Gloria Strängnäs våren 2023

ANDREAS WIJK: ”Jag insåg att homofobin skapats av människor”

PÅSKEN – en skruvad trestegsraket

KLAS HANSSON KYRKOHISTORIKER: ”I tonåren läste jag många historiska romaner utan sanningshalt”

SKIFTEN

Sluta jaga lyckan – fyll livet med mening

Endast med distans förstår vi att ett skifte ägde rum S

kiften handlar ofta om betydande förändringar, skeden som avslutas och nya som tar vid. En av Svenska Akademiens ordböcker skriver om betydelsen av ordet skifte: ”ändring från ett visst tillstånd till ett annat.”

Det gäller i naturens skiftningar av årstider som följer på varandra med sina olika tillstånd av uppvaknande, växt, mognad, avklädande, etc. Skiften kan också handla om förändringar i samhället.

få ett syskon är en stor omställning, men också när barnen flyttar hemifrån och går sina egna vägar. En förälder går ur tiden, eller den jag levt länge tillsammans med, eller en nära vän, och livet är inte längre som det en gång var.

I påskens gudstjänster återberättas, gestaltas och firas Jesus död och uppståndelse.

Endast med distans är det möjligt att förstå att ett skifte ägde rum. Reformationen och nationsbildandet på 1500-talet, folkrörelsernas och det demokratiska styrelseskickets framväxt under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal kan vara sådana exempel. Kommer vår tid någon gång att beskrivas som en tid av samhällsskifte?

OCKSÅ I VÅRA personliga liv äger det rum skiften. De största och mest genomgripande är när vi föds och när vi dör. Andras födelse och död innebär också omfattande förändringar för oss. Att bli förälder eller

Att bli förälskad i någon som jag kommer att dela livet med, att separera, ett byte av jobb, flytt från en ort till en annan, att skoltiden tar slut och vuxenlivet väntar, att gå i pension – skiften i livet kan se ut på många olika sätt. En del väljer jag själv, andra har jag inte valt utan kan bara förhålla mig till.

I KYRKANS LIV handlar det ofta om att manifestera och tolka livsskiften. Dop, vigsel och begravning är tydliga exempel på det. I ritens form benämns och bekräftas förändringen. Tacksamhet, glädje, sorg, hopp och förväntningar inför det som väntar delas med andra och människors liv välsignas. Ett skifte i livet kan väcka frågor om vem jag är i den nya livssituationen, hur jag vill hantera förändringen. Även om det inte finns särskilda riter för alla sorters skiften finns det i församlingen möjlighet att enskilt eller tillsammans med andra förbereda, bearbeta och tolka livsavgörande skiften.

Den centrala berättelsen i kristen tro handlar om ett avgörande skifte. Grundat i berättelsen om ett folks befrielse från slaveri och exil till frihet, är påskens skeende omvälvande: Genom död till liv. I påskens gudstjänster återberättas, gestaltas och firas Jesus död och uppståndelse. Den som verkligen firat påsk blir aldrig densamma, säger man särskilt i de östliga kyrkotraditionerna. Att vara delaktig i påskens skeende gör inte självklart livet enkelt, men där finns ett hopp, en erfarenhet, en verklighet att bäras av i livets alla skiften.

Min förhoppning är att detta nummer av Gloria kan vara till glädje och nytta i din reflektion kring skiften i ditt eget liv, eller i samhället. Det är Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö som på detta sätt vill skicka en hälsning. Jag önskar dig en välsignad vår och påsk!

Christofer Lundgren Domprost

”

Grundat i berättelsen om ett folks befrielse från slaveri och exil till frihet, är påskens skeende omvälvande: Genom död till liv.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Din församling

4 Lokalporträttet Klas Hansson, kyrkohistoriker

Tema skiften

10 Jakten på lycka och meningen med livet

Porträtt

16 Andreas Wijk, artist Jag har aldrig varit på en bättre plats i livet

Reportage

20 Påsken En skruvad trestegsraket

26 Katarina Frankel skapade jobb åt sig själv

28 Därför mår vi bra av att dekorera

Övrigt

8 Korsord

23 Så blir du svinnsmart

24 Fem böcker med skiften i fokus

2tycker till om förändring

En sak kan vi vara helt säkra på – förändring är en självklar del av livet. Men vad är det bästa och det svåraste med förändring?

”Vi är hårdkodade att söka mening med livet”, säger filosofen Frank Martela.

Foto: MAREK SABOGAL

10 SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004

Max Eklund

» Jag tycker att förändring oftast är roligt och spännande. Fast om man har haft någon tradition eller vana som helt plötsligt ändras så kanske man inte uppskattar det så mycket eftersom det är en del av ens liv.

Nelly Sandblad

» Jag tycker att det bästa med förändring är att uppleva och lära mig nya saker samt få chansen att se saker ifrån ett nytt perspektiv. Det svåraste är nog att anpassa sig till förändringen och känna saknaden för det som var.

Fasteaktion för mätta magar

» Världen står inför en global hungerkris. Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Problemet är en fördelningsfråga, vi delar inte lika på makt och resurser.

Vi måste tillsammans skapa möjligheter där människor själva kan försvara sin rätt till en hållbar försörjning. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och frivilliga vill Act Svenska kyrkan bidra till en mer rättvis värld där alla människor kan äta sig mätta. Årets fasteaktion bidrar till en mer rättvis värld. I en tid där människor tvingas fly från sina hem och alltför få kan äta sig mätta vill vi vara med och bryta den negativa utvecklingen.

Vår tro leder oss till handling och vi agerar för varje människas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans med människor över hela världen arbetar vi för förändring. För 110 kronor

REDAKTION

Varsågod!

» Gloria ges ut av Strängnäs Domkyrkoförsamling med Aspö.

Telefon: 0152–245 00

E-post: strangnas.domkyrkoforsamling

@svenskakyrkan.se

Webb: svenskakyrkan.se/strangnas

kan en familj i Filippinerna äta sig mätta under en veckas tid. Genom att dela med dig kan du bidra till att fler familjer får äta sig mätta, att barn får näringsrik mat och kan växa upp till friska individer. Gåvorna som samlas in under fastekampanjen används där behoven är som störst.

Var med och gör skillnad du med!

» Dela lika under samma himmel –swisha halva matkassen till 900 1223

» Församlingen säljer på Tradera till förmån för ACT. Har du något att bidra med, hör av dig till ann-charlott. stahlberg@svenskalyrkan.se

Post- och besöksadress:

Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs

Produktion: Verbum AB

Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se

Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord

Omslagsbild: Magnus Aronson

VEM? Kyrkohistoriker Klas Hansson, 78, om skiftet som det innebar när Gustav Vasa gjorde Sverige till ett arvrike:

Gustav Vasa var verkligen inte någon ljusgestalt

Text: Hillevi Wahl Foto: Magnus Aronson

» Så länge kyrkohistoriker Klas Hansson kan minnas har han älskat att läsa.

– Som barn läste jag oerhört mycket. I tonåren läste jag otroligt många historiska romaner, som i stor utsträckning saknade sanningshalt, säger han och skrattar.

innan någon annan får se dem. Min bror är samhällsforskare medan jag är historiker, säger Klas Hansson.

De båda tvillingbröderna prästvigdes i Strängnäs 1967.

”Det finns någon slags förenklad bild av Gustav Vasa, att han var en god man som såg till att Sverige blev en egen nationalstat. Men vägen dit var allt annat än enkel”, säger Klas Hansson.

Foto: GEORGIOSART/GETTY

– Ju äldre jag blev desto mer fakta kom in i läsandet. Än i dag läser jag en hel del.

Klas Hansson och tvillingbrodern Per föddes i Göteborg 1944. Fadern Alvar Hansson var direktör och modern Dagmar Ågren var hemmafru. I familjen fanns också en äldre syster.

– På min mammas sida fanns en stark fromhet. Även om vi inte gick till kyrkan varje söndag, så läste vi alltid aftonbön, så det har jag fått med mig av henne.

– Jag föddes in i en ekonomisk ganska stark familj. Min tvillingbror Per är professor i pedagogik. Vi har hela livet haft starkt stöd av varandra. Per läser ofta mina manus först och jag läser oftast hans,

– Domkyrkan betyder mycket för mig. Ända sedan 1973 har jag och min familj firat gudstjänst här. Det har blivit en viktig plats för oss. Under småbarnsåren firade vi gudstjänster i en småkyrka i närheten, det var anpassat för barnfamiljer. Men så fort de blev lite större så firade vi åter gudstjänst i domkyrkan.

EN HEL DEL har förändrats sedan 70-talet.

– Då var allt snarare högtidligt på ett gammaldags sätt. Gudstjänsten skulle inte vara vardagsliknande. Det satte sin prägel också på språket. Där har skiftet skett till att släppa på högtidligheten och mer betona förståelse, delaktighet och inlevelse, säger Klas Hansson.

Mellan 1968 och 1973 var Klas Hansson kyrkoadjunkt och komminister i Kumla församling

Strängnäs stift. Därefter föreståndare för Stiftsbyrån, som var en föregångare till stiftskansliet.

Kollegor och vänner i Strängnäs församling beskriver Klas Hansson som ”en jovialisk person med stort hjärta”.

Du har engagerat dig mycket för flyktingarnas situation och fått människor att öppna sina hjärtan och hem. Hur kommer det sig?

– När vi talar om skiften i livet, så bytte jag arbete 1984. Då blev jag informationschef för Svenska kyrkans mission, som har verksamhet i hela världen. Det innebar många resor och jag fick se väldigt mycket ojämlikhet. Jag hade också förmånen att träffa Nelson Mandela sedan han frigavs och var på besök i Sverige.

– Redan där grundlades en förståelse för att flyktingar och invandrare inte är en belastning. Tvärtom är det många gånger just de människorna som ser till att våra samhällen fungerar.

– Min hustru är också varit väl-

digt engagerad i flyktingfrågan, eftersom hon har arbetat som lärare för flyktingar, säger Klas Hansson.

