Mer än du tror sommaren 2023 Örnsköldsviks norra pastorat

TIPS FÖR HÅLLBARA RELATIONER

CHRISTINA ANDERSSON:

”Tyck om dig själv i befintligt skick”

JACQUES MWEPU, KRIMINALVÅRDSCHEF: ”Jag gör mer

nytta bland de tungt kriminella än som präst”

Kom och njut på MUSIKFESTIVAL i Arnäs kyrka

VÄRME

Klimatkrisen – gå från

maktlöshet till motivation

Det omöjliga kan bli verklighet

Äntligen sommar och oavsett om semester eller sommarlov hägrar eller inte, så är vädret det stora samtalsämnet. Ska solen värma under de dyrbara veckorna eller blir det mest regn? Sommaren är kort och fick jag önska så tar jag gärna ljummet sommarregn på natten men på dagen klarblå himmel och sol. Svensk sommar när den är som bäst! Men visst kan jag också längta till varmare breddgrader, särskilt när sommaren tvekar.

Evige Gud, hela jorden är full av din härlighet.

Vi tackar dig för din underbara skapelse, synlig i miljön som omger oss.

Till dig bär vi fram skapelsens våndor i klimatkrisens tid.

Vi ber om nåden att få göra gott, som dina skapade medskapare.

Stärk oss i vårt uppdrag att förvalta och visa omsorg om naturen, den som är dina händers arbete och som uppmuntrar oss att bevara livet i dess många former.

Ge oss klokskap och hopp i arbetet för en hållbar värld. Amen.

När jag gick i femman gjorde jag ett skolarbete om ögruppen Maldiverna. Ett tropiskt paradis i Indiska oceanen med sandstränder, snorkelvänliga kristallklara vatten, sol och värme. Mitt tolvåriga jag drömde mig bort till palmer, korallrev och sandstränder.

Maldiverna är världens lägst liggande land och i dag talar vi inte om ögruppens som ett drömresemål utan om att örikets dagar är räknade.

Isarna vid nord- och sydpolen smälter allt snabbare och enligt klimatprognoserna kommer havet sluka ögruppen innan seklet är slut. Det finns alltså en stor risk att en hela nationen utplånas. Evakuering till konstgjorda öar har redan påbörjats. Maldiverna är i dag inte längre sinnesbilden för drömsemestern utan för klimatkrisen.

I FN:S KLIMATRAPPORT som kom i mars konstateras att klimateffekterna är värre än vad som tidigare förutspåtts. Klimatet på jorden förändras allt snabbare, havsnivåerna stiger och förekomsten av olika slags extremväder ökar. Detta satte in den gångna vinterns snöbekymmer och svårigheten att planera snöröjning in i den globala klimatkrisen. Mer extremväder, flera skyfall är att vänta. Men också torka.

Vi har levt med rapporter och prognoser om klimatförändringar sedan 1980-talet. Från min barndom minns jag att man talade om hål i ozonlagret och man skulle helst inte använda vissa typer av hårspray. Det framkallade viss oro men långt ifrån den klimatångest många unga lever med i dag.

Klimatet är ett resultat av samverkan mellan komplexa system, ofta med långa avstånd mellan orsak och verkan i både tid och rum. Oklarheter och osäkerhet finns. Men den kunskap vi har i dag tillåter inte att vi skjuter upp till morgondagen det som behöver göras i dag.

I Ett biskopsbrev om klimatet konstateras att klimatkrisen sannolikt är den största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför.

I detta tvingas vi alla att ompröva vårt sätt att tänka kring skapelsen, livsstil, hållbarhet och rättvisa. Därför lanserar Svenska kyrkan en färdplan för klimatet som innebär tydliga satsningar kring det egna klimatavtrycket och för att skapa positiva bidrag till mänsklighetens gemensamma arbete.

SOM KRISTNA ÄR vi kallade att ta ansvar för skapelsen. Ett ansvar som måste börja hos oss själva men som också måste få genomslag i hela samhällsutvecklingen. Världens stora länder och nationer behöver ta ansvar för att minska utsläpp, men vi måste också tro att det lilla lokala vi gör har betydelse för det stora globala sammanhanget. Vi kan göra skillnad.

Jag ser fram emot att lokalt, tillsammans med alla engagerade medarbetare, förtroendevalda och ideella, arbeta i linje med Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Medveten om vår egen ofullkomlighet och vår del i klimatkrisen kan vi odla hopp och lust att vårda och ta ansvar för planetens integritet och gränser. Det är lätt att tappa modet men kristen tro bärs av erfarenheten av att det till synes omöjliga kan bli verklighet.

Marie Edström Kyrkoherde i Örnsköldsviks norra pastorat

”

Som kristna är vi kallade att ta ansvar för skapelsen.

Foto: CHARLOTTE NORDIN

10

INNEHÅLL

Din församling

4 Aktuellt

6 Din kyrka

8 Krönika Björn Westerlund om Pride

26 Kyrkogård med anor från medeltiden

28 Lokalporträttet

Kent Söderkvist, kyrkogårdsarbetare

30 Café Kyrkbacken

Tema värme

10 Vänd maktlösheten

över klimatkrisen till motivation

Porträttet

16 Jacques Mwepu, kriminalvårdschef

Övrigt

20 Så slipper du orosmolnen i sommar

23 Hållbara relationer

24 Boktipset

25 Korsord

Vilket är ditt bästa utflyktsmål på sommaren?

Lena Gidlund Kroksta

» Vår familj har precis upptäckt Munkudden i Gullvik och det tycker jag är ett jättemysigt utflyktsställe hela året.

Eva Forsberg Husbyn Husum

» Stugan i Själnöhamn eller ställen med hembakt fika, som Ankis i Öden.

”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg, vars hjärtefråga är klimatet.

Foto: MAGNUS ARONSSON

Jan Vikberg Gideå Trehörningsjö

» Flärkeforsen som ligger en kilometer öster om Flärke. Ett perfekt utflyktsmål för hela familjen. Grillplats, vindskydd ( gapaköj) och utedass finns. Lite spännande är det att gå på bron över själva fallet, då man ser vattnet som strömmar mellan brädorna. I omgivningen ser man också spår efter den tid man flottade timmer i forsen.

Malin Hägglöf Arnäs

» Gör ett besök till Sveriges nordligaste höggravfält, Arnäsbacken och avsluta med en fika i Sockenstugan vid Arnäs kyrka.

REDAKTION

» Den här tidningen delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll inom Örnsköldsviks norra pastorat. Eftersom vi även informerar om begravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Produktion: Verbum AB

Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se

Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord

Omslagsbild: Mikael M Johansson

Ge näring åt själen på musikfestivalen i Arnäs

En ny sommar står för dörren!

Pianisten

Anne­Marie Lipsonen spelar Carl

Reineckes trio för piano, oboe och horn tillsammans med musikerparet

Anna­Maria och Oskar Wedman.

I år ber vi som alltid att den ska bli varm och solig med tillräckligt mycket regn för att ge liv åt allt som växer.

» Vi människor växer också. Även om vi är vuxna till kroppen fortsätter vi växa i vår själ och i vårt sinne med allt vi lär oss och upplever.

Och musik och kultur är en god näring för denna växt. Att ta del av andras försök att berätta vad det är att vara människa genom musik: från tonsättare via musiker som tolkar musiken i rummet och nuet, till oss i publiken som gemensamt tar emot musiken men enskilt erfar dess tilltal.

Att lyssna till musik i kyrkan, där Guds närvaro är gestaltat i rummet ger ytterligare en dimension. För i mötet mellan jaget och musiken finns Gud närvarande som den som ger liv.

KONTAKTA OSS!

Pastoratsexpedition: 0660-26 64 00

Telefontider: Växelns öppettider v 25–34, mån, tis tors, fre 9.00–12.00

Mejladress: ornskoldsviks. norra.pastorat @svenskakyrkan.se

Aktuell information: svenskakyrkan. se/ornskoldsviksnorra

ÅRETS UPPLAGA AV Musikfestivalen i Arnäs kyrka har sång som tema. Klara sopranröster får ge kyrkan liv då vi gästas av Margareta Bengtson, som var en av originalmedlemmarna i The Real Group. Tillsammans med pianisten Mathias Algotsson blir det en konsert stöpt i svenska visor och jazz. Vår andra sopran är operasångerskan Anna Hanning Häggström som tillsammans med pianisten Mona Kontra är länets egen superduo som gästar oss med ett program de kallar Modiga kvinnors spår…

LOKALT BLIR DET också, då musikerparet Anna-Maria och Oskar Wedman spelar tillsammans med den finskfödda pianisten Anne Marie Lipsonen. Huvudnumret för den konserten blir Carl Reineckes trio för piano, oboe och horn.

Efter flera års försök så kan vi så

Fredag 30 juni

19.00 Romantisk kammarmusik

Anne-Marie Lipsonen, piano, Anna-Maria Wedman, oboe, Oskar Wedman, valthorn.

20.30 Allt mellan himmel och jord Margareta Bengtson, sång, Mathias Algotsson, piano.

äntligen presentera en stråkkvartett i programmet.

Polar Chamber Ensemble består av musiker som till vardags är anställda vid bland annat Norrlandsoperans symfoniorkester. På programmet finns musik av Piazzolla, Rachmaninov samt Dvořáks amerikanska kvartett, en diamant

Margareta Bengtsson och Mathias Algotsson spelar svenska visor och jazz.

Lördag 1 juli

18.00 Modiga kvinnors spår… Anna Hanning Häggström, sopran, Mona Kontra, piano.

19.30 Från nya världen Polar Chamber Ensemble.

i kammarmusikrepertoaren. Som vanligt är det fri entré till alla konserterna, vilket möjliggörs av alla ni som är medlemmar i Svenska kyrkan och alla som väljer att stötta oss i samband med festivalen. Tack!

Sven Edsfors & Oskar Wedman Kyrkomusiker i Arnäs församling

Foto: ANNIKA FALKUGGLA

Pilgrimsvanda längs Jämtlandstriangeln den 7–10 september!

PILGRIMSVANDRING

Ett sätt att be med dina fötter

Att pilgrimsvandra blir mer och mer populärt. För många blir vandringen en paus från ens vardagliga liv, en naturupplevelse och en inre resa på en och samma gång.

» Ordet pilgrim kommer från latinets ”peregrinus” som betyder främling. Som pilgrim ger du ger dig av från det bekanta mot det främmande. Du får kanske nya erfarenheter, möten och inblickar, ensam eller i gemenskap med andra.

