Amos Jönköping vintern 2023 by Berling Media

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | JÖNKÖPING | VINTERN 2023

HEIDI ANDERSSON:

”Den största resan jag gjort de senaste åren är den inom mig”

BILDRIKA BÖCKER I JUL

SARA AGHAEI FRÅN IRAN HITTAR HEM I SVERIGE:

”Jag blev så lugn ju mer jag lärde mig om Jesus”

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

KYRKOMUSIK Noa väljer nya psalmer

LEDARE

Ge dig själv och andra utrymme att förändras

”

ag ser mig om i världen och i vårt eget land och tänker: Vi är inte så bra på att leva tillsammans. I spåren av terrordåd, krig och skjutningar har mycket kommit att handla om att skydda oss från varandra. Vi är heller inte så bra på att vara ensamma. Guds röst ekar genom historien. Det är inte bra för mannen att vara ensam. Kvinnan blir svaret på Guds insiktsfulla reflektion och paradiset blir deras hem.

aradiset försvann men vår P längtan efter varandra finns kvar.

Snart ska vi mötas runt tända ljus, glögg, gran och adventsstjärnor. Låt oss ge utrymme för förändring och växt; vår egen och andras. Foto: KNAPE/GETTY

VINTERN 2023

VI KÄNNER BERÄTTELSEN. Paradiset försvann men vår längtan efter varandra finns kvar. Längtan efter gemenskap, närhet och några bekymmerslösa dagar tillsammans när det är jul, den finns kvar. In i helgerna som ligger framför tar jag med mig ett

vägledande perspektiv som kan bidra till vårt gemensamma liv i världen, kyrkan och där hemma: Ge dig själv och andra utrymme att växa och förändras. Mycket kan ha hänt sedan sist. Igenkännandets glädje behöver kompletteras med en uppriktig nyfikenhet. Vem är jag och vem är du på väg att bli? GUD BLEV MÄNNISKA i Jesus och inte mycket blev som

hans föräldrar hade förväntat. Omgivningen fick ge utrymme för växt när Jesus steg för steg tog emot sitt uppdrag från den levande Guden. Snart ska vi mötas runt tända ljus, glögg, gran och adventsstjärnor. Låt oss ge utrymme för förändring och växt; vår egen och andras. Både den stora och den lilla världen behöver nu att vi växer in i vårt ansvar och uppdrag – att leva tillsammans! Kanske ses vi i kyrkan under advent; hoppas det!

Ann Aldén Kyrkoherde

INNEHÅLL Din församling 4 Notiser 6 Jönköpingsporträttet Sara Aghaei från Iran 25 Kyrkogårdarna får ny skrud 26 Kalendarium 28 Karin Ahlqvist ny bas för Hela Människan 30 Noa Edwardsson väljer nya psalmer

VISSTE DU ATT...

»» ... Jönkö

pings försam ling och dess tio kyrkor är uppdelat i tre verksam hetsområden: Väster, där Sofiakyrkan, Bymarkskyr kan, Dalviks kyrkan och Järstorps kyrka ingår. Söder, där Gräshagskyr kan, Råslätts kyrka och Ljungarums kyrka ingår. Öster, där Kristine kyrka, Ekhagskyrkan och Öster ängskyrkan ingår.

Tema bilder 10 Konsten att vara öppensinnad

N VA

ENMÄRK

E T

Övrigt 20 Bilden av kyrkan 24 Boktipset 31 Korsord

”Återplanteringen av träd blir kanonfin”, säger Anna Pettersson, kyrkogårdsförman på Slottskyrkogården.

Porträtt 16 Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten

VÄLKOMMEN!

Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

”Jag tror på att blåsa på det kol som redan glöder” ... Henrik Lööv, tidigare präst och kyrkoherde i Ulricehamns pastorat, ny ansvarig för Svenska kyrkans arbete i östra Jönköping. Du tillträdde 1 december. Vad är din roll som områdeschef?

– Jag ska leda arbetet och personalen, cirka 20 medarbetare och vara en länk mellan området och församlingsledningen. Ledningen handlar bland annat om utvecklingsfrågor, medarbetarsamtal och budgetfrågor. Men jag ska också arbeta som församlingspräst. Hur ser din bakgrund ut?

– Jag prästvigdes 2015. Efter nio år i Ulricehamn var jag öppen för att pröva en ny församling, ett nytt sammanhang. Jönköpings församling verkar vara en fin församling och område med bra verksamhet där jag inte minst uppskattar gudstjänstlivet och den rika liturgin. Jag känner också Rebecca Jansdotter Hultqvist (områdeschef Söder, vår anm) som tipsade om tjänsten. När jag hade sökt jobbet besökte jag de tre kyrkorna och tyckte om det jag såg. Hur ser du på det område som du nu får ansvar för?

– Det är tre kyrkor med helt olika karaktär. Kristine kyrka, en citykyrka med sin höga ålder, medan Ekhagskyrkan och Österängskyrkan är två nyare och mindre kyrkor. Österängskyrkan till exempel, har ett superfint samarbete med bland annat den

Henrik Lööv är ny församlingspräst i Jönköping och områdeschef för Kristine kyrka, Ekhagskyrkan och Österängskyrkan.

syrisk-ortodoxa kyrkan. Den mångfald som finns är en väldig tillgång. Kommer kyrkobesökarna att märka någon skillnad med dig som chef?

– Min tydliga uppfattning är att prästen kommer till församlingen för att tjäna den, inte göra om den. Så jag ska fortsätta bygga på allt det goda som finns och som jag vet ligger mycket i linje med min uppfattning. Jag tror på att blåsa på det kol som redan glöder. Men ibland kan man behöva få fjutt på de andra kolen också … Vad händer för dig nu närmast?

– Det handlar om att lära sig alla rutiner och sätta sig in i områdets församlingsliv. Den 17 december kommer jag att välkomnas vid en gudstjänst i Kristine kyrka.

Mikael Bergström

REDAKTION VARSÅGOD!

Trycksak 5041 0004

EN DEL AV

»» Här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. »» Om du har synpunkter eller önske mål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. Hör gärna av dig! www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se Telefon: 036–30 35 00, växel

Lokalredaktion: Mikael Bergström, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Frida Olsson Sandahl samt Peter Wickström. Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord Omslagsfoto: Mikael Bergström VINTERN 2023

NOTISER HALLÅ DÄR!

MISSA INTE!

»» Onsdag den 13 december är det dags för kröning av Jönköpings lucia, med sång av kören Nova, musik och andakt. Tid: 18.00– 19.00 Plats: Kristine kyrka

... Folke Dahlqvist, tidigare lärare, förste skolbibliotekarie, chef vid Upptech, läromedelsförfattare av allt ifrån Hjärngympa för barn till Lärobok i kognitik – och flitig korsordslösare.

Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

”Det blir en stund med korsord varje dag”

Hur ofta löser du korsordet i Amos?

– I stort sett varje gång. Jag brukar också skicka in det och var en av vinnarna i våras. Jag tycker att korsordet i Amos är ganska lätt. Löser du fler korsord?

– Ja, jag och hustrun Ewa brukar också lösa de korsord som finns i veckotidningen Allers. Det blir en stund med korsord varje dag. Någon gång har jag också testat att göra ett eget korsord och skicka in, men det antogs inte … Du har arbetat hela ditt yrkesliv med ord och språk, som lärare, förste skolbibliotekarie och för fattare av mängder med läromedel inom matte, svenska och etik. Vad ger korsord dig?

Foto: GETTY

Folke var en av vinnarna i Amos korsordstävling i våras.

– Det är allmänbildande, man lär sig valörer i språket, lär sig tänka och kombinera och förnya sitt ordförråd. Man tränar också sitt minne och lär sig studieteknik, vilket jag alltid tyckt varit det viktigaste under hela mitt skolliv. Sedan är det så roligt och förstås

spännande när man skickar in och ser om man vinner. Har du några andra knep som senior för att hålla hjärnan i trim?

– Jag har skrivit några böcker om mitt varumärke Kognitik och de tankenycklar som utgör grunden för ett mera strukturerat tänkande i kognitionsforskaren Edvard de Bonos anda. Jag föreläser också ibland om minnestekniker och kåserar under rubriken ”Elsa – var är mina nycklar” – mest riktat mot gruppen ”årsrika”. Vi försöker dessutom hålla i gång kropp och

själ genom promenader med Equmeniakyrkans vandringsgäng samt vara konferensvärdar i Immanuelskyrkan där vi är medlemmar. Senioruniversitetets föreläsare och Samhällsdialogen är favoriter! Hur ser dina övriga kontakter ut med Svenska kyrkan?

– Vi går regelbundet på aktiviteter i våra olika kyrkor – inte minst konserter som vi uppskattar mycket. Man behöver sannerligen inte åka till storstäderna för att uppleva sång och musik med hög Mikael Bergström kvalitet!

FÖRSAMLINGENS FÖRSTA DOPGRAV INVIGDES »» Nu har Jönköpings församling

FÖLJ OSS!

