Woman

Page 1

WOMAN En tidning för både henne och honom

Elin Kling Fashionistan

Alexander Skarsgård Hollywoods nya stjärna

NEW YORK

NYTT OCH HETT I STORSTADEN

Kom igång med löpningen

Salong Betong från ingenting till någonting


Innehåll Redaktörens ord

2

Sociala medier

3

Mode för henne

4

Mode för honom

5

Intervju: Elin Kling

6

Intervju: Alexander Skarsgård

10

Reportage: Salong Betong

14

Artikel: Kvinnovåld mot män

18

Resa: New York

20

Träning

24

Recensioner

26

På Gång

27

Kultur

28

Redaktörens ord

Går det att göra ett livsstilsmagain som designmässigt kan vara tilltalande för både kvinnor och män? Den här tidningen är mitt examensarbete från utbildningen Informationskoordinator på AcadeMedia i Malmö. Min uppgift var att designa ett livsstilsmagasin som skulle vara tilltalande för både kvinnor och män som inte är så intresserade av mode. Livsstilsmagasinen som finns idag riktar sig antingen till kvinnor eller män och har oftast ett innehåll som är präglat av mode. Även designen skiljer sig åt mellan dessa. Jag tycker att det fattas en tidning som riktar sig till både kvinnor och män och som tar upp seriösa saker. När det gäller designen av tidningen så har jag inspirerats av bl.a. den danska tidningen Cover och olika sorters gratistidningar.

Linda Persson

Chefredaktör & ansvarig utgivare

2


SOCIALA MEDIER NY PR-KANAL

Vad gäller saken?

Med sociala medier avses hemsidor och forum på internet där det förekommer social interaktion och där användarna själva genererar delar av innehållet. Några av de vanligaste är:

Riksdagens flitigaste användare av mikrobloggen Twitter finns bland Socialdemokraterna och Centerpartiet. Men få politiker förstår hur sociala medier fungerar och använder Facebook, bloggar och Twitter som traditionella megafoner inför valet – inte till dialog. Också stortings- valet i Norge i höstas påstås ha avgjorts med hjälp av Twitter, Facebook och Youtube.

En blogg (avkortning av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden ’web’ och ’log’), webbjournal[1] eller webbdagbok[1] är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp.

Facebook är en nätgemenskap som grundades 4 januari 2004 av studenten Mark Zuckerberg. I april 2009 uppskattades att sidan hade över 200 miljoner medlemmar världen över och växer snabbast av alla sociala nätverk och communities och i december 2009 över 350 miljoner. Mark Zuckerberg grundade The facebook i januari 2004, då han studerade på Harvard University. Då var sidan endast till för Harvard-studenter.

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, bloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster.

3


MODE FÖR HENNE

Mixa med olika stilar Ringar: Nelly, Jacka: Nelly, Tröja: H&M, Huvtröja: Stadium, Skor: Nilson

Jacka: H&M, Blus: www.nelly.com, Klänning: Lindex, Oversize tröja: Kappahl, Linné: Monky, Klänning: Weekday, Väst: Lindex Blus: Gina Tricot, Shorts: Stadium, Väska: H&M, Ring: Glitter, Sko: Nilson, Sko: Din Sko, Tröja: H&M, Blus: Lindex

4


MODE

FÖR HONOM

Rutiga skjortor i olika färg: Dressman

Klockor: Triwa

Black 999:-

Halsband: Jack & Jones

Blue 899:-

Jacka: H&M, Halsduk: www.nelly.com, Skjorta: Jack & Jones, Jeans: Dressman, Skjorta: Monky, Tröja: Weekday, Jeans: JC, Skor: Nilson, Tröja: Wrangler, Väska: H&M, Skor: Håkansson, Tröja: Lewis, Tröja: H&M, Scarf: Lee, Klocka: Weekday

5


6


ELIN KLING

TJEJEN SOM HAR TUSEN BOLLAR I LUFTEN

Hon har gått från punkare i turkosa dragkedjebyxor till en av Sveriges mäktigaste modeskribenter. Nu ska hon starta klädbutik på nätet och vill sadla om till världsförbättrande tv-reporter. Café tar rygg på den rastlösa modekompassen Elin Kling Elin Kling har redan sänkt ett halvt glas rosévin och rivit av plasten av ett pa­ ket Marlboro när jag kommer till Hum­ legårdens uteservering i Stockholm. Cig­ aretterna är extra långa med vita filter, ”lightare än light”. Hon är klädd i svart jeanskjol, rutig skjor­ ta och ”jättegamla” skor från Rizzo med ”vardagsklackar”. Vanligtvis använder hon inte klackar kortare än tio centimeter. Då mäter hon 187 centimeter. Kjolen och skjortan hade hon i går också. Det är väldigt ovanlig för Elin Kling att upprepa sig på det sättet. – Jag är egentligen sjukt stressad över det. Jag går nästan aldrig i samma outfits över huvud taget men just i kväll orkade jag inte bry mig, säger hon och flinar.

Expressen Fredag

Under sommaren har hon slagit ner sina långa klackar i Expressen, som vikarier­ ande moderedaktör för tidningens fred­ agsbilaga. I ett par veckor i slutet av juli poserade hon sida vid sida med bilagans redaktör, Cecilia Blankens (tidigare Cecilia B Jon­ son, hon gifte sig i juli) som modeexperter i tidningen. Trogna bloggläsare var redan medvetna om en detalj som nog gick Ex­

– Hon är fortfarande min mentor, men nu när vi jobbar ihop kan vi ha verkliga dis­ kussioner om vad det är som säljer.

Den nya medie generationen

motsatta är nog historiskt sett vanligare: journalistisk prestige har oftare handlat om vem som är mest kritisk och avstånd­ stagande mot den kommersiella världen. Elin Kling tillhör en ny och följsammare mediegeneration. – Cissi kan ju inte släppa att jag inte är journalist. Ibland är hon väldigt mycket: ”Jag är redaktör här, jag har journalist­ utbildning.” Då vill jag bara lägga mig

Det är inget givet trätoämne bland unga journalister. Det motsatta är nog historiskt sett vanligare: journalistisk prestige har oftare handlat om vem som är mest kritisk och avståndstagande mot den kommersiel­ la världen. Elin Kling tillhör en ny och följsammare mediegen­ Jag går nästan aldrig i eration. – Cissi kan ju inte släppa att samma outfits över huvud jag inte är journalist. Ibland är hon väldigt mycket: ”Jag är taget men just i kväll redaktör här, jag har journalist­ orkade jag inte bry mig utbildning.” Då vill jag bara lägga mig på golvet och slita mig i håret. på golvet och slita mig i håret. – Jag brukar säga: ”Lita på mig, det här – Jag brukar säga: ”Lita på mig, det här säljer.” Då säger hon: ”Men Elin, det här är säljer.” Då säger hon: ”Men Elin, det här är ingen blogg.” Men jag tycker det är samma ingen blogg.” Men jag tycker det är samma läsare, samma kommersiella tänk – man läsare, samma kommersiella tänk – man ska inte vara rädd för blogglikt material i ska inte vara rädd för blogglikt material i en fredagsbilaga. en fredagsbilaga. Detta självförtroende: var kommer det ifrån Kommersiellt tänk egentligen? Detta självförtroende: var kommer det – Det sexigaste jag vet hos en kille är att ifrån han är jävligt driven, efter­ egentligen? som jag vet att jag är det – Det sexigaste jag vet hos en kille är att själv. Jag tycker inte att han är jävligt driven, eftersom jag vet att jag är den härligaste och jag är det själv. Jag tycker inte att jag är snyggaste personen i den härligaste och snyggaste personen i hela världen. hela världen. Däremot vet jag att jag är en glad och lätt tjej. Jag är ingen sådan där Ingen lätt matchning mens-tjej, som har mens och migrän. Jag Däremot vet jag att jag är en glad och lätt är en glad och enkel människa. tjej. Jag är ingen sådan där mens-tjej, som Men hon understryker samtidigt att hon har mens och migrän. Jag är en glad och inte är naiv. enkel människa. – Jag är faktiskt en väldigt bra männi­ Men hon understryker samtidigt att hon skokännare. Men jag bryr mig inte så my­ inte är naiv. cket vad folk tycker. Som med dig, Björn – Jag är faktiskt en väldigt bra männi­ – du är känd som en lite svår kille. Men jag

“Hon är min mentor och vi ger varandra tips” pressens kärnläsare förbi: Blankens och Kling är utöver kollegor också halvsyskon. När Elin Kling intervjuades i Café för ett år sedan fick hon frågan hur det är att sa­ marbeta med sin halvsyrra. ”Hon är min mentor och vi ger varandra tips”, löd det diplomatiska svaret. Men efter ett par glas rosévin i Hum­ legården avslöjar Elin Kling:

7


INTERVJU

Elin Kling har redan sänkt ett halvt glas rosévin och rivit av plasten av ett pa­ ket Marlboro när jag kommer till Hum­ legårdens uteservering i Stockholm. Cig­ aretterna är extra långa med vita filter, ”lightare än light”. Hon är klädd i svart jeanskjol, rutig skjor­ ta och ”jättegamla” skor från Rizzo med ”vardagsklackar”. Vanligtvis använder

i tidningen. Trogna bloggläsare var redan medvetna om en detalj som nog gick Ex­ pressens kärnläsare förbi: Blankens och Kling är utöver kollegor också halvsyskon.

i tidningen. Trogna bloggläsare var redan medvetna om en detalj som nog gick Ex­ pressens kärnläsare förbi: Blankens och Kling är utöver kollegor också halvsyskon.

