Tidningen Äldreomsorg nummer 2 2023

Boktips: Tänkvärt om det goda åldrandet TIDNINGEN

PLUS:

Här får

sexlusten

finnas kvar

INTERVJUN:

SÅ VILL SKR LÖSA KRISEN

Forskaren som aldrig slutar larma

Tid att bryta isoleringen

I Gnesta är social samvaro på väg att bli en del av hemtjänsten. JENNY ÅNGSTRÖM hinner med en pratstund med SONJA , 80.

situationer missas det, av tidspress eller okun­

Låt vårdtagaren göra jobbet!

Minska din arbetsbelastning med 70%

Arbetsförmedlingen och SKR visar på ett stort rekryteringsbehov inom vården kommande år, 35 000 undersköterskor saknas. Vidare ser man att arbetsgivarna har svårt för att locka till sig ny personal och behålla den de redan har. Vi vet dessutom från sjukfrånvarostatistik att undersköterskor är den yrkesgrupp som sjukskrivs oftast. Med det i åtanke är det hög tid att frigöra en, i många avseenden, outnyttjad resurs inom vården – nämligen människorna som vi ska hjälpa!

IDAG SLITER undersköterskor i många fall med tunga förflyttningar. Med rätt utbildad personal och rätt hjälpmedel skulle vårdtagaren kunna avlasta dem. Om personen kan medverka, om än aldrig så lite, ska hen göra det! Det påverkar belastningen för den som stödjer förflyttningen på ett mätbart sätt. Vid till exempel vändning i säng minskar belastningen med upp till 70% om vi har rätt hjälpmedel, personen ser åt rätt håll, böjer benen, sträcker armen över bröstet och spänner sig något! Ett annat exempel är om personal ska stödja en förflyttning hos en människa som har en kognitiv svikt, som demenssjukdom. Då kan det vara så att vårdtagaren inte reagerar direkt på en uppmaning. Det kan ibland ta uppemot tio sekunder innan personen börjar agera. Om vi inte väntar den tid som personen behöver tar personalen på sig all belastning i förflyttningen – helt i onödan!

MED TANKE PÅ HUR få tillgängliga undersköterskor det finns, har vi inte råd att ha en enda undersköterska sjukskriven på grund av belastningsskador. I dagsläget har dessutom flera kommuner svårt att rekrytera arbets- och fysioterapeuter. Det innebär att undersköterskorna ofta själva får lösa komplicerade förflyttningssituationer för vårdtagare vars förmågor över dygnet kan variera mycket. Att i en sådan situation inte veta hur man bäst tar vara på individens resurser fullt ut är en förlustaffär för både undersköterskan och den vi ska hjälpa.

FÖR MÅNGA VÅRDTAGARE är aktivitetsnivån idag nära noll! Det gör dem ännu sjukare och förkortar deras liv samtidigt som deras hjälpbehov ökar. I många förflyttningssituationer missas det, av tidspress eller okunskap, att engagera huvudpersonen. En bra förflyttning kan behöva ta tid

men ger många vinster: minskad belastning för undersköterskan, större delaktighet och kontroll för vårdtagaren, fysisk aktivitet för densamma, fördröjd försämring – listan kan göras hur lång som helst.

MED HÖG KOMPETENS inom förflyttningskunskap och med rätt hjälpmedel tillgängliga kan vi dessutom frigöra resurser då undersköterskan kan arbeta självständigt med många förflyttningar där det idag krävs två personer utan att öka den fysiska belastningen på sin kropp.

Det finns en tradition av att i tider med ekonomisk knapphet spara in på utbildning för personalen. Det är dags att tänka om –att investera i förflyttningskunskap är en väg mot hållbar och kvalitativ äldreomsorg!

Vill du veta mer om HMC-metoden och HMC Sveriges utbildningar?

Besök hemsidan: • hmcsverige.se •

” I många förflyttnings­

skap, att engagera huvudpersonen.”

I korthet

06 Äldreomsorgslyftet kvar

Regeringen svänger och vill förlänga Äldreomsorgslyftet tre år till.

09 Uppdelat arbete vanligare

Många kommuner har delat upp arbetsuppgifterna i hemtjänsten.

11 Kritik mot låg bemanning

Ingen kommun lever upp till lagens krav, visar ny Ivo-granskning.

14 Intervjun: Sabina Joyau

SKR:s nya samordnare för omsorgen tror på mer inflytande för personalen.

16 Önskeschema räddningen

I Junosuando får de anställda i äldreomsorgen välja sina arbetstider.

Reportage

20 Fokus: Ensamhet

I Gnesta satsar hemtjänsten på att hjälpa isolerade äldre.

28 Här får lusten finnas

Utbildning har gjort personalen mer medveten om sex och hjälpmedel.

42 Porträtt: Petra Ulmanen

Hon är forskaren som aldrig slutar larma om de anhörigas situation.

Boktips

55 Tänkvärt om åldrande

Två böcker om hur det är att bli gammal och en novellsamling.

I varje nummer

49 Panelen

Fyra medarbetare svarar på aktuella frågor om hur de jobbar.

57 Så gör vi

Elektriska draglakan sparar ryggar på Ribbingska i Lund.

58 Krönika: Ingmar Skoog.

Tidningen

Äldreomsorg

CHEFREDAKTÖR: Karin Södergren karin.sodergren@ gothiakompetens.se

Ekvationen som inte går ihop

Etthundratiotusen är en svindlande summa. Så många behöver anställas i äldreomsorgen fram till 2031 enligt Sveriges Kommuner och Regioners uträkning. Då, alltså om bara åtta år, har antalet personer i landet som passerat 80 år ökat med nära 50 procent jämfört med i dag. Samtidigt ökar antalet som når arbetsför ålder bara blygsamt, med fyra procent. Det är en ekvation som inte går ihop. För att klara bemanningen skulle nära hälften av dem behöva välja ett jobb inom äldreomsorgen.

Inte särskilt sannolikt, eller hur?

Äldreomsorgen står för nästan 20 procent av kommunernas kostnader, vilket är mer än kostnaden för grundskolan. I sex av tio kommuner minskar dessutom den arbetsföra befolkningen i stället för att öka. Och just där är ofta både skattetrycket och andelen äldre som högst.

I en ny rapport från Rådet för främjande av kommunala analyser lyfts fyra kommuner fram som föredömen i fråga om ”effektiv äldreomsorg”, alltså god kvalitet. Gemensamt för dem är satsningar på god bemanning, hög kompetensnivå i personalen, många undersköterskor och heltidstjänster. Även ett närvarande ledarskap med chefer som stannar, ett tillåtande arbetsklimat och mod att prova nya arbetssätt pekas ut som framgångsrecept.

När pandemin härjade som värst i landets äldreomsorg var vi många som trodde

att vi nu kommit till en vändpunkt. När smittan spreds, dödstalen sköt i höjden och personalen lämnades i sticket tänkte vi att botten var nådd. När även de som befann sig långt ifrån branschen började höja på ögonbrynen och skaka på huvudet blev vi allt säkrare på att nu – nu sker det: politikerna vaknar och skjuter till de pengar som behövs i denna så uppenbart underfinansierade verksamhet.

Coronakommissionens rekommendationer fick stöd och nickanden. Fler fast anställda, fler sjuksköterskor, mindre arbetsgrupper för cheferna, fler utbildade undersköterskor. Ja, så måste det bli!

Nu har två år gått. Små steg mot förbättringar kan skönjas. Några tusen har utbildat sig till undersköterskor, sjuksköterskorna har på vissa håll blivit några fler. Men fortfarande är personalbristen skriande, de utbildade för få, cheferna överbelastade och arbetsvillkoren för omsorgspersonalen allt annat än lockande. När ska beslutsfattare inse allvaret och börja handla därefter?

ANSVARIG UTGIVARE: Bo Westerdal bo.westerdal@ gothiakompetens.se

GRAFISK FORM: Content Innovation

TRYCKERI: Exakta, 2023

ISSN 1403-7025

OMSLAGSFOTO: Lina Nydahl

KONTAKTA OSS:

Redaktionen: 073-0223998

Prenumeration: 08-462 26 70 aldreomsorg@ gothiakompetens.se

Kundtjänst: 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se

ANNONSER:

Karin Westlund, 070-812 70 72 karin.westlund@ gothiakompetens.se

Växel: 08-462 26 60

Adress: Box 22543, 104 22 Stockholm

E-post: info@gothiakompetens.se

BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm

Tidningen Äldreomsorg vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorgen. Från 2023 kommer den ut två gånger per år.

Tidningen Äldreomsorg är en del av Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskaps förmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg.

Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

För en hållbar arbetsplats och ett hållbart liv

Det pratas ofta om ett hållbart arbetsliv men vi pratar hellre om ett hållbart liv. Ett liv där du har energi kvar även efter arbetspassets slut, till allt och alla du bryr dig om.

Promasmetoden har hjälpt tusentals företag och organisationer att få ner antalet sjukskrivningar, skapa en harmonisk och hälsosam arbetsplats samt hitta balans i livet. Balans som inte bara får dig att må bra och ha mer energi på jobbet, utan även utanför.

Läs mer, scanna QR-koden!

NI SOM TAR HAND OM VÅRA ÄLDRE, LÅT OSS TA HAND OM ER

”En stunds återhämtning ger viktig energi för resten av dagen - både på och efter jobbet.”

Ingela Unosson, konceptansvarig Attendo Maria Winkvist

I korthet

Äldreomsorgslyftet fortsätter i tre år

KOMPETENS. Äldreomsorgslyftet som ger personal i äldreomsorgen möjlighet till kompetensutveckling på betald arbetstid fortsätter även nästa år. I statens budget för 2024 avsätts 1,7 miljarder till detta. Intentionen är att lägga lika mycket även 2025 och 2026. Det meddelade regeringen vid en pressträff den 8 september.

Tidigare har regeringen meddelat att Äldreomsorgslyftet i dess nuvarande form skulle skrotas vid årsskiftet. Men nu har man alltså vänt i frågan.

– Många fler behöver högre kompetens för att möta kraven i äldreomsorgen, kommenterade statsminister Ulf Kristersson (M).

2021 använde kommunerna bara 42 procent av pengarna till Äldreomsorgslyftet, resten skickades tillbaka. Enligt en utvärdering från Socialstyrelsen berodde det

på pandemin, lågt intresse från personalen och svårigheter att hitta vikarier när den ordinarie personalen var på utbildning. För i år har dock pengarna tagit slut.

Hur stödet till kommunerna ska utformas denna gång är i skrivande stund inte klart. Tidigare har pengarna gått till att täcka personalkostnader när anställda varit studielediga.

Förstatligande av vården utreds

ANSVAR. En parlamentarisk utredning har tillsatts som ska se över om staten helt eller delvis ska ta över huvudmannaskapet för vården från regionerna.

Kravet att vården ska förstatligas har länge drivits av bland annat Kristdemokraterna och utredningen finns med i Tidöavtalet. Minskade skillnader i tillgänglighet över landet, kortare vårdköer, fler vårdplatser och bättre arbetsmiljö är några av argumenten för förändringen. Utredningen ska redovisas i juni 2025.

Det har gällt bland annat utbildning till undersköterska, vårdbiträde, viss ledarskapsutbildning för chefer och intern fortbildning. Storleken på det föreslagna beloppet för de kommande tre åren är samma som tidigare år.

SKR och Kommunal har påtalat att det kommer behövas pengar till detta minst tio år till.

Rätten att larma stärks i ny dom

MEDDELARSKYDD. Svea hovrätt har fastställt domen i tingsrätten mot en chef och en hr-representant på Attendo för brott mot lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Det var efter att ett vårdbiträde gått ut i Expressen och berättat om missförhållanden under pandemin på ett Attendoägt säbo som hon fick en skriftlig erinran av sin arbetsgivare för illojalitet.

Men eftersom alla anställda i offentligt finansierad verksamhet har rätt att använda sin yttrandefrihet genom att prata med media anser domstolen att åtgärden var ett lagbrott. En skriftlig erinran ses som en disciplinåtgärd, vilket i sin tur kan tolkas som ett straff för att hon pratat med Expressen, enligt domen. Lagen trädde i kraft 2017 och detta var första gången den prövades rättsligt, vilket innebär att domen kan bli vägledande för framtida domar.

Så många hade ansökt till Socialstyrelsen om att få yrkesbevis som undersköterska den 18 september. Av dessa hade 16 145 fått sitt bevis. Ett yrkesbevis kostar 320 kronor, en kostnad som en del arbetsgivare står för.

FOTO: GETTY IMAGES

BOENDE FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM & PSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.

Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.

Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:

Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se

Tel: 0702-31 55 30

reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.

Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.

Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.

Träffa oss på Äldreomsorgsdagarna

19-20 OKTOBER

STOCKHOLMSMÄSSAN MONTER A03:21

Skapa rum för livskvalitet

Trygghet, stimulans, hemkänsla och god ergonomi. Med hjälp av noggrant planerade inredningslösningar kan vi skapa hälsofrämjande och inkluderande miljöer som stödjer både boende och personal såväl som anhöriga.

Läs mer om hållbara vård- och omsorgsmiljöer på kinnarps.se/omsorg

Uppdelat arbete kräver samordning

HEMTJÄNST. Genom att dela upp hemtjänstens arbetsuppgifter i olika specialområden behöver inte all personal ha perfekta språkkunskaper eller rätt omvårdnadskompetens. Omkring var tredje kommun har redan i gång med att ändra arbetet i den riktningen och många kommuner planerar att börja, enligt en rapport från Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys.

Det är vanligt att kommunerna delar upp arbetsuppgifterna så att personal med

omsorgsutbildning sköter den personliga omvårdnaden och personal med kortare eller ingen utbildning sköter inköp och städning.