»» Läs mer

om vad som händer i Svenska kyrkan Jönköping på svenskakyrkan. se/jonkoping 4

VINTERN 2023

fått sin första dopgrav. I början av oktober kunde den invigas i Råslätts kyrka med högmässa, dop, församlingslunch och föredrag av Jan Eckerdal, präst och teologisk rådgivare på Sveriges kristna råd, som beskrev dopgravens teologi. En bit in i högmässan var det dags för dop. Dopkandidaten fick gå ner i dopgraven - döpt och välkomnad in i

den kristna gemenskapen. – Allt fler döps som vuxna. Det är en följd av att något färre barn döps. Nu har Jönköpings församling en dopgrav med möjlighet för konfirmander och andra att döpas. Att döpas med hela kroppen upplever många som en både stark och berörande handling, säger Ann Aldén, kyrkoherde i Jönköpings församling. Foto: ALEX MURESAN

Sydafrikaresa ska ge nya perspektiv och utbyte »När » en grupp på 14 personer från Gräshagskyrkan lyfter mot Kapstaden 6 februari 2024 är det efter en lång planering och med ett fullspäckat program under 14 dagar för utbyte med ungdomar i Sydafrika. Fokuset för resan är tydligt, att få ta del av sydafrikanska ungdomars vardag och framtidstro, syn på bland annat klimatförändringar, kyrkans roll i deras liv och samhället i stort. – Jag vet hur detta kommer att påverka de svenska ungdomarna på ett positivt sätt genom att komma ut i världen och se ett annat liv och kultur. Vi vill satsa på ungdomarnas framtid och uppmuntra utveckling av deras relation med kyrkan, Jesus och Gud. Detta är en del i det, säger TJ Bobbert, församlingspedagog i Gräshagskyrkan, född, uppvuxen och tidigare verksam 13 år i Kapstaden som missionär.

Han kommer att leda gruppen bestående av ungdomar samt några föräldrar. MED ETT HYRT hus

Alex Muresan och TJ Bobbert. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

Kyrkokör firar 60 år

VID VARJE FREDAGSTRÄFF går man igenom resan, finansierad av Lunds missionssällskap och Svenska Kyrkan Jönköping. – Det kommer att bli en fantastisk upplevelse, konstaterar kommunikatör Alex Muresan, som kommer att livesända dagligen på kyrkans Instagramkonto. Målet är att resan ska bli inledningen på ett långsiktigt utbyte mellan församlingarna. TJ har kontakterna och intresset finns från båda håll. – Jag tror på den globala kyrkan och jag tror att Gud vill att vi ska lära oss av varandra, säger TJ Bobbert.

Mikael Bergström

Gjuter nya ljus av stumpar – och får in rekordbidrag Bymarkskyrkans kör övar på tisdagar. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

»Rester » av stearinljus från kyrkorna i Jönköpings församling förvandlas till ett rejält bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete. Detta tack vare den ljusgjutning som en engagerad grupp i Gräshagskyrkan ägnar sig åt regelbundet. – Tre tisdagar av fyra från september till april träffas vi här och gjuter ljus. Det blir nog 25 ljus per gång, berättar Birgitta Svensson, en av initiativtagarna till Ljushjälpen som startade i januari 2022 och som samlar upp till 15 personer varje gång. Idén är lika enkel som genial. Stumpar av förbrukade stearinljus utgör råvaran för att smälta ner och tillverka rosformade ljus. Ljusen ges sedan till kyrkobesökare, med motprestationen att ge hundra kronor som gåva till ACT, Svenska kyrkans internationella biståndsoch utvecklingsverksamhet. Detta gör också att ljusen är det

Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

»När » Bymarkskyrkans kör bjöd på musikgudstjänst i mitten av oktober var det samtidigt 60-årsjubileum. Kören har gett ett otal musikgudstjänster i såväl kyrkorna i Jönköpings församling som då och då utomlands vid körresor. – Det är en mycket livaktig kör. När jag tog över som kör ledare 2008 gjorde vi samtidigt en nystart. I dag har vi vuxit till cirka 25 medlemmar, med en härlig stämning och gemenskap, säger kantor Christina Petersson. Kören övar varje tisdag och har musikgudstjänster någon gång i månaden. – Vid Allhelgonahelgen hade vi för tredje året musikgudstjänst tillsammans med Sofia kyrkokör. Den 27 december blir det traditionsenlig julkonsert i Sofiakyrkan tillsammans med tre andra körer inom verksamhetsområde Väster. I år med Anna-Lotta Larsson som solist. Mikael Bergström

som utgångspunkt kommer de att ha en mängd aktiviteter med sydafrikanska ungdomar knutna till två olika församlingar, St George`s Cathedral och Battswood Baptist Church. Det blir bland annat besök på ungdomarnas skola samt barnsjukhus, ungdomsfängelse och landets kända besöksmål, som Robben Island. TJ Bobbert menar att gruppen kommer att få en bra inblick i det samhälle som under många år genomsyrades av apartheid, men

också hur dagens liv ser ut: – Min största längtan är att våra ungdomar ska få uppleva vilka livsvillkor man har i en annan del av världen och hur man klarar sig, säger han.

Ljusgjutning pågår! Kerstin Ingvarsson-Hollsten, Irene Tinis och Birgitta Svensson förvandlar utbrända ljusstumpar till nya fina ljus.

enskilt största bidraget till ACT från Jönköpings församling, med hela 125 000 kronor under 2022. – Vi är tacksamma för det engagemang som finns. Ljusen är en perfekt ”gåbortpresent”, eller för att använda själv. Vi kommer att fortsätta så länge som vi får tag i ljusstumpar, säger Birgitta Svensson. Mikael Bergström VINTERN 2023

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET VEM? Sara Aghaei, 31, lämnade Iran – nu bygger hon upp ett nytt liv i Sverige:

Jag har hela tiden tänkt att Gud har en plan för mig Text & foto: Mikael Bergström

”

»Hon » lämnade i tysthet Irans huvudstad Teheran 2017 och har sedan dess kämpat hårt för att bygga upp en ny tillvaro i Sverige. I dag har Sara Aghaei lärt sig svenska, konverterat till kristendom, ordnat bostad och har två arbeten för att klara ekonomin. – Iran är ett fantastiskt land med underbar natur, fina öppna människor och hög teknologi. Men jag klarade inte av att leva med den regim som finns, säger Sara Aghaei, 31 år. Vi sitter i hennes lilla lägenhet i Huskvarna, ett förstahandskontrakt, påpekar hon. Sara beskriver sin uppväxt i Teheran med föräldrar och bror och hur aktiv hon var med gymnastik och kampsporter som yngre. Redan i grundskolan började hon ifrågasätta de regler som styr det iranska samhället sedan 44 år.

– Jag var en nyfiken tjej som frågade och ifrågasatte mycket. Min familj har alltid följt islam, mamma hade till exempel hemgrupper som läste Koranen. Men som vuxen kunde jag inte acceptera att regimen skulle kontrollera och bestämma över mig, hur jag skulle gå klädd, vilken hårfärg jag fick ha eller tatueringar, säger hon som några exempel. I TEHERAN HADE Sara fått inblick i

kristendom och blivit nyfiken. – Jag tyckte det var intressant och ville veta mycket mer. I hennes hemland har också Zorostrismen sin grund, en av världens första monoteistiska religioner, grundad av Zarathustra, som har influerat såväl judendom, kristendom som islam. – Den bygger på goda tankar, ord och handlingar, och dess anhäng-

om vuxen kunde jag inte acceptera att S regimen skulle kontrollera och bestämma över mig.

VINTERN 2023

are är mycket lugna människor som till exempel håller elden helig. Men dess utövare har svårt att verka i Iran i dag. Efter upprepade konfrontationer med den så kallade moralpolisen, bestämde sig Sara för att lämna Iran mitt i sina universitetsstudier. Via Österrike och Danmark var målet Sverige, ett land som hon läst på mycket om som demokratiskt och kristet och där hon hade en kontakt. – Först stoppade polisen mig på flygplatsen. De tyckte att min slöja, hijab, satt fel, säger hon. Till slut kom hon i väg och hamnade så småningom i Göteborg. Först då kontaktade hon sin familj och berättade om sin resa och sitt beslut. – Min mamma hade annars försökt stoppa mig, säger hon och konstaterar att den brutna kontakten med familjen förstås är en stor sorg. VIA MIGRATIONSVERKETS asylbo-

enden i Sävsjö, Mariannelund och Anneberg kom hon till Jönköping

”Språket är jätteviktigt, det är nyckeln till allt”, säger Sara Aghaei, som konverterat till kristen dom. Kyrkan har varit ett viktigt stöd för henne när hon skulle bygga upp en ny tillvaro i Sverige.

ÅRSTID 20XX

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET KORT OM...

Sara Aghadei Ålder: 31 år. Bor: Lägenhet i Huskvarna. Läser: Mycket ljudböcker om historiska politiker. Tittar på: Ofta svenska nyheter. Fritid: Tränar på gym, spelar gitarr, umgås med kompisar.

