Amos sommaren 2023 Jönköping

REBECCA JANSDOTTER HULTQVIST, PRÄST, HAR PLANER FÖR KYRKAN SÖDER OM MUNKSJÖN:

JACQUES MWEPU:

”Jag gör mer nytta bland kriminella än som präst”

8

TIPS FÖR HÅLLBARA RELATIONER

VÄRME

Klimatkrisen – gå från

maktlöshet till motivation

KALENDARIUM Se vad som är på gång i kyrkan i sommar

”Vi vill ha med de som bor här”

Gud ger inte upp hoppet om vår generositet och godhet

Gudstjänsten är slut, vi tar våra jackor på armen och rör oss ner längs mittgången. Vi hälsar på varandra. Igenkännandets glädje. Noterar ett par nya ansikten. Några stannar på ett enkelt kyrkkaffe, men de flesta har bråttom hem. Psalmsångens glädje dröjer kvar inombords. Det är dags att ge sig i kast med veckan som ligger framför.

Jesus har något viktigt att säga alla människor.

När jag öppnar bildörren hör jag ljudet av en ambulans. Under bråkdelen av en sekund blir jag stående och jag ber tyst för mig själv till den Gud som bor i varje människas hjärta: Gud, var hos den som just nu kämpar för sitt liv. Kom med din läkande kraft. Amen.

PÅ VÄG HEM svänger jag in vid affären för att handla. Går förbi mannen som sitter med en mugg i handen. Det händer att jag ger honom en slant. Det händer att jag låter bli. Men jag söker alltid hans blick och säger hej. Tanken svindlar. Det är ingen mindre än Jesus som möter mig i mannen från södra Europa. Gud ger inte upp hoppet om vår generositet och godhet när Han möter oss i en av de minsta.

”Jag söker alltid hans blick och säger hej...”

HÖGMÄSSAN! EN SMAK av framtiden vi hoppas på och längtar efter. Gud samlar sitt folk, förlåter och ger oss nåden att få lov att börja om. Vi sjunger Kyrie och Gloria; sorgen och glädjen vandrar tillsammans. Här finns det levande ordet. Här finns vardagens bröd och festens vin. Här räcker brödet till alla och vi får mönster för hur varje bröd skulle delas.

Låt oss gå i frid. Med de orden är vi sända till varandra; för ensam är inte stark. Och vi är sända att berätta; det hör till de kristnas självförståelse att evangeliet, det goda budskapet om Jesus Kristus, angår alla.

Vår spiritualitet, vår levda tro, är en ständig rörelse mellan ”de tre rummen” som ger mening och sammanhang åt varandra. Mitt eget hjärtas rum där jag möter Jesus i min egen bön. Vardagens sammanhang där vi möter Jesus i varandra. Gudstjänsten där vi möter Jesus i bröd och vin.

I denna rörelse lever vi våra liv, med kraften från den helige Ande.

Med önskan om en fin sommar!

Ann Aldén Kyrkoherde

”Tanken svindlar. Det är ingen mindre än Jesus som möter mig i mannen från södra Europa.

Din församling

4 Notiser

6 Jönköpingsporträttet Rebecca Jansdotter

Hultqvist, präst

26 Kalendarium

Sommar i din kyrka

Tema värme

10 Vänd maktlösheten över klimatkrisen till motivation

Porträttet

16 Jacques Mwepu, kriminalvårdschef

Övrigt

20 Så slipper du orosmolnen i sommar

23 Hållbara relationer

24 Boktipset

25 Krönika Om lättheten att hämnas

31 Korsord

HÄNG MED!

Pilgrimsvandra runt Vättern i sommar!

» Mellan den 9 juni–9 juli 2023 arrangeras en lång pilgrimsvandring runt Vättern där den som vill kan gå med hela eller delar av de dryga 30 milen.

» Läs mer på runtvattern.se

HALLÅ DÄR!

Foto: INGEMAR HAGERFORS/ IKON

”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg, vars hjärtefråga är klimatet.

Foto: MAGNUS ARONSSON

Berätta vad pilgrimsvandring runt Vättern är!

– Det är Vätternrundan fast till fots, kan man säga! Satsningen är ett samarbete mellan kyrkor, kommuner och besöksnäring kring Vättern.

Vem passar det att pilgrimsvandra runt Vättern?

– Att pilgrimsvandra är ett bra sätt att semestra på och upptäcka den egna närmiljön. Vi kommer att se många sällsynta växter och sjön är klar och kall. Vi kommer att ha många tillfällen att bada. Det passar den som är intresserad av naturen, tycker om att vandra, träffa nya människor, vill upptäcka gamla kyrkor och inte har någonting emot att be en bön. Vi vandrar i tystnad, men har möjlighet till samtal under dagen. Ju längre vi går desto tystare blir det då alla pratat av sig.

Vad innebär det att vara pilgrim? Vad har det betytt för dig?

– Att pilgrimsvandra är en gående retreat. Som pilgrim kan

du vandra till en helig plats, men det kan också vara en inre vandring som man gör. Livet kan ses som en pilgrimsvandring. Vi lever en ganska kort tid och vi behöver begrunda vad som är viktigt i livet – det kan du göra under en sådan här vandring. Som pilgrim får du öva dig på att välja bort saker, du kan inte gå med för tung packning. Ju mer materiella saker vi har desto fler problem har vi. Själv har pilgrimsvandringen gjort mig mer uthållig, jag har inte så bråttom. Jag är inte så rädd att förlora det materiella, jag vet att jag klarar det ändå.

Hur upplever många nybörjare att det är att börja vandra?

– I början vill många gå fort. Men de som går fortast kan må bra av att gå sist och träna på att upptäcka saker och förundras över naturen. En del kan ha svårt att släppa alla tankar som snurrar i huvudet men det brukar bli bättre efter några dagar.

Marianne Lundvall Helgesson

VARSÅGOD!

» Här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping.

» Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. Hör gärna av dig! www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se

Telefon: 036–30 35 00, växel

Lokalredaktion: Marianne Lundvall

Helgesson, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Frida Olsson Sandahl.

Produktion: Verbum AB

Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se

Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023

Distribution: Postnord

Omslagsfoto: Anna Hållams

”Som pilgrim får du öva dig på att välja bort saker”

... Ewa Lund, diakon som gillar vandring och som jobbar med pilgrimsvandringar runt Vättern i sommar.

Foto: MARIANNE LUNDVALL HELGESSON

NOTISER

Dags för konfirmation – en unik tid

Tid att snacka om livet, lära känna nya kompisar och få ställa alla frågor som man vill om den kristna tron.

Det är bland annat vad konfirmation i Svenska kyrkan Jönköping handlar om.

VI SES

... på Jönköping Qom ut!

» Den 21–27 augusti är det dags för Jönköpings egen pridefestival, Jönköping Qom ut!

» Svenska kyrkan Jönköping deltar under festivalen – läs mer om allt som händer på svenskakyrkan. se/jonkoping

» Snart drar nya konfirmationsgrupper i gång med olika teman. Vilken passar dig bäst?

– Att få prata om existentiella frågor, där tron är en bärande del, det är konfirmationstidens kärna. Man tar sig tiden att prata, säger Anna Pettersson, församlingspedagog i Kristine kyrka, som jobbar med konfirmander.

Nu ser hon fram mot en ny termin med start i höst.

I ÅR FINNS flera grupper att välja på, varav en ny grupp där man åker tillsammans till Berlin, och en grupp i Gräshagskyrkan och Råslätts kyrka.

Anna lyfter chansen att prata om livets stora frågor som en stor anledning till att konfirmera sig.

I en tid där tempot är högt finns det inte alltid så mycket tid över för eftertanke och reflektion.

– Det är inte så många sammanhang där det finns plats för samtal, säger Anna, som ser konfirmationstiden som lite av en ”once in a life time­grej”.

Som vuxen åker du till exempel inte så ofta på läger.

Marianne Lundvall Helgesson

Snart drar nya konfirmationsgrupper i gång med olika teman. Vilken passar dig bäst?

Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

FÖLJ OSS!

» Läs mer om vad som händer i Svenska kyrkan Jönköping på svenskakyrkan. se/jonkoping

KONFIRMANDGRUPPER

Sommarkonfa

» Sommarläsning två veckor med läger vid kusten. Vi ses även några lördagar eller söndagar under terminen.

Plats: Sofiakyrkan

Segelkonfa

» Träffar under terminstid och två läger, bland annat med segelbåten Shalom/Elida.

Plats: Sofiakyrkan

Sälenkonfa

» Träffar under terminstid, två helgläger och skidresa till Sälen på sportlovet.

Plats: Bymarkskyrkan

Berlinkonfa

» Träffar under terminstid och helgläger. Under våren åker vi till Berlin.

Plats: Kristine kyrka

Ljungarumskonfa

» Träffar under terminstid. Vi åker på tre läger till Gransnäs och Tallnäs.

Plats: Ljungarums kyrka

Epic – konfa

» Träffar under terminstid och två helgläger. Vi firar gudstjänst regelbundet med ungdomsgruppen Epic.

Plats: Gräshagskyrkan och Råslätts kyrka

Anmälan och mer info

» Välkommen att anmäla dig till konfirmation 2023/2024 med start i höst.

» Mer information om de olika grupperna hittar du på: svenskakyrkan.se/ jonkoping/konfirmation

Ansgariikyrkan återinvigd efter brand

» Inom loppet av ett år brann det i två kyrkor i bygden. I augusti 2020 i Dalvikskyrkan, nästan på dagen ett år senare i Angsgariikyrkan i Vättersnäs.

I höstas kunde Dalvikskyrkan invigas. Den räddades, men rökskadorna – och därmed renoveringen – blev omfattande.

Ännu värre blev det för Ansgariikyrka som fick jämnas med marken. Räddningen blev den tillfälliga järnvägsstationen (!) i Växjö.