En slutsats i rapporten är att det är viktigt att den personal som sköter mer serviceinriktade sysslor får rätt förutsättningar för att upprätthålla god kvalitet och en god arbetsmiljö. För det krävs att de olika uppgifterna blir väl samordnade och att både

omsorgstagaren och de anhöriga blir delaktiga.

– Vi ser att en väl genomförd differentiering kan bidra till att stärka hemtjänstens kompetensförsörjning, säger projektledare Eva Hagbjer på myndigheten i ett pressmeddelande.

Kritik mot hemlig data

PANDEMIN. Riksrevisionen riktar kritik mot att vissa kommuner valde att sekretessbelägga antalet smittade och avlidna på äldreboenden under pandemin. Man rekommenderar därför regeringen att se över regelverket så att det snabbt går att få fram data för nationell övervakning inför framtida kriser.

Även det nationella smittskyddet behöver stärkas, anser Riksrevisionen som också vill se nya rättsliga förutsättningar att samla in och hantera data vid Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Rapporten heter Dela på arbetet – differentierade arbetsuppgifter inom hemtjänsten och går att ladda ner från Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys hemsida.

I korthet

Bra arbetsmiljö ger nöjda äldre

PROGRAM. God arbetsmiljö för personalen hänger ihop med nöjda omsorgstagare. Det visar forskningsprogrammet

Future Care vid Högskolan i Jönköping som nu avslutats efter sex år. I ett delprojekt har forskarna frågat hur hemtjänstpersonalen upplever sin arbetsmiljö i fem kommuner i Stockholms län. Svaren jämfördes sedan med de brukarundersökningar som Socialstyrelsen genomför med äldre som har hemtjänst. Det visade sig att nöjdheten hos de äldre var större på de ställen där personalen skattade sin arbetsmiljö högt.

Teknik kräver tid och tålamod

PROJEKT. Digital planeringstavla, översättningspenna och vr-glasögon är tre välfärdstekniker som numera används av 13 kommuner i Göteborgsregionen. Införandet har skett efter tre år av 25 tester i projektet All Age Hub, rapporterar Dagens Samhälle.

Projektledaren Yvonne Witzöe framhåller vikten av

att utse testledare i personalen för att nå framgång. – Det är ryggraden i vårt projekt, att vi har personer som jobbar i verksamheten. Det är där utvecklingen ska ske och vi måste vara där,

säger hon till tidningen. Att ha tillräckligt med tid, tålamod och uthållighet pekas också ut som viktiga förutsättningar för att nå framgång i den digitala utvecklingen.

FOTO: GETTY IMAGES

Medicinsk vård får underbetyg

SÄBO. Underbemannade boenden och personal utan rätt kompetens. Det är den genomgående kritiken från en tillsyn av den medicinska vården på särskilda boenden som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjort och som TT Nyhetsbyrån har sammanställt resultaten av. Samtliga 283 kommuner i landet som driver säbo i egen regi får kritik. Några resultat, enligt TT:

75 procent av dem som avlidit har inte har haft några dokumenterade brytpunktssamtal.

20 procent har fått läkemedel olämpliga för äldre.

44 procent har saknat en dokumenterad vårdplan i sin journal.

Tillsynen är en fördjupad studie av de brister som framkom vid en granskning av framför allt journaler som påbörjades under pandemin. Myndigheten konstaterar att ”lägstanivån vad gäller medicinsk vård och behandling på säbo är för låg” och att ”ingen kommun till fullo lever upp till de lagar och regler som finns”.

I en skrivelse till regeringen riktar socialcheferna i Norrbotten och Västerbotten kritik mot att IVO bortser från problemet med att hitta rätt personal och att frågan om läkartillgången är regionernas ansvar, rapporterar Dagens Samhälle. Äldreminister Anna Tenje (M) svarar att en pågående utredning tittar på läkarfrågan och att stödet till kommunerna ska stärkas.

Fina utemiljöer används inte

FORSKNING. Personalens kunskap och erfarenhet är centrala för att lokaler och utemiljöer på särskilda boenden ska användas på ett sätt som gynnar de boendes välbefinnande maximalt. Det är en av slutsatserna i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Jönköping.

– Det krävs kunskaper och mod, säger projektledaren Lena Rosenberg, professor i arbetsterapi i ett pressmeddelande.

Hon har under arbetet sett många exempel på fina utemiljöer som inte används.

Alzheimer lämnar obesvarade frågor

Den som får Alzheimers sjukdom lämnas ofta med många obesvarade frågor. Vart ska jag vända mig när jag behöver hjälp? Kan jag själv påverka min hälsa?

Svenskt Demenscentrum har tagit fram Min pärm för personer som nyligen fått en alzheimerdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd för att kunna leva ett så bra liv som möjligt.

Beställ Min pärm på webben: demenscentrum.se/Min-parm

18-åriga spanjorskan Andrea Gonzalez Martinez, sommarvikarie på säbo i Boden, till Kommunalarbetaren.

”I Spanien känns det som att man är på ett sjukhus när man jobbar i äldreomsorgen.

Här känns det mysigt, tryggt och de äldre är hemmastadda.

Jag gillar det.”

Brister i uppföljning av missförhållanden

GRANSKNING. Den nationella styrningen av äldreomsorgens kvalitet behöver stärkas och effektiviseras med målsättningen att minska antalet missförhållanden och vårdskador för äldre. Även stöd, tillsyn, uppföljning och de drabbades delaktighet behöver förbättras. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Händelser som riskerar att leda till vårdskador eller missförhållanden ska fångas upp, utredas och åtgärdas enligt bestämmelserna i lex Maria och lex Sarah.

Ansvaret att det görs ligger på verksamheterna. Men enligt rapporten har utredningarna ofta brister och åtgärderna leder inte alltid till förbättringar som säkerställer att samma sak inte händer igen.

Vanliga vårdskador är läkemedelsrelaterade skador, fallskador, trycksår, vårdrelaterade infektioner och undernäring. Missförhållanden kan gälla bland annat fysiska, psykiska eller ekonomiska övergrepp, brister i bemötande, respekt, självbestämmande, integritet eller trygghet.

Fast omsorgkontakt

saknas på många håll

UNDERSÖKNING. Var tredje kommun klarar inte att leva upp till lagkravet om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten, visar en undersökning som TV4 gjort och som bygger på svar från 171 av landets 290 kommuner.

Från den 1 juli i år är kravet att den fasta omsorgskontakten ska ha

yrkestiteln undersköterska. Göteborg är en av de kommuner som inte klarar detta.

– Jag kan i dagsläget inte svara på hur lång tid det kommer att ta. Detta är en svårrekryterad grupp, säger Monika Bondesson, avdelningschef för hemtjänsten i Göteborg till TV 4.

FOTO: GETTY IMAGES

Läs dagstidningen – som taltidning!

Personer med nedsatt syn slutar

ofta att läsa sin dagstidning.

Men för den som vill fortsätta

att hänga med i sin samtid finns

taltidningen som ett alternativ.

Taltidningar fyller en viktig funktion för många personer. När vissa sammanhang försvinner i ens tillvaro så känns det ofta viktigt att kunna hålla sig uppdaterad genom att fortsätta hänga med i nyhetsflödet. Särskilt för en person som i många år läst morgontidningen varje dag, säger Lars Reisdal, bibliotekarie i Vellinge kommun.

Den som prenumererar får dagligen sin taltidning direkt till sin dator, mobil eller en särskild taltidningsspelare. De allra flesta stora dagstidningar finns som taltidningar, så utbudet är stort. En funktion som många uppskattar är möjligheten att själv reglera uppläsningshastigheten, vilket gör det enkelt att följa med i nyhetsflödet även om man vill lyssna i ett något lägre tempo. Detta gör taltidningen till ett bra alternativ för personer som möter läshinder.

Kontakta dagstidningen

– Om du behöver en taltidning så tar du kontakt med tidningens kundtjänst och beställer en taltidningsprenumeration. Den som vill ha hjälp att komma igång med att lyssna på taltidningar kan få utbildning och installationshjälp av en person från Taltidningshjälpen. Det kan också vara bra att ha en vän eller anhörig som kan engagera sig i taltidningslyssnandet. Någon som kan vara med på genomgången och lära sig hur spelaren fungerar, säger Lars Reisdal.

– Därefter kan du kontakta ditt lokala bibliotek, som kan skicka talböcker direkt till taltidningsspelaren. Många personer som har börjat lyssna på taltidningar väljer så småningom att också börja lyssna på talböcker. En stor fördel med elektroniska talböcker är att jag som bibliotekarie kan ladda ner dem direkt i spelaren och man slipper kötid på nya titlar, säger Lars Reisdal.

Text: Annika Wihlborg

Foto: Vellinge kommun, Apelöga

Lars Reisdal, bibliotekarie.

Läs mer på mtm.se

”Ge anställda mer inflytande”

Dela upp arbetsuppgifterna och ge personalen mer inflytande. Det är Sabina Joyaus recept för att lösa rekryteringskrisen. Som ny samordnare på SKR är hon en nyckelspelare för hela landets äldreomsorg.

Du är samordnare för äldreomsorgen på SKR. Vad är din uppgift?

– Jag ska ha ett helikopterperspektiv på äldreomsorgen och se till att SKR ställer bra och relevanta krav på den nationella nivån. Jag har också det övergripande ansvaret för att hålla ihop äldreomsorgsfrågorna internt. Det handlar om allt från hur man bygger robusta äldreboenden till anhörigstöd.

Hur håller du dig à jour med vad som händer i kommunerna?

– Vi har bra nätverk där jag har fördjupade samtal med förvaltningschefer, socialchefer och andra inom området. Jag har också ett öga och ett öra utåt, exempelvis på vad som händer inom forskningen och vad pensionärsorganisationerna vill.

Du kommer från den privata sidan, Vårdföretagarna. Vad tar du med dig därifrån som kommunerna kan ha nytta av?

– Den stora frågan alla brottas med i dag är kompetensförsörjningen. Det gäller lika mycket för kommunala som privata utförare. En skillnad är att de stora företagen ofta har verksamhet över hela landet vilket ger en överblick kring vilka lösningar som finns på olika håll. Det tar jag med mig.

Vilka lösningar tänker du på?

– Flera privata företag har jobbat

länge med att dela upp olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen, något som allt fler kommuner också gör.

Så det vill du se mer av är differentierade arbetsuppgifter i kommunerna framöver?

– Jag tror det är en nödvändighet att gå åt det hållet. Att dela upp arbetsuppgifter kan frigöra mer tid för den utbildade personalen att ägna sig åt omvårdnad. Andra personalgrupper kan då ägna sig åt de mer servicerelaterade uppgifterna som också är viktiga.

Ser du några risker med att dela upp personalen på det sättet?

– En risk som nämnts är att det kan bli fler personer som kommer till den äldre. Men en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys tonar ner den risken och menar att det beror på hur man riggar organisationen. Det kan till och med bli en högre personalkontinuitet om samma person kommer och städar varje vecka.

Äldreomsorgen brottas med en del problem. Hur skulle du beskriva läget i dag?

– Det är väldigt ansträngt. Det är otroligt svårt att rekrytera personal över hela landet. Samtidigt gör den demografiska utvecklingen att allt fler

kommuner har svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Det är de två största utmaningarna.

Hur ska man säkerställa att det finns personal inom äldreomsorgen i framtiden?

– Det går inte att rekrytera oss ur den situation vi är i. Den punkten har vi passerat. Nya arbetssätt och en mycket bredare användning av tekniska lösningar är två saker som måste till. Sedan behöver man göra omsorgsyrket mer attraktivt.

Hur ska det gå till?

– Det kan handla om att sluta detaljreglera arbetet för personalen, att ge dem mer att säga till om när det gäller schemaläggning och även att börja jobba mer aktivt med friskfaktorer på arbetsplatserna.

Hur ser du på att andelen äldre ökar samtidigt som äldreomsorgens andel av kommunernas budget minskar?

– Det är uppenbart att det är ett trängt läge och att äldreomsorgen går med underskott i många kommuner. Statsbidragen räcker inte. Men vi måste också börja titta på hur vi använder de resurser och den personal vi har på bästa sätt. Där finns mycket att göra. SKR vill att statsbidragen ska bli mer generella och mindre riktade. Hur ska man då säkerställa att äldreomsorgen får de resurser den behöver i konkurrens med allt annat som behövs i en kommun?

– Behoven ser väldigt olika ut. I en del kommuner är arbetslösheten noll, vilket gör det extra svårt att rekrytera. I andra finns folk, men där är det utbildning som fattas. Kommunerna behöver därför själva kunna avgöra hur pengarna ska användas för att göra mest nytta.

Behövs mer tvingande lagstiftning kring äldreomsorgen?

– Tvingande lagstiftning har en tendens att bli generell rakt över. Men nu har vi behov av en palett av olika åtgärder. Pengar behöver gå till olika saker beroende på hur de lokala förutsättningarna ser ut. Tvingande lagstiftning har de senaste åren varit på en detaljnivå som jag ser att äldreomsorgen inte mår bra av. Vi behöver släppa fram de lokala lösningarna.

Text: Karin Södergren Foto: Hans Alm

”Vi kan inte längre rekrytera oss ur krisen.”

Sabina Joyau

Ålder: 45 år.

Aktuell: Nytillträdd nationell samordnare för äldreomsorg på intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Utbildning: Statsvetare.

Bakgrund: Kommer närmast från Vårdföretagarna som näringspolitisk chef. Har varit politiskt sakkunnig (M) på socialdepartementet. Har även jobbat på Försäkringskassan.

Bor: I Stockholm.

Familj: Make, två barn, 11 och 15 år.

Fritid: Umgås med familj och vänner, plockar bär och badar vid sommarstugan i skärgården.

Önskescheman lösningen i norr

De fasta arbetspassen är borta och gränsen mellan hemtjänst och äldreboende är inte längre lika tydlig.

