhyd rater är uppbyggda. De teoretiska kur-

serna tenterar vi av var femte vecka. Vi har många laborationer då vi bland annat undersöker hur bakterier beter sig och vilka miljöer de trivs i. Det är en mycket användbar kunskap för den som till exempel vill bli livsmedelsinspektör. Vad tycker du om Campus? – Toppen. Framför allt är jag imponerad av lärarna. De är så tillmötesgående och måna om oss. Det är stor fördel att många av dem har lång erfarenhet från livsmedelsbranschen själva. Hur var det att börja plugga igen? – Intressant och roligt att träffa människor med olika erfarenheter från branschen. Att studera får man se som ett vanligt jobb – min arbetsdag börjar när jag stiger på tåget i Laholm. Det är mycket nytt i början men man anpassar sig snabbt. Visst lägger jag ner mycket tid och det sociala livet blir lite drabbat. Men nu har jag bestämt mig för att satsa de här två åren.

Vilken bakgrund har dina kursare? – För att komma in på utbildningen krävs minst två års yrkesverksamhet med livsmedelshantering i någon form. Det innebär att medelåldern är högre. Majoriteten av mina klasskamrater är faktiskt män. Flera av dem är kockar och bagare som vill läsa vidare. Eftersom vi alla kommer från samma bransch har vi mycket gemensamt och stort utbyte av varandra. Vad vill du göra i framtiden? – Mitt fokus ligger framför allt på kost. Jag skulle gärna arbeta som kostcoach, d v s planera måltider för personer och familjer som behöver ändra sina kostvanor. Jag arbetar också gärna i ett provkök på till exempel Ica eller Lantmännen. Eftersom jag är den pyssliga typen kan jag också tänka mig att arbeta som husfru. Läser man lärarpedagogik 90 poäng så kan man även arbeta som restauranglärare. Längre fram i tiden så vill jag helst ha ett eget företag. 49

NY! Ämneslärare Program 270-330 hp

Vill du befinna dig i samhällets frontlinje t illsammans med unga männis kor? Vill du inspirera, väg leda och lära ut? Då är du välkommen att söka Lunds universitets nya ämnes lärarutbildning! I utbildningen får du möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaperna i ditt ämne och samtidigt få en professionell pedagogisk utbildning. Din studietid varvas med teori och praktik och du får möta universitetslä rare med mycket hög kompetens inom sina specialområden Utbildningen har en inter nationell profil vilket innebär att du förbe reds för att verka som lärare i en internatio nell miljö. Du får möjlighet att förlägga en del av din studietid utomlands. Utbildningen, som ges tillsammans med

Utbildningen, som ges tillsammans med Högskolan Kristianstad, leder fram till en ämneslärarexamen som ger dig behörighet att arbeta som lärare eller fortsätta dina ämnesstudier som kan leda fram till ytter ligare examina på forskarnivå. Lärarexa men är också den grund som kommer att krävas i en framtida legitimation för lärare. Examen:

Ämneslärare för grundskolan åk 7-9, 270 hp Ämneslärare för gymnasieskolan, 300-330 hp Vill du veta mer?

Läs mer på www.ch.lu.se/lararutbildning för uppdaterad information

Följande ämnen planeras att ges: På Campus Helsingborg: – Samhällskunskap – Historia – Svenska – Matematik – Engelska – Utbildningsvetenskap – Religion – Geografi – Svenska som andraspråk I Lund: – Spanska – Franska – Tyska – Italienska – Teknologi – Data – Media – Filosofi – Fysik – Kemi Gy I Malmö: – Musik På Högskolan Kristianstad: – Hem- och konsumentkunskap – Psykologi – Biologi – Kemi 7-9 – Naturkunskap

OBS! I december 2010 får Lunds universitet besked på sin ansökan om examensrätt och därmed om man erbjuder ä mneslärarutbildning. För uppdaterad information se www.ch.lu.se/lararutbildning!