1994 BLEV DET ett nytt skifte i yrkeslivet, då Klas Hansson blev direktor vid ärkebiskopens kansli.

– Det var ett spännande och intressant arbete på ett mer övergripande sätt. Då blev jag närmaste medarbetare till ärkebiskopen. Det var otroligt roligt att få arbeta både med Gunnar Weman och

KG Hammar, som har ett liberalteologiskt tänkande och ett stort samhällsengagemang.

Finns det några speciella stora skiften eller händelser, som berört dig?

– Ett stort och viktigt steg var när ärkebiskopen försökte se till att

kyrkan, inom den ram som fanns på 90-talet, kunde hitta något sätt så att par av samma kön fick ett tillfälle att kunna bekräfta sin kärlek och gemenskap genom en välsignelse, säger Klas Hansson.

– Andra stora frågor uppkom när Estonia förliste 1994. Det drabbade hela samhället, på ett sätt vi inte varit med om tidigare.

Hur skulle kyrkan bäst kunna stötta människor och samhället i en nationell kris? Vi fick ta hjälp av varandra, både inom kyrkan och utanför. Tillsammans fick vi lära oss, efterhand, vad människor behöver i en akut katastrofsituation, och under lång tid efteråt.

– Diskoteksbranden i Göteborg 1998 var en annan katastrof som

KORT OM

Klas Hansson

Ålder: 78 år.

Bor: I lägenhet med utsikt över Mälaren, Frejastråket i Strängnäs.

Gör: Docent i kyrkohistoria.

Familj: Fru

Annmarie

Hansson, 77, tre barn.

Aktuell: Som redaktör för boken Strängnäs domkyrka. Levande katedral – då och nu

”Det finns en samtidighet och en evighet i kyrkorummet som fascinerar”, säger Klas Hansson.

slog hårt mot ett helt samhälle. Speciellt när så många ungdomar dör, och branden dessutom hörde till sådant som hade kunnat undvikas, säger Klas Hansson.

En djup insikt har han burit med sig från dessa två händelser. – Både när det gäller Estonia och diskoteksbranden så drabbades överlevare av en starkt skuldfylld situation, när så många andra hade dött. Man kan tycka att det är en irrationell skuld, men jag har lärt mig att när så här stora katastrofer inträffar så blir det väldigt svårt även för de överlevande och många andra, som inte har varit direkt inblandade, säger Klas Hansson.

NÄR KLAS HANSSON gick i pension satte han igång med forskning. Han är docent i kyrkohistoria och skrivit fem böcker, snart kommer den sjätte, varit redaktör för tre böcker och medverkat därutöver med cirka 15 olika artiklar i andra böcker och vetenskapliga tidskrifter. Tillsammans med domkyrko-

”Ett viktigt steg var när ärkebiskopen försökte se till att kyrkan kunde hitta ett sätt så att par av samma kön skulle kunna bekräfta sin kärlek genom en välsignelse.

pedagogen Carina Öjermo har han varit redaktör för boken Strängnäs domkyrka. Levande katedral – då och nu och även bidragit med egna texter.

– Jag har forskat om sådant jag tycker är intressant och roligt. För mig har det varit en väldigt stor glädje, säger han.

2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i just Strängnäs.

Vad betydde det som hände då, 1523, för oss nu?

– Det var ett stort skifte, framför allt på två sätt. Kalmarunionen bröts upp. Sverige avskar sig från gemenskapen i detta nordiska projekt. Nu börjar man bygga upp den svenska nationalstaten, som ett arvrike. Tidigare hade man valt kung. Från och med nu skulle tronen ärvas, säger Klas Hansson.

Samtidigt tog Gustav Vasa makten över kyrkan. Man bröt med påven och bestämde att kristendomen skulle reformeras. Tidigare hade det varit påven, nu blev det kungen som utsåg biskopar.

– En viktig anledning var att kunna lägga beslag på alla kyrkans tillgångar. Just reformationen med förflyttningen från makten över kyrkan till kungen var därför en stor hjälp. Kyrkans skatter behövde Gustav Vasa för att betala Lübeckarna, som hade hjälpt honom att erövra kungatronen, säger Klas Hansson

– I ett svep raserade Gustav Vasa bokstavligen ner klostren och konventen. Byggstenarna från klostren användes faktiskt för att bygga Gripsholms slott. Sidoeffekten av detta var att den utbildning som klostren och konventen gav till unga pojkar, som skulle bli präster, försvann. Det innebar ett enormt utbildningstapp, på minst hundra år, säger Klas Hansson.

INOM KYRKOLIVET VAR en betydande förändring att prästerna fick gifta sig.

– Olaus Petri var den förste som gifte sig. Dessutom försvann avlaten. Men annars var förändringarna i gudstjänstlivet ganska långsamma i Sverige.

– Inom den medeltida traditionen tänkte man så (en syn

som också de ortodoxa kyrkorna har) att helgonbilderna inte bara var konstföremål, utan att de kunde förmedla en kontakt med det gudomliga. Efter reformationen blev helgonbilderna mer som konstföremål.

Det är inte helt okomplicerat att så många hyllar Gustav Vasa i samband med 500-årsjubileet. Vad säger du, kan man hylla en tyrann?

– Det där är en intressant fråga. Det finns någon slags förenklad bild av Gustav Vasa, att han var en god man som såg till att Sverige blev en egen nationalstat. Men vägen dit var allt annat än enkel för kyrkor och kloster eller upprorsmakare som stod i vägen för honom.

– Gustav Vasa använde sig av synnerligen hårdhänt maktutöv-

ning, han var verkligen inte någon ljusgestalt. Medeltiden var en brutal tid när det gällde att göra sig av med folk genom hemska avrättningsmetoder. Det var inte något nytt för Gustav Vasa. Han fortsatte i en sådan tradition. Att vara kung och enväldig inbjuder till hårt utövande, säger Klas Hansson.

– Jag hoppas att det kan bli en nyanserad diskussion i samband med 500-årsfirandet, så att man inte bara vill göra ”en massa kul grejer” i Gustav Vasas namn. Skulle du kunna säga att det i dag finns hopp och förväntningar utifrån detta, som hände för 500 år sedan?

– Både kyrka och stat utvecklas ju hela tiden. Alla bär på sin egen bakgrund. Jag har arbetat mycket för att vi ska mötas i det som förenar oss, i stället för att fokusera på olikheterna. Ett sätt att förstå vår historia kan vara att ta en närmare titt på våra kyrkorum.

– Genom föreningen Katedra-

Klas

Hansson i Strängnäs domkyrka, där Gustav Vasa tillträde tronen.

”Jag hoppas att det kan bli en nyanserad diskussion i samband med 500-årsfirandet, så att man inte bara vill göra ”en massa kul grejer” i Gustav Vasas namn.

Klas Hansson med boken om Strängnäs domkyrka.

lens vänner, är jag med på ett hörn. Vi vill belysa domkyrkan som rum och byggnad ur en massa olika perspektiv, för att förstå mer av dess historia. Domkyrkan är en levande plats.

– Varje gång jag går i domkyrkan slås jag av att det är en ständig ström av människor som kommer in eller går ut. En del tänder ljus, andra sitter stilla och några ber en bön. Den har verkligen en sådan funktion att människor inte uppfattar den som ett stängt rum. Det finns en samtidighet och en evighet i kyrkorummet som fascinerar. Du har hunnit fylla 78 år. Det här med att bli pensionär och ta det lite lugnt, är det inget du funderar på?

– Nej, haha. Jag vill inte vara sysslolös, så jag håller på så länge det är roligt. Katedralens vänner har sex programpunkter under 2023. Vid högtidssammankomsten den 6 juni hålls ett kort anförande av professor Dick Harrison och nyskriven högtidsmusik framförs, specialbeställd av Katedralens vänner, av kompositören Olle Lindberg, som bor i kommunen. Så det är fullt program. Min mamma blev nästan 103 år, jag hoppas att jag brås på henne, säger Klas Hansson.

Fokus har skiftat från den döde till de efterlevande, och i dag tänker man mer på när det passar anhöriga att begrava.

Foto: ALEX & MARTIN/IKON

Tiden mellan dödsfall och

begravning ökar i Sverige

I stora delar av världen begraver man den som dött inom några få dagar eller en vecka. I Sverige tar det i snitt nästan en månad mellan dödsfall och begravning.

» Under de senaste tio åren har tiden till begravning ökat och Sveriges begravningsbyråers förbund menar att fokus på den döde har skiftat.

– De senaste tio-femton åren har det flyttats över till de efterlevande, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges begravningsbyråers förbund i en intervju i P4 i januari 2023.

efterlevande behöver ta, samtidigt som man hanterar sorgen och saknaden efter sin anhörige. Enligt begravningslagen ska kremering eller gravsättning av en avliden person ske inom en månad från dödsfallet. Skatteverket kan medge anstånd om senare begravning men det sker bara om det finns särskilda skäl. Därför kan ett tips vara att tidigt ta kontakter för att boka begravning.

Strängnäs domkyrka. Levande

katedral –då och nu Klas

Hansson, Carina Öjermo

Artos & Norma bokförlag

Med det menar han att man tänker mer på när det passar anhöriga att samlas, än på den avlidne.

Ulf Lernéus lyfter i intervjun att det finns etiska aspekter att inte låta en avliden ligga på bårhus så länge och skulle önska att tiden var kortare samtidigt som det naturligtvis är viktigt att de anhöriga hinner meddela dödsfall och samlas.

NÄR NÅGON DÖR är det mycket som ska göras och många beslut som de

ANTINGEN KAN DU boka begravning genom en begravningsbyrå eller genom att ringa församlingsexpeditionen på 0152–245 00.

Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö tillhandahåller Sankt Petri kapell för alla trosriktningar och för borgerliga begravningar.

Begravningar i Svenska kyrkans ordning kan även ske i Aspö kyrka och i Domkyrkan. Efter begravningsgudstjänsten finns det möjlighet att ha minnesstund eller begravningskaffe i Domherren kyrkans hus.

INTERNATIONELLT ARBETE

Act med kraft att förändra

Text: Anna Bergström

Foto: Camilla Arvidsson

ACTS TANKE

Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds ser verkligheten olika ut. Det kan vi aldrig acceptera.

Tillsammans kämpar Act för alla människors rätt till ett värdigt liv.