– Vi har tagit modellen med önskescheman ett steg längre, säger Birgitta Uusitalo, enhetschef i Junosuando.

Längst upp i Norrbotten har schemaläggningen blivit ett sätt att göra arbetet i äldreomsorgen mer attraktivt. Medarbetarna får själva lägga in sina önskemål för de kommande sex veckorna.

– Man ska hinna med sina arbetsuppgifter och man ska må bra på jobbet, säger Birgitta Uusitalo, enhetschef med ansvar för hemtjänst och äldreboendet Asphemmet i Junosuando i Pajala kommun.

Fasta arbetspass har försvunnit och ersatts av en mer flexibel modell där medarbetarna kan välja vilka dagar de vill arbeta och hur många timmar.

– Vi har större chans att behålla personal nu. Det blir också lättare att rekrytera nya medarbetare.

Innan schemat är fastställt har medarbetarna gjort förändringar i sina önske–

scheman utifrån sina egna möjligheter att täcka behov där det saknas eller varit för mycket personal. Alla fick sin sommarsemester utan att något bemanningsföre-

tag behövde anlitas. Ekvationen bygger på att alla gör sina timmar. Schemaläggningen underlättas också av att samarbetet blivit tätare mellan hemtjänsten och Asphemmet. Bland annat rycker ett par från hemtjänsten in och städar på äldreboendet en timme i veckan. Hemtjänstpersonal täcker också upp när anställda på äldreboendet går över till

hemtjänstens lokal för att få en lugnare lunchrast.

– På det här sättet kan våra medarbetare lägga upp sitt yrkesliv på ett friare sätt. Kanske har man småbarn och en sambo som jobbar udda tider. Då behöver man styra sitt schema för att få både arbetslivet och privatlivet att gå ihop, säger Birgitta Uusitalo.

Samtidigt måste modellen passa in i EU:s skärpta regler för dygnsvila som börjar gälla 1 oktober. Reglerna utgår från EU:s arbetstidsdirektiv som slår fast att vårdanställda måste ha elva timmars vila per dygn mellan arbetspassen. I fortsättningen blir det mycket svårt att göra undantag från reglerna.

Undersköterskan Katarina Henriksson var med och startade äldreboendet i Junosuando. När ryggen började ta stryk sökte hon sig till hemtjänsten och är mycket nöjd med möjligheten att påverka schemaläggningen.

– Jag var lite betänksam och undrade om vi skulle få ihop schemat. Skulle det bli dålig stämning i gruppen? Men tvärtom har det blivit mycket bättre och brukarna märker att vi är nöjda, säger hon.

”Man behöver kunna styra sitt schema för att få privatliv och arbetsliv att gå ihop.”

Trion i Junosuando: Chefen Birgitta Uusitalo (sittande), Katarina Henriksson (till vänster) och Anette Unga, uska och skyddsombud.

Pajalas äldreomsorg i siffror

Lönenivå för enhetschefer i äldreomsorgen, genomsnitt:

43 824 kr/mån

Hela landet: 45 700kr/mån (Källa: Yrkeskollen)

Antal medarbetare per

30 st

(Hela landet: 50 st) 1

Dokumenterade brytpunktssamtal med närstående:

47,6%

Hela landet: 81,1%

Andel tillsvidareanställd omsorgspersonal2: 70%

Hela landet: 75% (2022)

Andel heltidsanställd omsorgspersonal 2: 63%

Hela landet: 69% (2022)

Omsorgspersonal per boendeplats, vardagar: 0,31

Hela landet: 0,31 (2022)

Antal personal som hemtjänsttagare möter under 14 dagar: Ingen uppgift

Hela landet: 15 st

Antal dagar från beslut till första erbjudande om särskilt boende (2022): Ingen uppgift

Hela landet: 44 dagar (2022)

Pendling över nationsgränsen gör att Pajala kommun lättare klarar både bemanningen och behovet av finsktalande medarbetare i äldreomsorgen.

– För en del vårdutbildade i våra finska grannkommuner kan det vara närmare att jobba på vår sida gränsen, säger Birgitta Haurula (S), ordförande i stöd- och omsorgsutskottet.

Svårigheten att hitta tillräckligt med personal är den största utmaningen för äldreomsorgen i Pajala. Räddningen kommer ibland från andra sidan Torne älv.

– Vi ser nu över möjligheten att öka samarbetet med Finland. Vi har många finsktalande som bor på våra äldreboenden och då är det bra att även ha personal som kan språket.

Är det inte risk att även svenska undersköterskor väljer att åka över gränsen och i stället börja jobba i Finland?

– Ja, risken finns ju, men den får vi ta, säger Birgitta Haurula.

Personalens ökade inflytande över schemaläggningen har gett ytterligare energi åt de svensk-finska förbindelserna.

Så mycket lägger kommunen på äldreomsorgen (2021) 3: 4,7 %

Hela landet: 3,4 % (2022)

1. Socialstyrelsens kartläggning 2021.

2. Avser månadsavlönade i äldreomsorgen samt personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning.

3. Avser nettokostnadsavvikelse, dvs avvikelse i procent mellan nettokostnad och den förväntade kostnaden efter att hänsyn tagits till kommunens

Andel äldreomsorg i privat regi: 0%

Hela landet: 7,4 % (hemtjänst) 8,8% (säbo)

förutsättningar, exempelvis andel äldre, nyanlända etc. En hög siffra indikerar att kommunen satsar mer pengar än statistiskt förväntat på äldreomsorgen. En låg siffra eller minussiffra indikerar motsatsen. ”Hela landet” avser ett genomsnitt för samtliga kommuner. Källor: Gnosjö kommun, Kolada, SCB, Senior alert, Svenskt palliativregister

– En av mina medarbetare har funnit kärleken i Finland. Nu när han kan bestämma mer över när han jobbar kan han tillbringa mer tid i Finland, där han även arbetar som kock, säger Birgitta Uusitalo, enhetschef för äldreomsorgen i kommundelen Junosuando.

TORBJÖRN TENFÄLT

chef, genomsnitt:

Karlstad cyklar världen runt

Sedan 2016 har Karlstads kommun särskilt arbetat med digitalisering och välfärdsteknologi för att kunna möta den demografiska utmaningen med en ständigt ökande äldre befolkning.

Det har även varit ett fokus på att medborgarna ska kunna vara självständiga så länge som möjligt. Då är träning och aktivitet en viktig del.

- Videobiblioteket Motiview var ett av de första verktygen vi använde oss av tillbaka år 2016. Vi vet att bättre hälsa är en förutsättning för att skapa självständighet och oberoende. Och Motiview möjliggör detta för våra medborgare genom aktivering och träning med cykelvideor, berättar utvecklingsledaren för välfärdsteknik och digitalisering, Ann-Sophie Gustafsson.

Kommunen köpte sin första Motiview-licens år 2016 och etablerade då en mötesplats där allmänheten kunde komma och testa produkten. Testen blev en stor framgång.

- Vi upplevde Motiview som en otroligt enkel och rolig tjänst att använda. Vi hade bland annat individer

som fick bättre hälsa och cirkulation och till exempel “cyklade bort” sina stödstrumpor. Detta var en hälsoeffekt vi inte hade tänkt på, men som blev ett kvitto på att produkten fungerade, säger Gustafsson.

Idag har kommunen tio licenser och egna cykelstationer på trygghetsboenden och särskilda boenden. De har också två mobila licenser för användning inom hemtjänsten. Dessa används för tidsbegränsad träning i hemmet, ofta tillsammans med en sjukgymnast.

- Motiview är ett enkelt sätt att inkludera aktivitet i det dagliga livet och enkelt att ta till sig träning. Det ska vara kul, och det är det när man kan sitta och cykla till filmer från sitt närområde eller resa tillbaka till platser man har besökt tidigare. Den här motivationen skapar ökad aktivitet och bidrar till att tävlingsmomentet triggar igång och övningarna blir längre och längre, säger Gustafsson.

Utvecklingsledaren tillägger att Motiview ger medborgarna större möjlighet att utföra fysisk aktivitet på ett enkelt sätt. Det har blivit mycket populärt. Det är ofta köer och trängsel för att få cykla, särskilt under Road Worlds for Seniors, cykel-VM, som vi har deltagit i varje år.

Ann-Sophie Gustafsson Utvecklingsledare välfärdsteknik och digitalisering.

Världsmästareskap i cykling

Sofienberghemmet i Oslo har deltagit i samtliga cykel-VM sedan starten år 2017. För boende och personal har världens enda mästareskap för äldre och personer med demens blivit en årlig höjdpunkt.

Road Worlds for Seniors är socialt, det engagerar och väcker tävlingslusten. I år är cirka 60 boende från Sofienberghemmet en del av laget som tävlar mot hundratals lag från 10 andra länder.

- Det fina med cykel-VM är att alla kan vara med. Även de svagaste kan delta. Cyklar du en kilometer är du med i laget, cyklar du 280 km är du också med i laget. Vi cyklar alla för Team Sofienberg, och det är jätteviktigt, säger sjukgymnasten Andrine Hovde Tellugen.

Innan VM får alla boende en personlig inbjudan att delta. De som av olika skäl inte kan cykla blir en del av hejarklacken under hela mästerskapet.

- Att bli sedd och erkänd för sina prestationer är mycket viktigt. Mästring ska firas. Därför har vi bubbel i glasen, tårta och högtidliga öppnings- och medaljceremonier, berättar Hovde Tellugen och tillägger att det blir många rörande ögonblick, särskilt när cyklisterna får sina medaljer.

Videobiblioteket Motiview, som också används under VM, har varit mycket populärt på Sofienberghjemmet i många år.

- Vi har kö till cykeln varje dag. Så här måste man boka tid om man vill cykla och titta på film. Det är ett fantastiskt och säkert sätt att träna på och det skapar en bra social atmosfär, berättar sjukgymnasten.

Road Worlds for Seniors

• 6000 deltagare från hele världen

• Lag från aktivitetscenter, särskilda boenden och äldreboenden

• Världsmästare inom damer, herrar och lag

• Alla deltagande får medalj och diplom

• Deltagarna cyklar till videor från hela världen genom videobiblioteket Motiview

• Gratis event

På Sofienberghemmet engagerar sjukgymnast Andrine och frivilliga Solveig boende i världsmästerskapet Road Worlds for Seniors.

Hembygdsgården skymtar utanför fönstret. Men nu behöver Sonja Ångström hjälp för att komma dit.

Mindre ensamt för Sonja i Gnesta

Åldrandet ändrar det liv man en gång hade.

Vänner försvinner, fysiska och psykiska

förmågor minskar och risken för ensamhet

ökar. I Gnesta har hemtjänsten börjat ett arbete för att bryta isoleringen hos äldre.

Text: Gunhild Wallin Foto: Lina Nydahl

När Sonja Ångström tittar ut genom fönstret skymtar hon

taken på Björnlundas hembygdsgård mellan ekarna på andra sidan ängen.

Nyss var det en kort väg att gå dit för att dricka en kopp kaffe med en vän, men under året som gått har den kära platsen mera påmint om en hägring. Hon är 80 år, beroende av en rullator och orkar inte gå särskilt långt själv. Att få hjälp att komma till hembygdsgården ingick tidigare inte i hemtjänstens arbete men är ett exempel på vad som nu blivit möjligt.

Sonja Ångströms blick är vaken och klok, det är fysiken som inte riktigt hänger med. Sedan ett och ett halvt år tillbaka får hon dagligen hjälp av hemtjänsten. Hon berättar om den ensamhet som åldrande för med sig och har också många tankar om hur hemtjänsten kan bistå för att underlätta den påtvingade ensamheten.

– Vi som tar emot hjälp av hemtjänsten är i ett utsatt läge och ett gott bemötande och trygghet är det jag värdesätter. Det är viktigt att de som kommer till mig vill veta hur jag mår. Då kan jag berätta det jag vill att de ska veta. Blir bemötandet bra ger jag också tillbaka, säger hon.

Sonja Ångström berättar om ett tidigare aktivt liv med make, vänner, volontärarbete, föreningsliv och resor. Hon har arbetat inom äldreomsorgen i många år och därefter varit volontär på äldreboendet Ekhagen. Livet förändrades när maken dog. Många av de bästa vännerna är också borta. Andra är skruttiga.

– Jag har levt stort, men livet krymper och krymper. Det är en påtvingad ensamhet och det är en konst att lära sig vara ensam, säger hon.

Sonja Ångströms önskelista handlar om att hemtjänstpersonalen kan slita sig loss och ta sig tid att sitta ner, att hon får berätta och att någon lyssnar. Men det räcker inte. På önskelistan står, förutom att komma till hem-

bygdsgården, också att gå på bistro, kanske köpa glass och att regelbundet få träffa andra av hemtjänstens brukare. Kort sagt – att social samvaro blir en naturlig del av biståndet.

Annalisa Andersson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Gnesta, är väl medveten om att de förändringar som åldrande innebär kan leda till ofrivillig ensamhet. Därför landade frukosten där forskaren Ingeborg Nilsson föreläste om äldres ensamhet och projektet ”Håll kontakten” helt rätt. Det var förra hösten och Annalisa Andersson lockades både av ämnet och av metodens enkelhet. Hennes första tanke var

”Det här är en utmaning som passar Monicas gäng.” Monica Peterson är enhetschef för äldreboendet Ekhagen i Björnlunda, en naturskön del av Gnesta kommun. Till hennes ansvarsområden hör också en hemtjänstgrupp på sexton personer, en stabil grupp där många jobbet länge.

– Det är jätteviktigt att ta sig an ofrivillig ensamhet. Många äldre känner sig ensamma, även de som är på boende. De kan vara med på aktiviteter, men är ensamma ändå eftersom de inte längre kan leva sina vanliga liv. De behöver bli lyssnade till och sedda. Ensamhet kan ge en känsla av att ha försvunnit, säger Monica Petersson.

