DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | HELSINGBORG | VINTERN 2023
HEIDI ANDERSSON:
”Den största resan jag gjort de senaste åren är den inom mig”
ÅSA IKEKHUA, FÖRENINGEN MOT NÄTBEDRÄGERIER:
”Det behövs kunskap om vad nätbedrägerier gör med en människa”
TEMA
BILDER
Konsten att vara öppensinnad
ODR SAMHÄLLSINFORMATION
5
BILDRIKA BÖCKER I JUL
Ria fyller 40 – firar med sina STAMMISAR
LEDARE
En bild är mer än tusen ord A tt en bild säger mer än tusen ord är väl allmänt känt. På Bibelns första blad, i Genesis 1:27, står det att Gud skapade människan till sin avbild, imago Dei. Människan är alltså en bild av Gud. Största delen av vårt nutida vetenskapssamhälle, precis som kultur, konst, filosofi och litteratur arbetar från olika perspektiv med vad människan är och kan. Imago Dei – att människan är skapad till Guds avbild – fortsätter att bidra till detta allmänna samtal.
”
UNDER DEN BABYLONISKA exilen, åren 587–537 f Kr då det judiska folket var tillfångataget av ett folk som höll sig med slavar och som i sin ursprungsmyt (Enuma Elish) skrev att guden skapade människor
om Guds avbild deltar mänS niskor som enhet i Guds makt.
Takmålningen Adams skapelse i Sixtinska kapellet. Foto: ADOBE STOCK
2
VINTERN 2023
och slavar, var imago Dei ett sätt att i kampen mot en sådan förtryckande människosyn framhålla enheten mellan alla människor. Som Guds avbild deltar människor som enhet i Guds makt. Människan strålar som Gud själv och kan göra underverk. Människan kan ”härma” Gud i rationalitet, ansvarstagande och godhet. GUDSAVBILDLIGHETEN ÄR OCKSÅ en bestämmelse
för varje människas yttersta mål: Att bli allt mer lik Gud, ända in i evigheten. (Trots att vi faller ned mot marken eller in i oss själva behåller vi en dimension av Gudsavbildligheten.) I Nya testamentet, 1 Kor 15:28, 2 Kor 4:4, Kol 1:15 och Hebr 1:13, omvittnas att befriaren Jesus Kristus är uppfyllelsen av och därmed framtidslöftet om alla människors bestämmelse att bli Guds avbild.
Kristian Lillö
Kyrkoherde
10
Vad har du för bild av julen?
INNEHÅLL
»Vad » ser du framför dig när någon säger att de ser fram emot julen? Runt om oss, även i den här tidningen, finns bilder om julen. Det är ljus, glitter, gemenskap och mat. Stämmer bilden med det du ser framför dig? Kanske. Kanske inte. Det är inte alltid som bilder stämmer överens med verkligheten, men kanske kan även overkliga bilder ha betydelse för att vi ska känna hopp och längtan. Eller för att vi ska orka jobba mot den bild vi vill ska bli verklighet.
Din församling 4 Kalendariet 6 Lokalreportage Bedrägerier 25 Stödet gör att Anders Persson vågar tro på sin konst 26 Hela människan Ria firar 40 år 28 Framtidens kyrkogårdar Tema bilder 10 Konsten att vara öppensinnad Porträtt 16 Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten
”Folkkyrkan kräver ingen motprestation”, säger David Thur fjell, religions historiker, apropå bilden av kyrkan. Foto: MIKAEL M JOHANSSON
Missa inte vårt månadsbrev »Sedan » oktober finns ett digitalt nyhetsbrev från Svenska kyrkan Helsingborg som du kan få till din mejl. Där får du lite tips på kommande månads evenemang i kyrkan, och du får ett kalendarium med alla gudstjänster för månaden.
S
»» Gå in på www.svenskakyrkan.se/ N VA
ENMÄRK
Trycksak 5041 0004
helsingborg/nyhetsbrev
E T
EN DEL AV
Helsingborgsredaktionen
Nyfiken? Gör så här:
Reportage 20 Bilden av kyrkan Övrigt 24 Boktips 31 Korsord
I årets sista Amos Helsingborg har vi alltså fokus på bilder av olika slag, inre som yttre, sanna som falska, tydliga som otydliga. Och så är det ju adventstid, en tid av hopp och framtidstro, något vår värld verkligen behöver. Det kommer lite tips här i tidningen på tillfällen till julstämning hos oss i Svenska kyrkan Helsingborg. Vi önskar er fina helger, ett gott avslut på 2023 och nytt hopp för 2024!
»» Klicka på Prenumerera på månadsbrevet. Skriv in den adress du vill ha brevet till. Du får sedan månadsbrevet inför kommande månad. Du kan när som helst avsluta prenumerationen.
REDAKTION Redaktion: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson, Johan Sundqvist, Fredrik Torstensson och Josefine Sjöqvist. Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Telefon: 042-18 90 00
Få koll på alla våra evenemang! Foto: JANE SEMINA/GETTY
Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord Omslagsfoto: Linda Gustafsson VINTERN 2023
3
KALENDARIET
Juliga tips i december SE LUCIA
SJUNG JULSÅNGER
Advent är här med ljus och längtan, Lucia ger oss hopp i väntan Och vet du inte var hon är, så ta en titt i listan här:
Ja staden fylls av ljuv musik från kyrkors ärvda akustik I flera dagar hörs det sång och till och med en sing-along
Söndag 10 december S:t Olofs kyrka 10.00 Luciagudstjänst
Söndag 10 december S:ta Anna kyrka 14.00 Luciagudstjänst
Söndag 10 december Raus kyrka 16.00 & Konsert Lucia – 18.00 Var inte rädd för mörkret Biljett 50 kronor via billetto.se
Söndag 10 december Elinebergskyrkan 18.00 Elimässa med luciatåg
Tisdag 12 december S:ta Anna kyrka 14.00 Middagsbön med luciatåg
Tisdag 12 december Allhelgonakyrkan 16.00 En liten lucia hälsar på
Onsdag 13 december S:ta Maria kyrka 18.00 & Konsert Lucia – I mörka 20.00 natten i midvintertid SLUTSÅLT.
Fredag 8 december S:ta Maria kyrka 18.00 & Vinterglans 20.00 Pearls of the Sound Konsert. Entré.
Lördag 9 december S:ta Anna kyrka 16.00 O come Immanuel Konsert.
Lördag 9 december Gustav Adolfs kyrka 16.00 GA församlings traditionella julkonsert
Lördag 9 december S:ta Maria kyrka 17.00 La Campanellas jul Konsert. Entré.
Söndag 10 december Gustav Adolfs kyrka 18.00 Julkonsert Med Fyrstämman. Entré.
Måndag 11 december S:ta Anna kyrka 19.00 Julkonsert Med Helsingborgs storband. Entré.
Måndag 11 december Gustav Adolfs kyrka 19.00 Kulturskolans symfoniorkester Konsert.
4
VINTERN 2023
Tisdag 12 december S:ta Maria kyrka 19.00 Stad i ljus Med Py Bäckman. Entré.
Lördag 16 december S:ta Anna kyrka 16.00 I stjärnans ljus Konsert.
Söndag 17 december S:ta Maria kyrka 16.00 & A Soulful Celebration 19.00 Konsert. Entré.
Söndag 17 december Gustav Adolfs kyrka 18.00 En stilla jul med Anders Ekborg Konsert. Entré.
Måndag 18 december S:ta Maria kyrka 19.00 Jul a cappella Konsert. Entré.
Tisdag 19 december Gustav Adolfs kyrka 19.00 Änglanatt Konsert.
Lucia kommer med ljus i vintermörkret. Kom och se luciatåg i kyrkorna! Foto: MAGNUS ARONSON/IKON
Onsdag 20 december
Tisdag 26 december
S:ta Maria kyrka 19.00 Rotarys julkonsert Entré.