En pilgrimsvandring kan se ut på många olika sätt. Den kan pågå i dagar och sträcka sig över långa avstånd, men den kan lika gärna

vara kort, kanske bara några timmar lång och pågå i vårt närområde. Det viktiga är inte hur långt eller hur länge vandringen håller på utan vad som sker på insidan. Att pilgrimsvandra är att be med fötterna och där du vårdar både kropp och själ. En vandring med flera dimensioner.

september – när fjällen är som vackrast. Tre dagars vandring mellan fjällstationerna Storulvån, Sylarna och Blåhammaren.

Det blir fin natur, samt en inre och yttre resa. Vi vandrar i samtal och tystnad, med avbrott för andakter och reflektioner. Vi bor på fjällstationerna där vi också äter frukost och middag. Vill du följa med bör du kunna vandra hela dagar i bitvis krävande terräng under tre sammanhängande dagar.

Välkommen att slå följe!

I HÖST KOMMER Örnsköldsviks församling genomföra en lite längre pilgrimsvandring längs Jämtlandstriangeln den 7–10

» För frågor, kontakta Charlotte Nordin: charlotte.nordin@svenskakyrkan.se eller Karin Sivertsson: karin.sivertsson@svenskakyrkan.se

» Anmälan via hemsidan: svenskakyrkan.se/ornskoldsviksnorra

”Det är vägen som är mödan värd. Karin Boye

Foto: GETTY

Foto: CHARLOTTE NORDIN

VISSTE DU ATT...

» ... ”funt” betyder källa på latin, det vill säga ”dopfunt” är en form av ”dopkälla”.

DOPDAG I ARNÄS KYRKA

» Lördagen den 26 augusti bjuder vi in till dop – där allt är förberett! En dag där du utan massa praktiska förberedelser kan låta döpa dig eller ditt barn. Vi ordnar präst, musiker och fika.

Så gör du: Anmälan och information: Pastorsexpedition: 0660–26 64 00 svenskakyrkan.se/ ornskoldsviksnorra Sista anmälningsdag: 18 augusti.

Gåvor som värmer och gör skillnad

Varmt tack till dig som ger av ditt överflöd och din tid till att stötta Act Svenska kyrkans verksamhet. Du gör skillnad!

» Act Svenska kyrkan vill med sina partnerorganisationer runt om i världen möjliggöra snabba och långsiktiga insatser när krisen kommer.

Detta görs genom fem fokusområden: Försörjning och klimaträttvisa, Jämställdhet och hälsa, Fred och demokrati, Tro och lärande samt Katastro-

finsatser. Dessutom arbetar Act Svenska kyrkan med spridning av kunskap och påverkansarbete. Inom Örnsköldsviks Norra pastorat arbetar vi främst med insamling via kollekter och Act Svenska kyrkans insamlingsperioder som Fasteaktionen, Sommarkampanjen och Julinsamlingen, då det är en mångfald av aktiviteter som basarer, konserter, lotterier, mm.

Svenska kyrkan finns på plats och samlar in pengar till Act på

Tidningen 7:s gratiskonsert den 7 juli.

Vill du ...

... veta mer om Act Svenska kyrkans fokusområden?

» Besök Kunskapsportalen Actum –Act Svenska kyrkan.

... vara med och stötta det internationella arbetet i din församling?

» Kontakta en diakon/ diakoniassistent i Örnsköldsviks norra pastorat (se QR-koden).

Ett paket med mat kan betyda allt för en människa på flykt.

Foto: CUNAPLUS_M. FABA/GETTY

Exemplen är många på de stöd som Act Svenska kyrkans verksamhet kan ge – tack vare dig!

» En varm filt när någon fryser efter jordskalv eller översvämning.

» Ett paket med mat när hungern sliter i kroppen

efter att tvingats fly från sitt hem.

» En blick av respekt och upprättelse från någon som ser en när självkänslan

är låg efter övergrepp och våld.

» En känsla av hopp när jag kan sparlåna till något som gör att jag kan börja

egen verksamhet.

» En gemenskap med andra där jag kan bearbeta allt jag gått igenom och blicka framåt.

» En nybliven mamma som saknar sin familj får möta en mentormamma som stöttar.

Foto: ALBIN HILLERT/IKON

Konfirmation handlar om livets små och stora frågor

» Vad är viktigt i mitt liv? Hur är jag en bra människa? Vem vill jag vara? Finns Gud? Kan jag tro? Vad betyder det i så fall för mig?

Konfirmation är din möjlighet att fundera på allt det här, både själv och tillsammans med andra ungdomar och vuxna.

Konfirmation handlar om tro. Och tro handlar om livet: om dig och alla du bryr dig om och hur det är att vara människa bland alla andra människor här på jorden.

Konfirmation är också att vi umgås, pratar om stora och små livsfrågor, åker på läger och har kul tillsammans. Bibeln, andakt, gudstjänst, nära vänner och nya vänner – konfirmationstiden är så mycket mer. Hur mycket mer? Våga utmana dig själv och ta reda på det.

I konfirmationsgudstjänsten bekräftas dopet och löftet att Gud alltid finns med.

I Örnsköldsviks norra pastorat känner vi ledare en stor glädje i mötet med ungdomarna.

Det finns en god samverkan mellan församlingarna med gemensamma träffar och läger.

Läs mer om konfirmation » Vill du veta mer om de olika konfirmationsalternativen, gå in på hemsidan: svenskakyrkan.se/ornskoldsviksnorra

BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON?

Jourhavande präst tar emot samtal varje kväll

Tider: Från klockan 21.00 på kvällen till klockan 06.00 på morgonen.

Kontakt: Jourhavande präst nås på telefonnummer 112. Be om att få bli kopplad till jourhavande präst.

Konfirmation handlar om tro. Och tro handlar om livet: om dig och alla du bryr dig om.

Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

Ring jourhavande präst på telefonnummer 112.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Själavård – när något skaver

» – Men vadå, pratar man med själen eller?!?

Den frågan fick jag en gång av en konfirmand när vi pratade om själavård. Det kan vara ett ord som vi inte använder så ofta och kanske väcker en del frågor för den obekante. Men ordet används ofta inom kyrkan när vi talar om enskilda konfidentiella samtal i ett slutet rum. Ett andrum för individen och också själen, där det finns en möjlighet att låta andliga, existentiella frågor eller brottningar ta plats, det vill säga själavård. En stund för att öppna upp om det som känns angeläget.

ANLEDNINGEN TILL ATT man söker själavård kan vara många, kanske är det något stort och dramatiskt som hänt i ditt liv eller kanske är det något litet men avgörande. Kriser, skilsmässa, sjukdom, förluster eller vägval. Något som just hänt och eller så har det gått många år men det finns fortfarande kvar där, skaver och pockar på ens uppmärksamhet.

I församlingarna finns det präster och diakoner som är vana att ta emot och möta människor i samtal. Själavård är inte en

behandling eller terapi utan ett tillfälle att få samtala om det är som är viktigt här och nu, att få dela det man själv gått och tänkt på där prästen eller diakonen blir en medvandrare i samtalet. Allt som sägs i det slutna rummet är också konfidentiellt och kommer inte att tas vidare.

VANLIGTVIS TAR EN person kontakt med en präst eller diakon för samtal. Kontaktuppgifter finns på församlingarnas hemsidor. Gemensamt bestäms en plats och en tid. Då man får sitta ner och samtala, vanligtvis ungefär en timme. Samtalen är kostnadsfria. Ibland behövs det bara ett möte, ibland är det återkommande eller en kortare serie av samtal, det beror på. Ibland kan det vara saker som är extra tunga och bära och där man känner ett stort behov att snabbt få kontakt. Då rekommenderar jag jourhavande präst. Där finns präster som varje kväll tar emot samtal från klockan 21.00 på kvällen till klockan 06.00 på morgonen. Jourhavande präst nås på telefonnummer 112. Be om att få bli kopplad till jourhavande präst.

Karin Sivertsson Präst

Karin Sivertsson

Därför är Pride en sorts bön och lovsång till Gud

Allt började i slutet av 70-talet på gayklubben Stonewall Inn, då polisen genomförde en av sina återkommande razzior. Det uppfattades som att polisen medvetet trakasserade gayklubbar och flera hade fått stänga igen i kölvattnet av dessa.

Men den här sommarkvällen i slutet av juni 1969 hade man fått nog. Besökarna gjorde plötsligt kraftigt motstånd. Fler och fler anslöt till protesterna, till slut var det cirka 1 000 personer och polisen fick till slut retirera.

Den här händelsen gav hopp och kraft och ses som en viktig del i utvecklingen av HBTQI+ personers fri- och rättigheter. Ett år senare, i New York, hölls den första Prideparaden till minne av upploppen vid Stonewall Inn och en global rörelse var i rullning. På 40-årsdagen i juni 2009 sa Barack Obama, USA:s dåvarande president, att händelsen var en milstolpe i landets historia.

DEN FÖRSTA PRIDEPARADEN i Sverige hölls 1971, samma år som jag föddes. Runt millennieskiftet utnämndes Örnsköldsvik till Sveriges mest homofientliga stad. Därför skulle det dröja ända till 2017 för Örnsköldsvik att organisera sitt första Pridetåg.

Jag tror många kände att det behövde göras något åt situationen som drabbade HBTQI+-personer i vår kommun. Den första regnbågsmässan hölls 2005 i Örnsköldsviks kyrka och regnbågsveckan hade sitt startskott 2006. Sedan dess är de tillsammans med Prideparaden årligt återkommande händelser.

Själv ser jag fram emot årets parad och hoppas att så många som möjligt vill ansluta för att stå upp för alla människors lika värde och fri- och rättigheter. HBTQI+-rättigheter är mänskliga rättigheter!

Fjolårets parad var en stark upplevelse. Jag drabbades flera gånger av det stora och vackra i att se människor komma samman för att fira kärleken. Människor från olika politiska partier, rika och fattiga, friska och sjuka, olika nationaliteter, starka och svaga, rik palett av könstillhörigheter och uttryck kom till sammans för att uttrycka en gemensam önskan om alla människors lika värde. Så starkt, viktigt och vackert!

FÖR MIG ÄR den yttersta kärleken Gud själv. Så i mitt sätt att se det blir manifestationen som en sorts bön och lovsång till Gud. För som det står i Johannes för sta brev: Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom (1 Joh. 4:16b).

För mig är det en fin bild av hur jag tänker att en församling bör se ut, där alla får plats, du, jag, han,

Björn och Åsa Westerlund på Prideparaden i Örnsköldsvik 2022.

hon, hen. Oavsett etnicitet, kön och status är vi alla ett i Kristus, som Paulus skriver till Galaterna (Gal 3:28). När vi sätter upp hinder och gör skillnad på folk tror jag att vi missar målet (Jak 2:9).