När Elin Kling intervjuades i Café för ett år sedan fick hon frågan hur det är att sa­ marbeta med sin halvsyrra. ”Hon är min mentor och vi ger varandra tips”, löd det diplomatiska svaret. Men efter ett par glas rosévin i Humlegården avslöjar Elin Kling: – Hon är fort­ farande min mentor, men nu när vi jobbar ihop kan vi ha verkliga diskussioner om vad det är som säljer. Det är inget givet trätoämne bland unga journalister. Det motsatta är nog histor­ iskt sett vanligare: journalistisk prestige har oftare handlat om vem som är mest kritisk och avståndstagande mot den kom­ mersiella världen. Elin Kling tillhör en ny och följsammare mediegeneration. – Cissi kan ju inte släppa att jag inte är journalist. Ibland är hon väldigt my­ cket: ”Jag är redaktör här, jag har journalist­utbildning.” Då vill jag bara lägga mig på golvet och slita mig i håret.

På alla omslag

“Jag är redaktör här, jag har journalistutbildning” hon inte klackar kortare än tio centimeter. Då mäter hon 187 centimeter. Kjolen och skjortan hade hon i går också. Det är väldigt ovanlig för Elin Kling att upprepa sig på det sättet. – Jag är egentligen sjukt stressad över det. Jag går nästan aldrig i samma outfits över huvud taget men just i kväll orkade jag inte bry mig, säger hon och flinar.

Stort projekt

Under sommaren har hon slagit ner sina långa klackar i Expressen, som vikarier­ ande moderedaktör för tidningens fred­ agsbilaga. I ett par veckor i slutet av juli poserade hon sida vid sida med bilagans redaktör, Cecilia Blankens (tidigare Cecilia B Jon­ son, hon gifte sig i juli) som modeexperter

8

När Elin Kling intervjuades i Café för ett år sedan fick hon frågan hur det är att sa­ marbeta med sin halvsyrra. ”Hon är min mentor och vi ger varandra tips”, löd det diplomatiska svaret. Men efter ett par glas rosévin i Hum­ legården avslöjar Elin Kling: – Hon är fortfarande min mentor, men nu när vi jobbar ihop kan vi ha verkliga dis­ kussioner om vad det är som säljer. Det är inget givet trätoämne bland unga journalister. Det motsatta är nog histor­ iskt sett vanligare: journalistisk prestige har oftare handlat om vem som är mest kritisk och avståndstagande mot den kom­ mersiella världen. Elin Kling tillhör en ny och följsammare mediegeneration. – Cissi kan ju inte släppa att jag inte är journalist. Ibland är hon väldigt mycket: ”Jag är redaktör här, jag har journalist­

Jag brukar säga: “Lita på mig, det här säljer”

utbildning.” Då vill jag bara lägga mig på golvet och slita mig i håret. – Jag brukar säga: ”Lita på mig, det här


Elin Kling har redan sänkt ett halvt glas rosévin och rivit av plasten av ett pa­ ket Marlboro när jag kommer till Hum­ legårdens uteservering i Stockholm. Cig­ aretterna är extra långa med vita filter, ”lightare än light”. Hon är klädd i svart jeanskjol, rutig skjor­ ta och ”jättegamla” skor från Rizzo med ”vardagsklackar”. Vanligtvis använder hon inte klackar kortare än tio centimeter. Då mäter hon 187 centimeter.

INTERVJU

Sommarens mode

Kjolen och skjortan hade hon i går också. Det är väldigt ovanlig för Elin Kling att upprepa sig på det sättet. – Jag är egentligen sjukt stressad över det. Jag går nästan aldrig i samma outfits över huvud taget men just i kväll orkade jag inte bry mig, säger hon och flinar. Under sommaren har hon slagit ner sina långa klackar i Expressen, som vikarier­ ande moderedaktör för tidningens fred­ agsbilaga. I ett par veckor i slutet av juli poserade hon sida vid sida med bilagans redaktör, Cecilia Blankens (tidigare Cecilia B Jon­ son, hon gifte sig i juli) som modeexperter i tidningen. Trogna bloggläsare var redan medvetna om en detalj som nog gick Ex­ pressens kärnläsare förbi: Blankens och Kling är utöver kollegor också halvsyskon. När Elin Kling intervjuades i Café för ett år sedan fick hon frågan hur det är att sa­ marbeta med sin halvsyrra. ”Hon är min mentor och vi ger varandra tips”, löd det diplomatiska svaret. Men efter ett par glas rosévin i Hum­ legården avslöjar Elin Kling: – Hon är fortfarande min mentor, men nu när vi jobbar ihop kan vi ha verkliga.

Namn: Elin Kling Ålder: 27 år Bor: Stockholm Arbete: Modejournalist & bloggare Familj: pojkvän Favorittidning: Elle

9


10


ALEXANDER SKARSGÅRD

SVERIGES SENASTE STJÄRNA I HOLLYWOOD

Alexander Skarsgårds silvriga Audi ilar fram i hisnande fart på Sunset Boulevard. Vi åker förbi västra Hollywoods nattklubbar, Jamba Juice-barer, scientologkyrkor och veganfik. I bilens bakfönster sitter en stor, avlång dekal med en välbekant grön text: ”Det svänger om Bajen!”. – Fan! Jag hatar att vara försenad. När jag växte upp var farsan stenhård med sånt. Det var middag klockan sex och kom man fem minuter sent var man tvungen att ha en väldigt bra förklaring. Alexander är på väg till agenturen Endeav­ or, eller ”Ari Gold-agenturen” som han själv kallar den. Som vanligt i Los Angeles tenderar verkligheten att smälta ihop med fiktionen. Alexander har sagt att han inte vill att det här ska bli ett ”Vincent Chasereportage” om hans förmodat glamourösa liv i Holly­ wood – han hävdar be­ stämt, som skådisar brukar göra, att det inte finns något sådant liv. – Alltså, jag bara jobbar för det mesta.

– Du vet hur vi ska presentera dig va? ”Ap­ ple! Pepsi! Alexander! Vi ska göra dig till ett varumärke!” I våras blev Alexander Skarsgårds agent av med sitt jobb på en av Hollywoods mel­ lanstora agenturer, vilket tvingade Alex­ ander att fråga sig om han skulle fortsätta jobba med henne på en mindre agentur, el­ ler söka sig till någon av de större. Han till­ bringar därmed den här veckan med att ha ett halvdussin möten på olika agenturer – och erkän­ ner att det är en tacksam egotripp att flänga runt till olika kontor där alla försök­ er övertyga honom om hur bra han är och varför de måste samarbeta i framtiden. Men trots Endeavors ”roll” i Entourage är detta inte den mest prestigefulla agenturen i Hollywood. Det är en relativt nystartad agentur som nischat sig på yngre, hippare skådisar – de är i framkanten, men har inte nödvändigtvis de bästa kontaktnäten eller den mest erfarna personalen.

“Hollywood är inte

riktigt som man tror”

Mötet är viktigt

Men nu är vi på väg till Endeavor, som alltså är den agentur där Jeremy Pivens omedelbart klassiska agentkaraktär Ari Gold jobbar i Entourage. De flesta scen­ erna från agenturen är inspelade på de­ ras riktiga kontor, som ligger precis intill Rodeo Drive i Beverly Hills. När vi kom­ mer dit är Alexander fyra, fem minuter försenad. Han studsar ut ur bilen, slänger nycklarna till en parkeringsvakt och så tar vi hissen upp till Endeavor, som ser ut precis som i tv-serien – luftiga lokaler i matt stål, frostat glas och vita möbler. Fem unga tjejer som förmodligen extraknäcker som modeller sitter i en symmetrisk rad i receptionen och svarar på telefonsamtal i headset.

Alla är svenskar

Två Endeavor-anställda killar med påko­ stat hår, svarta kostymer och pastellfär­ gade skjortor tar emot Alexander, boxar honom lite sällskapligt på axeln och imit­ erar en berömd scen ur Entourage.

Hela släkten kommer hit

För ett par år sedan hade Endeavor varit en utmärkt hemvist för Alexander, men det har hänt mycket i hans karriär den se­ naste tiden. Han har gjort två av de största rollerna i två olika serier för ameri­ kanska prestigetv-kanalen HBO – vampyrserien True blood och Irak-serien Generation Kill. Bland hans kommande filmer märks Straw dogs, en ny version av regissören Sam Peckinpahs kultförklarade klassiker från 1972. Där spelar Alexander mot Kate Bosworth (som är hans ex-flickvän i filmen) och James Woods (hans fotbollstränare). Under ett

– Fan! Jag hatar att vara försenad. När jag växte upp var farsan stenhård med sånt. Det var middag klockan sex och kom man fem minuter sent var man tvungen att ha en väldigt bra förklaring.

