Tidningen Äldreomsorg nummer 1 2024

PLUS: Språket tar plats i Södertälje

INTERVJUN:

LYSSNA PÅ DE ANSTÄLLDA

”Ge fler äldre psykologisk behandling”

NR

Samtalen som ger trygghet

Dags för ny kunskap!

Förflyttning på lika villkor

Det finns studier som visar att en undersköterska kan stödja uppemot 80–90 förflyttningar av vårdtagare under ett enda arbetspass på ett äldreboende. Att stödja förflyttningar kan vara väldigt tungt – en amerikansk studie uppmätte den fysiska belastningen under ett arbetspass till 1,8 ton. Det är lika mycket som en medelstor noshörning.

I SVERIGE HAR MER än 300 000 personer någon form av äldreomsorg – i samma sektor arbetar över 100 000 undersköterskor. Alla som har erfarenhet av äldreomsorg vet att det behövs många förflyttningar på ett dygn för att en person ska leva sitt liv. Om man är beroende av andras stöd för detta (vända sig i sängen, sätta sig på sängkanten eller resa sig upp som några exempel) är det väldigt viktigt att få stödet på rätt sätt och i rätt omfattning – ibland med hjälp av hjälpmedel och ibland bara genom en hand på rätt ställe eller en uppmaning. För att kunna ge rätt stöd krävs utbildning i hur man, på ett systematiskt sätt, tar reda på vårdtagarens resurser och anpassar förflyttningen utifrån dem. Genom att kartlägga vårdtagarens förmågor kan vi skräddarsy förflyttningar och anpassa miljön till exempel med hjälpmedel så att hen får använda dem så mycket som möjligt. Det

upprätthåller vårdtagarens funktioner och minskar dessutom avsevärt vårdpersonalens belastning. Att inte få vara delaktig i sina egna förflyttningar och använda sina resurser/funktioner gör att man snabbt förlorar dessa (det gäller framför allt för vårdtagare inom äldreomsorgen och funktionshinderverksamhet som i många fall redan har små marginaler). Vi vet att ökad immobilitet är en stor riskfaktor för en för tidig död och den ger också ett ökat stödbehov i en redan pressad kommunal vård och omsorg.

MED UTBILDNING i förflyttningskunskap får undersköterskorna redskap att hantera utmanande förflyttningssituationer utan att riskera sin hälsa och människorna som de hjälper får rätt hjälp, i rätt tid och på rätt sätt! Vinn-vinn för alla inblandade!

” För att kunna ge rätt stöd krävs utbildning i hur man, på ett systematiskt sätt, tar reda på vårdtagarens resurser och anpassar förflyttningen utifrån dem.”

I korthet

06 Bäst omsorg utan vinstkrav

Omsorgsboenden som inte tar ut vinst har högre kvalitet än andra.

09 Ansträngd ekonomi

Många kommuner går med underskott och tvingas skära ner.

11 Chefer hinner inte med

Många chefer i äldreomsorgen har för lite praktisk avlastning.

12 Intervjun: Malin Ragnegård

Kommunals ordförande vill att fler höga chefer lyssnar på de anställda.

14 Succé för nytt schema

I Tidaholm räcker det att jobba en helg i månaden i omsorgen.

Reportage

18 Språket i centrum

Språk- och omsorgsutbildning i kombination gör succé i Södertälje.

28 Säbo gynnar hela bygden

Ett kooperativt ägt äldreboende i Jämtland ger framtidshopp.

34 Fokus: Samtalsmetod

En kortlek hjälper personalen att prata om döden med de boende.

42 Porträtt: Johnny Pellas

Psykologen som vill se mer behandling av äldre med depression.

Boktips

55 Utomhus är inte svårt

Den som får vara utomhus blir gladare. Här finns tipsen på hur man gör.

I varje nummer

49 Panelen

Fyra medarbetare svarar på aktuella frågor om hur de jobbar.

57 Så gör vi

I Örnsköldsvik gör levnadsberättelser entré redan i hemtjänsten.

58 Krönika: Ingmar Skoog.

När utbildning gör stor skillnad

Personal som fått utbildning kring livets slutskede blir skickligare på att tolka de subtila signalerna på rätt sätt. Den vet i ett tidigt skede när slutet närmar sig och kan sätta in det stöd som behövs. Den slutsatsen drar forskaren Helene Åvik Persson. Hennes studier visar att omsorgspersonalen inte alltid klarar just det. Däremot är sena tecken på att döden närmar sig, som att personen slutar äta och dricka och sover mer, väl kända.

Tidiga tecken kan lätt förväxlas med depression. Det kan handla om ett minskat socialt intresse, ökad irritation, att inte längre uppskatta aktiviteter som man tidigare tyckt om och en tendens att skärma av sig från omgivningen.

När man betänker att många äldre är deprimerade – enligt uppgift lider minst varannan boende på säbo av depression – förstår man en del av komplexiteten och utmaningen i omsorgspersonalens arbete.

Att tolka en gammal människa på rätt sätt kräver stor psykologisk, social och språklig förmåga. Språklig kompetens behövs också i nästan varje arbetsuppgift, inte minst vid dokumentation och kommunikation med anhöriga och kollegor. Därför är det djupt oroande att det enligt en granskning förekommer bristande språkkunskaper hos omsorgspersonalen i 97 procent av landets kommuner. Att ändra på det är den enskildes ansvar,

men framför allt statens och arbetsgivarnas som måste skapa goda förutsättningar för individen att lyckas. En utredning som ska ta fram språkkrav och föreslå hur en höjning av personalens språknivå ska genomföras rent praktiskt ska presenteras i höst. Men det finns ingen anledning att vänta på den.

Redan i dag finns det kommuner som sedan länge tagit saken i egna händer. I Södertälje kan personalen gå på en kombination av omsorgs- och språkutbildning på arbetstid. Lärarna vittnar om hur osäkra medarbetare blommar upp och vågar ta för sig på ett helt nytt sätt. Känslan av att vara satsad på ger ringar på vattnet, inte bara för medarbetarna själva. Cheferna blir modigare vid nyanställningar och det blir lättare att rekrytera när ryktet om en bra arbetsgivare sprider sig. Läs om Södertäljes modell på sidan 18.

Hur en kortlek kan underlätta för personalen att samtala med boende och anhöriga om döden kan du också läsa om i Anna Kågströms intressanta reportage från Stureby. Där kan man tala om kommunikativ spetskompetens.

Tidningen Äldreomsorg

CHEFREDAKTÖR: Karin Södergren karin.sodergren@ gothiakompetens.se

ANSVARIG UTGIVARE: Bo Westerdal bo.westerdal@ gothiakompetens.se

GRAFISK FORM: Content Innovation

TRYCKERI:

Exakta, 2023 ISSN 1403-7025

OMSLAGSFOTO My Matson

KONTAKTA OSS:

Redaktionen: 073-0223998

Prenumeration: 08-462 26 70 aldreomsorg@ gothiakompetens.se

Kundtjänst: 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se

ANNONSER:

Karin Westlund, 070-812 70 72 karin.westlund@ gothiakompetens.se

Växel: 08-462 26 60

Adress: Box 22543, 104 22 Stockholm

E-post: info@gothiakompetens.se

BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm

Tidningen Äldreomsorg vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorgen. Från 2023 kommer den ut två gånger per år.

Tidningen Äldreomsorg är en del av Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskaps förmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg.

Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Medlem i:

Stresstesta din arbetsplats

Visste du att en balanserad arbetsmiljö kan vara nyckeln till ökad produktivitet och välmående medarbetare?

Ta reda på hur ni ligger till – gör vårt kostnadsfria test! Vi finns här för att hjälpa er att ta steget mot en mer harmonisk, effektiv och hälsosam arbetsplats.

Gör vårt kostnadsfria test och få svar inom några minuter

promas.se/test

I korthet

Bäst äldreomsorg utan vinstkrav

JÄMFÖRELSE. Äldreboenden som ägs av organisationer eller stiftelser som återinvesterar allt sitt ekonomiska överskott i verksamheten har högre kvalitet på sin omsorg än boenden som drivs av privata bolag som tar ut vinst. Lägst kvalitet har boenden som ägs av börsnoterade företag och riskkapitalbolag. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet där forskarna har jämfört personaltäthet, tillgång på sjuksköterskor, personalens utbildningsnivå, boendenöjdhet och hur väl handlingsplaner uppdaterats på 2639 icke-kommunala äldreboenden mellan år 2012 och 2019.

Jämförelsen gäller fyra olika icke-kommunala ägandeformer: Icke-vinstdrivna organisationer och stiftelser, privata bolag som tar ut vinst, börsnoterade företag och riskkapitalbolag. Icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser, till

exempel idéburen verksamhet, hade överlag bäst omsorg. Därefter kom privata bolag som tar ut vinst.

Kommunalt ägda äldreboenden var inte med i jämförelsen.

– Men vi ser att kommunala verksamheter kvalitetsmässigt hamnar mitt emellan dem som drivs av icke-vinstdrivande organi-

sationer och vinstdrivande privata bolag. Våra analyser visar att icke-kommunala aktörer kan leverera välfärdstjänster av hög kvalitet men att det finns betydande variationer. Detta är värt att tänka på när man som kommun upphandlar driften av boenden, säger statsvetaren Rasmus Broms i ett pressmeddelande.

Rätt att stänga av vaccinationsvägrare

PANDEMIN. Företaget Aleris närsjukvård gjorde inte fel när de under pågående pandemi stängde av tre undersköterskor utan lön som vägrade att vaccinera sig. Företagets intresse att införa en vaccinationspolicy väger tyngre än den enskildes integritet slår Arbetsdomstolen fast i en dom. Kommunalarbetareförbundet hade stämt bolaget för handlandet. Undersköterskorna arbetade på en geriatrisk avdelning.

Bristfälligt om hbtqi-personer

OROADE. Många äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner känner oro inför mötet med äldreomsorgen. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen. Det handlar bland annat om oro för att bli negativt bemött och att behöva berätta om sig själva och sin sexuella läggning gång på gång.

Enligt rapporten är personalens bemötande och kompetens avgörande för hur öppna äldre hbtqi-personer vill vara med sin könsidentitet. Många har vuxit upp i ett samhälle där samkönad sexualitet var olagligt eller klassat som en sjukdom. Endast var femte kommun har under de senaste tre åren genomfört någon aktivitet för personalen som omfattar information om äldre hbtqi-personer.

Ny möjlighet läsa minoritetsspråk

ÄLDREOMSORGSLYFTET.

Regeringen har beslutat att under tre år bredda äldreomsorgslyftet till att även gälla språkutbildning på arbetstid i de nationella minoritetsspråken – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska och teckenspråk – för personal i äldreomsorgen.

Till och med 2026 kan kommunerna även söka pengar för att validera kunskaper som ger undersköterskor skyddad yrkestitel.

BOENDE FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM & PSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.

Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.

Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:

Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se

Tel: 0702-31 55 30

reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.

Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.

Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.

När livet lämnar

– En ny webbutbildning om döendet, döden och omhändertagandet av den döda kroppen Helt utan kostnad!

Du hittar den på: dodstrygg.se

Att för första gången vara nära en patient som närmar sig livets slut och att ta i en död kropp väcker oro och funderingar hos de allra flesta.

Därför har vi på Betaniastiftelsen, Capio Sverige och Sveriges Begravningsbyråers Förbund tagit fram en kostnadsfri webbutbildning för vårdpersonal om att möta döende personer och döden i sig. Med ökad trygghet och kunskap kan vi bidra till bästa möjliga avslut på livet för patienter och deras närstående.

SKR: Mer än hundra kommuner går back

EKONOMI. Landets kommuner beräknas gå back med sju miljarder kronor i år, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Anledningen är bland annat att inflationen driver upp kostnaderna för personalens pensionsinbetalningar och att upphandlade tjänster blivit dyrare. Skatteintäkterna sjunker också för andra året i rad i förhållande till priser och löner.

– I år kommer över hundra kommuner att ha underskott. Det är många

kommuner som inte får ihop ekonomin alls, kommenterar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR i Dagens Nyheter.

På många håll väntas stora nedskärningar inom äldreomsorg och skola. I vissa kommuner väljer man att höja skatten för att parera en del av underskotten. Skillnaderna i skattetryck

är dock stora över landet. I Österåker betalar invånarna 28,98 kronor i skatt per intjänad hundralapp, i Degerfors 35,30 kronor, en skillnad på 6 kronor och 32 öre.

Sluttande glas gav uska pris

HJÄLPMEDEL. Undersköterskan Josefine Caesar från Säffle har vunnit priset Queen Silvia Nursing Award för en idé om ett särskilt dricksglas som underlättar för personer som har svårt att dricka, rapporterar Kommunalarbetaren. Glaset är sluttande för att den som är stel i nacken ska slippa luta huvudet. I stället är själva glaset lutande. Nytt för i år är att även undersköterskor kan delta i en egen kategori. Prissumman är på 66 000 kronor.

HUR BRA ÄR DU OCH DINA MEDARBETARE PÅ AVVIKELSEHANTERING?

I den lärande organisationen är avvikelserna en del av det systematiska kvalitetsarbetet eftersom de visar möjligheter till utveckling.

I Avvikelsespelet – för människor som arbetar med människor svarar ni på frågor om avvikelsehantering i kommunala verksamheter, som lex Sarah, lex Maria och andra regelverk. När ni är klara har ni underlag till handlingsplanen.

Avvikelsehantering finns också som webbkurs. Du bestämmer själv din egen studietakt och kan börja och avsluta kursen när du vill.

Äldreomsorgslag i papperskorgen

POLITIK. Det blir ingen äldreomsorgslag. Regeringen har satt ner foten och väljer att skrota förslaget om att skapa en separat lag för just äldreomsorgen. I stället vill man förstärka och förnya socialtjänstlagen som i dag reglerar äldreomsorgen, rapporterar Dagens Medicin.

– Vi, om man nu får använda uttrycket, plockar russinen ur kakan och lägger in det i ett förstärkt och ett stort förbättringsarbete med befintlig socialtjänstlagstiftning, uppger äldreminister Anna Tenje (M) för nyhetssajten Altinget.