Modul för modul monterades den ned och flyttades till Jönköping. Valborgsmässohelgen var det dags för invigning.

– Förhoppningen är att den nya kyrkan skall locka människor, vi vill vara en öppen kyrka för ”häng”, säger församlingens pastor Johanna Johansson.

Ansgariiförsamlingen har runt 130 medlemmar och tillhör Equmeniakyrkan som Svenska kyrkan samarbetar nära med.

Anna Pettersson

5TIPS

TILL DIG SOM VILL ENGAGERA DIG FÖR KLIMATET

Zack Lindahl och Lillrut Sarras vid dopgraven –mitt under renoveringen i vintras.

Foto: ALEX MURESAN

Erik Dreier.

» Färdplan för klimatet – så kallas den resa som Svenska kyrkan gör som en del i klimatomställningen i världen. Målet är att kyrkan nationellt ska vara klimatneutral 2030. I Svenska kyrkan Jönköping jobbar prästen Erik Dreier särskilt med klimatfrågorna, här delar han några av sina tips till dig som vill göra någonting för en bättre värld för alla.

1 Lär dig saker! Läs på från trovärdiga källor om klimatkrisen. Skapa dig en förståelse för läget.

2 Engagera dig och träffa andra som också vill göra det. Att vara medlem i en organisation som till exempel Världsnaturfonden eller Naturskyddsföreningen kan vara ett steg. Varför inte var med i Svenska kyrkan Jönköpings klimatgrupp som ses fredagar klockan 11 i Sofiakyrkan och diskuterar och lyfter klimatfrågor på olika sätt?

3 Påminn dig själv om att förundras över jorden och allt skapat – det är ett första och viktigt steg. Ta inte livet för självklart!

4 Tänk över dina vardags(o)vanor kring mat, kläder och transporter – att välja bort kan vara befriande. Testa!

5 Be! Ta med klimatet i din bön.

FÖLJ OSS!

Du följer väl Svenska kyrkan Jönköping i sociala medier?

» Gudstjänster, konserter, öppna förskolan och aktiviteter för alla åldrar – få koll på vad som är på gång i våra tio kyrkor runt om i stan.

Insta-

gram: svenskakyrkanjkpg

Facebook: @svenskakyrkanjonkoping

Snart har Råslätts kyrka en egen dopgrav

Snart är den nya dopgraven färdig att invigas i Råslätts kyrka. Dopgraven, där man sänks ner i vatten, används för vuxendop i Svenska kyrkan.

– I och med att barndopen blir färre kan vi räkna med att fler vill döpas som vuxna, säger Zack Lindahl, präst på Råslätt.

blev präst på Råslätt som man började leta efter den förberedda dopgraven. Och mycket riktigt, under en matta och rejält igenlackad fanns en lucka i golvet längst fram i kyrkan. Efter visst sjå kunde den för några år sedan öppnas; man fick bända.

»

– Det är väldigt fint att vi nu kan ha dop på annat sätt än vid dopfunt eller ute i en sjö, tilllägger Lillrut Sarras, som är med i Råslättskyrkans verksamhetsråd.

Hon hoppas på att både vuxna och konfirmander ska använda dopgraven. När detta skrivs är dock inget vuxendop ännu inplanerat.

I många frikyrkor är det standard med dopgrav. Men i Svenska kyrkan något ovanligt, men de finns, bland annat i Aneby.

FAKTUM ÄR ATT det redan när Råslätts kyrka byggdes på 70­talet förbereddes för en dopgrav. Tanken var att kyrkan skulle vara ekumenisk, det vill säga hem för olika samfund. Så har det också blivit, så småningom. I dag håller bland annat en av bygdens syriskortodoxa församlingar till här, liksom frikyrkliga Råslätts församlingsgemenskap. För den sista är dopgraven viktig.

Det var när Fredrik Hollertz

– Vatten fanns redan framdraget, vi har kollat och det funkar, sa Fredrik Hollertz till Amos då.

RÅSLÄTTS HELA KYRKORUM har nu också renoverats (gudstjänsterna har hållits i kafédelen intill). Dopgraven har stensatts och en trappa till har byggts, så att man går ner ena vägen och upp den andra. Det blir en ganska rejäl ”bassäng”, tre gånger två meter ungefär. Fler personer kan alltså rymmas på en och samma gång.

Satsningen har gått på några hundra tusen kronor.

När dopgraven är helt klar kommer den att invigas och det återstår sedan att se när graven tas i bruk och därmed invigs genom ett första vuxendop.

– Och dopgraven är till för alla i församlingen, inte bara de som går i Råslätts gudstjänster, understryker Lillrut Sarras.

– Råslättskyrkan är ett bönens hus för alla!

Erik Lindfelt

VEM? Rebecca Jansdotter Hultqvist, 60, som blev präst sent i livet:

Jag fick en andlig upplevelse under middagsbönen

» Hon har varit vd för eget företag med 60 anställda. Pluggat i Köpenhamn och varit styrelseproffs. Sedan fem år är hon prästvigd. Nu ska Rebecca Jansdotter Hultqvist ta sig an Jönköpings nya centrala bostadsområde runt Munksjöns södra strand.

Rebeccas ögon gnistrar, det finns något intensivt hos henne.

– Jag har mycket energi och behöver stimulans. Vill se resultat!

Resultat har det också blivit.

Som när Gräshagskyrkan under och efter pandemin gjorde om sina gudstjänster. Två av fyra söndagar inleds de nu med fika och samtal. En

söndag håller gruppen Epic i gudstjänsten tillsammans med präst och musiker. Epic är en verksamhet för unga vuxna mellan 16 och 23 år.

NU BASAR HON över verksamheten

i Ljungarum, Råslätt och just Gräshagen. Samt det som ännu inte finns: kyrklig verksamhet i Munksjöstaden och på Södra Skeppsbron. Delar av Jönköpings nya stadsdel som, när den så småningom står klar, ska rymma uppåt 25 000 invånare och ha arbetsplatser för över 1 000 personer.

När allt är färdigbyggt ska området sträcka sig fram till Ica Maxi

Alex Muresan, kommunikatör i Svenska kyrkan Jönköping

mellan Munksjön och Rocksjön. – Av de som hittills flyttat in är omkring 750 medlemmar i Svenska kyrkan. De ska vi kontakta och bjuda in till en träff i början av hösten.

– Siktet är att kunna bilda ett verksamhetsråd. Vi vill ju ha med de som bor där.

OMRÅDET KAN KNAPPAST kallas fattigt. Hyror och insatser är höga. Många är unga och har barn. – Även om man har det ekonomiskt stabilt kan det vara kämpigt. Man kan känna: ”mitt liv är tufft, något saknas”, säger Alex Muresan, 25, som jobbar som kommunikatör i Svenska kyrkan Jönköping, och tillsammans med Veronica Frendin och Theodore Bobbert för närvarande utgör projektgrupp. Han är med under Rebeccas och mitt samtal. »

Även om man har det ekonomiskt stabilt kan det vara kämpigt.

Text: Erik Lindfelt Foto: Anna Hållams

”Jag vill se resultat”, säger Rebecca Jansdotter Hultqvist som tänker bjuda in Munksjöstadens 750 medlemmar i Svenska kyrkan till en träff i höst.

KORT OM...

Rebecca Jansdotter

Hultqvist

Ålder: Fyllde 60 i vintras.

Familj: Man, tre söner och en dotter i skilda åldrar.

Bor: Med sin make och dotter på Samset. Bakgrund: Har jobbat som terapeut och organisationskonsult med inriktning på ledarskap.

Intressen: Djur och natur. Har haft häst fram till nyligen. Hunden är kvar.

Mindre känt: Jobbade extra på Borås stadsteater under gymnasietiden och hade tankar på att bli skådespelare.

Rebecca Jansdotter Hultqvist ska skapa kyrklig verksamhet i Munksjöstaden och på Södra Skeppsbron, Jönköpings nya stadsdel.

– Det behövs diakonal verksamhet, fyller Rebecca i. Så många känner en press på att lyckas och kanske saknar sammanhang och mening i livet.

Även om något verksamhetsråd ännu inte är bildat är idéerna många: bönevandringar runt Munksjön, barnvagnspromenader med samtal om liv och tro, öppen förskola, möten om dop och vigslar, barnprylhörna i pop up­form, samtalskvällar på krogen …

– Så ska vi förstås fira gudstjänster på området, säger Rebecca. Var och hur är däremot inte klart. Någon ny kyrka lär inte byggas, åtminstone inte till en början.

HUR KOM DET sig då att Rebecca i mogen ålder sadlade om från att vara företagare till att bli präst?

– Jag ville läsa religionsvetenskap.

Det visades sig att Johannelund i Uppsala – Evangeliska foster­

landsstiftelsens, EFS, prästutbildning – passade bra av praktiska skäl.

– Under en middagsbön där kände jag något som var en andlig upplevelse. Skulle jag bli präst?

Svaret blev så småningom ja. I januari 2018 prästvigdes hon för EFS, en självständig lågkyrklig rörelse inom Svenska kyrkan (Dalvikskyrkan i Jönköping tillhör EFS), och ett år och ett halvt år senare välkomnades hon som präst fullt ut i Svenska kyrkan av biskop Fredrik i Växjö. I dag har hon också läst den interna kyrkoherdeutbildningen.

– Ledarskapet finns i mig, konstaterar hon.

”

Så många känner en press på att lyckas och kanske saknar sammanhang och mening i livet.

Rebecca Jansdotter Hultqvist

NYFIKEN PÅ

”Rikta stöttande ord du skulle säga till en vän, som är i en stressfylld situation, till dig själv”, tipsar Christina.