Vi har många vittnesmål om att kyrkan inte alltid lever upp till den bilden och det får i alla fall mig att känna att vi måste fortsätta kämpa för det goda, för kärleken.

JESUS BLIR VID flera tillfällen väldigt arg på – inte minst religiösa – auktoriteter som lägger bördor på och förtrycker folk. Jag önskar och tänker jobba för att den kyrka jag tillhör fortsätter att arbeta för att alla människor ska känna sig fullt ut välkomna och inneslutna i gemenskapen. Vi är alla in this together och behöver hitta ett sätt, trots olikheter, att bygga och bidra till en bättre värld.

I skrivande stund finns inget datum bestämt för 2023 års Prideparad. Håll utkik. Jag hoppas att vi ses.

Björn Westerlund

NYFIKEN PÅ

”Rikta stöttande ord du skulle säga till en vän, som är i en stressfylld situation, till dig själv”, tipsar Christina.

Foto: INGRID BACKMAN

5 bokstäver

för en svår situation

SJÄLVMEDKÄNSLA

Christina Andersson: Tyck

Genom att träna upp din självmedkänsla och bemöta dig själv med värme – lär du dig må bättre.

» – Det kan låta så lätt att vara snäll mot sig själv, men att stå vid sin egen sida i med- och motgång är utmanande, säger Christina Andersson, legitimerad psykolog och medicine doktor vid Karolinska Institutet.

Hon har skrivit tre böcker om självmedkänsla, och forskar om compassionträning, en alltmer populär terapiform. Studier visar nämligen att regelbunden träning i självmedkänsla ökar välbefinnandet samt minskar stress, ångest och oro.

BÅDE SJÄLVKÄNSLA OCH självförtroende stärks när vi lär oss hantera utmaningar med mer närvaro och förståelse – utan att fastna i ångest och självkritik.

– Vi är alla människor med en

KORT OM

Christina Andersson

inneboende önskan att må bra och vara lyckliga. Men sorger och utmaningar är en del av livet. Genom ett förhållningsätt med vänlighet och medkänsla blir allt mer umbärligt. Att i en svår stund fråga sig ”vad behöver jag nu för att skänka värme och välvilja till mig själv?”, säger Christina.

Vad är skillnaden mellan självmedkänsla och självkärlek?

– Självmedkänsla handlar om ett förhållningssätt till dig själv när du inte mår bra. Självkärlek är olika positiva känslor och något vi strävar efter att ha hela tiden. Samtidigt kan det vara lättare att ha genuin självkärlek om du utövar självmedkänsla. Då ger du dig självkärlek även i de svåra stunderna, och inte enbart när du tycker att du gjort något extra bra, förklarar Christina.

Varför är det så svårt att behandla sig själv lika omsorgsfullt som man behandlar andra?

– En del har det automatiskt i sig. Vi får trygghet från uppväxten och lär oss ta hand om oss själva. Men många använder självkritik som en form av problemlösning.

”Skärp till dig! Så där skulle du inte gjort!” Denna inre röst, som vi tror är hjälpsam, skapar inre stress. Liksom att vi har attityden ”Du kan fixa det här! Lös det!”. Men vissa saker kan vi inte fixa, att faktiskt bara vara med det som är, förhålla oss med kärlek, då blir det lättare, säger Christina.

ATT JÄMFÖRA SIG med andra genom sociala medier är också något som kan skapa självkritik. Även här gäller att visa självmedkänsla, för sin egen skull men också för bättre relationer.

– Om du kan tycka om dig själv i befintligt skick blir det lättare att tycka om andra i befintligt skick.

Mår vi bra har vi mer plats för att ta in andra människor. Du blir mer öppen och närvarande, kan på riktigt njuta av solen, känna vinden – i stället för att fokusera på det negativa och orosmoln.

Sophie Ekman

F örståelse Var medveten om din situation (trött, ensam, orolig) och hur den kan påverka dina tankar, känslor och beteenden. Förlåt dig själv.

A cceptans Acceptera situationen, utan att döma eller leta förklaring.

V ärme Ge dig själv emotionell och fysisk värme (en kram, ett samtal med en vän, en kopp te eller en filt).

Vänlighet Var snäll mot dig och slå inte på dig själv när du redan har det jobbigt.

Ålder: 43 år.

Gör: Psykolog, forskare, föreläsare och författare.

Böcker: Compassionfokuserad terapi, Compassion­

effekten, Yogahjärnan och Konsten att vara snäll med sig själv

(kommer snart).

Motto i livet: Tillit.

Instagram: Compassionlifestyle

Omsorg Ge dig själv omsorg. Fråga: vad behöver jag för att känna mig trygg och lugn?

om dig själv i befintligt skick

VÄRME

Vänd maktlösheten över klimatkrisen till motivation

Den globala uppvärmningen fortsätter och larmrapporterna duggar tätt. Men än är det inte kört, och du kan bidra. Kom ur känslor av ångest och maktlöshet och hitta hopp och motivation i stället.

Text: Linda Newhamn

Illustration: Sophie Ekman

nnu en dag i solen! Ja, en varm sommardag kan kännas ljuvlig för en halvårsvis så frusen svensk kropp och själ.

Men i nästa tanke blir du skamsen, för den extrema sommarvärmen är ju också ett tecken på något. På en klimatkris som inte längre är i annalkande, utan redan här. Enligt FN:s klimatpanel har de senaste fem åren varit de varmaste sedan åtminstone 1850. Och skogsbränder, kraftiga regn, översvämningar, smältande isar och utdöende djurarter är tecken på det. Så kanske är det inte så konstigt att många svenskar känner en stark oro för klimatet. Ja, till och med ångest.

– Till skillnad från mycket annan ångest, som rädsla för höga höjder eller torgskräck, är den en rädsla för något reellt. Det är en fullkomligt rimlig och sund reaktion på det hot vi faktiskt står inför. Så det är bra att vi reagerar, det är en rimlig respons, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

Problem med känslor som ångest, rädsla och sorg är att de kan få oss nedstämda och handlingsförla-

made. Man riskerar att fastna i ältande eller känna hopplöshet inför framtiden.

– Vi översköljs av fakta om artutrotningen, de smältande isarna och uppvärmningen, och på ett sätt är fakta bra, det gör oss medvetna, men man hamnar lätt i en känsla av maktlöshet. Vad ska lilla jag göra åt det här?

Så hur vänder du då på detta? För vi har fortfarande en chans att bromsa den värsta förstörelsen. Hur omvandlar du ångest och ältande hemma i soffan till hopp som övergår till aktivitet och nyttiga handlingar?

– Om man tittar på hoppforskningen, så är hopp inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

Hoppfulla människor har också vissa saker gemensamt; de kommer på lösningar för förändring och jobbar sedan för att uppnå mål. Görandet ger dem självförtroende, en känsla av att det spelar roll vad jag gör, vilket innebär att de fortsätter agera. Och om något inte fungerar, så har de förmågan att inte deppa ihop utan testar i stället något annat.

– De är också bra på att be om hjälp, vilket är bra, för när vi gör saker tillsammans har vi större benägenhet att lyckas. Där kan man också se att hopp smittar. På samma sätt som människor som känner hopplöshet dras till andra som också gör det, och bekräftar varandras världsbild, så kan hoppfulla personer stärka varandra.

Kali berättar att hon ibland får höra ”jaja, att vara hoppfull är väl en klassfråga”. De menar att priviligierade personer som haft det enkelt är mer hoppfulla,

”Hopp är inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

för de har fått positiv feedback på att det lönar sig att försöka agera.

– Delvis är det så, men hopp är också något man kan träna upp.

Viktigt i sammanhanget är att se upp för det falska hoppet. Det handlar om tendensen att tänka att ”om jag bara tänker positivt, så kommer allt att ordna sig” eller ”om jag ber eller mediterar, så kommer goda krafter att sprida sig”.

– Det blir ett sätt att legitimera att inte göra något. På sistone har jag också hört i andliga kretsar att man måste börja med sig själv. Man ska själv bli hel och ren inombords först, för att sedan kunna göra något gott. Det tror jag är helt fel. För när vi börjar agera tillsammans jobbar vi samtidigt på oss själva. Det är helande att tillsammans med andra vara med och läka relationen till jorden, att få bli mer respektfull och kärleksfull mot naturen och andra människor.

Ett annat falskt hopp är en överdriven tro på tekniken, där du tror att tekniken kommer att lösa alla våra klimat- och miljöutmaningar. Snart kan vi ju fånga in koldioxid och fixa grönt stål.

– Tekniska lösningar är viktiga, men tekniken löser långt ifrån allt. Vi i västvärlden måste ändra vårt sätt att leva.

Kali säger att hon ibland stöter på personer som verkligen inte lutar sig tillbaka, utan är ständigt aktiva på alla plan för att minska sitt och andras klimatavtryck, men som trots engagemanget är stressade

”Det positiva är att hopp är något man kan lära sig, och precis som hopplöshet är hopp smittsamt”, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

och ångestfyllda. Som psykolog känner hon då en varningsflagg.

– Hos vissa handlar det om att man undviker att sörja, de använder sig av aktivism och handling som ett sätt att undvika sina känslor och fly obehaget. Det fungerar på kort sikt, görandet känns meningsfullt, men när du varvar ner kommer känslorna tillbaka. Sättet att bearbeta dina känslor är att faktiskt våga möta dem.

Kali har också märkt att vi tenderar att rikta lösningarna mot oss själv, vi försöker skapa förändring genom att sluta flyga, sopsortera och välja vegetarisk mat. Det är inte så konstigt, för vi uppmanas att minska vårt plastberoende och se över biffen, bilen och bostaden. Du gör ditt bästa, men det känns ändå inte tillräckligt bra i själen.

– Inte ens genom att bli den bästa miljöängel kan du ändra på detta, för vi lever i en värld där hundra stora företag släpper ut över 70 procent av all koldioxid. Så vad är lösningen?

– Att gå samman, och rikta fokus mot att påverka makthavare, ledare och storskalig omställning. Fördelarna med det är flera. Dels får vi större påverkanskraft när vi går ihop och jobbar tillsammans. Dels slipper du känna dig ensam i det här stora svåra. För när det kommer till att hantera livet är gemenskap väldigt viktigt. Det vet man inom kyrkan, där förstår man betydelsen av snacket på kyrkbacken, att vara del av ett socialt kit.