Enligt ministern kommer förändringarna bland annat att gälla förebyggande arbete, tidiga insatser och en mer kunskapsbaserad

Anna Tenje

socialtjänst. Förslagen kommer att presenteras senare i år och bygger sannolikt till stor del på det som utredaren Margareta Winberg (S) presenterade redan 2020.

Medicinsk vård får fortsatt kritik

IVO. Den medicinska vården i äldreomsorgen fick kritik för brister i samtliga av landets kommuner vid en omfattande granskning som gjordes första halvåret förra året av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). I december hade hälften av kommunerna rapporterat in åtgärder som ledde till att de fick grönt ljus av Ivo. Men i 141 kommuner hade man enligt Ivo inte gjort tillräckliga förbättringar.

– De har inte tydliga handlingsplaner och en del kommuner har inte redovisat särskilt många åtgärder. Därför fortsätter vi vår tillsyn och förväntar oss att vårdgivarna förbättrar kvaliteten och säker-

Det var efter Coronakommissionens första rapport om pandemins katastrofala följder för äldreomsorgen som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade att utreda möjligheterna att instifta en särskild äldreomsorgslag. Uppdraget gavs till Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell som presenterade förslaget i juni 2022. Men alla remissinstanser var inte positiva. Alltför otydligt och med risk för försämrade insatser för personer med behov av insatser från flera håll, ansåg till exempel Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Den nuvarande socialtjänstlagen började gälla

Omsorgschefer hinner inte med

ARBETSMILJÖ. Chefer i äldreomsorgen ägnar en hel del arbetstid åt vaktmästarsysslor. Det framgår av en undersökning från fackförbundet Vision som besvarats av 900 chefer i äldreomsorgen.

Enligt den saknar 46 procent av cheferna tillräckliga praktiska stödfunktioner, till exempel tillgång till vaktmästare. 75 procent anser att de inte har tillräcklig tid för långsiktig och strategisk planering.

– Utvecklingsarbetet hinns oftast inte med. Omsorgsyrket är viktigt och jag skulle vilja ha ett långsiktigt perspektiv, säger enhetschefen Filiph Svensson i Kalmar till tidningen Vision.

heten, säger Peder Carlsson, chef för en av Ivos tillsynsavdelningar, till Dagens Samhälle.

Bristerna handlar bland annat om personal utan adekvat utbildning och med för dålig kunskap i svenska.

– I en verksamhet där det finns patienter med flera sjukdomar och många olika läkemedel är det viktigt att personalen har kunskaper och vet hur de ska göra. Annars ökar risken att det blir fel, till exempel i läkemedelshanteringen eller vården i livets slutskede, säger Peder Carlsson till tidningen.

Inte alltid gratis

KAFFE. I 61 av landets 290 kommuner får undersköterskorna i omsorgen betala för kaffet på jobbet. Det gäller exempelvis i Örebro och Jönköping. I vissa kommuner är kaffet gratis för tjänstemännen men inte för omsorgspersonalen. Vanligt är att kaffedrickare får ett löneavdrag på 30 eller 50 kronor per månad. I alla regioner utom en är kaffet gratis för anställda, enligt en granskning i Kommunalarbetaren.

”Fler borde höja rösten”

Text:

Lyssna på personalen, förbättra arbetsmiljön och sänk arbetstiden. Det låter dyrt men skulle bli billigare i längden, enligt Kommunals Malin Ragnegård. som bra arbetsmiljö och bra arbetstider om personalbristen ska hävas. Hur ska en kommunledning tänka som står med stora hål i budgeten?

Södergren Foto: Fredrik Sandin Carlson

Hur skulle du beskriva läget för personalen i äldreomsorgen i dag?

– Jag möter både tårar och ilska. Man älskar sitt jobb men upplever sig inte lyssnad på. Jobbet är ofta toppstyrt och personalens erfarenhet och kompetens tas inte till vara.

Underskottet i kommunerna beräknas till 7 miljarder i år. Hur tycker du att kommunerna agerar för att lösa situationen?

– Väldigt ambitionslöst. De flesta kommuner fortsätter bara i samma spår som tidigare. Jag har svårt att tro att man i en manligt dominerad bransch bara skulle sitta med armarna i kors om man hade landets högsta sjukskrivningstal och en personal som inte orkar jobba heltid. Men det går inte att organisera en äldreomsorg med den kvalitet vi förväntar oss med hur lite pengar som helst!

Finns det kommuner som gör rätt enligt dig?

– Ja, några testar arbetstidsförkortning, andra tar bort delade turer och minutstyrning. Det är bra men det behövs otroligt mycket mer. Tyvärr kan kommunerna inte konkurrera lönemässigt med till exempel industrin. Då måste man locka med andra värden

– Den bör titta på vad man kan göra för att få fler att jobba heltid. Man behöver också erbjuda fler fast anställning, vilket skulle höja bemanningen. I dag är 20 procent i äldreomsorgen timanställda. Det är skandal.

Men höjd bemanning kostar pengar … – Om man skulle få ner de rekordhöga sjukskrivningstalen i äldreomsorgen till en normal nivå skulle man få 6000 fler undersköterskor och vårdbiträden bara av det, enligt SKR:s egna uträkningar. Att ta bort minutstyrningen och ge personalen mer inflytande är heller ingen kostnad utan något man tjänar pengar på i längden. Hur ska man som enhetschef tänka om man uppmanas dra ner på kostnaderna?

– Fråga personalen! Ofta säger man att arbetsgivaren har bestämt att det ska vara på ett visst sätt, till exempel lika scheman överallt, att det har reglerats centralt. Man är bakbunden

”Det som krävs är att många, på många olika nivåer, gör det vi kan för att förändra.”

på arbetsplatsen. Det är helt ohållbart. Jag vill se fler chefer som tillsammans med skyddsombud och personal höjer sina röster uppåt i organisationen, till högre chefer och till politiken.

Många blir arga på facket när det blir neddragningar. Man tycker inte att ni gör tillräckligt. Vad säger du till dem?

– Många vet att vi driver de här frågorna hårt men tycker inte att det händer något. Jag är minst lika frustrerad som de. Det som krävs är att många, på många olika nivåer, gör det vi kan för att förändra. Vi uppmanar alla att dokumentera, skriva tillbud, avvikelserapporter och arbetsskadeanmälningar för att det ska komma på papper. Facket är aldrig starkare än vad vi är tillsammans. Vi behöver bli mer förbannade, använda de verktyg vi har och rikta dem åt rätt håll.

Den 31 mars gick avtalet ut mellan Kommunal och arbetsgivarna. Vad vill ni åstadkomma för äldreomsorgen med det nya avtalet?

– Vi tar ett helhetsgrepp om arbetstiderna och scheman och där kommer återhämtningen in. Vi har också krav på delade turer och att det ska göras en bemanningskartläggning en gång per år. Vi vill också ha upp frågan om en arbetstidsförkortning på bordet. Alla de krav vi har är för att möta den situation vi står i och förbättra och stärka äldreomsorgen.

När det råder brist på en vara eller tjänst brukar priset öka. Hur kommer det sig att omsorgspersonalens löner inte ökar mer trots stor personalbrist? – En orsak är att äldreomsorgen är skattefinansierad. Men vi har fått igenom skyddad yrkestitel för undersköterskor som vi hoppas ska ge högre status och löner på sikt. Tyvärr finns det en inlåsningseffekt i vårt lönesystem, om jag utbildar mig och kräver högre lön så ska det tas från befintligt löneutrymme. Övriga får betala för det. Det är helt ohållbart, också med tanke på det stora behovet av fler utbildade.

Fotnot: Avtalsförhandlingarna var inte färdiga vid denna tidnings pressläggning.

Karin

Malin Ragnegård

Ålder: 46

Aktuell: Ordförande för Kommunalarbetarförbundet som förhandlar om ett nytt kollektivavtal för bland annat personalen i äldreomsorgen.

Utbildning: Gymnasieutbildning och många fackliga utbildningar Bakgrund: Jobbat inom LSS i Falu kommun, som personlig assistent, på gruppbostad och i daglig verksamhet. Förtroendeuppdrag i Kommunal på arbetsplatsen, i sektion, avdelning och nu centralt.

Bor: Stockholm.

Familj: Man, barn, katter och terrarium.

Fritid: Umgås med familj och vänner, promenera, kolla på fotboll och vara i naturen.

Bättre helger med nytt schema

En helg i månaden jobbar Elin Rosengren både dagar och kvällar på Hellidshemmet i Tidaholm. Hon har själv konstruerat schemat som nu är på väg att införas på fler arbetsplatser i kommunen.

Hårdare EU-krav om dygnsvila blev i höstas startskottet till en översyn av schemaläggningen inom äldreomsorgen i Tidaholm. Mellan ett kvällspass och ett morgonpass måste det finnas tid för elva timmars vila. – Vi var tvungna att anpassa oss efter de nya reglerna. Medarbetarna själva är mest lämpade att beskriva hur de bör arbeta för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt samtidigt som det gynnar verksamheten på bästa sätt, säger Tina Jensen, enhetschef på Hellidshemmet.

Det blev också ett tillfälle att se över helgtjänstgöringen. I Tidaholm liksom i många andra kommuner har det funnits en oro bland personalen att de nya reglerna skulle leda till kortare arbetspass under helgerna och därmed fler arbetsdagar. Undersköterskan Elin Rosengren kom på en lös-

ning som fick brett stöd av kollegorna. Hennes förslag var att det ska finnas en möjlighet att arbeta mycket en helg och sedan vara ledig tre helger, i stället för att jobba

”Nu finns det alternativ och man kan utgå mer från hur olika individer vill arbeta.”

varannan helg. Den intensiva arbetshelgen börjar med ett kortpass på fredagen, från klockan 16 till 21. Sedan fortsätter arbetet 8-21 både lördag och söndag.

– Nu är vi inne på tredje omgången. Helgarbetet blir inte så upphackat som det var förut. Vi tyckte att vi var på jobbet jämt, det blev inte bra för våra familjer och vår fritid, säger Elin Rosengren.

Blir man inte trött av så mycket jobb under en helg?

– Inte så farligt, vi har två halvtimmesraster både lördag och söndag. Och man är alltid ledig på måndagen. Jag mår mycket bättre i dag och känner mig mindre trött när jag får tre lediga helger.

Alla i arbetsgruppen kan inte jobba enligt detta samtidigt, utan då får man turas om med kanske 6–12 månaders intervall. När Elin Rosengren arbetar sitt långa helgpass går två av hennes kollegor på traditionella scheman, det vill säga ett dagpass eller kvällspass.

– Nu finns det alternativ och man kan utgå mer från hur olika individer vill arbeta.

Fler av kommunens boenden har visat intresse för helglösningen, både inom äldreomsorgen och andra delar av socialtjänsten.

Tina Jensen var först orolig för att det skulle uppstå problem om en medarbetare skulle bli sjuk inför ett långpass under helgen.

– Farhågan har inte besannats. Hittills har vikarierna valt att jobba hela passet, säger hon.

När Elin Rosengren (mitten) arbetar sitt långa helgpass går kollegorna Veronica Jansson (t v) och Therese Ernstsson på vanliga pass.

äldreomsorg i siffror

Lönenivå för enhetschefer i äldreomsorgen, genomsnitt:

45 150 kr/mån

Hela landet: 48 363 kr/mån (2023) Källa: Vision

Antal medarbetare per chef, genomsnitt:

33 st

(Hela landet: 50/42 st) 1

Dokumenterade brytpunktssamtal med närstående:

54,5%

Hela landet: 76,2% (2023)

Andel tillsvidareanställd omsorgspersonal2:

97%

Hela landet: 75% (2022)

Omsorgspersonal per boendeplats, vardagar: 0,31

Hela landet: 0,32 (2023)

Antal personal som hemtjänsttagare möter under 14 dagar:

18 st

Hela landet: 16 st

Andel heltidsanställd omsorgspersonal 2:

94%

Hela landet: 69% (2022)

Så mycket lägger kommunen på äldreomsorgen (2021) 3: – 2,2 %

Hela landet: 3 % (2022)

1. Socialstyrelsen 2021, säbo/hemtjänst.

2. Avser månadsavlönade i äldreomsorgen samt personal som arbetar med personer som har funktionsnedsättning.

3. Avser nettokostnadsavvikelse, dvs avvikelse i procent mellan nettokostnad och den förväntade kostnaden efter att hänsyn tagits till kommunens

Antal dagar från beslut till första erbjudande om särskilt boende (2022):

23 dagar

Hela landet: 54 dagar (2023)

Andel äldreomsorg i privat regi: 0%

Hela landet: 7,8 % (hemtjänst) 8,8% (säbo)

förutsättningar, exempelvis andel äldre, nyanlända etc. En hög siffra indikerar att kommunen satsar mer pengar än statistiskt förväntat på äldreomsorgen. En låg siffra eller minussiffra indikerar motsatsen. ”Hela landet” avser ett genomsnitt för samtliga kommuner. Källor: Tidaholms kommun, Kolada, SCB, Senior alert, Svenskt palliativregister

Bygga nytt eller rusta?

Bristfälligt brandskydd blev början på en upprustning av äldreboendena i Tidaholm. I april ska politikerna slå fast hur det ska gå till.

Social- och omvårdnadsnämnden har länge haft en ansträngd ekonomi, men behöver nu få utrymme för att genomföra en renovering av kommunens fyra äldreboenden. I vilken omfattning är ännu inte bestämt.

En inspektion av äldreboendet Solvik i centrala Tidaholm har visat att brandskyddet måste stärkas. I samband med det har brister även upptäckts i bland annat avlopp och ventilation.

– Vi har fått dispens för att fortsätta verksamheten i Solvik om vi följer speciella regler, men det är intagningsstopp på boendet, säger social- och omvårdnadsnämndens ordförande Peter Friberg (M).

Samtidigt finns ett annat boende som inte utnyttjas fullt ut.