Act står för att agera och att omsätta tro i handling - alltid med människors lika värde och rättigheter i fokus.

Genom Act, Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet, görs insatser över hela världen, mot fattigdom, förtryck, orättvisor och snabbt agerande vid katastrofer. Svenska kyrkan Boden arbetar även lokalt med insamlingar till Act.

» Act är det engelska namnet för att agera och det är just det som namnet ska signalera. Det finns också en koppling till ACT-alliansen, som står för Action by Churches Together. Det är världens största allians av kristna organisationer och kyrkor som samarbetar med utveckling, påverkan och humanitärt arbete.

Act Svenska kyrkan har fem fokusområden:

» Försörjning och klimaträttvisa

» Jämställdhet och hälsa

» Fred och demokrati

» Tro och lärande

» Katastrofinsatser

De olika fokusområdena spänner tillsammans över mer än 300 projekt i ett 40-tal länder. Act arbetar också för att påverka makthavare till förändring och har ett antal så kallade changemakers – förändrare – världen över.

GENOM LOKALA SAMARBETEN här

i Svenska kyrkan Boden kan även du i det lilla bidra till effektiva och

handlingskraftiga stora globala insatser. Det målmedvetna insamlingsarbetet har varit detsamma genom åren, sedan långt innan samlingsnamnet Act kom till. Skillnaden i dag är att hela pastoratet arbetar gemensamt under ett insamlingsnummer i stället för som tidigare, då varje församling arbetade ensamt för sig.

Tillsammans bidrar nu församlingarna i Svenska kyrkan Boden på olika sätt till Acts världsomspännande kampanjer. Ett exempel var julinsamlingen Bryt en tradition, som fokuserade på insatser mot skadliga traditioner som tvångsäktenskap, könsstympning

och könsrelaterat våld som fråntar flickor och kvinnor i många länder rätten till sina egna liv.

EN HÄNGIVEN PERSON, både inom Act, Edefors församling och Harads i stort, är diakoniassistenten Karin Sandling. Karin är en lokal naturlig länk mellan kyrkan, nysvenskarna och föreningslivet.

Hon är även en av de anställda inom Svenska kyrkan som dels har varit i Uppsala för att möta andra engagerade och där inspireras och utbildas tillsammans med dem. Dels har hon deltagit i en av de resor där Svenska kyrkans medarbetare åker ut

På fredsgudstjänsterna i Edefors och Gunnarsbyns kyrkor fanns det utställningar på temat fred som barnen i byarna hade ordnat med.

Insamlingar till Act pågår löpande hela året, med lotterier, försäljning av syföreningarnas alster, hembakat bröd, med mera. Inför julinsamlingen träffades delar av Act-gruppen för att baka och göra i ordning julpaket till försäljning.

Sävasts församlings

Act-ombud Stina Aronsdotter (vänster) och diakon Erika Andersson (höger) i en ljusmanifestation i samband med Svenska kyrkans internationella konferens Göra skillnad i Uppsala i höstas.

i världen för att göra speciella insatser.

– 2018 sökte jag och kom med som en av tolv från Sverige som fick resa till Sydafrika. Det var fantastiskt att få se med egna ögon vart pengarna som vi hjälps åt att samla in tar vägen. Vi besökte bland annat Philani, en hälsoklinik för barn- och mödravård i Khayelitsha, en kåkstad utanför Kapstaden. Den grundades av en svensk läkare, Ingrid Le Roux, som även startade upp projektet med mentormammor. Där kunde vi tydligt få se hur hjälpen gör skillnad.

Karin menar att hjälpen behövs och kan bidra stort även här i

» ... Act har sin bakgrund i Svenska kyrkans mission som bildades redan på 1800-talet. Efter andra världskrigets behov av hjälp ute i Europa tillkom så Lutherhjälpen.

» År 2008 sammanfördes sedan Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen till Svenska kyrkans internationella arbete, som 2019 bytte namn till Act Svenska kyrkan.

Sverige, både på plats och med insamlingar. Som stöd i arbetet har lokala ombud valts in via alla församlingsråd. Det finns därmed två förtroendevalda från Gunnarsbyns, Edefors, Sävasts och Överluleå församlingsråd med i arbetet för Act. Tillsammans med de anställda informerar de församlingsborna om Acts insatser runtom i världen och planerar för olika insamlingsaktiviteter under året. Det här sättet att arbeta tillsammans som en stor grupp är som sagt nytt och Act-gruppens första stora insats var just under julinsamlingen 2022.

I HARADS ÄR det ombuden Kathrin Isaksson och Maud Svedin som hjälper till vid de olika insamlingstillfällena. Ett exempel var vid fredsgudstjänsterna, som firades i de fyra församlingskyrkorna under fjärde advent, då bland annat fredsljuset från Betlehem togs emot och spreds vidare till församlingsborna. I Harads serverade de fredsfika med smörgåsar och te i anslutning till gudstjänsten, och samlade samtidigt in pengar till Act med sin försäljning. Luncher, våffelkafé och lotterier är andra exempel där vi kommer att få se dem.

– Det är guld värt att vara flera som hjälps åt. Det är inte bara på grund av mitt jobb i kyrkan jag brinner för det här, utan jag tycker att det är viktigt att visa att vi kan hjälpa varandra. Vi har det så bra i Sverige och kan göra så mycket, menar Karin Sandling.

Karin Sandling (mitten) och

Malin Tegnhammar badar varje vecka, gärna vindstilla dagar.

Foto: PRIVAT

KALLBAD

Malin Tegnhammar: Jag blir glad och modigare!

Många talar sig varma om kallbad. För coachen Malin Tegnhammar är de bästa effekterna de mentala.

» Än är det några veckor kvar på bästa badsäsongen, enligt landets kallbadentusiaster.

– För att det ska bli härligt badar jag helst en vindstilla dag, säger Malin Tegnhammar, regelbunden kallbadare sedan fem år tillbaka. Liksom många andra lockades hon av alla hälsofördelar.

– Jag är väldigt frusen av mig och hade egentligen aldrig trott detta kunde vara något för mig, berättar Malin. Men första doppet överraskade.

– Det gav mig världens kick. Att jag klarade att ta mig i och faktiskt stanna kvar i några sekunder gjorde mig imponerad av mig själv, berättar Malin.

Och i stället för att frysa kände hon sig varm efteråt.

Som experiment fortsatte hon att kallbada en gång per vecka och

insåg att hennes humör generellt blev bättre.

– Kallbad gör mig glad, men också modigare.

MALIN BADAR GÄRNA tillsammans med andra. Det är en säkerhetsaspekt, men det finns också något unikt i den positiva gemenskapen.

– De flesta är så nervösa inför sitt första bad att de inte lyckas dölja det på det där vuxna sättet som vi annars så ofta gör. Samtidigt blir många också så positivt överraskade av sig själva att de

inte kan låta bli att visa det, lite som stolta barn gör. Det tycker jag är så fint att se, säger Malin.

ATT KALLBADA HANDLAR många gånger om att övervinna hinder och gå utanför vår bekvämlighetszon. Det mod vi visar oss själva då är enligt Malin överförbart till andra situationer i livet.

– Om jag klarar att bada i en isvak, ja då klarar jag mycket annat också.

Kallbad är dessutom en konkret och mätbar prestation, till skillnad från så mycket annat i livet.

– Ett kallbad går inte att ifrågasätta eller prata bort efteråt. Gjorde du det, så gjorde du det.

EN ANNAN FÖRDEL är att du övar upp din smärttålighet. Genom att aktivt stanna kvar i det kalla vattnet lär du dig hantera obehag och vet att jobbiga känslor till slut lägger sig.

– Kanske att du mer undermedvetet vet att du klarar svåra situationer, säger Malin. Varför har kallbad blivit så populärt tror du?

– Vi lever så skyddat, vi är aldrig hungriga, aldrig kalla. Att kallbada är en rå, mänsklig upplevelse, som dessutom ger dig en ”hög på livet­känsla” tack vare alla hormoner som aktiveras. Du känner dig väldigt levande, säger Malin.

Sophie Ekman

KORT OM

Malin

Tegnhammar

Ålder: 33 år.

Familj: Sambo och hund.

Bor: Kvissleby, söder om Sundsvall.

Gör: Coach, författare, kursledare och kallbadare.

Motto i livet: ”Vad är det bästa som skulle kunna hända?”

Instagram: Onespoonhappiness

5 tips för säkert kallbad

1 Alla kan kallbada, men om du har problem med hjärtat eller högt blodtryck, prata med din läkare först.

2 Bada helst en vindstilla dag för att inte bli nedkyld efteråt.

3 Bada inte ensam och gå i vattnet från strand eller via badstege.

4 Håll huvud, fötter och händer varma genom mössa, badskor/ullstrumpor och vantar.

5 Doppa hela kroppen förutom huvudet.

”Försök räkna till tio”, säger Malin.

SKIFTEN

Sluta jaga lyckan – fyll ditt liv med mening

Att sträva efter lycka är ett självklart mål för många. Men lycka

är bara en kortvarig känsla, påminner filosofen Frank Martela. Skifta ditt fokus och hitta bestående mening genom kontakt med dig själv och andra.

Text: Linda Newhamn

Illustration: Kajsa Nordlund

Foto: Theresia Köhlin

ivets meningslöshet slår till ibland. Som när du mikrar ännu en lunchlåda för hastigt intag mellan möten. Eller när något tragiskt händer, som att någon drabbas av en allvarlig sjukdom. Då är det lätt att inse hur snabbt livet kan vända, och undra varför du ägnar dig åt så många betydelselösa saker i stället för att vara med dina älskade eller göra det du verkligen vill.

– Som människor vill vi att våra liv ska ha betydelse, vi är hårdkodade att söka mening. Den religiösa traditionen kan vara en orsak till att vi fortfarande, trots att vår kultur i hög grad sekulariserats, suktar efter en större ovanifrån given mening, säger filosofen Frank Martela, som forskat på ämnet mening och även skrivit boken

A wonderful life – insights on finding a meaningful existence

Som filosof får Frank Martela ofta frågan ”Vad är meningen med livet?” Men han tycker att frågan är svår. Många filosofer före honom

– Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet. Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?

