nr-6-bladderbar

Nummer 6 2013 Årgång 12

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

Nyheter!

rna på usnyhete 70 lj lå b te s Sena t med ndet run nätet. La gar varje dag! in se dagstidn .s112.

www

Trevlig läsning!

God Jul och ett Gott Nytt 2014

När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är det bråttom. En hjärtstartare inom

180

sekunder

ökar chansen dramatiskt att rädda liv.

Enkla och användarvänliga hjärtstartare för alla Philips HeartStart HS1 Hjärtstartare när den är som enklast.

Philips HeartStart FRx Hjärtstartare för tuffa miljöer.

Philips HeartStart FR3 Hjärtstartare för proffs.

Techmedico är regional distributör åt Laerdal Medical AB i Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland och på Gotland.

Eget lager och snabba leveranser!

Techmedico AB Pirgatan 2 374 35 Karlshamn 0454-300 806 info@techmedico.se www.techmedico.se

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Eva-Lotta Andersson, Maria Brynielsson, Louise Edlund, Lena M Fredriksson, Bosse Johnsson och Fredrik Johansson.

Formgivning Sven Åsheden Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida: Räddningsvärnet Åstol.

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ...........................................

NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ...........................................

NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

...........................................

NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

...........................................

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

12

Utan alla frivilliga krafter blir samhället bräckligt Du håller nu i din hand det 72:a numret av tidningen Samverkan 112. Vi vill hela tiden utveckla vårt skrivande, bli bättre och inte fastna i gamla hjulspår.

Det är svårt att peka ut ett eller några ämnesområden som ”våra”. Det finns så mycket intressant att skriva om.

Under det gångna året har redaktionen fått flera bra tips och artikeluppslag från vår trevliga och intresserade läsekrets.

Det senaste kom från ön Åstol som är utan fast landförbindelse vilket kan innebära minst 30 - 40 minuters insatstid för räddningstjänst och ambulans som kommer från Tjörn med färjan Hakefjord.

Tiden förlängs ibland ytterligare på grund av dåliga och svåra väderleksförhållanden. Det finns en landningsplats för helikopter på södra sidan av ön, men helikoptertransporter är dock ganska sällsynta. Helikoptern har ett stort upptagningsområde, hela Västra Götaland, och är ofta på annat håll, när någon har blivit allvarligt sjuk eller skadad på ön.

Ibland är lusten, modet och nyfikenheten, hos oss människor större än rädslan för att misslyckas. Med just den egenskapen som grund har Åstols ideellt arbetande Räddningsvärn och RR-grupp gjort ett fantastiskt arbete för den lilla öns invånare och besökare.

Läs reportaget på sida 12.

Utan alla våra frivilliga krafter blir samhället bräckligt.

Och tron på att det offentliga ska göra allt och klara allt fungerar inte i vår komplicerade värld.

Alla frivilliga insatser är guld värda!

Responstider för Ambulans- och Räddningstjänst Socialstyrelsens preliminära siffrorna för år 2012 visar att det inträffade 522 fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 344 fall per 100 000 kvinnor i åldrarna 20 år och över.

Varje år dör nästan 3 000 personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca 100 000 inlagda på sjukhus och ca 700 000 behöver uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men dödligheten varierar mellan olika olyckstyper.

Dödligheten i t.ex. fallolyckor ökar medan trafikdödligheten minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor, även äldre personer är överrepresenterade. Läs: Tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

Sidorna 26-34.

Nu lägger vi snart 2013 till handlingarna och laddar batterierna för 2014.

Ett jättestort tack till alla er läsare, annonsörer, journalister, fotografer, annonssäljare och alla ni andra som har varit delaktiga i ett underbart samarbete under 2013.

Avslutningsvis önskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2014!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

3

SAMVERKAN

12

Innehåll

Smarta "fraktare" på Åstol

44 Polisens favoritbil

Specialinrett intensivvård

srum

Responstiden kortas i Dalsla n

d

6 8 10 12 16 18 22 4

46 22

Landet runt - aktuella notiser Landet runt - aktuell notis Akutsnitt räddade benet Smarta "fraktare" för IVPA på Åstol Vårdstiftelsen mottogs med kramar Anhörig överklagar friandet av föraren Responstiden kortas i Dalsland

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

24 26 30 32 34 36

Tid till att första resurs är på plats Räddningstjänsten har kortare responstid Responstid - Västra Götaland med flera Responstid - Västmanland med flera Responstid - Norrland Alarm Ambulansförbundet

38 42 44 46 50

Sveriges modernaste brandbil i Landskrona Den äldre patienten - en utmaning Volvo XC70 AWD är polisens favoritbil Ett specialinrett intensivvårdsrum Anmälan - brott enligt arbetstidslagen WWW.S112.SE

Arkivfoto: John Thorner

Allvarliga brister hos ambulanssjukvården i Östergötland

IVO -Inspektionen för vård och omsorg riktar hård kritik mot ambulanssjukvården i Östergötland.

Både företagen Falck ambulans AB i södra länsdelen och Ambulanssjukvården i Östergötland AB (Sirius. Reds. anm.) verksam i norra länsdelen har flera brister i sina verksamheter konstaterar IVO i en rapport.

Det är efter flera fall av Lex Maria anmälningar under 2012 där allvarliga brister i länets ambulanssjukvård uppdagades beslutade Socialstyrelsen, som då hade ansvaret för tillsynverksamheten, att granska ambulanssjukvården i Östergötland. I mitten av juni i år tog det nystartade myndigheten IVO Inspektionen för vård och omsorg över tillsynsärendena.

Resultatet av granskningen som presenteras nu visar på flera allvarliga brister hos både företagen.

Läkemedelshanteringen är en av de punkterna. Det ska skötas av läkare eller sjuksköterska, men vid olika tillfällen har icke legitimerade personal i ambulanserna hanterat mediciner med risk för allvarliga konsekvenser för patienterna.

Samtidigt konstaterar IVO att den höga arbetsbelastningen på personalen gör att de inte hinner skriva patientjournaler innan de skickas på nya larm.

Enligt IVO är risken stor att uppgifter av betydelse för patienter glöms bort.

Enligt lag ska företag som bedriver ambulansverksamhet anmäla det till IVO, men ingen av de två företagen har gjort det. Nu kräver myndigheten att båda företagen kommer in med anmälan snarast.

Senast i mitten av februari ska företagen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att få bukt med bristerna annars riskerar de vite.

Text: SR, P4 Östergötland

Rejza är Sveriges andra sjöräddningshund

Landet runt

Vi har tränat mycket och Rejza har också mognat sedan förra året, berättar husse Hasse Stierna.

- för sjö- och flygräddningsinsatser Schäfertiken Rejza är Sveriges nya certifierade sjöräddningshund. Den 30 november klarade hon och husse Hasse Stierna de hårda proven för certifiering.

– Jag är jättenöjd. Vi har tränat mycket och Rejza har också mognat sedan förra året, säger Hasse Stierna och berättar att Rejza jobbade bra och balanserat under hela testdagen.

Redan förra hösten var Hasse och Rejza nära en certifiering.

Domarna imponerades redan då av Rejzas driv och entusiasm, men den gången var det bara schäfertiken Orka och Anette Stierna som blev godkända.

Under årets provtillfälle arbetade Rejza från fören på en sjöräddningsbåt. Uppgiften är att lokalisera försvunna personer med hjälp av luktsinnet.

Ett delprov sker i fullständigt mörker. På 400 meters håll och på 20 minuter hittade Rejza två personer på en ö.

Det första delprovet skedde i dagsljus. På en timme lokaliserade Rejza tre personer på tre olika öar.

Inom kort blir det klart vid vilken SSRS-station landets nya sjöräddningshund och förare ska stationeras.

MSB har stått för finansieringen av utbildningen – Nu ska jag utbilda mig till besättningsman och så ska vi självklart fortsätta träna, säger Hasse Stierna.

Rejza är fyra år gammal och sedan tidigare utbildad räddningshund. Räddningshundar söker efter människor i exempelvis rasmassor.

Att Rejza är Sveriges andra sjöräddningshund är resultatet av ett samarbete mellan Sjö-

Registrerar sina hundar i Tyskland Från och med årsskiftet kommer Försvarsmaktens avelsstation att registrera sina hundar i Welt Union Schäfer Verein, WUSV, som är den internationella Schäferhundklubben. Skälet till det är att Svenska Kennelklubben, Försvarsmakten och Polisen inte kunnat komma överens om ”känd mental status” kopplat till våra gemensamma Lämplighetstester (L-test).

Framförallt kräver Kennelklubben att alla avelsdjur ska genomgå ett så kallat MH-test (Mentalbeskrivning Hund), en test som alla brukshundar måste genomföra för att få användas i avel enligt Kennelklubbens regler. Eftersom alla hundar från Försvarsmaktens avelsprogram genomgår en betydligt mer omfattande test menar Försvarsmakten och polisen att ytterligare en test är onödigt samtidigt som det

6

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Foto: Stefan Jerrevång

fartsverket, Svenska Brukshundklubben och Sjöräddningssällskapet. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige och har varit kravställare.

Svenska Brukshundklubben har ansvarat för utbildningen i samarbete med Sjöräddningssällskapet, där Orka och hennes förare nu ingår i besättningen på Dalarös sjöräddningsstation.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har stått för finansieringen av utbildningen.

Sjöfartsverkets målsättning är att det i framtiden ska finnas certifierade hundar för sjö- och flygräddningsinsatser på strategiskt valda platser i landet.

Text: Sjöfartsverket

medför oacceptabelt höga merkostnader.

Försvarsmakten och polisen har samtidigt kunnat konstatera att omkring 1/3 av alla schäferparningar i Sverige genomförs med avelsdjur där en av föräldrarna saknar ett MH eftersom parningen skett utomlands genom så kallade livmodersimporter.

Försvarsmakten och polisen föder tillsammans upp schäferhundar med målet att producera funktionella militära och polisiära patrullhundar. Från och med år 2014 kommer nu alla schäfervalpar från Försvarsmaktens avelsprogram att få en tysk stamtavla men med både svensk- och tysk text.

Sverige är inte unika med att registrera schäferhundar i WUSV, andra länder såsom Österrike, Spanien och Ungern til�lämpar också möjligheten att ha sina schäferhundar registrerade hos WUSV. I och med att hundarna från Försvarsmaktens avelsprogram fortsättningsvis

Orka blev Sveriges första sjöräddningshund

Foto: Stefan Jerrevång

Sverige fick sin första officiella sjöräddningshund i slutet av november 2012.

Då klarade schäfertiken Orka de högt ställda kraven under ett tufft slutprov i Stockholms skärgård.

blir stambokförda med ett ”äkthets certifikat” från den tyska schäferhundklubben och WUSV, är Försvarsmaktens uppfödda schäfrar att betrakta som rasrena och eventuella avelsdjur från Försvarsmaktens avelsprogram kommer då att vara accepterade att användas som avelsdjur i de länder som är anslutna till WUSV. Schäferhundar registrerade i WUSV, kommer att ha tillstånd att tävla i de länder som är anslutna till WUSV. Svenska Kennelklubben och dess underorganisationer, avgör om Försvarsmaktens hundar med WUSV stamtavla får tävla i Sverige eller inte, detta kan och får inte Försvarsmakten avgöra.

Försvarsmaktens huvudsakliga anledning till att i dagsläget registrera uppfödda hundar i WUSV, är att säkerställa hundarnas äkthet, samt kvalitetssäkra spårbarheten i avelsarbetet genom ett internationellt schäferregister som är kontrollerat av den tyska schäferhundklubben och WUSV.

WWW.S112.SE

SALSA i Linköping och Norrköping Två personal på varje heltidsstation är i ständig beredskap När någon drabbas av hjärtstopp är tiden knapp för att kunna rädda liv. Därför ska nu räddningstjänsten hjälpa ambulanssjukvården när det kommer ett larm om hjärtstopp. Flera av räddningstjänstens bilar har utrustats med hjärtstartare.

– Man räknar med att man ska få en ökad överlevnad just vid hjärtstopp. Överlevnaden nu är mindre än en person på tjugo som överlever ett hjärtstopp och man vet att om man kan komma tidigare, till exempel komma in med en hjärtstartare inom tre minuter så är överlevnaden över 70 procent.

Så det finns en väldigt stor potential, säger Jan Pettersson, koordinator på räddningstjänsten i Östra Götaland.

Varje år drabbas omkring 10

000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige.

Bara fem procent överlever.

Vid hjärtstopp slutar hjärtats pumpförmåga att fungera och hjärnan får inget syre. Räddning måste sättas igång inom några minuter för att den drabbade ska överleva.

Hjärtstartare i två bilar Därför har räddningstjänsten nu på landstingets förfrågan utrustat två bilar på varje heltidsstation i Linköping och Norrköping med hjärtstartare.

Två brandmän på varje station kommer vara i beredskap under varje arbetspass. John Johansson är en av dem.

– Vi kan ju verkligen göra skillnad. I många fall är det en väntetid på ambulansen om det

ligger fel geografiskt.

Med den här stationen på Kvillinge är vi mycket närmre att nå en del invånare.

Flera deltidsstationer i länet har redan sedan tidigare hjärtstartarutrustning. Nu är det alltså de fyra heltidsstationerna i Linköping och Norrköping som från och med måndag ska stå i beredskap. När någon ringer 112 på grund av ett hjärtstopp kommer både ambulans och räddningstjänst att larmas.

Kommer brandmännen fram först kan de påbörja räddning i väntan på ambulansen.

Men man får inte fler brandmän för de nya arbetsuppgifterna, utan det är två av de ordinarie sex personerna på varje station som ska kunna rycka ut.

Utryckningsbilen med hjärtstartare Det kan dra resurser från andra larm, men koordinator Jan Pettersson tror att det kommer gå bra ändå.

– Det kan kollidera, men vi har bedömt att vi klara av det här. Vi har valt en flexibel lösning där två personer åker ut, och de kan när som helst avbryta uppdraget i samråd med ambulansen. Och man kan åka direkt från ett larm till nästa larm.

Text och foto: SR, P4 Östergötland

Oenighet om kostnader Ambulansen har sagt upp avtalet

Tjörns kommun kan stå utan IVPA-larm vid årskiftet, alltså den hjälp som räddningstjänsten utför i väntan på ambulans i ett akut läge. Anledningen är oenighet om kostnader i avtalet.

WWW.S112.SE

– IVPA är ju i väntan på ambulans. Det är vid prioett larm. Vid hjärtstopp eller något annat som är livshotande.

Tittar man på ett vanligt larm som är hjärtstopp, så är det avgörande att man kan vara på plats så fort som

möjligt, säger räddningschefen på Tjörn, Carl-Ian Bissmark.