Annalisa Andersson berättar att det länge funnits ett fokus på trygghet, däremot mindre på ensamhet.

– Det har känts lite skamligt att prata om ensamhet och kan skapa en känsla av skuld hos den äldre. Att

”Livet krymper och krymper. Det är en konst att lära sig vara ensam.”

Att få hjälp att gå till olika aktivieter står högt på Sonjas önskelista. Dottern Jenny Ångström är med.

utveckla arbetssättet kring ensamhet kan också vara ett sätt att få personalen att stanna, säger Annalisa Andersson.

Ansvariga för projektet i Björnlunda är Annalisa Andersson och Monica Petersson. Därtill finns två projektledare som arbetar i hemtjänsten, varav Jenny Ångström, dotter till Sonja Ångström, är den ena. Under hösten 2022 utbildades all personal i Nära vård, men deltog också under två dagar i workshoppar och såg filmer för att lära sig mer om projektet ”Håll kontakten.” Inbjudna var också representanter för hela den kommunala vårdkedjan som biståndshandläggare, rehab, demenssamordnare och företrädare för anhöriga. Projektet stämmer också väl överens med omställningen till nära vård som kommunen arbetar med och som är ett mer personcentrerat förhållningssätt än tidigare.

För hemtjänstpersonalen väckte många av exemplen och arbetssättet i ”Håll kontakten” igenkännande. ”Mycket av det här gör vi redan, till exempel till att ringa anhöriga, fika tillsammans eller hjälpa brukaren ut i trädgården.”

– Däremot fanns ingen struktur. Nu följer vi upp – vad gjorde ni, hur blev det? Det kan vara småsaker som behöver styras upp, till exempel att genom vår planerare i projektet meddela biståndshandläggare om behov av tid för att motverka ensamhet och att få in arbetssättet i vardagen, säger Monica Petersson.

Hon förklarar att arbetet inte tar så mycket extra tid på grund av att gruppen är stabil och relationerna mellan personal och omsorgstagare är goda. Men mycket av den hjälp som hittills getts för att bryta social ensamhet har varit personbunden. Nu vill hemtjänstgruppen i Björnlunda göra arbetet organisationsstyrt, också för att underlätta för vikarier och nyanställda att närma sig den känsliga frågan om ensamhet. Insatserna mot ensamhet ska dokumenteras och följas upp.

Visserligen är det här ännu en uppgift som ska läggas in i personalens redan stressiga vardag, men reaktionerna hos personalen har i huvudsak varit positiva och nyfikna.

Vad är det då hemtjänstpersonalen ska vara uppmärksamma på? Hur kan ensamhet yttra sig?

– Det kan vara någon som inte tycker det är någon idé att klä på sig, utan som går i pyjamas hela dagen. Följden blir att personen rör sig mindre och hela kroppen påverkas. Vi kan också vara uppmärksamma när någon äter mer eller mindre, eller som ber om en sak till just som vi ska gå. Genom det vi lärt oss i ”Håll kontakten” har

vi ett annat tänkande, är mer lyhörda och strävar åt samma håll, säger Jenny Ångström.

För att nå fram till brukaren krävs lyhördhet, en känsla av ”vad passar nu?”

– För att förebygga och hjälpa den som är ensam är det nödvändigt att nå fram till personen, att se människan. För att skapa förtroende krävs tid, långsiktighet och personalkontinuitet. Finns inte relationen mellan hem-

Monica Peterson, Annalisa Andersson och Jenny Ångström är glada över det nya projektet.

Mevon Tawelde är på lunchbesök. Kontinuitet är viktigt, konstaterar Sonja Ångström.

tjänsten och brukaren så går det inte, betonar Monica Petersson.

Annalisa Andersson och Monica Peterson anser att arbetet mot ensamhet är ett sätt att ge hemtjänstpersonalen ny kompetens och utveckling i arbetet. Arbetet är komplext och behöver lyftas till det värde det har. Genom nära vård och ”Håll kontakten” förändras arbetssättet att i högre grad utgå från individens behov och mer tid kan ges varje person. Teamet får större plats i arbetet, liksom mjuka värden.

– Genom ”Håll kontakten” finns också argument för att ge brukarna bistånd med mer tid, säger Jenny Ångström.

På kort sikt kan arbetet mot ensamhet kosta mer, men enligt Annalisa Andersson, Monica Petersson och Jenny Ångström kan vinsterna bli många. Människor kan bo kvar längre om problemet med ensamhet minskar och ökar välbefinnandet blir det också färre fall. Effekten kan också bli ökad trygghet både för personal och brukare. Det i sin tur kan minska sjukfrånvaro hos personalen och minska personalomsättningen.

– Men inget går utan en engagerad ledning och det krävs att en chef är nyfiken och intresserad. Det är också nödvändigt att våga tänka nytt, säger Annalisa Andersson.

Enkla frågor minskar isolering

I projektet ”Håll kontakten” har forskare vid

Umeå universitet tagit hemtjänsten till hjälp och skapat en metod för att upptäcka och förebygga ensamhet hos äldre.

Ungefär 10–15 procent av personer över 75 år lider av ofrivillig ensamhet. De som mer än några andra kommer in i de äldres hem och kan se hur de mår är hemtjänsten, något som projektet ”Håll kontakten” tagit fasta på. Inte för att den ofta hårt belastade hemtjänstpersonalen ska lösa problemen med ensamheten, utan för att uppmärksamma den och våga fråga den äldre. Tanken är att det ska finns ett system i organisationen som bidrar till att ge den äldre det värdiga och meningsfulla liv som Socialtjänstlagen föreskriver.

– Vi har velat skapa ett arbetssätt som bygger på hemtjänstens arbete. Hemtjänsten har i dag stora utmaningar, så det krävs extraordinära insatser för att bygga kunskap och arbetssätt kring äldres ensamhet som kan fungera, säger professor Ingeborg Nilsson på institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.

Ingeborg Nilsson är arbetsterapeut och har länge intresserat sig för äldres ensamhet. I en studie av biståndsbeslut såg hon att många som sökte hemtjänst berättade om ensamhet och sin längtan efter att

Tips till hemtjänsten

träffa andra, men att dessa behov inte speglades i biståndsbesluten. Samtidigt har kunskapen om hur ensamhet driver ohälsa ökat. Så växte tanken fram att skapa en metod som ger hemtjänstens personal ett arbetssätt för att systematiskt identifiera och följa upp ensamhet hos de äldre. Genom workshoppar med hemtjänsten och HSL-teamen i två kommuner har Ingeborg Nilsson och hennes forskarkollegor arbetat fram ett utbildningsmaterial och en metod för att hemtjänstpersonalen ska kunna ta sig an frågan. Utgångspunkten var hemtjänstens vardag och även ett sätt att lyfta personalens tysta kunskap. Hemtjänstens personal ville ha ett studie- och kunskapsmaterial som skulle vara tillgängligt, konkret och praktiskt, till exempel hur de kan ställa frågor kring ensamhet.

– Vår metod bygger helt på hemtjänstpersonalens arbete och idéer, bland annat kan allt material nås digitalt. Avgörande är att ha ledningen med sig, att de ser och värdesätter arbetet som förebygger ensamhet. Men det kan vara svårt att få chefer att ta det ansvaret.

Som hemtjänstpersonal har du en unik möjlighet att uppmärksamma ensamhet. Ensamhet ofta är förknippat med skuld/skam-känslor. Våga prata och ställ frågor om hur den äldre upplever sitt umgänge och vilka sociala aktiviteter som hen behöver för att må bra.

Om du upptäcker problem med ensamhet, ta hjälp av dina kollegor, till exempel biståndsbedömare, arbetsterapeut och sjuksköterska. Tillsammans kan ni stödja den äldre. Du behöver inte ta allt ansvar själv.

Källa: Professor Ingeborg Nilsson

Blir bemötandet bra ger jag också tillbaka, säger Sonja Ångström.

Vi erbjuder kvalificerade arbetsterapeuter och fysioterapeuter för såväl fysiska som digitala besök.

Omsorg måste fungera dygnet runt och vi vet hur. Klara erbjuder legitimerad vårdpersonal där behov finns.

Vi har helhetslösningar för dygnets alla timmar inom äldreomsorg och LSS.

Vi hjälper er med bemanning när ni inte har tillgång till era fasta sjuksköterskor

Vi gör världen lite bättre, en människa i taget!

Läs mer på klarakompetens.se

Klara Rehab

Klara Mobila Team

Klara Bemanning

En utbildningspodd för dig som arbetar inom äldreomsorgen

Kompetensutveckling – var och när du vill

Utbildningspoddar är ett enkelt, stimulerande och roligt sätt till utveckling. Deltagarna lyssnar och lär, när och var det passar, och kan repetera obegränsat antal gånger.

Självtest ingår som stöd för inlärningen. Vid behov av språkstöd finns möjlighet att lyssna långsammare på podden.

Nyfiken på poddar för utbildning? Scanna QR-koden för att läsa mer och provlyssna några minuter på två av våra utbildningspoddar.

”Äntligen en finurlig produkt som minskar städ och tvätt inom vård och omsorg”

Testa ett provpaket helt kostnadsfritt

Läs mer på sternerosterner.se

sterner & sterner urinstänkskydd förbättrar hygien och arbetsmiljö och minskar kostnaderna för städ och tvätt inom vård och omsorg.

Urinstänkskyddet är utvecklat i samarbete med Innovation Skåne (Region Skåne) och löser det kostnadskrävande problemet med urin på kläder och inredning.

Gå in på sternerosterner.se redan i dag och beställ ett provpaket helt kostnadsfritt.

Sex

på säbo

– glädje eller bekymmer?

Lusten till sex är inget som försvinner med åren eller för att man flyttar in på ett äldreboende. För personalen på Lindgården har utbildning, nya rutiner och en satsning på hjälpmedel blivit en ögonöppnare.

Text: Anna Kågström Illustration: Sofia Hydman

en ser inte så märkvärdig ut, äldreboendet Lindgårdens gröna plastbag som de kallar ”lustkorg”, fylld som den är med fyrkantiga förpackningar.

Men för att finnas på ett äldreboende har den väckt uppmärksamhet långt utanför det östskånska samhället Broby. Undersköterskan och gruppchefen Emma Rydh Persson plockar och väljer bland de sexhjälpmedel som finns i korgen som visningsexemplar.

– Här är en penispump och en penisring. Här är lite olika glidmedel och en dildo, och här – vänta, få se, så ska jag packa upp… en vibrator för att stimulera penis.

Tanken är att de 55 boende – fördelade på Lindgårdens fem olika avdelningar (somatiska och demens) – ska veta att lustkorgen finns och vid behov få hjälp av personal att beställa sexuella hjälpmedel.

Den boende som vill kan även få en ”Stör ej”-skylt att sätta upp på dörren för att försäkra sig om privata stunder.

Nyligen lagades det upp både en ”dam”- respektive en ”herr”-middag på Lindgården med italiensk mat och högläsning ur antologin Äldres sexualitet – hälsa, rättigheter och njutning”(se tipsruta) som en ingång till samtal om lust och sexuell hälsa.

6 påståenden om sex

1. Kärlek och intimitet hos personer med demenssjukdom påverkar hälsa och välbefinnande.

2. Sexuell hälsa är inte enbart frånvaro av sexuell ohälsa.

3. Sexualitet är mer än samlag.

4. Alla definierar sig inte utifrån sitt vid födseln tilldelade kön.

5. Sexuell hälsa är en rättighet.

6. Medverka till att göra temat äldre och sexualitet pratbart på din arbetsplats.

Källa: Sexualitet och demenssjukdom (2017) Svenskt Demenscentrum.

– Det var väl inte direkt så att folk pratade om sex, även om flera har uttryckt att det är bra att vi tar upp ämnet, säger Emma Rydh Persson. Däremot berättade flera om minnen från dansbanor i ungdomen och om hur de mött sin man eller fru. Men också om hur tyst det var kring sex när de var unga, jämfört med hur öppet deras barnbarn kan prata med sina föräldrar om det nu. Även en man som sa att han egentligen inte har några behov av sådana samtal sa att det var ”bra att vi tar upp det”. Jag ser det som att vi öppnar upp för samtal, så får vi se vart det leder och vilka behov folk har.

Det är knappast någon underdrift att säga att det fortfarande pratas rätt tyst om lust och sexualitet hos de generationer som i dag är 70–100 år, såväl inom äldreomsorgen som i samhället i stort. Äldres sexualitet är osynlig eller förväntat obefintlig. När den väl syns – till exempel inom äldreomsorgen – framstår olika situationer ofta som ett problem och en korseld av känslor att hantera för personal och anhöriga. Det kan vara en kvinnlig gift boende som plötsligt inleder sexuella relationer med andra på boendet. En manlig boende som onanerar flera gånger om dagen. Eller en boende som vill ha handgriplig hjälp av personalen för att tillfredsställa sig. Och vem i personalen ska berätta för maken att hans fru numera har sex med andra?

– Ingen, säger Lindgårdens verksamhetschef Liselotte Nilsson Klang. Dels får vi inte det enligt sekretesslagen, dels handlar det om integritet. Alla människor har rätt att bestämma över sin sexuella hälsa.

Det är hon som – efter ett antal incidenter på Lindgården och under hennes tidigare 15 år inom äldreomsorgen – har tagit initiativ till satsningen.

Trots det tabu som fortfarande vilar över äldre och sexualitet. Och trots en viss skepsis från personalen.

– Någon sa: ”Är det inte nog att vi måste prata om döden – ska vi kunna prata om sex nu också?” Men det ändrade sig rätt snabbt.

Efter en utbildning med sexolog Suzann Larsdotter (se intervju här intill) och många diskussioner i personalgruppen har ett antal nya rutiner formulerats.