Idagens västerländska kultur är vi många som hamnar på villovägar när vi i stället börjar söka efter lyckan genom resor, självförverkligande och köksrenoveringar. Och det är inte så konstigt, för det kommuniceras ofta att vi borde söka lycka. Ja, lyckan har snarast blivit vår heliga ko, ett självklart mål i livet.

– Men lycka är bara en känsla, som inte kan ge en bestående känsla av mening. Det är heller inget bra sätt att undvika existentiellt obehag.

Frank Martela skriver i sin bok att strävan efter att maximera den egna lyckan till och med kan slå tillbaka.

– Forskning visar att personer med ett exklusivt fokus på den egna lyckan är de som njuter minst av livet. Det kan också förstöra ens relation till andra, ”jag ser att du mår dåligt, men tyvärr jag ska yoga i dag”, trots att nära relationer är den sanna källan till lycka. Strävan gör också att vi inte tolererar livets jobbiga stunder lika bra, för vi känner oss misslyckade när vi inte är lyckliga. Men livet går ju upp och ner.

har konstaterat att det inte finns någon egentlig mening med livet. Forskare har sedan länge bevisat att människans liv ur ett större kosmiskt perspektiv är både flyktigt och obetydligt.

Så hur fyller du livet med mer mening? Det exakta svaret är såklart individuellt, men Frank Martela berättar att forskningen har hittat fyra vägar till ett mer meningsfullt liv. Den första handlar om att investera i dina nära relationer.

”Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet.

Frank Martela

Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?

FRANKS FYRA VÄGAR TILL

ETT BETYDELSEFULLT LIV

1 Värdesätt och investera i dina relationer med andra människor.

2 Hjälp andra så hjälper du samtidigt dig själv.

3 Var i kontakt med dig själv, lär känna dig själv och bli den person du egentligen är.

4 Ta alla dina förmågor i bruk och lär dig nya saker.

Nästa uppslag: Hanna och Take bytte bana

A wonderful life – insights on finding a meaningful existence

Frank Martela

Harper Design International

När tanken på att bli präst väl var väckt, kändes det självklart för Hanna.

Hanna bytte från skådis till präst

Hon upptäckte att drömyrket som skådespelare gjorde henne tom och självcentrerad. I dag jobbar Hanna Sundén som präst.

– Det är sällan jag går hem från jobbet utan att känna tacksamhet.

» Vi möts i Farstastrandkyrkan, som ligger högt uppe på en kulle, mitt bland lägenhetshus strax söder om Stockholm. Vid tillfället förbereder man för onsdagsmässa med efterföljande lunch.

– Det är fint att vi kan skapa mötesplatser för människor och bjuda in. Många i vårt samhälle behöver få höra att ”det vore roligt om du kom.”

inte riktigt överens med verkligheten.

– Man förväntas vara mer bufflig än vad jag är som person, man måste själv ha kontakter, vara väldigt framåt och sälja in sig själv. Men det jag framförallt inte gillade var hur jag blev allt mer självcentrerad. Det var mycket tankar kring min egen person, säger Hanna.

– Och när tanken väl var väckt kändes det självklart. Jag hade tron med mig sedan barnsben, men hade inte tänkt att det kallet skulle komma så tidigt i livet.

2020 vigdes Hanna till präst, och hon säger sig ha stor nytta av sin bakgrund som skådis.

– Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning; man klär på sig prästkläder, ställer sig inför folk och förmedlar något. Med den skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.

HANNA TYCKER ATT prästyrket känns mer meningsfullt.

Hanna är nöjd med sin valda väg, även om drömmen från början var att bli skådespelare. Redan som barn gillade hon att leka olika karaktärer.

– Mamma har berättat hur hon ibland trodde att det var flera barn i ett rum, men när hon gläntade på dörren var det bara jag som satt där och gjorde olika röster.

SOM UNG LOCKADE även röda mattor och kändisskap. Hon gick teaterlinjen på gymnasiet, några eftergymnasiala utbildningar och jobbade sedan med olika friteatergrupper.

Men drömmen om yrket stämde

Hanna Sundén

Ålder: 36 år.

Familj: Man och två barn, 1 och 4 år.

Bor: Hägersten.

Gör: Präst i Farsta församling, Stockholm.

Hon hamnade i en form av kris, å ena sidan hade hon byggt upp sin identitet kring skådespeleriet, å andra sidan var yrket inte alls lika uppfyllande som hon trott.

– Samtidigt fanns det en rädsla i att släppa drömmen, för då kanske jag aldrig skulle kunna plocka upp bollen igen.

HANNA HADE OCKSÅ vid den här tiden många tankar kring kärleksrelationer.

– Hur skulle det kunna uppstå ett möte med någon annan när jag var så fokuserad på mig själv?

Till slut var det en vän som sa till Hanna att hon borde bli präst.

– Det är en väldig variation, jag möter människor i olika åldersgrupper och skeenden i livet. När det är begravning får jag möta människor i sorg. Vid ett dop är det ofta tacksamhet, glädje och förväntan. Eller som i dag, då vi har mässa och lunch, där det i hög grad handlar om att skapa en mötesplats för både nya och gamla besökare. Alla behöver få känna sig sedda, säger Hanna.

Att få ge till andra har även visat sig ha ett högt värde för henne själv. – Nästan dagligen uttrycker folk hur tacksamma de är för något så enkelt som ett vänligt bemötande, alla människor är inte bortskämda med det. Deras tacksamhet värmer.

”Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning. Skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.

”Jag mår gott av att se allas engagemang”, säger Take Aanstoot.

Take började köra bilar till Ukraina

När nyheterna visade bilder från kriget i Ukraina började Take fundera på om hans lastbil kunde vara till hjälp. I dag driver han hjälporganisationen Blågula bilen.

» Take Aanstoot hade precis kört av färjan i Gdansk när han förstod att det var något problem med lastbilen han skulle skänka till Ukraina. Röda varningslampor lös. Han tog kontakt med en polsk bekant, som i sin tur ringde några vänner på en verkstad 15 mil bort. Take förklarade att han skulle anlända sent och att de därför kunde ses morgonen därpå.

– När kriget startade hade jag väldigt dålig koll på Ukraina.

Likt de flesta följde Take nyheterna, men såg också kompisar fylla sina bilar med förnödenheter för att åka med dem till Ukraina.

Det kändes ineffektivt. Han började fundera på den där gamla lastbilen han hade, som stått parkerad hos en kompis alldeles för länge.

pengar som sovsäckar, rullstolar, mediciner och motorsågar – för att inte tala om alla människor som gärna bidrar med sin tid.

– Totalt är vi ett 30­tal personer som hjälps åt, och vi har kört ner 25 välfyllda fordon till Ukraina. Så jag blev ju tvungen att starta en organisation.

Hela processen har varit såväl rolig som galen.

– Jag mår gott av att se allas engagemang. Det har varit väldigt förvånande, men ger också hopp om framtiden, säger Take.

– Men när jag anlände vid tiotiden stod det tre killar där redo att ta emot mig, de hissade upp lastbilen, fixade det som behövde, släppte ner mig igen och sa ”go get them.” De ville inte ha ett öre för sin insats. Det var väldigt starkt.

JA, ATT KRISER kan ta fram det goda ur människor, och hur goda gärningar sprider sig, har Take fått erfara ofta det senaste året. Han är initiativtagare till hjälporganisationen Blågula bilen, som skänker fordon och förnödenheter till det krigshärjade Ukraina. Han är också ägare till en stor restaurang i Linköping, De Klomp, och hade egentligen fullt upp redan tidigare.

KORT OM

Take

Aanstoot

Ålder: 48 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Linköping.

Gör: Restaurangägare och grundare av organisationen Blågula bilen.

– Så jag skickade ut en fråga på Facebook om någon ville hjälpa till att fylla bilen.

GENSVARET BLEV STORT, Take fick ta emot allt från elverk och powerbanks till strumpor och choklad. Och snart åkte han ner till Ukraina via Polen för att lämna rubbet till den ukrainska militären.

– På vägen ner twittrade jag att om någon ville lämna soppapengar så gick det bra att swisha en slant. Väl hemma kollade jag på kontot och insåg att jag fått in 70 000 kronor, så det var bara att köpa en lastbil till och göra om proceduren.

Det var i mars 2022, och så har det rullat på. Take har fått in såväl

VID SIDAN AV sitt vanliga jobb lägger Take säkert 40 timmar i veckan på detta.

– Jag vågar inte riktigt räkna, men familjen tycker att jag är hemma alldeles för sällan. Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät, säger han och skrattar.

Vad driver dig att fortsätta?

– Ukraina behöver vårt stöd. Men detta har också en indirekt effekt. När svenskar är villiga att bidra så här mycket blir det tydligt för våra politiker hur viktig frågan är för folket. Då är det lättare för dem att fatta beslut om nya stödpaket. Därför fortsätter jag.

”Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät.

Andreas Wijk, artist:

När fasaden är borta blir livet vackert

Redan som 12-åring förstod Andreas Wijk att han var gay, men kämpade i många år med ångest, skam och motstånd från sin familj och kyrka.

I dag är han äntligen tillfreds med sin homosexualitet och känner sig närmare Gud än någonsin.

» Andreas Wijk ska just lämna kyrkan efter högmässan, när en äldre herre kommer fram och säger hur mycket han uppskattade Andreas intervju med Carina Bergfeldt på SVT, där Andreas berättade att han är gay. Andreas frågar mannen hur han ser på sig själv, han anar att mannen också är gay, varpå mannen svarar att han fortfarande inte riktigt känner sig hemma i någon grupp. Men han är noga med att understryka hur glad han är för den yngre generationen, där man på ett helt annat sätt är fri att älska vem man vill.

– Tänk att ha levt ett helt liv och fortfarande inte få känna acceptans för den man är, säger Andreas Wijk.

Vi möts i Allhelgonakyrkan i Stockholm, känd för sin inkluderande syn på människor. Andreas är mitt uppe i några hektiska veckor, där modelljobb och musik varvas, ”jag har så många spännande projekt

på gång.” Han strålar, babblar och erkänner att: – Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet. Att kunna vara helt transparent med vem jag är gör mycket för mitt välmående. Det är som att jag hela mitt liv har haft en fasad, och nu när den är borta, ja… då blir livet vackert.