– Demografin visar att vi har mindre behov av platser jämfört med tidigare. Det gäller även den närmaste framtiden.

För närvarande har politikerna fem olika alternativ att ta ställning till. Ett är att bygga till Hellidshemmet, ett annat att riva Solvik och bygga ett nytt boende på samma plats med 120 platser.

Vilket av alternativen förordar du?

– Det har jag ingen uppfattning om ännu. Frågan ska avgöras i fullmäktige i april, säger Peter Friberg. TORBJÖRN TENFÄLT

BISTÅNDSHANDLÄGGAREN I FOKUS

Nyckelspelare i äldreomsorgen

Varmt välkommen till Gothia Kompetens årliga konferens som fokuserar på din roll som är en viktig del i teamet runt den äldre personen.

Programmet är framtaget i nära samarbete med professionen. Precis som de senaste åren genomförs konferensen som en livesänd webbkonferens.

Lär dig mer om:

• Senaste rättspraxis och aktuella domar.

• Biståndshandläggarens unika roll som entrévärd till äldreomsorgen.

• Vilken roll har du i framtiden?

• Etiska utmaningar i handläggningen – om balans mellan inre behov och yttre krav.

• Nyheter inom handläggning och dokumentation.

• Biståndshandläggare motverkar ensamhet – aktuellt projekt i Hallstahammar.

Biståndshandläggaren i fokus är en innehållsrik konferensdag – skräddarsydd för dig som arbetar som biståndshandläggare i äldreomsorgen!

Deltagarröster från 2023:

»Bra med olika professioner som föreläsare! Intressant innehåll och givande dag!«

»Intressanta ämnen med bra variation. Mycket värdefull information inom varje del.«

»Väl anpassad till vår yrkesroll. Föreläsarna var kanon.«

»Bra föreläsningar, intressanta och aktuella ämnen.«

»Mycket bra = tydliga och sakliga framföranden. Mycket intressanta föreläsningar.«

Vårdläraren Eva Jaehnke och sfi-pedagog Katrin Vallas inleder med ett rollspel för att få fram sitt budskap kring bemötande.

Här går språk och jobb hand i hand

En mix av omsorgskunskap och språkträning skapar nya vägar för äldreomsorgen i Södertälje. För medarbetarna ökar självförtroendet och lusten att lära. För cheferna ökar modet att anställa.

Text: Karin Södergren Foto: My Matson

Damen i sängen fräser sitt svar när undersköterskan kommer in och frågar hur natten varit.

– Jag har inte sovit sedan 2003!

En bit in i rummet står nio kvinnor i olika åldrar och iakttar situationen. Några fnissar igenkännande.

Vårdläraren Eva Jaehnke får med en blandning av inövade repliker och improvisation så småningom upp damen ur sängen. Genom småprat och avledande manövrar börjar damen, alias sfi-pedagog Katrin Vallas, att samarbeta kring morgonbestyren. De båda aktörerna går in i sina roller och det märks att de har roligt.

– Jag ska ha havregrynsgröt med smöröga, snäser damen/Katrin Vallas när hon får frågan vad hon vill ha till frukost.

Scenen utspelar sig i det så kallade metodrummet i Komvux lokaler i Södertäljes utkant. Hit har åtta medarbetare från olika enheter i kommunens äldreomsorg kommit denna snöiga fredagseftermiddag för att gå den femte av nio halvdagar i kursen ”Språkutveckling steg två”.

– Det är en bra kurs, vi pratar bara svenska hela tiden och lärarna är snälla, säger Majeda Hanna som har arabiska som modersmål och som med kursen i ryggen snart hoppas få börja på undersköterskeutbildningen.

Syftet med det inledande rollspelet är att visa hur en frustrerad omsorgstagare kan bemötas professionellt,

Södertäljes modell

Steg 1 och 2: Yrkesinriktade kurser för anställda som behöver bli säkrare i tal och skrift.

Steg 3: För dem som behöver träna språket för att klara provet till undersköterskeutbildningen.

Steg 4: För dem som går undersköterskeutbildningen och behöver språkstöd under studierna.

men också att få information om damen i sängen. Med scenen träder en tydlig bild fram av personen: hon har dålig balans, kraftiga skakningar, dåligt morgonhumör, är orolig men bestämd och har dålig sömn. Senare på dagen ska deltagarna öva på att skriva en genomförandeplan.

– Men vad klarar hon utan hjälp? Ni såg att hon äter själv. Och vad innebär dusch? Kanske behöver hon bara hjälp med att ta fram kläder och att tvätta ryggen? Alla sådana detaljer ska med i planen, förklarar Eva Jaehnke när alla har bänkat sig i klassrummet bakom bärbara datorer.

Hösten 2022 införde Södertälje en ny modell för språkhöjande insatser i äldreomsorgen. I stället för språktester eller kurser i enbart svenska har man skapat kurspaket med en mix av språk- och omsorgskunskaper i fyra steg. Enhetscheferna i hemtjänsten och på äldreboenden föreslår medarbetare – personer de tror på men som behöver förbättra sin svenska. Det kan

gälla både vikarier och fast anställda. Nästa steg är att Eva Jaehnke träffar de föreslagna på arbetsplatsen. Språkpedagogen kollar även deras läs- och skrivförmåga.

– Många är duktiga språkligt men saknar modet. De är rädda för att säga eller skriva fel och blir därför tysta och passiva. De tror inte att deras språkkunskaper duger och behöver framför allt stärka sitt självförtroende, berättar Eva Jaehnke.

De två första kursstegen består av vardera nio halvdagar på skolan. De är inriktade på omsorgsarbetet och på att bli säkrare i tal och skrift. Omsorgskunskaperna blandas in naturligt i språkövningarna.

Det tredje steget är till för dem som behöver mer gnuggning i svenska språket för att klara provet till undersköterskeutbildningen. Det fjärde kurssteget är för dem som påbörjat utbildningen till uska men behöver språkstöd för att klara sig igenom.

– Kurserna ska vara lustfyllda. Vi ska inte lägga sten på börda. De som

Mona El- Farran har målet att lära sig prata svenska utan brytning.

Frågorna är många och engagemanget stort när klassen ska skriva en genomförandeplan. Lärarna Eva Jaehnke och Katrin Vallas stöttar.

”De flesta som gått kursen har blommat upp och blivit språkligt modigare”

kommer hit ska känna att de blir satsade på. Det är viktigt, säger Katrin Vallas som har 30 års erfarenhet som sfi-pedagog.

Victoria Westerlund är enhetschef för Heikensköldska gården, ett äldreboende med 70 anställda i Södertälje. Hon tycker att de mixade språkkurserna över lag gjort personalen mer medveten om vikten av språk.

– Vi behöver vara rädda om personalen och ge dem bra förutsättningar. De flesta som gått kurserna har blommat upp och blivit modigare i att använda språket. Behovet är stort och det gynnar förstås i slutänden våra boende.

Hon poängterar att medarbetare som har ett annat modersmål än svenska är mycket värdefulla i ett

samhälle som Södertälje med stor mångfald.

– Förutom att de kan kommunicera med många av våra boende på deras språk lär de oss andra mycket. Det kan handla om allt från olika syn på mat och smaker till hur man tänker kring religion i deras kultur.

Självstudier löper hela tiden parallellt i kurserna och består av enkla hemuppgifter. Det kan vara att titta på ett svenskt tv-program, att skriva ner iakttagelser efter en kort promenad, att läsa protokollet från senaste APT-mötet eller att skriva ett mejl med en fråga till chefen. I uppgiftsbanken finns också att berätta om en maträtt som man lagat hemma. Det är uppskattat.

Det måste komma ur deras egen kraft och motivation. Det finns många sätt att ta steg framåt. En deltagare kom till mig och berättade stolt att hon bytt sin Facebooksida till svenska. Eftersom de flesta lägger mycket tid på att skrolla på sociala medier skapar en sådan förändring mycket språklig input per automatik.

Mona El-Farran, som jobbar i hemtjänsten och kom till Sverige från Libanon för fem år sedan, tycker att blandningen av omsorgskunskap och språkträning på kursen är perfekt. Att vara modig och våga prata mycket även om det ibland blir fel är det som ger störst effekt för språkutvecklingen anser hon.

Vårdläraren

Att jobba med språket på fritiden är en viktig del av lärprocessen.

Eva Jaehnke:

– Jag kan inte trolla in språket i dem.

– Jag är jättetacksam om kollegorna på jobbet rättar mig! Jag vill verkligen lära mig att prata rätt och utan brytning. När vi jobbar på svenska händer det mycket med språket. Det är bra att vi aldrig

Eva Jaehnke

använder annat än svenska på jobbet.

Dagens schema är späckat: avvikelserapporter, att skicka e-post och dokumentation. Men mycket annat dyker upp. I metodrummet kommer samtalet in på basala hygienrutiner. Hur kommer det sig att många slarvar med hygienen, undrar Eva Jaehnke. Alla instämmer i att det är underligt att det händer trots att alla vet vad som gäller.

– Det är lätt att missa höger tumme när man är högerhänt, påpekar Eva och visar hur en noggrann handtvätt ska gå till.

I ett hörn står en apparat där man kan se om man missat något ställe när man tvättat händerna. Alla får prova. Flera blir uppenbart förvånade när de trots noggrann tvätt ser små ultraröda fläckar ovanpå fingrarna när de sticker in händerna i apparaten, tecknet på att de slarvat.

– Va, hur är det möjligt?

Stämningen är lättsam och samtalet kring olika arbetsuppgifter böljar fram och tillbaka. Det finns mycket att prata om, även språkfrågor. Vad ska man egentligen kalla de äldre man går till? Är brukare ett bra ord?

– Jag använder deras namn i stället, säger någon.

– Jag brukar säga vännen. Eller älskling, berättar Mona El-Farran och skrattar.

Någon föreslår ordet ”mottagare”. Alla enas om att ”brukare” inte låter trevligt.

Av de 70 i Södertälje som i höstas

började undersköterskeutbildningen via äldreomsorgslyftet har 33 gått något eller några av stegen i språkkurserna.

– Det är så tydligt att de som går hos oss får bättre självförtroende och ökad lust och drivkraft i jobbet, säger Eva Jaehnke som har träffat 230 medarbetare i äldreomsorgen för bedömning på arbetsplatserna sedan hon började med språkkurserna för några år sedan.

Pernilla Andreasson som är kvalitetschef i äldreomsorgen i Södertälje tror att språkkurserna har gjort att cheferna blivit modigare.

– När de träffar på en bra person med brister i svenskan blir de tryggare att ändå anställa dem när de vet att

Det här behöver personalen klara på svenska

Beskriva – till exempel hur en tandborstning går till.

Ge instruktioner – till exempel vid användning av hjälpmedel och beskriva olika steg. Förtydliga – ställa följdfrågor till boende, anhöriga eller kollegor. Förklara – till exempel de olika stegen i en förflyttning.

Småprata – till exempel om väder eller fritidsintressen.

Prata i telefon.

Läsa: instruktioner, genomförandeplaner och mejl från kollegor och chefer.

Använda rätt terminologi inom olika områden som måltider, anatomi, symtom, hjälpmedel och läke -

medel.

Skriva sammanhängande texter, till exempel levnadsberättelser, genomförandeplaner och dokumentation av olika slag.

Argumentera – till exempel förklara varför vissa insatser behövs.

Källa: Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling. Socialstyrelsen.

Apparaten visar var det fortfarande finns otvättade områden efter handtvätt.

den här verksamheten finns. Jag är tämligen säker på att det här på sikt också kommer att underlätta rekryteringen i stort.

Datorer och teknik är ett annat prioriterat ämne på kurserna.

– Mobilen är alla duktiga på, men när de sätter sig vid en dator går det trögare. En del får man till och med hjälpa att hitta on-knappen. Men det är väldigt olika, berättar Eva Jaehnke.

I pausen mellan två moment passar Katrin Vallas på att dra igång en ordlek.

– Säg tre saker på bokstaven D.

– Dadlar, dammsugare, dörr, svarar en deltagare snabbt.

Alla kastar sig in i leken och det blir en hel del skratt. På slutet hinner Katrin Vallas med ett kort pass kring pronomen. En stencil med ord att fylla i delas ut. Vad säger man om cykellåset och boken, är det den eller det?

– Många behöver bli bättre på det skriftliga. Att våga producera skrift är viktigt i jobbet och något man får öva på här. Det viktiga är inte vad man skriver utan att man skriver.

Pernilla Andreasson poängterar att äldreomsorg i dag är ett komplext jobb som kräver mycket av medarbetarna.

– Man behöver ha god teknikkunskap och kunna uttrycka sig väl i tal och skrift. Genom den här verksamheten vill vi att våra medarbetare ska känna att vi tror på dem.

BEMANNINGSEKONOMI

Konsten att bemanna utifrån ett hållbarhetsperspektiv

Annika Särnö, utbildad personalvetare och undersköterska som numera arbetar som bemanningscontroller har skrivit boken Bemanningsekonomi. Boken är nyckeln till att förstå hur vi kan bemanna smart för att skapa hållbara offentliga verksamheter med de resurser i form av medarbetare och skattemedel som vi har till vårt förfogande.

För att få en budget i balans kommer vi inte långt om vi sparar in på kaffet i våra verksamheter eller på skoskydden, utan vi måste våga prata om att medarbetarna kostar pengar i form av löner och annat som följer av deras anställningar. Därför är det viktigt att bemanningen förvaltas väl.

När du läst Bemanningsekonomi har du en ny verktygslåda fylld med redskap så att du kan göra de förändringar som krävs i din verksamhet och ge de rätta förutsättningarna för att förvalta och vidareutveckla bemanningsekonomin och skapa hållbara scheman för både medarbetarna och verksamheten.

”

Bemanningsekonomi känns relevant från början till slut och rätt använd kan den göra stor skillnad i verksamheter såväl ekonomiskt som ur ett hållbarhetsperspektiv.

Helhetsbetyg: 5.

