ANDREAS WIJK, ARTIST: ”Jag insåg att homofobin har skapats av människor, inte av Gud”
HELENA LYTH:
”Det är bra att ha tråkigt, då blir du kreativ”
9 TIPS PÅ HUR MAN BLIR SVINNSMART
Sluta jaga lyckan –fyll livet med mening
PADRE MELO
Jesuitprästen som vägrar skrämmas av dödshot
Bilden av livet som en trappa har en hel del att säga mig. I en trappa är trappstegen förbundna med varandra och efter varje steg kommer ett nytt steg, för även när trappan tar slut så förutsätter den nya steg för att lämna trappan. I livets trappa handlar det många gånger om att våga nästa steg. Det kan vara olika svårt och ibland rent av lätt, beroende på hur min livssituation ser ut. Framför nästa steg kan det ibland teckna sig en avgrund av okänd mark. Då blir jag lätt stillastående på det trappsteg jag befinner mig, möjligtvis går jag lite av och an på det trappsteget men lyfter inte på benet för att ta klivet upp på nästa avsats.
Mot resignationen ställs Kristi uppståndelse. Det som hände den där påskmorgonen var bland annat att människorna runt Jesus upptäckte att livet vände åter – att ljuset fortsatte att leda dem också i en tillvaro som var allt annat än enkel.
NÄR VI I ÅR under fastan och påskdagarna läser ur Johannes evangelium så leds vi på ett särskilt sätt utifrån perspektivet av den seger som Kristi uppståndelse innebar. Allt som skildras i detta evangelium bärs av perspektivet att hur svårt livet än kan vara så är ljuset större. Kristus följer oss på den väg vi har att gå och vill leda oss in i ljusets stora värld.
Det innebär inte att nederlag vänds i framgång –det handlar mer om att i det liv som är mitt kan Kristi uppståndelses ljus rakt igenom allt få bära mig. Det ljus som fortsätter att lysa för oss människor, rakt in i växlingarnas liv. I det ljuset finns ett hem för din och min själ. Kristusljuset kan få mig att våga ta nästa steg i livets trappa och lita på att det finns något som bär också när steget är svårt att ta.
Hur jag förhåller mig till nästa trappsteg finns det lika många orsaker till som det finns människor, och våra liv ser väldigt olika ut så fort vi skrapar lite på ytan. Våra årstider växlar och medan en del av oss gläds åt att ljuset återvänder och våren nalkas så blir andra av oss deprimerade när ljuset bryter fram.
I DEN KRISTNA trons sammanhang så får livstrappan en ytterligare dimension. Det som är min verklighet förblir min verklighet också i trons värld. Dock fördjupas verkligheten när jag öppnar mig för att livet är större än vad jag med mina ögon och mitt förnuft kan omfatta. Vi får inte svaret på lidandets eller ondskans gåta – däremot kan vi få perspektiv som hjälper oss att förhålla oss till det liv vi har att möta.
SLÅ GÄRNA UPP din psalmbok och begrunda psalmen 206 där en ångermanländsk präst för knappt 90 år sedan funderar över hur man tar trappstegen i trons värld. Till den psalmen vill jag lägga dikten av KG Hildebrand som jag i likhet med psalmen ovan inte kan sluta att återvända till:
Den mörka floden sprängde sina bräddar.
Den mörka floden bär dig till ditt hem.
Du kände ångest för den mörka floden.
Han bor i ljuset och han för dig hem.
Han böjde sig mot allt det sönderbrutna.
Han led på korset och han för dig hem.
Han steg mot morgonen den ljusomflutna. Han bor i ljuset och han för dig hem.
Christian Sandblom Kyrkoherde
Allt som skildras i Johannes evangelium bärs av perspektivet att hur svårt livet än kan vara så är ljuset större.Vad säger bilden av en trappa om livet? Foto: ALEX & MARTIN/IKON
Din församling
4 Fasteaktionen Padre Melo lever under dödshot
6 Påsken dag för dag
7 Judas svek lär oss något om idag
8 Krönika Livet består av skiften
Tema skiften
10 Jakten på lycka och meningen med livet
Porträtt
16 Andreas Wijk, artist Jag har aldrig varit på en bättre plats i livet
Reportage
OSS
Expeditionen:
036-39 06 80
Telefontider
då det är säkrast att nå oss: vardagar måndag, tisdag och torsdag
klockan 10–12 samt onsdag
klockan 13–15.
Kyrkogårdsföreståndare
Dan
Lundstedt:
036-39 05
92, 070-649
25 63
Kyrkoherde
Christian Sandblom:
036-39 06
81, 070-293
66 50
Adress:
RogbergaÖggestorps
församling, Myrstadavägen 19, 561 60 Tenhult
Hur kan man leva sitt bästa liv?
– Göra saker som får en att må bra, göra saker som man vill och satsa på att nå den dröm man har. Att ha en bra inställning och bra vänner.
Kan man vara en god människa utan att Gud finns?
– Ja det kan man, men mycket beror på vilka personer man hänger med och umgås med. Föräldrarna är viktiga för att hjälpa oss. Men en god människa kan också säga taskiga saker och frysa ute någon ändå. En god människa möter mer som är gott, som karma. Men gör en god människa goda saker för att slippa onda saker?
– Måste du ställa så svåra frågor? (Skratt i gruppen)
Är det logiskt att tro på en Gud?
– Jag tror både på evolutionen och på Big Bang och därmed tror jag på logik. Ibland är det logiskt att tro att en Gud finns. Om det finns en Gud så finns Gud överallt, men för mig skulle jag önska att Gud kunde placeras på ett ställe så jag visste var Gud var.
– Det är lite som att rymden expanderar ut i intet och blir större och större. Samtidigt behöver det
» Torsdagar jämn vecka är du välkommen till Kyrkans hus, en trappa upp, för andakt, sopplunch och gemenskap. Sopplunchen kostar femtio kronor och då ingår soppa, bröd, dryck, efterrätt och kaffe/te.
Redaktionen: Christian Sandblom, Greger Larsson och Sophie Torrealba Webb: svenskakyrkan.se/tenhult
E-post: tenhult@svenskakyrkan.se
Omslagsbild: Theresia Köhlin
finnas någonting som den expanderar till? På samma sätt blir det när man tänker på om Gud finns eller inte.
Hur ser ni på frågan om att tro på Gud och att behöva bevis på att Gud finns?
– Frågan skapar två svar inom mig själv. Det är härligt och sjunga lovsånger och be till en högre makt som kan hjälpa mig. Jag ber när jag behöver det men i mitt huvud har jag svårt att förstå och även att tro. Men döden känns inte lika läskig om det finns en Gud. Vi är trots allt bara en klutt i universum.
– Det känns helt enkelt skönt att tro men jag önskar att man kunde få ett fysiskt bevis på att Gud finns. Jag skulle behöva se ett tecken, kanske svar på en bön. (Efter funderingar i gruppen) Tre gånger helt själv skulle jag behöva ett svar på bönerna utan att jag sagt vad jag bad om till någon. Då skulle jag tro fullt ut. Då skulle det gå från att tro till att veta.
Vårens meny
9 mars Morotssoppa och våfflor
23 mars Fisksoppa och äppelkaka med vaniljsås
20 april Blomkålssoppa och
ananaspaj
4 maj Sillunch och pannacotta
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Stibo Complete Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord
» Att inte ha mat att äta kan leda till döden. Att föra en kamp för människors rätt att äta sig mätta kan på vissa platser leda till samma öde.
mord
» ... per 100 000 invånare begicks det i Honduras under 2021. Våldet är ofta relaterat till gäng som slåss om kontrollen över territorium där de livnär sig på droghandel och utpressning.
Padre Melo lever under ständigt dödshot men ger inte upp kampen för människors rätt till försörjning, demokrati och mänskliga rättigheter. Han är 64 år, präst, arbetar mot fattigdom och är chef för en banbrytande radiokanal.
– Den tro jag lever med talar om människovärde. Det ser jag som grunden för religiös tro, förklarar Ismael, eller Padre Melo som han kallas i sitt kall som Jesuitpräst.
Fattigdomen i nordvästra Honduras är utbredd och orsakerna är många. Området drabbas ofta av naturkatastrofer som har ödesdigra konsekvenser för de som lever av småskaligt jordbruk. Många har mycket svårt att försörja sig och sätta mat på bordet.
– En av de största utmaningar
na, särskilt för ungdomar, är att hitta jobb. Därför migrerar många härifrån, säger Padre Melo.
HONDURAS ÄR ETT av världens mest ojämlika länder. Kring 62 procent av de cirka tio miljoner invånarna lever under fattigdomsgränsen.
Årligen försöker tiotusentals honduraner ta sig till USA. Vid sidan om arbetslösheten driver det utbredda våldet på migrationen.
Jesuiterna som Padre Melo tillhör, hjälper människor i fattigdom på landsbygden och i städernas slumområden att organisera sig för att bygga en bättre framtid tillsammans. Padre Melo berättar om en liten by där hans stöd och råd har lett till att invånarna tagit sig ur den värsta fattigdomen genom att odla majs och bönor.
– Jag har varit vid deras sida hela tiden. Nu kan jag inte jobba fysiskt med dem på fälten längre, men jag vägleder dem och står
dem väldigt nära. Jag pratar även med dem om mänskliga rättigheter, säger han.
Många religiösa ledare i Latinamerika har mördats för att de har tagit ställning för de fattiga och förtryckta. Andra, inte minst jesuitpräster, lever under konstanta dödshot. Dit hör Padre Melo. I 44 år har han kämpat mot orättvisor och fört talan för människor som lever i djup fattigdom.
– Jag lever med minnet av martyrerna. Jag har mött så många människor som har dödats. Jag kan inte fortsätta utan att tala till deras minne, deras kamp och övertygelse, säger han.