FÖR DET DÄR med att vara fri att älska vem han vill är en ganska nyvunnen känsla även för Andreas. Och den har inte kommit utan kval. För trots att sexuella relationer mellan personer av samma kön avkriminaliserades 1944 i Sverige, och homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos 1979, har normer levt kvar och hbtqi-personer har fått utstå hat och hån ända in i vår tid. Det var faktiskt först 1996 som homosexuell kärlek visades på svensk tv, i favoritsåpan Rederiet En sensation! ”Bögkyssen”, basunerade kvällstidningarna ut.

Andreas växte upp i en frikyrklig miljö, där hans pappa var pastor i Pingstkyrkan och mamman specialpedagog. Familjen bodde de första tolv åren i lilla Nybro, strax utanför Kalmar, varpå flyttlas

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för. »

”Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet, säger Andreas Wijk, som delar sin tid mellan musik och modelljobb.

PORTRÄTTET

» Eftersom han alltid stått nära sina föräldrar vände han sig till dem.

set gick till Göteborg. Han beskriver en kärleksfull barndom där kyrkan var en naturlig del av livet, något Andreas längtade till, en plats där han hade sina vänner.

– Mamma, pappa, min syster och jag var ett riktigt dreamteam. Mina föräldrar är de mest kärleksfulla, omhändertagande människor jag vet, och deras gudstro avspeglar sig hela tiden i att finnas där för människor.

Även Andreas har alltid känt sig trygg och älskad.

– Det är en gåva att ha den tryggheten med sig genom livet, det har gjort mig ganska orädd. Jag har med liv och lust kastat mig ut i saker, som kreativitet och musik, och inte varit rädd för att göra misstag. Sexualiteten är det enda område där jag inte ens vågat ta minsta lilla snedsteg.

MUSIKEN KOM TIDIGT in i livet, han var fyra år när han första gången spelade i Davidmusikalen. Vid 12 års ålder vann han en talangjakt, och kom med i barnpopgruppen Popcorn.

– Sedan fick pappa skjutsa mig land och rike runt på olika uppträdanden. Vi fick uppträda både på Skansen och i tv-programmet Lattjo lajban. Andreas upptäcktes även av de stora modemärkena, och var inte mer än 16–17 år när han fick sitt första stora modelljobb. Sedan dess har han fått göra plåtningar för märken som Dolce & Gabbana, Gucci, Tommy Hilfiger och Diesel.

– I det yrket har jag verkligen fått vara med om spännande saker och se världen.

MEN PARALLELLT MED detta finns en mer ångestfylld historia. Andreas mamma och pappa kommer båda från frireligiösa familjer, och är uppvuxna med budskapet att homosexualitet är fel, en synd, något som ska fördömas.

... kring hbtqifrågor inom Svenska kyrkan.

1951 Svenska kyrkans biskopar tar avstånd från kriminalisering av homosexuella handlingar.

1995 Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft.

2005 Kyrkomötet beslutar att kyrkan aktivt ska motverka diskriminering av personer på grund av sexuell läggning.

2009 Kyrkomötet beslutar att äktenskapet kan omfatta alla par och arbetar fram en vigselordning för par av samma kön.

– Kärleksfulla som de är ville de hjälpa mig, så hur absurt det än låter nu började vi be tillsammans för att jag skulle bli fri från dessa känslor, samtidigt som vi höll det hemligt för alla andra. Där är det viktigt att förstå att mina föräldrar gjorde det här utifrån den trosuppfattning de då hade. De trodde att deras son skulle komma till helvetet för att han var gay, och ville självklart göra allt för att det inte skulle ske. Jag förstod även att de klandrade sig själva, ”Är det något vi har gjort?”

Han säger att han i många år avslutade varje bön med orden ”Gud, gör mig fri.”

Kände du hopp? Trodde du att det skulle lyckas?

– Absolut, jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.

Men hopp går hand i hand med förtvivlan, så när bönerna (såklart) inte fick gehör blandades hopp med hopplöshet.

Tvivlade du på Gud i samband med detta?

– Aldrig, fast nu tänker jag att det kanske hade varit bra, för i stället tvivlade jag på mig själv, funderade vad det var för fel på mig. Ja, min tro har alltid varit så stark att jag hellre har gett upp delar av mig själv än min tro. Var du ihop med killar i hemlighet?

– Nej, eftersom jag trodde att homosexualitet var en synd, så vågade jag inte det. Det spelade ju ingen roll om jag höll det hemligt för familj och vänner, Gud skulle ändå se mig.

HAN MINNS EN kyss i Köpenhamn, men fick förälskelse till trots panik, och blockade sedan killen överallt.

– Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för.

När Andreas var 19 år utsågs han till Årets bäst klädda och fick pris på en gala på Café Opera i Stockholm – något han såg fram emot enormt mycket, ända tills konferenciern Josefin Craaford sa något i stil med ”Du är snygg och sjunger – du måste ju vara gay!”

– Det präglade dem så starkt att de inte ens ifrågasatte saken, förklarar Andreas.

Så när Andreas kring 12 års ålder kände hur det började pirra i kroppen och han insåg att han förmodligen kommer att bli kär i en kille, så blev han livrädd.

– Mina föräldrar hade aldrig sagt det rakt ut, men jag förstod att det var oacceptabelt.

Han var ju bara barnet, men bar nu på en stor hemlighet som han absolut inte vågade yppa för någon.

– Den perioden var den psykiskt tuffaste i mitt liv. Jag förstod att mina tankar var syndiga, vilket gav mig en stark ångest, och jag kunde gråta mig själv till sömns.

Kanske var det talangjakterna och musiken som distraherade, för han lyckades så småningom lägga problemet åt sidan. Men när han var 15 år bubblade allt upp igen.

– Jag var så rädd för att ångesten skulle greppa tag i mig igen att jag kände att jag måste prata med någon.

2018 Regnbågsnyckeln blir Svenska kyrkans hbtqi­märkning.

2019 Svenska kyrkans första transhearing genomförs.

2022 Kyrkomötet röstade nej till att präster måste acceptera att viga samkönade par –så fortsättning följer.

– Hon hade ju ingen aning om vad jag brottades med, men jag kände mig trängd och förnekade bestämt.

Det kom att ta ytterligare tio år, och en pastor som försökte driva ut det sjuka genom att skrika ”Vik hädan!”, innan Andreas till slut vågade öppna upp. Varför tog det så lång tid? Jag förstår att man i din familjs kyrka såg detta som en synd, men samtidigt verkade du i en modebransch som är känd för sin gaykultur, Prideparaden pågick i Stockholm och vd:ar kom ut som trans.

– Ja, du… vi har väl alla vår process som måste få ta sin tid, men troligen hade det gått fortare om jag valt att prata med någon annan än mina föräldrar.

VÄNDPUNKTEN KOM NÄR han 2019 började läsa teologi på nätet, och kom i kontakt med pastorn Niclas Öjebrandt, som aktivt verkar för att kyrkan ska bejaka hbtqi-personer. Han pratade med Andreas om att bibelns kärleksbudskap, att Gud älskar oss som vi är, är överordnat.

”

Jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.

KORT OM...

Andreas Wijk

Ålder: 29 år.

Familj: Mamma, pappa och syster. Stockholm.

Gör: Artist. Aktuell med: Låten If I was gay

– Han hjälpte mig att omformulera min tro, och då kunde jag sluta se mig själv som sjuk. Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud. Sedan dess har jag känt mig närmare Gud än någonsin, samtidigt som jag är en homosexuell man. Hans föräldrar hade egna samtal med denna teolog, vilket fick även dem att ändra syn på homosexualitet, vilket i sin tur ledde till ett öppenhjärtigt förlåt. – De har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt mig för, men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras. I dag jobbar min pappa som fängelsepastor på Hall och ger hopp till klienter.

I OKTOBER FÖRRA året skrev och släppte Andreas låten If I was gay, som handlar om de frågor han själv brottats med. Och i november var han med och berättade sin historia i SVT. Han säger att han fått mycket kärlek sedan dess, framförallt på sina internationella sociala medier-konton. Fast i Sverige har vissa också haft tonen ”det är väl ingen grej att komma ut i Sverige i dag.”

– Men det beror på vilket sammanhang du befinner dig i här, och internationellt har fler upplevt liknande saker som jag.

Men han har också fått en del hat.

– Jag har aldrig tidigare sett så mycket av den gröna spy-emojin som nu.

Han berättar också att många av hans kristna vänner valt att ta avstånd ifrån honom.

– Det har varit otroligt smärtsamt, för jag trodde att vi skulle finnas där för varandra no matter what. Det har fått mig att känna mig väldigt ensam, och ett tag hade jag svårt att veta vem jag kunde lita på.

Nu har han skapat sig en ny grupp vänner att dela livet med, och hans allra bästa vän, Mikael, som Andreas känt sedan barnsben, finns kvar.

Andreas föräldrar har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt honom för.

”Men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras”, säger han.

– Det känns mäktigt. Vi har pratat mycket om hur synd det är att vi inte kunnat vara mer transparenta inför varandra, och hur sorgligt det är med tystnadskulturen som finns i vissa kyrkor, där man går runt och låtsas vara en ”perfekt” människa. Det är ju så mycket skönare när vi kan prata med varandra om våra problem. Att kämpa med saker är ju att vara människa.

Vad drömmer du om?

– Åh, på många sätt lever jag redan min dröm. För bara några år sedan trodde jag inte att jag skulle få uppleva romantisk kärlek, nu drömmer jag om att en dag träffa någon att älska och bilda familj tillsammans med. Jag drömmer också om att frikyrkan, likt Svenska kyrkan, ska se på mitt framtida äktenskap på samma sätt som en heterorelation, säger han.

Du sa tidigare att du brukade avsluta dina böner med ”Gud, gör mig fri.” Vad avslutar du dem med i dag?

– Amen, säger Andreas och skrattar.

”Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud.

PÅSKEN – en skruvad trestegsraket

Påsken är inte bara kyrkans största högtid och en mathelg av rang. Upplägget med tre helgers stegrad dramatik inför Jesus död och återuppståndelse har med tiden lett till ett crescendo av rätt så egendomliga traditioner.

Hur har det blivit så?

» Firandet av kyrkoårets stora helger har under århundradenas lopp formats i en yster dans, där kyrkoårets ritualer mött bondårets praktiska anpassningar till årstiderna. I mixen finns också förkristna föreställningar och allt fler kommersiella inslag. Därför ägnar vi oss glatt åt märkligt beteende utan att begripa varför.

Ståuppkomikern Johan Glans har sammanfattat det genom att låta en tänkt företrädare för kyrkan be en reklambyrå komma på sätt att hålla påskens minne av frälsarens död och återuppstån­

delse levande. Han får svaret:

”Kycklingar! Vi ska ha massor av kycklingar, och hönsfjädrar som vi sätter i kvistar. Och ägg, det ska handla till 90 procent om ägg! Barnen kan måla dem i kulörta färger. Och så ska vi ha en hare! Det är en lurig jävel. Han gömmer äggen – så får barnen leta. Och så kan du klä ut barnen till kärringar, så kan de gå ut på stan och be om godis.”

Hur i allsin dar har det blivit så här?

Påsken är ursprungligen en judisk högtid, firad till minnet av uttåget ur Egypten då folket

Text: Mats Karlsson

”Man tänkte att Jesus försvagades på korset. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.

Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria

Långfredagsgudstjänst i Uppsala domkyrka.

HAR DU KOLL PÅ

... påskens dagar?

Skärtorsdagen

» Jesus äter en sista måltid med sina vänner. Ofta firas en skärtorsdagsmässa i en kyrka nära dig.

Långfredagen

» Jesus dör på korset. Långfredagsgudstjänst firas oftast utan orgel eller piano eftersom det är kyrkoåret sorgligaste dag.

Påskafton

» Jesus vänner är ledsna och rädda.

Påsknatten

» Jesus uppstår. Påsknattsmässa firas ofta i kyrkan, och/eller högmässa på påskdagen.

befrias från slaveri. Den firade också Jesus med sina lärjungar, men med egna tillägg som skapade den kristna påsken.

– När han säger ”Denna kalk är det nya förbundet” inbegriper han alla i världen, inte bara judarna. Han erbjuder människorna befrielse från ett inre slaveri, säger Jonas Eek, präst och teologie doktor i religionspsykologi.

– Även om påsken förändrats finns grunden kvar i nattvarden. Varje söndag är en påskdag, varje mässa en påminnelse.

PÅSKEN KAN SÄGAS börja med Palmsöndagen, till minne av Jesus ankomst till Jerusalem. Men lika gärna kan man säga att den startar med Fastlagssöndagen, som inleder fastan 40 dagar före påsk. Efter denna långa lågaffektiva upptakt ökas intensiteten med Stilla veckan från Palmsöndagen för att kulminera i Påskdagens klimax.

– De tre söndagarna definierar påsken, med stigande spänning. En trestegsraket som lyfter i de dramatiska påskdagarna, med torsdagens måltid och Judaskyss, fredagens död på korset, söndagens återuppståndelse och måndagen då Jesus återser sina vänner, säger Jonas Eek, Denna historia väckte säkert anklang hos bönder i forna tider, men var ändå svår att översätta till deras liv. Ganska snart började Bibelns budskap kompletteras med andra berättelser, förklarar Tommy Kuusela, som är doktor i religionshistoria och arkivarie på Institutet för språk och folkminnen, Isof, i Uppsala.

Påskkärringar (häxor) och godistiggande har snart flyttats helt och hållet till halloween.

– Bondesamhället byggde på muntlig tradition, där man hörde vad de gamla berättade. Det kyrkliga finns med i grunden, men budskapen har vävts ihop med andra tankar. Man tänkte att Jesus försvagades på korset och

Foto: BARBRO WICKSTRÖM/ MOSTPHOTOS

SPANING

Jesus återuppstod på påskdagen, som infaller söndagen efter långfredag.

hans makt i världen minskade. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.

De onda makterna ansågs vara extra farliga i tider av sorg, särskilt på skärtorsdagen. Man riskerade att falla offer för häxors trolldom. De kunde till exempel bygga en bjära, som tjuvmjölkade korna, genom att blanda blod och vissa föremål medan häxan rabblade magiska formler.

Men man kunde skydda sig med järn, som en kniv på tröskeln, eller måla tjärkors på ladugården. Kodynga på dörrar och väggar funkade också. Man kunde även ställa sig på tröskeln i ottan och ropa högt, så minskade risken att man skulle hemsökas av väsen.

Även eld skyddade, och därför tändes påskeldar.

I boken Påskhögtiden från 1920 av Louise Hagberg beskrivs: ”Trollkärringarna brukade också, trodde man, om påsken sätta sig

på skorstenskransen, och för att mota bort dem gjorde man då upp eld; man tog en gammal skosula av näver, svavel, tjära och svinhår och tände på, så att det rökte ordentligt innan spjället sköts upp.”

ATT PÅSKEN FÖRKNIPPAS med ägg beror på att hönorna började värpa igen efter vintern. Däremot är haren ett senare tillskott.

– Den kom in i början av 1900­talet från Tyskland, där det fanns en tradition av olika djur som värper ägg. En tupp var vanligt. Det uppkom lekar i högreståndsmiljöer, där man gömde ägg i herrgårdarna. Det kom till Sverige som motiv på påskkort, men då ersattes tuppen av en hare, säger Tommy Kuusela.

En av kyrkans framgångsfaktorer har varit att kristliga högtider tagit fasta på äldre traditioner och format om dem. I det fornnordiska samhället firade man kvartalsvis, vid övergångarna mellan årstider.

9 april

» ... är påskdagen år 2023. Det var då Jesus uppstod, och även om alla dagar från skärtorsdagen till annandag påsk i folkmun kallas för påsken, så är det egentligen påskdagen som inleder påskveckan.

Påskharen, enda haren som värper ägg.

Foto: GETTY

Påsken knöts till det gamla vårblotet, men man bytte ut innehållet. Helgerna fortsätter att förändras, i pyttesmå steg. Globalisering och invandring har lett till att vi sätter nya saker på påskbordet, att sillen får ny kryddning och liknande. Men den stora förändringen är att godistiggandet snart har flyttats helt och hållet till halloween, som för de unga ersätter allhegonafirandet.

JONAS EEK VÄLKOMNAR nya inslag, men är samtidigt rädd att något går förlorat:

– Nu är Stilla veckan inte alls stilla längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen, går och handlar, checkar in på nätbanken, går på gym. Men vad händer när alla dagar är lika? Livet blir riktningslöst. Jag tror det är en del av förklaringen till att folk blir utmattade, säger han.

– Det är toppen att det inte längre är sorgemusik i radio på långfredagen. Men samtidigt var helgerna längre förr, då hade man tredjedag påsk och jul. Det var ett välkommet avbrott som vi saknar nu.

”

Nu är Stilla veckan inte alls stilla längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen. Men vad händer när alla dagar är lika?

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

KLIPP UT OCH SPARA – PASSAR FINT PÅ KYLSKÅP!

kilo mat

varje svensk per år.

Så blir du ...

SVINNSMART

En tredjedel av all mat som produceras slängs. Och det slängs mest i våra hushåll. Ta hand om ditt matavfall och vår planet genom att bli svinnsmart. Här är 9 smarta tips.

1

Mindre portioner

Ta för vana att inte lägga upp för mycket mat på tallriken. Ta hellre om. Detta är särskilt bra att försöka lära barn som kanske har svårt att bedöma eller varierande aptit dag för dag.

2

3

Skjut upp handlingen

Dags att handla? Vänta två dagar. Det finns med all säkerhet matvaror hemma så att du, med lite fantasi, kan svänga ihop några måltider till.

4

Fixa en ät-snart-låda

Samla ihop det som börjar vissna i en särskild ät-snart-låda, och fundera på vad du kan slänga ihop för gott. Kanske en paj?

Planera innan du handlar

Gör en veckomeny och låt en dag vara en restdag. Köp hem basvaror som kan användas till många rätter. Ägg är en räddare som skapar allt från pannkakor och omelett till äggröra och paj. Bönor, linser, fryst broccoli och kokosmjölk är basvaror som du kan addera med andra lite mer känsliga råvaror och trolla fram en god gryta, soppa eller pastarätt.

5

Märk upp och frys in Frys in även små mängder fisk, fågel eller kött. Perfekt som bas i en wok ihop med grönsaker. Frys in frukt och bär, gott till smulpaj. Chark som närmar sig sista förbrukningsdag och även mjölk går bra att frysa in. Glöm inte att märka upp.

6

Ha tilltro till dina sinnen Matens bäst före-datum betyder inte att varan är oätbar. Lukta och smaka. Verkar det som det ska, är det bra mat som går utmärkt att äta.

7 Restfest en dag i veckan

Se det som en rolig utmaning att ta tillvara på matrester. Kanske göra en omelett, en salladsbowl, steka ris eller ugnsrosta grönsaker. Ostkanter kan rivas och användas för att göra en varm smörgås i ugnen. Rester av pasta blir en bra bas i en gratäng tillsammans med en god tomatsås.

8 Var inte rädd för att äta tråkigt All mat behöver inte vara Instavänlig. Det är okej att äta potatis både till lunch och middag två dagar i rad.

9 Var tacksam för maten

Prata om arbetet från sådd till skörd, hur och varifrån mat transporteras, arbetet med mat i butikerna. Ta reda på hur det är att odla ris, bananer, majs, nötter och meloner. Kanske odla något själva! Slutligen, prata med varandra om att mat är en gåva som inte är självklar för alla människor. Så många har för lite.

FASTEAKTIONEN 2023

» Mat är en mänsklig rättighet, ändå går miljoner människor på jorden hungriga. Det behöver inte vara så. Genom Dela lika-dagen den 20 mars, uppmärksammar Act Svenska kyrkan världens orättvisa fördelning av makt och resurser, samt behovet av att dela med sig.

Vill du stötta kampanjen?

» Swisha valfri gåva till 900 1223. Läs mer på: svenskakyrkan.se/act/ fasteaktionen

» ... slänger

Text: Sophie Ekman Foto: Mikael M Johansson

5BÖCKER SOM STÖTTAR GENOM SKIFTEN

Livet består av förändring.