På Tjörn har man en ambulans stationerad. Men när den upptagen kan det ta lång tid för ambulansen att komma till platsen. Då kan räddningstjänsten hjälpa till med bland annat hjärt-och lung räddning eller bärhjälp.

Men det har räddningstjänsten på Tjörn tagit betalt för, till skillnad från andra kommuner.

– Vi är ju betalade av kommunala skattepengar här på Tjörn. Och de skattepengarna ska ju gå till räddningstjänst. Ambulanssjukvården är ju finansierad av landstinget, och där betalar man landstingsskatt, säger Bissmark.

Det råder alltså olika me-

ningar om vem som ska bekosta IVPA-larmet.

Ambulansen i Kungälv som ansvarar för Tjörns kommun, har nu sagt upp avtalet. Men på grund av uppsägningstiden så kommer det löpa fram till årsskiftet. Man vill helt enkelt att Tjörn ska rätta sig i ledet, och betala som övriga kommuner. Men även om CarlIan Bissmark inte håller med om att räddningstjänsten borde stå för kostnaden så utgår han ifrån att ett nytt avtal kommer vara på plats vid årskskiftet.

– Att vi ska ha ett avtal mellan oss, det är för mig otroligt viktigt, säger CarlIan Bissmark.

Text: Adam Samara SR, P4, Göteborg

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

7

Polisprogrammet komm från Polishögskolan i So

Kannibaldrogen skrämmer ambulanspersonal Ambulansen i Piteå tar allt oftare hand om unga personer, som tagit den så kallade "kannibaldrogen". Och personalen mår dåligt, eftersom den här typen av drog ofta leder till aggressivitet hos missbrukaren.

– Vi riskerar att utsättas för våld nästan varje helg, berättar en ambulanssjuksköterska som vill vara anonym, på grund av hot från flera påverkade patienter.

Det är de senaste tre åren som "kannibaldrogen" gjort sitt intåg i länet.

– Patienterna är oberäkneliga och kan från den ena sekunden till den andra bli hotfulla och aggressiva.

MDPV, nätdrogen som också kal�las badsalt eller kannibaldrogen, blir allt vanligare i Sverige och nu har den alltså drogen även blivit ett återkommande problem i Norrbotten.

Men det är inte bara ambulanspersonal i Piteå som berättar om rädslan då de utsätts för hot och våld av unga personer påverkade av kannibaldrogen. På flera håll i landet anlitar sjukvården vakter för att kunna hantera knarkarna och även polisen vittnar om rädsla för den nya drogen som tycks kunna ge extremt aggressiva symptom hos användarna.

"Man blir som ett jävla monster", sa missbrukaren Joakim i TV:s Efterlyst för en tid sedan, Aftonbladet skrev om Erik som stoppade en buss på motorvägen och blev överkörd då han var påverkad.

Och vem har glömt den bisarra nyheten om amerikanen som gav sig på en sovande uteliggare och åt på hans ansikte under ruset av just kannibaldrogen.

I Piteå funderar personalen hur de ska våga vårda vissa patienter i framtiden om utvecklingen fortsätter.

Text: Erica Larsson, SR, P4 Norrbotten

Påkörd ambulans som knuffades in i framförvarande fordon

Foto: Räddningstjänsten Ängelholm

MSB har utrett seriekrocken på Tranarpsbron i nordvästra Skåne den 15 januari 2013 där cirka 80 fordon var inblandade.

Utredningen visar att flera lärdomar kan göras från hanteringen av olyckan för att förbättra förutsättningarna att hantera en liknande olycka i framtiden.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utrett den stora seriekrocken på Tranarpsbron i nordvästra Skåne den 15 januari i år där 8

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

cirka 80 fordon var inblandade.

En person omkom och cirka 40 personer skadades vid olyckan.

– Det här var en av de största trafikolyckorna som skett i Sverige och räddningsinsatsen pågick i cirka fem timmar.

Därför har det varit viktigt att utreda hanteringen av olyckan för att kunna dra lärdomar inför framtiden, säger Marianne Stålheim från MSB. Utredningarna har nu resulterat i fyra olika rapporter; en olycksundersökning för nationellt lärande, en intervjuundersökning med drabbade, samt två lokala olycksutredningar

Rikspolischefen har fattat beslut om att förlägga polisprogrammet som en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola.

Rikspolisstyrelsen fick i december 2012 ett regeringsuppdrag att utveckla grundutbildningen till polis genom att bland annat förlägga polisprogrammet vid en högskola i eller nära Stockholmsregionen. Polishögskolan har berett ärendet. Förutom Södertörns högskola har även Mälardalens högskola och Uppsala universitet deltagit i processen.

– Alla tre högskolor som har varit med i processen har goda förutsättningar att bedriva polisprogrammet. Vi har valt Södertörns högskola eftersom de har presenterat den bästa helhetslösningen för polisprogrammet och kan därigenom skapa mest mervärde till

Lärdomar efter seriekrocken på Tranarpsbron från Åstorps- och Klippans kommuner och Helsingborgsoch Ängelholms kommuner.

– MSB:s utredningsfokus ligger på räddningsinsatsen och har identifierat ett antal lärdomar. I huvudsak rör det sig om tre områden; Samverkan och ledning mellan ambulans, räddningstjänst och polis, brons geografiska svårigheter för insatsen samt hur Rakel har använts, säger Marianne Stålheim.

De lokala utredningarna har dragit slutsatser om ledning, arbetsmiljö och kommunikation. Det är också unikt att få möjlighet att kunna intervjua så många drabbade om hur de uppfattade insatsen.

Förbättringsåtgärder som kan göras av lärdomarna:  Ledning och samverkan mellan räddningstjänst, polis och ambulans kan utvecklas och göras bättre genom regelbundna ledningsmöten, en gemensam ledningsplats och en tydlig och väl uttalad skadeplatsorganisation.

 Arbetsmiljön för insatspersonalen kan förbättras genom att kontinuerliga riskbedömningar genomförs och kommuniceras till samverkande organisationer.  Användningen av mobil klipputrustning fungerade bra och bör användas vid liknande händelser.  Inom området samverkan är Rakel ett viktigt verktyg att använda för att få en gemensam lägesrapportering och samband mellan och inom organisationer. Det är därför viktigt att ha en genomarbetad sambandsplanering med ingående organisationer.  Den annorlunda skadeplatsen med helt separerade vägbanor skapar problem med bland annat förflyttning av personal och utrustning och vid en eventuell evakuering.

Detta kan avhjälpas genom att övergångar/förbindelser skapas mellan vägbanorna. Insatsplaner kan vara ett bra stöd inför kommande insatser.

Källa: MSB WWW.S112.SE

mer att avvecklas olna polisen, säger Doris Högne Rydheim, rektor vid Polishögskolan.

Motiveringen till att förlägga utbildningen vid en högskola är att utbildningen vinner på att integreras i en akademisk miljö med närhet till forskning och andra vetenskapliga discipliner. Goda erfarenheter finns från de polisprogram som bedrivs vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet.

Södertörns högskola ansvarar för ämneslärare där bland annat kriminologi, juridik, beteendevetenskap och akutsjukvård ingår i polisutbildningen. När det gäller polislärare kommer Polisen att medverka i rekryteringen till Södertörns högskola på samma sätt som idag görs för polisutbildningen vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet.

– Nu ska vi diskutera med Södertörns högskola om hur processen för uppstart av polisprogrammet ska ske. Vi har idag 650 studenter i Solna och övergången kommer att ske successivt för att säkerställa att Södertörns högskola får goda förutsättningar för att bedriva utbildningen. Målsättningen är att den första omgången polisstudenter startar våren 2015, avslutar Doris Högne Rydheim, rektor vid Polishögskolan.

VI SES I TYLÖSAND 16-18 september 2014 www.flisa2014.se

Farväl ”Ambulans-Jonas” Många i den äldre skaran av ambulanspersonal i Växjö kommer aldrig att glömma Bernt Jonasson alias ”Ambulans-Jonas”.

Undertecknad är en av dem. Och Östers IF sörjer en av klubbens största supportrar genom tiderna.

Joffe, som han kallades på ambulansstationen kunde välja orden, han träffade med sin slagfärdighet oftast rätt, och han gav ambulansvardagen en guldkant.

Det finns en uppsjö av roliga minnen som poppar upp i huvudet då jag tänker tillbaka på ambulansåren tillsammans med Joffe.

Hans annorlunda livsinställning och härliga humör, vanligtvis glad men ibland arg och irriterad, kommer aldrig att glömmas bort.

Det blev ofta bordtennisspel om penningar eller penningars värde på stationen.

Joffe var en duktig bordtennisspelare med svårt skruvade servrar.

Favoriten var när Joffe bytte ut sitt bordtennisrack mot sin högra vita trätoffel och erbjöd oss noviser 18-19 i handikapp. Han snackade hela tiden och drog munnen och näsan åt olika håll, allt för att störa sin motståndares koncentration, och vips så hade han vunnit matchen och blivit fem eller tio kronor rikare.

Ambulans-Jonas avled den 25 oktober i Växjö 83 år gammal efter ett sällsynt intensivt, spektrakulärt och välfyllt liv.

Sven Åsheden

Foto: Växjö-ambulansens fotoarkiv

klädsystem för de tuffaste utmaningarna Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap – testa din verklighet i Taiga Climate Lab.

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00

TAI_Samverkan112_190x55.indd 1

WWW.S112.SE

2013-09-23 08.14

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

9

Ambulanssjukvå

rd

Akutsnitt räddade benet På väg från Väsby till Karlskrona krampade benet så pass att Linus Westerlund tvingades gira in på en parkeringsficka och slänga sig ur bilen. 25 minuter senare låg han skrikandes på marken när ambulansen kom.

Text: Bosse Johnsson Foto: Staffan Lindbom

Foto: Privat

– Det var många traumatiska dagar. Det värsta var när läkaren sa att benet var på väg att dö, säger den 27-årige hockeyspelaren, när han fördes från Västervik till Karlskrona för att sy igen sitt akutsnittade lår.

Den 4 november, var Karlskrona-bördige Linus Westerlund, sedan säsongen 2011/2012 forward i Väsby IK, tillsammans med hustrun Elin, deras lilla dotter 10

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

och brodern Jonas på väg hem för att träffa släkten i Karlskrona.

Någonstans mellan Västervik och Oskarshamn, utmed E22, kände Linus hur hans vänstra lår låste sig.

Ingen vanlig kramp – Jag kände direkt att det inte var någon vanlig kramp, säger Linus, som fick, som han uttrycker det, ”slänga sig in i en parke-

Normalt muskeltryck är 2–10 mm Hg. När perfusionstrycket är 40 mm Hg görs fasciotomi, som normaliserar trycket.

ringsficka” och sen lika snabbt slänga sig ur bilen.

Smärtan blev bara värre och värre.

– Till slut var jag knappt kontaktbar, bara skrek att de skulle ringa ambulans. När den kom 25 minuter senare låg jag på marken, i ösregnet.

Akutsnitt Läkarna kom ganska snabbt fram till att WWW.S112.SE

F

FAKTA

Compartment syndrome

Musklerna i armarna och benen omges av hinnor eller ben som bildar muskelfack. I facken finns förutom muskler också blodkärl och nerver. Om muskeln svullnar, på grund av till exempel en skada, kan den bli så stor att det blir för trångt i muskelfacket. Då kan muskeln, blodkärlen eller nerverna skadas. Det kallas kompartmentsyndrom.

Det finns två typer av kompartmentsyndrom: akut och kroniskt. Akut kompartmentsyndrom innebär att en muskel svullnat på grund av en skada eller när man är gipsad.

Det gör mycket ont både vid vila och vid ansträngning.

Man kan även tappa känseln och få svårt att röra den skadade kroppsdelen.

Misstänker man kompartmentsyndrom efter en skada eller efter gipsning ska man söka vård direkt.

Vid akut kompartmentsyndrom krävs operation så fort som möjligt för att muskler och nerver inte ska bli skadade.

Källa: 1177 Vårdguiden

– Jag har tänkt varva ned ett tag i och med att Elin (friidrottare, tidigare i KA 2 IF) vill satsa mot EM och VM. Jag ville spela matcher med min bror, därför gick jag till Bele Barkarby från Väsby en vecka innan den här matchen, den 30:e oktober.

akut snitta upp låret, allt för att rädda benet och ett fortsatt normalt liv. Det blev ett snitt på ungefär 30 centimeter.

– Som jag har fått det förklarat för mig höll benet på att explodera inifrån, muskeln fick inget syre och skulle ha dött om den inte fått mer plats. Därför tvingades de snitta upp både låret och muskelkapseln.

Tankarna hann vandra. Mycket.

• På hockeyn • På livet • Familjen WWW.S112.SE

– Jag började lipa direkt, såg mitt liv passera. Ishockeyn har alltid varit en stor del av mitt liv och nu känns det som det är slutspelat för mig. Skulle jag vilja fortsätta måste jag göra en plastikoperation för att ersätta muskelkapseln.

Benet kunde dött – Men hockeyn var ändå bara en liten del i mina tankar. Om de inte hade snittat upp låret akut hade benets funktion dött.

– Jag tänkte på min familj, på mina tre barn, att jag inte skulle kunna leva ett normalt liv med dem.

Nu har Linus Westerlund fått besked att han, troligen, kommer bli helt återställd, om han sköter sin rehabträning.

Han säger att han aldrig hört talas om en liknande skada. Eller utgång.

Varvade ner Han tror att smällarna han fick under matchen med division 4-laget Bele Barkarby, dit han valt att gå för att varva ned, var orsak till muskelkramperna.

Tickande bomb En tackling mot låret följdes upp av ett slag.

– Jag trodde det var en lättare lårkaka, så jag lindade det bara hårt och spelade vidare.

– Dan efter, på läkarstationen i Väsby, trodde de också att det var en lårkaka.

Det visade sig att det var en tickande bomb.

– Det, låsningen, kunde ha hänt närsomhelst, sa läkarna i Västervik, och det är inget som den första läkaren hade kunnat förutse heller.

Efter någon dag gick färden med sjuktransport till Blekingesjukhuset i Karlskrona. Där syddes det långa snittet ihop, som under en och en halv vecka hölls ihop av märlor och silikon.

– Det gjorde fortfarande grymt ont, fick morfintabletter och några andra piller som skulleförhindra muskeln från att dra ihop sig.

Efter det att han fått benet ihopsytt i Karlskrona kunde han öka på rörligheten.

– Jag är så tacksam över att min fru och min bror, av en slump, var med på resan hem. Utan dem hade benet varit dött.

– Nu får jag en chans till ett normalt liv.