Foto: INGRID BACKMAN

5 bokstäver

för en svår situation

SJÄLVMEDKÄNSLA

Christina Andersson: Tyck

Genom att träna upp din självmedkänsla och bemöta dig själv med värme – lär du dig må bättre.

» – Det kan låta så lätt att vara snäll mot sig själv, men att stå vid sin egen sida i med- och motgång är utmanande, säger Christina Andersson, legitimerad psykolog och medicine doktor vid Karolinska Institutet.

Hon har skrivit tre böcker om självmedkänsla, och forskar om compassionträning, en alltmer populär terapiform. Studier visar nämligen att regelbunden träning i självmedkänsla ökar välbefinnandet samt minskar stress, ångest och oro.

BÅDE SJÄLVKÄNSLA OCH självförtroende stärks när vi lär oss hantera utmaningar med mer närvaro och förståelse – utan att fastna i ångest och självkritik.

– Vi är alla människor med en

KORT OM

Christina Andersson

inneboende önskan att må bra och vara lyckliga. Men sorger och utmaningar är en del av livet. Genom ett förhållningsätt med vänlighet och medkänsla blir allt mer umbärligt. Att i en svår stund fråga sig ”vad behöver jag nu för att skänka värme och välvilja till mig själv?”, säger Christina.

Vad är skillnaden mellan självmedkänsla och självkärlek?

– Självmedkänsla handlar om ett förhållningssätt till dig själv när du inte mår bra. Självkärlek är olika positiva känslor och något vi strävar efter att ha hela tiden. Samtidigt kan det vara lättare att ha genuin självkärlek om du utövar självmedkänsla. Då ger du dig självkärlek även i de svåra stunderna, och inte enbart när du tycker att du gjort något extra bra, förklarar Christina.

Varför är det så svårt att behandla sig själv lika omsorgsfullt som man behandlar andra?

– En del har det automatiskt i sig. Vi får trygghet från uppväxten och lär oss ta hand om oss själva. Men många använder självkritik som en form av problemlösning.

”Skärp till dig! Så där skulle du inte gjort!” Denna inre röst, som vi tror är hjälpsam, skapar inre stress. Liksom att vi har attityden ”Du kan fixa det här! Lös det!”. Men vissa saker kan vi inte fixa, att faktiskt bara vara med det som är, förhålla oss med kärlek, då blir det lättare, säger Christina.

ATT JÄMFÖRA SIG med andra genom sociala medier är också något som kan skapa självkritik. Även här gäller att visa självmedkänsla, för sin egen skull men också för bättre relationer.

– Om du kan tycka om dig själv i befintligt skick blir det lättare att tycka om andra i befintligt skick.

Mår vi bra har vi mer plats för att ta in andra människor. Du blir mer öppen och närvarande, kan på riktigt njuta av solen, känna vinden – i stället för att fokusera på det negativa och orosmoln.

Sophie Ekman

F örståelse Var medveten om din situation (trött, ensam, orolig) och hur den kan påverka dina tankar, känslor och beteenden. Förlåt dig själv.

A cceptans Acceptera situationen, utan att döma eller leta förklaring.

V ärme Ge dig själv emotionell och fysisk värme (en kram, ett samtal med en vän, en kopp te eller en filt).

Vänlighet Var snäll mot dig och slå inte på dig själv när du redan har det jobbigt.

Ålder: 43 år.

Gör: Psykolog, forskare, föreläsare och författare.

Böcker: Compassionfokuserad terapi, Compassion­

effekten, Yogahjärnan och Konsten att vara snäll med sig själv

(kommer snart).

Motto i livet: Tillit.

Instagram: Compassionlifestyle

Omsorg Ge dig själv omsorg. Fråga: vad behöver jag för att känna mig trygg och lugn?

om dig själv i befintligt skick

VÄRME

Vänd maktlösheten över klimatkrisen till motivation

Den globala uppvärmningen fortsätter och larmrapporterna duggar tätt. Men än är det inte kört, och du kan bidra. Kom ur känslor av ångest och maktlöshet och hitta hopp och motivation i stället.

Text: Linda Newhamn

Illustration: Sophie Ekman

nnu en dag i solen! Ja, en varm sommardag kan kännas ljuvlig för en halvårsvis så frusen svensk kropp och själ.

Men i nästa tanke blir du skamsen, för den extrema sommarvärmen är ju också ett tecken på något. På en klimatkris som inte längre är i annalkande, utan redan här. Enligt FN:s klimatpanel har de senaste fem åren varit de varmaste sedan åtminstone 1850. Och skogsbränder, kraftiga regn, översvämningar, smältande isar och utdöende djurarter är tecken på det. Så kanske är det inte så konstigt att många svenskar känner en stark oro för klimatet. Ja, till och med ångest.

– Till skillnad från mycket annan ångest, som rädsla för höga höjder eller torgskräck, är den en rädsla för något reellt. Det är en fullkomligt rimlig och sund reaktion på det hot vi faktiskt står inför. Så det är bra att vi reagerar, det är en rimlig respons, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

Problem med känslor som ångest, rädsla och sorg är att de kan få oss nedstämda och handlingsförla-

made. Man riskerar att fastna i ältande eller känna hopplöshet inför framtiden.

– Vi översköljs av fakta om artutrotningen, de smältande isarna och uppvärmningen, och på ett sätt är fakta bra, det gör oss medvetna, men man hamnar lätt i en känsla av maktlöshet. Vad ska lilla jag göra åt det här?

Så hur vänder du då på detta? För vi har fortfarande en chans att bromsa den värsta förstörelsen. Hur omvandlar du ångest och ältande hemma i soffan till hopp som övergår till aktivitet och nyttiga handlingar?

– Om man tittar på hoppforskningen, så är hopp inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

Hoppfulla människor har också vissa saker gemensamt; de kommer på lösningar för förändring och jobbar sedan för att uppnå mål. Görandet ger dem självförtroende, en känsla av att det spelar roll vad jag gör, vilket innebär att de fortsätter agera. Och om något inte fungerar, så har de förmågan att inte deppa ihop utan testar i stället något annat.

– De är också bra på att be om hjälp, vilket är bra, för när vi gör saker tillsammans har vi större benägenhet att lyckas. Där kan man också se att hopp smittar. På samma sätt som människor som känner hopplöshet dras till andra som också gör det, och bekräftar varandras världsbild, så kan hoppfulla personer stärka varandra.

Kali berättar att hon ibland får höra ”jaja, att vara hoppfull är väl en klassfråga”. De menar att priviligierade personer som haft det enkelt är mer hoppfulla,

”Hopp är inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

för de har fått positiv feedback på att det lönar sig att försöka agera.

– Delvis är det så, men hopp är också något man kan träna upp.

Viktigt i sammanhanget är att se upp för det falska hoppet. Det handlar om tendensen att tänka att ”om jag bara tänker positivt, så kommer allt att ordna sig” eller ”om jag ber eller mediterar, så kommer goda krafter att sprida sig”.

– Det blir ett sätt att legitimera att inte göra något. På sistone har jag också hört i andliga kretsar att man måste börja med sig själv. Man ska själv bli hel och ren inombords först, för att sedan kunna göra något gott. Det tror jag är helt fel. För när vi börjar agera tillsammans jobbar vi samtidigt på oss själva. Det är helande att tillsammans med andra vara med och läka relationen till jorden, att få bli mer respektfull och kärleksfull mot naturen och andra människor.

Ett annat falskt hopp är en överdriven tro på tekniken, där du tror att tekniken kommer att lösa alla våra klimat- och miljöutmaningar. Snart kan vi ju fånga in koldioxid och fixa grönt stål.

– Tekniska lösningar är viktiga, men tekniken löser långt ifrån allt. Vi i västvärlden måste ändra vårt sätt att leva.

Kali säger att hon ibland stöter på personer som verkligen inte lutar sig tillbaka, utan är ständigt aktiva på alla plan för att minska sitt och andras klimatavtryck, men som trots engagemanget är stressade

”Det positiva är att hopp är något man kan lära sig, och precis som hopplöshet är hopp smittsamt”, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

och ångestfyllda. Som psykolog känner hon då en varningsflagg.

– Hos vissa handlar det om att man undviker att sörja, de använder sig av aktivism och handling som ett sätt att undvika sina känslor och fly obehaget. Det fungerar på kort sikt, görandet känns meningsfullt, men när du varvar ner kommer känslorna tillbaka. Sättet att bearbeta dina känslor är att faktiskt våga möta dem.

Kali har också märkt att vi tenderar att rikta lösningarna mot oss själv, vi försöker skapa förändring genom att sluta flyga, sopsortera och välja vegetarisk mat. Det är inte så konstigt, för vi uppmanas att minska vårt plastberoende och se över biffen, bilen och bostaden. Du gör ditt bästa, men det känns ändå inte tillräckligt bra i själen.

– Inte ens genom att bli den bästa miljöängel kan du ändra på detta, för vi lever i en värld där hundra stora företag släpper ut över 70 procent av all koldioxid. Så vad är lösningen?

– Att gå samman, och rikta fokus mot att påverka makthavare, ledare och storskalig omställning. Fördelarna med det är flera. Dels får vi större påverkanskraft när vi går ihop och jobbar tillsammans. Dels slipper du känna dig ensam i det här stora svåra. För när det kommer till att hantera livet är gemenskap väldigt viktigt. Det vet man inom kyrkan, där förstår man betydelsen av snacket på kyrkbacken, att vara del av ett socialt kit.

SÅ LINDRAR DU KLIMATÅNGESTEN

5TIPS FRÅN PSYKOLOGEN

Att fastna i ångest hjälper vare sig dig eller planeten. Här är psykologen Kari Anderssons fem tips på hur du omvandlar ältande och ångest till handlingskraft.