SÅ LINDRAR DU KLIMATÅNGESTEN

5TIPS FRÅN PSYKOLOGEN

Att fastna i ångest hjälper vare sig dig eller planeten. Här är psykologen Kari Anderssons fem tips på hur du omvandlar ältande och ångest till handlingskraft.

Pausa från nyheter ibland

» Insikt och kunskap är viktigt, men att låta sig översköljas av dåliga nyheter kan sänka din sinnesstämning. Se upp om du har en tendens att ”scroll-missbruka”. Fundera på hur mycket negativa nyheter du klarar av, och välj vad du tar in.

Tillåt känslorna

» Sättet att bearbeta känslor är att möta dem. Kanske känner du sorg över det vi redan har förlorat och att världen framöver kan se annorlunda ut. Tillåt dig att sörja.

Ilska är en annan vanlig känsla som vissa människor har problem med. Visst kan ilska vara en destruktiv känsla, men den kan också vara konstruktiv,

Kali Andersson

hjälpa dig att sätta gränser och motivera dig till att vilja förändra. Att slå eller skälla ut någon är naturligtvis fel, men att känna känslan är inte farligt.

3Gå ut och gå samman

» Bästa sättet att hantera klimatångest tycks vara att agera. Medierna uppmanar oss ofta att rannsaka oss själva och se över våra utsläpp. Att leva så perfekt som möjligt kan lindra tillfälligt, men också ge en känsla av att du är ensam med ett stort problem. Och ska vi vara ärliga så har vissa saker du gör därhemma en försumbar effekt. Nej, klimatkrisen löser du inte på egen hand. Så bryt ensamheten, gå med i en grupp och agera tillsammans med andra. En stark gemensam röst hörs bättre.

4Samla kraft i humorn

» Ett sätt att hantera jobbiga saker är att få skratta åt eländet. Människor har i alla tider skrattat åt det som är svårt, som ett sätt att hantera problem. Det handlar inte om att du ska skratta bort problemet, bara om att få en ventil, där lite oro och ångest får pysa ut.

5Ta mental semester

» Ett sätt att undvika att fastna i undergångstankar, mönster där du bara tänker och ältar de stora frågorna, är att varva acceptans med mental semester. Det är okej att koppla bort detta ibland och bara vara, umgås med familj och vänner, skratta och samla kraft.

Biskopen som tror på förändring

» Redan när Andreas Holmberg vigdes till biskop i Stockholms stift 2019, sa han att vår tids stora ödesfråga är klimatet. Nu lyfter han ämnet igen i boken Gud såg att det var gott. Att vara människa och kyrka i klimatnödens tid, där han ger oss nycklar till hur vi kan hantera frågan.

– Klimatkrisen är den största gemensamma utmaning som mänskligheten stått inför. För mig är det uppenbart att vårt sätt att leva undergräver förutsättningarna i vår samtid och för kommande generationer, men också för våra medvarelser. Som kristen är det min övertygelse att Gud inte bara bryr sig om människan, utan älskar hela vår värld, också myror och maskar.

Hur känner du själv inför klimatkrisen?

– Jag känner sorg. Och att tillåta sorgen och ta den på allvar tror jag är en av nycklarna till att hantera det här. Själv känner jag en sorg över sådant som redan har eller håller på att gå förlorat av den här sköna skapelsen. Men jag känner också en frustration och vrede över att vi har all den här kunskapen men inte gör mer.

Du skriver att förundran är viktig att ha med sig i detta. Varför?

– Jag tror att fascination och förundran kommer åt oss på ett djupare plan. Hårda fakta verkar inte få oss i tillräcklig rörelse, där

”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg som har klimatet som hjärtefråga.

Foto: MAGNUS ARONSON

Gud såg att det var gott. Att vara

människa och kyrka i klimatnödens tid

Andreas

Holmberg

Verbum

kan förundran vara till hjälp. Som när min fru häromdagen berättade om hur daggmaskar kan leva i tio år, och är livsviktiga för ekosystemet då de syresätter jorden och bryter ner växtdelar. Eller förundran över den vackra fågelsången, som man vill bevara.

Tacksamhet är för dig en annan viktig nyckel i relation till klimatkrisen. Berätta!

– Det hetsiga springet, där vi jagar större, snabbare, dyrare, oftare, är ett slags slaveri som inte gör oss lyckliga och tär på jordens resurser. Om vi i stället odlar vår tacksamhet, och finner glädje i allt det vi redan har, äger och får uppleva, så saktar vi ner. På så sätt föder tacksamhet en mer hållbar livsstil. I ett samhälle präglat av rastlös konsumtion kan förnöjsamhet rent av vara en motståndsrörelse.

Du pratar även om att återerövra vi:et? På vilka sätt kan det hjälpa planeten?

– Mer individualism kommer inte att hjälpa oss att hantera

klimatkrisen. Det finns ingen hoppfull väg framåt för dig som enskild individ. Om vi däremot går samman, och återupptäcker gemenskapen, så får vi större kraft att förändra.

Du skriver att livet som många lever har lett oss in i en återvändsgränd, så vad är vägen ut ur den?

– Det finns normerande idéer och föreställningar om vad som är ett gott liv, samtidigt är många urbota trötta på allt vi ska leva upp till. Därför behöver vi måla upp nya bilder av det goda livet. Jag har inget exakt svar på vad det är, men tror på ett långsammare tempo, mindre fokus på ”jag” och ”mitt”, och mer gemenskap.

Har du en tanke du vill skicka med till dem som läser det här?

– Jag är hoppfull, tror att en förändring är möjlig, och att den ligger runt hörnet då så många är engagerade i detta nu. Så join the movement, var en del av förändringen. Låt oss resa oss upp och kasta loss – mot en bättre framtid.

Jacques Mwepu, kriminalvårdschef:

Alla kan bli bättre människor, det tar bara olika lång tid

Planen var att bli präst. I stället blev han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse.

– Jag gör nog mer nytta här, bland de tungt kriminella, än som präst, säger Jacques Mwepu.

» Han växte upp i ett priviligierat hem i Kongo Kinshasa. Visserligen var tillvaron fortfarande präglad av de belgiska kolonisatörerna, och visserligen hade det satt djupa spår också hos hans pappa, men trots det var barndomen en lycklig tid för Jacques Mwepu.

Hans pappa jobbade på tullmyndigheten och var känd för sin stil. Alltid rena, nystrukna skjortor. Aldrig en fläck på kavajen. Alltid kostym.

putsade skor. I bokhyllan ligger en kam och det doftar gott av eau de toilette.

– Jag får be om ursäkt för att jag inte har min ämbetsdräkt på mig, säger Jacques och samlar ihop en trave papper på det låga soffbordet.

Det är 32 år sedan han tvingades fly från Kongo Kinshasa via ett flyktingläger i Zambia. I dag är han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse med ansvar för 500 anställda och 517 intagna.

Det är tufft. För här, innanför de gula tjocka murarna och de många höga stängslen, lever Sveriges farligaste män. Och Jacques och hans medarbetare jobbar i motvind.

När Jacques tar emot i sitt ljusa och luftiga arbetsrum på Kumlaanstalten verkar detta vara något som gått i arv. Stilig kostym av tunt, blårutigt ylletyg. Matchande slips och näsduk i fickan. Skinande väl­

I EN TID där gängkriminaliteten nästan dagligen slår nya, mörka rekord börjar det bli trångt på Kumlaanstalten. Lägg därtill att det gäller att hålla isär så väl de olika rivaliserande gängen som de intagna som ingår i samma gäng.

– Men i dag är det svårt. De som är organiserade i gäng finns överallt och vi har nu en 25­procentig

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Mikael M Johansson

”Det är viktigt att unga får höra andra framgångsberättelser än de glamorösa historierna som de äldre kriminella berättar.

Jacques Mwepu är anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse. Bakom de gula tjocka murarna lever Sveriges farligaste män.

PORTRÄTTET

ökning av intagna här på Kumla, konstaterar Jacques.

I vissa delar av anstalten behöver de intagna dela rum och det är svårt att attrahera personal.

Trots det är Jacques hoppfull. Han tror att det går att ändra på varenda en av de 517 männen innanför murarna. Bara de blir tillräckligt motiverade.

– Men det har blivit svårare. I takt med att kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna blir det allt svårare att övertyga dem om nyttan att leva laglydigt.

Jacques tystnar en stund. Berättar om utmaningen det innebär att arbeta med unga killar som växt upp i utanförskap. Som sett de som är några år äldre komma glidande i sina fina bilar och som får dem att drömma om en framtid där det finns gott om pengar och där man vinner respekt. En framtid där man visserligen behöver vara grovt kriminell för att passa in, men ändå en framtid som lockar.

– Det är en utmaning. När de kommer hit till Kumla har det egentligen redan gått för långt. Då blir

KORT OM...

Jacques Mwepu Ålder: 57 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Västerås. Gör: Kriminalvårdare. Anstaltschef på Kumlaanstalten.

Att de intagna får en så optimal omvårdnad och behandling som möjligt ser Jacques som sina och medarbetarnas viktigaste uppgift. Han tror på det goda i människan och har som mål att alla intagna, när de friges, ska komma ut som bättre människor än vad de var när de påbörjade sitt straff.

– Jag tror faktiskt att alla kan bli bättre människor. Det tar bara olika lång tid. Vissa vill inte förändras alls, då får vi jobba hårdare med motivation och med kravställande baserat på konsekvenser inom lagens ram.

I DAGARNA HAR det precis arrangerats en försoningsvecka på Kumlaanstalten och på bordet framför Jacques ligger en vältummad bok om ämnet, Försoningens väg.

– Vi jobbar med samma program som i Sydafrika, och när jag var anstaltschef på Hinseberg hade vi det programmet även där.

Jacques är en välkänd person för de intagna och vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna. Men han medverkar inte själv under försoningsveckan. Det får han inte, berättar han. Därför är han bara med sista dagen, då de intagna och prästerna bjuder in honom på fika.

det än viktigare för oss att vara ute på avdelningarna och försöka motivera de intagna. Särskilt bland dem i åldrarna 18–24 år där det krävs robusta insatser.

Är det för sent sedan?

– Nja. Nej, det är det inte. Men det blir betydligt svårare. Fram tills det att en intagen fyller 24 kan vi jobba mer riktat då de ses som unga med särskilda behov.

JACQUES MENAR, PRECIS som så många andra insatta i ämnet, att insatserna måste göras mycket tidigare. Berättar att han nyligen besökt Fryshusets grundskola i Husby där han pratat om konsekvenserna som ett kriminellt leverne medför.