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

11

Räddningstj ä

nst

Smarta "fraktare" för IVPA-insatser på ÅSTOL

Text: Sven Åsheden Foto: Räddningsvärnet Åstol På den lilla ön Åstol, ett kulturlandskap i Bohuslän, är man måna om varandra. Det finns ett otroligt engagemang bland öns cirka 200 åretruntboende. Bebyggelsen ligger tätt på den kala klippön (14,8 hektar) och skolgården är en av få allmänna platser på ön där ankommande räddningsfordon kan vända.

På Åstol finns i dag runt tvåhundra bostadshus. Knappt hälften av dem är bebodda året runt, resten ägs av sommargäster.

12

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Hela den tätbebyggda miljön är unik, även om vissa hus har byggts om och byggts till. Öns nyaste hus byggdes 2005. Det var ett monteringsfärdigt hus som flögs ut till ön med helikopter. Åstol är utan fast landförbindelse vilket kan innebära minst 30 - 40 minuters insatstid för räddningstjänst och ambulans som kommer från Tjörn med färjan Hakefjord. Åstol betjänas av Räddningstjänst Tjörn.

Tiden förlängs ibland ytterligare på grund av dåliga och svåra väderleksförhållanden.

Det finns en landningsplats för helikopter

på södra sidan av ön, men helikoptertransporter är dock ganska sällsynta.

– Helikoptern har ett stort upptagningsområde, hela Västra Götaland, och är ofta på annat håll, när någon har blivit allvarligt sjuk eller skadad på Åstol berättar Olle Myrberg som är depåchef för Räddningsvärnet på Åstol.

Att agera vid olyckor eller andra händelser är en självklarhet för invånare och näringsidkare på Åstol.

Därför har öns Räddningsvärn med sin frivilliga jour ett stort engagemang och WWW.S112.SE

Tjörn Åstol

Det finns en helikopterlandningsplats på södra sidan av ön, men helikoptertransporter är dock ganska sällsynta. Ambulanshelikoptern har ett stort upptagningsområde, hela Västra Götaland, och är ofta upptagen på annat håll, när någon har blivit allvarligt sjuk eller skadad på Åstol.

>> ansvar att vid dessa tillfällen hjälpa, samordna och samverka vid insatsen.

Tillhör Räddningstjänst Tjörn Räddningschefen på Tjörn, Carl-Ian Bissmark, berättar att när han började som räddningschef kom Olle Myrberg från Åstol upp och knackade på hans dörr. Olle hade hittat en begagnad bagagevagn på en flygplats som han ville köpa och bygga om till ”Assistansvagn”.

Räddningschefen tyckte att inköpet lät lite märkligt men Olle Myrberg fick fria WWW.S112.SE

händer att både köpa och bygga om bagagevagnen.

Nu har Åstol både en brand- och en sjuktransportvagn som man kopplar till Räddningsvärnets egen specialbyggda fyrhjuling.

Räddningsvärn Räddningsvärn skiljer sig på många väsentliga områden från både deltids- och heltidsbrandmän. Personer som ingår i Räddningsvärnen har ingen lön utan består endast av frivilliga krafter. Ersättning utgår endast för den tid som uppdraget pågår.

Till skillnad från både hel- och deltid har de inte befogenheter att rök-dyka, alltså att utrustade med lufttuber och andningsmask tränga in i rökfyllda utrymmen.

Det finns inte heller några formella utbildningskrav för dem som ingår i ett Räddningsvärn.

– Vi får larm via personsökare och SMS. När ett larm kommer så tar det inte många minuter innan någon eller några av öns brandmän eller RR-personal (Resurs Räddning) står utanför brandstationens dörr, beredd att hjälpa till, berättar Olle Myrberg.

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

13

>> Dagens ambulanser är för stora och färjan är för liten Färjan som trafikerar öarna Åstol och Dyrön är idag för liten. Många av regionens MB Sprinter ambulanser får helt enkelt inte plats ombord.

– Det är bara Tjörnambulansen, av typ MB Vito, som får plats på färjans däck. Vi är således i behov av, att färjan byts ut eller byggs om, för att kunna ta emot dagens ambulanser på Åstol, säger Olle Myrberg.

Resurs Räddning (RR) Olle Myrberg berättar vidare.

– Vårt arbetssätt skiljer sig nog ganska märkbart, från övriga delar av Sverige. Vi har engagerat både läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och hemtjänstpersonal som bor på ön, i en kompletterande grupp, kallad Resurs Räddning (RR). Gruppen sorterar numera under Räddningsvärnet Åstol, som i sin tur lyder under Räddningstjänsten Tjörn.

Personalsammansättningen av kvinnor, män, åretruntboende och fritidsboende inom styrkorna ges stort spelrum, något som möjliggör anpassningar till uppdragens förutsättningar.

– Jag är räddningsledare innan högre befäl anländer, och tar de beslut som behövs.

– Även öns räddningsfordon skiljer sig från mängden. Våra speciella behov har tvingat fram helt nya konstruktioner och byggnationer. Och flera av dessa har kommit andra kommuner till nytta avslutar Olle Myrberg. Åstols Räddningsvärn och RR-grupp gör ett ideellt arbete för att de vet att de behövs och för att de ser vad det betyder för öns invånare och besökare.

Utan alla våra frivilliga krafter blir samhället bräckligt. Och tron på att det offentliga ska göra allt och klara allt fungerar inte i vår komplicerade värld.

Alla frivilliga insatser är guld värda!

När ambulansen inte får plats på färjan transporteras patient, personal och utrustning från och till fastlandet med hjälp av den egenhändigt byggda assistansvagnen.

ION™

INOVA T4R

LIBERTY™ LFL

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan.

Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken.

INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper.

LINZ6™

14

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

VERTEX™

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

WWW.S112.SE

På Räddningsvärnets egen specialbyggda fyrhjuling finns all kringutrustning som t ex defibrillator.

Assistansvagnen fungerar som en bra "arbetsplattform"

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen.

Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: tools@gransfors.com

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

15

Ambulanssjukvå

rd

Text och foto: Maria Brynielsson

Vårdstiftelsen bidrog med en ventilator för 130 000 kr

Peter Rundberg, stationsansvarig, Elsa-Mia Grahn, Vårdstiftelsen, Ing-Mari Samuelsson, sekreterare Vårdstiftelsen och Ove Karlstrlöm, ambulansöverläkare.

Vårdstiftelsen mottogs med kramar Idén till Stiftelsen för vård och omsorg i Borgholms kommun, det som kallas Vårdstiftelsen, kom från Sven Lewin.

Han flyttade till Sjöstorp på nordligaste Öland och såg att det behövdes mer resurser till vård och omsorg i kommunen. Han uppmanade ölänningarna till att skänka pengar och det är många som gjort detta under alla år.

När ambulanspersonalen i Borgholm besöktes av representanter från Vårdstiftelsen mottogs de med kramar.

– Under alla år tror jag vi har fått utrustning för närmre en miljon kronor, tack vare alla bidrag har vi kunnat investera i saker vi aldrig hade kunnat skaffa annars, sa Peter Rundberg, stationsansvarig.

Mekanisk ventilator Den senaste investeringen hamnade på 130 000 kronor och där ses bland annat en 16

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

mekanisk ventilator som lätt kan tas med in i hemmet om det behövs.

– Vi är de första i Kalmar län som har detta och det är en stor tillgång för oss, sa Ove Karlström, ambulansöverläkare.

Under besöket vid ambulansen visade personalen vad de fått genom Vårdstiftelsen under åren, alltifrån laddningsbar sug till ventilator som används vid hjärtstopp.

Pengarna kommer mestadels in via begravningar men det finns även de som överför pengar varje månad. De insamlade pengarna har hjälpt många.

– Vi påbörjar behandlingen redan i ambulansen och sedan fortsätter kedjan på lasarettet, berättar Peter Rundberg.

Utveckling går framåt hela tiden och vad som väntar framöver återstår att se, varje krona som kommer in går direkt till något inom äldrevård, föreningar, sjukvård eller räddningstjänst.

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Jokkmokk

Hämtas av Patrik Jonsson och Mikael Stenman

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Din partner i yrkeslivet.

Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

17

Rättegång

Foto: Jonatan Svedgård / DT

Anhörig överklagar friandet av brandbilsföraren Text: Sven Åsheden Källa: Falu Tingsrätt Den 12 juli 2012 tjänstgjorde de fem som deltidsbrandmän i Smedjebacken. De kallades av den anledningen in till tjänstgöring efter ett larm om en singelolycka där en person voltat med ett fordon. Två räddningsfordon lämnade Smedjebackens räddningsstation.

Förmannen satt i det första fordonet. I det andra räddningsfordonet var NN förare, medan TB (omkom) satt som passagerare bredvid honom.

CD satt till vänster i baksätet, MH i mitten av baksätet och HL (omkom) till höger i baksätet.

NN var en van förare av det aktuella räddningsfordonet och blev därför utan diskussion förare vid denna utryckning.

Bakgrund Det nitton ton tunga räddningsfordonet framfördes under utryckning, alltså med blåljus och siren, från Smedjebacken på riksväg 66 söderut.

Vädret bjöd på lättare regn och körningen förflöt utan problem. Under färden fick räddningsfordonets personal information om att personen i singelolyckan hade tagit sig ur fordonet och att två räddningsfordon från Skinnskatteberg och tre ambulanser var på väg till olycksplatsen.

18

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Färden fortsatte dock under utryckningskörning in på länsväg 624, där räddningsfordonet fick möte med bland annat en cementbil med RF bakom ratten.

Vid en dold vänsterkurva mötte räddningsfordonet en lastbil med BM som förare.

NN gjorde en undanmanöver till höger, varpå hans fordon

kom utanför vägbanans högra kant. Fordonet fick ett kast till vänster och for sedan ned i en djup ravin på vägens vänstra sida, där det krockade med ett träd.

Samtliga brandmän i räddningsfordonet skadades, TB och HL så svårt att de avled till följd av de skador de ådragit sig.

Hastighetsbegränsningen på

länsväg 624 är inledningsvis 70 kilometer i timmen och 50 kilometer i timmen vid den plats där olyckan inträffade.

Av utredningen i målet framgår att inget tekniskt fel på räddningsfordonet kan ha föranlett olyckan.

Räddningsfordonet var utrustat med videokamera, som var placerad något till höger om mitten vid den nedre delen av fordonets framruta.

Hela färden fram till olyckstidpunkten kom därför att dokumenteras på film. Åklagaren har yrkat att NN skall dömas för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död.

NN har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för förskjuten sakkunniglön.

Domskäl och inställning NN har bestritt ansvar för brott. Han har gått med på att han fört fordonet på angiven plats och tid, att han gjort en undanmanöver, att fordonet hamnat utanför vägbanans höWWW.S112.SE

Använd Nyhet! totalleverantör! som Halskrage för vuxen Justerbar i 8 lägen

Enkel att ställa in, endast två knappar •Spar pengar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar •Frigör tid vid förvaring. minimalt utrymme •En faktura Halskrage för liten vuxen •En ordersedel och barn •Eget lager •Snabba leveranser Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar •”Mixad rabatt” Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 www.sjukvårdsbutiken.se

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se

Se mer av vårt stora sortiment på:

gra kant, att det fått ett kast åt vänster och därefter åkt över vägen ned i en ravin på vägens vänstra sida, vilket medfört att TB HL skadats allvarligt och avlidit till följd av skadorna.

NN har förnekat att han hållit en med hänsyn till omständigheterna för hög hastighet, att han upptäckt mötande fordon för sent, att han fört fordonet för långt till vänster samt att undanmanövern varit hastig eller föranletts av att han upptäckt mötande fordon för sent.

Utredningen Såväl NN (räddningsfordonets förare) som målsägandena MH (brandman) och CD (brandman) har hörts.

På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med RF (cementbilsföraren) och BM (lastbilsföraren) samt partssakkunnigförhör med Hugo Melander och Sören Wictorsson.

På NN:s begäran har partssakkunnigförhör hållits med Johan Granlund. Åklagaren har åberopat den övriga bevisning som framgår av bilaga samt WWW.S112.SE

yttranden från Trafikverket.

NN har som övrig bevisning åberopat rapport upprättad av Ventura Consulting.

Tingsrättens bedömning För vårdslöshet i trafik döms enligt 1 § första stycket trafikbrottslagen (1951:649) en vägtrafikant som i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna. Av bestämmelsen framgår bland annat, att till tillämpningsområdet skall hänföras sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande.

Som exempel på sådana beteenden är förande av bil i uttröttat tillstånd, trafikfarliga omkörningar, brott mot stop�plikt eller körning mot rött ljus.

Däremot undantas från det straffbara området sådana förfaranden där trafikanten på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga

>>

www.sjukvårdsbutiken.se

RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden!

CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.

SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration.

O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O. O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C

WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

19

>> gjort felbedömning av trafiksituationen.

Inte heller rena manövreringsmisstag bör leda till ansvar för vårdslöshet i trafik.

För vållande till annans död döms enligt 3 kap 7 § brottsbalken den som av oaktsamhet orsakar annans död.

Detta skulle kunna betyda att varje avvikelse från det oaktsamma vore oaktsamt, men i straffrättsligt sammanhang är betydelsen något mera inskränkt.

Det krävs att oaktsamheten är att beteckna som klandervärd, för att den skall kunna leda till straffrättsligt ansvar (jfr NJA 2004 s 34 m fl).

Utryckningskörning Förare av utryckningsfordon behöver enligt 11 kap 10 § trafikförordningen (1998:1276) vid brådskande utryckning inte följa de absoluta bestämmelser om färdhastighet som finns.

De relativa hastighetsbegränsningarna, innebärande att ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver med hänsyn till rådande väg-, sikt- och trafikförhållanden.

Men skall alltid följas enligt 3 kap 14 § trafikförordningen vid bland annat skarpa kurvor, backkrön och andra ställen där sikten är skymd. Samtidigt skall en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet hållas enligt 3 kap 15 § trafikförordningen. Åklagaren har utvecklat sina påståenden om brott enligt följande.

NN har såsom förare av räddningsfordonet i en vänsterkurva med skymd sikt, dels hållit en hastighet som varit för hög med hänsyn till rådande väg-, sikt- och trafikförhållanden, dels haft en felaktig fordonsplacering genom att fordonet förts för långt till vänster i vägbanan.

Dessa två omständigheter har även i viss mån varit relativa sådana, då en för hög hastighet i förhållande till väg-, sikt- och trafikförhållanden kunnat medföra en felaktig fordonsplacering genom kurvan.

Samtliga hörda är överens om att räddningsfordonet 20

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

hållit högre hastighet än den påbjudna och skyltade hastighetsbegränsningen (50 km) på platsen.

Hur hög denna hastighet varit finns det dock delade meningar om.

NN har uppgivit att han genom kurvan hållit en hastighet om 60-70 kilometer i timmen.

Hugo Melander (sakkunnigt vittne) har, efter analys av filmen från videokameran i räddningsfordonet, bedömt att hastigheten innan kurvan varit omkring 90 kilometer i timmen och att hastigheten när mötande fordon upptäckts varit ungefär 70 kilometer i timmen.

Subjektiv bedömning Eftersom videokameran inte varit kalibrerad och detta inte heller kunnat göras efter olyckan, har Hugo Melander dock menat att denna bedömning till viss del är subjektiv och att det finns en viss osäkerhet kring denna.

Med anledning av den osäkerhet som råder kring Hugo Melanders uppgifter om räddningsfordonets hastighet, samt då ingen annan utredning med tillräcklig styrka presenterats till motbevisande av NN:s uppgifter om hastigheten, finner tingsrätten inte styrkt att räddningsfordonets hastigheten vid kurvan varit högre än vad NN hävdat, således 60-70 kilometer i timmen.

Tingsrätten har att ta ställning till om denna hastighet varit för hög i förhållande till rådande väg-, sikt- och trafikförhållanden, om räddningsfordonet haft en felaktig fordonsplacering samt om detta inneburit att NN gjort sig skyldig till ett sådant medvetet risktagande som förutsätts för ansvar för vårdslöshet i trafik.

I stort sett samma bedömning måste göras beträffande ansvar för vållande till annans död, för att avgöra om en eventuell oaktsamhet varit så stor att den utlöser ansvar för brott.

Vad gäller dessa bedömningar så har samtliga hörda varit överens om att olycksvägen är en smal och kurvig väg som saknar mittlinje och vägren samt att kurvan är en dold vänsterkurva, där föraren inte kun-

nat se vad som väntat på andra sidan.

Vägen är knappt 6 meter bred, räddningsfordonet 2,55 meter brett och mötande fordon 2,52 meter brett.

Rimlig hastighet NN har uppgivit att hans hastighet legat inom ramen för vad han kände sig bekväm med i förhållande till hans kunskap om hur vägen såg ut med dess backkrön och snäva kurvor.

Han har vidare sagt att han uppfattat att den mötande lastbilen körde mitt i vägen och att han själv därför dragit sitt fordon till höger för att skapa utrymme.

Han har menat att han hade högst en halvmeter på höger sida genom kurvan och att han höll vänster hjulpar till vänster om mitten.

Brandmännen MH och CD har inte haft någon synpunkt på räddningsfordonets hastighet.

Båda har även berättat att något sådant inte heller diskuterats av någon annan i räddningsfordonet.

De har tillagt, att om de hade uppfattat hastigheten som för hög, så hade de kunnat säga till om detta.

MH (som satt i mitten av baksätet) har även sagt att han inte tänkte särskilt på fordonsplaceringen och tyckte att deras fordon höll sin sida, men att förarsätet delvis skymde hans sikt och att han därför har något svårt att göra denna bedömning.

Placeringen fel på vägen Sören Wictorsson (sakkunningt vittne) har varit av annan uppfattning och omvittnat att han, efter analys av filmen från videokameran i räddningsfordonet, bedömt att räddningsfordonets hastighet varit för hög i förhållande till den skymda kurva som räddningsfordonet färdats.

Enligt honom har detta medfört att räddningsfordonet tvingats ”skära” kurvan och att räddningsfordonets placering på vägen därför varit felaktigt, vilket medfört räddningsfordonets undanmanöver.

Han har vidare berättat att hans bedömning av hastigheten

bygger på hur filmen visar hur räddningsfordonet nalkas kurvor, backkrön och en mötande lastbil, vilket dock förutsätter att filmen återspeglat en riktig hastighet.

Dessutom har han sagt att det på en krokig väg kan upplevas som om hastigheten är högre än vad den egentligen är.

BM (lastbilsföraren) har under förundersökningen visserligen sagt att räddningsfordonet kommit över på hans sida. Han har under huvudförhandlingen dock inte kommit ihåg hur det varit med räddningsfordonets läge på vägen.

Inte fått order att avbryta Det kan visserligen med visst fog sägas att de allra flesta trafikolyckor mer eller mindre sammanhänger med förarens handlande, men därmed är inte sagt att föraren i så fall behöver ha varit oaktsam på något klandervärt sätt.

Ett särskilt ansvar åvilar ju förare av tunga fordon som det NN förde, men granskningen av hans handlande måste med nödvändighet göras i ljuset av att det rörde sig om en utryckningskörning i syfte att kanske rädda människoliv.

Han hade inte fått order om att avbryta utryckningskörningen och upplysningen om att föraren i singelolyckan tagit sig ur bilen, kan inte bedömas som tillräcklig för att han på eget bevåg skulle ha avbrutit utryckningskörningen.

Dessutom hade han ju upplysts om att så många ambulanser som tre var på väg, vilket rimligen borde ha givit honom farhågor om att olyckan i själva verket var ännu värre och större än som befarats.

Det är inte oväsentligt att det mötande fordonet enligt den förevisade filmen låg tämligen långt ut mot mittlinjen, vilket inte var oaktsamt av dess förare men ändå med fog måste ha upplevts som obehagligt av NN. Det skall också has i åtanke att vägen var mycket smal och saknade mittlinje samt att de mötande fordonen båda var rätt breda.

Det bör även nämnas att filmen knappast ger en bild av WWW.S112.SE

en vårdslös körning fram till olycksplatsen.

Finner det inte styrkt En samlad bedömning måste göras i belysning av bland annat samma omständigheter som ovan om bristen på kalibrering av kameran och åtföljande osäkerhet kring hur riktigt den återspeglat verkligheten samt NN, MH och CD:s uppgifter om att hastigheten inte verkat för hög.

I någon mån råder också en liten osäkerhet om hur väl filmen återspeglar fordonets placering på vägen, eftersom det inte med visshet låter sig sägas var kameran fanns i förhållande till bilens mittpunkt.

Allt detta leder till att tingsrätten, med beaktande av körningens syfte och omständigheterna kring denna, inte finner det styrkt att NN framfört räddningsfordonet med en i förhållande till väg, sikt- eller trafikförhållanden för hög hastighet.

Tingsrätten finner det inte heller bevisat att räddningsfordonet framförts med en tillräckligt felaktig fordonsplacering för att den med hänsyn till omständigheterna varit oaktsam. Åtalet för vårdslöshet i trafik skall därför ogillas.

Med beaktande av det anförda kan det heller inte påstås att NN gjort sig skyldig till en sådan klandervärd oaktsamhet, att han gjort sig skyldig till vållande till annans död. Även dessa åtal skall således ogillas.

På grund av utgången i skuldfrågan måste beslagen också hävas.

Beslagen av en GPS, fästplatta och skruvar, videokamera, svart trälåda och GPS-hållare samt färdskrivarblad.

till uppdragens omfattning och art.

NN frikänns från ansvar och skall enligt 31 kap. 2 § rättegångsbalken tillerkännas ersättning (87 kr) av allmänna medel för sin partssakkunniges inställelse, vilken kostnad varit skäligen påkallad för tillvaratagande av hans rätt.

WWW.S112.SE

www.pintschbamag.de

Anhörig överklagar Åklagaren berättade tidigare att man inte skulle överklaga, och att han och anhöriga till de två omkomna var överens om att acceptera den friande domen.

Den18 november, sista dagen för överklagan, valde en av de anhöriga att överklaga domen till Svea hovrätt.

Där skriver den anhörige bland annat, att föraren som chaufför, tar på sig ansvaret över brandbilen och att han har ansvar för att passagerarna ska komma fram till olycksplatsen.

"Föraren överskrider hastighetsbegränsningarna och därmed ökar ansvaret ytterligare. (...) Jag anser att NN brustit i sitt ansvar på flera punkter..." skriver den anhörige.

Representant för Sverige Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

Källa: DT.

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Höglandet

Ersättningar Yrkade ersättningar från biträde (31 341 kr) och försvarare (77 605 kr) bör bedömas som skäliga med hänsyn

Påfallande hörbar och synlig.

Vår nya varningsteknologi.

KED‐VÄST SAM‐SPLINT SAM‐SLING FERNO XT

EASY‐FIX VAKUUMMADRASS Tillverkad i Sverige

S‐CUT Hämtas av Daniel Hegefeldt

NAJO BACKBOARD SCOOP65EXL www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

21

Ambulanssjukvå

rd

Responstiden kortas i Dalsland Från och med den 28 oktober förstärktes ambulanssjukvården i Dalsland med en singel responder.

Singel respondern är en personbil, utrustad som en ambulans, bemannad med en erfaren sjuksköterska.

Singel respondern transporterar aldrig patienter och finns på så vis alltid kvar i området.

Målet med singel respondern i Dalsland är att minska väntetiderna på ambulans i samband med högprioriterade akuta situationer och sjukdomsfall.

Singel respondern i Dalsland är en del av Samverkande sjukvård och kan utföra samverkansuppdrag för de olika samverkande vårdgivarna i området som till exempel när Sjukvårdsrådgivningens sjuksköterska behöver hjälp med bedömning av en patient.

Bilen är bemannad med en erfaren sjuksköteska som fungerar som både förare av bilen och vårdgivare till patient.

Till skillnad mot en ambulans fraktar aldrig singel respondern några patienter. Detta gör att den alltid finns kvar i området.

Oftast först framme Vid akuta olyckor kan singel respondern vara den som anländer först till olycksplatsen och i de fallen vidtar de första åt22

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

gärderna i väntan på att en akutambulans anländer.

Både ambulans och singel responder larmas ut.

– Den medicinska utrustningen är identisk med den utrustning som en akutambulans har med undantag för bår och viss fixationsutrustning. Sjuksköterskan förfogar över samma akutläkemedel som finns disponibla i akutambulanserna och har samma befogenheter och generella direktiv som övrig ambulanspersonal, berättar Susanna Höjden som är avdelningschef för ambulansen i Dalsland.

– SOS Alarm kan se var singel respondern befinner sig och i de fall den larmas ut på prio 1 och prio 2 larm larmas alltid en akutambulans ut samtidigt . Men singel respondern kommer i många fall att ha närmare till patienten och kommer att vara den som kommer fram först, berättar Susanna.

Text och foto: Maria Klingberg Informatör, NU-sjukvården

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Karlskrona

Hämtas av Kenneth Holmstrand och Jan-Erik Yllenius

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Two stripes for quality De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Profiles produktutveckling, design och tekniska överlägsenhet

Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens önskemål anpassade efter myndighetskrav.

Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.

www.profilevehicles.com Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, info.sweden@profilevehicles.se 23

Tid från 112-samtal

Landet runt

till första resurs är på plats

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) indikatorer på responstider för Ambulanssjukvård och Räddningstjänst.

Uppgifterna bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen (SoS), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) och Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sammanställt av: Sven Åsheden

Samverkar landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (IVPA )?

MSB sammanställer årligen, i samverkan med länsstyrelserna, i vilken omfattning kommunerna tillser att lagen om skydd mot olyckor efterföljs.

I uppföljningen för 2012 tillfrågades samtliga kommuner eller kommunalförbund om räddningstjänsterna genomför någon form av insats I väntan på ambulans (IVPA). Observera att indikatorn bygger på data som dels lämnas in av enskilda kommuner, dels av så kallade kommunalförbund eller motsvarande.

Alla kommuner som ingår i ett kommunalförbund får samma värde även om det kan finnas skillnader mellan kommunerna.

Karlshamn

11,3

10,2

0,3

Karlskrona

11,6

10,0

0,5

Ronneby

15,7

9,1

0,6

Olofström

16,1

13,0

0,3

Sölvesborg

16,1

10,0

0,8

I insatsrapporten redovisade IVPAinsatser (i väntan på ambulans) per 1 000 invånare. Uppgifterna har hämtats från MSB:s insatsregister. Registret bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter varje insats. Utöver de insatser som räknas som räddningsinsatser enligt LSO utför räddningstjänsten även det som kallas annat uppdrag i insatsrapporten. Det är oklart i vilken omfattning som andra uppdrag dokumenteras i insatsrapporten. Skälet till det är att det inte finns något dokumenteringskrav enligt LSO och att det för vissa uppdrag krävs en redovisning till landstingen, varför det är osäkert i vilken grad som räddningstjänsten utöver denna redovisning även skriver en insatsrapport.

I detta mått har de i insatsrapporten (under 2012) redovisade insatser till IVPA använts. Antalet sådana insatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun.

24

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Illustrationer: Sven Åsheden

Responstid - Räddningstjänst Responstid för räddningstjänst dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter.

Karlshamn

11,3

10,2

0,3

Karlskrona

11,6

10,0

0,5

Ronneby

15,7

9,1

0,6

Olofström

16,1

13,0

0,3

Sölvesborg

16,1

10,0

0,8

Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. I denna öppna jämförelse har uppgifter om responstid för perioden 1 juni 2012 till och med 31 maj 2013 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. bland de ca 70 bästa värderna i landet bland de ca 145 värderna i mitten bland de ca 70 sämsta värderna i landet

Responstid - Ambulans Responstid för ambulans dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

Mediantid i minuter.

Karlshamn

11,3

10,2

0,3

Karlskrona

11,6

10,0

0,5

Ronneby

15,7

9,1

0,6

Olofström

16,1

13,0

0,3

Sölvesborg

16,1

10,0

0,8

Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att ambulansen är framme.

Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska

framme-tidpunkten. Observera att endast larm med prioritet 1 tagits med. I denna öppna jämförelse har uppgifter om larmbehandlingstid för perioden 1 juni 2012 till och med 31 maj 2013 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. bland de ca 70 bästa värderna i landet bland de ca 145 värderna i mitten bland de ca 70 sämsta värderna i landet

Akuta dödsfall i hjärtinfarkt Incidenta fall av akut hjärtinfarkt (attacker) med samma dödsdatum som incidensdatum.

Källa: Socialstyrelsen

0,4

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare 2012

Källa: Trygghet och säkerhet 2013

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 137 personer

Det övre värdet anger antalet plötsliga dödsfall i länet per 1 000 invånare. Nedre värdet anger antalet dödsfall under 2012.

Responstid - jämförelse i procent mellan Ambulans och Räddningstjänst i länets kommuner.

Antal kommuner i länet 16 14 12 10

Där Ambulans har kortast responstid i länet

Där Rtj har kortast responstid i länet

8 6 4

%

%

2 0 WWW.S112.SE

Utrustning för medicinska gasapplikationer kräver exceptionellt hög säkerhet, renhet och noggrannhet. Utvecklingen av sådana produkter kräver därför en specialiserad kunskap och erfarenhet och dessutom en förståelse av kraven för andnings, aspirations samt patientvård i allmänhet.

GCE erbjuder avancerade system för distribution av oxygen, lustgas, vakuum och andra gaser och vår kompetens inom detta område är väl dokumenterad. På grund av vårt banbrytande utvecklingsarbete är vi idag ledande leverantör i Europa av medicinsk gasutrustning för reglering av tryck och flöden.

GCE-gruppen är ett av världens ledande företag inom området för gasutrustning.

Huvudkontoret ligger i Malmö och vi har två fabriker, samt 15 dotterbolag runt om i världen.

GCE Norden AB Box 21044 Källvattengatan 9 SE-200 21 Malmö www.gcegroup.com

A MATTER OF LIFE

Överflyttningsbar sjukhytt byggd på AL-KO chassi till Ambulanssjukvården i Skaraborg

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

Landet runt

30 25

26 kommuner

20

Stockholms län

15 10 5

Responstid mediantid i minuter

Stockholm

11,4

8,9

0,7

Solna

11,7

8,9

0,7

Danderyd

12,4

10,2

0,7

Södertälje

12,4

9,9

0,3

Sundbyberg

12,5

9,2

0,9

Huddinge

13,0

11,0

0,4

Täby

13,0

9,1

0,7

Botkyrka

13,5

10,1

0,5

Lidingö

13,5

9,0

0,5

Haninge

13,6

10,9

0,5

Nacka

14,2

11,4

0,5

Sollentuna

14,2

9,3

0,9

Tyresö

14,2

8,6

0,3

Upplands Väsby

14,6

9,6

1,0

Järfälla

15,1

8,9

0,8

Salem

15,8

13,4

0,4

Österåker

16,1

10,5

0,6

Vallentuna

16,8

11,3

0,6

Upplands-Bro

17,6

13,8

0,4

Värmdö

17,6

14,1

0,9

Ekerö

18,0

10,9

0,6

Norrtälje

18,6

12,7

0,1

Sigtuna

19,1

11,8

0,9

Nykvarn

19,9

12,5

0,4

Nynäshamn

20,2

10,7

1,4

Vaxholm

20,9

14,0

0,7

20 %

80 %

0

0,4

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i 80 % av länets 26 kommuner.

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 847 personer

2 127 006 + 35 533

Källa: SKL, Socialstyrelsen och SCB

Uppsala län

Södermanlands län

Uppgifter saknas från ambulanssjukvården

Uppgifter saknas från ambulanssjukvården

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

0,4

Nationellt medelvärde: 0,7

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 137 personer

2012

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

341 977 + 3 347

Responstid mediantid i minuter

26

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

274 723 + 2 160

0,7

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 206 personer

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter 9,9

I VPA insatser per 1 000 invånare 1,2

Eskilstuna

i.u.

Enköping

i.u.

13,0

0,6

Flen

i.u.

13,4

1,9

Heby

i.u.

14,4

2,9

Gnesta

i.u.

18,4

1,0

Håbo

i.u.

11,9

1,3

Katrineholm

i.u.

9,9

1,3

Knivsta

i.u.

12,6

4,1

Nyköping

i.u.

12,3

0,9

Tierp

i.u.

14,3

0,8

Oxelösund

i.u.

10,7

2,0

Uppsala

i.u.

10,1

0,7

Strängnäs

i.u.

11,9

1,4

Älvkarleby

i.u.

10,6

2,5

Trosa

i.u.

17,4

1,6

Östhammar

i.u.

14,6

1,6

Vingåker

i.u.

11,6

1,1

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

WWW.S112.SE

Jönköpings län

Östergötlands län

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

0,7

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 313 personer

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

433 784 + 2 709

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

339 116 + 1 220

0,7

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 250 personer Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare 0

Motala

9,5

10,4

0,6

Tranås

Mjölby

10,4

10,4

0,0

Värnamo

9,1 10,9

8,6 9,2

Norrköping

10,8

13,5

1,5

Jönköping

11,6

8,9

2,6

Linköping

11,0

11,5

0,3

Eksjö

11,9

10,6

0,4

Finspång

11,4

10,7

9,3

Vetlanda

13,0

9,3

0,6

Ödeshög

11,5

12,4

4,2

Nässjö

13,1

9,4

0,6

Kinda

12,3

13,0

8,7

Sävsjö

14,1

10,4

1,6

Åtvidaberg

12,7

19,8

5,5

Gislaved

15,1

10,1

1,1

Söderköping

15,5

10,4

3,9

Vaggeryd

15,4

11,5

1,1

Boxholm

17,6

18,8

12,7

Habo

16,0

9,7

0,4

Valdemarsvik

18,1

15,5

8,6

Mullsjö

16,8

10,7

1,4

Vadstena

19,5

10,7

0,0

Gnosjö

17,3

11,6

1,1

Ydre

27,6

24,5

18,8

Aneby

20,3

13,0

0,5

Ambulanssjukvården har kortare responstid än räddningstjänst i 60 % av de 13 kommunerna.

14 12

13 kommuner

10 8 6 4 2

14 12 10

13 kommuner

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

8 6 4

60 %

40 %

0

2

2,5

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 85 % av de 13 kommunerna.

15 %

85 %

0

Källa: SKL, Socialstyrelsen och SCB

Kalmar län Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

233 548 + 458

Responstid mediantid i minuter

0,9

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 210 personer

11,5

12,0

0,7

Nybro

11,9

9,6

0,7

Västervik

12,0

12,4

0,4

Kalmar

12,1

10,3

0,1

Torsås

12,4

14,7

i.u.

Mönsterås

13,2

10,3

1,3

Vimmerby

14,3

11,1

0,1

Emmaboda

14,8

11,6

0,1

Hultsfred

14,9

11,8

0

Borgholm

15,3

17,8

1,5

Mörbylånga

16,3

12,7

0,8

Högsby

18,4

11,5

0,7

4 2

12 kommuner

10

6

I VPA insatser per 1 000 invånare

Oskarshamn

12

8

Responstid mediantid i minuter

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 70 % av de 12 kommunerna.

30 %

70 %

0 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

27

Kronobergs län

Gotlands län

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

Uppgifter saknas från ambulanssjukvården Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

57 241 - 67

0,6

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 111 personer

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Växjö

11,5

10,5

0,2

Ljungby

11,8

12,5

0,3

Markaryd

17,2

10,2

0,8

Älmhult

17,6

10,9

1,9

Alvesta

17,7

11,8

0,9

Tingsryd

19,4

12,4

1,1

Uppvidinge

22,9

13,5

1,2

Lessebo

23,5

11,0

0,7

8 7

8 kommuner

6 5 4 3 2 1

Responstid mediantid i minuter Gotland

Responstid mediantid i minuter

i.u.

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 75 % av de 8 kommunerna.

15,1

25 %

75 %

0

I VPA insatser per 1 000 invånare 5,1

0,7

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

185 887 + 1 233

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 41 personer

Källa: SKL, Socialstyrelsen och SCB

Blekinge län 152 315 - 664

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

Skåne län Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

1 263 088 + 10 155

Malmö

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 154 personer

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

9,9

i.u.

1,1

Ystad

10,3

i.u.

0,7

Helsingborg

10,4

i.u.

0,9

Trelleborg

10,8

12,8

1,3

Landskrona

11,1

12,8

1,2

Lund

11,3

12,1

0,6

Ängelholm

11,3

11,4

1,3

Kristianstad

12,1

11,1

1,4

Höganäs

12,9

10,9

2,2

Simrishamn

13,8

10,9

2,1

Karlshamn

11,3

10,2

0,3

Hörby

14,0

10,7

0,3

Karlskrona

11,6

10,0

0,5

Eslöv

14,1

10,7

1,4

Ronneby

15,7

9,1

0,6

Hässleholm

14,2

10,7

1,7

Olofström

16,1

13,0

0,3

Staffanstorp

14,2

10,3

1,6

Sölvesborg

16,1

10,0

0,8

Burlöv

14,6

10,1

2,1

Östra Göinge

14,6

10,0

2

4 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 SAMVERKAN 112 NR 6 2013

5 kommuner

3,5

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 80 % av de 5 kommunerna.

35 30 25 20 15 10

20 %

80 %

5

33 kommuner

5 4,5

28

1,0

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 80 % av de 33 kommunerna.

20 %

80 %

0 WWW.S112.SE

Hallands län Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

304 116 + 2 392

0,6

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 195 personer

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Halmstad

10,2

10,3

0,2

Falkenberg

10,3

10,7

1,3

Varberg

11,3

11,2

1,7

Kungsbacka

13,1

11,3

0,5

Hylte

13,6

12,4

3,5

Laholm

13,8

13,6

3,5

Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har samma responstid i 50 % av de 6 kommunerna.

6 5

6 kommuner

4 3 2 1

50 %

50 %

0

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 794 personer

Responstid mediantid i minuter

WWW.S112.SE

0,6

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Perstorp

15,0

9,8

5,5

Svedala

15,2

9,5

1,4

Vellinge

15,3

9,3

1,8

Åstorp

16,2

9,3

1,8

Sjöbo

16,3

9,2

2,4

Lomma

16,4

9,1

1,7

Osby

16,5

9,0

11

Klippan

17,2

9,0

2,8

Höör

17,5

9,0

3,9

Kävlinge

17,6

9,0

1,6

Tomelilla

18,3

8,6

2,2

Svalöv

18,7

8,4

2,6

Bjuv

18,9

8,3

2,8

Skurup

20,0

8,1

2,9

Bromölla

20,1

7,9

3,3

Båstad

21,0

7,8

5,5

Örkelljunga

22,2

7,4

4,2 SAMVERKAN 112 NR 6 2013

29

Västra Götalands län 1 600 447 + 9 843

0,7

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

Responstid mediantid i minuter

11,7

0,3

Mellerud

15,4

13,5

0,0

10,7

0,0

Tjörn

15,6

12,7

1,0

Alingsås

10,5

9,9

0,9

Lysekil

16,1

12,5

6,0

Mariestad

10,6

11,5

0,3

Munkedal

16,4

15,0

3,3

Skövde

10,8

9,0

0,2

Töreboda

17,1

14,9

0,4

Uddevalla

11,0

12,4

0,6

Götene

17,6

11,4

0,5

Borås

11,3

9,5

0,8

Härryda

17,7

13,5

1,5

Kungälv

11,4

12,0

0,7

Vårgårda

17,9

11,9

0,5

Göteborg

12,2

9,8

0,7

Sotenäs

18,1

13,9

11,1

Partille

12,2

11,3

0,1

Herrljunga

18,2

13,5

1,1

Mölndal

12,8

9,8

0,6

Tibro

18,6

15,9

0,7

Öckerö

12,8

11,7

6,3

Dals-Ed

18,7

13,2

4,1

Falköping

13,0

11,0

2,2

Tanum

18,9

14,9

2,9

Strömstad

13,2

13,8

7,2

Grästorp

19,0

13,1

0,2

Stenungsund

13,4

11,5

0,2

Svenljunga

19,4

18,4

6,4

Vänersborg

13,6

11,5

0,7

Bengtsfors

20,5

16,5

5,2

Tidaholm

13,7

9,0

1,7

Gullspång

21,0

12,7

0,8

Åmål

13,7

12,2

4,1

Bollebygd

21,2

14,1

3,6

Ale

14,2

13,3

0,0

Lilla Edet

21,2

12,5

3,6

Trollhättan

14,2

10,4

0,0

Orust

21,9

17,4

0,1

Mark

14,5

11,2

2,1

Hjo

22,1

12,4

1,1

Ulricehamn

14,5

15,5

4,5

Essunga

22,4

12,3

0,7

Lerum

14,8

11,6

1,7

Tranemo

23,0

14,1

8,4

Vara

14,8

14,6

0,3

Färgelanda

25,2

16,6

0,0

Karlsborg

15,1

19,9

0,4

15 10 5

49 kommuner

20

I VPA insatser per 1 000 invånare

Responstid mediantid i minuter

9,7

40

25

Responstid mediantid i minuter

10,4

45

30

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 1 059 personer

Skara

50

35

I VPA insatser per 1 000 invånare

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 70 % av de 49 kommunerna.

50 45 40 35 30 25 20 15

30 %

70 %

0

10 5

49 kommuner

Lidköping

Responstid mediantid i minuter

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 70 % av de 49 kommunerna.

30 %

70 %

0

ION™

INOVA T4R

LIBERTY™ LFL

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan.

Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken.

INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper.

LINZ6™

30

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

VERTEX™

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

WWW.S112.SE

Marknadsnyheter

Värmlands län Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

273 080 + 344

Responstid mediantid i minuter Kristinehamn

8,8

12,2

0,8

10,7

12,7

6,4

Karlstad

11,5

10,9

1,6

Sunne

12,9

13,3

4,2

Hagfors

13,5

11,5

9,3

Filipstad

13,9

13,1

10,4

Hammarö

14,7

13,8

0,0

Säffle

14,9

9,4

9,7

Årjäng

17,4

15,9

6,1

Torsby

17,5

15,5

18,0

Kil

19,2

12,5

3,8

Storfors

20,0

11,9

26,5

Grums

20,8

12,1

0,6

Forshaga

21,3

10,6

14,9

Munkfors

24,2

Eda

24,8

14,9 13,8

40,0

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

14 12

16 kommuner

2012

0,8

10 8 6

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 216 personer

I VPA insatser per 1 000 invånare

Arvika

16

Nationellt medelvärde: 0,7

Responstid mediantid i minuter

4 2

8,5

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 70 % av de 16 kommunerna.

30 %

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

Minitranz förflyttningsbår Efter feedback från våra användare av Minitranz vidareutvecklade produkten. Minitranz har fått en ”glasfiber” baksida som reducerar friktionen väsentligt för att underlätta användandet.

Som tidigare har Minitranz helsvetsade sömmar för bästa hygien, lyftkapacitet på 250 kg och en bred liggyta för stora patienter.

70 %

0

283 113 + 1 541 Responstid mediantid i minuter 8,4

8,7

0,0

Örebro

9,6

11,2

0,0

Hällefors

10,6

20,2

1,3

Kumla

11,2

12,6

1,0

Ljusnarsberg

12,3

13,3

0,6

Nora

12,7

12,6

0,2

Degerfors

13,7

12,6

0,2

Askersund

14,8

18,9

0,5

Hallsberg

16,0

15,9

1,0

Laxå

16,3

12,3

0,5

Lindesberg

17,0

17,3

4,7

Lekeberg

21,7

14,6

0,5

0,6

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 180 personer

WWW.S112.SE

10 8 6 4 2 0

12 kommuner

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Karlskoga

12

Ambulanssjukvården och Räddningstjänsten har samma responstid i 50 % av de 12 kommunerna.

50 %

Hämtas av Kristian Jerketeg och Henrik Gunnarsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Källa: SKL, Socialstyrelsen och SCB

Örebro län

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Jönköping

50 %

Ferno Norden Sweden. Tel: 0520-42 02 00 E-post: fab@fernonorden.com

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Boden

Hämtas av Kenneth Nilsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

31

Västmanlands län 256 224 + 1 967

0,7

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 169 personer

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 215 personer

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

10,5

10,7

11,4

10,8

0,5

0

Falun

11,7

3,1

9,1

i.u.

Mora

12,7

12,0 9,2

9,1

0

Ludvika

12,9

12,4

3,7

i.u.

10,0

i.u.

Rättvik

13,5

12,9

3,5

Surahammar

i.u.

10,6

0

Leksand

14,7

11,4

3,6

Sala

i.u.

10,9

0,6

Malung-Sälen

15,0

12,4

3,3

Norberg

i.u.

12,4

i.u.

Vansbro

15,3

13,0

9,1

Kungsör

i.u.

14,2

i.u.

Orsa

16,5

10,3

6,1

Skinnskatteberg

i.u.

15,8

2,5

Smedjebacken

17,8

15,7

11,2

Säter

19,3

13,3

12,5

Hedemora

22,0

16,7

11,5

Gagnef

24,2

9,2

13,0

Älvdalen

24,6

15,2

14,0

8,6

0,1

Köping

i.u.

8,6

Hallstahammar

i.u.

Västerås

i.u.

Arboga

16 14 12

och SC B

10 8 6

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

2

4

267 637 + 507

6 5 4 3 2 1

10,8

10,8

0,5

10,8

13,3

0,4

Sandviken

11,4

9,5

1,3

Söderhamn

12,4

14,4

1,0

Bollnäs

13,0

12,7

0,5

Hofors

14,3

10,5

4,4

Ljusdal

14,5

15,6

2,2

Ovanåker

15,1

14,8

1,4

Nordanstig

17,6

18,3

1,9

Ockelbo

19,9

12,7

3,6

Ambulanssjukvården och Räddningstjänsten har samma responstid i 50 % av de 1 kommunerna.

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

50 %

0,1

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 70 % av de 15 kommunerna.

30 %

70 %

50 %

MB Sprinter Gott Nytt År! till Skåne

I VPA insatser per 1 000 invånare

Hudiksvall

0

32

Responstid mediantid i minuter

Gävle

10 kommuner

7

1,4

0

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

Responstid mediantid i minuter

8

I VPA insatser per 1 000 invånare

Borlänge

i.u.

Gävleborgs län

9

Responstid mediantid i minuter

Avesta

Fagersta

Käl la: SK L, S oci als tyr els en

10

276 555 - 10

0,8

Nationellt medelvärde: 0,7 2012

Uppgifter saknas från ambulanssjukvården

Dalarnas län

15 kommuner

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

0,9

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 241personer

Anders Wahlén Transport AB i Skåne hämtas av Anders Wahlén och Johan Lindberg

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

0,7

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 167 personer

Västernorrlands län Ambulanstransporterna har ökat kraftigt i Västernorrland. Från omkring 26 000 utryckningar år 2010 till väntade 35 000 i år.

241 981 - 174

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Härnösand

10,3

10,8

0,4

Örnsköldsvik

12,7

14,6

1,8

Sundsvall

14,4

12,0

1,4

Sollefteå

14,5

13,8

4,8

Kramfors

15,0

14,8

2,8

Ånge

18,5

14,8

4,6

Timrå

18,6

10,4

1,9

7 6

7 kommuner

5 4 3 2 1

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 60 % av de 7 kommunerna.

40 %

www.stiernform.se

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

60 %

0

Jämtlands län Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

126 201 - 98

0,8

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 95 personer

Responstid mediantid i minuter 10,9

10,2

0,0

21,4

16,7

11,1

Bräcke

21,6

17,2

8,1

Krokom

22,0

16,3

2,4

Ragunda

22,4

18,1

13,2

Härjedalen

25,0

18,9

3,7

Berg

26,2

15,4

4,0

Strömsund

26,7

19,0

6,4

2 1

8 kommuner

6

3

I VPA insatser per 1 000 invånare

Åre

7

4

Responstid mediantid i minuter

Östersund

8

5

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

Räddningsdockor som inte har realistiska vikter och funktioner vid övning, känns problematiken igen?

Svenska Räddningsprodukters dockor är framtagna för realistiska övningar inom räddningstjänst, polis, militär, vårdsektor mfl Dockorna är tillverkade i miljövänligt kraftigt läder, TÜV-certifierat och brandtestat material som klarar de riktigt varma och påfrestande övningarna!

Svensktillverkade!

Besök våran hemsida för mer information om vårat docksortiment eller kontakta oss!

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 90 % av de 8 kommunerna.

10 %

Räddningsdockor av högsta kvalitet med realistiska vikter och med mycket brett användningsområde.

90 %

073-655 00 27 alt. 070-325 71 79 www.svenskaraddningsprodukter.se

0 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

33

Norrbottens län Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

248 637 + 92

Västerbottens län

0,8

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 202 personer

plötsliga dödsfall per 1 000 invånare

I akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum dog 197 personer

Responstid mediantid i minuter

Responstid mediantid i minuter

I VPA insatser per 1 000 invånare

Umeå

12,3

11,4

0,2

Lycksele

13,0

12,1

i.u.

Malå

13,5

18,3

i.u.

Dorotea

14,8

i.u.

i.u.

Skellefteå

16,1

11,7

0,5

Vännäs

16,4

10,8

0,0

Storuman

16,9

19,9

0,2

Åsele

17,1

18,5

0,0

Nordmaling

19,6

15,8

0,0

Sorsele

20,5

19,3

3,7

Norsjö

22,0

20,7

i.u.

Vindeln

24,4

17,0

0,4

Robertsfors

28,2

15,6

0,0

Vilhelmina

30,0

12,7

1,3

Bjurholm

30,6

14,4

18,2

16 14

10 8 6 4 2

15 kommuner

12

Räddningstjänsten har kortare responstid än ambulanssjukvården i cirka 55 % av de 15 kommunerna.

Landstinget i Norrbotten har idag 29 bemannade ambulanser fördelade på 15 ambulansstationer.

6 4

45 %

0

2

I VPA insatser per 1 000 invånare

Älvsbyn

10,6

15,4

1,5

11,2

i.u.

1,0 0,1

Boden

11,3

12,7

Gällivare

11,5

i.u.

0,4

Luleå

12,2

12,2

0,4 0,0

Piteå

12,3

12,4

Arvidsjaur

12,7

26,5

i.u.

Kalix

13,1

11,6

1,0

Haparanda

15,2

13,1

0,0

Arjeplog

18,5

29,9

i.u.

Överkalix

18,9

23,2

i.u.

Övertorneå

20,1

15,2

i.u.

Jokkmokk

24,7

19,6

0,8

Pajala

35,3

34,2

0,0

Ambulanssjukvården har kortare responstid än Räddningstjänsten i cirka 85 % av de 14 kommunerna.

12 10

Responstid mediantid i minuter

Kiruna

14

8

55 %

Responstid mediantid i minuter

14 kommuner

2012

Nationellt medelvärde: 0,7

260 217 + 550

2012

Folkmängd 2012 Folkökning 2012:

0,8

Nationellt medelvärde: 0,7

85 %

15 %

0

Titta in i vår virtuella mässmiljö Instruktionsvideo på (länken hittar du på vår hemsida www.s112.se/virtuell-massa/): http://www.youtube.com/watch?v=tOg5A2i91zI&feature=youtu.be Vi bygger en virtuella möteplats som ska främja fler och bredare kontakter mellan olika grupper inom blåljussektorn.

Kunskap och information kommer att spridas på ett snabbt, effektivt och spännande sätt.

www.kitely.com - Skapa ett medlemskap (Create Account) - Läs din mail och bekräfta din identitet - Välj Public Worlds och sök på s112 - Klicka Enter World - Installera Virtual World Viewer (Firestorm)

Önskar du mer information? Maila till: info@s112.se 34

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

WWW.S112.SE

Vi på Nilsson önskar er alla en Trevlig Helg och ett stort tack till alla våra kunder för ett NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50 rekordår med 64 levererade ambulanser under 2013 www.markleen.se Flexi Boom Water Pro Boom Skimmersystem Översvämningsskydd

Markleen AB KOMPETENS, PÅLITLIGHET, & OÖVERTRÄFFAD INNOVATION Kunder är (bl.a) MSB Räddningstjänster Sjöräddningssällskapet

Produktion

Industrigatan 20

Huvudkontor Backa Bergögata 18

Kommuner Kustbevakningen Hamnar

Åmål

46 (0)702 - 82 47 40

Hisings Backa

46 (0)722 - 41 21 69

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se

Telefon: 018-430 11 10

Medlemsförsäkringar svåra att överblicka Lars Hansson, Ombudsman Ambulansförbundet Alarm De flesta fackförbund erbjuder sina medlemmar försäkringslösningar, då som en medlemsförmån. Denna företeelse tenderar att öka.

Ambulansförbundet har en olycksfallsförsäkring fritid, vilken ingår i medlemsavgiften. I nuläget har förbundet av olika skäl valt att stanna vid denna d.v.s. inte ytterligare erbjuda fler medlemsförsäkringar.

Ofta är det svårt för den enskilde individen att överblicka vad det totala priset blir, eftersom vissa försäkringar ingår i medlemskapet och andra inte. Samtidigt är det svårt att göra exakta jämförelser.

Konsumentverket hävdar att det blir näst intill omöjligt för konsumenten att göra relevanta jämförelser mellan olika försäkringar och att förstå vilket skydd man egentligen får.

Huvudsyftet med denna text är att jämföra vad det i slutänden kostar och med hjälp av illustrativa exempel påvisa varför den enskilde individen oftast gör en ekonomisk vinst på ett medlemskap i Ambulansförbundet. Denna jämförelse sätts under lupp i denna artikel.

Ibland blir Vårdförbundets och Kommunals medlemsförsäkringar ett incitament för att inte bli medlem i Ambulansförbundet.

Många av medlemmarna i både SKAF 36

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

och VF lever i tron att det helt enkelt skulle bli för dyrt att teckna dylika försäkringar på egen hand.

Generellt sett, så kan Ambulansförbundet skriva under på att så är inte fallet. En rundringning till en rad olika försäkringsbolag ger för handen att skillnaderna i realiteten är marginella, oftast blir det totalt sett billigare att teckna på egen hand, i kombination med ett medlemskap i Ambulansförbundet.

Som vän av ordning bör dock nämnas att det alltid finns individuella skillnader försäkringstagare mellan, vilket innebär att den enskilde medlemmen ibland kan tjäna på fackets medlemsförmåner.

Rundringningen och kontrollerna som genomförts av förbundet visar på att detta ändå är undantagsfallet. Generellt sett blir alternativet att byta till Ambulansförbundet och teckna egna försäkringar ekonomiskt sett ett lukrativt alternativ för den enskilde individen. Hur kommer det sig? Överlag är förklaringen att de rabatter som exempelvis VF och Kommunal erbjuder inte väger upp den besparing på medlemsavgiften, som enskild person gör vid ett byte till Ambulansförbundet.

Undertecknad testade att teckna tre försäkringar via Salus Ansvar. Salus är det bolag som VF samarbetar med, en olycksfall fritid, livförsäkring och hemförsäkring.

Priset jämfördes sedan med de rabatter du åtnjuter som medlem i Vårdförbundet.

Medlemsrabatten gjorde totalt 110 kronor/ månad, dessa försäkringar tillsammans blev 110 kronor billigare per månad med medlemskap i Vårdförbundet.

Medlemmar som bytt facklig hemvisst till Alarm från Vårdförbundet kan bekräfta dessa fakta.

Ett graverande exempel är Vårdförbundets olycksfallsförsäkring fritid, den betalar du som medlem 69 kronor/månad för.

I Ambulansförbundet ingår en likvärdig olycksfallsförsäkring i medlemsavgiften.

Den skillnaden äter bevisligen genast upp en stor del av rabatterna du har som medlem i Vårdförbundet. Resterande del av förklaringen är Ambulansförbundets i jämförelse låga medlemsavgift.

Med några undantag blir jämförelsen med Kommunal, liknande den som jämförelsen med Vårdförbundet resulterade i.

En hög medlemsavgift äter upp de rabatter som medlemskapet utgör. Kommunal har en rad försäkringslösningar i samarbete med Folksam.

Kommunals sjuk- och efterlevande försäkring som i grund och botten är en livförsäkring, går att teckna enskilt. Förbundets erfarenheter påvisar att det med vissa WWW.S112.SE

Betald annonsplats

”

Viktigast med

Hem- och livförsäkring undantag går bra att teckna till ett liknande pris, utan medlemskap.

Efter samtal med Folksam konstateras att sjuk- och efterlevande försäkringen kostade 288 kronor/månad utan medlemsrabatt, observera då att det kostnadsförslaget inte inkluderar det s.k. sjukmomentet (sjukmomentet ger månatlig ersättning vid invaliditet). Inte heller medförsäkrad livskamrat.

I övrigt var innehållet identiskt. Nuvarande pris för sjuk- och efterlevandeförsäkringen för kommunals medlemmar ligger på 288 kronor/månad.

Inkomstförsäkringar är det senaste inom området medlemsförsäkringar. Kommunals inkomstförsäkring kan bli svår att teckna enskilt. Tilläggas bör att företrädare för konsumentorganisationer uttryckt kritik gentemot inkomstförsäkringar i allmänhet.

Detta gör det svårt att bedöma värdet av en sådan försäkring. Ett konstaterande är ändå, att som sjuksköterska är risken minimal att bli arbetslös, sannolikheten något större som ambulanssjukvårdare.

Faktum kvarstår dock. Med stöd av Ambulansförbundets rundringning, samt med stöd av att flera medlemmar i förbundet bekräftar att ett utträde ur Vårdförbundet och Kommunal i de flesta fall inte medför en fördyring, tvärtom innebär medlemskap i WWW.S112.SE

Alarm en ekonomisk vinst för den enskilde personen.

Det finns några vedertagna ”sanningar” beträffande försäkringar: Varje människa skall ha en hemförsäkring och livförsäkring.

Orsaken är att inkomstbortfallet kan bli stort i samband med skada eller sjukdom.

Säg aldrig upp en redan tecknad livförsäkring om du med åren dragit på dig hälsa eller sjukdom, det kan av förklarliga skäl bli svårt att uppfylla en ny hälsodeklaration.

Det enkla skälet att du alltid ska inneha en hemförsäkring, är att du annars riskerar att stå på bar backe vid exempelvis en brand i din bostad.

Avslutningsvislutligen konstaterar Ambulansförbundet att det ur perspektivet medlemsförsäkringar inte finns någonting att förlora på att byta facklig tillhörighet från VF och SKAF till Ambulansförbundet.

De personer som tvekar är välkomna att kontakta förbundet för en rådgivning i försäkringsfrågor som åsyftar en övergång till Ambulansförbundet.

Lars Hansson Ombudsman

Ambulansförbundet ALARM

Henrik Johansson, förbundsordförande, Alarm Ambulansförbundet Varför sitter det så många människor med förskylningssymtom på akutmottagningarna och varför ringer så pass många människor 112 när hälsotillstånden uppenbarligen inte alls är i närheten av livshotande?

Frågorna är sedan flera år fullt relevanta att ställa. Det är också på sin plats att en större informationskampanj om kropp och knopp och när det är tid att söka akutsjukvård.

Vare sig ambulansen eller akutmottagningarna är rätt plats för normala tillfälliga sjukdomstillstånd (sjukdomskänsla).

I samma stund som en individ ringer 112 för ett icke livshotande tillstånd kan den svårt sjuke eller skadade få vänta lång tid på vård, med allt vad det kan innebära för individen.

Det är hög tid att ambulansen ses som den beredskapsresurs den är tänkt att vara.

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

37

Räddningstj ä

nst

SVERIGES MODERNASTE

med flera släckvarianter Med stolthet visade brandmästare Ulf Bergh upp räddningstjänstens nya brandbil för press och andra inbjudna. Detta är brandbilen som alla vill ha idag och Landskrona är först i landet. Här finns fyra släckvarianter istället för en som är det vanliga.

I två år har det arbetats för den nya brandbilen, nu är den äntligen här. Något som ska effektivisera arbetet för brandmännen men även vara bättre ur miljösynpunkt.

Torsdagen den 28 november var den nya brandbilen med det högteknologiska släcksystemet äntligen på plats.

Systemet som är det första att tas i bruk i Sverige firades med att räddningstjänsten bjöd in till visning.

I kombination med kaffe och tårta lockade det många intresserade. Inte minst från närliggande räddningstjänster.

– Jätteroligt att den äntligen är här, säger Landskronas räddningschef Eva Lövbom.

Ett av syftena med inköpet av den nya bilen, säger brand38

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

mästare Ulf Bergh, är att förenkla arbetet för personalen på räddningstjänsten.

Men även ur miljöaspekt är det nya släckningssystemet att föredra. Systemet är unikt då det möjliggör att släcka med de olika släckmedlen X-Fog och Ecopol. Dessutom kan man välja till ett tredje släckmedel – och förstås helt vanligt vatten. Ändra släckmedel – Systemet är lättmanövrerat och endast med ett klick på en digital display kan man ändra till vilket släckmedel som ska användas. Detta effektiviserar arbetet för brandmännen och det går fortare att släcka, säger Ulf Bergh, brandmästare vid räddningstjänsten i Landskrona.

Räddningschef Eva Lövbom var glad och nöjd när hon fick motta nycklarna till Landskronas moderna brandbil.

Foto: Fredrik Johansson

WWW.S112.SE

BRANDBIL Text och foto: Fredrik Johansson

Larmutrustningen kommer från Standby + Martin Siren.

Chassit kan luftdumpas, vilket förbättrar arbetsmiljön vid urlastning av material.

Elverk och winsch är hydrauldrivna.

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmefilt

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

39

Tidsbesparingen gynnar personalen på räddningstjänsten eftersom tiden som de exponeras för giftig rök minskar.

Släckmedlet X-Fog som är det släckmedel som kommer användas mest.

(X-Fog är en miljövänlig vätska som har en mycket bra släckeffekt och ett bra återantändningsskydd. Redaktionens komplettering) – De gånger man inte använder X-Fog är vid gräsbränder, då räcker det med vatten.

Vid bränder i oljeprodukter används Ecopol, säger han.

Släckmedlen är dyra men effektiva – Kyleffekten på X-Fog är nio gånger bättre än vid användande av vatten, säger han. Det är dyrt men det vi förlorar på gungorna tar vi igen på karusellerna. Det räcker ju med en mindre mängd av medlet för att släcka en brand. Även ur miljösynpunkt har det nya systemet fördelar.

– Vi på räddningstjänsten har själv höga miljökrav på oss om att inte släppa ut för mycket släckvatten i naturen. Allt vi spolar ut ur bilen går ut i jorden eller i avloppet.

Ett exempel är en bilbrand där cirka 2000 liter vatten behövs till släckningsarbetet.

Vid användandet av X-Fog behöver man endast tillsätta 9 liter vatten.

Pris: 4,2 miljoner kronor Den nya brandbilen, en Scania, har släcksystem från CTD i Frankrike.

Själva släcksystemet kostar 150 000 - 200 000 kronor, vilket är en fjärdedel av priset för räddningstjänstens tidigare system.

Bilen är levererad av ARS Floby och kostar totalt 4,2 miljoner kronor.

Fredrik Johansson

Ny arbetsplattform från Hultafors .

Foto: Autokaross Rescue

Räddningsverktygen kommer från Holmatro.

Foto: Autokaross Rescue

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Lycksele

Hämtas av Per-Eric Jonsson och Lars Olsson

Nya hållare för flaskpaket höjer den inre säkerheten. www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

40

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Foto: Autokaross Rescue

WWW.S112.SE

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm.

Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker.

Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval

POLIS

för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren

SJUKHUS SOS ALARM

manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra

AMBULANS

hstd.se

3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.

WWW.S112.SE

Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

41

Ambulanssjukvå

rd

Den äldre patienten ambulanssjukvårdens utmaning!

Text och foto: Louise Edlund Sophiahemmet Högskola hälsade personal inom ambulanssjukvården välkomna till en 2-dagars konferens den 28-29 november med fokus på vård av våra yngsta och äldsta patienter.

– Det mest frekventa uppdraget inom ambulanssjukvården rör den äldre patienten, som ofta uppvisar svårtolkade symtom och äter ett flertal läkemedel som i sig kan ligga till grund för behov av vård, och bland annat detta ville vi belysa under konferensen, säger Eva Styrwoldt som är programledare för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning ambulanssjukvård, Sophiahemmet Högskola.

Yngve Gustafson som är professor och överläkare, geriatriska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhusi Umeå gick djupare in på ämnet med sin föreläsning ”Den äldre patienten - am42

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

WWW.S112.SE

bulanssjukvårdens utmaning!” och tog upp konsekvenser av åldrandet för det akuta omhändertagandet.

Yngve Gustafson som har forskat om hälsa och livskvalitet hos de allra äldsta och varit engagerad i äldrevårdsdebatten i 30 års tid, menade att felaktig medicinering, näringsbrist och nedstämdhet är några av de stora problem som sjukvården och samhället måste få bukt med.

Han uppmanade också ambulanspersonal att vara uppmärksam på att sjukdomstillstånd hos äldre ofta kan se annorlunda ut inte minst på grund av de stora mängder mediciner som många tar regelbundet.

Hur man bedömer och agerar Omhändertagande av svårt sjuka barn, tillhör inte de vanligaste uppdragen, och kan därför vara något som uppfattas som skrämmande och svårt.

Detta viktiga tema belystes under konferensens andra dag genom att ta upp identifiering av svåra situationer då ambulanspersonal misstänker att barnmisshandel har förekommit.

Mioteamet från Astrid Lindgrens barnsjukhus berättade om hur man kan identifiera detta och hur barnet och dess anhöriga bör bemötas.

Programteamet. Fr.v Caroline Hybinette, specialistsjuksköterska/högskoleadjunkt, Eva Styrwoldt, specialistsjuksköterska/programledare, Karin Sedig, ämnesansvarig/överläkare, Jonny Johnsson, specialistsjuksköterska/högskoleadjunkt, Thomas Styrwoldt, specialistsjuksköterska/ högskoleadjunkt

Hur handskas man med sin själ för att orka vara medkännande?

Att bibehålla förmågan att visa empati för patienten kan ibland vara utmanande. I exempelvis traumatiska situationer behöver ambulanspersonal agera snabbt och konsekvent och tid för känslor och reflektion finns sällan.

Hur drabbar detta egentligen personalen och kan det leda till att man inte bryr sig?

Monica Lundqvist, leg kognitiv psykoterapeut och socionom vid Terapimottagningen i Stockholm talade om hur vi påverkas av den dagliga ”matrialtröttheten” som uppstår vid dålig sömn, att inte få äta, och att exempelvis inte veta om man kan hämta på dagis idag.

Utställarbild

Vikten av kompetent ambulanspersonal De prehospitala fälten är idag mångfasetterade och kräver välutbildade specialistsjuksköterskor med förmåga att bedöma, analysera, hantera och värdera de komplexa och varierande situationer som kan ses i olika arbetsmiljöer utanför sjukhuset.

– Inte minst märker vi att intresset och behovet för specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvård har ökat och detta är vi på Sophiahemmet Högskola såklart väldigt glada för då vi tycker att vi har en utbildning med mycket hög kvalitet, säger Eva Styrwoldt.

Karin Sedig som är ämnesansvarig lärare för utbildningen och ambulansöverläkare

vid Stockholms Läns Landsting instämmer och fortsätter: – Behovet av välutbildad ambulanspersonal är enormt och vi behöver fler specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården.

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning ambulanssjukvård, 60 hp, på Sophiahemmet Högskola har vi skapat i dialog med vårdgivare i Sverige vilket vi tror är mycket viktigt för att få en innehållsmässig aktualitet och relevans i utbildningen.

På konferensen var också ett antal utställare på plats och tid för minglande och nätverkande fanns det möjlighet till i mat- och kaffepauserna.

WWW.S112.SE

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Höglandet

Hämtas av Rickard Malmlöf

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

43

-Volvo XC70 D5 AWD med ett nyutvecklat chassi är den mest ultimata polisbilen hittills. Nu öppnas möjligheterna för försäljning till fler länder, säger Jan Bengtsson, chef för Volvo Cars Special Vehicles.

POLISENS FAVORITBIL Volvo XC70 D5 AWD Svenska polisens nya tester placerar Volvo som polisbil i absoluta betygstoppen.

-Volvo XC70 D5 AWD med ett nyutvecklat chassi är den mest ultimata polisbilen vi hittills erbjudit. Nu öppnas möjligheterna för försäljning till fler länder, säger Jan Bengtsson, chef för Volvo Cars Special Vehicles and Accessories.

I Sverige är cirka 85 procent av alla polispersonbilar som säljs en Volvo. Men Volvo polisbilar finns även i Storbritannien, Belgien, Holland och Schweiz. Historiskt har också Italien och Norge haft Volvo som polisbil. Totalt säljs mellan 5-600 Volvopolisbilar per år.

- Med våra nya modellår 14 bilar med det nyutvecklade chassit får vi nu ett betydligt

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Övertorneå

Hämtas av Keijo Kauppi - 160 mil hem till Övertorneå.

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

44

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

bredare erbjudande. Vi ser en möjlighet att öka vår försäljning på flera marknader, både marknader där vi tidigare funnits, som Norge, men också på helt nya marknader som till exempel de baltiska länderna, säger Jan Bengtsson.

Högs betyg i test Rikspolisstyrelsen nyligen genomförda tester omfattar tre Volvobilar. Det är Volvo V70 FWD, Volvo XC70 D5 AWD och Volvo V70 T6 AWD. De två sistnämnda modellerna får medelbetyget nio på en tiogradig skala och framhjulsdrivna V70 får betyget 8,8. I deltestet simulerad utryckningskörning kammar Volvo XC70 D5 AWD hem en tia i betyg.

Inget konkurrerande bilmärke har högre betyg än Volvo. Rikspolisstyrelsens norm är att alla bilar med minst fem i medelbetyg är fullt godkända.

– När det gäller Volvo XC70 D5 AWD med det nya chassit kan vi bara lyfta på hatten för Volvo. Det är den bästa polisbilen vi någonsin testat. Våra provförare var mycket överraskade över hur bra bilen uppförde sig. Och utryckningskörning där bilen får en tia i betyg är det viktigaste momentet, säger Per Rickander, teknisk specialist på Rikspolisstyrelsen.

Polisen kör sex olika bilmärken Testkörningarna omfattade förutom simulerad utryckningskörning, test av buller, komfort, stabilitet, älg- och bromsprov med undanmanöver samt körning på konbana.

Totalt kör svenska polisen bilar av sex olika märken. De har bland de högsta kraven i världen på sin fordonsflotta. De testar regelbundet de bilmärken man väljer att köra.

Utvecklingsarbetet med det nya chassit har pågått under nära ett år. Vikterna på polisbilarna ökar, det kräver ett stabilt chassi,

och Volvos polisbilar var på väg att närma sig en gräns. Polisen måste ha en bil som uppför sig förutsägbart och inte bjuder på några överraskningar.

Uppför sig anmärkningsvärt bra En polisutrustad Volvo XC70 D5 AWD är lastad som en minibuss. Att den då uppför sig så stabilt som den gör med det nya chassit är anmärkningsvärt, säger Per Rickander.

Det nya chassit är förändrat på en rad punkter med bland annat nya krängningshämmare, dämpare och fjädrar.

-Vi har gjort många verifieringskörningar på alla typer av vägunderlag. Som till exempel höghastighetskörning på tyska autobahn, vinterväglagskörning på vår provbana i norra Sverige och högfriktionskörning i Spanien, säger Jan Bengtsson.

Volvos polisbilar byggs på banan i Torslandafabriken och utrustas därefter av Volvo Cars Special Vehicles and Accessories till polisbil i en integrerad produktion.

Ombyggnationen till en polisbil tar cirka 45 timmar.

- Vi utvecklar våra polisbilar i nära samarbete med polisen som är med under produktutvecklingsfasen. Vi finns också med i flera av polisens egna referensgrupper när det gäller kraven på en polisbil. De erfarenheter vi gör kommer också Volvos totala utvecklingsarbete till del, säger Jan Bengtsson.

Produktionen för modellår 14 med det nya chassit startar i slutet av november och de första polisbilarna kommer att levereras i början av nästa år.

WWW.S112.SE

När det gäller...

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

Rikspolisstyrelsen (RPS) har valt att leverera samtliga nya fordon med Reflexite Flexibright

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

210x144_Reflexite_AD_RandD_ALLTRACKVW.indd 1

01/10/2012 08:09:12

45

Intensivsjukvård

Klockan är 07:30.

Christer börjar dagen med en genomgång av utrustningen i bilen.

Text och foto: Lena M Fredriksson

Specialinrett intensivvårdsrum Hur mycket påverkas intensivvårdspatienter av miljön de vårdas i? Kan en mer harmonisk miljö minimera deras obehagliga upplevelser och kanske rentav påskynda tillfrisknandet? Det är något som forskare nu undersöker i ett specialinrett intensivvårdsrum på sjukhuset i Borås.