Hanna Berg, BTJ-häftet nr 19 2023

Socialstyrelsen:

Alla som arbetar inom äldreomsorgen ska behärska svenska språket. Men vad innebär det?

rbetet i äldreomsorgen kräver stor språklig förmåga. Alla medarbetare ska klara allt från vardagligt småprat till skriftlig dokumentation och olika typer av samtal med kollegor och anhöriga. Verkligheten är dock en annan. Omkring 28 procent av alla som arbetar i äldreomsorgen har ett annat modersmål än svenska. I enskilda kommuner kan siffran vara betydligt högre. I till exempel Stockholm är den 55 procent. Hur stor andel av personalen som är behov av språkutvecklande insatser är inte känt. I intervjuer som gjorts av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) uppger nära var femte boende på säbo att de upplevt situationer där de varken förstår eller blir förstådda av personalen. Enligt en granskning förekommer bristande kunskaper i svenska hos äldreomsorgens personal i 97 procent av landets kommuner.

hjälp i bedömningen av vilken språknivå man har på en arbetsplats, förklarar Annica Johansson, projektledare på Socialstyrelsen.

A ”Viktigt prata om språket i jobbet”

Stödet vänder sig i första hand till dem som rekryterar personal, som enhetschefer och HR-avdelningar, men går också att använda för att arbeta med språket i befintliga personalgrupper.

– Man kan till exempel använda materialet som självskattning, enskilt eller i grupp. Man kan också välja ut ett område och diskutera vad man är bra på och vad man behöver utveckla i arbetsgruppen. Det kan även användas för att planera språkutvecklande aktiviteter på arbetsplatsen.

När man läser materialet slås man av den höga nivån. För att nå upp till den behöver man i det närmaste vara flytande i svenska. Är det så det ska ses?

I maj 2022 fick Socialstyrelsen ett uppdrag av regeringen att ta fram ett stöd för att underlätta bedömningen av vilket språknivå som behövs för arbete i äldreomsorgen. Det resulterade i en beskrivning av språklig kompetens inom 26 olika arbetsområden, allt från anatomi till vård i livets slutskede. Utgångspunkten är de kompetensmål som finns för den skyddade yrkestiteln undersköterska.

– Materialet uttrycker vilken språknivå vi behöver för en äldreomsorg av god kvalitet. Men det är inte en miniminivå utan tänkt som mål och en

– Nej, materialet är inget krav utan ett hjälpmedel och det är frivilligt för verksamheterna att använda. Det ligger på en avancerad nivå men går att anpassa till olika behov. Alla behöver inte vara lika bra på allt. Är man till exempel kontaktperson med uppgift att skriva genomförandeplaner kanske man behöver träna extra på just det, svarar Annica Johansson.

Första linjens chefer har en nyckelroll i arbetet med språkutveckling på arbetsplatsen enligt Socialstyrelsen. Chefen behöver lyfta ämnet på arbetsplatsen för att öka medvetenheten och avdramatisera vad det handlar om. Vem som behöver träna mer på språket och vem som behöver stöd vid till exempel dokumentation ska inte behöva vara förenat med skamkänslor.

Inte minst i hemtjänsten där man ofta arbetar ensam är det språkutvecklande arbetet viktigt, påpekar Annica Johansson.

– Chefens roll är att göra ämnet pratbart. Det gäller att bygga upp en tillitsfull stämning och trygg atmosfär i arbetsgruppen så att det blir självklart att våga fråga och ta upp språkliga problem.

Ni skriver att chefen behöver ge det språkutvecklande arbetet mandat. Hur ska det tolkas?

– Om chefen inte är aktiv, engagerad och visar att det här är viktigt så händer ingenting. Men även de medarbetare som har svenska som modersmål och de som kommit längre i sin svenska har ett stort ansvar att hjälpa till i det språkutvecklande arbetet.

Även huvudmannens engagemang är avgörande, anser Annica Johansson.

– Många kommuner jobbar redan språkutvecklande men det behövs mer och då kan det här materialet vara en hjälp. Ett medskick uppåt är att det här inte gör sig självt.

KARIN SÖDERGREN

Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling kan laddas ner från Socialstyrelsens hemsida.

Så kan stödet användas

Av chefer eller HR-personal för att bedöma om personalen har den språkförmåga som behövs för arbetet.

För planering och utformning av språkutvecklande aktiviteter på arbetsplatsen.

För att bedöma språkförmågan hos nyanställd.

För diskussioner i arbetsgruppen hur språkförmågan ser ut på arbetsplatsen och hur den kan utvecklas.

För att se hur personalens språkförmåga utvecklas över tid. För enskilda medarbetare som vill sätta sig in i vilken språkförmåga som förväntas av dem på arbetsplatsen.

Som ett underlag i planering av APL – arbetsplatsförlagt lärande.

Annica Johansson

Möbler för ett vuxet hem

Kroppen förändras under hela livet, men speciellt när man blir äldre är sitt- och viloupplevelsen viktig. Vi vet att möbler anpassade efter ålder och hälsoutmaningar ger bättre livskvalitet. Därför tillverkar vi säkra kvalitetsmöbler för den offentliga sektorn och för privata hem. Läs mer på www.helland.no/sv

Träffa oss på Demensdagarna

21-22. maj, Svenska Mässan, Göteborg

”Äntligen en finurlig produkt som minskar städ och tvätt inom vård och omsorg”

Testa ett provpaket helt kostnadsfritt

Läs mer på sternerosterner.se

sterner & sterner urinstänkskydd förbättrar hygien och arbetsmiljö och minskar kostnaderna för städ och tvätt inom vård och omsorg.

Urinstänkskyddet är utvecklat i samarbete med Innovation Skåne (Region Skåne) och löser det kostnadskrävande problemet med urin på kläder och inredning.

Gå in på sternerosterner.se redan i dag och beställ ett provpaket helt kostnadsfritt.

Äldre med adhd får sällan diagnos

SJUKDOMSRISK. Äldre med adhd löper högre risk än andra att drabbas av en mängd olika åldersrelaterade sjukdomar som demens, högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke, fetma och diabetes typ 2. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet av Maja Dobrosavljevic.

Trots det är det få som får diagnosen i vuxen ålder.

– Därför är det viktigt att öka medvetenheten om adhd hos den här gruppen så att fler kan få en korrekt diagnos och lämpliga insatser. På så sätt kan vi förebygga att de drabbas av allvarliga hälsoproblem senare i livet, säger Maja Dobrosavljevic i ett pressmeddelande.

Insatserna kan handla om att hjälpa dem utveckla

hälsosamma kostbeteenden, få bättre sömn, öka fysisk aktivitet, sluta röka eller behandla potentiellt drog- eller alkoholmissbruk.

Resultaten bygger på en sammanställning av internationella registerdata och deltagarbaserade studier över fler än tjugo miljoner individer, inklusive 41 000 individer med diagnosen adhd.

Sextrakasserier vanligt på praktik

USKOR. Det är inte ovanligt att blivande undersköterskor utsätts för sexuella trakasserier i form av inviter eller kommentarer om kroppar och pojkvänner under sin praktik. Det framgår av en intervjustudie från Linnéuniversitetet med 42 elever från gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Enligt studien var eleverna oförberedda på att trakasserier kan förekomma i yrket. Hur sådant kan hanteras och

förebyggas ingår inte heller i utbildningen, vilket är något som eleverna efterlyser.

– De unga kvinnorna upplever att handlingarna bagatelliseras. Det kan bero på att sexuella trakasserier är så vanligt att det normaliserats inom yrket och inte upplevs ”vara så mycket att prata om”, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och lärares praktik, till sajten forskning.se

Många äldre har dåligt brandskydd

OLYCKOR. Många äldre med hemtjänst har dåligt brandskydd i sin bostad. Och även om de har både brandvarnare och brandsläckare är det inte säkert att det hjälper när olyckan är framme. Det konstateras i en forskningsrapport från Karlstads universitet där flera kommunala räddningstjänster har deltagit.

Portabla sprinkler för riskutsatta grupper kanske kan minska antalet brandskador, men i Sverige saknas teknisk standard för hur sådant ska se ut för att fungera väl.

Idyllisk bild av pandemin

SOCIALA MEDIER. Äldreboenden visade upp en idyllisk bild av sin verksamhet på Instagram under pandemins första år. Verkligheten var dock en annan och upplevdes inte sällan som kaosartad av personalen. Det framgår av en studie från Lunds universitet där 1748 inlägg på Instagram har analyserats.

Slutsatsen är att inläggen på sociala medier i första hand användes för att lugna anhöriga under besöksförbudet. Bilden som förmedlades var att verksamheten förflöt som vanligt trots smittan. Studien är publicerad i Äldre i centrums vetenskapliga supplement.

Äldreboendet blev bygdens räddning

Hotagsfjärden är ett kooperativt äldreboende på den jämtländska landsbygden. Verksamheten har bedrivits i mer än trettio år och är en uppskattad del av livet i bygden.

Text: Lena Fröndberg

Den jämtländska byn Rötviken ligger vackert belägen vid foten av Pelleberget och Lockringsberget, med utsikt över Hotagssjön. Här finns mataffär med bensinförsäljning, distriktsköterska varje onsdag, förskola och så det kooperativa äldreboendet Hotagsfjärden. Mitt i byn ligger det röda huset med åtta lägenheter. Här bor de äldre som inte längre orkar bo kvar i sina hus eller som har flyttat tillbaka till hembyn på äldre dar.

– Äldreboendet betyder mycket. Det ger arbetstillfällen och äldre personer har möjlighet att stanna kvar i sin hembygd även när de inte klarar allt själva. Det är också en träffpunkt i byn. Det ordnas kafé, bingo och annan underhållning som är öppen för alla, säger Astrid Lönn, före detta sjuksköterska och nytillträdd ordförande i kooperativets styrelse.

Hotagsfjärden firade sitt trettioårsjubileum 2022. Samma år var äldreboendet en av tre nominerade till årets kooperativ i Sverige och utsågs till årets kooperativ i Jämtland. Resan startade i början av 90-talet med några eldsjälar som sökte pengar och

med hjälp av kommunen startade ett kooperativ och lät bygga huset. Sedan dess har personer kommit och gått och styrelsen bytts ut (senast förra året), men kooperativet har bestått.

I dag har kooperativet Hotagsfjärden ett fyrtiotal medlemmar, både boende, personal och andra engagerade bybor. Styrelsen fattar beslut om verksamheten och representanter för både personal och boende är med på mötena.

– Vi styr mycket själva, men vi har ett avtal med kommunen om vårdinsatserna och har samma kvalitetskrav som annan kommunal verksamhet, säger Astrid Lönn.

Det krävs inget biståndsbeslut för att bo på Hotagsfjärden, eftersom det räknas som ett eget boende. Vill den boende inte ha kontakt med någon personal eller om de vill ordna med sin mat själva så går det bra. Personal är dock på plats från sju på morgonen till nio på kvällen och de flesta boende har biståndsbeslut för olika insatser och äter den mat som lagas och serveras på hemmet.

Fyra personer är anställda av kooperativet, varav två är utbildade undersköterskor och en är personalansvarig. De hjälper de boende och åker också ut i bygden till dem som har hemtjänst

där. På nätterna finns det ingen personal på plats, men de boende som har hemtjänst har också larm och personal finns i beredskap under natten. De åker till boendet om det behövs.

– Vi har också avtal med kommunen där det ingår regelbundna besök av sjuksköterska och varannan vecka har vi möte via Teams med sjuksköterska, rehabiliteringspersonal, biståndshandläggare och läkare vid behov, säger Astrid Lönn.

Om behoven blir för stora finns ett äldreboende med dygnet runt-verksamhet i Föllinge som ligger sex mil från Rötviken och i Krokom nio mil bort. Astrid Lönn betonar dock vikten

Äldreboendet stärker gemenskapen i byn.

av att de äldre kan bo kvar så länge som möjligt. I ett förväntat palliativt förlopp så kan den boende vara kvar i sin lägenhet och vak ordnas, beroende på hur den boende och anhöriga vill ha det. Vid behov av akut vård så blir det transport till sjukhuset i Östersund.

På landsbygden måste man vara kreativ för att få en verksamhet att gå runt. Inkomsterna från hyror och mat på boendet är någorlunda stabila men det gäller att se till att lägenheterna är uthyrda hela tiden. För några år sedan, i början av pandemin, stod några av lägenheterna tomma en längre tid, och det frestade på ekonomiskt.

Inkomsterna från hemtjänstinsatserna varierar dessutom hela tiden eftersom det kan skilja sig från år till år hur många som behöver och är beviljade hjälp. Därför tar kooperativet också på sig städuppdrag och har nyligen inlett ett samarbete med den intilliggande förskolan. Personalen från Hotagsfjärden sköter nu matlagning och städning åt dem.

– När man bor som vi gör så kan man inte stirra sig blind på ett uppdrag, utan vi måste ha flera ben att stå på för att vi ska kunna leva vidare. Får vi ett ekonomiskt överskott ett år så sparar vi det till sämre tider, säger Astrid Lönn.

Hotagsfjärden

Antal lägenheter: Åtta.

Totalt antal som är beviljade hemtjänst: Tio, varav sju på äldreboendet och tre på bygden.

Personal: Fyra, varav två undersköterskor och en personalansvarig. En i personalen är avdelad till köket och beställning av varor.

Geografi: Rötviken tillhör Krokoms kommun och ligger 9 mil från Krokom och 11 mil från Östersund.

Kooperativ

Ett kooperativ är en fristående och frivillig sammanslutning av personer som samverkar för att tillgodose sociala, ekonomiska och kulturella behov genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. Det är inte en bolagsform (som exempelvis enskild firma eller aktiebolag) utan ett sätt att organisera företaget. Kooperativ drivs ofta som ekonomiska föreningar.

En annan utmaning är att det kan vara svårt att få tag på vikarier med tillräcklig utbildning eller erfarenhet vid sjukdom och semester. Astrid Lönn påpekar dock att det är samma situation överallt inom äldreomsorgen, hon tycker inte att Hotagsfjärden har större problem med att få tag på personal än andra.