PADRE MELO SÄGER att den kärlek och uppskattning han får av samhällets fattigaste är en stark drivkraft i hans arbete.
– Det är ofta de människor som lever i störst utsatthet som är de mest generösa. I morgon ska jag till exempel besöka ett av de fattigaste samhällena i området, men jag vet att jag kommer att bjudas på majs, tortillas, ost och bli överöst med kramar, säger han.
Padre Melo är chef för jesuiter
”
Vi måste skapa alternativ för ungdomar. De måste få fler möjligheter än organiserad brottslighet och migration.
nas radiostation radio Progreso och researchcentret Eric, som stöds av Act Svenska kyrkan. Där produceras såväl radioprogram som tryckt material om mänskliga rättigheter och kränkningar av dem. Radio Progresos program belyser både problem och möjliga lösningar.
– Vi måste skapa alternativ för ungdomar. De måste få fler möjligheter än organiserad brottslighet, migration och jobb i den informella sektorn. Först och främst måste vi skapa trygga miljöer
där människor kan investera i småskalig eller mellanstor affärsverksamhet, men de måste även skyddas mot utpressning, säger padre Melo.
ETT STORT PROBLEM är att näringsidkare och många andra ofta hotas med våld om de inte betalar ”skatt” till gängen, vars tentakler når ända till skolorna, där de säljer droger och försöker rekrytera barn.
– Vi behöver rättssäkerhet för att ungdomar ska kunna arbeta och utbilda sig, säger padre Melo.
Vår research på Eric fokuserar på att ge råd och information till regeringsinstitutioner om hur de kan gå till väga för att ta sig an problemen med utbildning och arbete, säger han.
I radioprogrammen informerar man även om vad för stöd man kan få för att bygga en framtid i Honduras i stället för att migrera.
Padre Melo förklarar att en förutsättning för demokrati är att mänskliga rättigheter respekteras och att det finns tillräckligt med institutioner som skyddar dem.
– Och i en demokrati måste människor ha tillgång till utbildning, hälsovård, arbete, trygghet och inte minst medbestämmande så att folkets röst blir hörd, säger han.
TROTS ATT HONDURAS har skrivit under alla internationella konventioner om kvinnors rättigheter, implementeras de inte i praktiken.
Fasteaktion
2023
» Var med och gör skillnad! Stöd årets fasteaktion
Dela lika under samma himmel » Swisha ditt bidrag till 900 1223
Män hindrar ofta kvinnor från att få sina röster hörda. Padre Melo menar att när kvinnors rättigheter stärks, blir hela landet mindre sårbart.
Han är övertygad om att en förändring är möjlig. Precis som Act Svenska kyrkan menar han att det är livsavgörande för hela mänskligheten, på en jord där vi alla påverkas av varandras livssituationer, att vi hjälps åt och håller i så att vi inte ger upp och ger efter för splittrande och destruktiva krafter.
Vi lever alla under samma himmel, vi har alla rätt till ett värdigt liv.
1Vi ska nu göra som Jesus. Gå ut och möta honom när han kommer till oss. Vi ser inte Jesus som fysisk person, men han erbjuder oss att gå med honom, i hans kyrka när han kommer till oss i sina heliga handlingar (sakrament), i dopet och nattvarden. Nu börjar den vecka när vi får gå med Kristus på den väg som avslöjar vad som finns i varje människa. Vem du än är: troende som tvivlare som sökare: Låt oss slå följe på vägen upp mot Jerusalem. Låt oss ana tillsammans det ansikte som allt förvandlar.
Bibeln berättar att det var den dagen som Jesu lärjungar lånade en åsna som Jesus red på in mot Jerusalem över ett berg som hette Olivberget och ner mot en dal som hette Kidrondalen på väg in mot Jerusalem. Folket hyllade honom och sjöng Hosianna, Hosianna Davids son och lade både sina mantlar på vägen och stora palmkvistar som man skar från träden på vägen. Jesus hyllades som Jerusalems blivande kung.
2 I skärtorsdagens natt gör sig Kristus till allas vår tjänare, när han gör sig till bröd och vin för oss. Bildligt talat faller Kristus på knä för oss utgiven.
Denna rörelse fortsätter genom tiden när vi tar emot Kristus och blir till bröd och vin för varandra, när vi ödmjukar oss och tjänar varandra såsom Kristus har tjänat oss. Det sker en rörelse i riktning mot Fadern.
Vi erbjuds vara med och delta i denna rörelse. I denna skärtorsdags natt får vi stanna upp i tillbedjan inför Kristus som föll på knä för oss utgiven.
Bibeln berättar att det var den kvällen som lärjungarna firade påskmåltiden, man firade påskmåltiden till minne av Israels vandring från Egypten till Israel genom öknen. Att Jesus kunde fira påskmåltid en dag före många av israeliterna berodde på att det redan då fanns två almanackor, en som följde månen och en som följde solen.
I den natt då Herren Jesus Kristus blev förrådd – tog han ett bröd, tackade Gud bröt och gav åt lärjungarna och sa:
Detta är min kropp som är utgiven för er, gör detta till min åminnelse
Källa: XXX
3 Jesus Kristus vet vad det är att dö berövad allt, även kläderna på kroppen, dö utblottad på allt. Kristus vet vad övergivenhet är. Jag kan få kasta mina fysiska och psykiska lidanden på honom. På Jesu kors möts världens lidande och himmelens kärlek och på ett mysteriöst sätt förenas allt detta på korset. Bibeln berättar att detta var den 13:de dagen. Denna dag, dagen före den israeliska påsken, avrättades Jesus tillsammans med två brottslingar. Korsfästelsen var en oerhört grym avrättningsmetod. Normalt pågick korsfästningen flera dagar. Nämnvärt är att Pontus Pilatus som var romare blev förvånad över att Jesus dog snabbt. På korset fanns en skylt med texten ”Jesus från Nasaret, Judarnas konung” som en påminnelse hur han red in mot Jerusalem på en åsna och hyllades tidigare under veckan. Romarna valde också att ställa ut soldater vid graven för att vakta för att inget skulle hända under påskhelgen.
... påskens gudstjänster
Palmsöndag
Gudstjänst
Datum: 2 april
Tid: 16.00
Plats: Rogberga kyrka
Skärtorsdag
Ekumenisk
Ett mänskligt drag är ofta att, i en utsatt situation, ta på sig skulden för något som hänt, även om man egentligen inte är skyldig. Anledningen är ofta att man med sitt ”erkännande” vill skydda någon annan, som man anar kan råka illa ut om sanningen blottas. Ofta är det barnen som får detta omsorgsfulla och kärleksfulla skydd av sina föräldrar, av naturliga skäl. Det kan dock ske liknande ”erkännande” av ekonomiska och taktiska skäl med avsikt att dölja händelser i ”den undre världen”, stora penningsummor står på spel och avslöjanden kan vara ödesdigra om de uppdagas.
för denna person otänkbart. Kärleken till vännerna tillåter inget urskuldande.
Varje dag uppmärksammas i media hur våldshandlingar, kontroverser av skilda slag och uppgörelser i olika kretsar i vårt samhälle, blir föremål för diskussioner och urskuldande argumentation med avsikt att flytta fokus och avdramatisera.
En händelse, hämtad ur evangelierna i Bibeln, berättar om hur Jesus, när han befinner sig i Getsemane tillsammans med sina apostlar, blir förrådd av en av sina närmaste, Judas, som kysser Jesus som ett tecken, ett avslöjande. Den kyssen har, genom alla tider, blivit symbolen för förrädaren, svikaren, angivaren. ”Men Skrifterna skulle uppfyllas”, säger texten i evangeliet.
4
Nu vänds bladet – från död till liv! Nederlaget och smärtan finns där men hoppet och glädjen över undret tar oss med i en ny tillvaro med Kristus. Med en ny fördjupad syn på vad försoning är, vad tjänande av varandra är, vad tillbedjan inför det tomma korset innebär, när vi övar oss i att överlåta våra liv i den gudomliga kärlekens hand som alltjämt skapar och älskar världen. Bibeln berättar att graven var uthuggen ur en klippa med en större rund sten som kunde rullas framför öppningen. Kvinnorna som var i Jesu krets tillsammans med lärjungarna kom på morgonen och upptäckte att soldaterna inte längre var där samt att stenen hade rullats åt sidan. Det är också i denna morgonstund på påskdagen som de får budskapet av änglarna som möter dem om att Jesus Kristus uppstått. Budskapet skapar förvirring hos några, glädje hos några, tvivel hos några och tro hos några.
mässa
Datum: 6 april
Tid:18.30
Plats: Rogberga kyrka
Långfredag
Ekumenisk
gudstjänst
Datum: 7 april
Tid: 10.00
Plats: Allianskyrkan
Påskdagen
Gudstjänst
Datum: 9 april
Tid: 16.00
Plats: Rogberga kyrka
Annandag
påsk
Gudstjänst
Datum: 10 april
Tid: 16.00
Plats: Rogberga kyrka
NÄR DET UTBREDDA fusket i våra skolor sprider sig, ofta med tekniska hjälpmedel ” i elevens bakficka”, blir konsekvensen att alla misstänks vara medeverkande. Stora, kostsamma resurser krävs, personella och tekniska, för att stävja detta och för att fälla de skyldiga och rentvå de oskyldiga.
I en vänkrets, en grupp individer som under normala former lever väl tillsammans utan kontroverser eller avundsjuka, löper livet stillsamt och med ömsesidiga omtankar om varandra. När ett hot uppstår, när gruppen känner sig utmanad av samhället, de styrande, och någon form av offer utkrävs som bot, uppstår en självskyddande personlighetsförändring; man är sig själv närmast och bevakar noggrant sin intrigitet, sina egna inneboende skyddsmekanismer, sin personliga säkerhet.
Att då ”skylla på någon annan”, att ange en oskyldig, kan ses som en undanflykt, hur ansvarslös och egensinnig den än må vara. Den utpekade får då ringa möjlighet att protestera, tillrättalägga eller urskulda, utan blir då ”den skyldige”.
Ambition eller energi att försvara sig, att skjuta skulden på någon annan i gruppen för att fria sig, är
Vi lär oss av detta som barn i Söndagsskolan, i Ungdomsgruppen och som allt ställs på sin spets i en situation vi inte kan undvika. Frestelsen att ljuga sig ur den prekära situationen blir för svår; ”jag är mig själv närmast och jag struntar i konsekvenserna!”
JESUS I GETSEMANE trädgård är en berättelse om en förrådd som sviks av sina närmaste. Det är inte många ställen i Bibeln som ger oss en verklighet, en sanning, som har så mycket att lära oss människor i en tid av ideliga förtal, svek och falska angivelser. Vi har så mycket att lära av denna berättelse!
Den stunden i Getsemane inför mitt sinne står.
Där utstod Jesus för vår skull en kamp så tung och svår. Jag glömmer ej Getsemane där Jesu kamp jag sett. I nattens bön hans vilja blev med Faderns vilja ett.
Psalm nr 139, Svenska Psalmboken
Ingemar Ström
Vi är alla med om skiften. Under året, genom livet. Ibland i vårt land, ibland i världen. Som den 24 februari i fjol när vi vaknade upp till beskedet att Ryssland anfallit Ukraina med förödande följder. Snart skulle Sverige ansöka om Natomedlemskap (och börja krypa för en turkisk despot).
Andra gånger förstår vi inte skiftet direkt. Som när de första rapporterna om ett nytt virus nådde oss från staden Wuhan i Kina för tre år sedan. Sommaren före hade jag på högskolan mött en grupp studenter från just denna jättestad. Likt de flesta andra hade jag aldrig hört talas om Wuhan. Hur gick det för de kinesiska studenterna och deras lärare? Det har jag flera gånger undrat.
NÄR DETTA SKRIVS har det nyss varit årsskifte. När du läser närmar sig ännu ett skifte – markerat av vårdagjämningen. Men våren innebär, likt Wuhanrapporterna, inget tvärt skifte. Liksom hösten smyger den sig fram. I morse – det var årets första riktiga arbetsdag, oxveckornas början – flöjtade koltrasten i morgonmörkret från grannhusets taknock. Ett vårtecken. Å andra sidan kan det falla snö och vara frostnätter i maj strax innan sommaren bryter in. Skiftet till sommar är ju mer tydligt än det mellan vinter och vår.
Kyrkoåret har också sina tydliga skiften. Det mest dramatiska under påsken då vi enligt den kristna berättelsen går från mörker till ljus, genom död till liv.
Livets skiften kan vara dramatiska de också. Födelse och död. Sjukdomsbesked. Uppbrott från relationer, men också nya sådana. Skolstart, studentexamen, antagningsbesked till utbildning. Nya jobb. Arbetslöshet. Pension. Jämna födelsedagar. Att komma ut som homosexuell.
Inte sällan markerar vi skiften med ceremonier av skilda slag. Det finns ett fint ord för det: passageriter. Övergångsriter säger man också. På sådana är kyrkan bra. Vi kan vila i hennes erfarenhet, i texter och
» Se vad som händer i RogbergaÖggestorps församling på Instagram och Facebook, sök Svenska kyrkan Tenhult
Webben: svenskakyrkan.se/ tenhult
Instagram: svenska_ kyrkan_ tenhult
Facebook: Svenskakyrkan Tenhult
psalmer. Dop, konfirmation, vigsel, begravning. För några handlar det om att manifestera tro – för andra mer om kultur och tradition. Det ena skälet inte mer giltigt än de andra.
FÖR JUST 20 år sedan var nyåret en stor sak för mig personligen. Efter mer än ett par årtionden sade jag farväl till Sveriges Radio. Sista sändningen var ett Människor och tro i P1 i december 2002 från Trondheim. Stadens borgmästare blev litet förvånad när jag avrundade intervjun med att tacka lyssnarna för tiden som varit. Fick förklara att jag nu skulle gå över till hennes sida –fast i Jönköpings kommun. Som bibliotekschef.
Det hela hade börjat med ett synnerligen oväntat samtal från kulturnämnden i maj detta år: skulle jag kunna tänka mig att … ? Bad att få fundera över sommaren. I augusti tackade jag ja och började i januari 2003 en spännande färd i en ny värld. Den pågick nästan sju år. Det blev många trevliga möten med kunniga och engagerade personer, bland annat i Tenhult där den alltid lika glada Gun-Britt Sturesson tog emot på det lokala biblioteket.
Skiften. Ibland svåra och smärtsamma. Ibland – och förhoppningsvis oftare – glädjefyllda och utmanande.
Erik Lindfelt Journalist och författare”
Under påsken går vi från mörker till ljus, genom död till liv.
Malin Tegnhammar badar varje vecka, gärna vindstilla dagar.
Foto: PRIVAT
Många talar sig varma om kallbad. För coachen Malin Tegnhammar är de bästa effekterna de mentala.
» Än är det några veckor kvar på bästa badsäsongen, enligt landets kallbadentusiaster.
– För att det ska bli härligt badar jag helst en vindstilla dag, säger Malin Tegnhammar, regelbunden kallbadare sedan fem år tillbaka. Liksom många andra lockades hon av alla hälsofördelar.
– Jag är väldigt frusen av mig och hade egentligen aldrig trott detta kunde vara något för mig, berättar Malin. Men första doppet överraskade.
– Det gav mig världens kick. Att jag klarade att ta mig i och faktiskt stanna kvar i några sekunder gjorde mig imponerad av mig själv, berättar Malin.
Och i stället för att frysa kände hon sig varm efteråt.
Som experiment fortsatte hon att kallbada en gång per vecka och
insåg att hennes humör generellt blev bättre.
– Kallbad gör mig glad, men också modigare.
MALIN BADAR GÄRNA tillsammans med andra. Det är en säkerhetsaspekt, men det finns också något unikt i den positiva gemenskapen.
– De flesta är så nervösa inför sitt första bad att de inte lyckas dölja det på det där vuxna sättet som vi annars så ofta gör. Samtidigt blir många också så positivt överraskade av sig själva att de
inte kan låta bli att visa det, lite som stolta barn gör. Det tycker jag är så fint att se, säger Malin.
ATT KALLBADA HANDLAR många gånger om att övervinna hinder och gå utanför vår bekvämlighetszon. Det mod vi visar oss själva då är enligt Malin överförbart till andra situationer i livet.
– Om jag klarar att bada i en isvak, ja då klarar jag mycket annat också.
Kallbad är dessutom en konkret och mätbar prestation, till skillnad från så mycket annat i livet.
– Ett kallbad går inte att ifrågasätta eller prata bort efteråt. Gjorde du det, så gjorde du det.
EN ANNAN FÖRDEL är att du övar upp din smärttålighet. Genom att aktivt stanna kvar i det kalla vattnet lär du dig hantera obehag och vet att jobbiga känslor till slut lägger sig.
– Kanske att du mer undermedvetet vet att du klarar svåra situationer, säger Malin. Varför har kallbad blivit så populärt tror du?
– Vi lever så skyddat, vi är aldrig hungriga, aldrig kalla. Att kallbada är en rå, mänsklig upplevelse, som dessutom ger dig en ”hög på livetkänsla” tack vare alla hormoner som aktiveras. Du känner dig väldigt levande, säger Malin.
Sophie EkmanMalin
Tegnhammar
Ålder: 33 år.
Familj: Sambo och hund.
Bor: Kvissleby, söder om Sundsvall.
Gör: Coach, författare, kursledare och kallbadare.
Motto i livet: ”Vad är det bästa som skulle kunna hända?”
Instagram: Onespoonhappiness
5 tips för säkert kallbad
1 Alla kan kallbada, men om du har problem med hjärtat eller högt blodtryck, prata med din läkare först.
2 Bada helst en vindstilla dag för att inte bli nedkyld efteråt.
3 Bada inte ensam och gå i vattnet från strand eller via badstege.
4 Håll huvud, fötter och händer varma genom mössa, badskor/ullstrumpor och vantar.
5 Doppa hela kroppen förutom huvudet.
Att sträva efter lycka är ett självklart mål för många. Men lycka
är bara en kortvarig känsla, påminner filosofen Frank Martela. Skifta ditt fokus och hitta bestående mening genom kontakt med dig själv och andra.
Text: Linda Newhamn
Illustration: Kajsa Nordlund
Foto: Theresia Köhlin
ivets meningslöshet slår till ibland. Som när du mikrar ännu en lunchlåda för hastigt intag mellan möten. Eller när något tragiskt händer, som att någon drabbas av en allvarlig sjukdom. Då är det lätt att inse hur snabbt livet kan vända, och undra varför du ägnar dig åt så många betydelselösa saker i stället för att vara med dina älskade eller göra det du verkligen vill.
– Som människor vill vi att våra liv ska ha betydelse, vi är hårdkodade att söka mening. Den religiösa traditionen kan vara en orsak till att vi fortfarande, trots att vår kultur i hög grad sekulariserats, suktar efter en större ovanifrån given mening, säger filosofen Frank Martela, som forskat på ämnet mening och även skrivit boken
A wonderful life – insights on finding a meaningful existence
Som filosof får Frank Martela ofta frågan ”Vad är meningen med livet?” Men han tycker att frågan är svår. Många filosofer före honom
– Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet. Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?
Idagens västerländska kultur är vi många som hamnar på villovägar när vi i stället börjar söka efter lyckan genom resor, självförverkligande och köksrenoveringar. Och det är inte så konstigt, för det kommuniceras ofta att vi borde söka lycka. Ja, lyckan har snarast blivit vår heliga ko, ett självklart mål i livet.
– Men lycka är bara en känsla, som inte kan ge en bestående känsla av mening. Det är heller inget bra sätt att undvika existentiellt obehag.
Frank Martela skriver i sin bok att strävan efter att maximera den egna lyckan till och med kan slå tillbaka.
– Forskning visar att personer med ett exklusivt fokus på den egna lyckan är de som njuter minst av livet. Det kan också förstöra ens relation till andra, ”jag ser att du mår dåligt, men tyvärr jag ska yoga i dag”, trots att nära relationer är den sanna källan till lycka. Strävan gör också att vi inte tolererar livets jobbiga stunder lika bra, för vi känner oss misslyckade när vi inte är lyckliga. Men livet går ju upp och ner.
har konstaterat att det inte finns någon egentlig mening med livet. Forskare har sedan länge bevisat att människans liv ur ett större kosmiskt perspektiv är både flyktigt och obetydligt.
Så hur fyller du livet med mer mening? Det exakta svaret är såklart individuellt, men Frank Martela berättar att forskningen har hittat fyra vägar till ett mer meningsfullt liv. Den första handlar om att investera i dina nära relationer.
”Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet.
Frank Martela
Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?
ETT BETYDELSEFULLT LIV
1 Värdesätt och investera i dina relationer med andra människor.
2 Hjälp andra så hjälper du samtidigt dig själv.
3 Var i kontakt med dig själv, lär känna dig själv och bli den person du egentligen är.
4 Ta alla dina förmågor i bruk och lär dig nya saker.
Nästa uppslag: Hanna och Take bytte bana
A wonderful life – insights on finding a meaningful existence
Frank Martela
Harper Design International
När tanken på att bli präst väl var väckt, kändes det självklart för Hanna.
Hon upptäckte att drömyrket som skådespelare gjorde henne tom och självcentrerad. I dag jobbar Hanna Sundén som präst.
– Det är sällan jag går hem från jobbet utan att känna tacksamhet.
» Vi möts i Farstastrandkyrkan, som ligger högt uppe på en kulle, mitt bland lägenhetshus strax söder om Stockholm. Vid tillfället förbereder man för onsdagsmässa med efterföljande lunch.
– Det är fint att vi kan skapa mötesplatser för människor och bjuda in. Många i vårt samhälle behöver få höra att ”det vore roligt om du kom.”
inte riktigt överens med verkligheten.
– Man förväntas vara mer bufflig än vad jag är som person, man måste själv ha kontakter, vara väldigt framåt och sälja in sig själv. Men det jag framförallt inte gillade var hur jag blev allt mer självcentrerad. Det var mycket tankar kring min egen person, säger Hanna.
– Och när tanken väl var väckt kändes det självklart. Jag hade tron med mig sedan barnsben, men hade inte tänkt att det kallet skulle komma så tidigt i livet.
2020 vigdes Hanna till präst, och hon säger sig ha stor nytta av sin bakgrund som skådis.
– Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning; man klär på sig prästkläder, ställer sig inför folk och förmedlar något. Med den skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.
HANNA TYCKER ATT prästyrket känns mer meningsfullt.
Hanna är nöjd med sin valda väg, även om drömmen från början var att bli skådespelare. Redan som barn gillade hon att leka olika karaktärer.
– Mamma har berättat hur hon ibland trodde att det var flera barn i ett rum, men när hon gläntade på dörren var det bara jag som satt där och gjorde olika röster.
SOM UNG LOCKADE även röda mattor och kändisskap. Hon gick teaterlinjen på gymnasiet, några eftergymnasiala utbildningar och jobbade sedan med olika friteatergrupper.
Men drömmen om yrket stämde
Hanna Sundén
Ålder: 36 år.
Familj: Man och två barn, 1 och 4 år.
Bor: Hägersten.
Gör: Präst i Farsta församling, Stockholm.
Hon hamnade i en form av kris, å ena sidan hade hon byggt upp sin identitet kring skådespeleriet, å andra sidan var yrket inte alls lika uppfyllande som hon trott.
– Samtidigt fanns det en rädsla i att släppa drömmen, för då kanske jag aldrig skulle kunna plocka upp bollen igen.
HANNA HADE OCKSÅ vid den här tiden många tankar kring kärleksrelationer.
– Hur skulle det kunna uppstå ett möte med någon annan när jag var så fokuserad på mig själv?
Till slut var det en vän som sa till Hanna att hon borde bli präst.
– Det är en väldig variation, jag möter människor i olika åldersgrupper och skeenden i livet. När det är begravning får jag möta människor i sorg. Vid ett dop är det ofta tacksamhet, glädje och förväntan. Eller som i dag, då vi har mässa och lunch, där det i hög grad handlar om att skapa en mötesplats för både nya och gamla besökare. Alla behöver få känna sig sedda, säger Hanna.
Att få ge till andra har även visat sig ha ett högt värde för henne själv. – Nästan dagligen uttrycker folk hur tacksamma de är för något så enkelt som ett vänligt bemötande, alla människor är inte bortskämda med det. Deras tacksamhet värmer.
”Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning. Skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.
”Jag mår gott av att se allas engagemang”, säger Take Aanstoot.
När nyheterna visade bilder från kriget i Ukraina började Take fundera på om hans lastbil kunde vara till hjälp. I dag driver han hjälporganisationen Blågula bilen.
» Take Aanstoot hade precis kört av färjan i Gdansk när han förstod att det var något problem med lastbilen han skulle skänka till Ukraina. Röda varningslampor lös. Han tog kontakt med en polsk bekant, som i sin tur ringde några vänner på en verkstad 15 mil bort. Take förklarade att han skulle anlända sent och att de därför kunde ses morgonen därpå.
– När kriget startade hade jag väldigt dålig koll på Ukraina.
Likt de flesta följde Take nyheterna, men såg också kompisar fylla sina bilar med förnödenheter för att åka med dem till Ukraina.
Det kändes ineffektivt. Han började fundera på den där gamla lastbilen han hade, som stått parkerad hos en kompis alldeles för länge.
pengar som sovsäckar, rullstolar, mediciner och motorsågar – för att inte tala om alla människor som gärna bidrar med sin tid.
– Totalt är vi ett 30tal personer som hjälps åt, och vi har kört ner 25 välfyllda fordon till Ukraina. Så jag blev ju tvungen att starta en organisation.
Hela processen har varit såväl rolig som galen.
– Jag mår gott av att se allas engagemang. Det har varit väldigt förvånande, men ger också hopp om framtiden, säger Take.
– Men när jag anlände vid tiotiden stod det tre killar där redo att ta emot mig, de hissade upp lastbilen, fixade det som behövde, släppte ner mig igen och sa ”go get them.” De ville inte ha ett öre för sin insats. Det var väldigt starkt.
JA, ATT KRISER kan ta fram det goda ur människor, och hur goda gärningar sprider sig, har Take fått erfara ofta det senaste året. Han är initiativtagare till hjälporganisationen Blågula bilen, som skänker fordon och förnödenheter till det krigshärjade Ukraina. Han är också ägare till en stor restaurang i Linköping, De Klomp, och hade egentligen fullt upp redan tidigare.
Take
Aanstoot
Ålder: 48 år.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Linköping.
Gör: Restaurangägare och grundare av organisationen Blågula bilen.
– Så jag skickade ut en fråga på Facebook om någon ville hjälpa till att fylla bilen.
GENSVARET BLEV STORT, Take fick ta emot allt från elverk och powerbanks till strumpor och choklad. Och snart åkte han ner till Ukraina via Polen för att lämna rubbet till den ukrainska militären.
– På vägen ner twittrade jag att om någon ville lämna soppapengar så gick det bra att swisha en slant. Väl hemma kollade jag på kontot och insåg att jag fått in 70 000 kronor, så det var bara att köpa en lastbil till och göra om proceduren.
Det var i mars 2022, och så har det rullat på. Take har fått in såväl
VID SIDAN AV sitt vanliga jobb lägger Take säkert 40 timmar i veckan på detta.
– Jag vågar inte riktigt räkna, men familjen tycker att jag är hemma alldeles för sällan. Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät, säger han och skrattar.
Vad driver dig att fortsätta?
– Ukraina behöver vårt stöd. Men detta har också en indirekt effekt. När svenskar är villiga att bidra så här mycket blir det tydligt för våra politiker hur viktig frågan är för folket. Då är det lättare för dem att fatta beslut om nya stödpaket. Därför fortsätter jag.
”Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät.
Redan som 12-åring förstod Andreas Wijk att han var gay, men kämpade i många år med ångest, skam och motstånd från sin familj och kyrka.
I dag är han äntligen tillfreds med sin homosexualitet och känner sig närmare Gud än någonsin.
» Andreas Wijk ska just lämna kyrkan efter högmässan, när en äldre herre kommer fram och säger hur mycket han uppskattade Andreas intervju med Carina Bergfeldt på SVT, där Andreas berättade att han är gay. Andreas frågar mannen hur han ser på sig själv, han anar att mannen också är gay, varpå mannen svarar att han fortfarande inte riktigt känner sig hemma i någon grupp. Men han är noga med att understryka hur glad han är för den yngre generationen, där man på ett helt annat sätt är fri att älska vem man vill.
– Tänk att ha levt ett helt liv och fortfarande inte få känna acceptans för den man är, säger Andreas Wijk.
Vi möts i Allhelgonakyrkan i Stockholm, känd för sin inkluderande syn på människor. Andreas är mitt uppe i några hektiska veckor, där modelljobb och musik varvas, ”jag har så många spännande projekt
på gång.” Han strålar, babblar och erkänner att: – Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet. Att kunna vara helt transparent med vem jag är gör mycket för mitt välmående. Det är som att jag hela mitt liv har haft en fasad, och nu när den är borta, ja… då blir livet vackert.
FÖR DET DÄR med att vara fri att älska vem han vill är en ganska nyvunnen känsla även för Andreas. Och den har inte kommit utan kval. För trots att sexuella relationer mellan personer av samma kön avkriminaliserades 1944 i Sverige, och homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos 1979, har normer levt kvar och hbtqi-personer har fått utstå hat och hån ända in i vår tid. Det var faktiskt först 1996 som homosexuell kärlek visades på svensk tv, i favoritsåpan Rederiet En sensation! ”Bögkyssen”, basunerade kvällstidningarna ut.
Andreas växte upp i en frikyrklig miljö, där hans pappa var pastor i Pingstkyrkan och mamman specialpedagog. Familjen bodde de första tolv åren i lilla Nybro, strax utanför Kalmar, varpå flyttlas
”Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för. »
”Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet, säger Andreas Wijk, som delar sin tid mellan musik och modelljobb.
» Eftersom han alltid stått nära sina föräldrar vände han sig till dem.
set gick till Göteborg. Han beskriver en kärleksfull barndom där kyrkan var en naturlig del av livet, något Andreas längtade till, en plats där han hade sina vänner.
– Mamma, pappa, min syster och jag var ett riktigt dreamteam. Mina föräldrar är de mest kärleksfulla, omhändertagande människor jag vet, och deras gudstro avspeglar sig hela tiden i att finnas där för människor.
Även Andreas har alltid känt sig trygg och älskad.
– Det är en gåva att ha den tryggheten med sig genom livet, det har gjort mig ganska orädd. Jag har med liv och lust kastat mig ut i saker, som kreativitet och musik, och inte varit rädd för att göra misstag. Sexualiteten är det enda område där jag inte ens vågat ta minsta lilla snedsteg.
MUSIKEN KOM TIDIGT in i livet, han var fyra år när han första gången spelade i Davidmusikalen. Vid 12 års ålder vann han en talangjakt, och kom med i barnpopgruppen Popcorn.
– Sedan fick pappa skjutsa mig land och rike runt på olika uppträdanden. Vi fick uppträda både på Skansen och i tv-programmet Lattjo lajban. Andreas upptäcktes även av de stora modemärkena, och var inte mer än 16–17 år när han fick sitt första stora modelljobb. Sedan dess har han fått göra plåtningar för märken som Dolce & Gabbana, Gucci, Tommy Hilfiger och Diesel.
– I det yrket har jag verkligen fått vara med om spännande saker och se världen.
MEN PARALLELLT MED detta finns en mer ångestfylld historia. Andreas mamma och pappa kommer båda från frireligiösa familjer, och är uppvuxna med budskapet att homosexualitet är fel, en synd, något som ska fördömas.
... kring hbtqifrågor inom Svenska kyrkan.
1951 Svenska kyrkans biskopar tar avstånd från kriminalisering av homosexuella handlingar.
1995 Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft.
2005 Kyrkomötet beslutar att kyrkan aktivt ska motverka diskriminering av personer på grund av sexuell läggning.
2009 Kyrkomötet beslutar att äktenskapet kan omfatta alla par och arbetar fram en vigselordning för par av samma kön.
– Kärleksfulla som de är ville de hjälpa mig, så hur absurt det än låter nu började vi be tillsammans för att jag skulle bli fri från dessa känslor, samtidigt som vi höll det hemligt för alla andra. Där är det viktigt att förstå att mina föräldrar gjorde det här utifrån den trosuppfattning de då hade. De trodde att deras son skulle komma till helvetet för att han var gay, och ville självklart göra allt för att det inte skulle ske. Jag förstod även att de klandrade sig själva, ”Är det något vi har gjort?”
Han säger att han i många år avslutade varje bön med orden ”Gud, gör mig fri.”
Kände du hopp? Trodde du att det skulle lyckas?
– Absolut, jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.
Men hopp går hand i hand med förtvivlan, så när bönerna (såklart) inte fick gehör blandades hopp med hopplöshet.
Tvivlade du på Gud i samband med detta?
– Aldrig, fast nu tänker jag att det kanske hade varit bra, för i stället tvivlade jag på mig själv, funderade vad det var för fel på mig. Ja, min tro har alltid varit så stark att jag hellre har gett upp delar av mig själv än min tro. Var du ihop med killar i hemlighet?
– Nej, eftersom jag trodde att homosexualitet var en synd, så vågade jag inte det. Det spelade ju ingen roll om jag höll det hemligt för familj och vänner, Gud skulle ändå se mig.
HAN MINNS EN kyss i Köpenhamn, men fick förälskelse till trots panik, och blockade sedan killen överallt.
– Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för.
När Andreas var 19 år utsågs han till Årets bäst klädda och fick pris på en gala på Café Opera i Stockholm – något han såg fram emot enormt mycket, ända tills konferenciern Josefin Craaford sa något i stil med ”Du är snygg och sjunger – du måste ju vara gay!”
– Det präglade dem så starkt att de inte ens ifrågasatte saken, förklarar Andreas.
Så när Andreas kring 12 års ålder kände hur det började pirra i kroppen och han insåg att han förmodligen kommer att bli kär i en kille, så blev han livrädd.
– Mina föräldrar hade aldrig sagt det rakt ut, men jag förstod att det var oacceptabelt.
Han var ju bara barnet, men bar nu på en stor hemlighet som han absolut inte vågade yppa för någon.
– Den perioden var den psykiskt tuffaste i mitt liv. Jag förstod att mina tankar var syndiga, vilket gav mig en stark ångest, och jag kunde gråta mig själv till sömns.
Kanske var det talangjakterna och musiken som distraherade, för han lyckades så småningom lägga problemet åt sidan. Men när han var 15 år bubblade allt upp igen.
– Jag var så rädd för att ångesten skulle greppa tag i mig igen att jag kände att jag måste prata med någon.
2018 Regnbågsnyckeln blir Svenska kyrkans hbtqimärkning.
2019 Svenska kyrkans första transhearing genomförs.
2022 Kyrkomötet röstade nej till att präster måste acceptera att viga samkönade par –så fortsättning följer.
– Hon hade ju ingen aning om vad jag brottades med, men jag kände mig trängd och förnekade bestämt.
Det kom att ta ytterligare tio år, och en pastor som försökte driva ut det sjuka genom att skrika ”Vik hädan!”, innan Andreas till slut vågade öppna upp. Varför tog det så lång tid? Jag förstår att man i din familjs kyrka såg detta som en synd, men samtidigt verkade du i en modebransch som är känd för sin gaykultur, Prideparaden pågick i Stockholm och vd:ar kom ut som trans.
– Ja, du… vi har väl alla vår process som måste få ta sin tid, men troligen hade det gått fortare om jag valt att prata med någon annan än mina föräldrar.
VÄNDPUNKTEN KOM NÄR han 2019 började läsa teologi på nätet, och kom i kontakt med pastorn Niclas Öjebrandt, som aktivt verkar för att kyrkan ska bejaka hbtqi-personer. Han pratade med Andreas om att bibelns kärleksbudskap, att Gud älskar oss som vi är, är överordnat.
”
Jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.
Andreas Wijk
Ålder: 29 år.
Familj: Mamma, pappa och syster. Stockholm.
Gör: Artist. Aktuell med: Låten If I was gay
– Han hjälpte mig att omformulera min tro, och då kunde jag sluta se mig själv som sjuk. Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud. Sedan dess har jag känt mig närmare Gud än någonsin, samtidigt som jag är en homosexuell man. Hans föräldrar hade egna samtal med denna teolog, vilket fick även dem att ändra syn på homosexualitet, vilket i sin tur ledde till ett öppenhjärtigt förlåt. – De har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt mig för, men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras. I dag jobbar min pappa som fängelsepastor på Hall och ger hopp till klienter.
I OKTOBER FÖRRA året skrev och släppte Andreas låten If I was gay, som handlar om de frågor han själv brottats med. Och i november var han med och berättade sin historia i SVT. Han säger att han fått mycket kärlek sedan dess, framförallt på sina internationella sociala medier-konton. Fast i Sverige har vissa också haft tonen ”det är väl ingen grej att komma ut i Sverige i dag.”
– Men det beror på vilket sammanhang du befinner dig i här, och internationellt har fler upplevt liknande saker som jag.
Men han har också fått en del hat.
– Jag har aldrig tidigare sett så mycket av den gröna spy-emojin som nu.
Han berättar också att många av hans kristna vänner valt att ta avstånd ifrån honom.
– Det har varit otroligt smärtsamt, för jag trodde att vi skulle finnas där för varandra no matter what. Det har fått mig att känna mig väldigt ensam, och ett tag hade jag svårt att veta vem jag kunde lita på.
Nu har han skapat sig en ny grupp vänner att dela livet med, och hans allra bästa vän, Mikael, som Andreas känt sedan barnsben, finns kvar.
Andreas föräldrar har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt honom för.
”Men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras”, säger han.
– Det känns mäktigt. Vi har pratat mycket om hur synd det är att vi inte kunnat vara mer transparenta inför varandra, och hur sorgligt det är med tystnadskulturen som finns i vissa kyrkor, där man går runt och låtsas vara en ”perfekt” människa. Det är ju så mycket skönare när vi kan prata med varandra om våra problem. Att kämpa med saker är ju att vara människa.
Vad drömmer du om?
– Åh, på många sätt lever jag redan min dröm. För bara några år sedan trodde jag inte att jag skulle få uppleva romantisk kärlek, nu drömmer jag om att en dag träffa någon att älska och bilda familj tillsammans med. Jag drömmer också om att frikyrkan, likt Svenska kyrkan, ska se på mitt framtida äktenskap på samma sätt som en heterorelation, säger han.
Du sa tidigare att du brukade avsluta dina böner med ”Gud, gör mig fri.” Vad avslutar du dem med i dag?
– Amen, säger Andreas och skrattar.
”Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud.
Påsken är inte bara kyrkans största högtid och en mathelg av rang. Upplägget med tre helgers stegrad dramatik inför Jesus död och återuppståndelse har med tiden lett till ett crescendo av rätt så egendomliga traditioner.
Hur har det blivit så?
» Firandet av kyrkoårets stora helger har under århundradenas lopp formats i en yster dans, där kyrkoårets ritualer mött bondårets praktiska anpassningar till årstiderna. I mixen finns också förkristna föreställningar och allt fler kommersiella inslag. Därför ägnar vi oss glatt åt märkligt beteende utan att begripa varför.
Ståuppkomikern Johan Glans har sammanfattat det genom att låta en tänkt företrädare för kyrkan be en reklambyrå komma på sätt att hålla påskens minne av frälsarens död och återuppstån
delse levande. Han får svaret:
”Kycklingar! Vi ska ha massor av kycklingar, och hönsfjädrar som vi sätter i kvistar. Och ägg, det ska handla till 90 procent om ägg! Barnen kan måla dem i kulörta färger. Och så ska vi ha en hare! Det är en lurig jävel. Han gömmer äggen – så får barnen leta. Och så kan du klä ut barnen till kärringar, så kan de gå ut på stan och be om godis.”
Hur i allsin dar har det blivit så här?
Påsken är ursprungligen en judisk högtid, firad till minnet av uttåget ur Egypten då folket
”Man tänkte att Jesus försvagades på korset. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria Långfredagsgudstjänst i Uppsala domkyrka.
... påskens dagar?
Skärtorsdagen
» Jesus äter en sista måltid med sina vänner. Ofta firas en skärtorsdagsmässa i en kyrka nära dig.
Långfredagen
» Jesus dör på korset. Långfredagsgudstjänst firas oftast utan orgel eller piano eftersom det är kyrkoåret sorgligaste dag.
Påskafton
» Jesus vänner är ledsna och rädda.
Påsknatten
» Jesus uppstår. Påsknattsmässa firas ofta i kyrkan, och/eller högmässa på påskdagen.
befrias från slaveri. Den firade också Jesus med sina lärjungar, men med egna tillägg som skapade den kristna påsken.
– När han säger ”Denna kalk är det nya förbundet” inbegriper han alla i världen, inte bara judarna. Han erbjuder människorna befrielse från ett inre slaveri, säger Jonas Eek, präst och teologie doktor i religionspsykologi.
– Även om påsken förändrats finns grunden kvar i nattvarden. Varje söndag är en påskdag, varje mässa en påminnelse.
PÅSKEN KAN SÄGAS börja med Palmsöndagen, till minne av Jesus ankomst till Jerusalem. Men lika gärna kan man säga att den startar med Fastlagssöndagen, som inleder fastan 40 dagar före påsk. Efter denna långa lågaffektiva upptakt ökas intensiteten med Stilla veckan från Palmsöndagen för att kulminera i Påskdagens klimax.
– De tre söndagarna definierar påsken, med stigande spänning. En trestegsraket som lyfter i de dramatiska påskdagarna, med torsdagens måltid och Judaskyss, fredagens död på korset, söndagens återuppståndelse och måndagen då Jesus återser sina vänner, säger Jonas Eek, Denna historia väckte säkert anklang hos bönder i forna tider, men var ändå svår att översätta till deras liv. Ganska snart började Bibelns budskap kompletteras med andra berättelser, förklarar Tommy Kuusela, som är doktor i religionshistoria och arkivarie på Institutet för språk och folkminnen, Isof, i Uppsala.
Påskkärringar (häxor) och godistiggande har snart flyttats helt och hållet till halloween.
– Bondesamhället byggde på muntlig tradition, där man hörde vad de gamla berättade. Det kyrkliga finns med i grunden, men budskapen har vävts ihop med andra tankar. Man tänkte att Jesus försvagades på korset och
Jesus återuppstod på påskdagen, som infaller söndagen efter långfredag.
hans makt i världen minskade. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.
De onda makterna ansågs vara extra farliga i tider av sorg, särskilt på skärtorsdagen. Man riskerade att falla offer för häxors trolldom. De kunde till exempel bygga en bjära, som tjuvmjölkade korna, genom att blanda blod och vissa föremål medan häxan rabblade magiska formler.
Men man kunde skydda sig med järn, som en kniv på tröskeln, eller måla tjärkors på ladugården. Kodynga på dörrar och väggar funkade också. Man kunde även ställa sig på tröskeln i ottan och ropa högt, så minskade risken att man skulle hemsökas av väsen.
Även eld skyddade, och därför tändes påskeldar.
I boken Påskhögtiden från 1920 av Louise Hagberg beskrivs: ”Trollkärringarna brukade också, trodde man, om påsken sätta sig
på skorstenskransen, och för att mota bort dem gjorde man då upp eld; man tog en gammal skosula av näver, svavel, tjära och svinhår och tände på, så att det rökte ordentligt innan spjället sköts upp.”
ATT PÅSKEN FÖRKNIPPAS med ägg beror på att hönorna började värpa igen efter vintern. Däremot är haren ett senare tillskott.
– Den kom in i början av 1900talet från Tyskland, där det fanns en tradition av olika djur som värper ägg. En tupp var vanligt. Det uppkom lekar i högreståndsmiljöer, där man gömde ägg i herrgårdarna. Det kom till Sverige som motiv på påskkort, men då ersattes tuppen av en hare, säger Tommy Kuusela.
En av kyrkans framgångsfaktorer har varit att kristliga högtider tagit fasta på äldre traditioner och format om dem. I det fornnordiska samhället firade man kvartalsvis, vid övergångarna mellan årstider.
9 april
» ... är påskdagen år 2023. Det var då Jesus uppstod, och även om alla dagar från skärtorsdagen till annandag påsk i folkmun kallas för påsken, så är det egentligen påskdagen som inleder påskveckan.
Påskharen, enda haren som värper ägg.
Foto: GETTY
Påsken knöts till det gamla vårblotet, men man bytte ut innehållet. Helgerna fortsätter att förändras, i pyttesmå steg. Globalisering och invandring har lett till att vi sätter nya saker på påskbordet, att sillen får ny kryddning och liknande. Men den stora förändringen är att godistiggandet snart har flyttats helt och hållet till halloween, som för de unga ersätter allhegonafirandet.
JONAS EEK VÄLKOMNAR nya inslag, men är samtidigt rädd att något går förlorat:
– Nu är Stilla veckan inte alls stilla längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen, går och handlar, checkar in på nätbanken, går på gym. Men vad händer när alla dagar är lika? Livet blir riktningslöst. Jag tror det är en del av förklaringen till att folk blir utmattade, säger han.
– Det är toppen att det inte längre är sorgemusik i radio på långfredagen. Men samtidigt var helgerna längre förr, då hade man tredjedag påsk och jul. Det var ett välkommet avbrott som vi saknar nu.
”
Nu är Stilla veckan inte alls stilla längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen. Men vad händer när alla dagar är lika?
kilo mat
varje svensk per år.
Så blir du ...
En tredjedel av all mat som produceras slängs. Och det slängs mest i våra hushåll. Ta hand om ditt matavfall och vår planet genom att bli svinnsmart. Här är 9 smarta tips.
1
Mindre portioner
Ta för vana att inte lägga upp för mycket mat på tallriken. Ta hellre om. Detta är särskilt bra att försöka lära barn som kanske har svårt att bedöma eller varierande aptit dag för dag.
2
3
Skjut upp handlingen
Dags att handla? Vänta två dagar. Det finns med all säkerhet matvaror hemma så att du, med lite fantasi, kan svänga ihop några måltider till.
4
Fixa en ät-snart-låda
Samla ihop det som börjar vissna i en särskild ät-snart-låda, och fundera på vad du kan slänga ihop för gott. Kanske en paj?
Planera innan du handlar
Gör en veckomeny och låt en dag vara en restdag. Köp hem basvaror som kan användas till många rätter. Ägg är en räddare som skapar allt från pannkakor och omelett till äggröra och paj. Bönor, linser, fryst broccoli och kokosmjölk är basvaror som du kan addera med andra lite mer känsliga råvaror och trolla fram en god gryta, soppa eller pastarätt.
5
Märk upp och frys in Frys in även små mängder fisk, fågel eller kött. Perfekt som bas i en wok ihop med grönsaker. Frys in frukt och bär, gott till smulpaj. Chark som närmar sig sista förbrukningsdag och även mjölk går bra att frysa in. Glöm inte att märka upp.
6
Ha tilltro till dina sinnen Matens bäst före-datum betyder inte att varan är oätbar. Lukta och smaka. Verkar det som det ska, är det bra mat som går utmärkt att äta.
7 Restfest en dag i veckan
Se det som en rolig utmaning att ta tillvara på matrester. Kanske göra en omelett, en salladsbowl, steka ris eller ugnsrosta grönsaker. Ostkanter kan rivas och användas för att göra en varm smörgås i ugnen. Rester av pasta blir en bra bas i en gratäng tillsammans med en god tomatsås.
8 Var inte rädd för att äta tråkigt All mat behöver inte vara Instavänlig. Det är okej att äta potatis både till lunch och middag två dagar i rad.
9 Var tacksam för maten
Prata om arbetet från sådd till skörd, hur och varifrån mat transporteras, arbetet med mat i butikerna. Ta reda på hur det är att odla ris, bananer, majs, nötter och meloner. Kanske odla något själva! Slutligen, prata med varandra om att mat är en gåva som inte är självklar för alla människor. Så många har för lite.
» Mat är en mänsklig rättighet, ändå går miljoner människor på jorden hungriga. Det behöver inte vara så. Genom Dela lika-dagen den 20 mars, uppmärksammar Act Svenska kyrkan världens orättvisa fördelning av makt och resurser, samt behovet av att dela med sig.
Vill du stötta kampanjen?
» Swisha valfri gåva till 900 1223. Läs mer på: svenskakyrkan.se/act/ fasteaktionen
Dessa fem böcker kan hålla din hand – mellan kärlekar, genom årstider, dag och natt, liv och död.
Text: Sophie Ekman
Skilsmässan
Moa Herngren
Nordstedts
Gift/skild. Bea och Niklas lever ett till synes problemfritt familjeliv med sina två tonårstjejer på Östermalm i Stockholm. Men efter trettiotvå års äktenskap rasar allt samman en het dag i juni. Niklas lämnar hemmet och kommer inte tillbaka. Det visar sig att han träffat en annan och vill skiljas. Bea försöker förstå, vad gick fel? När blev det som byggde deras förhållande meningslöst?
Moa Herngren skildrar mästerligt den övergivna Beas oförståelse, och byter sedan perspektiv och beskriver vad som fick Niklas att vilja bryta upp. En spännande och tänkvärd skildring om smärtan så många känner igen när en relation brister.
» ... Sandra Signarsdotter, biträdande kyrkoherde i Gustaf Vasa församling som skrivit boken En del av livet, är aktiv debattör och har bland annat publicerats i Dagens Nyheter och Kyrkans Tidning. Hon skriver regelbundet predikotexter för Svensk Kyrkotidning och anlitas som föreläsare.
Godnattsagor för vuxna
Kathryn Nicolai
Albert Bonnier förlag
Dag/natt. Författaren Kathryn Nicolai
är känd för sin Podcast med namnet Nothing much happens. Där delar hon sina små berättelser på samma sätt som i denna bok. Oavsett om du har svårt att somna, vaknar mitt i natten och inte kan somna om, eller känner dig orolig och rastlös på dagen, lugnar bokens små historier ditt sinne.
Du placeras i olika scener, som även fungerar som mindfullness och peppar din självmedkänsla. Du besöker bokhandeln, beundrar naturen eller klappar en katt. Berättelserna är rika på sinnesbeskrivningar, som doften av nybakat bröd, syren eller känslan på hösten av solen mot ryggen och den svala luften i ansiktet. Perfekt att läsa då och då, för komma till ro.
En del av livet
Sandra SignarsdotterVerbum
Liv/död. Aldrig doftar väl häggen så starkt som när vi är i sorg. Det skriver Sandra Signarsdotter, kaplan i Gustav Vasa församling i Stockholm, i den tröstande och hoppingivande boken En del av livet. Hon påminner om hur vi blir mer närvarande i våra sinnen när vi förlorat någon närstående och lyssnar inåt. För livet är skört, det inser vi särskilt då. Tillsammans med Sandra möter du som läsare nära anhörigas tankar och känslor. Genom andras erfarenheter kan du som själv bär på sorg få stöd, eller inhämta kunskap om hur du bemöter människor som förlorat en anhörig. Boken andas hopp från första till sista sidan och lämnar en känsla av att inte vara ensam och att det går att gå vidare.
Den lilla Spenatgumman
Martin Widmark, Emma Karinsdotter, Emilia Dziubak
Bonnier Carlsen
Ensamhet/gemenskap. En vacker bilderbok för både stora och små, om den lilla och rätt så ilskna spenatgumman som bor djupt inne i en besjälad sagoskog. Varje år gör hon sitt bästa för att stoppa våren – som hon ogillar. Men en dag när hon som vanligt patrullerar fram för att hindra knoppar från att slå ut och djur från att vakna, möter hon en arg människopojke. Han plockar upp den fräsande gumman och tar med henne hem. Det visar sig att de bär på varsin sorg. Kan de kanske läka tillsammans?
En saga att minnas om saknad, förlust och ensamhet, men också om ilska som kan drabba en person som förlorat någon nära. Här finns också vänskap och det fina budskapet om naturen läkande kraft.
Trädgårdar
Ulf Nordfjell
Nordstedts
Årstidsväxlingar/klimatförändringar. Ulf Nordfjell är välkänd landskapsarkitekt som skapat många hyllade trädgårdar och parker runt om i världen. I sin nya bok Trädgårdar får du följa med in i tio nya skapelser, från norra Sverige till Medelhavet. Du får en eftertraktad inblick i arkitekturen och designen bakom vackra slottsparker och villaträdgårdar, men också insikt om årstidernas växlingar och hur de påverkar allt. Och vad händer i trädgården på kort och lång sikt när klimatförändringar sker? Viktiga trädgårdstankar inför den gröna säsongen. Snart, när jorden rett sig, kan vi äntligen ta fram spaden igen. Denna bok inspirerar mycket.
» Mot slutet av vintern står solens strålar så pass högt på himlen att de orkar smälta snö och is, trots att temperaturen kan vara under noll grader. Detta vårvinterfenomen kallas för något som vackert som dagsmeja.
Vid tö eller så kallat blidväder smälter också snön, men då på grund av plusgrader och vädret behöver inte heller vara soligt och klart, som vid dagsmeja.
Ordet meja hittar vi i fornsvenskans mäghin, som betyder kraft eller styrka.
VEM? Katarina Frankel, 57, om att skapa jobb och aktiviteter åt sig själv:
Länge kämpade Katarina Frankel för ett fast jobb. Så började hon skriva och kallar sig numera för författare.
– Det är tufft på arbetsmarknaden för den som är annorlunda, säger hon och påminner oss om att mångfald är positivt.
» – Jag har skapat den här själv, säger Katarina Frankel och lägger handen på sin nyutkomna tredje bok, Alla behövs
Vi träffas i Katarinas lägenhet i Lund, där hon bor med sin man Johan och collien Lovisa.
Att skapa jobb och aktiviteter åt sig själv är Katarina fenomenal på. I åratal har hon stångats med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för att ta sig in på arbets-
marknaden. Under perioderna av arbetslöshet mellan lönebidragsjobben har hon skrivit tre böcker. Samtidigt har hon skaffat sig en gedigen meritlista. Hon lär ut svenska i språkkafé, nattvandrar, föreläser för skolelever, sjunger i kör, har startat enskild firma, framträtt med egna dikter och marknadsfört sina böcker.
– Boken är viktig. Alla människor behövs, alla kan något. Boken väcker tankar om hur samhället skulle kunna bli mer tolerant mot människor med funktionsvariation. Jag ser den som en försoningsbok efter att ha stångats så mycket med regelverket och arbetsmarknaden, säger Katarina eftertänksamt.
Med försoningsbok menar Kata-
rina att hon försonats med att hon inte lyckats få ett fast jobb. I stället har hon lyckats med sitt skrivande och blivit en etablerad författare.
SKRIVANDE HAR LÄNGE varit en viktig del av hennes liv. Hon skrev dagbok i de tidiga tonåren. Stavningen hade hon svårt med.
– Men jag hade bra svenskalärare, bra speciallärare och blev peppad hemma, berättar hon.
Så småningom började hon skriva insändare, ofta om politikers bristande engagemang för frågor om funktionsvariation. Mångfald är något att kämpa för, understryker hon.
Katarina har en lättare halvsidig cp-skada sedan födseln. Rörelse-
”Arbetsmarknaden är hård. Det borde finnas fler enkla jobb”, anser Katarina, som skrivit flera böcker om sina egna erfarenheter.
Katarina
Frankel
Ålder: 57 år.
Familj: Maken
Johan och collien Lovisa.
Bor: Lägenhet i Lund.
Gör: Författare och föreläsare.
Aktuell: Med boken
Alla behövs (2022).
Tidigare
böcker: Nästan ikapp – trots handikapp (2002) och Johannas modiga idé (2007)
efter ett fast jobb har varit stark. – Jag pratar, tänker och reflekterar snabbt. Samtidigt lär jag mig och rör mig långsamt. Och jag är väldigt dålig på att göra flera saker samtidigt. Men jag är uthållig och då klarar man det som tar tid ändå. Många blir irriterade när de får vänta på mig. Att folk är superstressade gynnar ingen. Alla skulle vinna på att arbetsmarknaden prioriterade folks mående högre. Hon tror på sex timmars arbetsdag även om det skulle innebära sänkt levnadsstandard. Med kortare arbetstid skulle föräldrar få mer tid för sina barn och människor med funktionsvariation kan lättare ta en plats i arbetslivet, argumenterar hon.
REGELVERKET ÄR FYRKANTIGT, anser Katarina. Arbetsförmedlingen godtar inte författande som arbete i aktivitetsrapporterna. Hon måste ändå söka jobb, även om hon inte kan ta de jobb som finns. Responsen på hennes böcker har stärkt självkänslan, men att bokskrivandet inte betraktas som ett arbete av myndigheterna upplever hon som frustrerande.
förmågan är nedsatt i den högra kroppshalvan. Skadan medför att hon är långsammare och har svårare att planera än andra människor.
Hon har utbildning som vårdbiträde och diakoniassistent.
Efter praktikperioder och lönebidragstjänster inom kyrkan och äldreomsorgen har hon inte fått förlängt, trots att hon varit uppskattad av arbetskamrater och de äldre på boendena. Otryggheten har gjort att hon inte känt en tillhörighet på arbetsplatsen.
”Duger jag nu, får jag stanna”, är energislukande tankar som ständigt snurrar runt i huvudet under sådana omständigheter.
– Arbetsmarknaden är hård, inte bara för människor med funktionsvariation. Det borde finnas fler enkla jobb.
Ibland ångrar Katarina att hon stångats så hårt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det har tagit hårt på krafterna och tärt på tilliten till människor. Men hennes längtan
Men att tredje boken är klar betyder mycket. Äntligen tycker Katarina att hon har ett svar på frågan vad hon jobbar med. “Jag är författare”, svarar hon i dag. Det är hennes yrkesidentitet. Blir det fler böcker?
– Nästa bok ska nog handla om årsrika människor. Tror jag, men vi får se. Det är inte klokt vilka synonymer som anges till gammal. Kraftlös och orkeslös, till exempel. Det borde stå ”en erfaren person”, säger Katarina med hetta i rösten.
Hon uppmanar unga med funktionsvariation att stå på sig när de möter arbetslivet. Att kämpa men samtidigt vara ärliga och göra saker de mår bra av.
– Det är tufft på arbetsmarknaden för den som är annorlunda. Smällar är oundvikliga, men de ska man inte ta personligt.
Katarina har accepterat att funktionsvariationer medför begränsningar som hon måste leva med. Begränsningarna behöver samtidigt utmanas vilket leder till ett rikare och mer spännande liv.
”
Jag ser den som en försoningsbok efter att ha stångats så mycket med regelverket och arbetsmarknaden.
Katarina om sin senaste bok Alla behövs
VAD? Varför det är viktigt att dekorera, enligt bloggaren och influencern Helena Lyth:
Pysseldrottningen Helena Lyth firar gärna högtider och skiftande årstider genom att dekorera sitt hem.
– Det ger mig en tydlig signal om var jag är på året.
» – Jag är så glad över att bo i ett land med årstidsväxlingar, säger inredningsbloggaren och kreatören Helena Lyth.
I hennes varsamt renoverade funkisvilla i Södra Ängby är våren på intågande. En loppisfyndad soppskål i porslin är fylld med vårlökar och det doftar påskliljor och björkris.
– Nu vänder vi blad och färgerna är gult, rosa och ljusgrönt, primörfärger som gör att vi tar ett steg mot den ljusa årstiden, säger Helena.
Hon beskriver en tid då vi går lättare klädda, låter yllekoftan
hänga kvar och knyter upp halsduken något. Tjocka plädar och dukar plockas undan.
– I stället för värmen vi vill känna under vintern är det snarare lättsamhet nu.
För att hitta rätt stämning i en viss säsong eller högtid tipsar Helena om att låta alla sinnen vara involverade.
– Kanske brukar du äta en viss sill när det är påsk, och bara en tugga av den sätter igång något inom dig.
NÄR HELENA PRATAR om påsken glittrar det i hennes blå ögon.
Men som bloggare och influencer känner hon också ett ansvar att berätta om varför vi firar.
– Våra högtider är till största delen kristna och förankrade i vår tro och ett arv. Jag kan bli lite upprörd när det kommer påskkärringar på påskafton. Det är skärtorsdag, så kom inte och flyg fel dag, säger Helena och skrattar.
För henne är vardagar det som får året att snurra, men högtider är motorn som hela tiden gör att vi tar sikte på nästa grej och längtar dit.
– Efter sportlovet kommer påsken, så mentalt blir det nästa steg. Och i stället för att traditioner och högtider dör, blir det snarare att de fylls med mer. Ta Halloween som exempel. Vi behöver något efter sommarlovet, annars blir det så långt till jul, säger Helena.
”Kanske brukar du äta en viss sill när det är påsk, och bara en tugga av den sätter igång något inom dig.
”Nu vänder vi blad”, säger Helena Lyth och plockar fram primörfärgerna gult, rosa och ljusgrönt.
Dekorationer i hemmet hjälper oss sedan att veta var vi är på året menar Helena.
– Sedan har människan i alla tider mått bra av att boa, det är naturligt i oss. Att dekorera ditt hem, oavsett om du söker de senaste trenderna eller vill omge dig med gamla ting, handlar om att välja det som betyder något för dig och som du mår bra av, säger Helena. Kan alla bli pyssliga?
– Ja absolut. Det är bara att sätta sig med lite papper, sax, penna, tejp och limstift. Gör påskkort och skicka till vännerna. Eller fina saker att hänga upp i påskriset. Det behöver inte vara avancerat. Och dekorera för din skull, säger Helena.
Det var så det började för Helena själv. I huset där hon växte upp, bara ett stenkast från där hon bor nu, var köksbordet alltid en pysselverkstad. Hennes mamma gjorde måltiderna roligare genom att lägga maten i snäckskal eller duka med pinnar när det var korvstroganoff. Kreativitet var något som uppmuntrades, och något Helena hittade tillbaka till när hon som småbarnsmamma kände att
hon tappat bort sig själv. Till slut fann hon sin passion, sin ”grej”. – Jag hade samlat på mig böcker och tidningsutklipp om julen och fick för mig att göra en julbok, berättar Helena.
MEN FÖR ATT komma igång fortare startade hon i stället en julblogg, och det var det roligaste hon gjort. Redan efter ett år blev den Sveriges största julblogg, och så
”
Har jag dukat fint vet du som gäst att jag sett fram emot att du kommer. Att jag har lagt tid på att göra fint för att just du är här.
småningom handlade den även om andra högtider och blev Helenas heltidsjobb. Men boken då? Jo, det blev en julbok till slut. Och nu är Helena dessutom aktuell med en bok som inspirerar i alla årets högtider och årstider, Vardagsvackert och festfyrkverkeri
ATT BESÖKA HELENAS hem är också inspirerande. Runt det stora fönsterpartiet klättrar en enorm porslinsblomma. Blicken vandrar vidare till vintagefynd och pappersgirlanger, rönnbärskransar och väggar fulla med konstverk. Katten Bernhard ligger och spinner på en mjuk filt, de gröna väggarna verkar lugnande
och stolarna med rottingsits kring matsalsbordet är sittvänliga. Här är alla sinnen tillfredsställda. Och vänner bjuds ofta in på middag och spelkväll.
– Då vill jag att gästerna ska känna sig välkomna, bekväma och få en upplevelse. Och att de vill sitta kvar och känner sig uppskattade.
Har jag dukat fint vet du som gäst att jag sett fram emot att du kommer. Att jag har lagt tid på att göra fint för att just du är här, säger Helena och tillägger:
– Jag har kommit upp i den åldern när man vet att varje stund kan bli ett minne. Då vill jag gärna att det ska vara inramat av trevligheter.
Helena Lyth
Ålder: 48 år.
Familj: Mårten, barnen
Ruben, 13 år, Hedvig, 12 år, och Harry, 9 år.
Bor: Funkisvilla i Södra Ängby, Stockholm.
Gör: Bloggare/ influencer på helenalyth.se
Aktuell: Med boken Vardagsvackert & festfyrverkeri. Kreativitet och smaker för hela året.
Att dekorera och fira högtider och årstider är en del av detta. Ibland blir hon dock nervös för tempot i sociala medier, där någon alltid ska vara först med lussebullar eller påskpyssel.
– Låt mig får vara i det som är. Du kan pynta tidigt men påsken kommer inte fortare för det. Vi kan inte snabbspola, vi behöver längta och vi behöver ha tråkigt, säger hon.
Faktum är att tråkigt är det bästa som finns, enligt Helena.
– Då blir du kreativ. Jag har inget att göra är den värsta meningen jag vet, för det är alltid osant, säger Helena.
ATT UTSÄTTA SIG för kreativitet och testa sig fram, sätter igång något enligt Helena.
– Plötsligt ser du material på annat sätt, du har en påslagen kreativ sträng och är mottaglig för nya dimensioner. En röd påse kan bli en tomteluva och en pocketbok kan bli en krans.
Och det handlar inte bara om själva produkten.
– Det är skönt för hjärnan att skapa, du släpper alla måsten, oro och tidsplaner. Så fort händerna är i rörelse är ditt fokus på det. Och det händer något när man skapar tillsammans, som vid den gamla hederliga syjuntan. När vi tittar ner på det vi gör är det väldigt lätt att prata, säger Helena.
Kan det bli fel?
– Har du någonsin varit på en fest där du gick därifrån och tyckte det varit för mycket dekoration?
Allt som är hemmagjort är per automatik uppskattat. Det kan inte bli fel. Eller jo, kanske om du skulle göra julen svart och dekorera med fladdermöss, säger Helena och ler.
Kan det vara en stress att dekorera och göra fint i sitt hem?
Vardagsvackert & festfyrverkeri.
Kreativitet och smaker för hela året
Helena Lyth Bonnier Fakta
– Du skrollar i ditt flöde och ser fantastiska växthus, vältränade kroppar och underbara dukningar. Det är lätt hänt att vi komprimerar ihop det till en och samma person, men ingen gör allt. Jag kanske borde träna mer, men då hinner jag inte göra det jag älskar mest. Alla har vi ”vår grej” och det är väl det man behöver komma på.
Färga ägg
naturligt! Koka upp olika råvaror med vatten i några minuter. Låt svalna och tillsätt 1 tsk vitvinsvinäger och.
Lägg i kokta ägg och låt stå några timmar.
» Redan under forntiden var ägg speciella och förknippades med den spirande våren och det efterlängtade ljuset. Allt vaknade till liv, till och med hönorna som äntligen började värpa igen efter vintermörkret.
Som en symbol för nytt liv
markera äggens stora betydelse dekorerades de, och ibland även välsignades i kyrkorna. Vackra ägg gavs bort som present till nära och kära.
passade ägg därför bra vid firandet av Jesus uppståndelse. Äggets skal får representera graven, där Jesus nya liv sedan bryter fram. Eftersom det förr var många som inte åt ägg under fastetiden före påsk fanns det väldigt gott om ägg när fastan tog slut. För att
Det gör vi än i dag, men äggen är större, ofta gjorda i papp, och fyllda med godsaker.
Att vi symboliserar färgen gult med påsken är troligen också kopplat till äggen, eller snarare kycklingarna som kommer från dem.
» ... svenskar äter 70 miljoner ägg under påskveckan, ungefär dubbelt så mycket som en vanlig vecka. Väljer du Kravmärkt vet du att hänsyn tagits till djur och klimat.