S:ta Maria kyrka 17.00 Julens sånger och psalmer Konsert.
Onsdag 20 december
Torsdag 28 december
Gustav Adolfs kyrka 19.00 Julkonsert Med After Eight. Entré.
S:ta Anna kyrka 19.00 Julens sånger och psalmer Konsert.
Torsdag 21 december S:t Andreas kyrka 18.30 Vi sjunger in julen Konsert.
Torsdag 21 december Raus kyrka 19.00 Det strålar en stjärna Konsert.
Torsdag 21 december Gustav Adolfs kyrka 19.30 Julkonsert Med South City Gospel.
Tisdag 26 december
UPPLEV BERÄTTELSEN Om du vill se och följa med till Betlehem där allting sker så kan du även göra det på flera ställen så du vet:
Söndag 24 december Julafton Adolfsbergskyrkan 11.00 Julspel Gustav Adolfs kyrka 11.00 Krubbegudstjänst Raus kyrka 11.00 Julspel
Allhelgonakyrkan 16.00 Jul-sing-along Foto: GETTY IMAGES
Följ med till Betlehem!
FIRA JUL När julen så till slut är här, och stjärnan över stallet är, vi firar att ett barn är fött tillsammans allihop, väl mött:
Söndag 24 december Julafton S:ta Anna kyrka 14.00 Jul i gemenskap Vi äter tillsammans och umgås med julens budskap i centrum. Start kl 14.00 med glögg. Firandet avrundas med julbön i kyrkan kl 17.00. Kostnad 60 kronor, barn gratis.
!
FÖLJ OSS!
»» Läs mer om
vad som händer i Svenska kyrkan Helsingborg på vår webb och i sociala medier: Webben: svenskakyrkan. se/helsingborg Instagram: @svenska kyrkanhelsingborg Facebook: Svenska kyrkan Helsingborg
Anmäl dig till: Anette Wiklund 042–189064 anette.wiklund@svenskakyrkan.se eller Michaela Tehagen 042–189063 michaela.tehagen@svenskakyrkan.se
ÄNNU MER Men julen rymmer mycket mer, än det du här i Amos ser Och vill du hitta allt det där, så bör du kolla länken här: www.svenskakyrkan.se/helsingborg VINTERN 2023
5
LOKALREPORTAGE VAD? Bedragaren utgav sig för att vara Åsa Ikekhuas son och lurade henne på pengar – nu jobbar hon för att det inte ska hända andra:
Det här ska inte behöva hända någon Text & foto: Linda Gustafsson
»För » ungefär ett år sedan fick Åsa Ikekhua ett sms från en person som hon trodde var hennes son, där han skrev att han hade nytt telefonnummer. Det var falskt, och strax därefter blev Åsa lurad på 25 000 kronor. Nu har ett år snart gått, ett år som präglats av stor kamp, både för att upprätta sig själv som människa, och för att driva sitt fall framåt med syfte att det här inte ska hända någon annan. – Det är min största drivkraft. Det här ska inte behöva hända någon enda människa. Det är det som håller mig i gång, och det som fick mig att orka vidare, säger Åsa. Åsa blir märkbart berörd av att 6
VINTERN 2023
prata om händelsen som drabbade henne för ett år sedan, och samtidigt ser jag en oerhört stark och handlingskraftig person framför mig. Och det har varit ett händelserikt år, med både nyhetsartiklar, reportage, poddar, demonstrationer och debatter i olika forum. Nyligen har Åsa också tillsammans med Gitte Pålsson, en annan kvinna som också drabbats, samt Lena Wallin, Sara Persson och Michael Förborgen startat Föreningen mot nätbedrägeri. – Vi hittade varandra genom detta bedrägeri, och det har betytt så oerhört mycket att vi har haft
varandra och kunnat både stötta och arbeta tillsammans i det här. Ganska nyligen hade Gitte sin rättegång, och då var Åsa där och stöttade. – Vi finns där för varandra och har hjälpt varandra i processen både som medmänniskor, och numera också som goda vänner. ENLIGT INTERNETSTIFTELSENS
årliga undersökning Svenskarna och internet har 6 av 10 internetanvändare blivit utsatta för
bedrägeriförsök på nätet under det senaste året. En hög siffra, och kanske är mörkertalet ännu större, för detta är skamfyllt och skuldbelagt berättar Åsa. – För många är skammen över att ha blivit så totalt lurad det allra värsta, sin förlorade självkänsla är till och med värre än pengarna man blev av med.
”
Och det här sättet, att anspela på mina känslor som mamma, som förälder, är så otroligt gränslöst, fortsätter Åsa. ÅSA BERÄTTAR ATT om hon inte
hade haft sin familj, eller någon att vända sig till, vet hon inte om hon hade orkat mer. – Och så är det tyvärr för en del
Åsa fick ett meddelande från någon som utgav sig för att vara hennes son. ”Det är så otroligt gränslöst”, säger hon.
För många är skammen över att ha blivit så totalt lurad det allra värsta.
som drabbats av det här, de orkar inte leva vidare. Det fanns inte mycket hjälp att få berättar Åsa. Hon fick en bra kontakt med brottsofferjouren där hon fick någon att prata med. Men när det till exempel gäller banken, som man i sådana här lägen behöver mycket kontakt med, så fanns där väldigt låg kunskap om att möta en människa i chock. Åsa berättar att hon både fick ta emot någon annans otäcka berättelse och sen höra att hon inte var
»
VINTERN 2023
7
LOKALREPORTAGE » den enda, vilket bara fick henne
att känna sig ännu mer ensam och avpersonifierad. – Det är en av de saker vi vill förändra. Det behövs kunskap om vad det här gör med en människa, och hur man ska tas emot efter att något sådant här händer. ÅSA BERÄTTAR ATT hon upplever sig
!
LÄS MER
»» Du kan läsa mer om Föreningen mot nätbedrägeri på deras hemsida: motnatbedra gerier.se/
»» Här hittar du viktig information om vad nätbedrägeri kan innebära, och du kan lyssna på berättelser från andra som blivit utsatta.
som helt förändrad efter den här händelsen. – Det kändes som att jag blev fråntagen allt, hela min kropp stängdes av. Jag tappade min självkänsla och mitt självförtroende helt, och tilliten till andra människor har fått sig en rejäl törn. Hon berättar att hon känner sig misstänksam, måste dubbelkolla allt och alla. – Det som är det allra värsta är att det är en annan medmänniska som har gjort det här mot mig, för det är det vi är, oavsett förövare eller brottsoffer så är vi medmänniskor. Att vara en medmänniska, att bry sig om andra, ta hand om andra och visa kärlek till andra människor är något som varit viktigt för Åsa hela livet. Genom olika ideella engagemang och privata initiativ har hon öppnat dörren för människor i nöd, och engagerat sig bland annat för ukrainska flyktingar. – Det är så man gör, man bryr sig om andra människor, oavsett vilka de är. Vi måste hitta tillbaka till det i vårt samhälle, säger Åsa. ÅSA TROR ATT den digitala utvecklingen har bidragit till att vi tappat värme och omtänksamhet människor emellan. – Vi ser ju inte längre varandra,
”Vi behöver lyfta blicken och se och bry oss om våra medmänni skor igen”, säger Åsa.
alla kan gömma sig bakom en skärm och säga vad som helst till en annan människa i alla sociala kanaler. Framför allt tänker hon på de yngre som nu växer upp i den digitala världen. Tillsammans med polisen i Falkenberg har Åsa och Gitte funnits med i ett förebyggande arbete där
polisen föreläser för gymnasieungdomar. – Det kan ju vara deras föräldrar eller mor- och farföräldrar som blir drabbade av de här nätbedrä gerierna. Utbildning och kunskap behövs i alla åldrar, säger Åsa. – Men framför allt behöver vi lyfta blicken och se och bry oss om våra medmänniskor igen.