Ny roll på gång

Alexander är på väg till agenturen En­ deavor, eller ”Ari Gold-agenturen” som han själv kallar den. Som vanligt i Los Angeles tenderar verkligheten att smälta ihop med fiktionen. Alexander har sagt att han inte vill att det här ska bli ett ”Vin­ cent Chase-reportage” om hans förmodat glamourösa liv i Hollywood – han hävdar bestämt, som skådisar brukar göra, att det inte finns något sådant liv. – Alltså, jag bara jobbar för det mesta. Men nu är vi på väg till Endeavor, som alltså är den agentur där Jeremy Pivens omedelbart klassiska agentkaraktär Ari Gold jobbar i Entourage. De flesta scen­ erna från agenturen är inspelade på de­ ras riktiga kontor, som ligger precis intill Rodeo Drive i Beverly Hills. När vi kom­ mer dit är Alexander fyra, fem minuter försenad. Han studsar ut ur bilen, slänger nycklarna till en parkeringsvakt och så tar vi hissen upp till Endeavor, som ser ut precis som i tv-serien – luftiga lokaler i matt stål, frostat glas och vita möbler. Fem unga tjejer som förmodligen extraknäcker som modeller sitter i en symmetrisk rad i receptionen och svarar på telefonsamtal i headset. Två Endeavor-anställda killar med påkostat hår, svarta kostymer och pastellfärgade skjortor tar emot Alexander, boxar honom lite sällskapligt på axeln och imiterar en berömd scen ur Entourage. – Du vet hur vi ska presentera dig va? ”Ap­ ple! Pepsi! Alexander! Vi ska göra dig till.

“Tiden går ofta mycket fortare här”

11


INTERVJU

– Fan! Jag hatar att vara försenad. När jag växte upp var farsan stenhård med sånt. Det var middag klockan sex och kom man fem minuter sent var man tvungen att ha en väldigt bra förklaring.

Många agenter är bra

Alexander är på väg till agenturen En­ deavor, eller ”Ari Gold-agenturen” som han själv kallar den. Som vanligt i Los Angeles tenderar verkligheten att smälta ihop med fiktionen. Alexander har sagt att han inte vill att det här ska bli ett ”Vin­ cent Chase-reportage” om hans förmodat glamourösa liv i Hollywood – han hävdar bestämt, som skådisar brukar göra, att det inte finns något sådant liv. – Alltså, jag bara jobbar för det mesta. Men nu är vi på väg till Endeavor, som alltså är den agentur där Jeremy Pivens omedelbart klassiska agentkaraktär Ari Gold jobbar i Entourage. De flesta scen­

“Vi har blivit en

hissen upp till Endeavor, som ser ut pre­ cis som i tv-serien – luftiga lokaler i matt stål, frostat glas och vita möbler. Fem unga tjejer som förmodligen extraknäcker som modeller sitter i en symmetrisk rad i receptionen och svarar på telefon­ samtal i headset. Två Endeavor-an­ ställda killar med påkostat hår, svarta kostymer och pastellfärgade skjortor tar emot Alexander, boxar honom lite sällska­ pligt på axeln och imiterar en berömd scen ur Entourage. – Du vet hur vi ska presentera dig va? ”Ap­ ple! Pepsi! Alexander! Vi ska göra dig till ett varumärke!”

“Jag går i min fars fotspår men på mitt eget vis”

Känner mig hemma här

I våras blev Alexander Skarsgårds agent av med sitt jobb på en av Hollywoods mel­ lanstora agenturer, vilket tvingade Alex­ ander att fråga sig om han skulle fortsätta jobba med henne på en mindre agentur, el­ ler söka sig till någon av de större. Han tillbringar därmed den här veckan med att ha ett halvdussin möten på olika agenturer – och erkänner att det är en tacksam egotripp att flänga runt till olika kontor där alla försöker övertyga honom om hur bra han är och varför de måste samarbeta i framtiden. Men trots Endeavors ”roll” i Entourage är detta inte den mest prestigefulla agenturen i Hollywood. Det är en relativt nystartad agentur som nischat sig på yngre, hippare

liten svensk familj” erna från agenturen är inspelade på deras riktiga kontor, som ligger precis intill Ro­ deo Drive i Beverly Hills. När vi kommer dit är Alexander fyra, fem minuter förse­ nad. Han studsar ut ur bilen, slänger ny­ cklarna till en parkeringsvakt och så tar vi

12

– Fan! Jag hatar att vara försenad. När jag växte upp var farsan stenhård med sånt. Det var middag klockan sex och kom man fem minuter sent var man tvungen att ha

en väldigt bra förklaring. Alexander är på väg till agenturen En­ deavor, eller ”Ari Gold-agenturen” som han själv kallar den. Som vanligt i Los Angeles tenderar verkligheten att smälta ihop med fiktionen. Alexander har sagt att han inte vill att det här ska bli ett ”Vin­ cent Chase-reportage” om hans förmodat glamourösa liv i Hollywood – han hävdar bestämt, som skådisar brukar göra, att det inte finns något sådant liv. – Alltså, jag bara jobbar för det mesta.

Svenska kollegor

Men nu är vi på väg till Endeavor, som alltså är den agentur där Jeremy Pivens omedelbart klassiska agentkaraktär Ari Gold jobbar i Entourage. De flesta scen­ erna från agenturen är inspelade på de­ ras riktiga kontor, som ligger precis intill Rodeo Drive i Beverly Hills. När vi kom­ mer dit är Alexander fyra, fem minuter


INTERVJU

Fan! Jag hatar att vara försenad. När jag växte upp var farsan stenhård med sånt. Det var middag klockan sex och kom man fem minuter sent var man tvungen att ha en väldigt bra förklaring. Alexander är på väg till agenturen En­ deavor, eller ”Ari Gold-agenturen” som han själv kallar den. Som vanligt i Los Angeles tenderar verkligheten att smälta ihop med fiktionen. Alexander har sagt att han inte vill att det här ska bli ett ”Vin­ cent Chase-reportage” om hans förmodat glamourösa liv i Hollywood – han hävdar bestämt, som skådisar brukar göra, att det inte finns något sådant liv. – Alltså, jag bara jobbar för det mesta.

Musikvideo inspelning

Men nu är vi på väg till Endeavor, som alltså är den agentur där Jeremy Pivens omedelbart klassiska agentkaraktär Ari Gold jobbar i Entourage. De flesta scen­ erna från agenturen är inspelade på de­ ras riktiga kontor, som ligger precis intill Rodeo Drive i Beverly Hills. När vi kom­ mer dit är Alexander fyra, fem minuter försenad. Han studsar ut ur bilen, slänger nycklarna till en parkeringsvakt och så tar vi hissen upp till Endeavor, som ser ut precis som i tv-serien – luftiga lokaler i matt stål, frostat glas och vita möbler. Fem unga tjejer som förmodligen extraknäcker som modeller sitter i en symmetrisk rad i receptionen och svarar på telefonsamtal i headset. Två Endeavor-anställda killar med påkostat hår, svarta kostymer och pastellfärgade skjortor tar emot Alexan­ der, boxar honom lite sällskapligt på axeln och imiterar en berömd scen ur Entourage. – Du vet hur vi ska presentera dig va? ”Ap­ ple! Pepsi! Alexander! Vi ska göra dig till ett varumärke!”

Namn: Alexander Skarsgård Ålder: 34 år Bor: Los Angeles Arbete: Skådespelare Familj: stor Favoritstad: New York

FILMOGRAFI

Paparazzi (musikvideo med Lady Gaga) 2009 True blood 2008 Generation kill 2008 Leende guldbruna ögon 2007 Hundtricket 2002 Vingar av glas 2000 Järngänget 2000

13


Fr책n ingenting till n책gonting

14


TATUERINSSTUDION VÄNDE RÄTT PÅ LIVET

För ett år sedan bestämde de sig för att ta tag i sina liv. Nu är busarna­ Daniel ”Danne” Eriksson och Anders­”Bläckan” Bleckhorns tatueringsstudio i ­ Högdalen kändisarnas favorithäng. Inför ettårsdagen berättar På stan historien om Salong Betong – från ingenting till allting. På fredagskvällen den 14 november 2008 går Daniel Eriksson ut för att rasta hun­ den Brorsan hemma i Högdalen. På gatan utanför lägenheten ser han en civilklädd polis. Danne tar en extra lång promenad men när han kommer tillbaka står polisen fortfarande kvar. Då vet han att de kom­ mer att göra husrannsakan hos honom i kväll. Sju andra poliser dyker upp bakom buskar och ur trappuppgångar. Danne ber dem vänta i trapphuset tills hans femåriga dotter har somnat. Han vet inte riktigt vad de letar efter men de hittar antagligen inte vad de söker för de tar inte med honom till stationen. Däre­ mot hittar de nästan femtio tusen kronor och några flyers till en fest som Danne ska ordna två veckor senare i Magasin 15 i Ul­ vsunda industriområde. Då säger Danne som det är: pengarna ska han ha till festen, som ordnas för att samla in pengar till att starta en tatueringsstudio. Om det lyckas ska studion bli hans levebröd och vara hans väg från gatan. Polisen låter honom efter viss tvekan behålla pengarna.