Planerna är att fortsätta att driva äldreboendet framåt i samma anda som tidigare. Det är en mycket uppskattad verksamhet som stärker samhället och gemenskapen i byn. De boende uppskattar särskilt att kunna välja att få så mycket hjälp som de behöver samtidigt som de har nära till familj och vänner.

– Äldreboendet är en centralpunkt i byn och vi kommer att ordna olika evenemang under våren. Just nu har vi fått in en film om Hotagsbygden som de boende tittar på. Den är mycket populär, säger Astrid Lönn.

ÄO

DAGARNA

Stockholmsmässan, Älvsjö

3-4 oktober 2024

4.790 kr

STORFÖRELÄSARE

Foto: RobertEldri

Foto: MikaelLundb

Foto: KarinBoo

Foto: KristianPohl A B

Gunnel Ryner

Ingvard Wilhelmsen

Moa Wibom

Ullakarin Nyberg

Anna Tenje

Katrin Sundberg

Mia Börjesson

95%

TYCKTE ATT KONFERENSEN VAR MYCKET BRA ELLER BRA.

Deltagarröster från Äldreomsorgsdagarna 2023:

»Det var min första gång och jag blev helt tagen och tyckte att föreläsningarna var jättebra.«

»Väldigt bra föreläsare både i det gemensamma och i valbara spåren. Tänkvärda och mycket aktuella teman.«

»Bra, intressanta och aktuella föreläsningar. Trots att man har mycket på jobbet var det absolut värt att ta sig tiden att delta på ÄO-dagarna.«

»Jag gick ledarskapsspåret och upplevde att jag fick med mig något värdefullt från alla föreläsningar.«

TORSDAGEN DEN 3 OKTOBER

08.30–09.30 Frukost serveras i utställningshallen

GEMENSAMMA STORFÖRELÄSNINGAR

09.30–09.40 Amelia Adamo, moderator, öppnar konferensen

09.40–10.25 Nu besjälar vi vården av de kognitivt sjuka! • Moa Wibom

10.25–10.40 Bensträckare

10.40–11.30 Goda möten och svåra samtal • Ullakarin Nyberg

11.30–12.40 Lunch och möjlighet att träffa utställarna

12.40–13.20 VÄLJ EN FÖRELÄSNING

Foto: MikaelLundblad

Foto: Karin Boo

Ledarskap Äldreomsorg Psykisk hälsa

Smart bemanning - nyckeln till en budget i balans

Annika Särnö

13.20–13.30 Bensträckare

13.30–14.10 VÄLJ EN FÖRELÄSNING

Ingen minutstyrning i Arjeplog

Bitte Westerlund

Att bemöta ångest hos äldre

Maria Bauer

Ledarskap Äldreomsorg Psykisk hälsa

Krisledarskap i praktiken

Aida Alvinius

14.10–14.50 Eftermiddagskaffe i utställningen

GEMENSAM STORFÖRELÄSNING

Förebygg med hjälp av AI

Susanne Holmquist och Alice Hansson

14.50–15.10 Reformer för äldreomsorgen – hur rustar vi för framtiden? • Anna Tenje

15.10–16.00 ”Jag gör vad fan jag vill” • Katrin Sundberg

Foto: Robert Eldrim

Våldet upphör inte vid 65

Catarina Gustafsson och Eva-Maria Ambesjö

Foto: KristianPohl AB

1A 1B 1C

2A

2B

2C

FREDAGEN DEN 4 OKTOBER PROGRAM

08.30–09.00 Utställningen öppnar

GEMENSAMMA STORFÖRELÄSNINGAR

09.00–09.15 Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum - Tillsammans utvecklar vi äldreomsorgen • Eva Lindqvist

09.15–10.00 Reslust till livet – om motivationens tre grundpelare • Mia Börjesson

10.00–10.40 Förmiddagsfika i utställningshallen

10.40–11.30 Konsten att hitta RÄTT i stället för att leta fel • Gunnel Ryner

11.30–12.40 Lunch och möjlighet att träffa utställarna

12.40–13.20 VÄLJ EN FÖRELÄSNING

Ledarskap Äldreomsorg

Bättre stöd för hållbart ledarskap

Rebecca Andersson

13.20–13.30 Bensträckare

13.30–14.10 VÄLJ EN FÖRELÄSNING

Rätt vald förflyttning – för ökad livskvalitet och färre arbetsskador

Martin Gottfridsson

Ledarskap Äldreomsorg

Tankställen - för välmående arbetsgrupper

Egon Rommedahl och Therese Kleveland

Att prata om det svåra med anhöriga

Katarina Tingström

Psykisk hälsa

Värna ditt skyddsrum

Mia Börjesson

Psykisk hälsa

På tal om döden – hur kan du prata om att livet kommer ta slut?

Ida Goliath

14.10–14.50 Eftermiddagsfika i utställningshallen

OBS! Efter denna paus stänger utställningen

GEMENSAM AVSLUTANDE STORFÖRELÄSNING

14.50–15.40 Chef i ditt eget liv eller sätt stopp för onödig oro och besvärande grubblerier • Ingvard Wilhelmsen

3A 3B 3C

4A

4B

4C

Samtal om döden skapar trygghet

Att tala om döden kan vara svårt. På Stureby vård- och omsorgsboende går det ovanligt lätt – tack vare en kortlek, en internutbildning och en stödjande chef. Resultat: Tryggare boende och anhöriga och kunnigare personal.

Text: Anna Kågström Foto: My Matson

Margareta Ljunghall tycker det känns bra och lite svårt att svara på frågorna.

Stämningen i rummet är varm och koncentrerad. Undersköterskan Maria Otter har lagt upp kort ur ”Dö bra”-kortleken på bordet framför boende Margareta Ljunghall. Nu läser hon från ett av korten:

– ”Att kunna prata om sådant som gör mig orolig eller rädd” – är det mycket viktigt, ganska viktigt eller inte viktigt för dig, Margareta?

Paus. Väntan.

– Det är relativt viktigt.

– Jag hoppas att du känner att du kan ta upp allt du tänker på, Margareta, för vi är ju här för dig.

Korten ingår i samtalsmetoden ”Dö bra” som nu sprider sig inom äldreomsorgen. Den går ut på att – i god tid och upprepade gånger – erbjuda boende att prata om hur de vill ha det under sin sista tid i livet. Frågorna på korten på bordet är både konkreta och filosofiska: ”Att veta hur jag kommer att förändras kroppsligt.” ”Att ha ordning på min ekonomi.” ”Att ha någon som vet om mina värderingar och prioriteringar och kan föra min talan.”

Men korten kan också vara ett instrument som öppnar för goda samtal i sig.

I lägenheten hos Margareta Ljunghall vindlar samtalet från de stora frågorna till vidare associationer – till barndomen i Överkalix, en spännande tid i London, träden utanför fönstret och tunnelbaneperrongen bortanför, som bjuder på liv och rörelse varje morgon. Det är en tid bokad för samtal; både Margareta Ljunghall och Maria Otter är öppna och koncentrerade. Plötsligt börjar Margareta att berätta om två släktgårdar från barndomen. – Vad intressant! Det har du aldrig berättat om tidigare, Margareta!

Att kunna dö ”bra” är vad forskningsprogrammet ”Dö bra” syftar till. Forskningen har bedrivits sedan 2013 och förgrenat sig i en mängd projekt vid Umeå universitet och Karolinska institutet. Ett av dem utgår från kort-

leken Dö bra, som under de senaste åren spridit sig inom äldreomsorgen och också kan köpas av privatpersoner. Tanken är att utveckla det palliativa arbetet och stärka den personcentrerade vården från inflyttning och ända in i dödsögonblicket.

Stureby vård- och omsorgsboende i Stockholm har ingått i projektet som ett av tre ”pilot-boenden”. Biträdande enhetschefen Jani Kärppä ser flera

fördelar med samtalen: De boende får möjlighet att reflektera och uttrycka egna önskemål, vilket ger en förbättrad personcentrerad vård. Samtalen fördjupar relationen med både boende och anhöriga – och tar vara på undersköterskornas kompetens.

– Tidigare har de här samtalen varit mer kliniska med fokus på medicinska frågor och hållits av läkare och sjuksköterskor. Jag vill lyfta SoL-per-

Alla samtal dokumenteras.

Anna-Lena Fredin, Silviasyster, är med och håller i utbildninngen.

sonalens kunskaper, och att de håller i de här mer djupgående samtalen. Det är ju undersköterskorna som står närmaste de boende.

Dessutom ökar metoden och internutbildningen hela teamets och även chefernas kunskap, menar Jani Kärpää, som också gått en fördjupande utbildning i ledarskap inom palliativ vård:

– Vi har utvecklat det palliativa arbetet här under flera år, men det här ger ytterligare kunskap. Döden påverkar oss alla på olika sätt. Exempelvis är det nu rutin att chefen tar kontakt med personal som suttit vak för att höra hur de mår. Vi har också reflektionsmöten med teamet både under och efter vård i livets slutskede, och de anhöriga erbjuds efterlevandesamtal.

på med medarbetare. Målet är att all personal ska ha gått kursen, inklusive chefer och annan vårdpersonal.

Anna-Lena Fredin, undersköterska och Silviasyster, är med och håller i internutbildningen.

– Metoden är jättebra. Eftersom varje samtal dokumenteras och uppdateras i genomförandeplanen behöver vi i vårdteamet aldrig tveka kring hur vi ska prioritera under vårdtiden eller när det väl är det allra sista skedet. Under internutbildningen får kollegorna prova korten på varandra. Det är ett viktigt steg, menar Bisrat Mebhratu, även hon undersköterska och Silviasyster.

Till en början utbildades boendets palliativa ombud enligt Dö bra-projektets mall. Därefter har den tre timmar reflekterande internutbildningen fyllts

– Döden angår ju inte bara de boende här, utan även mig och oss alla. Att själv ha mött och tagit ställning till korten ger också mer äkthet och närhet i samtalen. Samtidigt hänger det mycket på undersköterskans skicklighet att leda samtalet. Och att man vågar. Den som känner

Kortleken baseras på forskning

Kortleken består av 37 kort med olika påståenden och är från början framtagen av den ideella amerikanska organisationen Coda Alliance, då under namnet ”Go Wish”. Tanken är att stödja personer som fått en palliativ diagnos och deras anhöriga att förbereda sig inför livets slutskede. Texten är översatt och anpassad till svenska förhållanden inom forskningsprogrammet Dö bra vid Karolinska institutet och Umeå universitet.

Det finns också ”öppna kort” där man kan fylla i egna önskemål. Korten sorteras i tre högar: mest viktigt, ganska viktigt och inte viktigt. Sedan rangordnas de 10 allra viktigaste korten. Tanken är att sorteringen ska ge utrymme för upprepad reflektion. Ett samtal kan ta 30 minuter–1,5 timme eller delas upp i flera kortare.

Varje samtal dokumenteras. Informationen finns sedan tillgänglig både digitalt och fysiskt i SoL-pärmen.

Även privatpersoner kan köpa kortleken, som ges ut av Volante förlag, cirkapris 179 kr.

Jani Kärppä, biträdande enhetschef.

Varje morgon tittar Margareta Ljunghall ut över parken.

Samtalen underlättar sista skedet.

sig osäker ska inte behöva genomföra ett Dö bra-samtal och inte känna sig dålig för det. Då får bara en kollega kliva in i stället.

Intressant nog kan Dö bra-samtalen ofta bli friare än det mer bundna

Fördelar med Dö bra-samtal

Kortleken skapar en struktur för samtalet.

Ökade möjligheter för boende att framföra egna önskemål och göra självständiga val.

Stärkande för relationen mellan boende-personal och boende-personal-anhöriga.

Bättre vårdkvalitet – färre oönskade behandlingar.

Närstående tycker att äldreomsorgen förmedlar kompetens.

formulär som genomförandeplanen är, menar undersköterskan Maria Otter: – Dö bra-samtalen blir ofta mer öppna. Det kan komma fram saker som man aldrig fått veta annars.

Enligt rutinen på Stureby VoB informeras det om Dö bra-samtalen redan vid välkomstsamtalet, när en ny boende flyttar in. Samtalen planeras sedan in så att de anhöriga som så önskar kan närvara. Merparten vill. Inte sällan blir samtalen överraskande för personer runt den sjuke: ”Ah, är det så du vill ha det?”

– Jag upplever att de flesta anhöriga ser samtalen som positiva, säger Maria Otter. Vi jobbar redan så mycket med anhörigstöd, ringer upp, bjuder in, bygger förtroende … Då blir det oftast inte så svårt när kortleken ligger på bordet och vi sitter där tillsammans med deras närstående. Vi har liksom varit med hela vägen.

Direkta samtal med boende kan

”Det kan komma fram saker som man annars aldrig får veta.”

också tas på volley, när det uppstår ett ”läge”, enligt Maria Otter:

– Det kan exempelvis vara på kvällen mellan 19 och 20, när det fortfarande är två personal på plats. Då kan man snabbt stämma av med kollegan att det funkar, hämta kortleken och sätta sig enskilt med den boende. Allt det andra – som städning och tvätt – måste inte vara tipptopp jämt.

– Boende som känner sig sedda och lyssnade till mår också bättre, säger Bisrat Mebhratu. Det gör att det oftast blir utrymme för att göra de där andra sysslorna senare.

Varje samtal dokumenteras. Det är ett viktigt stöd för hela vårdteamet,

Maria Otter är Margareta Ljunghalls kontaktperson.

FÖR EN BÄTTRE DAG PÅ JOBBET

Gothia Kompetens arbetar med kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. För en bättre dag på jobbet.

menar undersköterskan Anna-Lena Fredin, både i den dagliga personcentrerade omsorgen och vid livets sista timmar:

– Det finns liksom inget att tveka på. Allt vad personen önskar står ju där.

Hur går det då i en tajt vardag – går det att uppfylla önskemålen?