SÅ KAN DU BLI LURAD – OCH SÅ UNDVIKER DU DET Olika typer av förekommande nätbedrägerier »» Du får ett sms om att ett paket till dig inte har gått att leverera och de ber dig att logga in för att bekräfta. »» Du får ett sms 8
VINTERN 2023
från en familjemedlem som påstår sig ha bytt telefonnummer och ber dig byta ut mot det gamla. »» Du blir uppringd av ett företag som ber dig använda ditt bank-id för att
bekräfta en uppgift.
»» Klicka inte på
vet var de går.
Vad du gör för att undvika att bli bedragen »» Svara inte på sms från okända nummer. »» Ring inte upp nummer du inte
länkar som följer med misstänkta sms eller mejl. »» Om någon ringer upp, lägg på om du anar att det inte är helt korrekt. »» Logga inte in
på bank-id utan att du själv valt tjänsten du ska använda. Vad gör jag om jag blivit bedragen via nätet »» Ring din bank direkt. »» Ring polisen
på 114 14 (akuta händelser 112). »» Kontakta Brottsofferjouren. »» Prata med anhöriga eller ta vid behov kontakt med kyrkan/ andra organisationer som erbjuder samtalsstöd.
JUST NU VISSTE DU ATT
»» ... i norden
Kalkmålningarna i Risinge gamla kyrka, av Risingemästaren, vittnar om 1400-talets vardagsliv med mat, möbler och husgeråd i detaljer.
NYFIKEN PÅ
utfördes målningarna al seco, på torr puts, då det passar vårt kalla klimat bäst. Men på kontinenten målade man oftast al fresco, vått i vått, vilket egentligen håller bättre, enligt antikvarie Pia Bengtsson Melin.
KALKMÅLNINGAR Bilderna i kyrkornas valv en riktig konstskatt Det är lätt att förtrollas av vackra detaljrika kalkmålningar i medeltida kyrkor. Men vad är det för motiv och vem målade dem?
»– » Jag tror att Albertus Pictor och hans målarkollegor skulle bli väldigt förvånade om de såg att bilderna finns kvar, säger konsthistoriker Pia Bengtsson Melin, som är glad över att många medeltida kalkmålningar är så välbevarade. Många av dem överkalkades under 1700-talet när nya liturgiska och estetiska ideal tog vid. Först vid slutet av 1800-talet återfick målningarna den uppmärksamhet de förtjänar, och knackades fram. ALBERTUS PICTOR ÄR för övrigt
ett bra namn att lägga på minnet, då han står bakom flera kalkmålningar i Uppland, Sörmland och Västmanland under denna tid. – Det var en lång resa från lärling till etablerad målare. Det krävdes ofta att en befintlig målare dött eller flyttat. Albertus Pictor hade tur som gifte sig med änkan till en avliden målare, och lyckades på så vis etablera sig i storstan, berättar Pia, som skrev sin av-
handling om just Albertus Pictor. Skapandet var en noggrann process som krävde både tålamod och skicklighet. Man skissade med kol på kalkputsen och fyllde sedan i med kalkfärg. Målandet skedde under sommaren, när det var ljust och varmt. Lärlingarna höll till i vapenhuset medan mästaren fick skapa framme i koret. – Ju längre fram mot altaret man kommer, desto bättre kvalitet och heligare motiv, förklarar Pia. DET ÄR STOR variation i bildvalen.
Ofta bibliska berättelser, men även motiv kopplade till sagor, traditioner, döden och själens välfärd. Ibland varnande motiv, häxmotiv, som syftade till att avskräcka från att ge sig i lag med djävulen. – Varningar av olika slag finns mest i kyrkornas vapenhus, synliga när människor kom och gick. Livshjulet är också vanligt där. Det visar människans resa till toppen, för att sedan falla av. Längst ner
”
står döden och gräver en grav, en påminnelse om att högmod går före fall, berättar Pia. INGEN KYRKA ÄR den andra lik.
– Man anpassade sig till kyrkans förutsättningar och önskningar från prästen, kyrkvärden och även andra sockenbor. Ibland hade adelsmän finansierat, då förekommer deras adelsvapen. Eller så hade man förkärlek för något särskilt helgon i en socken. I vissa kyrkor finns smådjävular eller lustiga små gubbar målade, så det var nog mycket tycke och smak. Hur läste folket bilderna?
– Folk kunde sin bibel på ett helt annat sätt då. På medeltiden hade man inte dagens ständiga flöde av nya bilder. Det var en annan magi där. Ett mörkt kyrkorum, bilder i lysande färger, vaxljus och rökelse. Man rörde sig också mer och hade en aktiv dialog med kyrkorummet.
KORT OM...
Pia Bengtsson Melin Ålder: 53 år. Gör: 1:e antikvarie inom medeltidseran på Statens historiska museer. Motto i livet: Vara snäll och professionell.
Sophie Ekman
u längre fram mot altaret man kommer, J desto bättre kvalitet och heligare motiv. VINTERN 2023
9
TEMA
BILDER Konsten att vara öppensinnad
10
ÅRSTID 20XX
Vi har alla stereotypa bilder och fördomar om andra. Men se upp så att de inte blir för starka, för då kan din värld bli väldigt trång och styras av rädsla. Här är tipsen på hur du blir en mer öppensinnad person – och får ett intressantare liv som bonus. Text: Linda Newnhamn Illustration: Sophie Ekman
ÅRSTID 20XX
11
n TEMA BILDER
”
är Katarina Tingström var präst inom Försvarsmakten träffade hon en pluton där en av de värnpliktiga be rättade hur gruppen reagerat när en kille, vi kallar honom Lasse, tog fram Bibeln på kvällen, och låg i sängen och läste den innan sovdags. Vilken tönt! Varför tror man ens på Gud? Den värnpliktiga erkände att de inte alltid hade varit så schyssta mot Lasse. Men så hade de sin första övning ute i fält, och då visade det sig att Lasse var uppvuxen på landet, och visste hur man byggde skydd i skogen, slaktade en älg och grävde latrin gropar.
ag kan gå runt och hata alla, men J om jag alltid agerar humant så spelar det ingen roll vad jag tycker. Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet
Minns att du inte vet allt Påminn dig själv att du inte vet allt, det hjälper dig att vara mer öppen
VINTERN 2023
I
samhället finns det en mängd generaliserade bilder, som vi påverkas mer eller mindre av – som den tystlåtna norrlänningen, den kaxiga 08:an, den hårdhudade motorcykelsnubben, den fjolliga bö gen, den hysteriska kvinnan, den kriminella invand rarkillen, män med mancolds… I samtal med människor ser Karin Tingström vilka konsekvenser dessa bilder kan få. – De kan få oss att avfärda människor, bli rädda eller misstänksamma. Ja, vi generaliserar för mycket och nyanserar för lite, vilket drabbar olika grupper. Så varför gör vi då det? Jo, genom historien har det gynnat människan att snabbt kunna bedöma andra.
TRE VÄGAR TILL ETT MER ÖPPENSINNAT LIV
1 12
– När de förstod vilken kunskap han besatt, och vilken nytta de därmed hade av honom, ändrades deras bild av Lasse. Efter det var de helt okej med att han läste Bibeln också. Jag tyckte det var modigt av killen att erkänna detta, hur fördomsfulla de först varit och hur de sedan ändrat sin åsikt när de lärde känna Lasse bättre, säger prästen och psykoterapeu ten Katarina Tingström.
sinnad. Genom att också förstå att du aldrig kan veta säkert varför vissa personer uppför sig som de
gör, blir du mindre negativt inställd och mer empa tisk. Kanske hade kvinnan en hemsk morgon, och snä
ser därför av dig nu. Kanske gjorde någon ett riktigt dumt val på grund av extrem stress och utsatthet.