NY! Modevetenskap Fristående kurs, 30 hp

Under 00-talet gjorde modevetenskap sitt intåg i de akademiska salong erna. Sedan dess har in tresset för – och behovet av kunskap inom – ämnet fortsatt att växa. Nu kommer Lunds universi tets hittills största sats ning på området, när du till hösten kan studera modevetenskap på heltid vid Campus Helsingborg. Kursen i modevetenskap riktar sig till dig som vill ha förmågan att reflektera över mode. En egenskap som enligt Cecilia Fredriksson, etnolog vid Institutionen för service management, efterfrågas allt mer. – Du kanske vill arbeta med mode eller design, eller gör det redan, men vill fördju pa din kunskap och förmåga till analys. Inom journalistik och kommunikation finns det också ett behov av denna kun skap, säger Fredriksson. Kläder är modets symboliska uttryck.

Kläder är modets symboliska uttryck. Men modevetenskap handlar inte bara om klä der, utan ser på mode i ett större samman hang. – Kursen ska svara på frågan om hur samhället och dess villkor speglas i modet. Både i dag och ur ett historiskt perspektiv, säger Fredriksson. Att blicka bakåt är ett viktigt moment inom modevetenskap. Kläder har i alla tider uttryckt sociala skillnader, klass och kön. Det har också symboliserat särskilda händelser som fester och helgdagar. För att kunna utföra en trendanalys måste man därför ha det historiska perspektivet. – Fenomenet mode, som i grund och botten handlar om nyhetens behag, har inte alltid funnits. Föreställningen om att det nya har större värde än det gamla kan sägas ha uppstått under renässansen på 1300- och 1400-talet. Mode har sedan dess varit centralt i den västerländska utveck lingen. Det är ett sätt att stå ut från kollek tivet och skapa sig en identitet, säger Agneta Helmius, idéhistoriker vid Institu tionen för kulturvetenskaper. Modebranschen som organisation kom mer också att hanteras under kursens gång. För hur utvecklas modeföretag? Och hur

bärs mode som system upp? – Det är dessutom viktigt att syna mode branschen ur ett hållbarhetsperspektiv. Går det att utveckla hållbara trender? Det kan i sig tyckas vara en paradox eftersom en grundbult för modets existens är att det snart ersätts av något nytt. Men modebran schen har ett ansvar för trenderna den ska par, säger Cecilia Fredriksson. Information Kursen är på 30 hp, ges dag tid och är förlagd till Campus Helsingborg. Den är ett samarbete mellan Institutionen för kulturvetenskaper och Institutionen för service management. Den erbjuder ett flervetenskapligt perspektiv på mode, där lärare från bland annat textilvetenskap, service management, idé- och lärdomshis toria, etnologi och sociologi medverkar. Vill du veta mer?

Läs mer på www.ch.lu.se!

Fler fristående kurser Varje termin ger vi många intressanta fristående kurser. För senaste utbud, gå in på vår hemsida www.ch.lu.se!

Fler nya utbildningar 2011 Hösten 2011 startar vi en engelsksprå kig joint masterutbildning i European Public Relations tillsammans med Stirling UniversIty, Skottland. För mer information: www.kom.lu.se

Vetenskaplig grundkurs Fristående kurs, 30 hp

Vill du lära dig vetenskap ligt tänkande och knäcka den akademiska koden? Då är Vetenskaplig grund kurs något för dig. Kursen riktar sig främst till personer som är nya på universitetet, och som vill ha ett försprång inför fortsatta studier – oavsett vilket ämne man ska gå vidare till. – Våra egna utvärderingar visar att den som läser Vetenskaplig grundkurs får ett högre antal VG senare i studiekarriären, säger David Alm, som undervisar på den kurs som hålls i Lund. Under en termin får man som student fördjupa sig i hantverket kring vetenskap liga studier. För hur granskar man kritiskt information – och lägger upp en grund för ett eget vetenskapligt arbete? Hur tolkar man statistik? Och hur har tänkandet kring