– Det är viktigt att unga får ta del av andra berättelser, att de får veta hur samhället faktiskt funkar och att de får höra andra framgångsberättelser än de ensidigt glamorösa historierna som de kriminella lite äldre personerna berättar.

Kontoret på Kumlaanstalten är rymligt, men Jacques Mwepu vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna. Han är en välkänd person för de intagna.

– Jag pratade med en intagen som sa att det här ger så mycket mer än något annat. Och det tror jag också. Att ångra och ta ansvar för det man har gjort är en bra förutsättning för att gå vidare ut i samhället och livet. Försoningsveckan är ett viktigt komplement som stöder våra ackrediterade behandlingsprogram.

Han tror på människans lika värde, har sedan tonåren drivits av en vilja att göra rätt och göra gott. Och det är också på grund av den drivkraften som han hamnat här, i Sverige, och inte blev kvar i Kongo Kinshasa där han föddes 1965. Han växte upp i en stor familj bestående av sin pappa, pappans två fruar och flera syskon och halvsyskon, men när hans föräldrar skilde sig tvingades mamman lämna hemmet och Jacques och hans syskon blev kvar hos pappan och hans andra fru.

Jacques gick i katolsk pojkskola och efter en tragisk händelse där hans lillebror dog i en olycka vände han

”

Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om.

sig allt mer till religionen. I tonåren upplevde han ett kall att bli präst och började studera.

MEN DET BLEV ingen präst av Jacques. Efter fyra års präststudier insåg Jacques att han nog inte var ett prästämne. I stället började han läsa till jurist och flyttade till Kinshasas universitetsområde. Han trivdes. Både med studierna och med studentlivet. Började engagera sig politiskt och deltog i flera demonstrationer mot den dåvarande president Mobutu.

Det var också det politiska engagemanget som gjorde att han tvingades fly under dramatiska former och under nästan ett års tid bosätta sig i ett flyktingläger i Zambia, innan han landade i Sverige.

Han började läsa svenska. Läste kriminologi och beteendevetenskap parallellt med extrajobb på krogen i Västerås och Köping. Han och hans kongolesiska hustru Gisele bildade familj och han började arbeta på Hällbyanstalten som vårdare.

Den första tiden var tuff. Jacques var den första svarta personen som någonsin arbetat på anstalten, och han möttes dagligen av rasism.

Trots det trivdes Jacques och kände att han gjorde nytta. Hans arbete uppmärksammades och snart

Jacques Mwepu hade en tuff första tid som kriminalvårdare på Hällbyanstalten. Han var den första svarta personen som någonsin jobbat där, och möttes dagligen av rasism.

erbjöds han en chefsutbildning. Började jobba på Mariefredsanstalten och sedan på Hinseberg som anstaltschef.

I fönsterbrädan står ett diplom från Elfenbenskusten. Det är ett minne från 2005, då Jacques fick i uppdrag av FN att förbättra fängelseförhållandena i landet. Du blev inte präst?

– Nej. Men jag gör nog ännu mer nytta här än vad jag hade gjort som präst. Som präst hade jag jobbat med människor som har resurser. Nu jobbar jag med dem som inte har samma förutsättningar.

HAN TROR PÅ alla 517 intagna. Blir ledsen när han ibland ute på avdelningarna träffar sönerna till dem som tidigare varit intagna och ser att kriminaliteten gått vidare från far till son. Det får honom att fundera på det som berör honom mest: Barnen som har föräldrar som sitter inne. Sedan ler han stort.

– Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om. Hela tiden. De allra flesta går det faktiskt bra för, och det är väl ett kvitto så gott som något på att vi lyckas med vårt arbete.

VAD? Sommar och ledighet är förknippat med härliga känslor. Eller?

Så slipper du orosmolnen i sommar

KORT OM

Camilla von Below

Ålder: 47 år.

Bor: I Uppsala.

Gör: Psykolog, psykoterapeut och handlerade vid S:t Lukas samt lektor i psykologi vid Stockholms Universitet.

Motto: ”Var den du vill se i världen”.

Foto:

APPENDIX FOTOGRAFI

» Nu ska plötsligt allas humör och förväntningar synkas. Kanske en ensamhet uppenbarar sig, utan kollegor och rutiner. Kanske känner vi en press att allt ska vara så himla bra på sommaren. Dessutom tar själen inte semester –tvärtom kan stora frågor komma upp till ytan när vi slappnar av.

På S:t Lukas mottagning i Uppsala möter Camilla von Below olika människor i sitt jobb som psykolog, och även om hon tror många ser fram emot en skön ledighet, finns det en viss oro hos en del.

– Man har kanske inte hunnit tänka på semestern, och så kommer förväntningarna, nu ska allt hända. Kommer jag hinna återhämta mig, hur ska det gå att umgås med släktingarna? Kanske också

en oro när man är mitt i det, hur ska allas önskningar tillfredställas? Eller, hur ska vi ha råd?

Det kan också vara så att man inte har barn eller av olika anledningar inte är med sina barn under sommaren.

– Då kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn, säger Camilla.

DET BEHÖVS NÅGRA lugna dagar för att ställa om och lagom med krav på vad som ska hinnas med, om Camilla får råda.

– Inte minst barn behöver det, kanske tillåta några sovmorgnar.

I bonusfamiljer kan det bli svårt om det är stora åldersskillnader mellan barnen.

– De vill äta olika tider, vaknar olika tider. Då får man göra upp

Är man ensam kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn.

med sin idealbild. Vad är möjligt för just oss? Sedan måste man inte göra allt med familjen, tipsar Camilla. Hon påminner om att det kan vara rätt arbetsamt att upprätthålla strukturer under sommaren.

– Man kan försöka ha lägre krav på till exempel matlagningen. Och fråga sig, vad tycker jag verkligen är viktigt av allt det här? Är det att umgås, att laga jättegod mat eller hinna med så mycket som möjligt? Alla saker går kanske inte ihop. Hur undviker vi konflikter?

– Prata igenom innan vad som är viktigt för var och en. Kan det viktigaste rymmas? Tydliggör vad som är jobbigt, vilket kan vara ganska små saker, till exempel vem som förväntas göra vad om man samlas i ett hus på sommaren. Vem lagar maten? Hur ofta ska vi städa?

Camilla von Below

Hur hanterar vi alla förväntningar?

Text: Sophie Ekman

”Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”

Foto: MAGNUS ARONSON

Ett konkret tips är att avstå från sociala medier – om man mår bättre av det.

– Då är man inte med i tävlingen om vem som har bästa semestern. Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”. Vad tycker vi är semester? Gillar vi att umgås? Ja, men det måste vi ju inte göra i Grekland om vi inte har råd i sommar, det kan vi göra någon annanstans.

ATT VETA VAD man gillar är lättare sagt än gjort. Camilla tror att det är vanligt att inte veta.

– Man är inte i kontakt med sig själv. Och då kommer den där jämförelsen.

Enligt forskning behöver vi inte ha en lång semester för att känna

CAMILLAS BÄSTA TIPS

... inför sommarledigheten:

» Tänk på vad du tycker är viktigt med semestern och försök skapa det.

» Prata med varandra om förväntningar innan om ni är flera.

» Vårda relationer året om.

» Ha lagom höga förväntningar.

» Ge plats för att allt inte blir som du tänkt, och det är okej.

» Bråka inte inför barnen.

» Ta hjälp utifrån om det behövs.

oss utvilade, flera korta går också bra.

– Studier visar att vi återhämtar oss bäst när vi gör något annat än vi gör i vanliga fall. Så sitter du stilla i ditt jobb kan det vara semester att springa, cykla eller vandra. Forskning visar också att när vi har semester kan stora tankar, oro och sorg ta mer plats än vanligt.

– Det är bra att dela sina tankar, ofta blir de mindre ledsamma eller skrämmande då. Om det är sorg, tillåt dig att tänka på och prata om dem som är borta och dela minnen med varandra. Om det är mycket oro, fundera på hur mycket plats det får ta? Försiktigt och vänligt styra sin uppmärksamhet till något annat, säger Camilla. Medan oro kan vara bra att begränsa är det annorlunda med existentiella frågor.

– Här måste man få tillåta sig att

tänka, säger Camilla och påmin ner om att tiden utanför vardagen också är en möjlighet att få fatt i det som känns viktigt, som vad man vill i livet. När ska man söka hjälp?

– Handlar det om en depression behöver du hjälp. Eller om du bär på en oro som aldrig går över, stor oro för ditt barn, mycket relationsproblem som känns outhärdliga.

Det kan vara särskilt tufft och behövas stöd i familjer där det finns barn med svårigheter.

– Att känna ”hur ska jag orka det här, det blir ju ingen semester för mig!” är vanligt då, liksom att tycka det är skönt när skola och rutiner börjar, säger Camilla och menar att det sista egentligen gäller för nästan alla.

– Det är okej att tycka det räcker med semester efter ett tag.

Uppblåsta förväntningar på semestern?

Ett tips är att ta paus från sociala medier.

Foto: ANTONIO SOLANO/GETTY

»

VÄND

» Diakonen

Jakob Ahlin:

Vi stöttar och finns här när människan kommer.

LIVSKUNSKAP

VEM? Jacob Ahlin, en av alla diakoner som finns där för den som behöver:

Får jag bara räcka ut en hand är det en win

När motgångarna känns svårare än vi mäktar med, då finns för

i Visby, student i utredningskriminologi och extraknäckande taxichaufför.

Så deltog han på en av Svenska kyrkans grundkurser och kände ett kall att utbilda sig till diakon.

Han berättar om olika sommarverksamheter, som öppna mötesplatser, vilket alla kyrkor i Sverige erbjuder, och sommarkafé, där ungdomar får lära sig ta ansvar genom att sköta kassan och iordningställa fika. De ordnar också sommarläger för lite äldre barn med diagnoser eller annan svårighetsbild i vardagen samt har en familjevecka med aktiviteter för utsatta familjer.

– Den är väldigt populär, vi önskar vi hade resurser och budget för att göra den med fler.

DIAKONENS ARBETE innefattar att praktiskt och konkret hjälpa människor i nöd.

kanske får ett presentkort för att kunna göra en dagaktivitet och så vidare, säger Jacob, och tillägger att det alltid handlar om hjälp till självhjälp. Att Svenska kyrkan aldrig kan försörja någon, men gör punktinsatser. Diakonen samarbetar med socialvården, hälso­ och sjukvården och andra organisationer.

– Sedan finns det många olika kompetenser i en församling, som terapeuter och specialpedagoger, om problemet är djupare.

MEN HUR GÖR man om man vill träffa en diakon?

– Ring hit eller kom till vår öppna diakonimottagning, vi kan alltid ta ett samtal. Det kan börja med att vi pratar om vädret, sedan växter det till något mer, säger Jacob och det är tydligt att han älskar sitt jobb.

Då kan det vara bra att veta att man kan vända sig till en diakon.

JACOB HAR EN varierad livsresa bakom sig. Det börjar med lumpen, sedan som undersköterska med jobb inom psykiatrin, snickare, småbarnspappa och bagare

– Jag möter alla förfrågningar av behov och gör det jag kan för att hjälpa handgripligen eller guida människor. Är det familjer som inte har råd att göra något på sommaren kan vi bistå dem. De

– Får jag bara räcka ut en hand till en person, då är det en win. Jag är här för att vara en medvandrare. Möta i ögonhöjd, ge trygghet och hjälpa människor känna tillhörighet någonstans, säger Jacob.

Sophie Ekman

Jakob Ahlin påminner om att kyrkan har öppet året om – även på sommaren. Foto: SOPHIE EKMAN

Så får du hållbara RELATIONER

Under sommaren umgås vi ofta intensivt och många oroar sig för konflikter. Pastor Sofia Camnerin ger åtta vänliga påminnelser som hjälper dig stärka relationerna.

1 Tänk på att livet är ”både och”

Sällan känns livet enbart lyckligt. Ofta kan det växla snabbt. Någon ramlar och slår sig, vädret slår om eller något allvarligt inträffar. Det kan kännas som misslyckanden, ”vi skulle ju ha det så bra”. Försök försonas med att livet nästan alltid är “både och”. Det är samtidigt både fint och svårt, lyckligt och sorgligt. Om vi ser att livet är sårbart och ofullkomligt, blir vi mer tillåtande mot varandra.

2 Lev nu

Vi skulle uppleva mindre spänning om vi levde mer här och nu, inte jämförde med det som kunde varit eller skulle blivit. I detta nu kommer troligen inte alla vara helt nöjda, men det är ändå oftast tillräckligt bra.

3

Se kraften i att vara sårbar

Mycket i vår tid bygger på framgång, tävling, styrka. Men det finns en kraft också i det sårbara, ofullkomliga, enkla. När vi ser varandra i ögonen lite mer ärligt, kan vi erfara en djupare samhörighet. Kärleken och ömheten kan lättare sippra fram då. När vi tillåter oss att se det vackra som sker samtidigt med det som oroar; kriget som rasar i Ukraina, klimatkrisen som pågår och så vidare, kan vi se att fortfarande flyger fjärilar, djurungar föds och barn hoppar från bryggan.

4

Fatta beslut med tålamod och acceptans

Att fatta beslut är inte alltid lätt när många ska tycka till. Det är viktigt att alla blir lyssnade till, även barnen. Ta alltid hänsyn till den svagaste länken, den som inte riktigt orkar på samma sätt. Kanske vi lyckas hitta på något som alla vill, eller tycker är okej. Eller så får vi dela på oss, göra olika saker olika dagar. Tänk på att få vara nära varandra ofta räcker.

5 Hitta utrymmet i mitten

I gemenskaper behöver det finnas ett utrymme i mitten, som hålls öppet om vi inte försöker kontrollera varandra. Besvikelse kan uppstå när andra inte vill göra eller tycker som vi. Försök acceptera att även de som står oss nära är den andre, en främling. En person kan aldrig vara allt för oss. Integritet

Sofia Camnerin är pastor och doktor i teologi, verksam som generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Aktuell med boken Stå ut med de andra. En bok om kärlek och enhet

och gränser behövs. För att orka med andra behöver vi också söka kraften inom oss själva. Var med dig själv, gör sådant som fyller på din energi.

6 Gör saker ihop

När vi gör något tillsammans uppstår en känsla av samhörighet och gemenskap. Att prata är självklart är viktigt, men mer verkningsfullt är det vi gör tillsammans. Det är dessa händelser vi minns. Bygg en drake, tittat på soluppgången, besök en tpark, gå på snäckjakt.

7 Lev med kärlek som grund Kärlek är en kraft. Den drabbar. Ibland oväntat, ibland kraftfullt, ofta lågmält spirande. Kärlek blir mer synlig när vi tillåter den. Kärlek infinner sig lättare om vi agerar kärleksfullt, oavsett eventuella känslor. Vi kan komma till en punkt när kärleken inte finns där längre, kanske till en partner. Men i de flesta relationer uppstår kärlek när vi vågar gå kärlekens väg. Den som försöker se på andra med medkännande, vågar vara vänlig och hjälpa, även om det är en okänd.

8 Sök försoning, men sätt alltid gränser för våld och destruktion

Stå ut med de andra. En bok om kärlek och enhet

Sofia

Camnerin Verbum

Att leva i relation kan vara svårt och påfrestande. Det är lätt att såra och bli sårad. Därför är gränser och integritet viktigt. Om gränser överskrids måste band klippas, våld hör aldrig hemma i friska relationer. Men konflikter i sig är vanliga och inte farliga. Försök att se försonande på att så är livet. Det går att bli sams igen. Och att försonas behöver inte vara himlastormande. Det kan räcka med att andas lugnt, se varandra i ögonen, äta lite chips.

Foto: VICUSCHKA/ GETTY IMAGES

BOKTIPSET

5BOKTIPS FÖR VARMA DAGAR

Förflyttas till en västkuststrand, en öländsk badort på 30-talet eller södra Provence, medan du mumsar på snabblagad lunch och god fika.

Au revoir Agneta

Emma Hamberg Piratförlaget

» Uppföljaren till Emma Hambergs populära bok Je m’appelle Agneta är äntligen här, en varmt livsbejakande och underhållande roman om att vara sann mot sig själv, men också att leva livet som det äventyr det faktiskt kan vara. Nu vet Agneta precis hur hon vill leva i byn Saint Carelle i Provence: i klostret med vännerna, kindpussande, katter, vin och baguetter. Men, så knackar det på klosterporten en vacker dag, och den magiska världen går sönder. Ska Agneta lyckas rädda klostret? Emma Hamberg träffar hjärtat med sitt charmiga, humoristiska tilltal som ger allvaret större djup och gör glädjen dubbel.

VISSTE DU ATT…

» ... på Världsutställningen i Saint Louis 1904 var det premiär för våffelstrutar fyllda med sylt och grädde. När sylten tog slut fylldes strutarna med glass i stället och så hade glasstruten fått sitt genombrott.

Glasstrut är för övrigt en av benens positioner vid grodsim.

Källa: Wikipediia

» Får det lov att vara en lavendelglass, en päronpaj eller en pelargonkaka? Vackra blommor och solvarma bär och frukter kan göra vilket bakverk som helst oemotståndligt. Och det behöver inte vara särskilt komplicerat att baka. Fredrik Nyléns bakbok bjuder på massor av härliga sommarrecept för alla fikatillfällen. En paus från sommarvärmen med en fika i skuggan med hembakat är alltid en höjdare – och trevligt att bjuda nära och kära på.

Groda, glasstrut, pinne

Ia Isaksson, Hanna Klinthage Rabén & Sjögren

» En sommarvarm och färgsprakande berättelse om My som inte vill lära sig simma. Trots att pappa tjatar. På simskolan säger barnen ”groda, glasstrut, pinne”, för det är så man ser ut när man tränar simtag. My tycker det verkar så lätt för de andra barnen, för själv tycker hon det känns lite läskigt. Men så träffar hon Bill som verkar känna likadant, och tillsammans tar de det i sin takt. En fin liten berättelse om att våga göra saker man är rädd för och att få en kompis.

Badort

Tove Folkesson, Hanna Folkesson

Nordstedts

» Vi förflyttar oss till midsommarafton 1938 och badorten Borgholm. Under en virvlande festnatt möts Ingrid och Måna till toner av jazz och regnvåt kaprifol. Det blir ett starkt möte som öppnar rum som sedan inte kan stängas. Här skildras den svenska badortsepoken ur ett nytt perspektiv, två unga kvinnors kärlek på en plats där gamla traditioner mäts mot de nya. Tove Folkesson har skrivit flera böcker och vunnit bland annat Svenska Dagbladets litteraturpris. Hon bor på Öland ihop med Hanna Folkesson och detta är deras första gemensamma roman. I butik från mitten av juli.

Laga lunch på typ 4 minuter

Sara Begner Nordstedts

» Sommaren är som bekant kort, och då vill vi passa på att njuta så mycket som möjligt. Inte lägga för mycket tid på matlagning – men ändå äta gott. Sara Begners kokbok innehåller flera goda och plånboksvänliga maträtter som kanske inte tar fyra minuter att laga, men inte långt ifrån. Och alltigenom ett klimatvänligt tänk och många smarta knep charmigt antecknade i kanten. Vad sägs om hummusbowl, en gazpacho med grillad paprika på burk eller gnocchi med snabbpesto?

Sommarfika med Fredrik

Fredik Nylén Bonnier fakta

Text: Sophie Ekman

En kyrkogård med anor från medeltiden

» I Arnäsvall finns det riktigt gamla gravar. De äldsta är cirka 1 500 år gamla och går fortfarande att besöka. Det ska för tydlighetens skull berättas att riktigt så gamla gravar finns inte på Arnäs kyrkogård, men några stenkast från kyrkogården ligger Sveriges nordligaste höggravar.

På den tiden letade sig havet och nuvarande Öfjärden ända in till Arnäsbacken som området i dag heter. Gravhögarna och området runt åsen är i dag ett fornminnesområde och spåren efter dem som då bodde här syns fortfarande tydligt.

Under sommarmånaderna är det ett populärt besöksområde där historiens vingslag alltid är närvarande.

En lokal fårbonde har sina får där på sommaren, vilket hjälper till att hålla området öppet från ris och sly. Inte sällan gör de besö­

karna sällskap på fikabänkarna, med risk för att korvsmörgåsen försvinner.

ARNÄS KYRKOGÅRD HAR även den en lång historia. En kyrka byggdes här redan på medeltiden och kyrkogården har som många andra kyrkogårdar byggts ut i omgångar. Den kännetecknas av de många grusgravar som finns inom de äldre kyrkogårdskvarteren.

Grusgravarnas skötsel har varit många ungdomars sommarjobb i generationer och många är de som dragit upp kvickrot och fräken med en gravkratta för att göra gravarna fina. I år hälsar vi ytterligare 18 ungdomar välkomna att ta över denna sommartradition.

Som tidigare nämnts har kyrkogården byggts ut i omgångar, senast i början av nittiotalet och då nordväst om kyrkan på mark som var ängs­ och jordbruksmark.