2
Fråga Du kanske blir irriterad på att dina grannar har en högljudd fest med halva släkten
varje söndag. Eller så irriteras du av att någon i bostadsrättsför eningens styrelse alltid sopar saker
– Vi behövde kunna skilja på dem som tillhörde den egna gruppen och alltså var vänligt sinnade, från farliga perso ner, för att kunna undvika de senare, säger Karin Tingström. Baksidan av detta är förstås att erfarenhetsbanken inte är hundraprocent tillförlitlig. – Det klassiska är när du träffar en helt ny p erson, och instinktivt känner en motvilja. Skulle du ana lysera känslan så kanske personen till utseendet eller sättet påminner om din dominanta pappa, eller någon annan som har gjort dig illa. Hjärnan vill att vi ska överleva, så den lägger ihop ett och ett och sig nalerar fara, trots att informationen den här gången inte alls är tillförlitlig.
I
nformationen kan även komma utifrån. Säg att ni ska få en ny kollega till arbetsgruppen. Om Viola dagen innan han kommer utbrister att ”åh nej, Nisse har jag stött på förut, han är skitjobbig”, så bör jar du genast tolka Nisse utifrån den informationen. – Om kollegan i stället säger ”vad kul, Nisse är un derbar! Det kommer att bli fantastiskt”, så kommer
under mattan för att undvika kon flikter. I stället för att anklaga, fråga hen varför hen gör så. Fråga också
dig själv varför du triggas så mycket av detta. Kanske handlar det om en oro eller rädsla, eller känner du
stygn av avund över en gemen skap du inte har (men som om du ber snällt kanske får ta del av).
Våga le mot någon i buss kön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälpsam, glad och god hjärtad per son får oftare vänlighet till baka.
du att vara mycket mer positivt inställd när ni väl möts, säger Karin Tingström. Vad är faran med detta? Jo, olika intressenter kan påverka folk i en viss riktning, och ofta jobbar de då med rädsla som är en stark känsla. Exempelvis kan man sprida att ”män från Norrland är bara ute efter våra pengar.” Eller desin formationen vi har sett spridas det senaste året om att ”svenska myndigheter tar våra barn”, vilket gjort vissa invandrargrupper rädda för svensk myndighets personal. – Det bygger murar och skapar konflikter. Vi dömer ut varandra på förhand, vilket får en massa konse kvenser för både samhället och i mindre kretsar, säger Katarina Tingström.
M
ikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, har i över 20 år studerat attity der, stereotypa uppfattningar och förutfat tade meningar. – Förenklat kan man säga att en fördom innebär att du ogillar personer enbart baserat på deras grupptill hörighet. Det kan vara ”alla golfare är snobbiga.” Du
3
Sök mångfald Möt nya männi skor, lär dig om andra religio ner, testa mat
från andra kök. Genom att aktivt söka mångfald, kommer du att bli mer accepte rande gentemot
»
olikheter och uppskatta rike domen i omväx ling.
VINTERN 2023
13
TEMA BILDER
”
n hjälpsam, glad och godhjärtad E person får oftare vänlighet tillbaka. Katarina Tingström, präst och psykoterapeut
7
TECKEN ... på att du är en öppen sinnad person:
»» Du är nyfiken på att höra vad andra tycker.
»» Du tål att dina åsikter ifråga sätts.
»» Du blir inte arg när du har fel.
»» Du hyser empati för andra.
»» Du tar hän syn till andras åsikter.
»» Du är ödmjuk kring din egen kunskap.
»» Du tror att andra har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter. 14
» gillar inte snobbiga människor, så därför gillar du inte
golfare. Han säger att över tid har våra fördomar gentemot andra minskat. I jämförelse med 50-talet är vi mycket mindre fördomsfulla i dag, exempelvis mot invand rare, homosexuella och kvinnor, även om främlings fientligheten tycks ha planat ut de senaste tjugo åren. Man ser också att högutbildade tenderar att vara mindre fördomsfulla än lågutbildade.
– På sätt och vis är det logiskt att samhällen blir mer inkluderande, för det är dumt att vara exkluderande, samhället fungerar bättre när det är mer öppensinnat. Mikael Hjerm lägger sedan till att egentligen är en persons attityd irrelevant. – Jag kan gå runt och hata alla i hela världen, men om jag alltid agerar humant och snällt så spelar det ingen roll vad jag tycker. Problemet är att människor tenderar att agera utifrån sina föreställningar om andra och därmed behandla vissa sämre.
O
ch här kan man se en viss spridningseffekt. Om någon tar sig rätten att uttrycka sin nega tiva attityd gentemot transpersoner, så kan fler upptäcka att ”jaha, fler känner som jag”, också vokalisera sin åsikt, och så sprids den. Och ja, det har betydelse.
– Om jag springer runt och skriker okvädesord åt folk på stan, så drabbar det mottagaren hårt. Vi vet att personer som utsätts för upprepad diskrimine ring har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, säger Mikael Hjerm. Katarina Tingströms erfarenhet är att trångsynta eller felaktiga bilder av andra även drabbar en själv. – En konsekvens kan vara att man får ett väldigt instängt och snävt liv. I stället för att jag träffar många olika typer av människor, lär mig nya saker och blir berikad av fräscha intryck och idéer, blir min värld väldigt liten och styrs i hög grad av rädsla – och det tror jag ingen mår bra av i förlängningen.
S
å om en mer fördomsfri attityd ger mig ett glada re, mer intressant liv, vad kan jag då göra för att bli mer öppensinnad? Mikael Hjerm berättar om
kontakthypotesen, som innebär att kontakt med olika typer av människor gör dig mindre fördomsfull. Kata rina Tingström plockar upp den tråden och uppmanar dig att utmana dig själv. Börja med att försöka sätta fingret på vilka bilder du har, för att sedan undersöka om de faktiskt stämmer med verkligheten. Här kan du söka fakta, men också stresstesta hypotesen genom att möta personer från den gruppen. – Att öppna upp mot världen kan vara så lätt som att du går fram till en människa du normalt inte gått fram till och fråga om vägen. Våga le mot någon i busskön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälp sam, glad och godhjärtad person får oftare vänlighet tillbaka, säger hon. Eller minns vad föreläsaren och den före detta bud distmunken Björn Natthiko Lindeblad lärde oss: ”Jag kan ha fel.” Vi vet inte allt – inte om andra heller.
!
VISSTE DU ATT
... det finns många sätt att träffa nya människor. Här är tre sätt: Svenska kyrkans grupper »» Kyrkan arrangerar på olika håll stick-café, språk-café, au pair-café etcetera, där människor i olika åldrar och med olika bakgrunder får chans att mötas. Kolla vad som finns i just din församling. Nya kompis byrån »» Länkar sam man nya och etablerade svenskar för roliga möten i vardagen. Mer info: nyakompis- byran.se Yrkesdörren
»» Kopplar ihop etablerade svenskar med personer som är nyare i lan det. På så sätt kan ni båda bredda ert nät verk, vilket är viktigt eftersom sju av tio jobb i Sverige tillsätts via kontakter. Mer info: yrkesdorren.se
VINTERN 2023
15
PORTRÄTTET
Heidi Andersson, armbrytarinstruktör:
Det är en befrielse att leva sina värderingar Som idrottare är det vanligt att jobba mot en tydlig målbild. När Heidi Andersson slutade tävla i armbrytning började hon i stället jobba mot målet ”en bättre värld”. Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin
Heidis make Björn Ferry är tidigare skidskytt, med bland annat ett OS-guld i bagaget. Foto: SARA BERGLUND
16
”
VINTERN 2023
»Många » som lägger av med elitidrottandet brukar unna sig att trappa ner. Men när Heidi Andersson, elvafaldig världsmästarinna i armbrytning, slutade började hon i stället jobba mot en ny målbild: att förändra världen. – Jag är en passionerad person som brinner för saker, skrattar hon. Den energin verkar vara medfödd. Och rätt kanaliserad är den en tillgång, så varför inte använda den till något bra, säger Heidi Andersson. Heidi, som ibland kallas för ”armbryterskan från Ensamheten” efter en dokumentär om henne, var bara elva år när hon skrev i sin dagbok att hon ville bli planetskötare i världsklass
om jag minns det var det S Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld.