vetenskap historiskt sett ut? Det är frågor man som student får svaret på. I till exempel Norge och på många uni versitet i USA är liknande kurser obligato riska för studenter. – Här i Sverige är det snarare en möjlig het att få ett språng framåt, att öka effekti viteten och kvalitén i dina fortsatta studier, säger David Alm, men tillägger att det vid vissa utlandsstudier är ett krav att man har läst en kurs som denna. Under kursen varvas grupparbete med uppgifter som görs enskilt, och skriftliga inslag blandas med muntliga övningar. – Retorikdelen är ett lite annorlunda inslag, och sätter lite extra krydda på kursen. Här får man som student både prata själv inför en grupp och analysera vad andra säger – allt med hjälp av en retorik expert. – Det är ett viktigt moment, eftersom det är viktigt att kunna uttrycka sig i både skrift och i tal när man studerar.

”Jag känner mig oerhört väl förberedd för vidare studier” Nittonåriga Victor Malm valde att inleda sitt liv som student med att läsa Vetenskaplig grundkurs vid Lunds universitet. – Det kändes som en bra och bred väg in i den akademiska världen. Ett ypperligt sätt att börja helt enkelt, säger han. En intellektuell ryggrad. Så beskriver Victor att ha läst vetenskaplig grundkurs. – Jag känner mig oerhört väl förberedd för vidare studier, säger han. Han tycker sig att fått en helt annan förståelse för vetenskap som begrepp. – På kursen får man en uppfattning om vad som är bra vetenskaplig forskning. Jag fick också en helt annan insikt i var synen på vetenskap kommer ifrån, säger han. Och det är en bred idéhistorisk bas Victor fått med sig. Kursen tog upp teorier och begrepp inom allt från litteraturvetenskap till naturvetenskap. - Vi diskuterade även vetenskaplig metod inom arkeologi. Där fick vi utvär-

40 52

dera ett vetenskapligt arbete. Så man får precis det kursen utlovar – grunder inom vetenskapen, säger Victor. Något som i sin tur backar upp ett självständigt tänkande. – Jag har lärt mig en hel del när det handlar om att uttrycka sig i uppsatser. Jag kan också gå in i diskussioner på ett mer självständigt sätt. Han beskriver kursen som rolig men intensiv. Det var många skriftliga delar, och många texter som skulle produceras. – Men man lär sig släppa kravet på att varje ord ska vara perfekt, vilket ofta kan skapa en viss ångest inför själva skrivandet. Istället lär man sig hantverket kring det akademiska; att ta fram en tes kring något, och sedan argumentera för sin sak. säger Viktor.

bra att veta

Bra att veta Anmälan Du söker både kurser och utbildnings program via webbportalen studera.nu. Genom att skapa ett användarkonto och logga in kan du enkelt söka fram utbild ningar och göra din anmälan. Det går även att anmäla sig via en pappersblankett, som finns att beställa från studera.nu. Sista ansökningsdag för att börja studera på hösten är den 15 april, och för att börja studera på våren den 15 oktober.

Behörighet För att kunna antas till högskoleutbildning måste du uppfylla villkoren för grundläg gande behörighet. Dessutom fordras oftast särskild behörighet som innebär krav på vissa förkunskaper, ämneskunskaper m.m. För aktuella krav på särskild behörighet bör du titta i respektive utbildningsbeskrivning på studera.nu eftersom dessa kan ändras. Du kan läsa mer om anmälan och behörighet på www.lu.se/anmalan.

Examen Universitets- och högskoleutbildning ges på tre nivåer: Grundnivå: Denna nivå bygger på kunska per från gymnasieskolan. När du är färdig med din utbildning på grundnivån kan du ta ut en kandidatexamen. Avancerad nivå: efter grundnivån kan du gå vidare till den avancerade nivån. Här karaktäriseras utbildningen av en fördjupning och en högre grad av självständighet. Du kan antingen ta en magisterexamen eller en masterexamen på denna nivå. Forskarnivå: efter avlagd magister- eller masterexamen är du behörig att söka till forskarutbildningen.

Studerar du inom LTH Ingenjörshög skolan (Lunds Tekniska Högskola): Grundnivå: Yrkesexamen efter tre år är högskoleingenjör, Bachelor of Science. De som läser Livsmedelsteknisk högskoleutbildning tar en tvåårig högskoleexamen. Avancerad nivå: Högskoleingenjörer har möjlighet att ta civilingenjörsexamen genom en förkortad civilingenjörsutbildning.

Studentservice på Campus Institutionerna på Campus Helsingborg ansvarar för en stor del av servicen till studenterna på Campus Helsingborg. Lunds universitet erbjuder även: – Studenthälsa – Studentpräst – Allmän studievägledning och personlig vägledning Studentservice på Campus Helsingborg samordnar verksamheter inom: – Studie- och språkverkstad – ett stöd för studenter som innefattar olika skrivstrategier och kunskap om skrivandets formalia.

Studievägledare vid institutionerna: Se sidan 54.

Bibliotek Biblioteket vid Campus Helsingborg ger service till studenter, lärare och forskare. Här kan du låna kursböcker och fördjupnings litteratur och läsa dagstidningar och tidskrifter. Det finns studieplatser och datorer så du kan sitta i biblioteket och studera eller göra grupparbeten. Biblioteket förmedlar kurs litteratur på anpassade medier för dig som har t ex dyslexi eller synskada.

Karriärcentrum Är ett stöd för studenter som innefattar att skriva CV, söka arbete, personliga brev och företagskontakter.

Handikappcentrum Handikappverksamheten vid Lunds universitet välkomnar dig som har någon form av funktionshinder. Vår målsättning är att ge dig samma förutsättningar till givande och framgångsrika studier som övriga studenter har. För mer information kontakta: Christel Berg, verksamhetsansvarig, Tel 046-222 34 90 E-post: christel.berg@stu.lu.se 53

Kontakt

Socionomutbildningen Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Studieinformation: Anna Lena Strid Tel: 042-35 65 81 Fax: 042-35 66 00 E-post: anna_lena.strid@soch.lu.se Studievägledare: Helga Skeidsvoll Tel: 046-222 94 31 Hemsida: www.soch.lu.se

Institutionen för kommunikation och medier (KOM) Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Studieinformation: Susanne Andersson Tel: 042-35 65 95 Fax: 042-35 66 50 E-post: susanne.andersson@kom.lu.se Studievägledare: Hanna Nilvall, tel: 042-35 66 59 hanna.nilvall@kom.lu.se Hemsida: www.kom.lu.se

Service Management Institutionen för Service Management Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Expedition och studieinformation: 042-35 66 20 info@ism.lu.se Studievägledare: Veronica Åberg 042-35 66 22 studievagledare@ism.lu.se Hemsida: www.ism.lu.se

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Box 882, 251 08 Helsingborg Kontakt Campus: LTH Utbildningsservice Helsingborg Tel 042-35 67 25 eller 35 67 40 E-post infohbg@kansli.lth.se Hemsida: www.hbg.lth.se Övriga hemsidor: www.livsmedel.lth.se www.elautomation.hbg.lth.se www.byggteknik.hbg.lth.se www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se www.datateknik.hbg.lth.se www.teknisktbasar.hbg.lth.se

kontakt

â&#x20AC;&#x201C; Vi ses!

Sista ansökningsdag: 15 april till höstterminen och 15 oktober till vårterminen

Välkommen på Öppet Hus torsdagen den

Informationsansvarig Campus: Tina Johansson I Mumma Reklambyrå I Tabergs Tryckeri I Bilder: Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg, Gustaf Bjerne, arkiv Campus & Hbg stad I 2010

24 mars!

www.ch.lu.se Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Tel: 042-35 65 00 56