En viktig sak ur vård- och omsorgssynpunkt är att en ny boende på Lindgården redan vid det första samtalet kring genomförandeplanen får frågor som: ”Är du sexuellt aktiv i dag?” ”Om nej, är detta något som är självvalt eller har det bara blivit så?” ”Vi vill gärna stödja dig att ha en fortsatt sexuell hälsa – vill du det?”

Dessutom ska läkare i den rutinmässiga genomgången av boendes läkemedelslista även utgå från den sexuella hälsan. Liselotte Nilsson Klang förtydligar:

– Jag har varit med om flera gånger under mina år inom äldreomsorgen att personer som tidigare har fått läkemedel mot erektil dysfunktion får höra av sin läkare när de ska flytta till särskilt boende att: ”Det läkemedlet kan vi ta bort nu.” Men varför det – för att de byter bostad?

Det är så ologiskt! Att flytta in på äldreboende innebär inte att man slutar leva. För boende som inte uttrycker att de vill vara sexuellt aktiva eller verkar vara det kan det ändå vara rimligt att göra en anamnes: Saknar den här personen lust på grund av för torra slemhinnor och kan det i så fall vara medicinskt riktigt att förskriva östrogenstimulerande läkemedel? Kan en penisring eller penispump hjälpa en person med sviktande erektion?

Hittills har det inte varit någon större efterfrågan på vare sig lustkorgen eller på ”Stör ej”-skyltarna. Den stora förändringen är snarare förändringen i tanke, förhållningssätt och teamarbete hos personalen, och även i nya rutiner, menar gruppcheferna Dorte Rasmussen och Emma Rydh Persson.

Liselotte Nilsson Klang

Dorte Rasmussen

Dorte Rasmussen var själv en av dem som i början kände sig obekväm att tala öppet om sex.

– Jag vill inte skylta med min egen sexualitet. Då kan det kännas svårt att ställa personliga frågor om det till någon annan. Men nu har vi i personalgruppen pratat så mycket om sex tillsammans att det känns helt avdramatiserat.

– Det viktiga är ju att vi ser kundernas sexualitet som något helt naturligt. Och att vi aldrig skuldeller skambelägger dem, oavsett om man har sex med sig själv eller någon annan.

Gruppchefen Emma Rydh Persson lyfter hur personalen numera också uppmärksammar hudhunger mer medvetet:

– Vi hade exempelvis en man, som hade en fru, men som uppvaktade andra kvinnor på boendet och kallade dem för mans-namn. Man vet ju inte om det bara blev så, eller om det var uttryck för att den personen egentligen alltid velat leva som homo- eller bisexuell? Ryktet om Lindgårdens satsning på sexuell hälsa har spridit sig inom koncernen Vardaga, som Lindgården tillhör. Under våren har Emma Rydh Persson haft åtta digitala träffar med demensombud från hela landet inom ramen för Vardagas lärplattform Demensakademin.

– Det har varit många bra samtal och många berättelser som delats. Bland annat var det en deltagare som berättade om en kvinnlig boende

Så övar du på att prata om sexuell hälsa

Se till att ha gemensamma ord och benämningar i arbetsgruppen. Det underlättar i era diskussioner, men också för att kunna ställa rätt frågor vid anamnes, som: ”Var har du ont – är det i slidan, på blygdläpparna eller venusberget?”

Särskilt för det kvinnliga könet har det saknats ett allmänt accepterat begrepp innan ”snippa” lanserades. Jag brukar annars rekommendera ”vulva–vagina” eller ”vulva–slida”. Det är neutrala och medicinskt gångbara ord. Öva! Uttala orden tills de känns bekväma i munnen och du ”äger”

Emma Rydh Persson

Fyra dilemman kring sex på säbo

Hur hanterar man nakenhet och samlag på boendet?

Här är fyra typiska dilemman – och fyra svar.

Två boende har sex – och den ene har en fru som ofta kommer på besök – vad göra?

Liselotte Nilsson Klang, chef: ”Det är förstås kluriga situationer. Jag har varit med om personal som har sagt att ’jag tänker då inte ringa och berätta det för hans fru och barn!’ Och det är klart att man inte ska göra det. Framför allt på grund av sekretessen, som enligt lag förbjuder oss att göra det. Men också av respekt för personens självbestämmande. Även en person med kognitiv sjukdom har rätt att inleda relationer.

Det finns för övrigt många ute i samhället som vi vet har utomäktenskapliga affärer, men inte ringer vi deras anhöriga och berättar det. Personen i det här fallet kanske inte längre ens vet eller minns att hen har en make eller maka. Som vårdpersonal gäller det att i stället stödja de anhöriga genom att ge dem kunskap om sjukdomen, vilka uttryck den kan ta sig och hur den kan utvecklas – helst redan när den boende flyttar in.

Sedan kan det förstås vara svårt ändå. Jag har varit med om anhöriga som har sagt: ’Jag står inte ut med att se min hustru/man flörta med någon annan boende, så jag orkar inte att komma på besök.’ Då får vi stötta den anhöriga i den hållningen.” 2

Hur gör man om det inte verkar finnas samtycke?

Liselotte Nilsson Klang, chef:

”En av anledningarna till vår satsning på sexuell hälsa var just ett sådant fall. Vi

hade ett gift par; en multisjuk och en med demenssjukdom. Den ena parten ville fortsätta att ha ett sexuellt samliv, den andra var tydlig med att hen inte ville. Det ledde till att vi tog fram en tydlig rutin om att man som personal faktiskt har anmälningsplikt vid vetskap om att någon gör något mot en annans vilja. Och att det även kan gälla par som varit gifta i 60 år. När vi frågade hur vi kunde stötta personen som inte ville ha sex kom det fram att paret haft det här problemet under flera år.

Rent praktiskt flyttade vi den ena parten längst bort i andra änden av korridoren, så att hen fick mer kontroll över sin tillvaro. Det blev väldigt bra till sist.”

3Kan samlag eller onani flera gånger om dagen vara skadligt?

Suzann Larsdotter, sexolog: ”Att ett par har sex flera gånger om dagen och njuter av det, är inte skadligt. Antalet gånger är för övrigt inte viktigt. Det man ska intressera sig för som personal är drivkrafterna och konsekvenserna för individerna: Finns det anledning att tro att den sexuella praktiken leder till hälsa eller ohälsa?

Sedan gör man en anamnes, som vid alla hälsotillstånd: Får personen eller personerna skavsår? Om den sexuella aktiviteten verkar bero på att tristess och ångest kan man försöka att introducera andra aktiviteter. Ytterligare en orsak kan vara att personen har klåda, och att det är därför hen gnider sig. Med ett bra teamarbete, där allas kompetens kommer till pass, brukar man finna goda lösningar på det mesta.”

4Vem ska man diskutera med om man är rädd att man gjort ”fel”?

Suzann Larsdotter, sexolog:

”I bästa fall har man ett pågående reflekterande samtal på arbetsplatsen. Problemet är att det ofta inte finns någon tydlig struktur för samtal alls.

Jag minns en undersköterska på ett boende som efter en föreläsning berättade för mig om när hon duschade en kvinnlig boende. Den boende låg på en tvättbår och undersköterskan tvättade henne med en svamp. När hon närmade sig vulvan sa den äldre kvinnan: ”Du kan väl gno lite extra där, jag är så smutsig."

Undersköterskan gnodde på, tills tanten gnydde och förmodligen fick orgasm. Själv upplevde undersköterskan att hon gjort kvinnan en tjänst och att det inte kändes särskilt problematiskt. Samtidigt kände hon inte att hon kunde ta upp det i arbetslaget eftersom hon ”inte visste om hon gjort något fel”.

Just därför är det så viktigt att prata om det i arbetsgruppen, att ha en chef som både öppnar för det samtalet och genomdriver en tydlig policy för på vilka sätt personal bör hantera olika situationer.”

Frågor till sexologen

”En fråga om professionalism”

Sexologen Suzann Larsdotter är en av få som särskilt intresserat sig för äldres sexualitet. Och för att peppa personal att prata om den.

Du brukar kalla fördomsfullheten mot äldres sexualitet för ”ålderistisk erotofobi”. Vad menar du med det?

– På många sätt är äldres sexualitet fortfarande inte talbart inom äldreomsorgen. När jag föreläser om sexuell hälsa på utbildningar och konferenser är det inte ovanligt att personal på olika nivåer säger: ”Det har jag inte stött på” eller: ”Det har jag aldrig hört talas om.”

Men när man väl sätter ord på olika situationer och börjar tala om olika uttryck för äldre människors sexualitet kommer plötsligt en massa historier.

– För mig handlar det om professionalism. Och att jag som personal ger mig själv tillstånd: ”Jag får prata om de här sakerna. Det är en del av mitt arbete och min specifika kompetens.

Och precis som med andra saker eller symtom som omsorgstagaren inte alltid kan formulera, så kan hen ha svårt att formulera sig kring sex. Därför behövs mitt stöd och att jag vid behov tar initiativ till att fråga.”

Många tycker att det är alltför privata frågor.

Hur ska man se på det?

– Det kan man tycka. Problemet då är att man i sitt jobb gärna hemfaller till sina privata tankar: ”Det jag gör är normalt” och låter det färga hur man ser på andra individers sexuella uttryck. Oavsett vad jag själv har för sexualmoral, könsidentitet och sexuell praktik får jag släppa det när jag går till jobbet. Det är därför det är så viktigt att vård- och omsorgspersonal har en grundläggande sexologisk kompetens.

– Det jobb man gör som undersköterska är redan så komplicerat och integritetsnära. Jag är övertygad om att det bara behövs lite

grundutbildning och handledning för att undersköterskorna ska kunna lösa många situationer och dilemman.

Hur ska man som personal kunna ha ett öppet och ”sexualpositivistiskt” förhållningssätt om man aldrig har formulerat sig öppet kring sex?

– Öva! Till att börja med behöver man ha gemensamma ord och begrepp på arbetsplatsen för kropp och sexualitet. Det underlättar i gemensamma diskussioner, men också för att kunna ställa tydliga frågor vid anamnes, som: ”Var har du ont – är det i slidan, på blygdläpparna eller venusberget?”

– Sedan kan man öva på att säga orden själv, framför spegeln eller genom att spela in på mobilen, tills det känns bekvämt.

Hur ska äldreomsorgen bli bättre på sexuell hälsa?

– Jag vill inte kritisera enskilda individer. Ansvaret är strukturellt. Om man som personal inte har fått lära sig något om sexuell hälsa och bemötande kring det i sin grundutbildning, arbetsgivaren inte har gett en någon fortbildning eller möjlighet att prata om etiska dilemman och det inte finns några riktlinjer för hur man som personal ska förhålla sig –hur ska man då kunna fatta bra beslut eller ens prata om svåra situationer?

ANNA KÅGSTRÖM

Suzann Larsdotter

Auktoriserad sexonom och socionom, med grundläggande utbildning i psykoterapi.

Föreläsare och klinisk sexolog med egen mottagning för enskilda, par och flersamma i Stockholm. Arbetar även som författare och utbildare, bland annat kring ”Äldre och sexualitet”.

Arbetade under flera år för RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning.

Träffa oss på Äldreomsorgsdagarna

19-20 oktober!

Monter A06:24

Säkerställ och öka kompetens med patientsimulering

Simulering används för ökad realism vid inlärning och träning, som t ex vid:

• Bemötande och teamarbete

• Ergonomi och förflyttningsteknik

• Kliniska procedurer

Skanna QR-koden och läs mer på vår hemsida: www.laerdal.com

Språkkrav skapar dilemman för chefer

HEMTJÄNST. Det ökade kravet på skriftlig dokumentation inom äldreomsorgen skapar dilemman för första linjens chefer vid rekrytering av omsorgspersonal med utländsk bakgrund. För att bedöma de sökandes språkliga nivå skapar cheferna egna regler, ett slags miniminivå med hemgjorda språktester som kan skifta mellan olika arbetsgivare.

Det framgår av en studie från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet av socionomerna Palle Storm och Anneli

Stranz. Studien bygger på intervjuer med 15 enhetschefer inom hemtjänsten i Stockholmsområdet.

Enligt forskarna tvingas många chefer anställa personer med alltför knackig svenska för att klara personalbehovet. Bara genom att sänka kraven på den sökandes förmåga att tala och skriva korrekt svenska går det att hitta tillräckligt många att anställa för att fylla luckorna.

På vissa ställen försöker man lösa situationen genom att utse så kallade dokumen-

tationsombud i personalen. De intervjuade cheferna efterlyser mallar med färdiga korrekta fraser att använda vid dokumentation.

En slutsats i studien är att det behövs tydligare nationella riktlinjer för att säkerställa att personalen kan utföra sina ålagda arbetsuppgifter och en diskussion om hur språkförmågan ska bedömas.

Studien ”Hemtjänstchefer om personalens språk och barriärer...” är publicerad i Äldre i Centrums vetenskapliga supplement nr 3.

Tidshjälpmedel ger självständighet

DIGITALT. Elektroniska kalendrar hjälper personer med demenssjukdom i vardagen och gör dem mer självständiga. Det visar preliminära resultat från en studie från Region Dalarna ledd av Gunnel Janeslätt, doktor i arbetsterapi.

– Patienterna som fått ett tidshjälpmedel klarar av sina mål bättre än patienterna i kontrollgruppen som inte fått

något sådant. Det är häftigt att se att förmågorna faktiskt ökat när man följer upp efter tre månader, trots att demens är en sjukdom som förvärras över tid, säger hon i ett pressmeddelande.

Att få hjälpmedel tidigt i sjukdomen är viktigt, liksom att arbetsterapeuterna ges tid att introducera och följa upp hur det går, påpekar Gunnel Janeslätt.

MÄTNING. En frisk person har normalt regelbunden gång. En person med förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom har ofta ett mer oregelbundet rörelsemönster. Enligt en metod som utvecklats på Chalmers tekniska högskola kan man med en radarsensor avläsa stegtiden och regelbundenheten i stegmönstret och därmed kartlägga om en person har förhöjd risk för att ramla, rapporterar tidskriften Äldre i Centrum. Ökad fallrisk hänger ofta ihop med kognitiv sjukdom.

Tidig upptäckt av viss demens

LEWYKROPP. Ett stick i ryggen för att ta lite ryggmärgsvätska kan numera upptäcka Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens på ett tidigt stadium, redan innan personen själv märker av symtomen.

– Det här testet är unikt, innan kunde man bara se detta efter döden, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet till SVT Nyheter, vars forskargrupp tagit fram metoden.

Forskarna har testat 1100 personer med gott resultat. Omkring 50 000 personer lider av sjukdomen som kallas Lewykroppssjukdom. Ett tidigt tecken är luktbortfall.

Stegmönster visar ökad fallrisk

Bilder kan ge stöd vid samtal

BISTÅNDSBEDÖMNING. Kan ett visuellt verktyg i form av bilder som visar olika vardagliga situationer ge personer med kognitiva funktionsnedsättningar mer delaktighet och inflytande?

Frågan undersöks i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås där tre kommuner i Sjuhäradsbygden deltar.

En bild kan exempelvis föreställa en person som duschar. Den sjuka personen kan då välja att placera bilden på någon av rutorna ”klarar själv”, ”behöver lite hjälp” eller ”behöver mycket hjälp”.

På så vis skulle så kallade samtalsmattor kunna hjälpa personer med demens i samtalet med biståndshandläggaren.

− Vi hoppas och tror att samtalsmattor ska visa sig vara ett bra verktyg för att ge personer med demenssjukdom

Nectar Systems AB

mer inflytande och delaktighet. Mattorna används sedan länge i arbetet med personer med funktionsnedsättning, men äldreomsorgen ligger efter. Alla röster är dock värda att höras, oavsett ålder, säger Anna Dunér, projektledare och professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Flexibelt system för bä�re välfärd

Nectar levererar verksamhetssystem �ll vård- och omsorgssektorn inom flera verksamhetsområden som stödjer lagrummen SoL, LSS och HSL.

När du väljer Nectar som samarbetspartner tar du e� stort steg i rä� riktning för a� hantera de komplexa krav och specifika behov som finns inom välfärdssektorn.

Effek�v dokumenta�on utan dubbelarbete. Egenkontroller, sta�s�k och rapporter nås med e� knapptryck som underlä�ar arbetet med det systema�ska kvalitetsarbetet.

Exempel på funk�oner i idok:

ICF/KVÅ

Läkemedelshantering

Delegering med koppling �ll KVÅ

Mätvärden/vitala parametrar

Riskbedömningar

Drogtester

Avvikelsesystem

Anhörigportal

Kundportal

Avtal/Fakturering

CRM

Demenssjuka lärde sig att använda surfplattor

KROPPSMINNE. Tio demenssjuka som under några veckor fick testa att använda surfplattor för första gången i sitt liv lärde sig gradvis att använda den alltmer självständigt. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.

Enligt forskaren Elias Ingebrand minns kroppen rörelserna som krävs även om man inte har förmåga att prata. En man som varit rastlös hittade till Öppet arkiv på SVT Play och blev lugnare. En kvinna som tidigare orienterat började titta på tävlingsresultat. Samarbete mellan boende som hjälpte varandra att förstå tekniken blev ett viktigt inslag i lärandet.

Ledningssystem för systema�skt kvalitetsarbete

Du väljer, vi levererar!

Nectar Systems AB Växel 0451-893 00

Fredentorpsgatan 15, 281 47 Hässleholm

VI LEVERERAR VÄLFÄRDSTEKNOLOGI SOM LINDRAR ORO

TRONE

Gungstol som lindrar oro

Crdl

Designad av kraften i mänsklig beröring

TERAPIDJUR

Bryter ensamhet och öppnar för samspel

VÄGGFÖNSTER - LED

Känn igen naturen utanför

I HÖST TRÄFFAR NI OSS HÄR:

19-20 oktober Äldreomsorgsdagarna

Monter: A05:25 Älvsjö

Vill ni träffa oss en annan dag och besöka vårt showroom eller vill ni att vi kommer till er och visar vårt utbud?

Kontakta oss via hemsidan

För oss är sinnesstimulering en självklar del av vardagen och något som alla har rätt till. Vi vet att vårt utbud skänker meningsfullhet i vardagen, bryter ensamhet och lockar till rörelse och samvaro

www.tfhsensory.se

www.sinnesrummet.se

6 februari 2024 • HYBRIDKONFERENS

DEMENSSJUKDOM & KOGNITIV SVIKT HOS ÄLDRE

En konferens om stöd och bemötande

Att arbeta med personer som lider av kognitiv svikt innebär att varje dag ha en möjlighet att göra skillnad i någons liv. På Gothia Kompetens årliga konferens med fokus på att förbättra stödet till äldre med demenssjukdom och kognitiv svikt får du värdefulla råd och insikter. Ledande experter delar aktiviteter och metoder för att minska symtom och höja livskvaliteten för den äldre och underlätta för dig som arbetar nära.

Genom att arbeta nära den vi vårdar och förstå deras behov kan vi minska utmanande beteenden och skapa bättre livskvalitet. Här delar kollegor verksamhetsnära exempel på personcentrerad demensvård.

På årets konferens belyser vi bland annat:

• Hur vi kan minska beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom

• Vad kognition är

• Kultur för ökad mening - Operans dansare bjuder upp

• Tvång på demensboende – vad säger juridiken

• Ny forskning - personer med demenssjukdom kan lära nytt

Årets konferens är hybrid – du väljer om du deltar på plats i Örebro eller digitalt.

Varmt välkommen!

Läs mer och anmäl dig på: gothiakompetens.se/demenssjukdom

På de äldres sida

Pandemin blev en väckarklocka för många. Sedan blev det tyst.

Men forskaren

PETRA ULMANEN

fortsätter att larma – om hur personalen och de gamla

lämnades i sticket och hur de anhörigas bördor bara

fortsätter att öka.

Text: Anna Kågström Foto: Oskar Omne

Behöver vi prata mer om covid-19 och hur det påverkade personalen inom äldreomsorgen?

Kan vi inte bara gå vidare och glömma den där svinjobbiga perioden?

Knappast, menar Petra Ulmanen och de andra medförfattarna bakom rapporten

Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter. Det är nu vi måste passa på att dra lärdomar inför framtiden, inte minst genom att lyssna på personalen: Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt? Och: Hur mådde äldreomsorgens personal?

Rapporten är skriven av Petra Ulmanen och Sara Erlandsson, båda lektorer i socialt arbete vid Stockholms universitet, samt forskningsassistenten Sara Wittzell. Uppbyggd på intervjuer från fyra äldreboenden i Stockholm målar den upp en bild som förmodligen kan ge lätt tryck över bröstet för läsare som var i tjänst inom omsorgen under åren 2020–2022:

• Cheferna som pepprades med ständigt nya direktiv från myndigheter, som skulle jaga vikarier och skyddsmaterial, stötta både personal och

Petra Ulmanen om…

… DE LÅNGVARIGA SOCIALA RESTRIKTIONERNA UNDER PANDEMIN:

”Jag tänker att en äldreomsorg med lite mer resurser hade kunnat hantera sociala möten på ett annat och ändå smittsäkert sätt.”

… DAGENS SOCIALVETENSKAPLIGA FORSKNING:

”Jag tycker att den är rätt livaktig, även om den medicinska forskningen alltid har högre status. Det var också en synpunkt som återkom i intervjuerna i vår rapport, känslan att ’sjukvårdpersonalen hyllades – vi inom äldreomsorgen misstänkliggjordes’. Men jag upplever att det på senare år finns ett större intresse för att fördjupa sig i äldreomsorgsfrågor bland mina unga socionomstudenter.”

anhöriga och i perioder vara tillgängliga dygnet runt.

• Sjuksköterskorna som under en lång period fick ett ohemult medicinskt ansvar när de ansvariga läkarna bara fanns att nå per telefon och boendets omsorgspersonal behövde stöd för att ge de covid-sjuka vård.

• Undersköterskorna, som svettades och ropade bakom munskydd och heltäckande skyddsutrustning, fick en mängd nya arbetsuppgifter och

klappa eller krama om de boende. De fick också i arbetsuppgift att ”bevaka” att anhöriga vid tillfälliga besök utomhus inte hade närkontakt med en älskad mamma, pappa, syster eller barnbarn.

Petra Ulmanen hävdar att den känslomässiga belastningen för personalen inte lika tydligt har kommit fram i tidigare studier.

– Omsorgspersonalens jobb är ju att främja hälsa. Vi förstår utifrån inter-

samtidigt i praktiken utgjorde de boendes enda sociala liv.

I rapporten får varje särskilt boende ett eget kapitel, vilket också förstärker bilden av hur olika pandemin slog, beroende på när i tiden som smittan kom in på boendet.

– Det är inte så vanligt i forskarsammanhang att skriva en rapport i form av fallstudier, men vi ville verkligen ha med personalens röster, säger Petra Ulmanen. Pandemin var en sådan unik händelse och just äldreomsorgens personal har inte kommit till tals på samma sätt i tidigare rapporter. Dessutom följer vår rapport hur pandemin påverkade särskilda boenden under två års tid, inte bara under den där första, akuta fasen.

En slutsats i rapporten är att den emotionella press som personal i äldreomsorgen fick utstå under pandemin visar på behovet av krisstöd för de anställda, både vid den akuta krisen och en tid efteråt. Covid-19 var skrämmande, inte bara för att – och hur – folk dog. Personalen i rapporten vittnar också om hur rädda de var att själva bli smittade, att smitta boende eller sin omgivning. En undersköterska berättar exempelvis hur hon under en period varken åt eller sov nära de egna barnen av rädsla för att smitta dem.

Annan personal pratar om hur plågsamt det var att inte få vara nära och

vjuerna att det måste ha varit fruktansvärt svårt att inte få ge den närhet som man vet att de boende mår bra av.

En av de åtgärder som åberopas i rapporten är därför stödjande samtal.

– Mycket som är normalt i andra branscher verkar intressant nog helt otänkbart inom äldreomsorgen. Det finns ju många yrkesgrupper som regelbundet träffar en psykolog för att få stöd för sådant som är emotionellt tungt i jobbet. Och äldreomsorgspersonal är en utsatt yrkesgrupp även till vardags. Det borde finnas en förberedelse för att ge krisstöd – individuellt eller i grupp – när det händer något tungt.

En annan lärdom av den långa perioden med sociala restriktioner är enligt rapporten vikten av social kompetens hos omsorgspersonalen.

– För att axla den rollen måste personalen både ha tid, kompetens och nödvändiga språkkunskaper. Samtidigt är inte social kompetens något som prioriteras inom äldreomsorgen i dag, med tanke på personalens höga arbetsbelastning.

Att äldreomsorgen nedprioriterades av myndigheterna i början av pandemin har konstaterats i flera studier, bland annat av Coronakommissionen.

Petra Ulmanen finner trådar till det svala intresset bakåt i tiden. Äldreomsorgen är historiskt en könsmärkt, kvinnlig arbetsplats. Att ge omsorg har inte setts som ett jobb, utan något ”kvinnor bara ska göra”. Den synen

”Pandemin var en så unik händelse och just äldreomsorgens personal har inte kommit till tals på samma sätt i tidigare rapporter.”

spiller över på allt det omsorgsarbete som anhöriga gör i dag.

– Det finns också en syn på gamla som förbrukad arbetskraft och därför inte värd att satsa på. Barnomsorgen är något annat, den kan man satsa på, för där finns framtidens arbetare.

Jag tycker väl att politikerna ska utgå från människovärde i stället.

Petra Ulmanen är uppvuxen som ett av fyra syskon i en medelklassfamilj i södra Stockholm. Båda föräldrarna kommer ursprungligen från Finland och Petra Ulmanen förstår finska ”hyfsat”. Bland syskonen var Petra, tvåa i skaran, den som höjde rösten.

– Jag har alltid varit kritisk av mig. Min pappa kunde vara lite bossig och tycka att man inte skulle säga emot, men det gjorde jag.

När Petra Ulmanen började plugga till beteendevetenskaplig utredare vid Stockholms universitet gick hon med i arbetsgruppen för kvinnliga studerande. Gruppen skapade bland annat ramaskri med en undersökning om sexuella trakasserier vid universitet –ett slags #metoo tjugo år i förväg, om man så vill. Senare var Petra Ulmanen med och startade den feministiska tidskriften Bang, en liten men på den tiden vass röst i samhällsdebatten. Under åren 1998–99 var hon tidningens chefredaktör.

– Bang blev min träning för att våga kliva fram. Jag är ingen person som till vardags tar särskilt stor plats i sociala sammanhang, men mitt rättvisepatos får mig att våga. Och vi ”Bangare” peppade varandra.

Att det är just äldreomsorgen hon kommit att brinna för var lite av en slump. Som färdig forskare i socialt arbete blev hon sekreterare i den så kallade jämställdhetspolitiska utredningen, med ansvar för familje- och socialpolitik. Det var där hon på allvar fick syn på politikernas ”blinda fläck” – det könsmärkta och ”tysta” arbete som utfördes av framför allt kvinnliga anhöriga. Om föräldrar till småbarn har rätt att ”vabba” – borde då inte medelålders anhöriga till sköra äldre få rätt att ”vaffa”?

– Jag är stolt över att vi breddade jämställdhetspolitiken till att även

omfatta äldreomsorgen och därmed få in det i de jämställdhetspolitiska målen.