– eller bäst på armbrytning. Hon kom att realisera det sistnämnda först – och det med råge. Men i slutet på 2015 var det så dags att ta tag i nästa stora livsdröm. I samband med att både Heidi och hennes man Björn Ferry, också tidigare världsmästare men då i skidskytte, lade av med elitidrottandet bestämde de sig för att sätta upp en ny målbild: att bli fossilfria till 2025. – Björn fångade upp min barndomsdröm om att bli planetskötare och föreslog detta, och jag nappade direkt. Jag tänkte kanske inte så mycket på vad det skulle innebära i praktiken, men det kändes och lät bra, skrattar hon. SÅ VARIFRÅN KOMMER då denna passion och starka
vilja att förändra och förbättra? Heidi växte upp i byn Ensamheten, strax utanför Storuman i Lappland. Hon säger att som mest var det 18 personer som bodde i byn – alla släkt med varandra. – Det var fantastiskt att växa upp där, en riktig bullerbykänsla. Det fanns alltid någon som hade tid, och
»
Heidi Andersson hade två drömmar som barn: att bli bäst på armbrytning och att bli en planetskötare i världsklass. Den första drömmen har hon gjort verklighet av, den andra jobbar hon målmedvetet på.
ÅRSTID 20XX
17
PORTRÄTTET » alltid någonstans att hänga. Vi lekte järnet och hade
obegränsat med utrymme. Men uppväxten gav henne också skinn på näsan. Jargongen kunde vara tuff, och tålamod var inte släktens starka sida. – Du fick ofta bara en chans på dig att klara något nytt, fixade du det inte då så gavs du inte chans att testa igen. Det var tufft, men lika för alla, ingen blev särbehandlad. Som jag minns det var det också Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld. Vid idrott var det tillåtet. Ord som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet var tydliga ledstjärnor. Att farfar bytte blöjor var inga konstigheter, liksom att Heidi tidigt fick lära sig att jaga. Kanske inte så konstigt att de på vissa håll kal�lades kommunisterna i Ensamheten. – Farfar och hans bror ville inte stycka upp skogen mellan barnen, utan startade en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna, och medlem blir man när man fyller 18. Där fattar vi beslut om skogen och marken gemensamt. Den lever än i dag och vi hjälps åt att utföra arbetet, som att plantera skog.
Heidi med några av de viktiga saker na i livet: familjen – och låd cykeln. Foto: SARA BERGLUND
Vad fick du med dig från allt detta?
– Jag ser ansvar som något stort, starkt, och superviktigt. Att ta ansvar för helheten. Hon säger att det var en jordnära, pragmatisk uppväxt. – Jag och min ena bror är konfirmerade. Jag röker inte, snusar inte och konfirmerade mig – och i Ensamheten var det att göra revolt, skrattar hon.
KANSKE VAR DET närheten till naturen och känslan för helheten – i kombination med den passionerade personligheten – som gjorde att hon tidigt ville bli miljöaktivist, bo i ekohus och rädda världen. – Redan på högstadiet gillade jag att ha begagnade kläder. Jag tyckte snarast synd om dem som hade märkesplagg de hade betalat dyrt för. Där gick de runt med en stor logga på magen, som värsta reklampelaren, utan att få betalt. Grattis, vilken affär! Hon tvekade alltså inte när Björn föreslog att de skulle kavla upp och bli koldioxidneutrala till 2025. – Han menade på att om Sverige har beslutat om nettonollutsläpp till 2045, så borde enskilda individer kunna bli fossilfria innan dess. Som tidigare elitidrottare gillar hon att ha tydliga målbilder även i vardagen. Hon säger sig må bra av det. – Att ha mål ger en känsla av fokus och riktning. Det hjälper mig att prioritera och hålla mig motiverad. Och både jag och Björn vet hur man bryter ner stora mål i delmål för att ta sig mot slutdestinationen. DE BÖRJADE MED att kartlägga sina utsläpp på klimatkontot.se. Den genomsnittliga svenskens utsläpp är cirka åtta ton per person och år, men det här paret
”
KORT OM...
Heidi Andersson Ålder: 42 år. Familj: Maken Björn Ferry och sönerna Dante, 12 år, och Simon, 2 år. Bor: Stor uman. Gör: Före läsare, arm brytarinstruk tör och skogs brukare. Bakgrund: Sveriges mest framgångsrika armbryterska genom tider na. Världs mästarinna i armbrytning elva gånger.
ag röker inte, snusar inte och J konfirmerade mig – i Ensam heten var det att göra revolt.
18
VINTERN 2023
låg på nästan det dubbla, 15 ton per person och år. – När jag fick staplarna framför mig blev det tydligt, det gick inte längre att blunda, säger hon. En stapel stack ut, och det var transporter. Båda hade flugit till tävlingar världen över, framförallt Björn när han kajkade runt med världscup-cirkusen. Transporter var därför en av de saker paret först tog tag i. De slutade flyga och började resa fossilfritt, med tåg och buss. De införskaffade en lådcykel som är användbar när barn ska lämnas och hämtas eller ärenden utföras nere på byn. – Och vi gjorde oss av med bensinbilen och skaffade en Tesla. Vi var först i Storuman med elbil, och många ojade sig över att batteriet inte skulle klara den norrländska vintern. Men det har inte varit några problem. Vi överbevisade skeptikerna, på så vis kan man sprida ringar på vattnet. Nu är det många som har elbil, och vi har ett helt gäng med snabbladdare på orten. Man brukar prata om de tre B:na, bilen, biffen och bostaden, tre saker som är bra att börja med om man som enskild individ vill bidra till omställningen mot en hållbar framtid. Familjen Andersson/Ferry bor i en bostadsrätt och har solceller. – Vad gäller mat är vi är självförsörjande på potatis, viltkött, svamp och bär. Nötkött från affären väljer vi bort, vi försöker äta efter årstid, och minimera mat svinnet. Restfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen. I BÖRJAN GICK det snabbt att minska utsläppen, men nu är de nere på så låga nivåer, cirka två ton per person och år, att det börjar bli svårt. – Vi vill ju bo i det fantastiska landet Sverige, och vara en del av det här samhället, men många viktiga funktioner som vård, skola och brandförsvar är fossilbaserade.
Hur känns det att ni därmed kanske inte når målet till 2025?
– Det innebär inte att jag lägger mig ner och ger upp, utan då engagerar jag mig i att försöka förändra saker på ett samhällsplan, säger hon och berättar att hon exempelvis ringt och ”tråkat ut” Storuman energi i flera år nu för att de tillsatt olja vid produktion av fjärrvärme. – För inte så länge sedan hörde de av sig och sa att nu ska de sluta blanda i olja, säger hon och gör segertecknet. Ja, koldioxidbantaren här i soffan i fotografens studio har en optimistisk ton.
”
”Den största resan jag gjort på senare år är inom mig”, säger Heidi.
estfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram R en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.
– Jag älskar ju att göra research och testa nya saker, som: Finns det bättre bränsle för motorsågen och klimatsmarta mobiler? Vilka är de mest hållbara löpar skorna? Björn kan bli tokig på mig ibland, han vill ha nya löparskor nu, inte om tre månader, skrattar hon. Vad har du fått offra?
– Jag ser det inte som en uppoffring. Det här har ju varit min vilja och strävan sedan jag var liten, så för mig är det snarare en befrielse. Jag lever mina värderingar, vilket är vad jag vill. Det får mig att sova gott om natten, säger hon och lägger till att hennes tweenie Dante, 12 år, inte alltid håller med om detta när han vill få något som ”alla andra” har, men mamma kommer med en lång nej-motivering. Jag tror att många skulle sakna att kunna semestra på soligare breddgrader?