”

ag är kristen och aktivist. Jag kan inte J åka tillbaka till Iran, då grips jag direkt och fängslas eller dödas.

I dag bor Sara i en första handslägenhet i Huskvarna.

VINTERN 2023

» 2020 och började bygga upp sin

nya tillvaro. – Jag startade en iransk förening här sedan Masha Amini dog i Iran i september 2022, och har talat på de demonstrationer vi hållit i Rådhusparken mot regimen. Unga i Iran har vaknat nu. På boendena i Sverige besökte hon kyrkan varje söndag. – Det var väldigt intressant och jag blev så lugn i kyrkan ju mer jag lärde mig om Jesus. Hon beskriver med stark värme hur människor välkomnat henne i såväl kyrkan som övriga samhället. – I Missionskyrkan i Nässjö kände jag en gång i hela kroppen hur helig ande kom nära mig. Jag valde att döpa mig där 2019. Jag har fått så många kompisar tack vare Gud

och har hela tiden tänkt att Gud har en plan för mig, säger hon med ett stort leende. Svenska har hon lärt sig genom undervisning i kyrkorna, på June folkhögskola och via översättningar i mobilen. – Språket är jätteviktigt, det är nyckeln till allt. ATT SOM ASYLSÖKANDE i Sverige få ett arbete är förstås en utmaning. I dag har hon två, som nattvikarie på ett gruppboende i Bankeryd, och på Yalla, ett kooperativt städföretag i Jönköping där hon bland annat städar i kyrkor och andra lokaler i Jönköpings församling. – Yalla är fantastiskt med att hjälpa oss som arbetar där. Så fort hon får chansen pratar hon om det svenska samhället, demokrati och frihet med landsmän och andra människor som är i liknande situation.

– Jag är en vanlig människa som kämpat hårt för att nå dit jag är i dag. Jag har löst allt själv och klarar mig utan bidrag, säger hon och tillägger att hon är tacksam mot alla svenska vänner som stöttat henne. Hennes mål är att få permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. – Jag är kristen och aktivist. Jag kan inte åka tillbaka till Iran, då grips jag direkt och fängslas eller dödas. Jag har lärt mig svenska språket, har bostad och arbete så det vore inte rättvist om jag inte får stanna, säger hon. YRKESDRÖMMAR INFÖR framtiden har hon också. – Jag har alltid tyckt om att ta hand om människor. En dröm vore att bli polis, eller advokat i Sverige, men det är långa utbildningar, säger hon. Snart är det julhelg, vilket bland annat innebär kyrkobesök för Sara. – Julen betyder jättemycket för mig. Jesus föddes för att rädda allas våra liv.

JUST NU VISSTE DU ATT

»» ... i norden

Kalkmålningarna i Risinge gamla kyrka, av Risingemästaren, vittnar om 1400-talets vardagsliv med mat, möbler och husgeråd i detaljer.

NYFIKEN PÅ

utfördes målningarna al seco, på torr puts, då det passar vårt kalla klimat bäst. Men på kontinenten målade man oftast al fresco, vått i vått, vilket egentligen håller bättre, enligt antikvarie Pia Bengtsson Melin.

KALKMÅLNINGAR Bilderna i kyrkornas valv en riktig konstskatt Det är lätt att förtrollas av vackra detaljrika kalkmålningar i medeltida kyrkor. Men vad är det för motiv och vem målade dem?

»– » Jag tror att Albertus Pictor och hans målarkollegor skulle bli väldigt förvånade om de såg att bilderna finns kvar, säger konsthistoriker Pia Bengtsson Melin, som är glad över att många medeltida kalkmålningar är så välbevarade. Många av dem överkalkades under 1700-talet när nya liturgiska och estetiska ideal tog vid. Först vid slutet av 1800-talet återfick målningarna den uppmärksamhet de förtjänar, och knackades fram. ALBERTUS PICTOR ÄR för övrigt

ett bra namn att lägga på minnet, då han står bakom flera kalkmålningar i Uppland, Sörmland och Västmanland under denna tid. – Det var en lång resa från lärling till etablerad målare. Det krävdes ofta att en befintlig målare dött eller flyttat. Albertus Pictor hade tur som gifte sig med änkan till en avliden målare, och lyckades på så vis etablera sig i storstan, berättar Pia, som skrev sin av-

handling om just Albertus Pictor. Skapandet var en noggrann process som krävde både tålamod och skicklighet. Man skissade med kol på kalkputsen och fyllde sedan i med kalkfärg. Målandet skedde under sommaren, när det var ljust och varmt. Lärlingarna höll till i vapenhuset medan mästaren fick skapa framme i koret. – Ju längre fram mot altaret man kommer, desto bättre kvalitet och heligare motiv, förklarar Pia. DET ÄR STOR variation i bildvalen.

Ofta bibliska berättelser, men även motiv kopplade till sagor, traditioner, döden och själens välfärd. Ibland varnande motiv, häxmotiv, som syftade till att avskräcka från att ge sig i lag med djävulen. – Varningar av olika slag finns mest i kyrkornas vapenhus, synliga när människor kom och gick. Livshjulet är också vanligt där. Det visar människans resa till toppen, för att sedan falla av. Längst ner

”

står döden och gräver en grav, en påminnelse om att högmod går före fall, berättar Pia. INGEN KYRKA ÄR den andra lik.

– Man anpassade sig till kyrkans förutsättningar och önskningar från prästen, kyrkvärden och även andra sockenbor. Ibland hade adelsmän finansierat, då förekommer deras adelsvapen. Eller så hade man förkärlek för något särskilt helgon i en socken. I vissa kyrkor finns smådjävular eller lustiga små gubbar målade, så det var nog mycket tycke och smak. Hur läste folket bilderna?

– Folk kunde sin bibel på ett helt annat sätt då. På medeltiden hade man inte dagens ständiga flöde av nya bilder. Det var en annan magi där. Ett mörkt kyrkorum, bilder i lysande färger, vaxljus och rökelse. Man rörde sig också mer och hade en aktiv dialog med kyrkorummet.

KORT OM...

Pia Bengtsson Melin Ålder: 53 år. Gör: 1:e antikvarie inom medeltidseran på Statens historiska museer. Motto i livet: Vara snäll och professionell.

Sophie Ekman

u längre fram mot altaret man kommer, J desto bättre kvalitet och heligare motiv. VINTERN 2023

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad

ÅRSTID 20XX

Vi har alla stereotypa bilder och fördomar om andra. Men se upp så att de inte blir för starka, för då kan din värld bli väldigt trång och styras av rädsla. Här är tipsen på hur du blir en mer öppensinnad person – och får ett intressantare liv som bonus. Text: Linda Newnhamn Illustration: Sophie Ekman

ÅRSTID 20XX

n TEMA BILDER

”

är Katarina Tingström var präst inom Försvarsmakten träffade hon en pluton där en av de värnpliktiga be rättade hur gruppen reagerat när en kille, vi kallar honom Lasse, tog fram Bibeln på kvällen, och låg i sängen och läste den innan sovdags. Vilken tönt! Varför tror man ens på Gud? Den värnpliktiga erkände att de inte alltid hade varit så schyssta mot Lasse. Men så hade de sin första övning ute i fält, och då visade det sig att Lasse var uppvuxen på landet, och visste hur man byggde skydd i skogen, slaktade en älg och grävde latrin gropar.

ag kan gå runt och hata alla, men J om jag alltid agerar humant så spelar det ingen roll vad jag tycker. Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet

Minns att du inte vet allt Påminn dig själv att du inte vet allt, det hjälper dig att vara mer öppen

VINTERN 2023

samhället finns det en mängd generaliserade bilder, som vi påverkas mer eller mindre av – som den tystlåtna norrlänningen, den kaxiga 08:an, den hårdhudade motorcykelsnubben, den fjolliga bö gen, den hysteriska kvinnan, den kriminella invand rarkillen, män med mancolds… I samtal med människor ser Karin Tingström vilka konsekvenser dessa bilder kan få. – De kan få oss att avfärda människor, bli rädda eller misstänksamma. Ja, vi generaliserar för mycket och nyanserar för lite, vilket drabbar olika grupper. Så varför gör vi då det? Jo, genom historien har det gynnat människan att snabbt kunna bedöma andra.

TRE VÄGAR TILL ETT MER ÖPPENSINNAT LIV

1 12

– När de förstod vilken kunskap han besatt, och vilken nytta de därmed hade av honom, ändrades deras bild av Lasse. Efter det var de helt okej med att han läste Bibeln också. Jag tyckte det var modigt av killen att erkänna detta, hur fördomsfulla de först varit och hur de sedan ändrat sin åsikt när de lärde känna Lasse bättre, säger prästen och psykoterapeu ten Katarina Tingström.

sinnad. Genom att också förstå att du aldrig kan veta säkert varför vissa personer uppför sig som de

gör, blir du mindre negativt inställd och mer empa tisk. Kanske hade kvinnan en hemsk morgon, och snä

ser därför av dig nu. Kanske gjorde någon ett riktigt dumt val på grund av extrem stress och utsatthet.