– Ja, det tycker jag, säger Anna-Lena Fredin. Exempelvis hade vi en kvinna som absolut inte ville gå ut – men som ville se sin trädgård. Då kunde vi visa henne flygfoton på Google Maps, och hon blev lika glad varje gång.

Även för anhöriga kan de förberedande samtalen underlätta. En son, som inte klarade att komma till mammans dödsbädd, valde att i stället skicka foton på sig själv via en digital fotoram.

– Den boende valde då att mest ligga vänd åt det hållet. Det var så tydligt att bilderna betydde mycket för henne. Att så strukturerat involvera anhöriga i ”svårare” samtal har ytterligare fördelar, menar enhetschef Jani

Kärppä:

– Efter pandemitiden har många frågor om äldreomsorgen: Hur är det med bemötandet av de boende? Hur fungerar äldreomsorgen egentligen? I och med samtalen får de anhöriga en inblick i hur vi arbetar. De vet att vi tar hand om deras närstående till sista andetaget.

Stureby vård- och omsorgsboende

Säbo med 90 lägenheter. Ligger i ett parkområde i södra Stockholm, t-bana: Svedmyra. Projektet ”Implementering av förberedande samtal inför livets slut på vård- och omsorgsboende” startade i december 2021.

I april 2022 bjöds anhöriga in till ett möte där både forskare, patientansvarig läkare och ansvarig sjuksköterska deltog. Man informerade även om rutinen kring palliativa teammöten och anhörigenkäten i Palliativa registret.

”Testa

kortleken på kollegorna”

3 frågor till doktorand Åsa Olsson, som är en av flera forskare inom projektet Dö bra.

1Varför heter kortleken ”Dö bra” – kan döden någonsin vara bra?

– Vad vi vet är att allt fler dör på särskilda boenden. Namnet anspelar på tvetydigheten i uttrycket ”jättebra”/”döbra”, i och med att man kan ha det mer eller mindre bra den sista tiden i livet. Men visst väcker det reaktioner – från ”vad bra med ett så lättsamt anslag” till att det är ”förfärligt”. Samtidigt kan känslor väcka nyfikenhet. Och kortleken är uppenbarligen ändamålsenlig för att ha tidiga, förberedande samtal inom äldreomsorgen.

2

Inom projektet har ni, tillsammans med personal, skapat en utbildning i att föra Dö bra-samtal. Varför är det viktigt att utbilda sig? – Därför att forskning visar att det finns ett slags tröskel för omsorgspersonal att föra sådana här samtal. Syftet med utbildningen är att först våga testa kortleken med kollegor och få tänka kring frågorna,

sedan prova att föra ett samtal utifrån kortleken med någon man känner. Att få prova och reflektera tillsammans med kollegor har visat sig vara värdefullt för att lära sig ha de här samtalen.

3

Som doktorand har du intervjuat både boende och anhöriga vid tre äldreboenden om Dö bra-projektet. Säg något som har slagit dig!

– Att flera boende har varit så positiva och berättat hur de har saknat att få prata om existentiella frågor, medan andra föredrar att i stället leva i nuet. Samtalen verkar också ha betytt mycket för anhöriga. De talar så varmt om samtalsledarna, och känner sig mycket tryggare med den vård deras närstående får på boendet. Det är slående hur man med så relativt enkla medel kan bygga relationer och trygghet.

Fotnot. Åsa Olsson disputerar med sin avhandling om tidiga förberedande samtal i november 2025.

Namnet anspelar på ”jättebra”, enligt Åsa Olsson.

Svenska Mässan, Göteborg

13 maj Opening Keynote

14–16 maj Konferens & Utställning

Upptäck programmet och köp biljett på vitalis.nu

Välkommen till Nordens ledande mötesplats för framtidens hälsa, vård och omsorg!

Vitalis sätter fokus på e-hälsa, välfärdsteknik och innovation. Här möts branschens viktigaste aktörer för att främja utvecklingen av en hållbar hälso-och sjukvård. Välkommen att delta i diskussionen om utmaningar, lösningar och hur visioner blir verklighet.

Utställning med 250 aktörer

Konferens med drygt 400 programpunkter

Mötesplats med ca 6 000 medverkande

Bland talarna

Scanna QR-koden för att se programmet

Anna-Lena Andersson Socialchef, Kalix kommun

Michael Ländin Ordf. Omsorgs-/Hjälpmedelsnämnden, Kalmar kommun

Johan Kaarme Direktör/avdelningschef, Vård och omsorg, SKR

Ulrika Kjellberg Enhetschef, Vård och omsorg Tjörns kommun

Lorna Bartram AI Transformation Strategist - Healthcare, AI Sweden

”Det är aldrig för sent att må bra”

PSYKOLOG JOHNNY PELLAS

är tvärsäker: Äldre med depression blir hjälpta av psykologisk behandling. Det gäller även den som drabbats av en demens sjukdom. Lösningen –beteendeaktivering – kan även omsorgspersonal på säbo och i hemtjänsten bidra till.

Text: Anna Kågström Foto: Henrik Mill

Så stod geropsykolog

Johnny Pellas i talarstolen, beredd att föreläsa. När han tittade upp från sina papper fick han en smärre chock – salen vid senaste Äldreomsorgsdagarna var fylld till bredden.

– Det är den största publik jag har haft som föreläsare i geropsykologi. Jag var bara tvungen att ta en selfie med publiken, säger Johnny Pellas. Han ser att intresset för psykisk ohälsa och psykologisk kunskap ökar.

– Särskilt bland unga finns ett väldigt öppet samtalsklimat. För någon som är född på 1920-eller 30-talet är nog psykologi däremot mer kopplat till mentalsjukhus, tvångsvård och att en person som har psykisk ohälsa blir exkluderad från samhället.

Samtidigt betonar han att myterna kring äldres mående fortfarande är starka: ”Depression hör väl till ålderdomen?” ”Det är normalt att bli nedstämd när man blir äldre.” ”Herregud, klart man blir deppig av att bo på ett äldreboende!”

Och sanningen?

– Att vara deprimerad och/eller ha ångest tillhör inte ett normalt åldrande. Det är aldrig för sent att må bra. Och äldre har samma rätt att få psykologisk behandling som unga och medelålders, svarar han.

Johnny Pellas är utbildad neuropsykolog, men arbetar främst som geropsykolog. Det är en titel som formellt inte finns i Sverige ännu

Geropsykologer

Sveriges Geropsykologers Förening (SGF) är sedan 1996 en yrkesförening inom Sveriges Psykologförbund. SGF arbetar för att ”äldre personer skall erbjudas kvalificerade insatser i samband med utredning/diagnostik och konsultation/behandling samt att vård och äldreomsorg skall utvecklas med utgångspunkt från geropsykologisk kunskap om äldres egna resurser, önskemål och förutsättningar”.

(men väl i grannländer som Danmark och Norge). ”Gero” kommer från ”geriatrik”, alltså en helhetssyn på äldres hälsa och ohälsa. Parat med ”psykologi” blir det en specialist på äldres psykiska mående – ett yrke som ännu endast praktiseras av ett 40-tal i Sverige. Utöver att själv utreda och behandla äldre är Johnny Pellas forskare med en färsk doktorsavhandling (läs mer i faktarutan här intill) och därtill ordförande för yrkesföreningen

samtalsterapeutisk behandling, som enligt riktlinjerna bör vara förstahandsval vid depression. Cirka 30 procent får antidepressiva läkemedel. Resten uppger att de inte får någon behandling alls. Många beräknas också vara deprimerade, men utan diagnos.

– Ytterligare ett problem är att många av dem som söker sig till primärvården för en fysisk smärta aldrig utreds för en eventuell depression. Även inom psykiatrin finns en

”Jag har en drivkraft att sprida psykologisk kunskap och behandling. Jag vet att det funkar för äldre, ändå är det bara en minoritet som får tillgång till det.”

Sveriges Geropsykologers förening (se faktaruta).

I samtliga roller driver han i grunden samma fråga: Jämlik vård, oavsett ålder. Rätten till psykologisk utredning och behandling.

Siffrorna talar för att det behövs. Enligt en svensk färsk studie lider så många som 50 procent av alla boende på säbo av depression i någon form. Samtidigt – och på grund av hur vården är organiserad – finns i princip ingen psykologisk hjälp att få. I upphandlingen mellan kommun och region ingår endast läkare och sjuksköterskor, inga psykologer eller kuratorer.

– Om 50 procent av hela Sveriges befolkning beräknades vara deprimerade skulle det tillsättas en kommission för att ta reda på: Vad är det som har hänt? Vilka samhällsförändringar kan ha lett fram till det här? Och hur kan vi kraftsamla för att råda bot på lidandet? Tyvärr finns fortfarande både ointresse och okunskap för den äldre befolkningen som gör att personer med psykisk ohälsa inte erbjuds hjälp, trots att det finns effektiv behandling mot depression, även för personer med kognitiv sjukdom.

Andra studier visar att var tredje äldre individ i Sverige är nedstämd och ytterligare en att 15 procent av äldre i primärvården är deprimerade. Endast ett fåtal av dessa (1–3 procent) får

åldersdiskriminering. Fler remisser för äldre med psykisk ohälsa ges avslag jämfört med remisser för medelålders och yngre.

Samtidigt bidrar andra faktorer till att äldre, obehandlade personer drabbas dubbelt. Exempelvis ökar depression risken för både hjärt- och kärlsjukdom och för demenssjukdom. Läkemedlen för depression och ångest har också sämre effekt hos äldre och ger fler biverkningar. Dessutom är depression hos äldre en högriskfaktor för suicid.

Men så kommer den goda nyheten, det som Johnny Pellas arbetar med kliniskt, forskar kring och föreläser om: Det finns effektiv behandling mot depression och ångest hos äldre. Alla människor – såväl en 86-åring med Alzheimers sjukdom som en 95-åring med vaskulär demens – skulle kunna vara hjälpta av psykologisk behandling som en del i att bli friska från depression.

– Jag vill rentav påstå att människor över 65 år tillgodogör sig psykologisk behandling bättre än medelålders och yngre. Det beror på de äldres livserfarenhet. De har redan utsatts för – och klarat – flera kriser i livet, vilket betyder att de ofta har fler redskap för att hantera en ny kris. Visserligen finns det färre studier på äldre personer med kombinationen depression/ångest och samtidig

kognitiv nedsättning, men de studier som finns visar att det fungerar.

För att personer med kognitiv sjukdom ska kunna ta till sig psykologisk behandling behövs förstås extra stödfunktioner. Exempelvis kan en person med alzheimer behöva mer skriftlig eller inspelad information för att kunna upprepa den, och stöd av personal för att omsätta det man pratat om i praktiken. Till en person med vaskulär demens kan behandlaren behöva tala långsammare och ge tid för personen att bearbeta informationen.

Den behandling Johnny Pellas förespråkar bygger på en psykologisk behandling som kallas beteendeterapi och är en utlöpare från KBT (kognitiv beteendeterapi). Enkelt uttryckt handlar den om att hjälpa den äldre personen att ”göra” hopp och livskvalitet. På många sätt påminner den om äldreomsorgens kärnideal med personcentrerad omvårdnad – alltså att via levnadsberättelse och möten lära känna personen och ta reda på: Vad får just dig att må bra? Vad får dig att må dåligt? Och sedan: Skapa en struktur för att göra mer av det goda och minimera det dåliga.

– Man får helt enkelt anpassa behandlingen utifrån varje persons förutsättningar.

Och sedan ta små steg för att ta reda på: Vad är ett gott liv för dig? Jag tänker att personal på säbo och inom hemtjänsten är en outnyttjad resurs. Genom att lära sig strukturen för att arbeta systematiskt med beteendeaktivering skulle de kunna understödja en aktivering.

Men då gäller det att först borra sig ner under utsagor i levnadsberättelsen, som ”XX har alltid tyckt om att motionera” eller ”XX har gillat att gå på fest”, hävdar Johnny Pellas:

– För en effektiv beteendeaktivering behöver man komma åt varför personen har tyckt om att motionera. Har det varit för att få ta ut sig fysiskt, komma ut i naturen eller umgås med andra? För den som har gillat att gå på fest kanske det främst har handlat om att göra sig fin. Det kan personen få hjälp med både av hemtjänst och på säbo – att sitta framför spegeln, sminka sig, fixa håret och i lugn och

ro välja kläder … Kanske finns det fler på boendet som har samma intresse och kan träffas en fredagkväll och äta snacks och skåla?

För dem som gillat att umgås är det viktigt att personalen stöder socialisering med andra.

– Om jag ska vara lite cynisk så kan en förklaring till att så många känner sig ensamma på säbo bero på hur personalen arbetar med inkludering. Det kan handla om sådant som hur de boende placeras vid matbordet

Johnny Pellas

Ålder: 40 år.

Bor: Västerås.

Familj: Fru (som är psykiatrisjuksköterska), 13-årig dotter, 9-årig son, två katter samt fem höns.

Arbete: Forskare i forskargruppen Geriatric Lifestyle and Mental Health Research vid Uppsala universitet. Utbildare och handledare i två pilotstudier kring beteendeaktivering. Neuropsykolog vid Minnes-och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Avhandling: ”Assessment and psychological treatment of depression in older adults”

Ordförande: I Sveriges Geropsykologers Förening, Fritid: Odla och laga mat. Hänga med familjen. Läsa, simma och vara i naturen.

eller att personal är aktiva och bistår i samtal mellan boende så att det blir en interaktion.

Johnny Pellas växte upp i samhället Kolbäck i sydöstra Västmanland. I närheten fanns också en stor del av släkten som invandrat från Finland på 1950- och 60-talen; en del svenskspråkig, en del finsktalande. Pappa arbetade som trafikinspektör, mamma som personlig assistent. Den lille Johnny var en nyfiken typ, som trivdes i skolan och lätt kunde ”nörda ner sig i saker”. Dessutom älskade han att tävla i pardans. Under studierna i Uppsala drev han dansskola en period. Vetgirigheten och en hög integritet gagnar honom som forskare, menar han:

– Dels är det väl ett personlighetsdrag, dels har min familj alltid stöttat mig, vad jag än har velat göra. Det är en styrka som forskare att kunna gå sin egen väg och inte bry sig så mycket om vad andra tycker.