– För det första kan man åka tåg söderut, men nej, jag behöver inte åka på solsemester. Jag tycker man ska fundera på vad det är man vill ha ut av resandet egentligen. Är det ledigheten? Att vara tillsammans?
Samla på minnen? Det kan man ju göra även här, säger hon och lägger till: – Den största resan jag gjort på senare år är inom mig, säger Heidi och berättar att hon för ett tag sedan var på en tio dagars meditationsretreat. – Jag hade aldrig tidigare mediterat, och precis innan jag åkte på retreat var jag med på en ”strong woman-tävling”, så första dagarna var jag så stel att jag inte ens kunde sitta på golvet, och jag somnade när vi skulle meditera. Men så småningom var det en fantastisk upplevelse, jag njöt av att vara i mig själv. Så ska du göra ditt livs resa, gör den inom dig. Även för relationen tycker hon att det här projektet har varit bra. – Det är alltid bra att ha en gemensam strävan och uppnå mål tillsammans. Det för oss närmare varandra. Och som sagt – det har varit helande även för henne själv. – För mig är natur en andlig upplevelse, så att ta hand om den känns bra. VINTERN 2023
19
SPANING
Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud. I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på? Text: Sophie Ekman
”
»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell. Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap. Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger. – De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.
Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David. Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet. – Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation. HUR HAR DET då blivit så här? Vi
har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?
rundbudskapet är att alla är välkomna. G Och det är inte så många platser i samhället där alla är välkomna. David Thurfjell, religionshistoriker
20
VINTERN 2023
David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur. En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder. Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-
ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David. – I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.
Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-talet. Foto: KENNETH BENGTSSON
Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition. – Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.” David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på. – Snarare något snävare, mer in-
tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse. Så det finns ett slags missförstånd här. FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,
är öppen och inkluderande. – Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.
»
VINTERN 2023
21
SPANING KORT OM…
David Thurfjell Ålder: 50 år. Bor: Uppsala och Stockholm. Familj: Dot tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan. Gör: Religions historiker. Motto i livet: ”Älska din fas”.
”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell. Foto: MIKAEL M JOHANSSON
22
VINTERN 2023
» Och det är inte så många platser i
samhället där alla är välkomna. Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor. Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera. – Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast. Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.
I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige. – Och det är inte någon extra grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David. Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro. – Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats. MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-
vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen. – Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han. Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.
”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko herde Anita Elweskiöld. Foto: EWA LINNROS
”
ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss. Anita Elweskiöld, kyrkoherde
Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden. – Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror. EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.
Är alla välkomna in i Svenska k yrkan?
KORT OM…
Anita Elweskiöld Ålder: 50 år. Bor: Bromma. Familj: Stor. Gör: Kyrko herde i Ekerö pastorat. Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”
– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita. Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad. – Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då
kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg. Men om man inte är säker på sin tro?
– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro. Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör. – Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.
VINTERN 2023
23
5
BOKTIPSET
BILDRIKA BÖCKER SOM PASSAR I JUL
Text: Sophie Ekman
Granen som längtade Sofia Hedman Illustrationer av Emelie Gårdeler Speja förlag
»Granen » som längtade är en gripande saga om en liten skogsgran som drömmer om att utforska världen, bortom tallarna och granarna som omger den. När vinden erbjuder en chans till äventyr, vill granen inte missa den. Det blir början på en häftig resa. Men sagan utforskar också temat att längta hem och finna sin rätta plats i livet. En hjärtevärmande och vacker bilderbokssaga med julstämning, som berör både unga och vuxna läsare.
Korsdragspoesi. Till dig som famlar Pia Eriksson Illustrationer av Stina Wollter Bazar
»I» poesiform utforskar Pia Eriksson de utmanande stunderna i sitt liv för att hitta läkning och ordning i sitt inre kaos. Hon har själv mått dåligt i perioder och sökt svar på hur man ska leva. Det blev tydligt att det handlar om att omfamna sig själv snarare än anpassa sig till normer. Genom trösterika texter inspireras du som läser att utforska och sätta ord på dina egna känslor. Tillsammans med Stina Wollters illustrationer når hon fram till den som kan behöva orden, när det känns mörkt och kallt. 24
VINTERN 2023
TÄNK PÅ ATT
Foto: EKATERINA ZAKHAROVA/GETTY
Läs en saga om en äventyrlig gran, lär dig stöpa egna ljus eller sjunk ner i trösterik poesi när allt känns mörkt och kallt. Här är fem böcker som värmer själen i vinter.
Min barndoms jul – Astrid Lindgrens julkokbok Recept av Fredrik Eriksson Nordstedts
»En » rikt illustrerad julkokbok i sann Astrid Lindgren-anda, som fyller hjärtat med värme och nostalgi. Låt oss börja med pepparkaksbak ihop med Bullerbybarnen vid första advent, och sluta med Pippis legendariska julgransplundring. Förutom goda recept skapade med hjälp av kocken Fredrik Eriksson, får vi en inblick i Astrids barndomsjular och småländska jultraditioner. En rikt illustrerad kokbok om drömmen om julen, att ha framme i juletid eller ge bort som present.
»» ... du kan lysa upp mörkret och själen genom att tända dina egna hemmagjorda ljus. Här kommer en bonusbok som lär dig stöpa, gjuta, bygga, forma och färga ljus av bivax och stearin.
Ljus: stöpa, gjuta, forma och färga Anna Dykhoff Natur och Kultur
Snöfall över Paris Karolina Schützers LB Förlag
»I» debutromanen Under stjärnorna i Paris går journalisten Sophia miste om sitt drömjobb samtidigt som hon ärver en bar i Paris. Vågar hon lyssna på sig själv och släppa andras förväntningar? Nu är uppföljaren här, Snöfall i Paris, och mitt i uppladdningen för en magisk jul nystas hemligheter från det förflutna upp. Karolina Schützers utforskar stora frågor i sina romaner och styr skickligt läsarens inre bilder. Härlig feelgood som får dig att vilja byta jobb och flytta till Paris, mitt i vintern.
Lyckomanualen Casandra Brunstedt och Therésia Franklin LB Förlag
»”Lyckomanualen” » inspirerar dig till att stanna upp och ta tag i lyckan, mitt i en kanske hektisk vardag. Författarna och småbarnsföräldrarna Cassandra Brunstedt och Therésia Franklin, har dykt djupt in i lyckoforskningen och pratat med olika experter för att hitta svaret på den eviga frågan: Hur blir man lycklig? Boken är deras personliga resa mot att förstå och praktisera lycka. Fylld med insikter och de senaste rönen inom ämnet, erbjuder den kanske samma möjlighet till dig. Eller en vän. Det är också den perfekta boken att ha liggande framme, vacker och redo att påminna dig om din väg till ett meningsfullt liv.
DIAKONI ”Min historia kan kännas mörk, men jag kan också se ljuset”, säger Anders Persson från Helsingborg, som i december ställer ut sin konst på Stiftsgården Åkersberg i Höör. Tavlorna och skulpturerna uttrycker bland annat hans tro på Gud.
Stödet gav Anders mod – nu ställer han ut sin konst Text & foto: Josefine Sjöqvist
Konsten skapar Anders på Karpens aktivitetshus i Helsingborg.