Där finns sedan 2014 askgravplats, minneslund, urngravplats och traditionella kistgravplatser. Varje år får cirka 100 personer sin sista vila här på Arnäs kyrkogård och trenden är att antalet kremationer ökar även i detta område. Därför anlägger kyrkogårdsförvaltningen inom kort ytterligare askgravplatser inom Arnäs kyrkogård.

PÅ KYRKOGÅRDENS ÄLDRE kvarter finns fortfarande allmänningar kvar. Allmänningar har mycket att berätta om tidigare levnadsöden. Där begravdes de som inte hade råd med en grav med stora pampiga stenar. I stället användes

Inte sällan gör fåren besökarna sällskap på fikabänkarna, med risk för att korvsmörgåsen försvinner.

Text: Jonny Engström Foto: Eva Eriksson

VAD? I de senaste numren har vi presenterat Trehörningsjös, Grundsundas och Örnsköldsviks kyrkogårdar. Nu har turen kommit till Arnäs kyrkogård.

enklare träkors med namnplakett. Fortfarande byts träkorsen ut här med jämna mellanrum men plaketterna finns kvar, ibland bara med ett efternamn utan årtal eller vidare beskrivning.

ARNÄS KYRKOGÅRD OCH området runt omkring är under sommarmånaderna en välbesökt plats och inte sällan är det fullt på parkeringarna när anhöriga och bekanta ska göra fint på graven.

Ofta besöker man också sommarkaféet som finns i den gamla sockenstugan som ligger i närheten. Vid Sockenstugan finns även några av de gamla kyrkstallarna

bevarade tillsammans med sockenmagasinet med sitt karaktäristiska stolpverk till grund.

Sedan våren 2022 står en ny byggnad på Arnäs kyrkogård.

Där förvaras avlidna i väntan på begravningsceremoni eller gravsättning. Där finns också kontor och en efterlängtad offentlig toalett. Dagens byggnad med dess arkitektur är en flört med de gamla stallarna som en gång stod här och är ett välkommet tillskott inom begravningsverksamheten.

Flanerar du förbi, visar kyrkogårdspersonalen på plats gärna våra nya lokaler i mån av tid och möjlighet.

På kyrkogårdens allmänningar begravdesde som inte hade råd med en grav med stora pampiga stenar. I stället användes enklare träkors med namnplakett.

Nu finns det hjärtstartare i våra kyrkor

» En hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död när olyckan är framme. Inom pastoratet kan framkörningstiden för blåljuspersonal tidvis vara lång och tillgängligheten till akutsjukvård stundvis vara begränsad. Utanför huvudentréerna vid Alne församlingsgård och Arnäs och Gideå församlingshem finns hjärtstartare tillgängliga dygnets alla timmar.

– Om du behöver använda hjärtstartaren, öppna skåpet och ta med väskan som hjärtstartaren ligger i. Öppna inte väskan förrän du är framme vid patienten. Följ anvisningarna och den talande instruktionen. Används hjärtstartaren enligt instruktionen kan man inte göra fel, säger Jonny Engström, fastighetschef.

Det finns även hjärtstartare inomhus, som är tillgängliga vid verksamhet.

I Grundsunda finns det hjärtstartare i Kyrkans hus, församlingshemmet, gravkapellet och i kyrkan.

Många är de som dragit upp kvickrot och fräken för att göra gravarna fina. I år hälsar vi ytterligare 18 ungdomar välkomna att ta över denna sommartradition. På bilden till vänster syns minneslunden.

I Örnsköldsvik hittar du dem i församlingshemmet, kyrkan, Sörlidens församlingsgård och i kyrkogårdsexpeditionen på Fridhemsvägen.

Hjärtstartarna är av en modell som är lätt att använda och ger hela tiden användaren en talad instruktion för hur man ska gå till väga.

Vi hoppas att våra hjärtstartare inte behöver användas, men den de finns där om ett hjärtstopp skulle inträffa i din närhet. Tveka aldrig att hämta den, men kom ihåg att meddela pastorsexpeditionen efteråt så att hjärtstartaren kan ersättas.

VEM? Kent Söderkvist, som går i pension efter 33 år som kyrkogårdsarbetare i Örnsköldsviks norra pastorat:

Nu blir det mer tid i husvagnen

Han är hockeyspelaren som blev värvad till Örnsköldsviks kyrkogård, där han har jobbat i närmare 33 år. I september lämnar Kent in nycklarna till traktorn och går i pension.

Text & foto: Charlotte Nordin

Hej Kent! Vem är du?

– Jag är en 65-årig Ö-viksbo, gift med min fru Jeanette, har tre barn och är morfar till fem barnbarn. Hur kom det sig att du hamnade på Örnsköldsviks kyrkogård?

”Vi skaffade faktiskt husvagnen efter min hjärtoperation, just för att ta tillvara på tiden”, säger Kent, som nu vill tillbringa mer tid på resande fot. Men förmodligen i en lite modernare husvagn.

Foto: BRADWIELAND/ GETTY IMAGES

– I min ungdom spelade jag hockey i Järveds IF och där hade jag en lagkamrat som jobbade på Ö-viks kyrkogård. När en av kyrkogårdsarbetarna skulle gå i pension och det behövdes en efterträdare tyckte min hockeykompis att jag med min bakgrund inom byggbranschen skulle söka. Jag tänkte först ”inte kan väl jag jobba på kyrkogården”. Men jag sökte dit ändå, fick komma på intervju, blev erbjuden jobbet och tackade ja. Det ångrar jag inte! Jag har ju varit kvar sedan dess. Då trivs man bra, säger Kent och skrattar. Vad är det som gör att du trivs så bra med att jobba på kyrkogården?

– Först och främst är det per-

sonalen. Det är ett fantastiskt bra gäng jag jobbar med. Vi har i princip varit samma personer i arbetsgruppen sedan jag började och vi har mycket roligt ihop. Mentaliteten är att ingenting är omöjligt. Det är också ett väldigt omväxlande jobb med många olika arbetsuppgifter.

Berätta om årshjulet på kyrkogården.

– Från november och hela vintern framåt jobbar vi mycket med snöröjning, sandning och grävningar. Vi ansvarar för Örnsköldsviks kyrka, församlingshemmet, Sörlidens församlingsgård, Örnsköldsviks gamla kyrkogård på Fridhemsvägen och Örnsköldsviks nya kyrkogård i Arnäs. Under vintern gör vi mycket underhåll på maskiner och fastigheter. Sedan gör vi en del specialuppdrag också, vilket kan vara ombyggnationer och reparationer.

– I slutet av april börjar städningen av kyrkogården, och det handlar om att ta bort löv, kvistar,

grenar och annat skräp. Vi åker runt till alla fastigheter och sopar upp grus och sand som vi grusat med under vinterhalvåret.

– I maj och början av juni är det planteringssäsong och då sätter vi ner blommor, plant, perenner och träd.

– På sommaren är det gräsklippning och att hålla snyggt och fint på våra kyrkogårdar. Då kommer sommarjobbarna in i gänget också och livar upp. På hösten städar vi bort planteringarna och förbereder för vintern. Sedan kommer snön och då börjar årshjulet om igen. Hur funkar det med grävjobb på vintern? Sänker ni ner kistor i marken då också?

– Absolut, vi gräver ner kistor även på vintern. Då skottar vi först och sedan lägger vi ut värmetråg och tinar upp snön på marken. Värmetråg är en aluminiumlåda med värmeslingor, och det tar ungefär tre dygn att tina upp gravplatsen. Vi kollar alltid på ritningar och kartor så vi vet vart vi ska gräva.

Du träffar ju många människor som kommer till kyrkogården för att sköta om sina anhörigas gravar. Får du många samtal?

”Tänk att man måste bli sjuk för att fatta det där med att livet är skört. Jag har lärt mig att ta till vara på varje dag.

– Ja, det är ju en del av jobbet på kyrkogården, att prata med människor som kommer dit. Jag hejar på alla och min erfarenhet är att man inte behöver säga så mycket. Man brukar märka om de vill ha kontakt. I regel är det bara att lyssna och låta människor prata.

Kent, du är ju en person med hjärtat på rätta stället. Berätta om den hjärtoperation du gjorde vid 45 års ålder.

– Hösten 2003 kände jag mig ovanligt trött och orkade knappt

någonting av fysiskt arbete.

– Jag minns att jag höll på med höststädning ute på gården och att jag behövde stanna flera gånger för att gå upp med skottkärran till skogen. Det som jag normalt inte hade några problem att göra. Jag kommer ihåg att jag sa till min fru Jeanette den där hösten, ”nämen, nu måste jag börja träna för nu har jag verkligen fått dålig kondis”.

Kent blev snabbt försämrad och åkte in på Örnsköldsviks sjukhus för att kolla upp hur allt stod till. Efter undersökning och många

”Det är ett fantastiskt bra gäng jag jobbar med. Mentaliteten är att ingenting är omöjligt”, säger Kent, som snart lämnar in nycklarna till traktorn för gott.

provtagningar konstaterandes det att han hade förträngningar i blodkärlen och en puls på 130 när han låg och sov. Han skickades upp till Umeå sjukhus och fick göra en ballongsprängning.

Kent mådde bra i en månad men sedan blev han sämre igen.

I februari 2004 gjorde han därför en hjärtoperation och bytte kranskärl.

– Tänk att man måste bli sjuk för att fatta det där med att livet är skört, säger Kent.

– Det kan gå så fort. Man vet aldrig. Ena veckan är man frisk och andra veckan blir man sjuk. Innan hjärtoperationen resonerade jag och min fru ofta, ”det där ska vi göra sedan”. Men jag lärt mig att ta till vara på varje dag. Numera säger vi, ”vi väntar inte, vi gör det nu”! Vad har du för fritidsintressen?

KORT OM

Kent

Söderkvist

Ålder: 65 år.

Familj: Fru, tre barn och fem barnbarn.

Bor: På Skogsgatan. Yrke: Kyrkogårdsarbetare och blivande pensionär. Dold talang: ”Jag har bollkänsla! Skulle du ge mig en boll kan jag stå och trixa med den en bra stund.”

Pensionärsdröm: ”Att man få vara med när barnbarnen växer upp, det ser jag som en fin dröm.

Att vandra utefter Höga kustenleden, prova på att dyka och att åka Hurtigrutten skulle jag tycka var trevligt.”

– Att semestra i husvagnen. Det är mysigt. Vi skaffade faktiskt husvagnen efter min hjärtoperation, just för att ta tillvara på tiden. Sedan är jag en inbiten sportnörd. Du är ju gammal hockeyspelare i Järveds IF. Spelar du hockey någon gång nuförtiden?