Pausa från nyheter ibland

» Insikt och kunskap är viktigt, men att låta sig översköljas av dåliga nyheter kan sänka din sinnesstämning. Se upp om du har en tendens att ”scroll-missbruka”. Fundera på hur mycket negativa nyheter du klarar av, och välj vad du tar in.

Tillåt känslorna

» Sättet att bearbeta känslor är att möta dem. Kanske känner du sorg över det vi redan har förlorat och att världen framöver kan se annorlunda ut. Tillåt dig att sörja.

Ilska är en annan vanlig känsla som vissa människor har problem med. Visst kan ilska vara en destruktiv känsla, men den kan också vara konstruktiv,

Kali Andersson

hjälpa dig att sätta gränser och motivera dig till att vilja förändra. Att slå eller skälla ut någon är naturligtvis fel, men att känna känslan är inte farligt.

3Gå ut och gå samman

» Bästa sättet att hantera klimatångest tycks vara att agera. Medierna uppmanar oss ofta att rannsaka oss själva och se över våra utsläpp. Att leva så perfekt som möjligt kan lindra tillfälligt, men också ge en känsla av att du är ensam med ett stort problem. Och ska vi vara ärliga så har vissa saker du gör därhemma en försumbar effekt. Nej, klimatkrisen löser du inte på egen hand. Så bryt ensamheten, gå med i en grupp och agera tillsammans med andra. En stark gemensam röst hörs bättre.

4Samla kraft i humorn

» Ett sätt att hantera jobbiga saker är att få skratta åt eländet. Människor har i alla tider skrattat åt det som är svårt, som ett sätt att hantera problem. Det handlar inte om att du ska skratta bort problemet, bara om att få en ventil, där lite oro och ångest får pysa ut.

5Ta mental semester

» Ett sätt att undvika att fastna i undergångstankar, mönster där du bara tänker och ältar de stora frågorna, är att varva acceptans med mental semester. Det är okej att koppla bort detta ibland och bara vara, umgås med familj och vänner, skratta och samla kraft.

Biskopen som tror på förändring

» Redan när Andreas Holmberg vigdes till biskop i Stockholms stift 2019, sa han att vår tids stora ödesfråga är klimatet. Nu lyfter han ämnet igen i boken Gud såg att det var gott. Att vara människa och kyrka i klimatnödens tid, där han ger oss nycklar till hur vi kan hantera frågan.

– Klimatkrisen är den största gemensamma utmaning som mänskligheten stått inför. För mig är det uppenbart att vårt sätt att leva undergräver förutsättningarna i vår samtid och för kommande generationer, men också för våra medvarelser. Som kristen är det min övertygelse att Gud inte bara bryr sig om människan, utan älskar hela vår värld, också myror och maskar.

Hur känner du själv inför klimatkrisen?

– Jag känner sorg. Och att tillåta sorgen och ta den på allvar tror jag är en av nycklarna till att hantera det här. Själv känner jag en sorg över sådant som redan har eller håller på att gå förlorat av den här sköna skapelsen. Men jag känner också en frustration och vrede över att vi har all den här kunskapen men inte gör mer.

Du skriver att förundran är viktig att ha med sig i detta. Varför?

– Jag tror att fascination och förundran kommer åt oss på ett djupare plan. Hårda fakta verkar inte få oss i tillräcklig rörelse, där

”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg som har klimatet som hjärtefråga.

Foto: MAGNUS ARONSON

Gud såg att det var gott. Att vara

människa och kyrka i klimatnödens tid

Andreas

Holmberg

Verbum

kan förundran vara till hjälp. Som när min fru häromdagen berättade om hur daggmaskar kan leva i tio år, och är livsviktiga för ekosystemet då de syresätter jorden och bryter ner växtdelar. Eller förundran över den vackra fågelsången, som man vill bevara.

Tacksamhet är för dig en annan viktig nyckel i relation till klimatkrisen. Berätta!

– Det hetsiga springet, där vi jagar större, snabbare, dyrare, oftare, är ett slags slaveri som inte gör oss lyckliga och tär på jordens resurser. Om vi i stället odlar vår tacksamhet, och finner glädje i allt det vi redan har, äger och får uppleva, så saktar vi ner. På så sätt föder tacksamhet en mer hållbar livsstil. I ett samhälle präglat av rastlös konsumtion kan förnöjsamhet rent av vara en motståndsrörelse.

Du pratar även om att återerövra vi:et? På vilka sätt kan det hjälpa planeten?

– Mer individualism kommer inte att hjälpa oss att hantera

klimatkrisen. Det finns ingen hoppfull väg framåt för dig som enskild individ. Om vi däremot går samman, och återupptäcker gemenskapen, så får vi större kraft att förändra.

Du skriver att livet som många lever har lett oss in i en återvändsgränd, så vad är vägen ut ur den?

– Det finns normerande idéer och föreställningar om vad som är ett gott liv, samtidigt är många urbota trötta på allt vi ska leva upp till. Därför behöver vi måla upp nya bilder av det goda livet. Jag har inget exakt svar på vad det är, men tror på ett långsammare tempo, mindre fokus på ”jag” och ”mitt”, och mer gemenskap.

Har du en tanke du vill skicka med till dem som läser det här?

– Jag är hoppfull, tror att en förändring är möjlig, och att den ligger runt hörnet då så många är engagerade i detta nu. Så join the movement, var en del av förändringen. Låt oss resa oss upp och kasta loss – mot en bättre framtid.

Jacques Mwepu, kriminalvårdschef:

Alla kan bli bättre människor, det tar bara olika lång tid

Planen var att bli präst. I stället blev han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse.

– Jag gör nog mer nytta här, bland de tungt kriminella, än som präst, säger Jacques Mwepu.

» Han växte upp i ett priviligierat hem i Kongo Kinshasa. Visserligen var tillvaron fortfarande präglad av de belgiska kolonisatörerna, och visserligen hade det satt djupa spår också hos hans pappa, men trots det var barndomen en lycklig tid för Jacques Mwepu.

Hans pappa jobbade på tullmyndigheten och var känd för sin stil. Alltid rena, nystrukna skjortor. Aldrig en fläck på kavajen. Alltid kostym.

putsade skor. I bokhyllan ligger en kam och det doftar gott av eau de toilette.

– Jag får be om ursäkt för att jag inte har min ämbetsdräkt på mig, säger Jacques och samlar ihop en trave papper på det låga soffbordet.

Det är 32 år sedan han tvingades fly från Kongo Kinshasa via ett flyktingläger i Zambia. I dag är han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse med ansvar för 500 anställda och 517 intagna.

Det är tufft. För här, innanför de gula tjocka murarna och de många höga stängslen, lever Sveriges farligaste män. Och Jacques och hans medarbetare jobbar i motvind.

När Jacques tar emot i sitt ljusa och luftiga arbetsrum på Kumlaanstalten verkar detta vara något som gått i arv. Stilig kostym av tunt, blårutigt ylletyg. Matchande slips och näsduk i fickan. Skinande väl­

I EN TID där gängkriminaliteten nästan dagligen slår nya, mörka rekord börjar det bli trångt på Kumlaanstalten. Lägg därtill att det gäller att hålla isär så väl de olika rivaliserande gängen som de intagna som ingår i samma gäng.

– Men i dag är det svårt. De som är organiserade i gäng finns överallt och vi har nu en 25­procentig

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Mikael M Johansson

”Det är viktigt att unga får höra andra framgångsberättelser än de glamorösa historierna som de äldre kriminella berättar.

Jacques Mwepu är anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse. Bakom de gula tjocka murarna lever Sveriges farligaste män.

PORTRÄTTET

ökning av intagna här på Kumla, konstaterar Jacques.

I vissa delar av anstalten behöver de intagna dela rum och det är svårt att attrahera personal.

Trots det är Jacques hoppfull. Han tror att det går att ändra på varenda en av de 517 männen innanför murarna. Bara de blir tillräckligt motiverade.

– Men det har blivit svårare. I takt med att kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna blir det allt svårare att övertyga dem om nyttan att leva laglydigt.

Jacques tystnar en stund. Berättar om utmaningen det innebär att arbeta med unga killar som växt upp i utanförskap. Som sett de som är några år äldre komma glidande i sina fina bilar och som får dem att drömma om en framtid där det finns gott om pengar och där man vinner respekt. En framtid där man visserligen behöver vara grovt kriminell för att passa in, men ändå en framtid som lockar.

– Det är en utmaning. När de kommer hit till Kumla har det egentligen redan gått för långt. Då blir

KORT OM...

Jacques Mwepu Ålder: 57 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Västerås. Gör: Kriminalvårdare. Anstaltschef på Kumlaanstalten.

Att de intagna får en så optimal omvårdnad och behandling som möjligt ser Jacques som sina och medarbetarnas viktigaste uppgift. Han tror på det goda i människan och har som mål att alla intagna, när de friges, ska komma ut som bättre människor än vad de var när de påbörjade sitt straff.

– Jag tror faktiskt att alla kan bli bättre människor. Det tar bara olika lång tid. Vissa vill inte förändras alls, då får vi jobba hårdare med motivation och med kravställande baserat på konsekvenser inom lagens ram.

I DAGARNA HAR det precis arrangerats en försoningsvecka på Kumlaanstalten och på bordet framför Jacques ligger en vältummad bok om ämnet, Försoningens väg.

– Vi jobbar med samma program som i Sydafrika, och när jag var anstaltschef på Hinseberg hade vi det programmet även där.

Jacques är en välkänd person för de intagna och vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna. Men han medverkar inte själv under försoningsveckan. Det får han inte, berättar han. Därför är han bara med sista dagen, då de intagna och prästerna bjuder in honom på fika.

det än viktigare för oss att vara ute på avdelningarna och försöka motivera de intagna. Särskilt bland dem i åldrarna 18–24 år där det krävs robusta insatser.