Dessa fem böcker kan hålla din hand – mellan kärlekar, genom årstider, dag och natt, liv och död.

Text: Sophie Ekman

VISSTE DU ATT…

Skilsmässan

Moa Herngren

Nordstedts

Gift/skild. Bea och Niklas lever ett till synes problemfritt familjeliv med sina två tonårstjejer på Östermalm i Stockholm. Men efter trettiotvå års äktenskap rasar allt samman en het dag i juni. Niklas lämnar hemmet och kommer inte tillbaka. Det visar sig att han träffat en annan och vill skiljas. Bea försöker förstå, vad gick fel? När blev det som byggde deras förhållande meningslöst?

Moa Herngren skildrar mästerligt den övergivna Beas oförståelse, och byter sedan perspektiv och beskriver vad som fick Niklas att vilja bryta upp. En spännande och tänkvärd skildring om smärtan så många känner igen när en relation brister.

» ... Sandra Signarsdotter, biträdande kyrkoherde i Gustaf Vasa församling som skrivit boken En del av livet, är aktiv debattör och har bland annat publicerats i Dagens Nyheter och Kyrkans Tidning. Hon skriver regelbundet predikotexter för Svensk Kyrkotidning och anlitas som föreläsare.

Godnattsagor för vuxna

Kathryn Nicolai

Albert Bonnier förlag

Dag/natt. Författaren Kathryn Nicolai

är känd för sin Podcast med namnet Nothing much happens. Där delar hon sina små berättelser på samma sätt som i denna bok. Oavsett om du har svårt att somna, vaknar mitt i natten och inte kan somna om, eller känner dig orolig och rastlös på dagen, lugnar bokens små historier ditt sinne.

Du placeras i olika scener, som även fungerar som mindfullness och peppar din självmedkänsla. Du besöker bokhandeln, beundrar naturen eller klappar en katt. Berättelserna är rika på sinnesbeskrivningar, som doften av nybakat bröd, syren eller känslan på hösten av solen mot ryggen och den svala luften i ansiktet. Perfekt att läsa då och då, för komma till ro.

En del av livet

Sandra Signarsdotter

Verbum

Liv/död. Aldrig doftar väl häggen så starkt som när vi är i sorg. Det skriver Sandra Signarsdotter, kaplan i Gustav Vasa församling i Stockholm, i den tröstande och hoppingivande boken En del av livet. Hon påminner om hur vi blir mer närvarande i våra sinnen när vi förlorat någon närstående och lyssnar inåt. För livet är skört, det inser vi särskilt då. Tillsammans med Sandra möter du som läsare nära anhörigas tankar och känslor. Genom andras erfarenheter kan du som själv bär på sorg få stöd, eller inhämta kunskap om hur du bemöter människor som förlorat en anhörig. Boken andas hopp från första till sista sidan och lämnar en känsla av att inte vara ensam och att det går att gå vidare.

Den lilla Spenatgumman

Martin Widmark, Emma Karinsdotter, Emilia Dziubak

Bonnier Carlsen

Ensamhet/gemenskap. En vacker bilderbok för både stora och små, om den lilla och rätt så ilskna spenatgumman som bor djupt inne i en besjälad sagoskog. Varje år gör hon sitt bästa för att stoppa våren – som hon ogillar. Men en dag när hon som vanligt patrullerar fram för att hindra knoppar från att slå ut och djur från att vakna, möter hon en arg människopojke. Han plockar upp den fräsande gumman och tar med henne hem. Det visar sig att de bär på varsin sorg. Kan de kanske läka tillsammans?

En saga att minnas om saknad, förlust och ensamhet, men också om ilska som kan drabba en person som förlorat någon nära. Här finns också vänskap och det fina budskapet om naturen läkande kraft.

Trädgårdar

Ulf Nordfjell

Nordstedts

Årstidsväxlingar/klimatförändringar. Ulf Nordfjell är välkänd landskapsarkitekt som skapat många hyllade trädgårdar och parker runt om i världen. I sin nya bok Trädgårdar får du följa med in i tio nya skapelser, från norra Sverige till Medelhavet. Du får en eftertraktad inblick i arkitekturen och designen bakom vackra slottsparker och villaträdgårdar, men också insikt om årstidernas växlingar och hur de påverkar allt. Och vad händer i trädgården på kort och lång sikt när klimatförändringar sker? Viktiga trädgårdstankar inför den gröna säsongen. Snart, när jorden rett sig, kan vi äntligen ta fram spaden igen. Denna bok inspirerar mycket.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

DAGSMEJA

» Mot slutet av vintern står solens strålar så pass högt på himlen att de orkar smälta snö och is, trots att temperaturen kan vara under noll grader. Detta vårvinterfenomen kallas för något som vackert som dagsmeja.

Vid tö eller så kallat blidväder smälter också snön, men då på grund av plusgrader och vädret behöver inte heller vara soligt och klart, som vid dagsmeja.

Ordet meja hittar vi i fornsvenskans mäghin, som betyder kraft eller styrka.

Foto: ANJU/MOSTPHOTOS

VEM? Katarina Frankel, 57, om att skapa jobb och aktiviteter åt sig själv:

Alla människor behövs, alla kan något

Länge kämpade Katarina Frankel för ett fast jobb. Så började hon skriva och kallar sig numera för författare.

– Det är tufft på arbetsmarknaden för den som är annorlunda, säger hon och påminner oss om att mångfald är positivt.

» – Jag har skapat den här själv, säger Katarina Frankel och lägger handen på sin nyutkomna tredje bok, Alla behövs

Vi träffas i Katarinas lägenhet i Lund, där hon bor med sin man Johan och collien Lovisa.

Att skapa jobb och aktiviteter åt sig själv är Katarina fenomenal på. I åratal har hon stångats med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för att ta sig in på arbets-

marknaden. Under perioderna av arbetslöshet mellan lönebidragsjobben har hon skrivit tre böcker. Samtidigt har hon skaffat sig en gedigen meritlista. Hon lär ut svenska i språkkafé, nattvandrar, föreläser för skolelever, sjunger i kör, har startat enskild firma, framträtt med egna dikter och marknadsfört sina böcker.

– Boken är viktig. Alla människor behövs, alla kan något. Boken väcker tankar om hur samhället skulle kunna bli mer tolerant mot människor med funktionsvariation. Jag ser den som en försoningsbok efter att ha stångats så mycket med regelverket och arbetsmarknaden, säger Katarina eftertänksamt.

Med försoningsbok menar Kata-

rina att hon försonats med att hon inte lyckats få ett fast jobb. I stället har hon lyckats med sitt skrivande och blivit en etablerad författare.

SKRIVANDE HAR LÄNGE varit en viktig del av hennes liv. Hon skrev dagbok i de tidiga tonåren. Stavningen hade hon svårt med.

– Men jag hade bra svenskalärare, bra speciallärare och blev peppad hemma, berättar hon.

Så småningom började hon skriva insändare, ofta om politikers bristande engagemang för frågor om funktionsvariation. Mångfald är något att kämpa för, understryker hon.

Katarina har en lättare halvsidig cp-skada sedan födseln. Rörelse-

Text: Sven Rosell Foto: Stefan Lindblom

”Arbetsmarknaden är hård. Det borde finnas fler enkla jobb”, anser Katarina, som skrivit flera böcker om sina egna erfarenheter.

KORT OM

Katarina

Frankel

Ålder: 57 år.

Familj: Maken

Johan och collien Lovisa.

Bor: Lägenhet i Lund.

Gör: Författare och föreläsare.

Aktuell: Med boken

Alla behövs (2022).

Tidigare

böcker: Nästan ikapp – trots handikapp (2002) och Johannas modiga idé (2007)

efter ett fast jobb har varit stark. – Jag pratar, tänker och reflekterar snabbt. Samtidigt lär jag mig och rör mig långsamt. Och jag är väldigt dålig på att göra flera saker samtidigt. Men jag är uthållig och då klarar man det som tar tid ändå. Många blir irriterade när de får vänta på mig. Att folk är superstressade gynnar ingen. Alla skulle vinna på att arbetsmarknaden prioriterade folks mående högre. Hon tror på sex timmars arbetsdag även om det skulle innebära sänkt levnadsstandard. Med kortare arbetstid skulle föräldrar få mer tid för sina barn och människor med funktionsvariation kan lättare ta en plats i arbetslivet, argumenterar hon.

REGELVERKET ÄR FYRKANTIGT, anser Katarina. Arbetsförmedlingen godtar inte författande som arbete i aktivitetsrapporterna. Hon måste ändå söka jobb, även om hon inte kan ta de jobb som finns. Responsen på hennes böcker har stärkt självkänslan, men att bokskrivandet inte betraktas som ett arbete av myndigheterna upplever hon som frustrerande.

förmågan är nedsatt i den högra kroppshalvan. Skadan medför att hon är långsammare och har svårare att planera än andra människor.

Hon har utbildning som vårdbiträde och diakoniassistent.

Efter praktikperioder och lönebidragstjänster inom kyrkan och äldreomsorgen har hon inte fått förlängt, trots att hon varit uppskattad av arbetskamrater och de äldre på boendena. Otryggheten har gjort att hon inte känt en tillhörighet på arbetsplatsen.

”Duger jag nu, får jag stanna”, är energislukande tankar som ständigt snurrar runt i huvudet under sådana omständigheter.

– Arbetsmarknaden är hård, inte bara för människor med funktionsvariation. Det borde finnas fler enkla jobb.

Ibland ångrar Katarina att hon stångats så hårt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det har tagit hårt på krafterna och tärt på tilliten till människor. Men hennes längtan

Men att tredje boken är klar betyder mycket. Äntligen tycker Katarina att hon har ett svar på frågan vad hon jobbar med. “Jag är författare”, svarar hon i dag. Det är hennes yrkesidentitet. Blir det fler böcker?

– Nästa bok ska nog handla om årsrika människor. Tror jag, men vi får se. Det är inte klokt vilka synonymer som anges till gammal. Kraftlös och orkeslös, till exempel. Det borde stå ”en erfaren person”, säger Katarina med hetta i rösten.