Fråga Du kanske blir irriterad på att dina grannar har en högljudd fest med halva släkten

varje söndag. Eller så irriteras du av att någon i bostadsrättsför eningens styrelse alltid sopar saker

– Vi behövde kunna skilja på dem som tillhörde den egna gruppen och alltså var vänligt sinnade, från farliga perso ner, för att kunna undvika de senare, säger Karin Tingström. Baksidan av detta är förstås att erfarenhetsbanken inte är hundraprocent tillförlitlig. – Det klassiska är när du träffar en helt ny p erson, och instinktivt känner en motvilja. Skulle du ana lysera känslan så kanske personen till utseendet eller sättet påminner om din dominanta pappa, eller någon annan som har gjort dig illa. Hjärnan vill att vi ska överleva, så den lägger ihop ett och ett och sig nalerar fara, trots att informationen den här gången inte alls är tillförlitlig.

nformationen kan även komma utifrån. Säg att ni ska få en ny kollega till arbetsgruppen. Om Viola dagen innan han kommer utbrister att ”åh nej, Nisse har jag stött på förut, han är skitjobbig”, så bör jar du genast tolka Nisse utifrån den informationen. – Om kollegan i stället säger ”vad kul, Nisse är un derbar! Det kommer att bli fantastiskt”, så kommer

under mattan för att undvika kon flikter. I stället för att anklaga, fråga hen varför hen gör så. Fråga också

dig själv varför du triggas så mycket av detta. Kanske handlar det om en oro eller rädsla, eller känner du

stygn av avund över en gemen skap du inte har (men som om du ber snällt kanske får ta del av).

Våga le mot någon i buss kön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälpsam, glad och god hjärtad per son får oftare vänlighet till baka.

du att vara mycket mer positivt inställd när ni väl möts, säger Karin Tingström. Vad är faran med detta? Jo, olika intressenter kan påverka folk i en viss riktning, och ofta jobbar de då med rädsla som är en stark känsla. Exempelvis kan man sprida att ”män från Norrland är bara ute efter våra pengar.” Eller desin formationen vi har sett spridas det senaste året om att ”svenska myndigheter tar våra barn”, vilket gjort vissa invandrargrupper rädda för svensk myndighets personal. – Det bygger murar och skapar konflikter. Vi dömer ut varandra på förhand, vilket får en massa konse kvenser för både samhället och i mindre kretsar, säger Katarina Tingström.

ikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, har i över 20 år studerat attity der, stereotypa uppfattningar och förutfat tade meningar. – Förenklat kan man säga att en fördom innebär att du ogillar personer enbart baserat på deras grupptill hörighet. Det kan vara ”alla golfare är snobbiga.” Du

Sök mångfald Möt nya männi skor, lär dig om andra religio ner, testa mat

från andra kök. Genom att aktivt söka mångfald, kommer du att bli mer accepte rande gentemot

olikheter och uppskatta rike domen i omväx ling.

VINTERN 2023

TEMA BILDER

”

n hjälpsam, glad och godhjärtad E person får oftare vänlighet tillbaka. Katarina Tingström, präst och psykoterapeut

TECKEN ... på att du är en öppen sinnad person:

»» Du är nyfiken på att höra vad andra tycker.

»» Du tål att dina åsikter ifråga sätts.

»» Du blir inte arg när du har fel.

»» Du hyser empati för andra.

»» Du tar hän syn till andras åsikter.

»» Du är ödmjuk kring din egen kunskap.

»» Du tror att andra har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter. 14

» gillar inte snobbiga människor, så därför gillar du inte

golfare. Han säger att över tid har våra fördomar gentemot andra minskat. I jämförelse med 50-talet är vi mycket mindre fördomsfulla i dag, exempelvis mot invand rare, homosexuella och kvinnor, även om främlings fientligheten tycks ha planat ut de senaste tjugo åren. Man ser också att högutbildade tenderar att vara mindre fördomsfulla än lågutbildade.

– På sätt och vis är det logiskt att samhällen blir mer inkluderande, för det är dumt att vara exkluderande, samhället fungerar bättre när det är mer öppensinnat. Mikael Hjerm lägger sedan till att egentligen är en persons attityd irrelevant. – Jag kan gå runt och hata alla i hela världen, men om jag alltid agerar humant och snällt så spelar det ingen roll vad jag tycker. Problemet är att människor tenderar att agera utifrån sina föreställningar om andra och därmed behandla vissa sämre.

ch här kan man se en viss spridningseffekt. Om någon tar sig rätten att uttrycka sin nega tiva attityd gentemot transpersoner, så kan fler upptäcka att ”jaha, fler känner som jag”, också vokalisera sin åsikt, och så sprids den. Och ja, det har betydelse.

– Om jag springer runt och skriker okvädesord åt folk på stan, så drabbar det mottagaren hårt. Vi vet att personer som utsätts för upprepad diskrimine ring har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, säger Mikael Hjerm. Katarina Tingströms erfarenhet är att trångsynta eller felaktiga bilder av andra även drabbar en själv. – En konsekvens kan vara att man får ett väldigt instängt och snävt liv. I stället för att jag träffar många olika typer av människor, lär mig nya saker och blir berikad av fräscha intryck och idéer, blir min värld väldigt liten och styrs i hög grad av rädsla – och det tror jag ingen mår bra av i förlängningen.

å om en mer fördomsfri attityd ger mig ett glada re, mer intressant liv, vad kan jag då göra för att bli mer öppensinnad? Mikael Hjerm berättar om

kontakthypotesen, som innebär att kontakt med olika typer av människor gör dig mindre fördomsfull. Kata rina Tingström plockar upp den tråden och uppmanar dig att utmana dig själv. Börja med att försöka sätta fingret på vilka bilder du har, för att sedan undersöka om de faktiskt stämmer med verkligheten. Här kan du söka fakta, men också stresstesta hypotesen genom att möta personer från den gruppen. – Att öppna upp mot världen kan vara så lätt som att du går fram till en människa du normalt inte gått fram till och fråga om vägen. Våga le mot någon i busskön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälp sam, glad och godhjärtad person får oftare vänlighet tillbaka, säger hon. Eller minns vad föreläsaren och den före detta bud distmunken Björn Natthiko Lindeblad lärde oss: ”Jag kan ha fel.” Vi vet inte allt – inte om andra heller.

VISSTE DU ATT

... det finns många sätt att träffa nya människor. Här är tre sätt: Svenska kyrkans grupper »» Kyrkan arrangerar på olika håll stick-café, språk-café, au pair-café etcetera, där människor i olika åldrar och med olika bakgrunder får chans att mötas. Kolla vad som finns i just din församling. Nya kompis byrån »» Länkar sam man nya och etablerade svenskar för roliga möten i vardagen. Mer info: nyakompis- byran.se Yrkesdörren

»» Kopplar ihop etablerade svenskar med personer som är nyare i lan det. På så sätt kan ni båda bredda ert nät verk, vilket är viktigt eftersom sju av tio jobb i Sverige tillsätts via kontakter. Mer info: yrkesdorren.se

VINTERN 2023

PORTRÄTTET

Heidi Andersson, armbrytarinstruktör:

Det är en befrielse att leva sina värderingar Som idrottare är det vanligt att jobba mot en tydlig målbild. När Heidi Andersson slutade tävla i armbrytning började hon i stället jobba mot målet ”en bättre värld”. Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

Heidis make Björn Ferry är tidigare skidskytt, med bland annat ett OS-guld i bagaget. Foto: SARA BERGLUND

”

VINTERN 2023

»Många » som lägger av med elitidrottandet brukar unna sig att trappa ner. Men när Heidi Andersson, elvafaldig världsmästarinna i armbrytning, slutade började hon i stället jobba mot en ny målbild: att förändra världen. – Jag är en passionerad person som brinner för saker, skrattar hon. Den energin verkar vara medfödd. Och rätt kanaliserad är den en tillgång, så varför inte använda den till något bra, säger Heidi Andersson. Heidi, som ibland kallas för ”armbryterskan från Ensamheten” efter en dokumentär om henne, var bara elva år när hon skrev i sin dagbok att hon ville bli planetskötare i världsklass

om jag minns det var det S Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld.

– eller bäst på armbrytning. Hon kom att realisera det sistnämnda först – och det med råge. Men i slutet på 2015 var det så dags att ta tag i nästa stora livsdröm. I samband med att både Heidi och hennes man Björn Ferry, också tidigare världsmästare men då i skidskytte, lade av med elitidrottandet bestämde de sig för att sätta upp en ny målbild: att bli fossilfria till 2025. – Björn fångade upp min barndomsdröm om att bli planetskötare och föreslog detta, och jag nappade direkt. Jag tänkte kanske inte så mycket på vad det skulle innebära i praktiken, men det kändes och lät bra, skrattar hon. SÅ VARIFRÅN KOMMER då denna passion och starka

vilja att förändra och förbättra? Heidi växte upp i byn Ensamheten, strax utanför Storuman i Lappland. Hon säger att som mest var det 18 personer som bodde i byn – alla släkt med varandra. – Det var fantastiskt att växa upp där, en riktig bullerbykänsla. Det fanns alltid någon som hade tid, och

Heidi Andersson hade två drömmar som barn: att bli bäst på armbrytning och att bli en planetskötare i världsklass. Den första drömmen har hon gjort verklighet av, den andra jobbar hon målmedvetet på.