Är det för sent sedan?

– Nja. Nej, det är det inte. Men det blir betydligt svårare. Fram tills det att en intagen fyller 24 kan vi jobba mer riktat då de ses som unga med särskilda behov.

JACQUES MENAR, PRECIS som så många andra insatta i ämnet, att insatserna måste göras mycket tidigare. Berättar att han nyligen besökt Fryshusets grundskola i Husby där han pratat om konsekvenserna som ett kriminellt leverne medför.

– Det är viktigt att unga får ta del av andra berättelser, att de får veta hur samhället faktiskt funkar och att de får höra andra framgångsberättelser än de ensidigt glamorösa historierna som de kriminella lite äldre personerna berättar.

Kontoret på Kumlaanstalten är rymligt, men Jacques Mwepu vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna. Han är en välkänd person för de intagna.

– Jag pratade med en intagen som sa att det här ger så mycket mer än något annat. Och det tror jag också. Att ångra och ta ansvar för det man har gjort är en bra förutsättning för att gå vidare ut i samhället och livet. Försoningsveckan är ett viktigt komplement som stöder våra ackrediterade behandlingsprogram.

Han tror på människans lika värde, har sedan tonåren drivits av en vilja att göra rätt och göra gott. Och det är också på grund av den drivkraften som han hamnat här, i Sverige, och inte blev kvar i Kongo Kinshasa där han föddes 1965. Han växte upp i en stor familj bestående av sin pappa, pappans två fruar och flera syskon och halvsyskon, men när hans föräldrar skilde sig tvingades mamman lämna hemmet och Jacques och hans syskon blev kvar hos pappan och hans andra fru.

Jacques gick i katolsk pojkskola och efter en tragisk händelse där hans lillebror dog i en olycka vände han

”

Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om.

sig allt mer till religionen. I tonåren upplevde han ett kall att bli präst och började studera.

MEN DET BLEV ingen präst av Jacques. Efter fyra års präststudier insåg Jacques att han nog inte var ett prästämne. I stället började han läsa till jurist och flyttade till Kinshasas universitetsområde. Han trivdes. Både med studierna och med studentlivet. Började engagera sig politiskt och deltog i flera demonstrationer mot den dåvarande president Mobutu.

Det var också det politiska engagemanget som gjorde att han tvingades fly under dramatiska former och under nästan ett års tid bosätta sig i ett flyktingläger i Zambia, innan han landade i Sverige.

Han började läsa svenska. Läste kriminologi och beteendevetenskap parallellt med extrajobb på krogen i Västerås och Köping. Han och hans kongolesiska hustru Gisele bildade familj och han började arbeta på Hällbyanstalten som vårdare.

Den första tiden var tuff. Jacques var den första svarta personen som någonsin arbetat på anstalten, och han möttes dagligen av rasism.

Trots det trivdes Jacques och kände att han gjorde nytta. Hans arbete uppmärksammades och snart

Jacques Mwepu hade en tuff första tid som kriminalvårdare på Hällbyanstalten. Han var den första svarta personen som någonsin jobbat där, och möttes dagligen av rasism.

erbjöds han en chefsutbildning. Började jobba på Mariefredsanstalten och sedan på Hinseberg som anstaltschef.

I fönsterbrädan står ett diplom från Elfenbenskusten. Det är ett minne från 2005, då Jacques fick i uppdrag av FN att förbättra fängelseförhållandena i landet. Du blev inte präst?

– Nej. Men jag gör nog ännu mer nytta här än vad jag hade gjort som präst. Som präst hade jag jobbat med människor som har resurser. Nu jobbar jag med dem som inte har samma förutsättningar.

HAN TROR PÅ alla 517 intagna. Blir ledsen när han ibland ute på avdelningarna träffar sönerna till dem som tidigare varit intagna och ser att kriminaliteten gått vidare från far till son. Det får honom att fundera på det som berör honom mest: Barnen som har föräldrar som sitter inne. Sedan ler han stort.

– Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om. Hela tiden. De allra flesta går det faktiskt bra för, och det är väl ett kvitto så gott som något på att vi lyckas med vårt arbete.

VAD? Sommar och ledighet är förknippat med härliga känslor. Eller?

Så slipper du orosmolnen i sommar

KORT OM

Camilla von Below

Ålder: 47 år.

Bor: I Uppsala.

Gör: Psykolog, psykoterapeut och handlerade vid S:t Lukas samt lektor i psykologi vid Stockholms Universitet.

Motto: ”Var den du vill se i världen”.

Foto:

APPENDIX FOTOGRAFI

» Nu ska plötsligt allas humör och förväntningar synkas. Kanske en ensamhet uppenbarar sig, utan kollegor och rutiner. Kanske känner vi en press att allt ska vara så himla bra på sommaren. Dessutom tar själen inte semester –tvärtom kan stora frågor komma upp till ytan när vi slappnar av.

På S:t Lukas mottagning i Uppsala möter Camilla von Below olika människor i sitt jobb som psykolog, och även om hon tror många ser fram emot en skön ledighet, finns det en viss oro hos en del.

– Man har kanske inte hunnit tänka på semestern, och så kommer förväntningarna, nu ska allt hända. Kommer jag hinna återhämta mig, hur ska det gå att umgås med släktingarna? Kanske också

en oro när man är mitt i det, hur ska allas önskningar tillfredställas? Eller, hur ska vi ha råd?

Det kan också vara så att man inte har barn eller av olika anledningar inte är med sina barn under sommaren.

– Då kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn, säger Camilla.

DET BEHÖVS NÅGRA lugna dagar för att ställa om och lagom med krav på vad som ska hinnas med, om Camilla får råda.

– Inte minst barn behöver det, kanske tillåta några sovmorgnar.

I bonusfamiljer kan det bli svårt om det är stora åldersskillnader mellan barnen.

– De vill äta olika tider, vaknar olika tider. Då får man göra upp

Är man ensam kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn.

med sin idealbild. Vad är möjligt för just oss? Sedan måste man inte göra allt med familjen, tipsar Camilla. Hon påminner om att det kan vara rätt arbetsamt att upprätthålla strukturer under sommaren.

– Man kan försöka ha lägre krav på till exempel matlagningen. Och fråga sig, vad tycker jag verkligen är viktigt av allt det här? Är det att umgås, att laga jättegod mat eller hinna med så mycket som möjligt? Alla saker går kanske inte ihop. Hur undviker vi konflikter?

– Prata igenom innan vad som är viktigt för var och en. Kan det viktigaste rymmas? Tydliggör vad som är jobbigt, vilket kan vara ganska små saker, till exempel vem som förväntas göra vad om man samlas i ett hus på sommaren. Vem lagar maten? Hur ofta ska vi städa?

Camilla von Below

Hur hanterar vi alla förväntningar?

Text: Sophie Ekman

”Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”

Foto: MAGNUS ARONSON

Ett konkret tips är att avstå från sociala medier – om man mår bättre av det.

– Då är man inte med i tävlingen om vem som har bästa semestern. Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”. Vad tycker vi är semester? Gillar vi att umgås? Ja, men det måste vi ju inte göra i Grekland om vi inte har råd i sommar, det kan vi göra någon annanstans.

ATT VETA VAD man gillar är lättare sagt än gjort. Camilla tror att det är vanligt att inte veta.

– Man är inte i kontakt med sig själv. Och då kommer den där jämförelsen.

Enligt forskning behöver vi inte ha en lång semester för att känna

CAMILLAS BÄSTA TIPS

... inför sommarledigheten:

» Tänk på vad du tycker är viktigt med semestern och försök skapa det.

» Prata med varandra om förväntningar innan om ni är flera.

» Vårda relationer året om.

» Ha lagom höga förväntningar.

» Ge plats för att allt inte blir som du tänkt, och det är okej.

» Bråka inte inför barnen.

» Ta hjälp utifrån om det behövs.

oss utvilade, flera korta går också bra.

– Studier visar att vi återhämtar oss bäst när vi gör något annat än vi gör i vanliga fall. Så sitter du stilla i ditt jobb kan det vara semester att springa, cykla eller vandra. Forskning visar också att när vi har semester kan stora tankar, oro och sorg ta mer plats än vanligt.

– Det är bra att dela sina tankar, ofta blir de mindre ledsamma eller skrämmande då. Om det är sorg, tillåt dig att tänka på och prata om dem som är borta och dela minnen med varandra. Om det är mycket oro, fundera på hur mycket plats det får ta? Försiktigt och vänligt styra sin uppmärksamhet till något annat, säger Camilla. Medan oro kan vara bra att begränsa är det annorlunda med existentiella frågor.

– Här måste man få tillåta sig att

tänka, säger Camilla och påmin ner om att tiden utanför vardagen också är en möjlighet att få fatt i det som känns viktigt, som vad man vill i livet. När ska man söka hjälp?

– Handlar det om en depression behöver du hjälp. Eller om du bär på en oro som aldrig går över, stor oro för ditt barn, mycket relationsproblem som känns outhärdliga.

Det kan vara särskilt tufft och behövas stöd i familjer där det finns barn med svårigheter.

– Att känna ”hur ska jag orka det här, det blir ju ingen semester för mig!” är vanligt då, liksom att tycka det är skönt när skola och rutiner börjar, säger Camilla och menar att det sista egentligen gäller för nästan alla.

– Det är okej att tycka det räcker med semester efter ett tag.

Uppblåsta förväntningar på semestern?

Ett tips är att ta paus från sociala medier.

Foto: ANTONIO SOLANO/GETTY

»

VÄND

» Diakonen

Jakob Ahlin:

Vi stöttar och finns här när människan kommer.

LIVSKUNSKAP

VEM? Jacob Ahlin, en av alla diakoner som finns där för den som behöver:

Får jag bara räcka ut en hand är det en win

När motgångarna känns svårare än vi mäktar med, då finns för

i Visby, student i utredningskriminologi och extraknäckande taxichaufför.