»Anders » Persson har haft ett bit vis tufft liv, i synnerhet s edan hans mamma gick bort och han fick en stroke. Tidigare var han yrkes verksam, bland annat som fritids ledare och personlig assistent, men nu är han förtidspensionär. Nu har han en utställning på Stiftsgården Åkersberg i Höör. Kreativi teten kommer från mamma och när hon gick bort 2015 upplevde han ensamhet. Då sökte han sig till Svenska kyrkans diakoni. – Jag kände mig ensam och det
blev också svårare ekonomiskt. Jag har fått mycket hjälp från både diakonin och Hela människan med praktiska saker som matkassar och kläder. De har varit underbara, säger han. DET HANDLAR DOCK inte bara om praktisk hjälp. Minst lika viktigt upplever Anders det är att känna att någon tror på honom och hans förmåga att skapa konst. – Jag vill visa att även om jag har haft många mörka stunder så kan jag till exempel våga ställa ut om någon tror på mig, säger han. Det är nämligen det han ska göra nu. Konsten skapar han på Karpens aktivitetshus inom Helsingborgs stad, där det finns
material och handledare. Det är tavlor, keramik och blandade material. Vernissagen var den 2 december på Stiftsgården Åkers berg i Höör. – Jag är väldigt tacksam över att få ställa ut min konst. Jag gjorde det tidigare under H22 och hoppas kunna få ställa ut på fler ställen i framtiden. Jag hoppas jag kommer att sälja lite av min konst också, säger han. FÖRUTOM FRAMTIDA utställningar drömmer Anders också om att utbilda sig. – Det hade varit häftigt om jag kunde komma in på en konstut bildning. Nu fyller jag 60 år och vill öppna den dörren för mig själv. VINTERN 2023
25
SOCIALT ARBETE
Ria firade 40 med sina stammisar I 40 år har Hela Människan, Ria, funnits på S öder i Helsingborg som ett stöd för människor som lever i olika former av utsatthet. Det kan vara hemlöshet, missbruk, ensamhet eller psykisk ohälsa. Text & foto: Josefine Sjöqvist
”
»Det » är måndag, lite grått och fuktigt ute, skånsk vinter. I Hela Människan, Rias, lokal på Söder råder lugn. Det är snart lunch och än så länge sitter små sällskap vid bord, spelar spel och pratar. Och det var ungefär så här man firade 40-årsjubileet i oktober, berättar Annika Lübeck Hultman, som har arbetat på Hela Människan, Ria, i över 23 år, de senaste sex åren som verksamhetsansvarig. – Vi bjöd våra stamgäster på frukost och god middag. Vi valde bort att ha ett stort firande. Våra dagliga gäster drar sig undan om det är för mycket folk här som de inte känner, säger Annika. När verksamheten slog upp portarna 1983 låg pro-
blematiken främst i alkoholmissbruk, berättar Aina Modig Lindell, styrelsemedlem i Hela Människan, Ria, i 20 år varav de senaste 15 åren som ordförande. I dag är narkotikamissbruk det mesta vanliga liksom blandmissbruk, man tar det man får tag på. Den psykiska ohälsan har också ökat upplever både Aina och Annika. – Överhuvudtaget så känns det som att samhället har blivit allt tuffare och i och med det så har livet hårdnat även för våra besökare, säger Aina. VERKSAMHETEN HAR ÖPPET från
klockan 07.00 på morgonen till 15.30 på eftermiddagen, måndag till fredag. Frukost och lunch
i valde bort att ha ett stort firande. Våra V dagliga gäster drar sig undan om det är för mycket folk här som de inte känner. Annika Lübeck Hultman
26
VINTERN 2023
serveras till en låg kostnad. Det går att duscha och byta kläder. Man får komma påverkad, men man måste kunna föra sig, som Annika Lübeck Hultman uttrycker det. Det är nolltolerans mot hot och våld och man måste respektera de regler som finns. – För många är detta som ett hem så här ska vara lugnt, säger hon. – Många kommer också in här för att sitta och sova en stund på dagen efter att ha varit ute hela natten. Här inne känner de sig trygga, tillägger Aina.
Aina Modig Lindell och Annika Lübeck Hultman har varit engagerade i Hela Människan, Ria, i runt 20 år vardera.
? VISSTE DU ATT
»» ... Hela Männi skan, Ria, i Helsingborg har som ambi tion att vara som ett hem för sina besö kare. Här kan man äta för en billig peng, ta en dusch och byta kläder. Dessutom finns aktiviteter och möjlighet att bara få vila efter en lång natt utomhus.
för sina liv, men vi finns där och stöttar. Vi försöker motivera folk till förändring. Vi lyssnar på dem och tror på dem. Det är det viktigaste vi gör, säger Annika. EN REGELBUNDEN BESÖKARE är
arry Andersson. Han kommer hit L i perioder, beroende på hur han mår. – Jag tycker om den personliga kontakten med personalen. Här finns en varm och professionell hållning, säger han. Larry berättar att han strulade
mycket som ung vuxen. Det var alkohol, narkotika och perioder av hemlöshet. Nu har han en bostad sedan fem år, men tycker om att komma till lokalen för sällskap. – Det är ordning och reda här, det tycker jag om. Jag känner att det finns stöd. Vi spelar spel, sitter och pratar och jag känner att de som är här följer med på min livsresa. Det finns en ömsesidig respekt mellan gäster och personal, säger Larry Andersson.
Aina Modig Lindell
Förutom kaféet på Söder så har Hela Människan, Ria, också uppsökande verksamhet. Medarbetarna går ut i staden och letar efter besökare som inte synts till på ett tag. Dessutom kan man också få hjälp med praktiska saker som myndighetskontakter, stöd vid läkarbesök och hur man bokar en tid i tvättstugan om man fått en bostad och känner sig osäker på hur man ska göra. – Viktigt är dock att vi inte tar över, besökarna får själva ta ansvar
VINTERN 2023
27
KYRKOGÅRDAR VAD? Biologisk mångfald, hållbarhet och i samarbete med naturen – så ser visionen av framtidens begravningsmark ut:
Gravplatserna bäddas in ännu mer i naturen Text & foto: Fredrik Torstensson
»Begravningsplatser » fyller en viktig samhällsfunktion: att begrava våra döda på ett värdigt sätt. Den fysiska platsen har kulturell och religiös betydelse, men är samtidigt en del av staden med plats för rekreation och naturupplevelser. När de väl har anlagts kommer de att ha samma funktion under en väldigt lång tid. Därför är det viktigt att ha en långsiktig plan för begravningsplatserna, så att de kan vara en integrerad del av den befintliga miljön.
28
”
VINTERN 2023
VAD TÄNKER DU när du hör orden ”kyrkogård” eller ”begravningsplats”? Chansen är stor att bilden du får upp i huvudet på något sätt till stor del liknar en ordnad park, eventuellt med breda välkrattade grusgångar eller alléer och låga, välansade buskar eller häckar som ramar in raka rader av gravstenar,
ofta med avgränsade grus- eller gräsytor framför. De flesta av Helsingborgs nuvarande begravningsplatser stämmer på olika sätt in på dessa beskrivningar. De är väldigt tydligt anlagda och planerade på ett sätt som inte nödvändigtvis visar hur platsen såg ut innan den blev begravningsmark. Något som dock inte kommer att vara tanken med kommande begravningsplatser. – Framtidens begravningsmark är mer flexibel och anpassad till det som redan finns på platsen, det handlar om att bädda in gravplatserna ännu mer i den naturliga miljön. Tidigare har vi kanske arbetat lite mot naturen, men i framtiden ska vi försöka arbeta med den, utifrån platsens förutsättningar och låta naturområden växa in i begravningsplatsen, säger Helena Flodin som är landskaps-
i vill låta natur och begravningsplats gå V hand i hand och samtidigt få platser för stillhet, rekreation och naturupplevelser.
arkitekt på Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning. BEGRAVNINGSPLATSER kan ofta ha en stor biologisk mångfald och i de fall de huserar en bredd och ett större antal olika växter och djur kan de vara en del av stadens gröna lunga. Just nu pågår ett arbete med att ta fram ny begravningsmark i Helsingborg. Var den ska vara placerad är inte klart, men
På Råå kyrko gård har ett kvarter an lagts inne i de mer skogslika delarna av kyrkogården, en liten föraning om hur framti dens begrav ningsmark kan integrera med naturen på platsen där den an läggs.
oavsett var det blir så kommer platsen till stor del få vara med och styra begravningsplatsens utseende och biologiska innehåll. – Vi ska utveckla platsen genom att ta den vidare och få in mer av de biologiska värden som redan finns i närområdet, samtidigt som vi kan komplettera med andra växter vid behov. Det kan handla om inhemska växter, men i och med att vårt klimat förändras kan vi
även ta in inslag från andra klimat – robusta växter som klarar lite omställning, säger Helena Flodin och fortsätter: – Vi kan även tillföra andra saker som inte finns på platsen, men som skulle kunna behövas, så som våtmarker som kan ge översvämningsskydd åt andra områden i närheten. Det kan även handla om marktyper eller växter som egentligen inte finns i området men som
kan ge en större biologisk mångfald, variation som tillför något till platsen. OAVSETT VILKA VÄXTER som finns
på platsen så är planen att låta dem växa friare än vad de fått göra på tidigare anlagda begravningsplatser. I alla fall mellan gravar och gravkvarter. – Självklart ska vi fortfarande ha välskötta gravar och gravkvarter, men runt det kan vi ha en friare natur. Och gravkvarteren kan dessutom anpassas bättre till hur naturen ser ut, så att vi begraver på ytor som passar just det gravskick eller de som vill begravas där på ett så bra sätt som möjligt. Vi behöver ha en tillgänglighet, både för besökare och för oss som ska arbeta med ytorna, men vi vill ändå ge naturen så mycket utrymme som det är möjligt, säger Helena Flodin. Hållbarheten, den biologiska och den ekonomiska, ska vara i fokus. Det ska helst inte kräva lika många arbetstimmar att hålla begravningsplatsen välskött, samtidigt ska djur och växter få större utrymme. Delar av detta görs redan. När befintliga begravningsplatser utökas arbetar Helsingborgs kyrko gårdsförvaltning nu mer med att anpassa nyanlagda gravkvarter till den befintliga platsen. Exempel på detta finns bland annat på Råå kyrkogård där kvarter anlagts inne i de mer skogslika delarna av kyrkogården, samt i den planerade utbyggnaden av Raus kyrkogård där en befintlig äng med gravkulle så småningom kommer att utgöra en av de nya begravningsytorna. UTÖVER DETTA HAR kyrkogårdsförvaltningen under senare år anlagt ett antal ängar för att öka den biologiska mångfalden, bland annat på Pålsjö kyrkogård. – Det är sådant vi vill göra mer av, låta natur och begravningsplats gå hand i hand och samtidigt få platser för stillhet, rekreation och naturupplevelser. Vi vill att framtidens gravplats ska rymma en mer variationsrik natur och utgå från platsens förutsättningar för att på så sätt möta behoven från både människor och djur, säger Helena Flodin. VINTERN 2023
29
Foto: MBOLINA/GETTY IMAGES
I KORTHET
ulkalendern J kommer lastad med kärleksfulla handlingar.
En spellista med hopp »Du » kan lyssna på listan genom att scanna koden. Det gör du genom att öppna Spotify och välja Sök. Uppe i höger hörn finns en kamerasymbol som du klickar på. Kameran öppnas och då kan du rikta den mot bilden här på sidan och listan öppnas i Spotify.
Fredsduvan
Av: Linda Söderholm Gustafsson
Jag önskar en fredsduva kom till ditt fönster
Jag önskar du aldrig igen ska vara rädd
Jag önskar du somnade tryggt sen på kvällen
Jag önskar den hade en kvist i sin näbb
Jag önskar en fredsduva flög på din himmel
Att fredsduvan kom och gav kärlek och fred
Jag önskar den kom med ett hopp om en framtid
Jag önskar den kvittrade glada besked
Julminnen varje dag i adventskalendern »Vilket » är ditt bästa julminne? »Mycket » av vår längtan till julen handlar om att få återuppliva fina minnen och traditioner. Och fina julminnen kan du mer av om du följer vår adventskalender i Svenska kyrkan Helsingborg. Du hittar den via våra sociala medier, eller via vår webbplats: svenskakyrkan.se/helsingborg
: /I
BRYT EN TRADITION Fler än 30 000 flickor gifts bort varje dag
Vi lever alla under samma himmel 30 ÅRSTID 20XX och tillsammans kan vi göra skillnad. svenskakyrkan.se/act
SWISHA DIN GÅVA TILL
900 1223
VISA HUND VÄGEN OCH KATT KLÄTT ÄR OLIKA KORT
B I LD: P I XABAY
GÅR TUNGA FJÄT
ALLIANS FÖR KY RKLI GT HJÄLPARBETE
BÖJSTÄLLENA
KORSORD
DELAR MED SÅG FRÅN MOTTAGARE
BEGE SIG
GULDMEDALJÖR SALO HÖRS FRÅN POSITIV
VÄXTKROPP
ESLÖV ÄR EN GE MAT
TA EN AV DEM !
SNURRBAR SAK
MAMMA T I LL ABEL EN FRÅGA OM TI D
JES 58:7 DELA DITT BRÖD MED DEN ........
STAD VID EGEISKA HAVET
UNDER IS EN
MOLN FRI T I NA ROOS
TRÄNINGSREDSKAP
STOD FÖR KALAS ET
GÖRA VARMARE
I NTE GE S I G
BO B
LEKSAK
F ESTSTAD
KAN V I RUS MOT MARKEN
BRUTAL BÅTBYGGARE
SPRÖD KAKA
KANSAS
I N I F RÅN
FÖRBRYTARE
LEVER VI I
FÄRGLÖSA STÅR NÄSTA PÅ
KAN MAN HÖRS GÖRA I FRÅN SAKEN MUNTER
STOR BALJA
ROVFÅGEL
SAKNAR OMEDVET EN VANLIGTVIS FLERA I HUS
VAXBLEK
ÖV ERGÅNGSSTÄLLEN ETT ANNAT ORD FÖR KYRKANS OMSORGSARBETE LÄSORDNING
HÖR IHOP
W I T TBRATTSTRÖM
H I TTAR DU LU KAS I
V U LKAN
I NGA VISOR
GRÖNT TE
BATTER I
SÄGER SAN DOR MAN HOS OCH ? TANDLÄKAREN
V I RKE FÖRETAG
EN SORTS TVÄTT RESONANS
FÖRM I DDAG BROTTSSYNDIKAT
LÅG JESUS I SOM NYFÖDD
numrets korsordsvinnare Rebecka och Helena. Biobiljetter kommer med posten. Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos
GÖR LÅS
NAVELN ÄR ETT
GRUNDKURS
SURHETSGRAD
FÖRSTA DELEN AV S P I RAL GRI P A
UTTRYCKSMEDEL FÖRE GPS:N STÅR FÖR DÅLIGT BETYG KOSTNADEN LEDNING
»» ... till förra
ORM SLÅR VÄXT
T I LLSTÅND FRÅN HAGE
1 000
!
GRATTIS!
VARUHUS
HAR I NTE BARSKRAPAD
SKAKA HÄFT IGT SLUTA GE LJUD I FRÅN SIG
ELDSTADEN
HAR TILLRÄCKLI GT MED KRAFT
I FALL
HEBREISKT SLUTORD
LEV ER TÄLTLI V
LÄKTARE
FRANSK VÄN
JULKRYSSET GÖR SÅ HÄR
»» Lös korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress! Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos Box 1453 251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 6 februari.
Namn:
Adress:
Postadress:
VINTERN 2023
31
Tänd granen igen på Sundstorget Från söndagen den 3 december kan du åter tända granen på Sundstorget genom att swisha din gåva.
Swisha din gåva via koden eller till nummer 123 568 1705. Vi önskar dig en god jul! Mer om SWISH FOR A WISH: www.svenskakyrkan.se /helsingborg
32
ÅRSTID 20XX
Varje dag träffar diakonerna i Svenska kyrkan familjer som har det svårt. Din gåva kan få lysa upp och bidra till julstämning både hos dem, och i vår stad. Och du, kan du inte ta dig till granen på Sundstorget för att se din gåva, kan du se granen live från swishforawish.se
Vi önskar dig en god jul!