Kontakten med hemtjänst och

säbo fick han som sommarjobbande student; tre somrar på säbo, tre inom hemtjänst. En praktik på minnesmottagning i Uppsala ledde honom vidare på geriatrikspåret. Under flera år arbetade han sedan som klinisk psykolog vid Västmanlands sjukhus i Västerås. År 2022 öppnade Vuxenpsykiatriska äldremottagningen för personer 65+. Johnny Pellas projektledde den nya mottagningen och arbetade kliniskt där fram till januari i år.

– Man kan väl säga att jag genom åren hållit på med ”intern lobbyverksamhet” i regionen, samtidigt som jag jobbat kliniskt med att ta emot, utreda och behandla äldre med psykisk ohälsa.

I december kom hans doktorsavhandling, som dels undersöker två skattningsskalor för att upptäcka depression hos äldre, dels via olika delstudier studerar effekten av beteendeaktivering per telefon.

Som forskare, knuten till Uppsala universitet, kommer han framöver att forska mer kring just telefonbaserad

Depression

D + D = DUBBELDÅLIGT

Demens och depression är ett olyckligt par: En person med demenssjukdom löper större risk för att få en klinisk depression. En äldre frisk person som får depression löper i sin tur större risk för att också insjukna i kognitiv sjukdom.

DEPRESSION GER LÄNGRE LÄKEFÖRLOPP

En studie av två personer med benbrott – varav den ena samtidigt hade depression – visade på flera försvårande omständigheter för personen med depression. Läkeförloppet var längre, och personen kom heller inte tillbaka till sitt tidigare hälsotillstånd. Personen fick mer läkemedel och mer sjukvård – och utgjorde därför också en högre samhällsekonomisk kostnad.

ÖKAD RISK FÖR SUICID

Den allvarligaste följden av psykisk ohälsa är självmord. Andelen självmord är högre bland äldre än yngre personer. Högsta andel har män 80 plus. Depression är en vanlig orsak till självmord.

beteendeaktivering, men också handleda och utbilda region- och kommunanställda i metoden. Därutöver jobbar han sedan februari i år som kliniker vid minnes-och geriatiska mottagningen i Uppsala.

– Jag hoppas att det inom 5–10 år kommer att finnas mer förebyggande verksamheter för äldre med psykisk ohälsa i Sverige. Det behövs verkligen mer kunskap på vårdcentraler och inom äldreomsorgen, men också inom äldrepsykiatrin.

Att jobba som psykolog – och med äldre – ger enligt Johnny Pellas ständig påfyllnad av de stora, existentiella frågorna: Vad skapar mening i ett liv?

– Som psykolog sitter man ju och nystar tillsammans med en annan människa för att den personen förhoppningsvis ska landa i ett slags försoning: ”Så här blev mitt liv. En del av det som jag önskade blev av, annat blev det inte. En sådan här person har jag blivit.” Det är lika fantastiskt att få vara med om varje gång.

”På samma sätt som undersköterskor måste hålla koll på tecken på trycksår behöver de få lära sig att känna igen tecken på klinisk depression”, säger Johnny Pellas.

VÄLKOMMEN TILL

TENA SOLUTIONS COMPASS

DIN DIGITALA ARBETSPLATS INOM INKONTINENSVÅRD

UPPTÄCK NYA TENA SOLUTIONS COMPASS!

Här har vi samlat stöd för att välja ut och beställa produkter, kurser, guidande filmer, omvårdnadskort och andra viktiga dokument. Allt för att förenkla och avlasta ditt arbete i vården.

Läs mer på tena.nu/compass

Säkerställ och öka kompetens med patientsimulering

Simulering används för ökad realism vid inlärning och träning, som t ex vid:

• Bemötande och teamarbete

• Ergonomi och förflyttningsteknik

• Kliniska procedurer

22-23 oktober välkomnar vi till vår Nationella konferens SUN (Simulation User Network) i Stockholm.

Laerdal.com/se Laerdal Medical Sverige @laerdalmedical.sverige

Panelen

Både chefer och medarbetare i äldreomsorgen är ofta ensamma om beslut och komplexa situationer. Hur resonerar kollegor runt om i landet som kanske brottas med samma problem som du? Här svarar panelen på tre aktuella frågor.

FRÅGA:

Hur jobbar ni med språket hos er?

Dorte Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

Man kan utbilda sig till språkombud hos oss. Det innebär att man är behjälplig med att till exempel dokumentera. Vi pratar mycket om hur viktigt det är att alla förstår och att man måste fråga om det är något man inte förstår. Det finns inga dumma frågor!

Alla medarbetare har ett ansvar för att det blir rätt. Vi som kan språket behöver tänka på hur vi använder det, hur vi pratar och att mottagaren förstår och den andra parten har ett ansvar att se till så att man förstår, inte bara säga ja. Och att man frågar om det finns något hos kunden man inte förstår. Vi måste hjälpa varandra.

Helene Andersson

Undersköterska dagverksamhet Örkelljunga

I nuläget har alla på min arbetsplats svenska som modersmål. Eftersom jag arbetar med demenssjuka är det viktigt att språket och mitt budskap når fram.

På samma sätt måste kommunikationen mellan personalen fungera. Om man är rädd och osäker att tala kan det skapas en oro. Då måste man använda andra språk – språket av empati och omsorg. Som komplement använder vi också kroppsspråk, bilder, liknelser och metaforer.

Vi berömmer och uppmuntrar ofta och tydligt varandra. Det gör att samarbetet stärks och vi växer tillsammans. Risken för missförstånd ökar om kommunikationen tystnar.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef Jönköping

Kvaliteten på utförda insatser är beroende av kvaliteten på kommunikationen. Därför är språket en alltid aktuell fråga för oss. I Jönköping har vi haft kurser i vårdsvenska men jag vet inte hur många medarbetare som gått dem. Det är svårt att mäta resultatet eftersom det hittills bara skett två gånger. Men det finns positiva exempel på arbetsplatser där en i personalen vid exempelvis fikat tar upp olika ord och uttryck som vi använder inom äldreomsorgen. Kommunen har valt att inte ha språkombud för att inte ytterligare belasta befintlig personal. Men jag vet att det förbereds utbildningssatsningar i år.

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänst Tingsryd

Vi arbetar med språkombud på alla arbetsplatser inom äldreomsorgen. Områdescheferna har gått en utbildning för att sedan kunna arbeta med dessa frågor dagligdags. Språkombuden ska hjälpa till på arbetsplatserna för att underlätta för anställda som har annat modersmål än svenska men också hjälpa arbetskamrater att hjälpa. Vi försöker sammanfoga språkombud och dokumentationsombud för att frågan ska vara enkel att lyfta. Vi har många duktiga kollegor som brottas med det svenska språket. Många talar utmärkt svenska medan det skrivna språket är svårare.

FRÅGA: Har ditt jobb påverkats av dyrtiderna?

Dorte Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

Det har märkts på inköp av till exempel livsmedel. Inköpen har blivit betydligt dyrare men budgeten har inte förändrats. Det gör att vi behöver vara tydligare med vad som ingår när man bor hos oss, vad som är rimlig konsumtion och vad kunden behöver köpa själv. Vi behöver tänka extra mycket på att all mat används på rätt sätt så att inget behöver slängas. Vi har också diskuterat lampor, att bara tända de nödvändiga, men då är det viktigt att en sådan sak inte drabbar kunden.

Helene Andersson

Undersköterska dagverksamhet Örkelljunga

Vi har inte märkt av någon betydande besparing. Men givetvis har vi en stor medvetenhet om det läge som råder och försöker anpassa oss efter det. Vi är en liten enhet och har en tradition att hjälpas åt i de olika teamen. Finns det ett behov och möjlighet kan min dag starta i hemtjänsten för att sedan övergå till dagverksamheten och så småningom avslutas på korttidsboendet.

När kraven på besparingar växer, så gör även mitt ansvar som personal det. Jag ansvarar för att sitta lugnt i båten, att vara den trygga.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef, Jönköping

Vi har inga generella besparingar som vi behöver genomföra i år. Däremot är det ekonomiskt tänkande som gäller vid bemanning där vi hela tiden försöker få bra samarbete och samplanering mellan olika delar av verksamheten samt vid inköp av varor. Den delen har underlättats med tydliga rutiner och upphandlingar av vad som är okej att köpa in och från vem. Personalkostnader är oftast det som påverkar resultatet mest. Samplanering inom och mellan olika verksamheter har startats sedan en tid.

Stärk dina medarbetare & dig själv

Vidareutbildning på högskolenivå för yrkesverksamma

Ett urval av våra utbildningar

• Ledarskapsutbildning för chefer i äldreomsorgen 30 hp

• Socialrätt för arbetsledare 7,5 hp

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänsten Tingsryd

De flesta kommunala verksamheterna har dragits åt och om det inte ska sparas så är åtminstone direktiven att hålla budget väldigt tydliga. Det märks att den ekonomiska medvetenheten både på jobbet och privat är mycket högre. Ibland kan kreativiteten göra att vi kommer på nya sätt att gripa oss an saker och då kan vi trots mindre pengar få till en bättre kvalitet. Vi försöker arbeta med internutbildningar och på så sätt inte stanna upp i utvecklingen av arbetssätt och kunskap.

• Biblioterapi som metod för personlig och professionell utveckling 15 hp

Vi kan anpassa utbildningar för just din arbetsplats, med möjlighet till fördjupade kunskaper och utveckling av verksamheten inom bla psykisk ohälsa, våld i nära relationer och palliativ vård.

Marie Cederschiöld högskola

tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola mchs.se/uppdrag

uppdrag@mchs.se • 08-555 051 19

LEDARSKAP INOM ÄLDREOMSORG

Handbok för lärande och utveckling

Äldreomsorgen står inför stora förändringar med hög personalomsättning och alltmer komplicerade sjukdomsbilder hos de äldre. För att möta dessa utmaningar krävs arbetsgrupper som aktivt efterfrågar och delar kunskap och har ett tydligt gemensamt syfte och mål.

Boken Ledarskap inom äldreomsorg ger ledaren verktyg för att hjälpa arbetsgruppen att bli ett sammansvetsat team där reflektion, lärande och utveckling står i centrum.

– Vi hoppas att boken både ska inspirera och guida ledare i äldreomsorgen att få arbetsgruppen att utvecklas till att bli en reflekterande grupp med gemensam kompassriktning. När allt faller på plats kan det verkligen skapas magi, säger författarna Egon Rommedahl, leg. psykoterapeut, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska.

En mycket användbar bok för chefer och handledare, inte bara inom äldreomsorg.

Helhetsbetyg: 5.

Hanna Berg, BTJ-häftet nr 3 2024

FRÅGA:

Vilka

problem brottas ni med just nu?

Dorte Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

Rekryteringen inför sommaren. Det märks att det har blivit allt svårare att rekrytera personal med utbildning och erfarenhet. Det är viktigt att det känns rätt och blir bra vid nyrekrytering, det ska fungera för alla. Det är givetvis bra med en viss vana, det är inte något helt enkelt arbete vi utför!

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef, Jönköping

Det pågår mycket förbättringsarbete överallt som en nystart efter pandemin. Vi arbetar mycket med att skapa en robust samarbetskultur inom organisationen. Vi jobbar med Chefen i fokus där man belyser enhetschefernas organisation och arbetsvillkor. Det pågår också projekt för resurschefer och mentorer. Arbetsgivaren satsar på att ge enhetscheferna stöd i deras vardag. Det pågår också projekt inom hygien, specificerade scheman utifrån kompetens, värdegrund, bäddkort, matbeställningar och så årshjulet för både enhetschefer och medarbetare. Det som är en svår utmaning är kompensförsörjningen. Vi rekryterar hela tiden.

Helene Andersson

Undersköterska dagverksamhet Örkelljunga

Jag kan inte komma på något särskilt problem för tillfället. I stället är jag tacksam att jag genom mitt arbete får utföra och använda mina kunskaper och erfarenheter. När jag i praktiken kan använda det jag teoretiskt fått lära mig och se det goda resultatet av detta, då mår jag väl på mitt arbete. Välmående leder till en positiv och kreativ miljö där vi tillsammans växer och utvecklas.

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänsten Tingsryd

Just nu startar rekryteringen av semestervikarier upp ordentligt. Det finns alltid en oro över hur det ska gå och om semesterplaneringen ska gå ihop. I slutet av 2023 arbetade vi mycket med att få ihop mötesplatser där vi kan förebygga insatser och motverka ensamhet. Det blev väldigt lyckat och uppskattat så nu försöker vi hitta möjligheter för att fortsätta det arbetet. När vi tänker framåt tänker vi mycket på hur vi ska kunna minska insatserna på ett sätt så att man i stället kan känna sig självständig och få hjälp med det man som enskild absolut inte kan tillgodose själv.

Finns också som webbkurs.

STALKNING OCH OLAGA FÖRFÖLJELSE I YRKESLIVET

Förebygga, bedöma, hantera

Stalkning och olaga förföljelse är en brottslig handling och personal inom offentlig verksamhet löper risk att drabbas i sin yrkesroll. Stalkarens beteenden och handlingar väcker oftast stort obehag hos den som utsätts och kan få långtgående konsekvenser både i yrkeslivet och privat. Vem är hen som stalkar och varför stalkar hen? Den här boken ger kunskap samt strategier och verktyg för att kunna förebygga att bli drabbad och skydda sig mot stalkaren och hens beteende.

Författare: Jakob Carlander, leg. psykoterapeut, och Benjamin Carlander, leg. psykolog

Varför är vi så bra på det vi gör? Den frågan får vi ofta - varför klarar vi av att ge god omvårdnad och en trygghet till både boende, närstående och ansvariga kommuner? Jo, därför att vi har:

Erfarenhet av målgruppen sedan lång tid. Verksamheten startade på 60-talet och har sedan dess haft inriktning mot psykiatri och demens. Personer med speciella behov, beteendestörningar och kombinationer av olika behov är den målgrupp som vi specialiserat oss på sedan lång tid.