Så deltog han på en av Svenska kyrkans grundkurser och kände ett kall att utbilda sig till diakon.

Han berättar om olika sommarverksamheter, som öppna mötesplatser, vilket alla kyrkor i Sverige erbjuder, och sommarkafé, där ungdomar får lära sig ta ansvar genom att sköta kassan och iordningställa fika. De ordnar också sommarläger för lite äldre barn med diagnoser eller annan svårighetsbild i vardagen samt har en familjevecka med aktiviteter för utsatta familjer.

– Den är väldigt populär, vi önskar vi hade resurser och budget för att göra den med fler.

DIAKONENS ARBETE innefattar att praktiskt och konkret hjälpa människor i nöd.

kanske får ett presentkort för att kunna göra en dagaktivitet och så vidare, säger Jacob, och tillägger att det alltid handlar om hjälp till självhjälp. Att Svenska kyrkan aldrig kan försörja någon, men gör punktinsatser. Diakonen samarbetar med socialvården, hälso­ och sjukvården och andra organisationer.

– Sedan finns det många olika kompetenser i en församling, som terapeuter och specialpedagoger, om problemet är djupare.

MEN HUR GÖR man om man vill träffa en diakon?

– Ring hit eller kom till vår öppna diakonimottagning, vi kan alltid ta ett samtal. Det kan börja med att vi pratar om vädret, sedan växter det till något mer, säger Jacob och det är tydligt att han älskar sitt jobb.

Då kan det vara bra att veta att man kan vända sig till en diakon.

JACOB HAR EN varierad livsresa bakom sig. Det börjar med lumpen, sedan som undersköterska med jobb inom psykiatrin, snickare, småbarnspappa och bagare

– Jag möter alla förfrågningar av behov och gör det jag kan för att hjälpa handgripligen eller guida människor. Är det familjer som inte har råd att göra något på sommaren kan vi bistå dem. De

– Får jag bara räcka ut en hand till en person, då är det en win. Jag är här för att vara en medvandrare. Möta i ögonhöjd, ge trygghet och hjälpa människor känna tillhörighet någonstans, säger Jacob.

Sophie Ekman

Jakob Ahlin påminner om att kyrkan har öppet året om – även på sommaren. Foto: SOPHIE EKMAN

Så får du hållbara RELATIONER

Under sommaren umgås vi ofta intensivt och många oroar sig för konflikter. Pastor Sofia Camnerin ger åtta vänliga påminnelser som hjälper dig stärka relationerna.

1 Tänk på att livet är ”både och”

Sällan känns livet enbart lyckligt. Ofta kan det växla snabbt. Någon ramlar och slår sig, vädret slår om eller något allvarligt inträffar. Det kan kännas som misslyckanden, ”vi skulle ju ha det så bra”. Försök försonas med att livet nästan alltid är “både och”. Det är samtidigt både fint och svårt, lyckligt och sorgligt. Om vi ser att livet är sårbart och ofullkomligt, blir vi mer tillåtande mot varandra.

2 Lev nu

Vi skulle uppleva mindre spänning om vi levde mer här och nu, inte jämförde med det som kunde varit eller skulle blivit. I detta nu kommer troligen inte alla vara helt nöjda, men det är ändå oftast tillräckligt bra.

3

Se kraften i att vara sårbar

Mycket i vår tid bygger på framgång, tävling, styrka. Men det finns en kraft också i det sårbara, ofullkomliga, enkla. När vi ser varandra i ögonen lite mer ärligt, kan vi erfara en djupare samhörighet. Kärleken och ömheten kan lättare sippra fram då. När vi tillåter oss att se det vackra som sker samtidigt med det som oroar; kriget som rasar i Ukraina, klimatkrisen som pågår och så vidare, kan vi se att fortfarande flyger fjärilar, djurungar föds och barn hoppar från bryggan.

4

Fatta beslut med tålamod och acceptans

Att fatta beslut är inte alltid lätt när många ska tycka till. Det är viktigt att alla blir lyssnade till, även barnen. Ta alltid hänsyn till den svagaste länken, den som inte riktigt orkar på samma sätt. Kanske vi lyckas hitta på något som alla vill, eller tycker är okej. Eller så får vi dela på oss, göra olika saker olika dagar. Tänk på att få vara nära varandra ofta räcker.

5 Hitta utrymmet i mitten

I gemenskaper behöver det finnas ett utrymme i mitten, som hålls öppet om vi inte försöker kontrollera varandra. Besvikelse kan uppstå när andra inte vill göra eller tycker som vi. Försök acceptera att även de som står oss nära är den andre, en främling. En person kan aldrig vara allt för oss. Integritet

Sofia Camnerin är pastor och doktor i teologi, verksam som generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Aktuell med boken Stå ut med de andra. En bok om kärlek och enhet

och gränser behövs. För att orka med andra behöver vi också söka kraften inom oss själva. Var med dig själv, gör sådant som fyller på din energi.

6 Gör saker ihop

När vi gör något tillsammans uppstår en känsla av samhörighet och gemenskap. Att prata är självklart är viktigt, men mer verkningsfullt är det vi gör tillsammans. Det är dessa händelser vi minns. Bygg en drake, tittat på soluppgången, besök en tpark, gå på snäckjakt.

7 Lev med kärlek som grund Kärlek är en kraft. Den drabbar. Ibland oväntat, ibland kraftfullt, ofta lågmält spirande. Kärlek blir mer synlig när vi tillåter den. Kärlek infinner sig lättare om vi agerar kärleksfullt, oavsett eventuella känslor. Vi kan komma till en punkt när kärleken inte finns där längre, kanske till en partner. Men i de flesta relationer uppstår kärlek när vi vågar gå kärlekens väg. Den som försöker se på andra med medkännande, vågar vara vänlig och hjälpa, även om det är en okänd.

8 Sök försoning, men sätt alltid gränser för våld och destruktion

Stå ut med de andra. En bok om kärlek och enhet

Sofia

Camnerin Verbum

Att leva i relation kan vara svårt och påfrestande. Det är lätt att såra och bli sårad. Därför är gränser och integritet viktigt. Om gränser överskrids måste band klippas, våld hör aldrig hemma i friska relationer. Men konflikter i sig är vanliga och inte farliga. Försök att se försonande på att så är livet. Det går att bli sams igen. Och att försonas behöver inte vara himlastormande. Det kan räcka med att andas lugnt, se varandra i ögonen, äta lite chips.

Foto: VICUSCHKA/ GETTY IMAGES

BOKTIPSET

5BOKTIPS FÖR VARMA DAGAR

Förflyttas till en västkuststrand, en öländsk badort på 30-talet eller södra Provence, medan du mumsar på snabblagad lunch och god fika.

Au revoir Agneta

Emma Hamberg Piratförlaget

» Uppföljaren till Emma Hambergs populära bok Je m’appelle Agneta är äntligen här, en varmt livsbejakande och underhållande roman om att vara sann mot sig själv, men också att leva livet som det äventyr det faktiskt kan vara. Nu vet Agneta precis hur hon vill leva i byn Saint Carelle i Provence: i klostret med vännerna, kindpussande, katter, vin och baguetter. Men, så knackar det på klosterporten en vacker dag, och den magiska världen går sönder. Ska Agneta lyckas rädda klostret? Emma Hamberg träffar hjärtat med sitt charmiga, humoristiska tilltal som ger allvaret större djup och gör glädjen dubbel.

VISSTE DU ATT…

» ... på Världsutställningen i Saint Louis 1904 var det premiär för våffelstrutar fyllda med sylt och grädde. När sylten tog slut fylldes strutarna med glass i stället och så hade glasstruten fått sitt genombrott.

Glasstrut är för övrigt en av benens positioner vid grodsim.

Källa: Wikipediia

» Får det lov att vara en lavendelglass, en päronpaj eller en pelargonkaka? Vackra blommor och solvarma bär och frukter kan göra vilket bakverk som helst oemotståndligt. Och det behöver inte vara särskilt komplicerat att baka. Fredrik Nyléns bakbok bjuder på massor av härliga sommarrecept för alla fikatillfällen. En paus från sommarvärmen med en fika i skuggan med hembakat är alltid en höjdare – och trevligt att bjuda nära och kära på.

Groda, glasstrut, pinne

Ia Isaksson, Hanna Klinthage Rabén & Sjögren

» En sommarvarm och färgsprakande berättelse om My som inte vill lära sig simma. Trots att pappa tjatar. På simskolan säger barnen ”groda, glasstrut, pinne”, för det är så man ser ut när man tränar simtag. My tycker det verkar så lätt för de andra barnen, för själv tycker hon det känns lite läskigt. Men så träffar hon Bill som verkar känna likadant, och tillsammans tar de det i sin takt. En fin liten berättelse om att våga göra saker man är rädd för och att få en kompis.

Badort

Tove Folkesson, Hanna Folkesson

Nordstedts

» Vi förflyttar oss till midsommarafton 1938 och badorten Borgholm. Under en virvlande festnatt möts Ingrid och Måna till toner av jazz och regnvåt kaprifol. Det blir ett starkt möte som öppnar rum som sedan inte kan stängas. Här skildras den svenska badortsepoken ur ett nytt perspektiv, två unga kvinnors kärlek på en plats där gamla traditioner mäts mot de nya. Tove Folkesson har skrivit flera böcker och vunnit bland annat Svenska Dagbladets litteraturpris. Hon bor på Öland ihop med Hanna Folkesson och detta är deras första gemensamma roman. I butik från mitten av juli.