Nu börjar det bli hög tid att politikerna sjösätter ett antal konkreta reformer på området, menar hon. Sedan år 2000 har antalet platser på äldreboenden i landet minskat kraftigt. Samtidigt blir andelen äldre i befolkningen allt större. Så hur ska de sköra äldre, som egentligen inte kan bo kvar hemma, göra? Och vilka ska hjälpa dem?

Enligt Petra Ulmanen är det osäkra svaret på den frågan inte bara ett

Petra Ulmanen

Gör: Lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Forskar och undervisar.

Bor: Stockholm.

Ålder: 55.

Familj: Två vuxna söner och en deltidssambo.

Läser: ”Deckare när jag är ledig. Nu har jag precis plöjt allt av Katarina Wennstam.”

Mer: Sommarpratare i Sveriges Radio P1 (2002).

jämlikhetsproblem, utan också ett problem för välfärden – och för demokratin, eftersom det går på tvärs mot både lagar och politiska målsättningar för äldreomsorgen.

– Att anhörigomsorgen har ökat strider mot de flesta äldres önskemål, eftersom de, enligt forskningen, föredrar offentlig äldreomsorg framför anhörigas hjälp. Det hotar också rätten till självbestämmande och värdighet och innebär att valfriheten minskar för både äldre personer och deras anhöriga.

En pågående studie, som Petra Ulmanen medverkar i, utgår från data över sjuka äldre i Stockholm som fått avslag på sin önskan att flytta till ett äldreboende. Syftet med forskningen är att undersöka hur de löser sin situation. Hur mår de? Vilka är skälen till avslag? Vilken hjälp får de i stället? Och vilken blir de anhörigas roll?

Så kan nästa kris hanteras bättre

Rapporten Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter bygger på intervjuer med personal från fyra äldreboenden i Stockholmsområdet, två kommunala och två privata.

Några av rapportens slutsatser om vad som behöver göras: Öka antalet personal.

Öka deras medicinska kompetens. Bemanna äldreboenden med fler sjuksköterskor, dygnet runt och veckans alla dagar.

Ge personalen krisstöd, både akut och i efterhand.

De sociala aspekterna av omsorgen är lika viktiga som de medicinska. Öka personalens kunskap om bemötande. Öka den språkliga kompetensen.

Myndigheter bör ge en mer samordnad och målgruppsanpassad information.

Tydligare riktlinjer från myndigheter för hur personalen ska kunna värna de boendes självbestämmande vid exempelvis kohortvård. Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering.

– Enligt socialtjänstlagen ska samtliga verksamheter i en kommun se till de anhörigas behov. Men vilken personal ska hinna göra det? Om man tittar på hur omsorgen är organiserad verkar ingen ha tänkt på det ur ett personalperspektiv.

Utifrån sin tidigare forskning följer Petra Ulmanen också med intresse de kurvor som pekar på att allt fler män går in i anhörigrollen för sina äldre, även om det ännu främst är via praktiskt arbete och som ”administratörer” av läkartider.

– Det ska bli intressant att se om de jämställda pappor som i dag delar på föräldraledigheten för sina små barn är beredda att också gå in och ta ett större ansvar för sina gamla släktingar.

Så småningom hoppas Petra Ulmanen också att kunna fiska upp fler perspektiv ur det enorma material hon har över från studien ”Anhörigomsorgens pris: omsorgsansvar och

förvärvsarbete i medelåldern”, där hon deltog som forskningsassistent.

– Jag brinner verkligen för anhöriga. Det är en form av omsorgsarbete som det inte har forskats så mycket på. Det gör mig också galen att ålder ses som en sådan nedgraderande faktor.

Forskare skriver sina studier och informerar beslutsfattare. Ibland leder kunskapen till politiska åtgärder. Ibland händer inget alls. Hur känns det då att vara forskaren som larmar?

– Oftast fungerar det för mig att tänka på att det jag gör är viktigt. Jag har min forskarutbildning och jag har alla de här kunskaperna som jag har skaffat genom åren. Jag känner att jag har ett ansvar att fortsätta ta fram ny kunskap som kan förändra.

* I Stockholm gällde de sociala restriktionerna i totalt nio månader; först i sex månader, därefter med två månaders uppehåll och sedan i ytterligare tre månader.

”Att skriva rapporten om covid-tiden var som att bära hela äldreomsorgen på sina axlar.”

TouchGo låsteknik skapar

integritet, säkerhet och trygghet inom vård- och äldreomsorg

cinskåp och andra utrymmen med samma kort eller nyckelbricka.

– TouchGo frigör tid till god omsorg och umgänge med de boenden. Många boenden som har investerat i TouchGo systemet vittnar om att de boende känner sig tryggare, mer avslappnade och atill det är att det blir färre incidenter och ljud från avdelningsdörrar under kvälls- och nattetid, säger Patrik.

Modern välfärdsteknik har en viktig uppgift i att förenkla arbetssituationen för personal och att skapa trygga och inkluderande miljöer för de boende. dormakaba, en ledande global leverantör av accesslösningar, är bolaget bakom det elektroniska låssystemet TouchGo, som kan göra stor skillnad i personalens och de boendes vardag.

Internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan livskvalitet och boendemiljön. Det är en viktig insikt för äldre- och demensboenden där frihet och värnandet om den personliga integriteten måste kombineras med säkerhet och trygghet. Ett grundläggande behov är att kunna förflytta sig självständigt på boendet.

– Det kan vara svårt att tillgodose den friheten. Äldre personer med orienteringssvårigheter känner sig snabbt osäkra och blir stressade i miljöer där de riskerar att gå fel. I värsta fall kan det uppstå konflikter och oväntade besök på rummet, säger Patrik Persson, produktchef på dormakaba ScanBalt.

– Även hanteringen av nycklar och lås blir en utmaning, speciellt med

tanke på att det strider mot lagen att låta vårdtagare hantera lås som de inte klarar av. Samtidigt vill de allra flesta kunna låsa om sig, inte minst på natten.

Teknik med individen i centrum Det elektroniska TouchGo-låssystemet är baserat på RCID-teknik. Det innebär att man bär på en tagg med sig nära kroppen. Det krävs enbart en beröring av dörrhandtaget för att aktivera verifiering av sina behörigheter – helt enkelt öppna dörren med handen som nyckel. Från insidan förblir dörren alltid olåst. Så kan både boende och personal enkelt förflytta sig i byggnaden. Samtidigt värnas den enskildes integritet och privatsfär. Varje användare tilldelas individuella behörigheter, vilket gör att personalen även kan öppna medi-

Ta reda på mer om TouchGo Modern välfärdsteknik har en viktig uppgift i att förenkla arbetssituationen för personal och att skapa trygga och inkluderande miljöer för de boende. TouchGo låsteknik skapar integritet, frihet, säkerhet och trygghet. Vill du veta hur? Besök vår hemsida eller ring 031-355 20 00. www.dormakaba.se

”De vård- och demensboenden som har investerat i TouchGo vittnar om att de boende känner sig tryggare, mer avslappnade och får bättre nattsömn.”

Patrik Persson, dormakaba

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN DORMAKABA AB

Lindring bortom boten

– Betaniastiftelsens avgiftsfria grundutbildning i palliativ vård på webben.

Över 11 000 personer har redan gått den online.

Har du? Du hittar den på:

lindringbortomboten.se

När orden inte räcker till

– Nytt stödmaterial om hur musik kan hjälpa både patienter och närstående i palliativ vård.

Med kultur kan vårdpersonal bana väg till kontakt, gemenskap, glädje och delaktighet!

Panelen

FRÅGA:

Hur jobbar ni med kontaktpersoner?

Dorte

Varje uska är kontaktperson till cirka två boende. Som kontaktperson har man huvudansvar för att den boende har och får den omvårdnad den behöver. Man planerar dusch tillsammans, har ett extra ansvar för att det finns behovsmediciner, tvål, tvättmedel och liknande. Kontaktpersonen har även huvudansvaret för att det är rent och snyggt på rummet, skriver genomförandeplaner, fyller i Senior Alert, har den främsta kontakten med närstående och ser till att det finns pengar, ordnar med fotvård, klippning etc.

Helene

Vi har ett väl fungerande och inarbetat kontaktmannaskap på min arbetsplats. När den demenssjuke personen börjar på dagverksamheten framgår det tydligt både för denne och dess anhöriga vem som är deras kontaktperson. Vi arbetar aktivt med att ständigt ha en god dialog. Det skapar trygghet och kvalitet för den omsorg vi bedriver. När det finns en god och fungerande dialog blir det lättare att hantera de svåra frågor och situationer som ibland uppstår kring vården av en demenssjuk person. Tydlighet och kunskap ger trygghet för alla.

Marjeta Jesenicnik

Från den 1 juli har vi enbart utbildade undersköterskor som första omsorgskontakt i hemtjänsten. Ett vårdbiträde är andra kontaktperson. Arbetsuppgifterna är att ansvara för genomförandeplanen, vara en länk mellan medborgaren, anhöriga och övriga medarbetare men även att skapa en relation med den enskilde. Kontaktpersonen ska också följa vilka insatser både från SOL och HS som den enskilde har.

Kontaktmannaskapet är i dag mer relationsbaserat, men ibland ombesörjer omsorgskontakten vissa insatser som inte är förekommande varje dag (som dusch) och vissa serviceuppdrag som städ. På säbo blir förändringen verklighet från 1 juli nästa år.

Anette

I Emmaboda kommun har vi sedan många år arbetat med hög kontinuitet. En eller två omsorgspersonal har det största ansvaret för att de beviljade insatserna blir utförda och även för kontakten med närstående och andra aktörer. Numera har varje omsorgstagare en fast omsorgskontakt som är utbildad undersköterska och som är spindeln i nätet för att den enskildes behov ska tillgodoses. Vi har fortfarande små arbetsgrupper på cirka sex personal runt den enskilde. Det gör att alla är väl insatta i den enskildes livssituation.

Både chefer och medarbetare i äldreomsorgen är ofta ensamma om beslut och komplexa situationer. Hur resonerar kollegor runt om i landet som kanske brottas med samma problem som du? Här svarar panelen på tre aktuella frågor.

FRÅGA:

Vad anser du om att uska

blir skyddad yrkestitel?

Dorte Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

Det som är bra med nyordningen är att utbildningen kommer att bli likvärdig i hela landet. Så är det inte nu. Som arbetsgivare kan man då känna sig trygg med att en undersköterska har läst de ämnen som behövs. Det kommer att vara lättare att se att någon är undersköterska. Det är svårare i dag eftersom man måste räkna poäng och kolla ämnen. Förhoppningsvis leder skyddad yrkestitel till att vi får medarbetare med en bra grundutbildning som har den kunskap som behövs och på sikt en bra löneutveckling. Jag har ansökt om skyddad titel.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef, Jönköping

Det är en bra väg att gå eftersom äldreomsorgen kommer att bli tvungen att dela upp arbetsuppgifterna baserat på kompetens. En yrkestitel kommer att främja statusen. Den kommer också att bidra positivt till vissa ändringar i planeringen av arbete och ansvar på enheterna, både för sjukvårdsdelen och arbetet med genomförandeplaner.

Om det blir en markant löneskillnad tror jag att fler vill utbilda sig. Det gäller särskilt om det finns möjlighet att gå utbildningen på arbetstid.

Helene Andersson

Undersköterska dagverksamhet Örkelljunga

En skyddad yrkestitel är en god grund. Den kan hjälpa till att öka och säkra upp patientsäkerheten om denna tillvaratas på rätt sätt. Säkert kan en kombinerad titel och löneutveckling öka statusen inom yrket, men det är ingen självklarhet. Eftersom vården länge varit eftersatt har vi ett stort arbete framför oss om reformen ska ge de fördelar som det är tänkt.

På min arbetsplats har vi ett gott samarbete mellan HSL-personal och undersköterskor där vår kompetens som undersköterskor används på ett klokt och patientsäkert arbetssätt.

Stärk dina medarbetare & dig själv

Vidareutbildning på högskolenivå för yrkesverksamma inom bland annat vård- och omsorgsområdet.

Ett urval av våra utbildningar

• Ledarskap för chefer äldreomsorg 30 hp Utbildningen ger dig stöd i din roll som arbetsledare och fördjupar frågor kring värdegrund, socialrätt, ledarskap & uppföljning/utvärdering.

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänsten Emmaboda

Tanken med att höja statusen i yrket är bra men jag är inte säker på att en skyddad yrkestitel kommer att bidra till det. Risken finns att vi i stället skapar klyftor.

Jag tror att vi i stället hade behövt något helt nytt som tydliggör skillnaden mellan sociala insatser och hälso- och sjukvårdsinsatser. Ordet undersköterska för tankarna till sjukvård och sjukdomar. Men för att minska omsorgsbehovet och bryta ensamhet behövs personal som arbetar särskilt med förebyggande sociala insatser.

• Omsorg och livsmening 5 hp Utveckla din förmåga att skapa omsorgsåtgärder som ökar känslan av mening hos äldre personer.

• Avancerad sjukvård i hemmet 8 hp

- utifrån den palliativa vårdens filosofi och förhållningssätt.

Marie Cederschiöld högskola

tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola mchs.se/uppdrag

uppdrag@mchs.se • 08-555 051 19

BÖCKER FÖR DIN KOMPETENSUTVECKLING

PALLIATIV VÅRD VID DEMENSSJUKDOM

Petra Tegman & Johan Sundelöf

Uppdaterad upplaga!

DETTA ÄR DEMENSSJUKDOM

Margareta Skog

LÄS MER & BESTÄLL PÅ

FRÅGA: Hur bekämpar ni ensamhet hos äldre?