– Vi vet så mycket om vårdandet och om teknologin och om den medicinska behandlingen, säger Berit Lindahl, docent på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Men själva rummet har vi inte tänkt så mycket på, utan där har vi bara ställt in apparater och patientsängar.

För drygt två år sedan började detta ändras. Då gjordes ett av patientrummen om på intensivvårdsavdelningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus i 46

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Borås, i ett projekt som Berit Lindahl drev tillsammans med en forskargrupp. Rummet, för två patienter, inreddes för att i så hög utsträckning som möjligt vara vilsamt, harmoniskt och lugnande. I samarbete med olika experter och företag växte ett rum fram, som skulle vara så gynnsamt för tillfrisknandet som möjligt.

Utrustning och apparater har placerats vid sidorna av sängarna och inte vid huvudänden.

Där har man i stället placerat en väggfast variant på sänggavel, som sängen kan skjutas in mot för att patienten ska känna den trygghet som en sänggavel ändå ger. När personalen behöver stå vid huvudänden för åtgärder med patienten är det lätt att bara flytta sängen litegrand.

– Vi har valt textilier i milda färger och ekologiska material, säger Berit Lindahl. På väggen mitt emot sängen finns en whiteboard där personalen kan

skriva vilket datum det är, eller namnet på den som jobbar i rummet den dagen. Bakom whiteboarden kan man stoppa in pärmar och papper som rör vården, så att de inte behöver ligga framme och ge ett oroligt intryck.

Störande stimuli har undvikits så mycket som möjligt.

Därför finns det inga lysrör ovanför sängen och ljudabsorbenter har installerats i tak och väggar.

En forskningsgrupp som undersöker betydelsen av vårdrummets miljö för intensivvårdspatienter har bildats vid Högskolan i Borås och Sahlgrenska Akademin. Där används bland annat det specialinredda rummet.

Uppfattar det som hörs och syns Patienter på en intensivvårdsavdelning kan lida av en mängd olika, men allvarliga,

diagnoser. De hålls nedsövda, och befinner sig som regel någonstans mellan sömn och vaket tillstånd. Tidigare har man ofta trott att de inte uppfattar så mycket av omgivningen, och därför inte brytt sig så mycket om miljön i patientrummet.

Dessutom måste mycket specialutrustning och apparatur finnas lätt tillgängliga i rummet eftersom patienterna är så sjuka, vilket också bidrar till att miljön kan te sig orolig.

Men det har visat sig att patienterna uppfattar mycket både av det som sker och det som hörs och syns omkring dem.

Deras dvala gör dock att det är lätt att misstolka det de hör, ser och känner.

– Många patienter berättar om hemska och väldigt verklighetstrogna drömmar, säger doktoranden Marie Engwall.

De är ofta osäkra på om det de upplever har hänt eller ej.

>>

WWW.S112.SE

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.

ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna.

En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

" Vi bygger Sveriges bästa sjuktransporter "

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

47

>> Marie Engwall undersöker i sin forskning hur ljuset i intensivvårdsrummet påverkar patienten. Hon frågar patienterna några dagar efter att de har lämnat intensiven om hur deras sömn och deras drömmar var där.

– Hälften av patienterna har då varit i vårt specialinredda så kallade interventionsrum, och andra hälften i ett jämförelserum, säger hon.

Ljusarmaturerna hänger en bit ned på båda sidor om sängen och sprider ljuset både uppåt och nedåt. Ljuset är automatiserat och styrs så att det ska följa en dygnsrytm, både i ljusstyrka, färg och lokalisering på ljuset. Bara om det finns behov för det vid speciella undersökningar går personalen in och ökar ljuset tillfälligt.

– Det gör de ganska sällan, säger Marie Engwall. Det vi har strävat efter är en balanserad ljussituation dygnet runt, med tydliga skillnader på dag och natt. Jag undersöker hur ljus påverkar patienterna med hänsyn till dygnsrytm, hälsa och återhämtande. I ett ordinarie intensivvårdsrum är belysningen ofta antingen väldigt ljust eller väldigt mörkt.

Patienterna har en klockliknande mätare på armen, som registrerar rörelse, ljus och tid, för att man ska kunna se hur aktiva eller oroliga de är vid olika ljusförhållanden och tidpunkter. Resultaten från Marie Engwalls studier kommer att publiceras med början i vår, och hon ska disputera under 2016.

Det ombyggda interventionsrummet används precis som ett vanligt rum på avdelningen, och sjukhuspersonalen samarbetar med forskarna och arbetar både i interventionsrummet och i de vanliga rummen.

Ljudnivå som på en väg Det finns fler forskningsprojekt som har med miljön i intensivvårdsrummen att göra.

Lotta Johansson forskar vid Sahlgrenska Akademin om hur ljudnivåerna i vårdrummet påverkar intensivvårdspatienter, och ska enligt planeringen disputera inom ett år.

– Jag har intervjuat patienter 48

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Sepideh Olausson, Berit Lindahl och Marie Engwall är några i den forskningsgrupp som nu undersöker hur intensivvårdspatienter påverkas av vårdrummets miljö.

Whiteboarden döljer en hylla där pärmar och annat kan stoppas in.

Miljön hålls så ren och avskalad som möjligt, för att skapa en lugn och harmonisk känsla. Textilierna är ekologiska och i en mild färgskala.

i efterhand om hur de minns ljuden i vårdrummet och hur de påverkades av dem, säger hon. Nästa steg för mig blir att gå vidare och undersöka hur de patienter som vårdas i interventionsrummet påverkats av lju-

den så att resultaten sedan kan jämföras.

Hon berättar att det behövs ett stort antal patienter i undersökningen för att kunna få ett säkerställt underlag om ifall ljudstörningar kan utlösa för-

virringstillstånd hos intensivvårdspatienterna.

– Nu använder jag min studie för att beräkna hur en sådan fullskalestudie skulle kunna se ut, säger hon.

Undersökningar visar att ljudnivån på en intensivvårdsavdelning är ungefär som på en medelstor trafikerad väg. Och det är ju inget man brukar ha i sovrummet, direkt.

– Men jag tror att det är det intermittenta ljudet som stör mest, alltså om det smäller i dörrar, om någon tappar något i golvet eller om ett larm utlöses, till exempel. Därför har jag bett om vårdpersonalens tips på hur man skulle kunna förbättra ljudmiljön. Om ljudmiljön blir bättre, tror jag att patienterna sover bättre. Och sömnen är en viktig faktor när det gäller läkning och tillfrisknande.

Fönster mot grönska Sepideh Olausson disputerar i vår vid Högskolan i Borås med en avhandling om hur patienter, närstående och personal upplever vårdrummet.

Hon har använt sig av en metod som kallas Photovoice, där bilder kombineras med forskningsintervjuer för att samla in data. Patienterna får, ett par månader efter utskrivning från sjukhuset, titta på detaljbilder av den miljö de har vistats i och får utifrån det berätta om vad de minns och hur de upplevde miljön.

– Det är tydligt att många har känt sig väldigt utsatta, att de både har hört och känt mycket och att de har upplevt att de inte har kunnat skydda sig, säger Sepideh Olausson. Upplevelserna är olika, men alla har längtat efter fönster och utsikt mot någon form av grönska. De vill också ha personliga saker omkring sig och möjlighet för de närstående att finnas där.

Patienterna i hennes studie har legat på vanliga intensivvårdsrum på tre olika sjukhus i Västsverige. Deras närstående har själva fått fotografera sådant som har berört dem i miljön.

– Då har vi upptäckt att ganska självklara saker ofta fattas, som till exempel stolar som de närstående kan sitta på, säger WWW.S112.SE

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

MAX 227 KG

Trappstolen som tar dig �ll nya höjder!

Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning.

Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten.

En balkongdörr leder direkt från rummet till uteplatsen.

ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige

tionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.

De har nu beviljats anslag från Vetenskapsrådet för att göra ytterligare studier i ett stort samverkansprojekt om miljöns påverkan på intensivvårdspatienter. Projektet har fått namnet Evidensbaserad design i högteknologiska vårdmiljöer – en framtida utmaning.

– Där kommer vi att fortsätta samarbetet med experter från olika områden som klinisk verksamhet, textil, arkitektur och akustik, säger Berit Lindahl. Flera företag ingår också i samarbetet. Vi ska undersöka om en hållbart utvecklad och forskningsbaserad vårdmiljö påverkar kritiskt sjuka patienter inom intensivvård.

Målet med forskningen är att nå kunskap om hur en intensivvårdsmiljö kan utformas för att på bästa sätt gynna patientens tillfrisknande, och att sprida denna kunskap så att den används när Gott Nytt År! nya intensivvårdsrum byggs.

– Det är ganska unikt att forska kring just intensivvård, eftersom det är en så sluten miljö med svårt sjuka patienter, säger Berit Lindahl.

Det gör det hela väldigt komplext.

Samtidigt är det viktigt att få reda på vad som kan göras för att bespara dessa Hämtas av Jonas Berglund och Bengt Pettersson patienter lidande och påskynda deras läkeprocesser.

Det är något som alla är intresserade www.nilsson.se Tel: 0430-490 50 av.

Sepideh Olausson. Vi vet att närstående är viktiga för patienternas tillfrisknande, men ändå finns det ibland inte ens stolar som välkomnar dem inne på rummet! Även personalen har fått fotografera sådant som har betydelse för dem.

– Där blev jag förvånad av hur stor roll miljön spelar för personalens möjligheter att utföra sitt vårdande, säger Sepideh Olausson. Ibland kan de till exempel inte mobilisera patienter på grund av platsbrist. Och fönster med naturutsikt hade kanske resulterat i ett trevligt samtal om en rhododendron eller något annat utanför fönstret.

Det kan väcka minnen som gör att man ändrar fokus från det sjuka en stund.

Handledare för de ovan nämnda forskningsprojekten är Berit Lindahl och Ingegerd Bergbom, professor på Institu-

ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår?

Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen.

Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser.

Har du provat Sidearm?

Armstöd för Allfabåren

MAX

20 G

300 KG

Liv

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Tid är

4-hjulsdrift till Värnamo

WWW.S112.SE

Scandinavian AirAmbulance – bättre för patienten och effektivare för vården Vi erbjuder ambulansflyg med helikopter och flygplan.

Akutsjukvård på hög nivå dygnet runt.

Beställning och fri flygmedicinsk rådgivning dygnet runt 020-211 112.

www.airamb.se SA A

luleå | lycksele | umeå | östersund | uppsAlA | stockholm | GöteBorG | VisBy | GÄlliVAre FINLAND: oulo | VArkAus | roVAniemi NORGE: tromsö | sVAlBArd

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

49

Anmälan om misstänkt brott enligt arbetstidslagen

Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion hos Ambulanssjukvården i Göteboerg den 14 augusti 2013.

I en skrivelse den 15 augusti 2013 gavs arbetsgivaren möjlighet att yttra sig över föreläggandet.

Arbetsgivaren kom in med ett svar den 30 augusti 2013.

Av svaret framgår följande: Under våren 2013 har arbetsgivaren tillsammans med SOS Alarm gjort stickprovskontroller för att mäta följsamheten till en riktlinje benämnd LR:23 som behandlar tilldelningen av raster och måltidsuppehåll.

Antalet genomförda raster inom fem timmar var under perioden 98 procent och tilldelade måltidsuppehåll 78 procent.

2 respektive 22 procent blev tilldelade rast respektive måltidsuppehåll först efter fem timmar, med en fördröjning på 30–60 minuter.

Den 12–14 juli 2013 var belastningen i organisationen extremt hög. Flera besättningar rapporterade svårigheter att få raster/måltidsuppehåll i rätt tid. Under aktuell period registrerades tio avvikelser i arbetsgivarens avvikelserapporteringssystem.

För att framtvinga en framtida rättelse har Arbetsmiljöverket förelagt arbetsgivaren att med omedelbar verkan från och med den 1 oktober 2013 vidta relevanta åtgärder.

Bestämmelser Enligt 15 § tredje stycket första meningen arbetstidslagen ska rasterna förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd.

I 16 § första meningen arbetstidslagen anges att raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Bestämmelserna i 15–16 §§ arbetstidslagen är straffbelagda, jfr 24 § 1 arbetstidslagen.

Bedömning Utredningen i ärendet visar att arbetsgivaren under våren–sommaren 2013 vid ett flertal tillfällen har sysselsatt arbetstagare utan att de har fått rast eller måltidsuppehåll.

Eftersom kollektivavtal saknas (jfr 3 och 24 §§ arbetstidslagen) finns skäl att misstänka brott mot 15–16 §§ arbetstidslagen.

Därutöver bör nämnas att Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har ett pågående ärende mot samma arbetsgivare.

Arkivfoto: C Jagenäs 50

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

Grunder Vid inspektionen den 14 augusti 2013 uppmärksammade Arbetsmiljöverket att arbetsplatsen saknade kollektivavtal avseende arbetstidsfrågor och att det förekommer att ambulanspersonal ofta inte hinner göra måltidsuppehåll inom den lagstadgade tidsgränsen.

I ett beslut den 19 september 2013 förelade Arbetsmiljöverket motparten att se till att all ambulanspersonal får ta rast eller göra måltidsuppehåll senast efter fem arbetade timmar.

Föreläggandet förordnades att gälla omedelbart från och med den 1 oktober 2013 och förenades med ett vite om 250 000 kronor.

Motparten delgavs föreläggandet den 1 oktober 2013.

Yrkade inhibition Den 9 oktober 2013 överklagade motparten beslutet och yrkade inhibition.

Förvaltningsrätten i Göteborg avslog inhibitionsyrkandet den 24 oktober 2013.

Den 6 november 2013 kom ett skyddsombud in med uppgifter om att motparten bryter mot föreläggandet.

I ett mejl som kom in den 7 november 2013 förtydligade skyddsombudet sina tidigare uppgifter.

Den 8 november 2013 kom skyddsombudet in med ett antal avvikelserapporter som arbetsgivaren hade upprättat.

Arbetsmiljöverket har sammanställt 22 avvikelsrapporter.

I 18 av dessa har angetts att arbetstagare har arbetat mer än fem timmar utan att ha fått rast eller måltidsuppehåll.

Målet har vilandeförklarats Arbetsmiljöverket yrkar därför att förvaltningsrätten dömer ut vitet om 250 000 kronor. Ändamålet med vitet har inte förfallit.

Skäl för jämkning finns inte.

Med hänsyn till att grundbeslutet är överklagat motsätter Arbetsmiljöverket sig inte att detta mål vilandeförklaras till dess att Förvaltningsrätten i Göteborg har avgjort mål nr 10961–13 slutligt.

4-hjulsdrift Gott Nytt År! till Karlshamn

Hämtas av Michael Thomasson och Markus Bergström

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2013

51

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det

Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning

True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

/PhysioControlNordic

www.physio-control.se