Bläckans talang

Danne är entreprenören medan Salong Betongs andre grundare, Bläckan, är tatuerings­artisten. Medan Danne var ute och ”gjorde bus” var Bläckan alltid bra på

Mot slutet kunde han tatuera fyra dagar i veckan och blev inringd för att göra små kärlekstatueringar på kändisbröllop. Men han använde fortfarande bara knappnål, av typen som finns på vanliga anslagstavlor, och alla hans verk bestod av tusentals små prickar. – Jag har alltid velat göra något av Bläck­ ans talang, men han har inte velat. Men nu var det dags, han höll på att skaffa barn och jag hade redan en dotter. Man kan inte gå i graven utan att ha försökt, säger Danne.

Insamlingsfesten

Jag har tänkt att tatueringsbranschen bara är pain, devil, evil, och pain igen.

Det är Dannes och Bläckans gamla kompis Skyrken som kommer med idén att de ska ordna en fest för att samla in pengar. ”Så gör punkarna”, säger han. Förutom bandet Hoffmaestro & Chraa ska även kompisen Matar Samba – som rappar under namnet Näääk och snart ska släppa sin första skiva – uppträda live, men två veckor före festen åker Matar in i fängelse. Danne och Bläckan behöver ungefär tre hundra betalande gäster på sin insamlingsfest, då går de runt och kommer att ha råd med ett fläktsystem till lokalen där de tänkt ha sin studio. Det kommer nästan nio hundra personer. Danne, som ordnar festen nästan helt ensam, är så stressad att han inte kommer ihåg något av kvällen efteråt. – Det enda jag minns är att det är en jävla massa folk och att jag springer omkring med en walkietalkie, säger Danne.

Danne är entreprenören medan Salong Betongs andre grundare, Bläckan, är tatuerings­ artisten. att rita, men skottade pellets på båtar för att överleva. Bläckan tatuerade sig själv för förs­ta gången när han var fjorton år, en sol på utsidan av handen. På en stol i sitt kök i Högdalen tatuerade han vän­ ner och ryktet om hans talang spred sig.

Salong Betong

i två månader för att förvandla det över­ givna källarkontoret till tatue­ringsstudio enligt miljöförvaltningens regler. Under tiden försöker Danne lära sig hur det fun­ gerar att driva företag och de har kommit på en slogan till sin studio: ”Salong Betong – från ingenting till någonting.” Det är inte helt lätt att hitta till Salong Be­ tong, lokalen ligger inte i Högdalens cen­

Den 14 januari 2009 slår så Salong Be­ tong upp portarna och den första kunden är Skyrken. Då har de jobbat dygnet runt

trum utan i en källare i det funkishusom­ råde där Danne bor. Han brukar själv sitta bakom disken i entrén och spela dancehall­ musik på hög volym, mest artisten Busy Signal. På väggen i den avskalade hallen finns en platt-tv som visar avsnitt efter avs­ nitt med ”Simpsons”. I en läderfåtölj sitter sångerskan och klubbarrangören Vanessa Falk med sin laptop. Brorsan, en engelsk staffordshire bullterrier, kommer fram och hoppar upp på alla besökare. – Är du hundrädd? frågar Danne. – Brorsan bits inte, han vill bara lägga din arm i sin mun. Det sägs att de känner av ditt blod- och levervärde genom att göra det.

Tatuerarna

Inne in ett av de två tatueringsrummen sitter Bläckan och Felix Paulin, studions andra tatuerare. Bläckan stryker med en blandning av vatten, sprit och såpa över ryggen på sin kund, för att ta bort blod och överblivet bläck. Det traditionella sättet att bli tatuerare på är att gå som lärling hos en redan etablerad tatueringsartist. Det har inte Bläckan gjort

15


REPORTAGE

– Jag har alltid velat göra något av Bläck­ ans talang, men han har inte velat. Men nu var det dags, han höll på att skaffa barn och jag hade redan en dotter. Man kan inte gå i graven utan att ha försökt, säger Danne.

Det går bra nu

Det är Dannes och Bläckans gamla kompis Skyrken som kommer med idén att de ska ordna en fest för att samla in pengar. ”Så gör punkarna”, säger han. Förutom bandet Hoffmaestro & Chraa ska även kompisen Matar Samba – som rappar under nam­ net Näääk och snart ska släppa sin första skiva – uppträda live, men två veckor före festen åker Matar in i fängelse. Danne och Bläckan behöver ungefär tre hundra betalande gäster på sin insamlingsfest, då På fredagskvällen den 14 november 2008 ska studion bli hans levebröd och vara hans går de runt och kommer att ha råd med går Daniel Eriksson ut för att rasta hun­ väg från gatan. Polisen låter honom efter ett fläktsystem till lokalen där de tänkt ha den Brorsan hemma i Högdalen. På gatan viss tvekan behålla pengarna. sin studio. Det kommer nästan nio hundra utanför lägenheten ser han en civilklädd Danne är entreprenören medan Salong personer. Danne, som ordnar festen nästan polis. Danne tar en extra lång promenad Betongs andre grundare, Bläckan, är helt ensam, är så stressad att han inte kom­ men när han kommer tillbaka står polisen tatuerings­artisten. Medan Danne var ute mer ihåg något av kvällen efteråt. fortfarande kvar. Då vet han att Jag har alltid velat göra – Det enda jag minns är att det de kommer att göra husrannsakan är en jävla massa folk och att jag hos honom i kväll. Sju andra något av Bläckans talang, springer omkring med en walkiepoliser dyker upp bakom buskar men han har inte velat. talkie, säger Danne. och ur trappuppgångar. Danne ber Den 14 januari 2009 slår så Sa­ dem vänta i trapphuset tills hans long Betong upp portarna och och ”gjorde bus” var Bläckan alltid bra på den första kunden är Skyrken. Då har de femåriga dotter har somnat. Han vet inte riktigt vad de letar efter men att rita, men skottade pellets på båtar för jobbat dygnet runt i två månader för att de hittar antagligen inte vad de söker för att överleva. Bläckan tatuerade sig själv för förvandla det övergivna källarkontoret till förs­ta gången när han var fjorton år, en sol tatue­ringsstudio enligt miljöförvaltnin­ de tar inte med honom till stationen. på utsidan av handen. På en stol i sitt kök i gens regler. Under tiden försöker Danne Polisen på besök Högdalen tatuerade han vänner och ryktet lära sig hur det fungerar att driva företag Däremot hittar de nästan femtio tusen kro­ om hans talang spred sig. Mot slutet kunde och de har kommit på en slogan till sin stu­ nor och några flyers till en fest som Danne han tatuera fyra dagar i veckan och blev dio: ”Salong Betong – från ingenting till ska ordna två veckor senare i Magasin 15 i inringd för att göra små kärlekstatueringar någonting.” Ulvsunda industriområde. Då säger Danne på kändisbröllop. Men han använde fort­ Det är inte helt lätt att hitta till Salong Be­ som det är: pengarna ska han ha till festen, farande bara knappnål, av typen som finns tong, lokalen ligger inte i Högdalens cen­ som ordnas för att samla in pengar till att på vanliga anslagstavlor, och alla hans verk trum utan i en källare i det funkishusom­ starta en tatueringsstudio. Om det lyckas bestod av tusentals små prickar. råde där Danne bor. Han brukar själv sitta

16


la det övergivna källarkontoret till tatue­ ringsstudio enligt miljöförvaltningens regler. Under tiden försöker Danne lära sig hur det fungerar att driva företag och de har kommit på en slogan till sin stu­ dio: ”Salong Betong – från ingenting till någonting.”