Kompetens med utbildad personal i olika yrkeskategorieri. Vår baspersonal får löpande stöd och utbildning i de områden som de upplever behov inom.

Individanpassad omvårdnad. Varje individ ses med sina speciella behov och resurser. Vi förväntar oss inte att personer ska kunna, vilja eller passa i större grupper. Det räcker för oss att man gör insatser kring en individ åt gången.

Utveckling som hela tiden driver oss frmåt. Vi vill och behöver kunna det senaste inom verksamheten för att vara konkurrenskraftiga och trovärdiga.

Om oss

Sydsvenska Hälsogruppen är ett familjeföretag som startades 1966. Läs mer om oss och våra verksamheter på Nömmeberg och Vittsjö Omsorg på www.shg.se

Vi lagar maten, ni skapar måltiden! På Dafgårds lagar vi god mat till många människor.

Vi hjälper er att skapa en måltidsupplevelse som leder till glädje och gemenskap. Vår mat har sin bas i svensk husmanskost vilket ska anspela på smaker vi minns och väcka minnen till liv. Målet är att måltiden ska vara en guldkant i tillvaron för alla som äter vår mat.

Smaken tummar vi aldrig på. Därför lagar vi all vår mat från grunden i vårt stora kök i Källby. Med råvaror av hög kvalité och ett brett hållbarhetstänk vill vi skapa måltidsglädje.

Vi vill även ge dig en trygghet i god spårbarhet genom våra professionella inköpare och våra egna laboratorier.

god mat för alla

- från köket i Källby

Utomhus är inte svårt

HANDBOK. Visst går det att koka kaffe i trädgården! Att vara utomhus – även på vintern – gynnar alla människor, inte minst äldre. Det är budskapet i handboken Träffpunkten flyttar ut som ges ut av Uppsalastiftelsen. Här finns erfarenheter från 185 utomhusaktiviteter som stiftelsen arrangerat på äldreboenden och träffpunkter för andra äldre under tre år med stöd från Allmänna arvsfonden.

– Jag hoppas att fler får upp ögonen för att det är lätt att vara ute, att det är värt att hitta utomhusrutiner för grupper med äldre och även att korta stunder ute kan ge positiva hälsoeffekter, säger Eva Arnemo, folkhälsostrateg på Uppsalastiftelsen i ett pressmeddelande.

Närmare 500 seniorer har deltagit i aktiviteterna, i allt från fiskeutflykter till att kryssa vårtecken eller skapa en islykta. Att samlas kring en eld, att tälja en måfåpinne eller gå på en trädpromenad kan locka fram både minnen och skratt. Att laga en äppelpaj eller grilla pinnbröd utomhus är inte svårt. Det som behövs är rätt inställning och en smula förberedelser. I boken ges handfasta tips på enkla aktiviteter för alla årstider. Inte sällan ger aktiviteterna oväntade positiva effekter, förutom det humörhöjande som kommer automatiskt av att vara utomhus.

– Det är också mycket lättare att mingla när man är ute. Inomhus sätter man sig ofta på invanda platser, med samma personer. Utomhus faller det sig naturligt att prata med nya människor, säger Eva Arnemo.

Boken går att ladda ner från Uppsalastiftelsens hemsida. Sök på Träffpunkten flyttar ut.

Naturtavla (mandala)

Skapa en vacker naturtavla med regelbundna mönster. Det är en övning som bidrar till både lugn och kreativitet. Det är bara fantasin som sätter gränser för vilka mönster ni kan skapa!

Det här behövs:

När en mamma dör

• Naturmaterial, exempelvis blad, löv, blommor, strån, kottar eller snäckskal

Gör så här:

1. Samla naturmaterial på platsen ni är.

2. Börja från mitten och lägg ut ett symmetriskt mönster.

3. Bygg på med flera varv så växer konstverket fram.

4. Beundra era naturtavlor!

Naturtavlorna håller oftast bara för stunden. Här är processen det viktiga, eftersom den bidrar till fokus, kreativitet och ett lugn som sprider sig i gruppen.

POESI. I den korta berättelsen Själaringning (Anilla förlag) av Eva Thors Rudvall får vi följa ett sorgearbete över en mor som dog hemma i hög ålder. Med finstämda korta berättande dikter tar dottern in vad som hänt, bit för bit. Tankar som väcks, frågor som inte får svar och hur det inte oväntade slutet ändå blir en skakande insikt om resan genom livet som väntar oss alla. Och vem var hon egentligen, bortom det som andra ville att hon skulle vara?

Utanför tiden seglar en farkost av furu

Den enda ombord är du Du styr med korslagda händer Stadigt bort från mig

23

Saker som ska tas om hand eller slängas, begravning som ska bokas, sånger som ska väljas. Det blir ett stort arbete mitt i den svårsmälta omställningen.

Allt yngre äldre

ÅLDRANDE. 70 är det nya 50 – hur äldre är yngre än någonsin (Polaris) är titeln på äldreforskaren och krönikören i denna tidning, Ingmar Skoogs, senaste bok. – Det är en slags vetenskaplig roman om olika årskullar från Göteborg som levt olika liv. Boken visar hur deras åldrande har förändrats genom de olika liv de levt under 1900-talet, säger Ingmar Skoog till tidningen Senioren. Det senaste året har Ingmar Skoog varit med som expert i tv-programmet Studio 65 i SVT. Det blev 46 tv-program och 28 radioprogram om alla tänkbara aspekter av livet som senior.

Själv har han nyss fyllt 70, men fortsätter att jobba.

– Min bok handlar om åldrandet, hur åldrandet har förändrats över tid. Ett budskap är att det går att göra någonting åt åldrandet.

En del av:

Gör era sommarvikarier redo från dag ett!

Många sommarvikarier har aldrig arbetat i äldreomsorgen eller kanske är det till och med deras allra första jobb. Hur säkerställer du som chef att alla har grundläggande kunskap om det viktiga äldreomsorgsarbetet?

Utbildningspodden Lyssna & Lär har tagit fram poddar speciellt anpassade för ny personal. Deltagarna lyssnar och lär, när och var det passar, och kan repetera obegränsat antal gånger. Du som chef kan följa att de har lyssnat och klarat frågorna efter poddarna – ett effektivt sätt att kvalitetssäkra ny personal.

Lyssna, lär och väx med oss.

Tidiga livsfrågor ger fler svar

Att få nedteckna sin levnadsberättelse medan man ännu bor hemma – är inte det en strålande idé? Jo, tänkte undersköterskan Lena Thylin i Örnsköldsvik. Nu är det genomfört.

Vad?

Att erbjuda personer med hemtjänst att skriva sin levnadsberättelse innan man drabbas av sjukdom eller annan funktionsnedsättning som medför att en person inte längre kan föra sin egen talan. I dag är många äldre i så dåligt skick den dagen de kommer till boende att det ofta blir anhöriga som får skriva sin närståendes historia, och det är ju inte samma sak, även om man är nära. Man kan också ha dålig kontakt eller helt sakna anhöriga. Och för en person med demens som glömt sitt andraspråk och enbart använder sitt modersmål – hur ska man då kunna luska ut hur personen önskar att leva?

Jag kom på idén när jag fortbildade mig till specialiserad undersköterska i demensvård på yrkeshögskola. Redan då gjorde jag en egen mall för levnadsberättelsen. Frågorna är ganska öppna. Tanken är att personen ska kunna skriva mer uttömmande svar, om

man så önskar. Levnadsberättelser kan annars vara ganska kortfattade.

Hur?

Tack vare stöd från min chef blev det ett pilotprojekt i kommunen och jag fick tid att arbeta med det. Ett antal utvalda brukare bjöds att vara med, och responsen var enbart positiv: ’Nämen, vill du att jag …? Våra brukare väljer själva om de vill skriva sin levnadsberättelse tillsammans med sina närstående eller med stöd av hemtjänstpersonalen. De bestämmer också var den ska förvaras.

Efter utvärderingen av projektet har vi infört kryssrutor för samtycke om hur berättelsen får delas samt om den får följa med vid flytt till annan omsorgskontakt. Nu ska det här nya arbetssättet införas inom all hemtjänst i kommunen.

Varför?

Det här är ju något som säbo-personal ofta efterfrågar när en ny person flyttar in, särskilt om personen inte har några närstående. Att känna till en persons livshistoria kan ju vara helt avgörande för att

Har du och ditt arbetslag gjort något som kan inspirera andra? Mejla till karin.sodergren@gothiakompetens.se

förstå olika BPSD-symtom. Det blir också så mycket tryggare för personen!

Jag har själv erfarenhet av en kvinna på säbo som vägrade att åka hiss. Vi i personalen tolkade det först som att hon inte ville gå ut, men det visade sig att hon hade klaustrofobi. När vi tog trapporna gick hon gärna ut – och då hade vi så länge förvägrat henne det!

En välskriven levnadsberättelse kan verkligen göra skillnad. Förhoppningsvis kan det här projektet också inspirera fler på ”golvet” att komma med förslag på förbättringar. Det är ju ändå vi som är närmast de gamla och som ser vad som kan förbättras. BERÄTTAT FÖR ANNA KÅGSTRÖM

Fördelarna med att skriva en levnadsberättelse i hemtjänsten är många.

3 bra saker med projektet

1. Tryggare och bättre flytt till säbo.

2. Samtalen kring levnadsberättelsen blir ofta fina i sig.

3. Att man säkrar en personcentrerad omvårdnad.

Lena Thylin

Debatten som försvann

r 2024 finns det knappt 600 000 personer i Sverige som är äldre än 80 år, den ålder där fler och fler behöver hjälp av samhälle och familj för att klara sina dagliga funktioner. 2030, alltså om knappt sex år, kommer den siffran att ha ökat till 800 000. Alltså en ökning med 30 procent! Det är nu de stora årskullarna födda på 1940-talet och 1950-talet börjar gå in i den fjärde åldern, den ålder då man behöver hjälp av samhälle och anhöriga. Demens är den vanligaste orsaken till att äldre personer behöver särskilt boende eller hemtjänst. Om man räknar med att var femte person i den åldern har en demenssjukdom, så innebär det att antalet personer med demens kommer att öka med 40 000 på sex år. Bland 90-plussare behöver en ännu större andel hjälp och stöd. Här är förekomsten av demens cirka 50 procent, och den åldersgruppen ökar ännu mer i procent än 80-plussarna. Det här kommer att få stor betydelse för kommunernas ekonomi, särskilt som det är klart utsagt att det politiska målet är att kvaliteten på våra äldreboenden ska öka.

En god nyhet är att den åldersspecifika förekomsten av demens verkar minska. När vi undersökte tre årskullar av 85-åringar födda 1901-02 (undersökta 1986–87), 1923-24 (undersökta 2008–10) och 1930 (undersökta 2015) minskade förekomsten av demens från 30 procent till 24 procent. Nyinsjuknandet efter 85 minskade med 40 procent. Samtidigt no -

terade vi att andelen 85-åringar som behövde hjälp med dagliga funktioner minskade från 77 procent 1986–87 till 58 procent 2008–10 till 48 procent 2015.

Denna minskning beror antagligen delvis på bättre utbildning, bättre behandling av hjärtkärlsjukdomar, bättre diet och att arbetsförhållanden har förbättrats med mer ledighet och mindre skadliga faktorer på arbetsplatserna. Att fler motionerar har antagligen också betydelse. Med tanke på att fyrtiotalisterna vid 70 år var ännu bättre i kognitiv och fysisk funktion än trettiotalisterna kan man räkna med att minskningen av dem som behöver hjälp och som har demens kommer att minska ytterligare. Allt detta är ju positiva nyheter, men siffrorna illustrerar också att andelen som behöver hjälp fortfarande är hög bland 80-plussare. Och den är ännu högre bland 90-plussare.

Men det är inte bara kommunernas ekonomi som drabbas. Personer över 80 år behöver mer sjukvård än andra åldersgrupper. Behandlingar som gör att man klarar sig själv trots sjukdomar som tidigare hade inneburit att man behövde hjälp kan vara dyra. Dessutom föreslår utredningen av ny äldreomslagslag

att regionerna ska få ett större och mer specificerat ansvar för den medicinska vården inom äldreomsorgen. Sedan tillkommer kostnaderna för de nya läkemedlen mot Alzheimers sjukdom som beräknas godkännas i EU under våren. Kostnaden för dem har beräknats sluka en stor del av den totala läkemedelskostnaden i Sverige. Tillkommer gör också kostnader för olika dyra undersökningar vid dessa behandlingar, till exempel återkommande magnetkameraundersökningar av hjärnan.

Denna demografiska förändring sker samtidigt som det görs stora nedskärningar i regionernas och kommunernas verksamhet. Det är knappast realistiskt att familj och anhöriga ska kunna ta över de uppgifter som nu görs på äldreboenden och inom hemtjänst. Debatten om hur vi ska klara sjukvård och äldrevård samtidigt som vi har denna dramatiska ökning av 80-plussare har i stort sett varit frånvarande inom politik och media. Det som nu behövs är att en parlamentarisk kommitté tillsätts för att ge konkreta förslag på hur vi ska klara den stora ökningen av människor i åldrar då man behöver äldrevård och sjukvård som mest, och inte bara diffusa löften från ansvariga politiker.

Ingmar är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och chef för Centrum för åldrande och hälsa, Agecap. ingmar.skoog@gothiakompetens.se

Vad är viktigast för en värdig äldreomsorg?

Gör din röst hörd på Värdigt.se

Välkommen till

På Värdigt.se kan du:

Inspireras av tips och artiklar om äldreomsorg

Boka en föreläsning eller utbildning

Dela med dig av din kunskap

Hälsningar från Marcus Gustavsson och Charlotte Signahl

Från segt till seger.

Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs. Plugga halvfart på distans och du kan kombinera studier med arbete.

Specialistutbildad undersköterska inom vård & omsorg av äldre • psykiatri • kognitiva sjukdomar • palliativ vård

Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan.