bladderbar

SAMVERKAN DÅLIG BEMANNING Insatstider som inte hålls

Nummer 5 2013

Årgång 12

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

BEDÖMNINGSAMBUL ANSEN Milstolpe för ambulanssjukvården KOLLEGORNA OMKOM "Det här följer mig varje dag" KOMPLEX HISTORIA Richard har superkoll på bilarna

Nyheter!

rna på usnyhete 70 lj lå b te s Sena t med ndet run nätet. La gar varje dag! in se dagstidn .s112.

www

Springer spanieln Rock med sin förare Tomas Pellnor.

Tufft år för polishundarna

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm.

Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker.

Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval

POLIS

för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren

SJUKHUS SOS ALARM

manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra

AMBULANS

hstd.se

3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.

2

Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

WWW.S112.SE

Magasin

SAMVERKAN

om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Eva-Lotta Andersson, Maria Berkmo, Nina Blazevic, Anja Hansen, Lasse Johansson, Jessica Tjällman och Dag Öhrlund Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant).

Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida: Lasse Johansson

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ...........................................

NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ...........................................

NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

...........................................

NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

...........................................

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

12

Nationell licens och nationell utbildning för utryckningskörning!

Sveriges Riksdag och dess trafikutskott har under årens lopp fått ett antal motionsyrkanden, där motionärerna yrkat på att ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon inrättas.

Avslag Riksdagens Trafikutskott har avslagit samtliga motionsförslag, med den naiva motiveringen att respektive arbetsgivare ska tillgodose utryckningspersonalens behov av lämplig utbildning och säkerställa att förarna har och får den kompetens som är nödvändig för att framföra utryckningsfordonen på ett trafiksäkert sätt. Det finns goda exempel på att detta fungerar men lång fler på att det inte fungerar.

Rätt kompetens vid utryckningskörning kan vara skillnaden mellan liv och död, såväl för den enskilda människan som för den utryckande besättningen.

Liknande problematik för all utryckningskörning Akut- och katastrofmedicinskt centrum i Umeå, med Med. Dr. och projektledare Pontus Albertsson i spetsen, studerade ett antal ambulansolyckor vid ett försäkringsbolag. Av de 16 olyckor med personskador som uppdagades var det i 80 procent av fallen föraren som vållade olyckan. Liknande problematik återfinns även inom annan utryckningskörning.

Detta måste ses som ett misslyckande för en blåljusbransch vars hantverk är just trygghet.

Särskilt med tanke på de långtgående möjligheter till förebyggande arbete som idag står till vårt förfogande.

Tidsvinsteorin och riskmedvetenhet I Västerbotten har ett flertal ambulanser en utrustning (DART) som registrerar hela händelseförloppet under en utryckning. Det digitala informationsmaterialet ger viktig feedback till personalen och besättningarnas utryckningskörning blir därmed bara bättre och bättre.

Det är dags att lägga större fokus på analys och reflektion av det egna körbeteendet och mindre fokus på manövrering och hantering av kritiska situationer (färdighetsträning) med broms och undanmanövrar i höga hastigheter.

Attitydfrågor och trafikpsykologi En brandbil kan väga 20 ton, ha en toppfart runt 130-140 km i timmen. Det är inte helt enkelt att få stopp eller väja med en sådan koloss.

I Jämtland pågår sedan en tid "projektet fri väg" inom räddningstjänsten. Kortfattat handlar det om att vaska fram rätt utryckningsförare. Läs artikel på sida 40.

Kravet på politikerna i Riksdagens Trafikutskott måste intensifieras och bli ännu tydligare!

För att säkra den enskilda människan och den utryckande blåljusbesättningens liv och lem måste vi tillsammans driva frågorna om nationell licens och nationell utbildning.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

3

SAMVERKAN

30

Innehåll

n e n o rd fo å p ll o rk e p u s r a h Richard

28

" g a d je r a v ig m r e lj "Fö

Storsatsning på arbetsm

iljön

Säkra transporter för nyföd

da

6 8 10 12 16 20 24 4

16 34

Landet runt - aktuella notiser Landet runt - aktuell notis Underkända ambulanser Byter polisbilen mot bondgården Storsatsning på arbetsmiljön Bedömningsambulans - en milstolpe Brandman till tingsrätten för kollegors död

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

26 28 30 32 34 36

Lyckat år för polishundarna i Jönköpings län Dödsolyckan - Följer mig varje dag Richard har superkoll på ambulanserna För dålig bemanning och ingen styrning Säkra transporter för nyfödda Ambulans och vårdcentral samarbetar

38 40 42 44 46 50

Alarm Ambulansförbundet Övas för lite utryckningskörning Debatt - Nationell körutbildning Landet runt - aktuella notiser Kriminalreportage - fortsättning Marknadsnyheter WWW.S112.SE

NOAM 2013 NORDISK VÅRDKONFERENS OM AMBULANSSJUKVÅRD TORSDAG

FREDAG

NOV

NOV

28

29

Vård av våra yngsta och äldsta ur ett prehospitalt perspektiv Viktiga teman i konferensen är läkemedel och äldre, bedömning av den äldre patienten i akuta situationer, hur identifierar vi barnmisshandel, omhändertagande och bedömning av barn, barn med hjärtfel, hjärtstopp hos barn samt bemötande av det svårt sjuka barnet.

Konferensen kommer även att belysa ämnet compassion fatigue, emotionell utmattning, och hur detta påverkar oss som vårdgivare inom ambulanssjukvården.

Konferensen är en mötesplats för sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare och läkare inom ambulanssjukvården.

När: 28-29 november 2013 Plats: Sophiahemmet Högskola Valhallavägen 91, Stockholm Pris: 3.500:- exkl moms SHH Alumni 2.800:- exkl moms Studenter 1.250:- inkl moms (begränsat antal platser) Luncher, kaffe/te med tilltugg och mingelbuffé ingår i priset.

Frågor: info@shh.se

VÄLKOMMEN MED DIN ANMÄLAN PÅ:

www.shh.se/NOAM

Skaraborgs sjukhus har börjat planera inför nästa sommars bemanning av ambulanserna och det lutar åt att man använder personal från Försvarsmakten igen. Men fackförbunden är inte nöjda med sommaren som var och har nu skickat in en egen utvärdering till socialstyrelsen.

Landet runt

Arkivfoto: John Thorner

Militärer ska köra ambulanser igen

- facket drar in Socialstyrelsen

- Det krävs mer än att bara köra. Jag tycker vårat material visar det väldigt tydligt, säger Fredrik Sörman på ambulansen i Falköping som också är fackligt förtroendevald.

Läser man utvärderingen som fackförbunden gjort utifrån det material som Skaraborgs sjukhus själva tog in i en undersökning som gjordes för ett par veckor sen kan man läsa kommentarer från ambulanspersonalen.

"Kände mig väldigt ensam tills nästa ambulans kom" "Upplever det inte som ett team" "Fokus från patient har flyt-

SOS Alarm ska larma

tats då jag behövt stötta upp teknisk assistent vilket har lett till något sämre vårdkvalitet" Fredrik Sörman menar att det som står i den här undersökningen visar på tydliga problemen med upplägget att militärer kör ambulanser.

- Vi kan inte i alla lägen uppfylla en god och säker vård för patienterna. Det är solklart, säger han.

"Mer utbildning" Men på grund av att det är svårt att få fatt i tillräckligt med personal som kan köra ambulanserna under sommaren lutar det åt att Skaraborgs sjukhus kommer använda sig av militärer även nästa sommar. Men man håller på att se över en kompletterande utbildning för dem.

- Ska man driva igenom det här och har det som någon slags försöksverkstad där vi någon gång i framtiden hittar en utbildningsnivå som är rätt. På vägen dit riskerar vi rätt mycket, säger Fredrik Sörman.

Text: Viktoria Svedlund SR, P4, Skaraborg

Arkivfoto: Ambualarm

ambulanser för 52 miljoner SOS Alarm tar över ambulansdirigeringen från företaget Medhelp från och med den första december.

– Vi utgår från att SOS kommer att leverera tjänsten precis som Medhelp har gjort. Vi har aldrig klagat på kvaliteteten utan det är prisdiskussionerna som inte har fungerat helt enkelt, säger landsingsdirektören Jan Grönlund.

Tjänsten från SOS Alarm har direktupphandlats och avtalet ska fastställas av respektive landstingsstyrelse.

Kostnaden för hela avtalsperioden är drygt 52 miljoner kronor för landstingen tillsammans.

– Vi ställer stora kvalitetskrav att tjänsten ska fungera på ett bra sätt. Vi känner oss trygga i hur SOS ska leverera den här tjänsten. Man har ju en modell för hur mans ka sköta den här tjänsten. Det här är ju något man sköter på många platser och vi utgår från att man kommer sköta det i vår region också.

Ambulansdirigeringen för Lands6

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

tinget Sörmland kommer att ske från Norrköping.

– Det handlar ju om hur de sköter sina resurser på ett bra sätt för att kunna serva hela Sverige med olika former av tjänster och då har de, så vitt jag förstår, ett behov av att koncentrera kompetenser till färre platser och för vår del blir det då Norrköping.

Anställda på företaget Medhelp, som idag sköter ambulansdirigeringen, kommer att erbjudas möjlighet till anställning vid SOS Alarm och Landstinget Sörmland om risken för uppsägning finns.

Landstinget Sörmland gör bedömningen att det kan teckna ett avtal med SOS trots att Medhelp nyligen stämt de akuella landstingen eftersom företaget anser sig ha fått för lite betalt. Men landstingen anser att Medhelp inte har

levt upp till avtalet. Landstingen skriver alltså avtal med SOS trots att tvisten inte har avgjorts.

– Det kan vi göra enligt vår bedömning. Vi har ju också jurister att tillgå.

Frågan om vi kunde ingå ett avtal på det här sättet prövades också i förvaltningsdomstolen så vi tycker att vi har väl på fötter. Stämningsfrågan får prövas för sig. Vi har också o de här berörda landstingen stora krav på Medhelp för de vi inte tycker att de har levererat, men den processen ska inte påverka verksamheten och sörmlänningarnas behov av att få ambulanser.

Landstingsstyrelserna i de aktuella landstingen ska fatta beslut om avtalet med SOS alarm innan det börjar gälla.

Text: Johanna Jennische SR, P4, Sörmland

WWW.S112.SE

Polisen kritiseras

för sitt räddningsarbete efter flygkraschen Roine Nordström från Polisen i Kiruna.

Foto: G. Rúnar Gudmundsson / SCANPIX.

Statens haverikommission kritiserar räddningsinsatsen i samband med det norska Herculesplanets krasch i Kebnekaise förra året. Det handlar bland annat om att Polismyndigheten i Norrbotten dröjde med att starta sin fjällräddningsinsats.

Thomas Winnberg, som är räddningschef för den kommunala räddningstjänsten i Kiruna, stämmer in i kritiken mot polisen.

– Tyvärr så tog det ju tid innan polisen, som egentligen är kompetent att bedriva fjällräddning och vana att söka uppe till fjälls, kom igång.

Det borde ju ha skett mycket tidigare, säger Thomas Winnberg.

Efter det att händelsen hade blivit känd hos polismyndigheten i Norrbotten så dröjde det ungefär 3,5 timmar innan fyra fjällräddare beordrades ut.

Men polisen väntade längre än så med att ta beslut om att inleda så kallad fjällräddningstjänst.

För det var Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral

WWW.S112.SE

JRCC som ledde räddningsarbetet och enligt haverikommissionens utredning så utgick polisen ifrån att fjällräddning skulle starta när flygplanet hade hittats och flygräddningen hade avslutats.

Men enligt haverikommissionen borde det ganska snart efter larmet stått klart att det fanns ett behov av att inleda fjällräddningstjänst.

Ulf Sköld hade rollen som kommenderingschef i Polismyndigheten i Norrbotten: – Så fort jag var i tjänst så klarade vi ut om det är någon som leder händelsen. När svaret var att JRCC förde befälet, så fanns det ingen anledning att ta det beslutet. Så resonerade vi då, säger han.

Han säger också att polisen ju ändå tillförde resurser som fjällräddare och hundar.

– Vi har ju tillsänt de resurser som vi kan göra. Sen diskuterar man ju räddningsrapporten att vi självständigt skulle ha tagit vissa former av beslut, säger Ulf Sköld.

Text: Alexander Linder SR, P4, Norrbotten

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

7

Stefan Sjöström och hans räddare, brandmännen Kaj Forslund och Anders Wilgotson från Borås.

Foto Calle Jismark / Scanpix

Landet runt

Ok att visa känslor idag - men det var det inte vid branden på stadshotellet i Borås 1978

Som brandman arbetar man ofta i farliga situationer. Idag är det ok att visa känslor, men det var det inte vid branden på stadshotellet i Borås 1978.

Många i Sjuhärad kan säga precis vad de gjorde morgonen den 10 juni 1978. Var de befann sig när de fick nyheten om Stadshotellet hade brunnit.

Ungefär 150 personer var på hotellet, många för att fira sin studentexamen. 20 omkom och ett 50-tal skadades i branden, en av de största brandkatastroferna i Sverige genom tiderna.

Tappade branden Södra Älvsborgs Räddningsförbunds chef Sven-Åke Josefsson var brandingenjör då och hade börjat jobbat som brandman sex år tidigare. Han var inte en av dem som åkte på den första utryckningen, men var med senare när branden hade släckts.

– Upplevelsen att hitta de här ungdomarna, likstela, inne i det avsläckta brandutrymmet, det var något som etsade sig fast.

Det minnet kan jag se framför mig än idag, säger Sven-Åke.

– Luften gick liksom ur när man insåg att så många ungdomar mist livet. Man tappade kontrollen över branden och det var det vi var inne och arbetade med. Det var i samband med det släckningsarbetet vi började hitta de här personerna då.

Var det någonting ni pratade om sinsemellan?

– Nej, inte under några ordnade former.

Det var nog mer att man släppte det. Vi vet 8

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

med oss att det var människor här som for lite illa av det och det har vi ju då försökt att ta lärdom av.

– När jag började så handlade det om att man skulle vara lite mer macho och det var inte läge att man satt ned och pratade om de inträffade händelserna och synintrycken man fick med sig.

Pratar om vad man sett På 70-talet skulle en brandman inte prata känslor. Kanske tog man ut frustrationen på gymmet, säger Sven-Åke Josefsson. Men branden på stadshotellet 1978 var en av de händelser som förändrade det. Idag finns kamratstödjare på stationen, och när man kommit tillbaka från en svår utryckning tar man sig tid att prata om vad sett.

Markus Bodén är insatsledare på Räddningstjänsten i Borås, och har jobbat som brandman i 33 år.

– Jag kan ju säga det utan tvekan att efter mina år här har jag doftintryck och bilder som jag ser framför mig. Det kan komma tillbaka ibland när man varit ute och jag får en situation som påminner om ett gammalt larm.

Går in i en bubbla Särskilt minns han en olycka för ett par år sedan.

– Vi visste om att det var glatt ute innan och sen fick vi då den här trafikolyckan. Informationen om vad som hänt, hur många skadade och hur allvarligt skadade de var.

Så att man blev verkligen ställd.

Då gällde det att kunna gå in i sin yrkesroll, berättar Markus Bodén.

– Man beskriver då på olycksplatsen att det är så tyst, så lugnt. Men det var det uppenbarligen inte, för vi har våra bilar och elaggregat som låter en hel del, men man är så koncentrerad. Man går in i en bubbla och jobbar. Många gånger kommer det ju en reaktion efteråt och det blir ju när tempot går ner, man har fått iväg de skadade till sjukhus. Efteråt, då kommer man i kapp.

"Det var gråt" Ett par dagar efter olyckan samlades de brandmän, poliser och ambulanspersonal som varit med, för att gå igenom utryckningen, steg för steg efter att larmet först kom in.

– Det kommer fram tankar som man haft med sig hela tiden. Det kanske kan hjälpa både en själv och andra som inte varit med om såna här situationer innan. Det var gråt och allt möjligt sånt där sen.

Känns det som det finns en tillåtelse för det?

– Ja det gör det. Och jag tror att utan tvekan har det blivit mer och mer tillåtet under de år jag har arbetat här.

Under de 40 år som Sven-Åke Josefsson jobbat inom Räddningstjänsten har han inte varit med om att någon i kåren slutat efter en svår utryckning, även om många haft det jobbigt.

– Jag tror att det ligger i yrkesrollen att man vill hjälpa och vara till för andra. Det är så starkt att jag tror att det överväger de svåra situationerna.

Text: Caroline Widenheim SR, P4, Sjuhärad WWW.S112.SE

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För säkerhets skull Hög markfrigång och fyrhjulsdrift ger ambulansen utomordentlig framkomlighet i alla väder.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

När det gäller...

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Rikspolisstyrelsen, Räddningstjänsten, Ambulanssjukvården och Trafikverket har alla upptäckt fördelarna med Reflexite Flexibright.

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

190x130_Reflexite_AD_RandD_MAY-2013.indd 1

30/05/2013 09:59:05

9

Ambulanssjuk

vård

Var fjärde ambulans fick

en tvåa och krav på ombesiktning Text och illustrationer: Sven Åsheden 95 st Underkänd / utan efterkontroll 3 st Körförbud

171 st Underkänd / med efterkontroll 446 st / Godkänd Den 10 oktober publicerade tidningen Dagens Samhälle en sammanställning över hur landets ambulanser klarade besiktningen 2012.

Totalt underkändes 25 procent av landets samtliga ambulanser i samband med besiktningen i fjol. De vanligaste felen är problem med hjulsystem och bromsar.

I Kalmar underkändes förra året 48 procent av ambulanserna som besiktigades.

I Norrbotten endast tre procent och därmed var man bäst i landet.

Bristfälligt underhåll enligt Bilprovningen Morgan Isaksson, ansvarig för kontrollbesiktning på Svensk Bilprovning, riktade i tidningen Dagens Samhälle, skarp kritik mot ambulansverksamheterna runtom i hela landet.

– Den löpande servicen brister, hävdade han och menar att det beror på bristfälligt underhåll. Polisen sköter sina bilar mycket bättre, enligt Isaksson.

Flera landsting underkänner uppgifterna. Att hälften av Kalmar läns ambulanser underkändes vid förra årets besiktning är inte sant, det säger ansvarig ambulanschef vid landstinget.

>>

10

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Kontroll inte utförd 0,8 %

Övrigt 1,4 %

Instrumentering 0,8 % Stomme 1,5 % Kommunikation 3,4 % Hjulsystem 8,0 % Karosseri 2,5 % Drivsystem 2,1 %

Styrsystem 5,1 %

Miljökontroll 3,5 % Bromssystem 12,3 % WWW.S112.SE

Besiktningsresultat Ambulanser 2012 >>

Kalmar län

48 %

Stockholms län

38 %

Västra Götalands län

36 %

Jämtlands län

36 %

Örebro län

33 %

Jönköpings län

31 %

Kronobergs län

31 %

Uppsala län

26 %

Västernorrlands län

24 %

Östergötlands län

22 %

Södermanlands län

22 %

Gotlands län

20 %

Dalarna län

19 %

Skåne län

19 %

Västerbottens län

18 %

Västmanlands län

18 %

Hallands län

14 %

Blekinge län

10 %

Gävleborgs län

6%

Värmlands län

5%

Norrbottens län

3% 0%

10%

Istället handlar det om 20 procent, varav samtliga fordon är reservambulanser.

Nästan var tredje ambulans i Kronobergs län blev underkänd vid besiktning. Men de uppgifterna dementeras starkt av landstinget.

– Det kan inte stämma, säger avdelningschefen Thomas Ragnarsson till tidningen Smålänningen.

Från arbetsgivarhåll hävdas också att ambulanserna ändå är säkra eftersom brister åtgärdas direkt.

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) har tidigare hävdat att besparingar inom landstingen i Sverige har medfört ett bristande underhåll av fordonen.

Underkända med efterkontroll

10

21

48 %

Stockholms län

22

58

38 %

Västra Götalands län

37

102

36 %

5

14

36 %

Örebro län

7

21

33 %

Jönköpings län

9

29

31 %

Kronobergs län

4

13

31 %

Uppsala län

9

34

26 %

Västernorrlands län

9

37

24 %

11

50

22 %

Södermanlands län

5

23

22 %

Gotlands län

1

5

20 %

Dalarna län

8

42

19 %

16

86

19 %

Västmanlands län

4

22

18 %

Västerbottens län

4

22

18 %

Hallands län

4

29

14 %

Blekinge län

2

20

10 %

Gävleborgs län

2

35

6%

Värmlands län

1

22

5%

Norrbottens län

1

30

3%

Östergötlands län

Skåne län

30%

40%

Andel i procent

Kalmar län

Jämtlands län

20%

Ambulanser totalt i länet

50%

klädsystem för de tuffaste utmaningarna Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap – testa din verklighet i Taiga Climate Lab.

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00

TAI_Samverkan112_190x55.indd 1

WWW.S112.SE

2013-09-23 08.14

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

11

Polis

Den 1 oktober gjorde Ingemar Bålhammar sin sista arbetsdag som närpolischef i Lycksele. Han har uppskattat sitt arbete och sina kollegor men ser fram emot att gå i pension.

Text och foto: Jessica Tjällman

Ingemar byter polisbi Nyligen gjorde Ingemar Bålhammar sin sista dag som närpolischef i Lycksele. Jessica Tjällman har träffat honom för att höra hur hans 43 år som polis har varit.

LYCKSELE. Redan som 15-åring inledde Ingemar Bålhammar sin yrkeskarriär på en snickerifabrik i Blåvikssjön. Två år senare bestämde han sig för att bli polis.

– Jag måste vara ärlig och säga att jag var rädd för polisen som ung. Då hade man ingen bild av vad de gjorde förutom att de kom när någon gjorde ofog, säger Ingemar Bålhammar.

Anledningen till att det blev just polisyrket var att några av hans äldre killkompisar gick polisutbildningen i Luleå.

12

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

– Det var ganska odramatiskt. De trivdes bra och berättade mycket om utbildningen så det väckte mitt intresse. På den vägen är det, säger han. År 1970 var han färdigutbildad polis. Hans första placering blev i Solna, Sundbyberg, där han arbetade fram till februari 1978.

Det är också från Stockholmstiden han har ett av sina starkaste minnen från sin långa karriär. En händelse som inträffade i Hallonbergen 1974.

En televerksarbetare jobbade på gatan vid ett höghus. Då öppnades ett fönster och någon ropade ”Hjälp, han slår ihjäl oss”. Televerksarbetaren ringde polisen och fyra minuter senare var Ingemar och hans kollega på plats.

Det här är Ingemar Namn: Ingemar Bålhammar Ålder: 65 år Bor: Rusele Familj: Frun Kerstin, barnen Johan,

Erik, Maria, två barnbarn Intressen: Friluftsliv, jakt, fiske, djur

– På väg upp för trapporna i fastigheten mötte vi en kille och magkänslan sa att det inte stod rätt till. Min kollega stannade med honom och jag gick vidare. Utanför en lägenhet fanns det skoavtryck i blod och när jag öppnade dörren såg jag fötterna på en människa som var inlindad i WWW.S112.SE

Pensionen känns som en belöning Nu väntar livet som pensionär och Ingemar Bålhammar kommer inte att vara sysslolös. Förutom sin gård och sin skog har han ett tjugotal Herefordkor att ta hand om.

ilen mot bondgården en matta och det var fullt av blod på golvet. Lite längre in låg ytterligare en person inlindad i en matta, säger Ingemar.

– Båda personerna var döda och det visade sig att det var mannen som kollegan stod med som var skyldig.

– Den händelsen satte stor prägel på en ung polisman. Jag tänkte på det länge och funderade på om vi hade gjort allt vi kunde. Det var jobbigt att konstatera att vår insats inte räckte till för att rädda deras liv, säger han.

Den norrländska ådran drog honom sedan tillbaka norrut och efter några år som polis i yttre tjänst i Lycksele blev han 1998 chef för ett av fyra arbetslag och för åtta år sedan tog han rollen som närpolischef.

WWW.S112.SE

Ingemar berättar att det både skett förändringar inom polisyrket och att det på många sätt är samma arbete som det var då han inledde sin karriär på 70-talet.

– Även då krävdes en stor närvaro och tillgänglighet. För den enskilde polisen är det i princip samma uppdrag, även om det med internet tillkommit många brott.

Däremot är ledningsorganisationen förändrad. I dag är det en ganska platt organisation, förut var den mer hierarkisk.

Ingemar Bålhammar har varit med om många händelser som satt spår i hans minne. Styckmordet i Lycksele är en av dem men det är även tragiska trafikolyckor som gör sig påminda ibland.

– Olyckor med dödsoffer kan man han-

tera men man glömmer dem aldrig. Det kan vara någon som kört utan bilbälte och så förolyckas den för att den inte satt fastspänd. Sådant känns så meningslöst.

Trots att Ingemar trivts bra i sin roll vid polisstationen i Lycksele ser han fram emot att gå i pension.

– Någon gång ska man få ut något av ett livs arbete så pensionen känns som en belöning. Jag tycker att det känns spännande, jag kommer att ha 40 timmar i veckan att disponera helt fritt.

>>

Vad kommer du att sakna?

– Polisen ska genomgå en omfattande förändring 2015. Då blir det sju regioner SAMVERKAN 112 NR 5 2013

13

>> Ingemar Bålhammar kommer inte att vara sysslolös som pensionär.

Stora förändringar inom polisen 2015 och en polismyndighet. Det hade varit roligt att uppleva det och hur mycket som kommer att förändras.

Nu väntar livet som glad pensionär. Vad ska du då hitta på?

– Nu ska jag ägna mycket tid åt mina inlandsbetonade intressen. Jag har lite skog, är jaktintresserad och har några Herefordkor hemma på gården så det blir mer av den varan nu.

Jag är troende så jag kommer även att engagera mig mer i min församling. ”I brottskategorin våld i nära relatio-

Ingemar om våld i nära relationer och om arbetet att förebygga brottslighet: ner har jag sett en positiv utveckling.

Förr i tiden krävdes det mycket för att polisen skulle kunna gå in i ett hem. Jag minns en kvinna i Solna som var otroligt illa ansatt av sin man.

Ibland såg man inte ens konturerna i hennes ansikte. När det var som värst kallades vi dit och skrev en anmälan men efter ett par dagar tog hon tillbaka den och då kunde åklagaren inte driva fallet vidare.

Så var det flera gånger och det var oerhört jobbigt som ung polis att inte kunna göra något. Det var svårt att hantera att man inte kunde göra mer.

I dag kan vi hjälpa på ett annat sätt även om arbetet fortfarande är under utveckling och i dag är det inte lika lätt att dra tillbaka en anmälan och det tycker jag är positivt”. ”Min förhoppning är att det brottsföre14

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

byggande arbetet får m e r a kraft och resurser. I dag finns samverkansavtal med kommunerna men många brottas med tuff ekonomi.

Jag tror att det finns en potential där. Kortsiktigt skulle det kosta samhället stora pengar men långsiktigt så skulle det bli en vinst”.

Rusele

Västerbotten

Största nackdelen med yrket... ”Förr i tiden var kontakten med media väldigt jobbig. På 70-talet var det mycket skjutjärnsjournalistik och vi kände inte igen oss i deras berättelser. Medialt har det blivit mycket bättre, kontakten är mer naturlig och den bygger på ett ömsesidigt givande och tagande.

Polisen ska vara öppen och jag tycker att bevakningen är positiv. Även om det ibland är negativt för polisen så kan vi ta lärdom av det och där har media en jätteviktig uppgift”.

F

FAKTA

Ny polismyndighet • Polisen ska bilda en sammanhållen myndighet som ersätter de nuvarande

...och det bästa ”Kontakten med människor. Det har varit utvecklande för mig att möta olika människor i olika situationer. Det känns som att det är på det medmänskliga planet som jag har utvecklats mest under åren.”

21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium.

• Den nya myndigheten ska heta Polismyndigheten och ska ledas av en rikspolischef.

• Polismyndigheten ska ha ett huvudkontor och vara indelad i polisregioner.

• Vid Polismyndigheten ska det bland annat finnas en nationell operativ avdelning och Statens kriminaltekniska laboratorium.

WWW.S112.SE

Two stripes for quality De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Profiles produktutveckling, design och tekniska överlägsenhet

Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens önskemål anpassade efter myndighetskrav.

Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.

www.profilevehicles.com Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, info.sweden@profilevehicles.se

Arbetsmiljö

Storsatsning på arbetsmiljön Arbetsmiljön har stått i fokus när ambulanssjukvården vid Skaraborgs Sjukhus (SKAS) helt och hållet gått över till Pensi-bårar. Skaraborgs alla 33 ambulanser och sjuktransportbilar har nu Pensis bårsystem.

Samma satsning sker även på andra håll.

Bårens nedgångscylinder fungerar som trappklättrare nedför trappor. Patientens trygghet ökar tack vare handtagen på bårens sida. Roger Johansson visar.

16

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

En enda person, här Roger Johansson, sköter enkelt växlingen mellan bårens olika funktionslägen.

WWW.S112.SE

Övergången till Pensi inleddes redan 2008, då den nya flottan av Sprinterbaserade sjuktransportbilar skulle få ett bårsystem som fungerade för enmansbemanning.

Valet föll på Pensi och Skaraborg bestämde sig även för att prova Pensis självlastningssystem Ergomy.

Ambulanssjuksköterskan Roger Johansson demonstrerar Pensis bårsystem. På båren Skaraborgs ambulanssjukvårds driftstekniker Ove Berlin.

Skaraborg

Enmanstransporter Enmanstransporterna var inledningsvis ett drivande argument för övergången till Pensi, eftersom Pensibåren har ett antal multifunktioner.

Det går till exempel att enkelt ändra båren till sittläge och därmed manövrera den i sidled och i trånga utrymmen som hissar.

Pensi går också att ”köra” nedför trappor. Multifunktionernas poäng är att en patient inte ska behöva lämna ambulansbåren och att antalet överflyttningar till eller från annan utrustning minimeras eller elimineras helt och hållet. Därmed kan patient och bår hanteras av en enda person och enmansbemannade sjuktransportlösningar blir på det sättet rimligt att införa.

Använd Nyhet! totalleverantör! som Halskrage för vuxen Justerbar i 8 lägen

Enkel att ställa in, endast två knappar •Spar pengar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar •Frigör tid vid förvaring. minimalt utrymme •En faktura Halskrage för liten vuxen •En ordersedel och barn •Eget lager •Snabba leveranser Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar •”Mixad rabatt” Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 www.sjukvårdsbutiken.se

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se

Se mer av vårt stora sortiment på:

www.sjukvårdsbutiken.se

Arbetsmiljön Men allt handlar inte bara om bemanning. Under åren från 2008 har man i Skaraborg sett att vinsten med det nya bårsystemet även handlar om arbets-

>>

RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden!

CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.

SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration.

O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O. O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C

Skaraborgs alla 33 ambulanser och sjuktransportbilar har nu Pensis bårsystem.

WWW.S112.SE

WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

17

>>

Ergomy krokar fast båren och drar in den i fordonet utan behov av muskelkraft.

miljö, vare sig det gäller sjuktransporter eller ambulanstransporter.

– De starkaste skälen för övergången till Pensi tycker jag är de arbetsmiljömässiga.

Båren är gjord för att man ska slippa lyft och därmed sliter arbetet mycket mindre på kroppen för de ambulansanställda menar Roger Johansson, ambulanssjuksköterska och Pensiinstruktör i Skaraborg.

Lastning med Ergomy Roger demonstrerar hur man använder båren med nedstigningscylinder för trappor. Bårens konstruktion och nedstigningscylindern gör att en enda person kan hantera den i trappor. Även sexpunktsbältet är något som Ro18

SAMVERKAN 112 NR 4 5 2013

ger uppskattar. Det gör både personal och patient tryggare.

Pensis konstruktion medger att den fungerar som rak bår, för inställning till chockläge och som bärstol. Nedgångscylindern förvandlar den enkelt till trappklättrare och båren har också stora hjul, fällbara sidostöd och handtag för patienten.

Materialet i båren är inte elektriskt ledande och kraven uppfylls enligt standarden EN1865/1789.

Förutom att enmansbemanningen av sjuktransporterna och arbetsmiljön för all personal är säkerhetsklassningen av Pensis bårsystem ytterligare ett argument. Bårarna och bårsläde klarar 20G vid krocktest.

Pensiutrustningen i Skaraborg omfattar

bårar och bårslädar med tillbehör och självlastningssystemet Ergomy i sjuktransporterna. Totalt har SKAS 33 fordon varav sju är sjuktransportfordon med dubbla bårar och Ergomy.

Sedan tidigare har även Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) valt att arbeta med Pensi och SÄS har gått steget längre och även utrustat samtliga ambulanser med Ergomy.

WWW.S112.SE

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

www.physio-control.se

0770-870 120

Överflyttningsbar sjukhytt byggd på AL-KO chassi till Ambulanssjukvården i Skaraborg

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

Ambulanssjukvå

rd

Klockan är 07:30.

Christer börjar dagen med en genomgång av utrustningen i bilen.

Text och foto: Eva-Lotta Andersson

Christer Axelsson, forskare och ambulanssjuksköterska:

"BEDÖMNINGSAMBULANSEN en milstolpe i svensk ambulanssjukvård" Minska belastningen på akutmottagningarna. Minska trycket på ambulanstransporterna.

Erbjuda bredare möjligheter till rätt vård på rätt vårdnivå.

Detta är syftet med bedömningsambulansen, ett pilotprojekt i Göteborg, som drivs sedan juni 2013.

Syftet med projektet är att testa om de fullutrustade och fullbemannade ambulanserna i Göteborg kan avlastas genom att en personbil, utrustad med en betydande arsenal av mediciner och medicinsk apparatur och inte minst en erfaren ambulanssjuksköterska, tar de larm som av larmcentralens operatörer bedöms inte vara akuta och livshotande, det vill säga Prio 2 och 3-larm.

Bakgrunden är att ambu20

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

lanssjukvården i Göteborgsområdet vill möta ett mer och mer mångfacetterat vårdbehov bland allt fler uppdrag där inte alltid lösningen är att med ambulans köra patienten till ett akutintag. Tankarna på detta har funnits länge och sedan projektet startade i juni bemannas bilen av sju personer, alla erfarna ambulanssjuksköterskor, varav forskaren och ambulanssjuksköterskan Christer Axelsson är en av dem.

Klockan är 07:30. Christer börjar dagen med en genomgång av utrustningen i bilen.

Första uppdraget kommer in vid kvart i åtta. Christer kvitterar ett prio två uppdrag från larmoperatören som gäller en man som är 67 år, han har känt en stickande smärta från bröstkorgen vid hjärttrakten sedan igår eftermiddag. Han bor i Mölndal.

Christer rattar vant bilen i göteborgstrafiken, som vid den

här tidpunkten är ganska tät.

– Om man kör den vanliga ambulansen syns man bättre.

Det kan vara frustrerande med den här bilen. Vi är stripade och har ljus på taket men det blir inte samma sak, folk håller inte undan på samma sätt. Men å andra sidan är det ju sällan akuta larm vi åker på, berättar Christer medan vi åker nordväst åt, från gasklockan mot Mölndalshållet.

>>

WWW.S112.SE

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.

ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna.

En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

" Vi bygger Sveriges bästa sjuktransporter "

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

21

>> Påklädd och redo att följa med ambulansen han förväntar sig står utanför.

Jag frågar vad han tror om uppdraget vi fått. Vad tänker han när larmoperatören beskriver symtomen patienten beskriver?

– Jag tänker att det kan vara vad som helst, säger Christer lugnt. Bröstsmärtor är rutin för mig, jag har jobbat mycket med hjärt-patienter.

Mycket rutinerad Christer är en av de mest rutinerade ambulanssjuksköterskorna i Göteborg när det gäller bröstsmärtor. Han bemannade den sk OLA-ambulansen under alla år den opererade i Göteborg, från 1985 till 2008-2009 och via OLA-ambulansen är det många bröstpatienter som har passerat.

Bedömningsambulansen är framme kl 07:51 och vi hittar parkering, plockar med utrustning för undersökning, bland annat en ekg-apparat.

Mannen möter oss i entrén, påklädd och redo att följa med ambulansen han förväntar sig står utanför.

– Du ska inte åka med oss in till sjukhuset, utan vi tittar på dig hemma först, säger Christer med trygg och glad röst. Mannen tittar förvånat men vänder om och öppnar dörren till hissen och vi kliver in.

Christer börjar prata redan i hissen, med glittrande ögon och lugnt och professionellt kroppsspråk. Han konstaterar redan där, i det tysta, att det inte rör sig om hjärtat. Det är troligtvis muskulärt.

– Det sticker inte i sidan om det är hjärtat, säger Christer och den äldre mannen nickar och säger att han inte tycker att det känns som förra gången, då för tio år sedan, när han hade infarkt och blev bypass-opererad.

Ett ekg-tas ändå för säkerhets skull, och en rad ytterligare andra prover. Frågor ställs. De kommer överens om att mannen ska uppsöka sin vårdcentral senare på dagen. Mannen kan ta sig dit för egen maskin, 22

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Första uppdraget kommer in vid kvart i åtta.

Christer kvitterar ett prio två uppdrag från larmoperatören

Christer är en av de mest rutinerade ambulanssjuksköterskorna i Göteborg när det gäller bröstsmärtor.

I genomsnitt har bedömningsambulansen 6-8 uppdrag om dagen.

säger han, inga problem. Han är lugn och lättad och när systern ringer från Finland viftar han bara lite avmätt åt oss när vi går. Klockan är 08:25 när Christer rapporter till larmcentralen av Mölndalsfallet är klart

– Det här är ett perfekt exempel på ett fall för bedömningsambulansen. Här fick han den undersökning han behövde direkt på plats hemma, och närhälsan eller vårdcentralen tar vid. Han hade inte mått bättre

av att sitta på akutintaget halva dagen och vänta, samtidigt fick akutmottagningen och ambulanssjukvården avlastning. Det är så här bedömningsambulansen ska fungera, säger Christer som berättar att projektet ska pågå till och med november i år. Men han är ganska förvissad om att projektet, som initierats och finansieras av Sahlgrenskas universitetssjukhus, kommer att göras om till ordinarie verksamhet.

– Resultaten talar för det. De är nästa för bra, säger han och förklarar vad han menar med ”för bra”.

Av alla uppdrag som tilldelats bedömningsambulansen under perioden 10 juni till 11 september, dvs 280 uppdrag, har hälften kunnat prioriteras till vård på annan plats än akutintaget. Patienterna har transporterats med hjälp av sittande eller liggande sjuktransport, färdtjänst, polis, anhöriga eller med bedömningsambulansen samt ibland ambulanstransport beställd av bedömningsambulansen. Även om cirka hälften av alla uppdrag kördes till ett akutintag var det bara totalt ca 15 procent där ambulans behövdes.

Många av patienterna klarade sig med bedömning och stöd i sin hemmiljö såsom ökad hemtjänst eller hjälp med att förnya recept som tagit slut. I genomsnitt har bedömningsambulansen 6-8 uppdrag om dagen.

– Det betyder rent krasst att vi i många fall använder amWWW.S112.SE

kunde åka sjuktransport till akutintaget.

En äldre kvinnan med ryggskott kunde också varit ett sjuktransportfall, men eftersom hon inte kunde gå och bodde på tredje våningen i ett trapphus utan hiss fick det ändå bli en ambulans dit.

Den unga mannen som svimmat under löprundan tog sig på egen hand till sin vårdcentral dagen efter.

Två av uppdragen denna dag borde, med facit i hand, ha fått ambulans direkt; en 19-åring med kraftiga magsmärtorna och en tioårige pojken med bruten arm. I båda fallen kunde dock Christer köra patienterna till akuten med bedömningsbilen, den tioåriga pojken blev även smärtlindrad intranasalt Mycet bättre än vi trodde – Jag tror att detta är framti- med Fentanyl.

Vad betyder detta för beden. Bedömningsambulansen är en milstolpe i ambulanssjuk- dömningsambulansen – talar det för eller emot att den blir vården, säger han till och med.

Av de sex uppdrag bedöm- permanent i Göteborg?

– Dessa fallen visar tydigt ningsambulansen åkte på denna dag i september är det bara hur svårt det är för SOS att göra ett som egentligen är att klassa bedömningar via telefon, fel som det ”perfekta” uppdraget prio uppstår dagligen, i båda för bedömningsambulansen; fallen gjorde troligen språkfördet allra första, 67-årige man- bistringar att patienterna blev nen med stickningar i bröstet. felprioriterade. Vi löste trots Här kunde patienten lotsas di- allt båda uppdragen vilket talar rekt till primärvården, dit han för bilen, hade jag bedömt något annat hade jag skickat efter tog sig själv.

Nästa uppdrag var en prio två ambulans. Är resultaten från bedömen man född -53 med förmodad hjärtsvikt, patienten priorite- ningsambulansen förväntade? rades ner till en prio fyra som Behövs en bedömningsambulans som komplement i Göteborg?

– Vi har cirka 60 000 uppdrag per år i Göteborg, merparten är prio två och tre, ponera att hälften av dessa kan prioriteras ner till prio 4 (= sjuktransport) eller gå till annan vårdnivå än akuten så talar detta resultat för ett stort behov av fler bedömningsambulanser, både ur ett patientperspektiv och ett hälsoekoHans-Allan levererar ambulans till Urban Holm nomiskt perspektiv.

Resultatet är nog skrämmande mycket bättre än vad vi trodde, avslutar Christer. bulanserna på fel sätt idag, det är inte effektivt att åka på alla uppdrag med ambulans och två personal. Patienterna kan få väl så god vård och gott omhändertagande, om inte till och med bättre i vissa fall, via bedömningsambulansen. Lågprioriterade patienter (enligt RETTS triagesystem) får ofta sitta väldigt länge på en akutmottagning eftersom högre prio alltid går före. Dessutom kan det i många fall vara bättre att knyta en kontakt med primärvårdenoch få den hjälp de behöver på den vårdnivå som är rätt för just dem. Samtidigt frigörs ambulanspersonal och bilar för de riktigt akuta fallen, menar Christer.

EN HELHETSSYN KRING KEMISKA OCH TERMISKA OLYCKOR.

4-hjulsdrift till Region Halland

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

23

>> Räddningstj ä

nst

Två brandmän omkom.

Frågetecknen kring dödskrachen är många.

Brandbilen mötte en vit lastbil, båda anses ha kört för fort på den smala vägen när de möttes i en kurva. En förare ställs till svars - det blev rättegång mot brandbilsföraren.

T

vå räddningsekipage från Smedjebackens räddningsstation larmades den 12 juli 2012 till en trafikolycka.

Det blev den sista utryckningen för två brandmän som färdades i utryckningsfordon nummer två.

Vid Tolvsbo på länsväg 624 åkte brandbilen av vägen.

Tobias Bäckström, 32, och Harri Lehto, 43, omkom av sina skador. Deras tre kollegor skadades.

Länge fanns ingen brottsmisstanke. Mystiken kring föraren av en vit lastbil, som enligt de överlevande tvingade brandbilen att väja, pågick i en månad.

24

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Brandman till tingsrätten för kollegors död

När chauffören väl gav sig till känna förklardes frånvaron med att han levt i tron om att olyckan utspelat sig längre bort från hans färdväg. Han insåg att han var den eftersökte först när en kollega påtalade möjligheten. Nu figurerar han som vittne.

Har brustit i omsorg Flera avfärdade teroier kring orsaken och ett halvårs utredningsförfarande senare pekade polisen ut brandbilsföraren som skyldig till vårdslöshet i trafik och grovt vållande till annans död i två fall - ett brott som ger mellan ett och sex års fängelse.

Föraren, hemmahörande i

Smedjebacken, misstänks för att under utryckningskörningen brustit i omsorg genom att strax innan och i en vänsterkurva med skymd sikt ha kört för fort och hållit för långt ut till vänster på vägbanan. Maxhastigheten på sträckan är 50 kilomter i timmen.

Utryckningsfordon har rätt att överstiga hastighetsbegränsningar men är ändå skyldiga till att anpassa hastighet och körning till rådande förhållanden. En omständlig analys av filmen som återskapats från räddningsfordonet pekar mot att hastigheten i kurvan var 70 kilometer i timmen.

– Med hänsyn till vägen och

rådande sikt körde han på ett sätt som orsakade olyckan, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson.

Samtidigt visar analysen av den vita lastbilens färdskrivare att chauförren, i motsats till vad han själv uppgett, också hade för hög hastighet. När fordonen möttes var farten 65 kilomter i timmen.

Svår bedömning – Jag har gjort bedömingen att utryckningsfordonets förare orsakade det här. Det är en ingalunda enkel bedömning som tingsrätten nu får pröva, säger Kristofer Magnusson.

Parallellt har brandbilsföraWWW.S112.SE

Let heavy be light

Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta.

Pensibårens smarta multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården.

Tolvsbo

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

www.pensi.se

rg

oc sd Kt vi er •ö v a cK •K em do

ä tB •Y ni ng

Ka

Ka sd

oc

oc oc

dd

ad

Br

Ka

an

um

WWW.S112.SE

ra

Ett mänskligt perspektiv – Oj, vad den kommer över på vår sida, är vad en av brandmännen tänkte vid mötet med den vita lastbilen, alldeles innan brandbilen hamnade i diket.

Falu tingsrätt har tagit del av utredningen och vittnesmålen.

– Det är ju ett mänskligt perspektiv i det här också. Inte bara juridik, säger brandmannens försvarare Lars Morell som i samråd med sin klient inte kommenterar ytterligare och hänvisar istället till det som kommer att presenteras under rättegången.

it

rens två överlevande medpassagerare vittnat om sina upplevelser. Båda uppger att de kände sig trygga med valet av förare. Bägge gladdes åt att det blev han och beskriver honom som en kompetent chaufför.

De har berättat att alla som åker i ett räddningsfordon har rätt att säga ifrån om de upplever obehag under färden. Ingen sa ifrån, de ansåg att den var kontrollerad.

lt

Två brandmän omkom under pågående utryckning, tre skadades. Brandbilsföraren pekades efter lång tids utredning som skyldig till att ha orsakat olyckan.

u •m

Ka

Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

Övningsdockor för alla situationer!

Kontakta oss gärna för mer information!

www.karnag.se

08-630 10 00 Text: Nina Blazevic Foto: Jonatan Svedgård / DT

Texten har tidigare publicerats i DT SAMVERKAN 112 NR 5 2013

25

Polis

Sten Blomberg erfaren chef för hundsektionen

”

Vi har 60 gripna i år efter spårning

TUFFT

POLISHUNDARNA! Antalet uppdrag har i år ökat kraftigt för polisens hundsektion i Jönköpings län.

Men trots att man tvingats byta ut flera hundar, har man nått fina resultat.

Text och foto: Lasse Johansson Polisens hundsektion i länet har ett 20-tal hundar, som tillsammans med sina förare är stationerade i Jönköping, Värnamo och Eksjö.

Varje år genomför de omkring 2 000 hundrelaterade uppdrag.

Men under första halvåret 2013 ökade antalet uppdrag med cirka 200, jämfört med förra året.

– Den stora ökningen har främst gällt narkotikasök och brottsplatsundersökningar, berättar Sten Blomberg, erfaren chef för hundsektionen.

Under första halvåret gjorde de ungefär 250 narkotikasök – lika många som under hela 2012. Vid ett 100-tal tillfällen hittade hundarna narkotika.

Det har också varit många spårningar av tjuvar – till exempel efter inbrott, kapellskärningar och liknande.

Extremt höga krav – Vi har 60 gripna i år efter spårning, säger Sten Blomberg.

Han berättar att de försöker komma ut 26

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

med en hund vid samtliga villainbrott i länet. Det ställs ofta extremt höga krav på både hund och förare. Spåruppdrag som sträcker sig över flera timmar är inte ovanligt. Ibland på svåra, hårda underlag med mängder av störningar.

Hundsektionen deltar också i eftersök av personer som har försvunnit och där man fruktar självmordsförsök. Även här har man haft en fördubbling av uppdragen, till omkring 100 hittills i år. I de flesta fallen har personerna anträffats vid liv.

Och de här fina resultaten kan hundsektionen uppvisa trots att man tvingats byta ut sex hundar under första halvåret – dubbelt så många än vad som kan räknas som normalt.

Ryggproblem och cancer Dessa hundar insjuknade ungefär samtidigt. Det har gällt till exempel ryggproblem och cancer. Men de låg i framkant och några poliser hade redan unga dubbelhundar.

En av de nya hundarna är springer spanieln Rock.

WWW.S112.SE

Försvarsmaktens hundtjänstenhet Enligt regeringsbeslut 2011 ska Försvarsmaktens avelsprogram även förse Polisen med lämpliga tjänstehundar.

arbeta som tjänstehundar, väljas ut. När valparna är runt 8-10 veckor gamla placeras de hos fodervärdar. Där stannar de tills de är ungefär ett och ett halvt år gamla.

Aveln styrs från Sollefteå Sedan sommaren 2005 bedriver hundavelstationen i Sollefteå egen avel med schäferhundar. Varje år föds cirka 35-40 kullar schäfervalpar. Av de hundarna ska 50 stycken hundar, väl lämpade att att

Lämplighetstestet När hundarna blivit ett och ett halvt år testas de av Försvarsmakten och Polisen i en gemensam test. Testet som genomförs kallas lämplighetstest. Det kontrollerar att hunden är mentalt stabil och om den är lämpad att arbeta som tjänstehund.