ÅRSTID 20XX

PORTRÄTTET » alltid någonstans att hänga. Vi lekte järnet och hade

obegränsat med utrymme. Men uppväxten gav henne också skinn på näsan. Jargongen kunde vara tuff, och tålamod var inte släktens starka sida. – Du fick ofta bara en chans på dig att klara något nytt, fixade du det inte då så gavs du inte chans att testa igen. Det var tufft, men lika för alla, ingen blev särbehandlad. Som jag minns det var det också Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld. Vid idrott var det tillåtet. Ord som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet var tydliga ledstjärnor. Att farfar bytte blöjor var inga konstigheter, liksom att Heidi tidigt fick lära sig att jaga. Kanske inte så konstigt att de på vissa håll kal�lades kommunisterna i Ensamheten. – Farfar och hans bror ville inte stycka upp skogen mellan barnen, utan startade en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna, och medlem blir man när man fyller 18. Där fattar vi beslut om skogen och marken gemensamt. Den lever än i dag och vi hjälps åt att utföra arbetet, som att plantera skog.

Heidi med några av de viktiga saker na i livet: familjen – och låd cykeln. Foto: SARA BERGLUND

Vad fick du med dig från allt detta?

– Jag ser ansvar som något stort, starkt, och superviktigt. Att ta ansvar för helheten. Hon säger att det var en jordnära, pragmatisk uppväxt. – Jag och min ena bror är konfirmerade. Jag röker inte, snusar inte och konfirmerade mig – och i Ensamheten var det att göra revolt, skrattar hon.

KANSKE VAR DET närheten till naturen och känslan för helheten – i kombination med den passionerade personligheten – som gjorde att hon tidigt ville bli miljöaktivist, bo i ekohus och rädda världen. – Redan på högstadiet gillade jag att ha begagnade kläder. Jag tyckte snarast synd om dem som hade märkesplagg de hade betalat dyrt för. Där gick de runt med en stor logga på magen, som värsta reklampelaren, utan att få betalt. Grattis, vilken affär! Hon tvekade alltså inte när Björn föreslog att de skulle kavla upp och bli koldioxidneutrala till 2025. – Han menade på att om Sverige har beslutat om nettonollutsläpp till 2045, så borde enskilda individer kunna bli fossilfria innan dess. Som tidigare elitidrottare gillar hon att ha tydliga målbilder även i vardagen. Hon säger sig må bra av det. – Att ha mål ger en känsla av fokus och riktning. Det hjälper mig att prioritera och hålla mig motiverad. Och både jag och Björn vet hur man bryter ner stora mål i delmål för att ta sig mot slutdestinationen. DE BÖRJADE MED att kartlägga sina utsläpp på klimatkontot.se. Den genomsnittliga svenskens utsläpp är cirka åtta ton per person och år, men det här paret

”

KORT OM...

Heidi Andersson Ålder: 42 år. Familj: Maken Björn Ferry och sönerna Dante, 12 år, och Simon, 2 år. Bor: Stor uman. Gör: Före läsare, arm brytarinstruk tör och skogs brukare. Bakgrund: Sveriges mest framgångsrika armbryterska genom tider na. Världs mästarinna i armbrytning elva gånger.

ag röker inte, snusar inte och J konfirmerade mig – i Ensam heten var det att göra revolt.

VINTERN 2023

låg på nästan det dubbla, 15 ton per person och år. – När jag fick staplarna framför mig blev det tydligt, det gick inte längre att blunda, säger hon. En stapel stack ut, och det var transporter. Båda hade flugit till tävlingar världen över, framförallt Björn när han kajkade runt med världscup-cirkusen. Transporter var därför en av de saker paret först tog tag i. De slutade flyga och började resa fossilfritt, med tåg och buss. De införskaffade en lådcykel som är användbar när barn ska lämnas och hämtas eller ärenden utföras nere på byn. – Och vi gjorde oss av med bensinbilen och skaffade en Tesla. Vi var först i Storuman med elbil, och många ojade sig över att batteriet inte skulle klara den norrländska vintern. Men det har inte varit några problem. Vi överbevisade skeptikerna, på så vis kan man sprida ringar på vattnet. Nu är det många som har elbil, och vi har ett helt gäng med snabbladdare på orten. Man brukar prata om de tre B:na, bilen, biffen och bostaden, tre saker som är bra att börja med om man som enskild individ vill bidra till omställningen mot en hållbar framtid. Familjen Andersson/Ferry bor i en bostadsrätt och har solceller. – Vad gäller mat är vi är självförsörjande på potatis, viltkött, svamp och bär. Nötkött från affären väljer vi bort, vi försöker äta efter årstid, och minimera mat svinnet. Restfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen. I BÖRJAN GICK det snabbt att minska utsläppen, men nu är de nere på så låga nivåer, cirka två ton per person och år, att det börjar bli svårt. – Vi vill ju bo i det fantastiska landet Sverige, och vara en del av det här samhället, men många viktiga funktioner som vård, skola och brandförsvar är fossilbaserade.

Hur känns det att ni därmed kanske inte når målet till 2025?

– Det innebär inte att jag lägger mig ner och ger upp, utan då engagerar jag mig i att försöka förändra saker på ett samhällsplan, säger hon och berättar att hon exempelvis ringt och ”tråkat ut” Storuman energi i flera år nu för att de tillsatt olja vid produktion av fjärrvärme. – För inte så länge sedan hörde de av sig och sa att nu ska de sluta blanda i olja, säger hon och gör segertecknet. Ja, koldioxidbantaren här i soffan i fotografens studio har en optimistisk ton.

”

”Den största resan jag gjort på senare år är inom mig”, säger Heidi.

estfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram R en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

– Jag älskar ju att göra research och testa nya saker, som: Finns det bättre bränsle för motorsågen och klimatsmarta mobiler? Vilka är de mest hållbara löpar skorna? Björn kan bli tokig på mig ibland, han vill ha nya löparskor nu, inte om tre månader, skrattar hon. Vad har du fått offra?

– Jag ser det inte som en uppoffring. Det här har ju varit min vilja och strävan sedan jag var liten, så för mig är det snarare en befrielse. Jag lever mina värderingar, vilket är vad jag vill. Det får mig att sova gott om natten, säger hon och lägger till att hennes tweenie Dante, 12 år, inte alltid håller med om detta när han vill få något som ”alla andra” har, men mamma kommer med en lång nej-motivering. Jag tror att många skulle sakna att kunna semestra på soligare breddgrader?

– För det första kan man åka tåg söderut, men nej, jag behöver inte åka på solsemester. Jag tycker man ska fundera på vad det är man vill ha ut av resandet egentligen. Är det ledigheten? Att vara tillsammans?

Samla på minnen? Det kan man ju göra även här, säger hon och lägger till: – Den största resan jag gjort på senare år är inom mig, säger Heidi och berättar att hon för ett tag sedan var på en tio dagars meditationsretreat. – Jag hade aldrig tidigare mediterat, och precis innan jag åkte på retreat var jag med på en ”strong woman-tävling”, så första dagarna var jag så stel att jag inte ens kunde sitta på golvet, och jag somnade när vi skulle meditera. Men så småningom var det en fantastisk upplevelse, jag njöt av att vara i mig själv. Så ska du göra ditt livs resa, gör den inom dig. Även för relationen tycker hon att det här projektet har varit bra. – Det är alltid bra att ha en gemensam strävan och uppnå mål tillsammans. Det för oss närmare varandra. Och som sagt – det har varit helande även för henne själv. – För mig är natur en andlig upplevelse, så att ta hand om den känns bra. VINTERN 2023

SPANING

Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud. I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på? Text: Sophie Ekman

”

»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell. Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap. Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger. – De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.

Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David. Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet. – Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation. HUR HAR DET då blivit så här? Vi

har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?

rundbudskapet är att alla är välkomna. G Och det är inte så många platser i samhället där alla är välkomna. David Thurfjell, religionshistoriker

VINTERN 2023

David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur. En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder. Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-

ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David. – I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.

Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-talet. Foto: KENNETH BENGTSSON

Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition. – Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.” David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på. – Snarare något snävare, mer in-

tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse. Så det finns ett slags missförstånd här. FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,

är öppen och inkluderande. – Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.

VINTERN 2023

SPANING KORT OM…

David Thurfjell Ålder: 50 år. Bor: Uppsala och Stockholm. Familj: Dot tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan. Gör: Religions historiker. Motto i livet: ”Älska din fas”.

”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell. Foto: MIKAEL M JOHANSSON

VINTERN 2023

» Och det är inte så många platser i

samhället där alla är välkomna. Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor. Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera. – Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast. Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.

I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige. – Och det är inte någon extra grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David. Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro. – Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats. MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-

vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen. – Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han. Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.

”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko herde Anita Elweskiöld. Foto: EWA LINNROS

”

ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss. Anita Elweskiöld, kyrkoherde

Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden. – Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror. EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.

Är alla välkomna in i Svenska k yrkan?

KORT OM…

Anita Elweskiöld Ålder: 50 år. Bor: Bromma. Familj: Stor. Gör: Kyrko herde i Ekerö pastorat. Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”

– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita. Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad. – Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då

kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg. Men om man inte är säker på sin tro?

– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro. Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör. – Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.

VINTERN 2023

BOKTIPSET

BILDRIKA BÖCKER SOM PASSAR I JUL

Text: Sophie Ekman

Granen som längtade Sofia Hedman Illustrationer av Emelie Gårdeler Speja förlag

»Granen » som längtade är en gripande saga om en liten skogsgran som drömmer om att utforska världen, bortom tallarna och granarna som omger den. När vinden erbjuder en chans till äventyr, vill granen inte missa den. Det blir början på en häftig resa. Men sagan utforskar också temat att längta hem och finna sin rätta plats i livet. En hjärtevärmande och vacker bilderbokssaga med julstämning, som berör både unga och vuxna läsare.

Korsdragspoesi. Till dig som famlar Pia Eriksson Illustrationer av Stina Wollter Bazar

»I» poesiform utforskar Pia Eriksson de utmanande stunderna i sitt liv för att hitta läkning och ordning i sitt inre kaos. Hon har själv mått dåligt i perioder och sökt svar på hur man ska leva. Det blev tydligt att det handlar om att omfamna sig själv snarare än anpassa sig till normer. Genom trösterika texter inspireras du som läser att utforska och sätta ord på dina egna känslor. Tillsammans med Stina Wollters illustrationer når hon fram till den som kan behöva orden, när det känns mörkt och kallt. 24

VINTERN 2023

TÄNK PÅ ATT

Foto: EKATERINA ZAKHAROVA/GETTY

Läs en saga om en äventyrlig gran, lär dig stöpa egna ljus eller sjunk ner i trösterik poesi när allt känns mörkt och kallt. Här är fem böcker som värmer själen i vinter.

Min barndoms jul – Astrid Lindgrens julkokbok Recept av Fredrik Eriksson Nordstedts

»En » rikt illustrerad julkokbok i sann Astrid Lindgren-anda, som fyller hjärtat med värme och nostalgi. Låt oss börja med pepparkaksbak ihop med Bullerbybarnen vid första advent, och sluta med Pippis legendariska julgransplundring. Förutom goda recept skapade med hjälp av kocken Fredrik Eriksson, får vi en inblick i Astrids barndomsjular och småländska jultraditioner. En rikt illustrerad kokbok om drömmen om julen, att ha framme i juletid eller ge bort som present.

»» ... du kan lysa upp mörkret och själen genom att tända dina egna hemmagjorda ljus. Här kommer en bonusbok som lär dig stöpa, gjuta, bygga, forma och färga ljus av bivax och stearin.

Ljus: stöpa, gjuta, forma och färga Anna Dykhoff Natur och Kultur

Snöfall över Paris Karolina Schützers LB Förlag

»I» debutromanen Under stjärnorna i Paris går journalisten Sophia miste om sitt drömjobb samtidigt som hon ärver en bar i Paris. Vågar hon lyssna på sig själv och släppa andras förväntningar? Nu är uppföljaren här, Snöfall i Paris, och mitt i uppladdningen för en magisk jul nystas hemligheter från det förflutna upp. Karolina Schützers utforskar stora frågor i sina romaner och styr skickligt läsarens inre bilder. Härlig feelgood som får dig att vilja byta jobb och flytta till Paris, mitt i vintern.

Lyckomanualen Casandra Brunstedt och Therésia Franklin LB Förlag

»”Lyckomanualen” » inspirerar dig till att stanna upp och ta tag i lyckan, mitt i en kanske hektisk vardag. Författarna och småbarnsföräldrarna Cassandra Brunstedt och Therésia Franklin, har dykt djupt in i lyckoforskningen och pratat med olika experter för att hitta svaret på den eviga frågan: Hur blir man lycklig? Boken är deras personliga resa mot att förstå och praktisera lycka. Fylld med insikter och de senaste rönen inom ämnet, erbjuder den kanske samma möjlighet till dig. Eller en vän. Det är också den perfekta boken att ha liggande framme, vacker och redo att påminna dig om din väg till ett meningsfullt liv.

KYRKOGÅRD

Nu får kyrkogårdarna en salig blandning nya träd

Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

Nu fylls kyrkogårdar i Jönköpings församling med nya träd. De träd som tidigare har tagits bort, angripna av sjukdom eller av åldersskäl, har i november ersatts med nya, en stor satsning i Jönköpings församling för att ge kyrkogårdarna den gröna miljön där träden är så viktiga.

”Slottskyrko gården blir kanonfin med nya träd”, säger kyrko gårdsförman Anna Petters son, som till sammans med sina kollegor under hösten bytt jord på gravplatser na och ersatt sommarplante ring med ljung.

»– » Vi har satt totalt 61 nya träd på kyrkogårdarna Östra, Dunkehalla, Järstorp och Slottskyrkogården. Det är dessa fyra kyrkogårdar vi prioriterar nu eftersom beho ven är störst där, säger Mathias Johansson, kyrkogårdschef. Under en arbetsvecka i mitten av november kom alla träden i jor den, träd som är minst tre meter höga. Trädplanteringen sker enligt den nya trädplan som Jönköpings församling gjort och som godkänts av länsstyrelsen. – Det är en blandning av olika sorters träd som är väldigt spän nande. Det handlar om fågelbär, skogsek, skogslind och skogslönn, vanliga träd som till exempel skapar alléer. Men vi har också hängande träd som avenbok, pryd nadskörsbär och prydnadsapel som kommer att blomma vackert på kyrkogår darna, säger Mathias Johansson. ALLT ARBETE SKER i egen regi och

innebär ett intensivt arbete med mycket logistik när grävning, transporter och plantering ska synkas. – Vi planterar de nya träden så nära ursprungsplatserna för de borttagna träden som möjligt, men får hålla lämpligt avstånd till gravar, belysning, stubbar med mera, säger kyrkogårdstekniker Benny Andersson. Träd som tas bort är något som

Dags för återplantering! Kyrkogårdsförman Anna Pettersson och kyrkogårds arbetarna Stefan Hakeskog och Peter Lago planterar en ek i Slottskyrkogår Foto: MIKAEL BERGSTRÖM dens nya allé.

många reagerar över. Att ta bort träd på grund av sjukdom eller ål der är en självklarhet, bland annat på grund av olycksrisken. Men lika viktigt är att återplantera. – Det är en rolig satsning efter som vi vet att det kommer att engagera många kyrkogårdsbesö kare, säger Mathias Johansson. PÅ SLOTTSKYRKOGÅRDEN startade

ytterligare ett stort jobb direkt efter trädplanteringen. – Vi byter ut all el och all konst bevattning. I och med detta får vi belysning på hela kyrkogården och nytt system för konstbevattning, ett arbete som kommer att pågå en bit in på våren nästa år. Det blir en rejäl modernisering av denna gröna lunga mitt i city som är så värdefull för staden, konstaterar Mathias Johansson och Benny Andersson. Kyrkogårdsförman Anna Pet

tersson uppskattar satsningen på Slottskyrkogården. – Det blir kanonfint. Vi får bland annat en ny allé med lönnar. Våra kyrkogårdsbesökare är mycket nöjda och uppskattar det arbete vi gör, säger hon. Slottskyrkogården har många regelbundna besökare och har en blandning av traditionella grav platser och så kallade askgravplat ser, i dagligt tal hyrstenar. Utmed den långa stenmuren började gravplatser skapas för många år sedan och i de nedre delarna av kyrkogården finns det kvarter med olika hyrstenar. – Upp till fyra familjer kan dela på en pelarsten. Det är ofta så här människor vill ha det numera och det är ett bra alternativ om man vill ha en grav att gå till, säger Benny Andersson.

Mikael Bergström VINTERN 2023

KALENDARIET

MISSA INTE!

Ekumenisk mässa på årets första dag »» Den 1 januari klockan 17:00 samlas vi till en ekumenisk mässa i Fjäll stugan. Den gemensamma gudstjänsten är en gammal tra dition i Jönkö ping och finns med som en del i det lokala avtal som slutits mellan Svenska kyrkan, Equme niakyrkan och EFS.

Välkommen i jul och Söndag 24 december Julafton Bymarkskyrkan 10.00 Krubbgudstjänst 17.00 Julbön Dalvikskyrkan 11.00 Julbön vid krubban Ekhagskyrkan 17.00 Julbön Gräshagskyrkan 23.00 Carols vid Betlehem Järstorps kyrka 17.00 Julbön

LÄS MER

»» ... i kalen

dariet på www. svenskakyrkan. se/jonkoping 26

VINTER 2023

Kristine kyrka 11.00 Samling vid krubban 17.00 Julbön 23.00 Midnattsmässa Ljungarums kyrka 11.00 Samling vid krubban 23.00 Julnattsmässa

Råslätts kyrka 11.00 Levande julkrubba

Ljungarums kyrka 07.00 Julotta

Sofiakyrkan 10.00 Samling kring krubban 17.00 Julbön 23.00 Julnattsmässa

Råslätts kyrka 11.00 Högmässa

Österängskyrkan 11.00 Samling vid krubban 16.00 Mässa

Måndag 25 december Juldagen Dalvikskyrkan 08.00 Julotta Ekhagskyrkan 07.00 Julotta Järstorps kyrka 06.00 Julotta Kristine kyrka 06.00 Julotta

Sofiakyrkan 11.00 Högmässa

Tisdag 26 december Annandag jul Kristine kyrka 11.00 Högmässa Sofiakyrkan 11.00 Högmässa

Söndag 31 december

Nyårsafton Bymarkskyrkan 16.00 Ekumenisk nyårsbön Kristine kyrka 11.00 Högmässa 17.00 Musik vid Nyår

Du är alltid välommen in i kyrkvärmen under jul och nyår. Foto: ANDERS GUSTAFSSON/ IKON

VA R MED ! OCH TÄVL A

Bygg en kyrka av pepparkaka

»Så » här års bakas det pepparkakshus i många kök. Varför inte satsa på en pepparkakskyrka i år, uppmanar Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift. – Pepparkaksbak och pepparkakshus är något som hör julen till för många. Varför inte då bygga en kyrka? Med den här tävlingen vill jag lyfta kyrkornas betydelse och inspirera till att bygga pepparkakskyrkor inför jul, säger biskop Fredrik Modéus. Skicka in en bild på ditt bidrag senast den 18 december. Mer information

»» ... och tävlingsregler finns på Växjö stifts webbplats: svenskakyrkan.se/ vaxjostift/pepparkakskyrkor

Hur ska ditt pepparkakshus se ut? Bara fantasin kan sätta gränser! Foto: MNM71/GETTY IMAGES

Din julgåva kan hjälpa andra »Det » finns många Jönköpingsbor som behöver extra stöd inför julen: ensamstående föräldrar, långtidssjukskrivna, arbetslösa eller personer med låg pension. Ibland räcker inte samhällets skyddsnät till. Pengarna fördelas oavkortat av Svenska kyrkans diakoner till Jönköpingsbor som ansökt om stöd inför julen, via församlingens dia-

nyår Råslätts kyrka 16.00 Nyårsbön Sofiakyrkan 11.00 Högmässa 17.00 Nyårsbön

Peter Wickström, präst i Svenska kyrkan Jönköping, har läst Septologin, bland annat Det andra namnet av Jon Fosse, årets Nobelpristagare i litteratur.

Trettondedag jul Dalvikskyrkan 15.00 Stjärngudstjänst med små och stora Ekhagskyrkan 11.00 Julens sånger Gräshagskyrkan 16.00 Julens sånger

Sofiakyrkan 11.00 Högmässa

Vill du ge en gåva?

»» Ge en julgåva genom att: Swisha: 123 540 09 32 Sätta in på bankgiro: 545-6546 Märk insättningen med ”julgåvan”.

Fosse talar om ett liv i bön

Lördag 6 januari

Kristine kyrka 11.00 Högmässa 18.00 Konsert

konimottagning som du når via e-post, jonkoping. diakonimottagning@ svenskakyrkan.se eller på telefon, 036-303670.

Jon Fosse, född 1959 i Norge, är författare och dramatiker. Foto: TOM A KOLSTAD/ALBERT BONNIER FÖRLAG

»I» ett flöde utan slut, med ständiga upprepningar och plötsliga infall, för Jon Fosse oss långsamt framåt i sina berättelser. Det handlar om det alldeles vardagliga som samtidigt visar sig vara det som djupast berör. Sprungen ur denna vardag framträder en kristen tro som inte handlar om att förkunna

trosläror utan om ett liv i bön. I sängen, i bilen, på en rastplats, just där hans romangestalter är kommer bönen lika naturligt som andningen. Det är förunderligt att bli en del av Fosses värld. Att låta texten bära, att inte analysera sönder, att nyfiket se vart Jon Fosse vill leda oss.

Det andra namnet: Septologin I-II Jon Fosse Albert Bonnier förlag VINTERN 2023

DIAKONI VAD? Karin Ahlqvist, 49, tar över som verksamhetschef för Hela Människan:

Foto: MY JEDENSJÖ

Nu får jag jobba med ren diakoni

”

»–Jag » är vakt här, skrattar Kalle som tar sig en rök på trappan till Hela Människans vackra hus intill Tändsticksområdet. I matrummet på nedervåningen är det fullt med folk, morgonfikat håller på att avrundas. En våning upp sitter Karin Ahlqvist som i september började som verksamhetschef för Hela Människan i Jönköping. – Jag hade ögonen på jobbet, visste ju att Gunnar skulle sluta. Organisationen driver ett brett socialt arbete. Svenska kyrkan i Jönköping är tillsammans med flera andra kristna församlingar huvudman för verksamheten. Man har bland annat boenden, butiken DeLa på Österängen, God man-verksamhet, ordnar med mat och erbjuder läkarhjälp. Samarbetet med Jönköpings kommun och Region Jönköpings län är tätt. Tjugotalet

personer är anställda, till det kommer runt 80 volontärer. – Utan dem skulle vi inte klara oss, konstaterar Karin. Vad blir då Karin Ahlqvists prioritet för den närmaste tiden? – Vi behöver göra omvärldsanalyser. Vilka är behoven? Verksamheten på DeLa-butiken är ett exempel på hur man utvecklas. Nyligen startade man en klädavdelning, basplagg till vänliga priser. I butikens fikalokal finns diakoner från Huskvarna och Jönköping tillhands för samtal några gånger i veckan. – De personliga relationerna gör mig så glad. Nu får jag jobba med ren diakoni efter att ha jobbat ”teoretiskt” i flera år. KARIN AHLQVISTS företrädare Gunnar Dahlqvist konstaterar att mycket har förändrats på de 28 år som han lett Hela Människan, eller

ehoven har gått ner i åldrar och kvinnor B kommer mer. Den klassiske alkisen på Gunnar Dahlqvist bänken finns knappt kvar.

VINTERN 2023

Karin Ahlqvist, som i september tog över som verksamhetschef för Hela Människan efter Gunnar Dahlqvist. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

Ria som det hette när han började. – Vi har gått från att vara en klassisk värmestuga till att bedriva bred omsorgsverksamhet, konstaterar han. Nu har han gått i pension och kan titta tillbaka. Han noterar att Jönköpings kommun tidigare hade verksamheter som Hela människan fått ta över (i sam arbete med kommunen). – Samhället ha monterats ned, det är en stor förändring. Bland annat kunde kommunen hjälpa till med tillfällig möbellagring åt

KORT OM ...

Karin Ahlqvist Ålder: 49 år Gör: Verksamhetschef för Hela Människan i Jön köping. Familj: Gift med Martin som sedan i höstas är kyrkoherde i Skillingaryd, tillsammans har de fyra barn. Bakgrund: Diakonvigdes 2005. Har arbetat som diakon på Österängen och Ekhagen. De senaste sex åren anställd som stifts diakon i Växjö med uppgift att bland annat fortbilda stiftets diakoner. Står, tillsammans med Charlotte Säll, bakom Diakonibloggen. Var med och startade och drev matkasseföretaget Family food i Habo.

människor som blivit hemlösa, men det satte flyttfirmorna stopp för eftersom man ansåg det var osund konkurrens. Idag är det också mer av lagar, regler och paragrafer. Tidigare kunde myndighetspersoner tänja litet på gränserna för att hjälpa. Detta har gjort att kyrkornas stödverksamhet blivit allt viktigare: – Oerhört mycket så! Jag märker dagligen hur kyrkan kan lindra och ge hopp. En annan förändring han sett är hur nya grupper dyker upp.

– Behoven har gått ner i åldrar och kvinnor kommer mer. Den klassiske alkisen på bänken finns knappt kvar. I dag kombineras sprit med andra missbruk och med psykisk ohälsa. UNDER DET SENASTE året har priserna skjutit i höjden. Det märks också av. DeLa-butiken har nu 400 medlemmar och det ökar hela tiden. Matkasseutdelningarna har blivit fler. – Tidigare var det kanske en kasse om dagen, nu är det två. Fler

och fler som tidigare haft näsan strax över vattenytan behöver nu också hjälp med sådant som tänder och glasögon. Till sist: hur har karln orkat? Nästan 30 år med ansvar för sköra och inte sällan ganska vilsna existenser… – Ja du, skrattar Gunnar Dahlqvist. Men det handlar om att jag varje vecka sett saker och ting som förbättras. Hur människor gör framsteg. Det och min kristna grundtro har burit mig!

Erik Lindfelt VINTERN 2023

KYRKOMUSIK

Noa är med och väljer bland tusentals psalmer De är 20 stycken utvalda som skall ta ställning till mer än 10 000 förslag till nya psalmer. En kommer från Jönköping: Noa Edwardsson, 21 år. – Det är så kul att se hur oerhört viktiga psalmer är för många, livskamrater som följer med, säger han.

Noa Edwardsson från Jönköping är en av de 20 personer som arbetar med att välja ut nya psalmer bland mer än 10 000 förslag. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

skickat vidare direkt. Ytterligare en fem-sex stycken anser man så bra att de kan övervägas efter revi dering. De flesta ratas alltså. Totalt skall varje grupp gå igenom runt 2 500 förslag. Man börjar med tex ten. Hur är språket? Stämmer det med Svenska kyrkans tro. Sedan testas melodin. – Vi har varit ganska eniga, kom menterar Noa Edwardsson. Men många som skickat in har inte för stått att vi vill ha nya psalmer, utan föreslagit sådant som inte kom in i den senaste psalmboken från 1986, texter med 70–80-talsspråk.

9485

»Noa » är sedan hösten 2023 vice förbundsordförande i Svenska Kyrkans Unga. När vi talas vid har han just kommit hem från Uppsala där ungdomar kommit med inspel till kyrkomötet. Till vardags studerar han till or ganist i Malmö. För många ringer nog efternamnet bekant: Mamma Karin är musiker i Kristine kyrka. Också morfar och moster är musi ker. Arvet förpliktigar. Nu är han alltså en av dem som skall forma en framtida psalmbok för Svenska kyrkan. – Det är ett brett spann som kommit in, olika saker, teman och vinklar … De 20 är indelade i fyra grupper om fem där minst en är präst, en är kyrkomusiker och en är under 30. Noa är faktiskt inte yngst i skaran, men näst. När förslagslådan stängdes på nyårsdagen hade 9 485 förslag kommit in, plus närmare 1 000 tips på tidigare utgivna verk som ansågs passa. Ett hästjobb att ta sig an. GRUPPEN HAR HITTILLS samlats tre

gånger på Sigtunastiftelsen. Ytter ligare helger är inbokade nästa år. Det är bara under helgerna i Sigtuna som grupperna får studera psalmerna. De får inte läcka ut i förväg, så någon koll hemmavid tillåts inte. Hittills har Noas grupp hunnit med 200, två stycken har man 30

VINTERN 2023

20 förslag på psalmer

»» ... hade hunnit komma in när förslagslådan stängdes på nyårsdagen.

ALLA PSALMERNA HAR anonymi serats. Ett känt namn ska inte få försprång (som Per Harling som sänt in flera hundra). Noa står själv bakom 35 förslag, flera med text av biskop Fredrik i Växjö (och

en av reportern i denna artikel). – Det har faktiskt redan hänt två gånger att mina psalmförslag hamnat på bordet, skrattar Noa. Då är det bara att säga ”detta är min”, så skickas den vidare till en annan grupp. Vad är då svårast med jobbet?

– Att veta vad församlingarna skall tycka, jag vet ju bara vad jag tror fungerar. Till slutet av 2024 skall man vara klar. Då har mellan 300 och 500 förslag sållats fram. De skall testas i församlingar, så skall an talet nya minskas ytterligare. Vad som händer därefter är inte klart. En helt ny psalmbok? Ett tillägg? Digital utgåva? Hur hinner han då med allt?

– Allt har gått att klämma in, jag är supernöjd, säger Noa.

Erik Lindfelt

KORSORD SPRÄNGVERKLIG- ÄMNE HETSFÖR- KALLANKRAD SINNIG

BILD: ISTOCKPHOTOM

BEUNDRARE FÄRDEN

FÖRS BORT AV SPECI ELL VINDEN

BLIR OHYFSAD MED DUS SMÅSAK

FLÄCKFRI STRUMPDEL

HÄRD SOM ÄR GULD VÄRD

HA MOD NOG SLASK

SAMMANKOMST

SEGT V IRKE I DROTTSPLATS HAR MÖJLIGHET FINRÖR SIG LEMMAD SNABBT

FÖRSIKTIGT

PÅ DÅLIGT HUMÖR

ILLV ILLIGA VANLIG PÅ LEKPLATS

GOS KAN MAN SINA HÄNDER

STÅR ORUBBLIG SAGOVÄSEN KLISTERLAPP

VILLERVALLAN

GÅR SNABBT ATT BAKA

STRÅLGLANS SE UPP!

KÄND NALLE

OSMIDIG

MTT I GATA

RÖRA PÅ MUNNEN

ordssvar i förra numret: Stilla min själ

ÄR FÖRTJUST I

ALTARPLATS OKONSTLAD

Tack till alla som skickade in svar! Vi gratulerar vinnarna i korsord nr 3, 2023: »» Berit Johansson »» Inga Lillieström »» Eva Ek »» Ingvar Jarsfelt »» Lars Elkert

»» Rätt kors-

KÖRFÄLT DRAR PÅ SKENOR

KONTRAKT

OANSENLIGA

GRATTIS!

SALSAN OSTÖRDH ET

GÖRA VERKAN

ALADÅB

VINTERKRYSSET GÖR SÅ HÄR

Foto: LIANEM/ GETTY

»» Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin tygkasse med Svenska kyrkan Jönköpings budskap ”ett gott liv för alla”, illustrerad av Helen Sjöström.

Namn:

Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping ... eller mejla lösningen till: jonkoping.korsord@svenskakyrkan.se

Adress: Vi vill ha ditt svar senast den 15 januari 2024

Postadress: VINTERN 2023

MEDLEMMAR Bli medlem i Svenska kyrkan

Jönköpings församlings barnoch ungdoms verksamhet har ... »» ... sex konfirmandgrupper med olika inriktningar. »» ... fem grupper Öppen förskola. »» ... åtta grupper som riktar sig till barn upp till nio år. »» ... fyra grupper för barn 9–12 år. »» ... två grupper söndagsskola i Dalvikskyrkan. »» ... sex olika ungdomsgrupper. »» ... 15 barnoch ungdomskörer.

Tyra och Hedvig Hagberg med församlingspedagog Kristina Jonsson vid skattkistan. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

Var med och gör barnoch ungdomsarbetet möjligt. Som kyrkomedlem är du med och ser till att det händer. Som det breda barnoch ungdomsarbetet med bland annat Öppen förskola, ungdomsgrupper och körer. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

VERKSAMHETEN I SIFFROR

Titta vad fint det blev! Frank Djurmark, 4 år, är nöjd med resultatet sedan han gjort en vippfigur och en träsnurra.

Tyra Hagberg, 6: ”Det är kul att gå på skattjakt” »Tre » lördagar under hösten 2023 fylls Sofiakyrkan i Jönköping av barn och föräldrar med skattjakt i sikte. Kyrkskoj är en aktivitet inom Svenska kyrkans stora barnoch ungdomsverksamhet som lockar omkring 50–100 besökare varje gång, nu inne på femte terminen. – Det är kul att gå skattjakt, men det var lite svårt i slutet, säger Tyra Hagberg, 6, van besökare i Sofiakyrkans barnverksamhet, som denna lördag gav sig ut på skattjakt tillsammans med lillasyster Hedvig, 3,5. KYRKSKOJ ERBJUDER skattjakter

med jul, påsk, kyrkorummet,

ibelns berättelser samt kyrkoB byggnaden som varierande teman. Det handlar om att leta upp tio olika stationer och samla lika många stämplar. Belöningen är en leksak ur skattkistan. – Vårt uppdrag var att ordna en happening för familjer på lördagar. På varje station i skattjakten får man lära sig olika saker, till exempel vad prästens olika kläder heter, och ledtrådarna till stationerna kan handla om berättelser ur Bibeln. Det kan till exempel stå att ”kyckling 8 har gömt sig vid en tavla som visar brödundret”. Så här lär man sig saker i farten och det har slagit väldigt väl ut, säger församlings-

Verksamheten i Svenska kyrkan Jönköping är möjlig tack vare alla medlemmar! 32

VINTERN 2023

pedagog Mia Hellgren som driver Kyrkskoj tillsammans med kollegan Kristina Jonson. FÖR DEN SOM är i förskole- eller

lågstadieålder är förstås all pysselmöjlighet på Kyrkskoj en höjdare. Så fyraårige Frank Djurmark njöt för fullt när han tillverkade en vippfigur, assisterad av mormor Annika Claesson och mamma Julia Djurmark. – Väldigt roligt att Svenska kyrkan arrangerar detta och kul att det är så mycket folk, säger Annika och Julia som råkade gå förbi Sofiakyrkan och klev in på sitt allra första Kyrkskoj.

Mikael Bergström

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN ELLER VILL DU VETA MER? Välkommen att kontakta oss! Webb: svenskakyrkan.se/medlem Telefon: 036–303550 Mejl: jonkoping.info@svenskakyrkan.se