Laga lunch på typ 4 minuter

Sara Begner Nordstedts

» Sommaren är som bekant kort, och då vill vi passa på att njuta så mycket som möjligt. Inte lägga för mycket tid på matlagning – men ändå äta gott. Sara Begners kokbok innehåller flera goda och plånboksvänliga maträtter som kanske inte tar fyra minuter att laga, men inte långt ifrån. Och alltigenom ett klimatvänligt tänk och många smarta knep charmigt antecknade i kanten. Vad sägs om hummusbowl, en gazpacho med grillad paprika på burk eller gnocchi med snabbpesto?

Sommarfika med Fredrik

Fredik Nylén Bonnier fakta

Text: Sophie Ekman

Där, mitt emellan motsatserna står vi. I valet mellan hämnden och kärleken.

Om lättheten att hämnas

» En gammal betydelse av förlåt finns i bönen ”Gud, förlåt mig ej”, där förlåt betyder glömma. Bönen handlar om att Gud inte ska glömma bort lilla mig.

Kanske är det i betydelsen glömma, som förlåt ofta används när vi hör vuxna uppmuntra och beordra barn att säga förlåt efter att de gjort något fel. Tanken är att om ordet förlåt bara uttalas, då kan vi låtsas som att det inte har hänt. När det gäller barn så vill vuxna att den som gjort fel ska säga förlåt, men vad säger vi till barnet som först blir utsatt och sedan får höra ett förlåt? Hur ska vi egentligen hantera att bli utsatta för våld – oavsett om vi får ett förlåt eller inte?

Själva ondskan ställer oss i en valsituation. Ska vi glömma eller slå tillbaka? Ibland kommer responsen direkt, men många av oss behöver tid för att orientera oss på den plats där någon annan har placerat oss.

uttryckte det: ”When they go low, we go high”. Jag tänker ofta på det. Att det gäller att hålla sig på den väg som jag själv tror är bäst i längden. Men samtidigt, det går inte att komma ifrån att det tar på krafterna att vara klok. Det är tröttsamt att alltid vara storsint och det är faktiskt otroligt påfrestande att bemöta alla med respekt och kärlek. Det är också förståeligt att den som blivit utsatt för våld har all rätt att bli bitter, arg och hämndlysten.

DÄR, MITT EMELLAN dessa motsatser står vi. I valet mellan hämnden och kärleken. Det där ordet förlåt behöver sägas av den som gjort fel, men den som utsatts kan aldrig avkrävas att förlåta. Det bästa är när vi kan hitta vägar framåt, utan att fastna i en hämndspiral.

FÖR VAD VILL VI? Längtan efter hämnd är ofta stark. Det börjar någonstans i magtrakten och hela ens inre fylls av längtan att faktiskt slå tillbaka, trycka ner, ropa ut den ondska som den andra personen har åsamkat mig. Och den kraften är begriplig – för visst är vi många som utsätts för så vidriga saker att förlåtelse eller respekt för förövaren känns helt omöjlig.

Intellektuellt förstår vi att vägen framåt inte är att slå tillbaka eller berätta för hela världen vad någon har gjort. Det är heller inte läge att bunta ihop fienden och klassa dem som idioter allihop. För vi vet att ondska föder ondska, och jag tror att det finns en vilja i oss att bryta det mönstret. Som Michelle Obama

Det handlar inte om att glömma det vi utsatts för – för våldet behöver hanteras. Vi kan berätta för den som utsatt oss, hur vi upplevt situationen. Vi kan också behöva samtala med kloka medmänniskor om vad vi varit med om. Varje upplevelse av våld skapar sår, påverkar oss, blir till delar av våra liv och berättelsen om vilka vi är. Det är aldrig ogjort och det går sällan att glömma. Det som behövs är ett eget arbete och en försoningsprocess.

Varje upplevelse av våld ställer oss i ett vägskäl. Antingen är det våldets väg, där hämnden och lusten att trycka tillbaka får styra. Eller så är det en väg där ondskans makt får stanna i vägskälet. Och vi får vandra vidare på ett annat sätt. Nedbrutna och sårade, men också medvetna om att det går att bryta ondskans makt över våra liv.

Frida Olsson Sandahl Präst

”

Varje upplevelse av våld skapar sår, påverkar oss, blir till delar av berättelsen om vilka vi är.

Foto: MAGNUS ARONSSON/IKON

Sommar i din kyrka

MUSIK I SOMMARKVÄLL

28 maj

Sofiakyrkan 18.00 Then Svenska Messan J H Roman

Sofia Motettkör, Ida Zachrisson, sopran, Elin Lannemyr, alt, John Kinell, baryton, orkester.

1 juni

Ekhagskyrkan

19.00 Ekhagskyrkans projektkör och Cantilena

4 juni

Kristine kyrka 18.00 Orgelkonsert Med Noa Edwardsson.

8 juni

Ekhagskyrkan 19.00 Musik och sång Med familjen Axelsson.

11 juni

Kristine kyrka

16.00 Barnmusikalen Ogräs i rabatten

13 juni

Bymarkskyrkan

18.00 Huskvarna Musikkår

15 juni

Ekhagskyrkan

19.00 Jill Svensson och Sven Eric Johansson

18 juni

Sofiakyrkan

19.00 Trio di legno

Lovisa och Fredrik Stenberg, tvärflöjt, saxofon, klarinett, Jonatan Sersam, piano.

25 juni

Kristine kyrka

19.00 Klockarens musikaliska värld Med Johan Hedin och Ida Meidel.

2 juli

Sofiakyrkan

19.00 Sommarstämning

Maria Wallinder och Albin Bryntesson.

9 juli

Järstorps kyrka

19.00 Lena-Maria Klingvall

13 juli

Slottskapellet

19.00 Bach och fransk barockmusik Magnus Larsson, teorb och barockgitarr.

16 juli

Kristine kyrka

19.00 Duo Gaeta

Mikael Klarström, gitarr och

Antonio Tafuri, flöjt.

23 juli

Järstorps kyrka

19.00 Ensemble Tre

27 juli

Slottskapellet

19.00 Det blir vackert där du går Petra Nilsson, sång, Axel Hemmingsson, piano & orgel.

30 juli

Gräshagen

19.00 Gosskör från Tyskland

6 augusti

Järstorps kyrka

19.00 Henningsson och Glans

13 augusti

Kristine kyrka

19.00 Anna Nilsson, sopran, Fredrik Sjöberg, piano

20 augusti

Sofiakyrkan

19.00 Pierre Hagman & Sångkollektivet

Foto: A_LIS/ GETTY

23 augusti

Ljungarums kyrka

19.00 En sommarbris, Trio Noterat Med Moa Forzelius, sång, Viggo Lindström, sång och piano, Petter Sjöqvist, trombon.

30 augusti

Ljungarums kyrka

19.00 Folkmusik med Högt i tak

2 september

Råslätts kyrka

16.00 Visa och psalm med gruppen Nejder

3 september

Kristine kyrka

18.00 Klang och jubeltid

Musik av Benny Anderson. Sonny Enell, Karin Edwards son och Kristine Kammarkör.

6 september

Ljungarums kyrka

19.00 En doft av sensommar Med Ensemble Tre. Fredrik Wiklund, trombon, Karin Sei

SOMMARENS AKTIVITETER

Öppen förskola i sommar

Trädgården vid Sofia prästgård

10.00– Tisdagar och torsdagar, 12.00 vecka 22–25

Första tillfället är den 23 maj, sista tillfället är den 22 juni.

Adress: Kapellgatan 6

Gräshagskyrkan

14.00– Måndagar och tisdagar, 16.00 vecka 26 – 31

Första tillfället är den 26 juni, sista tillfället den 1 augusti.

Adress: Lovisagatan 10

Upptäck Sofiakyrkan

» Gå på upptäcktsfärd i Sofiakyrkan, som är öppen hela sommaren! Uppdraget Titta och hitta finns tillgängligt vid infodisken för den som vill upptäcka nya saker i kyrkan.

Grillkvällar

Gräshagskyrkan

16.00– Fredag den 16 juni och

22.00 fredag den 28 juli

» Mat, olika aktiviteter, musik och andakt med ungdomsgruppen Epic. Grillarna kommer stå varma under kvällen så ta med egen grillmat och dryck (ej alkoholhaltiga). Vi bjuder på glass!

Midsommarfirande

Trädgården vid Sofia prästgård

10.00 Torsdag den 22 juni Alla är välkomna på midsommarfirandet!

Det är fri entré på alla konserter under Musik i sommarkväll – välkommen!

Foto: JOSEFINE SETTERSTRÖM

Besök en 350-åring i sommar

» Många församlingar i Svenska kyrkan har sommaröppet för turister och andra som vill besöka kyrkan och upptäcka kulturarvet.

Sommarcafé

Gräshagskyrkan

14.00– Måndagar och tisdagar, 16.00 vecka 26–31

Välkommen att fika och umgås!

Kyrkogårdsvandringar

» Musikunderhållning och fika från klockan 18.00. Vandringarna startar klockan 18.30 och leds av Benny Andersson och Lennart Angselius.

Foto: EALISA/ GETTY

Kristine kyrka, som i år fyller 350 år, kommer att ha sommaröppet mellan den 10 juli till den 6 augusti. Bland annat kommer det att finnas möjlighet till guidade visningar (tid enligt överenskommelse), symboljakt i kyrkan och hinderbana i kyrkparken för barn och unga.

Mer information

För öppettider och mer information, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/jonkoping

13 juni Östra kyrkogården (nya delen)

Karin Edvardsson och

Fredrik Sjöblom

20 juni Slottskyrkogården

Tre Små Grisar

25 juli Ljungarums kyrkogård Staffan Hagberg och

Lena Robért

1 augusti Dunkehalla kyrkogård Program meddelas senare

8 augusti Skogskyrkogården Folkmusikbandet Högt i tak

Döven förevigade Gräshagen

Döven. Det var så han kallades bakom ryggen, fotografen Gustav Andersson i Jönköping. Under ett helt liv skulle han dokumentera sin hemstad. Han var småfolkets, bakgårdarnas och folkrörelsernas fotograf.

