Tidning för Säffle pastorat • Nr 1 2014 Årg 36
Öppettider för pastorsexpeditioner och kyrkogårdsförvaltningen Pastorsexpeditionen i Säffle, Billerudsgatan 17 har öppet måndag - torsdag kl 10-12 och 14-16 samt fredag kl 10-12 Tel 0533-69 13 00 Fax 0533-69 13 40 Församlingsexp. i Bro har öppet onsdagar kl 10-12.
Tel 0533-405 25 Kyrkogårdsförvaltningen: Billerudsgatan 17 har öppet måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 10-12. Besök eller ring oss gärna! Du kan också alltid lämna meddelanden på vår telefonsvarare eller fax. Tel 0533-69 13 10
Fax 0533-69 13 09
Nr 1 2014 Årgång 36
Delas ut gratis till hushållen i Säffle pastorat torsdagen den 20 februari 2014. Redaktör: Anders Henningson Ansvarig utgivare: Lotta Cohén Upplaga: 8 500 ex Grafisk form: Falconi/Anders Falk Tryckeri: City Tryck i Karlstad AB
Omslagsbilden: Kyrkvaktmästare Kurt Bengtsson har 25 år i yrket bakom sig och berättar lite om sitt arbete på sid 6-7. Foto: Anders Falk
www.svenskakyrkan.se/ safflepastorat 2 KyrkLiv • Nr 1 2014
Frågelådan
Det är ju många kyrkor som säljs eller rivs i Sverige. Finns det några sådana planer för någon av våra kyrkor? Undrar arkitekturintresserad Svar: Låt mig direkt slå fast att för Säffle pastorats del finns för närvarande inga planer på vare sig försäljning eller rivning av någon av våra 13 kyrkobyggnader. Det är inte så många kyrkor som kunnat säljas eller rivas i Sverige, men de som ändå omfattats av denna drastiska åtgärd har varit livligt debatterade i press och församlingar. Vi kan konstatera att samtliga 13 kyrkor i pastoratet är kulturminnesskyddade. Egentligen behövs inte så många kyrkor för själva verksamheten. Detta faktum diskuteras ofta och livligt, kyrkoherde Lena Skoting skrev för en tid sedan till stiftet och påtalade vår situation, att ekonomin inte tillåter det underhåll som borde genomföras. Vi har ett självklart, och uttalat, ansvar för det kulturhistoriska bevarandet av många av våra byggnader, där även bårhus på kyrkogård, vissa kapell och klockstaplar skyddas av lagen. Sedan en tid tillbaka pågår ett projekt i stiftet, där riktlinjer
Tänkvärt
ska tas fram för hur vi fortsatt skall förhålla oss till prioriteringar av underhållet, utifrån den begränsade ekonomi som finns för ändamålet. Nationellt, inomkyrkligt, och på riksdagsnivå, diskuteras just nu kommande nivå och utformning av Kyrkoantikvarisk ersättning,(KAE). KAE är ett statligt bidrag som kan sökas av pastoraten för bidrag till underhåll på byggnader som skyddas av kulturlagens paragrafer. Att sälja eller riva en skyddad byggnad är en juridisk process, och alltså inte något som en församling/pastorat själv kan bestämma. Det är politiska beslut som måste till för att kunna sälja eller riva en kulturskyddad byggnad. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen, som i dessa fall hämtar sina underlag från Riksantikvarieämbetet. Jag hoppas detta ger dig svar på dina funderingar. Mer information finns på nätet, både om våra byggnader men också vilka regelverk som gäller. Bebyggelseregistret och Kulturdepartementet är två hemsidor som ger många svar. Med vänliga hälsningar Katarina Bjerker Kyrkogårds- och fastighetschef
Det är inget nöje att ingenting ha att göra, det roliga är att ha massor att göra, men inte göra någonting. Mary W. Little
Gudstjänsten är kyrkans grundpelare Precis som dagens konfirmander hade jag min kyrkogångsbok där varje gudstjänst skulle rapporteras. Söndagens namn och tema tillsammans med psalmerna skulle skrivas in på förprickade rader. Sedan fanns det en punkt där man skulle sammanfatta predikan på några rader. Jag hade ingen som helst aning om att allt det som prästen sa, var predikan. Det här var långt innan kyrkvärdarna började ta en mer aktiv roll som att läsa texter, assistera vid nattvarden osv.
Enmansshow Gudstjänsten var i det närmaste en enmansshow eller möjligen ett växelspel mellan präst och kantor. Predikan var inget ord som fanns i min vokabulär till vardags. Jag tyckte han pratade oavbrutet så när som då vi skulle sjunga. Hur skulle man kunna veta vad som var vad? Som typisk tonåring gick det naturligtvis min ära förnär att fråga någon vuxen. Och eftersom jag skulle vara sommarkonfirmand på annan ort, kunde jag inte med att fråga mina klasskamrater heller. De hade
dessutom inget litet häfte att fylla i utan klarade sig med ett kort där de samlade signaturer. M.a.o. de visste inte mer än jag. Jag antar att jag gissade rätt till slut, för konfirmerad blev jag och utan den upplevelsen hade jag aldrig själv stått idag och predikat. Dessutom tycker jag det är roligt. Tänk vilket förtroende ni ger mig när ni låter mig dela tolkningar, tankar och reflektioner kring Guds Ord.
Temanummer Jag vet inte om dagens konfirmander är bättre informerade. Med det här numret av KyrkLiv vill vi i alla fall berätta mer om gudstjänsten. Den är en av kyrkans grundpelare och kanske det viktigaste vi gör tillsammans. På svenska kyrkans hemsida skriver man så här om gudstjänsten: ”Alla gudstjänster vill ge människor möjlighet att växa i tro och att dela trons och tvivlets erfarenheter med varandra. I gudstjänsterna med dop, konfirmation, vigsel och begravning ska människor få hjälp att tolka och uttrycka de erfarenheter av glädje, sorg och förhopp-
ningar, som finns med i olika livssituationer.”
Mer än predikan Men en gudstjänst är så mycket mer än predikan. Vi är många som samarbetar, både anställda och frivilla medarbetare, för att det ska bli en helhet, antingen det gäller söndagens huvudgudstjänst eller någon av våra kyrkliga handlingar såsom dop eller begravning. I det samarbetet växer och stärker vi varandra. Och liturgi, ramverket som håller ihop gudstjänsten, betyder just folkets arbete. Din insats är därför också välkommen. Vi ses i gudstjänsten! Lotta Cohén Tf kyrkoherde
Svenska kyrkan är en del av
! gåva Ge en1 2 2-3 Pg 90 0 2 23 Bg 1 900-
www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
KyrkLiv • Nr 1 2014 3
Hur länge är det ”God fortsättning”?
God fortsättning önskar jag er! På vad, det är frågan! Jag hamnade nyligen i en filosofisk diskussion. När slutar man att önska god fortsättning på det nya året? Är det i samband med Tjugondedag Jul/ Knut eller? Någon frågade om jag visste. Ingen aning, sa jag. Tycker kanske att det finns viktigare spörsmål. Kanske någon av er vet, vad svensk kulturpratsed säger?! God fortsättning, det är nåt som är typiskt för ett helt kyrkoår, typiskt för gudstjänstinnehållet. Det vet jag däremot. Vet, inte minst känslomässigt. Tänk bara på hur det tuffar till sig mot slutet av kyrkoåret… med domsöndagstexter… yttersta tider etc. Men… med en God fortsättning. Tack och lov för adventstiden och julperioden. Nog finns det en god fortsättning på Guds plan för oss människor. Under Fastan och Påskperioden blir det ännu tydligare. Långfredag, Jesu död, men en God fortsättning. Påskdag, uppståndelsen, än en gång Guds närvaro i vår vardag. Denna gång utan blöjor och krubba. Nu en vuxen Kristusgestalt, men fortfarande med brukbart barnasinne. Jesus som berättar för oss, visar händelser för oss, hela Trefaldighetstiden.. tills det börjar krisa sig igen… och Domsöndag närmar sig. Men återigen med en God fortsättning! Jag mötte en prästkandidat häromdagen. Maria Carlsson, Långserud, som prästvigs till pingst. Nyfiket frågade jag om utbildningen i predikan. Vad vill era lärare lära ut? 4 KyrkLiv • Nr 1 2014
– Just nu handlar det om begreppet beröra. Predikan ska beröra åhöraren, vi har uppmanats att fråga människor vad dom berörs av, längre fram på terminen ska det bli mer handfast, praktiskt. Så långt Maria.
Gudstjänslivet, vardagslivet, allt som berör, allt som berörs…. ett helt år, och om och om igen… det ena en God fortsättning på det andra… Vad berörs du av? Vi kanske skulle berätta det för varann! Gud vill beröra oss, det är
kristallklart och beskrivs på en mängd olika sätt i vår Bibel. Och inte är det svårt att beröras när man står inför en krubba med ett nyfött barn, eller står på en kulle och tittar upp mot ett kors som visar blod och död. Pingstperioden när Jesus säger: Känn ingen oro och tappa inte modet. Dom orden behövdes minsann, många var nog illa berörda efter att dom på Kristi Himmelsfärdsdag befarat att Jesus för alltid skulle lämna dom. Och så är han med oss nu. En God fortsättning… tänk när det blev klarlagt och upplevelserna av uppståndelse, liv, närhet, blev till vardagsverkligheter. Det om nåt, berör på djupet, eller hur?! Vi får låta oss beröras och önska varann, så länge vi förmår, kalenderår likväl som kyrkoår, inför varje dag och varje livsögonblick, vi får önska varann en gudomligt förankrad God fortsättning! Lars Richter Vikarierande präst
Hopp och glädje står i fokus på Världens fest i Karlstad
Världens fest i Karlstad närmar sig med stormsteg. Möt några av deltagarna från den sprakande festen i Malmö som fortfarande inspireras av sin upplevelse. Fredsmanifestation, upplevelsevandringar, goda piroger och gudsmöten gav dem ny kraft in i arbetet på hemmaplan. Att Världens fest var ett glädjefullt evenemang kan Gina Peroli 21 år och Tord Ershammar 72 år, båda från Sollentuna, skriva under på. Den inledande gudstjänsten med alla fyra tusen deltagare, möten på Stortorget, sång och musik i alla dessa former och inte minst olika intresseväckande aktiviteterna på stan gjorde festen lustfylld. – Vi var ju där och festade av samma anledning: Gud. Att göra det tillsammans med så många andra kristna var uppfriskande. Jag älskade att få dansa till de afrikanska kvinnornas sång på en av de stora mässorna, säger Gina. Att festen hölls i mångkulturella Malmö med 174 nationaliteter klingade väl ihop med hjärtat för evenemanget- att Att träffa andra känna sam- kristna på festen var hörighet med uppfriskande, säger Gina Peroli. den världsvida kyrkan. Närvaron av gäster från världens hörn, med bland annat representanter från olika
samarbetskyrkor satte fokus det internationella arbetet för en bättre värld. – Det är ett starkt vittnesbörd att de var där. Många av gästerna kom Världens fest gav oss motivation att från kyrkor fortsätta att vara utmed en dyhålliga i arbetet på namisk växt hemmaplan, berättar och de tog Tord Ershammar. med sig en trosviss och frimodig inställning att kyrkan har något unikt att bidra med genom evangeliet om Jesus Kristus. Däri ligger hoppet och tron om att kunna förändra, menar Tord. Till arbetet på hemmaplan gav upplevelserna på Världens fest en knuff att fortsätta det goda arbete som redan finns i församlingen i Sollentuna. – För oss som har jobbat med internationella grupper i församlingen i många år blir en sådan här tillställningen en motivation att fortsätta vara uthålliga i arbetet på hemmaplan. Något vi konkret gjort i Sollentuna som går i samma anda med Världens fest, är att anordna en egen internationell fest, där vi kombinerat festligheter och allvar. En utmaning vi står i och jobbar med att hela församlingsarbetet ska genomsyras av det internationella perspektivet. Där har vi fortfarande en del kvar att göra. Karolina Adlarson
Säffle pastorats
Samtalsmottagning
Billerudsgatan 17, Säffle Diakon/Församlingskurator
S. Kerstin Olsson
Telefontid måndag, onsdag kl 08.30-09.30. Tidsbokning: 0533-69 13 07 SMS 070-191 45 61 kerstin.s.olsson@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/safflepastorat
Lämnar Du ett meddelande, så tar jag kontakt så snart jag kan. OBS! Kostnadsfritt! Välkommen att ta kontakt! Ingång från baksidan i den södra delen av byggnaden.
NYHET! Ladda ner appen Utomlands från App Store!
KyrkLiv • Nr 1 2014 5
Kyrkvaktmästare – ett yrke som ger variation och tillfredsställelse Kurt Bengtsson, kyrkvaktmästare med sin bas i Långserud, uppvaktades våren 2012 efter 25 år i yrket. Inte med en guldklocka, utan med en cykel! På hans egen önskan, kanske ska tilläggas Kurt är därmed den av vaktmästarna i pastoratet med flest tjänsteår bakom sig. Lägger man därtill hans fem år som säsongsarbetare blir det ju imponerande dryga 30 år och ännu är det inte aktuellt med pension för hans del. – Nej, det får vänta några år, säger han. Jag trivs så fint med mitt arbete att pensionen känns mycket avlägsen.
Först och sist i gudstjänten Kyrkvaktmästaren är den som kommer först och låser upp och som siste man lämnar kyrkan vid gudstjänster och andra högtider. Alla kyrkor har numera kodlås och bara ett fåtal personer har koden. Men förberedelserna till gudstjänsten börjar redan några dagar innan. Fräscha blommor i passande färger ska inhandlas efter regler angivna i kyrkodagboken. Värmen – som vintertid går på sparlåga – ska justeras, så att den gått upp till 20 grader vid förrättningens början.
Kurt Bengtsson vid datorn, som blivit ett viktigt redskap och hjälpmedel i det dagliga arbetet. Väl inne i kyrkan ska larmet slås av, luckorna till kyrktornet öppnas, lokalen tändas upp, rätt antal ljusstakar placeras på altaret, psalmnumren hängas upp
Började i By 1987 Kurt Bengtsson började i By 1987 och hade sin tjänstgöring där delad med Säffle och Tveta fram till 2003, då han efterträdde Arne Kyrk i Långserud. – Jag tog chansen att få återvända till mina hemtrakter, då jag är född och uppvuxen i Sillingsfors, berättar han. Han minns första dagen på By kyrkogård mycket väl. Förmannen frågade om Kurt klippt häckar tidigare? – Jodå, hemma med handsax. Nu blev han hänvisad till flera hundra meter granhäck med maskinsax, ett stort jobb för en nyanställd, men det gick bra. Sedan har det under årens lopp hunnit bli åtskilliga kilometer häck som blivit ansade av Kurt Bengtssons skickliga händer. 6 KyrkLiv • Nr 1 2014
Samtliga kyrkvaktmästare och säsongsarbetare samlade på bild. Främre raden från vänster: Anette Ericsson, Michael Fridlund, Nils Johansson och Niklas Andersson. Andra raden från vänster: Cathrin Odhner, Per-Åke Johansson, Ragnar Hansen, Tommy Torstensson, Christian Möller och Ingegerd Jirhem. Tredje raden från vänster: Annika Andersson, Lilian Johansson, Christina Johansson, Ramiro Carvajal, Katarina Nilsson och Sten Sjögren. Bakre raden från vänster: Sara Andersson, Kurt Bengtsson, Per Forsberg, Leif Danielsson, Gunnar Bäckström och Jennie Johansson.
och vid nattvard ska kalk, oblat ask m m tas fram. Mikrofoner till präst och kyrkvärdar måste också kollas. – Det där brukar ta en timme, så jag är som regel på plats minst en timme före gudstjänsttid, säger Kurt Bengtsson. Och efteråt gäller det omvända – plocka i ordning, släcka, stänga luckor och låsa.
Ingen dag den andra lik Kurt Bengtsson tycker sig ha valt rätt yrke i livet. – Ingen dag är den andra lik och jag trivs med mitt arbete, som innebär en hel del frihet under ansvar. Här får han medhåll av kollegan Anette Ericsson i Svanskog. – Jag älskar verkligen mitt jobb och trivs lika bra vinter som sommar, säger hon. – Att ha kyrkogården välskött och välkomnande är A och O och skänker stor tillfredsställelse, när man vet att allt är i bästa trim. Kyrkogården är ju i flera stycken ansiktet utåt för många besökare och då gäller det också att ha allt i bästa ordning. Anette, som haft tjänsten som kyrkvaktmästare sedan 2008 efter två år som säsongsarbetare, framhåller den stora variationen i arbetet som den största fördelen.
Tacksamt med blommor – Tacksammast är förstås sommaren med all grönska och alla sina blommor, men årstidernas växlingar har alla sina tjusningar och fördelar, menar hon. Även om sommarhalvåret kan vara nog så intensivt med all gräsoch häckklippning och plantvård,
Anette Ericsson redo för ett nytt arbetspass med snöröjning på Svanskogs kyrkogård.
så finns det fullt upp att göra andra tider på året. Snöröjning är bara en mindre del av vinterarbetet, utan nu blir det tid för översyn av maskinparken, underhåll och reparationer av alla byggnader, målning, städning och allmän översyn av inventarier. Det blir också tid för kurser och vidareutbildning, uppföljning av budget, verksamhetsplaner och annat pappersarbete. En stor sak är t ex förbeställning av alla plantor, som ska sättas ut på alla de gravar som kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för.
– För Långseruds del handlar det om 170 gravar som ska prydas med tåliga blommor av olika slag som står sig hela sommaren och i olika färger, berättar Kurt Bengtsson. Det handlar om cirka 1 100 plantor bara i Långserud och så ser det även ut för pastoratets övriga kyrkogårdar. Det är med andra ord fullt upp hela året och Kurt Bengtsson och Anette Ericsson är båda överens om att just arbetets variation är en viktig del i att de trivs så bra med sina jobb. Text och foto: Anders Falk KyrkLiv • Nr 1 2014 7
Körserien går vidare
I förra numret av KyrkLiv inledde vi en serie, där pastoratets åtta kyrkokörer presenteras två åt gången med bild och en kortare text.
Våra k y r k o köre r
Svanskogs kyrkokör. Sittande från vänster: Runa Persson, körledaren Anders Segerström och Eva-Lena Johansson. Stående från vänster: Bernhild Klein, Marie Weinebäck, Eva Wall, Gunilla Garsten, Lena Svanström, Birgit Larsson och Monica Olsson. På bilden saknas Karin Olsson, som också är den som skapat fonden bakom kören.
Brokören. Sittande från vänster: Sofia Olsson, Gunilla Nilsson, Jeanette Hjalmarsson och körledaren Britt Gagnero. Stående från vänster: Mats Åberg, Eskil Mattsson och Gunde Andersson. På bilden saknas Eva och Linda Eriksson. 8 KyrkLiv • Nr 1 2014
Svanskogs kyrkokör
När Anders Segerström tillträdde som kantor år 2000 fanns ingen kyrkokör i Svan skog. Däremot sånggruppen Flox, som bestod av dryga halvdussinet sångglada damer. Flox blev grundpelaren i den nystartade kyrkokören, som även idag består av enbart kvinnliga medlemmar. Just nu omfattar kören tio damer, men av och till under åren har man varit ett 15-tal. Redan på 1950-talet fanns den en blandad kyrkokör i Svanskog med Otto Westlind som ledare. Han efterträddes på 1970-talet av Arne Johansson som i sin tur fick Anders Hörngren som efterträdare under några år på 1990-talet.
Brokören
Efter några års uppehåll återuppstod Brokören när Martin Rohdén tillträdde som kantor 2010. Britt Gagnero tog över kören 2012. På 1960- och 1970-talen hette körledaren P-O Rudander. Under en lång följd av år under 1980- och 1990-talen var Solveig Augustin körens ledare. Då upplevde kören en storhetstid med många konserter och hade som mest ett 30-tal medlemmar. Louise Hellgren kom senare som körledare, följd av Ylva Sundin 2004-06. Brokören består idag av åtta medlemmar, men vill mycket gärna bli fler. Närmast på agendan står bl a en Benny Anderssonkonsert 31 mars.
Trettondagens evangelietext om Jesu födelse med De Tre Vise Männen, Josef och Maria dramatiserades.
SOS i kyrkan, vad betyder det egentligen? SOS i kyrkan, vad betyder det? Nej, ni ska inte vara oroliga. Det har inte hänt något som har gjort att vi har varit tvungna att larma 112. SOS är för oss en förkortning för Små & Stora och med det menar vi en gudstjänst där vi vänder oss både till små och stora. Det är ordet familjegudstjänst som hos oss fått ett annat namn.
Högt i tak En del av vår barnverksamhet handlar om att se till att kyrkorummet är öppet för alla. Detta gäller inte bara bänknötare utan även de allra minsta. En öppen kyrka med högt till tak där alla är välkomna, ja det säger vi ju, men hur många går till en kyrka där man inte förstår vad prästen eller kyrkvärden säger, där man för-
väntas att sitta på sin plats (hela tiden!) och bläddra i en röd bok med tunna sidor. Vem som helst skulle ju kunna riva loss en sida eller två. SOS är ett sätt för en barnfamilj att komma till kyrkan och få höra Guds ord på ett enklare sätt, inte barnsligare utan mer förståligt. Evangelietexten hämtas ofta från en barnbibel och ibland kan texten dramatiseras.
Får synas och höras Vi använder inte psalmböcker utan har vår gudstjänstordning på papper. Barnen har en naturligare plats i en SOS-gudstjänst, där föräldrarna inte behöver oroa sig för att de kanske stör med rörelse och ljud. Här får barnen både synas och höras och sprida glädje
bara genom att vara. Under vårt verksamhetsår har vi mellan 6-7 olika SOS och våra grupper medverkar med sång, textläsning eller agerande. Det är välfyllda gudstjänster med många barn och unga som medverkar.
Delaktighet viktig Delaktighet är ett viktigt ord i SOS. Om man känner en delaktighet så är man mer motiverad till att komma. Delaktighet skapar glädje och det är så det ska kännas när man kommer till kyrkan. Vi hoppas att inte bara barnfamiljen hittar hit till oss utan vi vill se Er i alla åldrar samlas och gemensamt ta emot evangeliets glada budskap. Text och foto: Anna Skoglund KyrkLiv • Nr 1 2014 9
Oförtrutet Den åtrådde var likt påskägget Vackert färgrik bar spännande hemligheter inuti Lockande löften, om sötma När jag öppnade var det tomt Sådan var du Ändå sökte jag din hemlighet Sfinxens gåta Oförtrutet --Att huka sig ned över syrenerna insupa dess doft känna sjukdom, kvalm eller slutligen inget alls sådan var du, kvalmigt ingenting Ändå sökte jag det daggfriska nyutslagna Oförtrutet Tidens timglas rann Oåterkalleligt År lades till år Oförtrutet Maria Heilinger Shalán, Säffle. Författare, poet, estradartist 10 KyrkLiv • Nr 1 2014
Föreläsningar i kristen tro med många intressanta teman Föreläsningsserien om kristen tro i Säffle församlingshem varje onsdag kl 19.00 har hittills samlat runt ett hundratal deltagare varje gång. Intresset har med andra ord varit stort och lär förhoppningsvis fortsätta att vara det. Fem av sammanlagt tretton inplanerade föreläsningar är avklarade men ännu återstår alltså åtta tillfällen. Föreläsningarna är ett samarbete mellan Säffle pastorat och studieförbundet Sensus. 45 min Föreläsning 15 min Bensträckare med vatten, frukt & sött 30 min Samtal & frågor Ingen föranmälan behövs – kom som du är till intressanta och viktiga föreläsningar om kristen tro! Återstående program: 5 mars Tro, hopp och bön Olle Carlesjö 12 mars Tro som relation: om dop och nattvard Niklas Grahn 19 mars De fattigas Jesus Lennart Strandlund 26 mars Liturgi och Gudstjänst Linus Jaehnke 2 april Luther – då och nu Anna Myrén 9 april Andlighet Daniel Bäckström 17 april Skärtorsdagsmässa Lennart Strandlund 18 april ev. Långfredagsteater OBS! kl 15.00
Så här ser den nya organisationen och logon ut för Säffle pastorat Ny organisation – ny logotyp Från och med 1 januari 2014 är vi inte längre en kyrklig samfällighet utan ett pastorat. I det nya Säffle pastorat finns ett Kyrkofullmäktige och ett Kyrkoråd med ansvar för ekonomi, personal, och fastigheter inklusive kyrkor. Dessutom finns nio församlingsråd vars uppgift främst är att ansvara för verksamheten.
Kyrkofullmäktige, högsta beslutande organ i pastoratet, väljs vid Kyrkovalet. Kyrkorådet, pastoratets styrelse, väljs av kyrkofullmäktige. Kyrkorådet har två utskott, Au samt KgFu som bereder de beslut som ska fattas i Kyrkorådet. Församlingsråden, församlingarnas styrelse, utses av kyrkofullmäktige
Kyrkofullmäktige
Valnämnd
Kyrkoråd
Kyrkog. o fastigh.utskott
Arbetsutskott
Kyrkoherde Tveta
Södra Värmlandsnäs
Säffle
Svanskog
Ny-Huggenäs
Långserud
Kila
Gillberga
Bro
Församlingsråds Ordförande kommitté
Kanslichef
Kg & F chef
Ledningsgrupp
Församlingsråd
Obligatorisk ”Frivillig” Samråd/ förberedelse/ delegationer
Så här ser den nya organisationen ut för Säffle pastorat. Grafik: Anders Henningson
Kyrkorådet i Säffle pastorat Mandatperioden 2014-2017 Ordinarie: Erik Blakstad - ordförande Lars Engdahl – v ordförande Gudrun Svensson Anita Tengelin Ingemar Nygren Anita Karlsson Annica Jansson Bo Ribaeus Bo Augustsson Agneta Dagobert Jerome Davidsson Börje Danielsson Ersättare: Lars-Erik Johannesson Anette Gård Eva Harstad Ulla Setterlind Margareta Bäckström Casten Lychou Owe Grundt Jörgen Sundin Berit Johansson Eivor Karlsson Rolf Lundkvist Sonja Holmström
Tack för kaffekollekt
Vid kyrkkaffet i Säffle den 6 oktober förra året informerade Hjärt o Lungsjukas förening om sin verksamhet och tog då upp en frivillig kollekt till förmån för Hjärtebarnsförbundet. Det blev 770 kr! Ett stort TACK för gåvan.
Tänkvärt
Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart. KyrkLiv • Nr 1 2014 11
Intervju med Nils Lundström
Musiken i gudstjänsten 1. I de allra flesta gudstjänsterna förekommer det musik, alltifrån ”bara” psalmer till musikgudstjänster. Vad ser du som den viktigaste funktionen musiken har i gudstjänsten? N: Musiken, för att använda en klyscha, ”tar vid där orden slutar”. Jag tror inte att man logiskt kan resonera sig fram till svaren på dom stora livsfrågorna. Vi behöver hjälp att ana vad som finns bortom våra ord och begrepp. Här tror jag musiken fyller en viktig funktion. Sedan är också sången jätteviktig, att man deltar med hela kroppen. Det är kanske inte så viktigt vad man sjunger som att man sjunger. Sången och musiken är också gemenskapsbildande, vilket hela gudstjänsten också syftar till. 2. Men församlingssången har ju tappat farten lite grann. Vad kommer det sig? Förlitar vi oss för mycket på körerna, att de ska sjunga åt oss? N: Det är svårt med sången. Vi sjunger inte så mycket tillsammans som vi gjorde förr. Vi tittar på TV på människor som sjunger. Körlivet är fortfarande starkt, men kommer kommande generationer att söka sig till det? Skolorna har inga körer längre och barnen sjunger inte i klassrummet på samma sätt som man gjorde tidigare. Jag minns ju hur läraren satte på bandspelaren och så sjöng man tillsammans på musiklektionen. 3. Hur ska vi då bli en sjungande 12 KyrkLiv • Nr 1 2014
kyrka? Det finns ju i den lutherska traditionen en sångskatt och ett internationellt rykte om oss att vi är en sjungande kyrka. Hur kan vi få tillbaka sångglädjen? N: Man måste börja i skolan. Det går inte annars. Den inövning som krävs, kräver mer än att man sjunger på en gudstjänst en gång i månaden. (Pernilla inflikar:) Vi är också för långt ifrån församlingen. Vi skulle behöva mer resurser så att vi t.ex. kunde ha en försångare/allsångsledare som stod där framme. Att stå upp och sjunga skulle också hjälpa. Allsången lever ju fortfarande kvar i festligare sammanhang, men i kyrkan är det som om man inte törs ta i, i psalmsången. Man får inte höras över de andra även om man kan sjunga, verkar det som. Det är synd att det ska vara så. Om alla tar i på en gång samtidigt så blir det ju roligt. 4. Hur ser du på det man kallar den liturgiska musiken? Liturgi betyder ju folkets arbete och är den musikaliska dialog som förs mellan församling och präst. N: Vi har tyvärr tappat mycket av den musikaliska dialogen. I den nya mässmusiken har man plockat bort en del av det och det är problematiskt. Det hör ju till ”leken” att man bollar fram och tillbaka. Man plockar också gärna bort den gamla musiken – gregorianiken, vilket är synd. Det är trots allt melodier som är nästan lika gamla som evangelierna.
Vem skulle acceptera att vi tog bort en del av de texterna? 5. I flera av våra församlingar har man nu under ett år använt sig av försöksordningarna där det bl.a. finns en del nyskriven kyrkomusik. Hur ser du på den nya kyrkomusiken? N: En del är bra. Det kunde förstås ha varit fler serier, genomarbetade för hela kyrkoåret som t.ex. Fredrik Sixtens musik i försöksordningen. Tyvärr är också en del av det nya urvattnat eller mest ett hopplock av musik. Det känns inte slitstarkt på samma sätt som den äldre musiken är. Det finns också en klåfingrighet i förnyelsen, särskilt när man gör vissa bearbetningar. Allt ska vara ”nytt och fräscht”. Men om vi rensar bort allt gammalt så finns ju inte traditionen kvar. Det är viktigt att man har kvar kontakten bakåt – att ekot av det som varit finns kvar för det rymmer så mycket erfarenhet. Vi måste inte uppfinna hjulet igen. 6. Slutligen, ett klokt ord? N: Man bidrar ju själv till gudstjänsten om man sjunger med. Man får bjussa på det och inte vara så ängslig. Det är ju allsång!
Boktips från biblioteket
Analfabeten som kunde räkna Ny bok av Jonas Jonasson, författare till succéromanen och bioaktuella Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Denna bok är, precis som föregångaren, en fantastisk skröna, skriven med humor och värme. Jonas Jonasson lyckas att både lättsamt och underhållande göra upp med fundamentalismen i alla dess former och passar samtidigt på att slå hål på flera myter. Bokens huvudperson, Nombeko Mayeki, började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio, överkörd vid femton. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon nu inte varit den hon var, men det var hon ju – analfabeten som kunde räkna. Ödet tillsammans med hennes talang för henne bort från Soweto, till internationell storpolitik, till andra sidan jordklotet, till två identiskt lika och väldigt olika bröder. Under resan lyckas hon reta upp världens mest fruktade säkerhetstjänst innan hon en dag finner sig själv instängd i skåpet till en potatisbil. Där och då är världen som världen känner den hotad.
Smidig app i telefonen hjälper årets konfirmander i Säffle Android och kan laddas ner gratis via iTunes och Google Play.
Så här ser appen ut, som man kan ladda ner. Alla konfirmander ska innan de konfirmeras gå på ett antal gudstjänster. I Säffle har vi valt att göra detta antal till 10 stycken, varav en gång ska vara under jul och en gång under påsk. För att visa att man har varit på en gudstjänst finns nu en smidig app som enkelt laddas ner i mobilen. I den fyller konfirmanderna under gudstjänsten i tid, plats och tema för gudstjänsten, samt en enkel fundering kring gudstjänstens innehåll, tar ett foto inne i kyrkan och mailar sedan detta till sin konfirmandledare. Appen heter ”Konfirmand” och finns för både iPhone och
Här kan konfirmanderna svara på frågor och infoga ett foto.
Barnboktips från biblioteket Boksnapparen En fin, rimmad, godnattsaga – en hyllning till högläsningen och den gemenskap den skapar. Varje kväll läser djuren i skogen godnattsagor för sina ungar. Men så en dag börjar böckerna försvinna, en efter en. Det måste vara boktjuvar i farten. Men vilka är de? Kaninen
Elina bestämmer sig för att lösa mysteriet. Hon riggar en fälla av böcker och till slut står hon öga mot öga med tjuven. ”Ett fint exempel på högläsning när den är som allra bäst.” KyrkLiv • Nr 1 2014 13
GÖR SIG DEN SOM GÅR VILSE
STÅR PÅ ÖRONEN HÖNOR
SÅGS EN JOHANNES
MOTGIFT LINDFORS
KLÄMMER LAGG
STRÄNG- SKALAT REDLAR SKAP
TAR PRISTAGARE
SVALG
ÅSKAS
KONFLIKT
MEJERIJÄTTE GÖR ÖVERTYGAD
BLIVIT BOTAD HADE EN FRU SOM BLEV FÖRTJUST I JOSEF ÅK FÖR
FAR TILL ESAU UNGEFÄR
HELGPYNT
STÄNDIGA
VÄRDIG
ÄR OFTA MÄNSKLIGT
JOK
BURGNA EGENARTAD
F31
I HER- MATADE RENS ÅNGÅR PANNOR
MÅNGEN BOR DÄR FÅR KAIN TILL DROG
DROTTNINGRIKE
HÖGSINTA
LITEN DAL
SLY KLARADE ELDEN I UGNEN
PRODUKT LOCKAR KÖPSUGEN
ÖKEN
LIVGARDET
DOKTOR
KÖR I STOCKHOLM
PRECISERAR EN SÅNGARE
ITU
VILL MAN SIG OGÄRNA
PRIMATER SVERIGES ÄR STÖRRE ÄN NORGES
BLEV KANSKE KAKAN
PSALMEN DEN BLIDA VAR AR INNE OCH NYTT BLIR JORDENS HOPP. NY FRÖJD FÅR VARJE SINNE, NYTT LIV FÅR VARJE KROPP.
PLATSAR EJ I OD
BRYNE ETT ÄR TVÅ
STAMFADER
HÅL I HY
FÅGELBOET
GER UPPMÄRKSAM
KAN MAN GE PÅ TAL
Lös korsordet och skicka/lämna in lösningen/hela korsordet, till Pastorsexpeditionen, Box 97, 661 22 SÄFFLE. Lösningen skall vara oss tillhanda senast torsdag 7 mars 2014. Vinnaren får ett ex. av ”Traditionsboken”, 2:a och 3:e pris är ½ kg Rättvisemärkt kaffe. Namn .................................................................................................................................................................................................... Adress ................................................................................................................................................................................................... Postadress . ..................................................................................................................Telefon............................................................
14 KyrkLiv • Nr 1 2014
Personal-Nytt
Anna Lindberg är vår vikarierande förvaltningsassistent, anställd från december 2013. Anna ersätter Alexandra Rönnberg som är föräldraledig. Anna Lindberg är från början närking, hon bor i Bro sedan 2007 och i Säffle kommun sedan 1993.
Lösning och vinnare av förra korsordet: 1:a pris ”Traditionsboken” Eva Ellison, Säffle. 2:a pris ½ kg Kyrkkaffe Bertil Persson, Säffle. 3:e pris ½ kg Kyrkkaffe Vivianne Nyström, Säffle. Vi säger ett stort grattis till vinnarna!
Tävlingsdags – ny QR-kod
Nytt år och ny tävlingsomgång, här är den nya QR-koden. I förra numret dolde sig frågan ”Vad betyder ordet Advent?” Rätt svar på frågan är: Ankomst. Om det förra gången inte var en enda som svarade rätt så var det desto fler denna gång. De flesta kom ihåg sin konfirmationsundervisning och svarade rätt på frågan. Snabbast att svara rätt var en glad Bo Johnzén som strax före jul kom in och hämtade sitt pris. Nu tar vi nya tag. För att vara med och tävla behöver du ett program i din telefon, en app, som kan läsa QR-koder. Det finns många sådana appar som är gra-
tis för de flesta smartphones. Scanna ”rutan” för att läsa frågan och skicka sedan svaret som SMS med ditt namn och telefonnummer till 070-191 45 53.
Skicka in ditt svar senast torsdag 7 mars för att tävla om ett exemplar av ”Traditionsboken”. Red. KyrkLiv • Nr 1 2014 15
Kungörelse
Vad betyder återtagen om återtagna gravrätter gravrätt? i Långserud
Förverkad/återtagen gravrätt enligt Kn.Kfu §149/2012 Följande gravplatser saknar innehavare eller handlingar har inte besvarats. GRI = gravrättsinnehavare Långseruds kyrkogård Gravplats Skyltad
Kulturgrav Anmärkning
12 01 34 A
Klass 1
2007-2010
12 01 38
2007-2010
12 01 47 A 12 01 47 B
12 01 47 C 12 01 52 12 02 8
12 02 21 12 03 15 12 03 16 12 03 17 12 03 18 12 03 22 12 03 24 12 04 2
12 04 36 12 04 43 12 04 47
12 04 47 A 12 05 26
12 05 29-30 12 05 70 12 05 71 12 05 74
12 06 56-57 12 07 103 12 07 107 12 07 119 12 08 37 12 08 58 12 11 87
12 11 110
12 11 162
2009-2012 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2009-2012 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2009-2012 2007-2010 2007-2010 2007-2010 2008-2011
2009-2012 2009-2012 2008-2011
2007-2010 2009-2012
Klass 1
GRI saknas
Klass 1
GRI saknas
Klass 1 Klass 1 Klass 1
Klass 2 a Klass 2 a Klass 2 a Klass 2 a Klass 2 a Klass 2 a Klass 1 Ej
Klass 1
Klass 2 a Ej Ej
Klass 2 a ---
Ej ---
Ej Ej Ej
Klass 1 Ej Ej
Klass 2 a Ej Ej Ej Ej Ej
GRI saknas GRI saknas GRI saknas GRI saknas
GRI saknas ej besvarat GRI saknas ej besvarat Ingen villig vara GRI GRI saknas GRI saknas GRI saknas GRI saknas
GRI saknas GRI saknas GRI saknas GRI saknas GRI saknas
Ingen villig vara GRI GRI saknas
GRI saknas ej besvarat GRI saknas GRI saknas GRI saknas
Ingen villig vara GRI GRI saknas GRI saknas GRI saknas
Långseruds kyrka och kyrkogård i vinterskrud. Svenska kyrkan är en del av
GRI saknas ej besvarat GRI saknas GRI saknas
GRI saknas ej besvarat GRI saknas GRI saknas
För att bestrida ärendet kan kontakt tas med kyrkogårdsadministratör Iréne Karlsson, Säffle kyrkogårdsförvaltning. Tel.0533-691310 Må-Ti To-Fr 10-12
gåva! Ge en22-3 Pg 90 01 23 Bg 12 900-
www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
Foto: Paul Jeffrey/ACT
12 01 12
De uppräknade gravarna i tabellen här intill har idag ingen gravrättsinnehavare. De har skyltats i mer än tre år och då fortfarande ingen har anmält sig som villig att vara gravrättinnehavare har gravrätten tagits tillbaka av huvudmannen, Säffle kyrkogårdsförvaltning. På de gravar som ej klassats som kulturhistoriska (klass 1 och 2 a), kommer därför gravstenen att tas bort och platsen kan därefter återupplåtas för en ny grav eller bli en grönyta på kyrkogården. Detta arbete påbörjas i slutet av augusti 2014. Kyrkogårdsförvaltningen Säffle