Varje år lämplighetstestas ungefär 200-250

– Han tränas som ren sökhund, på sperma och brandhärdssök, berättar föraren Tomas Pellnor.

Det senare är helt nytt i länet. Rock ska tränas till att söka efter brännbara vätskor,

för att snabbt kunna ge en indikation på om en brand var anlagd.Hundsektionen kan alltså se tillbaka på ett bra halvår – men det kunde ha varit ännu bättre. Om man hade haft ännu fler hundar och förare.

Då kunde man ha fler hundar i tjänst på nätterna. Nu är det bara en i länet, som är stort. Det tar lång tid att ta sig från ett uppdrag i Gislaved till nästa i Tranås. Och tiden kan vara helt avgörande för om spårningen ska bli lyckad.

WWW.S112.SE

hundar. Av dem är det cirka 60 stycken som går vidare.

Godkända hundar placeras inom Försvarsmakten eller Polisen. Försäljning till annan myndighet, nation kan förekomma.

Vad händer med hundar som inte klarar lämplighetstestet?

De hundar som inte lämpar sig som tjänstehundar stannar vanligtvis hos sina fodervärdar, köps av en annan myndighet eller placeras hos en annan privatperson.

Källa: Försvarsmaktens hundtjänstenhet

Även vid långa spårningar skulle man ibland behöva flera hundar. Antingen för att byta ut en hund, som börjar bli trött. Eller för att hjälpa ett spårande ekipage, genom att skära av en flyktväg.

Och trots att det är livsstil att vara hundförare vid polisen, där mycket arbete med hunden görs på fritiden, är det relativt många som söker till sektionen när en plats ska tillsättas.

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

27

Rättegång

"Följer mig varje dag" Han förnekar inte att kollegorna omkom som en följd av hans agerande.

Men han nekar till brott.

– Det här följer mig varje dag, sade brandbilsföraren under rättegången.

Han var vid medvetande under hela olyckan när hans kollegor Harri Lehto, 43, och Tobias Bäckström 32, omkom den 12 juli i fjol vid Tolvsbo. Hur tiden sedan brandbilsolyckan fortlöpt för honom och hur det känts sade brandbilsföraren inför Falu tingsrätt: – Det har inte varit alltför bra.

Jag går fortfarande i samtalsterapi, som jag började med dagen efter olyckan. Det här är någonting som följer mig varje dag.

På ordförandes fråga om han upplevde filmen från färden som polisens IT-avdelning lyckats återställa och som är det starkaste beviset i misstankarna om vårdslöshet i trafik och grovt vållande till annans död, menade brandbilsföraren att den kan gå något snabbare än verkligheten.

– Men det jag kommer ihåg i mitt huvud går mycket i slow motion, tillade han.

Han väjde åt höger när brandbilen under utryckning fick möte med en lastbil vid en kurva på den smala länsvägen vid Tolvsbo.

28

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Det blev starten på en komplex kedja händelser som slutade med en dödskrasch. Precis när han styrde åt höger kände han hur asfalten brast.

– Hade jag inte gjort det, då hade vi med största sannolikhet krockat med honom (lastbilschauffören) i stället.

Trygg förare Han förnekar inte att arbetskamraternas död var en följd av olyckan, men han nekar till brott.

– Jag håller inte med om det.

Precis som de uppgett i förhör vittnade de som överlevande, som också är målsägande, om att de inte upplevde färden som obehaglig.

– Han körde ofta. Trygg. Jag känner mig väldigt trygg med honom. Det var som vilken utryckning som helst, sa en av dem.

Kammaråklagare Kristofer Magnusson gick igenom utredningen som gjort att brandmannen nu misstänks för att ha bidragit till sina kollegors död.

Sakkunnige Hugo Melander

analyserade filmen. Han gjorde klart för rätten att han normalt vid sina analyser kan sätta ett osäkerhetsintervall på fem kilometer upp och ned, men att det i detta fall inte går.

– Här blir det en subjektiv bedömning att uttryckningsfordonet körde mellan 65-75 kilometer vid ingången till kurvan. Den här kameran saknar kalibrering, vilket betyder att den inte är något mätinstrument.

Trots att straffskalan för grovt vållande till annans död är mellan ett och sex års fängelse yrkade Kristofer Magnusson på villkorlig dom och böter.

– Den tekniska utredningen är ganska mager. Den här mannen har mist två arbetskamrater och det går inte en dag utan att han tänker

på det. Det här är inget roligt mål, säger brandmannens advokat Lars Morell.

Dom meddelas 28 oktober.

Text: Nina Blazevic Foto: Jonatan Svedgård / DT Texten har tidigare publicerats i DT

4-hjulsdrift tillHalland

Hämtas av Urban Holm

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

FRAMKOMLIGHET OCH KOMFORT ” Den här ambulansen ger oss helt rätt förutsättningar för en bättre akutsjukvård. ” Se den på Flisa kongressen 2013 i Uppsala 10–12 september!

eurolans.se

Akutlåda för oljespill Det mest kritiska momentet vid ett oljespill är att behålla oljan i en hanterbar zon.

Med lång erfarenhet i branschen så har Markleen AB utvecklat “Akutlådan”, EFAK-2013.

Själva grundidèn är att ha ett kostnadsvänligt första förband som går att sätta in med endast transporttid och väldigt kort lasttid för att minska arbetskostnader och hålla oljeutsläppet hanterbart.

Environmental First Aid Kit EFAK-2013 I samarbete med Räddningstjänsten Storgöteborg & 20 Västsvenska kommuner

Innehåller bl.a

• • • • • •

10 st Flexi 500-länsa 10 st Länsadaptrar 60 m Absorbtionslänsor 2 st Strandskyddsrullar Personlig utrustning Verktyg, Blyplättar, Ankare.

Markleen AB VD Robert Byström Tel: 072-2412169 robert.bystrom@markleen.se Produktionskoordinator Victor Blom Tel: 0702-824740 victor.blom@markleen.se www.markleen.se

Text och foto: Sven Åsheden

IT-stöd

Utryckningsfordon är en komplex historia

– Richard har superkoll Ett utryckningsfordon är inte bara ett transportmedel, det är också ett arbetsverktyg och en arbetsplats.

Daglig tillsyn och kontroll är nödvändig. Och det är extra viktigt att dessa kontroller är optimerade.

E

n av många arbetsuppgifter för ambulanssjukvården och andra utryckningsenheter är att kunna analysera sin verksamhet, finna bristerna i den, och komma med förslag på förbättringsåtgärder. Allt för att uppnå verksamhetens kvalitetsmål.

– Ambulanssjukvården är en spännande arbetsplats med stora variationer och skiftande arbetsuppgifter. Jag ser it-stöd 30

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

som ett viktigt nav i utvecklings- och förbättringsarbetet och en utmaning i att få andra och egenutvecklade system och applikationer att samverka utifrån den egna verksamhetens behov, säger Richard Andersson.

Richard själv har en bakgrund som specialistutbildad ambulanssjuksköterska men också en akademisk examen kring utveckling och användning av it-system (systemvetare).

Han har arbetat många år

inom Landstinget Kronoberg.

I Richards värld pågår det ett ständigt arbete med att utveckla nya och effektiva it-lösningar till sin arbetsplats, som idag har en stark it-profil.

Ny utmaning I nuläget består yrkeslivet av två professioner. Ambulanssjuksköterska och sektionsledare för verksamhetens ITstöd.

Richard beskriver sin arbetssituation på ambulansstationen

i Växjö som dynamisk och mycket stimulerande.

Den senaste utmaningen är att, i det egna bolaget Callunavias IT AB, utveckla en webbsida för att hantera och underlätta den dagliga tillsynen och kontrollen av fordonsparken, före- och under arbetspasset och vid serviceuppehåll.

Informationssystemet riktar sig i första hand till organisationer som bedriver utryckningsverksamhet. Inom dessa verksamheter finns ett extra stort WWW.S112.SE

och nödvändigt kontrollbehov av själva fordonet och dess utrustning. Det handlar också om att kunna minimera tiden då ett utryckningsfordon måste åtgärdas på ett eller annat sätt.

Intern och extern del IT-stödet består enkelt uttryckt av två delar. Del ett administrerar den dagliga tillsynen och kontrollen före, under och efter körning och del två visar den aktuella statusen för utlarmningsbara fordon för SOS Alarm (eller annan larmcentral) i realtid.

– Mitt huvudsakliga syfte är först och främst att underlätta och effektivisera men även kvalitetssäkra det vardagliga arbetet säger Richard Andersson.

Underlättar uppföljning All information lagras i en databas. Fel och brister som upptäcks i samband med kontroller, före, under eller efter ett arbetspass, registreras i systemet och anmärkningen skickas automatiskt via mail till den/de som är ansvariga för objektet.

Information om själva fordonet (Leverantör, årsmodell etc.) kopplas till bilens registreringsnummer. Alla parametrar, fel och brister, om det specifika fordonet lagras i databasen vilket underlättar uppföljning och statistik.

Verksamheten bestämmer själv vilka objekt som ska kontrolleras. Ett objekt kan vara en specifik del av fordonet (larmutrustning) eller en grupp av utrustning (akutväska, defibrillator, infusionsväska).

Samma objekt kan ha flera ansvariga personer, men i olika fordon. Person X kan vara an-

Richard Andersson

svarig för samtliga fordonsdatorer i område A medan person Y är ansvarig för alla fordonsdatorer i område B. För att minimera åtgärdstiden är det en fördel om varje objekt har flera ansvariga personer, med tanke på ledigheter, semestrar o.s.v.

Huvudsidan för den dagliga tillsynen är uppdelad i flera delar. ► 1. vilket fordon man gjort kontroll på ► 2. vilka fordon som för tillfället är i drift ► 3. aktuell information och eventuella anmärkningar för dessa ► 4. visar fordon som inte är i drift, finns i garaget eller på verkstad Registrerad anmärkning skickas automatiskt via mail till den (de) som är objektansvarig.

Vem som helst kan åtgärda anmärkningar även om han eller hon inte är ansvarig för objektet.

För att anmärkningar, inte ska passera obemärkt förbi, måste alltid objektansvarig kvittera anmärkningen. Den försvinner då från huvudsidan, men finns kvar i administrationsvyn.

SOS Alarm / Larmcentral Ibland är fordon defekta eller på verkstad och ersättningsfordon måste användas.

När ett fordon ersätts av ett annat fordon sköts detta i systemet genom att man tillfälligt tar bort fordonet från sin ordinarie plats och ersätter det med ett annat.

Larmcentralen får, i realtid, en egen databild som visar alla utlarmningsbara fordon och dess specifika egenskaper.

På samma sätt går det att lägga upp fordonsbesättningens kompetenser för aktuellt arbetspass.

Exempel på detta kan vara; skiftesledare, förman, narkossköterska för avancerade interhospitala transporter etc. etc.

1. Vilket fordon som genomgått kontroll

2. Information om samtliga fordon som är i drift

3, 4. Information om fordon med anmärkningar / ei i drift

5. Information hos SOS Alarm / Larmcentral

www.callunaviasit.com info@callunaviasit.com Mobil: 076-315 00 37

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

31

Räddningstjän

st

FÖR DÅLIG BEMANNING HÖGANÄS. Insatstider som inte hålls. Rökdykarinsatser i strid mot reglerna. För dålig bemanning och svag politisk styrning. Kommunrevisorerna kommer med besk kritik mot räddningstjänsten och kommunstyrelsen.

Nyligen kom rapporten från kommunrevisionens senaste granskning. Den här gången har man satt tänderna i räddningstjänsten och den politiska styrning av detta organ som ska hjälpa kommuninvånarna i nöd.

Svidande kritik Revisionsrapporten innehåller svidande kritik mot dels räddningstjänstens organisation och dels mot kommunstyrelsen som är det politiska organ som bestämmer.  Insatstiderna är för långa. Det är bara om en brand uppstår i Höganäs som man klarar maxtiden på tio minuter.  Räddningstjänsten har för dålig bemanning av fast personal. Revisorerna föreslår en utökning med 15 tjänster.  Insatser med rökdykare kan inte göras förrän deltidsbrandmän kommit på plats.

 Det finns inget handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänsten från nuvarande mandatperiod.  Kommunstyrelsen har inte följt upp det handlingsprogram som finns sedan 2008.  Sedan 2007 har kommunen inte gjort någon genomgripande risk- och sårbarhetsanalys och kommunstyrelsen styrning bedöms som svag.

Av rapporten framgår att det bryts både mot lagen om skydd mot olyckor och mot Boverkets byggregler för brandskydd.

Behövs 15 heltidstjänster - får en I maj begärde räddningschefen mer resurser inför nästa års budget. I en skrivelse till kommunstyrelsen krävdes 5,4 miljoner kronor under en treårsperiod för att kunna utöka antalet heltidsanställda brandmän.

I skrivelsen trycktes det på att man an-

Text: Maria Berkmo / HD Foto: Niklas Gustavsson / HD, NST nars har svårt att hålla insatstiderna.

Men det blev kalla handen från kommunstyrelsen. Istället för 15 nya brandmän blev det pengar som räcker till en heltidstjänst.

Revisorerna har intervjuat flera anställda inom räddningstjänsten. Och då fått veta att det krävs ytterligare en–två heltidsanställda för att kunna leva upp till lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten menar själv att kommunens egen fastighetsförvaltning är sämre än privata aktörer på att komma in i tid med svarskort vid nybyggnation och åtgärda brister i brandskyddet.

Revisionsrapporten visar också att Höganäs lägger lite pengar på sin räddningstjänst jämfört med andra kommuner av samma storlek. Under 2011 lade man drygt 16 miljoner – cirka 647 kronor per invånare – samtidigt som antalet utryckningar var högre än på jämförbara orter.

4-hjulsdrift till Region Halland

SAMVERKAN Hämtas av Martin Johansson och Urban Holm

Uppdaterade notiser från blåljussverige varje dag www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

32

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

WWW.S112.SE

OCH INGEN STYRNING

Kommunstyrelsen är passiv Revisorerna anser att kommunstyrelsen borde vara mer aktiv med att följa räddningstjänstens operativa arbete. Man kräver nu åtgärder som att ta fram ett nytt handlingsprogram, göra en risk- och sårbarhetsanalys. Svaret från kommunstyrelsen ska vara inne senast i mitten på december.

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen.

Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: tools@gransfors.com

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

33

Ambulansflyg

Jon Westberg är intensivvårdssjuksköterska på barn 4, neonatalvårdsavdelningen på Norrlands universitetssjukhus.

SÄKRA TRANSPORTER för nyfödda Telefonen väcker Jon Westberg strax före fem på morgonen. Han är intensivvårdssjuksköterska på barn 4, neonatalvårdsavdelningen på Norrlands universitetssjukhus. Idag har han beredskap i transportteamet.

En halvtimma senare är han på jobbet.

En liten flicka har under natten fötts i Örnsköldsvik. Läget är kritiskt och hon behöver specialisthjälp. I Umeå är avdelningen full men på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns plats.

Jon tar transportkuvösen och övrig utrustning och åker tillsammans med en specialistläkare, en neonatolog, till flygplatsen där flygambulansen väntar.

I Örnsköldsvik får de rapport av personalen och berättar för de nyblivna föräldrarna hur transporten ska gå till. Båda samtalen

Text: Anja Hansen, Västerbottens läns landsting Foto: Jan Lindmark

är lika viktiga för Jon. Han säkrar andningsvägar, hjärtövervakning och nålar i flickans kärl så att han ska kunna vaka över henne under transporten. Sedan säkras hon ordentligt i kuvösen.

Ständig övervakning I flygplanet antecknar Jon med jämna mellanrum värdena på kuvösens monitor.

Plötsligt märker han att hennes andning förändras. Det är andningsmasken som hon fick när hon föddes som glidit snett. Det är

trångt i planet och luckorna på kuvösen är små, men Jon lyckas rätta till masken. Faran är över. Dramatik på 8 500 meters höjd vill han gärna undvika. Överlämningen i Huddinge går bra.

Hur det går för flickan får Jon aldrig veta; hans uppdrag är slut och nya väntar.

Hemtransport Samma dag ska Jon transportera en pojke som länge vårdats på barn 4, men som nu blivit så bra att han kan vårdas hemma

Neonatal intensivvård och luftburna intensivvårdstransporter är två av profilområdena vid Norrlands universitetssjukhus.

34

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

WWW.S112.SE

i Sunderbyn. Transporten är planerad och måste göras, för barn 4 måste ha plats när nya nyfödda behöver intensivvård.

Tiden är knapp, pilotens flygtimmar håller på att ta slut. Bytet i Umeå måste gå snabbt men säkerheten är viktigast.

I taxin till Bromma får Jon kontakt med sin chef. Idag har de tur; en annan i teamet finns på plats i Umeå och kan göra pojken i ordning för transporten.

Middag i planet När Jon landar lämnar han kuvös och utrustning och den lilla pojken lyfts in i planet. Läkaren som följt med till Huddinge kliver av och en ny stiger ombord.

En snäll sjuksköterska har skickat med middag som Jon äter i planet. Pojken i kuvösen föddes i vecka 25 och Jon och hans

kollegor har vårdat honom på avdelningen i nästan tre månader. Under så lång tid lär man känna föräldrarna ganska väl.

På Sunderbyns sjukhus lämnar han pojken och säger hej då till föräldrarna som åkt dit i förväg. Det är dags att åka tillbaka till Umeå.

Marginalerna är på Jons sida och han hinner med ett annat ambulansflyg som ska till Norrlands universitetssjukhus. Väl i planet kan Jon andas ut. Han tänker på den lilla pojken och lättnaden hos föräldrarna.

Ett leende sprider sig över hans ansikte när planet lyfter från Kallax.

Visst får Jon uppleva sorg i sitt arbete.

Alla barn kan inte räddas. Men för det mesta går det bra och dagar man får uppleva det betyder allt.

Idag är en sådan dag.

150 transporter per år. De flesta med flygambulans, övriga med ambulanshelikopter eller vägambulans.

NEONATAL INTENSIVVÅRD Neonatalvårdsavdelningen, barn 4, på Norrlands universitetssjukhus har ett regionansvar för intensiv- och respiratorvård av nyfödda i norra regionen. Den ansvarar också för att transportera barnen. Barn 4 är en intensivvårdsavdelning med 18 vårdplatser. Överlevnaden bland för tidigt födda som vårdas där är internationellt uppmärksammad och de bestående skadorna vid tidiga födslar är få. Neonatal intensivvård och luftburna intensivvårdstransporter är två av profilområdena vid Norrlands universitetssjukhus. Övriga är behandling av plexus brachialisskador, kardiovaskulär genetik, stereotaktisk funktionell neurokirurgi och strålbehandling.

Jon tar transportkuvösen och övrig utrustning och åker tillsammans med en specialistläkare, en neonatolog, till flygplatsen där flygambulansen väntar.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

35

Ambulanssjukvå

rd

Ambulans och vårdcentral

samarbetar för äldre

I Halland har ambulanssjukvården tagit ett steg framåt.

Ett nytt arbetssätt har gjort att fler äldre patienter kan vårdas och stanna kvar i hemmet och slipper åka till akutmottagningen.

– Det här gör vi för att förbättra vården för våra äldre patienter, säger Glenn Larsson, verksamhetsutvecklare och Madeleine Holmström ambulanssjuksköterska inom ambulanssjukvården i Region Halland.

Under 2012 gjordes cirka 42 000 uppdrag av ambulanserna i Halland. När ambulanspersonalen når patienten görs en bedömning för att kunna prioritera patientens behov. Systemet heter RETTS och används inom många landsting. Kortfattat innebär det att mäta olika värden, som till exempel blodtryck och andning, för att avgöra hur svårt sjuk eller skadad patienten är. När alla värden är normala klassas patienten som GRÖN. – En ”grön” patient som är 75 år eller äldre, ska då erbjudas en ambulant bedömning, berättar Glenn.

Det innebär att ambulanssjuksköterskan ringer patientens primärvårdsläkare och diskuterar tänkbara vägar. Och resultaten för 2012 är häpnadsväckande: 74 procent kunde stanna kvar hemma, efter att ha fått hjälp av ambulanspersonalen.

Motsvarande siffra innan det nya arbetssättet infördes var endast 3 procent.

Politisk vilja avgörande Två saker har varit helt avgörande för att lyckas: 1. Det finns ett politiskt beslut på att vårdcentralerna måste ställa upp på att medverka i ambulant bedömning 2. Samtliga 49 vårdcentraler har lämnat ut direktnummer till läkaren eller mottagningssjuksköterskan. Dessa telefonnummer finns i sjukhusens växel, så ambulanssjuksköterskan bara behöver ringa dit, för att bli kopplad direkt. Under kvällar och helger kopplas samtalen till respektive kommuns beredskapsjour.

Inför genomförandet besökte Glenn och hans kolleger alla vårdcentraler.

– Två gånger faktiskt. Första gången bara helt kort, tio minuter, då vi drog det viktigaste och lämnade en informationsfolder samt bokade in ett nytt längre möte för ge-

36

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Text och foto: SKL

– Det här gör vi för att förbättra vården för våra äldre patienter, säger Glenn Larsson, verksamhetsutvecklare inom ambulanssjukvården i Region Halland.

Ambulansen i Vans en rullande vårdce bro ntra

l

Kalmar län Vansbromodellen knoppade av till

Ambulanssjukvård

Ambulansen ger ”gröna” patienter tid på hälsocentral

Foto: Ambulansen, Högsby

Nu har den uppmärksammade Vansbromodellen spridit sig även till den småländska glesbygden.

I Högsby erbjuds nu samma metod som skonar ”gröna” patienter från på långa ambulansresor och väntan onaakutmottagning. Ambulanspers len ger dem istället enklare omvårdnad i hemmet och tid på Hälsocentralen dagen efter.

Fasta tider på närmsta hälsocentral – De flesta blir jätteglada över att slippa fått en åka och känner sig trygga med att ha tid hos läkare utan att behöva stå i telefonkö själva, berättar ambulanssjuksköterskan

Nina Linder.

– Vi har fasta tider som vi kan erbjuda reakvid deras närmaste hälsocentral och tionerna är oftast positiv.

Innan beslutet tas konsulteras jourhavande läkare på akutmottagning.

– Grundläggande är att man inte glömgröna mer patientsäkerheten. Det är endast efter patienter som erbjuds detta och endast konsultation med läkare.

– Dessutom går vi inte emot patientens med egen önskan. Om de trots allt vill följa ambutill sjukhus, eller om man själv som lanssjuksköterska känner minsta osäkerhet elpatienten så skall man självklart ta med ler erbjuda annat transportsätt till sjukhuset.

Fördelarna med att låta Högsbyambuakutmotrullande en som lansen fungera 10

ans i gle

sbygd

Nina Linder Anne Blomqvist

ens Det här handlar om Högsbyambulans nattlarm och om patienter som triageras vitalgröna enligt RETTS. Patienternas får parametrar och deras sjukdomshistoria dem inte stå i konflikt med tanken att lämna bekvar hemma och att ersätta ett snabbt på sök på akutmottagning med en besökstid hälsocentralen.

Men om allt stämmer, så är erbjudandet

detta: till Istället för att transportera patienterna en oftast lång väntan på akutmottagningarna i Kalmar, Oskarshamn eller Västervik ambu(en resa på minst 4-7 mil) samråder lanspersonalen med patienten och berättar att de kan erbjuda dem enklare behandling, de att de får stanna hemma, samtidigt som får en tid på Hälsocentralen dagen efter.

Ambul

Ett utökat samarbete med primärvården – för patienter nas skull…

får tagning där ambulanssjuksköterskan En är använda sin kompetens är många. att de patienternas positiva reaktioner och och besparas de långa resorna i ambulans ofta lång väntetid på akutmottagning. att – Den största vinsten med modellen är kvar i vi ökar vår tillgänglighet och finns vi området för akut sjuka patienter, vilket är till för, säger Nina Linder. från Inbesparad tid på vägarna till och inneakutmottagningarna i de tre städerna akuta bär att man frigjort resurser för andra resurser. sparar larm och samtidigt Vidare gynnas vårdkvaliteten, eftersom läkare patienterna ofta får träffa en känd istället för jourläkare på akutmottagning.

Högsbymodellen började praktiseras under 2012 och blev direkt en framgång. för paFör att hålla koll på vad det innebär enkät tienterna genomförs kontinuerligt en arnya det enligt behandlas som alla med bra betssättet. Resultat är överväldigande – under två månader i våras var 16 patienkvar i ter aktuella och av dem stannade 13 hemmet och fick sin tid på Hälsocentralen samtvar enkätsvaren dagen därpå. Enligt liga dessa nöjda.

Det är grundtanken med projektet i Vansbro, där dygnsam bulansen och dess personal nu fungerar som en rullande distriktssköterskemottagn ing under Endast under nätter och helger nätter och helger.

– Detkommer har gett arbetet fler diFörebilden för Högsbymodellen mension112 från Vansbro i Dalarna. (Se Samverkan er, säger ambulansnr 1/2008 och 4/2010) sjuksköterskan Matts och Lindgren Vansbroambulansen, primärvården och hans kolleger. i kommunen utarbetade en

hemsjukvården dygnsambuarbetsmodell som innebär attVansbro kommun en som – det är glesbygd och lansen och dess personal fungerar långa avståndunmottagning när det handlar om tillgången rullande distriktsskötersketill primärvård och akutsjukvår d. Under der nätter och helger. kontorstid har vårdcentrale n i centralorten allt som vanUnder kontorstid fungerar öppet och kan erbjuda kommuninv centralorten i ånarna tillgång ligt. Då har vårdcentralen till läkare, distriktsjuk sköterska och distriktssjuköppet med tillgång till läkare, annan primärvård.

Men efter Men efter sköterska och annan primärvård. klockan det 17 är det stängt och då och stängd vårdcentralen är är de 17 vårdsökand klockan tille hänvisade till att åka till är då som de vårdsökande är hänvisade inte de att åka till Mora, 7-8 mil bort, om Samverkan 112 kan vänta till dagen därpå. reI praktiken innebär det ett omfattande bor sande för de vårdsökande. För de som det i i Vansbro kommuns ytterkanter kan en extremfallet betyda att man tvingas göra till 17 bil- taxi-, eller ambulansresa på upp mil för att ta sig till Mora. att går resor En del av alla dessa långa ett kapa bort, när akutfallen handlar om låter vårdbehov av enklare slag. I Vansbro

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

13 Samverkan 112 nr 4/20

Det är helg och Lena Östlund och Mikael Eriksson besöker bostad utanför Vansbro, efter ett larm. Som ambulansper en sonal har de nu mandat att i samråd med läkare bedöma och göra vårdinsatser på plats, om det är möjligt. Därmed besparas många patienter de långa resorna till akutsjukvård en i Mora.

Mora, 7-8 mil bort, om de inte kan vänta till dagen därpå.

– Så har det varit organiserat sedan ett antal år tillbaka och det innebär ofta ett omfattande resande för de vårdsökande, berättar ambulanssjuksköterska n Matts Lindgren.

För de som bor i kommunen kan det i extremfallet betyda s ytterkanter as göra en bil- taxi-, eller att man tvingambulansresa på upp till 17 mil för att ta sig till Totalt har dygnsambulansenMora. i Vansbro ungefär 1.000 körningar per år och en årlig körsträcka på 11.000 mil – vink om de långa körsträckor vilket ger en na.

I Vansbro finns en dygnsambu lans placerad och det myckna resandet och det faktum att ett larm och en Mora-resa ofta innebär att ambulansen är upptagen under 3-4 timmar väckte diskussione r bland personalen.

Skulle inte ambulansve rksamheten och primärvården kunna samarbeta mera?

Förebilder finns i bland annat land sedan ett par år tillbaka, Västernorrdär ambulansen, primärvården och Sollefteå äldreomsorg har ett samarbete kommuns i bygderna runt Ramsele, Junsele och Näsåker.

Personal från lanspersonal ambulansen i Vansbro besök på plats, om har de mandat att i samrå er en bostad, efter det ett larm. Som d med läkare akutsjukvården är möjligt. Därmed besparas mång bedöma och göra vårdin ambui Mora. a patienter de långa resornsatser a till

Ambulanse ni fick pris föVansbro r vårdsama rbete

Ambulanspersonalen ger vård I Vansbro har man nu gjort Ofta enkla problem ungefär likadant. Sedan i september – Oftast är det äldre människor Grattis Vans fungerar Vansbros som har dygnsambu ett vårdbehov. Och inte Ambulansv bro! sällan har de pro- sjuksköters lans som en rullande distriktserksamhet blem som är förhållande kemottagning när vårdcentrale en i ett hedersom sköte vis enkelt åtgärda- har n nämnande Vansbro har fått klockrska och annan primä stängt. de. Men utan tillgången Medicins i tidningen rvård. an 17 är vårdc till primärvård har utmä Fortfarande de inte haft andra alternativ entralen stängMen efter läkare och Det är Vans rkelse ”GuldskalpDagens är då som än att kalla på ut ambulansenär det SOS Alarm som larmar om de d ambulans eller taxi och . Skillnaden är att ambulansmed primä broambulansens samaellen”. att åka till vårdsökande är hänv och det mandat att det är möjligt får perso göra de här långa personalen rvården och Mora, 7-8 isade till åtgär utför nalen rbete kan resorna. Det kan handla används som en resurs ligger bako mil bort, om hemsjukvå vänta till dagen d som krävs a den behandling om för att m. rden som de inte eller . behov av att skölja en kateter, urinstopp, bedöma vårdbehovet hos den därpå. man larmats näsblod eller till. De kanske social svikt. har också mandat att ge 68 slapp Långa reso Samverkan den vård åka r berät tade lansens sama Under projek I praktiken om Vansbroam rbete tperioden fick inneb bu- resan behandling Fortsättning på nästa sidan med primärvård i nr 1/2008. Tillsamma de för de vårds är det ett omfattand 95 patienter eller bedöm och hemsjukvå sin ns i komm e av ambu ökande. För arbetsmod 1-2008 unen lanspersonalen.ning i hemmet utförd de ell rd dygnsambulansutvecklats som innebhar en fallet betyd s ytterkanter kan det som bor att lämna hemm Av dessa slapp 68 i extrema att man är att taxi-, 39 en och dess et och göra till Mora. erar som tvingas den långa resan personal eller ambu en lansresa på göra en biltagning underullande distriktssköters fung- för att ta sig Motiveringen upp till 17 till r kemot- en Bakgrunde nätter och helger. ambulansk Mora. Genomsnittsres mil lyder ”Pristagar till hedersomnämn n är bygdens andet na visar kommun bestå ungefär tio örning i Vansbro hand an för samarbete karak där initiativet styrkan i ett gott mil… lar om arbet r av en mind tär. Vansbro omgivande komm En arna del re er själva. Amb av alla tätort från medglesb ulans i Vans Under konto ygd med långa avstå med kapa bort, när dessa långa resor går att bar bro har gemensamt och primärvård nd. akutfallen ligt. Då har rstid fungerar allt vårdbehov utvecklat modell som handlar som vanav enklare vårdcentra öppet med man ambu slag. I Vans om ett minskar belas ger patienterna en hålllansperson tillgång till len i centralorten alens komp bro låter och tar tillva tningen på akuts trygghet, en resurs läkare, distri jukvå för att etens vara ra personalen ktsjuk- beho s kompetens rden v. Bedömnin bedöma patientens vård.” gens görs i samråd med 20

t

Samverkan 112 nr 1/20 08

WWW.S112.SE

4-2010

Samverkan 112 nr

Samverkan

112

4/2010 WWW.S112.SE

nomgång av RETTS och för det praktiska genomförandet.

Han tycker att vårdcentralerna varit väldigt tillmötesgående.

– De tycker det är bra! I flera fall har patienten fått en tid på sin vårdcentral antingen samma dag eller påföljande dag. Det har även förekommit att primärvårdsläkaren gjort hembesök. Det har ordnats med extra omvårdnadsåtgärder av kommunsjuksköterska och hemtjänstpersonal. En hel del av patienterna, 16 procent, får också vård

sådan, och Glenn tror att det borde kunna vara fler.

– Vi ser redan i år att det ökar, och håller det i sig blir det säkert drygt 500 personer.

Vad tycker då patienterna?

– Jo, de känner sig väldigt trygga och nöjda. Och är det så att de absolut vill till sjukhus, så får de naturligtvis det, säger Madeleine.

Samma gäller om det finns minsta tveksamhet.

”

Det måste finns ett politiskt beslut på att vårdcentralerna ska ställa upp och medverka i ambulant bedömning

och transport av ambulansen till sin vårdcentral.

Glenn och hans kolleger har också jobbat mycket med information till ambulanspersonalen.

– Man måste påminna och tjata lite på att de inte ska glömma bort att gröna patienter över 75 ska få ambulant bedömning.

Under 2012 var 268 personer som fick en

4-hjulsdrift till Region Halland

– Det här med ambulant bedömning är något vi erbjuder patienten, och det är alltid deras val, understryker Glenn.

Han är noga med att påpeka att utvecklingsprojektet är ett sätt att förbättra för patienterna, inte för att spara pengar åt akutmottagningarna.

Hur ska ni gå vidare?

– Jag vill skynda långsamt och vara sä-

Leverans till Halland och Martin Johansson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

ker på att det här är bra för patienterna och och det får den fortsatta utvärderingen som pågår visa. Det kan ju bidra till satsningen på att minska återinläggningar inom 30 dagar, och nästa steg kan i så fall bli att sänka åldersgränsen till 65 år.

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Din partner i yrkeslivet.

Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

37

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se

Telefon: 018-430 11 10

Framtiden för ambulanssjukvårdare Henrik Johansson, förbundsordförande, Alarm Ambulansförbundet Alarm Ambulansförbundet är bland annat remissinstans till Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh) som i skrivande stund genomför en yrkesanalys för ambulanssjukvårdare.

Myh har i första hand vänt sig till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer (landsting, regioner och privata aktörer för synpunkter på den yrkesanalys rörande efterfrågan på ambulanssjukvårdare.

Grunden till den nu aktuella analysen är en ansökan från företaget Medlearn AB, ett företag som tidigare också sökt statliga medel för att bedriva en yrkeshögskoleutbildning inom ambulanssjukvård.

Medlearn har tidigare fått avslag från Myh då utbildningsplanen inte motsvarade de krav som följer av 1 kap 3 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

Myh bedömer preliminärt att det i dagsläget och på tre (3) till fem (5) års sikt finns en efterfrågan på cirka 300 utbildade ambulanssjukvårdare.

38

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Något som Myh baserar på uppgifter från Falck Ambulans AB, Samariten Ambulans AB, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) och Västra Götalands läns landsting, inklusive Sahlgrenska universitetssjukhuset. Tre (3) av dessa "bedömare" är ambulansbolag.

Förbundet anser att det behövs ett betydligt bredare underlag för att alls kunna spå någon rimlighet i dessa antaganden och siffror.

Det är i sammanhanget mycket viktigt att vara medveten om de privata ambulansaktörernas förutsättningar över tid.

På många håll i landet löper driftavtalet för ambulansbolagen ut om några år.

Denna omständighet är i sig ett övervägande hot för personalens långsiktiga anställningstrygghet och bör utredas noggrant innan beslut om statsstöd för diverse utbildningar förverkligas.

Det torde vidare vara en grundläggande förutsättning att söka klarhet och fakta kring referensgruppens lönebild för den nu aktuella yrkesgruppen, vilken också bör kontrolleras med de fackförbund som omsluter anställda inom den nu aktuella yrkesarenan.

Alarm Ambulansförbundet är en av dessa aktörer.

Sveriges kommuner och landstings (SKL) presenterar personalstatistik rörande antalet anställda "ambulanssjukvårdare".

Det totala antalet anställda ambulanssjukvårdare är enligt SKL 1 138 st, vilket

även kan innefatta personer utan påbyggnadsutbildning i ambulanssjukvård.

Från förbundet upplever vi att många arbetsgivare ofta "klistrar" yrkestiteln "ambulanssjukvårdare" på allt från sjuksköterske- eller medicinstuderande till undersköterskor [1].

Förbundet ser med oro på en sådan utveckling och menar att det är av absolut vikt att säkerställa ett kvalitetsmått för begreppet "ambulanssjukvårdare". Frågan är viktig då den även äger anslutning till yrkesstolthet.

Statistiken som SKL redogör för är insamlad sista kvartalet 2011 och redovisas per län.

Förbundet anser att statistiken bör granskas även i avseendet på hur många av den totala numerären som har erforderlig formell kompetens för yrket Falck Ambulans, Samariten Ambulans AB och Ambulanssjukvården i Storstockholm (AISAB) representerar organisationer som har ungefär 50 % av de anställda "ambulanssjukvårdarna" inom ambulanssjukvården i Sverige.

I paritet med siffrorna för ambulansbolagen vore det välgörande att göra en belysning över resterande arbetsgivares antal anställda inom ambulanssjukvården.

Förbundets preliminära bedömning är att efterfrågan av ambulanssjukvårdare i realiteten ser liten ut. Undantaget är de privata ambulansbolagen som uppenbarligen både

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

"Ambulanstekniker"

är mer ändamålsenligt för den svenska ambulanssjukvården anställer undersköterskor, militärer och ambulanssjukvårdare i viss omfattning.

Förbundet anser skälen för dessa rekryteringar i mångt och mycket har sin logiska bärighet i ekonomiska aspekter, d v s det är "billigare" [2] med "Ambulanssjukvårdare" eller "Undersköterskor" (i paritet till sjuksköterskor).

Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan på yrket.

Förbundet genomför en större nationell utredning kring ambulanssjukvården (kompetens, arbetstider och patientsäkerhet). Som ett led i kartläggningen av kompetenskrav har informationsinhämtning och intervjuer skett under 2012 och första kvartalet 2013.

Under en längre tid har förbundet även stått i dialog med Hälso- och sjukvårdsförvaltningar, chefsläkare och politiker i landets landstingsfullmäktige, eller regioner. En rad av möten har skett med berörda instanser.

Det ska emellertid, vilket är viktigt att känna till, nämnas att förbundets utredningar försvårats av ambulansbolagens ovilja att tillföra utredningen sådana uppgifter som förbundet efterfrågat.

Bolagslogiken krockar i detta avseende med den på demokratiska offentligheten.

Förbundet är kritiska till att vare sig skyddsombud eller fackliga aktörer inte givits tillfälle att närvara vid de sammankomster som Myh hållit tillsammans med

WWW.S112.SE

ambulansbolagen och den sökande utbildningsaktören.

Riksrevisionen har uppmärksammat de stora skillnaderna i tolkningen av kompetens som finns bland arbetsgivare. Något som kommer till uttryck i den mosaik av tolkningar kring kompetens som råder i landet.

Skillnaderna ser vi även inom de sjuksköterskebaserade specialistutbildningarna.

Förbundet anser att en revidering av nuvarande regelverk om kompetenskrav för personal i ambulanssjukvård är nödvändig.

Förbundet arbetar med att presentera en modell med stöd i EU:s strävan om rörlighet på arbetsmarknaden.

Förbundet har landat i en framtida ordning där "Ambulanstekniker" är mer ändamålsenligt för rollen i den svenska ambulanssjukvården.

En sådan utbildning bör vara uppbyggd på medicinsk teknik och akutsjukvård [3].

Förbundet har här också tagit hänsyn till anställningsbarhet utanför Sveriges gränser.

Anställningsbarhet inom EU är enligt förbundet viktigt för ökad rörlighet och anställningsbarhet. Förbundet välkomnar även valideringsprocesser av såväl formella som reella meriter. Legalt stöd för den valideringsprocess som skulle kunna vara möjlig mellan olika EU-länder återfinns i EU-direktivet 2005/36/EG som stipulerar erkännande av yrkeskvalifikationer. För-

bundet vill med ovanstående påpeka att det bör råda en enhetlig kompetensgrund som också måste beaktas i en omvärldsanalys.

Olika politiska beslut kan få konsekvenser för vilka kompetenskrav som ska ställas vid rekrytering av ambulanspersonal och därmed också påverka yrkeshögskolans relevans för yrket.

Förbundet vill även understryka den politiska debatten kring så kallade välfärdsbolag, vilken kan påverka de preliminära siffror på anställningsambition som ambulansbolagen delgivit Myh. I den utbildningspolitiska frågan måste utbildningar leda till trygga, rättvisa och långsiktiga arbeten, vidare bör det råda en hög grad av kontroll kring de aktörer som bedriver utbildningar med ekonomsikt stöd av skattemedel.

Dels för att kvalitén skall bibehållas, förbättras och även kunna kontrolleras.

Dels för att inte vissa utbildningar som leder till yrken ska riskeras att devalveras eller utgöra en låglönestation (lönelåsning).

[1] Undersköterskor som saknar utbildning till ambulanssjukvårdare [2] Snittlön för en ambulanssjukvårdare enligt vår statistik är 21 500 kr per månad [3] Inkluderar anatomi, patofysiologi och sjukdomslära

Henrik Johansson

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

39

Landet runt

Brandmännen kritiska

- det övas för lite utryckningskörning

I samband med en utryckning voltade en brandbil på E 45, strax söder om Mellerud. En brandman omkom i den våldsamma kraschen. Foto: Joachim Nywall / TT

Många brandmän i Jämtland, oroas över att stora tunga brandbilar körs vid utryckningar med förare som har dålig erfarenhet och att det tränas för lite utryckningskörning.

Bland brandmännen i länet har brister i säkerhet och utbildning länge kritiserats, vid just utryckningar.

En brandbil kan väga 20 ton tung, ha en toppfart runt 130-140 km i timmen och det är inte helt enkelt att få stopp eller väja med en sådan koloss.

För att få köra krävs det ett C- kort men det garanterar inte att det är rätt förare med rätt erfarenhet och kunskaper som uppfyller de särskilda krav som en uttryckning kan innebära, med bland annat med tanke på stressen.

Senast förra månaden omkom en brandman i södra Sverige vid utryckning, där är orsaken inte klarlagd ännu, i Dalarna prövas just nu ett fall i tingsrätten där en brandman åtalats för vållande till annans död då två kollegor omkom i en olycka vid utryckning.

Peter Berg är Ordförande för brandmännens riksförbund – Det är ju oerhört trist tycker jag. Jag vet att man inte får säga så, men vad var det vi sagt. Nu får enskilda brandmän och 40

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

familjer lida för de försummelser som finns inom både räddningstjänst, ambulans och polis, säger han till P4 Dalarna.

Lösningen kan vara det man nu kallar "fri väg" I Jämtland pågår sedan en tid projektet fri väg inom räddningstjänsten, kortfattat handlar det om att vaska fram rätt förare berättar Lars Nyman på räddningstjänsten.

– För det första gäller att vi får fram rätt förare. Det ser vi under utbildningstiden.

Det kan ju vara så att man inte passar just till körningen utan skall ha en annan syssla, rökdykare till exempel. Så det är ju klart att vi ser allvarligt på det här. Det blir ju ett arbetsmiljöproblem, menar han.

När det gäller kritiken mot att det övas för lite utryckningskörning, är det också något som räddningstjänsten tar till sig, och kommer nu föra in det som ett moment bland andra övningar.

– Utifrån hur bilarna ser ut och vad det finns för typ av förare så måste vi få in det som en obligatorisk utbildning, och förstärka med fler övningsmoment, säger Lars Nyman I projektet fri väg skall en mängd andra kriterier uppfyllas, kurvtagningar, stopp och sådant som utmärker just körning under hård stress. Kunskaper som hela tiden ska hållas fräscha bland de som klarar kra-

ven, handledare utbildas redan för att andra skall utbildas till som rätt förartyp, men det är svårt, menar Lars Nyman.

– Det är ju det här med körtekniken och att kunskaperna hela tiden hålls intakta, menar han.

Text: Håkan Lundqvist, SR, P4 Jämtland

4-hjulsdrift till Luleå och Piteå

Hämtas av Mikael Sundelin och Peter Kullberg Luleå och Tomas Berggren och Jörgen Ek från Piteå

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är det bråttom. En hjärtstartare inom

180

sekunder

ökar chansen dramatiskt att rädda liv.

Enkla och användarvänliga hjärtstartare för alla Philips HeartStart HS1 Hjärtstartare när den är som enklast.

Philips HeartStart FRx Hjärtstartare för tuffa miljöer.

Philips HeartStart FR3 Hjärtstartare för proffs.

Techmedico är regionala distributör åt Laerdal Medical AB i Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland och på Gotland.

Eget lager och snabba leveranser!

Techmedico AB Pirgatan 2 374 35 Karlshamn 0454-300 806 info@techmedico.se www.techmedico.se

Debatt

Nationell utbildning och en trafikpolicy

Internationellt sett har ambulanspersonal en högre risk att skadas och dödas i sitt arbete jämfört med andra yrkesgrupper, och de flesta skadehändelser sker i trafiken.

Man kan konstatera att skadehändelser inträffar under prio 1 uppdrag, i korsningar, i tättbebyggt område, på torrt väglag och i dagsljus.

Att köra ett utryckningsfordon kan vara ett av de svåraste föraruppdrag som går att utföra.

Många yttre faktorer påverkar utryckningsföraren och många komplexa situationer uppstår i interaktionen med övriga trafikanter.

Yrkeskompetensbevis Sveriges Riksdag och dess trafikutskott mottog under hösten 2012, ett antal motionsyrkanden, där motionärerna yrkade på att ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon inrättas.

Ett kompetenskrav likt det som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik.

Sverige saknar idag en nationell utbildning för personal som framför ett utryckningsfordon och sett ur ett nationellt perspektiv råder stora diskrepanser beträffande utbildningsnivån för utryckningsförare inom ambulansverksamheten.

Detta gäller såväl landstingen, som privata entreprenörer.

Goda och dåliga exempel Goda exempel finns visserligen i landet, ett antal landsting bedriver seriösa utbildningar.

Många landsting, kommu42

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

ten av att kunna reflektera över och värdera sina egna färdigheter som utryckningsförare.

Under senare år har man börjat förstå att lösningen till problemet inte alltid ligger i vad föraren kan eller inte kan göra utan vad han/hon faktiskt avser att göra.

Akut- och katastrofmedicinskt centrum (Pontus Albertsson), Västerbottens läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i Gävleborg (Mikael Signon) och i Dalarna

sin utryckning. Arbetsgivaren måsta ta sitt ansvar i dessa arbetsmiljöfrågor och kvalitetssäkra dessa frågor, i tydliga dokument.

Därmed se till att medarbetarna har den kännedom, kunskap, motivation samt utbildning som krävs för att följa denna rutin.

Det nationella målet bör vara att ingen ambulansförare får köra utryckningskörning utan kvalitetssäkrad specialistutbildning.

En viktig arbetsmiljöfråga

Flest utryckningar För individer med god insyn i ambulansyrket förefaller rådande situation märkligt, då ambulansen är den blåljusprofession som har störst andel utryckningskörning, större än både polisväsendet och räddningstjänsten.

Situationen kan beskrivas som att när du som ny ambulanspersonal ska påbörja utryckningskörning, så ställs du inför hårdare krav än tidigare generationer ambulanspersonal.

Det har alltid existerat höga krav på utryckningsförare, men statistiken påvisar en stadigvarande ökning av prioritet 1 larm d.v.s. utryckningskörning.

Verkligheten har helt enkelt blivit hårdare. I takt med att kraven för att överhuvudtaget klara av att ta ett civilt körkort hela tiden höjs, så står utvecklingen stilla inom ambulanssjukvården gällande kompetensen för utryckningskörning.

Likaså har kraven för att vara anställningsbar inom ambulansskrået de senaste tio åren skärpts väsentligt, trots det så händer ingenting avseende kompetensen för utryckningsförare.

ner och privata aktörer inser nu också vikten av en säker arbetsmiljö.

Tyvärr så är de dåliga exemplen till antalet ändå stort, där utbildningsinsatserna i princip är obefintliga.

Behovet har alltid funnits och med fokusering på trafiksäkerhet och i förlängningen patientsäkerhet ligger detta absolut i tiden.

En kontinuerlig förarutbildning för utryckningspersonal är viktig ur många aspekter.

Mikael Signon, trafikinstruktör, Ambulansen Gävleborg

Trafikmiljön har förändrats och är allt mer komplext.

Förarmiljön är en stressfylld miljö med mycket intryck och distraktion.

Ambulanspersonal är inte klassad som yrkesförare, samtidigt som en betydande del av arbete består av att köra bil.

Förändrad syn När det gäller förarutbildningen i Sverige har synen på utbildningens innehåll förändrats från att under 1990-talet ha varit färdighetsinriktad till att numera vara insiktsinriktad.

I dagens förarutbildning anses det numera viktigt att skapa insikter om risker i trafiken och motivera till en säker körstil.

Förutom vissa grundläggande basfärdigheter betonas vik-

Lars Hansson, ombudsman, Alarm Ambulansförbundet

(Per Edéen) vill komma till rätta med utbildningsfrågan.

Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och tänker nu driva det nationella kompetensspåret i egen regi.

Inför en trafikpolicy Ett annat verktyg, förutom nationellutbildning är att varje organisation inför en trafikpolicy eller riktlinjer som utryckningsföraren kan ta del av i komplexa trafiksituationer.

Exempelvis hur man uppträder på 2+1 väg eller hur man i rätt hastighet passerar rött ljus för att undvika krasch.

Som ny medarbetare är det en trygghet att ta del av en trafikrutin för att få trygghet i

WWW.S112.SE

Standard - ISO 39001 Vara väl förberedd I Sverige har vi en nollvision Det hela handlar att som ny utryckningsförare vara så väl för döda och skadade i trafiken och sedan hösten 2012 finns en förberedd som möjligt.

Att framföra fordonet på säk- ny global standard för detta ( rast möjliga sätt, för patienten, ISO 39001 ).

Den syftar till ett systemakollegan och övriga trafikanter tiskt trafiksäkerhetsarbete för är en självklarhet.

Sett ur det perspektivet fram- att reducera antalet döda och står en standardiserad utbildning skadade i trafiken.

Med rätt kunskap och bästa som ett mycket rimligt krav.

Eftersom stadgade krav för tillgängliga teknik kan vi få närvarande lyser med sin från- ned antalet skadehändelser i varo, så lämnas fältet helt öppet trafiken. Blåljusorganisationen samt Sveriges riksdag bör ta för bristfälliga lösningar.

Ett exempel är Skaraborg, sitt ansvar i dessa viktiga ardär militära ambulanssjukvår- betsmiljöfrågor. dare tilläts köra civil utryckning.

Mikael Signon Även om ambulanssjukvårLars Hansson dens utförare i de allra flesta fall löser situationen, så är risken stor att lösningen blir dålig.

Sett ur ett vidare perspektiv bidrar avsaknaden av krav på nationell utryckningsförarutbildning, negativt till yrkets utveckling som helhet.

Att i snitt 1-2 personer dör och ett tiotal skadas i ambulansrelaterade skadehändelser varje år är ändå inte acceptabelt.

Man ska kunna vara trygg på vägarna och på sin arbetsplats, vilket Hämtas av Michael Vasara och Patrik Ivarsson är lika viktigt för såväl ambulanspersonal som de andra blåljuskatewww.nilsson.se Tel: 0430-490 50 gorierna.

4-hjulsdrift 170 mil till Pajala

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmefilt

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

43

Kriminalreport

age

Avrättning och blodbad ...fortsättning från nr 4-2013

Bakgrund När kropparna efter Zlatko Radojkovic och Johan Ljung hittades nergrävda den 5 maj 2002 hade männen varit försvunna i över åtta månader. När polisen började utreda morden teg alla inblandade och först efter ett envist arbete kunde kriminalteknikerna hitta bloddroppar som band mördarna till brottet.

Foto: Scanpix En Hells Angels lokal i Skåne.

Text: Dag Öhrlund Exakt vad som skedde på Hells Angelsgården utanför Göteborg tidigt på morgonen den 20 augusti 2001, kommer vi sannolikt aldrig att få veta. Två av de som känner till sanningen är döda, de andra tiger.

Polisen är tämligen säker på att något gick fel redan mellan 05.50 – 06.50 på morgonen.

Kanske var avrättningen av Zlatko Radojkovic och Johan Ljung inte alls planerad. Möjligen ledde trötthet och berusning till att tonen mellan männen blev aggressivare tills Hells Angels-sympatisörerna bestämde att det fick vara nog.

Strid blev det i alla fall. Varken Johan el44

SAMVERKAN 112 NR 5

ler Zlatko var några duvungar. Bägge var kraftiga och dessutom vana vid slagsmål.

Nu kämpade de för sina liv i den bar som var en viktig del av gården.

Deras starka motstånd ledde till skador hos två av angriparna. Marko Lönnmark fick ett knivstick i armen och BM skadade handleden ordentligt.

Men kampen var förgäves. Innan slagsmålet var slut var både Ljung och Radojkovic döda.

Angriparna till sjukhus Tidigt på morgonen blev det full aktivitet i gården i Gunnilse. Spåren efter avrätt-

ningen måste städas undan och det stod helt klart att Marko Lönnmark ganska snabbt måste få vård för sin knivskurna arm.

Ett av tecknen på vilken panikartad stämning som kan ha rått, är att BM mellan klockan 06.51 och 09.09 ringde hela tolv samtal, bland annat till Hells Angels-klubbens dåvarande president. Han ringde också till en Hells Angels-broder i Danmark som lovade att hjälpa Marko till läkare.

Medan andra Hells Angels-bröder gjorde sitt bästa för att skura bort blodspåren efter striden (hela lokalen skulle för övrigt komma att byggas om innan polisens tekniker undersökte platsen) begav WWW.S112.SE

sig AL och Marko Lönnmark, med armen i bandage, till Danmark. När polisen senare frågade varför de hade kommit tillbaka så snabbt som sent på natten den 21 augusti, förklarade Lönnmark att han haft så ont att det inte varit någon idé att stanna och festa.

Stoppade av polisen Klockan 16.57 den 20 augusti stoppade den danska polisen en bil på Roskildevej vid Zoologisk Have. En av männen i bilen hade ett bandage på västra armen och blödde så kraftigt att det fanns färskt blod på den vänstra handen.

Poliserna identifierade männen som Marko Lönnmark och AL. I bilen fanns också den danske HA-medlem som blivit uppringd från Hells Angels-gården utanför Göteborg, strax efter bataljen på morgonen.

När de danska poliserna frågade om honom om skadan, ville Marko inte prata om den. Inte heller ville han bli undersökt av läkare, sa han.

Poliserna tyckte att alltihop verkade misstänkt och anhöll Marko, mest för att helt säkert kunna fastställa hans identitet.

När han klockan 20.20 samma kväll släpptes hade han tydligen ändrat uppfattning om sitt vårdbehov. En journal från Hvidovre Hospital visar att han strax efteråt kom till akuten – skadestuen – och berättade att han under natten innan hade blivit knivstucken.

Den danske läkaren konstaterade att såret efter knivsticket var tre centimeter långt.

Han sydde igen det och skrev ut ett recept på penicillin, vartefter Marko lämnade sjukhuset och så småningom påbörjade resan hemåt, tillsammans med AL. Halkat i Grekland BM hade enligt egen utsago länge planerat en semesterresa till Grekland med sin flickvän. Redan samma kväll som Zlatko och Johan hade mist sina liv i Gunnilse, reste han också mycket riktigt.

Undersökningen skulle senare visa att BM redan i början av semesterveckan uppsökte läkare i Grekland, för att få vård för sin skada i handleden. Förklaringen, sa han senare, var att han ganska snabbt efter ankomsten hade halkat utanför sitt hotell och slagit i armen, vartefter handen hade svullnat upp.

Hotade vittnena På kvällen den 31 januari 2002 hade Zlatko Radojkovics tidigare sambo Sari Järveläinen hälsat på en sin mamma som låg på sjukhus. När vännen D skulle skjutsa henne hem lade de båda märke till att en vit bil följade efter deras.

När de parkerade utanför Saris bostad på Södra Fjädermolnsgatan i Göteborg, körde bilen om och ställde sig på tvären framför dem.

Ut ur den kom Marko Lönnmark, med en WWW.S112.SE

50 centimeter lång fjäderbatong i handen.

Marko gav Sari en snabb blick innan han rundade bilen och kom till sidorutan där föraren satt. Han beordrade D att komma ut och prata med honom och när D inte gjorde det började han slå hårt mot sidorutan med fjäderbatongen. Glaset krossades, Marko fortsatte slå och träffade D på överarmen.

Han fick skärsår i ansiktet av allt glassplitter som regnat över honom och efteråt fick Sari hjälpa honom att plocka glasbitar från både ansiktet och håret.

Sari och D fruktade för sina liv. Budskapet från Marko var tydligt – han trodde att Sari hade tjallat för polisen om vad som hänt på kvällen den 20 augusti. Dessutom skulle Sari på nytt vittna hos polisen nästa morgon.

Och för den som snackar finns det bara ett straff.

Lönnmark försvann plötsligt lika snabbt som han gått till angrepp. Sari och D åkte direkt till en polisstation för att anmäla händelsen.

Senare på kvällen fick Sari ett samtal från en gemensam bekant till henne och Lönnmark, som uppgav att Marko ville ringa henne för att ”be om ursäkt”.

Sari tackade nej.

Händelsen skulle senare leda till att Marko Lönnmark, förutom åtalet för dråp, åtalades för övergrepp i rättssak, en händelse som blir alltmer vanlig men som rättsväsendet också ser mycket allvarligt på.

En gård full av blodspår När Johans och Zlatkos kroppar hittades nergrävda den 5 maj 2002, hade polisen redan avslutat sin undersökning på HAgården utanför Göteborg.

Teknikerna hade fått veta att byggnaden som innehöll baren hade byggts om på hösten 2001, alltså efter morden. Enligt en av ”änglarna” hade syftet varit att sätta in fönster i en av väggarna. Var detta en tillfällighet, eller hade mc-gänget avsiktligt rivit ut delar av huset för att dölja något? ”När polisen fick uppgifter om att de två försvunna kamraterna kunde ha dödats på Hells Angels-gården, samlades den grupp som senare gjorde platsundersökningen till brainstorming”, berättar JO Johansson. ”Vi fick ta del av uppgifterna och man frågade oss om vi trodde att det kunde finnas spår kvar. Vi i gruppen kände att det skulle finnas spår kvar oavsett hur bra någon hade försökt städa. Det kanske låter kaxigt men det visade sig senare att vi hade gjort helt rätt bedömning.”

Fastigheten i Gunnilse är omgärdad av stängsel med strålkastare och bevakningskameror. Gården består av flera byggnader, bland annat ett flervåningshus som innehåller bostäder och ett annat hus med bland annat garage och ett övervakningsrum med monitorer.

HA-gården hade tömts och spärrats av efter beslut av chefsåklagare Magnus Bohlin. Under fem dagar dammsög brottsplatskoordinatorn Torbjörn Åhgren och de sex kriminalteknikerna Björn Rydh, Bengt Eriksson, Bo Johansson, Jesper Wohlert, JO Johansson och Enar Gustavsson minutiöst de hus som utgjorde högkvarter för mcklubben. Dessutom medverkade personal från Statens Kriminaltekniska Laboratorium, bland andra den forensiske biologen Weine Drotz.

Poliserna kunde snabbt konstatera att någon eller några efter bästa förmåga skrubbat och städat lokalerna ordentligt, förmodligen för att sopa undan spår. Trots detta var blod det första poliserna hittade.

I det norra trapphuset hittades blod på väggarna och vid trappans botten. I danslokalen återfanns blodspår på en vägg ner mot entrén. På entrédörrens insida fanns det blod, likaså på väggarna till toaletterna under entrén. Totalt säkrades bloddroppar och blodstänk på inte mindre än 29 ställen! ”Förmodligen hade det försiggått mer än ett slagsmål och även långt innan dubbelmordet”, säger Björn Rydh, en av teknikerna som undersökte platsen. ”Men vi visste ju inte vilket blod som hörde till vem, så vi fick förstås säkra allt vi hittade.”

Analysen av blodspåren skulle senare visa att det i baren och danslokalen fanns blodspår från tio personer som inte ens var intressanta i mordutredningen. ”Vilket tyder på att livet i dessa kretsar sannolikt inte är något att sträva efter”, kommenterar JO Johansson torrt.

I gårdens bostadsbarack hittades inga spår av blod, inte heller i verkstaden eller garagen. Men på gårdsplanen utanför hittade teknikerna något som gjorde dem nyfikna.

Ur det tekniska protokollet: ”Ett cementrör av den typ som används för att bygga brunnar och vägtrummor av.

Cementröret ligger direkt på marken. I underkant har ett hål tagits upp. I botten av röret ligger det flera större stenar. Överst ligger kartonger som inte är brända.

Under kartongerna ligger det delvis oförbrända rester av en vitlackerad spånskiva samt rester av oförbränt trävirke … Av särskilt intresse är knappar och nitar som anträffas i stor mängd. Knapparna finns i aska från botten och uppåt … Slutsats: Cementröret har använts som eldstad. Fynden av trä, beslag, skruvar och spik tyder på att man el-

>>

SAMVERKAN 112 NR 4 5 2012 2013

45

>> dat byggnadsdelar samt någon möbel av modern typ. Fynden av knappar, nitar och spännen tyder på att man eldat klädesplagg.”

Varför hade ”änglarna” eldat? Byggresterna hade man kunnat slänga i en vanlig container. Och vems kläder kom knapparna, nitarna och spännena ifrån?

När teknikerna sökte vidare fann de flera brandplatser. Ur protokollet:

”

”Det är mycket som kan se ut som blod vid en första anblick”, förklarar JO Johansson. ”För att kontrollera om det är blod, röd färg eller något annat skaver vi av en del av besudlingen på ett filterpapper eller dylikt som vi sedan droppar en droppe med Leukomalakitgrönt påföljt av en droppe väteperoxid. Blod och några få andra substanser ger en klargrön reaktion. Det finns andra som liknar Leukomalakitgrönt, men detta är kanske ett av de mest använda värl-

Den som bryter mot reglerna kastas ut från klubben och befinner sig då i bad standing, vilket kan komma att resultera i kännbara repressalier. Bland annat kan man ”dömas” till interna böter som brukar motsvara värdet av en Harley Davidson.

”Norr om gården, direkt utanför staketet, finns en grusplan. På grusplanen finns fyra askhögar. Tre av dessa askhögar har genomsökts genom sållning. Högarna innehöll bland annat spik, skruv, elkomponenter och delar av en dragkedja.”

Mord i baren Även om teknikerna hittade blod på många olika ställen, pekade allt på att det var i själva baren som morden på Johan Ljung och Zlatko Radojkovic hade skett.

För att hitta blodspåren använde sig poliserna av en speciell lampa som göteborgsteknikerna kallar för ”solen” och som egentligen är avsedd för brottsplatser utomhus. Lampan, som sitter i en meterstor transparant boll, kan med hjälp av ett stativ skickas upp ända till fem meters höjd. ”Den ger ett mycket gott allmänljus och väldigt lite skuggor”, säger JO Johansson. ”Solen lyser upp i stort sett lika bra som dagsljus.”

Det fanns blodspår på bardiskens utsida, en förrådsdörr, en dörrkarm, på ett räcke mot danslokalen samt i taket på en takbjälke, en sadelgjord, på takfläkten och på sockeln till en uppstoppad uggla. De flesta fläckar var mellan 2x3 och 7x8 millimeter stora men på en plats på förrådsdörren innanför bardisken, 0,83 meter från golvet, säkrades ett extra stort spår, 50x90 millimeter. Samtliga fläckar som hittades förprovades med Leukomalakitgrönt innan proven sändes till Weine Drotz på SKL för vidare analys.

46

SAMVERKAN 112 NR 4 5 2012 2013

den över. Numera finns det dessutom ännu känsligare metoder för att detektera blod.”

Med hjälp av ljuset från ”solen”, luppar och förstoringsglas letade kriminalteknikerna och forensikerna från SKL igenom lokalerna. ”Vi var fem, sex stycken som sökte centimeter för centimeter”, minns JO Johansson. Vi började i södra ändan och några dagar senare var vi i andra ändan. Efter det fortsatte vi i trapphusen ned till bottenvåningens olika utrymmen. Vi hittade blodstänk från de båda försvunna och även från någon av de misstänkta.”

För säkerhets skull använde man sig också av både svenska och norska likhundar, eller kriminalsökhundar som är den korrekta benämningen, vid två olika tillfällen.

Hundarna markerade vid samma plats, att det hade funnits döda kroppar i lokalen. ”Jag vill minnas att detta var alldeles i början av deras verksamhet”, säger JO Johansson. ”Söken av de norska och svenska ekipagen avlöste varandra den första dagen. Hundförarna hölls isär och kunde inte kommunicera med varandra innan de avrapporterat sina undersökningar. Jag slutar aldrig att förvånas över hundens förmåga att finna lukten av olika ursprung. Brandfarliga vätskor, sperma, sprängmedel, vapen och lukten avsöndrad från en avliden människa. Dessa hundar är kriminalteknikerns bästa vänner!”

Tystnad i rätten De misstänkta teg fortfarande om vad som hade hänt i baren mellan sex och sju på morgonen den 20 augusti.

Men bevisningen var, enligt kammarå-

klagarna Carl Bergström och Jonas Arvidsson, tillräckligt stark för att de den 12 september 2002 skulle lämna in en stämning till Göteborgs Tingsrätt, där de hävdade att de tre misstänkta skulle dömas för mord, alternativt medhjälp till mord.

Blodspår från Marko Lönnkvist hade hittats på takfläkten ovanför baren och på en dörrkarm hade teknikerna säkrat blod från BM. Man hade också hittat gott om blodspår från offren Zlatko och Johan.

När det gällde Markos blodspår på takfläkten skulle han – vid överklagandet till Hovrätten – komma med en helt ny historia om hur de hade hamnat där. Han påstod nu att han i samband med ombyggnaden av gården hade hjälpt till att ta ner och sätta upp takfläkten. Men Hovrätten skulle komma att ta hans nya historia med en stor nypa salt, och skrev: ”Fläkten är enligt Marko Lönnmark vass på kanterna av bladen och han har sagt att han därför kan ha skurit sig. Det bör dock noteras att han inte har påstått att han faktiskt råkat skada sig på fläkten vid något tillfälle.

Det är också anmärkningsvärt att det enda blodspår polisen funnit inte satt i anslutning till något blad, utan på kåpan. Till det kommer att Marko Lönnmark inte tidigare velat berätta något om hur blodfläcken skulle ha kunnat uppkomma. Sammantaget talar detta starkt för att också denna förklaring från Marko Lönnmark är en efterhandskonstruktion. Med beaktande även av att Marko Lönnmark tidigare i målet lämnat oriktiga uppgifter, anser hovrätten att hans förklaring till blodfläcken kan lämnas utan avseende.”

Under rättegången valde både AL och Marko Lönnmark att inte svara på fler frågor än absolut nödvändigt och rätten konstaterade: ”I den mån de svarat på några frågor ger utredningen klara belägg för att flera av svaren inte varit sanningsenliga. BM har under rättegången förklarat att han under det aktuella dygnet förtärde sådana mängder vodka att han helt saknar minne av vad som inträffade. Som tingsrätten tidigare angett är påståendet om minnesförlust inte trovärdigt. Den fortsatta bevisvärderingen måste ske i belysningen av det sagda.”

WWW.S112.SE

”Bortom rimligt tvivel … ” Vårt rättssystem bygger på ett antal hörnstenar varav en är att ingen oskyldig ska straffas. Naturligtvis är det en omöjlighet att skapa en helt perfekt apparat, där bara gärningsmännen döms och de andra går fria. Priset för att ingen ska dömas oskyldig, blir alltid att några skyldiga slipper igenom nätet.

När AL, Marko Lönnmark och BM nu stod framför skranket, tvingades rätten konstatera att den hade velat höra betydligt fler och tydliga vittnesmål om vad som hänt i HA-baren på morgonen.

Men att man nu var tvungen att döma på den bevisning och de uttalanden som fanns.

Den springande frågan var – hade de tre åtalade planerat att ta livet av Johan och Zlatko, eller hade det handlat om ett spontant bråk som slutade illa?

Nämndemännen och domaren valde att tro det senare. I domen skrev de: ”Såväl platsen där Zlatko Radojkovic och Johan Ljung dödades som skadebilden talar kraftigt mot att handlingen var planerad. Den samlade bilden talar snarare för att sällskapet befunnit sig på efterfest i baren och att denna spårat ur med en katastrofal strid som följd.

Eftersom en för de tilltalade oförutsedd händelseutveckling är förmånligare för dem har tingsrätten att utgå från en sådan. I ett sålunda beskrivet förlopp kan striden ha varit kortvarig, t.ex kan någon inblandad ha dragit kniv, varefter det ena gett det andra. Alla tre tilltalade behöver inte ha varit indragna i en sådan strid och, om någon eller några inte deltagit är det – även med beaktande av lojalitetsplikten inom Hells Angels – ingalunda säkert att denne eller dessa

främjat våldsutövningen genom sin närvaro.

Eftersom närmare utredning saknas om vad som hände efter det att sällskapet anlände till HA-gården kan det ej anses klarlagt att alla tre tilltalade befunnit sig i baren när striden ägde rum.

Tingsrätten finner således inte bevisat att alla tre tilltalade tillsammans och i samförstånd har deltagit i eller på annat sätt främjat våldsutövningen mot Zlatko Radojkovic och Johan Ljung.”

En gick fri Göteborgs tingsrätt konstaterade snabbt att det saknades teknisk bevisning för att AL ens skulle ha varit i baren när brottet skedde. Däremot dömdes han till fyra månaders fängelse för narkotikabrott, olovligt innehav av kniv, vapenbrott och otillåtet innehav av ammunition.

AL hade tidigare dömts ett antal gånger för olika brott, senast några år tidigare för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning, vilket givit honom tio månader i fängelse.

Vid en genomsökning av hans flickväns källarförråd hade polisen hittat en automatpistol och ammunition som inte hörde till vapnet, i en ryggsäck. Och vid ett blodprov som togs när AL greps visade det sig att han hade amfetamin och en metabolit – en nedbrytningsprodukt – till kokain i blodet.

AL erkände vapenbrottet men när det gällde narkotikan nekade han bestämt till att han använde knark, och hävdade att någon måste ha ”spetsat” något han druckit.

När det gällde BM var bedömningen svårare. Man hade visserligen hittat hans blod på en dörrkarm och kort efter dådet hade han sökt läkare i Grekland för sin handled.

Som förklaring sa BM att han, som fullvärdig medlem i Hells Angels hade bott på gården i flera år, att han säkert hade blött när han hjälpt till att släpa möbler mellan

rummen och att han dessutom skurit sig på trasigt glas vid en fest.

Rätten tyckte att BM:s mycket aktiva ringande strax efter brottet var ”besvärande”, men att det inte bevisa något annat än att han hade planerat Danmarksresan samma dag och rätten skrev: ”Vid en samlad bedömning finner tingsrätten därför inte ställt bortom rimligt tvivel att BM deltagit i våldsutövningen mot Zlatko Radojkovic och Johan Ljung … Då åklagaren inte påstått att de på annat sätt gjort sig skyldiga till brott ska BM och AL gå fria från ansvar.”

Marko Lönnmark förekom också flitigt i straffregistret tidigare, tolv gånger. Senast år 2000 hade han dömts för bokföringsbrott till ett halvårs fängelse, och blivit villkorligt frigiven så sent som fyra månader innan Zlatko och Johan dog. Dessförinnan hade han dömts för bland annat grovt narkotikabrott och häleri.

När det gällde Marko kom rätten fram till att han genom bevisningen var bunden till brottet, men att frågan om vilket hans uppsåt varit fortfarande var oklart och att han därför skulle dömas för dråp istället för mord.

Man tjallar inte Lönnmark fick tio års fängelse.

Senare skulle domarna gällande alla tre överklagas, men bara några månader senare fastställde Hovrätten för västra Sverige tingsrättens domar.

Vad som verkligen hände i baren på Hells Angels-gården den där morgonen, vet bara ett fåtal inblandade.

Vi andra kommer aldrig att få svaret.

Man tjallar inte.

ION™

INOVA T4R

LIBERTY™ LFL

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan.

Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken.

INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper.

LINZ6™

WWW.S112.SE

VERTEX™

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

47

Landet runt

Man har hög adrenalin-nivå Varje vecka sker nästan 400 blåljusutryckningar i Västmanland. Ambulanssjuksköterskan Thomas Bernanker i Västerås är en av dem som störtar fram i 180 kilometer i timmen.

Blåljusutryckningar är utryckningar där polis, ambulans och räddningstjänst påkallar fri väg för att ta sig fram med sirener och blåljus.

– Tidvis är det ganska påfrestande. Man har en hög adrenalinnivå, måste vara observant på medtrafikanter som kanske inte alltid gör som vi vill, hålla koll på hastighet, underlag.

Det är väldigt fysiskt och

psykiskt påfrestande, säger Thomas Bernanker. Är du rädd någon gång?

– Det har hänt men det är väldigt sällan. Man har inte tid att reflektera över sådana saker när man kör.

I vilka situationer är du rädd?

– Det är ju de här som inte riktigt uppfattar oss, som kanske orsakar häftiga inbromsningar. Men alla har tyvärr

inte blicken i backspegeln alla gånger, och vi kommer ganska fort på vägarna.

Hur bra tycker du att bilisterna är på att underlätta för er att ta er fram?

– Alla är ju inte lika duktiga.

Jag måste ju förutsätta att alla inte ser mig, och att alla kanske inte kan köra bil, säger Thomas Bernanker.

Hur ska man som bilförare bete sig när man ser ambulansen rycka fram?

– Visa lite med blinkers att ni har sett oss och håll till höger.

Man behöver inte bromsa in, utan behåll hastigheten, men visa att ni har sett oss, säger Thomas Bernanker.

Text: Cecilia Tiberg SR, P4, Västmanland

Militären som ska köra ambulanser

välkomnar mer utbildning Nu välkomnas en vidareutbildning från militärens håll om Försvarsmakten ska bemanna ambulanserna även nästa sommar.

Andreas Carlsson var en av militärerna som körde i somras och kände sig aldrig otillräcklig men tycker det hade varit bra med ytterligare utbildning.

– Vi har inte med oss mycket 48

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

Haveriövning på Luleå Kallax flygplats. Personerna på bilden har inget samband med artikeltexten.

Foto: Jimmy Croona / Försvarsmakten

på medicinsidan utan mer på traumasidan men det är mest medicinpatienter vi åker till, säger Andreas Carlsson.

"Saknar kunskap" Nu är Andreas Carlsson ute och övar markstrid men i somras var han en av militärerna som körde ambulanser.

Men hans lämplighet för just det är hårt ifrågasatt av ambu-

lanspersonalens fackföreningar.

De menar att militärerna inte har tillräckligt med kunskap och det går ut över både patienter och ordinarie personal. Men den bilden delar inte riktigt Andreas Carlsson.

– Jag har aldrig känt att jag inte klarar av det i sommar, säger han.

Andreas Carlsson välkomnar ytterligare utbildning för mili-

tärerna som eventuellt ska köra nästa sommar men menar att det är ett fullt fungerande redan idag.

– Jag ska inte ta arbetstillfällen från legitimerad personal men om alternativet är att ställa bilar så är det här en bra lösning, säger han.

Text: Viktoria Svedlund SR, P4, Skaraborg WWW.S112.SE

Skadade ryggen i ambulansen

När ambulansen körde för fort över en vägbula skadade patienten Pelle Aldenby ryggen och hamnade i rullstol. I många år har han utan framgång kämpat för att få ersättning. Nu stämmer han försäkringsbolaget och kräver skadestånd.

– Det är inte bara sveda och verk, utan tänk på vad jag har förlorat. Livskvaliteten har ju varit skit alltså, säger Pelle Aldenby.

Det var i november 1986 som han skjutsades hem i ambulans från Gävle till sin bostad i Sandviken efter en diskbråcksoperation. Men ambulansen körde för fort över en vägbula och Pelles ryggskada förvärrades.

– Jag flög upp i luften och dunsade ned på en hård brits.

Det var ungefär som att ramla ned på golvet, säger Pelle.

Han fick åka tillbaka till sjukhuset, hamnade i rullstol

och tvingades genomgå flera operationer.

– De klappa mig på huvudet när jag satt i rullstol och sa att jag skulle åka hem och lära mig att leva ett liv i rullstol. Det var så slutgiltigt. Jag var inte färdig för att sitta i rullstol.

Men Pelle Aldenby gav inte upp. Efter sammanlagt sju operationer kunde han resa sig ur rullstolen och gå igen.

Men problemen och verken i ryggen har fortsatt och i många år har han kämpat för att få ersättning från ambulansens försäkringsbolag Trygg-Hansa, men utan framgång.

Nu väntar Pelle på att ärendet ska tas upp i Tingsrätten.

– Jag har lärt mig att leva med det, säger han.

Trygg Hansa vill inte kommentera fallet innan det är avgjort.

Text: Staffan Mälstam SR, P4, Gävleborg

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

MAX 227 KG

Trappstolen som tar dig �ll nya höjder!

Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning.

Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten.

ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår?

Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen.

Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser.

Har du provat Sidearm?

Armstöd för Allfabåren

20 G

MAX 300 KG

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Påfallande hörbar och synlig.

Vår nya varningsteknologi.

8-hjulsdrift till Blekinge

www.pintschbamag.de

Hämtas av Jan Yllenius,Tommy Justad, Bosse Svensson och Michael Thomasson Representant för Sverige Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

49

Marknadsnyheter Skyddskläder till Ambulans- och Räddningstjänst

Avancerad incidentutbildning

Eripio Wear är ett nystartat varumärke inom Länghem Invest AB. Affärsidén är att utveckla och leverera skyddskläder till personal inom Ambulans och Räddningstjänst.

Länghem Invest AB består av 2 väletablerade och gedigna bolag.

- Puvab AB - Bröderna Nyman AB Räddningstjänsten Attunda har valt RescueSims virtuella plattform för sin incident- och katastrofhanteringsutbildning. Attunda sysselsätter för närvarande cirka 270 personer i Knivsta, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands - Bro och Upplands Väsby.

RescueSim är ett virtuellt utbildningsverktyg för räddningspersonal och räddningstjänster. Personalen kan träna och uppleva alla tänkbara incidenter och scenarier, precis som i verkligheten.

Eripio Wear Telefon: 033 20 54 80 www.eripiowear.com

LED extraljus HBA presenterar ett 9” MAXTEL LED extraljus med 6 st ljusstarka Cree lysdioder med en effekt på 44 W. Med LED parkeringsljus ”Angle eyes”. Hus i aluminium. Vi har också rektangulära HP-TEC extraljus med 10 W Cree lysdioder.

Smala och lätta att placera i fronten. Med 4-12 lysdioder som ger 3600-10800 lumen. Användningsområde: Som extraljus på alla typer av fordon.

Skyskol AB Telefon: 0709-14 98 85

HBA Fordonsteknik AB Telefon: 08-88 09 00 per@hba.nu

En äkta vinterjacka i ny skepnad Taiga nylanserar i höst en jacka för riktigt tuffa vinterförhållanden. En varm, robust och rejäl jacka med ett tydligt ursprung hos yrkesarbetare i arktiska miljöer.

Arctic Jacka 2.0 är vind- och vattentät, sydd i 2 lagers Gore-Tex och fodrad med ThermoCool 250 gr. Huvan är värmefodrad och extra stor för att rymma en hjälm och kan enkelt stängas till en skyddande vindstrut.

Den väl tilltagna kragen skyddar mot isande vindar. Muddar i ärmarna är av PowerStrech med tumgrepp. Ärmarna är även försedda med fästen för handskar. Innerfickorna är stora nog att rymma A4-dokument, ytterfickorna är försedda med skyddande lock över de rejäla blixtlåsen för att hålla snö och väta ute.

Taiga AB Telefon: 0709-66 69 09 ann.rydholm@taiga.se www.taiga.se

50

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

TrueCPR Coaching device Physio-Controls senaste unika innovativa lösning

TrueCPR ger dig tydlig vägledning under HLR för att du enkelt skall kunna utföra kompressioner och ventileringar enligt gällande riktlinjer med bra kvalitet. Med ny innovativ teknik ger enheten dig exakt kompressionsdjup oavsett vilket underlag patienten ligger på. Enheten ger dig också möjlighet att efter användning direkt på enheten få feedback på hur väl HLR var utfört, dessa data kan också sändas till CODE-STAT för ytterligare analyser och utvärderingar.

Besök oss på /PhysioControlNordic Vi finns även på www.physio-control.se eller på telefon 0770-870 120.

Lifesaving Innovations from Physio-Control

Marknadsnyheter. Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?

Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer!

Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

WWW.S112.SE

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2013

51

POSTTIDNING B

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

ANNONSERA

INFÖR HELA BLÅLJUSSEKTORN Räddningstjänst

Polis

Ambulanssjukvård

Sjöräddning / Kustbevakning

En annons i Samverkan 112 når en bred grupp av läsare.

Tidningen distribueras ut av Posten 6 gånger per år och har en upplaga på 3 000 exemplar.

Det är få utgåvor per år – tidningen ligger framme länge och din annons exponeras därmed under en längre tid. Annonserar du dessutom på vår hemsida exponeras du för ytterligare unika webbesökare.

PRENUMERERA

Samverkan 112 är en komplett källa för nyheter och händelser inom blåljussektorn samt senaste marknadsnyheterna. Innehållet är aktuellt och läsvärt under en längre tid och du håller dig uppdaterad om vad som händer i branschen.

BESÖK VÅR HEMSIDA WWW.S112.SE FÖR ATT LÄSA MER OCH BESTÄLLA ANNONSERING OCH PRENUMERATION.

SAMVERKAN