REPORTAGE

3 RÖSTER OM SALONG BETONG

Ingen traditionell studio

Det är inte helt lätt att hitta till Salong Be­ tong, lokalen ligger inte i Högdalens cen­ trum utan i en källare i det funkishusom­ råde där Danne bor. Han brukar själv sitta bakom disken i entrén och spela dancehall­ musik på hög volym, mest artisten Busy Signal. På väggen i den avskalade hallen finns en platt-tv som visar avsnitt efter avs­ nitt med ”Simpsons”. I en läderfåtölj sitter sångerskan och klubbarrangören Vanessa Falk med sin laptop. Brorsan, en engelsk staffordshire bullterrier, kommer fram och hoppar upp på alla besökare. – Är du hundrädd? frågar Danne. – Brorsan bits inte, han vill bara lägga din arm i sin mun. Det sägs att de känner av ditt blod- och levervärde genom att göra det. Inne in ett av de två tatueringsrummen sitter Bläckan och Felix Paulin, studions andra tatuerare. Bläckan stryker med en blandning av vatten, sprit och såpa över ryggen på sin kund, för att ta bort blod och överblivet bläck. Det traditionella sättet att bli tatuerare på är att gå som lärling hos en redan etablerad tatueringsartist. Det har inte Bläckan gjort och Salong Betongs stil skiljer sig lite från den traditionella skolan i Sverige. Den är mer realistisk och de använder bara svart och grått, aldrig färg. Basebollträn och knogjärn är återkommande motiv och text i typsnittet Chicano script. – Jag har tänkt att tatueringsbranschen bara är pain, devil, evil, och pain igen. Jag hade ingenting där att göra. Men nu när vi har startat eget kan vi göra det på vårt sätt. Inga djävulsdyrkargrejer och inga rasist­ gaddningar, säger Bläckan. – Tatueringsbranschen är förlegad. Det är gamla sjömän, ankare, dödskallar och rockabilly. Vi kommer från betongen och vi visste att det fanns en marknad för oss. Motivet är ju upp till kunden, men vi gil­ lar höghus och förortsestetik, inte gamla skepp, säger Danne. – Vi ritar om i princip alla motiv, allt som

Ametist Azordegan, program­ ledare på SR Metropol:

– Jag har tre tatueringar från Salong Betong, en dikt på persiska som handlar om vikten av ödmjukhet, den har min mamma ritat, sedan har jag mitt namn på persiska på handleden och fem kryss bakom örat. Jag tycker att de är lite magnetiska, jag har varit på andra ställen och där kan folk vara lite dryga. För en själv är det ju en stor grej att tatuera sig, då är det viktigt att det är trevligt och bra stämning.

Daniel Breitholtz, A & R-manager:

– En kompis hade gjort hela sin ryggtavla där, så jag gick dit och tatuerade in en text på min underarm, det var Bläckan som gjorde den. Jag har varit på andra tatueringsstudior, men nu kommer jag inte att släppa Salong Betong. Det är väl som när man har hittat sin läkare eller vad som helst, är man nöjd så kommer man tillbaka, det är så trevligt. Jag ska förhoppningsvis dit igen i januari, jag har en underarm till som behöver bläck. Om de kan klämma in mig.

Matias Padin Varela, spelar Jorge i ”Snabba cash”

– Jag har gjort en jungfru Maria med texten ”Du håller ditt öde i dina egna händer” under, den symboliserar min kulturella bakgrund, jag kommer från en spansk-katolsk familj. Texten handlar om provfilmningstiden, innan jag fick rollen i ”Snabba cash”. Jag gjorde den för att jag insåg att jag inte kan göra några fler tatueringar från och med nu, om jag ska var skådis. Jag skulle aldrig tatuera mig någon annanstans, folk kommer från hela landet för att gadda sig där.

17


REPORTAGE

Kvinnovåld mot män tystas ner

Att kvinnor misshandlar män i hemmet är en förbjuden tanke bland politiker och forskare. När studenterna Heidi Wasén och Camilla Palmberg ville fördjupa sig i ämnet möttes de av motstånd, oförståelse och tystnad. För två veckor sedan dömde tingsrätten i Skövde en kvinna till tre och ett halvt års fängelse sedan hon knivhuggit sin man i bröstet med en brödkniv. Motivet var svartsjuka. Mannen hade inte hotat eller slagit kvinnan före överfallet. Tommy Hoff, kriminalkommissarie i Skövde, arbetar bland annat med att stud­ era våldsbrotten i Skaraborgs län. Han berättar att antalet kvinnor som misstänks för misshandel ökar, men att det inte går att se om det är kvinnor eller män som utsätts för brotten. Statistik­ en bygger nämli­ gen på en modell från 1950-talet där kvinnors våld mot just män inte finns med. Brottsföre­ byggande rådet (Brå) uppskattade 1999 i rapporten “Kvinnors brottslighet” att drygt fyra procent av det “vuxna familjevåldet” beräknas bestå av kvinnors våld mot män. Annons: - Jag är övertygad om att den siffran är högre eftersom mörkertalet är stort när det gäller kvinnor som misshandlar eller kränker sina män. Vissa brott är tabube­ lagda, det här är ett sådant. Det ingår inte i mansrollen att vara ett offer - och särskilt inte att bli slagen av en kvinna.

“Slagen man”

Tommy Hoff berättar att flera forskare som han träffat intresserat sig för ämnet, men att de inte gått vidare med ytterligare studier. Studenterna Heidi Wasén och Camilla Palmberg valde dock att undersöka mans­ misshandel. För två år sedan presenterade de examensarbetet “Slagen man” vid den sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Den bygger på djupintervjuer med sju män som blivit fysiskt eller psykiskt misshandlade av sin kvinnliga partner.

18

Men det satt långt inne innan de två stu­ denterna kunde slutföra sitt arbete. Kur­ skamraterna ifrågasatte ämnesvalet och det tog tid innan de lyckades hitta en handle­ dare som ville stötta deras studier. - Jag och Camilla var irriterade på den endi­ mensionella synen på misshandel i hemmet som finns bland politiker, forskare och inom medierna. Vi hade också båda två manliga vänner som blivit slagna eller ho­ tade av kvinnor som de levde tillsammans med. All undervisning på universitetet bygger på uppfattningen att det bara är kvinnor som kan mis­ shandlas av sin partner, berättar Heidi Wasén.

Kvinnomisshanel

Under senare år har kvinnomisshandeln up­ pmärksammats som ett av våra allvarligaste sam­ hällsproblem. Enligt flera undersöknin­ gar i USA, Kanada och Storbritannien är det dock vanligt att kvinnor fysiskt eller psykiskt misshandlar män i hemmen. Resultaten har mötts av hård kritik. Su­ sanne Steimetz, i dag chef för Family Re­ search Center vid Indianauniversitetet, har fått ta emot hot från feminister när hon föreläst om män som misshandlas av kvin­ nor. Detta trots att hon hjälpt till att starta härbärgen för utsatta kvinnor och forskat om kvinnomisshandel. I en studie från slutet av 1970-talet pub­ licerad av forskarna Linda Nisonoff och Irving Bitman uppgav 15,5 procent av männen och 11,3 procent av kvinnorna att de blivit slagna av sin partner. Sociologen Murray Straus, professor och biträdande chef för Family Research Lab­ oratory i New Hampshire, menar att även om kvinnor antas ha mindre möjligheter att åstadkomma fysiska skador är mans­ misshandel ett socialt problem. Redan 1986 konstaterade Straus att kvin­ nors våld mot män inte väcker något allmänt intresse.

Vanligare än man tror

Under senare år har misshandeln av kvinnor uppmärksammats som ett al­ lvarligt problem i det svenska samhället. Uppgifterna varierar om hur vanligt det är att män använder våld mot sina hus­ trur eller flickvänner. Amerikanska och engelska undersökn­ ingar tyder på att det också är mycket vanligt att kvinnor misshandlar män i ett förhållande. Advokaten Richard Gelles är knuten till Pennsylvania´s School of Social Work. Redan i början av 1980-talet ledde han en studie där 2 143 amerikanska par intervjuades. Re­ sultatet visade att 27 procent av männen och 24 procent av kvinnorna utsatts för våld i hemmet av sin partner. Några svenska undersökningar om hur vanligt det är att kvinnor slår eller kränker sina män finns inte. Poliser som DN talat med uppger att mörkertalet kan vara stort. Att bli slagen av den kvinna man lever samman med är skamfullt, säger de.

Misshandel

Kvinnomisshandel, (...) Kvinnomisshandel kan förekomma i alla samhällsgrupper. Vanliga förk­ laringar till misshandeln är att kvinnan på något sätt har framkallat situationen, att mannen är upprörd, arbetslös, sjuk eller har alkoholproblem. Sådana förk­ laringar har en tendens att frita man­ nen från personligt ansvar. Samband mellan alkohol och kvinnomisshandel finns men är komplexa; bl.a. tycks såväl utomstående som paret överdriva graden av påverkan i jämförelse med oberoende blodtester då dessa kunnat göras. Dessu­ tom tycks män som inte säger sig accept­ era att kvinnor utsätts för våld oftare misshandla kvinnor under påverkan av alkohol än andra män. Våldsamma män åberopar ofta sina rättigheter som män som förklaring till kvinnomisshandel. (...) “ (Ur Nationalencyklopedin) Mansmisshandel finns inte omnämnt.


REPORTAGE

Plötsligt var slagen en del av Daniels vardag

I två år misshandlades och kränktes Daniel av flickvännen Klara. På ett psykologiskt plan kan en man känna sig lika fastlåst i ett destruktivt förhållande som en kvinna, säger han. Han minns fortfarande hur hennes fingrar greppade om halsen. Andra gånger tog han emot slag och sparkar tills han lyckades fly hemmet. De inre såren gör fortfarande ont. Den upprättelse han längtade efter - och behövde - kom aldrig. - Att leva tillsammans med någon som saknar gränser och impulskontroll är det mest skrämmande jag varit med om, säger Daniel. Under de två åren tillsammans med flick­ vännen och sambon Klara kände han en allt större vanmakt. Ändå tog det lång tid innan han bröt upp. - Jag borde ha lämnat henne redan första gången jag såg hennes aggressivitet, första gången hon slog mig. Men jag kunde inte förmå mig att svika en kvinna som vän­ tade mitt barn, jag ville ta mitt ansvar som blivande pappa.

handflata. Han kände hur det susade i örat och kinden fick en kraftig rodnad. Klara skrek att han var ett svin och att hon visste att han träffat “den där fittan igen”. - Jag blev chockad och förklarade för Klara att hennes beteende var helt oacceptabelt. Hon bagatelliserade det som hänt och me­ nade att hon hade ett sydeuropeiskt tem­ perament.

Fler utbrott

Men våldsutbrotten och de muntliga krän­ kningarna blev intensivare. Hon slog och sparkade, greppade tag om hans hals och kinder. Ofta skrek hon att han var ett “vid­ rigt litet äckel”. En dag ringde några grannar på dörren och hotade att kontakta polisen innan någon

blev allvarligt skadad. Klara lugnade ned sig och lovade att söka hjälp för att komma till rätta med aggressiviteten. Hon och Daniel tog kontakt med social­ förvaltningen. En vecka senare blev de kallade till ett samtal med en socionom. Under mötet kastade sig Klara över Daniel och började slå honom. Någon uppfattade vad som hände bakom den stängda glas­ dörren och kallade på en väktare som tog med sig Klara ut ur lokalen. Det enda den chockade socionomen kom på att säga var: “Det var bra att du inte slog tillbaka.” - Jag blev förvånad över att möta en så stum oförståelse. Hon hade ju precis fått se hur våldsam Klara kunde bli. Med hennes kunskap och erfarenhet som socionom. hon ha reagerat kraftigare.

Dem var nykära

De träffades för fem år sedan och blev störtförälskade. De umgicks intensivt, åkte till hennes sommarställe för att möta våren och lärde känna varandra som nykära. De använde inte några preventivmedel; Klara trodde inte att hon kunde bli med barn efter en operation. Men redan efter fyra månader gav graviditetstestet positivt utslag. Strax därefter började en tillvaro där Dan­ iel varje dag fick kämpa för att inte förlora sin självkänsla, och där hans egen självbild höll på att trasas sönder. Det var som att gå på ett minfält och hennes svartsjuka tog sig allt våldsammare uttryck. Det var en vanlig eftermiddag. Klara, Daniel och hans dotter från ett tidigare förhållande satt i bilen på väg hem. Plöt­ sligt ropade dottern att hon tyckte sig se en av Daniels tidigare flickvänner på andra sidan gatan. När de kom innanför dörren till lägen­ heten hastade dottern snabbt in till sig. Strax därefter gick Klara fram till Daniel och gav honom ett kraftig slag med öppen

19


20


NEW YORK-BROOKLYN

Vill du vara lite inne, lite sådär lagom världsvan? Prata då om BoCoCa och Dumbo. Men läs det här först så du vet vad du talar om. Vi ska till New York, till Paul Austers kvarter, till Brooklyn.  Vad gäller kulturantropologiska observa­ tioner upptäckte jag att Brooklynbor hyser mindre motstånd mot att tala med främlin­ gar än något annat folkslag jag träffat på. De lägger sig fritt i varandras angelägen­ heter … de grälar som ursinniga fyraårin­ gar om parkeringsplatser, de slänger ur sig vitsiga repliker som om det vore en självk­ larhet. Så skriver författaren Paul Auster i sin se­ naste roman Dårskaper i Brooklyn. Auster själv bor sedan många år tillbaka i denna enorma New York-stadsdel, det är också här många av hans historier utspelar sig. Som i filmen Smoke, där Auggie Wrens trivsamma cigarraffär ligger på Court Street.

Brooklyn var sin egen stad

Auster bor på Second Street i Park Slope, ett tjusigt område med trädkantade gator där brownstonehus i Cosbystil står tätt ihop. Alla med en stentrappa utanför där det allt som oftast pågår någon form av mänsklig aktivitet. – Paul Auster, jodå, han brukar komma hit ibland, fast nu var det ett tag sedan, säger Jim som är bartender på Two Boots pre­ cis i hörnet av Second och Seventh Ave­ nue. Han serverar en Apple Martini. Inget måttande här inte, glaset fylls generöst till brädden. Sneglar samtidigt på tv-skärmen

uppe i hörnet, det är slutspel i baseboll och folk pratar knappt om något annat. En gång i tiden var Brooklyn sin egen stad med egen borgmästare, fram till 1898 då den blev en del av New York. 2,5 miljoner människor bor här, Brooklyn skulle vara usa:s fjärde största stad om den hade åter­ fått sin självständighet. Stadsdelens presi­ dent Marty Markowitz har låtit tillverka välkomstskyltar unika för just Brooklyn, den självständiga attityden märks. Huruvi­ da invånarna här gärna slår sig i slang med främlingar ska man kanske låta vara osagt, men helt uppenbar är den tillbakalutade atmosfären – folk hänger i gathörnen el­ ler gör hemtama ärenderundor i små cirk­ lar. Det världsvana samsas på ett alldeles självklart vis med det vardagliga. I Park Slope kretsar mycket av livet kring parken – Prospect Park. Robustare än sto­ rasyster på Manhattan, men även denna designad av Frederick Law Olmsted och omåttligt populär bland Brooklynborna. Bryan Barrett är från Jamaica och har bott i Park Slope i flera år.

Populärt bland kändisar

– Jag jobbar i en juvelerarbutik på Saks, så jag får min dagliga dos av Manhattan på arbetstid. Det är så skönt att komma hem till den här kvarterskänslan. Bryan tjänar tillräckligt bra för att kunna

bo på Manhattan, men varför skulle han? I Brooklyn är det både billigare och trev­ ligare. Men hyrorna har skjutit i höjden allteftersom området blivit populärt, vissa har inte råd att bo kvar. Bryan Bar­ rett pekar ut minst fyra mäklarfirmor från gathörnet där vi står. Här bor även en hel del kändisar, han har sett både Jennifer Connelly (»hon är väldigt down to earth«), Caroline Kennedy, Hillary Swank och John Turturro (»han kom in ibland i en butik jag jobbade i här förut«).

Brooklyn bridge

– Intresserad av en mikrovågsugn? Kvinnan som frågar blinkar skrattlystet åt mig. Hon står utanför ett brownstonehus vid ett skrangligt bord och säljer lite udda grejer tillsammans med en väninna, fast utan att verka särskilt bekymrad över bris­ ten på köparintresse. Några ungar kretsar runt på sina alldeles för stora mountain­ bikes – kanske var det egentligen de som skulle stått där, men morsorna ryckte in. – Eh, nej tack, jag är från Sverige, säger jag och häpnar över mitt korkade svar.

21


REPORTAGE

NEW YORK CITY Statsskick: Republik Valuta: USD Tidsskillnad: -6 timmar Befolkning: Ungefär 8 milj. Elektricitet: 120 V / 60 Hz Nationaldag: 4:e Juli Vatten: Drickbart New York City ligger i staden New York i USA. Den är internationellt centrum för finans, mode, musik och kultur. Den har en puls som ingen annan stad och utstrålar en­ ergi och ambition. Den amerikan­ ska drömmen blir här verklighet för somliga, och förblir en dröm för andra. Med sina dryga 800 km2 och över 8 miljoner invånare, bland vilka över 180 nationaliteter finns representerade, så blir New York nummer ett för många.

Manhattan

STADSDELARNA I NEW YORK NEW YORK ÄR INDELAT I FEM STADSDELAR (BOROUGHS)

Den stadsdel som ofta förknippas star­ kast med New York som stad. Den är i själva verket den minsta delen av sta­ den, men det kompenserar den genom att vara den tätast befolkade och mest besökta.

The Bronx

Har fått ta över stämpeln som New Yorks “problembarn” från Harlem. Här hittar du sevärdheter som Yankee Sta­ dium och Bronx Zoo. Eller varför inte ströva runt i Edgar Allan Poe och Mark

22

Twains gamla kvarter bara för sakens skull.

Staten Island

I princip en stor förort som huvudsak­ ligen huserar bostadsområden. Ta gär­ na gratisfärjan från downtown hit för en trevlig båttur där det finns fotomöj­ ligheter på frihetsgudinnanoch Man­ hattans södra skyline.

Queens

Är den geografiskt största stadsdelen och även den etniskt mest diversifier.

Brooklyn

Är den mest befolkade statsdelen och ganska befriad från turister även om den ligger lättåtkomligt via Brooklyn Bridge. Tempot här är betydligt min­ dre hektiskt än på Manhattan och lite av den där “smutsiga” turistkänslan rinner av en i Brooklyn. Ströva runt i områden där familjen Cosby bodde i sitt typiska “brownstone” hus eller varför inte åka berg- och dalbana på Coney Island tivolit.