Dorte Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

När någon flyttar in har vi ett välkomstsamtal där vi tar reda på vad den boende vill och tycker. När någon känner sig ensam är det viktigt att prata om vad ensamheten beror på. Varför och när känner man sig ensam? Det är viktigt att försöka hjälpa till att sätta ord på tankar och funderingar och vad vi personal kan göra för att underlätta. Vill man vara med på aktiviteter? Vill man sitta i den gemensamma matsalen? Är det närstående man saknar? Personalen dokumenterar vid behov detta i journal och i genomförandeplanen.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef, Jönköping

Personer som förmedlar känslan av ensamhet till biståndsbedömaren får beviljat social tid. Inom hemtjänsten försöker vi planera in det för kontaktpersonerna. Det finns även olika träffpunkter på flera platser i kommunen och hemtjänsten förmedlar månadsblad på aktiviteter till sina kunder.

Inom säbo har varje hyresgäst 50 minuter per vecka med egen tid till social stimulans. Där finns också ofta en aktivitetssamordnare som ordnar olika aktiviteter under veckan.

Helene Andersson

Undersköterska dagverksamhet Örkelljunga

I vår kommun bedriver vi sedan två år ett 65+projekt för att minska ensamheten. Våra träffar genomförs på olika platser som bibliotek, gymnastiksal, strandgym eller liknande. Eftersom vi är en liten kommun blir informationen om verksamheten lätt att sprida. Det är ständigt tillströmmande deltagare. Den största vinsten är när jag ser hur deltagarna knyter an och stöttar varandra även utanför den planerade aktiviteten. Telefonnummer byts, egna träffar kommer till stånd. Ensamheten blir mindre av bara en så enkel sak som att vi hälsar på varandra.

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänsten Emmaboda

Vi arbetar mycket med platser där enskilda kan mötas. På våra särskilda boenden har vi allaktivitetshus som är öppna för alla kommuninvånare. Där uppstår många möten mellan människor som bidrar till minskad ensamhet och utanförskap. Omsorgspersonalen arbetar också aktivt med att se behoven hos de personer de möter. Diskussionerna i personalgrupperna runt det sociala arbetet är väldigt viktigt. Det är lätt att andra saker får ta stort utrymme, så här har chefen ett stort ansvar.

Vi stöttar dig i din chefsroll och arbetar för att du ska få möjlighet att utveckla din kompetens. Föreningen arbetar med branschbevakning och anordnar aktiviteter till nytta för medlemmarna.

• Stärker lusten till att var chef.

• Ger chefer mod att driva förändringar, testa nya idéer och arbeta för nytänkande.

• Ger kraft åt hela yrkeskåren och berättigar alla till en bra chef.

Guldkransen

Genom utmärkelsen Guldkransen uppmärksammar vi chefsrollen och dess utmaningar och ökar chefsyrkets attraktionskraft.

Mitt framtida ledarskap

Ledarskapsprogram för medlemmar i Ledarna inom Vård och Omsorg. ledarna.se/vardochomsorg

LEDARNA INOM VÅRD OCH OMSORG:

Branschföreningen för dig som chef inom vård, omsorg och socialtjänst.

Vi hjälper dig att välja rätt konsistens.

Oavsett om du använder IDDSI eller Konsistensguiden har vi recept, produkter och inspiration för att tillaga och servera måltider efter alla olika konsistensbehov.

TENA SmartCare Identifi Sensorteknik inom basal omvårdnad

TENA SmartCare Identifi är det smarta verktyget som används vid inkontinensutredningar och är ett steg mot ökad användning av välfärdsteknologi inom basal omvårdnad. Med verktyget är det möjligt att under 3 dygn automatiskt samla in information kring en individs urinläckage (mängd och frekvens). Informationen används som underlag vid vårdplanering (rätt toalett- och bytesrutiner) och förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Läs mer på tenaidentifi.se

NYTT NAMN, SAMMA PRODUKT

Carola skriver om ensamhet

NOVELLER. Bymoln heter vårdbiträdet Carola Ankarborgs debutbok. Det är en novellsamling som hon skrivit på till och från under 20 år. Många av novellerna handlar om ensamhet, men också om människor som fastnat i olika situationer som de har svårt att ta sig ur.

– Jag har själv svårt för att lämna, kanske är det en klassgrej också. Folk säger: om du inte trivs är det bara att säga upp dig. Kanske om man har någon som försörjer en… Vården har jag försökt lämna två gånger, men är tillbaka igen. Förhållanden har jag lämnat, vilket är det bästa jag gjort. Men det tog tid, säger Carola Ankarborg i en intervju i Kommunalarbetaren.

Hon har tidigare skrivit dikter om arbetet i äldreomsorgen, bland annat under pandemin. På balkonger står människor och klappar för oss ut i den tysta natten långt från liggsår och korridoren är titeln på en dikt som publicerades på Region Gävleborgs hemsida. Hon har också medverkat i antologierna Amma, arbete, arv och Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar från föreningen Arbetarskrivare.

”Carola Ankarborg är en röst som behövs i den svenska litteraturen” tyckte Li Oskarsson Kilstrand, litteraturkritiker i GöteborgsPosten, efter att ha läst boken.

Bymoln ges ut av Lillit förlag.

Tänkvärt om åldrandet

ESSÄER. Den välkände och alltjämt produktive idéhistorikern Sven-Eric Liedman skriver om hur det är bli gammal i essäsamlingen I november – om åldrandet (Albert Bonniers förlag). Här trängs minnen och associationerna är många. Tankarna flaxar som lekande skator skriver han förlåtande om sig själv.

Men den ständigt oppositionelle beskriver också att han fått en alldeles särskilt stark sprittande livskänsla vid fyllda 80. Då blir man ju nyfiken. Vad är hemligheten? Kanske finns här något att lära för oss med gamlingar i vår vardag?

Många ämnen flyter förbi. Döden avhandlas också …

ROMAN. ”Fördelen med att bli gammal är att inte ha någon framtid” säger den snart hundraårige författaren Carl-Göran Ekerwald i Dagens Nyheters intervju med honom inför lanseringen av hans senaste bok som heter just Fördelen med att bli gammal (Karneval).

För den som är gammal finns inga förpliktelser, menar han. Därav ett liv i full frihet.

– Det är ett alldeles naturligt mänskligt tillstånd. Som en blomma som vissnar, det vissnade tillståndet är ju också ett tillstånd. Vi borde ha en större förståelse för att vi har olika livsformer. Att vara ”normal” är en livsform, att bli gammal är en annan livsform, det är ingen sjukdom. Man kan vara frisk fast man är dement, säger han.

I boken får vi följa mannen som kallas Gammal i det som kanske är de sista dagarna i livet.

”Nu gäller det bara att leva, att smaka på det rena och oanfrätta människolivets återstående minuter och sekunder.

För att bli mottagare av denna stora fördel är det klokt att sluta upp att veta och vilja och så långt möjligt bli utom sig. När det surrar för mycket i ens skalle är det ett gott knep att medvetet och aktivt rikta all uppmärksamhet på något fenomen som är närvarande. Lever man här på jorden finns en himmel att betrakta.”

D esignat med omsorg för dem som

Elmotor hjälper till att vända

Smart, smidigt och smärtfritt. Sara Söderberg, enhetschef vid Ribbingska i Lund, ser framtiden i motoriserade draglakan.

Vad?

Motoriserade draglakan. Det eldrivna hjälpmedlet monteras på den boendes säng och sedan fungerar hjälpmedlet lite som en ”mangel-snurr”. Det passar inte alla men för rätt person är det fantastiskt. Sedan 2021 finns det på alla äldreboenden i Lunds kommun. Här på Ribbingska har vi fyra hjälpmedel på 48 lägenheter. Just nu används tre och en ligger ”på vänt”.

Hur?

Vi har det för personer som exempelvis har ont i höfter eller rygg. Det passar även bra för boende som är tunga i sig eller orörliga efter exempelvis en stroke. Även för personer med kognitiv sjukdom – som kanske upplever det som obehagligt att bli tagna i utan att man förstår varför kan det vara bra för.

Om personen dessutom kan bidra lite själv vid exempelvis en vändning är det ett väldigt

skonsamt sätt att lägesändra på. En personal kan själv använda hjälpmedlet, till exempel för att göra en mindre lägesändring på natten. Annars är det bra att vara två – en som sköter hjälpmedlet och en som tar emot och tryggar personen på andra sidan sängen. För de boende som är rädda att ”trilla framåt” i vändningen kan man ha kuddar som stöd för sidoläge.

Utbildning i hjälpmedlet ingår i förflyttningsutbildningen för all personal. Montering på nya sängar sköter arbetsterapeuten.

Varför?

Dels blir det bättre för den sängliggande personen, dels skonar det personalens axlar, armar och ryggar. Ju tyngre en person är, desto mer måste man som personal ta i och skjuta på eller dra som personal. Med det motoriserade draglakanet räcker det med att den som ”trycker på knappen” också håller en hand på den sängliggandes axel. Undersköterskeyrket är ett tungt jobb. Därför måste vi inom äldreomsorgen tänka smart och använda välfärdsteknik som arbetar för oss.

BERÄTTAT FÖR ANNA KÅGSTRÖM

Har du och ditt arbetslag gjort något som kan inspirera andra?

Mejla till karin.sodergren@gothiakompetens.se

All personal har fått utbildning i hjälpmedlet.

3 bra saker med motoriserade draglakan

1. Ger skonsammare vändningar.

2. Avlastar personalens axlar, armar och ryggar.

Draglakanet stryrs med en fjärrkontroll.

3. Enkelt att lära sig att använda.

Sara Söderberg

Var det verkligen sämre förr?

Imin förra krönika siade jag om hur äldreomsorgen skulle se ut om femtio år. Nu vänder jag på steken. När många klagar på äldreomsorgen och hur katastrofal den är i dag kan det vara intressant att tänka tillbaka på hur det egentligen såg ut för ett halvsekel sedan.

När jag började arbeta som skötare på en psykiatrisk långvårdsavdelning för äldre i början av 1970-talet var äldreomsorgen placerad inom sjukvården och kallades långvård, en förbättring jämfört med den kommunala fattigvården några decennier tidigare. De flesta patienterna var personer med demens, fram förallt det som då kallades senildemens. Det låg åtta patienter i varje rum och antalet patienter på avdelningarna varierade mellan 32 och 40 stycken. De flesta hade svårt att klara basala dagliga aktiviteter och de flesta hade uridom eller till och med kateter, inte för att de hade urinstopp utan för att de var inkontinenta. I dag kan jag undra hur många av de inlagda som var förvirrade på grund av urinvägsinfektioner.

Vi var åtta personal på vårt helgpass. De flesta var extraarbetande skolungdomar som jag. Vi hade ingen utbildning för det vi

gjorde och vi arbetade ofta mycket självständigt.

Klockan 7 på morgonen väckte vi patienterna. På den tiden kallades de patienter, inte boende eller kunder. De som vi inte fick upp i tid fick mat på sängen. Jag kommer ihåg hur de hängde över sin bricka med en blå pappershaklapp hjälpligt fastsatt runt halsen. Sedan var det dags för morgonhygien. En efter en leddes patienterna in i det stora badrummet med handfat uppradade utefter väggarna. Vi torkade av deras ansikten med en våt handduk och borstade deras tänder och gjorde rent deras löständer. På den tiden var det vanligt att äldre människor inte hade kvar sina egna tänder. Alla patienter hade sjukhuskläder, oftast med dålig passform och mycket rymliga. Ingen hade sina egna kläder på

avdelningen. En gång i veckan var det duschning. En efter en togs de boende, ofta skrikande, in i duschen och spolades rena med en duschslang. Om de hade fått avföring på sig blev det extra duschning.

Det var väldigt få aktiviteter på avdelningen. Oftast satt patienterna hängande i en stol eller rörde sig planlöst i korridoren. Ibland fick någon av oss i personalen lust att gå ut med patienterna. Då vandrade vi ut med några stycken i sjukhusparken i en lång rad.

Vid 16-tiden på eftermiddagen började vi lägga patienterna så att alla skulle vara klara tills kvällspasset började.

När jag tänker tillbaka kan jag fundera på hur många av de människor vi hade hand om som var passiviserade av vården, mer än av sjukdomen, så att de inte kunde klara sig själva längre. Troligen var deras demenssjukdom rejält försämrad på grund av vården och bristen på stimulans. Dessutom måste den fysiska inaktiviteten också påverkat funktionsförmågan. Man kan lugnt säga att även den sämsta vården idag är mycket bättre än den var på den tiden.

Det känns skrämmande när jag tänker tillbaka på hur vården kunde vara på den tiden. Ändå var den vården bättre än vad den varit några decennier tidigare och vi unga skötare tog det för givet att det skulle vara så. Undrar om man om 50 år kommer att se tillbaka på dagens äldrevård på samma sätt som vi känner när vi går tillbaka ett halvt sekel? Vad tror ni?

Ingmar är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och chef för Centrum för åldrande och hälsa, Agecap. ingmar.skoog@gothiakompetens.se

Vi lagar maten, ni skapar måltiden! På Dafgårds lagar vi god mat till många människor.

Vi hjälper er att skapa en måltidsupplevelse som leder till glädje och gemenskap. Vår mat har sin bas i svensk husmanskost vilket ska anspela på smaker vi minns och väcka minnen till liv. Målet är att måltiden ska vara en guldkant i tillvaron för alla som äter vår mat.

Smaken tummar vi aldrig på. Därför lagar vi all vår mat från grunden i vårt stora kök i Källby. Med råvaror av hög kvalité och ett brett hållbarhetstänk vill vi skapa måltidsglädje.

Vi vill även ge dig en trygghet i god spårbarhet genom våra professionella inköpare och våra egna laboratorier.

god mat för alla

- från köket i Källby

Från suck till succé.

Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs. Plugga halvfart på distans och du kan kombinera studier med arbete.

Specialistutbildad undersköterska inom demensvård • palliativ vård • psykiatri

Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan.

Gothia Kompetens AB, Box 22543, 104 22 Stockholm