– Jag har åkt skridskor med barnbarnen men mer än så är det inte. I huvudet funkar allt och där vet jag precis hur man ska göra när man spelar hockey, men nej – det ska ju funka med klubba, puck och skridskoåkningen också, säger Kent och skrattar.

Nu börjar livet som pensionär. Vad har du planer framöver?

– Det får vi se. Friheten att ha alla dagar till förfogande och kunna göra precis vad man vill, det känns skönt. Jag tror att det kommer bli mycket mer tid i husvagnen. Sedan vill jag ju vara med våra barn och barnbarnen också. Har du något tips på en fin husvagnscamping?

– Åh, det finns mycket fina ställen. Men mitt bästa tips en camping i Sörfjärden, Gnarp. Den är jättefin! När jag och min fru åker söderut med husvagnen stannar vi ofta till där. Man tar vänster vid macken i Gnarp och kör sedan ungefär en mil ut mot havet. Den campingen ligger på lämpligt avstånd ifrån Örnsköldsvik. Sedan är ju Barsta camping också fin.

VAD? Café Kyrkbacken

blev arbetstränande

Malin Sellgrens perfect match:

Jag längtar varje dag efter att gå till jobbet

» Café Kyrkbacken, Örnsköldsviks församlings eget kafé, ligger i hjärtat av församlingshemmet.

Här passerar många gäster varje dag, trots att kaféet ligger ovanför E4:an, en bit ifrån affärslivet på gågatan. Nya gäster tillkommer dagligen och stammisar återkommer regelbundet.

Här kan man köpa lättlagade luncher och hembakat fikabröd som Siv Andersson bakar med äkta smör och mycket kärlek. Kyrkbacken kännetecknas av en lugn och skön atmosfär och det är en mötesplats där alla ska känna sig välkomna.

På Café Kyrkbacken jobbar Noomi Preston, Siv

Andersson och Malin Sellgren. Kaféet samarbetar sedan flera år med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och tar emot personer som behöver komma ut i arbetsträning.

ARBETSTRÄNING INNEBÄR ATT de som av olika anledningar varit borta ifrån arbetslivet under en tid får vara på en arbetsplats i en anpassad form och under handledning genomföra arbetsuppgifter utan några krav på full kapacitet.

– Det är både roligt och berikande att samarbeta med olika aktörer i kommunen och att kunna hjälpa till att ge människor möjlighet till att arbetsträna och utvecklas för

att komma tillbaka in i arbetslivet igen, säger Noomi, kaféföreståndare och handledare.

Malin Sellgren är en av de som arbetstränat på Café Kyrkbacken. Under hela sitt yrkesliv, fram tills 2016, arbetade hon som lokalvårdare då hon plötsligt drabbades av en autoimmun sjukdom.

Inom loppet av ett halvår fick Malin ytterligare en kronisk sjukdom, vilket gjorde det omöjligt för henne att fortsätta på det städjobb där hon trivdes så bra. Med nedsatt arbetsförmåga behövde Malin nu byta yrkesbana och söka sig till helt andra arbetsuppgifter.

GENOM ARBETSFÖRMEDLINGEN fick

Malin möjlighet att prova olika typer av praktikplatser och det blev några olika ställen innan hon hittade något som passade bra i hennes arbetsförmåga. I oktober 2019 kom hon till Café Kyrkbacken och det blev en perfect match. Där var arbetsuppgifterna många,

”Det är både roligt och berikande att kunna hjälpa till att ge människor möjlighet att komma tillbaka in i arbetslivet igen.

Noomi Preston, kaféföreståndare och handledare

Text & foto: Charlotte Nordin

omväxlande och inte så tunga.

Malin kom bra in i arbetsgruppen och det fanns möjlighet att anpassa tider och uppgifter utifrån hennes behov.

Efter en lyckad praktik fick Malin anställning på Café Kyrkbacken genom Försäkringskassans lönebidrag.

– Jag jobbar halvtid och står i köket, lagar mat, städar undan och träffar folk. Det passar mig helt perfekt! Kyrkbacken är ett fantastiskt ställe och jag längtar varje dag efter att få gå till mitt jobb! Jag trivs här på caféet och är så tacksam att min situation löste sig så här bra.

Malin Sellgren drabbades av sjukdom och kunde inte gå tillbaka till jobbet som lokalvårdare.

I stället fick hon arbetsträna på Café Kyrkbacken. Det visade sig bli eså bra att hon numer är anställd där.

Foto: 5 FOTOBYLINE

Biskopen visiterar Härnösand

Härnösands stifts församlingar och pastorat visiteras vart sjätte år, nu är det dags att det nybildade Örnsköldsviks norra pastorat visiteras av biskop Eva Nordung Byström.

» Att vara kyrka i vår tid är ett stort och viktigt uppdrag, en kallelse som ger glädje och välsignelse, men som också ställer oss inför utmaningar och prövningar.

Visitationens uppgift är att fokusera på detta, men också att påminna om att pastoratet delar uppdraget att vara kyrka med alla församlingar och pastorat i stiftet, i vårt land och i hela den världsvida kyrkan.

Visitationer är en del av vår kyrkas ordning och ingår i stiftets ansvar att främja och utöva tillsyn av församlingens grundläggande uppgift. Denna grundläggande uppgift som är att fira gudstjänst,

bedriva undervisning och utöva diakoni och mission, ska finnas med både som grund till och som mål för allt det pastoratet är och gör.

Visitationens mål är att uppmuntra samt att ge stöd, råd och hjälp i både frågor som rör kyrkans lära och församlingsliv och dess förvaltning, styrning och ledning. Allt för att rusta pastoratet med kraft och mod att vara kyrka i vår tid.

Marie Edström

Viktiga datum

11–15 september: Biskop Eva Nordung Byström visiterar Örnsköldsviks norra pastorat.

24 september: Visitationsmässa klockan 11.00 i Arnäs kyrka med efterföljande visitationsstämma på församlingshemmet.

SÅ VISITERAS EN FÖRSAMLING

Processen att visitera en församling innehåller följande fem moment:

1

Kaféföreståndare Noomi Preston med kaffekannan redo, och Siv Andersson med sina bakverk gjorda med äkta smör och mycket kärlek.

Inför

Startskottet går ett år innan visitationsveckan. Processen inleds med att kyrkoherde och kyrkorådets ordförande får besök av kontraktsprost, stiftsadjunkt och notarie från kansliet. Tillsammans börjar man planera för förvisitation och visitationsdagarna.

2 Förvisitation

Innan biskopen kommer ska det göras en förvisitation. Då går man igenom församlingen/pastoratets olika delar. Handläggare från stiftet kommer på besök eller ringer/mejlar för att gå igenom t ex fastigheter, antikvariska föremål, kyrkans textilier, kyrkobokföring, pastoraler, hur man arbetar med den grundläggande uppgiften, barnkonsekvensanalys, flerspråkighet, arbetsmiljö­ och arbetsgivarfrågor samt styrelsearbete.

3

Visitationsvecka

Biskopen och kontraktsprosten träffar de anställda, förtroendevalda

och ideella medarbetarna. Mässor firas och andakter hålls. De besöker olika verksamheter, kyrkor, kapell och kyrkogårdar. Dagarna är intensiva. Det är mycket som ska hinnas med. Vid hela besöket medverkar kyrkoherden och kyrkorådets ordförande. Biskopen åker sedan hem och återkommer en vecka senare för att fira mässa och hålla visitationsstämma som avslut på visitationsdagarna.

4 Efterarbete

En visitationsrapport skrivs med en sammanställning av materialet som samlats in inför och under visitationsdagarna. Sist i visitationsrapporten finns en åtgärdslista med punkter som församlingen/pastoratet behöver arbeta vidare med. När domkapitlet sedan godkänt rapporten skickas den till församlingen/pastoratet.

5 Avslut

Visitationsprocessen får ett tydligt avslut när det som tagits upp i åtgärdslistan är åtgärdat. Därmed sätter man punkt för visitationen.

Biskop Eva Nordung Byström.

Foto: KERSTIN STICKLER/HÄRNÖSANDS STIFT

Sommar i sockenstugan

Vid Arnäs kyrka öppnar sockenstugan upp sina dörrar varje sommar för den som vill få en paus i sommarvärmen och för den som vill vara aktiv. Här i församlingens sommarstuga finns ett stort utbud av aktiviteter.

» Under hela sommaren finns en utställning om bröllop genom tiderna att beskåda. Där visas kläder, fotografier och accessoarer från olika tidsepoker.

Varje onsdag erbjuds möjlighet till meditation i kyrkparken. En tyst meditation ackompanjerad av vindens sus och fåglarnas sång.

UNDER TVÅ KVÄLLAR i sommar blir det allsång och varje onsdag vid lunchtid spelar någon av försam lingens musiker eller en inbjuden gäst. Ljumma sommarvindar, ljuv

musik och gott fika är en svårslagen kombination.

Är du mer intresserad av att röra på dig kan du gå en kortare eller lite längre pilgrimsvandring. Antingen i labyrinten som finns i kyrkparken eller till Arnäsbacken, där du kan vandra mellan gravhögar från 600-talet. Det är Sveriges nordligaste kända höggravfält och än i dag syns tydliga lämningar efter den intilliggande boplatsen.

VILL DU I stället gå långt finns både kyrkvägen som sträcker sig mellan Arnäs och Trehörningsjö, och Arnäsleden i nära anslutning.

Känner du dig mer lekfull kan du hjälpa Trollet att hitta sina vänner så att han kan bjuda dem på bröllopsfest. Du får en karta till

hjälp och en belöning när uppdraget är slutfört.

Oavsett om du vandrar, går på skattjakt eller vill sitta i lugn och ro finns det möjlighet att sätta sig med en kopp kaffe eller te med dopp, en nygräddad våffla och kanske en glass. Malin Hägglöf

På gång i sockenstugan

Öppet: Måndag–lördag 19 maj–5 augusti 11.00–16.00.

(midsommarhelgen stängt)

Utställning: Bröllop genom tiderna

Handarbetscafé: Tisdagar

18.00–20.00

Meditation:

Onsdagar 11.00

Lunchkonsert:

Onsdagar 12.00

Allsångscafé: Torsdag 6 juli och torsdag 27 juli 18.00

Kalasjakt: Måndag–lördag 11.00–16.00

Vid Arnäs kyrka ligger församlingens ”sommarstuga” – sockenstugan.

Foto: EVA ERIKSSON

Foto: EALISA/ GETTY