REPORTAGE

NYTT OCH HETT I NEW YORK

Vid mitt senaste New York-besök letade jag efter stadens nyheter. Det öppnar ständigt nya krogar och hotell och butiker. Här är en handfull goda, roliga och dolda nyheter. Spännande gourmet Det finns en väldigt berömd gourmet­ pub i West Village, The spotted pig. Nu har duon bakom den öppnat en ny krog, The Breslin, som ligger i nya hip­ pa Ace hotell. Här är det trångt, rustikt och högt i tak. Menyn är väldigt spän­ nande. Man har anammat konceptet ”From nose to tail” – och serverar delar från hela djuret. Men det finns mycket annat gott på menyn för den som inte vill äta grisfötter… The Breslin 20 west, 29:e gatan En doft av Paris I West Village har Café Gitane öppnat, ett café/brasseri/bar, kalla det vad du vill men trevligt och otroligt franskt är det. Även om maten har vissa dofter av Marocko. Lokalen är vacker och de höga fönstrena släpper in ett väldigt romantiskt ljus. Personalen ser ut som om de kom från en annan tid i basker,

fiskartröjor och gröna klänningar. Cafe Gitane Ligger i The Jane Hotel 113 Jane St Italiensk elegans

Scarpetta har länge räknats som New Yorks bästa italienska restaurang. Samma matmästare, Tom Colicchio, har nu öppnat en ny italienare: Faustina. Jag slank in för en snabb lunch och var tvungen att be om en sked för att få i mig de sista dropparna av såsen, för något bröd serverar man inte här. Kan tyckas snobbigt. Men skulle jag ha tagit mig tid för en trerätters, vilket jag gärna gjort, så vore det synd att äta sig mätt på brödet när maten är så himmelskt god. Faustina

Bar för bot och bättring Speakeasytrenden med dolda barer i New York växer sig bara starkare, och hemligare än så här kan inte en bar bli.

Apotheke ligger i Chinatown, kamou­ flerad av en gul neonskylt med röda kinesiska täcken. Vore det inte för kön utanför skulle jag aldrig ha hittat rätt. Interiören är superhäftig. I ett hörn sit­ ter en man med tarotkort. Baren och bartendrarna skapar en apoteksstämn­ ing och cocktailmenyn har väldigt fan­ tasifulla namn som lovar både bot och bättring. Apotheke 9 Doyers street Äpplen växer överallt Som svampar ur jorden växer Apples butiker upp i New York. Denna har dygnet runt-öppet! Närhelst du får ett plötsligt behov av en dator eller lite iPhonetillbehör ska du kunna shoppa. Entrén i sig är värd ett besök, med ty­ dlig inspiration från Louvrens glaspyr­ amid. Apple store 767 Fifth Ave

23


TRÄNING

KOM IGÅNG MED LÖPNINGEN

Lunka på. Hemligheten med löpning är att våga börja på en tillräckligt låg nivå. Tids nog kan du öka på tempot. Spring betyder vår. Bästa årstiden för löpning. Välkomna till nybörjarlektionen. Börja med gång! Kom igång

Glöm allt tvivel du tidigare kanske känt inför löpning. Rätt utövad, med mjukstart och stort tålamod, är jogging den kanske bästa och billigaste sjukförsäkringen man kan tänka sig. Effektiv fettbrännare. Kondition, endor­ finer, naturupplevelser. Och, du, det är mycket lättare att komma igång än du tror. Det räcker med att du kan GÅ.

Börja med att gå

Hemligheten med löpning, som ihållande livsledsagare, är nämligen att våga börja

24

på en tillräckligt låg nivå. Först bara gå, gå, gå. Sedan gå och lunka om vartannat.

Olika rundor

Lyder du detta råd och undviker överbe­ lastningsskador och hälsenebesvär ökar dina chanser att senare bli uppslukad av de svindlande, euforiska känslor som spe­ ciellt löpning kan väcka. Tids nog, kanske efter några månader, bör­ jar hjärta och lungor att gilla läget. Det är dags att plussa på rundorna. Fortfarande försiktigt. Gångpauserna är inte bara till för nybör­ jare och de riktigt långsamma. De kan

hjälpa även mer erfarna löpare. Den amerikanske träningsgurun Jeff Galloway rekommenderar i sin bok “Galloway”s book on running” såväl halvmilsslukare som riktiga “långskub­ bare” att med jämna mellanrum lägga in en till tre minuters gåing.

Återhämtning

Baktanken är att reducera intensiteten, spara energi samt att ge cirkulationsap­ paraten tillfälle att spola ren muskulaturen från slaggprodukter. Promenadavbrotten gör att löpmuskulaturen orkar fortsätta att jobba under längre tid. Tiden för återhämtning förkortas. Och du


TRÄNING

TIPS INFÖR DIN FÖRSTA LÖPRUNDA 8 tips för att komma på banan och hålla fast vid löpningen

- Skorna är viktigaste utrustningen. Prova många par innan du bestäm­ mer dig. En hyggligt stabil och dämpad löparsko kostar minst 700 kronor. - Första veckan ska du bara gå. Senfästen, benhinnor, ligament, allt behöver tillvänjas innan du tar första joggingsteget. - Vecka två börjar du gå lite snabbare, i fem - sex minuter, eller tills du känner dig ganska uppvärmd. Börja sedan jogga, mycket långsamt, i cirka en minut. Gå fem minuter, jogga en minut. Stretcha lår och vader några minuter. Upprepa programmet två-tre gånger, avsluta med ny stretching. - Oavsett om du är nybörjare eller vanelöpare: Öka aldrig trän­ ingsmängden (antalet kilometrar) med mer än tio procent i veckan. Exempel: Joggar du sammanlagt åtta kilometer den första veckan, så ska du springa högst nio kilometer nästa vecka. - Spring inte gärna på asfalt. Skogsstigar, motionsspår och grusvägar är skönast. För både kropp och själ. - Löpning ger ensidig belastning. Avlasta löpmuskulaturen ibland. Vari­ era gärna med till exempel cykling eller simning. Eller enkel styrketrän­ ing i hemmet. - Sök sällskap på rundan. Grannar, vänner, arbetskamrater. Håll fast vid dina löpvanor. Skapa rutiner. Det ökar chansen att att bli beroende. - Är du kraftigt överviktig eller känner andra fysiska obehag vid motion

3 VECKORS TRÄNINGSSCHEMA FÖR NYBÖRJARE

Vecka 1

Vecka 2

Vecka 3

Tisdag Vila

Tisdag Gå raskt 30 minuter

Tisdag Gå 5 min. Jogga 1 min. Stretcha. 4 rep.

Måndag Gå 20 minuter Onsdag Gå 20 minuter Torsdag Vila

Fredag Gå raskt i 20 minuter Lördag Vila

Söndag Cykla eller simma

Måndag Vila Onsdag Vila

Torsdag Gå 5 min. Jogga sakta 1 min. Stretcha. 3 rep. Fredag Vila

Lördag Gå 5 min. Jogga sakta 1 min. Stretcha. 3 rep. Söndag Aktiv vila

Måndag Vila

Onsdag Simning eller hemgympa Torsdag Vila

Fredag Gå 5 min. Jogga 1 min. Stretcha. 4 rep. Lördag Vila

Söndag Valfri promenad

25


MUSIK & FILM

RECENSIONER

JAY Z

HOFFMAESTRO & CHRAA

PIXIE LOTT

Den tredje (och kanske sista?) delen i JayZ’s följetong Blueprint släpptes i dagarna och ett ord som skulle kunna beskriva skivan är svajig. För det är precis det skivan är. Det finns enstaka låtar, Empire state of mind och Off that, som gör att skivan lyser upp. Men om Jay-Z har som mål att toppa tidigare succéer med denna skiva så misslyckas han, ganska kraftigt.

Hoffmaestro & Chraa är ett lyckopiller När jag går mot P3-scenen för att recense­ ra Hoffmaestro & Chraa så känner jag mig illa till mods då det med största möjlighet inte kommer vara en särskilt stor publik då det både regnar och är tidigt på dagen, La Puma spelade bara timman innan och de hade runt 20 personer i publiken. Men vilken överraskning jag får! En riktigt stor skara har letat sig in på området för att se underhållningsbandet Hoffmaestro & Chraa. Publiken är med på noterna och sjunger med i varenda låt, dock har jag svårt att uppfatta texterna då sångaren Jens Malm­ löf sjunger med en svårtolkad druggiedi­ alekt. Detta ändras dock när bandet helt sonika byter om till finkänslighet och stillsamhet genom att vackert framföra en

Nästa debutant ut i den strömmande flod av brittiska soulsångerskor är 18-åriga Pixie Lott från södra London. Debutsingeln Mama do viskade om att ytterligare en sångerska med ett retroklappande hjärta och en röst lika utvecklingsbar som en påfågelstjärt nu gjort sin divaentré.

Han har tagit med gästartister som Alicia Keys och Rihanna, de har fått ta stor plats på låtarna de medverkar på, men det höjer dessvärre inte skivan speciellt mycket. Jay - har länge varit ett fan utav att sampla andras låtar och det gör han även här, på Blueprint 3. Tidigare har han lyckats bra med det, men slutspåret Young forever (sampling av Alphavilles gamla .