» Gustav föddes 1898. Som ung tonåring gick han i sin fars fotspår och började på Tändsticksfabriken. Men tiden som anställd skulle inte vara i så många år: tuberkulosen – lungsoten – satte stopp. Det blev sanatorievistelse.

Till skillnad från många andra överlevde Gustav Andersson tbc. Men riktigt arbetsför skulle han aldrig bli igen.

STORT TACK

VID SIDAN OM hörselnedsättningen (upphovet till öknamnet) var krämporna många. Han blev fotograf för att dryga ut sjukpensionen. Och för att ha något att göra;

fotografi var det stora intresset.

Gustav Andersson bodde hemma länge. Först fyllda 48 fick han en egen bostad, en pytteliten etta på utan kök och vatten på Pilgatan 4 vid Västra torget. Som så många andra gamla hus i Jönköping kom detta att rivas.

I början av 60­talet flyttade han därför till Gräshagen. Ett område som började byggas på 40­talet.

När Gustav kom dit – Lovisagatan 14 blev adressen – kunde han från sin balkong skåda och fotografera ett bygge: Gräshagskyrkan som fyllde 60 år just i höstas. Kyrkan, som invigdes den 1 december 1962 av biskop David Lindqvist, ritades av arkitekt Gösta Planck.

1966 SEGRADE OHÄLSAN över Gustav Andersson och han gick ur tiden. Efter sig lämnade han många tusen foton från ett från en svunnen tid i Jönköping. Länsmuseet har givit ut två böcker om och framför allt med Gustav Anderssons bilder. Den blå timmen (i vilken hans porträtt tecknas av Ragnar Järhult, uppgifterna om Gustav ovan är hämtade från denna text) och Flanör med kamera.

Erik Lindfelt

» ... till Lennart Lindberg som letat foton.

Gustav själv. Fotot taget med självutlösare, ett tidig slags selfie.

Med kamera i hand följde Gustav Andersson bygget av Gräshagskyrkan från sin balkong.

Gustav ”Döven” Andersson.

Gud bär oss likt vatten kan bära, är med oss i både lycka och sorg.

Foto: AMPHOTORA/ ISTOCK/IKON

Varför kallas vatten

för källan till allt liv?

» Vatten har alltid varit en central del i människans liv. Redan under stenåldern ska människor ha lagt föremål i vatten i rituellt syfte, en sed som sedan fortsatte genom bronsåldern och järnåldern.

Vatten är en förutsättning för allt levande och finns alltid med när nytt liv uppstår. Ett frö

behöver vatten för att växa, en människa ligger omsluten av fostervatten i mammas mage. Vi människor och vår planet består till 70 procent av vatten, och det är livsnödvändigt för oss.

Samtidigt bär vatten på väldiga krafter. Det kan bära stora fartyg, men också hota liv. I kristendomen

sker dopet i vatten. Vatten är både något farligt, livsviktigt och vardagligt, vilket vi påminns om när vi döps. Men också att det i varje människas liv finns både glädje och smärta. Gud tar inte bort allt lidande, men visar oss en väg genom det och hjälper oss se nya möjligheter.

Gud bär oss likt vatten kan bära, är med oss i både lycka och sorg.

Tänk att allt vatten på vår planet cirkulerar i ett evigt kretslopp. Vi dricker samma vatten som dino saurierna drack, och lånar vatten från kommande generationer.

VISSTE DU ATT...

» ... ”funt” betyder källa på latin, det vill säga ”dopfunt” är en form av ”dopkälla”.

BARNVERKSAMHET

Pyssel, läxhjälp och nya kompisar på after school

Vad finns det att göra på eftermiddagarna för barn som inte längre går på fritids? Den frågan ställde sig personalen i Bymarkskyrkan, och sedan i januari bjuder de in barn i mellanstadieåldern till after school varje onsdagseftermiddag.

» En doft av nybakat sprider sig i kyrkans lokaler. Josef är först på plats i Bymarkskyrkans lokaler den här eftermiddagen och har tillsammans med ledarna just satt in en plåt med muffins i ugnen inne i köket. I dag är det äggmålning, pyssel och bakning på schemat.

Josef tycker det är kul med kyrkans satsning på after school. Själv går han inte på fritids efter skolan så den här gruppen på onsdagar är extra kul med chans att träffa kompisar.

NÄRA BYMARKSKYRKAN FINNS

flera skolor och till gruppen kommer barn från bland annat Hisingstorpsskolan, Dalvikssko­

Nygräddade muffins och pyssel – en bra eftermiddagskombo!

lan och även från Talavidskolan. Under träffarna blir det olika aktiviteter som bakning, pyssel och tävlingar och den som behöver hjälp med läxläsning kan få det. After school avslutas med en andakt i kyrksalen för alla som vill. Där blir det även lite samtal om veckan som varit och den som vill får möjlighet att dela med sig av något som hänt.

– Det är kul med en aktivitet. Jag gillar att pyssla men det är svårt att komma på hemma, säger Josef, som tycker det är bra att det finns pysselmaterial och idéer här i gruppen.

– Vi tror att det finns ett stort

Om After school

För vem? För dig som går i årskurs 4–6. Var? Bymarkskyrkan.

När? Onsdagar, drop-in mellan klockan 14.00–16.00.

behov. Många går hem och är ensamma innan föräldrarna kommer hem, säger Nadine Rosenkvist, församlingsassistent i Bymarkskyrkan.

HEDDA WESTMAN OCH Margot Gard kikar in i lokalen, hejar och gör oss sällskap vid pysselbordet. De ska till Matteuskören som börjar om en stund, men passar på att haka på after school för att fika och pyssla. – Kören är jättekul, konstaterar Hedda, och tillägger att de just nu är en liten grupp som sjunger tillsammans på onsdagar halv fem. Alltså finns det utrymme för fler att vara med.

Att kombinera de här onsdagsträffarna efter skolan med kören efteråt tycker båda är en bra idé.

Matteus-kören

För vem? För dig som går i årskurs 1–6. Var? Bymarkskyrkan.

När? Onsdagar klockan 16.30–17.30.

Hedda Westman och Margot Gard passar på att fika och pyssla på after school innan de ska till Matteuskören.

Nadine Rosenkvist

GRATTIS!

Tack till alla som skickade in svar! Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet:

» Margareta Boij, Ulla Persson, Christer Forsell, Lasse Siggelin, Per Ericsson

» Rätt korsordssvar i förra

numret: Det är din dag

SOMMARKRYSSET

GÖR SÅ HÄR

» Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de gröna rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin tygkasse med Svenska kyrkan Jönköpings budskap ”ett gott liv för alla”, illustrerad av Helen Sjöström.

Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping

... eller mejla lösningen till: jonkoping.korsord@svenskakyrkan.se

Vi vill ha ditt svar senast den 15 augusti

Namn:

Adress:

Postadress:

Foto:

Bli medlem i Svenska kyrkan

Var med och hjälp kyrkan att hjälpa! Som medlem i Svenska kyrkan är du med och ser till att det händer. Kyrkans sociala arbete till exempel, det som kallas diakoni. Varje år får många Jönköpingsbor hjälp av kyrkan, i form av träffar, hembesök eller hjälp att klara vardagen ekonomiskt.

SOCIALA ARBETET I SIFFROR

Svenska kyrkan i Jönköping ...

» ... har åtta diakoner. De är vigda av biskopen och har en annan akademisk utbildning i botten, till exempel socionom, sjuksköterska eller psykolog. Två ytterligare är diakoniassistenter. Alla arbetar under tystnadsplikt.

» ... delade ut runt 400 000 kronor i olika slags stöd till behövande.

Pengarna kommer från gåvor, insamlingar och loppisförsäljning bland annat.

Diakoniassistenterna

» Trots att DeLa-butiken denna dag är stängd råder aktivitet. Anställda och volontärer donar med varor. Sedan i vintras ligger den i nya, fräscha lokaler på Österängen strax intill E4:an. Där kan människor med knappa ekonomiska omständigheter köpa mat och annat till lågt pris. DeLa drivs av Hela Människan, en organisation som Svenska kyrkan är en av huvudmännen bakom.

Här har vi stämt träff med Kim Andersen och Lena Bok. De är diakoniassistenter i Österängskyrkan

respektive Ekhagskyrkan, DeLas närmaste svenskkyrkliga grannar.

– Det viktiga är möten med människor i olika sammanhang, säger Lena.

– Vi är skapade för att göra saker tillsammans, fyller Kim i. Vi ska vägleda och hjälpa varandra, men göra det med respekt.

Varje vecka möter de många människor, i enskilda samtal eller i grupp. I fjol gjorde Lena själv 24 hembesök, 35 besök på sjukhus eller annan institution och hade nära 250 samtal med människor.

Verksamheten i Svenska

kyrkan Jönköping är möjlig tack vare alla medlemmar!

– Vi kan följa en människa en längre tid. Se hur unga som mår dåligt kommit vidare i livet, säger Lena.

– Målet är alltid att man ska kunna klara sig själv.

Erik Lindfelt

Vill du vara med

» ... och göra Svenska kyrkans diakoni möjlig?

Mer

info på: svenskakyrkan.se/medlem

Telefon: 036–303550

E-post: jonkoping.info@ svenskakyrkan.se

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA

KYRKAN ELLER VILL DU VETA MER?

Välkommen att kontakta oss!

Webb: svenskakyrkan.se/medlem

Telefon: 036–303550

Mejl: jonkoping.info@svenskakyrkan.se

”Vi är skapade för att göra saker tillsammans”

Lena Bok och Kim Andersen på besök i DeLa-butiken på Österängen.