Hon uppmanar unga med funktionsvariation att stå på sig när de möter arbetslivet. Att kämpa men samtidigt vara ärliga och göra saker de mår bra av.

– Det är tufft på arbetsmarknaden för den som är annorlunda. Smällar är oundvikliga, men de ska man inte ta personligt.

Katarina har accepterat att funktionsvariationer medför begränsningar som hon måste leva med. Begränsningarna behöver samtidigt utmanas vilket leder till ett rikare och mer spännande liv.

”

Jag ser den som en försoningsbok efter att ha stångats så mycket med regelverket och arbetsmarknaden.

Katarina om sin senaste bok Alla behövs

VAD? Varför det är viktigt att dekorera, enligt bloggaren och influencern Helena Lyth:

Högtider är motorn som gör att vi tar sikte på nästa grej

Pysseldrottningen Helena Lyth firar gärna högtider och skiftande årstider genom att dekorera sitt hem.

– Det ger mig en tydlig signal om var jag är på året.

» – Jag är så glad över att bo i ett land med årstidsväxlingar, säger inredningsbloggaren och kreatören Helena Lyth.

I hennes varsamt renoverade funkisvilla i Södra Ängby är våren på intågande. En loppisfyndad soppskål i porslin är fylld med vårlökar och det doftar påskliljor och björkris.

– Nu vänder vi blad och färgerna är gult, rosa och ljusgrönt, primörfärger som gör att vi tar ett steg mot den ljusa årstiden, säger Helena.

Hon beskriver en tid då vi går lättare klädda, låter yllekoftan

hänga kvar och knyter upp halsduken något. Tjocka plädar och dukar plockas undan.

– I stället för värmen vi vill känna under vintern är det snarare lättsamhet nu.

För att hitta rätt stämning i en viss säsong eller högtid tipsar Helena om att låta alla sinnen vara involverade.

– Kanske brukar du äta en viss sill när det är påsk, och bara en tugga av den sätter igång något inom dig.

NÄR HELENA PRATAR om påsken glittrar det i hennes blå ögon.

Men som bloggare och influencer känner hon också ett ansvar att berätta om varför vi firar.

– Våra högtider är till största delen kristna och förankrade i vår tro och ett arv. Jag kan bli lite upprörd när det kommer påskkärringar på påskafton. Det är skärtorsdag, så kom inte och flyg fel dag, säger Helena och skrattar.

För henne är vardagar det som får året att snurra, men högtider är motorn som hela tiden gör att vi tar sikte på nästa grej och längtar dit.

– Efter sportlovet kommer påsken, så mentalt blir det nästa steg. Och i stället för att traditioner och högtider dör, blir det snarare att de fylls med mer. Ta Halloween som exempel. Vi behöver något efter sommarlovet, annars blir det så långt till jul, säger Helena.

Text: Sophie Ekman Foto: Ulrika Pousette, Helena Lyth

”Kanske brukar du äta en viss sill när det är påsk, och bara en tugga av den sätter igång något inom dig.

”Nu vänder vi blad”, säger Helena Lyth och plockar fram primörfärgerna gult, rosa och ljusgrönt.

Dekorationer i hemmet hjälper oss sedan att veta var vi är på året menar Helena.

– Sedan har människan i alla tider mått bra av att boa, det är naturligt i oss. Att dekorera ditt hem, oavsett om du söker de senaste trenderna eller vill omge dig med gamla ting, handlar om att välja det som betyder något för dig och som du mår bra av, säger Helena. Kan alla bli pyssliga?

– Ja absolut. Det är bara att sätta sig med lite papper, sax, penna, tejp och limstift. Gör påskkort och skicka till vännerna. Eller fina saker att hänga upp i påskriset. Det behöver inte vara avancerat. Och dekorera för din skull, säger Helena.

Det var så det började för Helena själv. I huset där hon växte upp, bara ett stenkast från där hon bor nu, var köksbordet alltid en pysselverkstad. Hennes mamma gjorde måltiderna roligare genom att lägga maten i snäckskal eller duka med pinnar när det var korvstroganoff. Kreativitet var något som uppmuntrades, och något Helena hittade tillbaka till när hon som småbarnsmamma kände att

hon tappat bort sig själv. Till slut fann hon sin passion, sin ”grej”. – Jag hade samlat på mig böcker och tidningsutklipp om julen och fick för mig att göra en julbok, berättar Helena.

MEN FÖR ATT komma igång fortare startade hon i stället en julblogg, och det var det roligaste hon gjort. Redan efter ett år blev den Sveriges största julblogg, och så

”

Har jag dukat fint vet du som gäst att jag sett fram emot att du kommer. Att jag har lagt tid på att göra fint för att just du är här.

Gamla boksidor kan bli en vacker krans.

Hjärtgirlang tillverkad av papper med mönster på.

småningom handlade den även om andra högtider och blev Helenas heltidsjobb. Men boken då? Jo, det blev en julbok till slut. Och nu är Helena dessutom aktuell med en bok som inspirerar i alla årets högtider och årstider, Vardagsvackert och festfyrkverkeri

ATT BESÖKA HELENAS hem är också inspirerande. Runt det stora fönsterpartiet klättrar en enorm porslinsblomma. Blicken vandrar vidare till vintagefynd och pappersgirlanger, rönnbärskransar och väggar fulla med konstverk. Katten Bernhard ligger och spinner på en mjuk filt, de gröna väggarna verkar lugnande

och stolarna med rottingsits kring matsalsbordet är sittvänliga. Här är alla sinnen tillfredsställda. Och vänner bjuds ofta in på middag och spelkväll.

– Då vill jag att gästerna ska känna sig välkomna, bekväma och få en upplevelse. Och att de vill sitta kvar och känner sig uppskattade.

Har jag dukat fint vet du som gäst att jag sett fram emot att du kommer. Att jag har lagt tid på att göra fint för att just du är här, säger Helena och tillägger:

– Jag har kommit upp i den åldern när man vet att varje stund kan bli ett minne. Då vill jag gärna att det ska vara inramat av trevligheter.

KORT OM...

Helena Lyth

Ålder: 48 år.

Familj: Mårten, barnen

Ruben, 13 år, Hedvig, 12 år, och Harry, 9 år.

Bor: Funkisvilla i Södra Ängby, Stockholm.

Gör: Bloggare/ influencer på helenalyth.se

Aktuell: Med boken Vardagsvackert & festfyrverkeri. Kreativitet och smaker för hela året.

Att dekorera och fira högtider och årstider är en del av detta. Ibland blir hon dock nervös för tempot i sociala medier, där någon alltid ska vara först med lussebullar eller påskpyssel.

– Låt mig får vara i det som är. Du kan pynta tidigt men påsken kommer inte fortare för det. Vi kan inte snabbspola, vi behöver längta och vi behöver ha tråkigt, säger hon.

Faktum är att tråkigt är det bästa som finns, enligt Helena.

– Då blir du kreativ. Jag har inget att göra är den värsta meningen jag vet, för det är alltid osant, säger Helena.

ATT UTSÄTTA SIG för kreativitet och testa sig fram, sätter igång något enligt Helena.

– Plötsligt ser du material på annat sätt, du har en påslagen kreativ sträng och är mottaglig för nya dimensioner. En röd påse kan bli en tomteluva och en pocketbok kan bli en krans.

Och det handlar inte bara om själva produkten.

– Det är skönt för hjärnan att skapa, du släpper alla måsten, oro och tidsplaner. Så fort händerna är i rörelse är ditt fokus på det. Och det händer något när man skapar tillsammans, som vid den gamla hederliga syjuntan. När vi tittar ner på det vi gör är det väldigt lätt att prata, säger Helena.

Kan det bli fel?

– Har du någonsin varit på en fest där du gick därifrån och tyckte det varit för mycket dekoration?

Allt som är hemmagjort är per automatik uppskattat. Det kan inte bli fel. Eller jo, kanske om du skulle göra julen svart och dekorera med fladdermöss, säger Helena och ler.

Kan det vara en stress att dekorera och göra fint i sitt hem?

Vardagsvackert & festfyrverkeri.

Kreativitet och smaker för hela året

Helena Lyth Bonnier Fakta

– Du skrollar i ditt flöde och ser fantastiska växthus, vältränade kroppar och underbara dukningar. Det är lätt hänt att vi komprimerar ihop det till en och samma person, men ingen gör allt. Jag kanske borde träna mer, men då hinner jag inte göra det jag älskar mest. Alla har vi ”vår grej” och det är väl det man behöver komma på.

Körsbärsblommor gjorda av kaffefilter.

SYMBOLEN

KAFFE

AVOKADOKÄRNA

RÖDKÅL

GURKMEJA

Färga ägg

naturligt! Koka upp olika råvaror med vatten i några minuter. Låt svalna och tillsätt 1 tsk vitvinsvinäger och.

Lägg i kokta ägg och låt stå några timmar.

Vad har ägg med påsk att göra – egentligen?

» Redan under forntiden var ägg speciella och förknippades med den spirande våren och det efterlängtade ljuset. Allt vaknade till liv, till och med hönorna som äntligen började värpa igen efter vintermörkret.

Som en symbol för nytt liv

BLÅBÄR

markera äggens stora betydelse dekorerades de, och ibland även välsignades i kyrkorna. Vackra ägg gavs bort som present till nära och kära.

passade ägg därför bra vid firandet av Jesus uppståndelse. Äggets skal får representera graven, där Jesus nya liv sedan bryter fram. Eftersom det förr var många som inte åt ägg under fastetiden före påsk fanns det väldigt gott om ägg när fastan tog slut. För att

Det gör vi än i dag, men äggen är större, ofta gjorda i papp, och fyllda med godsaker.

Att vi symboliserar färgen gult med påsken är troligen också kopplat till äggen, eller snarare kycklingarna som kommer från dem.

VISSTE DU ATT...

» ... svenskar äter 70 miljoner ägg under påskveckan, ungefär dubbelt så mycket som en vanlig vecka. Väljer du Kravmärkt vet du att hänsyn tagits till djur och klimat.

Ägg målade och färgade av: Sophie Ekman Foto: Mikael M Johansson