ALICE I UNDERLANDET

Tim Burton fortsätter att filmatisera klassiska barnböcker. Denna gång är det – vilket förmodligen ingen missat – Lewis Carrolls berättelse om Alice. Carrolls psykadeliska saga har filma­ tiserats förr. Mest känd är förmodligen Disneys version, men även en filmska­ pare som Jan Svankmajer har bearbetat sagan om Alice. Vad vi däremot aldrig

26

sett förut är ett tredimensionellt CGIunderland. Dessvärre är det inte alltid så roligt att titta på. Filmen lider av en split­ trad design, där vissa objekt ser ut att vara från 1800-talets slut, och andra objekt har

Lite som en blandning av Duffy och Pal­ oma Faith. Turn it up visar dock mer Ma­ riah Carey än Dusty Springfield och Pixie Lott prövar alla plagg i garderoben: Från den hjärtekrossande dramablåsan Cry me out via den amerikanska r’n’b-jumpsuiten Bandaid till det slitsade partysoulfodralet i Here we go again. Helheten är proffsig och polerad men ock­ så utan de riktigt originella dragen. Helheten är proffsig och polerad men. huvudvärksframkallande starka färger och plastiga ytor. Det verkar som att Tim Burton har tappat all smak för färger. Vilket kanske har något att göra med att han ständigt bär lilatonade glasögon. Det enda som ser äkta ut är lilla (och ibland stora) Alice, spelad av Mia Wasikowska som besitter en naturlig skönhet, vilket man inte ser ofta i dessa kosmetika/CGItider. Burton har låtit dialogen vara på brittisk engelska vilket är skönt efter Wes An­ dersons yankee-version. av “T Anledningarna till dessa förändringar kan vi bara spekulera i, men jag tror inte att det är en slump att en chick flickdrottning som Anne Hathaway huserar i denna films rollista. Berättelsen om Alice är en hyllning till fantasin. Men å Burtons film vinklar denna hyllning på ett konstigt sätt. Inte bara för att Alice, likt Disneys bioak­ tuella Prinsessa, bestämmer sig för att gå i sin faders fotspår (en rätt märklig och reaktionär typ av feminism), men även för att det i detta fallet innebär att Alice förenas Prinsessa, bestämmer sig för att gå i sin faders fotspår (en rätt märklig och .


UNDERHÅLLNING

STOCKHOLM

PÅ GÅNG

KONSERT Lady Gaga 7 maj Ericsson Globe KULTUR The Last Bounce 23 april Ericsson Globe SPORT AIK- Djurgården IF 1 maj Råsunda stadion

GÖTEBORG

KONSERT Petter 23 april Parken KULTUR The last five years 5 maj Göteborgsoperan SPORT Muay Thai Arena 24 april Lisebergshallen

LADY GAGA

MALMÖ

KONSERT Eric Clapton 31 maj Malmö Arena KULTUR The Producers 9 april Slagthuset SPORT SM finaler Handboll 8 maj Malmö Arena

BIO

BOUNCE

ROBIN HOOD 12 maj SEX & THE CITY 2 28 maj DEAR JOHN 4 juni

FESTIVALER

ROSKILDE 1 juli Roskilde, DK SWEDEN ROCK 9 juni Sölvesborg PEACE & LOVE 28 juni Borlänge COPENHAGEN JAZZFESTIVAL 2 juli Köpenhamn ARVIKAFESTIVALEN 15 juli Arvika

PETTER

SKIVOR

THE ARK, Infull regalia 26 april ADAM LAMBERT, For your entertainment 7 maj ANNA BERGENDAHL, Yours sincerely 7 maj CRASHDIET, Generation wild 11 maj DANKO JONES, Below the belt 21 maj

DVD

AVATAR 28 april METROPIA 5 maj PRECIOUS 26 maj

ERIC CLAPTON

BÖCKER

Den farliga leken Mari Jungstedt Pansarhjärta Jo Nesbö Vårlik Mons Kallentoft Frukta inte Anne Holt Kniven i hjärtat Björn Ranelid

AFTER DARK

27


KULTUR

“FLER LÄSER TIDNINGAR”

Kerstin Neld och Hans Larsson från Sveriges Tidskrifter slår ett slag för sitt medieslag. Förra veckan publicerades 2009 års upplagesiffror samt räckviddstal för tidskriftsbranschen. 2009 går till historien som det tuffaste och mest turbulenta år som vår och många an­ dra branscher skådat. Annonsintäkterna har fallit för medier i allmänhet och print­ medierna i synnerhet. Kanske hade man kunnat befara att kon­ junkturen också skulle ha påverkat kon­ sumenternas incitament att köpa och läsa tidskrifter? Det känns bra att kunna kon­ statera att så inte är fallet. Räckviddstalen för 2009 visar att läsande är stabilt och på en hög nivå. Hela 6 700 000 svenskar – 93 % - är tid­ skriftsläsare . Det är en ökning jämfört med samma period 2008. Den redovisade TS-upplagan för tidskrifter är visserligen något lägre än föregående år, minus 2,3%, med det förklaras till en del av att det är färre titlar som valt att ingå i mätningen. Flera etablerade veckotidningsutgivna tidningar ökar. Bland de titlar som ökar finns också många av de titlar som lanser­ ats de senaste fem åren. Trots att de allra flesta konsumenter idag har möjlighet att läsa via nätet och andra plattformar väljer man att fortsätta läsa

på papper. Också. Det ena utesluter näm­ ligen inte det andra. Lyssnar man på den allmänna mediedebatten får man känslan av att man måste välja sida. Antingen tror man på den digitala framtiden eller så säl­ lar man sig till ”bakåtsträvarna” och tror på “gammelmedia”. Sveriges Tidskrifter publicerar årligen sta­ tistik över våra medlemmars intäktsstruk­ tur. Förra årets siffra, som avsåg 2008 års intäkter, visade att 95,2 % av våra medlem­ mars intäkter kom från pappersprodukter­ na i form av upplage- och annonsintäkter. 4,8% av intäkterna kom från ”övrigt”. Det inkluderar allt från annonsintäkter på nätet till event. När 2009 års siffror redovi­ sas längre fram i vår har andelen troligen ökat något. Fortfarande kommer dock en överlägsen majoritet av förlagens intäkter från pappersprodukterna. Att tidskrifterna dröjt med de stora sat­ sningarna har på intet sätt något att göra med att branschen är konservativ. Svenska tidskrifter har traditionellt alltid haft lojala läsare som värderar sina tidskrifter högt. De svenska tidskrifterna värnar sina. Vi

på Sveriges Tidskrifter är övertygade om att våra medlemmar måste fortsätta satsa på både papper och digitala plattformar. Svenska förlag ska fortsätta att investera i och vidareutveckla sina etablerade pap­ persprodukter. De ska fortsätta att hitta nischer på marknaden som lämpar sig för nylanseringar. 2010 och 2011 kommer att bli spännande år. Nya pappersprodukter kommer att se dagens ljus. Läsplattor och mobila app­ likationer öppnar helt nya möjligheter för förlagen. Våra läsares digitala vanor är en stor ut­ maning och en ännu större möjlighet. Både etablerade och nystartade titlar kom­ mer via nya distributionsformer att kunna nå ut till många fler. Tidskriftsbranschen kan se framtiden an med tillförsikt. Kerstin Neld vd Sveriges Tidskrifter Hans Larsson ordförande Sveriges Tidskrifter

“Jämställdhet är en träningssak”

Carina Nunstedt har tröttnat på traditionella kvinnoämnen som relationer och mode. För Dagensmedia.se berättar hon om nya magasinet - samt hur hon hinner med allting. Carina Nunstedt lanserar nu sitt nya projekt Yourlife, som är en del av Bonnier Tidskrifters satsning på bredare konceptlösningar. – Jag har utgått från mig själv och fun­ derat på vad jag tycker saknas, och kom fram till att det är just att kombinera flera kanaler för att nå ut till läsaren, säger Ca­ rina Nunstedt, chefredaktör och publisher för Yourlife. Yourlife är en sajt, ett nätverk och ett ma­ gasin – allt på samma gång. Men inte i samma ordning. Hur går det här ihop?

28

– Genom att först och främst föra en dia­ log med läsarna via sociala medier som Facebook, Twitter och vår blogg kan vi få reda på vad de vill ha. Sedan kommer vi att anordna seminarier med olika teman, bland annat författarträffar, där vi får möj­ ligheten att träffa målgruppen på riktigt. Vi pratar och lär känna läsarna och annon­ sörerna innan vi drar igång magasinet, för då vet vi vad de vill ha. Några av ämnesområdena som Yourlife nischar in sig på är bland annat böcker, karriär, mat och resor och kultur. – Traditionella ämnen i magasin som rik­

tar sig till kvinnor har genom tiderna har varit nästan enbart mode och relationer. Jag har tröttnat på det, och det har också många med mig. Det finns ett sug efter att tas lite mer på allvar och att läsa om sådant som politik, samhälle och böcker, områden som kvinnor är väldigt intresse­ rade av. Magasinet kommer att innehålla en mix för de som både vill tänka till och drömma sig bort, säger Carina Nunstedt.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.